Impuls 2016 6

Nr 6 Oktober 2016 Årg 49 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Vilken systemkollaps?

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

”INTE OKEJ!”

Matupproret i skolan LÖJROM

Guldet från Kalix BIODLING

Här kan nyanlända få jobb

Catrins svåra val ledde till SVs författarpris

…OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #6 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

En skev bild av samhället förstärker utanförskapet

Omslagsfoto

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

V

med vikande befolkning eller en glesbygd som lämad som blev kvar? Jo, två hastighetskameror och högre skatt. nas utanför – så riskerar man också att dessa bilder Det svaret gav en Pajalabo Po Tidholm bid­rar till att förstärka en utanförskapskänsla som i första avsnittet av tv-serien ”Resten av kan leda till antidemokratiska tankar.

Sverige” på frågan om vad som hände Vi ser det i dag med bilbränder och i ett parti i bygden när gruvbolagets satsning gått över styr. som växt sig starkt med förenklade påståenden I förstone ett kanske roligt uttalande, men vilken om dem och vi. Om den förenklade berättelsen bild sätter den hos tittaren om läget i Pajala och för tillåts bli sanning förminskas det demokratiska den delen också norra Sverige? samtalet. ”Resten av Sverige” i förhållande till vad?

KAN VI SOM folkbildare motverka detta? Jag är överBilden av en förlorare utan framtid eller bilden tygad om det. Kunskap och bildning av människor och en ort som ser möjligheterna. Svaret är nog ganska givet. Som ANDERS ÖHBERG är viktiga verktyg som bidrar till att ge man frågar får man svar! Även om inte bättre förutsättningar att skapa egna syftet är att skapa en negativ bild så är bilder och därmed vidga perspektiven. det nog den som etsar sig fast i minnet Ett samtal som inte domineras av enkla hos tittaren och sprider sig. Svår att tvätstereotypiska bilder utvecklar mig som ta bort. En bild säger mer än tusen ord! individ, samhället i stort och därmed Utan att känna Pajala eller norra delen demokratin. av Norrbotten särskilt väl är jag ganska Överfört på folkbildningen och vårt övertygad om att det hos många männis­ eget studieförbund bör vi också ställa kor spirar ett hopp och finns en vilja att oss frågan på vilket sätt vi påverka sin framtid, hitta nya möjlighebidrar till att sätta bilder ter och kanske med hjälp av studieciroch skapa berättelser – keln skapa nya förutsättningar. Den bilutanför vår egen värld den lyfter inte Tidholm fram.

– av hur studiecirkeln och folkbildningen bidrar ALLT UTANFÖR DE största tillväxtorterna är inte till att människor ges nattsvart, men vem tar ansvar för att förmedla den möjlighet att bildas och berättelsen? Uppenbarligen inte Po Tidholm men utvecklas. Det finns de kanske Mohammed, Ursula, Kalle och Wilma som som hävdar att folkbildning och studiecirkeln ser andra saker och känner glädjen i att slåss för hör dåtiden till. Jag vill sin bygd och sin egen framtid. Det finns många hävda motsatsen, men goda exempel runt om i Sverige, men som inte får vilken bild som segrar tillgång till tv-mediet för att trumma ut sitt budskap. avgör vi själva.« Om någon sätter en bild av utanförskap – oavsett det handlar om individer som lever i den tätortsnäANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se ra stadsdelen eller den som lever i mindre tätorter

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

»Om den förenklade berättelsen tillåts bli sanning förminskas det demokratiska samtalet.»

2 IMPU L S NR 6 201 6

STOPPA FICHTELIUS förslag om miljonstöd till biblioteken för att motverka digitaliseringsklyftan. Det ar­ betet utförs bättre av studie­ förbunden.

23 MILJARDER KRONOR köper svenskar godis och läsk för, men vi konsumerar folk­ bildning för 600 miljoner. Vad bidrar mest till att utveckla vårt samhälle?

TRUMP EN PAJAS eller kanske USAs president med fingret på avtryckaren.

Perspektiven hisnar. Hillary Clinton ett mindre dåligt al­ ternativ.

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA

THRON ULLBERG

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015)

”

2016 års Per Anger-pris tilldelas den 27-årige syrisk-palestinske människorättsaktivisten Abdullah al-Khateeb för hans modiga kamp för de mänskliga rättigheterna i Syrien.

(Forum för levande historia.)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdel­ ning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Mer om sexuella övergrepp

12 4 Närproducerat får chansen

MAT. EUs direktiv om kommuners upphandling av

mat ska lätta från årsskiftet. Impuls har besökt Södertälje där skol­eleverna redan nu får äta närproducerat.

12 Den dyrbara löjrommen

FISKE. Kalix löjrom har blivit ett varumärke. Fiska-

ren Kjell Strömbäck i Nyborg berättar om en kort säsong med hårt arbete.

4

16 Catrin Ormestad prisas

PORTRÄTTET. Catrin Ormestad fick Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2016 för ”Det nionde brevet” som handlar om Gräsö i Uppland.

22 Biodlare välkomnas

NYANLÄNDA. Bkhetan Masoud och Mustafa Alka-

teeb från Syrien fick jobb på en biodling utanför Säffle. Det är kampanjen Bee Welcome som hjälper nyanlända med biodlarkunskaper till ett arbete.

26 Pappor läser sagor

LÄSNING. Pappoteket på Varbergs bibliotek startades av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Halland för att förbättra läsförståelsen och ordförrådet hos unga.

28 Musik är för alla

TJEJER. Banden marskatt och The Queerdos från Sala var på sin första turné i våras. Detta tack vare satsningen Rebel Girls, som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan. Läs bandens dagböcker!

10

INTEGRATION

Nyanlända biodlare fick jobb i Sverige med en gång

» Under en heldags­ utbildning i oktober får nämndemän runt hela landet ökad kunskap om sexuella övergrepp mot vuxna. Utbildningen är gratis och vänder sig till alla nämndemän i tingsoch hovrätt oavsett bakgrund, kön eller parti­ sympati.

Utbildningen arrange­ ras av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Miljöpartiet, Libe­ rala kvinnor och Center­ kvinnorna. Utbildningen hålls av organisationen Fatta i orterna Umeå, Sundsvall, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö.

Centerkvinnorna

Många vill lära sig kalligrafi

22

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Vävcirkel 11 Krönika Vadå systemkollaps? // Alexandra Pascalidou 15 Tio frågor Ny ordförande i Förbundet Nordisk Vuxen­ upplysning (FNV) // Stefan Landberg 25 Bokmässa 30 Puls Öppet brev till landsbygdsmi­ nistern 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Köp miljömärkta produkter // Johanna Sandahl

» Nu har det kommit tillbaka igen, det finns ett stort intresse för kal­ ligrafi och det är många som vill gå kurser.

Bengt Witte, SV Göteborg i P4 Kulturnytt

Impuls rättar

» I Impuls nr 5/2016 be­ rättade vi om SV Stock­ holm och träffen med cirkelledare. Dans- och sånggruppen som un­ derhöll med ryska och ukrainska folksånger he­ ter Blommiga sjalen.

N R 6 2 016 I MPU L S 3

MILJÖ » SKOLMAT

Matupproret börjar i skolan ”Det är inte okej längre”

”Någon måste säga ifrån”

Nästa år blir det lättare för kommunerna att upphandla närproducerat. Men det går redan nu att göra som Södertälje kommun.

TEXT MARIA ORTLER FOTO OLOF NÄSLUND

A

nnette Gustawson är mjölkbonde från Norrtälje. Hon och hennes man har till sina barn lyckats få skolmat som lever upp till svenska djurskyddslagar och miljölagstiftningen efter att ha gjort en ansökan om specialmat av etiska själ.

– Om vi producerade sådan mat som barnen många gånger får i skolan skulle vi inte ha rätt att verka som bönder, enligt svensk lag. Det är inte okej längre. Någon måste säga ifrån. Det finns en dubbelmoral från politikernas håll. Fortfarande finns det politiker som inte ställer krav på varorna som köps in till skolor.

– Det borde finnas en gemensam strategi för alla kommuner som tar hänsyn till djurskydd och miljö.

Från politikernas sida behövs vilja och kompetens, säger Annette Gustawson.

FRISKOLOR BEHÖVER INTE delta i of-

fentliga upphandlingar och kan därför köpa in svenska och lokalproducerade varor utan något hinder.

Montessoriskolan Norrtälje är en friskola och fick titeln ”Årets hållbara offentliga gastronomi” när Sveri4 IMPU L S NR 6 201 6

ges bästa offentliga måltider utsågs den 13 september av White Guide Junior. Anne-Marie Utterström Olsson, rektor på skolan, berättar att all skolmat tillagas från grunden.

– Vi satsar stort på att köpa in närproducerade varor av hög kvalitet och har ett gott samarbete med flera lokala producenter som vi köper in kött, grönsaker, bröd och lax av.

– Jag vet att kökschefen är glad för att vi kan köpa in svenska och lokalproducerade varor utan något hinder. Vi kan titta utanför boxen, säger Anne-Marie Utterström Olsson.

LISS BÖCKER SELLGREN är styrelseord-

förande för Centerpartiet i Ängelholm. Hon fick pris som Sveriges bästa skolmatspolitiker 2016 av White Guide Junior.

– Det är viktigt med svensk och närproducerad skolmat ur flera perspektiv. Vi har ett starkt djurskydd och det är en trygghet att vi inte ger antibiotika i förebyggande syfte. I Sverige är vi också väldigt restriktiva med kemisk bekämpning vilket ger oss sund och säker mat, säger hon. Ängelholms kommun har en måltidspolicy som förespråkar att kom-

Sara Jervfors, kostchef i Södertälje kommun, handlar in mycket närodlat och ekologiskt till skolmaten.

Mjölkbonden Annette Gustawson.

munen ska verka för upphandling som gynnar närodlade och närproducerade produkter för att minska matens klimatpåverkan.

– Alla kommuner borde ha en måltidspolicy som främjar människan och miljön. Först och främst måste kommunerna och politikerna ha en vilja att förändra och utveckla detta arbete och få en ökad kunskap om den viktiga kopplingen mellan hälsosam kost, god hälsa och miljö­ förbättrande åtgärder. Att ställa djurskyddskrav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning vid upphandling av livsmedel är ett sätt att öka det svenska lantbrukets konkurrenskraft, säger Liss Böcker Sellgren.«

Södertälje tänker grönare än de flesta Sara Jervfors är kostchef i Södertälje och har det övergripande ansvaret för all måltidsverk­ samhet i kommunen. Med ett stort engage­ mang har hon lyckats höja andelen närprodu­ cerat och ekologiskt i skolmaten.

– VI KÖPER IN närodlade grönsa-

ker i säsong och spannmål som kan växa på våra breddgrader, till exempel bruna bönor och gula och gröna ärtor, säger hon.

Projektet Södertälje Närodlat (2012–13) bidrog till att Södertälje kommun tog en rad steg för att utveckla en marknad för lokalt odlad mat och öka

tillgången på närodlade livsmedelsprodukter i de offentliga köken. Upphandlarna har byggt upp ett nätverk med regionens ekologiska jordbruk, bland annat i Järna. Kommunen har börjat samordna godsleveranserna i hela Södertörn, vilket främjar miljön och underlättar för lokala producenter.

– När vår kommun köper in livsmedel i offentliga upphandlingar till skolor utgår vi ifrån Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier som beaktar miljö- och social hänsyn och kommunens hållbarhetskoncept ”Östersjövänlig mat”.

– Konceptet har hjälpt vår kommun att skapa en struktur och strategi i offentliga upphandlingar, säger Sara Jervfors.

KONCEPTET ”Östersjövänlig mat”, eller ”Diet for a green planet”, är utvecklat av EUprojektetet Beras Implementation (2010–13). Målet är att ma-

ten ska vara god och hälsosam, ekologiskt producerad, innehålla mindre kött till förmån för mer grönsaker, baljväxter samt fullkorn och tillagas av närproducerade råvaror efter säsong.

SARA JERVFORS BERÄTTAR att 92 procent av allt kött som kommunen köper in är svenskproducerat.

– Svenskt kött är dyrare men av högre kvalitet. Andra fördelar är att det är färskt och inte har transporteras så långt, säger hon.

Maria Ortler

N R 6 2 016 I MPU L S 5

»

MILJÖ » SKOLMAT

Felicia Nordlund, Smilla Alwin Strand och Andrea Månsson hugger in.

Klimatsmart skolmat Britt Edoff är kökschef på Rosenborgsskolan. Hon berättar att i princip all mat tillagas från grunden.

– Allt kött och all fågel är svenskproducerad. Hälften av all fågel är höna, eftersom vi vill ta vara på hönsköttet, säger hon.

TEXT MARIA ORTLER FOTO OLOF NÄSLUND

I

nom livsmedelsindustrin bränns en stor del av värphönsen upp, när de börjar värpa i lägre takt, med motiveringen att det inte lönar sig att ta vara på köttet.

– Vi lagar många rätter från andra länder, eftersom de ofta innehåller mycket grönsaker. Det finns minst ett vegetariskt alternativ varje dag.

En till två dagar är helt köttfria och vi erbjuder fyra olika rätter varje

6 IMPU L S NR 6 20 1 6

dag. På fredagarna brukar vi ha bufféer med mycket grönsaker och rotfrukter, säger Britt Edoff.

Andrea Månsson går i klass nio och säger att det finns ett nytänkande kring maten på skolan.

– Det är viktigt med närodlade och närproducerade produkter.

Man slipper frakt och små företag kan också vara med och konkurrera.

På hemkunskapen lagar vi just nu

Östersjövänlig mat, vilket är inspirerande, säger hon.

Felicia Nordlund, klass 9, tycker att de har schysst fisk på skolan.

Smilla Alwin Strand, klass 9, tycker att kommunerna ska ha rätt att kräva att varorna de köper in är svenskproducerade.

– Om vi inte odlar avokado i vårt eget land kanske vi inte ska äta det, säger Smilla.«

Nya lagar om offentlig upphandling EU beslutade 2014 om tre nya upphandlings­direktiv, vilket innebär att den nuvarande svenska lagen om offentlig upphandling (LOU) kommer att ersät­ tas med nya lagar.

DE NYA REGLERNA innebär att myndig-

heter, kommuner och andra offentliga upphandlare i fortsättningen kan ta större hänsyn till och ställa högre krav på främst miljövänlighet och andra sociala förhållanden.

Enligt Upphandlingsmyndigheten är det möjligt att ställa krav på djurskydd, så länge de uppfyller de upphandlingsrättsliga principerna.

En av nyheterna i de nya direktiven är att de upphandlande myndigheterna är skyldiga att överväga att dela upp sina upphandlingar, för att underlätta för små och medel­ stora företag. Detta enligt Konkurrensverkets rapport, ”Offentlig upphandling av mat”. Civilminister Ardalan Shekarabi uppskattar att den nya upphandlingslagstiftningen kommer att kunna införas i Sverige den 1 januari 2017.

ANNIKA UNT Wi-

Britt Edoff, kökschef på Rosenborgsskolan i Södertälje, ser till eleverna bland annat får grönsaker och rotfrukter till skollunch.

MatLust – att stötta små företag SÖDERTÄLJE DRIVER projektet

MatLust. Målet är att bidra till en hållbar livsmedelsnäring i hela Stockholmsregionen.

Helena Nordlund, ledare för projektet, berättar att de ser över tekniker och metoder för att förenkla offentliga upphandlingar.

– Det är svårt för små och medelstora företag att sälja sina produkter till kommuner. Anbudsgivningen kan

vara komplicerad och tidskrävande, säger hon.

Helena Nordlund berättar att det finns sätt för att lyckas köpa in svensk och närproducerad mat och stötta mindre företag. Kommunerna kan dela upp upphandlingar i mind­re kontrakt, upphandla en enskild produkt till ett fåtal skolor eller köpa in livsmedel av en lokal producent under ett visst antal månader när de har närodlat.

Enligt konkurrensverkets rapport ”Offentlig upphandling av mat” 2015 kan upphandlande myndigheter vidta flera åtgärder för att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud. Några av dem är att undvika krav på att leverantören ska sköta distribution och minska och underlätta administrationen för anbudslämnare.

Maria Ortler

dell driver Skolmatens Vänner som lobbar för bättre skolmat, resurser och tydligare stöd för skolmåltiderna. Hon stälAnnika Unt Widell. ler sig positiv till de nya EU-direktiven: – Det blir bättre för varje år, men det är egentligen redan nu fullt möjligt att köpa schysst producerad mat. Det handlar mer om att frågan fått större fokus de senaste åren, kompetensen ökar och kommunerna blir bättre på att ställa tydliga krav på upphandlad mat. För dem är det en utmaning att följa upp de krav de har ställt, alltså se till att de får den mat de efterfrågat. Där återstår en del arbete, säger hon.

Maria Ortler N R 6 2 016 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

8

5

Verksamhet för asylsökande och sfi hos SV Göteborg. Från vänster Bayan Ali, advokat från Irak som praktiserar som språkstödjare i UCIs verksamhet, Mahmood Kadir, sfi-lärare i SV, Kerstin Mikaelsson, Studieförbunden, samt från SV Birgitta Norsted, ekonomichef, Anders Levenskog, chef för uppdragsenheten, Birgitta Lannerberth, skoladministratör, Göran Thomte, avdelningschef och Petter Gunnarsson, sfi-lärare.

6

1

1GÖTEBORG

Samarbete ger resultat Samarbete ger verksamhet för asylsökande och svenska för invandrare för dem som fått asyl.

NYANLÄNDA. Utbildnings-

center för integration (UCI) och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Göteborg samt Alma folkhögskola samverkar med verksamhet för asylsökande och

PÅ GÅNG I SV

svenska för invandrare (sfi).

– UCI med 250 medlemmar, varav 170 asylsökande, bedriver verksamhet i samverkan med SV. Den är oerhört viktig inte minst för dem som söker asyl och kan få vänta i upp till två år innan de får besked om de får stanna. Det är ambitiösa människor

OKTOBER

11 TISDAG

2016

STOCKHOLM DEN 27 OKTOBER Anhörig – hur ska jag orka? Föreläs­ ning med Lars Björklund klockan 15.

Gratis. Stockholms sjukhem, Mag­ nus Huss aula, Mariebergsgatan 22.

Arr: Studieförbundet Vuxenskolan, Härna tillsammans, Arvsfonden.

HANINGE DEN 9 NOVEMBER Anhörig – hur ska jag orka? Haninge kulturhus klockan 15.

DANDERYD 16 NOVEMBER Anhörig – hur ska jag orka? Olivia rehabilitering, Vendevägen 85 D klockan 15.

8 IMPU L S NR 6 201 6

som vill använda tiden till att lära sig svenska och om det svenska samhället, säger Göran Thomte, avdelningschef i SV Göteborg.

SV GÖTEBORG samverkar också med Alma Folkhögskola med svenska för invandrare. Lärarna kan undervisa på närmare tio språk.

7 0

4 9 3

2

– UCI har också en roll i detta genom att medlemmar som får uppe­hållstillstånd kan gå direkt in i sfi-undervisningen som finns i samma lokaler, säger Göran Thomte.

Platsen är Gamlestan där SV Göteborg har lokaler på 1 000 kvm. Där har det tidigare varit uppdragsutbildning. «

2 LUND

Skola får bidrag BIDRAG. Studieförbun­

det Vuxenskolan (SV) får 28 000 kronor för projektet Livet rullar – cykelskolan. Kultur- och fritidsnämnden i Lund har för 2016 avsatt 400 000 kronor till projekt för en kreativ vardag för flykting­ ar eller som skapar dialog och samhörighet mellan svenskar och nyanlända.

3 VÄXJÖ

Projekt för funktionsnedsatta får sponsring Ett treårigt innovationsprojekt med start i Växjö får 1,75 miljoner kronor från Arvsfonden.

STÖD. Bakom ansökan står Funkibator, en förening som förenar funktionsnedsättning med entreprenörskap. I projektet deltar flera föreningar, organisationer och institutioner, bland andra Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Tanken är att bygga upp ett resurscenter med personal inom vård, teknik och perso-

ner i behov av rehabilitering och habilitering.

Ola Sennerhed, avdelningschef i SV Kronoberg, säger: – Vi ser möjligheter att skapa många nya möten kring ett av våra viktiga uppdrag – folkhälsa för alla. Ofta brukar digital användning förknippas med fysisk passivitet. Här kombineras tre viktiga faktorer, möten mellan människor, digital utveckling och verksamhet för människor med funktionsnedsättning.«

Funkibator har cirka 300 medlemmar och Växjö som hemmaort.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4ASKERSUND

Lantbruk ger nyanlända jobb I Örebro län kan asylsökande få jobb på lantbruk. Det är ett samarbete mellan Studieförbundet vuxenskolan (SV) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Örebro som ger nyanlända möjlighet att praktisera på bondgårdar.

5 RÄTTVIK

Seniormässa

55 PLUS. Över 600

per­ soner kom till Mässa 55+ i Rättvik. Det var inte bara ortsbor som lockades av utbudet – det kom även folk från grannkommunerna Leksand och Mora. Det var andra gången som Mässa 55+ anordnades i Rättvik. SPF Seniorerna, Rättviks kommun, SV och ABF arrangerade.

STOCKHOLM. I

höst lan­ serar SV Stockholm kurser i långsam takt i engelska, gitarr och iPad. De riktar sig till personer som behöver mer tid på sig.

6

INTEGRATION. Lantbru-

karen Gudrun Haglund Eriksson i Bengtstorp kommer att ta hand om en nyanländ som praktikant.

– Vi inom LRF måste också ta vårt ansvar för att integrera nyanlända, och funkar det så kan de komma att få jobb inom lantbruket säger Gudrun Haglund Eriksson till Radio P4 Örebro.

SV HAR LÄNGE haft

samhällskunskap och svenska för asylsökande. Många av de asylsökande har tidigare erfarenhet inom lantbruk.

Samtidigt har LRFs medlemmar behov av arbetskraft.

7 LIDKÖPING

Författarbesök

FÖRFATTARKVÄLL. Carin

Susanna Jordan, verksamhetsutvecklare SV Örebro län, besöker gården Ältetorp i Asker­ sund, tillsammans med Ihab Shaqura, SV Örebro läns EU-projekt Utveckling från dag ett, och Karzan Kalid, asylsökande. Karzan kommer att få hjälpa till med djurskötsel och allt som hör till. Ägare till gården är Hillevi och Sven Dybeck.

Susanna Jordan anställdes som verksamhetsutvecklare hos SV och kartlägger i dag behovet av arbetskraft hos lantbrukarna i länet för att sedan kunna matcha behov mot kompetens.

Susanna Jordan har besökt ett 20-tal bönder och märker att intresse finns.

– Jag kommer att försöka matcha behovet hos lantbrukarna med kompetens och intresse hos de asylsökande. På

så sätt kan vi slå två flugor i en smäll.

PER WILLÉN ÄR ordfö-

rande hos LRF Örebro och ser satsningen som berikande för LRFs medlemmar och hela organisationen.«

8 KORPILOMBOLO

9 OSKARSHAMN

Nattfestival sprider ljus

Skog och miljö

Snart håller Korpilombolo nattöppet!

NATTFEST. Det

är kulturföreningen i Korpilombolo som står bakom Nattfestivalen (European Festival of the Night) som genomförs 1–13 december varje år sedan 2005.

Korpilombolo Kulturförening fick 2016 års kulturpris av Studieförbundet Vuxenskolan

(SV) Norrbotmed sång på ten. äldreboendet Festivalen har Tallgården. Plus satt Korpilommycket annat bolo på kartan. som den aktiva Utöver festivakulturföreninglen erbjuder fören står bakom. eningen andra Kulturpriset kulturaktiviteter delades ut på som månadens SV Norrbottens årsmöte konstutställning Sussie Olssen. tidigare i år då på Kulturhusets även Sussie Olssen fick servering där föreningen huserar. Tallbokören ta emot årets folkbildningspris.« sprider också glädje

OSKARSHAMN. Skogs- och miljödagen i Sörvik söder om Oskarshamn lockade drygt tusen personer. De besökte Lars Wyckmans marker där ett stort antal utställare fanns på plats.

Bland andra fanns Alexan­ der Kettelholt där. Han le­ der kurser i motorsågskör­ kort hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

– Intresset för kurserna är stort och de lockar del­ tagare i alla åldrar, säger han till tidningen Baro­ metern.

Hjulström besökte Lidkö­ pings bibliotek i slutet av sep­ tember. Hon är författare, journalist och program­ ledare i SVT. Carin Hjulström debu­ terade 2009 med boken ”Finns inte på kartan” och har fått Studieför­ bundet Vuxenskolans (SV) författarprispris.

SV är medarrangör för kvällen.

0

15

Så många år har skörde­ marknaden på Stora torget i Vara återkom­ mit. Det är Vara köp­ män som i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Lantbrukarnas Riksför­ bund (LRF) anordnar marknaden i början av oktober.

De senaste åren har den bästa bonden ut­ setts och den traditio­ nen fortsätter.

N R 6 2 016 I MPU L S 9

CIRKELLEDARE » VÄVNING

Inger Johansson är cirkelledare för en så kallad kamratcirkel, som vävt tillsammans i tio år.

VÄVER I TORSTA – VARJE TISDAG Smålandsväv, rosengång, damast och dräll. Allt det är oli­ ka tekniker inom vävning.

I en liten stuga i Torsta i Örebro län samlas varje tisdag åtta damer för att väva tillsammans i en studiecirkel.

TEXT OCH FOTO FRIDA OLSSON

D

en här dagen håller vävstugan i Torsta öppet hus för att fira Riksföreningen för handvävnings 25-årsjubileum.

Inger Johansson är cirkelledare för vävcirkeln som hållit igång i närmare tio år med samma deltagare.

Men Inger själv har varit ledare längre än så, hon har hållit i studie­ cirklar sedan 1985 i vävning då Studieförbundet Vuxenskolan (SV) hjälpte till att bygga vävstugan och köpa in vävstolar.

10 IMPUL S NR 6 201 6

– Till en början var vi inne hos mig i huset och vävde. Sedan fick vi av SV hyra en barack som stod på gården. Men efter några år hjälpte SV till att bygga denna lite större stuga som vi nu är i, berättar Inger Johansson.

INGER STARTADE SOM cirkelledare i folkdräktssömnad en gång i tiden.

Då var det någon i gruppen som fick syn på en vävstol och undrade om de inte kunde starta en studiecirkel i vävning. Och visst kunde de det.

Det krävs mycket förarbete innan vävningen startar. Här några av deltagarna.

Vävstugan i Torsta hade öppet hus när Riksföreningen för handvävning firade 25-årsjubileum.

– Det bästa med hantverk över lag är att man kopplar av när man får skapa med händerna, säger Inger Johansson.

DEN 13 SEPTEMBER höll vävstugan

i Torsta öppet hus för att fira att Riksföre­ningen för handvävning fyllde 25 år.

Inger vill tipsa de som är intresserade av att börja väva att kontakta Studieförbundet Vuxenskolan som har kontakt med flera vävstugor i länet.«

Krönika

…OM LÖGNEN OM SYSTEMKOLLAPSEN

Vilka ord har vi kvar om vargen verkligen kommer?

S

ystemkollapsen är skrämselpropagandans senaste fanbärare.

Ordet började användas när flyktingkrisen nådde sin kulmen förra hösten. Efter att Tysklands förbundskansler Angela Merkel uttalade sitt historiska ”välkomna hit” till männis­ kor som flydde krig och terror hakade Sverige på.

Vi välkomnade tiotusentals flyktingar och samlades på gator och torg och glittriga galor för att demonstrera generositeten och solidariteten. Sedan drog skrämselpropagandan igång och flyktingförläggningar brann. Främlingsfientliga gräns­ ivrare förenades över gränserna, och medborgargarden på stan spred skräck som de kallade trygghet med motiveringen att de fyller politikernas tomma ord med handling och gör det polisen varken klarar av eller hinner med.

OCH SÅ VAR systemkollapsen ett faktum –

i fantasin – medan allt var som vanligt i vardagen. Tunnelbanor och bussar gick, tågen var sedvanligt sena på grund av signalfel, sjukvården och skolorna funge­ rade som de brukar – med varierande resultat.

Det enda som eskalerade var ett problem vi hade redan före flyktingkrisen – nämligen bostadsbristen. Men flyktingar är inte bara ett problem. De är också en del av lösningen. I de dystra demografiska

tion och en förestående systemkollaps – på riktigt.

Med den så kallade systemkollapsen kom också vårt växande behov av ”andrum”. Vi behöver andas sa vi till dem vars andnöd ofta är en synonym till döden.

EN SNYGG, BLOND, ung, svensk killkompis

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

kurvorna med åldrande befolkning och massiva pensionsavgångar som någon måste betala är ett tillskott av human­ kapital en skänk från ovan. Utan migration skulle vi förr eller senare stå inför stagna-

»Det vi definierar som systemkollaps skulle få lilla Libanon att skratta. Eller gråta. De som tar emot fler flyktingar än hela EU sammanlagt.»

ringde mig en dag och undrade: ”Vadå systemkollaps? Jag som bor och arbetar i stan har aldrig sett en flykting live. Jag ser dem bara på tv.”

Systemkollapssnacket bidrog till våra stängda gränser. För att stävja system­ kollapsen sumpade vi deklarationerna om mänskliga rättigheter och asylrätten.

Och så ingick vi ett avtal med djävulen.

Landet som förföljer, fängslar och dödar minoriteter, oliktänkande, journalister.

Som stämmer en tysk satiriker för att han hade mage att driva med deras ledare. I ett Europa där vi för inte så länge sedan slogs blodiga för yttrande- och pressfriheten.

För inte så länge sedan var vi alla Charlie Hebdo. Nu får man inte längre skämta om ledaren för landet som fått miljarder för att hålla våra gränser rena från humanitär misär.

ALLT SOM EN konsekvens av orden. Orden som vi fyller med mening. Det vi definierar som systemkollaps skulle få lilla Libanon att skratta. Eller gråta. De som tar emot fler flyktingar än hela EU sammanlagt.

Kanske borde vi hushålla en smula med de alarmistiska orden som väcker oro och sår skräck. Orden som successivt devalveras. För vad säger vi om och när systemen verkligen kollapsar? Vilka ord har vi då kvar när vargen verkligen kommer?«

N R 6 2 016 I MPU L S 11

LEVANDE LANDSBYGD » LÖJROM

Ett skepp kommer lastat – med

KALIX RÖDA GULD Kjell Strömbäck är en av få fiskare som finns kvar i hembyn Nyborg. I snart ett halvt sekel har han trotsat blåst och kyla i jakt på havets dyrgripar. Den 20 september var det åter fiskepremiär för siklöjan som bär på en efter­ traktad delikatess.

TEXT LOUISE FAUVELLE FOTO REINHOLD ANDEFORS

12 IMPUL S NR 6 20 1 6

D

et är ännu svart ute när Kjell Strömbäck och hans medfiskare lämnar hamnen i Nyborg utanför Kalix. Klockan är fyra på morgonen. Har de tur ligger havet lugnt och stilla, men oftast blåser det kallt och regnar. Har de riktig otur faller snö. Med hjälp av ekolod söker de efter stim med siklöja och sätter sina redskap.

Trålarna får ligga i från klockan sex på morgonen och som längst till fyratiden på eftermiddagen. Därefter tar de fångsten med sig hem för att inleda nästa procedur. Kjell har en livsmedelslokal med kylrum och ismaskiner i anslutning till sitt hus. När de anländer med fisken står personal och väntar för att sätta igång att rensa. Den dyrbara rommen kläms ut för att sedan sköljas och ställas i kylrummet över natten.

– En börjar väl bli gammal. Det är klart, fisket har ju utvecklats sedan jag startade. Det är så mycket nytt som har kommit. Vi har haft en våldsam teknisk utveckling, säger Kjell Strömbäck.

FISKARYRKET HAR FUNNITS i Kjells

Tack vare siklöjan och Kalix löjrom finns det ännu fiskare kvar efter Norrbottenskusten. Kjell Strömbäck är en av dem. Han är fiskare sedan generationer tillbaka.

släkt i flera generationer. När han växte upp vid kusten utanför Kalix fanns båtarna och redskapen hela tiden som en del av vardagen. Att bli någonting annat än fiskare fanns inte i tankarna. Som 19-åring, 1971, lärde han sig att åka ut i Kalix ytterskärgård, fick en liten inkomst för fångsten och höll sig sysselsatt. Sedan dess har han fortsatt och i dag är han även ordförande i Norrbottens Kustfiskareförbund.

Varje år den 20 september är det premiär för det speciella löjromsfisket – ett fiske som pågår i drygt en månad och inbringar mer än hälften av hela årsinkomsten.

– Under tiden för löjromsfisket får du ligga i. Då kan du inte bli sjuk.

Jag jobbar ofta 20-timmarsdagar, ibland går det över ett dygn innan jag sover, säger han.

PÅ MORGONEN, EFTER det att löjrom-

men har stått i kylrum över natten, kommer kvinnor (det krävs späda fingrar) och plockar bort de svarta prickar som är kvar i rommen. Löjor är små, bara 12–13 centimeter långa, och därför är det svårt att undvika att lever och inälvor lämnar fläckar vid rensningen.

De gyllene kornen saltas in, paketeras och måste sättas i kylrum eller frysas ner max ett dygn

»

N R 6 2 016 I MPU L S 13

LEVANDE LANDSBYGD » LÖJROM nare lägger den sin rom. Däremellan gäller det alltså att passa på.

Under löjromsfisket kan det vara minusgrader när Kjell åker ut och i slutet på oktober börjar isen lägga sig i skärgårdens vikar. Men arbetsmiljön har blivit betydligt bättre med åren. På 70-talet satt man i råa, kalla och våta båtar. Nu för tiden finns dieselvärme och besättningen kan koka kaffe och äta frukt och smörgåsar inne i värmen.

– Det är en mörk och trist årstid.

Samtidigt blir det lite liv i byarna när vi sätter igång. Kalix kommun har haft en löjromsfestival med jämna mellanrum, men det är få fiskare som har tid att vara med. När perioden är över måste du återhämta dig några dagar. Då är du ganska avslagen.

NÄR IMPULS TRÄFFAR Kjell är det bara

efter att fisken har tagits ur vattnet.

Processen från trålning till paketering pågår dag och natt. Under fiskeperioden har Kjell 30–40 personer anställda för att allt ska flyta på så smärtfritt som möjligt.

– När jag kommer in efter en dag på sjön går jag in och äter. Sedan rensar jag fisk i några timmar och går därefter in för att duscha och vila mig. Min fru och jag har levt med varandra så länge nu så hon är van.

snyggt på en rostad fralla eller nåt, men man är ju inte så våldsamt kunnig i det gebitet. Det enkla är det bästa många gånger.

Hur mycket löja äter ni under fiske­ perioden?

Vad har ursprungsmärkningen av Kalix löjrom betytt för er?

– Nog äter vi en hel del, men inte överdrivet mycket – kanske en eller två gånger i veckan. Det är en jäkligt god matfisk att steka. Man blir ju bortskämd med färsk fisk – man blir så van vid att plocka den direkt från sjön. Går man till butiken är den ofta några dagar gammal.

– Vi har fått ett högre pris och ett säkrare skydd. Vi har varit utsatta för viss form av plagiat av folk som köper in rom från Finland, Ryssland och Kanada och ljuger om ursprunget. Nu ska du kunna spåra all Kalix löjrom genom ett nummer på burken och genom Livsmedelsverket se vem som är producent. Har du köpt löjrom för 2 500 kronor kilot vill du ju inte att det ska vara fel grejer. Det är precis som när du köper en flaska champagne.

KJELLS LÖJROM SKICKAS till det gros-

sistföretag i Luleå där han själv är delägare. De säljer sedan vidare rommen till återförsäljare runt om i landet. Bara drygt 60 kilo säljer Kjell på egen hand till några lokala hotell och restauranger. Själv äter han löjrom varje dag under fiske­perioden och i frysen finns alltid ett lager att ta fram vid högtidliga tillfällen resten av året.

– Det finns ingen bättre rom. Jag kokar mig en varm kopp te och gör en limpmacka och brer på bregott och löjrom och toppar med hackad lök. Kockar brukar ju lägga den lite 14 IMPUL S NR 6 201 6

Är det skillnad på löjrom och löjrom?

– Jo, visst är det, en jättestor skillnad. Miljön med mineralrikt, bräckt vatten ger Kalix löjrom dess unika egenskaper. Beredningen är också viktig för kvaliteten. Rommen ska vara torr, inte blöt och rinnig. Man ska kunna forma den med en sked, nästan som en köttbulle.

LÖJANS LEKPERIOD BÖRJAR i slutet på september och drygt en månad se-

Från sex på morgonen till fyra på eftermiddagen fiskar Kjell Strömbäck och Gunnar Nilsson siklöja under en kort säsong med start den 20 september.

några dagar kvar till löjpremiären.

Han känner sig spänd övar att allt ska fungera med personal, båtar och redskap.

– Just nu går jag igenom saker både en och två gånger. Men jag har inte haft några haverier sedan jag började – i regel har jag kunnat köra dagen ut.

Händer det att ni inte kan åka ut på grund av vädret?

– Jo, visst händer det. Blåser det bortåt 30 sekundmeter är det lite väl häftigt. Och då blir det ändå oftast jättesmå fångster.

Vem tar över traditionen den dag du slutar?

– Jag har två pojkar. En är lite med intresserad än den andre. Men det är inte så lätt att arbeta som fiskare. Man måste kunna hela kusten och få ut en ekonomi för hela året.

Allt har blivit så dyrt, från bränsle till båtar. På 70-talet var det kanske 13 fiskare i min hemby som levde fullt ut av fisket. I dag är vi bara två kvar. Det är inte så lätt att gå till banken och säga att du vill låna en miljon för att bli fiskare, säger Kjell och skrattar.

– Glädjande nog har vi, mycket tack vare fisket efter siklöjan och Kalix löjrom, ett levande kustfiske i Norrbotten.«

KJELL STRÖMBÄCK

»Jag gör en limpmacka och brer på bregott och löjrom och toppar med hackad lök. Kockar brukar ju lägga den lite snyggt på en rostad fralla eller nåt, men man är ju inte så våldsamt kunnig i det gebitet. Det enkla är det bästa många gånger.»

10 frågor

till Stefan Landberg

Ny ordförande: ”Vi vill göra FNV mer synligt.

Att sprida kunskap om vad FNV uträttar blir en fråga högt på dagordningen.”

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

– Vi vill göra FNV mer synligt och utöka kontaktytorna. Att sprida kunskap om FNV och vad vi uträttar blir en fråga högt på dagordningen. Jag kan känna ett ansvar för att göra FNV mer känt i SV-sammanhang.

6Vilka studieförbund i Norden är med i FNV?

– Just nu är det, om jag använder de förkortningar de är kända under, LOF och Fora från Danmark, MSL, Sivis, SFV och Visio från Finland, SPS och Kultur og Tradisjon från Norge samt SV från Sverige.

Vad de står för finns på FNVs hemsida.

7Lite mer fakta – hur länge har FNV funnits?

– Sedan 1970.

8Varför startade samarbetet i FNV?

– FNV är en plattform för det nordiska folkbildningsarbetet. Den samlar studieförbund från Norden som har en gemensam känsla för vad de vill åstadkomma. De har samma värdegrund, kan man enkelt uttrycka det.

det Vuxenskolans (SV) förbundsstyrelse sedan flera år tillbaka och ordförande i SV Göteborg. SV är det enda svenska studieförbund som är medlem i FNV. Ordförande­ skapet roterar mellan medlemsländerna och nu är det Sveriges tur. Så jag blev nominerad för två år framåt. Jag efterträder Beatrice Östman, SVF Bildning i Finland.

2Vad är din erfarenhet av nordiskt samarbete?

4Vilka frågor ska FNV driva de kommande åren?

– Jag har varit ledamot i FNV i sex år och vice ordförande i två år. Jag har lärt mig mycket om hur olika saker fungerar i de nordiska länderna, inte minst folkbildningen, genom det utbyte vi haft och har i FNV. Dessutom är de nordis­ ka frågorna högaktuella och det intresserar mig även som en vanlig medborgare.

– Här stämmer FNVs och SVs målinriktning väl överens. Vi vill jobba med de frågor som är gemensamma för de nordiska länderna.

Vi har till exempel alla asylsökande som kommit till Norden och där har vi i FNV en gemensam syn på integrationsfrågor. Nordiska ministerrådet, som FNV uppvaktat några gånger, har samma syn.

3Varför just du och varför just nu?

5Fler saker som FNV ska jobba med framöver?

1Du är vald till ny ordförande i Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV). Vad är FNV?

– Jag är ledamot i Studieförbun-

>> Fakta Namn Stefan Landberg. Ålder 44 år.

Bor: Högsbohöjd, Göteborg.

Familj Föräldrar och två bröder, varav den ena gift med tre barn.

Aktuell Nyvald ordförande i För­ bundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV).

– För att främja nordiska frågor genom samarbete med studieförbund i de nordiska länderna.

– FNV arbetar med utveckling och opinionsarbete gentemot politiker och andra beslutsfattare för ett levande nordiskt civilsamhälle och för folkbildningen som samhällsnytta.

9Nu är du också FNV-ordförande.

Hur ska du hinna med alla uppdrag?

– Jag kommer att lämna SVs förbundsstyrelse vid förbundsstämman i juni 2017. I mars 2017 är det årsmöte i SV Göteborg och då lämnar jag ordförandeposten.

Dessutom började jag ett nytt jobb alldeles nyligen. Jag är numera avdelningschef i SV Sjuhärad.

0Blir du fortsatt göteborgare eller kanske Sjuhäradsbo?

– Den frågan står och väger.

Det är ju inga jätteavstånd från Göteborg till Borås och andra SVkontor i Sjuhärad. Jag har åkt runt i Sjuhärad och känner mig frestad att bo i den vackra miljö som landskapet utgör. Men inget är bestämt än.« N R 6 2 016 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » CATRIN ORMESTAD

Osäker väg – till framgång

Catrin Ormestad SVs författarpris

I över 20 år har Catrin Ormestad burit på drömmen att bli författare.

Nu har den blivit verklighet.

En röd tråd i debutromanen ”Det nionde brevet” är valet av livsväg.

Att välja betyder också att välja bort något annat. Catrin Ormestad har fått betala ett pris för sin målmedvetenhet.

TEXT MATS NILSSON FOTO THRON ULLBERG

D

et första utkastet till debutromanen ”Det nionde brevet”, som kom ut i våras, skrev Catrin Ormestad när hon var 24 år gammal, kanske hann hon fylla 25. Då läste hon på universitetet – litteraturvetenskap, eftersom hon halsstarrigt vägrade att välja en yrkesinriktad utbildning. Hon skulle ju bli författare.

Handlingen är förlagd till Gräsö och byn Norrboda utanför Öregrund.

Gräsö och Norrboda är hemma för Catrin Ormestad.

Språket har formats av platsen. Hon har, trots många år utomlands, aldrig släppt tankarna på Gräsö och att skriva en roman med sin barndoms ö i centrum. Havet, ängarna, skogen och åkrarna och de människor som befolkade Gräsö har ständigt varit närvarande.

I romanen utgör karaktärerna Juliana och hennes pappa Walter två motpoler – den som väljer att lämna

16 IMPUL S NR 6 201 6

och den som väljer att stanna kvar. Juliana bor i Indien och är hemma över midsommar för att hälsa på sin pappa, mjölkbonde på gården Sumpen där Juliana växte upp, och för att delta i begravningen av sin farmor Lea, en huvudkaraktär i boken. ”Det nionde brevet” börjar med Lea Höjers begravning och i fortsättningen rullas en familjehistoria med alla dess hemligheter upp.

Walter var den som stannade kvar för att ta hand om gården, arvet efter föräldrarna.

CATRIN ORMESTAD HAR funderat mycket på vilka val i li-

vet som kan göra en människa lycklig.

– Jag kände mig ganska stressad när jag gick på gymnasiet och pluggade naturvetenskap. Jag funderade mycket på att jag verkligen ville välja mitt eget liv, inte

»

Texten fortsätter på sidan 20.

Trots många år utomlands är Gräsö utanför Öregrund hemma för Catrin Ormestad.

N R 6 2 016 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » CATRIN ORMESTAD

”Det var viktiga år i livet. Jag såg hur Facebook fylldes med bilder av barn och sommarstugor. Jag funderade mycket på vad jag hade valt bort. Jag har betalat ett pris för det. Jag kanske valde fel?

Var författardrömmen omöjlig att förverkliga?”

18 IMPUL S NR 6 201 6

Catrin Ormestad gjorde ett val tidigt i livet – hon skulle bli fÜrfattare.

N R 6 2 016 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » CATRIN ORMESTAD bara låta saker hända. Gävle kändes för trångt för mig, jag ville ut.

Hon blev intresserad av Israel när hon fick reda på att det fanns judiska inslag i familjen genom hennes pappas morfar, som kom från Ryssland. Genom skolan fick hon en brevvän, som var palestinier.

– Jag fick upp ögonen för den politiska situationen i området och intresset för Israel ökade ännu mer. Efter skolan reste jag dit och läste en sommarkurs i arabiska på Birzeituniversitetet på Västbanken. Då var jag 19 år.

HON GIFTE SIG med en man från Israel och de flyttade till Sverige. Nu väntade några års studier i idéhistoria och litteraturvetenskap på Stockholms universitet.

Författardrömmen kom ett steg närmare sitt förverkligande när hon lämnade sitt första romanmanus till ett förlag för bedömning. Det blev refuserat och hon kan förstå varför.

– Jag kände att jag inte hade den livserfarenhet som krävdes för att göra karaktärerna i romanen trovärdiga. Jag behövde bli lite klokare än jag var då. Jag hade absolut inte släppt tanken på att bli författare och romanbygget som jag påbörjat tidigare utgjorde fortfarande grunden. Slutet på romanen blev annorlunda i den version som jag skrev femton år senare.

– Efter refuseringen bestämde jag mig för att göra något annat ett tag och samla på mig lite livserfarenhet, så att jag skulle förstå vad romanen jag ville skriva egentligen handlade om… Det var då jag utbildade mig till journalist vid Uppsala universitet, säger Carin.

HON SKILDE SIG och reste tillbaka till Israel,

den här gången som journalist.

– Jag valde att vara frilansjournalist för att inte ha ett jobb att behöva säga upp mig ifrån. Jag behövde komma ut i livet. Israel var fortfarande intressant och jag skrev för flera olika tidningar.

Det blev reportage och artiklar till bland andra The Economist, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Men hon glömde aldrig vad hon ville bli. Ett fast jobb med fast lön har aldrig funnits i hennes liv. Hon har inte valt den trygga vägen.

När hon arbetade i Israel som frilansjournalist hade många av hennes vänner i Sverige gjort karriärer inom olika yrken, skaffat familj och hus och var etablerade i det svenska samhället. Det märkte hon av inte minst genom sociala medier.

– Det var viktiga år i livet. Jag såg hur Facebook fylldes med bilder av barn och sommarstugor. Jag funderade mycket på vad jag hade valt bort. Jag har betalat ett pris för det. Jag kanske valde fel? Var författardrömmen omöjlig att förverkliga? Det gav mig en infallsvinkel om valet av livsväg som 20 IMPUL S NR 6 201 6

Juliana och Walter är exempel på. Även de funderar på om de valt rätt. De har båda haft tillfälle att välja annorlunda än vad de har gjort.

DEN HÄR SOMMAREN har hon varit hemma på

Gräsö, där hon sprungit sedan barnsben.

Hon berättar med glädje om den tiden, hur hon gick till granngården och var med när korna mjölkades och när höet bärgades.

Den gården är förlaga till gården Sumpen, där familjen Höjer, med Lea i spetsen, bor och arbetar med hjälp av pigor och drängar under gårdens glansperiod.

I efterordet till ”Det nionde brevet” tackar hon bonden Martin Jansson, som blev den siste mjölkbonden på gården och som gett henne både inblick i och praktisk erfarenhet om de dagliga sysslorna på en gård med mjölkkor.

– Alla personer som förekommer i boken är tagna ur min fantasi men visst har jag påverkats av både personer som funnits och händelser som har inträffat i verkligheten.

– Det finns ett undantag: Sumpens kor har verkliga förebilder. Jag har beskrivit dem med både namn, utseende och de drag som utmärkte dem.

HANDLINGEN I ”DET NIONDE BREVET” utspelar

sig runt 2005 och då försvann även de sista mjölkkorna från Sumpen.

– När jag sprang runt på Gräsö som barn kunde jag möta kor på vägen och jag vaknade när mjölkmaskinen slogs på klockan fem på morgonen. Jag upplevde det som en förlust när de försvann.

Hennes språk har präglats av den miljö hon har vuxit upp i. Det stod tidigt klart att hon skulle skriva om Gräsö. Detta plus viljan att berätta historier gjorde Gräsö till den naturliga platsen för ett familjedrama.

– Det finns många hemligheter som ligger och bubblar i de flesta familjer och som kanske aldrig kommer fram. Jag har fått historier berättade för mig sedan jag var liten av både mina farföräldrar och min

Exklusivt >> Catrin Ormestad Namn Catrin Ormestad.

Gör Författare och frilansjournalist.

Aktuell Med romanen ”Det nionde brevet”, för vilken hon fått Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2016. Ålder 41 Familj Sambon Gideon Levy och föräldrarna Göran och Susanne.

Bor Tel Aviv och Gräsö.

Fritid Springer, går, läser, skriver.

Skrivprocessen En njutning när det flyter och en ångest när man kör fast. Vilket det skall bli vet man aldrig när man sätter sig ned för att skriva. Det viktiga är att man gör det, varje morgon, och för mig har det aldrig funnits nå­ got jag hellre velat göra med min dag. Förfat­ tare blir bara den som måste.

pappa. Pappa berättade om både personligheter på ön och om sjunkna skepp. ÅTERBLICKARNA 50 ÅR tillbaka i tiden, till

1955, berättar om när ett tivolisällskap med romer – zigenare som de heter i boken – kommer till ön för att anordna festligheter kring midsommarafton. De mottas med både hat och avsky. Walters mamma Lea är först motståndare till att de får slå upp sitt tivoli i byn och tänker köra iväg dem så fort de dyker upp på gårdsplanen till Sumpen.

Det är Lea som har sista ordet, hon styr och ställer i alla större frågor i Norrboda.

På Walters inrådan får de ändå stanna över midsommar. Zigenarnas vistelse i Norrboda slutar i en katastrof.

– Min pappa har berättat för mig att bönderna satte taggtråd runt brunnarna. Det fanns en ondska i mitt Norrboda som var svår att förstå.

Walters syster Elly lämnar gården direkt efter denna händelserika midsommar för att aldrig återvända eller ens höra av sig.

Hon bryter med familjen. Hon flyttar till Indien.

– Indien är ett fantastiskt land. Jag har varit där mycket och har många indiska vänner. Men jag mötte också de som ansåg att jag som svensk var mindre värd än de indiska kvinnorna.

DET GÅR OCKSÅ att läsa in i romanen att Ellys

flykt till romernas ursprungsland Indien inte är en tillfällighet.

– Det kan ses som en botgöring för vad romerna utsattes för i Norrboda. Även Juliana flyttar till Indien men blir sviken av en man och börjar fundera på vilken väg hon ska välja i livet.

Det överraskande slutet av ”Det nionde brevet” tackar Catrin Ormestad sin farmors mor för. Ett källarfynd fick en avgörande betydelse.

– Jag hittade en stor låda med brev i källaren. Det var brev som min farmors mor skrivit till sin dotter. De är skrivna med en fullödig prosa som jag har försökt att återge i boken. En del stycken har jag till och med använt exakt som det står i breven. Farmors mor hade kunnat bli författare.

Breven gav också henne en rejäl tankeställare. Det kom fram uppgifter om den egna släkten som hon inte hade en aning om fram till dess. Då visste hon hur romanen skulle sluta och titeln ”Det nionde brevet” var givet.« Fotnot: September 2016. Catrin Ormestad

är hemma på Gräsö tillsammans med sina föräldrar. Sommaren vägrar att ge vika. Vi dricker kaffe ute innan det börjar småregna.

Då flyttar vi upp under tak på verandan. Det är snart dags för årets Bokmässa i Göteborg och Catrin Ormestad får ta emot Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris.

Catrin Ormestads debutroman ”Det nionde brevet” är både ett familjedrama och en bild av en landsbygd i förändring.

N R 6 2 016 I MPU L S 21

INTEGRATION » BIODLING

BIKUNSKAPER gav jobb i nya landet Det behövs fler biodlingar och de som finns saknar arbetskraft.

Impuls har mött Mustafa Alkateeb och Bkhetan Masoud som fått jobb hos en biodlare tack vare sina erfarenheter av bin från Syrien. Med satsningen Bee Welcome ska fler nyinvandrades kunskaper om biodling komma till nytta.

TEXT OCH FOTO SVEN ROSELL

D

et är ovanligt kyligt för att vara en dag i augusti.

Mustafa Alkateeb och Bkhetan ”Bkht” Masoud ska titta till bisamhällen drygt en mil från Säffle. Bkht styr in skåpbilen på en liten skogsväg där en lång rad bikupor står. På ena sidan av dem växer hallonbuskar medan skogen står tät på den andra.

Mustafa öppnar den första bikupan försiktigt. Flera bin surrar strax runt hans huvud.

– I dag är bina sura och hungriga.

Det är kallt och de har inte fått någon mat, förklarar Mustafa och sätter tillbaka bikupans tak.

HAN ARBETAR FYRA dagar i veckan på LPs Biodling utanför Säffle sedan ett och ett halvt år. Den femte dagen är det undervisning i svenska som gäller.

– Jag frågade på arbetsförmedlingen om det fanns någon som hade biodling här omkring. Jag tänkte att jag skulle kunna hjälpa till gratis där bara för att ha något att göra.

Mustafa berättar att hans pappa, som jobbade som snickare, hade cirka 125 bikupor. Som barn bru-

22 IMPUL S NR 6 201 6

kade han sitta och titta på bina vid pappans bisamhällen i hemstaden Idlib i Syrien. Även farfar hade ett stort antal bikupor. Mustafa har hjälpt till med bina på sin fritid så länge han kan minnas. Honungen såldes till butiker och direkt till kunder.

– Det var intressant att se vart i naturen de flög för att hämta pollen.

Och, till exempel, hur bina direkt tog bort myror som försökte ta sig in i kupan.

Honung används till flera typer av medicin i Mellanöstern. Då är den blandad med andra ingredienser.

Själv dricker Mustafa en kopp varm mjölk med en sked honung i varje morgon. Det ger kroppen ett välbefinnande, tycker han. I Syrien föredrar många osilad honung, det vill säga honung med vax. Mustafa tror att det kan komma att efterfrågas i Sverige i framtiden med tanke på flyktinginvandringen.

PÅ LPs BIODLING växer hans svenska-

kunskaper i snabb takt. Det finns 14 arbetskamrater att prata med, alla utom Bkht har svenska som modersmål.

Mustafa studerade till lärare vid universitetet i Aleppo i två år innan han, liksom en bror och en syster, blev tvungen att avbryta studierna och lämna det krigsdrabbade landet 2014. Brodern bor också i Säffle medan systern bor i Tyskland.

– Någon gång i framtiden när min svenska blivit bättre vill jag nog fortsätta att studera, säger Mustafa och fortsätter till nästa bikupa.

Mustafa och Bkht löste ett långvarigt problem för Lars Pettersson som driver LPs Biodling AB.

»

Mustafa Alkateeb saknade farfars och pappas biodlingar när han kom till Sverige. När han nämnde sitt intresse för bin på arbetsförmed lingen fick han snabbt jobb hemma i Säffle.

att erfarenheterBkhetan Masoud blev förvånad över i nya hemlandet. ng ällni na av bin skulle leda till en anst Men så blev det.

N R 6 2 016 I MPU L S 23

INTEGRATION » BIODLING – Vi har sökt folk till vår biodling under många år. Lite grand hade vi gett upp hoppet om att få tag i någon, säger han.

Det är svårt att hitta folk till biodling. Anledningen är att det inte utbildas några biodlingsarbetare i Sverige. De som lär sig biodling utbildas för att bli egna biodlingsföretagare.

För de som är biodlare på heltid och behöver anställa medarbetare kan det därför vara svårt. Det finns ett tjugotal biodlingsföretag i landet som drivs på heltid.

– Jag frågade arbetsförmedlingen i Säffle om det inte fanns några invandrare som kan biodling. De lovade att undersöka saken, men sedan blev det inte mer än så. Det var för ett par år sedan.

– LP:s Biodling hittade en syrier och vi vet ju att det finns biodling i hela världen. Vi ville göra något större av det här, säger hon.

Resultatet blev att Svenska bin körde igång projektet Bee Welcome. Syftet är att knyta kontakter mellan nyanlända och biodlare.

Förhoppningen är att fler biodlare ska ge praktikplatser eller anställningar till nyanlända. Kontakter med arbetsförmedlingen har upprättats och några biodlare har visat intresse.

– Bland de nyinvandrade finns många som har kunskaper om biodling fast inte under våra förhållanden. Men de har en känsla för bin. Vi kan också behöva ett kunskapsutbyte. Man blir lätt insnöad i sin egen lilla värld, fortsätter Lotta Fabricius Kristiansen.

LÅNGT SENARE HÖRDE arbetsförmed-

lingen av sig och meddelade att de hade hittat en kille från Syrien. Det var Mustafa. Till en början fick han en praktikperiod på tre månader.

Efter en tid berättade han om en syrier i Åmål som hade erfarenhet av biodling. Och det var Bkht. Båda är nu tillsvidareanställda på företaget.

Rekryteringen av Mustafa och Bkht bidrar till att företaget nu ser ut att kunna expandera från dagens 650 bikupor till drygt 1 000. Det är målsättningen.

Lars Pettersson arbetade först som elektriker medan han byggde upp biodlingen på kvällar och helger. Efter hand började han även med tillverkning och försäljning av tillbehör för biodling. Nu är företaget ett av landets tre, fyra största i branschen.

När han beslutade sig för att satsa på en biodling i det större formatet blev det tydligt att det kräver anställda som stannar kvar ett tag.

De som ingår i arbetslaget behöver kunna bihantering, rutiner och de maskiner som används i honungstapperiet och snickeriet.

ATT BIODLARNA BLIR fler ligger i sam-

hällets intresse, resonerar han. Företagen blir fler och med mer pollinering blir skördarna av till exempel raps och äpplen större. I dag importeras mycket honung eftersom den som tappas här i landet inte räcker.

Men yrkesbiodlarna i Sverige har snarast blivit färre under senare år.

Hobbybiodlarna där­emot blir fler, inte minst på grund av Studieförbundet Vuxenskolans studiecirklar.

– Det finns plats för väldigt många fler bisamhällen i Sverige, säger han.

24 IMPUL S NR 6 20 1 6

SVERIGES BIODLARES Riksförbund

Lars Pettersson letade i över ett år innan han hittade de två bi­ odlingsarbetare han behövde. De nya medarbetarna Mustafa och Bkht betyder att hans biodling nu kan fortsätta att växa.

I det här området utanför Säffle är hallon och klöver de vanligaste blommande växterna. Honungsskördarna är relativt små men det kompenseras av att blomningssäsongen är lång tack vare tistlar och andra växter i skogskanterna.

LOTTA FABRICIUS KRISTIANSEN, som är

projektledare för Svenska bin, insåg att det fanns en möjlighet att koppla ihop olika behov. En del biodlare saknar arbetskraft och nyanlända behöver jobb.

500 gram precis.

Johan Hjälmgren ser till att påfyllningen fungerar som den ska. Han är en av dem som hjälpt Mustafa och Bkht att komma in i gänget på den nya arbetsplatsen.

har runt 12 000 medlemmar. De personer som har biodling som deltidssyssla blir fler. Men de 3 500 ton honung som produceras i Sverige täcker knappt hälften av den honung som efterfrågas. Biodling var förr en del av lantbruket, men har till stor del försvunnit i takt med stordriften.

– Importen är billigare och konkurrensen svår. Vi behöver lyfta upp värdet av svensk biodling och öka medvetenheten om varför den är viktig.

Allt fler inser, framhåller Lotta, att den bästa pollineringen och jämnaste mognaden uppnås om det finns en kombination av honungsbin, humlor och solitärbin.

För bland annat raps och frukt är detta viktigt. Skördarna blir större om blommorna blir välpollinerade.

Arealerna med de grödor som kräver pollinering har dessutom ökat under senare år.

– Vi behöver fler bin i Sverige, säger Lotta.

TILLBAKA TILL MUSTAFA som återvänt

från bikuporna till LPs anläggning.

Han står vid tappmaskinen och klistrar kartonger till en sändning honungsburkar. Strax är maskinen igång och maskinen tappar upp 500 gram och sätter på lock i snabb takt innan burkarna förs vidare på bandet där de förses med etiketter.

– Jag trodde att det skulle vara svårt att hitta ett jobb med bin, men det gick bra, säger Mustafa, medan han packar kartongerna med honungsburkar.«

SV » BOKMÄSSAN

PUBLIKREKORD! Studieförbundet Vuxenskolans (SV) monter på årets Bokmässa i Göteborg lockade fler besökare än någonsin tidi­ gare. Succé, med andra ord.

M

TEXT MATS NILSSON

ånga kan ta åt sig äran av att SVs monter på årets Bokmässa i september blev en framgång. SVs medarbetare i Göteborg och Västra Götaland kan vara nöjda.

Författarbesök, debatter, Poetry Slam och mycket annat gjorde att det stundtals var synnerligen trångt i både monter och gångarna vid sidan om.

Tack vare ett gott samarbete med många bokförlag har SV år efter år lyckats få med de mest omtalade och aktuella författarna. SV passade också på att låta engagerade personer berätta om SVs egen folkbildande verksamhet.

SOM ALLTID DRAR SVs författarpris till sig extra in-

tresse. I år fick Catrin Ormestad priset för sin roman ”Det nionde brevet” som enligt juryn bäst uppfyllde kriterierna för priset: En person som i sitt författarskap speglar nutidens landsbygd, med inriktning på författare i början av sin karriär. Inte minst har Catrin Ormestads författarskap redan hyllats av kritiker.

Författarprisjuryns ordförande Nils Ingmar Thorell delade ut priset.«

Jeanette Gustafsdotter, Tidningsutgivarna och Maria Haldesten, Hallands Nyheter, debatterade tryckfrihet.

FOTO: MATILDA ASP

Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, kåserade om språk i Studieförbundet Vuxenskolans monter.

FOTO: MATILDA ASP

Slöjda Ojo de dios med Erika Ticona. Det är en verksamhet i projektet Ta i hand i SV Västra Götaland, som vill bygga broar mellan människor och kulturer.

FOTO: MATILDA ASP

Catrin Ormestad tog emot SVs författarpris för debutromanen ”Det nionde brevet”.

FOTO: MATS NILSSON

N R 6 2 016 I MPU L S 25

SV HALLAND » LÄSPROJEKT

Ungas läsning minskar och läsförståelsen sjunker. Ett sätt för föräldrar att ge barnen bättre förutsättningar för läsning är att läsa högt för dem. 2015 drog Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Halland igång projektet Pappoteket för att få fler läsande pappor.

TEXT OCH FOTO SOLEDAD CARTAGENA

PAPPOTEKET vill ha fler läsande pappor

R

eine Johansson, som arbetar på SV Halland, säger att det var den dåvarande enhetschefen på SV Halland, Lina Brustad, som tog initiativ till projektet. Bibliotekarien Jennie Elmén var en av dem som hjälpte till att ta fram böcker, och i dag är det Pär Andin som håller i Pappoteket på Varbergs stadsbibliotek.

Vad är bakgrunden till Pappoteket?

– Bakgrunden är att läsförståelsen bland pojkar har gått ner och det kopplas till läsning hemma som också har minskat. SV fick ett projektbidrag för att köra igång Pappoteket runtom i Halland. Jag var ute och hade sagostunder och det var främst pappor som vi vände oss till. Över en kopp kaffe och bulle berättade jag om problemet med sjunkande läsning och föräldrarna fick med sig en bok hem, säger Reine.

BIBLIOTEKET VAR EN självklar sam-

arbetspartner för SV för det är där som barnfamiljerna rör sig. Barnbibliotekarierna hjälpte till att ta fram litteratur kring olika teman och även faktaböcker som vände sig direkt till pappor. Pappoteket skaffade även ett eget lånekort så att föräldrar och barn på plats kunde låna böcker och ta med sig hem.

Jennie Elmén inflikar att det var ingen tvekan om att vara med när biblioteket tillfrågades.

– I och med att pojkars läsning 26 IMPUL S NR 6 20 1 6

går ner behövde det uppmärksammas. En undersökning från 2012 visar att 35 procent av föräldrarna läser dagligen för sina barn, jämfört med för tio år sedan då 70 procent av föräldrarna läste för sina barn.

Forskare ser ett direkt samband mellan sämre studieresultat och den minskade läsningen hos barn.

– Barn som börjar skolan har cirka 7 000 ord i genomsnitt i ordförråd. Barn med mindre utvecklat språk kan ha cirka 5 000 ord och de som har haft en stark språkutveckling har runt 20 000 ord. Skillnaden beror nästan bara på läsning och böcker, säger Jennie.

Var träffades ni?

Reine Johansson har samlat en intresserad lyssnarskara omkring sig.

– På biblioteket men även i andra sammanhang. Pappoteket startade på internationella kvinnodagen där vi läste sagor om jämställdhet. 2015 hade Varberg ett fredsår som kal�lades ”Varberg calling för peace” som hade många aktiviteter runtom i stan. På torget hade vi ställt upp en ”fredssäng” som en återblick till John Lennons och Yoko Onos fredmanifestationer ”Bed-In for Peace”, där jag läste för barn.

– Sedan hade vi sagostunder på Pride där vi pratade om att man har rätt till sitt eget tänkande. Vidare har vi haft Pappoteket under

Studie­förbundet Vuxenskolans egna föreställningar, säger Reine.

SAMMANLAGT HAR PAPPOTEKET haft tio läsningar. Antalet besökare har varierat mellan tre och tjugo barn och föräldrar och ålder på barnen har varit mellan tre till sex år. Böckerna som lästes var kopplade till olika teman. ”Kenta och barbisarna” av Pija Lindenbaum handlar om en kille som tycker att det är roligare att vara med tjejerna och klä ut sig än att spela fotboll. ”Elsa får inte vara med” av David Bedford handlar om Elsa som inte får vara med och leka med killarna. Men när hon hittar på en egen lek får hon vara med. Runt de böckerna diskuterades könsroller och vad som är manligt och kvinnligt. Vid två tillfällen hade Pappoteket författarbesök av Ulf Sindt och Jerker Hultén som pratade om vikten av att pappor läser för sina barn.

Varför är det viktigt att pappor läser för sina barn?

– Framförallt är det viktigt att pojkar har en manlig förebild. Jag blev en läsande pappa fast min pappa aldrig läste för mig men det hade jag önskat att han hade gjort.

Det är en härlig stund som man har tillsammans med sina barn. Barnen får även upp sitt ordförråd och en förståelse för andra människor och andra livsstilar, säger Reine Johansson.

Reine Johansson, verksamhetsutvecklare på SV Halland, läser med föräldrar och barn.

Jennie Elmén håller med om att det behövs fler läsande manliga förebilder men det är viktigt att göra, inte bara säga. Både Pär och Reine menar att det kan ha med mansrollen att göra. Det finns en bild av att det inte är macho att sitta med sina barn och läsa en bok. Men Pär ser en långsam förändring hos dagens pappor.

– Vi har en historik där pappor generellt sett inte har läst för sina barn. Möjligen har de läst Ikeakatalogen eller Svensk jakt, skrattar Pär Andin.

REINEJOHANSSON

»Det är en härlig stund som man har tillsammans med sina barn. Barnen får även upp sitt ordförråd och en förståelse för andra människor.»

Alla tre tycker att det är svårt att svara på frågan om hur man ska få fler män att läsa för sina barn. Överlag är det mammor och kvinnor som kommer till biblioteket. Men oftast lånar kvinnan åt hela familjen och det är oklart om hon lånar till en pojke eller flicka. De pappor som kom till Pappoteket var positiva och det fanns en pappa som kom till varje träff.

I DAG ÄR SV HALLAND inte längre enga-

gerad i Pappoteket annat än att de skänker böcker från En bok för alla till barnen. De har kvar Facebook­ sidan Pappoteket Halland där videoklipp och foton från projektet finns. Biblioteket har tagit över Pappoteket och förhoppningsvis kommer fler pappor att hitta till biblioteket och uppleva det lustfyllda i att läsa tillsammans med sina barn.«

Nyhet: Cirkelledarnätet Är du cirkelledare? Vill du bli? Kanske känner du någon som skulle passa?

Spana in det nya cirkelledarnätet!

Som cirkelledare är du den viktigaste resursen i SV. Du möter deltagare, du bidrar till utveckling och lärande.

Cirkelledarnätet är till för dig. På den nya webbplatsen finns information om SV och vår pedago­ gik. Här finns också webbutbildningar och forum.

Välkommen till www.sv.se/cirkelledarnatet!

N R 6 2 016 I MPU L S 27

MUSIK » TURNÉ

Den första turnén!

The Queerdos och marskatt, två band från Sala åkte tillsammans på turné till Göteborg för att spela live på Kåken i Göteborg inför kvinnodagen den 8 mars – ”Pepp inför 8e mars”.

Medlemmarna startade band via Studieförbundet Vuxenskolans (SV) jämställdhets­ projekt ”Rebel Girls” hösten 2014. De har lärt sig spela instrument och kommit så långt att

’’

de nu skriver och arrangerar egna låtar.

För att ta projektet till nästa nivå åkte åtta tjejer och handledare på inspirationsresa till Göteborg där flera andra kvinnliga artister stod på scen för att inspireras av varandra att fortsätta kämpa för att ta en plats i den mansdominerade musikbranschen.

Landstinget och Länsstyrelsen Västmanland sponsrade resan.

Här är bandens dagbok.

Sluta kalla oss tjejband, vi är ett band Dagbok av marskatt.

VI HAR BÖRJAT förbe-

FEBRUARI

reda så smått inför vår spelning i GöteLÖRDAG borg och tänka över 2016 vad som vi vill spela och inte spela.

Tanken som slog oss mest var denna fråga: Vad vill vi framföra denna dag och för vilken publik? Vi ska ändå spela och inspirera och peppa unga individer inför den 8 mars.

Dock tas inga beslut i dag! Vi kör på som vanligt och röjer på med våra låtar, känner efter hur formen är.

20

TISDAGAR… ÄR ETT

FEBRUARI

kapitel för sig själv.

Alla är trötta efter TISDAG långa arbetsdagar i 2016 skolan och att försöka få ut något vettigt från oss som band kan vara lite svårare. Vi har lite närmare till skrattet och sådana dagar hamnar vi gärna in på andra diskussioner. I dag var ett sådant. Har ni hört definitionen tjejband? TJEJBAND. T-J-E-J. Var-

23

28 IMPUL S NR 6 20 1 6

för ska alla band, där musikerna är kvinnor, kallas för tjejband?

Vi är musiker, vi är ett BAND. Varför göra skillnad? Vi är bara ett band som vill finnas på samma villkor som alla andra. Det är som att vissa förväntningar och förutfattade meningar byggs upp då tre tjejer blir ett band. Inom marskatt har vi nog säkert chockat flera, vad för förväntningar hade ni när vi klev upp på scen? Att vi skulle dra av en söt och gullig popdänga? Nja, det är inte vår grej.

Sluta ha förutfattade meningar, och lyssna på vad vill säga med våra låtar! Vi har inte valt att sätta stämpeln tjejband på oss, det gjorde samhället.

Musiken ska vara en plats där alla är välkomna.

NU ÄR DET bestämt, FEBRUARI vi har valt de låtarna som ska spelas LÖRDAG och i vilken ord2016 ning. Vi kommer börja med ”Losing my mind” och avsluta med ”I’m not

27

Sorry”. Det finns en anledning för just denna ordning. Det är för att berätta en historia. ”Losing my mind” handlar mycket om att försöka hitta vägen tillbaka efter att ha hamnat i mörker, men att vägen dit är svår och inte helt lätt. ”I’m not Sorry” är mer när du tagit dig tillbaka från skiten och vill ge igen och uttrycka din ilska. Det är en arg låt, men samtidigt grymt härlig att få köra, för den inger mycket energi.

SOUNDCHECK och

sedan packa ALLT inför resan. Allt lät bra, vad vi själva tyckte.

EN STYCK marskatt-

MARS

4

FREDAG

2016

MARS

5

trummis, Elin, ska LÖRDAG hämtas upp klockan 2016 8.00 för att sedan påbörja resan från Sala till första stoppet i Västerås.

Jag (Anna) kan personligen säga att den här resan kommer med skräckblandad förtjusning. Det är första gången jag ska köra minibuss och

The Queerdos och marskatt inför avresan till Göteborg.

Jenniefer Olofsson, Anny Danneby och Odd Sandin i The Queerdos.

har en otroligt varierande musiksmak, men vad gör det? Desto mer att få inspiration ifrån! Och ge varandra en klapp på ryggen, säg grymt jobbat. Vem vet, det kanske gör just den personens dag mycket bättre?

Vi är framme, snart smäller det!

’’

Var inte rädda för att göra bort er The Queerdos Dagbok.

SÅ FORT VI har chansen att repa tillsammans, drar vi ige-

SPELNINGEN GICK… MYCKET snabbare

Caroline Ferdén, Elin Bakke och Anna Jonsson i marskatt intar scenen i Göteborg.

dela upp rutten med Linnea. Det kommer att vara… spännande.

DE DÄR I framsätet hade gjort en fa-

sansfull upptäckt att det inte fanns någon cd-spelare i bilen, men Linnea lyckades tydligen hämta en sladd, så vi kommer att slippa radio hela vägen!

Hur mycket inspireras ni av andra band runt omkring er? Det är något som vi gör hela tiden, vi inspireras av stora band och små. Det finns otroligt många duktiga musiker, vart du än går, och vi borde supporta varandra mer. Sprida mer glädje, peppa varandra.

Alltför ofta kan man se hur det dyker upp på sociala medier hur andra klankar ned på musik som de själva inte lyssnar på. Varför? Varför behöver du klanka ned på en musikstil som inte ens faller dig i smaken? Håll en god ton och sluta vara otrevliga.

Det finns något inom musiken för alla, och att i stället för att spy otrevliga kommentarer om sådant du inte gillar, varför inte supporta det du gillar desto mer? Alla vi i marskatt

än vad vi räknat upp. Vi erövrade scenen under våra tio minuter och sen var det bara slut. Men de fick sig åtminstone en bit av marskatt, se vilka vi var och förhoppningsvis har vi inspirerat några! Det var en väldigt lugn och stillsam publik, vilket var väldigt ovanligt för vår egen del, vi gillar när det är mycket fart! Klart att man önskat sig mer tid på scen, men det var kul att vi fick spela. Vi peppade såklart våra medresenärer och partner-in-crimes The Queerdos också, som helt enkelt ägde scenen under sin tid!

NU ÄR DET den härliga MARS resan tillbaka till nordligare breddSÖNDAG grader. Alla är helt 2016 slut, det är otroligt intensivt att ta samma långa resa dagen direkt efter vi kommit till Göteborg. Det är knappt att alla händelser har gått in. Har vi verkligen varit där på riktigt? Vad tar vi med oss hem? Vi tar med oss många saker: 4 Ny inspiration från andra grymma musiker vi mött under resan.

4 Många nya roliga minnen att berätta för andra.

4 Mer erfarenhet av att stå på scen.

Den här resan har varit väldigt spännande och har spenderats med en grupp av berikande människor, och jag hoppas att vi gör fler resor tillsammans! marskatt

6

nom låtar som är färdiga – så vi vet att vi kan text, ackord, och ungefärlig melodi.

Vi är alla någorlunda glada i överraskningar och vi gillar att improvisera, men någon form av struktur är viktig.

Vi skriver aldrig låtar utan inspiration, alla våra låtar kommer direkt från hjärtat. Den här tekniken gör ofta att låtskrivandet tar tid, men det blir så mycket bättre i slutändan, så då får det ta den tid det tar.

När vi står på scen, försöker vi förmedla de valda låtarna med så mycket känsla och soul som möjligt, det viktigaste är att publiken känner meningen med låten, hellre än att de relaterar till texten i sig.

Under (den väldigt långa) resan till Göteborg lyssnades det på musik och skapades minnen och internskämt som vi i The Queerdos antagligen kommer att påminna marskattgänget om för all framtid. Jag tror inte någon av oss hade förstått att vi faktiskt skulle spela när vi kom fram, vi var alla oförväntat lugna och samlade.

DET VAR EN rolig upplevelse trots att vår sångare glömde texten till vår nyaste låt ”Better Than You Think”. Publiken tyckte att det var en rolig grej och att det faktiskt visade att alla är mänskliga och kan göra fel ibland. Till hennes försvar hade vi trots allt bara spelat den tillsammans en gång innan, dagen innan dessutom!

Nu är vi fullt fokuserade på att bli bättre, och sen får vi se vart vägen leder oss. Det är alltid spännande att hitta nya vägar, speciellt inom olika musikgenrer, så nästa gång vi spelar live kanske vi enbart spelar death metal (vem vet, liksom?).

Till andra musiker som ska ut på turné vill vi först och främst råda er att förbereda er tillräckligt så att ni åtminstone kan låtarna ni spelar. Det kommer antagligen att hända något oförväntat ändå, men bli inte rädda för att göra bort er. Fortsätter ni spela kommer antagligen ingen att märka något, och råkar ni göra en grej av det så finns det alltid folk som kommer att tacka er, om än kanske inte personligen, i efterhand för att ni har visat att det är okej att göra fel ibland. Vi vill också önska er lycka till i framtiden!

All the love, TQ

N R 6 2 016 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Lantbruket riskerar BYRÅKRATIN ÄR PÅ VÄG ATT KNÄCKA DET SVENSKA FÖRETAGANDET PÅ LANDET. MÅT�TET ÄR RÅGAT! SKRIVER HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP FRÅN HELA LANDET, OCH KRÄVER ETT MÖTE MED LANDSBYGDSMINISTER SVEN-ERIK BUCHT (S).

BÄSTE SVEN-ERIK BUCHT, nu är måttet rågat! Byråkratin i det svenska lantbruket når nya höjder. Lantbrukarna är luttrade efter alla år med allt krångligare regler – trots upprepade löften om förenklingar.

Med den här utvecklingen riskerar hela företagandet på landsbygden att raseras. Vi är mycket oroliga och vädjar därför till dig att agera kraft-

FOTO: ISTOCKPHOTO

30 IMPUL S NR 3 201 4

fullt, både på hemmaplan och i Bryssel.

Här är två exempel på när byråkratin blir smått absurd: w Varje vår söker alla lantbrukare EU-stöd. Det är komplicerat att göra en korrekt ansökan. Ett enda litet fel kan leda till stora sanktioner och avdrag, även om felet är helt oavsiktligt. Det leder till stor oro. w Såmaskinerna arbetar just

nu på högvarv eftersom raps och höstspannmål är betydligt mer lönsamma än vårgrödor.

Samtidigt måste lantbrukar­ na redan nu ha nästa års EUansökan i åtanke. Många måste ha minst fem procent av sin åkermark som ekologiska fokusarealer – ett av våra nya byråkratiska begrepp. Problemet är att reglerna för hur dessa får se ut 2017 inte är klara än.

ÄNDÅ FÖRVÄNTAS lantbrukarna

leva upp till kraven! I värsta fall kan de tvingas att plöja upp fina grödor för att lägga mark i träda. Ett annat – akut – problem är företagsstöden i landsbygdsprogrammet. Vi är snart halvvägs in i programperioden 2014–2020. Ändå är det fortfarande mest förseningar i regelverk, tillämpningar och utbetalningar.

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

att raseras Många företag är helt beroende av att få investeringsstöd för större investeringar. Det är svårt, kostsamt och arbetskrävande att göra en ansökan.

Den bedöms av två myndigheter, först Jordbruksverket och sedan länsstyrelsen. Handläggningstiden blir dubbel – vem kom på den idén?

LANTBRUKAREN FÅR INTE påbörja

sin investering förrän ansökan är hos länsstyrelsen. Sedan kan det dröja två år innan beslutet fattas. Två år är mycket lång väntan för ett företag som vill

investera, utöka och kanske ge fler arbetstillfällen. Och banken beviljar ofta inte lån innan det finns ett klartecken för investeringsstöd.

Vi vet att EUs regler är ytterst detaljerade och svåra att införa, men EU-byråkratin är inne på en mycket farlig väg.

Reglerna måste vara tydliga och gå att tillämpa praktiskt.

Lantbrukare och rådgivare tvingas i dag att anpassa verksamheten till den gigantiska byråkratin i stället för att ha fokus på produktivitet och affärsmässighet.

UTÖVER EU-REGLERNA HAR vi svåröverskådliga nationella bestämmelser inom miljö, djurskydd och vattenskydd.

Det finns goda skäl för dem, men tillsammans blir allt en matta av krångel som riskerar att helt kväva företagen på landsbygden.

Bäste Sven-Erik! Som medlem i vårt nordligaste hushållningssällskap vet du att vi finns nära landsbygdens företagare och deras verksamhet. Vi arbetar för att utveckla svensk landsbygd. Vi träffar dig gärna för att berätta mer

om hur våra medlemmars verklighet ser ut och vad som behöver göras.

HIR Skåne, HS Konsult, Hushållningssällskapens Förbund samt hushållningssällskapen i Dalarna, Gävleborg, Gotland, Halland, StockholmsUppsala-Södermanlands län, Jämtland, Jönköping, Kalmar-Kronoberg-Blekinge, Norrbotten-Västerbotten, Östergötland, Sjuhärad, Skåne, Skaraborg, Värmland, Väst, Västernorrland, Örebro län och Västmanlands län

Hushållningssällskapen i Sverige riktar ett öppet brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

N R 6 2 016 I MPU L S 31

Välkommen till den nya frihetstiden.

En dag händer det. Arbete och barn tar inte upp varje tanke längre. Dina egna funderingar blir inte avbrutna. Då kommer idéerna. Slumrande intressen vaknar. Skulle man kunna? Det är klart du kan.

Skapa områdets vackraste trädgård. Se till att äntligen få sjunga i ett bluesband. Fördjupa dig i klassisk yoga eller hönsskötsel. Engagera dig i den lokala föreningen för att skolan ska få vara kvar.

Eller bara träffa lite nya trevliga människor.

Hittar du inte det du söker bland fler än 200 olika ämnen, kan du alltid starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Gå in på sv.se och botanisera lite.

32 IMPUL S NR 6 20 1 6

N R 6 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET STRUNTPRAT BLIR KVAR

LEDER HAN I SVT

TOR OCH ODEN

HONFÅR

KAN SULAS SAMTLIGA

TV-PROFIL SOM HAN HAR BARN MED

STYRA EKAN

SMÅ I NATUREN

ORDLISTA VINSTSUMMA

KAN DRAS UT GOTTGÖR STORT LAND

HAR SPETSIGA TOPPAR

SÄTT

JANUARITJEJ

ÄR BRANT PLANTERAT ÄR SNÅRIGT

PEKAR MED FINGER

PÖMSIG OCH FEM PÅ KORT I FOTEN SAGA

KUBB

BRUK DAGBOKSPOJKE TROENDE

RULLA GARN TRÄD I KALMAR

AVDIC STORT RUM

ÄR POLEN EN DEL AV

TILLGIVEN

LEDER HAN I SVT

LOTT SLITA HÅRT ÅSTADKOMMA

RÅMA GE NOBBEN NEJDER

BRES PÅ MACKA

FÖRLEGAD SIGNALERAR HUR SA?

KURANSTALT

GRÅA

STANK AUTOMATKARBIN

TINGELING VILL HA AUTOGRAFER

EN BIT PÅ VÄGEN NATURHÖJDEN

SAGOORM

© Bulls

AVVÄRJDE

KIM JONG GOTLAND

ÄTS

Vinn bok om huskurer

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 18 no­ vember. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuver­ tet med ”Kulturkryss nr 6/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

HÄRMAT EN KO

K

I RÖD STRÄNG PÅ KORV LATTJAR LINJE GÖRA SIG AV MED

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 4/2016 Joakim Lundqvist, Tumba, Eva Hvarfner, Tidaholm, och Marianne Eriksson, Uddevalla.

Namn Adress

BESINNING BOR INUITER I FÖRT LIV

34 IMPUL S NR 6 201 6

DAMMIGT OCH STÖKIGT

FILUR

S T O J Å S E T P S L Ä P I D E S A M A T A

NORSK ÅSA

FRÅGESPEL

KAN BIL TÖS SOM DRA TRÖST

FILM MED M FRÅN 2013 PÅSTOD FYLLT PÅ

Postadress

STÅR UT PÅ FOT

DELSTAT NÄRA NEVADA

TOPPBETYG

KAN KOKAS I KANNA

MILLILITER

A T E S K K Ä R N T I U T A T T

BURNETT VRÅLAT

PCTANGENT

HETER SOM KNOP

BALJORNA FIN SLÄKT

FÖR

M E L I S S A M C C A R T H Y

HONFÅREN I DET FRIA

U T E

PELARE MED SPETS NAMNGE

T A C K O R N A

K A L L A R H R E A Y T R Ä

FLOD I EUROPA

FILM MED M FRÅN 2016

T H E B O S S

ÄR LILLAN

O

VÄTE

AVENY

BRADBURY

MÅNGEN PÅ CNN

BLÅST RUNT

DISPYT

SKVALA

SÄTTA I SIG

N Y H E T

A L Ä G U P H R D O E L I S T A T K U B K A U Y N G S L A T A L L E Å T R R T S I E F G N A A S V

KAN HA SNÖIG TOPP

SPÖKFILM MED M FRÅN 2016

PLACERA KLOCKAN

PÅ VILKET SÄTT? PÅ HÖG I KÖK?

FÖNSTER BRUKAR MAN I SÄNG

DRESSERAD URAN

KLOSS KAN FÅ EN ATT HUTTRA

LAND I VÄST MANSGRIS

GREKISK HUVUDSTAD BITEN

SUKTAR

SAMLAS LETTER I

HAR PLAN

SKEDE

RÖDA KORSET NEJ I NEW YORK

VILL FRÅGVIS HA MÅNGA

Lösning till Kulturkrysset nr 4/2016.

ARTIKEL ÄTS INLAGD

G U R K A

V A R A GAMMEL

M O S A T E N O Å R A S R K N O A R

CIRKEL

HÅRD I NATUREN

DAMER I BERGEN

DE RYMMER VATTEN

© Bulls

BÖR MAN TÄNKA EFTER? KAN

DET BLIR TILL MJÖL

TVÅ ATT GÅ MED HAR VIT DUK

FLORSTUNN

FÅ I SÄNG

BOCKAR

SPRÖT

FÅGEL SOM DANSAR HIVA GENLJUD

TRÄD MED KOTTAR DRICKS SVART

NEJ I LONDON

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Folkbildningen visar oro över budgeten ”Det krävs att tillit ges till vårt arbete genom långsiktiga spelregler” Det finns fortfarande orosmoln för folkbildningens del i regeringens budget, kommenterar Nina Larsson, förbundschef i Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

BUDGETEN 1. I

mitten av september lade regeringen fram sitt förslag till budget. Folkbildare har tagit emot innehållet med blandade känslor.

Nina Larsson säger: – Det är bra att regeringen väljer att fullfölja satsningen på folkbildningens insatser inom integrationsområdet men det finns fortfarande orosmoln.

– De insatser som studieförbund och övriga civilsamhället gör i integrationsarbetet, inte minst i form av frivilliginsatser, är ovärder-

”Neddragningen får negativa konsekvenser”

ligt. Vi kan Nina Larsson. tack vare vår infrastruktur av mötesplatser och engagerade människor mobilisera insatser på ett sätt offentliga institutioner aldrig kommer i närheten av.

NINA LARSSON FORTSÄTTER:

– Det krävs att tillit ges till vårt arbete genom långsiktiga spelregler och större frihet att agera utifrån de lokala förutsättningar som vi väl känner till. Ge ansvariga myndigheter i uppdrag att öka samverkan med civilsamhället och förenkla regelverken. Då skapas goda förutsättningar för integration, säger Nina Larsson.

Källa: Studieförbundet Vuxenskolan (SV)

FÖRSLAG FÅR KRITIK Erik Fichtelius, natio­

nell samordnare för biblioteksstrategin, föreslår att Kungliga biblioteket ska få ett nytt folkbildnings­ uppdrag och fortbilda landets folkbibliotekarier för att hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft.

SV Skåneland bildades när SV Västra Skåne, SV Nordöstra Skåne, SV Sydost-Österlen och SV Söderslätt gick ihop.

Avdelningen startade verksamheten 1 september och omfattar 27 av Skånes 33 kommuner.

– Genom att samla våra reSV-NYTT.

BUDGETEN 2. ”Eftersom

regeringen i sin egen prognos räknar med prishöjningar på fem procent under 2019 och 2020 innebär det en väsentlig nedskärning av resurserna för folkbildningen”, skriver Studieförbunden, samarbetsorganisation för alla tio studieförbund.

De fortsätter: ”De tio studieförbunden genomför viktiga samhällsinsatser i hela landet tillsammans med de asylsökande. Vi menar att förmågan att nå breda grupper borde visas uppskattning genom att de generella resurserna för folkbildningen förstärks. Den före­slagna neddragningen av folkbildningsanslaget kommer att få mycket negativa konsekvenser.”

Källa: Studieförbunden

Det är fel väg att gå, tycker Studieförbundet Vuxen­skolans ordförande Ulrika Carlsson. Hon för­ ordar i stället en investering i det framgångsrika arbete som folkhögskolor och studieförbund redan påbörjat.

SV Skåneland ny avdelning Fyra avdelningar i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Skåne blir en. Det nya namnet på avdelningen blir SV Skåneland.

Regeringen föreslår att nivån på folkbildnings­anslaget fryses 2019 och 2020.

surser och kompetenser organisatoriskt får vi större möjlighet att erbjuda bra verksamhet.

Vi satsar för framtiden för att kunna nå och engagera ännu fler människor med studiecirklar, kurser och kultur, säger Eva Karin Hempel, ordförande för nya SV Skåneland.

Nu finns tre verksamhetsavdelningar i Skåne: SV Skåneland, SV Lundabygden och SV Malmö.«

En tårta är symbol för Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Megaträffar för studiecirkelledare.

Megaträff med cirkelledare Nu rullar Studieförbundet Vuxen­skolans (SV) Megacirkelträffar igång.

NY METOD. Först

ut den 12 oktober är Göteborg, sedan följer Kalmar 17 oktober, Karlshamn 22 november, Umeå 24 november och Stockholm 1 december.

– Cirkelledarna ska känna sig uppskattade och vara med och prata om SVs framtid, säger Eva Odelius Hennevelt, SV. – Vi lever i en föränderlig värld och det händer mycket i det civila samhället. Vi träffar cirkelledarna regelbundet men nu provar vi en annan pedagogisk metod som kan användas av flera SV-avdelningar.

Program för dagarna finns på cirkelledarnätet, SVs hemsida.«

För dig som vill bli professionell biodlare och driva eget företag.

N R 6 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Johanna Sandahl: Lagstiftningen misslyckas med att skydda konsumenterna och miljön.

Ä

mnen som påverkar människors hälsa negativt ska enligt lagstiftningen vara förbjudna eller endast finnas i begränsade mängder i hygienprodukter.

Naturskyddsföreningen har granskat hur lagen fungerar genom att gå igenom innehållsförteckningar på en stor mängd vanliga hygienprodukter. Granskningen visar att lagstiftningen misslyckas med att skydda konsumenterna och miljön.

I dag har cirka 115 000 ämnen klasNINA LARSSON sificerats som farliga av de företag som tillverkar eller importerar dem.

Av dem har knappt 15 000 ämnen registrerats enligt reglerna för EU:s kemikalielagstiftning Reach, men endast ett fåtal av dem är utförligt utvärderade, det vill säga undersökta så att de inte är farliga för hälsa och miljö. w Hormonstörande ämnen: Påverkar horKonsumenter förväntar sig att innehållet i konsumentprodukter, särskilt dem vi monsystemen i kroppen. Studier har visat använder direkt på kroppen, är säkra. Kospå kopplingar mellan vissa hormonstöranmetikalagstiftningen kan verka skarp, men de ämnen och bland annat diabetes typ 2, i praktiken är det ändå en rad hälso- och fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet miljöfarliga ämnen som slinker igenom, att få barn och hjärnans utveckling. Förekommer i alla typer av hygien- och skönbland annat hormonstörande ämnen. hetsprodukter.

FÖR EN VANLIG konsument går det helt enw Högfluorerade ämnen (PFAS): Mycket kelt inte att läsa sig till vad alla ingrediensvårnedbrytbara. När produkterna anserna i en hygienprodukt betyder för hälsa vänds eller kastas når ämnena förr eller och miljö. I rapporten ”Hygienbubblan” senare vattenmiljön och de växter och djur visar Naturskyddsföreningen vilka olika som lever där. I djurförsök har högfluorerade ämnen visat sig orsaka leverskador, typer av hälso- och miljöfarliga ämnen påverka immunförsvaret och försämra försom kan förekomma. mågan att få ungar. Finns i rakprodukter, Exempel på hälso- och miljöskadliga smink och hudkräm. ämnen som finns i hygienprodukter:

w Plaster: Kan vara miljöskadliga om de är

svårnedbrytbara i naturen och ansamlas i levande organismer, till exempel fiskar.

Skrubbande mikroplast är på väg bort, eftersom flera EU-länder vill förbjuda dem i vissa hygienprodukter. Dock förekommer fortfarande andra sorters plast i hygien- och skönhetsprodukter för att de är konsistensgivande, filmbildande eller som utfyllnad.

HUVUDORSAKEN TILL ATT dessa skadliga

ämnen kan förekomma i hygienprodukter är att EUs kemikalielagstiftning Reach ännu inte fungerar som det var tänkt. Nu ska lagen ses över och miljö­minister Karolina Skog och Sveriges EU-parlamentariker bör driva på för en rejäl skärpning av den.

Naturskyddsföreningen vill att : w Alla ämnen ska utvärderas innan de får användas i hygien- och skönhetsprodukter.

Utvärderas innebär i det här sammanhanget att EUs kemikaliemyndighet undersöker att de inte är farliga för hälsa och miljö. w Konstaterat eller misstänkt hormonstörande ämnen ska förbjudas. w Utfasningen av farliga ämnen snabbas på genom att EU börjar tillämpa förbud, inte bara för enstaka ämnen utan för grupper av farliga ämnen med liknande egenskaper.

Naturskyddsföreningen rekommenderar konsumenter som vill undvika hälso- och miljöfarliga ämnen att köpa miljömärkta hygien- och skönhetsprodukter.« Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen

»Konsumenter som vill undvika hälso- och miljöfarliga ämnen ska köpa miljömärkta produkter.»