Impuls 2017 7 by Studieförbundet Vuxenskolan

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 7 November 2017 Årgång 50 30 kr

Säg nej till hot och hat!

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

GÅR DET ATT LEVA PÅ PENSIONEN?

Hon lever under EUs fattiggräns

Så gick det för visselblåsarna

PORTRÄTT AV CIRKELLEDARE

De svetsar, syr, kular och tränar

6 SIDOR SPECIAL OM SVENSKAR SOM VÅGADE SLÅ LARM …OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Malin tar priset Så skapade hon den starka berättelsen om flyktingar och fyra generationer kvinnor

Malin Nord SVs författarpristagare 2017

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #7 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Upp till kamp för det bildande mötet!

Anders

aktuella

år möjlighet att i dag söka information, upp Varifrån hämtar de referenser till sitt ”tyckande” och täcka nya saker, se världen, finna ny kunskap hur ser de arenor ut där deras åsikter och påståenden ter sig nästan obegränsad. Internet är en fan ifrågasätts och diskuteras? tastisk möjlighet att upptäcka nya saker, bilda 1969 utkom boken ”Upp till kamp för Båtskärnäs” (Åke sig och skapa nya kontakter. Daun) som beskrev kampen för att rädda ett samhälle Den digitala revolutionen sker dagligen och stundligen. när industrin lades ner. Kanske dags för boken ”Upp till Internetstiftelsen i Sverige (ISS) presenterade nyligen kamp för det bildande mötet!”. sin årliga rapport (www.svenskarnaochinternet.se) där I TIDER NÄR tekniken tar nya språng växer också behovet av man beskriver hur vårt förhållande till olika plattformar mötesplatser. Människors behov av att bilda sig i samtal hela tiden växer och förändras. Om tio år beräknas i stort och kontakt med andra står sig över tid. Mötets betydelse sett 100 procent av svenskarna vara uppkopplade via in ternet. Men vi får inte blunda för den digitala ANDERS ÖHBERG för att bryta åsikter och därmed öka vår insikt klyftan. och i samtalet korrigera ”fake news” har kan ske aldrig varit viktigare än nu. Som folkbildare Rapporten visar att många lågutbildade, vet vi att samtalet är grunden för demokratin. arbetslösa och sjukskrivna känner sig mindre Då lyssnar vi och diskuterar olika fakta och delaktiga i informationssamhället än personer olika åsikter. Mina åsikter måste ständigt bry med högre utbildning. I dag är fortfarande cir ka 500 000 svenskar inte uppkopplade. tas med andra. Det är där som mötet spelar roll. SAMTIDIGT SOM DIGITALISERINGEN ger oss nya Men det ställer också krav på att vi som möjligheter måste vi vara ifrågasättande, folkbildare ständigt arbetar med att utveckla skeptiska och källkritiska till vad som dyker upp på skär och stärka våra mötesformer. Det kan handla om att hitta mar och i flödet. nya, spännande och oväntade mötesplatser Framtidsforskaren Amy Webb pekade nyligen bland i miljöer och på platser där vi i dag inte annat på den växande användningen av rösttjänster – finns. Vidga kretsen av vilka vi bjuder in till röststyrda sök – och nyhetstjänster där nyhetskällorna våra möten, där sociala medier i alla dess inte redovisas, vilket ökar manipulationsmöjligheterna. former är bra verktyg. Och framfö rallt se mötesplatser som viktiga de Om sex år är häften av alla interaktioner med datorer mokratiska arenor. röststyrda, enligt Webbs beräkningar. ”Upp till kamp för det bildande En undersökning visar att nästan varannan person mel lan 18 och 29 år hellre vill se experter i stället för rege mötet” – vem tar upp den kastade ringen vid makten. Och Harvardforskaren Yascha Mounk handsken? ANDERS ÖHBERG visar att ungefär en tredjedel av de unga amerikanerna anders.ohberg@sv.se inte tycker att det är viktigt att leva i en bra demokrati.

Folkbiblioteken är en viktig arena för bildning och samtal. Biblioteksutredningen bör föreslå ett utvecklat partnerskap med studieförbunden.

»Som folkbildare vet vi att samtalet är grunden för demokratin.»

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 7 201 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se

Nazister tågade på gatorna kristallnatten 1938. Det sker igen. Senast i Göteborg. Inga nazister på våra gator. Lär av historien. Ett brev betyder så mycket, men inte för Postnord. Servicen för den som bor och verkar på landsbygden ska försämras. Sverige blir fyrkantigare.

L J Ö MÄR K T

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Studieförbunden, med sin starka lokala förankring i föreningsliv och civilsamhälle, är en arena för underbyggt kritiskt tänkande i en tid då det kritiska tänkandet är hotat av anonyma attacker, hat och fake news. Studieförbundens demokratirapport 2017.

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Åh, det är klart att vi är där

26 4 De kallas visselblåsare

VISSELBLÅSARE. Monica Nilsson, Teckomatorp,

slog larm om nedgrävda tunnor med gift vid BT Kemi. Anders Kompass, FN, och Anders Ahlmark, Sjöfartsverket, är två andra visselblåsare ni möter i Impuls.

14 Landskapet är hennes språk

PORTRÄTT. Malin Nord är Studieförbundet Vuxen

skolans (SV) författarpristagare 2017. Den vinnande romanen ”Barmark” är både en berättelse om kvin nor och om flyktingar.

22 Under EUs fattigdomsgräns

PENSION. Inga-Lisa Sangorio berättar om sin låga

pension, trots ett långt arbetsliv. Pensionärsorgani sationerna SPF Seniorerna och PRO vill ha ett nytt pensionssystem.

26 Svetskurs enbart för tjejer

SVETSNING. I Halla på Gotland bestämde sig sex tjejer för att gå i en studiecirkel och lära sig svetsa. Det gick utmärkt, tack vare ledaren Stefan Hansson.

28 Stärk din röst

KULNING. Karin Lindström Kolterud har kurser och

workshops i kulning i SV Sörmland – låt din röst ta plats.

30 Broderi med saga

TEXTILT. Lennart Helsings berättelser ligger till grund för ett broderi i en studiecirkel, som Elfrida Nilsdotter Ahlby i Visby leder.

LEDAREN ELFRIDA NILSDOTTER AHLBY

»Vi har ett broderi där varje deltagare broderar sin egen del med utgångspunkt från Lennart Helsings texter 30 och ramsor.» DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 12 Reportage Teater Glädje 13 Krönika Polis maktlös mot hot // Alexandra Pascalidou 20 Reportage Uppmärksam på demens 31 Stolyoga med Ann-Christin Fyhr 32 Puls 33 Noterat 34 Kryss 35 SVs egen sida 36 Baksidan Samtyckeslag nu // Elin Sundin och Olivia Björklund Dahlgren

» Vi Ungas förbundsstämma på Åh utanför Uddevalla. Klart vi är där från SV och hälsar på hos vår ungdomsorganisation. SV Väst

Mat och integration

» En kväll i inspiration, matglädje, gemenskap! Full fart i köksgrupperna och vilken mat sen! Mat och integration i samverkan med Kickstart Härnösand, Lions Club Härnösand! SV Västernorrland

Tack, Kevin och Malaika!

» Danceworkshopen i Karlshamn blev en lyckad tillställning med ett 20-tal deltagare. Tack till Kevin och Malaika som höll i dansklasserna och Julian med flera som ordnade förberedelserna. Arrangör var Karlshamns kommun, Kultur Karlshamn och SV Blekinge. SV Blekinge

Medåkersstämma igen

» SV arrangerar för andra gången spelmansstämma i juli – Medåkers stämman 2018. Mitt i högsommaren blir det ljuva toner av folkmusik. SV Västmanland

N R 7 2 017 I MPU L S 3

AKTUELLT » VISSELBLÅSARE

Miljöskandalen har följt Monica genom livet Andningsbesvär och missfall kopplade invånarna till den vidriga stanken i byn. När Monica Nilsson fick veta att gifttunnor grävdes ner nattetid slog hon larm. Så rullades miljöskandalen BT Kemi upp på 70-talet. Vi har inte sett slutet på den ännu. – Det går inte att beskriva i ord hur illa det luktade, minns Monica Nilsson med en grimas. TEXT SVEN ROSELL

exårige sonen fick and ningsbesvär och blev all mänt krasslig. Hon miss tänkte att det hängde ihop med stanken som ständigt låg över Teckomatorp någon mil från Landskrona. Bybor pratade med varandra om mystiska sjukdo mar de drabbats av. Kvinnor som fick missfall misstänkte att det berodde på gifterna i luften. Växter dog hos trädgårdsmästarna och vattenverket i en grannby tvingades stänga. Stanken kom med växtgifttillver karen BT Kemis flytt till byn. Någon miljöskyddslagstiftning fanns inte då i början av 1970-talet. MONICA NILSSON VAR ung mamma och

hemma med två små barn. Hon nåd des av ryktet att den nye arbetsgiva ren grävde ner allt avfall från pro duktionen i tunnor under nätterna. Det visade sig stämma. – Jag tog kontakt med tidningar och tv. Utan massmedia hade det säkert varit kvar i marken än idag, säger hon. En sten sattes i rullning, och den 4 IMPU L S NR 7 201 7

skulle komma att uppta hennes till varo under lång tid. Skandalen fick enorm uppmärksamhet och något år förekom BT Kemi ständigt på löp sedlarna. Monica befann sig plöts ligt mitt i hetluften. Ibland blev hon intervjuad flera gånger samma dag. Att visselblåsaren var en ung kvinna med små barn kan ha bidragit till medias intresse, tror hon. HÄNDELSERNA AVLÖSTE varandra från

1975 tills fabriken stängdes 1979. BT Kemi kallas ibland för Sveriges första miljöskandal. Saneringen har kostat hundratals miljoner kronor och den fortsätter troligen med själ va fabriksområdet 2019. – När jag gjorde detta trodde jag att det bara var en liten grej. Jag kunde inte ana att det skulle bli så stort. Med sina bortåt 30 anställda var BT Kemi en viktig arbetsgivare i lilla Teckomatorp. Alla invånare upp skattade inte att Monica satte fokus på byns arbetsgivare. – Jag fick massor med otrevliga brev och folk ringde. De sa att jag

gjorde detta för min egen skull, att jag ville vara med i tv och tidningar. Det var obehagligt, men jag var aldrig rädd, konstigt nog. Det fanns också de som tyckte att det jag gjor de var bra. MONICA NILSSON ÅNGRAR ingenting. Hon slog larm för att hon trodde på saken och visste att hon hade rätt om gifttunnorna. – Vi såg ju att de grävde ner allt sitt avfall där uppe om nätterna, sä ger hon med en nick mot det i dag ödsliga fabriksområdet. Ingen av dem som blev av med jobbet när fabriken stängdes har sagt något till henne efteråt. Hon tror att de inte förstod hur miljöfar ligt avfallet var. De anställda i pro duktionen bar inga skyddskläder. Engagemanget innebar ingen ekonomisk kostnad eftersom Moni ca var hemma med barnen. Hon har alltid bott i Teckomatorp. Hennes föräldrar och man fanns till hands när hon skulle medverka i tv och radio. Skandalen blev också en bok med Monica på omslaget.

Monica Nilsson hade inte medhåll från alla när hon slog larm om miljöskandalen i Teckomatorp för drygt 40 år sedan. På affischen i bakgrunden syns Monica med sonen Johan. FOTO: DANIEL HENRIKSSON N R 7 2 017 I MPU L S 5

AKTUELLT » VISSELBLÅSARE

Numera visas en permanent utställning i Svalövs kommun om vad som hände när företaget BT Kemi grävde ner tunnor med giftiga kemikalier och vad som blev konsekvenserna. FOTO: CLAES HALL

Det var jobbigast för barnen, tror hon. I skolan kallades sönerna för ”BT-ungarna” och fick höra att de ras mamma tjänade pengar på att vara med i tv. MONICA HAR ETT helt rum fullt med alla löpsedlar och klipp. En stor del har hon satt i fickor och pärmar markerade med årtal. – Du vet att det höll på i flera år. Jag tänkte att det kan vara roligt för efterkommande. Mina barn är inte så glada för detta nu, men någon gång i framtiden kan det vara kul för dem att se hur det egentligen var. Miljöskandalen finns sedan i somras beskriven i en permanent utställning i Teckomatorps gamla skola. Många av föremålen tillhör Monica. Där står ett köksbord med skrivmaskin, skrivelser och kaffe termos. Hemma i köket tillbringade hon många kvällstimmar med att skriva insändare och fundera över läget i striden mot BT Kemi. Utställ ningen besöks av skolklasser och miljöstuderande vid Lunds univer sitet.«

Monica Nilsson – här med sonen Johan – fick rätt. BT Kemi fick stänga och sanering av området pågår fortfarande. 6 IMPU L S NR 7 20 1 7

Anders Kompass blev utfryst när han slog larm om FN-personals övergrepp mot barn.

Munkavlen och tystnaden blev en chock Anders Kompass blev avstängd från sitt arbete på FN när han slagit larm om franska FN-soldaters övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. – Den egna rädslan är den svåraste motståndaren till att göra det rätta, säger han. TEXT SVEN ROSELL

n sexsidig rapport om FNsoldaters övergrepp hade gått från skrivbord till skriv bord utan att någon reage rade. Där redogjordes för hur 16 soldater under FN-flagg våld tagit pojkar i åldern 8–13 år, urinerat på dem och beordrat dem att göra sexuella tjänster. Elva av soldaterna kom från Frankrike. Om barnen lyd de soldaterna fick de matransoner, kakor och lite pengar. Det var barn som FN var där för att skydda. Rapporten om soldaternas över grepp låg på Anders Kompass skriv bord en dag i juli 2014. Han arbe tade då som chef för fältarbetet vid FNs kontor för mänskliga rättighe ter i Genève. – Den natten kunde jag inte sova, berättade han i sitt sommarprogram på radio 2016. HAN BESTÄMDE SIG för att överlämna rapporten om övergreppen till franska ambassaden i Genève. Att gå genom de officiella kanalerna och kontakta FN i New York skulle ta alltför lång tid. Övergreppen mot barnen var något som pågick och som måste få ett slut omedelbart. Det dröjde inte länge förrän franska ambassadören ringde och tackade honom. Soldaterna skulle identifie ras, skickas hem och rättsliga pröv ningar sättas igång.

Anders Kompass trodde att saken var utagerad, men han hade fel. I mars året därpå blev han uppmanad att avgå vilket han vägrade. Några veckor senare förklarade högkom missarien Zeid Raad al-Hussein att han blev avstängd från sin tjänst med omedelbar verkan. Någon utförligare information fick han inte. Han var avstängd och belades med munkavle tills internutredningen om fallet var avslutad. En vakt följde honom till kontoret, passerkortet togs ifrån ho nom och han fördes till garaget. Han blev förödmjukad inför sina kollegor. – Ibland måste man våga ta kon sekvenserna av att göra det rätta, sä ger Anders Kompass när Impuls når honom per telefon. DET ÄR SÄRSKILT svårt när arbetskam

rater och personer i den egna orga nisationen ställer sig på andra sidan. – Det svåraste motståndet är din egen rädsla. Rykten spreds – ”vad har Anders Kompass gjort egentligen?”. Bara ett fåtal visste vad avstängningen be rodde på. Han blev isolerad och ut frusen. Självförtroendet fick sig en knäck och han sökte psykologhjälp för depression. För FN tycktes det viktigare att straffa honom i stället för att hjälpa barnen. Det var han som skadade FN, inte soldaterna och de som vände ryggen till.

Vändningen kom i FN-domstolen där avstängningen förklarades vara felaktig. Åtta månaders förnedring var över. Anders blev helt friad. Han hade gjort vad som kunde förväntas av honom. TYSTNADSKULTUREN I FN är illavars

lande, anser han. Många kände till övergreppen utan att reagera. – Jag är orolig för FNs framtid. Någon ursäkt från FN-ledningen har inte kommit. Ingen har sagt att ”Anders gjorde rätt”. Anders ångrar ingenting. Men han valde att lämna FN efter 20 år och började i stället som Latinamerika expert på UD. Det är ett uppdrag han hade innan han fick jobberbju dandet från FN. Ett par dagar innan vi talas vid har han blivit utnämnd till ambassadör i Guatemala. Därmed återvänder han till landet där det började, till landet där han var utbytesstudent på 1970-talet. Ett år tillbringade han i Pasac, en by med 400 invånare som lever av att odla majs, kaffe och ba naner. – Min beundran för Latinamerika är stor. Länder som Guatemala och El Salvador hade stora samhälls brister för 40 år sedan. I dag kan länderna stoltsera med bland annat högutbildade invånare och välfun gerande sjukvård.« N R 7 2 017 I MPU L S 7

AKTUELLT » VISSELBLÅSARE

”Fången på fyren” isolerad och förnedrad En oljetanker gick på grund och läckte ut massor med olja utanför Södertälje. Sjöfartsverket ville dölja att man missat att föra in grundet på sjökortet. När Anders Ahlmark avslöjade sin egen arbetsgivare blev han isolerad och mobbad. TEXT SVEN ROSELL

en sovjetiska oljetankern Tsesis gick på grund ut anför Södertälje 1977 och 700 000 kubikmeter olja läckte ut i havet. Grund stötningen inträffade i ”vit sektor” i farleden vilket borde varit omöjligt. Det var 5,9 meter ner till grundet men enligt sjökortet borde det varit det dubbla. Sjöfartsverket hade mis sat att föra in grundet på sjökortet och det ville verket mörklägga. Anders Ahlmark jobbade då på Sjöfartsverket sedan tio år och där jobbade även hans fru Christina. Familjen hade nyligen flyttat med verket från Stockholm till Norrkö ping. Anders, som var förste karto graf, fick inget gehör internt när han påpekade att grundet var uppmätt men inte tagits in på sjökortet. Sjö fartsverket försökte dölja sitt miss tag och skyllde olyckan på lotsen. ANDERS BLEV UPPRÖRD över att verket

lade skulden på en oskyldig lots och gick till media. Skandalen slogs upp stort. Ledningen på Sjöfartsverket svarade med att utmåla Anders som en person med samarbetssvårigheter. – Chefen upprättade namnlistor mot mig, men jag kunde inte riktigt ta det på allvar först utan koncentre rade mig på sakfrågan, säger han. Arbetskamraterna tog sina kaf fekoppar och gick när Anders kom. 8 IMPU L S NR 7 201 7

Rädsla präglade klimatet på Sjö fartsverket vid den här tiden, berät tar han. – Det mest obehagliga var när man använde mina arbetskamrater som ett verktyg för att få bort mig. Chefen uppmanade arbetskam raterna att skriva på en protestlista ”för arbetsmiljöns skull”. Lås byttes ut så att Anders inte skulle kunna komma in i arkiven. – Karriären tog snabbt slut och mycket av det sociala livet försvann, säger han. Men ångrar sig gör han inte. – Det finns inget jag skulle kunna ha gjort annorlunda. Den stora gre jen ångrar jag absolut inte. HAN TVINGADES MER eller mindre att omskola sig till elingenjör, fick yr kesförbud och blev ofrivilligt om placerad till en fyr ute i havet. Me dia tog flygbilder på den ensamme mannen på fyren. Det hårda trycket från media gjorde att han fick åter vända till sin arbetsplats, men där isolerades han och fick klippa och klistra informationsmaterial. Han tilläts inte arbeta som kartograf. – Jag var inte sugen på att hoppa på något annat och tänkte att Sjö fartsverket inte skulle få lov att frysa ut mig fullständigt. Anders blev utköpt från Sjöfarts verket och gick arbetslös en tid.

Sjöfartsverket gjorde fel och en lots fick upprättelse tack vare Anders Ahlmarks ingripande…

Därefter tog han jobb på ett lager, följt av jobb på bokbinderi och golf klubb innan han gick i pension 1989. Målet angående skulden till grundstötningen gick via tingsrät ten och hovrätten ända till Högsta domstolen. HD friade lotsen helt 1981 och slog fast att olyckan var Sjöfartsverkets fel. JK, som före trädde staten, tvingades betala 20 miljoner kronor i skadestånd till det sovjetiska rederiet. DET ÄR NÄSTAN på dagen 40 år se

dan grundstötningen inträffade när Impuls talar med Anders. Han har just lagt in två kartklipp som visar grundet förr och nu på sin blogg. Bloggen berättar hela historien från 1977 till 1989 i 31 avsnitt. För honom blev den ett sätt att få skriva av sig. Nu funderar han på att även lägga in några av de många tidningsartik lar som skrivits om fallet.

Ny lag för visselblåsare får skarp kritik Visselblåsare vågar säga ifrån medan andra tiger. Men den som slår larm om missförhållanden har ofta en svår väg framför sig. I år kom en ny lag för att skydda visselblåsare, men den möter kritik. TEXT SVEN ROSELL

E Egentligen hade han tänkt ta bort det han skrivit om fallet på sin blogg nu när det gått så lång tid, men en av sönerna fick honom på andra tankar. Alla har mycket att lära av fallet, argumenterade sonen. ”Fången på fyren” har kallats ett av våra värsta mobbningsfall i ar betslivet under de senaste 50 åren och används ofta som studieobjekt. Bloggen besöks av fackförenings folk, riksdagsledamöter och lands tingspersonal. EFTER GRUNDSTÖTNINGEN förseddes

grundet med en prick (flytande sjö märke som markerar grund) och så småningom med en fyr, Kärringhäl lan. – På grundet som ”inte fanns” står idag en fyr. Det är bra, säger Anders med ett skratt. Domen i HD och fyren ser han som en upprättelse, men av staten har han inte fått någon uttalad så dan. ”Fången på fyren” blev teater pjäs 1995 av Malin Lagerlöf med skådespelaren Göran Ragnerstam. – Jag var på Göteborgs stadstea ter på premiären och såg den till sammans med familjen. Det blev mycket känslosamt, säger Anders.«

…och själv förvisades Anders Ahlmark till en fyr. Det har kallats Sveriges värsta mobbningfall. FOTO: JAN DÜSING/TT

>> Andra visselblåsare Edward Snowden avslöjade att CIA övervakar vanliga medborgare över hela världen. Bradley Manning avslöjade att amerikanska soldater medvetet sköt civila i Irak. Ingvar Bratt avslöjade att Bofors exporterade vapen till icke-godkända länder. Sarah Wägnert berättade om missförhållandena på äldreboendet där hon jobbade. Båda fick lagar uppkallade efter sig, Lex Bratt och Lex Sarah.

nligt den nya så kallade vis selblåsarlagen (2016:749) får arbetsgivare inte rikta repressalier mot anställda som slår larm. Om det ändå sker kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd. Lagen, som trädde i kraft 1 januari 2017, gäller alla arbetsgivare i både offentlig och privat sektor. Alla har meddelarfrihet, det vill säga rätt att vända sig till media med uppgifter. Alla uppgiftslämnare har även rätt att vara anonyma. Den som tar emot tips och uppgifter får alltså inte avslöja vem som är källan. Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter och inte hel ler straffa den som lämnat uppgifter. Detta skydd för uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd. Meddelarskydd är en grundlags skyddad rättighet som gäller an ställda i stat och kommun men även anställda i privat skola, vård och omsorg som är finansierade med skattemedel. DEN NYA VISSELBLÅSARLAGENS effekt

är störst för den privata sektorn eftersom grundlagarna inte ger ar betstagarna där samma skydd som inom offentlig sektor. Som det är nu skyddas privatanställda av lagen om anställningsskydd, LAS. Tanken är att visselblåsarlagen ska ge ytter ligare ett skydd. Men frågan är om lagen får den effekten. I privata företag har anställda en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Först ska den anställde ta upp det som uppfattas som missförhållan

den internt. Om hon eller han inte får gehör inom organisationen kan frågan om att slå larm externt bli ak tuell. Men i så fall måste det handla om allvarliga missförhållanden som har ett stort samhällsintresse. – Att avgöra vad som är ”allvarliga missförhållanden” är svårt för den enskilde. Det ska handla om sådant som kan leda till fängelse, säger Carl Gustaf Spangenberg, universitetslek tor vid juridiska fakulteten i Uppsala. KRITIKER ANSER DÄRFÖR att den nya

visselblåsarlagen kan få en återhål lande effekt. Anställda kanske blir mer försiktiga med att slå larm om missförhållanden. En privat arbetsgivare får lov att efterforska vem på företaget som läckt om missförhållandena. Ett starkt anonymitetsskydd skulle kunna innebära en säkrare sits för visselblåsaren. En förbättring i den nya lagen kan bli att arbetsgivare nu drar sig för omplaceringar av anställda som age rat visselblåsare och för att ge dem en sämre löneutveckling. Arbetsgi varens möjlighet att göra tillvaron obehaglig för en anställd kan i så fall tänkas bli mer begränsad. Men det återstår att se. – Den anställde är nästan alltid i underläge om man är beroende av sin anställning, säger Carl Gustaf Spangenberg och påpekar att en ar betsgivare har många sätt att göra tillvaron svår på för en anställd.« Källor: Arbetsgivarverket i och Svenska Journalistförbundet N R 7 2 017 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

6 Amait Mukur, Rebeca Risberg Venegas, Birgitta Godlund, Hadi Rihan, Mohammad Amairi och Sara Kuzmanovska har gjort ljudinstallationen i Trelleborg.

4 0

1TRELLEBORG

Ljud om resorna till Sverige oktober i Trelleborg. Installationen invigdes av kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Karlsson. Gästtalare var skådespelaren Mikael Segerström. Titeln på konstin stallationen är ”Stanna upp”. Den innehåller berättelser av en grupp invandrarungdomar som redogör för sina

Trelleborgare och besökare fick anledning att stanna upp ett tag vid centralstationen. Det hördes ljud… KONSTINSTALLATION. Ett antal ungdomar har spelat in ljud och rös ter om drömmar och framtid. Allt spelades upp på en konstin stallation i mitten av

PÅ GÅNG I SV

NOVEMBER

14 TISDAG

2017

LULEÅ 23 NOVEMBER SV Norrbotten bjuder in till en civilkurageträning i Luleå med övningar i att ingripa i situationer som upplevs orättvisa och diskriminerande. Tid: 23 november, kl 18.00–20.00. Plats: SV, Bangårdsgatan 12 A, 3 tr. UPPSALA ONSDAGAR Ta med ditt handarbete till SVs i Uppsala stickcafé. Tid: onsdagar udda veckor, kl 17–20. Plats: SV, Kungsälvsgatan 12, 1 tr. Gratis, ingen föhandsanmälan. Ledare: Eva-Lotta Staffas.

10 IMPUL S NR 7 201 7

långa, ofta strapatsrika, resor till Sverige. De re flekterar också över de inre resor som omställ ningarna inneburit. DÄR FINNS jämförelser över vardagen i dag med studier och fotboll. Där finns rap och gatuljud, havsbrus och fågelsång. Detta är ungdomar nas bidrag för att göra

världen till en bättre plats för oss alla, berät tar Studieförbundet Vuxenskolan (SV Skå neland) i Trelleborg och Trelleborgs kommun, som tillsammans ligger bakom installationen. Den konstnärliga idé en är Birgitta Godlunds och för ljudredigering står Mohammed Moe Chahin.«

3 28 1

2 ÖSTANÅ

Bästa honungen BIODLING. Lennart

Ohlsson har nyligen fått pris för Skånes bästa honung. I höst, med start i mitten av november, leder han biodlarkurser i SV. Lennart Ohlsson är också vice ordförande i Göinge biodlarförening.

3 KARLSHAMN

Öppet hus KULTUR. SV

Blekinge bjöd på ak tiviteter för alla åldrar under Kulturnatta i Karlshamn den första lördagen i oktober. Det var öppet hus hos SV på Drott ninggatan där besökarna kunde prova på olika aktiviteter. Några av verksamheterna som pågick var smyckestillverkning, keramik, utställning med bilder från Karlshamns fotoklubb och konstutställning. På kvällen hade Carshamn Li nedancers och hiphopgruppen Black Barbies uppvisning.«

Studieförbundet Vuxenskolan i Karlshamn hade öppet hus under Kulturnatta i oktober.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4UDDEVALLA

Årets folkbildare i Vi Unga Filmaren och musikern Ali Eyyubov, 18, från Vi Unga-föreningen The Golden Crowns i Trollhättan, får årets Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare. VI UNGA. Vi Ungas Vän

ners stipendium för unga folkbildare är 5 000 kronor. Det delades ut i samband med Vi Ungas förbundsstämma på Åh stifts- och konferensgård utanför Uddevalla. Stipendiet delades ut för sjätte året i rad. Årets stipendiat är 18-årige Ali Eyyubov från Kronogården i Trollhättan. Film och musik är hans stora fritidsintres sen och förra hösten startade Ali och hans kompisar Vi Ungaföreningen The Golden Crowns, som driver en Youtubekanal med sam ma namn. Kanalen har i dagsläget cirka 1 700 prenumeranter. – Genom film och musik får man ut sina

5 SÖDERTÄLJE

Tommy till final TALANGJAKT. Vid

två tillfällen har tävlande fått uppträda och sjunga i en talangjakt på Allaktivitetshuset i Södertälje. Fem finalister har röstats fram och nu har tävlingen avgjorts. Vann gjorde Tommy Bonte som får delta i den stora finalen på Cirkus i Stockholm. Talangjakten arrange ras av FUB Södertälje/ Nykvarn tillsammans med Södertälje kommun och Studieförbundet Vuxenskolan.

6 SÄFFLE

Livet till sjöss FÖREDRAG. Om

Ali Eyyubov, från Vi Unga-föreningen The Golden Crowns i Trollhättan, fick pris som årets folkbildare av Vi Ungas Vänner.

känslor. Man skriver texter om det man gillar. Det är kul också, säger Ali, som är föreningens ordförande och ledamot i Vi Unga-distriktets styrelse. TIPSET OM Vi Unga kom

från Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Ali berättar hur Vi Ungaföreningen möjliggjort

för honom och hans kompisar att söka peng ar till utrustning för att utveckla verksamheten. – Vi bildade förening en för ungefär ett år se dan. Vi fick information från Vi Unga om hur man kunde söka pengar för att uppnå sina dröm mar, berättar han. Enligt Ali handlar det om att våga:

8 SÖLVESBORG

VI UNGAS VÄNNERS sti

pendium består inte bara av de 5 000 kro norna, finansierade av Alma folkhögskola. Det ingår också en kvalifi cerad ledarskapsutbild ning som genomförs i samarbete mellan Vi Unga och SV.« 9 ESKILSTUNA

SV-dagen med jubileum i Sölvesborg fylldes av upptåg och glada över raskningar den 26 augusti när SV Blekinge firade SVs 50-åriga tillvaro. Studieförbundet Vux enskolan (SV) bildades 1967 och har firats över hela landet. SV-dagen i Sölvesborg ge nomfördes tillsammans med Handelsföreningen och Soul of Humanity. Det bjöds på mycket musik och dans både före och efter det stora tårtkalas som bröt ut på ef termiddagen.«

– Jag vågar satsa. Jag tror på det vi gör.

SV 50 ÅR. Stortorget

SV Blekinge firade Studieförbundet Vuxenskolans 50-årsjubileum i samband med SV-dagen i Sölvesborg.

Metoo hos SV SAMTALSGRUPP. Nu

startar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Sörmland en samtalsgrupp i studiecirkelform kring sexuellt utnyttjande, ofredande och kräkningar. Idén kom upp efter inläggen på haschtaggen metoo. Samtalsledare blir Ingela Hertze från föreningen Tabu och kunskap. Hon fick 2015 Eskilstuna kommuns folkhälsopris för sitt sätt att öka kunskapen i samhället i fråga om sexuellt utnyttjade.

sjöfart på Vänern berättade Leif Nilsson vid ett föredrag i Silvénska villan i Säffle. Arrangör var SV, Säfflebygdens hembygdsförening och kommunens kulturnämnd.

7 SKELLEFTEÅ

Gröna minnen TRÄDGÅRD. För andra

gången i höst träffades medlemmar i Skellefteås trädgårdssällskap för att visa bilder och berätta minnen. Cafékvällarna arrangeras tillsammans med SV.

1567

är årtalet som finns i filmtiteln ”Slaget vid Getaryggen 1567”. Den hade premiär på läslovet i Skillingaryd. Filmen visades vid fyra tillfällen. Biljetterna tog slut tidigt. 300–400 personer har varit med och spelat in filmen som är 30 minuter lång. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Jönköping är en av medfinasiärerna. Kritiken efter premiären var positiv.

N R 7 2 017 I MPU L S 11

KULTUR » TEATER GLÄDJE

Pontus Börjesson och Liselotte Olausson (stora bilden) samt Andreas Alfredsson och Robert Sjögren medverkade i Teater Glädjes föreställning ”Stretarna” på Stora teatern i Göteborg.

GLÄDJE OCH SORG när SV-teater gjorde succé Teater Glädje från Mölndal blev inbjuden att ge en föreställning av ”Stretarna” på Stora Teatern i Göteborg. Det blev succé med stående ovationer. TEXT MATS NILSSON FOTO TEATER GLÄDJE

ver 300 personer kom för att se Teater Glädjes föreställning av ”Stretar na”, som valts ut av Stora Teatern för ett gästspel. Anna-Karin Feragen, verksam hetsutvecklare på SV Göteborgs regionen Sydost, tror att marknads föringen inför föreställningen gjor de stor nytta: – Vi hade affischer på spårvag narna i Göteborg, ett bra sätt att få uppmärksamhet på. Teater Glädje samarbetar också med Gothenburg Fringe Festival, ett teaternätverk som når ut till många. ”STRETARNA” HANDLAR OM institutio

nen Stretered i Mölndal där per soner med funktionsnedsättningar bodde. De kallades förr för sinnes slöa och ibland för idioter och utsat 12 IMPUL S NR 7 20 1 7

tes för inhumana metoder, bland an nat tvångssterilisering. Anstalten fanns kvar en bit in på 1980-talet. Skådespelarna kommer från den dagliga verksamheten i Mölndal. När Impuls skrev om dem i mars 2016 hade repetitionerna pågått i några år och ”Stretarna” spelades på hemmaplan för utsålda hus. Det var en av deltagarna som kom på idén att spela något som har hänt på riktigt i Mölndal. ALLA SKÅDESPELARE DELTAR i en tea

tercirkel, ett samarbete mellan SV Göteborgsregionen Sydost och Mölndals stad. Franck Olofsson, cirkelledare, och Linda Faith, regissör, berättar i programbladet om arbetet med fö reställningen:

– Vi har gått på studiebesök, kol lat på filmer, lyssnat på radiopro gram och läst Grünewalds prakt verk ”Från idiot till medborgare”. – Tillsammans har vi studerat allt vi kommit över om människorna som tvingades växa upp utan sina familjer och avskilda från resten av samhället. De som i folkmun kalla des för stretarna. Skådespelarna har utöver arbetet med research, ma nus, regi och gestaltning även an svarat för marknadsföring, sceno grafi, kostym, rekvisita och teknik. – Skådespelarna har varit så otro ligt engagerade. De har jobbat på sin fritid, intervjuat grannar och personal och googlat. NU VÄNTAR EN helt ny teaterproduk

tion – en stillsam komedi som heter ”Opa! Opa! – en grekisk revy”.«

Krönika

…OM HOT OCH HAT

Vi måste protestera mot mörkrets krafter

är nazister i Göteborg mar scherade med bland annat mitt ansikte och ordet ”förbrytare” på ett plakat fick jag ett mejl från Liselotte som uttryckte sitt stöd. Liselotte, som bor i en mellansvensk stad, berättade också om Alaa, en pales tinsk-syrisk student som flydde kriget i sin hemstad Damaskus. Alaa gjorde språkpraktik på Liselottes jobb i våras och sedan dess har de hållit kontakten. De har ätit middagar med fa miljerna och mailat varandra. I påskas skrev Alaa till Liselotte att hon var rädd efter att flera hot framförts till familjen. Det påminde mig om mordhotet vi fick hem när jag var nio år. Det var adresserat till min pappa som var en anonym grekisk städare som knappt kunde svenska. Vi levde länge i skräck och ovisshet eftersom polisen sa att de inget kunde göra. Vi hade inte heller någon att vända oss till då det varken bodde journalister eller mäktiga människor i Rinkeby. SÅ JAG BAD Liselotte vidarebefordra breven

som främst riktas mot Alaas bror som vi kan kalla Mohamed: ”Mohamed, son av en våldtagen mor och en fårknullare till far deporteras till Syrien. Du och din familj är usla ökenråttor och skall snarast möjligt betala allt ni äger… vi ska ta tillbaka allt för det är vi svenskar som äger er och era saker. Nästa gång du åker buss så kommer vi plocka dig, klä av dig naken, skära av dig kuken för du behö ver ingen ändå. Du är ju en fitta. Sen spikar vi upp din skalle bland husen på XXvägen. Så din familj kan se den. Och du ser ut som

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

en skäggig kärring. Du borde bära burka. Ska inte såna som du förresten sitta på ta ket på bussen. Tänk på att vi ser dig och föl jer dig och din familj. Svenska Motstånds rörelsen.” ALAAS BROR MOHAMED har en fin bil, som de

tydligen irriterar sig på. Men familjen har kommit till Sverige för att de flytt från ett krig. Inte för att de var fattiga. Dessutom

arbetar Mohamed dubbelt – både i hem tjänsten och på flygplatsen, så han tjänar pengar och har råd med bil. Familjen gick till polisen. Polisen sa att de inte kunde göra något. Hoten fortsatte komma och familjen gick till polisen igen. Men inget hände. I augusti hade någon satt upp affischer i stadsdelen där de bor. Det är bilder på brodern med följande text: ”Jag heter Mohamed och är en liten får knullare från Syrien. Min far är fårknullare och pedofil och det ska jag också bli. Efter som vi är fega as så flydde vi från vårt land och flyttade till Sverige där vi kan bo gratis och snylta på svenskarna som betalar alla våra kläder, mobiler och lägenheter. Jag lurar socialen och försäkringskassan på en lägenhet som jag sedan hyr till n**er från Sudan och jag får massa pengar skattefritt i fickan. Så nu kan jag och min bögkompis Ahmed knulla runt utan att behöva jobba. Sverige är nice.” NU SKA FAMILJEN, som ironiskt nog kom till Sverige för att få leva i fred och frihet och trygghet, flytta på grund av hoten. Det enda råd polisen gett den 25-åriga brodern som talar god svenska är att sluta jobba och helst inte gå ut alls. I ett av världens fredligaste länder och mest moderna demokratier låter vi alltså mörkerkrafter begränsa människors rö relsefrihet. Det är allas vår skyldighet att protestera mot hot och hat. Vi måste bli fler som höjer rösten. De kan hänga ut några av oss på plakat och uppmana sina svartklädda sympatisörer att stena oss till döds. Men de kan inte hänga ut oss alla.«

N R 7 2 017 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » MALIN NORD

14 IMPUL S NR 7 201 7

Att vara mor och dotter

Malin Nord vinner SVs författarpris med moderskap som ett viktigt tema

För Malin Nord har skrivandet varit ett sätt att tänka så länge hon kan minnas. Det har varit ett slags strategi i livet. Den prisbelönta romanen ”Barmark” handlar om fyra generationer kvinnor i en by på landsbygden i Jämtland. Det är också en flyktingberättelse från andra världskriget med paralleller till nutid. TEXT MATS NILSSON FOTO THRON ULLBERG N R 7 2 017 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » MALIN NORD

’’ M

Sedan jag själv fått barn har jag tänkt mycket på vad det innebär att vara någons mor samtidigt som man är någons dotter. Att förväntas ge någon allt förbehållslöst samtidigt som man förväntar sig att få allt från någon annan. alin Nord är född i Östersund. Hon flytta de med familjen till den lilla byn Handog tre mil från Östersund och gick nio år i grundskolan i Lit, som är närmaste tätort. Den jämtländska naturen är närvarande i ”Barmark” på ett påtagligt sätt. Malin kan fortfarande sakna årstiderna i Jämtland när hon numera bor i Stockholm. Särskilt vårvintern, säger hon, den ”femte årstiden” när isen ligger kvar och det fortfarande finns mycket snö kvar i svackorna samtidigt som det är varmt i luften: – Jag skrev i nästan två år på en text innan Signes flyktingberättelse kom till mig. Det enda jag visste under de första åren var att jag ville befinna mig i Jämtland i mitt skrivande. Platsen var en gård intill en stor myr. Där fanns ett par karaktärer som ändrade skepnad under arbetets gång, men länge var det land skapet och årstiderna som lockade och drog. Vädret, markerna och himlen blev textens hjärta. Landskapet blev mitt språk. LANDSKAPET TECKNAS I en gråskala där varje ord i be

skrivningen har en mörk och nästan skrämmande ton. Malin har arbetat mycket med språket, skrivit om och skrivit om. Hon citerar författaren Herta Müller som sagt: ”I konsten säger vi att det och det är vackert, men det beror på att vi inte har något annat ord för det. Skönheten är en illusion som uppstår när varje ord i en text är så exakt att de inte kan bytas ut mot något an nat.” Det är fuktigt i det hus kring vilket berättelsen kret sar, snokar och fladdermöss söker sig in, tallkronorna hänger tunga, den bitande luften, älven som är en grav och den sägenomspunna myren där barn tros ha för svunnit. – Jag fascinerades av myren som framstod nästan som en naturkraft, något otämjt som människan inte lyckats bemästra. SOM LÄSARE KAN man följa flera spår i ”Barmark”.

Den skildrar fyra generationer kvinnor i den jämt ländska byn Blekmyren, en påhittad by som lånat namnet från en myr i närheten av där Malin vuxit upp: Signe, som flytt från nazisterna i Norge under ockupa tionen och som höggravid vandrat över fjällen. Moni ka, hennes dotter, som föds när Signe just tagit sig över gränsen till Sverige och som inte känner till så mycket av sin mors berättelse. Hon är inte heller så intresserad av att få veta. Monikas dotter Anja, Signes barnbarn som också är bokens berättare, är mer nyfiken och in tresserad av sin mormors liv och av relationen mellan mor och dotter. När hon får ärva mormoderns dag böcker blir hon än mer nyfiken. Anja bor med sin dotter Hanne på den gård dit hen nes mormor kom efter flykten från Norge. Innan mormodern hann återvända till Norge för lorade hon både man och barn i kriget. Det påverkar Anja i hennes relation till sin egen dotter. Hur mycket ska man som förälder tynga sina barn med sina egna sorger? 16 IMPUL S NR 7 201 7

– Moderskapet är ett viktigt tema i boken. Sedan jag själv fått barn har jag tänkt mycket på vad det innebär att vara någons mor samtidigt som man är någons dot ter. Att förväntas ge någon allt förbehållslöst samtidigt som man förväntar sig att få allt från någon annan. Den position där dessa två erfarenheter strålar samman är väldigt komplex och spännande att utforska, inte minst litterärt. – Ett exempel är när Anja någonstans i boken plock ar hårstrån från sin mormor Signes överläpp och tän ker att hon inte skulle kunna göra samma sak för sin egen mamma. Jag är intresserad av moderskapet som plats att tänka på. Den kroppsliga laddningen som kan finnas där. MALIN HAR PÅ nära håll fått uppleva stor sorg och sak

nad. – Min farmor förlorade man och sin äldsta dotter i en bilolycka. Min pappa var bara 16 år när det hände. Av min farmor har jag fått bilder av min pappa som han själv av naturliga skäl inte kunnat förmedla. Men trots att det alltid har varit viktigt för mig att bevara den delen av min egen historia var det inte farmors liv jag ville skildra. Det var viktigt att frigöra mig från de faktiska minnena och i stället hitta en egen berättelse. Ofta, tänker jag, kan den fiktiva berättelsen komma närmare något slags sanning än vad den som är trogen verkligheten kan göra. När jag hittade flyktingberättel sen blev den en form jag kunde hälla in texten i. Flyktingberättelsen i ”Barmark” har paralleller till nutid. Det var först sommaren 2015 när hon och hen nes familj var hemma i Jämtland, som flyktingberät telsen tog form. – Jag hörde då ett radioinslag på P4 Jämtland om ett ensamkommande flyktingbarn. Där gjordes en mycket snabb parallell till hur flyktingmottagandet såg ut i Jämtland under andra världskriget då Norge var ockuperat av Nazityskland och tusentals människor från hela Europa flydde till det neutrala Sverige. Det började med att jag läste om den tiden för att jag ville veta mer. – JAG FICK HJÄLP av Landsarkivet i Östersund att ta fram material, såsom flyktingberättelser som nedtecknats vid gränsen. Och på så vis började dessa öden leta sig in i mitt skrivande. – Det var när jag läste en skrivelse från länsstyrelsen

Exklusivt >> Malin Nord Namn Malin Nord. Ålder Född 1973. Familj Fru, tre barn. Bor Stockholm. Gör Författare och frilansskribent. Handledare, bland annat för elever från Nordens folkhögskola Biskops Arnös författarskola. Läser Jag har ofta flera böcker på gång samtidigt. Ibland vistas jag i böckerna snarare än läser dem från pärm till pärm.

Just nu är det flera böcker av Kerstin Strandberg, Nina Bouraouis Om lycka och Kajsa Sundins kommande roman För att de ville det. På nattygsbordet ligger Lars Lerins Och fågeln flög fritt för att uppsöka sin bur. Aktuell Mottagare av Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2017 för romanen ”Barmark” (Bonniers 2017). Har tidigare gett ut romanen ”Stilla havet” (Bonniers 2012).

Malin Nord debuterade 2012 med romanen ”Stilla havet”. Hennes andra bok ”Barmark” hyllas av både recensenter och läsare och ger henne Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2017. N R 7 2 017 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » MALIN NORD om hur man letade lik i gränstrakterna mellan Norge och Sverige som jag förstod att den tiden hade med min roman att göra. Det var en oerhört stark bild. Ett tecken på att det fanns lik var att stora flockar med korpar samlades på samma ställe. Man räknar med att mellan 10 000 och 15 000 människor flydde till Jämt land. Många fick bland annat hjälp av samer som hit tade bra i fjällen och kunde visa vägen över till svenska sidan. MALIN BESÖKTE TORNEDALEN 2015, när flyktingströmmar

na till Sverige var som störst på grund av kriget i Syri en. Många av de flyktingar som då kom till Haparanda och Torneå för att fortsätta till Finland hade flytt från Irak. De stoppades av gränspolisen och det förekom demonstrationer mot att släppa in flyktingar. – Det är sådana frågor som intresserar mig. Hur kommer det sig att människor stoppar flyktingar vid gränsen med sina egna kroppar när det finns en stor erfarenhet av flykt i landets egen historia? Många från Finland flydde ju till Sverige under andra världskriget. Sedan debutromanen ”Stilla havet” 2012 har Ma lin skrivit ”Barmark” och försörjt sig som frilansande skribent för bland annat tidningen Vi Läser, förutom att vara med sina tre barn. I ett påbörjat projekt inter vjuar hon författare i Sápmi och Tornedalen om hur livsvillkoren ser ut intill en nationsgräns i Norden, his toriskt och idag.«

Malin Nord med segerdiplomet.

50 000 grattis, Malin GRATTIS, MALIN NORD! Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2017 går till Malin Nord för romanen ”Barmark”. Priset är på 50 000 kronor. Priset tilldelas en författare som speglar nutidens landsbygd, med inriktning på författare i början av sin karriär. Malin Nord uppfyller väl de kriterierna, ansåg juryn, och gav romanen ”Barmark” högsta betyg. Första gången författarpriset delades ut var 1954. Då hette det Landsbygdens författarpris. Numera heter priset kort och gott SVs författarpris men kriterierna som ska uppfyllas finns kvar. I författarprisjuryn ingår Nils Ingmar Thorell, an svarig för SVs författarpris, John Hillstierna, chefre daktör för Impuls och kommunikationschef på SV, Gunilla Lindahl, chefredaktör, tidningen Senioren, Olav Magnusson, bokhandlare och styrelseledamot, SV Halland, Marianne Eckerbom, fritidspolitiker, re gionfullmäktige (C), Stefan Löfgren, kulturkonsulent, Bygdegårdarnas Riksförbund, och Anna Blomberg, mediestrateg och agronom, LRF Mjölk.«

18 IMPUL S NR 7 201 7

Utdrag ur Malin Nords Barmark

För att beskriva flykten från Norge, en central handling i romanen ”Barmark”, forskade Malin Nord om flyktingmottagandet i Jämtland under andra världskriget.

lven är fortfarande en grav. Berättelser färdas omkring i trakten som oro väckande viskning ar. Drunknade illaluktande fåglar och möss sköljs upp på stränderna. En skadeskjuten älg råmar när den glider mot kraftverket, och någon stans i natten kastar en man sin hustrus hund över bord för att hon vill flytta ifrån honom. Tiden efter att pappa flyttade vakade jag över mam ma så att hon inte skulle försvinna. Jag fick för mig att hon hade det i blicken, en längtan bort som aldrig in begrep mig. Hennes drömmar fanns någonstans i fjär� ran. Om hon gav sig av skulle hon göra det ensam. Jag höll henne under uppsikt, vissa dagar var jag rädd att hon skulle gå ut i älven och låta sig föras bort. De som drunknar gör det oftast mycket snabbt. Det skulle inte finnas någon tid att ångra sig. En kropp fylls med vat ten på ett ögonblick, blir tyngre än vattnet och sjunker till botten. Jag skulle stå kvar på stranden och söka med blicken i glittret från eftermiddagssolen och und ra om det var hennes försvinnande jag bevittnade. Det var som om jag trodde att mammas öde var inskrivet i berättelsen om oss. Att mormors mörker färdades mel lan våra kroppar. När jag själv blev mamma fortsatte mörkret i mig. Jag vyssjade Hanne samtidigt som jag lyssnade till vinden som åkte upp och ner genom skorstenen och spred ett ljusgrått lager av aska på golvet framför ved spisen. Hanne var så lätt i mina armar. Jag förstod hur ömtålig mamma måste ha varit de där första dygnen i flyktingbaracken. Ett litet lealöst spädbarn med för tungt huvud, utkastat i världen till en mor på flykt som längtade efter sitt första barn. Jag undrade om mormor någon gång var rädd att förlora även mamma eller om hon tänkte att flickan skulle klara sig, att hon var en annan sort som skulle skaffa sig andra, mindre farliga, erfarenheter. Eftersom hon fötts på neutral mark, och var fri. Mormors berättelser lever fortfarande kvar här i huset. Människor på rad genom snön. Nedför branta bergväggar. Korna hasar och vrålar när juvren fryser till is. Klövarna slinter på isfläckarna. Framåt, framåt i en dundrande övertygelse. Hemmet är redan en avlägsen dröm bakom dem. Det finns inget annat än förflyttningen mot Sverige. Och så all denna snö. Vita upproriska moln. Djupa diken och dalar. Flacka fjäll sidor som gjorts släta av den starka vinden. Vassa korn piskade mot ansiktet. Jag kramar Hanne när hon sover. Vi är trygga. Vi fryser inte. Vi har ett hem som ingen kan ta ifrån oss, minns jag att jag brukade tänka. (Texten är hämtad från ”Barmark”.) N R 7 2 017 I MPU L S 19

STUDIECIRKEL » DEMENS

Tänk om jag vetat… Studiecirkel ger stöd till demensdrabbades anhöriga Vanmakten hos anhöriga, när en närstående drabbas av demens, kan fördjupas av en ovisshet om vad som händer nu. I en nystartad studiecirkel stärks drabbade anhöriga genom aktuell information och livgivande möten. TEXT OCH FOTO HANS P A KARLSSON

ignalerna kan till en bör jan vara vaga, men efter hand blir det tydligt att något har förändrats. Kan min närstående vara på väg att få demens? Första steget brukar vara att besöka en vårdcent ral och därigenom bli remitterad till en minnesmottagning. Gudrun Piculell är en anhörig som drabbats: – Min man insåg själv för flera år sedan att han hade svårt med min net och begärde på egen hand att få ett minnestest. Det besparade oss anhöriga en hel del bekymmer, sä ger hon. Men enligt Jan Olsson, ordföran de för Göteborgs demensförening, är det mycket ovanligt. Ofta krävs 20 IMPUL S NR 7 201 7

det en lång övertalning av oroliga anhöriga. – Vissa vägrar att gå dit och som anhörig går det inte att anmäla en person utan de måste komma själv mant. Status kan man inte heller kräva att få ut som anhörig, en del av de sjuka slänger brev och kallelser och som anhörig kan man inte göra något åt det, säger han. NÄR JAN OLSSON började se tecken på

begynnande demens hos sin fru vis ste han inte mycket om sjukdomen. Han önskar att han hade vetat det han vet i dag. Många som kommer till föreningen befinner sig i en lik nande situation. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan tog han initiativet till en studiecirkel

Bo G Eriksson, Gudrun Piculell, Jan Olsson och Anna Anteryd i västhuset på Vegahemmet i Göteborg.

där deltagarna fick träffa experter på olika områden. De informerade om vad som gäller och hur det fung erar när livet förändras på grund av demenssjukdom i familjen. NÄR GUDRUN PICULELL hörde av sig till föreningen hösten 2016 skulle den första studiecirkeln precis börja och hon kunde gå med i den direkt. – Det hade stort värde för mig att få träffa professionella människor samtidigt som jag fick kontakt med andra i samma situation som jag. Jag hade inte haft någon anledning att fördjupa mig i den här proble matiken innan, men när situationen senare förvärrades hemma kände jag mig mer beredd, säger hon. Bo G Eriksson är i dag pensione

JAN OLSSON

»Tänk om jag vetat det jag vet i dag eller att fått lära känna någon som redan gått igenom processen... ja, då hade känslorna, frustrationerna och tillkortakommandena på grund av min okunskap kunnat undvikas.» jag vetat…” följer ett tänkt sjukdoms förlopp. Från en översikt av vilken hjälp som samhället kan bistå med, via medicinska och juridiska frågor, till vård och omsorg i hemmet och i nästa steg på särskilt boende. Kur sen fortsatte inte vidare in på döden, men Jan Olsson, som numera har förlorat sin hustru, har lärt sig att det också kan vara ett viktigt inslag. ANNA ANTERYD ÄR verksamhetsut

>> Cirkeln

rad universitetslektor i sociologi. I tjänsten har han rest runt och träf fat socialtjänster i drygt i hälften av Sveriges kommuner och därigenom mött varierande omsorg om de menssjuka. Men när hans egen fru Karin drabbades insåg han att han ändå behövde lära sig mycket. – I FÖRRA CIRKELN hade vi deltagare

i hela kedjan. Dels jag som var i ett ganska tidigt skede med min fru, dels Jan vars fru var svår att få kon takt med och allt däremellan. Jag uppfattade att även de som hade gått genom detta tyckte det var bra att få ta del av erfarenheter från oss som har närstående som fortfaran de fungerar ganska bra, säger han. Studieplanen i cirkeln ”Tänk om

Initiativet till studiecirkeln kommer från Demensföreningen i Göteborg, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Göteborg stads sociala resursnämnd, och vänder sig till den som har en anhörig som börjar få minnesstörningar eller som har pågående demenssjukdom. Syftet är att ge deltagarna kunskap och redskap för att hantera sina roller som anhörig till en person med demens. Studiematerialet ligger tillgängligt för demensföreningar på respektive intranät via både Demensförbundets och Studieförbundet Vuxenskolans hemsida.

vecklare på Studieförbundet Vuxen skolan i Västra Götaland och har särskilt ansvar för föreningar och organisationer inom fältet funk tionsnedsättning. Utgångspunkten för det här projektet har varit att varje demensförening ska kunna ar rangera en studiecirkel på lokal nivå och då bjuda in de experter som finns i deras område. – Tanken är att den här cirkeln ska ha fokus på kunskap. Det sker mycket samtal här också, men den ger dessutom kunskap och verktyg i processen. Vart man kan vända sig, vad man kan ta upp på ett möte med biståndshandläggaren och inte minst när det gäller den känslomässiga biten och sorgen över att förlora en människa som ändå lever, säger hon. Någon eller några i en förening utses som cirkelledare och tar på sig ansvaret att bjuda in experter uti från träffarnas teman, att ordna fika och leda samtalet. Fördelen med studiecirkelformen är sedan att hela gruppens erfarenheter tas tillvara. Den inbjudne har en kort genom gång och därefter sker ett samtal utifrån det som sagts. – Studiematerialet vi har tagit fram ska vara så enkelt att man kan börja använda det direkt. Vill man starta en cirkel kontaktar man Studieför bundet Vuxenskolan på orten och bestämmer ett startdatum och sedan kan vi stå för lokal, annonsering och ta emot anmälningar, säger Anna. MÅNGA ANHÖRIGA TILL demenssjuka upplever att de blir isolerade. Vän ner och nätverk tunnas ut och det

kan vara svårt att överhuvudtaget komma hemifrån. För Gudrun Picu lell blev det påtagligt när hon insåg att hon inte kunde lämna sin man ensam, att han måste ha någon hos sig hela tiden. – Vi kunde inte längre gå på kul turbegivenheter som vi brukade, min man får sömntabletter klockan åtta på kvällen och sen kan vi inte gå någonstans. Vi kan umgås med vän ner på dagtid, men det är svårt när den ena parten i ett äktenskap bara sitter tyst för att han inte hänger med i samtalet eller inte kan säga något, säger hon, och fortsätter: – Sen blir man lätt uppfylld av det här själv, det dominerar ens vardag och man har behov av att prata om det med någon, även om man inte vill belasta sina vänner. Det kan kännas som att jag aldrig har något roligt att berätta. Då är det guld värt att ha vänner som säger att de kom mer ändå, att det gör inget att min man är kaotisk, de kommer i alla fall. I studiecirkeln var det skönt att få dela känslor med någon som upp levt detsamma. Vi skrattade mycket och det kändes som en saknad när cirkeln var slut. BO G ERIKSSON har i sitt arbete sett

många exempel på hur det kan skära sig mellan kommunen och anhöriga när det finns olika förväntningar. – När folk blir arga och besvikna beror det i allmänhet på att något inte stämmer med deras förvänt ningar. Mycket kan gå snett om man förväntar sig fel saker, när man tyck er något som kommunen inte kan göra. Ur den aspekten är namnet ”Tänk om jag vetat…”, en bra ingång, säger han. Ungefär 160 000 personer i Sve rige har diagnostiserats med en demenssjukdom. Utöver det finns ett stort mörkertal. Samtliga av dem har åtminstone en eller två anhö riga. Det kan alltså finnas en halv miljon människor som är i behov av en sådan här utbildning. – Många av föreningarna i Demens förbundet är ganska små. Tanken är att formen för studiecirkeln ska vara så färdig att det bara går att kliva in i den. Med rätt kunskap vet man vad som väntar och då kan man faktiskt se det mycket mer positivt, att det som händer inte är konstigt. Man kan bära på många olika tankar och känslor, om hur man själv ska orka och om man träffar andra tror jag att man tar sig igenom det här mycket lättare, säger Jan Olsson.« N R 7 2 017 I MPU L S 21

EKONOMI » PENSIONEN

Hennes pension ligger under ”fattiggränsen” Efter heltidsjobb i ett helt arbetsliv

Pensionären Inga-Lisa Sangregorio har ett helt arbetsliv bakom sig i akademikeryrken. I dag ligger hennes nettopension ett par tusenlappar under EUs fattigdomsgräns. TEXT MARIA ORTLER FOTO OLOF NÄSLUND

nga-Lisa Sangregorio har ar betat heltid som lärare, förlags redaktör och byrådirektör vid Invandrarverket och sedan vid länsstyrelsen. Dessutom har hon under många års tid arbetat som frilansjournalist. Trots ett helt arbetsliv får hon bara några hund ralappar mer än om hon aldrig hade jobbat. – Det är problematiskt att politi kerna har predikat att man måste arbeta hela sitt liv för att få en god pension. Sen gör man det men får ändå inte en rimlig pension. Det är svikna löften, säger hon. Det luriga är att pensionerna dessutom sänks varje år i förhål lande till löneutvecklingen och att pensionärerna alltså blir relativt sett fattigare ju äldre de blir. – När min man och jag fyllde 65, 1995 respektive 2001, var våra pen sioner ungefär vad vi haft anledning att vänta oss. Men sen dess har de inte alls hållit steg med löneutveck lingen. Jag jämförde hur min mans pension utvecklats med riksdags ledamöternas arvoden. Det visade sig att hans pension ökat med 190 kronor i månaden, i fast penning värde, under samma tid som deras arvoden ökat med 30 700. UNDER 1990-TALET reformerade

Sverige sitt pensionssystem. Då övergav man det tidigare förmåns 22 IMPUL S NR 7 201 7

bestämda ATP-systemet. 1994 rös tade riksdagen igenom förslaget om ett nytt pensionssystem. Förslaget byggde på en uppgörelse mellan So cialdemokraterna och de fyra bor gerliga partierna. I dag har Sverige ett pensionssys tem som är ett avgiftsbaserat fördel ningssystem. Den slutliga pensionen baseras på alla pensionsavgifter som betalats genom livet. Den svenska pensionen kommer i dag oftast från flera håll. Allmän pension kommer ifrån staten och tjänstepension från arbetet. INGA-LISA SANGREGORIOS PRIVATA pen

sionsförsäkring, som hon tecknade när hon blev frilansjournalist, upp hörde när hon fyllde 80. Nu återstår bara det som tidigare hette ATP. Hon får ut en nettopension på mind re än 10 000 kronor per månad. EUs fattigdomsgräns ligger på 11 830 INGA-LISA SANGREGORIO

»Jag jämförde hur min mans pension utvecklats med riksdagsledamöternas arvoden. Det visade sig att hans pension ökat med 190 kronor i månaden, i fast penningvärde, under samma tid som deras arvoden ökat med 30 700.»

kronor per månad. Så mycket ska en person ha i disponibel inkomst för att klara sig efter skatt. Inga-Lisa är noga med att po ängtera att hon inte vill att folk ska tycka synd om henne. – Jag är inte ”fattig”. Vi har lite sparade pengar och klarar oss. Men om jag hade varit ensam och tvingats leva bara på min pension skulle en tandläkarräkning bli en katastrof. Det är skamligt att ett rikt land som Sverige låtit pensionerna urholkas på det här sättet. Och till råga på det beskattas pensionerna hårdare än färska löneinkomster. I elva år har Sverige som enda land i världen beskattat pensioner hårdare än löner. INGA-LISA HAR TVÅ vuxna barn. När

de var små var hon föräldraledig med varje barn i sex månader och gick sen tillbaka till sin heltidstjänst. Under den första föräldraledighe ten arbetade hon dessutom med en översättning åt ett bokförlag. – Jag har ju faktiskt gjort allt det som unga kvinnor uppmanas göra för att få en bra pension. Lyckligt vis gjorde jag det inte med tanke på pensionen. I så fall skulle jag nog begå harakiri i dag. I början av nästa år kommer IngaLisa Sangregorio att ge ut en bok som handlar om det svenska pen sionssystemet.«

Inga-Lisa Sangregori har arbetat heltid ett helt yrkesliv men f책r 채nd책 bara en pension som understiger EUs fattiggr채ns. N R 7 2 017 I MPU L S 23

EKONOMI » PENSIONEN

”För många lönar det sig inte med att ha arbetat” Sveriges andel fattiga pensionärer ökar. I ett tioårsperspektiv har de nordiska länderna såväl som EU-genomsnittet sänkt andelen fattigpensionärer. Medan Sveriges procenttal höjts. TEXT MARIA ORTLER

nna Eriksson, sakkunnig i pensionsfrågor hos SPF Seniorerna, säger: – Vi behöver pensioner som det går att leva på. Huvudproblemet är att pensions systemet är underfinansierat. Utan förändring kommer pensionerna att halka efter mer för varje år som går. – Skillnaden mellan att ha arbetat ett helt arbetsliv och att aldrig ha arbetat kan handla om ett par hund ralappar i plånboken. Med dagens pensionssystem lönar det sig inte för väldigt många att ha arbetat. Enligt siffror från Eurostat, EUkommissionens egen statistik från 2016, lever 16,8 procent av pensio närerna i Sverige under gränsen för risk för relativ fattigdom. Ser man till åldersgruppen 75 år och äldre är siffrorna ännu mer alarmerande, 24,5 procent.

SAMMANLAGT HANDLAR DET om 328 000 svenskar som lever under EUs fattigdomsgräns. Svenska kvin nor är överrepresenterade. 229 000 kvinnliga pensionärer ligger under gränsen, medan motsvarande tal för män är 99 000. Regeringen ger i budgetproposi tionen för 2018 några förslag inom socialförsäkringen för att förbättra den ekonomiska situationen för Sveriges pensionärer. I samband med detta säger socialminister An nika Strandhäll:

24 IMPUL S NR 7 20 1 7

Anna Eriksson.

Annika Strandhäll. FOTO: KRISTIAN POHL

Anders Thoré. FOTO: SAGA BERLIN

– De som varit med och byggt upp vårt land ska ha en bra pension. Det är en del av den svenska modellen. När Sveriges ekonomi går som tåget ska det också komma alla till del. 2018 ska det ske en sänkning av skatten med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla perso ner över 65 år. Det innebär att tre av fyra äldre får sänkt skatt 2018. Med sänkningen tas skatteklyftan mel lan pensionärer och löntagare bort helt för alla med en pension upp till 17 000 kronor i månaden. BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2018 innebär att 290 000 pensionärer kommer få ett höjt bostadstillägg med upp till 470 kronor i månaden från och med nästa år. Bland annat föreslås att taket höjs från 5 000 till 5 600 kronor. Dessförinnan har taket i bostadstillägget för pensionä rer inte höjts på tio år. Anders Thoré är sakkunnig i pen sionsfrågor inom Pensionärernas riksorganisation (PRO). Han poäng terar att pensionerna inte hänger med löneutvecklingen, som det var tänkt när det nya pensionssystemet infördes. Det gör att klyftorna mel lan pensionärer och löntagare hela tiden ökar. – Pensionerna ska följa lönerna, även garantipensionen. Vi vill att den så kallade bromsen ska avskaf fas. Pensionerna ska inte kunna sän kas, säger han.

I det svenska pensionssystemet finns en inbyggd broms som gör att när ekonomin går sämre uppstår ett underskott och bromsen slår till. Det innebär mindre pengar för lan dets pensionärer. Tre gånger har det skett hittills, 2010, 2011 och 2014. ANNA ERIKSSON, SPF Seniorerna, sä

ger: – Pensionssystemet som sådant är finansiellt stabilt. I princip är det en fördel. Men detta blir till en nackdel för pensionärerna om obalanser i sys temet uppstår, vilket medför sänkta pensioner. Endast pensionärerna får ta smällen när bromsen slår till. – Det behövs säkerhetsmekanis mer i systemet men dessa borde bygga på en mer solidarisk grund tanke generationer emellan än vad det gör idag. Regeringen och Pensionsgruppen har sedan tidigare tillsatt en utred ning som ser över hela grundskyd det i pensionssystemet. Den är klar i februari 2018. Ytterligare förslag kommer att presenteras, för att för bättra för de pensionärer som har det tuffast. SPF SENIORERNA OCH PRO vill ha en total utvärdering av hela pensions systemet, precis som man gör vid andra stora samhällsreformer. – Vi ser gärna att utomstående experter håller i en sådan översyn, säger Anna Eriksson.«

Goda råd för att slippa hamna i kvinnofällan – Pensionssystemet är oförutsägbart för medborgarna, vilket skapar oro och osäkerhet hos dem, säger Anette Nyqvist, docent vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. TEXT MARIA ORTLER

orskaren Anette Nyqvist har skrivit avhandlingen ”Ope ning the Orange Envelope”, uppdaterad 2016. Den hand lar om det nuvarande pen sionssystemet. Hon lyfter fram en paradox. Nämligen att pensionssys temet som är ett socialförsäkrings system påverkar medborgarna på så sätt att de blir otrygga och osäkra. Varje år som man arbetar tjänar man automatiskt in till sin framtida pension. Den allmänna pensionen består av inkomstpension och pre miepension. Båda är inkomstgrun dande. Det finns också delar i den allmänna pensionen som inte är inkomstgrundande som till exempel garantipensionen. Den betalas ut till de som haft en låg inkomst eller inte har haft någon inkomst alls. Den all männa pensionen betalas ut så länge man lever. VARJE ÅR AVSÄTTS 2,5 procent av

lönen och andra skattepliktiga er sättningar till premiepension. Det är valfritt om man vill placera peng arna genom fondval eller om man vill låta pengarna ligga kvar i det statliga förvalet. Impuls har sökt socialminister Annika Strandhäll och Pensions myndigheten för en kommentar men inte fått något svar. Min fråga till dem var, vad de tycker om att det i dag är individen själv som tar ris ken, om en fond gör usla affärer el

ler om pengarna försvinner genom brott. Forskaren Anette Nyqvist säger vidare: – Staten lär ut ett ekonomiskt system till medborgarna. Pensions systemet bygger på valfrihet och att medborgarna ska ta eget ansvar för sin pension. Det är ett nytt sätt att tänka på som för med sig osäker hetsfaktorer. Medborgarna vet inte när de ska gå i pension och vilka fonder de ska välja till exempel, sä ger hon. MAN KAN OCKSÅ välja att spara pri

vat till sin pension i bank eller via försäkringsbolag. Arturo Arques är privatekonom på Swedbank. Han säger: – Även efter regeringens sänkning av skatt för pensionärer får de flesta ut 50–60 procent av sin slutlön i pension. Om man inte jobbar längre än till 65 års ålder. – Jag tycker att unga människor ska gå in på minpension.se så fort de kommer ut i arbetslivet. Där kan man göra en prognos över sin fram tida pension. Man får i alla fall ett hum om hur ens framtida pension kommer att se ut. Beroende på vil ket yrke man har kan man sen ta ställning till om man behöver börja spara privat. Att spara ett litet be lopp varje månad är bättre än att inte spara alls, säger han.

Hur hög pensionen blir beror på hur hög livsinkomst man har. – Ju tidigare man börjar arbeta, ju högre upp i åldern man arbetar och ju högre lön man har, desto högre livsinkomst och pension får man, säger Arturo Arques.

Arturo Arques.

HAN POÄNGTERAR ATT kvinnor borde vara extra observanta på vilken pension de kommer att få. Kvin nor arbetar ofta deltid för barnens skull. Deltidsarbete och mycket föräldraledighet riskerar dessutom att påverka karriären negativt. Allt detta påverkar livsinkomsten. – Som kompensation kan kvinnan kräva att hon tillsammans med sin sambo startar ett privat sparande som naturligtvis ska vara enskild egendom vid händelse av skilsmäs sa. Mannen kan också avstå pen sionsrätter till kvinnan. Detta är goda råd, enligt Arturo Arques, för att kvinnor inte ska behöva hamna i kvinno fällan.«

N R 7 2 017 I MPU L S 25

CIRKELLEDARE » STEFAN HANSSON

Att aktivera sig i en studiecirkel eller kurs är tidens melodi. Till det behövs kunniga och trygga cirkelledare. Här presenteras några av dem: Stefan Hansson, svetskurs för enbart tjejer, Karin Lindström Kolterud, kulning, Elfrida Nilsdotter Ahlby, textilhantverk, och Ann-Christin Fyhr, stolyoga. – När tankar om en svetskurs för enbart tjejer dök upp nappade SV direkt, berättar Anna Hansson, aktiv i Halla sockenförening på Gotland. Antal sökande till kursen överträffade förväntningarna. Utöver de sex tjejer som deltar i kursen finns ytterligare 30 som är intresserade.

Ett sammansvetsat gäng TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

alla sockenförening har sedan tidigare ett nära samarbete med Studie förbundet Vuxenskolan (SV). När Anna Hansson och andra i föreningen diskuterade nya aktiviteter i form av kurser och studiecirklar kom förslaget om en svetskurs för enbart kvinnor upp. – Vi har en verkstad hemma på gården i Halla. Den har vi kunnat använda som kurslokal. Anna och hennes man Stefan har i många år drivit en smidesverkstad. Stefans familj har en lång tradition som smeder bakom sig. – Jag är uppvuxen i en smides verkstad. Vi är inne på femte gene rationen smeder nu när sonen har 26 IMPUL S NR 7 20 1 7

fortsatt på samma bana, säger Ste fan, som förbereder det sista kurs tillfället av sex i svetsning.

Anna Hansson.

HALLA ÄR EN socken med cirka 260 invånare. Närmaste tätort är Roma. Bygdegården används flitigt och sockenföreningen ordnar aktiviteter för hela familjen, ofta tillsammans med SV. Deltagarna i svetskursen börjar droppa in. Bil efter bil rullar in på gårdsplanen hemma hos familjen Hansson. Vädret är uselt med regn, blåst och kyla. Inne i verkstaden blir det varmare. Sex kvinnor fick plats i den första svetskursen. Det var först till kvarn som gällde, berättar Anna.

I VERKSTADEN HAR Stefan byggt bås med väggar på en arbetsbänk där var och en kan svetsa för att slippa se det starka ljusskenet från de and ras svetslågor. Skyddsutrustning är självklar. Säkerhet och skydd var det första som Anna och Stefan gick ige nom vid den första sammankomsten. – Det är inte bra att titta in i det starka ljusskenet från svetsningen och ingen vill ha svetsblänk i ögo nen, säger Stefan. Vid de tre första träffarna gick Stefan igenom grunderna i svets ning och alla fick prova att svetsa. Nästan ingen av deltagarna hade nå gon större erfarenhet av svetsning. De tre sista gångerna kunde alla jobba med sina egna projekt.

Stefan får mycket beröm av tje jerna på kursen för sitt sätt att skapa trygghet i gruppen. – Vi tillåts ta plats vilket kanske inte vore fallet om det var killar med, säger en av deltagarna, som normalt inte tycker det är bra med könsuppdelade aktiviteter. Men nu är det bra att det bara är tjejer i gruppen. – Att det skulle vara enbart tjejer är själva poängen med kursen, säger Anna. IDA HANSSON, ROMA, jobbar med en

Grythyttanstol som ska få sits och ryggstöd av stål i stället för trä. – Jag var nybörjare i svetsning när jag började kursen. Jag tycker det är

kul att klara av saker själv och inte behöva be om hjälp. Jag gillar krea tiva projekt. Matilda Ekström, Lojsta, gör en ljusstake av en kraftig kätting med stora länkar. Hon har gått på lant bruksskola och jobbar nu på en gård. – Jag behövde uppdatera mina kunskaper i svetsning från lantbruks skolan, säger hon. HELEN LYDÄNGE, HALLA, tycker om att

skapa och använda sin kreativitet. Hon tycker om återbruk och har hittat gamla traktorhackor i en hög med överblivet material. De ska svetsas ihop och bli en kandelaber. Josefine Wahlqvist, Roma, har

Svetskursen för enbart tjejer i Halla på Gotland lockade 30 sökande – sex kom med. De var (övre raden): Josefine Wahlqvist, Ida Hansson och Erika Liljegren. Stefan Hansson ledde kursen. Nedre raden: Emma Söderstrand, Helene Lüdänge och Matilda Ekström.

aldrig svetsat förut. Hon tycker att det är kul att lära sig nya saker. Hon tillverkar en ljusstake av järnskrot. ERIKA LILJEGREN, EKEBY, har svetsat

ihop järnplattor till en grillåda, som ska pryda sin plats i trädgården hemma på gården. – Jag har alltid velat svetsa, det har varit en dröm. Nu kan jag bocka av att jag verkligen gått en kurs i svetsning. Emma Söderstrand, Barlingbo, har ett kreativt tänk och vill hålla på med återbruk. – Jag vill vara självständig och har olika projekt på gång hemma. Framför allt hoppas jag på att svets kursen får en fortsättning.« N R 7 2 017 I MPU L S 27

CIRKELLEDARE » KARIN LINDSTRÖM KOLTERUD

KULNING

– en kul friskvård Kulning har använts som lockrop för att kalla till sig tamboskap på fjällbete. Men också för att prata med varandra mellan fäbodarna. – Att skicka kodade melodislingor mellan fäbodarna var ett sätt att kommunicera med varandra, berättar Karin Lindström Kolterud, som leder kurser i kulning. TEXT MATS NILSSON FOTO PRIVAT

dag har Karin insett vilken kraft det finns i kulning. Hon har mer och mer inriktat sig på de hälso främjande effekter som kulning kan ha när rösten används för uttryck i ett starkt tonregister. – Jag har upplevt att jag själv fått mycket hjälp av kulningen för att samla kraft. När jag gick utbildning en musik och hälsa på Musikhög skolan gjorde jag en studie av hur kulning kunde fungera som frisk vård. Resultaten blev överraskande positiva. I studien utforskade Karin kul ningen som friskvård i förhållande till stressrelaterad ohälsa. En grupp med 14 deltagare fick lära sig kula vid tre tillfällen. – Före och efter varje gång fick de berätta hur de upplevde sin stress nivå, känslan av inneboende kraft samt upplevelsen av närvaro i kropp och sinne. RESULTATEN BLEV ETT kvitto för Karin

att gå vidare och utveckla en egen metod med olika inslag för att an vända kulning som friskvård. Det handlar mycket om att skapa en av spänd atmosfär i gruppen: – Vi använder huvudet så mycket i dag att kroppen nästan glöms bort. Vid kulning är det många muskler som sätts igång. Det starka ljud man alstrar i kulning kan hjälpa en att dras in i närvaron och att verkligen vara i sin kropp. Själva utförandet av kulning upplevs dessutom ofta som befriande. 28 IMPUL S NR 7 20 1 7

KARIN VILL INTE kalla kulning för

sång, det är mer som ett rop. Det betyder att man inte behöver kunna sjunga för att kunna uttrycka sig starkt med rösten. Därmed skiljer sig kulning från att till exempel sjunga i en kör där det ställs krav på att hitta den exakta tonen: – I ett kohorn som används för vallåtar finns tre hål och man kan spela sju toner. Skalan kallas vallåts modus och används även vid kul ning. I övrigt bygger mycket i kul ning på improvisation och variation där olika slingor i huvudsak byggs upp med hjälp av de sju tonerna. För dem som använde kulning i det vardagliga livet på fäboden på somrarna, när kor och får fick beta fritt, finns tonslingor som betyder olika saker. – Man skickade meddelanden till varandra för att till exempel varna för varg och björn eller om någon sett till en försvunnen ko. Ibland hörde man sig bara för om allt var bra i stugan i de närliggande fäbo darna. KARIN HAR INTERVJUAT sin farmor många gånger om hur livet på en fäbod fungerade. Farmodern växte upp i Norge och det är i Norge och Sverige och i mindre omfattning på Island som fäboddrift och därmed kulning förekommer, berättar Karin. – Jag har hört inspelningar när min farmors bror kulade. Det var inte bara kvinnor som kunde det, även om det är en mer kvinnlig tra

dition och som utvecklats ur den kvinnliga rösten. Intresset för kulning tog riktig fart när Karin hoppade av en karriär inom modebranschen efter tre års utbildning på Beckmans modeskola och några år som klädformgivare för olika butikskedjor. Hon tyckte att jobbet inte var tillräckligt kreativt. NÄR HON FICK ett tillfälle att jobba på Skansen i Stockholm som pedagog i de kulturhistoriska miljöerna tog hon chansen. Inte minst blev arbe tet på Skansens fäbod en inspira tionskälla. Där fick hon lära sig mat hantverket och sköta de sysslor som

hör till livet på en fäbod. Kvinnorna på fäbodarna förr fick jobba hårt för att allt skulle fungera. Hon blev kvar på Skansen till 2016. Då hade familjen flyttat till Björnlunda i Södermanland och hon tyckte att pendlingen till Stockholm tog för mycket tid. – Jag lärde mig oerhört mycket på Skansen och började intressera mig för pedagogik och hur man lär ut. KARIN OCH HENNES familj bosatte sig

i Björnlunda 2011. Hon sökte upp Studieförbundet Vuxenskolan och inledde ett samarbete. Hon har haft kurser i visor och folksång. Hon har

tidigare gått cirkelledarutbildning och nu brinner hon för att sprida kunskap och lära ut vad kulning kan betyda för hälsa och välbefinnande. – Jag har både helgkurser och workshops i kulning. Deltagarna kommer ibland från andra delar av landet, vilket är extra roligt. DET ÄR INNE med kulning. Musikhög

skolan har till exempel en fempo ängskurs i kulning där antalet sö kande ökar. Riksteatern har turnerat med föreställningen Fäbodland och på Youtube har Jonna Jinton flera miljoner tittare när hon kular. För att nå ett bra resultat när Karin lär

Man mår bra av att använda rösten och kulning är ett bra sätt att träna den, är Karin Lindström Kolterud övertygad om. Hon har kurser i kulning i SV Sörmland.

ut kulning tänker hon framför allt på att skapa en trygg och avspänd miljö i gruppen. – Vi brukar börja med ”dagens ljud” för att komma igång på ett lekfullt sätt. När vi hälsar utbyter vi ljud som samtidigt blir en röstöv ning. Att slappna av och vara trygg är a och o för att kunna ge rösten styrka. Det handlar om mod, att våga ta plats med sin röst. NÄSTA STEG FÖR Karin och SV Sörm

land är att starta en skrattklubb. – Att skratta ger också ett mycket bra magstöd som är användbart när man kular!« N R 7 2 017 I MPU L S 29

CIRKELLEDARE » ELFRIDA NILSDOTTER AHLBY

Broderier, tygtryck, garnfärgning, målning – i Elfrida Nilsdotter Ahlbys cirklar och workshops hos SV Gotland kan allt hända.

Elfrida bjuder på en textil upptäcktsresa Elfrida Nilsdotter Ahlby, konstnär på Gotland, tar gärna med cirkeldeltagarna på en upptäcktsresa i textila tekniker för att utmana nyfikenheten. TEXT MATS NILSSON FOTO PRIVAT

E Elfrida Nilsdotter Ahlby. 30 IMPUL S NR 7 201 7

lfrida är textil konstnär med en gedigen textilutbild ning från bland annat Sätergläntan, institutet för slöjd och hantverk, och Stenebyskolan, som utbildar i konsthantverk

och design på akademisk nivå via Göteborgs universitet. Hon har cirklar och kurser i tex tila tekniker hos SV Gotland och just nu har hon en cirkel varannan torsdag i fria broderier. Cirkeln har funnits i några år och Elfrida är mån om att den utvecklas och att deltagarna får prova på nya saker. – Vi har bland annat börjat med ett broderi där varje deltagare bro derar sin egen del med utgångs punkt från Lennart Helsings texter och ramsor. Vi ska sätta ihop de oli ka delarna till ett sammanhängande bildbroderi.

HON FÖRSÖKER ATT lägga in nya utma

ningar för cirkeldeltagarna, som till exempel att färga garn. Elfrida är också en av tre ledare – de två andra är Erika Åberg och Lisa Brodell – som håller i workshops i SV. Då kan deltagarna prova på olika tekniker som papper, textil och ak varell. ”En upptäcktsresa i färg, papper

och tråd”, står det på affischen som ska locka deltagare att anmäla sig till en workshop. Den som vill boka plats uppmanas att skynda sig, det brukar snabbt bli fullbokat. – Varje workshop är vid ett till fälle och deltagarna kan välja vad de vill fortsätta med. De önskemål vi fått höra om innehåll i de olika kur serna har vi varit lyhörda för, säger Elfrida. NÄR HON TRÄFFAR kurs- eller cirkel

deltagare för första gången brukar hon visa olika exempel på vad de kan göra. – Jag vill ge inspiration och bru kar ha med mig textila hantverk av olika slag. Det är en bra utgångs punkt för att komma vidare. Jag vill själv få inspiration och se vad andra har gjort när jag går en kurs. Elfrida är född och uppvuxen på Gotland och har sin ateljé hemma. Hon ställer ut sina verk ibland, bland annat broderi och måleri, och har varit engagerad i barn- och ung domsslöjd på ön.«

Ann-Christins stolyoga ger ett smidigare liv För dem som av olika anledningar har svårt att ta sig ned och upp från golvet är stolyoga ett alternativ.

Ann-Chrstin Fyhr leder studiecirklar i stolyoga.

TEXT MATS NILSSON FOTO SV BLEKINGE

nn-Christin Fyhr, Ron neby, har haft cirklar i stolyoga i flera år i sam arbete med Studieför bundet Vuxenskolan (SV) Blekinge med fyra till sex grupper i veckan. Som cirkelledare upplever hon att deltagarna är väldigt nöjda när de kan göra alla rörelser men kanske inte alltid kan göra dem fullt ut. – Det kan finnas flera anledningar till att personer inte har full rörel seförmåga. Det kan också bero på yrsel. Det viktiga för mig som ledare är att alla känner glädje och inte tar

övningarna på för stort allvar. Alla måste utgå från sin egen förmåga. – Det handlar också om självkän nedom och att våga säga nej om en övning känns för svår. ANN-CHRISTIN HAR OCKSÅ haft stolyo

ga på trygghetsboenden via SV men nu är hon verksam i Wellnesscorner, ett företag som hon ägde fram till årskiftet. – Att jobba med bollar är ett bra tips. Det stärker flera muskelgrup per, säger Ann-Christin som också har andra träningspass och som är intresserad av alternativ medicin.«

De flesta kan göra alla rörelser men kanske inte fullt ut. N R 7 2 017 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Våra koldioxidutsläpp påverkar inte klimatet ”MÄNSKLIGA KOLDIOXIDUTSLÄTT PÅVERKAR INTE JORDENS TEMPERATUR PÅ ETT PÅVISBART SÄTT”, SKRIVER STAFFAN WOHRNE EFTER EN ARTIKEL I FÖRRA NUMRET AV IMPULS. KLIMATFORSKAREN MARKU RUMMUKAINEN SVARAR. Kommentar till Marku Rummukainens klimatforskning, som Impuls skrev om i nr 6:

bart en liten del av strålnings spektrum. VÄXTHUSEFFEKTEN BEROR loga

JORDENS KLIMAT HAR alltid va

rierat och kommer alltid att variera. Samma sak med väd ret. Koldioxid har i stort sett spelat ut sin roll som växthus gas. Jordens atmosfär höjer temperaturen med cirka 34 grader, vattenånga står för 30 och koldioxid för bara 4. Förklaringen är att koldioxid molekylen är rak, och absor berar energi i två smala band på 4,4 och 15 mikrometer. En 50-graders kropp i ett öken område har sitt strålningsmax imum vid 8 mikrometer, och tyngdpunkten ligger mellan 3 och 20. Så koldioxid täcker en

ritmiskt av koldioxidens koncentration. En samman ställning av ett 50-tal forskar rapporter, presenterad av Ken neth Richard i juli 2016, visade på en temperaturökning på 1,2 grader +/- 10 procent vid en fördubblad koldioxidhalt. Med nuvarande ökningstakt av CO2-halten i atmosfären tar en fördubbling cirka 200 år! Enligt FNs klimatpanel, AR5, släpper naturliga källor som förmultning ut 240 gigaton CO2 per år. Människan bidrar med 33, det vill säga 12 procent eller 0,14 grader på 200 år. Slutsatser: Mänskliga kol

dioxidutsläpp påverkar inte jordens temperatur på ett på visbart sätt. Det finns inget samband mellan koldioxidhalt, här mätt i ppm, miljondelar, och jor dens temperatur. Moder jord håller sig mellan 12 och 22 gra der över årmiljonerna. Vi har historiskt sett låg tem peratur och låg koldioxidhalt i atmosfären för närvarande. HÄRMED ÄR DET vetenskapligt be

visat att allt som politiker, jour nalister och Marku Rummun kainen ägnar sig åt vad gäller att skrämmas med mänskliga koldioxidutsläpp är ren bluff. FNs klimatpanel ägnar sig åt pseudovetenskap. Samma sak gäller våra massmedia som

DN, SvD och radio/tv. Några kritiska röster tillåts inte, för då spricker klimatbubblan. Det visade Tony Abbot i Aus tralien för ett antal år sedan. Talet om att alla vetenskaps män är överens är felaktigt. ”VARGEN KOMMER”, HOTAR Rum

munkainen och hänvisar till de senaste orkanerna. Det vi ser är naturliga variationer som vi inte kan påverka. Så fortsätt att njuta av livet. Grilla din favoritkotlett, kör bil, gärna med bensinmotor, och flyg till favoritställena på semestern utan att känna då ligt samvete för att du hotar klimatet. För det gör du inte! Staffan Wohrne BÅLSTA

Svar: Ingen kan ducka för klimathotet i längden SVAR: Vetenskapen om klimat

förändringar är omfattande och entydig: jorden bli varma re och det beror på de utsläpp av växthusgaser som orsakas av vår användning av kol, olja och naturgas samt avskogning. Den globala medeltemperatu ren har redan stigit med unge fär en grad. Den nuvarande halten av koldioxid i atmosfären har ingen motsvarighet minst 800 000 år tillbaka. Föränd ringarna är unika i den moder na människans tidsperspektiv och även i betydligt längre perspektiv. 32 IMPUL S NR 2 201 6

I jordens långa historia finns både varmare och kallare kli matperioder än den vi befin ner oss i i dag, vilket det finns forskning om. Den informerar oss om är att klimatsystemet är känsligt för påverkan såsom ändringar i atmosfärens inne håll av växthusgaser, och det förstås oavsett om växthusgas halterna ändras på grund av naturen eller människan. Fysi ken är ju densamma. FORSKNINGEN OM klimatsyste

met handlar om grundäggande naturvetenskap. Det är väleta blerat att koldioxidhaltens ök

ning i atmosfären i dag härrör sig från fossila bränslen. Det är klart att mer växthusgashalter i atmosfären leder till ett var mare klimat. Koldioxidmole kylens egenskaper, att jorden har en naturlig kolcykel, och att växthuseffekten påverkas logaritmiskt av koldioxidhal ten är välkända fakta och sna rare kunskap från forskningen än något som forskningen av någon anledning försummat. Kunskapsläget om klimat förändringar är väletablerat. Sammanställningar som FNs klimatpanel lägger fram un derbyggs av flera tusentals

forskningsstudier som redan stötts och blötts i den veten skapliga processen. Klimatpa nelens rapporter kan alla ta del av på ipcc.ch. HUR JORDENS KLIMAT kommer att se ut framöver, både de när maste årtiondena och på be tydligt längre sikt beror på ett avgörande sätt på hur utsläp pen utvecklas. Man kan blunda för det om man vill, men ingen kommer att kunna ducka för det i läng den. Marku Rummukainen KLIMATFORSKARE, LUND

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Gilla alla olikheter – rocka sockorna! Att Rocka sockorna – det vill säga att bära olika strumpor – hyllar olikheter. Nu kommer musiktävlingen med samma tema. MUSIK. Musiker

och band i hela Sverige bjuds in att vara med i musiktävlingen Rocka sockor na. Kända artister som Sabina Ddumba och Pa Modou Badjie finns i juryn. Bakom tävlingen står Svenska Downföreningen och Studieförbundet Vuxen skolan. Bakgrunden är Svenska Downföreningens Rocka sock orna-låt från i våras. Alla band och musiker oav sett genre eller sound kan vara med i den nya Rocka sockornatävlingen. Vinsten är inspel ning av låt och video i profes sionell studio. Det blir också en

Rocka sockorna – en musiktävling som hyllar olikheter.

livespelning för vinnarbandet, på den stora Rocka sockornafesten på Världskulturmuseet i Göteborg den 18 mars 2018. I JURYN SITTER, förutom Sabina

Ddumba och Pa Modou Badjie, experterna Klara Lüning och Rasmus Wallin samt musikal textförfattaren Emma Sanda nam, som initierade och skrev originallåten ”Rocka sockorna”. – Det gäller att charma eller imponera på juryn med sin egen tolkning av Rocka sockorna-

låten. Sedan kan drömmen slå in. Vår originalsång är utgångs punkt men det är helt fritt att välja vilken genre eller sound som helst, i bästa ”Så mycket bättre”-anda, säger Svenska Downföreningens ordförande Veronica Magnusson Hallberg. – Vi på Studieförbundet Vux enskolan tycker att det är en mänsklig rättighet för personer med funktionsnedsättning att synas i det offentliga rummet på lika villkor. Därför är det självklart för oss att hjälpa till

och rocka sockor, säger Kjell Stjernholm, utvecklingsledare och samordnare, Studieförbun det Vuxenskolan. TÄVLINGSBIDRAG KAN SKICKAS in till och med den 17 december. Vinnaren presenteras den 1 fe bruari 2018. Alla bidrag publi ceras på rockasockorna.se/ musiktävling. Där finns också fullständiga tävlingsvillkor.« Källor: Studieförbundet Vuxen skolan, Svenska Downfören ingen.

Vi Unga fick 62 000 till lokal utveckling Årets gåva från Vi Ungas Vänner till lokal verksamhetsutveckling i Vi Unga: 62 000 kronor. Pengarna lämnades över på Vi Ungas förbundsstämma. VI UNGA. Genom olika aktiviteter samlar Vi Ungas Vänner varje år in pengar till Vi Unga. På för bundsstämman i oktober på Åh stifts- och konferensgård utan för Uddevalla kunde Vi Ungas Vänners ordförande Anders Karlsson lämna över en check på 62 000 kronor, det högsta bi draget under 2000-talet. – Bidraget har en otroligt stor betydelse för hela Vi Unga. Det möjliggör för våra före ningar att pröva ny verksamhet

Niklas Björkegren till höger tar emot 62 000 kronor till Vi unga som Vi Ungas Vänner samlat in. Utdelare är Anders Karlsson.

och utveckla sina idéer, säger Vi Ungas förbundsordförande Niklas Björkegren. – Vi har slagit nytt medlems

rekord för femte året i rad och har passerat 260 medlemmar 2017. Dessutom har vi genom fört lyckade auktioner på Stu

dieförbundet Vuxenskolans och Bygdegårdarnas Riksförbunds stämmor under året, berättar Anders Karlsson.« N R 7 2 017 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET KAN MAN SOL TING

FÖREKOM BALJA

SVAG

RAPACE SOM SALO

SOLVÄSEN

HUM

LUKTAR ILLA

ROMAN AV M FRÅN 2016

LARVIGA KRYP? SON VÄDRAT FATTA DEN SAMLAS BLAD I

MÅSTE TANDLÄKARPATIENT EREMIT

BRUKAR MAN I SÄNG

BALJVÄXT

SKJUTER INGEN HARE

BRUTEN VISKNINGAR HÄRMDJUR

ÄTA GRÄS

KAN MAN FÅ EN LJUS VARAR INGET FÖR OVIKTIGA

VISST I DUSSIN

LJUS TID OHJÄLPSAM

ÄR DEN SOM GÅR I TAKET TRADITIONER EN HAL EN

FÅR OLLON ARIOR

ÄR INTE MYCKET SLUTORD

GÅR EJ ALLT

SKARA

ENERGI

BAST

NOBELPRISAD KENZABURO

BÄR BARR

AVDELNINGEN

UTEKATTEN

ENDRE

BRUNNIT FÖR INTE DET HÄR

KAN FARS

LÄTT

ÄTS MÖGLIG

Vinn bok om läkeväxter

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 14 december. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 7 /17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella Nathorst-Böös. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 5/2017 Alf Tollefsen, Umeå, Birgit Isaksson, Murjek, och Lisbeth Engman, Umeå.

Namn

Postadress 34 IMPUL S NR 7 201 7

R R U N D K U T E N B A L O O E I F N O R R F Ö R I V S T E V E A T V I K I L I A L D U N L A A N L I N D R A G G G O V A L L Å T A A A R N A T MÅNGEN I KORSORD

FILM AV R 2008

ÄR BOLL SÄLUNGE

FÅR AL

SES MED NEJ I LONDON

GÖRS UPP I SPEL

BJÖRN SOM ÄR VÄN TILL MOWGLI

I KLUBBNAMN

STRECK

SLÅR DANK

SKARA

DILLA

FRAM PÅ BÅT DEN VANN HAN FÖR THE SQUARE I CANNES

G H U L D P A L M B E

RÄCKA SKA BANNAD VETA

FÖLJA JOHN OCH TAFATT 500

GNÄLL

KICKADE

Adress

LINJE GÅ RAKA VÄGEN

BEFRIADE FRÅN SYND SKÖTA

LITEN I VISA VINSTSUMMA

OMGER FOT I HUS

NAMN TAJ MAHALSTAD

JUNITJEJ KAN ROAD

DE HAR LOCK ELLER LÖV

BJUDER GLÅMIG MAN PÅ ETT

AKT

KAN BESKRIVNING VARA HAR STOL SOM BORD

V E T E K A I P V S E Å L N

BLIR TILL MJÖL

SOBO

RAGLAT HYLSA

PAKETLAPPEN FYRA

BARRIG BUSKE VATTENDRAGET

SMÅ I GRUSET

TRÄL

FILM AV R 2014

S L A V

T U R I S A T N A N S T

BLADET KAN ORÅD

KAN HYSAS BIBELDEL

KÅRE

KAN KALLAS FÖR AFFE

I A L L F N I D T E A G D E N

HAR IKEA MÅNGEN SLOG TILL

FJÄDRAR SÅDAN JÄSER

LJUDA

SVAG

JÄMTE JOAR ADAMS DONNA

FILMISK CARELL VERDIVERK

RYDBERG KAN MAN GÅ

KNIPA FISKAT MED VISS KROK

GRÄDDAS DET I MAGMAN

ÄTS RÅRÖRDA VÄXTFÄSTE

ANKARE MUNTER I FOLKMUN

ÄGGRUNDA BAST

UTSLAG I FEJAN

DEN ÄR MÖRK

Lösning till Kulturkrysset nr 5/2017.

L R Ö G A V I G T A L A T Y R A A R M O T O R A N D G G G O N T Ö A D K N E T E N SKATA FILM AV R 2004

RYMMA KULA

BILDAR MENING

MÅNGA I MIDSOMER ÄR VASS

DEN HAR INGEN LAG?

SLASK

TAS TILLFÄLLET I

FAKTAVERK

HENNES DEBUTROMAN FRÅN 2008

VÄRMS UPP I KÖK

LARSGÖRAN SÅDAN DRIVER

ERBIUM

REKLAM

KAN SNÖN BILDA STORA

TRIST ATT MÅ

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Varför vi gör det vi gör I somras antog förbundsstämman ett nytt idéprogram. Det är Studieförbundet Vuxenskolans värdegrund och beskriver också varför vi gör det vi gör. Vad det är som driver oss att i våra olika roller och sammanhang försöka göra vår verksamhet och vår organisation bättre. Vår värdegrund hävdar principen om människors lika värde baserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Den utgår från individens rättigheter och skyldigheter att som aktiv medborgare ta ansvar för en samhällsutveckling som stärker den liberala demokratin. När jag reflekterar över Studieförbundet Vuxenskolans värdegrund är det den enskilda människans möjligheter och vilja att växa som fastnar hos mig. Men även att de möten och det lärande som sker i vår folkbildningsverksamhet

i förlängningen också möjliggör för ökad delaktighet och för att långsiktigt stärka demokratin. Det var också ett stående inslag när vi förra året genomförde en så kallad megacirkelturné och träffade hundratals av våra cirkelledare. För även om man kanske först och främst brinner för sitt ämne eller område värderade alla jag träffade det goda mötet i sig. Mötet mellan människor kan faktiskt bidra till att göra den här världen lite bättre. Det finns mycket en kan göra för att bidra till att göra den här världen lite bättre. Men folkbildningens och studieförbundens arbete är kanske ett av de viktigare ändå. NINA LARSSON Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

2016 gick 13 500 asylsökande studiecirkel/ kurs i svenska hos SV. Här hos SV Jämtland.

SV Arenor om den nya funktionshinderspolitiken Studieförbundet Vuxenskolan tillgängliggör folkbildning för människor med funktionsnedsättning, för ökat inflytande över det egna livet och samhället i stort. Här finns mycket att göra, inte minst tillsammans med berörda medlems- och samverkande organisationer. Vi ska fortsätta arbetet med demokrati och delaktighet för personer med funktionsnedsättning genom att ordna ett antal SV Arenor kring funktionshinderspolitiken. Ett bra tillfälle att öka insatserna är nu i höst och vinter eftersom Sverige kommer att få en ny nationell funktionshinderspolitik. Riksdagen kommer att anta en sådan senare i höst. Det har inte varit någon som helst diskussion och debatt kring inriktningen av den nya politiken. Det ska vi i SV försöka råda bot på! Det är också viktigt att sprida kännedom om den nya politiken och stimulera en bra funktionshinderspolitik i kommuner och landsting/ regioner. Därför kommer SVs avdelningar senare i höst att erbjudas att arrangera SV Arenor kring den nya nationella funktionshinderspolitiken. Mer information kommer.

13 500, 24 000, 60 000…Studieförbundet Vuxenskolan i siffror År 2016 gick cirka 13 500 asylsökande personer (unika) studiecirklar/kurser i svenska språket. l Varje år deltar cirka 24 000 personer med någon form av funktionsnedsättning i vår verksamhet. l En studiesatsning i samarbete med SPF Seniorerna, Polisen och oss om hur man förhindrar bedrägerier mot äldre har enl

gagerat cirka 600 deltagare hittills i år i föreläsningar och studiecirklar. l År 2016 deltog cirka 60 000 korttidsutbildade (deltagare med förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning kortare än tre år) i vår studiecirkelverksamhet. l I år har vi cirka 6 000 unika deltagare i vår asylverksamhet.

N R 7 2 017 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Elin Sundin och Olivia Björklund Dahlgren: Samtyckeslag behövs för samhällsutvecklingen.

enom kampanjen #MeToo har vi än en gång fått det visat för oss hur utbrett det sexuella vål det är i samhället. Att det är ett stort samhällsproblem går inte att förneka. Det är dags att politikerna tar sitt ansvar och visar vägen för samhälls utvecklingen; för ett samhälle som står upp för den sexuella självbestämmanderätten. Ett samhälle byggt på samtycke. Saker vi i dag tar för givna har inte alltid varit självklara och samhällsförändring är resultatet av konkreta politiska re ELIN SUNDIN OCH OLIVIA BJÖRKLUND DAHLGREN former. Historien vittnar om att lagar faktiskt har en normerande verkan för samhällsutvecklingen. Tänk till exempel på förbudet mot barnaga som infördes 1979, kriminali seringen av våldtäkt inom äktenskapet från 1965, bilbälteskravet och förbudet mot sexköp. De är lagförändringar som i dag ses som självklara, men som inte alls var självklara då. Så om vi vill upp nå ett samhälle där endast ömsesidigt sex är okej, bör detta rimligtvis åter speglas i lagstiftningen.

»Vi måste bryta de destruktiva maskulinitetsnormerna som ligger till grund för det sexuella våldet, vi måste belysa och förbjuda sexuella trakasserier på arbetsplatser och vi måste föra in samtycke i skolan.»

MEN DAGENS sexualbrottslagstiftning

ser inte ut så. För att något anses vara ett sexuellt övergrepp, krävs det att någon, genom hot, våld eller utnyttjande av sär skilt utsatt situation, tvingar annan till samlag. Det förutsätter alltså att den som utsätts säger nej och gör motstånd. Att ta för givet att någon annan vill ha sex, tills den andra gör motstånd, är att lägga ansvaret på den som utsätts och inte på förövaren.

Övergreppet har redan påbörjats vid sak naden av samtycke. Dessutom har vi annan kunskap i dag. Forskning visar att många av dem som utsätts fryser till och är oför mögna att göra motstånd, så kallad frozen fright. EN KLAR MAJORITET menar i stället att vad som skiljer sex från övergrepp är samtycke. Att någon uttryckt frivillighet, att hen vill. Den skiftar alltså ansvaret till förövaren;

du måste veta att den andra vill ha sex, an nars begår du ett övergrepp. Vi behöver en lag som avspeglar detta, en lag som före skriver att ifall ett samtycke saknas, så är det ett övergrepp. Men det räcker inte med samtycke i lag, vi behöver också samtycke i praktiken. Precis som vi kräver att lagstiftningen ska återspegla verkligheten, ska samhället spegla lagstiftningen. När en samtyckes lag införs måste vi även se till att skapa en samtyckeskultur, ett samhälle där alla mellanmänskliga kontakter och rela tioner bygger på frivillighet, respekt och samtycke. Det vill säga, att utgångs punkten i samhället är att en respekte rar varandras gränser. Vi måste sprida kunskap, nå ut och påverka i samhällets alla rum. Vi måste bryta de destruktiva maskulinitets normerna som ligger till grund för det sexuella våldet, vi måste belysa och för bjuda sexuella trakasserier på arbets platser och vi måste föra in samtycke i skolan. KRAVET PÅ SAMTYCKE, såväl i lag som i samhälle, går inte längre att nonchalera och åtgärder kan inte längre skjutas upp. Vi måste bekämpa det sexuella våldet och politiken måste visa vägen. Inför en sam tyckeslag nu och låt oss tillsammans skapa en samtyckeskultur. Låt oss få alla att fatta att allt som inte är ett ja är ett nej. «

Elin Sundin är ordförande för Fatta Medförfattare är Olivia Björklund Dahlgren, styrelseledamot i Fatta