Impuls 2016 5

» EXTRA Hon vinner SVs författarpris Nr 5 September 2016 Årg 49 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Solsidans barn får se skuggorna

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

IMPULS GRANSKAR TTIP

AVTALET SOM KAN SPLITTRA EUROPA 4 SIDOR UTBLICK

OLE K BYDAL

Smeden som längtar till Afrika UMEÅ

Nyanlända ungdomar i filmskola WEJDAN DERKY

Elisabeth Åsbrink

om 4 nya boken 4 att titta bakåt för att se nuet 4 pappans och farfaderns öde i nazisternas Europa 4 ensamheten

Konstnären som målar inför publik

…OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #5 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Låt idédebatten flöda vilt i SV

Omslagsfoto

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

S

edan SV 2009 antog ett idéprogram har hällsutmaningar som SVs idédiskussion bör fokusera. mycket vatten runnit under broarna. Samhällsförändringarna har varit stora, även YTTERST HANDLAR VÅR idédiskussion om demokratins om många av de samhällsutmaningar som villkor och utveckling. I tider när mörkerkrafter av identifierades då också har bärighet i dag. olika slag tar för sig i undervegetationen i bland anDet räcker att nämna begrepp som klimathot, utanförskap, migration, urbanisering och hållbarhet för nat sociala medier och de enkla budskapen skördar att tydliggöra detta. framgångar, som exempelvis Donald Trump i USA, Även om utmaningarna är likartade kan lösningblir betydelsen av ett brett samtal om bildningens arna se annorlunda ut i dag jämfört med för 15 år betydelse för att möta framtidens utmaningar, allt sedan och lika troligt förändrade i morgon. Men en viktigare. Det låter sig inte göras med enkla argument och slagord utan kräver eftertänksak förblir oomkullrunkelig. För att klara ANDERS ÖHBERG samhet och vilja att förstå och lyssna på samhällsutmaningarna behövs en bred andra. samhällsdebatt som tar hänsyn till många Det är folkbildning. Svensk idédebatt människors tankar, idéer, reflektioner och behöver det. förslag, och det är där folkbildningen har Efter år av intern organisatorisk debatt sin styrka. Genom att samla människor till och diskussion om det framtida statsbid­ möten – fysiska och digitala – låta åsikter raget känns det befriande att nu få fokuflöda och insikten öka, bidrar vi till detta. sera på en idédiskussion om vilken roll Men – och den sanningen är också oomkullrunkelig – lösningar som ska bära över folkbildningen vill och kan spela i framtiden. Det är dags att låta tid måste baseras på en stark värdegrund. diskussionen flöda vilt I SYFTESPARAGRAFEN (§ 1) i SVs stadgar står i SV. Ta ut svängarna. att läsa: ”SV ska verka för att utveckla Låta dialogen styra. samhället utifrån demokratiska, humanistiska, jämVidga tanken om bildningens ställda och ekologiska ideal formulerade i av förbetydelse för att stärka bundsstämman fastställt idéprogram.” Nuvarande individen och därmed idéprogram bygger på en värdegrund och vision där samhället. allas lika värde, betydelsen av en bildningssyn som En spännande höst bygger på individens förmåga att själv forma sitt liv och vinter stundar tillsammans med andra människor samt mångfald med en spännande och SVs roll som den mest pådrivande och engageidédiskussion som så rade lokala kraften för utveckling av före­ningsliv, småningom ska leda kultur och samhälle, läggs fast. fram till ett beslut om Hur ser SV-organisationen på värdegrunden och ett nytt idéprogram vid visionen i dag men framförallt hur vill vi att den ska stämman i juni.« se ut och verka i en framtid? Det är om detta och hur ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se vi vill se morgondagens lösningar på dagens sam-

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

»Ytterst handlar vår idédiskussion om demokratins villkor och utveckling.»

2 IMPU L S NR 5 20 1 6

250 ÅR har gått sedan Tryckfrihets­ förordningen tillkom. Rätten att fritt säga, skriva och trycka vad man vill är grun­ den för demokratin.

RÄTT FÖR ALLA att ta del av statliga utred­ ningar och förslag borde vara självklart. Engelsk samman­ fattning finns men inte lätt­ läst. Oacceptabelt.

VILKEN RESURS är inte en folkbildarorgani­ sation med 19 000 cirkel­ ledare. Nu börjar höstter­ minen och bildningen står i fokus. Det behöver Sverige.

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA

THRON ULLBERG

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015)

”

Att utvisa hårt arbetande personer är ett systemfel – statens hantering är inte rättssäker.

(Clarence Crafoord och Fredrik Bergman, jurister vid Centrum för rättvisa, i Dagens juridik.)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdel­ ning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Gilla nya SV-filmen

» Sett vår nya film? Jag gillar höns! Bensinmack­ ar! Falukorv! Vad gillar du? Finns på Facebook och Youtube. @Vuxenskolan

18 4 Frihandelsavtal – eller inte

TTIP. Frihandelsavtalet mellan EU och USA, kallat TTIP, har stötts och blötts en längre tid. Ändå är det ganska tyst om avtalet som kan innebära stora förändringar. Impuls reder ut begreppen.

12 Grattis, Catrin!

FÖRFATTARPRIS. Catrin Ormestad får Studieförbun­ det Vuxenskolan (SV) författarpris 2016 för debutromanen ”Det nionde brevet”.

14 Minnet och historien

PORTRÄTTET. Elisabeth Åsbrink, en av Sveriges

namnkunnigaste författare, ser ingen skarp gräns mellan nu och då. Hennes senaste bok heter ”1947”.

18 Smeden och Afrika

KONSTHANTVERK. Ole K Bydal, silversmed och cir-

kelledare i Båstad, har tillbringat mycket tid i Afrika. Nu smider han planer för nya projekt.

22 Filmproffs leder nyanlända

INTEGRATION. Nyanlända ungdomar i Umeå har fått

lära sig filmskapande från grunden via Studieförbundet Vuxenskolan. Ledarna är filmproffs i världsklass.

24 Målar mot krigets fasor

KONST. Wejdan Derky, konstnär och cirkelledare, målar live från scen mot krigets grymhet. Hennes ”Art Performance” under politikerveckan i Almedalen på Gotland blev succé.

12

24

FRIHANDELSAVTALET TTIP

Tiotusentals nya jobb – eller sämre djur- och miljövård?

Sjunga i kör bra för hälsan

» Vad händer i kroppen när du sjunger? Det är mycket! Kroppen syre­ sätts. Spänningar släp­ per. Stresshormoner minskar. Sång och långa fraser har samma effekt som yoga. Immunförsva­ ret stärks.

Vem vill inte uppleva detta? Anmäl dig till några av alla våra körer i dag! De finns i flera kommuner i länet.

SV Örebro län

Medarbetare till Trelleborg Pride

4

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Inspirationsträff 11 Krönika Se sanningen i tid // Alexandra Pascalidou 21 Tio frågor Att jobba inom SV // Emma Dahlström 26 Puls Bildning // Lars Anders Johansson 28 Puls Bibliotekens framtid // Bengt Ericson 30 Litteraturtips 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Hållbar demokrati // Nina Larsson

» Trelleborg Pride 2017 behöver fler medarbeta­ re. Vi söker dig som brin­ ner för alla människors lika värde och vill kämpa för HBTQ-personers rät­ tigheter. Det finns en mängd arbetsuppgifter för den som vill göra skill­ nad i samhället. Berätta kort om dig själv, din var­ dag, dina erfarenheter och varför du vill jobba med Trelleborg Pride 2017 och skicka detta till trelleborgpride@sv.se.

SV Söderslätt

N R 5 2 016 I MPU L S 3

FRIHANDEL » TTIP

Avtalet som Frihandelsavtalet TTIP är frågan som splittrar Europa. Förespråkarna menar att det kan skapa tiotusentals nya jobb - bara i Sverige. Kritikerna pekar på risker för sämre miljö- och djurskydd.

Samtidigt är förhandlingarna en kamp mot klockan - med det amerikanska presidentvalet som deadline.

– Om Trump blir president lär det inte bli något avtal, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (L).

TEXT PETER JOHANSSON

Förhandlingarna mellan EU och USA har hittills inte gett något avtal om frihandel. ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

4 IMPU L S NR 5 20 1 6

delar Europa CECILIA WIKSTRÖM

»Uträkningar pekar på att det kan ge 100 000tals jobb i EUs 27 medlemsländer.»

– För jobben och ekonomin i Europa vore ett frihandelsavtal med USA väldigt bra och viktigt. Europa är i stort behov av ökad tillväxt och fler jobb. Europa och USA är världens två största ekonomier och bland de största demokratierna. Ett avtal mellan EU och USA ger stabilitet, fortsätter han. och tjänster som varje dag handlas över Atlanten värderas redan i dag till 19 miljarder kronor, en tredjedel av världens totala handelsflöden.

Förhoppningen är att avtalet ska stimulera både EUs och USAs ekonomi ytterligare.

ATT GÖRA DET enklare att handla över

D

iskussionerna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA har pågått under lång tid. Upprinnelsen är den stora kris i världsekonomin som utlöstes av investmentbanken Lehman Brothers fall hösten 2008.

2011 tillsatte EU och USA gemensamt en expertgrupp som fick till uppgift att utreda förutsättningarna för ett avtal. Syftet var att genom ökad handel och ökade investeringar stimulera ekonomin för de båda parterna.

Det samlade värdet av de varor

gränserna – i kombination med lägre avgifter när tullar försvinner och byråkrati krymper – ska öka handeln, enligt EU-kommissionens beräkningar. För EU skulle det ge en förtjänst på 119 miljarder euro, för USA skulle motsvarande vinst vara 95 miljarder euro och för Sverige skulle ett omfattande avtal kunna öka exporten till USA med 17 procent och importen med 15, vilket i sin tur skulle öka Sveriges BNP med 0,2 procent, enligt beräkningarna.

– Frihandelsavtalet med USA är väldigt viktigt. Det skulle skapa tiotusentals nya jobb bara i Sverige, säger Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker för Moderaterna.

CECILIA WIKSTRÖM, Europaparlamen-

tariker för Liberalerna, säger: – EU är världens största frihandelsområde, USA är världens näst största.

Om dessa bestämmer sig för att respektera varandras standard sparar Cecilia Wikström. man kolossalt FOTO: LIBERALERNA mycket pen­gar.

Uträkningar pekar på att det kan ge 100 000-tals jobb i EUs 27 medlemsländer. Men det måste ske på ett riktigt sätt och i det här handelsavtalet blir det hela tiden offentliggjort hur långt man har kommit och var man står.

BÅDE USA OCH EU har länge varit an-

gelägna om att nå en överenskommelse. Två år efter det att expertgruppen började se över frågan, 2013, inleddes de konkreta förhandN R 5 2 016 I MPU L S 5

»

FRIHANDEL » TTIP lingarna. Till en början var schemat intensivt, med nya möten var femte vecka. Ambitionen var att förhandlingarna skulle vara avslutade under 2014, senare har tidsschemat flyttats fram till 2017. Samtidigt har liknande diskussioner förts med Kanada.

Det avtalet blev färdigställt under sommaren.

Ambitionen med TTIP begränsar sig inte bara till att ta bort tullar och andra handelsavgifter utan strävar också efter ett mer utvecklat samarbete kring regler och standarder. Konkret kulle det innebära att en vara som testats och godkänts för den amerikanska marknaden samtidigt skulle kunna säljas inom EU, utan att tester görs för den europeiska marknaden.

Samtidigt som arbetet med avtalet pågått har EU utsatts för allt starkare inre splittring. Det senaste tecknet var Brexitresultatet i den brittiska folkomröstningen i somras. Även frihandelsavtalet möter allt starkare invändningar, bland annat i Tyskland. Inte minst finns en oro för att miljö-, hälso- och djurskyddsstandarder kan behöva sänkas om TTIP går igenom.

MAX ANDERSSON, MILJÖPARTIET, är en av de starkaste kritikerna inom EU-parlamentet. Han säger: – Om reglerna i EU och USA ska bli mer lika varandra kan det göra det svårare för oss Max Andersson. att skärpa vår kemikaliepolitik i framtiden.

– Avtalet kan också leda till ett ökat tryck på våra djurskyddsregler. Det är inte så att vi måste ändra dem, men om vi tar bort tullarna på amerikanskt kött, som produceras under väldigt dåliga förhållanden, med väldigt svaga djurskyddsregler och där djuren matas med antibiotika hela livet, riskerar det att sätta det svenska djurskyddet under hård press.

ANDRA PROTESTER VÄCKS mot tvistlös-

ningsmekanismen ISDS, en annan del av TTIP-diskussionerna.

– Det finns en risk att EU-länder blir stämda av utländska investerare om man väljer ett beslut som minskar värdet på företagets investeringar. Det kan handla om de beslut som tas för att skydda miljö och hälsa.

6 IMPU L S NR 5 201 6

MALIN BJÖRK

»I TTIP finns enligt mig flera demokratifientliga element, till exempel speciella domstolar där storbolagen kan stämma stater för utebliven vinst. Det är en maktförskjutning till storbolagens fördel.« Nyligen har till exempel Tyskland stämts av Vattenfall för att de beslutat att avveckla kärnkraften. Risken att stater ska dömas till mångmiljonskadestånd blir ett extra hinder för att fatta bra miljöbeslut, säger Max Andersson.

MALIN BJÖRK, Europaparlamentari-

ker för Vänsterpartiet, instämmer i kritiken: – Vi är för handel och för låga tullar, men det här är ett avtal som är inriktat på regler och regleringsMalin Björk. samverkan.

FOTO: KALLE LARSSON I TTIP finns enligt mig flera demokratifientliga element, till exempel speciella domstolar där storbolagen kan stämma stater för utebliven vinst. Det här begränsar lagstiftarens makt. Det är en maktförskjutning till storbolagens fördel. Jag tror inte att någon skulle beskriva dem som rättslösa i dag.

– Företag har utvärderat risker och möjligheter med sina investeringar, men med det här förslaget ska man ta bort riskerna för att en investering ska falla ut si eller så, och det är skattebetalarna som ska stå för garantierna. Det kommer att göra det svårare att lägga fram progressiv lagstiftning. Jag är förvånad att den svenska regeringen accepterar det, säger Malin Björk.

I Sverige har TTIP-frågan hittills inte diskuterats i stor utsträckning.

– Men ju mer folklig debatt det blir desto mer kommer medborgarna att reagera, menar Malin Björk.

– I de länder där debatten varit livligare är motståndet större, inte minst från fackföreningssidan.

I USA HAR frågan om TTIP blivit allt

känsligare under den pågående valrörelsen. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump är

ytterst kritisk till avtalet som han kallar för en ”job killer”.

För Expressen har LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson beskrivit Trump som ”riktigt, riktigt hemsk när det gäller frihandel”.

Demokraternas kandidat Hillary Clinton har även hon varit kritisk, med hänvisning till hur avtalet skulle påverka den amerikanska arbetsmarknaden.

Bland de TTIP-vänliga EU-parlamentarikerna är uppfattningen tydlig: Hösten blir en kamp om tiden för att nå en överenskommelse innan det amerikanska presidentvalet avgörs den 8 november.

Cecilia Wikström, (L): – Det vore synd att skjuta allt på en oviss framtid. Om Trump blir president lär det inte bli något avtal.

– DET ÄR TYDLIGT att valkampanjen i

USA präglas av protektionism och nationalism till viss del, säger Gunnar Hökmark (M).

– Det kan bli svårt att förhandla fram ett Hökmark. avtal efter valet GunnarFOTO: RIKSDAGEN oavsett vilken av de nuvarande kandidaterna som blir president. Därmed skulle det såklart vara att föredra att ett avtal finns på plats redan i höst. Problemet är att det återstår en rad frågor och förhandlingsomgångar innan ett avtal kan vara klart. Därmed är det något optimistiskt att hoppas på att ett avtal ska kunna vara klart redan före valet i USA. – Men det är viktigt att inte snabba på förhandlingarna så att avtalet blir sämre eller mindre omfattande. Det har höjts en del röster om att försöka nå ett avtal om ett ”TTIP light” för att nå någon form av överenskommelse före valet, men det tror jag är fel väg. Om förhandlingarna inte är klara före valet i USA kan det behövas ytterligare ett antal år av förhandlingar, men det viktigaste är att ett bra avtal till slut kommer på plats, säger Gunnar Hökmark.« GUNNAR HÖKMARK

»Frihandelsavtalet med USA är väldigt viktigt. Det skulle skapa tio­ tusentals nya jobb bara i Sverige.»

2013 inleddes konkreta förhandlingar mellan EU och USA om ett frihandelsavtal, förkortat TTIP. På båda sidor finns både anhängare och kritiker. Om blir ett frihandelsavtal i framtiden hänger delvis på vem som vinner presidentvalet i USA den 8 november.

FOTO: ISTOCKPHOTO

TTIP >> Tre partier emot i Sverige Förkortningen tyds Transatlantic Trade and Investment Partnership och är ett fri­ handelsavtal under förhandling mellan EU och USA. Syftet är att fördjupa det eko­ nomiska samarbetet mellan de två regio­ nerna.

TTIP kommer att skapa världens största regionala frihandelsområde genom att

minska handels- och investeringshinder mellan EU och USA. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sve­ rigedemokraterna, Liberalerna, Centerpar­ tiet och Kristdemokraterna har röstat för EU-parlamentets resolution om TTIP. Mil­ jöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ har röstat emot.

ISDS >> Investeringstvister Tvistlösningsmetoden ISDS (Investor State Dis­ pute Settlement) ger investerare möjlighet att driva rättsprocess mot en stat där de har gjort en inves­ tering när de anser sig vara utsatta för till exempel direkt eller indirekt expropriation eller orättvis be­ handling.

Med expropriation menas kortfattat att förlora äganderätten.

N R 5 2 016 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

2 6

1 8 I höst blir det kurs i Pokémon Go i Örebro.

5

1 ÖREBRO

Lär dig Pokémon Go I höst drar kursen Poké­ mon Go för nybörjare igång hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro.

SPEL. Kursen

vänder sig till alla som börjat spela, fångat några Pokémons men inte vet hur de ska ta sig vidare.

– Örebros gator är fyllda av Pokémonspe-

PÅ GÅNG I SV

SEPTEMBER

13 TISDAG

2016

GÖTEBORG 22–25 SEPTEMBER Bokmässa. Besök Stu­ dieförbundet Vuxen­ skolans (SV) monter C04:02. Arr: SV Förbun­ det, SV Västra Götaland, SV Göteborg.

LINDOME 21 OKTOBER Drömtolkning, föreläs­ ning och workshop med Linda Dyrefelt på Lin­ dome bibliotek kl 19.

Arr: SV och biblioteket.

8 IMPU L S NR 5 20 1 6

lare och jag själv spelar också. Men jag vet inte hur jag ska gå vidare, hur tränar jag dem på gym? Vad ska jag använda vindruvorna till och hur kläcker jag äggen? säger Frida Olsson, kommunikatör på SV Örebro län.

FÖR ATT HJÄLPA andra i

samma sits startar SV

kurser i Pokémon Go för dem som vill veta mer.

– Det är ett bra tillfälle att sammanföra yngre och äldre generationer, säger Frida Olsson, och fortsätter: – Förhoppningen är att någon från den yngre generationen kan hålla i kursen, de kan det här bäst.«

3 7 2 BODEN

Klimatet het fråga på skördefest BODEN. Skördefesten

i Boden i augusti uppmärksamma­ de klimatfrågan som vår tids största utmaning.

Lilian Forsman och Peter Hjortberger talade varmt om biokolmetoden, ett urgammalt sätt att odla.

Peter Hjortberger förklarar i tidningen NSD att man lägger på ett lager kol och myllar ned det med vanligt gödsel. Sedan planterar man.

– Här uppe i Norrbotten med våra ljusa nätter förkor­ tas odlingsperioden, säger Peter Hjortberger.

Under skördefesten kunde man anmäla sitt intresse för att gå i en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolan.

3 RONNEBY

Knytpunkten fick årets kulturpris i Blekinge SV Blekinges kulturprisvinnare för 2016 är kulturföreningen Knytpunkten.

KULTUR. Föreningen

får priset för insatser under 2015, då den startade med hjälp av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Blekinge.

Tanken var att starta en kulturförening för människor med blandade kulturer. Det var

4

samtidigt som flyktingströmmarna ökade liksom antalet asylsökande.

Vid upptaktsmötet i Karlshamn den 15 januari kom mycket folk och det blev starten för en verksamhet som innehållit kulturfestivaler, kulturaftnar och musik­ uppträdanden. Före­ ningen har även drivit studiecirklar i arabisk dans, arabiska språket

samt svenska för asylsökande.

Kulturpriset delades ut samtidigt som SV Blekinge invigde nya lokaler i Ronneby och hade en inspirationskväll med cirkelledare och samverkanspartners.« Ahmed Al Jazar, ordförande och Hussein Namir, vice ordförande, tog emot SV Blekinges kulturpris.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4GNESTA

Göte – årets folkbildare Göte Karlsson är årets folkbildare i Sörmland.

Det är Länsbildningsförbundet som delar ut priset på 5 000 kronor.

GNESTA. Göte

Karlsson är bosatt i Gnesta och nominerades till priset av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

I SVs regi arrangerar SPF vandringsföreläsningar som Göte leder.

Nu är det studiematerial, föreläsningar och studiecirklar om de sju säterierna i Gnestatrakten som är aktuellt.

Genom Björnlunda hembygdsförening arkiverar Göte och hans medarbetare material från förr och guidar även om bronsåldersrösen.

Göte Karlsson har skrivit och regisserat tio bygdespel. Det första bygdespelet utgick från en skröna/berättelse om en vandringskulla från Dalarna som blev mördad av en skomakare i Björnlunda.

Den mördade vand-

Berggren är verksamhetsutvecklare i SV Härryda.

Hon säger: – Flera av dem som gått vår God man-utbildning för ensamkommande flyktingbarn har visat intresse för en nybörjarkurs i just

MAT. Nya

Lyckselebor från en rad olika län­ der bjöd in bofasta och andra på mat vid en mångkulturell dag.

– Vi kan bjuda på ma­ ten tack vare ett ekono­ miskt bidrag från kom­ munen, säger Gunnel Morén, Studieförbundet Vuxenskolan, som ge­ nomförde arrangemang­ et tillsammans med re­ presentanterna från de olika länderna.

Populära cirklar DATACIRKLAR. Datain­

Göte Karlsson får pris som årets folkbildare i Sörmland.

ringskullans grav låg utanför kyrkogården och Göte såg till att en minnessten restes. En dag kom en hel busslast med

besökare från Dalarna som hade anor från vandringskullan och Göte ställde förstås upp och guidade dem.

FFOTO: LENNART HOLMBERG

Göte Karlsson har gjort så mycket mer, bland annat kom han på idén om en hemvändardag.«

tresset bland äldre ökar.

Bertil Järvig är en av le­ darna i datakunskap för + 55 på Akka service­ center i Trelleborg.

Där lär han bland an­ nat ut hur man skickar och tar emot e-post, bildredigering och släkt­ forskning med hjälp av all information som finns på nätet.

Bertil, 77, är också aktiv i Seniornet. Stu­ diecirklarna genomförs i samar­ bete med Studie­ förbundet Vuxensko­ lan (SV).

8

Stort intresse för nybörjarkurs i arabiska

SPRÅKCIRKEL. Åsa

Mångkulturdag

7 TRELLEBORG

5 HÄRRYDA

Det är premiär för arabiska för nybörjare hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Härryda.

6 LYCKSELE

arabiska. Studiecirkeln Den svenska koden, om seder och kvinnliga rättigheter i Sverige, blev en stor succé på asylboendet i Rävlanda och går nu på export till Bollebygds kommun.

Det är jättekul, tycker vi.

Studieförbundet Vuxenskolan satsar i höst på att komma närmare medborgaren för att kunna arbeta ännu mer

med de strömningar och behov som finns i samhället idag.

– Därför är vi glada att få öppna dörrarna till vårt nya Härrydakontor som ligger i Entreprenörshuset i Mölnlycke, där vi till en början kommer att ha öppet en dag i veckan, säger Åsa Berggren.« Åsa Berggren, SV Härryda.

1100

Så många skol- och för­ skolebarn i Karlsborgs kommun samt barn från asylboenden fick se Brazil Jacks cirkus­ föreställning – gratis.

Maud Ivehorn, Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV), arbetade för att cirkusbesöket skulle bli möjligt. Detta gick tack vare reducerat pris från cirkusen och bidrag från asylboendena, Ex Corde, kyrkan och kommunen.

N R 5 2 016 I MPU L S 9

SV STOCKHOLM » CIRKELLEDARTRÄFF Olga Biba, verksamhetsutvecklare SV Stockholm dansar med gruppen Blommiga sjalarna.

Enhetschef Kersti Larsson och avdelningschef Annika Estassy Lovén, SV Stockholm.

Sophia Lundqvist och Susanne Thofelt, cirkelledare, samt Malin Ekstrand, utbildningssamordnare på Miljöpartiet de gröna, på inspirationsträffen i Stockholm.

FOTO: ANNA INGELS

Här hämtar Stockholms cirkelledare inspiration Cirka 250 engagerade cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Stockholm deltog i en inspi­ rationsträff på hotell Rival vid Mariatorget. SVs cirkelledare bjöds av SV Stockholm på före­ läsningar, workshops och under­ hållning sista lördagen i augusti.

10 IMPUL S NR 5 20 1 6

B

land de som medverkade som inspiratörer fanns Caroline Wiklund om lycka i vardagen, Tommy Molitor om tankens och viljans kraft, Eva Nivbrandt Wedin om konflikthantering i vardagen, Lotta Björkman om normkreativitet, Jill Taube om Danssteget samt Eva Odelius Henneveldt, SVs förbundskansli, om ny kraft till Sveriges eldsjälar.

– I höst genomför SV så kallade

Megacirkelträffar på fem orter i landet, berättade Eva Odelius Henneveldt. De ska arrangeras i Göteborg, Kalmar, Karlshamn, Umeå och Stockholm med start en bit in i oktober.

– Megacirkelräffarna är en fortsättning på SVs satsning på cirkelledarna och för att knyta dem närmare till SV. Hos cirkelledarna finns mycket förnyelse och nytänk om både pedagogiska upplägg och innehåll i cirklarna.«

Krönika

…OM ATT VISA SANNINGEN I TID

Solsidans barn behöver se skuggorna för att förstå

Ä

ntligen sommar! Som vanligt är vi i vårt andra hemland Grekland och vår andra hemstad Aten.

På schemat står lek och lättja, bad, siesta, kvällsdopp och umgänge med vänner under en sagolik stjärnhimmel.

Men några gånger bryter jag av sommar­ idyllen med att visa dottern stadens smärtpunkter. Grekland är fortfarande ett land i djup kris även om medierna tröttnat på att rapportera om fattigdomen som blivit vardag. Fler än varannan ung människa är arbetslös och majoriteten tvingas leva med föräldrar och mor- eller farföräldrar.

Min åttaåring från Sverige förstår sig inte på procentsatser. Hon förstår inte att det bakom siffrorna finns barn som saknar allt det vi tar för givet.

Jag tänker på alla de gånger jag påmint min dotter om att det finns barn som går hungriga när hon avfärdar sin mammas hemlagade härligheter. Svaret brukar bli: ”Men inte blir väl de barnen mätta bara för att jag äter upp min mat? Ge min mat till dem i stället!”

EN ANNAN DAG tar vi med en kasse leksaker

VI STÅR I skuggan av Akropolis, när Melina

tillsammans med andra, mest människor som själva är antingen hemlösa eller fattiga, står och lagar dagens gryta. Ingredienserna kommer från generösa människor och just i dag har Melina köpt en massa pasta som vi blandar ner med färska örter, tomater, auberginer och lök.

Det puttrar en bra stund i den gigantiska aluminiumkastrullen på gasolspisen. Melina rör om med en stor träslev och torkar svettdropparna i 36 graders värme. Alla gullar med henne och vissa berättar om sina liv. En mamma är där med sin 23-åriga dotter som förgäves sökt jobb i ett år trots universitetsexamen. De har kommit hit från andra sidan stan för att hjälpa till och få äta sig mätta.

När grytan är klar slevar vi upp i förpackningar som försvinner i ljusets hastig-

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

och kläder till den temporära flyktingförläggning som växt fram på en gammal flygplats. Människor där lever under omänskliga förhållanden. De som flydde med drömmar om fred och frihet sover nu på het asfalt under bar himmel. Barn trängs i tält där man knappt kan andas av värmen, mammor köar vid en vattenslang för att få tvätta sig och folk slåss för en bit bröd.

När jag delar med mig av våra aktiviteter på sociala medier undrar vissa hur jag kan utsätta mitt barn för detta?

Jag växte upp i fattigdom. Min dotters liv kunde jag inte ens drömma om. Kanske är det anledningen till att jag anser att solsidans barn även behöver se skuggorna.

Medkänsla är ett ord som måste fyllas med mening. Med känsla.

BARN BEHÖVER MÖTA misären för att förstå

het. I kön trängs hemlösa, arbetslösa, utförsäkrade, knarkare, flyktingar och gatu­ barn. Några ber om en extra portion för en anhörig som är sjuk. När vi några timmar senare går därifrån säger min dotter: ”Mamma, jag har förstått att zombiesarna som knarkar också är människor. De har också känslor. Och såg du de där flickorna? De var i min ålder och var så glada över den där tråkiga grytan vi lagade”.

vilka privilegierade liv de lever. Barn behöver röra sig bortom den vadderade tillvaro av materiellt överflöd vi skapat. Förr eller senare kommer de att konfronteras med världens orättvisor. I stället för att de en dag får ett chockerande uppvaknande och ställer oss mot väggen för att vi invaggat dem i illusioner om en perfekt värld är det bättre att de ser sanningen i tid. Så att de kan förändra den.« N R 5 2 016 I MPU L S 11

SV » FÖRFATTARPRIS

Grattis, du vann!

Catrin Ormestad får SVs författarpris 2016 Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2016 går till Catrin Ormestad för romanen ”Det nionde brevet”.

Hon får checken på 50 000 kronor, en obeskrivlig ära och möjlighet att turnera med SV i hela landet för att samtala om läsning och böcker.

TEXT MATS NILSSON FOTO HELENE KARLSSON

C

atrin Ormestad är frilansjournalist och författare och bor sedan nio år i Tel Aviv. ”Det nionde brevet” (Wahlström&Widstrand) är hennes skönlitterära debut.

Som journalist har hon bland annat skrivit för The Economist, Fokus och Aftonbladet och är Svenska Dagbladets korrespondent i Israel.

Reportageboken ”Gaza – en kärlekshistoria” utkom 2007.

Hon är uppvuxen i Gävle och tillbringade sina sommarlov på Gräsö – precis som berättelsens huvudpersoner i ”Det nionde brevet” där läsaren får följa en familjs historia och livet på en landsbygd i förändring.

TIO FÖRFATTARE VAR nominerade till SVs författarpris 2016.

Ansvarig för prisutdelningen och författarprisjuryns ordförande är Nils Ingmar Thorell från SVs förbundsstyrelse.

– Landsbygdens författarstipendium har delats ut sedan 1954. Inför 2008 års stipendium beslutade SVs förbundsstyrelse att ändra stipendiets namn till Studieförbundet Vuxenskolans författarpris .

Förra året vann Tove Folkesson för sin bok ”Sund”.

Priset delas ut på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, som pågår den 22–25 september Kriterierna för priset är följande:

”Studieförbundet Vuxenskolans författarpris tilldelas en person som i sitt författarskap speglar nutidens landsbygd, med inriktning på författare i början av sin karriär.”«

SVs författarpris >> Juryn I juryn för SV:s författarpris sitter följande: w Nils Ingmar Thorell, 1:e vice ordförande i Studieförbundet Vuxenskolan och ansvarig för Studieförbundet Vuxenskolans författarpris. w Gunilla Lindahl, chefredaktör, tidningen Senioren. w Olav Magnusson, bokhandlare och styrelseledamot, SV Hal­ land. w Marianne Eckerbom, fritidspolitiker, regionfullmäktige (C). w Stefan Löfgren, Bygdegårdarnas Riksförbund. w John Hillstierna, kommunikationschef, SV. w Anna Blomberg, mediestrateg och agronom, LRF Mjölk.

…OCH DE HÄR FÖRFATTARNA VAR OCKSÅ NOMINERADE

”Alla dessa hemligheter”, Norstedts. Född 1962 i Nice, växte också upp i Senegal och hamnade i Ljusdal 1975.

Avdelningschef på Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm.

w Stina Stoor, ”Bli

som folk”, Norstedts.

Född 1982, bor och verkar i sin barndomsby, Balåliden, utanför Bjurholm. ”Bli som folk” är hennes första novellsamling.

FOTO: MARTIN VALLIN

”Gånglåt”, Wahlström & Widstrand. Elin Olofsson är född 1979, bor i Östersund och Offerdal i Jämtland.

w Annika Estassy,

FOTO: XX

”Spilld mjölk”, Whip Media. Malin Sundin är mjölkbonde, krönikör, bloggare och författare. Bor i Orsa.

w Elin Olofsson,

FOTO: GÖRAN SEGEHOLM

syster i mitt hus”, Brombergs. Linda Olsson föddes 1948 i Stockholm, bor sedan många år också i Auckland, Nya Zeeland.

w Malin Sundin,

FOTO: ANNA REX

12 IMPUL S NR 5 201 6

”Mästare, väktare, lögnare, vän”, Piratförlaget. Född 1986 i Halmstad, bor sedan 2005 i Stockholm.

w Linda Olsson, ”En

FOTO: ROBERT WESSMAN

”Den första lögnen”, Norstedts.

Sara Larsson, född 1973, tillbringade merparten av uppväxten i lilla Grebbestad i norra Bohuslän, bosatt i Stockholm.

w Christoffer Carlsson,

FOTO: CAROLINE ANDERSSON

w Sara Larsson,

FOTO: ULRICA ZWENGER

”För vad sorg och smärta”, Bonniers.

Thom Lundberg är född 1978 och uppvuxen i skånska Osby, bor i dag i Schweiz.

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

FOTO: MARTIN STENMARK

w Thom Lundberg,

w Johannes Heldén,

”Astroekologi”, Albert Bonniers förlag. Johannes Heldén är konstnär, författare, musiker.

Född 1978, lever och verkar i Stockholm.

Catrin Ormestad vinner Studiefรถrbundet Vuxenskolans (SV) fรถrfattarpris 2016.

N R 5 2 016 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » ELISABETH ÅSBRINK

Hon tittar bakåt för att se nuet

Elisabeth Åsbrink om sin nya bok

Elisabeth Åsbrink har länge fört en inre kamp mot sin egen historia. Hon för­ trängde sin identitet med ett kors runt halsen och bävade in i det längsta för bokskrivande, speciellt om familjens traumatiska förflutna. Alldeles förgäves.

Efter en nära döden-upplevelse fanns det ingen återvändo för den bokaktuella och flerfaldigt prisbelönta författaren.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

M

innet och historien utgör ryggraden i Elisabeth Åsbrinks författarskap. Som en av Sveriges namnkunnigaste författare har hon utforskat det förflutnas minerade och mest traumatiska marker: Polismorden i Malexander, Förintelsen och kanske det mest smärtsamma av allt, det egna traumat som gestaltas i hennes nysläppta bok ”1947”.

Medan Stockholms trafikbuller och gator suddas ut i regnet utanför kaféet, slår hon fast att det förflutna är en oumbärlig del av nuet.

– Jag ser ingen skarp gräns mellan nu och då. Jag är helt övertygad om att det är nödvändigt att titta bakåt.

Vårt nu är bara en liten del av utvecklingen av kultur, samhälle, traditioner och mycket mer. Stirrar man bara på nuet blir perspektivet oerhört begränsat. Man missar sammanhanget, grunden man står på och de vita fläckarna som det hålls tyst om. Den som bara rör sig kring samtiden gör sig väldigt dum. Om vi inte tittar

14 IMPUL S NR 5 20 1 6

bakåt vet vi inte vad vi inte vet, säger hon och smuttar på sin cappuccino.

Men att minnas är varken riskfritt eller gratis. Att gräva sig ned i och utsätta sig för historiens vita fläckar kräver ett emotionellt pris. Alltid, oavsett vad hon skriver om. Ändå skriver hon.

– Smärta ingår i livet, det är ett naturligt tillstånd.

Vi utsätter andra och blir själva utsatta för smärta. Det är obegripligt att eftersträva ett smärtfritt Alvedontillstånd. En bra författare, eller journalist, kan inte väja för det. ÄNDÅ HAR HON länge värjt sig för familjens smärtsamma

trauma. Under Förintelsen togs hennes farfar György Fenyö ut i slavarbete för den ungerska armén på nazisternas sida och mördades någonstans i Ukraina, 35 år gammal. Efter kriget hamnade hennes tioårige far Joszéf i ett tyskt flyktingläger för barn vars föräldrar mördats av nazisterna. Ett arv som hon hade svårt att ta till sig.

»

”1947” är Elisabeth Åsbrinks femte bok. Det året skapades nutiden, en upptäckt hon gjorde när hon läste hela årgångar med tidningar från samma år.

N R 5 2 016 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » ELISABETH ÅSBRINK – När jag var 13 gick jag med ett kors i ett guldhalsband runt halsen och låtsades som om jag inte var en del av mitt judiska förflutna. Jag förträngde mitt arv.

Men historien hann ikapp denna läsande och skrivande Stockholmsflicka som började skriva detaljerade dagböcker redan som sexåring. Ögonöppnaren var en bok.

Som 14-åring fick hon tag på D M Thomas roman ”Vita hotellet” om en kvinna som mördades i Babij Jar. Hon läste med en tilltagande insikt om att ”varje människa är ett universum”.

– Boken drabbade mig oerhört starkt. Jag grät. Jag kastade boken i golvet. Jag tog tag i mitt guldhalsband och slet så att det gick sönder och symbolerna för tro, hopp och kärlek for tvärs över rummet.

Där och då avgav hon ett melodramatiskt löfte på liv och död som bara tonåringar förmår.

– Jag lovade mig själv att aldrig mer förneka varifrån jag kom, att aldrig förneka de döda.

HON HAR HÅLLIT sitt 14-årslöfte och bevarat

sin lojalitet med de mördade. Utan något nätverk och kontakter blev hon en framstående grävande journalist, med uppdrag både i Sveriges Radio och på Sveriges Televisions ”Uppdrag granskning”. Hon har haft egna kolumner i Dagens Nyheter. Men det tog tid innan hon skrev sin första bok.

En rädsla för att misslyckas, åstadkomma något medelmåttligt, hindrade henne.

Rädslan kuvades av en starkare kraft: Döden, nästintill.

För åtta år sedan blev 43-åriga Elisabeth Åsbrink allvarligt sjuk till följd av en svårutredd sjukdom. I sex veckor låg hon kopplad till allehanda apparater och slangar på Sankt Görans sjukhus i Stockholm, svävande mellan hopp och förtvivlan.

– Alla var övertygade om att jag inte skulle klara mig. Men jag dog inte. När jag kom hem från sjukhuset kände jag att jag inte längre ville nöja mig med att göra det som är viktigt – vara journalist. Jag ville ägna mig åt det som var allra viktigast – skriva böcker. Det var en avgörande vändpunkt, säger hon med skönjbar iver.

RÅG I RYGGEN ingöt ett förment citat (enligt

dramatikern Lars Norén) av giganten Marcel Proust: Vi gör alltid det vi är näst bäst på.

– Proustcitatet förföljde mig fram tills jag började skriva böcker. Som författare kan du skriva så långt eller så kort du behöver och har kontroll över formatet, som journalist styrs du av det.

– Även om jag är starkt emotionellt engagerad och inte kan koppla bort skrivandet behåller jag även den grävande journalistens förnuftsblick.

Debuten ”Smärtpunkten” var ett journalistiskt drivet reportage om Lars Noréns 16 IMPUL S NR 5 20 1 6

kontroversiella pjäs ”Sju tre” och morden i Malexander. Bokens kärnfråga är hur ett demokratiskt samhälle ska hantera dess förgörare, de som vill underminera demokratin.

I hennes tredje verk ”Och i Wienerwald står träden kvar” nalkas hon, om än försiktigt, sitt arv från Förintelsen genom att berätta om Ottos drabbande öde. Pojken kom till Sverige 1939 undan nazisterna och lämnade sina föräldrar i Wien för gott.

RÄDSLAN FÖR ATT bli en medelmåtta visade

sig vara obefogad. ”Och i Wienerwald står träden kvar” hyllades även internationellt och förärades med August­priset för bästa fackbok 2011, med Dansk-Svensk Kulturfonds kulturpris 2013 och med Ryszard Kapuscinski-priset 2014. Därmed inte sagt att hon har lätt för att ta åt sig berömmet.

– Jag är inte så bra på det. Men känslan att männis­kor bryr sig om det jag skriver är en viktig drivkraft. Alla uppskattande brev de har skrivit har spelat lika stor roll som priserna, säger hon och lyser upp till ett tre år gammalt minne.

Hon var inbjuden till S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö för att tala om boken. Under frågestunden ställde sig en kille upp i aulan och berättade om sitt öde. Han var ensamkommande flyktingbarn från kurdiska delen av Irak och kände igen sig i Ottos öde. Allt Otto upplevt och känt har även han gjort.

– Det kändes som ett mirakel, det var det största berömmet jag kunde få. Jag kan inte glömma det, speciellt bryggan mellan då och nu, mellan Otto, som kom till Sverige 1939, och en kurdisk kille i nutiden. Det säger något om möjligheten för en bra berättelse att nå bortom etnicitet, kultur och tid.

NU ÄR VI framme vid Elisabeth Åsbrinks

femte och nysläppta bok ”1947”, boken som inte alls skulle skrivas. Snarare nagelfor hon år 1947 i jakt på en händelse med koppling till fascistledaren Per Engdahl.

Hon satt med Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter för hela året intill sig och läste tidningarna bokstavligen från pärm till pärm, med början den 1 januari. Hon hade inte hunnit längre än en bit in i februari när det skälvde till och hon kom till insikt. 1947 var embryot till samtiden.

– Där satt jag med uppslagen och såg nutiden skapas. Där låg vår tid och blev till framför mina ögon.

I boken som ännu luktar nytryckt låter hon fragmentariska brottstycken bilda en djupare förståelse för fenomen som uppstod 1947 och kom att prägla vår epok. Ett axplock: Mänskliga rättigheter, begreppet folkmord, Israel–Palestina-konflikten (som möjligen ännu kunde förhindras), Kalashnikov (AK-47) blev sovjetiskt standardvapen (i dag finns knappast någon terrorist utan en AK-47) och Simone de Beauvoir åstadkom feministbibeln ”Det andra könet”.

Samtidigt gör hon det hon länge gruvat sig för och väcker den egna judiska släktens öde under krigsåren till liv.

– Jag värjde mig för det för att det som min farfar blev utsatt för var så vidrigt, så outhärdligt. Men jag är glad för att jag skrivit det och gett min farfar en bit av mitt liv och en del av sin död så att han inte försvinner i massgraven som vi kallar Förintelsen.

MOTVILLIGT TALAR HON om en föga känd bit av sitt liv. Ensamheten.

– Jag har två halvsystrar, men är min fars enda barn och växte inte upp med dem. Jag växte upp som ensam­barn. Till följd av det är jag dålig på att befinna mig i grupp, även om jag har lärt mig att hantera det under mitt yrkesliv. Som barn läste jag oavbrutet och var mycket ensam.

– Ensamheten var en stor del av mitt liv och har präglat mig. Jag har känt mig ensam, lidit av ensamheten, blivit van vid den och behöver vara ensam. Ensamhet är min tvillingsjäl, min låtsaskompis.

Ensamheten för tankarna till hennes konflikthantering med andra.

– Jag är inte långsint, det är så tråkigt och jag tycker inte om att ha det tråkigt. Tråkiga saker gör jag fort och roliga saker långsamt.

KAFFET ÄR URDRUCKET och hon tar sig en halstablett Salvi Läkerol ur en lila förpackning. Samtalet lider mot sitt slut när hon kommer på ett spirituellt judiskt uttryck som varit ett slags inneboende kompass till hennes författarskap: Tikkun olam (hebreiska för ”laga världen”).

– Jag undrar om det inte är det som jag håller på med, säger hon lågt, som för sig själv, och nästan rodnar.

Att laga världen eller åtminstone att försöka förstå sig på den är inte enbart författare förunnat. Att delta i studiecirklar kan vara en väg till insikt och Elisabeth Åsbrink har ett råd innan hon beger sig ut i regnet.

– Jag tror på många röster. Betrakta historiska händelser ur olika perspektiv. Att samtala och öppna upp för åsikter man inte delar är oerhört viktigt. För att förstå världen måste vi även lyssna på åsikter vi inte tycker om.«

>> Exklusivt Namn Elisabeth Åsbrink.

Gör Författare och journalist.

Aktuell Med sin femte bok, ”1947”. Ålder 51 år.

Familj Två vuxna söner och en man.

Bor Stockholm och Köpenhamn.

Fritid ”Att brodera korsstygn och göra tavlor med text skänker ett visst lugn. Jag har tidi­ gare stickat mycket och skulle vilja lära mig att väva.” Dessutom odlar hon intresse för såväl pelargoner som filmer.

Skrivprocessen ”Jag upplever skrivkärlek när jag arbetar fram en mening som fångar upp det jag vill.”

Elisabeth Åsbrink tror på många röster, att betrakta samtiden ur olika perspektiv, samtala och öppna upp för åsikter man inte delar.

N R 5 2 016 I MPU L S 17

SILVERSMIDE » OLE K BYDAL

Smider nya plan 18 IMPUL S NR 5 20 1 6

– Jag ville inte att livet skulle se likadant ut när jag kom tillbaka.

Orden är Ole K Bydals som nu är tillbaka i silversmedjan i Båstad efter två år i Moçambique.

Med sig har han massor av ny inspiration och ett litet projekt som han bedriver vid sidan av.

TEXT STEFAN THEANDER FOTO MATS ALM

ner – om Afrika N R 5 2 016 I MPU L S 19

SILVERSMIDE » OLE K BYDAL

B

åstad är ett sommarparadis. Under några veckor i juli exploderar orten av tennisspelande, segling och jetsetliv. Lika snabbt som det händer, lika snabbt försvinner det och under november och december när dimmorna rullar in är det svårt att föreställa sig sommarens sol och salta bad.

I en tidningsannons i januari för tre år sedan stod att Svenska skolan i Maputo behövde personal. När hustrun Sofia, som är lärare, läst annonsen resulterade det i ett familje­ råd med de tre barnen. Familjerådet ledde i sin tur till ett beslut och några månader senare flytt till en tillvaro som skiljde sig på alla plan från livet hemma i Båstad – Det går aldrig att föreställa sig helt och hållet hur det ska bli. För barnen handlade det om att byta skola, att lära sig ett nytt språk och få nya vänner. Det var inte alltid lätt, men i dag är det ingen som ångrar det, säger Ole K Bydal.

HUSTRUN SOFIA JOBBADE som lärare, och Ole hoppade in som vikarie under perioder. Han blev också den som skötte det praktiska. För även om familjen, liksom de flesta andra utlandssvenskarna, hade hushjälp och vakter innebär Moçambique att oändligt mycket tid måste läggas på sådant som sker med några knapptryck i Sverige. Att betala en elräkning innebär timslånga köer, detsamma gäller för alla myndighetskontakter.

Men tillvaron handlade också om långa vandringar i Maputo och resor inom landet och till grannländerna Swaziland och Sydafrika.

DET VAR I Swaziland han kom i kon-

takt med arbetskollektivet för kvinnor Tintsaba Master Weaver in Sisal. Projektet engagerar mellan 600 och 900 kvinnor och omfattar hela kedjan från odling av fiberväxten sisal till färgning och sedan korgflätning. Mönstren är oftast traditionella och produkterna är alltifrån korgar och förvaringskärl till tabletter och olika smycken. Projektet engagerar inte bara skickliga hantverkare utan också odlare, försäljare, marknadsförare och silversmeder.

– De pengar som kommer in betyder oerhört mycket för kvinnornas ställning. Det ger dem en egen inkomst, frihet och en möjlighet att utnyttja sjukvård som är oerhört dyrt i Swaziland, säger Ole K Bydal.

20 IMPUL S NR 5 20 1 6

söder om Oslo. Det ledde i sin tur till fyra och ett halvt år på motsvarande konstfack i Oslo och en första kontakt med Båstad genom den blivande hustrun som pluggade till lärare i Norge. När bopålarna skulle slås ner var valet mer eller mindre självklart. Först hamnade smedjan hos svärföräldrarna och senare i det egna hemmet. En kontakt togs med SVs verksamhetsutvecklare i Båstad, Hedvig Olofsson, och resten är historia.

SEDAN 2002 HAR hundratals deltagare

Södra Afrika är det område som drabbats hårdast av hiv och aids. En del av de pengar som kommer in till projektet går till bromsmediciner.

Projektet är direkt beroende av att produkterna säljs inte bara lokalt utan också internationellt.

Numera säljs de också i Sverige genom Ole K Bydal i den egna smedjan, på de utställningar som planeras under året samt på nätet.

Tallrikar, underlägg och smycken i sisal med traditionella afrikanska mönster står sida vid sida med den egna produktionen av silversmycken och formstudier av klassiska bilmodeller – ett annat av Oles många intressen.

VERKTYGEN LIGGER FRAMME i väntan på höstens kurser och studiecirklar i Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Hammare, städ, tänger och silverplåtar som ska bli smycken eller bruksföremål som gräddsnipor eller servettringar. Hamrarna och hantverket har en dragningskraft och silvrets magi har alltid lockat människor.

– Silvret bjuder på motstånd, men man kan leka med det och misslyckas man är det inte en katastrof.

Efter studenten gick Ole K Bydal i lära hos en silversmed i Tönsberg

Ole K Bydal kör en ovanlig modell av den klassiska ”Hundkojan”.

jobbat i smedjan under Oles handledning och fyra av dem har efter vidare studier gjort sin hobby till sitt yrke. Flera går på kurser mer eller mindre konstant, andra testar med en helgkurs eller en sommarkurs och kommer vanligtvis tillbaka. Att alla befinner sig på olika nivå skapar en dynamik. De som kan mer hjälper nybörjarna.

En enkel slät ring kan skapas på några timmar. Därefter är det mest fantasin som sätter gränserna.

– Jag försöker att inte säga nej till det omöjliga eftersom jag hela tiden lär mig själv något nytt, säger Ole. Ett av de mera omöjliga projekten var en ring formad till en igelkott.

Svårt – förvisso, tidskrävande – ja, men omöjligt – nej. I dag bärs ringen stolt av kursdeltagaren som ett bevis på att det ibland är rätt att gå ut på djupt vatten.

DET HANDLAR OM att ta steget, att an-

vända sig av de kunskaper man har lärt, att våga för att gå vidare mot nya mål. Vare sig det handlar om att skapa en ring eller att byta en trygg tillvaro mot något nytt.

Och kanske slutar det med att deltagarna, och andra, får resa med till Afrika för att låta sig inspireras av hantverkarna där.

– Jag har planer på att arrangera rundresor i södra Afrika. Afrika är fascinerande med sin natur, djurliv och alla traditioner, säger Ole K Bydal.«

>> Vill arrangera resor till Afrika Namn Ole K Bydal.

Familj Hustrun Sofia och tre pojkar, 17, 14 och 8 år.

Yrke Silversmed som ibland hoppar in som lärarvikarie.

Intressen Klassiska bilmodeller. Äger själv en Austin Mini combi, en ovanlig modell av den klassiska ”Hundkojan”. Seg­ ling, matlagning och matkultur.

Bor Villa på Båstads riviera. Silversmedjan rymde tidigare en mjölkaffär.

Planerar i framtiden Att arrangera rundresor för mat- och hantverksintresserade i södra Afrika.

10 frågor

…till Emma Dahlström

Karriär: ”Det var en upplevelse att vara med på SVs förbundsstämma 2015. Jag fick en kick att få fortsätta jobba inom SV.”

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

frågan om du ställde upp till val för att bli vice ordförande?

– Jag tyckte att det lät roligt och spännande. Det är också en trygghet att gå vid sidan om för att verkligen förstå vad uppdraget går ut på.

5Hur går inskolningen till i praktiken?

– Inför vissa styrelsemöten sitter Lars, SV Gotlands avdelningschef Petra Rönnestig och jag ned och går igenom tyngre frågor som ska upp i styrelsen. Det kan vara personalfrågor, verksamhetsfrågor och annat som kan behöva diskuteras.

6Är det någon fråga som är extra aktuell just nu?

– Vi har vid varje styrelsemöte en folkbildningspunkt som vi diskuterar och det har bland annat handlat om hur vi möter behovet hos de asylsökande att komma in i det svenska samhället. Vad kan Studieförbundet Vuxenskolan göra mera än vad vi redan gör?

7Vad har du gjort mer för att fortbilda dig i styrelsearbetet?

– Det var en upplevelse att vara med på SVs förbundsstämma sommaren 2015. Jag fick en kick redan där att få fortsätta att jobba inom SV. 8Vad blir nästa steg?

1Du valdes in i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Gotlands styrelse förra året och i år, 2016, valdes du till vice ordförande. Det har gått fort!

– Ja, men jag är uppvuxen med SV så jag har bra koll på organisationen. SV Gotland jobbar aktivt med föryngring i styrelsen och vår nuvarande ordförande Lars Gustafson vill släppa fram någon yngre när det blir dags för ordförandeskifte.

2Så det är troligt att du blir ny styrelseordförande så småningom?

– Det är tanken att jag ska se och lära så länge Lars är kvar som ordförande.

3Hur ser föryngringen ut i styrelsen i övrigt?

– Bland de nyvalda är tre ledamöter under 30 år. Men vi eftersträvar inte bara föryngring utan det ska vara spridda åldrar, kön, etnicitet, personer med funktionsnedsättning med mera så att det blir en blandad grupp som kan spegla befolkningen i övrigt.

4Vad var din första tanke när du fick

>> Fakta Namn Emma Dahlström. Ålder 29 år.

Bor Visby.

Familj Två barn, 11 och 8 år.

Aktuell Vice ord­ förande i SV Got­ land.

– Jag ska delta i SVs ordförandekonferens i september.

9Vad önskar du lära dig mer av för att bli en bra ordförande?

– Jag vill kunna mer om folkbildning i stort, vilken historia den har och hur den har utvecklats.

0Hur ser din bakgrund ut?

– Jag är uppvuxen på en gård i Lärbro på norra Gotland. Jag har som sagt haft nära kontakt med SV hela livet eftersom mina föräldrar har varit aktiva. Nu bor jag i Visby och arbetar som ekonom på Region Gotland.« N R 5 2 016 I MPU L S 21

INTEGRATION » FILM

Arslan Zulfigar, Jafar Nazari och Hossein Ahmedi.

FOTO: MATHIAS FJELLSTRÖM

Sakine Hazara, Jafar Nazari, Arslan Zulfigar, Mathias Fjellström, Hossein Ahmedi och Kamal Jasmin.

FOTO: MATHIAS FJELLSTRÖM

Nyanlända ungdomar

I FILMENS VÄRLD Nyanlända ungdomar i Västerbotten har lärt sig att göra film hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

I tolv veckor fick de ta del av kunskaperna från riktiga filmproffs.

TEXT MATS NILSSON

O

scarsnominerade Mathias Fjellström var en av ledarna.

– Jag har mest undervisat branschfolk och på universitet så det här var nytt och spännande för mig, säger Mathias Fjellström, som hade hjälp av bland andra Victor Lindgren och Enayat Tamin.

Ett 20-tal nyanlända ungdomar mellan 16 och 25 år nappade på

22 IMPUL S NR 5 20 1 6

erbjudandet att lära sig göra film.

Hela våren gick de utbildningen ”Filmproduktion – från idé till färdig film” i SVs regi i samarbete med Film i Västerbotten och med stöd av Region Västerbotten och Umeå kommun.

CARLOS DE RADA är verksamhetsut-

vecklare i SV Västerbotten i Umeå.

Han säger: – Tanken har varit att aktivera,

CARLOS DE RADA

»Det blev två kortfilmer som ska visas offentligt i höst.»

inspirera och involvera nyanlända ungdomar med filmen som verktyg.

Utgångspunkten har varit att använda filmskapandet som ett sätt att underlätta nyanlända ungdomars integration. Samtidigt har deras kultur och traditioner bekräftays som något rikt och viktigt, något som det svenska samhället berikas av.

– Det har varit upp till dem själva om de ville berätta en historia med

ändra det, säger hon, och står också som regissör till den ena kortfilmen och är skådespelare i den andra. anknytning till dem själva eller göra en dokumentär om bordtennis eller en karatefilm. Det är inte vårt jobb att styra deras intressen och definitivt inte att begränsa deras skapande. Vi kunde ge dem verktyg för att kunna kanalisera sina filmidéer.

DELTAGARNA FICK UNDER terminens gång utbildning i filmproduktionens olika moment; allt från regi och foto till ljud och skådespeleri.

Utöver det lade ungdomarna ned mycket arbete på egen tid med filmning, klippning och ljud.

– Det blev två egenproducerade kortfilmer som i höst med hjälp av Film i Västerbotten och andra aktörer ska visas offentligt i olika forum, säger Carlos de Rada.

Sakina Hazara kom för bara drygt ett halvår sedan ensam till Sverige från Afghanistan. Hon hade från början klart för sig att hon ville göra en dokumentärfilm. Allt ändrades när hon började på filmutbildningen. Hon drogs till skådespeleri och regi.

– Jag gillar filmer som handlar om samhället, filmer som vill för-

Victor Lindberg, Arslan Zulfigar, Sakine Hazara och Riyadh Khalid.

FOTO: VICTOR LINDGREN

Ett 20-tal nyanlända ungdomar pluggade filmproduktion i Umeå.

FOTO: CARLOS DE RADA

FÖR DEM SOM vill gå vidare i utveck-

lingen finns planer på att starta en filmförening.

Carlos de Rada: – SV kommer att finnas med som stöd i processen med hjälp av Film i Västerbotten. Intresset är stort och vi kommer att börja jobba med det redan tidigt under hösten i samband med visning av filmerna.

För att få kontakter inom filmbranschen har deltagarna i filmkursen varit på en rad studiebesök.

Mathias Fjellström, som 2010 nominerades till en Oscar för kortfilmen ”I stället för abrakadabra” tillsammans med Patrik Eklund, tycker det är viktig för blivande fil-

mare att få en inblick i hur det går till i professionella filmstudios: – Jag ville att de skulle få träffa filmmakarna här i regionen och verka för ett kontaktskapande, ta saker framåt.

NÅGRA AV DELTAGARNA som gick kur-

sen kommer förmodligen att fortsätta inom SV på något sätt.

– I alla grupper finns det alltid eldsjälar, människor som utstrålar styrka, övertygelse och tilltro. Vi kommer att se till att dessa ungdomar får chansen att själva driva verksamheten i framtiden.

– De som vill kommer att erbjudas tillfälle att gå en ”I cirkelns mitt”-utbildning. De kommer att få möjlighet att själva planera och som ledare driva framtida kurser med stor hjälp av SVs personal, säger Carlos de Rada.«

N R 5 2 016 I MPU L S 23

INTEGRATION » WEJDAN DERKY

Konst som berör Wejdan Derky.

FOTO: ROBERT HÖGLUND

Wejdan Derky, konstnär och studiecirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV), har haft mycket att stå i den här sommaren. w Succé för ”Art Performance mot krigets grymhet” under politikerveckan i Almedalen på Gotland. w Utsedd till årets ”köng” på Stora Torget i Sundsvall.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

Å

rets ”köng” i Sundsvall är den person som Sundsvallsborna själva anser vara årets vardagshjälte. I år blev det Wejdan Derky, konstnär och studiecirkelledare i SV. – Jag målar live på scen. Männis­ kor och berättelser flätas samman i mina bilder och publiken är med när det händer.

Det säger Wejdan Derky, till vardags konstpedagog på Sundsvalls 24 IMPUL S NR 5 201 6

museum, om sitt konstnärliga uttryckssätt.

– När de säger på nyheterna att 100 personer dödats blir det bara siffror. När jag målar blir det på riktigt. Jag lyfter fram människornas upplevelser och det skapar engagemang.

WEJDAN DERKY VAR inbjuden av SV att delta i Almedalsveckan på Gotland i början av juli. Hon gjorde två fram-

trädanden med ”Art Performance mot krigets grymhet”.

När hon målar live sätter hon publiken i trance från första penseldraget. Det går att höra en knappnål falla. Det enda som hörs är musik som Wejdan Derky själv valt. Hon börjar med att måla flyende männis­ kor och sönderbombade hus. Med breda lager målar hon över motivet och fram träder himmel och hav, blommor och träd, allt i harmoni.

– Publik som är med när mina

WEJDAN DERKY

»Publik som är med när mina tavlor växer fram får en djupare förståelse för krigets grymhet och varför människor flyr. Att vara med i en konstnärlig process skapar förutsättningar för samtal.»

fyra barn bodde – var inte säkert längre.

– Kriget kom inte över en natt men säkerhetspolisen hade blivit skrämmande och starkare. De krävde att man skulle skaffa tillstånd för allt fler saker. Människor blev försiktigare och räddare. Folk försvann.

2004 skedde en massaker på kurder efter en fotbollsmatch.

Säkerhetspolisen ville flera gånger prata med Wejdan Derky och hennes man och de kallades till olika utredningar.

– Vi visste aldrig vad de ville prata med oss om.

FAMILJEN BESTÄMDE SIG för att lämna

landet.

– Vi beslöt att jag skulle resa i förväg. Jag lämnade min man och fyra barn i Damaskus. En månad senare lyckades hela familjen ta sig ut ur Syrien och tillsammans kunde vi resa vidare.

– Vi slapp resa över havet som flyktingar gör i dag. Vi flög och åkte med bil genom Europa.

Den första tiden i Sverige var svår.

– Vi fick besked om att vi skulle skickas tillbaka, utvisas ur Sverige.

Jag sov dåligt. Var uppe på nätterna.

Jag har tusentals tuschteckningar från den tiden.

Efter sex och ett halvt år vände det. Familjen fick stanna i Sverige.

tavlor växer fram får en djupare förståelse för krigets grymhet och varför människor flyr. Att vara med i en konstnärlig process skapar förutsättningar för samtal. Jag vill använda mitt konstnärskap till att skapa bättre integration och möten i samhället, säger Wejdan Derky.

EFTER SINA TVÅ framträdanden i Almedalen såldes tavlorna. Alla inkomster från försäljningen går till hjälp för flyktingar. Vid ett tidigare liveuppträdande 2010 auktionerades en tavla ut och såldes för 75 000 kronor.

– Almedalen behöver mötesplatser och dialog som går på djupet.

Konst och kultur kan skapa det. Vi på Studieförbundet Vuxenskolan har sett hur Wejdan Derky engagerar, det lyckades vi uppnå även i Almedalen, säger Nina Larsson, förbundschef på SV. Wejdan Derky har målat sedan

SV bjöd in Wejdan Derky till två Art Performance-föreställningar under politikerveckan i Visby i somras. På bilden nedan med Nina Larsson, förbundschef i SV.

hon var liten. Hon föddes i Derbesie på gränsen mellan Syrien och Turkiet, växte upp och utbildade sig i Damaskus. Hon har bland annat en masterexamen i bildkonst och haft utställningar i flera länder.

För nio år sedan kom Wejdan Derky till Sverige. Livet i norra Syrien – där Wejdan, hennes man och

WEJDAN DERKY ÄR cirkelledare och har mycket att berätta om sina möten med deltagare: – En av dem, en äldre kvinna, berättade en dag när vi satt och målade att hon ”inte gillar invandrare”.

Jag tittade på henne och sa ”du pratar om mig nu”. ”Nej, nej, jag menar inte dig, du är ju annorlunda, inte som andra invandrare”.

– Vi fortsatte prata, och lyssnade på varandra. När man målar tillsammans kommer man närmare varandra.

Kriget pågår fortfarande i Syrien och det engagerar.

– Jag är flykting, det är fortfarande min känsla. Jag kommer från en kurdisk flyktingfamilj som ursprungligen är från Turkiet, Armenien, Iran och Irak. Jag är konstnär också, det är väldigt viktigt. Men framförallt är jag en människa som älskar att måla och leva.«

Fotnot: Läs hela intervjun med Wejdan Derky i boken ”Kallt men snällt”, utgiven av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

N R 5 2 016 I MPU L S 25

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Folkbildningen måste hitta bildningen igen

FOLKBILDNINGENS UTMANING I DAG ÄR ATT FÅ UNGDOMAR ATT GÖRA SÅDANT SOM DE ANNARS INTE SKULLE HA GJORT. ATT FÅ DEM ATT TA NÄSTA STEG – ATT BILDA SIG, SKRIVER LARS ANDERS JOHANSSON. SOM GAMMAL PUNKARE är jag

tacksam för att jag genom folkbildningsorganisationerna fick tillgång till replokaler. Frågan är dock vad det hade med bildning att göra. Hade jag nu 10–15 år senare fortfarande stått och spelat samma musik i samma replokaler hade det knappast varit frågan om någon bildningsresa.

Andra ledet i ordet folkbildning utgörs av ordet bildning. Ändå tycks intresset för bildningsfrågorna vara gans­ ka ljummet i diskussionerna kring den svenska folkbildningens framtid. Folkbildningen växte fram ur folkrörelserna i slutet av förrförra århundradet, eftersom det upplevdes att det vanliga utbildningssystemet inte räckte till för att fler skulle komma i åtnjutande av den bildning som betraktades som ett eftersträvansvärt ideal, men som vid den tiden var ett privilegium för ett fåtal.

DÄRFÖR SKAPADE frikyrkorörel-

sen och nykterhetsrörelsen, bonderörelsen och den liberala rörelsen liksom arbetarrörelsen sina egna bildningsinstitutioner i form av bildningsförbund, studiecirklar och folkhögskolor. Folkbildningen kontrasterades således mot utbildning, även om båda verksamheterna vid denna tid präglades av ett bildningsideal.

När jag gått igenom de senaste årens debatter om bildning och bildningsideal har jag konstaterat att ordet bildning tycks 26 IMPUL S NR 3 20 1 4

åsyfta både ett ideal för hur en människa skall vara, en process för kunskapsinhämtning, samt resultatet av denna process. En gemensam nämnare tycks vara att bildning är sammanhangsskapande. Genom att skaffa sig kunskaper på en rad olika områden och sätta dem i relation till varand­ra, kan en människa skapa sig förståelse för större och mer komplexa sammanhang. Den bildade är en generalist, me­dan den utbildade mycket väl kan vara expert på sitt område men komplett obildad.

IBLAND PÅSTÅS DET att bild-

ningsidealet skulle vara elitistiskt och exkluderande. Sant är att många var exkluderade från möjligheten att bilda sig.

Det var därför folkbildningen växte fram från första början.

I dag finns dock alla möjligheter att bilda sig. Genom ett generöst utbildningssystem, folkbildningsorganisationerna, allmänna bibliotek och inte minst den outsinliga informationsbanken på internet har vi möjligheter att förkovra oss som våra far- och morföräldrar inte ens kunde drömma om.

Bildningsidealet är jämlikt och demokratiskt så till vida att alla kan bilda sig, oavsett var i livet de befinner sig. Detta visste folkbildningens pionjärer kring förra sekelskiftet. Det är inte för inte som rösträttsrörelsen och folkbildningsrörelsen i stor utsträckning utgjordes av samma personer.

Vi blir inte bättre människor

i moraliskt hänseende av att bilda oss. Många av historiens värsta förbrytare har varit högt bildade individer. Kanske är det därför som bildningsidealet hamnade i vanrykte under efterkrigstiden. Bildning är inte ett universalmedel mot ondska och moralisk förtappelse. Moralen måste vi få någon annanstans ifrån.

MEN ÄVEN OM bildningen inte gör oss mer moraliska så gör den oss friare. En bildad individ har större möjligheter att fatta underbyggda beslut än en obildad. Därför ställer vi också högre krav på den bildade. Vi blir mer förfärade av en bildad mördare som Hannibal Lecter än av en oborstad vilde.

Bildning ger frihet och med frihet följer ansvar. Av att bildning i huvudsak är en frihetsfråga följer också att det är bland motståndarna till individuell frihet som motståndet mot bildningsidealet också är som störst.

I dag är situationen helt annorlunda jämfört med när folkbildningen växte fram.

I dag har så gott som alla möjlighet att utbilda sig och gör det också. Folkbildningen behövs alltså inte för det syftet.

Däremot kan folkbildningen fylla en annan viktig funktion: genom att främja bildningen.

Under de senaste fyra decennierna har bildningsidealet inom det gängse utbildningssystemet fått ge vika för en instrumentell syn på kunskap

där samhällsnyttan och arbetsmarknadens behov fått styra istället för individens frihet och utveckling. Här skulle folkbildningsorganisationerna kunna göra skillnad.

Men i så fall måste de höja ambitionsnivån från att vara en infrastruktur för fördelande av offentliga medel till amatörkulturen, till att aktivt verka för att så många individer som möjligt anträder sina bildningsresor. Du har inte börjat bilda dig bara för att du är inskriven i en studiecirkel eller läser vid en folkhögskola.

DET ÄR FÖRSTÅS lockande för bildningsförbunden att försöka nå ut till framförallt ungdomar genom att erbjuda sådant som de är intresserade av. Men ingen bildningsresa anträds genom att fortsätta göra det man ändå skulle ha gjort.

Den verkliga utmaningen för folkbildningsorganisationerna består i att få nästa generation att göra sådant som de ändå inte skulle ha gjort. Det är ingen utmaning att få en skateboardåkare att åka skateboard, eller en punkare att spela punk, utmaningen är att få dem att ta nästa steg. Att bilda sig.

Lars Anders Johansson POET, MUSIKER OCH JOURNA­ LIST. REDAKTÖR OCH PROGRAM­ ANSVARIG VID NÄRINGSLIVETS TANKESMEDJA TIMBRO.

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Lars Anders Johansson är tacksam för att folkbildningsorganisationerna ordnade replokaler på den tiden han spelade i punkband. I den här debattartikeln undrar han vad det egentligen hade med bildning att göra. Här framträder ett av SVs band.

FOTO: VERONICA EKBERG

N R 5 2 016 I MPU L S 27

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Vi behöver ny strategi VAR FINNS STUDIEFÖRBUNDEN OCH CIVILSAMHÄLLET I DEN NATIONELLA BIBLIOTEKSSTRATEGI SOM NU TAS FRAM? DET UNDRAR BENGT ERICSON, STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN SKARABORG, SOM VILL SE BÄTTRE SAMVERKAN OCH TYDLIGARE ROLLER. UNDER ANDRA HALVAN av 1900-

talet överfördes folkbiblioteks­ verksamheten i stora delar från andra huvudmän till kommunerna. Tidigare drevs de i många fall av folkbildningsorganisationer. Folkbiblioteken tillsammans med folkhögskolan har stort historiskt släktskap med studieförbunden.

Folkbiblioteksverksamheten i Sverige kostar i dag cirka fyra miljarder kronor, har nästan 4 000 anställda och håller öppet i cirka 1 100 bibliotekslokaler. Några andra poster ur statsbudgeten som jämförelse: w Maxtaxa i barnomsorgen kostar cirka fyra miljarder. w Lunds universitet kostar cirka fyra miljarder. w Gårdsstöd med mera via jordbruksverket är cirka 5,6 miljarder.

JUST NU PÅGÅR framtagandet

av en så kallad Nationell biblioteksstrategi med Erik Fichtelius som ansvarig. Hittills har dock frågan om samarbete med civilsamhället och studieförbunden varit frånvarande i den processen.

I Sveriges kommuner är politikens engagemang och kunskap kring folkbiblioteken (men också folkbildningen i sin helhet) av varierande grad och kvalité. Från 1996 finns en bibliotekslag i Sverige – en ramlag som slår fast att det måste finnas folkbibliotek i alla kommuner. I många kommuner finns det gemensamma nämnder för fritids- och kulturverksamhet. Där är det inte 28 IMPUL S NR 3 20 1 4

ovanligt med idrottsengagerade ledamöter som framförallt, av naturliga skäl, fokuserar på dessa frågor.

både skola och studieförbund/ civilsamhälle är en förutsättning för att nå framgång.

FRÅN STUDIEFÖRBUNDENS sida

FOLKBIBLIOTEKENS förutsätt-

ningar förändras nu kraftigt.

Arenan för att vara den som gör information och media tillgänglig har till stora delar flyttat över till digitala resurser på nätet. E-böckernas intåg gör att det inte handlar om tillgänglighet i fysisk form utan mera om vem som skall betala.

För fem år sedan stod folkbiblioteken för omkring 75 procent av e-böckernas intäkter (Svensk allmänlitteratur – ej kvalificerad facklitteratur).

Kostnaderna har ökat kraftigt, samtidigt som man prioriterat vuxendeckare framför bredd inom barn- och ungdomslitteratur i e-boksformat. Här borde diskuteras insatser för att skapa en bra ansvarsfördelning mellan bibliotek och skola.

handlar det inte om stirra sig blind på de kommunala anslagen, det handlar i första hand om att identifiera våra olika uppdrag, vårt samarbete och hur vi gemensamt skall åstadkomma en win-win-situation.

Det är viktigt att samtliga parter känner och tar ansvar för att åstadkomma ett bra och nödvändigt samarbetsklimat.

SV bör, tillsammans med de partier vi samarbetar med, göra insatser för att öka kunskap och engagemang kring folkbiblioteksverksamhet och folkbildning. Här finns förutsättningar för samverkan som skapar arenor där kommun och medborgare möts i gemensamma kulturupplevelser.

SV bör tillsammans med de partier vi samarbetar med också tydliggöra var och ens grunduppdrag, men också peka på vikten av samverkan.

DESSUTOM ÖKAR ANTALET egna

kulturarrangemang hos biblioteken i många kommuner.

Som alibi för det pekar man på sin folkbildande roll, trots att man glömmer samverkan med etablerade folkbildningsorganisationer i kommunen.

Att de har kulturarrangemang är bra, men samverkan med studieförbund borde vara en självklarhet.

De läsfrämjande insatserna är såväl viktiga som nödvändiga och där samverkan med

VARFÖR INTE GÖRA det som vi är bäst på, nämligen att samlas i en studiecirkel? Där får vi möjlighet att ordentligt gå igenom och diskutera den lokala biblioteksplanen och driva frågorna utifrån de slutsatser man kommer fram till i studiecirkeln.

Med ganska små insatser kan vi ta viktiga steg framåt.

Lycka till!

Bengt Ericson SKARA, SV SKARABORG

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

för folkbiblioteken

Stockholms stadsbibliotek.

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 5 2 016 I MPU L S 29

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Släktforskning

r Röttebokhandeln

Specialpris för dig som köper in till studiecirkeln

Rötterbokhandeln är Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel med skivor, böcker och andra hjälpmedel för släktforskaren. Samtliga kontaktuppgifter hittar du längst ned.

!

www.rotterbokhandeln.se

Nyheter Fader okänd Handbok 2 i en ny och reviderad upplaga.

Boken visar bland annat hur den okända fadern kan ha lämnat spår i ett antal olika källor.

Källkritik och Källhänvisningar För att kunna förstå vad olika källor har att berätta om släktsamband behöver släktforskaren använda de källkritiska reglerna. Om det och mycket mer hittar du i handbok nummer 11.

Samiska Rötter Den här handboken vänder sig till dig som vill veta mer om släktforskning ur ett samiskt perspektiv, handboken beskriver källorna i ett vidare sammanhang och ger en djupare kunskap om samisk kultur, historia och samhälle.

Släktforska med KARTOR Nu har även Handbok 3 kommit i en ny och reviderad upplaga.

Boken handlar till största delen om kartforskning kring landsortens storskaliga kartor med sina byar och gårdar.

Fler handböcker/fördjupningsböcker

Domstolsforska Den här handboken vänder sig till dig som vill gräva djupare i domstolarnas alla handlingar. Garanterat spännande forskning om dömda och friade släktingar i handbok nummer 10.

Släktforska med DNA Handboken för dig som är nyfiken på hur släktforskning med hjälp av DNA-teknik fungerar. Hur går det till och vad kan man få reda på? Om det och mycket mer i handbok nummer 9.

Mantalsforska

Soldatforska!

Mantalslängder är en källa till kunskap som är särskilt tacksam att undersöka när kyrkoarkiven inte finns eller inte kan ge besked om personförhållanden före vår egen tid.

För dig med militära förfäder. Lär dig hur man forskar på 1500- och 1600-talens knektar, om 1700- och 1800-talens indelta soldater och båtsmän, om 1800-talets beväringar och om 1900-talets värnpliktiga.

Vägen till dina rötter Vägen till dina rötter ger en god introduktion till släktforskningen och de viktiga källorna och fungerar också som uppslagsverk att återkomma till under den fortsatta forskningen.

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Köper du in till ett bibliotek? – Då handlar du till specialpris! Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: e-post: bokhandeln@genealogi.se tel: 08 - 4407550.

Välkommen in i Rötterbokhandeln: www.rotterbokhandeln.se 30 IMPUL S NR 5 20 1 6

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Jordbruk/ Skogsbruk

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

Socialt arbete

Det ingen vill se

En bok om hbtq och våld i nära relation Vilken beredskap har vi för att möta hbtq-personer som utsatts för våld i en nära relation? ”Det ingen vill se” är framtagen för att förbättra stödet till våldsutsatta personer som är homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queer (hbtq) och öka kunska-

pen om hbtq. Boken ger kunskap om sexualitet, könsindentitet, heteronormativitet och komma ut-processen. Även våldsutsatta hbtq-personers särskilda utsatthet tas upp. Boken kan användas av organisationer eller yrkesverksamma som vill fördjupa sig i området. Den innehåller förslag på arbetsplan för en studiecirkel med tre träffar.

ISBN 978-91-639-0185-0

Brottsofferjouren Sverige

och hinder i rättssystemet. Den tar upp forskning på området och redogör för de viktigaste grunderna och lagarna inom funktionshinderpolitiken. Inga förkunskaper krävs. Boken kan användas av organisationer eller yrkesverksamma som vill fördjupa sig i området. Den innehåller förslag på arbetsplan för studiecirkel.

ISBN 978-91-981727-2-0 Brottsofferjouren Sverige

Våldsamt osynligt

En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning Våld mot personer med funktionsnedsättning är ett dolt samhällsproblem. ”Våldsamt osynligt” ger kunskap om olika funktionsnedsättningar och vilket stöd brottsutsatta personer med funktionsnedsättning kan behöva. Boken beskriver rättsprocessen

N R 5 2 016 I MPU L S 31

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Samhällsvetenskap

Måste jag donera mina organ om jag dör?

Sidan 242

Måste jag betala skatt om jag köper en bil utomlands?

Sidan 365

Vilka nationella minoriteter har vi i Sverige?

Sidan 475

Om jag hyr ut min lägenhet i andra hand, vilka regler gäller då?

Sidan 156

Jag ska starta företag – hur gör jag då?

Sidan 293 Vad är Gröna kortet?

Sidan 457

Hur utses regeringen?

Sidan 497

Boken om allt Eller i alla fall nästan allt. Samhällsguiden är en unik handbok i konsten att leva i vårt land.

I boken finns lättläst och kortfattad information om det offentliga Sverige. Samhällets regelverk, utbud, rådgivning och service, från vaggan till graven.

Engelska

The English Handbook

Med pedagogiska metoder och lättsamt språk presenteras Speaking, Writing, Reading, Listening samt Vocabulary & Grammar. Här finns exempeltexter och övningar att genomföra i grupp eller ensam.

Nivå: B1+ till C1.

Engelska 5–7.

ISBN 9789127429635

Natur & Kultur

32 IMPUL S NR 5 201 6

Beställ Samhällsguiden via vår hemsida www.wolterskluwer.se/offentligapublika­ tioner, per e-post kundservice@wolters­ kluwer.se eller på telefon 08­598 191 90. best.nr 978-913832680-0 pris 355:– exkl. moms

direkt från sveriges myndigheter

Franska

Génial

Génial 1–4 är en serie i franska med samma struktur som den spanska serien Caminando. Upplägget är populärt hos studieförbund eftersom inspirerande texter och övningar hjälper vuxna elever att kommunicera på ett nytt språk. Levnadsvillkor, traditioner och kulturella företeelser i den fransktalande världen skildras genom möten med autentiska personer. Läsaren får ta del av olika texttyper såsom faktatexter, dikter,

Italienska sångtexter, dialoger och intervjuer.

Nivå: A1- till B1+.

Franska 1–4.

ISBN 9789127414976

Génial 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127414983

Génial 2, A2- till A2+ ISBN 9789127414990 Génial 3, A2+ till B1ISBN 9789127415003 Génial 4, B1- till B1+ Natur & Kultur

Ciao!

Ciao består av två allt-i-ett-böcker där många italienare medverkar, vilket ger garanterad autenticitet.

Böckerna innehåller även minigrammatik, uttalsavsnitt, facit och ordlistor.

Nivå: A1- till A2+. Italienska 1–2.

ISBN 9789127416352 Ciao 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127416376 Ciao 2, A2- till A2+ Natur & Kultur

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Spanska

Caminando

Ny upplaga!

Caminando är vårt populära läromedel i spanska. I böckerna besöker vi spansktalande länder och studerar språk, kultur och historia på ett insiktsfullt och nyanserat sätt. Svårighetsgraden ökar successivt genom respektive bok samt för varje ny nivå genom längre och svårare texter samt mer krävande övningar. Böckerna finns även interaktiva där du bland annat kan lyssna på böckerna och göra interaktiva webbövningar.

Nivå: A1 till B2-. Spanska 1–5.

ISBN 9789127437142

Caminando 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127438279

Caminando 2, A2- till A2+ ISBN 9789127445420

Caminando 3, A2+ till B1ISBN 9789127406957

Caminando 4 (3:e upplagan),

B1- till B1+ ISBN 9789127433076

Caminando 5, B1+ till B2Natur & Kultur

Svenska

Fixa svenskan

En tydlig struktur med mönstertexter och övningsuppgifter gör ”Fixa svenskan” till ett läromedel som passar utmärkt för både klassrums- och distanskurser. Köp hela paketet eller boken som passar just din studiecirkel.

ISBN 9789127435346 Fixa grammatiken – ord, fras och sats

ISBN 9789127442122 Fixa genren (andra upplagan) – läsa och skriva i genrer ISBN 9789127435353 Fixa litteraturen 1 – motiv, stildrag och berättarteknik ISBN 9789127435360 Fixa litteraturen 2 – relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling och litteraturvetenskaplig analys ISBN 9789127435377 Fixa språket 1– språklig variation och attityder ISBN 9789127435384 Fixa språket 2 – språkförhållanden, språkförändring och språkhistoria Natur & Kultur

Svenska för invandrare

Mål

Reviderade ”Mål” har ett lugnt tempo och en tydlig progression för elever med kort studiebakgrund. I ”Mål” lär sig eleverna ord och texttyper som de kan använda direkt i sin vardag. Dialoger med vardagsfraser följs upp av hörövningar och uttalsövningar. Eleverna får träna alla färdigheter och möta verklighetsanpassade situationer. På nok.se/mal finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, filmer och inlästa texter).

Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken. ”Mål” finns som två böcker för nivå A1 till A2+ (sfi kurs B och C). Provläs på nok.se/mal.

ISBN 9789127425613 Mål 1 Lärobok inkl ljudfiler ISBN 9789127429581

Mål 2 Lärobok inkl ljudfiler Natur & Kultur

Framåt

Svenska som andraspråk för analfabeter och kortutbildade Reviderade ”Framåt” är en serie böcker. Framåt A (A1–/A1) är för nyanlända analfabeter och kortutbildade och består av tre elevböcker: A1, A2 och A3. Till varje elevbok hör en ovärderlig lärarhandledning med en mängd pedagogiskt och användbart digitalt och tryckt material till varje sida i elevböckerna.

Framåt B och C (A1/A2 & A2/A2+) är för vuxna med kort skolbakgrund.

På nok.se/framat finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, Powerpointgenomgångar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken och i lärarhandledningen.

Läs mer och se fler komponenter i serien på nok.se/framat.

ISBN 9789127433090

Framåt A Elevbok 1 ISBN 9789127433106 Framåt A Elevbok 2 ISBN 9789127433113 Framåt A Elevbok 3 ISBN 9789127444171 Framåt A Lärarhandledning 1 ISBN 9789127433137 Framåt B Textbok ISBN 9789127433144 Framåt B Övningsbok ISBN 9789127445673 Framåt B Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler ISBN 9789127433168 Framåt C Textbok (utkkommer augusti 2016) ISBN 9789127436114 Framåt C Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler (utkommer december 2016) ISBN 9789127433175 Framåt C Övningsbok (utkommer augusti 2016) Natur & Kultur

Förlag/distributör Brottsofferjouren 08-644 88 00 www.brottsofferjouren.se riks@boj.se Natur & Kultur 08-453 86 00 www.nok.se info@nok.se Svenska jägare- 077-18 30 300 www.jagareforbundet.se webshop@ förbundets Förlag jagareforbundet.se Sveriges 08-440 75 50 www.rotter.se info@ Släktforskarförbund genealogi.se Wolters Kluwer 08-598 191 90 www.wolterskluwer.se kundservice@ Sverige AB wolterskluwer.se

Rivstart

Svenska som andraspråk för studievana Med reviderade ”Rivstarts” tydliga struktur och varierade övningar lär sig dina elever svenska snabbt. Rivstart tar upp många varierade texttyper och övningar och pedagogiken och arbetsgången är lätt att förstå och följa med i. Uttalsträning vävs in i kapitlen och längst bak i boken finns vidare ett avsnitt om uttal där eleven kan lyssna och öva själv. Här finns även en minigrammatik.

På nok.se/rivstart finns gratis extra­material (till exempel webbövningar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken.

Rivstart finns för nivå A1+A2 och nivå B1+B2.

Provläs på nok.se/rivstart.

ISBN 9789127434202

A1+A2 Textbok ISBN 9789127434233

B1+B2 Textbok

Natur & Kultur

Vardagssvenska

– grundkurs i svenska språket ”Vardagssvenska – grundkurs i svenska språket” är ett nytt läromedel, utvecklat för nyanlända. Här får kursdeltagarna lära sig att göra sig förstådda i skolan, på jobbet, i butiken och i andra vardagssituationer.

Boken har fokus på muntlig vardagskommunikation, inspirerande bildmaterial, inspelade dialoger på svenska och översättningar till dari, arabiska och tigrinja. Boken innehåller även handledning för dig som kursledare, och passar även dig som är ovan vid att undervisa. Av Anette Althén, Kristoffer Magnell.

ISBN 9789127447035

Natur & Kultur N R 5 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET TVÅ ATT HÖRA MED FLICKA FÖRA ÖVER PENGAR

KAN MAN TRIPPA PÅ

TÄLJDE

UTSÅGS HON TILL 2015

NR 5

MILLIGRAM

SPRÄCK- STILIGT LIGA

PROGRAM HON VAR MED I

LYXBILEN FRÄTER BEVITTNAR FEBRUARIDAM

SNURRA

KRÄLA ROFFAREN STEKTE HUDEN KAN STÅ PÅ LÅS GE STRYK

LOCKAR I KAMP

BLÅST RUNT CIRKA

POLITISK WALLSTRÖM

FÖR UNG KRISTDEMOKRAT PIMPLA BÄRS TRADE MARK

BANKGIRO FYLLA PÅ MED SOPPA

RETIRERA

ARMÉBIL BILDAR SPELARE

STYRA BILEN DATOR

BÄCKMAN

ENAT

GLIDIT

RADIUM

LÅT AV M 2016

BRA GJORT! UUSMA

KURERA

SLITA HÅRT

SKYNDAR MUNHUGGAS JÄMTE OVE

MILITÄR ALLIANS

KLASSA

POLIS PAPEGOJA HÖR UPP!

USELT RÖJA

BILDAR REGN

PÅSTOD

FALKMAN

LAGAS I KÖK

MEST VAKEN KVICKT NEJ

GÅR EJ ALLT GÖR DET BLÖTT TILL VÅREN

FÖRLEGAD REKLAMYRKE BONDS BOSS BIBELDEL DE SÄGS VARA OSALIGA

FART RING

GJORT SÅSEN TJOCK

MINDRE GLEST

© Bulls

SAMTLIGA PLÖTSLIGT

KAN MAN SVARA

Vinn bok om huskurer

I STORT ANTAL

H PUSSAS OCH KRAMAS BISTÅR CHEF OMRÅDET

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 3/2016 Ana Perman, Bua, Leif Petersson, Åtvidaberg, och Ebba Asplund, Eskilstuna.

Namn

SYFTE

M

KING KONG

A P E T R C A M R E

TÄNDA BRASA FUKTFRIA

BILDT SOM VAR MINISTER

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 5 20 1 6

A M Å N Å N G N L S T A Z O E N I L E D M N A E H R I O L A Ö N J W O Å T G L A FISKA MED VISS KROK FLÖDET

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 okto­ ber. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 5/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av bo­ ken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

KVARNEN I SKÅNE FÅGELBO

S A B L D A O R R U R R L Ö L L D E OLA SOM ÄR ARTIST

FÅR EN

SKIFTE BÖR MAN SE UPP FÖR

UPPFATTA KOKAS KRÄFTA

MALMKVIST LITER

VINGLADE

BILDAR KÖANDE FIN SLÄKT

Ä Y T T A S K S I A N R A

TÄNKER

ÄR DET TRE I DECEMBERMAN

SOM LADE BOR MÅNGA I

DAGBOK FÄRGNYANSEN

GOLFTERM DELSTAT I USA

HÄRMAT UGGLA MAN I STIAN

FISK FATTAR EJ DUM ETT

GJORT NERVÖS LIKNAR EN ORM

KÄKADE GRAM

H G A L A O G G B A E A G N G G U R T O A T L E F I R A R O A D R D E

ARENA SOM DE LEDER ESC I

DOMI STOLS- CARELL FILMER STAD KAN MAN HANDLA I

TITTAS PÅ

SKÄMT

VITLÖKSSÅS HAT

ELDREST MÅRDDJUR

HERREN LOCKAT TILL SKRATT

SÅDANA DRAR BABA

ROAR LITEN FINARE PAPPA

ÅR

POEM

ARGON I KEMIN

DRÄKTER

GÅR NER I PRIS

Lösning till Kulturkrysset nr 3/2016.

LÅT M VANN MED I ESC

HÅN ÄR RUGBYBOLL

S H O T E V R A I O L L E A S K D O E E R S T K S A R E A N N T A E S S R E A

RADIUM

RUSADE

TRIST ATT KOMMA TILL

KLARTECKEN BÄSTA KORTEN

KAN FÅ FÖL STORT HÅL

SYNAR RYMDEN

HINDER SKÅDA

S P E LAND NÄRA IRAN

I R A K ÅRLIG PERIOD

O K T O B E R

© Bulls

HÄLLA PÅ KRYDDA UR KAR

INFÖRLIVA

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Film om hur du startar en egen cirkel WEBBFILMER. Den 29 augusti lanserades den första av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) tre webbfilmer på temat ”Starta en studiecirkel i vad du vill”.

– Det är långt ifrån alla som känner till möjligheten att man kan starta egna studiecirklar.

Det tar vi fasta på i höstens externa kampanj med webbfilmer, säger Gunilla Wahlin, kommunikatör på SV. – Filmidén går ut på att visa att om svenska folket står för idéerna så är SV platsen där nya tankar kan förverkligas. Hos SV är man fri att vara sig själv oavsett vad man gillar och att dela intresset med andra.

I FILMERNA FÅR ett antal olika

personer fantisera fritt och berätta vad de gillar. Bland karaktärerna finns representanter från alla målgrupper SV jobbar med. Det hela landar i ”Starta studiecirkel i vad du vill” och med en uppmaning att kontakta det lokala SV-kontoret.

– Karaktärernas intressen varierar från högt till lågt. De kan många gånger upplevas som både lite skruvade och knäppa, säger Gunilla Wahlin. ”Jag gillar höns”, ”jag gillar bensinmackar” – det är några av rösterna som hörs i filmerna.

– När man jobbar med webbfilm är det ibland Gonzalo Reynödvändigt att es, SV Göteöverdriva en borg, har gjort aning. Inforfilmmusiken. mationsbruset är högt men är det tillräckligt roligt och bra är chansen att det sprids mycket större.

FILMERNA KOMMER ATT lanseras

en i taget under hösten. De är vardera en minut långa men det finns också versioner som är 30 respektive 20 sekunder.

Musiken till filmerna har skapats av Gonzalo Reyes, SV Göteborg.«

Reza Daii, Anders Land, Kaveh Sarvari och Hassan Brijany spelade in den prisbelönta filmen på SVs avdelningskontor i Uppsala. Anders Land regisserade. Lilla bilden: Fredrik Sjöberg, SV-chef i Uppsala, gjorde filmen möjlig.

SV-film vinner fint pris i Cannes PRIS. Dramakomedin ”Sveriges bästa svensk”, som bland andra Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Uppsala län står bakom, har bland nästan 1 000 bidrag från hela världen nominerats till ett pris på en filmgala i Cannes.

Det är Cannes Corporate Media & TV Awards, som varje

år utser världens bästa företagsfilmer, online media och tvproduktioner.

Om det blir första pris eller inte till ”Sveriges bästa svensk” avgörs den 13 oktober. ”SVERIGES BÄSTA SVENSK” är en

film med mycket humor som

handlar om integration, assimilation och svenskhet. SV Uppsala län är tillsammans med ABF projektägare och filmen finansierades av Uppsala kommun tillsammans med länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen.

Regissör är Anders Land och producent Populate.«

Läsprojekt får mer stöd LÄSNING. Projektet

”Läsa för integration” har fått 250 000 kronor av Statens kulturråd vilket har möjliggjort nya satsningar.

I somras utökades verksamheten i Hovsjö tillsammans med Södertäljes bibliotek.

– Jag vill se en Pippi växa fram i varenda tjej som är här.

Pippi är stark och står för vad hon tycker och tänker, hon testar och bryter normer konstant och hon är feminist, säger Marlen Eskander, initiativtagare till ”Läsa för integration”.

Projektet har funnits sedan sommaren 2015. Det startades av Assyriska föreningens kvinnosektion och har från början stöttats av En bok för alla. Projektet riktar sig till nyanlända barn och föräldrar men även etablerade Söder­täljebor. Varje vecka arbetar deltagarna med högläsning och improvisationsteater för att öka läslusten, gemenskapen och känslan av tillhörighet genom litteraturen.«

NYHET

39:-/st KORKPAPPER 20x25 CM

BESTÄLL DITT EX I WEBSHOPEN

NYHET

/St 129:KORKARK

50X300 CM, TJ.2MM

gt Naturli skapande i kork!

KORK I ALLA UPPTÄNKLIGA FORMER HITTAR DU I VÅR STORA WEBSHOP, KATALOG OCH BUTIKER.

KUNDTJÄNST: 0511-267 67. WEBSHOP: www.slojd-detaljer.se BUTIKER:

SKARA

STOCKHOLM

MALMÖ

N R 1 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Nina Larsson: Medborgare är inte passiva konsumen­ ter av information.

U

nder sommaren har tre statliga utredningar remissbehandlats av Myndighets- och föreningslivssverige. De utreder frågor om att stärka medborgarnas demokratiska inflytande. Något som är såväl aktuellt som angeläget, inte minst med tanke på populisters frammarsch.

Ett av de mer tydliga exemplen är Brexit.

Här visas en otrolig nonchalans från bland annat vissa ledande politiker, Ukipledaren Farage backade redan dagarna NINA LARSSON efter omröstningen från ett av sina bärande vallöften. Många vittnade om att de ångrat sig.

För oss verkar det som att det saknats en reell aktiv folkbildande dialog där fakta och åsikter bryts och gör människor bättre rustade att ta ställning. I stället har enbart känslor blivit styrande. Storbritannien hade behövt att förbättrad kunskap om EU sker genom de svenska studieförbunden. offentlig myndighetsinformation. Vi sakDE TRE UTREDNINGARNA, ”EU på hemma­ nar ett tydligt folkbildarperspektiv som utgår ifrån att demokratin bygger på att medplan” (SOU 2016:10), ”Palett för ett stärkt borgarna är medskapare och inte passiva civilsamhälle” (SOU 2016:13) och ”Låt fler konsumenter. Det saknas även konkreta forma framtiden” (SOU 2016:5), saknar förslag på hur civilsamhället kan bidra till ett tydligt folkbildarperspektiv. Det hade att utveckla dialogplatser för samtal om behövts ett perspektiv som utgår ifrån att dessa frågor. demokratin bygger på att medborgarna är w Tillgänglighet, frågan om personer med medskapare och inte passiva konsumenter intellektuell funktionsnedsättning får allav information. deles för lite uppmärksamhet. Vi föreslår Exempelvis i utredningen ”EU på hemmaplan” lägger utredaren en del bra föratt all offentlig information om EU ska puslag såsom att stärka skolans roll. Men vi är bliceras på lättläst svenska. w Det saknas även ett tydligt perspektiv för skarpt kritiska till andra delar: w Utredaren utgår i för hög grad från hela landet. Därför föreslår vi att den stat-

»Vi kan öka deltagandet. Fram­ över måste därför civilsamhäl­ lets och folkbildningens roll och möjligheter hamna i fokus.»

liga myndigheten Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) åläggs att förlägga minst 50 procent av sina aktiviteter i andra delar av landet än Stockholms innerstad.

REGERINGEN BÖR BAKA ihop slutsatser av de tre utredningarna till en samlad proposition om hållbar demokrati. Att behandla de tre utredningarna separat riskerar att splittra bilden av de insatser som behövs för att stärka demokratin och ge medborgarna mer inflytande.

Vi står inför stora utmaningar, bland annat fortsatta svårigheter med integration, klimathot, urbanisering, digital klyfta och medieskugga. Alla dessa skeenden förändrar människors tillgång till de demokratiska verktygen och därmed ökar behovet av insatser för att stärka oss som medborgare. Här är folkbildningen och civilsamhället avgörande pusselbitar.

Studieförbundens styrka är att vi varje dag möter många medborgare i hela landet. Studieförbundens verksamhet uppmuntrar till aktivitet, ökad kunskap och att opinionsbilda kring politiska förslag och beslut.

Framtiden avgörs av de som väljer att delta. Vi kan öka deltagandet. Framöver måste därför civilsamhällets och folkbildningens roll och möjligheter hamna i fokus.« Nina Larsson Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan