Impuls 2013 7

Nr 7 November 2013 Årg 46 30 kr

Smide med uråldrig teknik Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Exilförfattare får fristad i Sverige De gör filmer – för ett bättre klimat Så gick det när de unga fick ta plats

Exklusivt reportage

Kampen för jordens vatten

6 sidor special

10

frågor till ida östensson

”Jag drivs av lusten”

Lena Einhorn – både författare och filmare

…och så Sverige Run puls, noter t, at och kryss

Ingång

ledare // innehåll // brev // #7 2013

anders öhberg, ansvarig utgivare

Ett samhälle för alla eller…

Omslagsfoto

N

u väntar supervalåret bakom hörnet. Partomma ord. När jag som ung vill leva ett ”normalt” tierna tar sats för att visa sig på styva linan liv med tillgång till fritidssysselsättning, eget booch dra väljare till sig. ende och arbete. När jag på väg in i vuxenlivet känSenast man mätte valdeltagandet bland ner behov av att studera och utvecklas. När jag som personer med intellektuell funktionsnedkulturpersonlighet vill förkovra mig. När jag som sättning var den 20 procent. Omvänt. Åtta av tio som samhällsdebattör vill uttrycka mig medialt. Då gäller hade rätt att uttrycka sin demokratiska rättighet valinte dokumenten. de eller fick inte chansen att göra det. Det går inte att När Moomsteatern i Malmö anställde skådespelare tala om ett demokratiskt samhällsbygge när tydliga med funktionsnedsättning lyftes statistiken till 0,5 grupper står utanför. promille (!), och i de senaste mediemätningarna är Hur tänker partierna hantera detta? förekomsten av personer med funktionsnedsättning SV tillsammans med FUB (Riksförbundet för barn, 0,6 promille. Detta är verkligheten i Sverige idag. unga, vuxna med utvecklingsstörning) genomför nu Ett samhälle som inte är inkluderande och tar till ett projekt för att med folkbildningens hjälp utveckla vara var och ens förmåga och ger möjligheter för metoder för att höja valdeltagandet i målgruppen. varje individ att växa och därmed bidra På sju orter runt om i landet blir det full- anders öhberg till samhällsbygget, är ett bräckligt samskaliga försök med cirklar, debatter och hälle.

SV Arenor, och utöver detta satsar SV på Som folkbildare – inte minst aktiva i att stimulera för att höja valdeltagandet i SV – har vi ett särskilt ansvar att lyfta alla avdelningar i landet. och driva dessa frågor. Det kan vi göra Samarbetet med FUB är ett konkret exemgenom att på hempel på ”Lite snack och mycket verkstad” maplan ställa fråoch bygger på det strategiska mål som gan till politikerna SVs förbundsstämma la fast: vad man konkret ”Vår verksamhet för personer med funktionsnedgör för att inkludera, exempelsättning bedrivs med hög kvalitet och vilar på en vis till Kulturnämnden: ”Finns värdegrund om alla människors rätt till full delaktigkulturutövare med funkhet i samhället med FNs konvention om ’Mänskliga tionsnedsättning med i er Rättigheter för personer med funktionsnedsättning’ politik, i era planer, som grund. Vår verksamhet syftar till att stärka indii ert utbud och i videns självklara rätt till egenmakt.” er medelstillI otaliga offentliga dokument, förordningar, lagdelning?” texter, FNs konvention om rättigheter för personer Låt oss anta med funktionsnedsättning, med flera, markeras betyden utmaningdelsen av ”allas rätt” och i de offentliga salongerna är en inför superrättigheterna en självklarhet. Men sen då! valåret.« I den verklighet som personer med funktionsnedanders öhberg anders.ohberg@sv.se sättning möter dagligen och stundligen blir det bara

»Ett samhälle som inte är inkluderande är ett bräckligt samhälle.»

anders tre bästa 2 impu l s nr 7 201 3

usa-debaclet kring budgeten kostade drygt 150 miljarder kronor.

Så mycket bildning, hälsovård och skola man kunnat skapa för de medlen.

schablonerna om landsbygdsdöden sprids i media men också av landsbygdens egna företrädare.

Dags att lyfta fram motbilderna. Resele är ett.

eu 2020 är närmare än vi tror. Just nu formuleras strategier och fördelas resurser i myndigheter och departement. Prioritera lokal utveckling.

thron ullberg

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. redaktion Telefon 08-587 686 00 Fax 08-587 686 03 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Stockholm E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se Redaktionssekreterare Mats Nilsson 08-587 686 39 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Anne-Marie Franzén Tel 070-62 62 364 annons@sv.se Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm Kundtjänst Prenumeration Helår 225 kr Claudio Briones 08-587 686 46 Pg: 9 11 18-0 Adressändring Claudio Briones claudio@sv.se Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 30 300

”

Vi kan inte använda vatten som om det vore en outsinlig källa.

(Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare i Water-Aid)

brev och sms

innehåll

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Romer fick Frihetstonen

4 4 Vattenbrist i världen

miljö. Akut brist på färskt vatten hotar världens be-

folkning. Om den globala vattenbristen skriver samarbetsorganet för världens rikaste länder, OECD, i en ny rapport.

12 En fristad i Malmö

yttrandefrihet. Naeimeh Doostars texter är bannlysta i Iran. Nu bor hon i Malmö, som ingår i nätverket Fristad.

18 Från forskare till humanist

porträttet. Lena Einhorn är cancerforskaren som

12

blev författare och filmare med många utmärkelser i bagaget. Impuls har träffat henne.

22 Alla kan göra något

30

sidan 18

30 Flinka fingar…

»Utan lust blir det varken böcker eller filmer.»

ut den urgamla tekniken filigran i småländska Virserum.

dessutom i detta nummer

klimat. Visst kan alla bidra till att vi inte ödelägger vår planet genom klimatförändringar. SV i Jämtland fick ta del av statens Klimatmiljon vilket resulterat i flera kortfilmer som lagts ut på bland annat Youtube.

studiecirkel. David Bymark är cirkelledaren som lär

32 …och fötter

studiecirkel. I föreningen Amaryllis i Sollentuna är

det historisk dans som gäller. Varannan vecka tränar deltagarna inför årets höjdpunkt – balen!

22

10 Sverige runt 17 Tio frågor Ida Östensson 24 Reportage Ung i Sunne 26 Puls EU och lands­ bygden 29 Reportage Gå i cirkel 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Skogen är framtidens guld // Marit Paulsen

» På Kulturnatta i Göteborg 11 oktober delades för tredje gången priset och utmärkelsen Frihetstonen ut. Den gick till Romska Musiksällskapet, grundat 2008 av Joseph Kwiek och sonen Harry Kwiek.

Utdelningen blev en manifestation för den yttrandefrihet och demokrati vi i Sverige bekänner oss till, och som nyligen svårt sargats med de polisregister som uppdagats över tusentals romer i Sverige.

Frihetstonen är jämte Frihetspennan pris instiftade av Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Arrangemanget var en samverkan mellan Stiftelsen Torgny Segerstedts minne, Artisten och Studieförbundet Vuxenskolan.

Motiveringen löd: ”Harry Kwiek och det romska Musiksällskapet tilldelas Torgny Segerstedts Frihetston 2013 för att man bland annat genom romska musikfestivaler synliggör, skapar förståelse för och bygger broar till en unik och stolt kultur och inlemmar den i ett allmänt kulturutbud.”

Monica Påhlsson

Impuls rättar » I Impuls nr 6 blev det fel fotograf till bilden med Anna Östlund med mattan på sidan 24. Det ska vara Pär K Olsson/ Reklamfotograferna.

n r 7 2 013 i mpu l s 3

miljö » vatten

Kampen för vattnet det ovärderliga

Nästan hälften av jordens befolkning beräknas leva i områden med svåra vattenförhållanden år 2050. I dag har vattnet kommit upp på den internationella agendan och blivit en angelägen fråga för både fattiga och rika. text Louise Fauvelle foto stockholm International Water Institute

V

atten har de senaste åren kommit att bli en av de hetaste frågorna på internationell nivå. Att många människor – i dag närmare två miljarder – saknar tillgång till rent vatten är något som ideella organisationer och biståndsorgan har arbetat med i årtionden.

Nu har den rika delen av världen börjat inse att vattenfrågan berör alla – fattiga som rika – och att vattensituationen har kommit att få stora konsekvenser för världsekonomin. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, är ett internationellt samarbetsorgan för världens rikaste länder och jobbar med demokrati- och marknadsekonomiska frågor.

Deras nya rapport Water Security for Better Lives visar att framtidsutsikten inte är ljus. Mer än 40 procent av jordens befolkning beräknas leva i områden som karaktäriseras av svåra vattenförhållanden år 2050.

Det innebär en miljard fler människor än idag.

– Faktorer som driver på vatten­ frågan är klimatförändringarna, 4 impu l s nr 7 201 3

befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten; ju rikare vi blir desto fler kommer att börja äta mer kött (det krävs drygt 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött) och konsumera fler produkter.

Mer välstånd drar alltså mer vatten, säger Jens Berggren, som bland annat ansvarar för Stockholm Water Prize (världen mest prestigefulla pris på vattenområdet) på Stockholm International Water Institute, Siwi.

Att vissa delar av världen drabbas

av torka och översvämningar är inget nytt fenomen, men vi människor har historiskt sett anpassat våra liv och vårt jordbruk till den lokala vattensituationen.

När tillgången på färskt vatten nu håller på att ändras på grund av klimatförändringen, tillväxt och föroreningar så skapar det problem.

I dag är det inte bara bristen på vatten som har blivit ett problem, i vissa fall drabbas områden även av för mycket vatten. Temperaturhöjningen har inneburit att glaciärerna, som har försörjt människor

med rent vatten i årtusenden, börjar smälta av i större flöden än tidigare.

I till exempel Peru håller glaciärer, som lagrar vatten mellan regn- och torrperioder, på att försvinna.

– När man i dag talar om att ett område i världen har problem med vatten handlar det om att det finns för lite, för mycket eller är för smutsigt. Det är tyvärr inte ovanligt att samma område drabbas av alla dessa utmaningar under ett år, säger Jens Berggren.

Så kallad ”vattenstress” delas vanligen upp i två typer. På vissa ställen råder fysisk vattenstress, det vill säga att det finns för lite vatten. På andra ställen råder ekonomisk vattenstress, vilket innebär att det finns tillräckligt mycket vatten men att man saknar resurser för att hantera att det kommer vid fel tid eller har för dålig kvalitet. Länder med monsunklimat kan till exempel få hela årets nederbörd under ett par dagar.

Man kan tycka att det finns något ironiskt över det faktum att jorden, vars yta till 71 procent är täckt med vatten, kan ha brist på just vatten.

»

Jorden ”sinar”. Snart kan vatten vara en bristvara både för fattig och för rik. foto: istockphoto

»

n r 7 2 013 i mpu l s 5

miljö » vatten

Dricksvatten Vatten är erkänt av FN som en mänsklig rättighet.

Men det är inte så enkelt. Av allt vatten är det bara tre procent som inte är salt. Och större delen av dessa tre procent utgörs av is. Kvar finns en halv procent av allt jordens vatten som är färskt och finns tillgängligt i floder, sjöar och grundvatten. Det vattnet ska räcka till alla världens hushåll, jordbruk och industrier, men också till alla vilda djur och växter. Jens Berggren: – Antalet vattenmolekyler har inte blivit färre, men jordens befolkning har ökat och vattnet har blivit smutsigare. När vattnet används inom hushållen och industrin avdunstar det till vattenånga eller blir smutsigare. Det är det som är definitionen av vattenanvändning.

Färskvatten som blir till vattenånga

samlas i molnen och regnar sedan ofta ner i haven och blandas med havsvatten. Det är alltså inte volymen vatten som förändras, utan dess renhet. För att vi ska kunna ha nytta av vattnet måste vi också få tillgång till det i rätt mängd, vid rätt tid. Colorado i USA har under 2013 till exempel först haft perioder av allvarlig torka och sedan kraftiga översvämningar, vilket förstör skördarna.

– Vatten är komplext på så sätt.

6 impu l s nr 7 20 1 3

Huruvida vi kan ha nytta av det är beroende på hur, var och när vi får tillgång till det, säger Jens Berggren. w Med tanke på teknikens utveckling de senaste decennierna borde det väl inte vara så svårt att salta av saltvattnet och sedan använda det?

– Det är inte jättesvårt, rent tekniskt, men det är ofta väldigt dyrt.

Den vanligaste metoden är att man trycker vattnet genom ett filter i vilket saltmolekylerna fastnar. Men det krävs ett högt tryck som i sin tur kräver mycket energi. Att avsalta en kubikmeter vatten kostar ungefär en halv dollar, vilket är mer än jordbrukare har råd att betala för bevattning.

Vattenfrågan kan framstå som ett

problem som pågår i länder långt bort. Men i och med att vi lever i en globaliserad värld så drabbas även ett land som Sverige, där vi är bortskämda med rent vatten. En stor del av allt som vi privatpersoner köper i form av mat och prylar kommer från internationella företag som har fab­ riker med produktion utomlands, inte sällan på platser med vattenbrist. När dessa länder får allt större problem med vatten kan det i långa loppet leda till höjda priser för konsumenterna i Sverige.

– Alla varor och tjänster är helt beroende av att det finns tillräckligt med vatten med rätt kvalitet. Även termiska kraftverk som tillverkar el behöver stora mängder vatten för att kylas ner. Ökar bristen på vatten i framtiden kommer det att slå hårt på alla människors välbefinnande. Allt från mikrochip och kläder till ekosystem och biologisk mångfald kommer att påverkas, anser Jens Berggren.

Den världsekonomiska aspekten i vattenfrågan har fått allt större utrymme på senare år. Utöver OECDs rapporter om framtidens vattensituation har vattenfrågan bland annat uppmärksammats av World Economic Forum. Det är en ideell stiftelse som årligen har en konferens där världens mäktigaste beslutsfattare inom politik och näringsliv samlas.

– Deras riskanalyser visar att vatten under den kommande tioårsperioden är en av de största riskerna för ekonomisk tillväxt i världen.

USAs energidepartement har slagit fast att svår torka är deras största hot och i Frankrike har man sagt att man inte kan bygga fler termiska kraftverk eftersom man inte har tillräckligt med vatten för att kyla dem, säger Jens Berggren, och fortsätter:

Klimat

Jordbruk

Klimatförändringarna är ett hot mot tillgången till färskt vatten.

Globalt sett förbrukar jordbruket den största andelen färskvatten.

Sanitet Mer välstånd drar mer vatten.

– Visst kan man använda havsvatten för att kyla kraftverk, om verken ligger nära kusten, men även det får konsekvenser. När det uppvärmda vattnet åter släpps ut i havet förändrar man den naturliga vattentemperaturen, så kallad termisk förorening, vilket starkt kan påverka de arter som lever där.

Det må låta som att vi går en dyster

Även matsvinnet slukar i onödan stora mängder vatten. Upp till hälften av all mat förloras eller slängs innan den har kommit in i någon människas mun. Det beror delvis på att många utvecklingsländer har problem med lagring och transport av mat, vilket gör att en stor del blir oätlig innan den når slutdestinationen. I industriländerna slänger vi i gengäld stora mängder mat och många äter dessutom mer än de behöver.

framtid till mötes, men det finns faktiskt flera åtgärder som kan minska problemet redan i dag. Jordbruket står för cirka 70 procent av jordens vattenuttag och med hjälp av nya tekniker kan man spara stora mängder Världens vattenanvändning, 2000–2050 7000 vatten. Årets vinnare av Stockholm Industry Wa6000 ter Award, Netafim, fick priset för att ha utvecklat 5000 en bevattningsteknik som innebär att man ger vat4000 ten till grödorna i precis rätt mängd och vid rätt 3000 tid.

Det har visat sig att 2000 man på så sätt kan dubbla skördarna samtidigt som 1000 man halverar vattenför0 brukningen och dess2000 2005 2010 2015 2020 utom minskar mängden Vattenanvändning (kbm)

– Utmaningen är att ta fram incitament för att företag inte ska slösa med vatten. Vi på Siwi funderar på hur man kan skapa system med ekonomiska styrmedel för att utnyttja vatten mer effektivt. Det finns till exempel vattensparande teknik för jordbruk, men bara fem procent av det bevattnade jordbruket använder den, säger Jens Berggren.

ogräs, jämfört med de vanligaste bevattningsteknikerna.

Under årets Världsvattenvecka,

Industri El Hushåll

Jordbruk

2025 År

2030

2035

2040

som ägde rum i Stockholm i september, lyftes frågan om vilka som bör betala för sitt vatten och till vem de i så fall ska betala.

– Vatten är erkänt av FN som en mänsklig rättighet. Men om man inte prissätter en råvara som är så otroligt användbar finns det alltid risk för överanvändning. Vi behöver hitta en lösning där företag stimuleras att hushålla med vatten men som samtidigt inte hindrar fattiga att få tillgång till vatten, menar Jens Berggren.

Sedan Siwi startade Världsvattenveckan för 23 år sedan har den vuxit 2045 2050 i status. Under årets tillKälla: OECD, 2007 n r 7 2 013 i mpu l s 7

»

miljö » vatten jens berggren

»Faktorer som driver på vatten­frågan är klimatförändringarna, befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten; ju rikare vi blir desto fler kommer att börja äta mer kött (det krävs drygt 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött) och konsumera fler produkter. Mer välstånd drar alltså mer vatten.»

ställning talade bland andra Unescos generaldirektör Irina Bokova, OECDs generalsekreterare Angel Gurría och FNs vice generalsekreterare Jan Eliasson. I sitt tal pratade Jan Eliasson främst om problemet med vatten, sanitet och hygien och refererade till sina erfarenheter under sin tid som ordförande för WaterAid Sverige. När han tillträdde sin nuvarande tjänst inom FN, i juli 2012, avslutade han sin tjänst som ordförande.

Cecilia Chatterjee-Martinsen har varit generalsekreterare på Water­ Aid Sverige sedan 2011. WaterAid är en internationell organisation som framförallt jobbar med dricksvatten, sanitet och hygien till världens fattigaste samhällen.

– I dag står vatten högre upp på den internationella agendan, säger hon.

Cecilia Chatterjee-Martinsen be-

finner sig för ett möte i London när Impuls når henne på telefon. I London träffas representanterna för de 27 länder i vilka WaterAid bedriver landsprogram och de fem medlemmarna för den internationella federationen som jobbar med påverkansarbete kring vatten- och sanitetsfrågor, för att prata framtida strategier och prioriteringar. Cecilia Chatterjee-Martinsen upplever att allt fler företagsledare inser att deras verksamheter inte kommer att finnas om 50 år om de inte tar vattenfrågan på allvar.

– Vatten som resurs inom jordbruket och industrin har kommit upp på företagsledares agendor – 8 impu l s nr 7 201 3

Jens Berggren, Stockholm International Water Institute, Siwi, och Cecilia ChatterjeeMartinsen, WaterAid, delar analysen: Vatten ses inte längre som enbart en miljöfråga utan också som en fråga om företags överlevnad.

det ses inte längre som enbart en miljö- eller CSR-fråga utan även som en faktor för företagets överlevnad. Det är en stor skillnad jämfört med för tio år sedan, säger hon.

Många företag som sysslar med produktion behöver mycket vatten.

De ser att vatten periodvis inte finns i de länder där de verkar, att vattnet inte är rent och att människorna som jobbar för dem därför blir sjuka.

– Man har tagit vatten för givet, sett det som en outsinlig källa och använt det besinningslöst, utan att fundera över konsekvenserna av nedsmutsning och överanvändning.

Nu när det har uppstått en större problematik så tvingas företagen att reagera, säger Cecilia ChatterjeeMartinsen.

Att FN de senaste åren har lyft frågan

>> Fakta Den genomsnittliga världsmedborgaren konsumerar drygt 4 000 liter vatten per person och dag. Bara cirka fem procent av vattnet kommer direkt från kranen.

Resten är så kal�lat ”virtuellt vatten” – allt det vatten som går åt för att producera en produkt och som finns dolt i maten vi äter och produkter vi köper.

Källa: Världsnatur­ fonden, WWF

om vatten tror hon beror på att medlemsländerna har fått allt större bekymmer. Man har sett fall av extrem torka på bland annat Afrikas horn, i delar av USA och i södra Europa.

– Jag tror, tyvärr, att det faktum att även industriländerna har fått uppleva konsekvenserna av problemet har gjort att frågan har börjat tas på större allvar. I dag är vatten inte bara en fattigdomsfråga utan en fråga för hela världen, säger hon.

Eftersom jordbruket globalt sett förbrukar den största andelen av vårt färskvatten måste regeringarna och jordbrukssektorn se över hur vattnet används och vilka grödor som odlas, anser Cecilia ChatterjeeMartinsen.

– Det finns exempel på platser med ökenklimat där man odlar per-

sikor som behöver mycket vatten och där man kanske måste tänka om och istället odla mer vattensnåla grödor, säger hon. w Borde inte jordbrukarna själva inse att det är mer hållbart att odla vattensnåla grödor?

– Det skulle man kunna tycka, men så är det inte alltid. Jordbruken bygger på en ekonomisk kalkyl där kortsiktig vinning ofta går före ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.

Det många inte vet är att människor i slummen ofta betalar mer för sitt vatten än stora företag inom jordbrukssektorn. Vatten måste börja värderas högre. w Vem ska se till det?

– Det är de nationella regeringarna som bär det största ansvaret för att lösa situationen. De har också den största makten över hur vattnet värderas och används inom landets gränser. Även de regionala samarbetsorganisationerna som EU och Afrikanska Unionen har makt att sätta ramverk. FN kan också komma med riktlinjer, men hur de sedan efterlevs är en helt annan fråga. w När har vi löst problemet med vattnet?

– Jag tror aldrig att vi kommer att ”lösa” vattenfrågan, precis som att vi inte kan ”lösa” vår egen hälsa. Vi behöver leva med den vetskapen om att vatten är en resurs i världen som vi måste förvalta med sunt förnuft och på ett hållbart sätt. Om regeringar, jordbruk, industri och privatpersoner börjar använda vatten som om det inte vore en outsinlig källa, tror jag att det kommer att göra stor skillnad.«

Liter vatten 15000 14000

Så många liter vatten går det åt att producera dessa livsmedel

13000 12000 11000 10000

Oxfilén kostar 15 400 liter kilot Genom att bli mer medvetna om vad vi konsumerar kan vi själva göra något åt vattenbristen i andra delar av världen. Men det är inte alltid lätt att fatta rätt beslut.

A

nna Forslund, programme manager på Stockholm International Water Institute, Siwi, tror på en minskad och mer medveten konsumtion.

– Hälften av de produkter vi konsumerar kommer från utlandet och ofta från länder med vattenbrist, som bomull från Pakistan och Indien. Bomull är ett otroligt vatten­krävande material, säger Anna Fors­lund. w Vad kan privatpersoner i Sverige göra för att

9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000

mildra problemet med vattenbrist i andra delar av världen?

– Vi kan konsumera mindre och bättre.

I stället för att köpa en t-shirt för 70 kronor som man kanske slänger efter något år, kan det vara bättre att satsa på ett plagg som håller längre och som är gjort av mindre vattenkrävande material, till exempel lin eller ull.

Andra tips är att ta hand om kläderna så att de håller längre, att handla second hand och att inte slänga mat. När det gäller kött sparar man mycket vatten genom att äta svenskt naturbeteskött. w Vore det bästa om vi bara konsumerade svenska produkter?

– Jag tror inte på att bojkotta mat och varor från andra länder. Bo­mullsnäringen i Pakistan bygger ju nästan hela landet. Men däremot är det bra att konsumera mindre och till exempel gynna ekologiska produkter. Det finns många globala initiativ för att ta fram mer ekologiska odlingar. De tar dock inte hänsyn till just vattenanvändningen, men ekologiskt är bra av andra anledningar. w Det krävs i

genomsnitt 15 400 liter vatten för att producera ett kilo nötkött och 290 liter för ett kilo potatis. Löser vi vattenproblemet om alla blir vegetarianer?

– Så kan man inte riktigt säga. Lokalt producerat kött från Sverige kan ha mindre vattenpåverkan än en lika stor mängd ris från delar av Kina där det råder vattenbrist. Det är därför viktigt att göra medvetna val. Djur som får beta fritt i Sverige bidrar även till att bibehålla betesmarker som har hög biologisk mångfald. w Det låter som att det lätt kan bli förvirrande när man vill göra rätt val. Finns det några enkla riktlinjer?

– Allting landar i att konsumera mindre om vi vill minska vårt vattenfotavtryck. Det kan vara svårt att direkt länka en viss produkt till vilken påverkan den har på vattensituationen.

Men vi vet att den stora vattenanvändningen ligger inom jordbruket och att vi de senaste åren har ökat uttaget av vatten för att odla mat och material till kläder. En ökad konsumtion är direkt länkad till ett större uttag av vatten.

Ett annat vattenslukande problem är mat­

svinnet. Enligt Livsmedelsverket slängs 50–60 kilo mat per år och person. Det vatten som har gått åt till produktionen har därmed förbrukats i onödan. Anna Forslund påpekar att vi som konsumenter både kan spara pengar och bidra till miljön om vi inte kastar mat i onödan.

– I stället för att köpa stora mängder billig mat som man sedan måste kasta för att den har blivit dålig, kan man köpa mindre mängder som är lite dyrare men bättre. Drar man ner på sin köttkonsumtion till ett par dagar i veckan kan man i gengäld köpa naturbetat kött från glada kor och grisar som kostar lite mer. Om alla gjorde så skulle vi se en miljöförändring, säger hon.«

1k 15 ilo 40 nö 1 k 0 tkö ilo lit tt 10 la er 40 mm 0 kö 1 lit tt 10 kilo er 0 bo 0 0 m 1 k lit ull e i l 6 og r 0 ri 0 sk 0 1 k lit ött ilo er 4 30 kyc 0 klin lit g er 16 1 k 70 ilo li ris 1 k ter i 1 l 1k 0 o ilo 20 m os li jölk t ( te r 1 k 9 kom ilo 40 jö gu li lk) rk te a r 35 /pu 0 m 1 k lit pa ilo er 29 po 0 tat l i 1 k ite s ilo r 1b an 24 sa an 0 lla (2 lite d 0 r 1k op 1 0 g 6 ra p ka 0 li m ffe te ) r 1 ä 1 (12 pp 30 5 m le li l (1 te ) 50 r 1 g 12 gr la 5 am s vi lite ) n ( r 1 g 11 125 la 0 m l s öl ite l) (2 r 1k 5 op 74 0 m p l te ite l) (2 r 5 30 0 m lit l) er

0

Källa: Water Footprint Network

n r 7 2 013 i mpu l s 9

Sverige Runt Många i Kinna engagerade sig i halsduksstickningen.

Foto: Christer Hansson

det händer i sv

3 8

2 6

När bitarna sattes ihop mätte halsduken 160 meter. Foto: Gisela Hansson 1 kinna

Den halsduken värmer gott Invånarna i Kinna har på SVs initiativ stickat en 160 meter lång halsduk. Är det någon som kan slå det rekordet? stickat. I somras uppmande SV Kinna, Marks kommun i Sjuhäradsbygden, folk att sticka en 15 cm bred halsduk.

– Det började stickas i hemmen, på lunch-

på gång i SV

NOVEMBER

14

TORSDAG

2013

Uppsala 18 november Politiska knuten på SV i Uppsala, Kungsängs­ gatan 12, 18 november kl 19. Debatt om lärarnas villkor mellan Maria Gardfjell (MP) och Mohamad Hassan (FP). stockholm 27 nov Kroppen i konsten - Göran Ståhle berättar 27 november kl 13 på SV Stockholm, Eriksbergsgatan 8 B.

10 impul s nr 7 201 3

raster och vi lade också ut stickningar på Folktandvården, vårdcentraler och Kinna centrum med flera platser, berättar Inger Malmberg, verksamhetsutvecklare i SV Kinna.

Bitarna samlades in

och sattes ihop till en lång halsduk som sedan hängde i taket på Kinna

bibliotek under ett par veckor.

– Nyligen togs halsduken, som nu var 160 meter lång, ner och vi visade upp den i Kinna centrum, berättade hur den kom till och vad som händer med den nu. En film har lagts ut på Youtube, säger Inger.

I en studiecirkel ska

halsduken monteras ihop till barnfiltar som via en insamling kommer att skickas till barnhem i Rumänien.

Det är ett samarbete mellan SV, Bibliotek Mark, Marks näringslivsråd, Kinnagarn och Rumänieninsamlingen.

160 meter halsduk – någon som kan slå detta rekord?«

9 1 4 7 5 0 2 rättvik

Ung 30-årsfest

Kultur. När Kulturhuset

i Rättvik firade sin 30-åriga existens var det framför allt ungdomens kultur som var i fokus. Flera ungdoms­föreningar samt studieförbunden SV och ABF medverkade.

Besökarna bjöds på konst, musik, hemslöjd och föreläsningar.

3 hedeviken

4 kalmar län

Textilhistoria i ny bok

Studiecirklar som förenar

Textil. Nu

möten. – Studieär motorsågs­ cirklarna spelar körkort, yoga en viktig roll som och italienska. I mötesplatser och Mönsterås är det för att skapa frimotorsågskörtidsintressen och kort, dans, yoga sammanhållning Reidun och Ipad. på landsbygden.

– Cirklarna blir Ullström.

Det säger Reimötesplatser och dun Ullström, verksamdet ger en inre tillfredshetsutvecklare på SV i ställelse att gå en cirkel.

Kalmar län. Åldrarna på den som De populäraste går i cirkel är allt från 18 studiecirklarna i år till över pensionsålHultsfreds kommun dern.«

finns Jämtår på Jamtli museum i lands och Härjedalens Östersund. textilhistoria dokumenEtt 50-tal åhörare terad av Ulla Oscarsson. fick höra henne berätta Hon besökte utifrån sin bok två kvällar ”Kvinnomöda i rad i oktooch skaparber Nylunds glädje”, med konferens i underrubriLillhärdal och ken ”Nedslag i Trosavik Slöjd Jämtlands och i Hedeviken.

Härjedalens Ulla Oscarstextila histoson var första ria”.

Kathy Bäck antikvarie i 32 Ulla Oscarsson.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5karlskrona

Exklusivt med Victoria – igen Reportrarna på tidningen Mediaboom har gjort det igen. För andra gången har de fått en exklusiv intervju med kronprinsessan Victoria.

Medier. På Victoriadagen mitt i högsommarvärmen i juli i år åkte Mediabooms redaktion från Karlskrona till Öland för att intervjua kronprinsessan på Solliden.

Det var full aktivitet och mycket folk på Solliden för att fira Victorias födelsedag. Hon tog sig ändå tid att träffa Mediabooms reportrar på en lugn plats bakom slottet.

Det var andra gången

som Mediaboom lyckats få en intervju med kronprinsessan. Första gången var när hon besökte Karlskrona. Mercy Wilhemsson, en av Mediabooms medarbetare, var med då också. Nu hade hon förberett sig inför en ny intervju.

Hulmarker önskade SV all framgång och framhöll det positiva i att SV går emot trenden. Nyetableringar på orten är inte så vanliga.

Catrin Hulmarker såg också fram emot

Fritid/Hälsa. För första gången i Nyköping har en fritids- och hälsomässa anordnats för personer med funktionsnedsättning. I utbudet fanns både styrketräning och olika idrotter som besökarna kunde testa. Nyckelteatern underhöll.

SV, Nyköpings kommun och FUB, föreningen för barn och unga och vuxna med utvecklingsstörning, var arrangörer.

Boken i fokus

Mediabooms redaktion fick en exklusiv intervju med kronprinsessan Victora på Victoriadagen i Borgholm i somras.

Foto: NN

– Det ska bara bli roligt. Jag har tänkt ut frågan jag ska ställa sedan länge, berättar hon för Blekinge Läns Tidning.

Mediaboom är en tidning som görs av unga och vuxna med funktionshinder. Den startade 2001 och drivs som en studiecirkel i SV. Med-

arbetarna träffas en gång i veckan för att jobba med tidningen.

SV samarbetar med handikappförvaltningen i kommunen, Human Touch och FUB. Nyligen kom ett nytt

nummer av Mediaboom som kan beställas från SV Karlskrona.«

Bokens dag. 26 oktober firades Bokens dag i biblioteket och Kulturhuset i Hässleholm med debatter och föreläsningar.

Flera författare svarade på frågor. SV var en av medarrangörerna.

8 malung

Artister på hälsa-turné Turné. Artisterna

Kers­ tin Bäck och Bengt Kyllinge turnerar i Dalarna med föreläsningsföreställningen ”Hälsa – på varandra – för ett rikare liv”.

Flera bygdegårdar har fått besök under hösten,

Åsgarn, Nybo, NorsboHinsnoret, Lindan, Idbäckens-Rommarheden och Bengtsheden är några exempel.

Klas Darlin på SV i Ma-

lung har satt ihop turnén.« 0

Hjo, nu har SV kontor här också

Invigning. Catrin

Hälsomässa

7 hässleholm

9 hjo

SV har öppnat ett nytt kontor i Hjo. Det var nyligen invigning och kommunalrådet Catrin Hulmarker talade.

6 nyköping

ett framtida samarbete där SV kan bidra med nya idéer och vara en drivande kraft i samhällsdebatten, såsom att erbjuda ett brett kulturutbud till kommuninvånarna.

SVs verksamhet i Hjo har tidigare skötts från kontoret i grannkommunen Tibro. De nya lokalerna i Hjo ligger centralt belägna vid kyrkan.

Hjo firar 600-årsjubileum i år och har slagit på stora trumman vad gäller kulturutbudet.

– Vi hoppas växa ur lokalerna snabbt, säger Birgitta Andersson, SVs verksamhetsutvecklare på orten.

– Om vi behöver större utrymme har kommunalrådet lovat oss att det går bra att låna lokaler i kommunen. Åsa Bergman

Birgitta Andersson, SVs verksamhetsutvecklare i Hjo och Catrin Hulmarker, kommunalråd i Hjo.

3

Så många har gästat Samtal om mat i Ingelstorp, Ystad, ett arrange­ mang av Olof Viktors i Ingelstorp och SV. Hittills har stjärnkocken Mathi­as Dahlgren varit där, liksom Annika Unt Widell, projektledare för Skolmatens vänner, och mjölkbonden Mikael Palm. Sist ut blir krögaren Daniel Berlin, Skånes Tranås, som ska medverka 4 december.

n r 7 2 013 i mpu l s 11

socialt » författarfristad

Naeimeh Doostdar.

Exilförfattarna

fristad i Journalisten och författaren Naeimeh Doostdars texter är bannlysta i Iran. Nu är hon fristadsförfattare i Malmö.

Människorättsaktivisten och journalisten Parvin Ardalan valde att stanna i Sverige efter två år som fristadsförfattare.

TEXT SVEN ROSELL FOTO KENT KLICH 12 impul s nr 7 20 1 3

Parvin Ardalan.

fick en

malmรถ n r 7 2 013 i mpu l s 13

socialt » författarfristad

N

aeimeh Doostdar har just fått sin första bok översatt från persiska till svenska.

Titeln är ”Så småningom gick jag inte hem”, en samling med censurerade dikter och noveller.

– För fem år sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle bli översatt till svenska, säger hon och skrattar.

Det är ovanligt att nutida iranska författare bosatta i Iran blir översatta. Naeimeh har ännu inte vant sig vid tanken på att människor från en annan kultur nu kan läsa hennes dikter och noveller.

– Det kommer att bli väldigt intressant att få kommentarer av svenska läsare. Året var 2009 och det blev allt svåra-

re villkor för författare och journalister i Iran. Naeimeh Doostdar tog sig till Malaysia på ett turistvisum tillsammans med sin man Reza Haji Hosseini, som är journalist, och deras dotter på fem månader. De hade bestämt sig för att lämna hemlandet där det blivit näst intill omöjligt att vara verksam som journalist och författare. Problemet var att de inte visste vart de skulle ta vägen.

– Jag hittade en sajt om fristadsförfattare. Sökte och blev antagen, att det blev Sverige och Malmö var en tillfällighet. Man kan inte välja stad.

Ett 40-tal städer runt om i världen tar emot fristadsförfattare. Fristäderna erbjuder skydd åt hotade författare och journalister som tvingats fly från sitt hemland. I Malmö får Naeimeh och hennes familj lägenhet och ett tvåårigt arbetsstipendium.

Det mesta i ”Så småningom gick

jag inte hem” skrev hon i Iran. Där ges en gripande bild av framför allt kvinnors svåra villkor.

naeimeh doostdar

»I Iran händer det faktiskt. Moralpolisen kan stoppa dig på gatan och beordra dig till en parkeringsplats för att du har hög musik på i bilen eller för att du inte bär din hijab korrekt. Du kan få böter för sådant.»

En passage i Naeimehs dikt ”Små minnen” lyder så här: Jag kommer ihåg den gången de satte min bil i fängelse och gav mitt hår böter – Det är helt sant. I Iran händer det faktiskt. Moralpolisen kan stoppa dig på gatan och beordra dig till en parkeringsplats för att du har hög musik på i bilen eller för att du inte bär din hijab korrekt. Du kan få böter för sådant.

I Iran, förklarar Naeimeh, finns tillgång till allt vad gäller musik och moderna kläder samtidigt som det är förbjudet.

Hon beskriver landet som ett gigantiskt fängelse för journalister och författare. Många är fängslade medan andra tvingas anpassa sig till otaliga skrivna och oskrivna regler.

Det är omöjligt att publicera något utan att orden lindats in, oavsett vad texten handlar om.

Ett tema i hennes dikter och novel-

ler är kvinnor som inte mår bra i det iranska samhället. Som novellen om en kvinna som är på väg till ett sjukhus för att göra abort.

– Om jag skulle skriva den i dag skulle jag skriva mer rakt på sak.

En svårighet för en kvinnlig författare i Iran är att skriva om kärlek.

En kvinna förväntas att hålla en låg profil. Känslor och utseende får inte beskrivas, åtminstone inte utan omskrivningar. Censuren slår mot alla

typer av texter och bilder. Avsikten med det som publicerats behöver inte ens ha varit att rikta kritik mot något.

– Jag tror inte att det finns en enda journalist som säger att han eller hon kan skriva fritt, understryker Naeimeh.

Censuren kan slå ner på till synes helt oskyldiga saker. Som redaktör för ett magasin publicerade hon vid ett tillfälle en text där det stod att något var rött. Det råkade ske under shia-muslimernas sorgemånad Muharram när allt ska vara svart. Texten skadade troende shia-muslimer, slog censuren fast.

– Utifrån detta lilla exempel kan du förstå hur förhållandena är i Iran.

Tidningar blir sällan långlivade vilket gör journalisters villkor ytterst osäkra. Att försörja sig på att skriva är omöjligt. Det är nödvändigt att ha ytterligare någon inkomstkälla.

– Om du hela tiden ska kämpa mot denna censur kan du aldrig utveckla ditt skrivande.

Naeimeh sökte därför andra sätt att arbeta på. Det förde henne till persiskspråkiga webbsidor, radiooch tv-stationer baserade i andra länder, men där var hon tvungen att arbeta under pseudonym. Att arbeta för uppdragsgivare i utlandet betraktar regimen i Iran som liktydigt med att ta steget över till fienden.

Ett kontrakt på en iransk radiostation i Tjeckien 2009 öppnade en möjlighet att arbeta. Men strax före planets avgång klev vakter ombord.

Hon greps, passet beslagtogs och hon fördes av planet för att förhöras.

Efter två veckor i hemmet blev hon

arresterad tillsammans med flera andra journalister. Advokaten försökte lugna Naeimehs man med att hans fru knappast kunde få mer än fem år i fängelse.

För dig med världen i fokus Utrikespolitiska institutet bevakar, forskar och informerar om internationella frågor. Besök www.ui.se och beställ våra publikationer, håll dig informerad om seminarier och våra aktiviteter. Här hittar du inspirerande instuderingsmaterial och den unika landdatabasen Landguiden.se

Ui_Generellannons_Impuls_191x55mm_2013.indd 1 14 impul s nr 7 201 3

2013-10-24 11:22

Naeimeh Doostdar den, säger Naeimeh Doostdar efterI fängelset blev Naeimeh förhörd dagens Iran, säger hon när vi träffas lämnade Iran och tänksamt. flera gånger, men fick aldrig veta på ett café i Malmö. fick en fristad i hur länge hon skulle bli tvungen att Parvin vet vad hon talar om. Hon Malmö. Sex svenska Malmös första fristadsförfattare var stanna där. Anklagelserna mot henhar dömts till fängelse och arrestestäder tar emot Parvin Ardelan, journalist, förfatne rörde spioneri och att hon var ett rats flera gånger för att ha krävt lika författare som är tare och inte minst människorättshot mot landets säkerhet. villkor för kvinnor och män. Ett krav censurerade och aktivist. För en svensk publik är hon – Jag är en väldigt viktig person, har varit att få bort bestämmelsen förföljda i sitt hemnog mest känd för att ha fått Olof säger Naeimeh och skrattar. att en far måste godkänna sin dotland.

Palmepriset 2007.

Hon blev frisläppt efter en månad ters äktenskap. Ett annat krav har Under 90-talet startade hon ett men kallades till rättegång vid flera varit att stoppa möjligheten för papkulturcenter för kvinnor i Teheran. tillfällen. Det tog ett och ett halvt por att gifta bort sina döttrar, vilket Det var länge en bas för opinionsår innan hon fick tillbaka sitt pass. de kan göra även medan döttrarna bildning och dokumentation om Något domslut fick hon aldrig beär barn. kvinnors villkor i Iran. Centret gav sked om.

Hon stoppades från att resa och ut en nättidning om äktenskap, ut– Det blev värre när jag kom ut. ta emot Olof Palmepriset 2007. Då bildning, prostitution, hiv och våld Jag hade inget utrymme alls. Det dömdes hon och tre andra aktivister mot kvinnor. Censuren stängde tidvar som att hamna i ett stort fängtill vardera sex månaders fängelse ningen flera gånger men den återelse, säger hon. för en namninsamlingskampanj uppstod under olika namn.

Beskedet från redaktörerna var och tidningsartiklar som fördömde – Att vara demokratiaktivist är att de omöjligen kunde samarbeta kvinnoförtrycket i hemlandet. ännu svårare än att vara författare i med henne. Hon var svartlistad.

Enda utvägen var att skriva texter utan att signera dem. !

Nu skriver Naeimeh, OSS D E liksom hennes man, för AM RES En del av Tranås Resebyrå A webbsidor runt om i EuT NÄS ropa. Som fristadsförfatA K BO tare framträder hon ofta hos föreningar och på litteraturträffar.

TravelArt har mångårig erfarenhet och rutin av att hantera både små och – Jag vill bli mer delstora grupper till världens alla hörn. aktig i det svenska samhället. Och jag tror inte Vår affärsidé grundas på vårt personliga engagemang och kunskap. att jag bara kommer att 0140 - 37 50 70 | WWW.TRAVELART.SE Du ger oss förutsättningarna - vi skräddarsyr din resa efter dina önskemål. skriva om Iran i framtin r 7 2 013 i mpu l s 15

»

socialt » författarfristad – Jag ville egentligen åka tillbaka till Iran när jag tagit emot priset, men det gick inte. 2009 och därefter sattes många i fängelse. Även min advokat.

Efter två år som fristadsförfattare i Malmö valde Parvin att stanna och hon har fått permanent uppehållstillstånd. Hon tycker om staden.

Men det är inte enbart av godo att stanna i Sverige, förklarar hon. Hennes krafter behövs i Iran, men situationen där har gradvis blivit allt mer riskfylld för människorättskämpar.

– Här har jag stora möjligheter att arbeta men mitt tidigare sammanhang är borta. Nu är jag del av ett nytt sammanhang. Mycket av min energi går åt till allt det nya i Sverige. Ibland känner jag mig som en ny människa på en ny planet, säger hon och skrattar.

Efter hand har Parvin upptäckt allt fler brister i det svenska samhället.

– Jag är emot rasismen och disk­ rimineringen av minoriteter här också och måste engagera mig mot den. Och även här har jämlikheten brister. Mitt problem är att jag nu arbetar på två fronter.

Parvin Ardelan är igång med en bok om kvinnorörelsen i Iran. Hon arbetar också, tillsammans med ett stort antal personer, med ett projekt om kvinnors liv och arbete i Malmö.«

Fristadsförfattare ett globalt nätverk

Fristadsförfattaren Parvin Ardelan, Malmö, fick Olof Palmepriset 2007.

Ett 40-tal städer i Europa, USA och Latinamerika ingår i nätverket International Cities of Refuge Network, ICORN. Det startades i början av 1990-talet med ett upprop av författaren Salman Rushdie (bilden).

Sex av städerna är svenska: Malmö, Göteborg, Stockholm, Uppsala, Sigtuna och Växjö. Fristäderna ger förföljda och censurerade författare, journalister och dramatiker skydd och möjligheter att fortsätta sitt skrivande. Kulturrådet samordnar de svenska fristäderna och stödjer fristadsförfattarnas deltagande i seminarier, debatter, uppläsningar och andra offentliga arrangemang.

De kan även få stöd med översättning och publicering. Förhoppningen är att författarna knyter kontakter med kollegor i Sverige.

De städer som ingår i stödprogrammet erbjuder ett stipendium och en bostad i upp till två år.

Det diskuteras om att vidga gruppen till att även omfatta musiker, filmare, bildkonstnärer och andra som drabbas av censur och förtryck.«

6 NR FÖR ENDAST

R 1P8AR0A 1K 55 KR S

Ge dina nära och kära kunskap och insikter om viktiga omvärldshändelser.

Världspolitikens Dagsfrågor ger dig fördjupning, förståelse och bakgrund till aktuella händelser i omvärlden.

Tidskriften kommer ut med tolv nummer om året.

Teckna en halvårsprenumeration (6 nr för endast 180 kr) på www.ui.se/butik Du sparar 155 kr mot ord. lösnummerpris.

Frågor? Kontakta kundtjänst på info@ui.se eller 08-511 768 05 Erbjudandet gäller perioden november 2013 t.o.m.15 januari 2014 och kan ej kombineras med andra erbjudanden. Du förbinder dig inte till vidare köp.

Ui_VD_Julannons_Impuls_191x110mm_2013.indd 1 16 impul s nr 7 201 3

2013-10-24 11:24

10 frågor

till Ida Östensson

Kampanjen Fatta: ”Rättsväsendet funkar inte. Vi vill ha en lag som säger att sex ska handla om samtycke.”

text sophy elevall

förändra de normer som skapar våldtäktsmän. Vi var med på bokmässan i Göteborg och har tagit många mediala debatter. Den 7 oktober arrangerade vi en manifestation utanför riksdagen.

6Ni lämnade över något till makthavarna den dagen. Vad var det?

– De 150 berättelserna, panelsamtalet på en dvd där experterna i panelen berättar vilka krav de ställer till politikerna, och så en namninsamling med 86 000 namn som en tjej startade mot den friande domen i Tenstafallet, där sex killar våldtog en tjej. Som respons har vi blivit inbjudna till ett möte med jämställdhetsminister Maria Arnholm i slutet av november.

7Vad vill ni ska hända?

Foto: Simon Öhman Jönsson

1Vad är syftet med Fatta?

– Det första är att få människor att reflektera kring övergrepp och fatta att sex handlar om samtycke.

Det andra är att få politiker att fatta beslut och lagstifta så att ingen som våldtar går fri. Sexualbrottslagen som den ser ut i dag funkar inte och de normer som skapar våldtäktsmän måste bort.

2Varför drog ni igång kampanjen?

– Vi reagerade på en dom i Umeå där tre killar friades efter att ha våldtagit en tjej med en glasflaska.

Den friande domen synliggjorde hur rättsväsendet utgår från de könsroller vi är påtvingade och de hade tolkat det att hon höll ihop benen för att hon var blyg. Det var så sjukt så vi tänkte att nu fick det vara nog.

3Vilka är ni som driver detta?

– Jag, genom min stiftelse Crossing Boarders där vi jobbar mycket

med lobbing och opinionsbildning för att förändra strukturer. Vanessa Marko är grundare av Femtastic och jobbar med att föra fram frågor via musik, samt artisterna Nathalie ”Cleo” Missaoui och Isabel ”Syster Sol” Sandblom.

4Hur började ni?

– Vi samlade in berättelser från 150 människor som själva blivit utsatta för sexuellt våld och som inte litar på rättsväsendet. Av berättelserna gjorde vi en låt och en musik­video för att nå ut till den breda massan. Den släpptes samtidigt som vi publicerade en debattartikel på SVT debatt.

5Vad har ni gjort mer?

– Vi arrangerade en klubb med panelsamtal på Färgfabriken i Stockholm, i samarbete med SV, där experter diskuterade just hur man skulle kunna förändra lagstiftningen och vad som behövs för att

>> Fakta Namn Ida Östensson. Ålder 28.

Gör Grundare och vd för den nationella stiftelsen Crossing Boarders.

Aktuell Driver kampanjen Fatta för ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld.

– Vi har två krav, dels att de ska skjuta till mer resurser till det främjande förebyggande arbetet gällande sex, samtycke och normer, dels vill vi få in en samtyckesreglering i sexualbrottslagsstiftningen.

8Varför är en sådan lag viktig?

– Lagar skapar normer. Kan vi förändra en lag till att sex ska handla om samtycke kommer det att rinna ner i sängkammaren. Vi hade en lagändring 1979 som sa att man inte längre fick aga sina barn.

Det satte en norm i samhället.

9Vad kan vi privatpersoner göra?

– Alla kan engagera sig på många olika sätt. Men det viktigaste är att börja fundera själv. Vad har jag varit med om, har jag gått över någons gräns, hur ser jag på sex?

Speciellt män, diskutera med andra män. Hur känns det att leva i en maskulinitetsnorm, hur påverkas man av det? Och hur kan man se till att man inte går över gränser?

Det handlar både om ett eget och ett kollektivt ansvar.

0Tror du på ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld?

– Absolut.« n r 7 2 013 i mpu l s 17

porträttet » lena einhorn

Växelbruk med bra skörd

Lena Einhorn om sitt dubbelliv som författare och filmare

Lena Einhorn är cancerforskaren som bytte spår till humanist mitt i livet och förvånade sin egen mor. Växelbruket mellan författarens och filmarens värld har givit både Augustpriset och dubbla Guldbaggar.

Men inget av den lustdrivna folkbildarens projekt hade blivit av utan omåttlig envishet. text Eyal Sharon Krafft foto thron ullberg

D

etta gäller definitivt hennes Greta Garboprojekt, vilket Lena Einhorn föreläser om land och rike runt. Vi sitter på ett vitmålat kafé drygt två kilometer från Greta Gustafssons hem på Södermalm i Stockholm, närmare bestämt Blekingegatan 32, precis som titeln på Lena Einhorns nyskrivna roman. Lena Einhorn har en utforskande blick och är, ovanligt nog, både rapp och eftertänksam på samma gång. Bitvis livliga gester tyder på ett visst temperament.

Som så många andra hyste hon glupande nyfikenhet på Garbos mytomspunna gestalt. För att stilla sin vetgirighet producerade hon en tv-dokumentär om filmstjärnan för Sveriges television på 1990-talet. Efteråt var nyfikenheten på Garbo slut.

18 impul s nr 7 201 3

– Jag kände att jag var färdig med henne. Jag genomskådade henne: Hennes mystik var tunn, hon var en olycklig människa utan något intresse för andra människor.

Fem år senare publicerades Garbos 33 brev till Mimi

Pollak, hennes klasskamrat från Dramatens elevskola, och, skulle det visa sig, hennes stora ungdomskärlek.

– Jag läste breven och blev helt paff. En helt ny person trädde fram, en person som jag aldrig känt. Hon var nyfiken. Hon var skrattlysten. Hon var livsnjutare och i allra högsta grad älskande. Det var i takt med att hennes filmkarriär utvecklades som hon blev allt olyckligare.

Det nytända intresset för Garbo närde tanken på en

»

»

Författaren och filmaren Lena Einhorn har både vunnit Augustpriset och Guldbaggar. n r 7 2 013 i mpu l s 19

porträttet » lena einhorn lena einhorn

»Jag tycker om växelbruk och drivs av lust. Utan lust blir det varken böcker eller filmer. När jag hittar okända fynd lyssnar jag på min magkänsla. Jag måste känna lusten. Och när jag väl hittat ett projekt som jag helt går upp i vill jag gärna dela med mig.» spelfilm om den olyckliga filmstjärnan. I sju år hade Lena Einhorn samlat material och brottats med finansiärer. Men Svenska Filminstitutets upprepade nej, trots stöd från flera stora produktionsbolag, blev till slut dödskyssen för filmprojektet.

Och startskottet för romanprojektet.

– Min förläggare undrade nu om jag inte hade lust att skriva en bok om Garbo. Jag svarade: ”Det var det dummaste jag hört!”.

Men efter två upprepade påstötningar vaknade hon mitt i natten av ett blixtrande ”ja!” och kastade sig över romanprojektet med liv och lust. Nu är romanen ”Blekingegatan 32” både skriven och tryckt.

– Jag är inte den som ger upp i första taget, konstaterar hon och läppjar på sitt ryska Earl Grey.

Den som söker rötterna till hennes intellektuella hän-

gamla lämningar från den första bronsåldern. Runt om henne fanns den vidsträckta Negevöknen liksom en grupp entusiaster. Kunde gropen hysa en kungagrav?

Lena märkte hur eggad hon blev av gåtan. Gåtan skulle knäckas. När den arkeologiska utgrävningen snopet hade avbrutits återvände hon dit ett år senare med brodern och en kompis och grävde på egen hand.

– Jag blev som besatt. Det visade mig att jag inte släpper taget om jag blir nyfiken på något. Då förstod jag att forskning skulle passa mig. Är hon en envis rackare?

Hon nickar.

– Man måste vara det för att fullfölja sin forskning.

Eller vilket projekt som helst som man håller på med.

Envisheten skulle hon ha stor glädje av senare i livet.

Men först universitetsstudier. Med en doktorsexamen i virologi och tumörbiologi från Karolinska Institutet forskade hon om cancer i över ett decennium. Mitt i livet, vid fyllda 35, blev det allt svårare att njuta av enmansforskning. Någon bra mentor fanns inte till hands, lusten sinade. Vad skulle hon göra?

– Jag gav mig rätten att sluta med forskningen. Istället kände jag att jag ville göra dokumentärfilmer.

Det fick hon göra som medicinsk redaktör på Lifetime Television i New York. Snart nog märkte hon att hon drogs till mänskliga frågor. En uttalad medicinsk film kom att handla om läkare med drogproblem.

En dag kom föräldrarna på besök till USA. – De tittade på mina filmer och mamma blev som förstummad. Så sa hon: ”Men, Lena, du är humanist!”

Det var ingen värdering i det, men det var som om hela hennes bild av mig förändrades.

givenhet får bege sig till en liten hyreslägenhet i Stockholmsförorten Vällingby och sedan till en villa i välmående Danderyd norr om Stockholm, dit föräldrarnas klassresa förde henne. Både Jerzy och Nina Einhorn var samhällsengagerade och välrenommerade cancerläkare. Givetvis hårt arbetande, dessvärre ofta frånvarande; Lena och lillebror Stefan hade barnflicka.

– Jag var intellektuellt brådmogen, men inte emotionellt. Jag var annorlunda än de flesta barn. Och jag lärde mig att läsa på egen hand som fyraåring. Jag måste ha tittat någon över axeln. En dag låg jag febrig i sängen med klippdockor av cowboys och indianer. När mamma kom hem läste jag högt för henne: ”Hopalong Cassidy”.

För den läraktiga Lena var föräldrarnas största bid­ rag till den intellektuella stimulansen deras handfasta Ännu några år senare återvände 40-åriga humanisten uppmaning till självständigt tänkande. till Sverige, och till åtta månader lång arbetslöshet. Ef– Pappa sa att det var till och med okej om vi kastade ter en rad vetenskapsdokumentärer för SVT löpte hon tallrikar på väggen. Det var okej att leva ut och rasa ut! hela linan ut och lämnade veBarn skulle inte hämmas. Ändå tenskapens värld bakom sig. En blev han urförbannad när Stefan Exklusivt >> Lena Einhorn dokumentär med inslag av speloch jag blev för bråkiga, så den Namn Lena Einhorn. film kom till världen, ”Handelsgoda föresatsen höll inte hela Ålder 59 år.

Bor Stockholm. resande i liv”, vilken handlar om vägen. Men grundinställningen Familj Brodern Stefan med familj. räddningsinsatser under andra höll.

Yrke Författare, filmare och regissör. världskriget.

Filmer och böcker i urval ”Blekingegatan Några yrkesdrömmar eller tanErkännandet som filmare lät 32”, ”Handelsresande i liv”, ”Ninas resa”, ”Vad kar om framtiden hade hon inte. inte vänta på sig – hon förärades hände på vägen till Damaskus?”, ”Siri”.

Dock var hon duktig i naturvemed priset Prix Europa (liksom tenskapliga ämnen och funderade på att studera kemi med en Emmy-nominering). eller geologi. Helt utan föräldrarnas påverkan – det Året därpå kom författardebuten med en roman med försäkrar hon med en bestämd ton – fastnade hon för samma titel. studier i medicin för dess bredare möjligheter till för– När förläggaren ringde och undrade om jag ville sörjning. Om hon bara visste hur rätt hon hade. skriva en bok sa jag: ”Aldrig i livet!”. Sen tittade jag på Men först väntade en inspirationsresa till det förlohyllan med allt researchmaterial och ändrade mig. Till vade landet för den då 20-åriga läkarstudenten på Kaen början trodde jag inte att jag skulle trivas med att rolinska Institutet i Stockholm. En dag stod hon framskriva. Men det gjorde jag. Jag kunde leva mig in i maför en grop i israeliska Tel Arad. I gropen låg 5 000 år terialet.

20 impul s nr 7 201 3

Likväl skulle hon inte skriva några fler böcker. Och

hade heller inte gjort det om inte för moderns, Ninas, heliga löfte att berätta för eftervärlden om sina upplevelser under Förintelsen i Warszawas getto.

Hösten 1999 ställdes allt på ända, även moderns löfte. Föräldrarna insjuknade i obotlig cancer. Cancer­ forskaren, humanisten och, framför allt, dottern Lena kommer ihåg chocken då hon tog emot beskedet omsluten av Sinaiöknen under en filminspelning. Ett beslut fattades, helt intuitivt.

– Utan att ens prata med mamma bestämde jag mig för att ta över hennes löfte att berätta.

Att överta löftet visade sig vara svårare att genomföra än hon kunde ana. Förvisso köpte SVT hennes upplägg om en spelfilm med en autentisk berättare (läs: mamma Nina) med hull och hår. 6,5 miljoner kronor av de totalt erforderliga 13 utlovades. Sedan kom motgångarna slag i slag. Den tilltänkta medfinansiären, Svenska Filminstitutet, sade tvärt nej. Med tiden minskade SVT sin andel i filmen, alltmedan SFI upprepade sitt nej fyra gånger till. Modern avled 2002. Och när SVT drog sig ur helt var filmprojektet lika dött. Vem som helst hade nog kastat in handduken eller brutit ihop efter dessa tre tuffa år.

Men Lena Einhorn höll envist fast vid sitt löfte om att ge

röst åt moderns överlevnadsberättelse. Detta outtalade löfte kunde inte svikas. Filmprojektets död blev starten för en bok, precis som med den aktuella romanen ”Blekingegatan 32”.

Ett halvår senare, när halva ”Ninas resa” var skriven, kom ett förlösande besked från en nytillsatt konsulent på SFI: ”Ja!” Emellertid var det en hårdbantad och mager budget som Lena nu skramlade ihop – 3,5 miljoner istället för de tilltänkta 13. Hon höll hårt i plånboken och jobbade oavlönat. Men hon måste göra filmen.

– Jag var tvungen att berätta. Det var mitt åtagande gentemot mamma.

Långfilmen ”Ninas resa” blev en succé och vann två Guldbaggar 2005, för bästa film och bästa manuskript.

Samma år förärades boken med Augustpriset för Årets fackbok.

När modern låg för döden tre år tidigare kom Lena på

besök på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset.

Hon hade just haft ett av alla dessa möten med tilltänkta finansiärer till filmen. Detta möte råkade vara tämligen positivt. Vad säger man till en älskad förälder som tynar bort framför ens ögon?

– Jag ville inte ljuga för henne. Jag sa att jag trodde att det skulle gå att göra filmen. Jag fick henne att tro att filmen skulle bli av. Det kändes viktigt. Mamma log.

En vecka senare gick hon bort. Men Ninas berättelse har förevigats.

Envishet och lust är Lena Einhorns stora drivkrafter.

Lena Einhorn har också hängivit sig åt andra projekt.

Efter omfattande bibelforskning kom hon med en ny hypotes om den historiske Jesus i sin bok ”Vad hände på vägen till Damaskus?”. Hon har även skrivit pjäser och gjort fler filmer.

– Jag tycker om växelbruk och drivs av lust. Utan lust blir det varken böcker eller filmer. När jag hittar okända fynd lyssnar jag på min magkänsla. Jag måste känna lusten. Och när jag väl hittat ett projekt som jag helt går upp i vill jag gärna dela med mig, säger Lena Einhorn.«

n r 7 2 013 i mpu l s 21

sv-projekt » filmer för klimatet

Alla vill att barnen ska få tillgång till samma naturupplevelser som föräldrarna haft. Men – det finns ett men – klimathotet är överhängande. I Jämtland satsar SV på en kampanj via filmer på bland annat Youtube som ska väcka frågan: Ingen kan göra allt – men alla kan göra något.

Det är intervjuer med personer som med enkla metoder vill bidra till en bättre miljö. text mats nilsson foto simon sjörén

Det här vill vi bevara till barn och barnbarn

Små steg – mot ett bättre klimat

A

tt göra något för klimatet som kan aktivera flera, få igång diskussioner i studiecirklar, i skolor och föreningar…

Det var något som Karin Örnfjäll, verksamhetschef i SV Jämtland funderade på. Men hur ska det kunna finansieras? Klimathotet och andra miljöfrågor har aldrig lockat särskilt många till studiecirklar.

Men kanske om det slår genom på bredare front.

Så dök Klimatmiljonen upp.

Länsstyrelser i landet fördelade pengar för åtgärder kring bland annat biobränsle, transporter, hållbart byggande, energi- och klimatrådgivning i energifrågor och satsningar på miljökunskap för ungdomar.

Karin Örnfjäll och hennes kollegor skrev en ansökan, som beviljades i december 2012. Det blev 145 000 kronor från länsstyrelsen i Jämtland.

22 impul s nr 7 201 3

– Vi är glada att folkbildningen och SV, som enda studieförbund, kom med, säger Karin Örnfjäll.

– Fram till nu har vi försökt att hitta formen för kampanjen ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. Resultatet blev ett antal filmer, tre till fem minuter långa, gjorda av SVs tidigare medarbetare i Åre Simon Sjörén.

– Simon har i filmerna låtit vanliga människor få komma till tals.

De ligger samlade under namnet ”Något för om klimatet” på Youtube och tanken är att antalet filmer ska växa. Vi har Katie som berättar om sin odling av grönsaker, Örjan om ett solpanelbygge, Andreas som kör biogasbil och ska skaffa en elbil … alla bidrar på sitt sätt för en bättre miljö.

– Andreas säger i filmen att han vill att hans barn ska kunna åka skidor i fjällen, precis som han själv har gjort som barn. Det är mycket

det som det handlar om. Vi vill att alla bidrar till en bra miljö. Att det kommer igång diskussioner. Filmerna är ett bra underlag för vidare samtal om klimathotet.

Karin Örnfjäll vill att kunskapen om det verkliga hot vi lever under – klimatförändringen – verkligen ska slå igenom. Det råder inte längre något tvivel om vart vi är på väg med höjd medeltemperaur och smältande isar i Arktis som en av följderna. Det har FNs klimatpanel nyligen slagit fast.

– Men vi vill med filmerna komma ifrån undergångsstämpeln. Det finns mycket vi alla kan göra. Det kan genomsyra alla cirklar.

Nu handlar det om att gå vidare med klimatfrågan för SV i Jämtland.

Förutom på Youtube kommer kortfilmerna att ligga på SVs hemsida.«

Karin Örnfjäll. foto: Patricia Erlandsson

röster om klimatet ur filmerna

tschef, kör en biogasdriven Andreas Gyllenhammar, hållbarhe bil men ska byta till en eldriven bil: att den inte släpper ut några –Hur kan man designa en stad så det. När vi får kunskap klimatgaser? Det går att knyta ihop att mina barn också ska vill Jag ar. får vi också ett större ansv kunna åka skidor här.

Elin Lindgren, studerar till psykolog och bloggar om hållbart mode: – Jag väljer att köpa ekologisk bom ull. Tips: Att inte följa snabba trender som bidrar till slöse ri med resurser och att leta fynd på second hand.

e en musikvideo inför kliErik Wennergren, musiker, som gjord matkonferensen i Rio: frågan och vill göra nå– Väldigt många brinner för den här gonting.

Örjan Nilsson, lantbruksföretaga re, odlar ekologiskt och har installerat solpaneler: – Det är andra året vi har en mässa för att visa hur enkelt det är med solpaneler.

n r 7 2 013 i mpu l s 23

sv-projekt » ung i sunne

Ämnen i ungdomscirklarna i Sunne var bland annat demokrati…

…jämlikhet, tolerans och solidaritet.

fotoutställning, förslag till nytt torg…

Så gick det när de unga fick ta plats En fotoutställning om Sunne och ett medborgarförslag om ny utformning av torget. Det är några av resultaten när ungdomar i Sunne arbetat i studiecirklar i SV. Text Martin Almquist Foto lene olsson

S

tudiecirklar får människor att växa. Det har man tagit fasta på hos SV i Sunne som satsat på integrerande cirklar för ungdomar.

– Alla ungdomar är välkomna, säger Lene Olsson, projektanställd i SV, som betonar integrationen i cirklarna. Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet har varit ledstjärnor i arbetet.

lene olsson

I ett ettårigt projekt har unga både hörts och setts i samhället. De har helt enkelt fått ta plats.

Flertalet ungdomar i projektet, som finansierats av Kulturrådet, har fått både ett socialt nätverk och ökad förståelse om hur samhället fungerar.

– Projektet ska göra avtryck i vår verksamhet framöver, säger Lene Olsson. Det finns en otrolig potential hos dessa personer som växer och

»Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet har varit ledstjärnor i arbetet.»

24 impul s nr 7 20 1 3

får självförtroende och kan ta steget vidare inom SV för att till exempel bli ledare.

I studiecirkeln har ungdomarna diskuterat frågor om tillståndet i världen och hur det ser ut i Sunne i dag och samtidigt haft studiecirklar i ämnen som tolerans, demokrati, frihet, jämlikhet och solidaritet.

– Med hjälp av läsplattor har läsandet och kunskapsinhämtningen om hur samhället fungerar ökat, säger Lene Olsson.

I en fotoutställning på temat ”Mitt Sunne” dokumenterade deltagarna sitt Sunne. Det resulterade i att man tillsammans med Ungdomsrådet i Sunne lämnade ett medborgarförslag på hur Sunnes torg skulle kunna utformas.

Just nu planerar de ett större event som de har valt att kalla ”Sunnes toleransdagar”, en mini-Almedalsvecka för unga i Sunne.

– Med stöd av SV har flera unga valt att bli cirkelledare, och har nu egna cirklar. Två av dem är demokratigruppen, som jobbar med hjälp av läsplattor, och fotogruppen som vill fortsätta att jobba med foto, nu med temat vänskap, berättar Lene Olsson.

SV har haft Sunne kommun som samarbetspartner vilket har öppnat många dörrar. Ett brett samarbete mellan SV och kommunens ungdomssamordnare Lars Stiernelöf har skapat möjligheter att få tillgång till lokaler. Samarbetet har resulterat i bland annat ungdomscafét Megafon som är en viktig plattform för projektet.

Nu har SV Sunne en fortsättning på gång för att hjälpa traktens ungdomar, den här gången med stöd från Arvsfonden. Lene Olsson hoppas att idén sprider sig till flera SVavdelningar.«

SVs ungdomsprojektet i Sunne finansierades via KulturrĂĽdet. n r 7 2 013 i mpu l s 25

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

kent johansson om medborgarnas kontinent

Svenska eldsjälar europas första landsbygdsriksdag anordnas med den svenska landsbygdsriksdagen som förebild. den svenska eldsjälen går på export – vilket kan leda till att europasamarbetet får ett tydligare underifrånpers­ pektiv. ”vi måste vända på europa”, skriver europaparlamentarikern kent johansson (C). i november ordnas för allra

första gången en landsbygdsriksdag för hela Europa. Det görs efter svensk förebild. Den svenska byarörelsen har inspirerat lokala grupper och handlingskraftiga landsbygdskämpar över hela Europa.

Den svenska eldsjälen går alltså på export. Det är inte bara roligt och spännande – det kan också leda till ett Europasamarbete med ökat engagemang och starkare förankring och ett tydligt under­ ifrånperspektiv.

kor, inte bara 28 medlemsländer och deras regeringschefer.

Samarbetet i Europa får inte stanna vid nyhetsbilderna på ministrar som kliver ur blanka svarta bilar, vinkar in i tv-kameran och försvinner in på slutna möten. Därför brukar jag säga att vi måste vända på Europa.

Ett bra steg i rätt riktning är den europeiska landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament, som nu arrangeras i Bryssel med representanter från hela Europa.

Vi är många som känner stolt-

Den växande europeiska lands-

bygdsrörelsen är ett bra exempel på medborgarnas Europa, i motsats till staternas Europa.

EU är 500 miljoner männis-

26 impul s nr 4 201 2

het över att den svenska byarörelsen, och den svenska Landsbygdsriksdagen, är en viktig inspirationskälla för andra länders landsbygdsnätverk.

Som förbundsordförande i SV var jag med bildade ”Hela Sverige ska leva”. Det var 1989, samma år som Berlinmuren revs och ett nytt, fritt och öppet Europa kunde växa fram.

Jag tror ingen av oss som var med då och som växte upp i ett delat Europa kunde föreställa sig vilken utveckling som skulle följa.

Min nominering av ”Hela Sverige ska leva” till EUs medborgarpris ledde till att jag med stor glädje kunde dela ut denna utmärkelse vid en ceremoni i Europahuset i Stockholm i september.

Både i Sverige och i EU är det nödvändigt med en aktiv politik för möjligheten att bo och jobba i hela landet.

I dag har jag från min horisont i Europaparlamentet kunnat ge stöd åt planeringen inför den första europeiska landsbygdsriksdagen, bland annat genom att bjuda in företrädare för ”Hela Sverige ska leva” till ett möte med andra svenska parlamentariker i Bryssel med syftet att underlätta arbetet.

Lika viktigt är det med ett långsiktigt stabilt och generöst förhållningssätt till civilsamhället, som är själva grundbulten i en öppen demokrati.

Engagemang och delaktighet byggs underifrån – med lokala möten och samtal där alla kan vara med och göra sina röster hörda.

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

vänder på Europa För mig är en levande landsbygd inte bara en förutsättning för nationell demokrati och tillväxt, utan också för hållbar utveckling av samarbetet i Europa.

utmärkande för SV, som fångar upp lokal kraft och dessutom lyfter blicken bortom den närmaste omgivningen.

Det gäller att se problemen och utmaningarna lokalt. Lika viktigt är det När jag träffar mänatt inse att inte alla lösniskor i föreningar, på ningar är lokala. Ibland skolor, i småföretag och måste vi samarbeta.

Artikelförfattaren Kent Johansson, till höger, i kommuner runt om i Det gäller inte minst i Sverige möter jag ett väx- delar ut EUs medborgarpris till Åse Blombäck arbetet mot den globala och Staffan Nilsson från ”Hela Sverige ska leva”. klimatkrisen. För mig ande intresse för hur vi Till vänster Thage G Peterson, före detta indust­ kan utveckla samarbetet i innebär ett jordnära förriminister.

Europa. hållningssätt också att vi w Hur kan min lokala förening Allt fler ställer sig fråser naturen som en del av berika sin verksamhet med ingor som handlar om hur vår lösningen, inte som problemet. ternationella kontakter? egen vardagsverklighet kan bli w Kan vårt företag exportera Vi måste till exempel hitta nya en del av ett öppet europeisk mer? lösningar på naturens villkor, samarbete. w Vad kan vi själva göra i vår Sådana frågor handlar om inte rusa vidare in i en återhembygd? medborgarnas Europa, och det vändsgränd med ändliga och w Kan vi locka fler turister från måste byggas underifrån. skadliga fossila bränslen. Och övriga Europa till våra fiskevi måste samarbeta mer för För att skapa lokalt engagevatten och vår natur? att möta gränsöverskridande w Vad kan vi göra så att elevermang krävs ett jordnära armiljöhot.

Därför krävs inte mindre öpna på våra skolor får chansen betssätt som tar tillvara kreatipenhet och rörlighet, utan till utbyte och språkutbildning vitet och intresse. mer. för att klara konkurrensen?

Det är ett arbetssätt som är

Därför ska vi inte umgås mind­ re med andra, utan träffas oftare.

Därför ska vi inte stänga oss för omvärlden, utan umgås mer.

När sportfiskare från Europas storstäder vill uppleva våra fjällsjöar öppnas nya möjligheter. När konsumenter i and­ ra länder vill köpa våra varor skapas nya jobb. När världens stora biltillverkare vill förlägga sin testverksamhet till norra Sverige ger det oss nya chanser. Öppenhet och rörlighet leder till nya kontakter och ny kunskap. Vi måste hjälpas åt att varna för misstänksamhet och fördomar som hellre vill sluta oss mot omvärlden.

Den som jobbar lokalt vet att öppna armar och positiv handlingskraft kan uträtta storverk.

Kent Johansson Europaparlamentariker (C)

Landskap i Storbritannien. foto: istockphoto

n r 7 2 013 i mpu l s 27

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Konstens betydelse för samhällsutvecklingen Vid ett seminarium med titeln ”Öppna ögon” vid Sveriges sydligaste udde, Smygehuk, handlade samtalet om kons­tens betydelse för samhällsutvecklingen. birgitta godlund, sv trelleborg, ser konsten som en viktig budbärare och tillväxtmotor på landsbygden.

Seminariet ”öppna ögon”,

som hölls i augusti, ingick i ett större konstprojekt med syfte att sätta udden på regionens konstkarta, genom spännande utställningar och debatter med urbana teman – för att locka stadspubliken till denna sorgligt försummade hörna i Trelleborgs kommun.

Runt om i Skåne har det börjat växa fram olika i alla bemärkelser gränsöverskridande kulturinitiativ på landsbygdens småorter och med publicitet kan vi så kallade eldsjälar hitta varandra, skapa nätverk och statistik/utvärderingar om kulturen som tillväxtmotor i våra respektive bygder.

SV i Trelleborg stöttade pro-

jektet tillsammans med lokala företag. Genom fokus på landsbygdsutveckling var det inte heller svårt att få gehör hos kommunen och maxbelopp från Region Skåne och Sparbanksstiftelsen Skåne.

Sedan snart tio år tillbaka är jag cirkelledare i konstförståelse och eget skapande vid SV Trelleborg. Dessförinnan har jag jobbat med konstnärlig fortbildning för lärare, bland annat vid Lärarhögskolan i Malmö och vid Moderna Museet i Stockholm.

Jag är en av i dag rätt få ut-

bildade konstnärer som ser konsten som ett verktyg för att bära fram olika budskap. Med 28 impul s nr 4 201 2

Petra Lilja, designer, och Clara Åhvik, konst- och designdebattör (sittande) samt moderator Kristina Bramstorp vid seminariet Öppna ögon i Smygehuk.

Foto: Nick Parfitt

min mångkulturella bakgrund med projekt och uppdrag i Afrika, Ryssland och andra länder kan jag bekräfta kraften i bildspråklig kommunikation.

Den bärande idén i min un-

dervisning, cirklar och workshops, är allas vår rättighet och även ansvar vad gäller konsten i det offentliga rummet och vårt folkbildningsansvar. För lärare/cirkelledare är resonemanget enkelt, men även cirkeldeltagare bör kunna känna sig delaktiga i det offentliga samtalet om konst.

All undervisning bör syfta till att öka deltagarnas självförtroende och självkänsla som

sporrar till demokratiskt engagemang.

Till seminariet i Smygehuk hade jag kontaktat SV och Trelleborgs kommuns skolsamordnare. Flera lärare från olika stadier samt ett flertal pensionerade lärare dök upp.

Förutom cirkeldeltagare och gamla studenter. Jag hade förväntat mig ett 30-tal men drygt 70 personer dök upp till den vackra konstutställningslokalen, ett 200 år gammalt mytomspunnet magasin.

Seminariet hade då döpts om till ”Samtal” och fått titeln ”Öppna ögon”, och moderator Kristina Bramstorp, Univerity of the Arts, London, styrde

skickligt samtalet om behovet av nytänkande och vikten av att ta tillvara alla dessa nya strukturer, som det livslånga lärandet åstadkommit.

Fler namnkunniga gäster var

inbjudna att delta i samtalet om demokratifrågor, att samhället och de styrande, antingen de är Birgitta politiker eller kuratorer, måste Godlund, respektera olika SV Trelleborg. livserfarenheter och kompetenser.

Birgitta Godlund

gå i cirkel » drömmar

eva-gill davidson

Hon hittade en väg tillbaka

Konsthantverk. Eva Gill-Davidson har gjort en inre resa och samtidigt förverkligat en dröm. Efter flers tunga år med svår utmattningsdepression gick hon en kurs i akvarellmålning. Den förändrade hennes liv. text mats nilsson

E

va var utbränd och insåg att hon behövde hjälp för att förbättra sin livssituation och få tillbaka energin och

glädjen.

– Jag ville hitta något att göra som var både roligt och utvecklande. Sommarkursen i akvarellmålning på Helsjöns folkhögskola gav mig så mycket att jag fortsatte på den inslagna vägen och utbildade mig vidare i estetiska ämnen.

Eva minns när hon första gången skulle åka iväg till sommarkursen. Den var bara 35 km från hemmet i Fritsla utanför Borås men hon var tvungen att stanna och sova på vägen.

– Jag hittade så småningom tillbaka till mitt vanliga jag och började ha kurser och cirklar i akvarellmålning och keramik. Då var det en verksamhet i den dagliga öppna verksamheten som kommunen drev. Den togs över av SV och där har jag fortsatt.

var personer med olika slag av funktionsnedsättning. Eva visste hur mycket det betyder att gå i en cirkel. Hon fick en aha-upplevelse när hon gick sin första akvarellkurs. Hon kände hur bra hon mådde, att det fanns en väg tillbaka till det verkliga livet.

En dag gjorde Eva slag i saken

och förverkligade en gammal dröm. Hon byggde sin egen keramikverkstad och en målarateljé. Men det var inte bara av egenintresse – de cirkeldeltagare som gått i hennes keramikcirklar blev ledsna när den kommunalt drivna keramikverkstaden lades ner.

Många av Evas deltagare

Det var det som fick henne att bygga både en keramikverkstad och en målarateljé för att kunna bidra till att andra också får uppleva samma känsla.

– Nu fortsätter keramik- och målningscirklarna som tidigare, berättar Eva, som nominerats till ett pris för sina insatser att hjälpa andra.«

Eva-Gill Davidson har numera både en egen keramikverkstad och målarateljé.

riina noodapera

Gutekorn gör succé igen

Mat. – Det är en upplevelse att baka och äta bröd av gutekorn-spannmål. Att det sedan är genuint gotländskt och smakar fantastiskt gör det hela ännu bättre.

Riina Noodapera blir lyrisk när gutekorn kommer på tal. text mats nilsson

G

utekorn är ursprungliga sorter av spannmål som åter odlas på Gotland. Numera finns det en ekonomisk förening som heter Gutekorn och som samarbetar med SV. När det lagas mat blir det feststämning.

– Vi vill sprida kunskap om gamla sorter som odlades förr.

Flera jordbrukare har börjat odla gutekornsorter, som kräver just det Gotland har – lämplig jordmån och många soltimmar.

– Gutekorn är flera ursprung-

liga sorter av spannmål som försvann när det ställdes högre krav på avkastning. Men nu är de tillbaka igen, berättar Riina.

upprättelse, säger Riina. Som tur var frös man in frön och bevarade dem när nya odlingsmetoder krävde nya sorter.

Matälskare som vill ha kvalitet

Nu kan de gamla sorterna plockistället för kvantitet jublar när as fram och odlas ekologiskt, SV och Gutekorn ordnar cirklar som de alltid har gjort. och kurser i matlagning med Riina Noodapera har deltagit genuina sorter, som alltid funi flera cirklar och kurser som Riina Noodapera vill sprida kunskap nits på Gotland.

SV och Gutekorn anordnar i om gutekorn. foto: Mart Marend Då kan det bakas surdegsmatlagning. Hon har varit lebröd, knäckebröd och ”pirrvitdare och märkt hur intresset på att även övriga råvaror komter”, småkakor på gotländska. för lokalt och ekologiskt odlat mer från Gotland.

Plus en mängd andra maträtter ökar.« – De gamla sorterna har fått med helkorn där fokus ligger Reportagen har tidigare i höst publicerats i Hemmets Veckotidning och Må Bra.

n r 7 2 013 i mpu l s 29

gå i cirkel » filigran

Claes-David Bymark är cirkelledare och tillverkar alla sina smycken själv.

Med konsten i En fängelsedom ledde ClaesDavid Bymark till småländska Virserum, och en kurs i silversmide.

Nu lär han byborna den uråldriga tekniken filigran, via SV. Text och foto Monica Hansson 30 impul s nr 7 201 3

D

et är lite svårt med ljuset.

Sen ska det slipas och poleras, men det gör vi inte här, säger Lola Ärleskog, medan hon pillar med tången för att länka ihop de små silverringarna.

Hon och de andra på studiecirkeln i silversmide ska göra en kungalänk. Ett armband av 640 små öglor gjord med filigrantekniken,

en uråldrig teknik från Mellanöstern.

– Det är socialt att komma ut och träffa andra som är intresserade av samma sak. Det är roligt att skapa och prova något nytt tillsammans.

Tidigare har hon gått olika studiecirklar i textil och vävning, men det här är första gången som hon provar på hårdslöjd.

– Man säger ofta ”nej, det här kan

Silversmycken tillverkade med filigranmetoden av cirkelledaren.

Det är första gången som Lola Ärleskog provar på hårdslöjd. Det blev både en utmaning och ett nytt intresse.

Smide >> Filigran Filigran är ett arbete av fina guldeller silvertrådar som löds på ett underlag eller i en ram. Oftast är trådarna försedda med små silver- eller guldkulor.

Filigranarbeten används bland annat till smycken och har förekommit sedan antiken, framför allt inom folkkonsten.

I dag har han en egen liten verkstad i Virserum och fick förfrågan om att leda en studiecirkel i silversmide.

Intresset fanns, det behövdes bara en lärare.

– Det är kul när andra gillar det man gör, och det får mig att tänka efter ordentligt. När någon frågar ”men, hur gör du det där?” måste jag ha koll på mig själv. Det är både utmanande och utvecklande, berättar Claes-David Bymark.

Han och hans lärare Erhan Karahoda har sålt smycken på marknader runt om södra Sverige under flera somrar nu.

– Men det är svårt att sälja handgjorda silversmycken innan folket känner till oss. De tror inte att det är äkta silver, eller så säger de att det inte alls är handgjort, berättar Claes-David Bymark.

Så en dag tog han med sig en film

Källa: Nationalencyklopedin

fingrarna En kungalänk som armband består av 640 öglor.

jag inte”, men visst kan man. Det gäller bara att ha tålamod. Det ser mer avancerat ut än vad det är, säger Lola Ärleskog.

att skapa och forma smycken, berättar hon, medan hon värmer upp en berlock av silvertråd med värmepistolen.

Gruppen träffas sex gånger under

Cirkelledaren Claes-David Bymark lärde sig silversmide under sin tid på Ekängens behandlingshem i Virserum. Han hade tidigare sytt mycket i läder och var intresserad av hantverk. Men vägen till silver-

hösten för att lära sig filigrantekniken, och Katarina Fransén lär sig att löda.

– Jag tvinnar smycken hemma, så att löda ger mig större möjligheter

smide var inte spikrak för cirkelledaren.

Efter en fängelsedom placerades han på Norrtäljeanstalten som samarbetade med Karolinska institutet.

Efter undersökningar visade det sig att Claes-David Bymark hade både ADHD och atypisk autism. Han fick mediciner, och när han frigavs sökte han sig till Ekängens behandlingshem för diagnosterapi.

– Jag behövde förstå vad som är diagnosen och vad som är ren dumhet, och där mötte jag Erhan Karahoda som lärde mig silversmide, berättar Claes-David Bymark.

och visade för kunderna, en film som visade när de skapade smyckena.

– ”Ojoj” sa de, och då är smyckena värda sitt pris. Det börjar komma ett värde i att veta att någon har suttit och gjort det med händerna.

Studiecirkeln i silversmide är uppskattad och deltagarna hoppas på en fortsättningskurs. Både ClaesDavid Bymark och Erhan Karahoda har ställt siktet högt. De vill göra Hultsfreds kommun till Sveriges centrum för filigrantekniken och sprida både kunskapen och kons­ ten.

– För mig är det konstnärligt arbete. Jag vill bli konstnär, men jag är ju inte utbildad så jag känner inte att jag kan kalla mig konstnär. Men jag strävar dit. Samma sak, jag är inte silversmed, utan jag kallar mig för silversmidare, berättar ClaesDavid Bymark.« n r 7 2 013 i mpu l s 31

gå i cirkel » historisk dans

Lennart och Zara Edsberg har varit med i Amaryllis i ett 20-tal år. Foto: mats nilsson

Jan Olof Norén är cirkelledare och instruktör i historiska danser. Han och Ewa Fors Norén dansade tidigare folkdans med nu är det historiska danser som gäller.

Foto: mats nilsson

Amaryllis är en förening i Sollentuna med historisk dans på programmet.

– Det är fantastiskt att få klä upp sig i tidsenliga kläder och dansa på en riktig bal, säger Ewa Fors Norén, som varit medlem i föreningen sedan 2000.

En ny dans ska läras in… medlemmarna i före­ ningen Amaryllis ser fram mot den årliga balen då kunskaperna ska praktiseras på riktigt.

Foto: mats nilsson

Uppklädda till Text Mats Nilsson

N

i är ettor, ni är tvåor!

Det är dansträning i föreningen Amaryllis.

Jan Olof Norén, instruktör, har med sig en ny dans som han vill att deltagarna ska prova på. Att vara etta eller två är viktigt, säger Jan Olof Norén, eftersom alla inte dansar samtidigt.

Dansarna står på två led, vända med ansiktena mot varandra. Den inspelade musiken startar och dansarna rör sig i takt i lugna, behagfulla rörelser.

För att hålla reda på alla turer i

dansen krävs både koncentration och pigga ben. Den nya dansen ”Hole in the Wall”, som ska börja tränas in den här kvällen, är ur 32 impul s nr 7 20 1 3

John Playfords samling av engelska Country Dances, där de äldsta är från 1650-talet.

– Vi dansar historiska danser från både 1600- och 1700-talen men de flesta är från 1800-talet. Det är ett lugnt tempo i merparten av danser så det passar utmärkt att dansa för lite äldre personer, säger Jan Olof Norén.

Varannan vecka tränar Amaryllis i

en lokal nära Tegelhagsskolan i Sollentuna. Det brukar komma ett 15tal deltagare varje gång.

Föreningen har sedan starten fått stöd av SV och Jan Olof är både cirkelledare och instruktör. Han delar gärna med sig av sitt kunnande om historiska danser och folkdanser.

Flera andra som deltar vid kvällens

träning är också väl pålästa. Liksom hos Jan Olof och Ewa finns en bakgrund i folkdansen hos flera av dansarna.

Föreningen Amaryllis är ansluten till Forum för historiska danser och musik, som har ett 50-tal föreningar i Sverige. Historisk dans är också en populär dansform i de övriga nordiska länderna. Det sker ett kontinuerligt utbyte och de olika före­ ningarna bjuder in varandra.

Jan-Olof och Ewa Fors Norén har

varit med i Amaryllis sedan 2000.

Det började med en folkdansträff i Stavanger: – Det skulle anordnas en bal med historiska danser och tidsenliga kläder. Jan-Olof och jag hyrde kläder

– cirkel! och begav oss dit. Vi fick en genomgång och lite träning några timmar innan balen skulle börja. Men det gick inte särskilt bra, vi var ju rena nybörjare.

– Det var fantastiskt roligt så vi fortsatte med historiska danser när vi kom hem och på den vägen är det.

I Sollentuna fanns Amaryllis där några av Jan Olofs och Ewas folkdansvänner var med så valet blev lätt. Jan-Olof är sedan några år tillbaka dansinstruktör i Amaryllis och har tidigare varit instruktör i folkdans.

– Jag har dansat folkdans sedan 1960 och tyckte att det var dags att prova något nytt. Många som dansar folkdans ägnar sig åt både och.

– I dag passar historiska danser för en äldre åldersgrupp eftersom det ofta är ganska långsamma danser. Annat var det förr, då var det ungdomar i de högre stånden som for på bal, säger Jan-Olof.

Jan Olof skulle gärna se fler ungdomar i verksamheten. Det finns ett intresse hos många unga för andra tidsepoker som avspeglas i medel­ tidsdagar och 1700-talsaftnar så dans och musik borde kunna vara självklara inslag. men tyvärr är det inte så, anser Jan Olof Norén.

Kadriljer, fransaiser, polynaiser, anglaiser, menuetter … det finns en lång rad äldre danser och Jan-Olof nämner särskilt anglaiser, Playforddanserna.

– Engelska countrydanser är trevliga danser. Det finns cirka 500 danser plus varianter från 1650-talet och in på 1700-talet i samlingen.

Det gavs ut 18 samlingar mellan åren 1651 till 1728.

Jan-Olof är ordförande i förening­ en Amaryllis. Som medlem och aktiv dansare och instruktör i Amaryllis finns Lennart Edsberg, som är ordförande riksorganisationen Forum för historiska danser och musik. På dess hemsida finns mycket information om olika danser och även hur de dansas.

Lennart och Zara Edsberg har varit med i Amaryllis ett 20-tal år.

Zara Edsberg säger: – Det är så annorlunda att gå på bal och se alla vackert klädda människor.

– Amaryllis anordnade tidigare i år en stor bal i Nacka med inbjudna gäster från Norden. Det blev mycket bra och nästa år är det en annan förening som bjuder in till den årliga balen dit alla Forumföre­ningar är välkomna.«

Att gå på bal är en höjdpunkt för medlemmarna i föreningen Amaryllis i Sollentuna. I somras stod föreningen för en bal i Nacka, som lockade dansare från hela Norden. foto: Jan Olof Norén

n r 7 2 013 i mpu l s 33

kulturkrysset FORTGÅ HAR HAN SKAPAT

LJUS TID RESVÄGEN

GÖR SÅS TJOCK

FÅR BARR

FRAMHÄVT GÅ AN

HASSE SOM EFTERLYSER

HAR FARTYG

BRUKAR TENNISSPELARE SKIVPLAST

FULA BILDAR SEKRET FEJS SÅDAN DRIVER UTTRÅKAD

HAR MÅNGEN LAG I KRAFT

UTFRUSEN SLAGSSPETS PLATS

PLUTT

GAMLA MÅTT SAMLAS GREKER I

ÖGONABÖJ KRIMINALSERIE I LAS VEGAS

KVIGA

JOBBAR HAN SOM

FÖDDES HAN I

AVSER POLEN KAN FLYGA

SPANSK BIL GE UTSLAG

MÄRKER SKATTEN

SPAK PLACERADE

ÖPPEN HÄRD TRILLAS DET I?

UPPSATS GÅR ELEVER I

SÄTTER KRYSS HAVSFÅGLAR

VIGGA

FÖREGÅENDE

DONERA KAN DET TUTA SOM ICKE

FÖRST

ORKAR INTE? KAN VALPA

FYLKING SNÄLL MAX I TRIO LIKNAR VON

FAKTAVERK HAL EN

DEN LAGAS SKOGSMARK

ICKE NEJ I HOLLYWOOD

LYXMÄRKE HAN STYRDE I EGYPTEN

Vinn ”Vägen mot Bålberget” Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 december.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 7/13”. Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av ”Vägen mot Bålberget” av SVs författarpristagare 2013, Therése Söderlind.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 5/2013 Kerstin Nilsson, Eslöv, Lilian Kristiansson, Kärna, och Margit Tiberg, Sollentuna.

PIFFA UPP

MATFAT

© Bulls

STRÅLA

M D M E D A A E R A A N T V A B O K I G R D O N R O B E C H W I N N I E A D S N O A K T I N F E R N O S K R O T S I L A S M U T A D Ä N G L A R O C H D E M T E J E S C E N E T Ö A L S T E R S D E G K N Y T E E K V A R A T T A R Ä D D A R Lösning till Kulturkrysset nr 5/2013.

SPELA ROLL

VÄDRAT

FÄRGGRANN

UNDER- LINDA RÄTTA SIGNALGÄCK- ORGAN I SAM USA

PRIMA

BÖR MAN MÅ KRYDDSTARKT

GUEVARA BLÅSTE BITANDE KALLT

KVINNOR I FILMER TEKNISK SKOLA

DEMOLERAR SYSTER TILL MOR

KOSING FÅGLAR SOM FEGISAR

BOK AV D

ÄR SAMOSA ETT FYLLT

DEN BÄR BARR SATT TILL HÄST

PCKNAPP

TITTAS MED

KULA

VERK

TROR I RIKSDAGEN

KILOTON

DEN ÄR EN TÄNKT LINJE

34 impul s nr 7 201 3

OPIEVÄXT GER MJÖLK

BLIR ÖVER

ICKE

Postadress

SILVER

KÖPT

KAN PASTA I DURKSLAG

STYRA BILEN

SÅDAN SUGER SIG FAST

GENLJUD

VAR GIFT MED EN NELSON GRIS

OFREDAR

YTTERLIGARE BOK AV D

FÖR IHOP

SÄTTET

REDSKAP HIT PÅ VITA DUKEN

FESTKLÄNNING

SLASK

Adress

F O G A R

SÅDAN SÄTTER P FÖR ALLT?

BOK AV D

Namn

TRIST ATT HÖRA PÅ

DRAGIT UT

STÖR I LACKEN DAMMDJUR

UNDERSKRIFT

UNDSÄTTER

BRUKET URSÄKTA?

I G T E K O L L M A H B R A E N S K R I S A R D E G O N E N N E D E T O R K A

AKTÖR SOM HAR SPELAT HANS POLKAKARAKTÄR ROBERT VARIANT LANGDON ELIOT GÅ I LAND MED

DÄR SER MAN! FRÅGA

LÄSER ÖSTGÖTAR TUTA

HÄNDA DET FÖRKORTAS RN

FÅ ATT RODNA

KORT NEJ BÄR NUNNA

KIPLINGORM

S N O A

SÅDANA DRICKS UR KOPPAR

T E E R FÅRA

R Ä N N A

© Bulls

SÅDANA HAR PLATTOR

MOORE SOM VAR BOND

sv och omvärlden » noterat

”Dags att knacka dörr igen”

Seminarium om hur partierna ska hitta en väg ur krisen – Motverka professionaliseringen. Det är den tredje strategin. Vi ska inte ge upp kampanjer, som partierna betalar för och inte heltidsanställda politiker. Det är snarare så att den ”politiska klassen” inte ska definiera vad politik är. Människor måste få träffa politiker i verkligheten.

De politiska partierna befinner sig kris när det gäller antalet medlemmar, men det finns vägar ut ur krisen. Svend Dahl, statsvetare och chef för Liberala nyhetsbyrån ger förslag på förändringar som kan vända trenden. politik. Svend

Dahl medverkade vid ett heldagsseminarium, med bland andra SV som arrangör, i Stockholm i oktober.

– Det finns en fara i utvecklingen nu, sa Svend Dahl. Färre medlemmar skapar mer homogena partier vilket riskerar att fjärma politiken från medborgarna. Det finns ett värde i att många är med.

Att det kommer nya partier kan, enligt Sven Dahl, ha en förklaring i att de etablerade partierna ägnar sig åt att ad-

ministrera samhället och inte har visioner om hur samhället skulle kunna se ut.

– Det finns tre strategier för att lösa partiernas väg ur krisen, fortsatte Svend Dahl: Det går att börja med områden där det finns handlingsutrymme, där det finns flera sätt

Amatörkulturakademin blir ett samverkansnätverk Svenska Amatörkulturakademin, som bildades 2007, har avvecklats. Genom ett nytt samverkansnätverk läggs grunden till att fortsätta att stärka amatörkulturen i form av nya projekt och aktiviteter i samarbetet mellan nätverkets organisationer. kultur. Samverkansnätverket

består inledningsvis av sex studieförbund: Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Bilda, Kulturens Bildningsverksamhet (KBV), Sensus, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) samt Amatörkulturens Samrådsgrupp (ax).

Nätverket vill bilda opinion för den breda kulturen, stimulera utveckling och forskning

Många aktivister i det civila

Jerry Gabrielsson (MP) fortsatte diskussionen med statsvetaren Svend Dahl i en paus under seminariet Partiernas väg ur krisen.

om amatörkultur och amatörkulturens villkor, bidra till att amatörkulturen verkar som den utmanande och ifrågasättande kraft den kan vara i samhället samt verka för att fler människor upptäcker och engagerar sig i kulturlivet.

Att själv vara kulturutövare, att dela med sig av personliga och sociala erfarenheter och berättelser är byggstenar i ett samhälle med förtecknen: demokrati, kultur och socialt engagemang. Alla människor behöver tillgång till kulturell bildning för att kunna ta tillvara sina möjligheter att vara aktiva i utvecklingen av vårt samhälle – i dagens Sverige är detta det i högsta grad aktuellt.

Källa: Samverkansnätverket

Nästa nummer av Impuls 10 utkommer 10 december 2013

att lösa frågor. Det kan vara frågor som berör och är kopplade till ett samhälle som vi vill ha.

Det behövs också tydligare värden av ett medlemskap.

Många går med i politiska partier men tröttnar när inget händer. De som stannar kvar har lärt sig hur man gör.

julpyssel allt material för en skapande jul

Allt roligt på ett ställe!

Julkatalog 2013 med nyheter, julklappstips och extrapriser!

GÖR EN EGEN DÖRRKRANS

www.slojd-detaljer.se

NY JULKATALOG

HALMKRANS

Vi önskar dig en pysslig & kreativ jul!

från 28:-/st

JULKORTSSET

129:-/fp

Du hittar butiker i: SKARA på Axvallagatan 10 och i STOCKHOLM på Mäster Samuelsgatan 56

DECEMBER

TISDAG

samhället arbetar för samma saker som många politiker. Där vore en korsbefruktning möjlig.

– Nu lever de i parallella världar. Det räcker inte med att politikerna ”lyssnar in”, det är dags att knacka dörr igen.

Arrangör av seminariet Partiernas väg ur krisen var SV, ABF, Arenaidé, Fores och Sektor 3.

Mats Nilsson

TOMTAR 5 ST

59:-/fp

www. sl oj d- det a l j e r.s e Kundtjänst: 0511-26767

n r 7 2 013 i mpu l s 35

Posttidning B-Economique Returadress: Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm

Marit Paulsen: Skogen är framtidens guld. Det är hög tid att vi börjar se skogen trots alla träd. ”

På liknande sätt förhåller det sig faktiskt

med skogen. Vi kan skämta över att övriga européer inte förstår sig på skog. I Belgien finns det till och med en vits som lyder att om man hittar två träd kallar man det för en skog, och helst vill man bygga en väg emellan så att man får två skogar.

Vi har ett uppdrag att förklara för övriga européer vad den nordiska sko-

Foto: per johansson

T

änk om portugiserna kommer till Sverige? Vad vet de där j-vla zigenarna om skog”, utbrast den blivande bistånds- och migrationsministern Jan O Karlsson (S) för drygt tio år sedan.

I egenskap av ordförande för EUs revisionsrätt hade han fått frågan om EUländerna i en framtid skulle komma att granska varandras ekonomi. Det ryms förstås mycket oanständighet och fördomsfullhet i hans korta uttalande.

Man kan dystert konstatera att romernas situation inte har förbättrats ett dugg på dessa tio år. Det visar inte minst den senaste skandalen med polisens register.

Och visst gör det extra ont när sådant händer i Sverige? Här, där vi är så fina och goda och står upp för mänskliga frioch rättigheter i världens alla hörn.

Man kan på samma sätt förstå omvärldens skadeglädje när BBC förra året avrådde turister från att resa till Sverige, på grund av kravallerna i Husby och andra förorter. Den svenska självbilden kommer på skam. Vi har minsann ingen anledning att sätta oss själva på en piedestal.

marit paulsen

»Skogen erbjuder stora möjligheter inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och hållbar energiproduktion i framtiden, med rätt politik.» gen är. Jag minns vilket ramaskri det blev i Europaparlamentet när jag för ett antal år sedan anordnade en utställning om skogen och trä som byggmaterial. Träd ska inte fällas, de ska bevaras, fick jag då höra otaliga gånger. Men kanske måste vi också förklara för oss själva vad syftet med skogen egentligen är, kan vara och bör vara?

Förtvivlat få i Sverige tycks förstå sig på skogen och dess fulla värde.

Vissa anlägger ett tydligt storstadsper-

spektiv och ser skogen som ett trevligt utflyktsmål, där man kan vandra omkring lite, träffa Mulle och kanske grilla en korv

(och för dem är förstås vargfrågan inte särskilt komplicerad).

Andra tänker nostalgiskt på det timmer som i hundratals år utgjort basnäringen för svensk ekonomi. Inget av detta är förstås fel, men det är en smula enögt. Skogen har många värden, både ekonomiska, genetiska, sociala och kulturella. Och skogen är – eller kan vara – så mycket mer än pappersmassa om vi bara vågar lyfta blicken lite.

I en värld med kraftigt växande befolk-

ning måste vi varje dag överväga hur vi egentligen använder våra resurser. Stora utmaningar, såsom klimatförändringen, kan faktiskt mötas med hjälp av skogen (tillsammans med jordbruket). Skogen erbjuder stora möjligheter inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och hållbar energiproduktion i framtiden, med rätt politik.

Givetvis ska värdefulla fjäll-, skogsoch kustområden, kulturlandskap samt sjöar och vattendrag ha ett starkt skydd, men vi måste också ha odlad skogsråvara på stora arealer. Vi måste uppmuntra till forskning och nytänkande kring våra skogar. Detta har jag slagits för i mitt arbete med Folkpartiets nya partiprogram, och jag hoppas att jag lyckas.

Skogen är framtidens guld (mer långvarig än den norska oljan). Den är förnybar och klimateffektiv och en fantastisk råvarukälla. Det är nu hög tid att vi svenskar börjar se skogen trots alla träd.« Marit Paulsen är Europaparlamentariker (FP)