Impuls 2013 6

sv västerås Nr 6 Oktober 2013 Årg 46 30 kr

Nu vill ”alla” odla grönt mitt i stan

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

biobränsle – en marknad som ökar snabbt

Gröna drivmedel framtidens bränsle 8 sidor special

Kö av författare till SV på bokmässan

Lyckad häxjakt

Therése Söderlinds 1600-talsroman får SVs pris

Filmen som ska rädda utsatta ungdomar

…och så Sverige Run puls, noter t, at och kryss

Ingång

ledare // innehåll // brev // #6 2013

anders öhberg, ansvarig utgivare

Mindre snack i klimatfrågan

Omslagsfoto

D

en rapport som FNs klimatpanel (IPCC) jag i vardagen funderar över vad vi kan göra för att nyligen presenterade pekade ut oss mänklimatanpassa våra liv. niskor som det stora problemet. Den negaAtt komma till rätta med klimatförändringarna tiva klimatförändringen beror, enligt exkräver självklart internationella bindande överensperterna som representerar drygt 110 länkommelser men också ett näringsliv som ser möjligder, till 95 procents säkerhet på mänskligt beteende. heterna att utveckla ett ”grönt” tänk, en politikerkår Mänskliga aktiviteter har bidragit till uppvärmningsom vågar se längre än till nästa opinionsundersöken i atmosfären och haven, minskad mängd snö, höjd ning och en offentlig sektor som bestämmer sig för vattennivå och försämringar av en del extremvärden. att sätta långsiktig hållbar utveckling i centrum för Hur du och jag agerar i vardagen och hur de sysförändringen. tem som vi är beroende av – kommunikationer, Vi som folkbildare var starkt engagerade inför konsumtion, företag, vård, omsorg med mera – uppklimattoppmötet i Köpenhamn och i arbetet med träder sätter gränsen för kommande generationer.

Agenda 21 som startade i början av 1990-talet. I båda Ingen nyhet för de flesta, kända fakta – men så lite fallen handlar det om ett engagemang som såväl tar som händer. Människans oförmåga att ta sig ansvar sitt avstamp i opinionsbildning på den internationelför framtiden fick med IPCC-rapporten la arenan som i vardagen. anders öhberg ytterligare ett ansikte.

SVs vision bygger på att vi vill se en I december 2009 samlades världens värld som präglas av hållbar utveckdåvarande ledare i Köpenhamn för att, ling. Den uppmanar oss som folkbildasom syftet var, lösa klimatfrågan. SV tillre att engagera oss och ta vårt ansvar. sammans med många andra organisatioRedskapen har vi ner drev inför Köpenhamn den så kal�i form av studielade ”2-graders kampanjen”. Ett försök cirkeln, SV Arena, att få världens ledare att åtminstone enas debattkvällar och föreläsningar. om att anta målsättningen att begränsa uppvärmningSVs devis ”Lite snack och en av jorden till två grader jämfört med basåret 1990. mycket verkstad” kan lätt överDet misslyckades. IPCC:s rapport är en bekräftelse på föras på klimatfrågan. IPCC:s detta. Tvärtemot ambitionerna har uppvärmningen rapport och andra fakta visar fortsatt och utsläppen av alla växthusgaser ökat istället tydligt att det inte är för minskat. ”mer snack” som Det är lätt att nedslås av misslyckanden och låta behövs utan frustrationen växa. Det är mänskligt men icke särmer verkstad. skilt konstruktivt.

Däri ligger Misslyckandena måste istället bli en påminnelse folkbildningom det ansvar som var och en av oss har att fortsätta ens fortsatta utatt engagera oss och bli pådrivande i klimatfrågan. maning.« Det handlar såväl om att öka trycket på världens leanders öhberg anders.ohberg@sv.se dare att ta ett ansvar men lika mycket om att du och

»SVs vision upp­ manar oss att engagera oss och ta vårt ansvar.»

anders tre bästa 2 impu l s nr 6 201 3

30 miljoner från folkbildningen ska användas för folkbildningens insatser på läsfrämjande åtgärder. Mer byråkrati. Inte särskilt ansvarsfullt!

hiphop-pedagogik ger ungdomar chans att hitta rätt, en ”vinn-vinn”situation. När skall skolan börja våga prova nytt. Vi väntar med spänning.

registrering av romer har uppmärksammats. Storebror ser dig. Nästa gång kan det vara ”din grupp och dina barn” som myndigheterna registrerar.

thron ullberg

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. redaktion Telefon 08-587 686 00 Fax 08-587 686 03 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Stockholm E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se Redaktionssekreterare Mats Nilsson 08-587 686 39 mats@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Anne-Marie Franzén Tel 070-62 62 364 annons@sv.se Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm Kundtjänst Prenumeration Helår 225 kr Claudio Briones 08-587 686 46 Pg: 9 11 18-0 Adressändring Claudio Briones claudio@sv.se Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 30 300

”

I programmet "Pluras kök" kunde man nyligen se Plura på plats i Barcelona i färd med att laga ålyngel – angulas. Inte med ett ord nämnde kändiskocken att mängden europeisk ål har minskat med mer än 95 procent de senaste tre årtiondena.

(Isabella Lövin, Europaparlamentariker (MP), och Kew Nordqvist, riksdagsledamot (MP)

brev och sms

innehåll

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Motarbeta inte landsbygden

30 4 Ljus framtid för gröna näringar

miljö. Sverige ligger långt framme i utvecklingen av

gröna näringar. Biogas- och etanolframställning kan ge tusentals nya jobb samtidigt som vi gör oss fria från fossilbränsleberoendet.

14 SV prisar Therése Söderlind

porträttet. Therése Söderlind växte upp i Ånger-

manland, reste ut i världen, kom hem igen och skrev två romaner om Norrland. Nu får hon SVs författarpris 2013 för ”Vägen mot Bålberget”. Hon berättar i Impuls hur romanerna kom till.

14

20 Film ska stoppa våldet

ungdomar. Falkenbergs kommun gör i samarbete

med bland annat SV en film om ungdomar i Falkenberg. Den ska användas som underlag för diskussioner i skolorna för att stävja det tilltagande ungdomsvåldet.

Premiär i december.

30 Blommor och grönt i staden

sv-projekt. Stadsodlingar växer upp i världens stor-

städer. Svenska städer har hakat på och Västerås är en av dem. Impuls träffar entusiaster som odlar både för ögats fröjd och för att kunna skörda egna grönsaker.

32 Samarbete i Västerbotten

folkbildning. El Salvador satsar på folkbildning med starthjälp från SV Västerbotten. Projektet får en fortsättning tack vare ett samarbete mellan SV, ABF och Vindelns folkhögskola.

30

sidan 32

»Jag vill gärna sprida folkbildningens idéer till fler delar av världen.»

20

dessutom i detta nummer 12 Sverige runt 18 Reportage Bokmässan 24 Reportage Drömcirkeln 26 Puls 29 Tio frågor Jenny Berg 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Straffa inte miljöaktivisterna // Therese Jacobson

» I en ljuvlig brittsommartid hade jag en konstutställning i Älvkulturs regi och en konsert i Vänersborg.

Jag är så glad för mitt samarbete med SV och härliga Lena Bark här i vårt område.

Jag är även tacksam över att LRF är ”medlem” i SVs arbete.

Landet och staden klarar sig inte utan varandra, även om inriktningen i vårt samhälle ser ut att prioritera stadslivet. Hur sårbara skall vi bli utan fungerande och levande landsbygd?

Jag har bott i Göteborg, Stockholm och London och är långtifrån någon motståndare till livet i en stad. Men jag är motståndare till nedtrappning av möjligheter till att bosätta sig på landet.

Gunnel Emia Eriksdotter Solgärde, Vänersborg

Musikal slutade med årsbok » Årsboken ”12 månader” startade som ett parallellprojekt till musikalen I Ljus & Mörker, SVs musikal i Gävleborg. Årsböckerna uttrycker samma teman som i musikalen men i bild och korta texter. Över 20 grupper arbetar tillsammans i SVs kamratcirklar. Årsböckerna ska visas på en utställning i samband med musikalföreställningarna.

Helena Petersson SV Gävleborg

n r 6 2 013 i mpu l s 3

miljö » gröna drivmedel

Marknaden för gröna drivmedel kommer att öka snabbt de närmaste åren.

Kapplöpningen mellan regioner, nationer och företag om att dra till sig investeringar, tillväxt och gröna jobb kommer att bli intensiv. Hur står sig Sverige i konkurrensen?

Den globala marknaden för gröna drivmedel kommer att växa med 460 miljarder kronor de närmaste åren, enligt analysföretaget Navigant Research.

EUs krav på minst 10 procent förnyelsebar energi inom transportsektorn till 2020 kommer att öka medlemsländernas efterfrågan

biodrivmedel

Framtidens Nya studier visar att en storskalig svensk satsning på biodrivmedel skulle kunna minska koldioxidutsläppen med miljontals ton, banta oljenotan med mångmiljardbelopp och skapa tusentals nya gröna jobb. text pelle oskarsson 4 impu l s nr 6 201 3

på förnyelsebara drivmedel från 15 miljarder liter till omkring 30 miljarder liter.

I USA, som ökar sin biodrivmedelskvot snabbare, kommer de förnyelsebara drivmedlens andel av förbrukningen öka från 60 miljarder liter till 131 miljarder liter 2023.

För att möta ökningen i efterfrågan på

gröna bränslen kommer det att behöva byggas flera hundra nya biobränslefabriker över hela världen.

Affärsinformationsbyrån Bloombergs bedömer att det kommer att skapa 170 000 nya jobb. Har Sverige chans att hänga med på tåget?

bränsle E

nligt en rapport från Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott, som nyligen presenterades, skulle Sverige kunna bli självförsörjande på drivmedel till fordonsflottan genom en storskalig satsning på förgasning av skogsråvara. Detta utan att äventyra råvarutillgången för övrig industri.

Liknande slutsatser presenteras också av forskare från tre svenska universitet i en rapport till den statliga utredningen om fossilfri fordonstrafik. Rapporten redovisas för regeringen före årsskiftet.

– Vi skulle kunna tiodubbla den svenska produktionen av gröna drivmedel och ersätta en tredjedel av den fossila bränsleanvändningen

» n r 6 2 013 i mpu l s 5

miljö » gröna drivmedel

Pål Börjesson, professor vid Tekniska Högskolan i Lund, är en av författarna till rapporten ”Dagens och framtidens hållbara drivmedel”.

pål börjesson

»Fram till 2050 är det fullt möjligt att ersätta alla fossila bräns­ len inom den svenska transportsektorn med gröna bränslen utan att minska biomassan. Det är under förutsättning av vi också satsar på ökad produktion i skogarna och på nedlagd åkermark, energisnålare bilar och fler elbilar och laddhybrider.» inom fordonssektorn på relativt kort sikt, säger Pål Börjesson, professor i energi- och miljösystemanalys vid Lunds Tekniska Högskola. Han är en av författarna bakom rapporten ”Dagens och framtidens hållbara drivmedel”.

Omställningen skulle fasa ut närmare tre miljarder liter fossilt bränsle. De svenska koldioxidutsläppen skulle minska med miljontals ton och banta oljenotan med mångmiljardbelopp. Samtidigt som det skulle skapa tusentals nya gröna jobb.

– Fram till 2050 är det fullt möjligt att ersätta alla fossila bränslen inom den svenska transportsektorn med gröna bränslen utan att minska biomassan. Det är under förutsättning av vi också satsar på ökad produktion i skogarna och på nedlagd åkermark, energisnålare bilar och fler elbilar och laddhybrider, säger Pål Börjesson.

För att det ska lyckas krävs det ökade investeringar i produktion av den första generationen biodrivmedel baserade på grödor från jord-

6 impu l s nr 6 20 1 3

bruket samt stora investeringar i ny teknik för produktion av den andra generationen avancerade biodrivmedel. Som exempel kan nämnas bioteknik för tillverkning av etanol av cellulosa och nya tekniker för förgasning av biomassa baserade på råvaror som skog, halm och restprodukter från massaindustrin.

– Sverige har stora arealer åker-

mark, som inte används för jordbruksproduktion, men som kan användas för produktion av energi­ grödor i stället för att marken står outnyttjad eller växer igen. Skogstillväxten är betydligt större än avverkningen. Överskottet kan användas för att producera stora mängder biodrivmedel, säger Pål Börjesson.

Enligt jordbruksverket finns det i dag mellan 200 000 och 500 000 hektar svensk åkermark som tagits ur produktion eller ligger i träda och som snart skulle kunna tas i bruk. Det är marker som kan producera fem, sex ton foderspannmål eller andra energigrödor per hektar och år. Ökningen skulle kunna tredubbla

eller till och med sexdubbla den svenska produktionen av den förs­ta generationen bioetanol från livsmedelsgrödor – från dagens 230 miljoner liter per år till närmare 1,4 miljarder liter per år utan att minska livsmedelsproduktionen. Eller en produktion av biodiesel och biogas från andra energigrödor.

Det skulle kunna försörja över en

miljon bilar med klimatsmart bränsle. Men potentialen att producera biodrivmedel från skogsråvara är ännu större.

Det finns två miljoner hektar jordbruksmark och 23 miljoner hektar skog i Sverige. Skogsbrukets tillväxt är i dag flera miljoner ton större än uttaget av träd och biomassa.

Tillsammans med produktionen

av stora mängder energirika restprodukter från massaindustrin representerar den svenska skogen en möjlighet att producera flera miljarder liter biodrivmedel per år utan att äventyra råvarutillgången för and­ra verksamheter.

Det kräver att Sverige kan genomföra en teknikväxling och omvandla de stora investeringar som gjorts i forskning och utveckling av teknik för produktion av den andra generationen biodrivmedel till produktion i kommersiell skala.

Den första generationen biodrivmedel bygger på konventionell teknik som jäsning och destillering av jordbruksråvara som spannmål, majs och sockerrör samt produktion av biodiesel från sojabönor,

Om alla fossila drivmedel ersätts med gröna drivmedel handlar det om 20 000 till 30 000 nya jobb med koppling till skog och jordbruk.

Omställningen kan ge upp till 30 000 nya jobb I rapporterna om den svenska produktionspotentialen gör forskarna inte någon sysselsättningsanalys. Baserat på praktiska erfarenheter av biobränsleproduktion och arbetstillfällen skulle en tiodubblering av biodrivmedelsproduktionen i Sverige ge 6 000–10 000 jobb i hela kedjan från råvara till produktion.

Om alla fossila bränslen ersätts med gröna drivmedel handlar det om 20 000– 30 000 nya svenska jobb från

skogsbruk och jordbruk till transporter och produktion, något som skulle banta den svenska oljenotan med 30–40 miljarder kronor per år.

Utbyggnaden skulle också ge ett stort antal jobb under byggtiden i byggsektorn och bland leverantörerna av tekniken. Enligt erfarenheterna från liknande projekt kan det handla om dubbelt så många jobb under en byggtid på två, tre år.

Beräkningar av hur många

jobb svenska underleverantörer och teknikleverantörer skulle kunna skapa genom att bygga upp produktion och kunskaper om tekniken som bygger upp en framtida exportpotential är svårare att göra.

Det beror på hur framgångsrik svensk industri kan vara i konkurrensen med dagens leverantörer av processutrustning från länder som Finland, Österrike, Danmark, Tyskland och USA.

Pelle Oskarsson n r 6 2 013 i mpu l s 7

»

miljö » gröna drivmedel

Vi har långt kvar till målet

Sveriges klimatpolitiska mål är att fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030 och fossilfri till 2050. Ska vi ska nå dit behöver omställningstakten öka. text Pelle Oskarsson

N

ärmare 92 procent av den svenska drivmedelsanvändningen består av fossila bränslen. Drygt åtta miljarder liter fossila bränslen förbrukas varje år. Och de svenska utsläppen av koldioxid från transportsektorn är 50 procent högre per capita än genomsnittet inom EU. Totalt står transportsektorn för 40 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det motsvar över 20 miljoner ton.

Andelen gröna drivmedel ökar.

Men det gör också transporterna och i realiteten har de svenska utsläppen snarare ökat än minskat de senaste åren. Trots att vi sett en trend mot energisnålare och miljövänligare fordon och mer förnyelsebara drivmedel.

Sedan 2011 har det varit tillåtet att

blanda i 10 procent etanol i den svenska standardbensinen för att reducera utsläppen. Bensinbolagen har blandat i omkring hälften av det. Sedan dess har inte mycket hänt. Inblandningen i bensinen har stannat vid 5 procent.

Fler miljöbilar, ökande andel biobränsle i diesel och satsningarna på biogas i storstäderna har bidragit till en total svensk biobränsleandel på 8 procent.

I nästa steg vill regeringen införa en kvotplikt från 2014 och 2015 där bensinbolagen måste öka inblandningen av etanol i bensinen till 7 procent och inblandningen av biodrivmedel i diesel till minst 9,5 procent från 2015.

– Det är självklart bra att kraven ökar. Men vi behöver växla upp omställningstakten, säger Jacob Lagercrantz, sakkunnig på före­ ning­en Gröna bilister som arbetar för miljövänligare bilar och fordonsbränslen.

De svenska utsläppen av koldioxid från transportsektorn är 50 procent högre per capita än genomsnittet i EU.

Flera länder i Europa har redan

Jacob Lagercrantz.

8 impu l s nr 6 201 3

infört E10 med 10 procent etanol­ inblandning. Det har man haft som standardbensin i USA i flera år. Där planerar man att införa en ny standardbensin med 15 procent etanol­ inblandning. I Brasilien, där den största delen av bilparken är etanolbilar eller flexifuelbilar, har man kört på 20–25 procent etanol eller mer ända sedan i slutet av 70-talet, säger Jacob Lagercrantz, som också tycker att målsättningen på diesel­ sidan är alldeles för beskedlig.

– Målet måste sättas högre. Det finns bensinbolag som vill ligga långt framme i utvecklingen och som infört en miljödiesel med 35 procent inblandning av biodiesel. I andra dieselpumpar ser det sämre ut. Men tekniskt sett finns det absolut förutsättningar att öka kvotkraven och omställningstakten betydligt.

Ett föregångsland i utvecklingen är

Finland som har beslutat sig för att öka andelen grön energi i transportsektorn till 20 procent 2020. Dub-

belt så mycket som minimikraven i EUs direktiv.

Frankrike har bestämt sig för att lägga en särskild avgift på tunga bränsleslukande bilar som används för att sänka avgifterna för mindre bränslesnålare bilar. En modell som också kan användas i form av en avgift på fossila bränslen som kan användas för att stimulera användningen av biodrivmedel.

Ett annat positivt exempel är Dan-

mark som har bestämt sig för att minska koldioxidutsläppen med 40 procent. Något som gör att man också kommer att få skärpa kraven betydligt inom transportsektorn.

– Vi har föreslagit att Sverige ska anta en målsättning på 25 procent fossilfri energi i transportsektorn till 2020. Det är fullt realistiskt om vi fortsätter att stödja utvecklingen mot klimatsmartare miljöbilar och bränslen. Och nödvändigt om vi ska ha chans att nå målet om en fossil­ oberoende fordonsflotta 2030, säger Jacob Lagercrantz.«

pål börjesson

»Om vi ska kunna pro­ ducera förnyelsebara bränslen i den storleks­ ordning som behövs för att klara klimat­ utmaningen på lång sikt måste vi hitta nya tekniker och råvaror.» raps och oljepalmer. Det har kritiserats för att den konkurrerar med livsmedels­produktionen.

I länder i tredje världen har företag köpt upp stora landarealer för odling av energigrödor i en skala som tränger undan livsmedelsproduktionen och riskerar att driva upp matpriserna.

Men det förekommer också en motdebatt där man hävdar att det går att bygga ut livsmedelsproduktionen och biodrivmedelsproduktionen i fattiga länder samtidigt för att förbättra ekonomin. Bara satsningarna görs på rätt sätt.

Den andra generationen biodriv-

medel bygger i stället på restråvara som halm från spannmål som inte tränger undan livsmedelsproduktion. Från skogen blir råvaran grenar och stubbar från skogsavverkning och energirika restprodukter från massa­industrin.

Det är en produktion som kräver betydligt dyrare och mer avancerad processteknik.

– För klimatomställningen de närmaste åren kommer den första generationen biodrivmedel att dominera. Och den går fortfarande att bygga ut ordentligt utan att påverka livsmedelsproduktionen. Men om några år närmar vi oss kapacitetstaket. Om vi ska kunna producera förnyelsebara bränslen i den storleksordning som behövs för att klara klimatutmaningen på lång sikt måste vi hitta nya tekniker och råvaror, säger Pål Börjesson.

Med rätt spelregler och investeringar kan cellulosaetanol och förgasningsanläggningar baserade på restråvaror från jordbruket och skogsbruket bidra med ett mycket värdefullt tillskott för att sänka koldioxidutsläppen utan att äventyra livsmedelsproduktionen, menar Pål Börjesson.

De senaste åren har forskare och företag i flera länder arbetat intensivt för att utveckla tekniken för etanolframställning från cellulosa i halm och skogsråvara till ett konkurrenskraftigt pris. Då spjälkas cellulosans långa starka molekylkedjor upp till enklare jäsbara sockerarter med hjälp av högeffektiva enzymer.

Det är en teknik som nu är färdig för kommersiell introduktion på marknaden.

Förgasningsteknik för att producera drivmedel av cellulosa bygger på att råvaran hettas upp så att den övergår från fast form till en gas som kan renas och destilleras till olika drivmedel. Tekniken skulle kunna omvandla en större del av råvaran till drivmedel. Inga storskaliga anläggningar har ännu byggts och tekniken ligger fortfarande några år efter cellulosaetanolen i utvecklingsprocessen.

– Genom förgasning kan två tredjedelar av biomassans energiinnehåll omvandlas till drivmedel, medan cellulosaetanolen än så länge bara klarar omkring hälften av det, säger Pål Börjesson.

Produktion av drivmedel från cellulosa bygger på att råvaran hettas upp och omvandlas till gas.

Skog och halm i tankarna Den svenska skogsindustrin och massaindustrin har en stor potential som biodrivmedelsproducenter.

Också i Finland och Norge finns långt framskridna planer på drivmedelsframställning från skogsråvara.

I många andra länder är cellulosa från halm en stor råvarukälla.

Inom EU produceras 240 miljoner ton halm per år. Omkring 60 procent av halmråvaran beräknas kunna tas om hand för återvinning.

Genom den teknik som utvecklats för produktion av cellulosaetanol skulle halmen kunna användas för att produceras 26 miljarder liter etanol, vilket motsvarar 18 miljarder liter bensin. Det räcker för att

ersätta en fjärdedel av EUs beräknade behov av fossil bensin 2020.

Dessutom skulle processen generera 57 miljoner ton biobränslepellets med ett energivärde motsvarande årsproduktionen från fem till tio kolkraftverk eller kärnreaktorer. Och 70 miljoner ton melass för foderproduktion.«

Viktig drivmedelsråvara. n r 6 2 013 i mpu l s 9

»

miljö » gröna drivmedel pål börjesson

»Hittills har de svenska satsningarna känne­ tecknats av en viss ryc­kighet.»

Men cellulosaetanolen ger också ett viktigt utbyte genom att man samtidigt kan producera värdefulla och energirika bioprodukter som bioenergipellets, el och biogas.

– Det gör att den totala energibalansen och priset i högsta grad kan vara konkurrenskraftigt. Särskilt om produktionen sker i samlokalisering med biogasproduktion och kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen, menar Pål Börjesson.

Trots att svenska företag och skat-

tebetalare investerat miljarder i forskning och utveckling av den nya tekniken ser det just nu dystert ut på den svenska biobränslemarknaden.

Flera löftesrika satsningar på den andra generationen biodrivmedel som redan borde varit under byggnation har havererat eller lagts på is i brist på kapital och investerare sedan förra året. När det gäller tekniken för produktion av cellulosaetanol ser vi ut att ha blivit frånåkta av länder som Danmark, Italien, USA, Brasilien och Kina. w Är den svenska tekniken för dyr eller ineffektiv för att ha konkurrenskraft?

– Vid en snabb anblick kan det se ut så. Och det är naturligtvis inte alla tekniksatsningar som överlever.

Men det är inte ett problem som är unikt svenskt. Kalkylerna för den andra generationen biodrivmedel ser ungefär likadana ut världen över. All teknik har en lärkurva där de första anläggningarna som byggs blir dyrare än efterföljarna som kan dra nytta av de erfarenheter som vinns i pionjäranläggningarna, säger Pål Börjesson.

– Mest intressant i dag är vilka tekniker som har störst potential att nå konkurrenskraft och betydelse för energiförsörjningen i morgon.

Där finns det absolut ljuspunkter i den svenska utvecklingen.

Efterfrågan på gröna drivmedel

kommer att öka stadigt de närmaste åren. Den andra generationen biodrivmedelsproduktion är en kapitalintensiv bransch där konkurrensförutsättningarna förändras över tiden.

Många aktörer väntar just nu på hur 10 impul s nr 6 201 3

Ljuspunkter i den svenska utvecklingen av energiförsörjning är att gröna drivmedel efterfrågas mer.

de gröna kvotplikterna och drivmedelslagstiftningarna i olika länder och regioner kommer att utformas.

– Var vi kommer att hamna med de svenska satsningarna avgörs till stor del av hur konkurrenskraftiga de svenska styrmedlen för klimatomställningen kommer att vara. Sverige ligger än så länge efter internationellt när det gäller förmågan att kombinera miljömålen och innovationspolitiken med andra strategiskt viktiga områden som den ekonomiska tillväxtpolitiken, den långsiktiga industripolitiken och arbetsmarknadspolitiken, säger Pål Börjesson.

– Hittills har de svenska satsningarna kännetecknats av en viss ryc­k­ ighet där man satsat några hundra miljoner kronor under ett antal år på utveckling och sedan avbrutit projekten. Skulle vi bestämma oss för att skapa förutsättningar för en storskalig utbyggnad av biodriv­ medelsproduktionen och hitta fungerande marknadssystem för att underlätta för den nya tekniken att ta sig in på marknaden är en ordentlig svensk expansion absolut möjlig, säger Pål Börjesson, som menar att det finns flera möjliga klimatpolitiska styrmedel som man skulle kunna använda för att få fart på utvecklingen.

Ett system med en särskild kvotplikt för cellulosaetanol och avancerade biodrivmedel enligt samma modell som används i USA, och som nu diskuteras inom EU, är en väg att gå. Gröna drivmedelscertifikat eller långsiktiga garantiprissystem för att stimulera till klimatomställningen används redan framgångsrikt av flera länder i Europa.

– De första pionjäranläggningarna som byggs kommer att bli förhållandevis dyra. Efterhand kan nya anläggningar dra nytta av erfarenheterna och sänka kostnaderna genom nya innovationer och ny utveckling av teknik och process. Tekniken blir mer standardiserad och kan produceras i större serier som ger stordriftsfördelar, menar Pål Börjesson.

Ett sätt att stimulera till introduk-

tionen av den nya tekniken skulle kunna vara ett marknadssystem där man fastställer ett garantipris under en period på 10–20 år. Samma modell som redan används av flera länder när det gäller solceller. Där har priserna för den nya tekniken mer än halverats de senaste åren.

– Det tar några år att planera, bygga och utveckla anläggningar av det här slaget. Vill vi vara med på tåget är det hög tid att börja satsa nu, säger Pål Börjesson.«

Klimatbov leder utvecklingen USA är världens ojämförligt största klimatbov räknat i utsläpp per capita. Där finns ett beslut att genomföra ett betydligt striktare och snabbare omställningsprogram när det gäller förnyelsebara drivmedel än EU och Sverige. text Pelle Oskarsson

U

SAs strategi när det gäller biodrivmedel återfinns i Energy Independence and Security Act, en lag som antogs för sex år sedan. Den inriktar sig lika mycket på att USA ska minska sitt beroende av oljeländerna av säkerhetsskäl som att främja klimatomställningen.

Där ställs krav på att mängden biodrivmedel som används i USA ska öka stegvis från 34 miljarder liter år 2008 till 136 miljarder liter år 2023. Totalt uppgick den amerikanska biodrivmedelsanvändningen till närmare 60 miljarder liter förra året.

Med utgångspunkt från kraven i den amerikanska lagen beslutar USAs miljömyndighet årligen om nationella kvoter för biodrivmedel.

Systemet har kopierats av EU och Sverige i miljömålet om att 10 procent av bränsleförbrukningen ska vara förnyelsebar år 2020.

I jämförelse med USA, där målet är att fyrdubbla andelen biodrivmedel från en förhållandevis hög nivå, är EUs målsättning relativt blygsam.

EU har en betydligt lägre andel förnyelsebara bränslen i drivmedelsmixen. Skärpningen av kraven beräknas leda till en fördubblad marknad av biodrivmedel i Europa – från en relativt låg nivå på cirka 15 miljarder liter förra året till drygt 30 miljarder liter 2020.

Det ska sättas i relation till den totala drivmedelsförbrukningen per capita i USA som är tre gånger hög­ re än Europa och mer än dubbelt så hög som i Sverige.

Samtidigt som övergången till 7 eller 10 procent etanol i den svenska och europeiska bensinen och 9,5 procent förnyelsebart bränsle i biodiesel behandlas som en stor reform här hemma har standardbensinen E10 med 10 procents etanolinblandning i bensinen använts i USA i flera år.

Det mål på 10 procent förnyelsebara drivmedel som EU och Sverige siktar på 2020 kommer USA att nå redan om ett eller två år.

På senare år har en ökad nationell produktion av skifferolja och fossilgas gjort att oljeindustrin satt käppar i hjulen för den konkurrerande biodrivmedelsindustrin. Biodrivmedel produceras från det amerikanska spannmålsöverskottet och har kritiserats för att det kräver allt för stor insats av fossil energi.

Sedan flera år tillbaka har man också gett kraftfulla omställningsstöd till forskning och utveckling av

USA vill minska oljeberoendet av säkerhetsskäl och samtidigt främja klimatomställningen.

den andra generationen biodrivmedel baserade på råvaror som halm, stjälkar och blad från sockerrör och majs, och restprodukter från skogsindustrin och pappersmassaindustrin.

En viss mängd av den amerikanska kvoten ska uppfyllas av så kallade avancerade biodrivmedel som ska minska växthusgasutsläppen med minst 50 procent än motsvarande fossila drivmedel. Som avancerade biodrivmedel klassas biogas, biodiesel, cellulosabaserade biodrivmedel och drivmedel baserade på restråvaror och avfall.«

n r 6 2 013 i mpu l s 11

Sverige Runt

det händer i sv

w

5

e 8 r 7 0

q9 1 2 6

SVs nya nationella musikteam: Linus Jackson, Gonzalo Reyes, Edward Forslund, Jörgen Wessén, Lennart Zethzon, Bertil Laneby och Renée Weberitsch.

1stockholm

The Tube ska nå ännu fler

Musikintresset bland unga är större än någon­ sin tidigare.

The Tube, SVs musik­ verksamhet inom rock och pop, ska bli än mer tillgängligt för nya grup­ per, bland andra för per­ soner med funktionsned­ sättning.

på gång i SV

musik. – Förutom

personer med funktionsnedsättning ska unga tjejer och boende i utanförskapsområden inkluderas i verksamheten, enligt en nationell handlingsplan, säger Bertil Laneby, musikansvarig SV.

Renée Weberitsch är kontaktperson för SVs samverkan mellan musikverksamheten och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Hon har gjort en rundringning till alla SV-avdelningar för att få en överblick över hur

10

hammar

Årets Zarah Stipendium. Zarah

Leanderdagen firas varje år i Häradshammars bygdegård. SV är medarrangör tillsammans med bland annat Zarah Leandersällskapet.

I år delades Zarah­ stipendiet ut till Evabritt Strandberg, en artist som, enligt motiveringen, lyft fram en stor artist.

Känd fotograf ställer ut

TORSDAG

2013

12 impul s nr 6 20 1 3

2 härads-

3 malmö

OKTOBER

hedeviken 12 oktober Ådring, marmorering, stänkmålning och nävamålning lärs ut i Hedeviken, Jämtland, den 12-13 oktober. Arrangörer är SV, Hemslöjdskonsulenterna och Länskultur. klippan 23 oktober Hans Andersson föreläser om Maten och makten kl 19. Arrangör: SV Mellanskåne.

tillgängliga SVs musikhus är.

– För att ett musikhus ska kunna räknas som tillgängligt behöver man kunna ta sig fram både inne och utanför huset samt att kunna gå på toaletten, säger Renée Weberitsch.«

3 4

Fotograf Leif Rosén visar bilder hos SV I Malmö.

Foto. För några år sedan tog SV i Malmö kontakt med Fotografiska före­ ningen i Malmö. Tanken var att försöka finna bra lösningar på samverkande fotoprojekt.

Varje månad ställer olika medlemmar inom föreningen ut bilder med olika teman och färger tillsammans med SV i Malmö, där Laila

Callegari, verksamhetsutvecklare, är kontaktperson. Bilderna visas i SVs lokaler i Malmö.

I september och oktober

ställer Leif Rosén, engagerad medlem och internationellt erkänd fotograf, ut fotografier tagna i Italien, Island, Turkiet, Skottland, Grekland och Tyskland. «

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4 trelleborg

7 hedemora

Sortera med SV

Bio mitt på dan

Återvinning. Trelleborgs

kommun tar studieförbund till hjälp för att nå ut till allmänheten när avfallssortering införs från och med nästa år.

De boende i flerfamiljshus ska från årsskiftet samla matavfall som ska gå till framställning av biogas. SVs Josefin Holmberg är positiv till att medverka.

Hon säger till Trelleborgs Allehanda: – Det finns enkla knep som varje person kan ta till sig i sin vardag och som kan ha en positv efekt på miljön. Det lär vi gärna ut.

Anitha Ljung, som arbetar med hållbar utveckling i kommunen, vill att fler ska lära sig om hur Trelleborg och Skåne arbetar med biogas och om hur matavfall kan tas tillvara.

5 burträsk

Nygammalt Återvinning. I

mitten av september var det en vecka i hållbarhetens tecken i Västerbotten.

I Burträsk höll SV och Skellefteåbygdens självhushållningsnätverk en workshop i att bygga nytt med spillvirke och annat byggmaterial som blivit över.

Film. Den som har möj-

Kicki Grönlund och Petra Rönnestig gladdes åt både skördefesten och kungabesöket. Till vänster om kungaparet SV Gotlands ordförande Björn Dahlström och till höger Hushållningssällsakpets vd Mats Pettersson.

Foto: Hushåll-

ningssällskapet Gotland

6roma

Kunglig skördefest

Skördefestivalen på Lövsta i Roma mitt på Gotland blev en succé.

Det var första året som skördefestivalen anord­ nades och den invigdes av kungaparet.

Skördefestival. Över

7 500 personer besökte festivalen den 7–8 september.

Idéen till en skördefest kläcktes efter att Gotland blivit vald till

Sveriges Matlandethuvudstad.

– Det var en fantastisk helg på Lövsta, berättar Jennifer Eriksson, kommunikationsansvarig på SV Gotland.

– SV var med både som samarbetspartner och som utställare.

Petra Rönnestig och Kicki Grönlund från SVavdelningen deltog och berättade om våra studiecirklar. Studiepro-

grammet var nytryckt och hade en strykande åtgång.

Kungen och drottningen

invigde skördefestivalen och bara det bidrog säkert till att folk strömmade till.

Hushållningssällskapet på Gotland och LRF höll i trådarna för festivalen som var inriktad på gröna näringar och gotländska produkter.

q kungsör

w pajala

Folkbildning på utbildningsdagar

Energibesök

utbildning. Det

Energi. Kraftkälla

var ”Mycket snack och mycket verkstad” när styrelserna för SV Sörmland och SV Västmanland möttes för utbildningsdagar på Kungsörstorps konferensanläggning i Kungsör före sommaren.

Folkbildningens betydelse lyftes fram på ett föredömligt och intressant sätt. Eva Ekengren, SV, berättade om folk-

bildningens historia – fakta och nuläge. Vilka krav finns på SV som bildningsorganisation?

Hur påverkar vi samhällsutvecklingen och individers attityder?

Den frågan togs upp av Berit Danielsson, SVs förbundsordförande, som fick boken ”Politiker berättar, användbar i politikerskolor”.

Anita Lilja-Stenholm SV Västmanland

SVs förbundsordförande Berit Danielsson (till höger) fick boken ”Politiker berättar, användbar i politikerskolor” av Anita LiljaStenholm.

Norrbotten, där SV är en aktiv part, var i slutet av september på studiebesök hos Hans Oja, Pajala, för att får information och visning av solcellanläggningen på Jonastorpet.

I juni var det studiebesök på biobränsleanläggningar i Alvik och Altersbruk samt till en gård med lönsam energibesparing i Alterheden.

lighet att gå på bio mitt på dagen kan göra det i Hedemora. En rad succéfilmer visas varannan fredag på biografen Star. Flera föreningar samarbetar om dagbiosatsningen, däribland SV.

8 klövsjö

Bakfest

Bakning. Bröd-

och pizza på surdeg samt kanelbullar med stenmalet mjöl från Ångsta kvarn.

Det stod på programmet när SV och Klövsjö stenugnsbageri bjöd in till en kurs i bakning några dagar i september. västerås. Varje

år anordnas en kulturnatt i Västerås. I år bjöd SV in till att spela på djembetrummor, ett västafrikanskt instrument, för dem som var hågade. 9

0 viby

Loppiskonsert

Loppis. Viby har firat

sin egen dag. Hembygdsföreningen, Närkes energiförening och SV stod i september bakom evenemanget, som innehöll allt från loppis till konserter i kyrkan

14

Så många band kom till Metal Inferno i Kramfors Folkets hus första helgen i oktober. SV var en av arrangörerna till mee talfesten.

3

Så många gånger kommer det att visas film i veckan i Bollnäs nya anhörighetscafé. SV är med och driver caféet. r n r 6 2 013 i mpu l s 13

porträttet » therése söderlind

Programmerare i USA, safariledare i Botswana och FN-tjänsteman i Vietnam. Efter flera år utomlands kommer Therése Söderlind hem till Sverige och skriver två rosade romaner om Norrland.

För ”Vägen mot Bålberget” får hon Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2013.

Den krokiga vägen mot priset text mats nilsson foto thron ullberg

Therése Söderlind får SVs författarpris

T

herése Söderlind är född och uppvuxen i Ångermanland. Efter långa perioder med arbete utomlands återvände hon till Sverige runt millennieskiftet och är sedan fyra år tillbaka bosatt i Upsala.

– Jag bodde på tre olika ställen i Ångermanland. När jag började i gymnasiet hade familjen flyttat ut på landet så att skolvägen till Kramfors var cirka sju mil enkel väg. Det fungerade eftersom det fanns skolskjuts.

Som 19-åring lämnade Therése Söderlind Norrland.

Då hade hon skrivit noveller och dikter och till och med påbörjat en roman. ”Jag är en berättare som aldrig kan svara på en fråga utan att göra lovar på vägen”, skriver hon själv i efterordet till debutromanen ”Norrlands svårmod”.

Författandet på heltid skulle ändå få vänta ett tag: – Jag pluggade vidare till programmerare och fick jobb på ett företag i Göteborg. Det innebar mycket arbete utomlands, bland annat i USA, England och Schweiz.

Therése Söderlinds intresse för u-lands- och biståndsfrågor ledde henne till universitetet i Göteborg där hon läste u-landskunskap. Efter studierna bodde

14 impul s nr 6 201 3

hon i Botswana i södra Afrika i fem år och passade på att studera vidare på distans vid ett universitet i Sydafrika. Ämnet blev förutom u-landskunskap även ekonomi.

– Jag bodde vid randen av Kalahariöknen den första halvan av 1990-talet. Där hade jag en påbörjad karriär som safariledare, berättar hon med ett stort leende.

Nya uppgifter väntade innan författardebuten. I slutet av 1990-talet var hon i Vietnam och arbetade för FN med genusfrågor.

– Jag hade nog svårt att anpassa mig till den hierarki som rådde inom FN-organisationen. Jag tror att många skandinaver reagerar på samma sätt när de ska arbeta i en toppstyrd organisation, där det finns en tydlig hackordning. Den egna karriären föreföll för väldigt många att vara viktigare än det arbete vi skulle utföra.

När Therése Söderlind återvände till Sverige och Stockholm sökte hon sig tillbaka till it-branschen. Det var mitt i en it-boom och det var inte svårt att få jobb.

– Jag gifte mig och när hela branschen var på väg att dala flyttade jag och min man till Malmö. Vi fick vårt första barn, jag var barnledig och kunde se på hur itföretagen kollapsade ett efter ett.

»

n r 6 2 013 i mpu l s 15

porträttet » therése söderlind Då kom ytterligare en vändpunkt i Therése Söderlinds liv. Hon tog studielån och började på en tvåårig författarutbildning vid Lunds universitet.

– Vi fick jobba med manus som skulle vara färdiga när vi var klara med utbildningen. Jag hade hela tiden tillgång till personer att diskutera och bolla idéer med på vägen från utkast till ett nästan färdigt manus. Det var romanen ”Norrlands svårmod”, som jag finslipade innan den blev antagen av ett förlag 2009. Året efter kom romanen ut och då hade jag flyttat med familjen till Uppsala.

– Tankarna började komma på en andra bok men det var mycket som var förändrat.

Nu hade jag inga kollegor, jag fick sitta på min kammare och arbeta ensam. Jag trivs med det, det fungerar bra för mig. Ibland är det svårt att blunda för allt som ska göras i hemmet, med tre barn i skolåldern en hund som ska tas om hand och allt annat som behöver göras. Det fick jag tänka bort när jag arbetade med ”Vägen mot Bålberget”, som krävde mycket research om sedvänjor och trolldom och livet i de små byarna i Kramfors kommun på 1600-talet fram till idag.

I romanen ”Vägen mot Bålberget” återvänder Therese Söderlind till barndomens trakter. Socknarna Nyland och Hammar vid Ångermanälvens utflöde i Östersjön var platsen för en av de största häxjakterna i Sveriges historia och som ledde till döden för uppemot 70 kvinnor. De avrättades genom halshuggning och därefter brändes kropparna.

Kvinnorna påstods stå under inflytande av den onde.

– Mycket information kring processerna 1675 finns på häxmuseet i Sandslån.

Dessutom finns berättelser om prästen i Ytterlännäs, en av få personer jag nämner i romanen som verkligen har funnits. Kvinnorna i boken har inte funnits men de skulle kunna ha levat på det sätt som beskrivs. ”Vägen mot Bålberget” är ett välkomponerat romanbygge som går över flera sekler med olika berättarröster. Olof, vars mor avrättades som skyldig till trolldom, berättar tillbaka om sitt liv. Olof levde långt in på 1700-talet.

För att hålla reda på personerna i romanen fick Therése Söderlind anteckna födelseår på var och en så att alla hamnade rätt beroende på när händelserna utspelade sig.

Att många barn vittnade i rannsakningen

innan domarna föll finns belagt i olika dokument, protokoll och förhör. Barnen kunde berätta att de följt med kvinnor till Blåkulla och om vad som hände där. Olof är en av dem i romanen som vittnar mot sin egen mor. Det fanns också tiggarpojkar, 16 impul s nr 6 201 3

therése söderlind

»Vägen mot Bålberget krävde mycket research om sedvänjor och trolldom och livet i de små byarna i Kram­ fors kommun på 1600-talet fram till i dag.» som flyttade runt och påstod sig kunna se djävulsmärket hos kvinnor. De anmälde kvinnorna till prästen och fick betalt för alla de anmälde. ”Annika blev kallad att bekänna. Det gjorde hon inte. Hon nekade till allt och Herr Lars tog därför med henne ut ur rättsalen för ett samtal. När de kom tillbaka upprepade hon envist att hon inte kunna bekänna det hon inte gjort. Då hördes Olofs röst från bänken och det var knappt den bar: – Kära mor, du vet ju att du har varit i Blåkulla. Nästan varenda natt och snälla mor, bekänn dig så att du kan få förlåtelsen … Han grät. Annika var tyst och Olof upprepade sin bön. Jag riktigt såg hur Annika svalde och så tog hon ett steg närmare ordföranden och sa med hög röst, fast den darrade ordentligt, att hon bekände allt barnet sagt om hon bara fick ta honom med och gå hem.”

– I det rättssystem som rådde skulle inte

den som nekade till en anklagelse bli dömd att mista livet. Barns vittnesmål skulle man inte heller ta på allvar. Men här gjorde man undantag, berättar Therése Söderlind.

Avrättningarna fick däremot inte verkställas utan en andra dom i en högre instans, och därför skickade man från Stockholm ut en ambulerande trolldomskommission till bygden kring Torsåker, Nyland och Hammar och andra socknar. Ordet häxa kom in senare i svenskt språkbruk, säger Therése Söderlind, nu var det trollpackor och trolltyg och samröre med Satan anklagelserna handlade om.

– Ett par år senare, när anklagelserna om trolldom nådde Stockholm, fick man barnen att ta tillbaka allt de sagt och bekänna att de hade hittat på. Prästen fick också erkänna att kyrkan hade gjort fel. Några andra efterräkningar förekom inte trots att oskyldiga människor avrättats.

Therése Söderlind har ägnat mycket tid åt research för att verkligen ta reda på vad som hände bland folket i bygden under den här tiden och hur de påverkades. Att de trodde mycket på skrock råder det ingen tvekan om. De tog bjäran, trådnystanet, och kastade över vänster axel som en sista desperat handling för att inte det värsta skulle drabba gården eller någon anhörig. Samtidigt

sålde man sig till djävulen. Så kallade kloka gummor fanns lite varstans i bygderna. ”Nio varv baklänges och fort gick det.

Under det sista varvet började jag mumla med nystandet hårt i hand: Jag har givit dig blod … Fan ska ge dig mod … Du ska för mig på jorden springa …

Och när jag nådde dörren efter det sista varvets fullbordan: Jag skall för dig i helwetis brinna …

Jag hade trott att det skulle vara svårt att få ur mig det oåterkalleliga sista, men när jag hörde min egen röst, klar och hög som aldrig förr, blev jag nästan full i skratt. Jag lyssnade efter ljud från skogen, men från mörkret där borta hördes bara det höga susandet.

Jag kastade bjäran över vänster axel. Sedan gömde jag den i vedlidret. Jag skulle veta om den började arbeta för mig, för då sas den försvinna.”

– Det var prästerna som ansågs kunna ge

svaren på alla frågor. Vid den här tiden hade det varit nödår flera år i rad. Det var kallt, det regnade mycket och åkrarna, framför allt där korn odlades, gav dåliga skördar. Det måste ju bero på något, ansågs det, och trollpackorna fick skulden. De ansågs till exempel kunna tjuvmjölka grannens kor rakt igenom väggen.

Therése Söderlind knyter ihop historien i ”Vägen mot Bålberget” genom att Veronica i nutid genom släktforskning och intervjuer tar reda på att Malin, en av de cirka 70 kvinnor som från början anklagades för trolldom under häxjakten på 1670-talet, är släkt med henne. Malin undkom dödsstraffet genom att hålla sig gömd. Malin är, liksom Olof och Veronica, en av berättarna i romanen. Jacke, Veronicas pappa, är den fjärde.

– Jag har fått stor hjälp av en person som har bott i Nyland och som har prickat in precis hur det såg ut där när hon växte upp.

För att beskriva jordbruk, fauna och flora och gammal vidskepelse under 1600- och 1700-talen har språk- och folkminnesarkivet i Uppsala spelat en stor roll i Therése Söderlinds research. Hon har tagit hjälp av folklivsforskare för att hitta rätt i samlingarna.

Sedan ”Vägen mot Bålberget” kom i febru-

ari i år har Therése Söderlind lämnat skrivkammaren och är ute och håller föredrag, berättar om boken, ger intervjuer…

– Jag har varit på ett 20-tal bibliotek och berättat om boken och hur den kom till.

Jag har tackat nej till lika många eftersom jag helt enkelt inte hinner med. Dessutom tycker barnen att jag är borta alldeles för mycket.

Om Norrland kommer att stå i centrum även för nästa romanbygge återstår att se.

Känslan är att Norrland har en särskild plats i Therése Söderlinds hjärta.«

>> Therése Namn Therése Söderlind. Ålder 48.

Familj Man och tre barn i skolåldern.

Bor Uppsala.

Intressen Familjen, hunden, sommarstugan, skönlitteratur (läser mycket).

Aktuell Har fått Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2013 för romanen ”Vägen mot Bålberget”. Har tidigare gett ut romanen ”Norrlands svårmod” (2010).

Jag hade inte kunnat skriva ”Vägen till Bålberget” utan min livserfarenhet, berättade Therése Söderlind när hon fick SVs författarpris 2013.

Juryns motivering: En suggestiv generationsroman ”Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2013 går till Therése Söder­lind för hennes bok ”Vägen mot Bålberget”, en suggestiv generationsroman med Ångermanlands byar och skogar som spelplats.

Fyra tidsplan, från 1600-talets häxprocesser till nutid, och fyra berättarperspektiv vävs in i varandra och blir till slut en hel släkthistoria. På ett levande och variationsrikt språk berättas om hur det är att vara förälder,

om förhållandet mellan föräldrar och barn och om existentiella frågor om arv och skuld, om vem jag är och var jag kommer ifrån. En rik bok som kan ge upphov till många samtal.”

Priset är på 25 000 kronor. n r 6 2 013 i mpu l s 17

bokmässan » sv på plats

Författarträngsel i SVs monter Författare som skrivit böcker i angelägna ämnen avlöste varandra i SVs monter på årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg sista helgen i september.

En av höjdpunkterna var när Therése Söderlind fick ta emot SVs författarpris 2013 för romanen ”Vägen mot Bålberget”. text och foto mats nilsson

B

engt Witte, SV Göteborg, har varit med och knutit kontakter med föreläsare till bokmässan i många år: – SV har varit med på bokmässan i ett tiotal år. Nu har vi i SV Göteborg bra kontakt med Norstedts förlag som hjälper oss att hitta föreläsare. Det ska passa in i tidsschemat eftersom det händer så otroligt mycket på mässan på en gång.

– Men vi har många andra kontakter också, förutom det stora bokförlaget. Kontakterna har vi nytta av på SV i Göteborg när vi bokar föreläsare till Redbergsteatern, där SV ofta har kulturprogram av olika slag.

När Bengt Witte berättar för Impuls hur SV Göteborg arbetar för att få så många bra föreläsare, inleder Jan Mosander, journalist och känd radioröst, sitt framträdande i SVs monter. Han berättar underhållande om sitt yrkesliv som han har beskrivit i boken Bland spioner, kommunister och vapenhandlare.

Direkt efter Jan Mosander kommer hans hustru Ingalill Mosander och ger tips på nyutgivna läsvärda böcker. Hon rekommenderade flera barnböcker, varav några som hon har tipsat om i TV. Dick Harrison (101 föremål ur

18 impul s nr 6 201 3

Bengt Witte, SV Göteborg, ansvarar för författarkontakterna till SVs monter på bokmässan. I bakgrunden berättar Jan Mosander om sin nya bok.

Therése Söderlind fick SVs författarpris 2013. Hon samtalar med Nils Ingmar Thorell, SV, och Karin Wennerberg, LRF.

Sveriges historia), Lena Einhorn (Blekingegatan 32), Jonas Gardell (Torka aldrig tårar utan handskar), Bea Uusma (Expeditionen – min kärlekshistoria), Göran Hägg (Ett alldeles särskilt land) – författarna avlöste varandra i SVs monter.

– Vi vill hitta en balans i utbudet, vad som är attraktivt att nå ut med, säger Bengt Witte. Vi vill nå så många som möjligt.

Den ledstjärnan har Bengt Witte även i sitt dagliga arbete som verksamhetsutvecklare på SV i Göteborg. Hantverk, musik, data och evenemang är några av hans arbetsområden.

Pär Holmgren, meteorolog, fanns på plats i SVs monter och tog upp klimatfrågan, alltid aktuell men högaktuell just nu i samband med den

stora klimatkonferensen i Stockholm. Klimathotet är en realitet och det är hög tid för mänskligheten att byta kurs mot ett hållbart samhälle, är budskapet från både Pär Holmgren och FNs klimatpanel.

Bok- och biblioteksmässan pågår i

fyra dagar, från torsdag till söndag.

På lördagen var det så många besökare att det nästan inte gick att ta sig fram i gångarna i utställningshallen.

Då passade SV på att dela ut 2013 års författarpris till Therése Söderlind, Uppsala. (Läs mer om henne på sid 14). Hon intervjuades i SVs monter av Nils Ingmar Thorell, vice ordförande i SV förbundsstyrelse och tillika ordförande i den jury som utser pristagaren, och Karin Wennerberg, LRF, ledamot i juryn.

Therése Söderlind fick SVs för-

Trångt, trångt – det var stundtals svårt att ta sig fram på årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg. För den som tycker om böcker är det himmelriket trots trängseln.

fattarpris för romanen ”Vägen mot Bålberget”. Hon fick frågan vad hon tycker om att bli jämförd med Joyce Carol Oates, den alltid aktuella Nobelpristagarkandidaten i litteratur.

– Jag har faktiskt inte läst henne böcker, svarade Therése Söderlind, bara hennes handbok i skrivande.

Therése Söderlind fick inspiration till ”Vågen mot Bålberget” när hon deltog i en guidad häxvandring i de bygder i Ångermanland där kvinnor avrättades år 1675, anklagade för samröre med den onde.

– Det är en historia sällan berättad, särskilt inte från kvinnornas sida, sa Therése Söderlind.

Ett annat brännhett ämne som togs

upp i SVs monter var lagstiftiningen mot våldtäkt och andra sexuella övergrepp. Ida Östensson och Vannesa Marko bildade med sina res-

pektive organisationer Femtastic och Crossing Boarders ett nätverk med artister och startade kampanjen ”Fatta”. Dess mål är att ändra strukturer och attityder i samhället och hitta lösningar till problemen.

Samtidigt föll den friande domen gruppvåldtäktsmålet i Umeå, där en 15-årig flicka mot sin vilja utsattes för grova övergrepp. Fallet har upprört hela Sverige och lett till diskussionen om vad ett nej egentligen betyder.

Till kampanjen ”Fatta” har ett hund-

ratal berättelser samlats in från kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Det var grunden för en låt med Cleo, Syster Sol och Kristin Amparo. SV har stöttat projektet, och både Vannesa Marko och Ida Östensson lovordade SV för det goda samarbetet.«

Söderlind senaste vinnaren SV har det ut Landsbygdens författarstipendium sedan 1954. Från och med 2008 bytte det namn till Studieförbundet Vuxenskolans författarpris.

1992 Nils-Erik Sjödin 1993 Ulla-Lena Lundberg 1994 Ing-Marie Eriksson 1995 Anita Salomonsson 1996 Torgny Lindgren 1997 Åke Lundgren 1998 Anna-Karin och

Thomas Tidholm 1999 Åke Edvardsson 2000 Kjell Eriksson 2001 Aino Trosell 2003 Sven-Olov Karlsson 2005 Robert Kangas 2007 Ronnie Sandahl 2008 Ann-Helén Laestadius 2009 Carin Hjulström 2010 Olle Lönnaeus 2011 Tomas Bannerhed 2012 Katarina Fägerskiöld Therése Söderlind tog emot 2013 Therése Söderlind SVs pris på bokmässan.

n r 6 2 013 i mpu l s 19

sv-satsning » film

Jennifer Bernhardsson är en av många statister i ”Den onda ringen”.

Är det redan för Filmprojekt ska ”rädda” Falkenbergs ungdomar

20 impul s nr 6 201 3

Utbildningsfilmen ”Den onda ringen” kommer att premiär­ visas i Falkenberg 16 november. På bilden syns skådisen Emelie Arborén.

sent?

Kan en lokalt producerad långfilm bidra till en tryggare och mer kreativ stad? Det hoppas SV Halland och Falkenbergs kommun som medverkar i ett nyskapande ungdomsprojekt med vita duken som fond.

Text Johan Joelsson foto Jonatan Jacobson

n r 6 2 013 i mpu l s 21

sv-satsning » film

K

ontrasten mellan de lugna gatorna i Falkenbergs centrum och den öronbedövande nattklubbsmiljön inne på Grand Hotel är påtaglig. På dansgolvet hoppar ett 20-tal ungdomar upp och ned i takt till pumpande technomusik.

Någonstans inifrån den svettiga klungan hörs uppjagade röster. Två rivaliserande gäng knuffas och gör sig redo för slagsmål.

Precis innan det första slaget ska falla dyker ordningsvakter upp och föser ut några adrenalinstinna killar. Sekunden senare ekar en röst i lokalen: – Bryt!

Sedan i våras befinner sig regis-

sören Ronnie Brolin i Falkenberg för att, tillsammans med cirka 250 lokala skådespelare samt sitt team från produktionsbolaget iFocus, spela in långfilmen ”Den onda ringen”. Manuset – som kretsar kring den unge Leon och hans turbulenta väg mot ett liv präglat av droger och kriminalitet – bygger på 1 100 intervjuer med Falkenbergsungdomar som har fått berätta om hur det är att vara ung i staden. Utifrån det digra researchmaterialet har Ronnie Brolin skrivit manuset.

– Syftet med filmen är bland annat att visa hur tidiga val kan få förödande konsekvenser längre fram i livet, säger han.

Bakom det månghövdade inspelningsteamet smyger Reine Johansson omkring. Han är verksamhetsutvecklare på SV Halland som ända sedan idéstadiet varit involverat i filmprojektet. Reine Johansson berättar att SV Halland, som bidragit med 50 000 kronor till filmen, har stora förhoppningar på vad filmen kan generera.

– Vi från SVs sida kommer att vara där med håven direkt och fånga upp de filmintresserade ungdomarna som medverkar och ge dem möjlighet att komma igång med film-, teater-, skrivar- och teknikcirklar hos oss. Jag hoppas att det här blir en härlig snöboll, säger han.

SV tvekade aldrig att gå in i projektet. Eftersom manuset helt och hållet bygger på Falkenbergsungdomarnas erfarenheter, menar Reine Johansson att filmen får en demokratisk och folkbildningsmässig tyngd.

– Filmen kommer att användas

22 impul s nr 6 201 3

Rikard Björk, som spelar Leon, har förberett sig genom att besöka kriminalvårdsanstalter och samtala med vänner som befunnit sig i missbruk.

Från vänster: Regissören Ronnie Brolin, amatörskådespelaren Petrit Rexhepi och Reine Johansson, verksamhetsutvecklare på SV Halland.

i undervisningssyfte i kommunens skolor. För mig är det folkbildning i allra högsta grad, säger Reine Johansson.

Ronnie Brolin, som tittat på den inspelade dansgolvsscenen, är inte helt nöjd. Han ber skådespelarna att göra sig beredda för en ny tagning.

En festklädd statist rättar till frisyren. Hon heter Helen Tovinger och jobbar till vardags som ungkulturcoach på Falkenbergs kommun som är projektägare.

Helen Tovinger tror att filmen på sikt ska bidra till en tryggare kom-

Louise Klintefjord, Räddningstjänst Väst, till vänster, och Helen Tovinger, Falkenbergs kommun följer inspelningen.

Mari-Louise Wernersson.

FOTO:

FALKENBERGS KOMMUN

mun och öka ungdomarnas delaktighet i samhället.

– Kommunens jobb börjar egentligen först när filmen är färdig. Då ska vi ta fram ett handledningsmaterial så att filmen kan användas som diskussionsunderlag på våra skolor.

Den ska också visas för föräldrar, politiker och pensionärer, säger hon.

Mari-Louise Wernersson, kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg, är även hon involverad i filmprojektet. Hon fick upp ögonen för Ronnie Brolins arbete 2008 i samband med att hennes dotter medverkade i Brolins långfilm ”Älska mig” som behandlade mobbning.

Wernersson tände direkt när regissören presenterade idén att producera en film i Falkenberg på temat ungdomsproblematik. Tajmingen var helt rätt. I samma veva hade det inträffat några uppmärksammade rättsfall med ungdomar som både offer och förövare samt publicerats en undersökning som visade på höga otrygghetstal bland kommunens invånare.

Svettigt på dansgolvet. Många statister krävdes för att få till nattklubbsscenen.

– Jag tror att filmen kommer att ge en bra bild av vad våra ungdomar tänker på och drömmer om. Just tonåringar kan annars vara svåra att komma in på livet, säger hon. w Kan en utbildningsfilm verkligen på-

verka ungdomar på ett sådant sätt att de tar sig ur kriminalitet och destruktiva miljöer?

– Ja, absolut. Film kan få en att stanna upp och se saker och ting ur en annan vinkel. Jag hoppas att ”Den onda ringen” ska leda till att ungdomar får stöd att lätta sitt hjärta så att fler väljer att byta miljö om de inte är i rätt sällskap, säger hon.

Tillbaka till den dunkla nattklubben på Grand Hotel. Dansgolvsscenen är inspelad och det är dags att gå vidare i det späckade schemat.

Ronnie Brolin är mycket nöjd med de unga Falkenbergsbornas insatser.

– Det kommer att bildas en stor vi-grupp bland dem som medverkar i filmen. Och en sådan stärker gemenskapen i en stad, säger han.

I klungan bland skådespelare står

reine johansson

»Filmen kommer att användas i undervisningssyfte i kommunens skolor. För mig är det folkbildning i allra högsta grad.»

16-åriga Jennifer Bernhardsson.

Hon agerar både stylist och statist under inspelningen. Trots att filmen är våldsam tycker hon att den ligger ganska nära verkligheten.

– I Falkenberg finns det inte mycket att göra för unga. Men det finns en hel del våld och droger. Jag hoppas att alla som ser filmen förstår hur illa det kan gå, säger hon. på Grand Hotels trappa med utsikt över Ätran sitter 16-årige Petrit Rexhepi och laddar inför nästa scen.

Han spelar gängmedlemmen Andor.

Lite generad berättar han att det var hans mamma som anmälde honom till provfilmningarna i våras.

– Jag blev fett glad när jag blev utvald för rollen. En sådan här chans

Fakta >> ”Den onda ringen” premiärvisas i Falkhallen i Falkenberg den 16 november.

Filmprojektet har en budget på 2,1 miljoner kronor. Förutom SV Halland och Falkenbergs kommun finns Region Halland, Kulturbryggan, iFocus, Länsförsäkringar Halland och Sparbanken Falkenberg bland finansiärerna.

får man inte varje dag. Det är ett minne för livet. Och kanske leder det till att någon producent upptäcker mig i framtiden, säger han med ett brett leende.

Petrit Rexhepi, som har b ott i Falkenberg i hela sitt liv, läser på fordonsprogrammet men har ända sedan barnsben varit intresserad av teater. Han kan relatera till problematiken som gestaltas i ”Den onda ringen” och känner flera ungdomar som glidit in i kriminalitet.

Han beskriver Falkenberg, åtmins-

tone vintertid, som ett ”riktigt dött ställe” och menar att kommun, före­ningar och studieförbund borde bli bättre på att fånga upp rastlösa ungdomar genom att satsa mer på aktiviteter. Men filmen tycker han är ett utmärkt initiativ.

– Här får ungdomar se vad konflikter och kriminalitet kan leda till, att man faktiskt kan råka riktigt illa ut. Jag tycker att ungdomar ska kolla på filmen noggrant, tänka efter och förändra sina beteenden, säger Petrit Rexhepi.« n r 6 2 013 i mpu l s 23

drömmar » gå i cirkel

anna östlund

Hon skrev en bok om sin passion – vävning Vävning. Anna Östlund minns när

hon som liten fick följa med sin mormor till vävstugan. Anna kröp under vävstolarna och från det lilla köket luktade det termoskaffe och prickigkorvsmörgåsar…

Hon hann bli 35 år innan hon tog itu med vävningen – nu väver hon på nästan all ledig tid.

text och foto mats nilsson

M

ormor vävde allt från löpare och dukar till tyg till folkdräkter. Jag tänkte att det ska jag lära mig! När mormor gick bort 89 år gammal för mer än tio år sedan blev det ett uppvaknande för mig.

– Nu hade jag gärna haft mormor med mig vid min sida, berättar Anna, men tyvärr blev det inte så.

Anna är född i Borlänge. Efter åtta år i Stockholm lämnade hon journalistyrket och flyttade hem igen.

Då hade hon redan hunnit gå i en studiecirkel i vävning men det var i Borlänge lusten och viljan att lära sig mer om vävning tog fart.

– Jag anmälde mig till en vävcirkel på kvällstid hos SV. Jag fortsatte en termin till och en till … det blev fem terminer mycket tack vare en superbra ledare.

För Anna har det alltid varit cirklar och kurser på kvällstid som gällt.

Någon tid över på dagarna har hon aldrig haft. Nu är hon informations-

24 impul s nr 6 20 1 3

ansvarig på SSAB i Borlänge med 2 200 anställda, ett jobb som kräver sin kvinna.

– Att väva är ett långsamt hantverk. Det går aldrig att bara sätta sig vid vävstolen och börja väva. För mig är det en skön avkoppling efter arbetet att förbereda för en ny väv och sedan börja väva.

– Jag laddar batterierna och får ny energi i vävstolen. Samtidigt är det ensamt. Att träffa andra som också väver är för mig nödvändigt, vi lär av varandra.

När Annas ledare i studiecirkeln gick i pension 2005 blev det ett litet uppehåll i vävningen. Vävstolen på vinden i fritidshuset användes flitigt på sommaren men Anna ville mer: – Jag vävde enbart trasmattor, jag ville lära mig mer. Nu fungerar det inte heller med kvällskurser eftersom min femåriga dotter kräver sin tid.

En distanskurs i vävning med temat rosengång blev upphovet till många nya idéer och flera nya vän-

Anna Östlund rekommenderar att gå i studiecirkel för den som vill komma igång.

ner, alla med ett brinnande intresse för rosengång.

Anna har fått många nya vänner som

generöst delar med sig av sin kompetens och sitt hantverkskunnande.

Hon rekommenderar verkligen att gå i en cirkel för att komma igång.

– Jag väver bara av lust och för mitt eget skapande. För att sprida kunskap om kvinnors engagemang och passion för vävning fick jag idén att göra boken ”Rosengång”. Det är intervjuer med nio kvinnor samt vävbeskrivningar. Jag ville också att fler yngre ska upptäcka tjusningen med vävning.

I bokens inledning skriver Anna Öst-

lund: ”Så länge jag kan minnas så vävde min mormor. Hon var född 1911 och ägnade hela sitt liv åt familjen och hemmet. Hon var en hemmafru. För hennes generations kvinnor var det viktigt att alltid vara sysselsatt. Man fick aldrig sitta still och göra ingenting”.«

eva lehtonen

Maten blev hennes medicin Mat. Eva Lehtonen, Sala, letade länge efter en studiecirkel eller

kurs i medicinsk matlagning. När hon hittade en studiecirkel hos SV som skulle starta på Jädersbruks herrgård utanför Arboga anmälde hon sig direkt. text och foto mats nilsson

D

et var rena drömmen att vara i det vackra köket på herrgården och laga nyttig och stärkande mat, som jag mår bra av, säger hon.

Eva, som är intresserad av äldre hus och gårdar, kände till Jädersbruks herrgård och dess skiftande öden genom åren. När paret Lola och Florian Baumgarten köpte herrgården blev den till ett ekologiskt centrum. I våras startade de studiecirklar i medicinsk matlagning genom SV. – Jag har en ovanlig reumatisk sjukdom och behöver äta mat som stärker immunförsvaret. När jag hörde talas om studiecirkeln tog jag kontakt på en gång och hade lyckan att få vara med i cirkeln i våras.

Nu kan Eva mycket väl tänka sig att gå en fortsättning i höst. Hon hade tidigare inte riktigt fått grepp om vad makrobiotisk matlagning handlade om. Nu vet hon betydligt mer eftersom praktisk matlagning varvades med teori. Enligt Eva kan man beskriva det enkelt: det är att äta så sund och så ren mat som möjligt som är bra för den egna hälsan.

– Jag fick bra recept på mat som jag kan tillaga hemma. Både Lola och Florian delar med sig av både tid och engagemang. Det handlar också om att bidra till en hållbar miljö.

– Nu följer jag inte slaviskt det vi lärde oss om makrobiotisk matlagning men jag har det med mig. Eva och de andra som deltog i cirkeln fick bland annat veta hur man undviker eller minskar socker i vardagen och istället kan använda naturliga sötningsmedel i till exempel godis och kakor.

En annan sammankomst handlade om säd, frön och surdegsbröd, ytterligare en om frukt, grönsaker och

örter. De tillagades med tanke på konsistens, färg och smak.

Eva kan sakna goda och färska frukter och grönsaker året om som vårt klimat inte tillåter att vi odlar.

Men det går att göra det bästa av situationen. Hon tänker fortsätta på den inslagna vägen. Hon åt mycket grönsaker redan innan hon började i cirkeln.

Mest av allt saknar hon mjölken:

Eva Lehtonen lagar mat som är nyttig för henne i cirkeln på Jäderbruks herrgård.

– Jag kan längta efter mjölk men använder numera bara mjölk till gröten.

Eva har goda vänner som är pålästa

och redan kan mycket om hälsokost och som också blev intresserade av cirklarna.

– Jag sökte länge men till slut hittade jag precis den cirkel jag letade efter, säger Eva.«

Beskriv din egen drömcirkel – vinn presentkort Den här hösten har Studieförbundet Vuxenskolan (SV) en satsning på temat ”Gamla drömmar”.

I tio olika reportage i fem olika vecko- och månadstidningar berättar några av SVs cirkeldeltagare hur cirkeln

blivit ett redskap till förändring och personlig utveckling.

Reportagen publicerades med start den 15 augusti och några veckor framåt.

Samtidigt får mer än 300 000 hushåll runt om i Sverige ett direktutskick med en

uppmaning att plocka upp en gammal dröm och förverkliga den hos SV. Den som är tävlingssugen kan tävla på sv.se. Fram till 31 oktober står fem presentkort på spel. Uppgiften är att beskriva sin egen drömcirkel. n r 6 2 013 i mpu l s 25

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Öppet brev till Hillevi Engström, Sveriges nya

Så bekämpar du

Var sjunde person på jorden lever i extrem fattigdom.

Bristen på jämställhet är en starkt bidragande orsak.

I ett öppet brev till Sveriges nya biståndsminister Hillevi Engström uppmanar We Effects vd Anneli Rogeman henne att ändra på det.

Hej, Hillevi Engström, grattis

till Sveriges viktigaste ministerjobb.

Du har en spännande tid framför dig. Utmaningarna är många och åsikterna går isär om hur fattigdomen bekämpas bäst. Låt mig berätta vad vi vet.

Att jämställdhet är viktigt för ett bra och effektivt bistånd råder det stor enighet om.

Världsbanken har slagit fast att ökad jämställdhet är en förutsättning för minskad fattigdom. Och FNs jordbruksorgan FAO har räknat ut att om kvinnor fick möjlighet att bruka jorden på samma villkor som män skulle 100 miljoner människor slippa gå hungriga.

Jämställdhet är också ett

högt prioriterat område i det svenska biståndet. Det är glädjande att frågan har starkt stöd hos beslutsfattarna. Men det återstår en del arbete här. Ingen vet nämligen hur stor del av biståndet som verkligen når fram till kvinnorna.

Detta försöker vi på We Effect att ändra på. Sedan 2009 går mer än hälften av We Effects bistånd i Latinamerika till kvinnor och vi har nyligen beslutat att nå samma mål i alla de 25 länder där vi är verksamma.

Vi kan redan se att fattigdomen

minskar snabbare när biståndet går till kvinnorna. I dag har vi tusentals familjer där vi 26 impul s nr 4 201 2

arbetar där beslut om ekonomi och framtid tas gemensamt.

Detta leder till att familjen numera lägger mer pengar på mat, sjukvård och utbildning.

Vi ser att antalet kvinnor i beslutsfattande positioner i flera fall har dubblerats i de organisationer som vi arbetar med.

Detta sänder tydliga signaler till det omgivande samhället.

Margret Biira och Zakalia Mu-

hindo i byn Buthale i Uganda är ett av många framgångsexempel. Med stöd från We Effect deltog paret för en tid sedan i en studiecirkel om jämställdhet. Kunskaperna resulterade i att alla beslut som rör familjen, pengarna och framtiden nu tas av Margaret och Zakalia tillsammans. Besluten blir betydligt bättre och grannarna börjar ta efter deras exempel.

Studiecirklar i jämställhet låter kanske inte så kraftfullt som åtgärd mot fattigdom.

Men det är en metod som fungerar och som ger långsiktiga resultat.

Det är genom ökad kunskap

förändringar sker. Det vet alla som deltagit i en studiecirkel i vår medlemsorganisation Studieförbundet Vuxenskolan. I en studiecirkel träffar du människor med en annan bakgrund än din egen. Du pratar, lyssnar och lär. Mötena och samtalen blir till ny kunskap för alla.

Med ökad jämställdhet kan vi bekämpa fattigdomen bättre. Men för att det ska hända behövs ditt stöd Hillevi Engström.

50 kronor räcker för att ett

par som Margaret och Zakalia ska kunna delta i en studiecirkel om jämställdhet. Se till att minst hälften av biståndet når kvinnor och miljontals människor kommer att få ett bättre liv. Ett bistånd fokuserat på jämställdhet skapar ett bättre och mer effektivt svenskt bistånd – med resultat som håller i längden.

Anneli Rogeman vd We Effect

Bistånd >> We Effect We Effect (före detta Kooperation Utan Gränser) är en biståndsorganisation som sedan 1958 tänker och agerar långsiktigt – för att förändringar ska bestå. Hjälp till självhjälp är ledstjärnan i biståndsarbetet i 25 länder och fyra världsdelar. Fokusområden är landsbygdsutveckling, bostäder, jämställdhet och tillgång till mark.

Bakom organisationen står ett 60-tal svenska företag och organisationer med rötter i den svenska kooperationen, däribland Studieförbundet Vuxenskolan.

Läs mer och stöd organisationens arbete på www.weeffect.se.

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

biståndsminister:

fattigdomen bäst

Margret Biira och Zakalia Muhindo från Uganda har deltagit i en studiecirkel om jämställdhet. Alla beslut som rör familjen tas nu gemensamt av Margaret och Zakalia.

n r 6 2 013 i mpu l s 27

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

500 000 limpor för varje motorvägsavfart Världens efterfrågan på mat och resurser exploderar samtidigt som den siste svenske mjölkbonden förbereder sig för att släcka ljuset i ladugården år 2020. debattören Hans Andersson och sv ger sig ut på föreläsningsturné i mellanskåne för att samtala om mat och makt.

Vi förlorar 500 000 brödlimpor för varje motorvägsavfart, är ett av Hans Anderssons budskap.

De senaste århundradena har präglats av en alltmer tilltagande teknisk utveckling som fått stora ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala följder. Genom ständiga utbyggnader av tätorter sväljs alltmer jordbruksmark av industrier, motorvägar, logistikcenter och villaområden.

Samtidigt har en alltmer pressad prisbild på mat och andra jordbruksprodukter krävt effektivisering av jord-

bruken för att de ska kunna överleva.

Det är signaler som Hans Andersson vidarebefordrar till Rose-Mari en större almän- Linde, SV Melhet. lanskåne.

– Problematiken uppmärksammas i dag från flera håll av olika organisationer, forskare och debattörer och det är ett angeläget ämne för alla oss konsumenter, säger RoseMari Linde, avdelningschef för SV Mellanskåne.

Hans Andersson tar bland an-

nat upp frågor som: w Under de senaste 30 åren har importen av mat ökat och i dag är mer än hälften av den mat vi köper i affären från ett annat land. Vi har i dag en självförsörjningsgrad på under 50 procent, vilket innebär att om gränserna stängs skulle vi inte klara oss speciellt länge. w Vi bygger idag ut våra tätorter på den allra bästa åkermarken, vilket betyder att möjligheten för produktion av livsmedel minskar efter hand. Åkermark som en gång tagits

ur bruk för bebyggelse går inte att återställa. w I dag diskuteras närodlad mat i samband med kommunala upphandlingar och det finns många konsumenter som gärna väljer det i mån av tillgång.

Men flera undersökningar visar att de flesta väljer varor i första hand efter prislappen, oavsett ursprung.

– Vi tycker att frågan om vår mat och våra resurser är väldigt viktig folkbildning och vill därför ge människor möjlighet till information och samtal om ämnet, säger Rose-Mari Linde.

Källa: SV Mellanskåne

Fria tankars hem – bättre kan det inte sägas För snart 100 år sedan, närmare bestämt 1920, tog de två bröderna Eric och Rudolf Carlsson initiativ till den studiecirkel som kom att bli startpunkten för SLS, Svenska Landsbygdens Studieförbund.

Idén hade man hämtat från arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen som redan tidigare startat studiecirkelverksamhet.

De båda bröderna ville att också landsbygdsungdomarna skulle få möjlighet att skaffa sig nya kunskaper för att både växa som människor och stärka självkänslan, som på den tiden var mycket låg på landsbygden. Eric och Rudolf var båda starkt engagerade i SLU och i den dåtida samhälls-

28 impul s nr 4 201 2

debatten. Rudolf var en flitig skribent i organisationens tidningar. Det andra syftet med deras initiativ var att skapa intresse och ge redskap för att vara med och påverka samhällsutvecklingen.

Man döpte studiecirkeln till ”Fria tankars hem” ett namn som inte tillkom av en slump.

Det fanns starka krafter i samhället som gjorde anspråk på att ostört få bestämma över människors vardag. Prästen i Slöinge församling, som bröderna tillhörde, ifrågasatte från predikstolen om brödernas initiativ var av godo.

Det var således inom SLU – nuvarande CUF – som tanken på en organiserad studieverk-

samhet föddes. Litet senare, i slutet av 1940-talet, uppstod samma diskussion inom FPU, Folkpartiets ungdomsförbund, och 1948 bildades Liberala Studieförbundet.

1967 bildades så Studieförbundet Vuxenskolan genom en sammanslagning av SLS och LiS. Mycket har förändrats sedan

de första stapplande steg som ledde fram till bildandet av SLS och LiS. I dag är det andra grupper som behöver grundläggande kunskaper och ökat självförtroende. Att fler engagerar sig i samhällsfrågor – inte bara i enstaka kampanjer i de social medierna – är lika angeläget nu som det var 1920.

Studieförbundet Vuxenskolans enastående utveckling både vad gäller verksamhetens omfattning och ämnesbredden är delvis en följd av förändringar i det omgivande samhället, men framför ett resultat av det tusen och åter tusen ideellt arbetande folkbildningsentusiaster har åstadkommit runt om i landet.

Jag har förstått att förbundsledningen nu överväger att på nytt lyfta fram namnet på den allra första cirkeln. Det tycker jag är en utmärkt idé. ”Fria tankars hem” – det är svårt att finna en bättre beskrivning på det som är och i framtiden bör vara Studieförbundet Vuxenskolans signum.

Allan Sundqvist

10 frågor

till Jenny Berg

Dans på distans: ”Möjligheterna är oändliga, man kan hålla workshops med dans­lärare från hela världen.”

text fanny lundmark

för en inlandskommun att kunna skryta med bra dans.

5Har ni gjort några förändringar inför höstens omgång av projektet?

– Vi har nya projektorter: Lycksele och Robertsfors/Ånäset. Men i det stora handlar det om detaljer och att förbättra det vi gjorde i våras. Vi har testat det mesta – hur ljuset ska vara, vilken ljudnivå som är bäst och var i rummet dansläraren ska stå för att rörelserna ska bli så tydliga som möjligt i kameran.

6Varför riktar ni er till just personer i inlandet?

– Vi vill kunna erbjuda danscirklar med hög kvalitet till hela länet.

I Dans på distans i Väster­ botten kan alla vara med, oavsett var man bor.

Foto: Fanny Lundmark

1Du är verksamhetsutvecklare på SV Västerbotten och har varit med och tagit fram projektet Dans på distans, där tjejer i mellan- och högstadieåldern som bor i inlandet studiecirkeldansar via länk. Hur växte idén fram?

– Dans i Västerbotten och SV bestämde oss för att starta ett samarbete för att få ut dansen i länet som en del i Unityprojektet, som handlar om att via hiphop nå personer i utsatta områden. Ett av målen var att nå tjejer och skapa en spridning av projektet. Allt tajmades ihop i samma tid och resultatet blev skypeprojektet Dans på distans.

provade på olika dansstilar. Det var också fyra fysiska träffar varav en var en uppvisning för allmänheten.

3Vilken har varit den största utmaningen?

– Tekniken. Det är många saker som ska stämma och det är lätt att det strular. Det gör att det krävs disciplin hos alla inblandade, det funkar inte med småprat i gruppen och man måste ta hänsyn till efter­ släpning. Allt vi tar för givet när vi möts skalas av när det finns en skärm emellan.

2Hur går Dans på distans till?

4Vilka är fördelarna med en distansstudiecirkel i ett fysiskt ämne som dans?

– En danslärare kopplar upp sig på skype i Musik- och danshuset här i Umeå. Hon har en vanlig webbkamera med inbyggd mikrofon och en extern skärm för att se gruppen på. Sedan är det bara internet som behövs. I våras riggade 14 tjejer från Norsjö och Malå upp dator och PA i sina två lokaler och

– Det blir enklare att dansa om man slipper åka långt. Och man får tillgång till lärare med hög kvalitet som annars kanske inte finns på orten. Det här kan vara ett framtidssätt att jobba med dans eftersom möjligheterna är oändliga – man kan hålla workshops med danslärare från hela världen. Det är kul

>> Fakta Namn Jenny Berg. Ålder 35.

Yrke Verksamhetsutvecklare vid SV Västerbotten.

Bor Umeå.

7Har det startats några cirklar av tjejer efter det att Unityprojektet sattes igång?

– Ja, tolv stycken i Umeå och tre i Vilhelmina. Före den särskilda tjejsatsningen hade vi bara killband och någon enstaka tjej i varje dansgrupp i Umeå.

8Unity har också handlat om förändringar i miljön på Musik- och danshuset där många av era cirklar äger rum. Hur har ni tänkt?

– Tavlorna på väggarna föreställde manliga förebilder. Det har vi ändrat på och i dag hänger foton av tjejer där också, de som är aktiva inom verksamheten. Tanken är att alla ska vara husets ansikte utåt.

9Har ni några andra danscirklar?

– Ja, allt från pyttedans för de minsta till hiphop för seniorer.

0Du är själv dansare. Hur ser din bakgrund ut?

Jenny Berg.

– Jag gick streetlinjen på Danshögskolan i Stockholm. Men långt innan det träffade jag Hermez (som jobbar på Musik- och danshuset i dag) och hans kompisar som dansade breakdance på någon bakgata i stan. Jag hakade på, men det tog några år innan jag fattade att det fanns danskurser man kunde anmäla sig till.« n r 6 2 013 i mpu l s 29

sv-projekt » stadsodling

Nu blommar

asfalten

Trenden med odling i storstäder sprider sig alltmer och verkar ha kommit för att stanna. Flera större och medelstora städer har hakat på. I Västerås slår SV ett slag för stadsodling.

Text och foto Mats Nilsson

N

u behöver man inte längre bo på landsbygden för att odla. I Sveriges största städer finns föreningar och nätverk med odling på programmet, ofta med respektive kommun som en aktiv part.

– Vi fick en förfrågan från Lena Bergquist på SV om vi skulle starta ett nätverk för stadsodling. Det är nu ett år sedan och här står vi mitt i grönskan, berättar Johannes Wätterbäck från Farbror Grön när Impuls besöker en mingeleftermiddag hos stadsodlarna i Västerås.

Lena Bergquist är verksamhets-

utvecklare på SV i Västerås. Hon håller i trådarna för nätverket av stadsodlare och hade en tisdagskväll i augusti bjudit in alla som är intresserade av stadsodling för utbyte av erfarenheter.

Där diskuterades olika frösorter, bästa tid att plantera och hur mycket man egentligen kan odla inomhus i den egna lägenheten.

– Vi startade nätverket för drygt ett år sedan, berättar Lena Bergquist. Vintern som följde blev lång.

Då hade vi kurser i SV om odling, till exempel hur man odlar på en liten yta med Johannes Wätterbäck som ledare.

anställd som trädgårdsmästare på Gröna Mimer. Hon säger: – Vi ser gärna att hyresgästerna odlar, gärna tillsammans. Om en hyresgäst vill odla på en plats där det idag finns ett buskage hjälper vi till med att röja och köra dit matjord. Att odla och att sköta om odlingen får dock hyresgästen eller hyresgästerna göra själva. Det bästa är om man är flera som kan hjälpas åt.

– Den här sommaren har det behövt vattnas väldigt mycket. Det finns hyresgäster som tagit på sig rollen som vattnare och sett till att växterna har fått tillräckligt med vatten varje dag.

I bostadsområdena Bäckby och Vet-

terslund samt vid Prästgatan mitt i city är tre platser i Västerås där odlandet kommit igång på allvar.

Marken vid Prästgatan ställde kyrkan välvilligt till förfogande.

Området ligger nära domkyrkan och Stora torget. Ett 20-tal odlare är engagerade efter att ha gått en kurs i odling i SV. Dit vandrade hela skaran med odlare efter minglet i SVs trädgård.

Nore Johansson bor i en lägenhet på Bäckby. Han var med på ett möte i SV om stadsodling och då väcktes idén om att odla på en mötesplats i Bäckby. När alla var överens satte arbetet igång.

Förutom SV är bostadsbolaget Mi-

mer en aktiv nätverkare bland Västerås stadsodlare. Inga Nilsson är 30 impul s nr 6 201 3

Lena Bergquist, SV, bjuder in stadsodlarna.

Trädgårdsmästaren Inga Nilsson, Gröna Mimer, vill gärna att hyresgästerna odlar tillsammans.

Lena kom med odlingslådor, Johannes med plantor och ett byggföretag körde dit jord, berättar Nore Johansson.

– Mötesplatsen är anpassad för rörelsehindrade så här sitter många personer som nu kan njuta av växtligheten.

Inga giftiga växter får finnas i odlingarna, allt ska vara ätbart. Blommor vill många odla och vid mötesplatsen i Bäckby är Nore Johansson särskilt stolt över en odling med tagetes.

Det finns också squash, tomater och chili, för att nämna något i de prunkande rabatterna.

Lena Berquist har egen erfaren-

het av odling i bostadsområdet Vetterslund, där hon bor.

– En av tre lekplatser togs bort och vi som bor i området ville göra något annat där. Vi gjorde en förfrågan bland de boende och nio personer anmälde sig direkt. Samfälligheten bidrog med 25 000 kronor så att vi kunde förverkliga idén.

Johannes Wätterbäck är en av eldsjälarna i nätverket av stadsodlare i Västerås. Han odlar mycket hemma, både inomhus och utanför lägenheten. Även här har Gröna Mimer hjälpt till att iordningsställa en odlingsyta med lådor, matjord och ett växthus. Johannes driver tillsammans med sin fru Therese bloggen

Kenneth Tillenius, odlare, samt Bodil Åsberg och Anna Molin, odlare och bloggare, besöker gärna stadsodlingen i Västerås.

Jon Holm studerar några chiliplantor bland tomaterna.

Farbror Grön och han har kurser i SV om odling.

Lena Bergquist, som är utbildad samtalsterapeut och vidareutbildad i trädgårdsterapi, märker hur bra de flesta mår när de får odla sina egna blommor och grönsaker tillsammans med andra. Det tycker hon är en viktig aspekt, förutom att egna odlingar bidrar till det egna hushållet och att odlarna vet vad de får i sig.

I Västmanland är även Sala och Fagersta på väg att få stadsodlingar med kommunalt stöd.

Under vinterhalvåret kommer SV att erbjuda nya kurser och erbjuda nya studiebesök för att få ännu fler att engagera sig i stadsodling.«

Johannes Wätterbäck från Farbror Grön berättar om nätverket för stadsodlingen som startades med hjälp av SV. n r 6 2 013 i mpu l s 31

bistånd » el salvador

Elina Pettersson, Teresa Alfaro och Ulla-Greta Pettersson från Umeå reste till Panchimalco, i El Salvador, i våras för att planera ett folkbildningsprojekt.

Nytt nätverk för sv

i El Salvador funderade vi på hur En helt ny form av samarbete mellan tre folkbild+ abf vi skulle gå vidare, berättar Oscar Mejia. ningsorganisationer prövas just nu i Västerbotten. = san t Det är SV Västerbotten, ABF Västerbotten och SV Västerbotten beslutade då att vända sig till några av de andra Vindelns Folkhögskola som har bildat ”Nätverket för folkbildningsaktörerna i regionen.

Internationellt Folkbildningsarbete”. Tillsammans söker de De tog kontakt med ABF Västerbotten och Vindelns Folkhögskola, och nu pengar från Forum Syd, för att stödja bildandet av det bjöd in att driva projektet vidare gemensamt. Båda organisationerna första studieförbundet i El Salvador. har tidigare erfarenhet av internatext och foto eva emadén

I

Impuls nr 1/2012 kunde man läsa hur SV Västerbotten påbörjat ett utbyte och samarbete med kommunen Panchimalco i El Salvador. SVs Oscar Mejia och Per Stattin besökte landet under hösten 2011, för att föreläsa och berätta om studiecirkelmetodik. De talade om folkbildning som metod för en demokratisk samhällsutveckling.

I El Salvador var intresset stort.

32 impul s nr 6 20 1 3

Man ville få hjälp med att bygga upp sitt första studieförbund i landet.

Redan ett halvår efter besöket hade de bildat en paraplyorganisation för lokala ideella föreningar, och byaföreningar. Nu ville man få stöd och hjälp med det fortsatta arbetet för folkbildning. SV ville gärna fortsätta att stödja utvecklingen i El Salvador, men det var inte bestämt hur samarbetet skulle fortskrida.

– När vi kom hem från vårt besök

tionella biståndsprojekt, och båda tackade ja.

– Vi ville sprida våra erfarenheter och förstärka samarbetet här lokalt.

Samarbete ger stora vinster, säger Oscar.

Katharina Eriksson, verksamhets-

ledare för ABF Västerbotten tycker att det är spännande och lite annorlunda att samarbeta med ett annat studieförbund i ett så stort projekt, och i en process på det här sättet.

– Det har vi aldrig gjort förut,

Oscar Mejia, Katharina Eriksson, Ulla-Greta Pettersson, Elina Pettersson och Teresa Alfaro träffas i en studie­ cirkel i Umeå, för att jobba med folkbildningsprojektet i El Salvador. SV, ABF och Vindelns Folkhögskola driver gemensamt projektet genom det nybildade ”Nätverket för internationellt folkbildningsarbete”.

I Panchimalco har en rad före­ ningar gått ihop och bildat en lokal samarbetsorganisation.

Tillsammans med gästerna från Sverige gick de igenom hur folkbildningsprojektet ska organiseras.

Panchimalco ligger vackert i ett bergigt område.

folkbildning men det är väldigt givande, säger Katharina.

Under 1998 fram till 2006 var Katharina Eriksson involverad i ett projekt som finansierades från Palme­centret. ABF hjälpte då till att bygga upp studieförbundsverksamhet i Ryssland.

– Vi var med och startade Det Karelska Bildningsförbundet i Petrosavodsk, berättar Katharina Eriksson.

De erfarenheterna tror hon kan komma till nytta i det här projektet i El Salvador. Även Ulla-Greta Pettersson, lärare på Vindelns Folkhögskola, är positiv till samarbetet.

– Jag har tidigare arbetat med att bygga upp folkhögskolor i bland annat Tanzania, och vill gärna sprida folkbildningens idéer till fler delar av världen, säger Ulla-Greta.

De tre svenska organisationerna har nu gått samman och bildat ”Nätverket för Internationellt Folkbild-

ningsarbete”. Nätverket kommer att söka pengar för ett treårigt utvecklingsprojekt. Kunskap och erfarenhet ska då överföras från de svenska organisationerna till El Salvador, så att de kan bygga upp ett studieförbund. Och kanske även lägga grunden till en folkhögskola längre fram i tiden.

För att kunna skriva en projektplan och söka pengar från Forum Syd för utvecklingsprojektet, krävs en hel del bakgrundskunskaper. Man måste veta hur läget ser ut just nu, och vilka behov och resurser som finns.

Det första som nätverket gjorde var

därför att söka 50 000 kronor för en förstudie. Pengarna beviljades av Forum Syd, och i mars reste tre personer till kommunen Panchimalco i El Salvador.

Impuls skrev om folkbildning i El Salvador i nr 1/2012.

– Vi ville bilda oss en uppfattning om vilka behov som fanns i det inledande skedet, förklarar Ulla-Greta.

Hon var en av dem som reste till El Salvador i våras. De andra två som följde med på den veckolånga förstudieresan var Teresa Alfaro och Elina Pettersson.

I förstudien kom man fram till att det första som måste göras är att stärka paraplyorganisationen i Panchimalco. Därför söker nätverket nu först pengar för ett år. Det gör man från Forum Syds ”löpande bidrag”, innan man påbörjar det riktiga treåriga utvecklingsprojektet.

– Vi vill börja med insatser som stärker deras organisation. Det kommer vi att göra med utbildningar i bland annat föreningsteknik och metodik, säger Ulla-Greta Pettersson.

Några av nätverkets medlemmar har nu startat en studiecirkel.

De träffas varannan söndag för att planera projektet och arbeta med ansökningshandlingarna till Forum Syd. – Det är en hel del pappersarbete med de här ansökningarna, säger Oscar Mejia, som är en av deltagarna i studiecirkeln.

Genom att arbeta med projektets administration i studiecirkelform försöker deltagarna fördjupa demokratin i nätverket och även involvera mottagarorganisationen i Panchimalco i processen redan nu.

– Det tar lite extra tid, men det är det värt, säger Oscar Mejia.

Katharina Eriksson, från ABF, deltar även hon i studiecirkeln. Hon är väldigt nöjd med arbetsmetoden.

– Det är en lärande process för alla inblandade. Vi som arbetar med folkbildning har så mycket gemensamt, även om vi kommer från olika organisationer, säger hon.

Nu gäller det att få iväg ansökningshandlingarna för det löpande bidraget, så att utbildningarna i föreningsteknik kan komma igång i Panchimalco.

– Vi vet att det finns kompetens på området i andra organisationer i El Salvador, så vi hoppas att vi kan anlita dem. Vi får så mycket mer för pengarna då, än om vi skulle resa dit från Sverige för att hålla i kurserna, förklarar Ulla-Greta Pettersson.«

n r 6 2 013 i mpu l s 33

kulturkrysset VAPEN- HAN SKREV MANUS FÖRRÅD TILL DENNA FILM LOCKAT I DENNA DÄR BRUCE WILLIS STUND ÅKER UT I RYMDEN METER

RYMDSERIE MED SPOCK OCH KIRK SOM HAN HAR REGISSERAT

FÖRTÖJER SKÄR DE ÄR RIKTIGA TÖNTAR

BRUKAR SUDD HÖRS BI JA FÖR PUTIN

DRABBAR ÄLGAR

HAR FRU DEN PRATAR GOJA? TITT

VISADE SIG RÄDD

SYNS MED EDLA YNGEL HATET

NUDDAT SOM VISPAT

VAK SÅDANA SPELAS SMAKLIGT

LJUS TID FULLVUXEN ORMAR SOM HOPSPELAS SYSKON SPIONER FLÄTADE MED TILL VÄGAR KNUFF PAPPA STRECK SLÄPA I SKÅNE

PYSA OMGER HALS KILOTON FJÄSKAT SOM RYNKAT

SOM LADE KRÅKFÅGEL STEKPANNA

DAGENS I RADIO TV-SERIE MED JENNIFER GARNER SOM HAN SKAPADE MANSGRISEN MÖTS VID NAV

VARUKOD

FRÅN

KAN DREJAS

RYMDSERIE SOM HAN SKA GÖRA FORTSÄTTNING PÅ

FILMISK FANNING

PEP LEVER HAN I ÖKA FARTEN

HÅLLER VAKT FEBRUARIMAN

LJUS OMGER FOT

SÅDAN SÖVER

OMEN

USCH!

NAMIBIA

BLEV BRÄNDA PÅ BÅL ORKAR INTE JOBBA MER

ERBIUM I KEMIN BILDAR KÖANDE

RUTIN SES TVÄTTTRUMMA

© Bulls

LIKA MED TVÅ

DETTA DYGN LOCKAR KUNDER

Vinn bok om Sveriges landskap

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 november.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 6/13”.

Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av ”Landskapen i våra hjärtan” av Margareta Elg.

BÖR KUNNA RÄKNA

FEM

LÅT MED R

JA I KREML UNDERRÄTTA

TESKED

MASSA VÄDERBITET

POEM

GER MER PRÖJS

GAMMAL KOLA

TRYTA

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 4/2013 Rune Lindström, Holsbybrunn, Lena Pettersson, Skövde, och Olle Holmquist, Trelleborg.

VANN RI

R E V Y D B O K O T A B O N U S S I N A K A N O R A K S M I R N O T G O A K T J U T S U B I O D L A R E N V A T D R A S E R G I O S O N I K O N S K R E B L I N E B O A U R H Ä S S L E H O L M T O R E Ö R I K E L T Y P R I N G O R E G Lösning till Kulturkrysset nr 4/2013.

KAN ROA PÅ SCEN LÄSES I

MILITÄR ELEV HASSE I RUTAN

RUSAR UNDERSÖKER RYMDEN

MARIA LANGORT

DRACK VODKASUGEN RYSS?

BRUSTABLETT

HAN AVLAR HAR HAN STEKLAR TÄVLAT I

MJÖLKDJUR

DEN KORTA DAGEN

BOR INDIER I ÄR BEBIS

IRLAND DÄR KORAR

YL

VINDLJUD

BOTGÖRING

A OCH E

IÅ KAN BILDA BERG

Namn

SIKTAR

FILMISK LEONE

STICKA SOM SLÄPA

FLERA I TREA

HAJAR

KAMERAMÄRKE KAN PAR FLYTTA

CIRKEL

PLITADE LIGGER CLEVELAND I

KULA KAN MAN FÅ FÖR MÖDAN

RYMMER FAKTA

Adress

FINNS

LEDA TILL

GLORIAN KLARSIGNAL

FÖDDES HAN I

SKA MAN EJ FÖR MYCKET

FÖR

OKTOBERMAN

TVMÄRKE

JAPAN

JEPPE

Postadress 34 impul s nr 6 201 3

ROTAR

MUSIKALISK STARR

FÖLL VATTEN

M E L O D I F E S T I V A L E N

SAGOFLICKA

KAN LOCKA KUNDER

L G R D E E T L A F I R E E N L A R N O V T A A D

RADIUM HELGEDOM I FOKIS

HJORTDJUR I NORR

ERITREA ÄR KRAFTFULLT

BRUTAL

ANGER SUMMA

SLÅR SPELARE

R E A

LARS VON BAKOM REGIN

T R I E R

KAN TA KLÄDD I LUVA

R Å N A R E

© Bulls

HAN SKAPADE DENNA HYLLADE TV-SERIE OM EN MYSTISK Ö LARSGÖRAN HAR PUNG

NYSTAS DET MED

sv och omvärlden » noterat

”En en ära att få det här priset” Hela Sverige ska leva hyllades med EUs medborgarpris

priset, sa Åse Blombäck. Hela Sverige ska leva arbetar med frågor som infrastruktur, lokalproducerad mat, besöksnäring, energifrågor och mycket annat.

Allt startade med en kampanj som belyste att hela Sverige ska leva. Det blev sedemera en riksorganisation.

Hela Sverige ska leva fick EUs medborgarpris i år. Staffan Nils­ son och Åse Blombäck, som de­ lar ordförandeskapet, tog emot priset, som delades ut på EUs kontor i Stockholm. pris. 43

föreningar, organisationer eller enskilda medborgare från 21 länder har fått ta emot årets medborgarpris. Det är EUs parlamentariker som nominerat kandidater och en jury har utsett pristagarna.

EU-parlamentariker Kent Johansson (C), ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan (SV) under den tid som Hela Sverige ska leva bildades, delade ut priset för att organisationen bland annat ökat förståelsen för landsbygdsfrågor och är en samlande kraft för eldsjälar och ideellt arbetande människor.

Åse Blombäck och Staffan Nilsson (i mitten) från Hela Sverige ska leva tar emot EUs medborgarpris av EU-parlamentariker Kent Johansson (C) till höger. Till vänster Thage G Peterson, före detta industriminister.

Men kanske framförallt för att den ligger bakom förslaget om en europeisk landsbygds-

riksdag. Den första ska hållas i november i Bryssel.

– Det är en ära att få det här

Att påverka politiker är också en del på Hela Sverige ska levas agenda. Det är oroande, sa Åse Blombäck, att landsbygen tappar EU-pengar i landsbygdsprogrammet. Det drabbar landsbygden.

Thage G Peterson, industriminister 1982–1988, var den som höll i landsbygdsfrågorna i den socialdemokratiska regeringen. Han var på plats vid prisutdelningen och berättade att han kände sig som en av pristagarna.«

Kulturstiftelser befrias från skatt: ”Inte en dag för tidigt” Regeringen föreslår i budget­ propositionen att stiftelser med ändamålet kultur ska befrias från skatt. Det här öppnar för att över 1 500 kulturstiftelser kan öka sina utdelningar till konst­ närlig verksamhet och att fler stiftelser som satsar på konsten kan bildas.

svenska stiftelserna i länsstyrelsernas databas har 1 551 skrivit in kultur eller konst som ett av ändamålen. Den sammanlagda förmögenheten i dessa är på över 27,5 miljarder.

– Antas förslaget frigörs pengar för utdelningar i nuvarande kulturstiftelser, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Med det nya förslaget kan stiftelser stödja kultur och konstnärlig verksamhet utan att stiftelsekapitalets avkastning beskattas.

Förslaget förväntas träda i kraft den 1 januari 2014.

kultur. – Det är inte en dag för tidigt. Antar riksdagen förslaget öppnas dörren för att fler stiftelser bildas med ändamålet att stödja konstnärlig verksamhet. Det skulle kunna frigöra resurser till den mycket underfinansierade samtida konsten och konsthantverket, säger Johan Wingestad, ordförande för Sveriges Konsthantverkare och IndustriformgiJohan Katarina Jönsvare (KIF).

Wingestad. son Norling.

Av de 13 000 Foto: KIF Foto: KIF

Källa: Konstnärernas riksorganisation och Sveriges konsthantverkare och industriformgivare.

Moomsteatern samarbetar med Riksteatern och ska ut på turné.

Moomsteatern följer Dante premiär. I höst har Moomsteatern i Malmö premiär på pjäsen ”Mannen utan riktning”, som bygger på Dantes ”Den gudomliga komedin”.

Publiken får följa med Dante på en vandring genom helvetet, skärselden och paradiset. Dante har gått vilse efter att hans älskade Beatrice har gått bort. I ”Mannen utan riktning” tar nio skådespelare med åskådarna på

Dantes resa genom inferno och paradis, i sökandet efter livets mening. För manus och regi svarar Nina Jemth och Pelle Öhlund, som haft tidigare framgångar med Moomsteatern.

Moomsteatern startade som studiecirklar i SV men är numera en professionell teater med skådespelare som har intellektuella funktionsnedsättningar.« n r 6 2 013 i mpu l s 35

Posttidning B-Economique Returadress: Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm

Therese Jacobson: Det är inte miljöaktivister som ska straffas.

Ä

nnu en dag vaknar fredliga miljöaktivister från Arctic sunrise upp i iskalla häktesceller i Ryssland för att de försökt skydda det sårbara Arktis undan oljeborrning och kämpar för en bättre framtid utan katastrofala klimatförändringar.

Samtidigt har FN:s klimatpanel IPCC precis släppt sin senaste rapport om hur illa det står till med världens klimat.

Rapporten innehåller hundratals sidor med bevis som rättfärdigar de modiga aktivisternas handlingar. Fossilindustrin ligger bakom den mörka utvecklingen för klimatet, och vår tid för att undvika förödande följder börjar rinna ut.

IPCC har hittat oroväckande tecken på accelererande konsekvenser, i synnerhet i polarområdena. Det senaste decenniet har exempelvis Grönlands istäcke smält i genomsnitt sex gånger så fort som decenniet innan. Sedan 1993 har den genomsnittliga höjningen av havsnivån varit två gånger högre än föregående århundrade.

Arktiska havsisutbredningen har också minskat avsevärt och fortare än väntat.

I Arktis och på andra platser på jorden når

vi en rad kritiska punkter. Forskarna anger olika scenarier för vår framtid, som alla ger en känsla av den skillnad det skulle göra på kort och lång sikt om regeringar agerar – eller inte agerar – på sitt löfte om att hålla uppvärmningen under 2 grader C. För att det ska ske måste utsläppen av fossila bränslen ha nått toppen år 2020 och måste vara noll år 2070.

Den enda logiska reaktionen på en

efter mer av samma olja som har satt oss i den här krissituationen från början.

Den ryska oljegiganten Gazprom försöker

therese jacobson

»Tyvärr sitter de människor som agerar för att försöka hejda klimatförändringar och förstörelsen av planeten häktade i Ryssland.» varning av den här storleksklassen är omedelbart agerande. Tyvärr sitter de människor som agerar för att försöka hejda klimatförändringar och förstörelsen av planeten häktade i Ryssland medan de som verkligen bär skulden – de stora fossila energibolagen – skyddas av regeringar runt om i världen.

För klimataktivister är rapportens tydlighet bitterljuv. Den berättigar aktivisternas handlingar och ger debatten en välbehövlig injektion av behovet att agera snabbt. Men samtidigt, trots tydliga bevis, misslyckas regeringar överallt att agera, och nu visar de ryska myndigheter tydligt att de är beredda att gå väldigt långt för att försvara oljeindustrin och dess exploatering av klimatförändringarna för att borra

tysta aktivisterna och alla som uttalar sig mot arktisk oljeborrning. Tillsammans med andra oljebolag, som Shell, är Gazprom rädd för internationell uppmärksamhet av oljekapplöpningen i Arktis.

Företag som Gazprom och Shell satsar bokstavligt talat på klimatförändringarna. De har företagsmodeller på plats som bygger på att världen fortsätter vara beroende av fossila bränslen, och förlitar sig på att regeringar kommer att fortsätta skydda oljeindustrin istället för att skydda människorna.

Det mesta av de fossila bränslena måste stanna i marken om vi ska undvika katastrofala klimatförändringar. Det är ett enkelt och tydligt faktum. Men trots detta letar giriga oljebolag som Gazprom, Shell och andra efter mer olja och gas, till och med i extremt känsliga områden som det isfyllda Norra Ishavet, vilket dessutom för med sig en kraftigt ökad risk för oljeutsläpp och olyckor.

I 42 år har Greenpeace verkat för fred och skydd av vår natur. Våra aktivister är vanliga människor som bestämt sig för att göra något så ovanligt modigt som att fredligt stå upp mot oansvarig oljeborrning i Arktis. Det finns ingen anledning att hålla aktivisterna fängslade. Det är oljebolagen som borde buras in.« Therese Jacobson är Arktisansvarig i Greenpeace Sverige