Impuls Nr 1 - 2020

NUMMER 1 FEBRUARI 2020 ÅRGÅNG 53

rna

e Coach

JAG R Å F SÅ ATION ­INSPIR

Christina Jutterström

BILDNING ÄR BÅDE EN INRE OCH EN YTTRE RESA EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE SV

EN SAMTID MED ­FRAMTIDSTRO FOLKBILDNINGSVÄNNER, NU HAR vi klivit in i ett nytt decennium. Det kan kännas både skrämmande och spännande. Med tanke på mycket av det som händer i vår omvärld förstår jag om många känner att framtiden kan kännas både tung och svår.

Samtidigt finns det så mycket förväntan på vad det nya decenniet ska föra med sig och på vilket sätt vi kan använda våra olika ­redskap för att vara med och forma en ­samtid med framtidstro.

VI TILLHÖR DEN idéburna sektorn och i vårt idéprogram kan man läsa ”Studieförbundet Vuxenskolan är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur”. Det är en helt fantastisk uppgift som vi har gett oss själva och som vi, i hela landet, nu arbetar hårt för att både för­ verkliga och utveckla vidare.

I vår strategiska plan är det vår första prioritering, nämligen, ”­Studieförbundet Vuxenskolan är drivande för att möta förenings­livets behov av bildningsaktiviteter och ledarskap för föreningens och det lokala samhällets utveckling”. Just nu arbetar vi med strategin för vårt gemensamma arbete tillsammans med våra grund-, medlemsoch samverkande organisationer. Strategin planeras beslutas i början av april.

Jag är stolt över att representera en viktig aktör i civilsamhället som aktivt arbetar för att vår liberala demokrati ska utvecklas och det gör vi genom att stärka hela föreningslivet. Dels för att enskilda individer ska få möjlighet till kunskapsresor och att utveckla sina egna ­kompetenser tillsammans med andra, dels för att bidra till ett föreningsliv som utvecklas och stärks i hela landet.

Föreningsformen är en del av kittet i vårt samhälle där vi möts över gränser av olika slag. Det behövs för att skapa ­robusthet och motståndskraft mot det som vill bryta ned, för det som vill vara med och bygga en hållbar framtid.

FÖR ATT DRIVA på vårt viktiga utvecklings­arbete behöver vi hitta våra källor för att hämta kraft, kunskap och inspiration. För min egen del så handlar det om mötet med människor och att läsa litteratur som jag känner utvecklar mina tankar och ger plats för nytänkande.

Jag har just nu tre favoritböcker som jag växelläser och reflekterar över. Det är ”Till bildningens försvar” av ­Sverker ­Sörlin, ”Skarpa skärvor” av Patrik ­Oksanen och ”Den som hittar sin plats tar ingen annans” av Tomas Sjödin. •

TRE TANKAR...

Joachim Lindqvist Varmt tack för ditt fina ledarskap som till­förordnad förbundschef sedan i somras.

Johan Fyrberg Varmt välkommen till oss som ny förbundschef från början av mars.

Lättläst-pris Studieförbundet Vuxenskolan har instiftat ­Sveriges första pris för lättläst ­skönlitteratur.

SOM FOLKBILDARE VET VI VAD FOLKBILDNINGEN BETYDER FÖR OSS; hur vi stärks, växer och utvecklas med nya insikter och erfarenheter. Låt oss berätta det för omvärlden så att fler upptäcker folkbildningens möjligheter.

Christina Jutterström gör det på ett fantastiskt sätt i boken ”Kvinnorna runt sjön Björken”, hon berättar där om en av alla studiecirklar i Studieförbundet Vuxenskolan. Din studiecirkel är lika viktig, på sitt sätt. Så berätta du också, där du finns och på ditt sätt!

Anders Karlsson, ansvarig utgivare

2 | Impuls 1-2020

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Andreas Ericson, skribent

Frida Hammar, illustratör

Har skrivit reportaget Lärande i en

Har illustrerat reportaget Lärande i en

Annika Christensen, trädgårdsfotograf/-skribent

ny tid på sid 16-21.

ny tid på sid 16-21.

Har skrivit och fotograferat minicirkel

Andreas Ericson är kommunikations-

Frida Hammar i Umeå arbetar som

konsult på Springtime-Intellecta och

­illustratör, animatör, seriekonstnär och

Annika Christensen arbetar som

bor i Stockholm.

mönsterdesigner. Hon har undervisat i

fotograf och skribent och har genom

olika former i snart 20 år. I vår håller hon

årens lopp gjort många reportage till

en intensivkurs i gouache och akvarell-

månadsmagasin om att odla i kruka.

måleri. Hon u ­ ndervisar annars bland an-

Hon har även skrivit boken ”Trädgård

nat på Designhögskolan i Umeå, Umeå

i kruka” och haft utställningar på

konstskola och i kommunala skolor.

Sofiero utanför Helsingborg.

Som cirkelledare tvingas hon formulera

Annika är ny som kurs­ledare, men en

sitt förhållningssätt till att skapa.

van föreläsare och har hållit många

Han har tidigare jobbat bland annat som lärar­vikarie och även föreläst en del.

– Något av det mest p ­ rivilegierade som man kan göra är att hjälpa andra i deras inlärning. Oftast blir det stoff man undervisar i mycket tydligare för en själv när man möter andras

– I den processen hittar jag ofta nya

perspektiv, säger Andreas.

upptäcker i mitt eget konstnärskap, som

Han medverkar regelbundet i ­bland annat Fastighetstidningen och ­Tidningen Energi.

Twitter: @neo_andreas

jag hoppas kunna ge vidare. Sedan är det förstås så att jag som ledare alltid lär mig nya saker av deltagarna. Att få

Sverige. Nu håller hon kurser i SVs regi i Halmstad om att bland annat odla i pallkrage samt att odla groddar och skott.

– Mervärdet för mig som c­ irkelledare

har liknade intressen och passioner här

är att få möta likasinnade och

i livet ger mycket. Det tycker jag är fint.

­sam­tidigt dela med mig av mina

Och viktigt.

erfarenheter.

Instagram: @frida_hammar,

Hon har 46 000 följare på Instagram.

Hemsida: www.fridahammar.com, www.theoddnunout.com

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se, 072-716 60 37 Redaktör Ylva Westlund, Liab ylva.westlund@sv.se, 070-854 90 52

Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls

föredrag i trädgårds­föreningar i hela

mötas och uttrycka sig bland andra som

@the_odd_nun_out

Impuls ges ut av Studieförbundet V­uxenskolan och kommer ut med fyra ­nummer per år. Tidningen görs av Liab, ­Liberal Information AB.

om att odla i kruka på sid 26-27.

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se Annonser Christina Glassel christina@canmedia.se, 073-513 10 83 Tryckort V-TAB Vimmerby TS-kontrollerad upplaga 28 900 (2017)

Instagram: @annikanaturligating Facebook: Annikas naturliga ting Hemsida: www.naturligating.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se Vill du inte längre ha Impuls?

Mejla prenumeration.impuls@sv.se Omslagsbild Christina Jutterström Foto Thron Ullberg

Impuls 1-2020 | 3

Christina Jutterström

”BILDNING ÄR BÅDE EN INRE OCH EN YTTRE RESA” Boken ”Kvinnorna runt sjön Björken” är en berättelse om den roll som studiecirklar har och har haft, framför allt för k ­ vinnor utan utbildning. Hur de har kunnat lära sig om allt från astrofysik till tvåändsstickning.

TEXT: Anna Prucha FOTO: Thron Ullberg

ÅRET ÄR 1982. Mjölkbondefrun Sonia Nils­ son lyfter luren och ringer till ­k vinnorna runt sjön Björken i Sörmland där hon bor och frågar om de vill vara med i en studie­cirkel. Sonia är aktiv i Vuxenskolan. ­Säkerligen var det ingen som då kunde ana att dessa kvinnor nästan 40 år senare fort­farande skulle träffas och förkovra sig tillsammans. Kvinnorna har olika bakgrund men förenas i sin längtan efter bildning.

Av olika skäl har flera av dem inte haft ­möjlighet att förverkliga sina yrkesmässiga drömmar. Men kunskapstörsten har alltid funnits där.

– DE ÄR VANLIGA kvinnor men samtidigt unika. De har gemensamt bildat sig under så många år, säger Christina Jutterström, som skrivit boken ”Kvinnorna runt sjön Björken” (Atlas) och själv blivit medlem i studie­ cirkeln. Det är en otrolig bredd i de ämnen som avhandlats; allt från teater, kryddor, slott och vinprovning till idé- och lärdoms­ historia, kvinnliga filosofer, astrofysik och resor som tagit dem till Estland, Ryssland och Kina.

4 | Impuls 1-2020

Boken kan sägas vara ett nutida försvar av bildning, porträtterad genom journalis­ tens ögon. Det är berättelser om de enskilda kvinnorna och deras bildningsresa men också om deras gemensamma resa. Jag undrar vad cirkeln betytt för dem.

– Självförtroende, är det första Christina nämner. Alla har gjort både en inre och en yttre resa genom att vara med i cirkeln.

Christina Jutterström Christina Jutterström är född 1940 och uppvuxen i Uppsala. Hon är journalist med mångårig ­erfarenhet från svensk mediebransch.

Hon har bland annat varit

SEDAN BERÄTTAR FÖRFATTAREN om en av deltagarna, Inger.

– Hon tycker att det var fantastiskt med insikten om att det inte är farligt att ha en avvikande åsikt och våga uttrycka den.

Inger känner att hon fick så mycket tillbaka när hon gjorde det. Det tycker jag är viktigt; det där att träna sig i att föra samtal som inte bara är medhårs utan också att man kan bryta meningar och att det är någonting bra.

– Jag tror att om man gör en sådan här resa som kvinnorna i min bok blir man en mognare samhällsmedborgare. Det låter kanske högtidligt, men det är precis vad det handlar om.

chefredaktör för Dagens Nyheter och Expressen och verk­ställande direktör för Sveriges Television.

Christina Jutterström har efter sin pensionering engagerat sig i en rad ­styrelser. Hon är även ledamot i Mediernas ­etiknämnd, tidigare ­Pressens opinionsnämnd.

Christina Jutterströms historia skiljer sig från de övriga kvinnornas. Hon har gjort det som brukar kallas karriär (själv påtalar hon att hon tycker ordet låter manligt) och blev medlem i cirkeln när familjen flyttade till gården Bjursätter vid sjön Björken där hon pendlade till jobbet i Stockholm.

REDAN 1963 HANDPLOCKADES hon av skjutjärnsjournalisten Herbert Söder­ ström, dåtidens Janne Josefsson som hon själv uttrycker det. Han anställde Chris­ tina som undersökande reporter. Sedan blev det Veckorevyn innan hon var med och startade Rapport där hon var politisk reporter. Därefter utrikeskorrespondent, chefredaktör på Dagens Nyheter, chef­ redaktör på Expressen och chef för SVT. – Jag är förstagenerationsstudent i min familj. Mina föräldrar var mycket ­angelägna om att jag och min syster skulle få studera. Pappa var statarson från Skåne och gjorde en riktig klassresa när han blev kriminalkommissarie i Uppsala.

Mamma kommer från en småbrukarsläkt.

Jag fick gå både på gymnasium och på ­universitetet. Och jag visste tidigt att jag ville bli journalist.

Jag undrar vad det var som lockade med journalistyrket redan i tonåren.

– Min pappa ogillade murvlar som han kallade journalister, men han kom att spela en stor roll för att jag ändå ville bli en ­sådan. Han var samhälls­ intresserad och ­förde det vidare. Jag var också barnflicka hos en familj som bodde i ett stort sommar­hus. Där fanns det mycket böcker och det blev min väg in i att möta ­intellektuella personer. Mamman i f­ amiljen var DN-­journalist, hon reste runt i Sverige och världen, satte sig ­sedan i s­ krivarstugan och så kom detta läsare till del. Det väckte mitt intresse.

– Mina föräldrar förde inte vidare någon så kallad klassisk bildning, så när jag ­lämnat Expressen började jag att läsa idéhistoria. Då var jag 57 år.

DET VAR OCKSÅ just idéhistoria som ­ vinnorna i studiecirkeln bad ­Christina k ­hålla en kurs i. På den vägen är det, ­Christina blev också en del av cirkeln.

Och när hon gått i pension studerade hon ­astrofysik på Senioruniversitetet.

Impuls 1-2020 | 5

Då ville också kvinnorna i cirkeln lära sig om ­r ymden och kosmos. I tre år pågick den cirkeln.

– Vänskapen mellan oss kvinnor har fördjupats under åren. Vi pratar inte bara astrofysik utan även livets glädjeämnen och sorger. Fler av kvinnorna har mist sina barn. De svåra samtalen har varit viktiga.

Renate som kom till Sverige från andra världs­k rigets Tyskland har tyckt att det är ­fantastiskt att kunna dela sin historia. Hon är inte färdigbearbetad med det som hon upplevde även om hon är över 80 år. Flera har också mist sina män och två kvinnor har gått bort. Jag valde själv att skriva om min man I­ ngemar i ­boken, när jag förlorade honom var ­k vinnorna ett viktigt stöd.

Hur kom det sig att du skrev en bok?

– Jag ville berätta kvinnornas historia, om deras kunskapstörst och deras bildnings­ resa. De är värda att både komma på pränt och digitalt. Folkbildningen är så viktig i ett samhälle.

– Folkbildning är skola i en vidare ­bemärkelse. Den skolan handlar om mer än kunskap. Bildning är kunskap ­tillsammans med det gemensamma samtalet. Mötet människor emellan är så viktigt. Såklart ska man bry sig om tekniken, men folkbildnings­ förbundens styrka sitter i att ­människor möts öga mot öga. Vi måste träffas för att formulera mer av den gemensamma ­berättelsen om vårt samhälle, något vi inte har idag.

– Om man sitter mittemot en annan ­människa beter man sig inte likadant som man kan göra på nätet, slänger inte ur hat och hot. Möten kan innebära en vändning i hur människor beter sig och som gör att man inte slänger ut sig sina enklaste tankar. Att mötas öga mot öga är oslagbart.

FOLKBILDNING ÄR VIKTIGT för dig själv som människa, men också för att hålla ihop ett samhälle, menar Christina. Hur ska bildnings­förbunden idag kunna ha den samman­hållande rollen i ett väldigt ­polariserat samhälle? Hon ställer frågan själv.

– Det finns inget givet svar. Men bildnings­f örbunden kan bli mer l­ yssnande och modiga. Jag tycker de är för blygsamma, de måste våga använda sin erfarenhet i en modern tid. Jag undrar varför bildnings­

6 | Impuls 1-2020

förbunden inte arbetar mer med att få med sig till exempel Greta-­rörelsen? De skulle kunna nyttja ”gretornas” ­kunskaper som inte är av denna världen. Och ­deras ­engagemang. De är en del i den nya ­verkligheten. Jag ­tänker att flera av dem som är med i Friday for future måste vara potentiella cirkel­ledare. Ibland är bildnings­f örbunden lite för mycket sig själva nog. Klimatfrågan ­kommer ju att leva. Och dessutom har vi en stor skara nya invandrare där jag tror många vill möta oss infödda svenskar, lära nytt och samtala om detta.

Har du någon uppmaning?

– Få grepp om det nya. Var inte blyg­ samma, lyssna, dra till era kreativa männ­ iskor med mycket kunskap och kompetens om ­ämnena. Man behöver inte lämna det ­traditionella, pendeln får inte slå över helt.

Men jag vill verkligen också tillägga att en hel del nytänk redan pågår inom förbunden, men det skadar inte med lite eld i baken.

Sedan pratar vi om tiden som vi lever i; om utmaningar, om hur yttrandefriheten inskränks i flera europeiska länder. Och om bildningens betydelse för att få människor att förstå.

– Genom bildningen har vi en ­möjlighet till en gemensam berättelse om vårt ­samhälle. Inte bara om Sverige utan om världen. Det är väldigt viktigt för det som vi idag tvingas att kalla den liberala ­demokratin. Jag kunde aldrig drömma om att vi skulle behöva ett förtecken till ordet demokrati. Vi behöver åter en gemensam berättelse och där kan bildningsförbunden spela en avgörande roll.

KAFFET ÄR SLUT och jag frågar Christina vad hon ska göra nu: – Jag ska åka på turné och diskutera ­bildningens betydelse. Jag har en önskeroll idag och är glad att jag får vara med och påverka och initiera diskussioner om viktiga framtidsfrågor. Bildningen är en sådan.

Människor kommer att ha behov av att mötas också i mobilsamhället. Studie­cirklar är då fantastiska. Kvinnorna kring sjön Björken hade en längtan efter att bli något mer, både yrkesmässigt, men också som människor och samhällsmedborgare. Den längtan hoppas och tror jag ska finnas också i det nya samhället. •

Kvinnorna runt sjön Björken – och deras längtan efter bildning av Christina Jutterström Med foton av Lotta Härdelin Utkom på Bokförlaget Atlas (2019)

”Folkbildning är skola i en vidare ­bemärkelse. Den skolan handlar om mer än kunskap. Bildning är kunskap t­ illsammans med det gemensamma samtalet.”

”Vänskapen mellan oss ­k vinnor i cirkeln har ­f ör­djupats under åren.

Vi pratar inte bara ­a strofysik utan även livets glädjeämnen och ­sorger”, berättar Christina ­Jutterström.

Impuls 1-2020 | 7

MER ELLER ­MINDRE ­PENGAR TILL ­FOLKBILDNINGEN Fler än var tionde invånare i Sverige deltog under förra året i någon f­ olkbildningsaktivitet. Det är oräknat alla öppna föredrag och a ­ rrangemang som inte är berättigade till statsstöd, så siffran är i själva verket ännu högre.

TEXT: Ulf Schyldt

FOLKBILDNINGEN BRUKAR DELAS upp i två delar, folkhögskolorna och studieförbunden. Så delas också statsbidraget upp, genom Folkbildningsrådet. Men inte bara staten ger stöd till studieförbunden, det gör också de flesta kommuner, 266 av 290.

Men ­bidragen varierar kraftigt i storlek och i tider av neddragningar finns risk att folkbildningen är en av de första posterna som det sparas in på.

Just nu är bilden ganska blandad. ­Nästan lika många kommuner höjde sitt stöd som drog ned på det under 2019, även om antalet som sänkte anslaget är något fler. 46 ­kommuner höjde medan 56 minskade. Två kommuner upphörde att ge bidrag, ­Sigtuna och Heby. Men en kommun gav bidrag under 2019 som inte gjort det året innan, Bergs kommun.

BLAND DE KOMMUNER som inte ger något bidrag alls finns både små kommuner på landsbygden och relativt rika kommuner i närheten av större städer. Men en del kommuner som ger ett lågt stöd i form av direkta bidrag kan ändå stödja på andra sätt.

I en del kommuner sker det till exempel genom subventionerad lokalhyra.

På Folkbildningsrådet arbetar Torvald Åkesson som handläggare för stats­bidragen till studieförbunden. Han berättar att en viktig orsak till den blandade bilden och de ­varierande anslagen är att det står ­kommunerna fritt att utforma systemen som de vill. De har olika fördelnings­nycklar

8 | Impuls 1-2020

för hur b ­ idragen räknas fram, vad som ­räknas och hur stödet fördelas.

Det betyder att olika faktorer kan ge olika utslag. Går kommunen på antalet deltagare?

Antalet aktiviteter? Finns det en fast och en rörlig del? Finns det några goda exempel att framhålla?

– Om du frågar mig, svarar Torvald Åkesson, svarar jag att Västra Götaland har räknat fram en modell som skuggar vår modell men som är anpassad för kommunerna.

STUDIEFÖRBUNDEN ÄR GENERELLT ­uppskattade av kommunpolitiker, säger Torvald Åkesson vidare. Omdömet är att studie­förbunden levererar bra och anordnar viktig verksamhet, men det är svårt att få några konkreta exempel.

– Studieförbunden i samverkan ringde runt till kommuner, både politiker och handläggare, och frågade hur man såg på studieförbunden. Det är uppgifter från en undersökning 2011 men intressant ändå, men det som var betecknande var att många politiker sa att studieförbunden gör ett ­fantastiskt arbete. Och hon som intervjuade sa då ”Vad kul, vad tänker du särskilt på då?”, men det kunde de ofta inte svara på.

Stödet från kommunerna utgör ungefär 15 procent av den totala ekonomin, visar siffror från Folkbildningsrådet. Ytterligare 20 procent av ekonomin utgörs av deltagaravgifter och försäljning. Den största delen står alltså statsbidragen för.

Totalt sett ökade intäkterna något under

Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer.

En av Folkbildningsrådets viktigaste uppgifter är att fördela de över fyra miljarder kronor som staten årligen ger i bidrag till folkbildning till folk­högskolor och studieförbund och säkerställa att de används på rätt sätt.

Folkbildningsrådet fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning.

Tips! Prenumerera på deras nyhetsbrev – läs mer på www.folkbildningsradet.se

DET GER ETT ekonomiskt tillskott till verksamheten i studieförbunden, men det kan uppstå konkurrens om andra resurser som tillgång till lokaler och cirkelledare. Utbildningen för nyanlända är ett exempel på det, där utbildningen kan vara väldigt omfattande i tid och resurser jämfört med annan folkbildningsverksamhet.

De olika riktade insatserna når färre personer, ungefär 60 000 under 2018 visar siffror från Folkbildningsrådet, och det är

U

D

E KO

NOMI

DELTAGARAVGIFTER & FÖRSÄLJNING

FÖ

RB

N

S EN

STATSBIDRAG

65%

20%

266

15% STÖD FRÅN ­KOMMUNERNA

46

AV 290 KOMMUNER GER STÖD TILL STUDIEFÖRBUNDEN

56

MINSKADE STÖDET ­U NDER 2019

HÖJDE STÖDET ­U NDER 2019

en minskning jämfört med 2016 och 2017.

Joachim Lindqvist håller delvis med om att de riktade bidragen till dessa verksamheter är lite av en främmande fågel. Visserligen har studieförbunden gjort ett bra jobb och fått bra betalt för den insats som man har gjort, säger han, men i förlängningen är sådana bidrag något som gör förbunden mer beroende av staten, som dess ”förlängda arm”, vilket inte är meningen.

– Folkbildningen ska vara en plats för människor att träffas, säger han.

– Bidraget ska vara för att bibehålla den demokrati vi har.

I TOPP BLAND de kommuner som höjde bidraget ligger Sundsvall. Där ökade bidraget med ungefär tio procent, eller strax under 400 000 kronor. Eva-Lisa Järvinen är enhetschef på Föreningsbyrån inom Sundsvalls kommun och förklarar att det är ett utslag av en medveten politisk satsning.

Studieförbunden står för ett bidrag till samhällsutvecklingen som är uppskattat, säger hon. Därför har kommunen höjt föreningsstödet generellt.

– Och när den totala potten blir större, då får också studieförbunden en större bit av kakan.

– Det är en politisk prioritering där man satsar på föreningsliv och studieförbund rent generellt, säger Eva-Lisa Järvinen. •

SU N DS VALL I TOPP BLAND DE KOMMUNER SOM HÖJDE BIDRAGET (≈10 PROCENT/400 000 KR)

Foto: Lena Evertsson

JOACHIM LINDQVIST MENAR också att den kommunala organisationen och var i ­hierarkin frågorna sorterar kan påverka inriktning och fördelning.

– I vissa kommuner ligger det under ”kultur och fritid” och vissa kallar det bara ”kultur”. Vissa har bestämt att man ska prioritera ungdomar, och då blir det en fördelning, och vissa gör andra prioriteringar.

– Det är upp till varje kommun och därför slår det ganska mycket. Men vår ambition är att man alltid ska följa de nationella riktlinjerna som Folkbildningsrådet drar upp, det är mest rättvist.

Konkret nytta för samhället finns också som motiv till bidragen, och där finns ibland särskilda riktade insatser för specifika ändamål som går utöver de allmänna bidragen. Ett exempel på det är stödet till utbildning för asylsökande som infördes efter att antalet asylsökande ökade drastiskt 2015.

STUDIE

det senaste året, omkring en procent. Men för enskilda avdelningar kan ekonomin naturligtvis påverkas rejält av om det lokala stödet ökas eller minskas.

Studieförbundet Vuxenskolans tillförordnade förbundschef, Joachim Lindqvist, bekräftar bilden att lokala sätt att fördela pengar kan påverka situationen.

– Sedan är det upp till varje kommun att prioritera på det sätt som man själv tror är bäst för kommunen och invånarna, menar Joachim Lindqvist.

Han instämmer i att flera samarbets­ organisationer på länsnivå kommit långt i att underlätta arbetet, genom påverkansarbete och genom att försöka hjälpa till att samordna metoderna i de olika kommunerna.

– Det finns flera bra bildningsförbund, Västra Götaland är ett och Blekinge är ett annat, Halland ett tredje.

Joachim Lindqvist, tf förbundschef på SV.

Impuls 1-2020 | 9

PODDTIPSET

Kompetensutveckling

TIPS & TRIX Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

KURAGE

KROPPEN, RÖSTEN OCH ORDET

Kurage är en ny poddserie om

Hur förbättrar du din presentation?

I tre korta film­snuttar ger retorik­experten Niklas Strandqvist tips om hur du kan förbättra din p ­ resentation; hur du förstärker ditt budskap med gester, väcker ­åhörarens intresse genom att ­arbeta med din röst och kroppsspråkets ­betydelse för en lyckad presentation.

Hans filmer finns på YouTube.

Natur & Kultur. I dessa poddar möter

samhälls­engagemang från stiftelsen du drivna och hängivna personer som på olika sätt arbetar för att stärka vår demokrati.

Här kan du bland annat lyssna på akademi­ledamoten och ­professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss som talar på temat ”Hur ska vi tänka bättre?” eller krönikören i detta

Den nyutkomna boken ”Hjärnfokus – Så blir du lugn, kreativ och f­ okuserad” (Forum förlag) skriven av Johan Bergstrand är boken för dig som har hundra bollar i luften och behöver kunna fokusera på en sak i taget.

Du kan faktiskt lära dig att dansa med ­distraktionerna i stället för att ätas upp av dem. Ny forskning visar att vi kan få mer gjort med m ­ indre ansträngning. ”Hjärnfokus” ger dig verktygen som du behöver för att vara mentalt närvarande och växla från ”doing mode” till ”being mode”.

Att hitta lugnet mitt i stormen.

10 | Impuls 1-2020

”Att vinna vishet är b ­ ättre än guld, vinna i­ nsikt mer värt än silver.” Bibeln, Ordspråksboken 16:16

BOKTIPSET

Hjärnfokus

­nummer av I­ mpuls Sverker Sörlin som berättar om sin bok ”Till ­bildningens försvar”.

Podden görs av Nina Eidem och Karin Tengby och den produceras av Andreas Viklund, R ­ adiomakaren.

DIPITY Med webbtjänsten Dipity kan du skapa visuella tidslinjer med ett par klick.

Ett ­roligt sätt att visualisera tidslinjer och ­användbar till presentationer som beskriver något över tid. Genom att kombinera text, bild och film skapar man informations­rika och sevärda tidslinjer. Förutom att man kan lägga till fi ­ lmklipp, bilder och text finns det en annan, mycket a ­ nvändbar funktion. I tidslinjen kan du platsmarkera dina händelser, vilka i sin tur hamnar i den till­hörande Googlekartan. På så vis får man en överblick över var i världen de olika händelserna skedde och kan föra diskussioner utifrån plats­markeringarna.

5 TIPS FÖR ETT GOTT SAMTAL 1. Trygghet. Ett gott samtal förutsätter att ­deltagarna känner sig trygga i gruppen.

2. En god miljö. Hur och var man sitter påverkar samtalet och att ha tillgång till kaffe/te, frukt eller vatten kan göra att man känner sig mer bekväm.

3. Dialog eller diskussion. Ett gott samtal är ingen tävling. I dialogen möts del­tagarna på lika villkor, man söker en gemensam lösning.

4. Ge alla tid. I en del grupper fördelar sig ordet på ett naturligt sätt så att alla får lika mycket tid, i andra är några deltagare mer dominerande.

5. Fråga och lyssna. Att ställa frågor som lockar till reflektion och eftertanke är ofta ett sätt att fördjupa ett samtal. Lyssna aktivt på svaren och ställ gärna följdfrågor som fördjupar samtalet.

Källa: Studieförbundet Vuxenskolan

BOTTENDÖD OCH KULTURELL GLÖD Rapporten ”Bottendöd och kulturell glöd” från Ideell kulturallians, en samarbetsorganisation för det civila samhällets organisationer på kulturområdet, visar på hur ideell kultursektor i praktiken är en förutsättning för att det ska finnas kultur i hela landet.

I stora delar av landet är det ideella krafter som hembygdsrörelser, konstföreningar, studieförbund och bibliotek som bär kulturlivet. Samtidigt urholkas samverkan mellan civilsamhällets kulturorganisationer och regionerna.

I rapporten har man gjort nedslag i fem regioner – Norrbotten, Västernorrland, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Intervjuer har gjorts med bland annat regionernas kulturchefer och företrädare för det ideella k­ ulturlivet. R ­ apporten finns att ladda ned på www.ideellkultur.se.

Digilär är nu en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt!

Läs mer på digilar.se | nok.se

Lokal kraft

INBLICK

Ge en upplevelse i gåva på Alla hjärtans dag

Inspireras av SVs verksamheter från norr till söder.

SÖKER FINSKTALANDE ­SAMTALSLEDARE

Anställda och några av dem som var först ut att utbilda sig till samtalsgruppsledare för Samtalsgrupp Senior på finska (och isländska).

Många seniorer mår psykisk sämre än de skulle behöva göra. Att delta i samtalsgrupp kan vara en väg att återfå livsmodet och livsglädjen. Studie­ förbundet Vuxenskolan i Västmanland samverkar sedan tre år tillbaka med region Västmanland, kommunerna i länet och flera ideella organisationer, däribland SPF Seniorerna, för att skapa samtalsgrupper för äldre.

Samtalsgrupp Senior, som detta arvsfondsprojekt kallas, erbjuder samtalsgrupper för seniorer. SV utbildar samtalsgruppsledare som ska leda samtalen enligt en speciell metod.

Fram till nu har samtalsgrupperna

12 | Impuls 1-2020

funnits på svenska, men under 2020 kommer SV Västmanland att utbilda samtalsledare även på finska.

– Det är viktigt att pensionärer som har smärta i kropp och själ, snabbt kommer tillbaka till ett meningsfullt liv för att inte må ännu sämre, säger Lena Bergquist, SV Västmanland och fortsätter: – Upplever man meningslöshet, otrygghet och hopplöshet kan man må bra av att få prata om vad som är viktigt i livet, vad man vill prioritera, och att man, om det är möjligt, bör göra mer av det man mår bra av.

– Om det är svårt för äldre personer som pratar svenska att få tillgång till

SV Väst föreslår nu att du ger bort en föreläsning, studiecirkel eller workshop till en för dig speciell person på Alla hjärtans dag.

På SV Västs hemsida hittar du hela utbudet och kan också ladda ner ett vackert gåvobrev.

Ha en alldeles extra fin Alla hjärtans dag!

enskilda samtal eller gruppsamtal, så är det ännu svårare om man uttrycker sig bäst på finska när det gäller djupare samtal om vad man behöver för att få ett gott liv. Därför har vi fått ett tredje år från Allmänna Arvsfonden för att sprida modellen för Samtalsgrupp Senior till den minoritet äldre som är störst i Västmanland, nämligen de som kom som arbetskraftsinvandrare från Finland på senare delen av 1900-talet.

LENA BERGQUIST EFTERLYSER nu personer som är intresserade av att utbilda sig till samtalsledare för S ­ amtalsgrupp Senior på finska.

SV Västmanland kommer att ha en ­konferens i september om seniorers möjlighet till ökad existentiell och psykisk hälsa. Dagen efter erbjuder de en nationell samtalsgruppsledar­ utbildning.

– För att bli samtalsgruppsledare ska man vara senior och ha en bakgrund inom vård, hälsa, omsorg eller liknande. Vi ser gärna att både ­k vinnor och män anmäler sitt intresse till ­samtalsgruppsledarutbildningen.

Mer information om både ­utbildningen och konferensen finns på sv.se/vastmanland.

TROTS ALLT Sedan hösten 2019 pågår ­Riks­f­örbundet Attentions arvsfondsprojekt ”Trots allt!” som vänder sig till föräldrar som har barn mellan 4 och 12 år med trotsproblematik.

I projektet vill Attention till­ sammans med SV erbjuda stöd- och samtalsgrupper för ­föräldrar så att de bättre ska klara alla de föräldrautmaningar som följer med proble­matiken, även i kontakterna med förskola/skola, familj, släkt, vänner, grannar, vård- och stödinsatser, ­myndigheter med mera.

Pilotstudiecirklar kommer att genomföras i Uppsala under 2020.

MIDDAG OCH INFORMATION FÖR UNGDOMAR After School är ett samarbete ­mellan Röda Korset och Studie­förbundet Vuxenskolan Värmland som ger nyanlända och svenska ungdomar i åldern 16–20 år m ­ öjlighet att träffas efter skolan. Då bjuds både middag och före­läsningar med samhälls­ information, allt kostnadsfritt.

Hösten 2019 startade projekt After School med verksamhet i tio värmländska kommuner. Deltagarna har fått möjlighet att tillsammans diskutera ämnen som exempelvis mänskliga rättigheter, hbtq-frågor, hedersvåld, krisberedskap med mera.

MED 14 TRÄFFAR per kommun genomfördes totalt 140 före­läsningar under hösten och cirka 200 unika deltagare har kunnat nås.

Tack vare samarbetet med SV Värmland kunde en lokal cirkelledare ur målgruppen ­anställas i varje kommun. Cirka 15 av ­ungdomarna gick cirkelledar­ utbildning hos SV Värmland. På så sätt fick projektet engagerade ledare och man hade lättare att nå ut till målgruppen.

– INTEGRATION BETYDER att kunna följa svenska lagar och regler samt att vi ska leva tillsammans i ett väl fungerande samhälle. Därför är det viktigt att nyanlända ungdomar får rätt information om hur det svenska samhället fungerar, säger Rani Thayaparan, projektledare för After School.

Verksamheten fortsätter i år i sex kommuner – Karlstad, Forshaga, Filipstad, Säffle, Årjäng och Arvika.

Hållplats Bygdegård

MÖTESPLATSER PÅ LANDBYGDEN Genom projektet ”Hållplats Bygdegård”

­Arvika samt Eda Körkbygds byalag

vill SV Värmland skapa mötesplatser på

i Eda. Dessutom samverkar SV med

landsbygden där individer får tillfälle att

Säffle kommun genom Säffle lärcenter

växa, känna delaktighet och möjlighet att

och har en cirkel på temat ”Våga prata

komma närmare sina drömmar. Projektets

svenska” för personer på sfi.

huvudsakliga verksamhet sker i samarbete med bygdegårdar och andra föreningar.

Varje förening väljer själv sitt tema ­utifrån de förslag som finns och från vad som är

grund av stress. Förutom en cirkel i stresshantering planerar man där att erbjuda morgon­jympa med hälso­frukost under

Jenny Linzie, som är projektledare på

relevant på orten. Ransbysätters bygde-

SV Värmland, berättar att man för när­

gård jobbar just nu med e ­ ntreprenörskap

varande samverkar med Ransbysätters

och i Edane vänder man sig till personer

Projektet genomförs med stöd av Leader

bygdegård i Sunne, Thorsborg Edane i

som är i riskzonen för sjukskrivning på

Växtlust och Europeiska socialfonden.

våren.

Impuls 1-2020 | 13

Cirkelledarintervjun

SKAFFA EN HOBBY NU Vänta inte med att skaffa en hobby tills du går i pension.

Gör det nu. Att ha en hobby är ett bra sätt att reparera kroppen och må bra. Det säger Klaus-Jürgen Schmidt, cirkelledare i målning i Eskilstuna och Strängnäs.

TEXT: Lena Hallerby

KLAUS-JÜRGEN JOBBADE UNDER 25 år som lärare i NO-ämnen och matematik, främst på högstadiet. När han kom hem efter en lång dag kunde han ofta känna att han behövde koppla av och rensa hjärnan. Då plockade Klaus-Jürgen fram målargrejorna och fann ro i själen.

Målarintresset ledde honom till kursverksamheten och under årens lopp har han arbetat för olika studieförbund – ABF, Folkuniversitetet. De sista tio åren har han dock varit engagerad inom Studieförbundet Vuxenskolan.

– När Folkuniversitetet lade ner i ­Eskilstuna erbjöds vi plats hos flera studieförbund, men jag valde SV som jag tyckte hade den bästa imagen. Och här tänker jag stanna trots att ABF försöker locka över mig hela tiden.

I DAG HAR Klaus-Jürgen, 79 år, lagt jobbet i skolan på hyllan, även om han vikarierade ända till i fjol. Nu är det målarkurser och egna utställningar som gäller.

– Nu har jag väl fem-sex kurser på gång.

Jag försöker att bromsa lite för att hinna med min egen konst, men det är svårt.

En av fördelarna med att vara cirkel­ ledare är, enligt Klaus-Jürgen, att han ständigt lär sig något nytt av sina elever.

– Jag kan ofta fråga mig själv om vem som har lärt sig mest den här dagen, ­eleverna eller jag själv?

För Klaus-Jürgen innebär kursen inte enbart målande.

– Nej, vi umgås också under trevliga former och diskuterar med varandra hela tiden, till exempel om hur andra konstnärer jobbar. Det är det en studiecirkel ska gå ut på tycker jag – terapi, avkoppling och

14 | Impuls 1-2020

utveckling. Alla ska trivas och utvecklas på det stadium som de själva vill.

För några år sedan kläckte han idén att han och hans elever skulle skicka egen­ tillverkade julkort till varandra. Det blev en riktig succé.

– Än i dag kan det dimpa ner julkort i brevlådan från någon gammal elev och det är riktigt, riktigt roligt. Jag har väl hittills uppåt ett 60-tal sådana kort hemma.

Klaus-Jürgen Schmidt när en dröm ­innerst inne, nämligen drömmen om en egen bildsal med bra ljus och där stafflierna kan stå framme utan att allt måste plockas undan i hast när någon annan ska ha salen strax efteråt.

SJÄLV FÖRSÖKER HAN utveckla sig genom att varje år sedan 35 år tillbaka åka till Skagen och träffade andra konstnärer och ibland också ställa ut. Klaus-Jürgen har också många andra strängar på sin lyra.

Han jobbar med scenografin till den årliga dansfestivalen i Eskilstuna och så är han ordförande i Kalklinbanans vänner. Lin­ banan fraktade kalk mellan brottet i Forsby och cementfabriken i Köping i 55 år. Kalklinbanans vänner ville få till stånd persontrafik på banan, men det misslyckades. I stället kunde man 2018 öppna ett museum i den gamla kraftstationen i Malmberga.

Några planer på att sluta har Klaus-­ Jürgen inte i dagsläget.

– Jag tänker bli minst 100 år och fortsätta med studiecirklar ett bra tag till.

Dessutom har jag lovat mina barnbarn att skriva om min uppväxt i Berlin, något som jag ännu inte har hunnit, säger denne man som föddes mitt under brinnande världskrig när bomberna föll över staden. •

”Det är det en studiecirkel ska gå ut på tycker jag – terapi, avkoppling och utveckling.”

Klaus-Jürgen Schmidt i sin egen ateljé i Eskilstuna. Här kopplar han av och rensar tankarna. Han kom till ­Sverige som turist i början på 1960-talet, träffade sin blivande fru i Stockholm och blev kvar.

Bostadsbristen i huvud­ staden drev dem sedermera till Eskilstuna.

Impuls 1-2020 | 15

Hjärnan

LÄRANDE I EN NY TID Med en hjärna skapad för ett helt annat liv har vi inte alltid så lätt att förhålla oss till snabba ­informationsflöden. Trots att ­kunskapen finns ­överallt verkar det bli allt mer komplicerat att få den att fastna. Hur ska vi tänka kring långsiktigt lärande i en tid när de snabba googlekickarna bara ligger ett klick bort?

TEXT: Andreas Ericson ILLUSTRATION: Frida Hammar

16 | Impuls 1-2020

Impuls 1-2020 | 17

”­Hjärnan har sett likadan ut i 40 000 år.

Men på bara några hundra år har allt förändrats, däribland hela vår livsmiljö.”

ANNA TEBELIUS BODIN är pedagog och före­läser om psykologin kring inlärning.

Hon är utbildad vid Harvard University, där hon studerade hur elever med läsoch skriv­svårigheter inte aktiverar sin hjärna på samma sätt som normalläsare vid läsning. I sina populära föreläsningar berättar hon om de svårigheter våra 40 000 år gamla hjärnor kan stöta på i den värld vi numera lever i.

– Det liv som hjärnan är skapad för innehöll mycket mindre av allt det som i dag finns i överflöd. Förr fanns mindre av kolhydrater, mindre av information och det rådde brist på kontakter med andra människor. Numera har vi tillgång till en godispåse av allt detta, som det bara är att ta för sig av. Och vi är programmerade att förse oss, eftersom man aldrig vet när man får något nästa gång.

ANNA TEBELIUS BODIN beskriver oss alltså som jagare och samlare, formade för ett liv där det rådde brist på det mesta, och som i dag i stället möter ett överflöd.

– Vårt emotionella system är skapat för att belöna oss när vi söker det som i dag är tillgängligt överallt. Hjärnan belö-

18 | Impuls 1-2020

Foto: Tommy Jansson

”VÅR HJÄRNA ÄR byggd för en annan tid” är en lärdom som återkommer när Anna Tebelius Bodin är ute och föreläser.

– Hjärnan är ju skapad för en enda sak – överlevnad, säger hon till Impuls.

– Den är fokuserad på att vi ska klara oss i en helt annan miljö, nämligen den vi levde i på savannen för länge sedan. ­Hjärnan har sett likadan ut i 40 000 år.

Men på bara några hundra år har allt förändrats, däribland hela vår livsmiljö.

Pedagogen Anna Tebelius Bodin före­läser om psykologin kring ­inlärning, bland annat ­berättar hon om de svårigheter våra 40 000 år gamla hjärnor kan stöta på i dagens värld.

Anna Tebelius Bodin Anna Tebelius Bodin är ­pedagog, föreläsare, ­författare och utbildad i inlärningspsykologi vid Harvard University.

De senaste 15 åren har hon ägnat åt att sprida den ­kunskap om hjärnan som finns i forskarvärlden.

Hennes föreläsningar och böcker handlar om ­psykologin bakom hur vi lär, motiveras och ­behåller psykisk hälsa i en f­ öränderlig värld.

nar oss med dopamin när vi köper det där extra paret byxor eller snabbt googlar fram ett svar utan att reflektera över det.

På samma sätt finns det ett överskott på möjligheten att lära sig saker. Hjärnan nås hela tiden av ett överflöd på information, mycket mer än den är skapad att processa.

DET STÄNDIGA FLÖDET som vi hela tiden möts av i uppkopplade telefoner, surf­ plattor och datorer innebär alltså att vi kan behöva ignorera en del information, eftersom hjärnan helt enkelt inte är byggt för att ta till sig allt. Men att stänga av system för att ta till oss saker innebär att vi stänger av något som tidigare varit livsnödvändigt och det kan leda till ökad stress. Stress är något som i sin tur påverkar oss när vi verkligen vill lära oss nya saker.

– Stress är en reaktion på att kroppen utsätts för fara, berättar Anna Tebelius Bodin.

– Och det kan vara bra. Det är bättre att vara för försiktig och känslig, än att vara för naiv. Stress utlöser en fysisk reaktion, ­adrenalinet flödar, pulsen höjs och vi för­ bereder oss för att fly eller slåss.

Lär man sig då sämre under stress?

– Både ja och nej. Om hjärnan förutom adrenalin också utsöndrar kortisol leder det till att vissa delar av den släcks ner.

Som den resonerande och tänkande delen i pannloben. Det är naturligt eftersom det i fara tar för lång tid och kräver för mycket energi att resonera, då behövs all energi för att slåss eller fly. Men numera möter vi helt andra problem än vi gjorde på ­savannen, nu behöver vi resonera oss fram till lösningar på de problem vi möter.

Vad är det som händer i hjärnan när vi lär oss saker?

– Det beror på vad vi ska lära oss. Är det procedurer, muskelmanövrar eller fakta?

Generellt handlar det om att bygga rätt ­nätverk i hjärnan, att rätt celler kopplas ihop.

Ett sätt att skapa sådana kopplingar är att försöka skapa sammanhang. Ett exempel på den typen av sammanhang är berättelser.

– Berättelsen är något som har funnits i alla tider och som vi har kunnat relatera till, säger Anna Tebelius Bodin.

– Vi går helt enkelt igång på dem, ­oavsett sanningshalten. En berättelse triggar signal­substanser som gör att vi blir mer mottagliga för att lära. Det skapar ett optimalt fönster för lärande eftersom vi är nyfikna och ­engagerade.

Hur kan man använda det här i en under­ visningssituation? Ska man berätta ­spännande historier helt enkelt?

– Ja, ett sätt är absolut så enkelt. Man kan hinta om det som komma skall. Trigga ­förväntan. Men då måste man förstås också leverera på den förväntan, för att ­upprätthålla tilliten.

DEN BILD SOM Anna Tebelius Bodin målar upp handlar alltså om ett massivt och ständigt ­flöde av information, som inte är helt lätt för oss människor att navigera i. Eva ­Hennevelt, som är kompetens­ utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan, känner igen fenomenet.

– Absolut. Vi kan också se att informations­­flödet ibland gör det svårt för oss att sortera bland allt det vi ska ta in, säger hon.

Impuls 1-2020 | 19

– Utmaningen för oss inom folk­ bildningen är att både vara uppdaterade och hålla oss aktuella med ny teknologi och anpassa oss till hur samhället ser ut i övrigt samtidigt som vi behöver ta hänsyn till att alla ska kunna ta till sig kunskap lång­siktigt. För att utvecklas behöver man tid för reflektion, tid att landa i nya insikter.

DEN FOLKBILDNINGSTRADITION SOM Studieförbundet Vuxenskolan verkar inom bygger på möte och dialog, tillfällen som kanske blir mer sällsynta i en värld som annars kännetecknas av ökat fokus på ­effektivitet.

– I samtalen i en studiecirkel händer något annat. På så sätt blir folkbildningen en motpol till mycket annat och ger tid för fördjupning, säger Eva Hennevelt.

Det händer, berättar hon vidare, att den som söker sig till Studieförbundet ­Vuxenskolans ­cirklar först har ägnat sig åt att lära sig själv, kanske genom att titta på instruktionsfilmer eller googla, men att viljan till social samvaro också växer sig stark.

– Man vill ha en grupp att prata och dela kunskapen med, säger hon.

ETT ANNAT BUDSKAP från Anna T ­ ebelius Bodin är att ”vi har överstimulerat ­hjärnans emotionella system och under­ stimulerat dess kognitiva system”.

– Tidigare har de båda systemen ­bidragit till varandra och tillsammans hjälpt oss att överleva. Vi behöver både kunna känna och reflektera. Men i dag när belöningen ständigt finns nära till hands gynnas det av systemen som främst fokuserar på det. Vi behöver inte resonera och

20 | Impuls 1-2020

tänka, utan får ofta resultat direkt ändå.

Anna Tebelius Bodin kallar de senaste decenniernas digitala utveckling för en enorm omställning, antagligen den största som mänskligheten har gått igenom. (”Och vi har varit med om mycket!”) Är det en i huvudsak bra eller dålig ­omställning?

– Det beror på. Är vi medvetna om hur kraftfull den är kan vi göra något bra av den. Om vi bara låter allt ske och ­accepterar att allt bara upplevs som ­skönare och ­bekvämare kommer det leda till ­negativa konsekvenser. Men om vi förstår de ­begränsningar som våra hjärnor har kan vi ­anpassa oss.

”Ett effektivt sätt att få upp dopamin­nivåerna är att skapa förväntan. Det kan man göra genom undervisningens struktur och upplägg. Närvaro i rummet, ögon­kontakt och dialog är också viktigt.”

Det finns alltså skäl att vara fundersam över den snabba utvecklingen som ­digitaliseringen har fört med sig. Även Eva ­Hennevelt på SV kan känna en viss oro.

– Jo, det är klart att det är oroande. Vi ­jobbar ju med vuxna och har ännu inte mött den generation som helt och fullt föddes in i den digitala världen.

Vad går då att säga om utvecklingen i stort?

– När digitaliseringen först kom igång för kanske 20 år sedan talades det mycket om att vi skulle erbjuda digitala cirklar där man inte skulle behöva träffas fysiskt. ­Sådana finns förstås, men inte så många som man kanske trodde då. Det är väldigt tydligt att kärnan i vår verksamhet är det fysiska mötet, även om vi givetvis också utnyttjar digitala kanaler.

Varför är det fysiska mötet så viktigt?

– Det handlar inte bara om lärande, att ­mötas bidrar också till förståelse för ­varandras olikheter. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv. Det kan man ju se exempel på hur vi i sociala medier kan bete oss helt annorlunda än när vi möts direkt.

Att förståelse för fysiska processer i ­hjärnan är avgörande för att utveckla pedagogik håller Eva Hennevelt också med om.

– Det kanske inte alltid syns utåt, men vi arbetar mycket utifrån den forskning som finns. Inte minst Anders Hansens böcker har uppmärksammat oss på hur hjärnan fungerar och att den kanske inte anpassar sig så snabbt som man kanske tror.

Folkbildningen har dock alla möjlig­ heter att anpassa sig, även en hundraåring som studiecirkeln.

– Tidigare har man väl sagt att studiecirklar är mossiga, men numera värderar allt fler samtalet runt ett bord högre. Vi är nog många som söker nya sätt att mötas, säger Eva Hennevelt.

Avslutningsvis skickar Anna Tebelius ­Bodin med några tips på hur hennes insikter konkret kan användas i en undervisnings­situation.

– Ett effektivt sätt att få upp dopamin­ nivåerna är att skapa förväntan. Det kan man göra genom undervisningens struktur och upplägg. Närvaro i rummet, ögon­ kontakt och dialog är också viktigt. Försök också att skapa så mycket som möjligt av undervisningen i realtid.

Skriv hellre på tavlan än visa en färdig ­PowerPoint?

– Ja, det skulle jag säga. Och låt det vara bilder. Vi är inte gjorda för att ta in text och tal samtidigt. Däremot bilder och tal.

Ett annat tips är att ha en aktiv ­dialog och låta elever själva få berätta om det som de precis har lärt sig.

– Processen att berätta tvingar fram ­tanken som är nödvändig för minnet. Det blir en kvalitetssäkring snarare än ett krav.

Jag jobbar ofta med att man ska försöka testa sig själv genom att återberätta. Inte som del av en bedömning, utan just för ­inlärning, säger Anna Tebelius ­Bodin. •

Hjärnan En mänsklig hjärna väger runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nerv­celler.

Varje nervcell kan skicka signaler till andra celler med en hastighet av 300 km i timmen.

Hjärnan delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

Hjärnan är plastisk v­ ilket innebär att den kan förändra sin anatomiska uppbyggnad genom att skapa nya förbindelser m ­ ellan nervcellerna.

Den utvecklas fram till att vi är ungefär 20 år gamla men förblir plastisk livet igenom.

Historien om hjärnans utforskning är relativt ung. Vissa antika tänkare som Aristoteles trodde att ­människans mentala ­aktiviteter skedde i hjärtat.

I det gamla Egypten kastade man bort hjärnan innan man mumifierade kroppen.

Först under renässansen ­började hjärnans anatomi att systematiskt utforskas på ett vetenskapligt sätt.

Impuls 1-2020 | 21

Gemensam styrka

ÖVERBLICK Smått och gott om förbundets ­verksamhet på nationell nivå.

SATSNING PÅ UTBILDNING AV CIRKELLEDARE 2020 Under 2020 kommer Studieförbundet Vuxenskolan att satsa på kompetensutveckling av sina cirkelledare. Med utgångspunkt i materialet ”Leda cirkel – handbok för cirkelledare”, som också finns i en lättläst version, genomförs cirkelledarutbildningar på alla SV-

SVERIGES FÖRSTA ­LÄTTLÄSTA PRIS Studieförbundet Vuxenskolan in­ stiftar ett litteraturpris för lättläst med n ­ amnet ”Studieförbundet ­Vuxen­skolans lättläst-pris”, det första för lättläst skönlitteratur i Sverige.

Priset är på 50 000 kronor och ska ut­delas varje år. Det ska ges till för­fattare och återberättare av nyligen utgiven litteratur på lättläst som u ­ ppfyller följande definition av lättläst: ”Ett lätt­begripligt språk anpassat för läsare med stora krav på konkreta och tydliga, men ändå livfulla och känslosamma texter.”

SVS VÄRNANDE AV kultur för alla och den nära relationen med en av de hu­ vudsakliga målgrupperna för lättläst, personer med intellektuell funktions­ nedsättning, gör det självklart för SV att instifta detta pris.

– En stor del av befolkningen behöver lättläst för att förstå och tillgodogöra sig text. Dessa läsare vill precis som du och jag ha läsupp­ levelser av hög l­ itterär, konstnärlig kvalitet. Sverige och världen är full av l­ itteraturpriser med olika ­profil, men inte för lättläst-sfären. Det vill vi ändra på, säger Ulrika Heie, ­förbundsordförande SV. – DET ÄR MED STOR stolthet som vi i juryn nu börjar arbetet med att hitta värdiga vinnare av detta pris, säger Per Lodenius, ordförande i juryn och tidigare ledamot i SVs förbundsstyrelse.

Lättläst-priset kommer att delas ut för första gången på bokmässan i Göteborg i september 2020.

Under våren gör SVs förbundsstyrelse besök i SVs avdelningar. Varje ­avdelning k­ ommer att få besök av en förbundsstyrelseledamot tillsammans med en ­med­arbetare från förbund­s-­ kansliet. Syftet är att stärka banden m ­ ellan ­SV-förbundet och SVs avdelningar. Tema för besöken är hållbarhet och i­ nnovation och på programmet står också samtal om styrelsernas aktuella ­prioriterade frågor. Redan den 13 januari gjorde förbundsordförande Ulrika Heie (på bilden i samspråk med Carina Lännerberg, a­ vdelningschef SV Malmö) det första besöket, hos SV Malmö som bland annat lyfte goda exempel på i­ ntegration.

22 | Impuls 1-2020

cirkelledare. På Cirkelledarnätet ligger också den nya digitala i­ ntroduktionen, som är det första steget för nya cirkelledare, berättar Sara Falkstad, utvecklings­ledare på SV.

Varför denna utbildningssatsning?

– SV:s cirkelledare är vår främsta resurs.

Det är avgörande att de får den kompetens de behöver och en bra grund att stå på när de leder sina grupper. Varje cirkelledare ska få en god introduktion, en grundutbildning och möjlighet till fördjupning.

Utbildningen har som mål att stärka cirkelledarnas kunskaper i ledarskap och folkbildningens pedagogik, men bör också ges verktyg för att omsätta Vuxenskolans värdegrund i praktiken – hur man tillsammans kan arbeta för alla människors lika värde och möjligheter.

Hur får man mer information?

– Kontakta din avdelning för att se vilka cirkelledarutbildningar som är på gång, avslutar Sara Falkstad.

Foto: Anders Karlsson

Förbundsstyrelsen på turné i landet

avdelningar under året för alla typer av

NYE FÖRBUNDSCHEFEN BRINNER FÖR INKLUDERING Foto: Fond&Fond

Nu är det klart vem som blir Studie­ förbundet Vuxenskolans nye för­ bundschef. Johan Fyrberg heter han, en 47-årig trebarnspappa som närmast kommer från ett jobb som avdelningschef inom Riksidrottsför­ bundet – Sisu Idrottsutbildarna.

Den nye förbundschefens ­meritlista är lång. Uppväxt på en hästgård, ­officer, förbundskapten för lands­ laget i banhoppning, egenföretagare och general­sekreterare för Svenska gymnastik ­förbundet för att bara nämna lite av hans bakgrund. Men det var rid­sporten som blev hans ingång till föreningslivet.

JOHAN FYRBERGS FÖRSTA organisations­kontakt med folk­ bildningen kom när han arbetade vid ridsportens riksanläggning Ströms­ holm utanför Hallstahammar, där även Häst­sportens folkhögskola finns. Intresset för folkbildning växte i kapp med nya uppgifter inom bland annat ­Forum – idéburna ­organisationer med social ­inriktning och som general­sekreterare för Svenska gymnastik­förbundet.

– Jag känner ett starkt ­engagemang för människors ­organisering. Inom idrotten har jag bland annat ­arbetat med att ­utveckla ­verksamheter. ­G enom att ­utveckla tillgäng­lig­heten nås fler m ­ änniskor, vilket också ­bidrar till att ­människor som k ­ ommer till Sverige från andra länder också inkluderas. Unga är en annan viktig målgrupp att bygga relationer med. För att lyckas med det behöver folkbildningen ­ständigt ­förändras, utvecklas och vara

”Samhället behöver mer folkbildning”, säger Johan Fyrberg, SVs nye ­f örbundschef.

”Det fysiska mötet är viktigare än någonsin.” ­innovativ, säger Johan Fyrberg.

Han vill inte säga att folkbild­ ningen är hotad, ett enligt honom för starkt ord, men däremot utmanad.

– Det gäller att inte ta folkbild­ ningen för given. Det handlar om ett ständigt återtagande och en

­ erättelse om vad folkbildningen b faktiskt gör och bidrar med.

I SIN NYA roll hoppas han kunna ­ riva på politikerna och skapa nya d förutsättningar för folkbildningen.

Det vill han gärna göra i sam­verkan med andra studieförbund och aktö­ rer.

– Man uppnår inte en politisk ­effekt för att ett specialidrotts­ förbund ­springer till regerings­ kansliet, det krävs samverkan om man ska lyckas. På samma sätt är det för folk­bildningen.

Johan Fyrberg tror också att det är viktigt att man hela tiden ligger steget före.

Behöver folkbildningen förändras?

– Jag tror inte att vare sig studie­ cirkeln som sådan eller associations­ formen kommer att rullas ut, det finns en enorm styrka i just detta.

Men alla typer av verksamheter, såväl ideella som företag och offent­ lig sektor, måste ständigt förnya sig.

Man behöver anpassa sig efter hur samhället ser ut i dag.

HAN ÄR INTE främmande för en ökad digitalisering, men tror inte att det digitaliserade mötet kommer att ­ersätta mötet människor emellan.

– Det fysiska mötet är viktigare än någonsin.

När det gäller SV och dess cirkel­ ledare ser Johan Fyrberg dessa som organisationens sammanhållande länk och dess livsnerv.

– De är mina absoluta hjältar!

Johan Fyrberg tillträder som för­ bundschef den 9 mars i år. •

Impuls 1-2020 | 23

Samverkan

ÖVERBLICK

HALLÅ DÄR...

SV och dess grund-, medlems- och ­samverkande organisationer.

Hallå där Kjell Hansson, 75 år. Du är ­Studieförbundet Vuxenskolans ­representant i Vi Ungas förbunds­ styrelsee sedan årsskiftet.

Hur känns det?

– Det är väldigt hedrande. Jag ser det som en förmån att få delta även i detta arbete. Det är härligt med unga som engagerar sig på ett positivt sätt.

Varför blev det du?

– Det började med en konferens i ­höstas där jag kom att diskutera ensamhet med Vi Ungas förbunds­ledning. Eftersom Skador på naturen som skogs­bränder, översvämningar och torka har ­aktualiserat behovet av beredskap på landsbygden. I samarbete med SV vill LRF öka kunskapen om vilken beredskap landets gårdar behöver.

SAMARBETE SKA ÖKA KUNSKAPEN OM SKADOR PÅ NATUREN I samarbete med SV vill LRF öka ­kunskapen om vilken beredskap som landets gårdar behöver för att möta olika former av skador på naturen.

Under de senaste åren har en rad skador på naturen som skogs­ bränder, översvämningar och inte minst torkan under 2018 ­aktualiserat behovet av beredskap på landsbygden.

LRF vill därför öka kunskapen om vilken beredskap som landets

24 | Impuls 1-2020

jag även sitter i SPF ­Seniorernas och SVs förbundsstyrelser insåg jag snabbt att här fanns många gemensamma fråge­ställningar sam­tidigt som det är ett ­område där SV kan göra mycket.

Vad kan du bidra med?

– Jag ska fokusera på organisationsoch samverkansfrågor samt själva

gårdar behöver ha. Studieförbundet Vuxenskolan har som ett led i detta arbete tagit fram ett studiecirkel­ material för LRF.

­styrelsearbetet. Jag vill bli en ­katalysator

TANKEN ÄR ATT man genom ­studiecirkeln ska samlas lokalt och diskutera olika scenarier, ­inventera vilka resurser som finns på gårds­ nivå samt bygga upp ­kontakter och skapa kommunikations­vägar. Allt för en ökad ­beredskap. •

­Sam­tidigt hoppas jag kunna lära mig

i samarbetet m ­ ellan ­organisationerna.

Dessutom har jag ­samlat på mig mycket styrelse­erfarenhet under årens lopp. mer om digitalisering och moderna verktyg av de unga.

Har du någon egen erfarenhet av studiecirklar?

– Jag är cirkelledare i vinkunskap hemma i Alingsås. Att engagera sig gör att man som årsrik håller sig ung längre.

FRÅN DIGITALA OSKULDER TILL SENIORSURFARE För många äldre har digitala t­ jänster inte alls förenklat tillvaron utan snarare komplicerat den. Det vill tv-­ programmet Seniorsurfarna nu råda bot på tillsammans med ­studieförbund, pensionärsorganisationer och ­folkhögskolor.

Allt mer i vår vardag styrs av ­teknik. Om man inte hänger med i ­utvecklingen riskerar man att snabbt hamna på efterkälken och i värsta fall i utanförskap. Med hjälp av fyra av Sveriges mest folkkära personer, Claes Malmberg, Marianne Mörck, Björn Hellberg, Ewa Fröling samt program­ ledaren Kattis Ahlström vill SVT nu hjälpa seniorer att gå från mer eller mindre digitala oskulder till full­ fjädrade seniorsurfare.

I ett antal program får tittarna lära sig allt från att skicka e-post och sms till att ladda ner Bank-ID och använda sig av Swish.

– Detta är en av de roligaste inspelningar som jag har varit med om, säger Björn Hellberg, tidigare bland annat domare i tv-programmet På ­spåret. Precis som där blandar man här seriositet med leklynne. Jag ­hoppas att detta ska stimulera många som är lite rädda för att ta itu med den nya tekniken att våga börja.

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLANS RAPPORT till UR var upprinnelsen till programmet och SPF Seniorerna har deltagit aktivt vid tillkomsten av programmen.

– Jag och tre seniorer var nere i Stockholm och fick ge synpunkter redan när programmen var på skiss­ stadiet. Därefter har vi fungerat som referensgrupp, berättar Kjell

I Seniorsurfarna ska kändisarna Claes Malmberg, Björn Hellberg, Marianne Mörck och Ewa Fröling tillsammans med programledaren ­Kattis Ahlström gå från digitala oskulder till full­f jädrade senior­s urfare, i ett samarbete ­mellan bland annat SV och SVT. Seniorsurfarna, ”En av de roligaste in­ som kommer spelningar som jag har varit i sex avsnitt, med om”, säger Björn Hell­ börjar sändas den berg (cirkeln), tidigare bland 20 ­februari ­annat domare i På spåret.

kl 21.00 i SVT1.

­ öddelius från SPF Seniorerna som i H SVs regi har lärt seniorer i Sandviken att använda surfplattor och mobiler under fem års tid.

Han tycker att programmen nu har fått ett utmärkt upplägg där man utgår från det roliga, vad man kan ha för nytta och nöje av tekniken, och spar allt med inställningar till sist.

– Många seniorer uppskattar exempelvis när de får lära sig att köra Duo-appen till Antikrundan.

Lagom till programstart ­kommer

även SV att ha färdiga upplägg av cirkelprogram så att man kan köra studiecirklar med utgångspunkt i programmen.

Från SVTs sida kompletteras ­programmen med Seniorsurfar­ skolan, som består av tolv stycken korta färdig­hetsklipp, som kommer att ­finnas på URPlay, så att de kan ­an­vändas som inspiration och ut­ gångspunkt i samband med studie­ cirkeln. Till dessa cirklar kommer SV att behöva fler cirkelledare! •

Impuls 1-2020 | 25

Minicirkeln

ODLA I KRUKA Med en handfull krukor kan man skapa en trädgård. Cirkelledaren ­Annika Christensen ger praktiska tips om hur du får ­balkongen eller ute­ platsen att blomstra. text & foto: ANNIKA CHRISTENSEN Det är när man lär känna växterna som man älskar dem och det man älskar är lätt och roligt att sköta om. Därför ska man när man vill odla i kruka välja de växter man tycker är finast. Men det finns så otroligt många växter och oftast känner man inte till dem, då vågar man kanske inte prova.

Med en handfull krukor kan man skapa en trädgård var man vill. Vid entrén, på terrassen, balkongen eller uteplatsen. Man kan även ha krukor i trädgården som ett vackert blickfång.

NÄSTAN ALLT GÅR att odla i kruka, inte bara blommande växter till ­sommaren.

Man kan göra en ätbar trädgård i kruka med grönsaker och kryddor för ­sommarens alla grillstunder. Behöver man skugga och skydd på sin terrass eller balkong kan man odla buskar och träd.

Det bästa av allt är att man lätt kan ­placera krukorna där man vill ha dem. Man kan möblera med sina krukodlingar helt efter behov och väder. Att ha fina krukor vid sin entré året runt skapar trevnad och hälsar välkommen.

För att kunna ha fina krukor alla ­årstider behöver man veta vilka växter man ska satsa på. Man vill plantera miljömedvetet och välja växter som passar för säsongen och för det läge uteplatsen har.

VÄXTER ÄR LEVANDE material som behöver skötas om. Det går inte att komma ifrån att de behöver vattnas. Men det finns många bra tips för att minska på skötseln av ­k rukorna. Här kommer några bra tips för att lyckas med planteringarna. •

26 | Impuls 1-2020

Färdig plantering.

Vårkruka med gyllenlack, spetsmössa och tulpaner.

Välj rätt kruka!

Välj gärna en lite större kruka som rymmer ca 3-4 växter. Större krukor torkar inte ut så fort.

Välj en kruka med hål i bottnen så vattnet kan rinna bort så att växterna inte står i vatten för då får de inget syre och plantorna gulnar.

1.

När man ­kommer hem med växterna tar man av plast­ krukorna och ställer växterna i en balja med vatten och låter dem suga åt sig. Då vet man att de har fått det vatten som de behöver för flera dagar och då kan de lättare etablera sig.

Växterna mår inte bra om de torkar innan de etablerat sig.

3.

Luckra upp eventuellt ­rotsnurr, vilket går lätt när de stått i vatten. Alternativet är att klippa ett par snitt i snurret innan man planterar dem.

2.

Fyll krukan med jord.

Om jorden inte innehåller långtidsnäring, tillsätt det så mår växterna bra och klarar sig länge. Alternativet är att gödselvattna dem lite varje gång man vattnar.

4.

Placera gärna många krukor tillsammans så blir det lättare att ­vattna. Ha alltid en vattenkanna ­stående i närheten, då går det enkelt och snabbt att vattna dem.

Impuls 1-2020 | 27

Cirkelcoacherna

SÅ HÄR GÖR VI! Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare från Studieförbundet ­Vuxenskolan, på sina erfarenheter.

FRÅGAN Vad gör du som cirkelledare för att få ny energi?

Var hämtar du inspiration?

IMPULS CIRKELCOACHER

Peter Ehrenström Germer Kurs­ledare i ­Östersund.

Han har tidigare arbetat i olika chefspositioner inom i huvudsak det privata ­näringslivet. När Peter gick i p ­ ension ville han göra något helt nytt som också kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par f­ öretag, håller han nu kurser i ­ekonomi på olika nivåer, sverige­kunskap och körkortsteori. De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.

28 | Impuls 1-2020

Erika ­Bengtsdotter

Arne Nilsson

Konstnär från ­Uppsala som sedan mer än 20 år t­ illbaka leder cirklar i olje- och akryl­måleri. Hon älskar sina jobb: kombinationen av att arbeta i egen ateljé med utställningar, ­utsmyckningar, ­projek­tarbeten och kurserna på SV. Och att få vara inspiratör och en del av ­människors ­bild­skapande gör dagarna i SVs ateljé i­ntressanta.

Hon har också s­ krivit ­”Målarboken – allt du vill veta om oljemåleri och lite till” (Z-förlaget).

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik.

Jobbar till vardags som projektberedare för ett företag i el-automations­ branchen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för SV i ­Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser.

Utbildningar till kursledare och instruktör i olika ämnen har han fått genom Jägarnas riksförbund som är en medlemsorganisation till SV.

PETER EHRENSTRÖM GERMER

ANVÄND SPRÅKET, RÖSTEN OCH KROPPEN Verktygen du har som ­kursledare, förutom din erfarenhet och ­kunskap, är språket, rösten och kroppen. Använd dem! Ibland kommer jag på mig själv med att vara alltför monoton i rösten eller kanske återhållsam i mina ­rörelser, gester eller kropps­ hållning. Då är jag nog inte så spännande att lyssna till eller se på. Hamnar jag däremot i en ­situation när jag verkligen vill övertyga någon, kommer rösten och kroppen automatiskt att följa med och förstärka det jag vill säga.

Jag försöker att arbeta med rösten och kroppen samtidigt som jag varierar mitt språk, hittar nya sätt att berätta och förklara så att det landar bra hos motta­ garen. Det är en spännande och intressant utmaning för mig och ger mig ny energi i mitt uppdrag som kursledare. Kan man skapa energi i sitt framträdande, så får man också energi tillbaka från sina kursdeltagare i form av ökat engagemang, nyfikenhet och intresse. Inspirationen till det får jag ofta från teater och film, men även från duktiga politiker. Att se hur en bra skådespelare använder sin röst och kropp är fantastiskt inspirerande.

Jag deltog för många år sedan i en retorikkurs med en teater­ utbildad ledare. Det blev en ahaupplevelse på många plan. Kursen öppnade mina ögon för hur jag kan använda min röst, kropp och mitt språk i mina framföranden och det är en ständigt pågående, givande process. •

ERIKA BENGTSDOTTER

ARNE NILSSON

MÖTEN OCH SAMTAL INSPIRERAR

ATT SE ENSKILDA ­DELTAGARE VÄXA

Det som ger mig inspiration är styrt av slumpen – associationer, dagsaktualiteter, ­konstutställningar som jag ser eller läser om, ja, allt möjligt som strömmar in i hjärnans vindlingar. En artikel, en bok, en dikt. Jag hör en kommentar av en kursdeltagare, en önskan om något specifikt: lasyrer, ­skuggor, en viss färg. Möten och samtal som ger inspiration.

Allt sammantaget bildar trådar i en väv, som kan leda till nya, över­ raskande mönster. Fantasi är en svindlande tillgång.

Men, vill jag betona, att utan ­erfarenhet vore det svårare ­eller rent omöjligt, att kunna och våga följa idéer födda i stunden. ­Erfaren­heten öppnar för både ­inspiration och improvisation. Att vara den man är och lita på att det bär.

Tillsammans med en viss finger­ toppskänsla, utvecklad över tid, för vad som ger nya impulser, nya vägar mot det egna uttrycket. ­Eftersom många deltar i målar­kurserna år efter år så måste jag vässa till det jag vill förmedla, hitta nya infalls­ vinklar samt få ny energi.

En tågresa till Stockholm, ­Hamburg eller Berlin, med massor av kultur, fyller på depåerna.

Rent självisk är jag när jag till ­exempel väljer ”terminens ­konstnär” – en målare som just då väcker mitt eget intresse.

Jag vill också lära mig nya s­ aker – och att stelna och köra på i samma hjulspår släcker gnistan. Hjär­ nans alla vindlingar längtar efter – och behöver – stimulans och ­utmaningar. •

När jag ger detta med ­inspiration en djupare tanke slår det mig igen hur otroligt viktigt det är vilken respons som man får från studie­ gruppen och hur mycket det kan skilja mellan grupperna. Efter ett år med dålig respons och tvek­ samma studieresultat är det lätt att tappa lite inspiration. Mitt knep är då att ta det som en personlig ­utmaning, gör om, förbättra!

Den belöning jag strävar efter, som verkligen ger mig inspiration, är chansen att få se enskilda deltagare växa i sig själva. Hur de tar till sig kunskaper, utvecklas och klarar saker som de själva inte trott. Det är oerhört stimulerande och värt att tänka på och observera. Den strävan gör också att jag har lätt att lägga extra energi på dem som har utvecklingspotential men långt kvar, i stället för att fokusera på de ”lätta” deltagare som liksom gör allt rätt från början.

De cirklar som varit verkligt stimulerande bär jag med mig, när det känns motigt vet jag hur bra det kan vara och får energi att ­försöka nå dit med varje cirkel. Inför varje cirkelstart plockar jag fram dessa guldkorn och föresätter mig att göra nästa cirkel lika bra eller bättre.

Att med varje cirkel utvecklas, att hela tiden lära mig själv och bli bättre, är också något som ger mig drivkraft. Att ha en erfarenhetsbas att bygga på är bra, men ännu bättre är att vara lyhörd för input från deltagarna och öppen för förändringar.

Jag diskuterar också väldigt mycket med kollegor, vilket ger idéer till förbättringar och utveckling. •

HR, EKONOMI & IT SVARAR Hur går det till när mitt cirkelledararvode betalas ut?

När din cirkel är avslutad s­ ignerar du e-listan alternativt skriver under papperslistan för ditt arrangemang och lämnar eventuella underlag för utlägg till avdelningen.

Din kontaktperson på SV (verk­ samhetsutvecklare) kontrollerar listan och godkänner den i Gustav.

Verksamhetsutvecklare eller ­administratör på avdelningen skapar en utanordning i Gustav. Viktigt att du har uppgett rätt kontonummer till SV och registrerat på www.swedbank.se/kontoregister.

Detta ska göras innan du får din första löneutbetalning.

Utanordningen skickas till ­löne­systemet, där SVs löne­ administ­ratörer godkänner alla ­utbetalningar, två i förening.

Pengarna dimper ner på ditt konto på löneutbetalningsdagen (vanligtvis den 25:e i efterföljande månad).

Obs! Har man utlägg som inte ersätts via lön kollar man bäst med avdelningen hur ofta det betalas ut.

Tänk på att kontroll, attest och beredning av utbetalning ska passera flera system innan du får ersättningen så lämna underlag i god tid.

Har du en praktisk fråga kring din cirkel eller ditt arbete som ­cirkelledare? Mejla den till impuls@sv.se, skriv ”Fråga HR, ­ekonomi och IT” i ä ­ mnesraden.

Impuls 1-2020 | 29

De kallar sig

SOFFSURFARE Att på resande fot sova på en främlings soffa låter kanske för många som något man inte gör frivilligt. Men för Magnus Simonsson har det blivit en livsstil. Tillsammans med maken är han en del av den 14 miljoner personer stora communityn Couchsurfing.

De kallar sig soffsurfare.

TEXT: Calle Ageman FOTO: Magnus Simonsson/privata

IKVÄLL ÄR DET sista kvällen som Reimi Iwashita, 21, sover på Magnus Simonssons bäddsoffa i södra Stockholm. Hon är japansk utbytesstudent som läser fysik i Schweiz men just nu är hon på en soffsurfar-resa i Norden.

Häromdagen var hon i Norge och imorgon tar hon båten över till Åbo för att träffa en ny främling.

– Det här är ett spännande sätt att se nya ­platser och träffa nya människor som jag ­annars inte skulle ha träffat, säger hon.

Reimi är Magnus 705:e gäst genom Couchsurfing. Sedan 2007 har de haft gäster från hela världen.

– Igår var det på dagen 13 år sedan vi gick med och nu har vi vänner lite överallt. ­Tanken är att man ska bo gratis hos ­varandra och lära känna människor över nations­ gränser, i andra kulturer och bli vänner, säger han.

NÄR REIMI BERÄTTADE för sina vänner att hon skulle soffsurfa var de tvek­samma till om det var en bra idé med tanke på de många riskerna som man utsätts för.

– Man vet ju inte riktigt vem det är man ska träffa även om man ser personens profil.

Men Magnus hade så många bra recensioner

30 | Impuls 1-2020

så det kändes inte särskilt riskfyllt, säger hon. Även Magnus vänner var till en ­början osäkra på om det var en bra idé att låta okända människor bo i ens hem.

– Eftersom vi är två män som lever ihop känner vi ingen rädsla för sexuella ­trakasserier. Det handlar om att ha en tilltro till människor och att tänka att nästan alla vill varandra väl. De som inte vill det söker sig nog inte till Couch­ surfing.

Man kan vara soffsurfare på olika sätt. Antingen genom att ta emot gäster eller att själv vara gäst hos en främling.

Man kan också delta i eller anordna olika evenemang som kan variera i storlek.

Magnus ­brukar själv vara värd för en återkommande ­picknick i Stockholm under somrarna. Dit kan man gå ensam, med vänner eller med sina Couchsurfinggäster.

Couchsurfing Couchsurfing är det största gästfrihetsutbytesnät­verket med medlemmar i 246 länder och territorier.

Det grundades 2004 av amerikanen Casey Fenton.

Filosofin inom Couch­surfing är att bygga en bättre värld – ”en soffa i taget”.

Som medlem hos Couchsurfing förväntas man både ställa upp som värd för andra, och att kunna resa på ett annorlunda sätt, även om man kan uppge om man är mer intresserad av att ­antingen vara värd eller

VANLIGTVIS VISAR MAGNUS sina gäster Skogskyrkogården, moskén på Södermalm, Stadshuset eller Gamla stan.

Runt om i hans lägenhet finns det tecken på att han är en trogen soffsurfare. En

gäst.

För Magnus Simonsson är Couch­s urfing en del av livet – han och maken har genom åren tagit emot över 700 gäster i sitt hem. Och när Magnus reser lånar han gärna en soffa att sova på. Kontaktnätet av vänner över hela världen är stort.

världskarta med markeringar med alla gästers ursprung och en karta som markerar alla platser som han har besökt. I badrummet sitter en lapp som på både svenska och engelska för­k larar att man måste hålla in spol­k nappen en stund för att den ska fungera.

– Det har blivit en livsstil. Det ­v isste jag inte när jag gick med, men så har det blivit. Jag ­kommer fort­sätta med det här livet ut, säger han.

DE ALLRA FLESTA soffsurfare är ­ änniskor som är öppna för att ut­ m forska världen och vill lära känna okända människor. Men det finns ­också andra saker som många ­soffsurfare delar.

– När vi började med det här upptäckte vi att det var för­vånansvärt många som liksom oss var vegetarianer. Det var också väldigt många som var ideologiskt liberala, säger Magnus.

Till helgen kommer det tyska paret David och Klara sova på bäddsoffan i södra Stockholm. Couchsurfing-­ äventyret fortsätter för Magnus och hans make. •

Impuls 1-2020 | 31

Kursstart i Rötterbokhandeln

Specialpris fö r dig som köp er in till studiecirk lar!

Kom igång med din släktforskning Släktforskningens grunder i praktisk bok av experten Eva Johansson. Här får du bland annat lära dig att hitta rätt i kyrk­ böckerna och husförhörslängderna, och om mantalslängder som kan ta dig ännu längre tillbaka i historien.

Vägen till dina rötter En fördjupande handbok i släktforskning för såväl nybörjaren som fortsättnings­ kursen. Förutom grunderna tas ämnen som emigrantforskning, kartforskning och jurid­ iska arkiv upp, samt vikten av källkritik.

Studieplaner för båda böckerna finns att ladda ner för kurs- och cirkelledare.

Antavla, 6 generationer Plansch i svartvitt, 50 × 70 cm.

Fungerar med blyerts, bläck – och andra pennor.

Sätt släkten på pränt!

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel.

Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: 08–440 75 50 bokhandeln@rotter.se

Bra pris! © Crister Lindström Sveriges Släktforskarförbund

Sveriges dödbok 7 Sveriges dödbok är en av våra populäraste data­ baser, både för nybörjaren och den erfarna släkt­ forskaren. Databasen innehåller information om folkbokförda som avlidit i Sverige 1860–2017.

www.rotterbokhandeln.se Rötterbokhandeln – för dig som släktforskar

SVERKER SÖRLIN, IDÉHISTORIKER

IBLAND BEHÖVER MAN en knuff. Jag fick en för några år sedan. Förlaget Natur & Kultur hörde av sig och frågade om jag inte kunde skriva en bok om bildning. Kanske det, sa jag, men borde inte boken handla om ”kunskap”?

Bildning är väl inte längre så aktuellt?

Förlaget insisterade, milt men bestämt.

Ok, sa jag till slut.

Inte för att jag saknade förståelse för ­bildning. Jag har arbetat med folkbildning i mer än 40 år. Jag har lärt mig högakta argumenten: om medborgaren som ska ha kunskap nog att fatta kloka demokratiska beslut, om bildningen som frigörande kraft och människans redskap att eftersträva den bästa bilden av sig själv.

DE ÄR ÄNNU giltiga. Men jag upptäckte att bildning när rösträtten går in i sitt andra ­århundrade också är något helt annat. ­Världen darrar under klimatförändringen och vi måste tillsammans klara en om­ ställning av våra samhällen och ekonomier inom ett par årtionden. Varje land måste i praktiken ned till noll CO2-utsläpp. Har ­bildning med det att göra?

Världen vävs samman av internet, handel, migration. Människor flyttar, av fri vilja och av tvång. 70 miljoner är på flykt från krig, politisk och religiös förföljelse, miljö- och naturkatastrofer. Ingår det i bildningen?

Offentligheten omvandlas inför våra ögon.

Traditionella medier tappar sin centralitet.

Sociala medier bidrar till att forma opinio­ ner som utmanar de värden som byggt våra öppna, demokratiska samhällen. Hatspråk frodas på ett farlig sätt. Vad Cambridge­ filosofen Simon Blackburn kallat ”den etiska miljön” förfaller. Vad har bildningen att säga om det?

Det välartade svenska välfärdssamhälle där

bildningen kunde växa till en av ingen ifråga­ satt överideologi, för att använda ­Herbert Tingstens begrepp för den ­konfliktfria efter­ krigstidens ”idyll”, har bytts mot ett samhälle kännetecknat av ­växande klyftor mellan sociala grupper, mellan stad och glesbygd, och av djupt skilda föreställningar om vad som över­huvudtaget är ett gott samhälle.

I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET SATSADES resur­ serna på utbildning. Bildningen fick sin beskärda del, men den förblev begränsad och har nu under två procent av de drygt 300 miljarder som det offentliga Kunskaps­sverige kostar. Vi har en skola som talar mer och mer om ”resultat”, helst mätbara och höga i Pisa.

Högskolan inriktas huvud­sakligen på yrkes­ förberedande program.

Jag insåg att det är möjligt att leva nästan hela sitt långa liv i kunskapssverige utan att möta begreppet bildning och utan att förstå vad bildning skulle kunna betyda för att hantera de undergrävande krafter som hotar att förvandla våra samhällen till oigen­ kännlighet.

Foto: Ulla Montan/Natur & Kultur

IBLAND BEHÖVER MAN EN KNUFF Sverker Sörlin Idéhistoriker, författare, professor i miljöhistoria vid KTH och ordförande i studieförbundet Folk­ universitetet.

Han är även medlem av Klimatpolitiska rådet, som utvärderar hur r­ egeringens samlade politik är f­ örenlig med de klimatmål som ­riksdag och regering ­beslutat om.

Hans bok ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans” utkom i höstas på Natur & Kultur.

NÄR JAG BÖRJAT se att detta var den nya värld som vi redan är långt inne i blev det ­genast klart för mig varför det var helt rätt att min bok skulle handla om just – bildning.

Men inte bara om samma bildning som förut.

Vi behöver ett förnyat, fördjupat bildningsbe­ grepp som tar fasta på ­omtanken om sam­ hället. Som kan ge människor redskap att formulera ett nytt medborgarskap. För det räcker inte med ­kunskap. Den måste också vara förbunden med värderingar som kan hjälpa oss att ta ansvar för det öppna och fria samhället.

Jag insåg att bildningens tid är nu. Ibland behöver man en knuff! •

Impuls 1-2020 | 33

KULTURKRYSSET 1/2020 VÄXA

AVSNITT

LÄMNAR EN EJ I STICKET

TOPPSKIKT

DRAMASERIE SOM HON SJUNGER ROSA HIMMEL I

SY IN

DISNEYFILM HON GÖR RÖST I

NÄMNDE

SES MAN PÅ REGIONALT GÅ VILSE MOJ INTE VÄSTRA

MÅNGEN ATT FÖLJA

HOPPAR MAN I GALEN

SKÄR BALT

TILLVERKA

KULA

FÖR UNG SOSSE

PETRÉN FÖRVARAS I GRÅ REST

GJORDE BELLMAN HÅRD MAN?

OM EN STUND

TRISTA TRISSEN

TRIMNING VATTENDRAGEN DYLAN

SÄLJS PÅ TUB

HAN ÄR EGEN

MILITÄR ALLIANS

SPION SOM ORM FÖRBUD GÅTA

TA SLUT

LITEN I VISA ERBJUDER BANK

RYMMER HELA VÄRLDEN

DUBBA FYNDAS DET PÅ BELEVAD

GNÄGGA

PALLA SLAG

SMÅREGNA

GÅR SOLEN VÄRK

SÄTTA PUCKEN I SPEL

ROAR I KAMP

RYSSJA

SKÅDA RISBÅL

BLOTT

Krysslösning 4/2019

BAKAS I

U

DEN FÖRVARAS I MÅLNINGEN SOM MISSEN CIRKEL

F A N K S A L A I L A N U Ö F R R O S I V A N M

BAGGE

BILDAR DRIVOR

FEM I ROM HAR VARIT MED FÖRR

SKRÄCK

YVIGT HÅR

ÄR KÄNSLIGA NERVER? SOM LADE

BALDWIN KAN MAN GÅ

BILDAR TVÅ MOR ROR

PÅ STUBBEN! HÖRS MED

OMGER ÄPPLE PÅ PÅ KNAPP

RÖD OM KINDERNA

ÄR GIFT

KAN DET I TOM MAGE ÄTER GAM TANDVÄSEN

F E

VALUTA I KRAKOW GÅ AN

O L G A T O K A R C Z U K

D U G A K

BRUKAR ÄSSJA

SLÅR SPELARE SAMLAR SMARTA

M E N S A

NYHETSBYRÅ LAND I VÄST

U S A

DRICKS GRÖNT VÄGLEDA

L O T S A

Vinn bok av SVs författarpristagare Marit Kapla

V A N D O R B E K E N V L A A P R R A I L N S K T E O T Y L S K A M E D L E KAN FRAKTAS DET HAR HON TILLDELATS I LITTERATUR

DET SVARTA GULDET

SANERA

HÄLSAT PÅ ÄR RESTEN

FYRA I LEKEN TORDMULE

STARKT FÄRGAD FÖLJER IOGT

ÖVRE GRÄNS TJÖT

NÄRKAMP

BYGGMATERIAL

SAMLA I FÖRRÅD

SMEK

G O L J A D A K S Ö K T N O A N B R E S S I B I L R Ö D A C A T A K N E K A G R A L N I B A R G O O ETT AV HENNES VERK

VÖRDAR

DEL AV PJÄS

SKÄRET

VISGUBBE RYMMER FAKTA

ÖVERGÅNG BRITTISK TITEL

BUSIGA EMILS SYSTER

HOTELLFÅGEL SLÅR DANK

X2 I DANS FILMISK LEE

LIGGER GIZA VID

NOBBA FÅR LÖV

21:00

LEVER HAN I

FÅR EN

GRAM

Vinnare i Kulturkrysset nr 4/2019: Kersti Good, Halmstad Ari Kurittu, Hägersten Lena Jansson, Örebro

34 | Impuls 1-2020

TRIST ATT HA I MAGEN

KLARTECKEN

O N T GÖR HÄPEN I TAKET?

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 mars 2020.

Skicka lösningen till Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet med

K O R S

­”Kulturkryss nr 1/20”. Tre vinnare får boken Osebol av Marit Kapla,

N Y A

Namn

SVs författarpristagare 2019.

ÄR NOVISER PÅ JOBBET

SAKNAR MATT

O R K

Adress

© Bulls

LAND I ROMAN

TRIST ATT HÖRA PÅ

MITT I MANEN

DE VITNAR NÄR HANDEN KNYTS

ÄR VÄL VÄG ETT

DIREKT MED MED

TVINGAS JÄKTA

ÄR KÄNSLIG AV SIG

TRIST OM FIRMA GÅR I

KAN MAN FÅ EN LJUS

P M O L E S N

FÄLLA FJÄDRAR

DE HÖLL EJ MÅTTET

GÅ RUNT

POTATISFORM

PRIVAT BRICKA

KANADE

EXISTERADE MUGGEN

HAR LANDET INTE ETT HON ÄR RÖTT FÖDD I ÖRE

VISAT SIG RÄDD

Postnr & ort

© Bulls

HENNES ALBUM FRÅN 2018

FOTKNÖLEN

Du är en del av ett av Sveriges största studieförbund.

Det här är Studieförbundet Vuxenskolan.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med studiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, personal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda.

Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners. Tillsammans folkbildar vi Sverige och bidrar till ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Impuls 3-2019 | 35

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER BILDNING ÄR BÅDE EN INRE OCH EN YTTRE RESA

Christina Jutterström om sin nya bok och om den roll som studiecirklar har och har haft, framför allt för kvinnor utan utbildning.

SID 4 LÄRANDE I EN NY TID

Med en hjärna skapad för ett helt annat liv har vi inte alltid så lätt att förhålla oss till snabba informationsflöden.

SID 16 NY FÖRBUNDSCHEF

”Samhället behöver mer folkbildning”, säger Johan Fyrberg, ny förbundschef på ­Studieförbundet Vuxenskolan.

SID 23 IBLAND BEHÖVER MAN EN KNUFF

Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare, i en krönika om att bildningens tid är nu.

SID 33