Impuls 2014 2

Nr 2 Mars 2014 Årg 47 30 kr

alexandra pascalidou

Mitt liv har handlat om att hitta hem

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

gränstvist

Här slutar drömmen för de syriska flyktingarna 6 sidor special

”Afrikas drottning” Chimamanda Ngozi Adichie berättar om världssuccén – och längtan bort

mat

Mästerkocken tillbaka i cirkeln utmaning i norr

Trädgårdar att längta till fjällhumlorna

Teater på segertåg

…och så Sverige Run puls, noter t, at och kryss

Ingång

ledare // innehåll // brev // #2 2014

anders öhberg, ansvarig utgivare

Ett öppet eller stängt Europa

Omslagsfoto

D

en 24–25 maj väljer vi, Europas folk, vilka svenska företag som skapats av ”svenskar”. Det är som skall sitta i Europaparlamentet. Krigenom utbyte av idéer, kompetenser, kulturtankar, sen i Europa kastar sin skugga över valet med andra ord människor som samhällen byggs och och risken finns att samma mörkerkrafter utvecklas. Stängda gränser skapar tillbakagång. som visat sig på de nationella arenorna i SV och tankesmedjan Fores visade i en rapport flera europeiska länder också stärker sin position i att mellan 2000 och 2008 krympte befolkningen Europaparlamentet. i 144 av Sveriges 290 kommuner. Utan invandring Ett svenskt exempel är Sverigedemokraterna (SD) skulle 234 kommuner ha tappat befolkning. Slutsatsen i den rapporten och annan forskning, är att det som satsar hårt på att få bli en del av ”det nationalistiska Europa”. SDs kandidat i EP-valet, Kristina Winbehövs ökad invandring för att klara av att försörja berg, uppträdde i SVTs Agenda. Hon lyckades sätta en allt äldre befolkning i vårt land. Sverige står inte fingret exakt på den idé som SD går till val på – stäng ensam i slaget om mänskliga resurser. Att lösa den gränserna, släng ut alla som åker snålskjuts på vårt uppgiften genom att stänga gränser och slänga ut välfärdssystem, bevara Sverige för svenskarna! Tydmänniskor är korkat. ligt och klart. Det var bra.

Tvärtom måste Sverige bli attraktivare Motsvarande argument känner vi anders öhberg som land att vilja bo, arbeta och leva i. Bli igen från deras systerpartier i bland annat Frankrike, Belgien, Italien, Ungern, ett land som öppnar sina gränser och är Österrike, Grekland, Nederländerna och inbjudande. ”Insikt ger åsikt” är ett gammalt SV-ordspråk. Det gäller också i dag.

Danmark.

Vi som tror på att samarbete och I SDs partiprogram från 1994 står att samverkan skapar läsa att SD vill ha en ”etniskt och kulturellt homogen nation” och att det viktitillväxt och utveckgaste är ”att återskapa ett svenskt Svelingskraft har ett rige”. Partiledaren Jimmie Åkesson vill ansvar att argumentera hemma vid gärna i tv-soffor och fåtöljer hävda att köksbordet, fikahan inte känner igen sig i formuleringarna, men han behöver inte leta i historieböckerna om bordet på jobbet och middagen med vänner. På det viset han känner sig osäker utan bara slå en signal till den kan vi genom ökad egna EP-kandidaten och få det bekräftat. kunskap och Mot de stängda gränsernas filosofi kan ställas de som dialog bidra till i samarbete, samverkan och öppenhet ser en tillatt skingra växt- och utvecklingsfaktor. För några år sedan fick människors skriftställaren Anders Johnson SVs Sokratespris för oro. Låt oss ta sin insats att visa den betydelse invandringen haft den bollen.« för att skapa det industri- och välfärdssamhälle som Sverige utvecklats till. I sin bok ”Garpar, gipskatter anders öhberg anders.ohberg@sv.se och svartskallar” visar Anders Johnson att det är få

»Risken finns att mörkerkrafter stärker sin position i Europaparlamentet.»

anders tre bästa 2 impu l s nr 2 20 1 4

Närodlat och prioritet av kvalitet framför lågprisvaror är en ökande trend hävdar Livsmedelsföretagen. Vi håller tummarna.

Sveriges folkmängd ökar men fördelas orättvist över landet. ”Sverige är större än storstan”, hävdar LRF i ny kampanj. Stad och land, hand i hand.

Mer pengar till folkbildningen är en självklarhet för en framtidstroende regering. 9 april presenteras tilläggsbudgeten. Förväntan är stor.

lars lejring

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. redaktion Telefon 08-587 686 00 Fax 08-87 686 03 Postadress Box 1109 111 81 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se Redaktionssekreterare Mats Nilsson 08-587 686 39 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Cecilia Lindstrand Ardeo Media Tel 040-16 54 86 cecilia.lindstrand @ardeo.se Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm Kundtjänst Prenumeration Helår 225 kr Claudio Briones 08-587 686 46 Pg: 9 11 18-0 Adressändring Claudio Briones claudio@sv.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 28 600

”

Unga ska ha rätt och möjlighet att bo kvar på landsbygden om de vill.Arbetslöshetsproblemen löses inte automatiskt bara för att vi flyttar. Flytt till storstäderna för dessutom ofta med sig otryggt boende för unga.

(Josefin Heed, projektansvarig för

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ungdomsprojekt Landsbygd 2.1.)

brev och sms

innehåll

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Akiko och Katarina.

Andra bullar

4 4 Flyktingström till Bulgarien

syrien. Syrier lämnar sina hem och flyr till Bul-

garien, den enda landväg som står öppen. Några av dem tar sig vidare till andra EU-länder. EU kan komma att stoppa utvisningar till Bulgarien eftersom förhållandena i flyktinglägren är miserabla.

12 Chimamanda Ngozi Adichie

porträttet. Chimamanda Ngozi Adichie kallas

ibland för Afrikas drottning. Hon slog igenom med romanen ”En halv gul sol”, som blivit film. Impuls träffade henne vid Göteborgs filmfestival.

28

16 Mästerligt, Linnéa!

matcirkel. Efter äventyret med ”Sveriges Mäs-

terkock” i TV och matlagning i ”Nyhetsmorgon” är Linnéa Lindgren tillbaka hos SV i Lund. Hon är cirkelledare i matlagning på heltid.

28 Fjällhumlorna lyfter

teater. SVs teatergrupp Fjällhumlorna har påbör-

jat en turné i Jämtland. Den tränar varje vecka i Järpen och skådespelarna kommer både från daglig verksamhet och boenden.

30 Svenska på olika sätt

språk. Via språkcaféer kommer svenska till an-

vändning på ett naturligt sätt. SV i Stockholm genomförde i samarbete med Stadsbiblioteket drygt 180 språkcaféer förra året. Elena Mårtensson är cirkelledare i svenska för rysktalande.

20

sidan 16

»Det går fort att fylla våra cirklar med deltagare.»

16

dessutom i detta nummer

10 Sverige runt 19 Krönika Hemma är överallt // Alexandra Pascalidou 20 Nu blommar det!

22 Framtidens ledare 24 Puls Lisa Kings // Förening med förhinder 27 Skapande hälsa 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Gemensamt ansvar för landsbygden // Irene Oskarsson

» Jag var ledare för ett språkcafé i höstas. Det var otroligt givande. Trevliga, välutbildade och kunskapstörstande unga som invandrat eller var här tillfälligt på grund av utbildning, förälskelse eller annat.

Det svåra för dem är att få kontakt med svenskar. Visst är det konstigt! Utan kontakt med svenskar är det svårt att lära sig språket.

Så språkcaféet hjälpte lite.

I höstas träffades Akiko från Asien och Amy från USA på Internationella bibliotekets språkcafé. När ledaren frågade vad gruppen tyckte var typiskt för svenskarna blev ett av svaren: De fikar väldigt ofta!

Akiko berättade att hon upptäckt att hennes födelsedag var samma dag som man i Sverige firar Kanelbullens dag.

Hon hade försökt baka några gånger - men det hade slutat i ett lätt kaos. Att baka hemma är inget man lär sig i Japan.

Därför bakade vi tillsammans. Läste recept, pratade mått, vikt och ingredienser. Och njöt av doft, smak och umgänge!

Katarina Hagstedt, Älvsjö n r 2 2 014 i mpu l s 3

syriska flyktingar » bulgarien

Längs Bulgariens gräns mot Turkiet står taggtråd och vakttorn kvar från Sovjettiden. Bulgarien vill nu ersätta den med en mur av taggtråd för att hindra flyktingar från att ta sig in i Europa.

4 impu l s nr 2 20 1 4

Här slutar drömmen

Landvägen in i Europa för syriska flyktingar går till Bulgarien. Med en mur av taggtråd vill Bulgarien nu stärka gränsen för att hindra fler från att ta sig in i landet. Det största lägret finns i förfallna kaserner där flyktingarna får otillräckligt med mat och saknar rent vatten.

TEXT SVEN ROSELL FOTO KENT KLICH

Flyktingar i Bulgarien protesterar mot att de är inlåsta och mot att deras asylärenden handläggs långsamt.

De får bara mat en gång om dagen.

n r 2 2 014 i mpu l s 5

syriska flyktingar » bulgarien

1

2

F

rihet, frihet! Vi är inga kriminella, skanderar ett 60tal män vid infarten till Bulgariens största flyktingläger i staden Harmanli inte långt från turkiska gränsen.

De protesterande stoppar lägerpersonal för att argumentera för sin sak. Deras krav är att myndigheterna ska skynda på registreringen av de 1 100 män, kvinnor och barn som finns i lägret. Med registreringen följer ett så kallat grönt kort som ger dem tillstånd att gå utanför lägret för att köpa mat och mediciner i staden. Kortet betyder samtidigt att asylärendet påbörjats.

Den här morgonen har en höggravid kvinna förts till sjukhus. Hon ska föda när som helst men polisen tillåter inte att hennes man eller någon annan anhörig följer med till 6 impu l s nr 2 201 4

1Första snön.

Snön blir ett välkommet avbrott under månader av tröstlös väntan.

2Vägen till Europa.

En sedan många år övergiven militärförläggning har blivit flyktingläger.

Hit går landvägen till Europa.

sjukhuset. Ytterligare tre kvinnor i lägret är gravida i nionde månaden.

Taket har rasat in på flera byggna-

der och hål gapar stort efter dörrar och fönster. Arméns gamla kaserner i Harmanli ser spöklika ut. Sedan några år används de som flyktingläger. Nu hoppas 1 100 flyktingar, varav majoriteten syrier, på att få asyl i något EU-land. Omkring 400 är barn under 15 år. Ingen jag talar

Rashid alawe, flykting

»De har sagt att vi ska få 65 leva (ungefär 310 svenska kronor) i månaden, men hittills har vi inte fått några pengar. Jag har varit här sedan oktober.»

med vill stanna i Bulgarien där utsikten att bygga en framtid ser dyster ut. Landet brukar klassas som Europas fattigaste och jobben är få.

– Vi får mat en gång om dagen och den räcker inte. Ibland bara en smörgås. Barnen behöver mer, de är hungriga, säger Rashid Alawe som är talesperson för syrierna i lägret.

Vattnet är odrickbart, varmvatten och duschar saknas. De få toaletterna är i uselt skick. Vinterkylan sveper in genom de dragiga byggnaderna. En del rum saknar värme.

De bulgariska myndigheterna har så smått börjat förbättra förhållandena. Fönster har bytts ut och toaletter håller på att rustas upp. Tält har ersatts med små kabiner. Men flyktingarna blir allt fler, sängarna och värmeelementen räcker inte till alla.

Privatpersoner och organisatio-

ner skänker kläder till Harmanli.

Två män samlade ihop 22 ton förnödenheter i Polen som de körde ner till Bulgarien i lastbil som en möbelfirma lånat ut. De skänkte även fem tvättmaskiner.

I de större rummen samsas upp till 25 personer, i de mindre är familjer och grupper med sex till åtta personer inhysta. De allra flesta har flytt från kriget i Syrien, men här finns även migranter från Afghanistan, Mali, Sudan, Nigeria och and­ra länder.

Polisen förbjuder migranter utan grönt kort att gå utanför lägret.

Många av dem har varit här i mer än tre månader. En butik har öppnats vid infarten till lägret men priserna är högre där än inne i staden och många har inga pengar kvar.

Inlåsta. ”Vi är inga kriminella”, ropar männen. Den här morgonen fick en höggravid kvinna inte ta med sig någon anhörig när hon skulle till sjukhuset.

– De har sagt att vi ska få 65 leva (ungefär 310 svenska kronor) i månaden, men hittills har vi inte fått några pengar. Jag har varit här sedan oktober, fortsätter Rashid Alawe.

Andra flyktingar i lägret uppger att de fått pengar men bara en gång på de tre, fyra månader de varit instängda här. Någon förklaring till varför de utlovade pengarna inte betalats ut har de inte fått.

Ismail Osso och hans fru Fahima

Sahar Ibrahim.

Hasso bor i ett litet rum med tre våningssängar, en kokplatta och ett värmeelement tillsammans med sina fyra barn. Ovanför sängarna hänger tvätt på tork. När deras hus nära Aleppo totalförstördes av en bomb lämnade de sitt land. Familjen, som är kurdisk, var jordbrukare.

– Vi tänker på våra barns fram-

tid, därför lämnade vi Syrien, säger Ismail och tittar på sin yngste son Zaradost, 10, som sitter på sin säng och lyssnar.

Familjen betalade 2 500 dollar för resan från Istanbul till bulgariska gränsen. Där vill Bulgarien uppföra en mur av taggtråd och stärka bevakningen på samma sätt som Grekland gjort. Under Sovjetepoken hindrade Bulgarien med taggtråd sin befolkning att lämna landet. Nu ska ny taggtråd hindra de som flyr kriget i Syrien från att ta sig in i Bulgarien.

Den bulgariska gränspolisen lade beslag på en stor del av familjens kläder och hygienartiklar. Fahimas syster har tagit sig till Sverige där hon söker asyl tillsammans med ett av sina tre barn. Hennes man och två andra barn är kvar i Turkiet.

n r 2 2 014 i mpu l s 7

»

syriska flyktingar » bulgarien

För barnens skull. Ismail Osso och Fahima Hasso lämnade Syrien när deras hem förstörts av en bomb. Barnen Romaf, 16, Aemaf, 14, Asdasher, 11, och Zaradost, 10, vill gå i skolan.

Flyktingarna har organiserat skola i en lokal. De minsta har sina lektioner på morgonen.

En bekant till familjen som suttit och lyssnat tar fram en mobiltelefon för att visa hur kriget i Syrien ser ut.

I ett videoklipp skär en grupp islamister av huvudet på en ung man.

Alla i rummet tystnar och tittar ner i golvet. Mannen ber om ursäkt, men förklarar att han ville att vi skulle se krigets rätta ansikte. Sådana klipp lär spridas för att skrämma de som stöder ”fel sida” i kriget.

I lägret finns ett stort antal splittrade familjer. Den ena föräldern är kvar i Turkiet eller i Syrien, i flera fall med ett eller flera barn, medan den andra föräldern sitter fast här i lägret. Några berättar om hur bulgarisk polis motat tillbaka flyktingar till den turkiska sidan av gränsen.

För en månad sedan öppnade Läkare utan gränser en klinik med allmänläkare i lägret. Under vårt be8 impu l s nr 2 20 1 4

Hassan Ibrahim, Salah Haj Mustafa, Iyaz Ali och Hassan Rahel delar rum med nio andra.

ismail osso, flykting

»Vi tänker på våra barns framtid, därför lämnade vi Syrien.» sök ansluter även en psykiater. Flera personer, bland annat en sjuårig pojke, är i akut behov av tandvård vilket saknas i lägret. Polisen hindrar dem från att uppsöka tandläkare utanför lägret.

I en lokal har migranterna organi-

serat skola för två barngrupper och två grupper vuxna. Här undervisar en utbildad lärare, en universitetsstuderande och en tandtekniker i engelska, matematik, bild och musik. Undervisningen börjar på morgonen med de minsta barnen och fortsätter med lektioner för vuxna i

Rashid Alawe.

Många har aldrig upplevt snö tidigare.

engelska, först för kvinnor och därefter för män.

En glödlampa är enda belysningen i lokalen. Bänkar, skrivhäften, papper och pennor har skänkts av privatpersoner.

Händerna far ständigt upp i luften när läraren Sahar Ibrahim, universitetsstuderande från Syrien, ställer frågor till de små barnen under morgonlektionen i engelska. De entusiastiska barnen kommer från Syrien och Afghanistan.

– Barnen kommer till oss tidigt på morgonen och frågar efter nyckeln till klassrummet. Här har de roligt, de tycker om engelska, säger Husain Khatba, en av lärarna.

Det är råkallt i klassrummet.

Barnen har ytterkläder på. Utanför fönstret faller snön.«

Kriget fortsätter men EU stänger gränserna Medan kriget i Syrien fortgår arbetar EU med att stänga gränserna för flyktingar. Nu vill Bulgarien, likt Grekland, upprätta en mur av taggtråd längs gränsen mot Turkiet. Flyktingvägarna täpps igen. Och vi blir ständigt påminda om att vägen över Medelhavet är livsfarlig.

TEXT SVEN ROSELL foto kent klich

S

ju miljoner syrier beräknas vara på flykt inom landet. Bortåt tre miljoner har flytt utomlands.

De allra flesta finns i flyktingläger i grannländerna: Libanon (omkring 882 000), Jordanien (589 000), Turkiet (570 000), Irak (212 000) och Egypten (132 000).

Antalet flyktingar från Syrien i hela EU var ungefär 65 000 i början av 2014. Siffrorna kommer från UNHCR, FNs flyktingorgan.

Sverige är det enda landet i EU som ger alla asylsökande syrier permanent uppehållstillstånd. Närmare 15 000 syrier sökte asyl i Sverige förra året och 11 000 sökte asyl i Tyskland. I den stora majoriteten av EU-länder sökte färre än 1 000 syrier asyl. Av EUs 28 medlemsländer är det bara tio som tar emot flyktingar.

Norge tillhör visserligen inte EU men har beslutat att halvera antalet syrier som ska beviljas asyl – från 1 000, som tidigare utlovats, till 500.

Hungriga och frysande flyktingar är inlåsta i Harmanli.

Närmare 11 000 syrier tog sig in i

Bulgarien under 2013. Många fler väntas anlända nu efter vintern.

Landet var inte förberett och saknade fungerande flyktingmottagning.

UNHCR har riktat skarp kritik mot förhållandena för flyktingarna.

De bulgariska myndigheterna tar för litet ansvar för flyktingmottagandet. Många behandlas illa av polis, godtyckliga frihetsberövanden före­ kommer. Tillgången till mat, rent

Flyktvägarna täpps igen en efter

en. Bulgarien ser ut att stå på tur.

Landet vill montera upp en mur av taggtråd längs gränsen mot Turkiet.

Den taggtråd som under Sovjetväldet hindrade bulgarer från att lämna sitt land står fortfarande kvar.

Nu vill Bulgarien ersätta den med en ny som ska hindra flyktingar att ta sig in i Europa.

– Det är i princip omöjligt att ta sig in i Europa på laglig väg. Men nu ska i alla fall fler EU-länder ta emot kvotflyktingar från Syrien, sade EU-kommissionären Cecilia Malmström i TV4:s Nyhetsmorgon 27 januari 2014.

Kvotflyktingar är de som hämtas via FN direkt från konfliktområ-

det eller dess omedelbara närhet.

Hälften av EUs länder tar inte emot kvotflyktingar överhuvudtaget.

Cecilia Malmström säger i inslaget att hon tror att trycket på länderna vid EUs yttre gräns skulle minska om fler öppnade dörren för kvotflyktingar. Hon påpekar också att de främlingsfientliga krafternas medvind gör att intresset för flyktingmottagning är litet.

cecilia malmström

»Det är i princip omöjligt att ta sig in i Europa på laglig väg. Men nu ska i alla fall fler EU-länder ta emot kvotflyktingar från Syrien.»

vatten och mediciner är allt för liten. Utlovade pengar betalas inte ut till asylsökande. Det händer att flyktingar handgripligen motas tillbaka till Turkiet av bulgarisk gränspolis.

UNHCR kritiserar även den omfattande korruptionen i Bulgarien. Även EU-kommissionens experter är kritiska efter ett besök på plats nyligen. Cecilia Malmström uppger att EU-kommissionen nu står ”i löpande kontakt” med Bulgarien för att få landet att förbättra förhållandena i mottagningscenter och flyktingläger.

Förra året fick Bulgarien 15,6 miljo-

ner euro av EU för att bättre kunna hantera flyktingströmmen. Enligt EU-kommissionen kan de pengarna inte användas till att bygga upp taggtrådsstängsel. Tidigare ville Grekland få sitt taggtrådsstängsel finansierat av EU men fick avslag på denna begäran.

Ett nazistiskt parti i Bulgarien har genomfört aktioner mot flyktingar längs gränsen. Flyktingar har tvingats tillbaka till Turkiet. Syrier har attackerats av nazister på gatorna i huvudstaden Sofia.

Grekland har hittills varit enda un-

dantaget från Dublinförordningen.

Den 1 april avgör EU om Bulgarien ska bli undantag nummer två. Det skulle i så fall innebära att asylsökande som först blivit registrerade i Bulgarien inte behöver skickas tillbaka dit från andra länder som ingår i förordningen. Men detta avgörs ytterst av varje medlemsland. Varje enskilt medlemsland avgör alltså om en asylsökande som först blivit registrerad i Bulgarien ska avvisas dit eller inte.« n r 2 2 014 i mpu l s 9

Sverige Runt

det händer i sv

1förslöv

Storsatsning i nytt kulturhus I maj invigs ett nytt kulturhus i Förslövs bygdegård i Skåne. I höst öppnar replokaler och inspelningsstudio för olika musikband och danslokaler för olika typer av danser.

9

Kulturhus. Teatersalongen erbjuder en scen för band och teatergrupper.

En viktig målgrupp är funktionsnedsatta personer och i framtiden hägrar en orkester – kanske världens största – som årligen uppträder på Norrvikens trädgårdar.

– Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är involverade i både planer och verksamhet. I SV finns stor erfarenhet inom musikområdet och verksamhet för funktionsnedsatta. Att det också handlar om landsbygdsutveckling är ett plus i sammanhanget, säger Stefan Theander, verksamhetschef i SV nodvästra Skåne.

– Det här kan bli en musikalisk knutpunkt för hela nordvästra Skåne.

5

0 q 6 7

på gång i SV

MARS

3 4 1 8

2 skebokvarn

Ullmarknad Hantverk. I

Förslövs Bygdegårdsförening be-

viljades nyligen 894 000 kr av Arvsfonden för en förs­ta etapp i ett treårigt projekt. Totalt handlar det om 2,5 miljoner kronor för att under tre år skapa Ungdomens Kulturhus för unga musik-, dans- och teaterintresserade i nordvästra Skåne med koncentration till Förslövs Bygdegård.«

2

Stefan Theander, SV, ser fram emot ett nytt musikhus.

månadsskiftet januari-februari anordnades en ullmarknad i Skebokvarngåden. Karda, spinna och tova stod på programmet för dem som ville prova på. Hemslöjdsföreningen i Södermanland arrangerade tillsammans med SV och Skebokvarns bygderåd.

3 visby

10 Workshop med dans och kulturpolitik MÅNDAG

2014

Lysekil 11 mars Gotska Sandön: mer än en fyrplats. Marie Tilosius och Gunilla Öhrn, från Svenska Fyrsällskapet, visar bilder och berättar om sand, skog, fyrar, mord och pirater. Tid: Tisdag 11 mars, kl 18.30.

Plats: Lysekils stadsbibliotek. Arrangörer: Svenska Fyrsällskapet, Lysekils stadsbibliotek, ABF Fyrbodal och SV.

10 impul s nr 2 20 1 4

Teater Framåt och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) bjuder in till en kulturpolitisk dansworkshop i Visby den 17 mars. Den leds av riksdagsledamoten och folkdanspedagogen Per Lodenius (c). kulturdag. Samtalet

ska handla om tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet

för personer hjälp av Teater Framåts medfunktionsnedsättning. aktörer och Per Lodenius dansare, sittdansinstruktör inleder och Ulla Lindgren Kjell Stjernholm, verkoch rullstolsPer Lodenius. samhetsutdansare Ruben vecklare på SV, är Hernandez. moderator.

Teater Framåt är Inbjudna är ledaen dans, musik och möterna i kultur- och teatergrupp för personer med intellekomsorgsnämnderna. tuell funktionsnedDet blir dans med sättning.«

Teater Framåt deltar på workshopen.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4hejde

Som en dans – på distans I Hejde bygdegård på Gotland hålls helgkurser i dans via Skype. dans. – Ja,

det är verkligen spännande. Vi hade ett möte nyligen med dans genom Skype.

Det fungerade alldeles utmärkt, säger Kicki Grönlund, verksamhetsutvecklare i SV Gotland.

Börje Jakobsson är den drivande kraften bakom dans via Skype.

– Han var på en kurs i Stockholm för danskonsulenten Kenneth Nordström. Vid nästa tillfälle var även Anette Löfqvist med. Hon har varit dansledare hos oss under lång tid. Och de är båda mycket engagerade i dans, berättar Kicki Grönlund.

För två år sedan anord-

Hejde bygdegård som har ett väl fungerande fibernät. Den senaste helgkursen var i Etelhem som även de har fiber.

nades en helgkurs på Gotland tillsammans med SV. Det har fortsatt med flera helgkurser och nu är det även vecko­ kurser genom Skype.

– Veckokurserna är i

Skrivarkurs. Systrarna Ida och Amanda Svalberg startade en skrivarkurs i SVs regi när de flyttade till

6 karlstad

7 göteborg

Hälsans dag

Musikkonferens

Hälsa. Balans

Musik. SVs årliga musik-

mellan mat, motion och vila. Det är receptet för att må bra, enligt dietisten Marina Sjöberg. Hon hade bjudits in när SV och SPF i Värmland anordnade en hälsans dag i Karlstad.

Hon uppmanade alla att använda sitt eget sunda förnuft för att sköta sin hälsa. En annan av föredragshållarna var Tommy Svensson, som rådde alla att läsa på matförpackningarnas innehållsförteckningar.

Musik. För nionde året i rad anordnade SV i Simrishamn och föreningen Dance Fun en talangjakt för ungdomar mellan sju och 18 år. Även ungdomar från grannkommunerna deltog.

Helgen räddad Marknad. Kyrkhelgen i Bonnstan på Nordanåområdet i Skellefteå ser ut att ha räddats. Marknaden har funnits i 40 år men såg ut att gå mot sitt slut.

SV har arrangerat Kyrkhelgen med bidrag från kommunen. När bidraget frös inne på grund av SV som studieförbund inte kunde stå bakom ansökan blev goda råd dyra. Vid ett stormöte bestämdes att Skellefteortens Biodlarförening tar över ansvaret, skriver Norran.

Kicki Grönlund (till vänster) och Petra Rönnestig, båda SV Gotland, ser möjligheter för dans via Skype.

0 leksand

Bröllopsminnen Utställning. SV i

5 östersund

Gratis skrivarkurs för ungdomar

konferens, som hölls i Göteborg 25–26 februari, slog rekord i antal deltagare. Runt 60 verksamhetsutvecklare inom musikområdet samlades kring temat kommunikation.

Uppskattade delar under träffen var ”speeddating”-momentet och Open Space där alla fick chansen att lära känna varandra, utbyta idéer och diskutera utvalda ämnen i grupper.

Gäster på konferensen

Talangjakt

9 skellefteå

Det har nu blivit en min-

dre grupp som engagerar sig lite mer aktivt för att allt ska fungera, berättar Kicki Grönlund: – De har blivit beviljade EU-pengar för att utveckla tekniken.

Det kan ge möjlighet att anordna kurser på flera ställen på ön. Detta medför också att bygdegårdarna blir uthyrda och kan satsa mer.

– Börje Jakobsson lägger ned mycket jobb på det här tillsammans med bland andra Anette Löfqvist och Lena Hejdenberg.«

8 simrishamn

Östersund. De saknade en scen för estradpoesi.

Nu riktar sig kursen till framför allt ungdomar

mellan 15 och 25 år men alla är välkomna att delta.

Skrivarkursen ges vid fyra tillfällen och är gratis.

Leksand har haft en utställning med bröllopsklänningar från 1920-talet, foton och andra minnen.

Utställningen har haft material främst från Leksand och Gagnef.

q

Konferensens tema kommunikation inbjöd till utbyten, nya kontakter och idéer som ska leda till verksamhet. var Per Bussman från Triada som föreläste om bland annat promotion, image och storytelling,

samt Vi Unga som berättade om sin verksamhet som inspirerade till ökat samarbete.

100

åhörare, kanske ännu fler, kom när geolog Karin Eriksson berättade om Hedemorabygden från urtid till nutid på stadsbiblioteket i Hedemora. Föreläsningarna i lokal historia brukar dra fullt hus i Hedemora. Det var den tredje föreläsningen i serien. Arrangör var föreningen Hedemora Gammelgård, SV, kulturenheten och biblioteket.

n r 2 2 014 i mpu l s 11

porträttet » chimamanda ngozi adichie

”Längtan bort är universell”

”Afrikas drottning” om ungas drömmar

Chimamanda Ngozi Adichie har beskrivits som en av Afrikas viktigaste historieberättare. Med ”En halv gul sol” fick hon läsare från världens alla hörn att intressera sig för vad som egentligen hände under Biafrakriget. Nu har romanen blivit film och Impuls har mött den mångfaldigt prisbelönta författaren för ett samtal om språk, drömmar och magi. text Elina Bratt Lejring foto Lars Lejring

I

mpuls möter Chimamanda Ngozi Adichie i hennes rum högst upp på hotell Riverton i Göteborg.

Utanför fönstret syns snötäckta hustak under en grå himmel. Chimamanda är här i några få dagar och trots ett späckat schema verkar hon vara på ett utmärkt humör. Hon besöker Sverige i samband med Göteborgs filmfestival, främst för att prata om filmatiseringen av hennes roman ”En halv gul sol”, som precis haft premiär i Sverige.

Chimamanda ber mig att slå mig ner i en av fåtöljerna. Själv sätter hon sig på den höga pinnstolen mittemot. Hennes huvud hamnar en bra bit över mitt.

– Jag föredrar att sitta här, så kanske jag kan intervjua dig i stället, säger hon med ett lurigt leende.

Att Chimamanda är nyfiken på sin omgivning är ingen hemlighet. Hon är känd för att vara den som iakttar människor och för anteckningar om dem i smyg, och de flesta karaktärerna i hennes böcker är inspirerade

12 impul s nr 2 201 4

av verkliga människor som hon har mött i olika sammanhang.

Innan vårt samtal tar fart skickar Chimamanda snabbt iväg ett sms till sin bror. I morgon ska hon resa hem till Nigeria för att träffa sin familj.

– Jag har alltid rättstavningen avstängd på telefonen, för jag växlar så ofta mellan igbo och engelska, säger hon och lägger undan mobilen.

Chimamanda Ngozi Adichie är född i Nigeria och tillhör

folkgruppen igbo, precis som många av karaktärerna i hennes böcker. I de flesta av hennes texter förekommer ord på igbo och det händer ofta att hennes karaktärer växlar mellan de båda språken i samma mening – precis som Chimamanda själv gör.

En del av personerna i hennes böcker slänger ibland också ur sig ett och annat ord på pidginengelska, ett språk som talas i flera länder i Västafrika. Jag kan inte

»

Chimamanda Ngozi Adichie fick sitt internationella genombrott med romanen �En halv gul sol�. n r 2 2 014 i mpu l s 13

porträttet » chimamanda ngozi adichie chimamanda ngozi adichie

»När jag skriver och det går bra känns det som att vara hög. Jag har aldrig varit hög på droger, men jag tror att det är samma känsla.» låta bli att fråga om Chimamanda också pratar pidgin och nämner att jag själv lärde mig språket i Kamerun för ett par år sedan. Visst pratar hon pidgin och hon verkar överraskad över att jag också gör det.

Vi pratar om Chimamandas uppväxt och hon berättar att hennes mamma är född i Bamenda i nordvästra Kamerun.

– Min morfar var affärsman på den tiden när området tillhörde Nigeria. Vi brukar alltid säga till min mamma att hon är kamerunier och att hon borde deporteras tillbaka till Kamerun.

Chimamanda växte upp i studentstaden Nsukka i sydöstra Nigeria som nummer fem i en syskonskara på sex. Under hennes barndom arbetade båda hennes föräldrar vid universitetet.

– Eftersom vi är en akademikerfamilj pratar vi mycket engelska hemma. Min mamma pratar pidgin med portvakten och när hon går på marknaden, men min pappa, som är professor, pratar det aldrig. Men egentligen borde pidgin vara Nigerias officiella språk, för många nigerianer kan inte engelska.

Förra året kom Chimamanda Ngozi Adichies senaste roman, ”Americanah”, som handlar om en nigeriansk kvinna som återser sin ungdomskärlek efter att de båda bott utomlands i över tio år. Boken beskrivs ofta som en kärlekshistoria, men är också en historia om drömmen om att vara någon annanstans. De två huvudkaraktärerna, Obinze och Ifemelu, reser utomlands i tonåren, han till England och hon till USA. De, liksom flera av deras vänner, lämnar inte hemlandet på grund av fattigdom eller svält, utan främst för att de drömmer om att finna lyckan någon annanstans.

Ifemelu vill till en början helst stanna kvar i Nigeria.

Men i samband med en universitetsstrejk föreslår hennes släkting i USA att hon ska söka ett stipendium och komma dit för att slutföra sina studier. Ifemelu övertalas om att gå med på förslaget och snart börjar hon drömma om sitt nya liv. ”Hon såg sig själv i ett hus ur Cosby och i en skola full av studenter som hade skrivböcker mirakulöst fria från veck och fläckar. Hon gjorde behörighetsprovet på ett center i Lagos, fullpackat med tusentals människor, alla sprickfärdiga av sina egna Amerikadrömmar.”

Karaktärerna i romanen är påhittade, men bygger på

verkliga människoöden. Överallt i Amerika och Europa finns medelklassungdomar som lämnat tryggheten hemma i Nigeria för att prova lyckan i väst.

– Att vara ung handlar mycket om att drömma om möjligheter. Det finns många ungdomar som är intelligenta och sociala, men tittar man dem i ögonen så ser man att de inte är närvarande. Blicken är någon annanstans. Jag tror att denna längtan bort är universell, det är en del av ungdomen. Men för unga afrikaner söder om Sahara handlar drömmarna nästan alltid om Ame14 impul s nr 2 20 1 4

rika, eller möjligtvis Europa. När jag var ung hade jag vänner som var helt besatta av Amerika. Jag var inte det, men jag hade ändå en längtan efter något annat, säger Chimamanda.

Själv flyttade hon till USA när hon var 19 år för att gå på college.

– Jag läste mycket böcker och ville fly till en annan värld. Min dröm var att få en examen och sedan åka hem till Nigeria och arbeta med tv. Egentligen ville jag bara skriva, men jag trodde inte att jag skulle kunna försörja mig på det.

Chimamanda Ngozi Adichie kallas ”African queen” på sociala medier, mycket tack vare sin drottninglika frisyr.

chimamanda ngozi adichie

»Att vara ung handlar mycket om att drömma om möjligheter. Det finns många ungdomar som är intelligenta och sociala, men tittar man dem i ögonen så ser man att de inte är närvarande. Blicken är någon annanstans.

Jag tror att denna längtan bort är universell, det är en del av ungdomen.»

Parallellt med studierna skrev hon hela tiden och när

hon var 26 år gav hon ut sin första roman, ”Lila hibiskus”. Tre år senare kom ”En halv gul sol”, som blev hennes internationella genombrott. Med den skrev Chimamanda Ngozi Adichie in sig i litteraturhistorien som en av Afrikas viktigaste historieberättare. Romanen handlar om en akademikerfamiljs förfall under Biafrakriget på 1960-talet och är till viss del baserad på Chimamandas egna släktingars erfarenheter. Både hennes morfar och hennes farfar dog i kriget.

– Jag arbetade med boken i sex år och gjorde väldigt noggrann research. Bland annat pratade jag mycket med mina föräldrar och deras vänner. Det var intressant men väldigt krävande.

En av karaktärerna i ”En halv gul sol”, Mama, använder sig av magi för att få sin son Odenigbo att förråda sin flickvän Olanna. Magi är något som återkommer i flera av Chimamandas berättelser, bland annat i novellen ”Den hårdnackade historikern”. Den handlar om en man som dör efter att hans avundsjuka släktingar gett honom så kallad juju-medicin, något som förekommer inom traditionell igboreligion. Jag frågar Chimamanda om hon själv tror på magi och häxkonster.

– Det finns saker som jag inte förstår och häxkonst är en av dem. Jag är uppvuxen i en familj där man ska skratta åt det och inte tro på det. Men i dag skrattar jag inte längre, för jag vet inte vad jag ska tro. Häxkonst är en väldigt stor del av många människors tro. Jag praktiserar det inte, men vill heller inte avfärda det.

Trots att Chimamanda är uppvuxen i en katolsk familj, är hon i dag skeptisk även till den religionen.

– Jag är uppfostrad att tro på att någon kan dö och komma till himlen och allt det där är lika magiskt som juju, lika ologiskt.

De flesta av Chimamanda Ngozi Adichies böcker ut-

spelar sig i vardagliga miljöer, oftast i Nigeria. Hon beskriver träffsäkert och detaljerat hur det känns att gå på dammiga hårt trafikerade gator i Nsukka och hur det doftar i köket när tjänstepojken Ugwu lagar kryddigt jollofris med för mycket jordnötsolja. Hon tar med sina läsare till den hårt hållna skolflickan Kambilis välputsade hem och vi får följa med till salongen där Ifemelu får håret flätat inför sin resa hem till Nigeria.

Hår – särskilt afrikanska kvinnors hår – är ett ämne som Chimamanda ofta återkommer till, både i sina böcker och när hon pratar.

– Jag tror inte att det finns några kvinnor som spenderar lika mycket tid och pengar på sitt hår som afrikanska kvinnor. Enligt samhällets skönhetsideal ska man ha rakt hår för att definieras som vacker, och afrikanska kvinnor bränner sönder både hårbotten och örsnibbar för att passa in i det idealet. Det är absurt.

Själv har hon en frisyr som närmast liknar en drottningkrona. Den har blivit hyllad på sociala medier, där hon ofta benämns som ”African queen” och av nätdis-

kussionerna att döma verkar många kvinnor i Lagos ha tagit efter och går numera går runt med likadan frisyr.

– Det är en gammal traditionell nigeriansk frisyr, den kallas isi owu och man gör den med hjälp av tråd.

Jag fick idén till den när jag tittade på gamla foton på min mamma och såg att hon och hennes kompisar hade liknande frisyrer när de gick på cocktailpartyn på 1960- och 70-talet.

Chimamanda Ngozi Adichies böcker har blivit översatta till över 30 språk och hon blir ofta igenkänd av läsare och beundrare, oavsett om hon är hemma i Nigeria eller är ute och reser.

– Folk kommer fram och vill ta bilder och skaka hand och det är rart. Oftast är det roligt, men jag tycker inte alltid om det. Det händer att jag undviker att gå ut med mina vänner i Lagos, för då måste jag vara mitt publika jag. Ibland när jag är på dåligt humör är jag trött på att le.

Hon säger att hon tycker om att bli läst och att hon ibland tycker om att prata om sina böcker, men att den största lyckan med författarskapet är själva skrivandet.

– När jag skriver och det går bra känns det som att vara hög. Jag har aldrig varit hög på droger, men jag tror att det är samma känsla.

Jag frågar Chimamanda om hon skriver mest med hjärtat eller med hjärnan, och svaret kommer blixtsnabbt.

– Både och. Jag kan inte separera de två. Det är en massa känslor, men också mycket logik, och de kommer alltid tillsammans.

Och kanske är det just det som gjort att hennes böcker blivit så omåttligt populära. Att hon väver in poliska teman som kön, klass och etnicitet i humoristiska och poetiska berättelser som är så fängslande att de är svåra att lägga ifrån sig.

Intervjutiden lider mot sitt slut

och Chimamanda ska snart ge sig av för att se filmatiseringen av sin bok.

– Nästa gång du åker till Kamerun får du komma till Nigeria och hälsa på mig, säger hon och skakar min hand med dubbelt handslag.«

Exklusivt >> Namn Chimamanda Ngozi Adichie. Ålder 36 år.

Yrke Författare.

Bor Växelvis i USA och Nigeria.

Har gett ut Lila hibiskus (2003), En halv gul sol (2006), Det där som nästan kväver dig (2009) och Americanah (2013).

Aktuell med Filmatiseringen av romanen ”En halv gul sol”. n r 2 2 014 i mpu l s 15

matcirkel » linnéa lindgren

Linnéa Lindgren, Lennart Jönsson, Jan Svartvik lagar mat.

n e k c o k r e Mäst Mästerligt, Linnéa!

Linnéa Lindgren, cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Lund, försvarade de skånska färgerna i programmet ”Sveriges Mästerkock”, som just nu går i TV4.

Hon hann bli rikskändis innan hon fick lämna tävlingen många erfarenheter rikare. Nu är hon tillbaka på sitt heltidsjobb som cirkelledare i matlagning hos SV i Lund. text och foto mats nilsson

L

innéa Lindgren har två studiecirklar om dagen i SV Lundabygdens lokaler på Glimmervägen i Lund. Hon leder en cirkel på förmiddagen och en på kvällen. Vissa helger har hon också kortkurser i bakning och hur man gör smörrebröd.

Intresset för kokkonst och matlagning är enormt, berättar Linnéa: – Det går fort att fylla våra cirklar och kurser med deltagare. Vi är normalt nio i varje cirkel, det är perfekt för att dela in deltagarna tre och tre.

När Impuls besöker en cirkel en måndagkväll i slutet av februari är det All världens kök som står på programmet. Under fem träffar lagar deltagarna mat från fem olika delar av världen. Alla lagar samma huvudrätt, äter den och går sedan igång med desserten.

16 impul s nr 2 20 1 4

– Jag är svag för efterrätter, säger Linnéa. En riktig gottegris. Så det blir ofta något sött efter maten.

Ibland gör vi förrätter, det beror på hur det passar ihop med huvudrätten.

Linnéa är intresserad av det peda-

gogiska lärandet i lika hög grad som att laga själva maten. Därför har hon valt att alla i gruppen lagar samma mat samtidigt i stället för att ett lag

Matcirkel >> All världens kök Menyer för All världens kök: Polen Piroger med surkål.

Turkiet Falafel och aioli till förrätt och turkisk köfte till huvudrätt.

Italien Feta-/parmasnurror till förrätt och vinkokta kniv- och blåmusslor med saffranrisotto.

Indonesien Nasi Goreng och banankaka med kokos.

Marocko Harrira med marockanskt nybakat bröd.

gör förrätt, ett annat huvudrätt och ett tredje efterrätt.

Den här kvällen är det indonesisk gryta som huvudrätt och banankaka med kokos till efterrätt. Stämningen är god och det skämtas en hel del.

Några av deltagarna har gått flera terminer hos Linnéa.

– Det här är veckans höjdpunkt, säger Mats Andersson. Det är trevligt att laga mat tillsammans och att få träffa likasinnade.

När det är klart äter alla huvudrätten tillsammans innan det är dags för efterätt. Nu kommenteras de olika matlagens lyckade eller mindre lyckade insatser. Den här gången var det lyckat – alla kan känna sig nöjda med kvällens arbete. En ny rätt har fått plats på veckomatsedeln för matbordet där hemma.

»

n l e k r i c i a k a b l l ti

Linnéa Lindgren, Mats Andersson, Kjell Åke Hansson, Jan Brantlund, Kjell Arne Johnsson, Ulf Ågren, Ingemar Svensson, Claes Wiren, Leif Svensson går i cirkel. n r 2 2 014 i mpu l s 17

matcirkel » linnéa lindgren

Linnéa Lindgren, Ulf Frank, Jan Svartvik och Lennart Jönsson lagar efterrätt.

Linnéas matintresse vaknade i ti-

diga år. Hon har rötter i Polen och har hjälpt till på en gård med ankor och höns och massor av frukt när hon växte upp. Hon hjälpte mormor med sysslorna på gården och med maten.

– Det lade grunden för mitt stora matintresse, säger Linnéa. Yrkesvalet stod mellan tandläkare eller kock. Nu blev det kock med inriktning på pedagogik. Jag är intresserad av hur en grupp arbetar tillsammans.

Linnéa började som cirkelledare på SV 2009. Då hade hon några cirklar i veckan. För något år sedan blev det ett heltidsjobb.

Att delta i tv-programmet ”Sveriges Mästerkock” blev en upplevelse för Linnéa. Det var ingen semester precis…

– Det var långa inspelningsdagar och jag saknade min hund väldigt mycket. Det positiva var att jag fick vara med och att jag också fick tillfälle att laga mat i ”Nyhetsmorgon”, säger Linnéa.

Det är inte bara All världens kök som Linnéa leder cirklar i. Några andra ämnen är Fisk och skaldjur,

18 impul s nr 2 20 1 4

Medelhavsmat och Matlagning för herrar 60+.

Nu var det enbart herrar med även på måndagens All världens mat.

– Det är ett trevligt sätt att träffas på, så jag förstår att matlagning slagit igenom bland män. Mina grupper lever upp till ett av mina egna motton: Man ska ha roligt i köket.

Det ska inte behöva ta tio timmar att laga något gott.

I tisdagens cirkel Herrar 60+ finns Eric Schulze tillsammans med sin personliga assistent Patrik Eterovic.

Eric Schulze säger: – Det är min första cirkel men det känns som att det ska bli en fortsättning. Vi är ett bra gäng här. För mig är det kul att komma ut bland friska människor och kunna göra samma saker som de andra.

Fisk och skaldjur och husmanskost

är Linnéas egna favoriter. Tillagningen av musselsoppa från ”Nyhetsmorgon” ligger ute på nätet.

Linnéa är lite omtumlad av all uppståndelse.

– Det är mat jag vill hålla på med.

Jag är jätteglad att jag kan ha det som yrke och sprida kunskap till flera.«

Favoritrecept >> Polsk vit soppa Här är Linnéa Lindgrens älsklingsrecept på en polsk vit soppa.

Denna äter Linnéa som förrätt, precis som i Polen. ”Jättegod”, säger hon själv.

Barszcz Bialy Ingredienser 1 liter vatten i en kastrull 3 lagerblad 1 ½ tärning hönsbuljong, helst kokar Linnéa fond på höna eller anka, men köpt buljong går bra om tid inte finns att göra egen 4 kryddpepparkorn 2 tsk mejram Malen svartpeppar efter smak 2–3 potatisar 1 msk mjöl 1 lök 1–2 korvar med smak 2 dl filmjölk + 2 dl grädde Gör så här w Koka upp vatten, buljong, lagerblad och kryddor. w Efter tio minuter tillsätt potatis som är skalad och skuren i mind­re bitar. Koka tills potatisen är mjuk. w Vispa samman filmjölk och grädde, mjöl och 2 dl soppa. Häll i den stora kastrullen. w Smaka av med mer salt och citronsyra, om det behövs. w Stek korv och lök i olja. Lägg i soppan.

Krönika

…om att hitta hem

Från rumänsk tvättstuga till exotiskt paradis i Thailand

H

ela mitt liv har handlat om att hitta hem. Om att finna en plats där jag kan få känna mig välkommen, värdefull och vanlig. En imaginär plats som rymmer hela mig där jag slipper sticka ut som en udda strumpa. Där jag kan få tillhöra och upphöra att förgäves försöka göra om mig själv tills jag blir en blek kopia av andra original.

Bortom jakten på den emotionella hemkänslan har mina verkliga hem varit något avvikande. Jag föddes i en tvättstuga i kommunistregimens Rumänien där mina grekiska föräldrar hyste sin hemliga kärlek eftersom förälskelsen inte föll i god jord hos familjerna. En svart natt rymde de hemifrån med varsin väska och bosatte sig i ett källarrum utan toalett eller kök.

Där blev jag till. När farmor slutligen blidkades av min späda uppenbarelse begravdes stridsyxorna och vi flyttade in till dem.

Innan jag hann fylla ett år flyttade vi hem

till Grekland som också var en diktatur.

Där hamnade vi i ett rum på bottenvåningen. Eftersom pappa gjorde lumpen och mamma arbetade på en garnfabrik skickades jag till mormor i en mikroskopisk by tre timmar bort där jag bodde i tre år. I köket fanns en gammal säng som var som en hängmatta. Där låg morfar, krigshjälten som blivit skjuten av nazisterna och förlorat ett ben i kriget. Nu tynade han bort i cancer. Mormor bar morfar på ryggen till utedasset. Ibland bar hon honom till byns Bildtext… enda café.

I köket hade vi ett ryskt rostigt kylskåp som såg ut som ett rymdskepp. Vi hade ingen radio, tv, tidningar, telefon. Även om vi hade haft böcker hade de förblivit olästa då mormor var analfabet. Jag trodde vi var

Mer än något annat är ett hem ett utrym-

alexandra pascalidou

Alexandra Pascalidou är journalist , författare, bloggare och programledare. Hon har skrivit flera böcker och ska med start i början av februari leda programmet P1 Debatt inför valet.

rika för vi hade en prunkande trädgård där det växte plommon, persikor, spröd spenat och köttiga tomater. Vi hade kor som gav oss mjölk och ibland lite kött. Vi hade höns som värpte ägg och grannarnas grisar hamnade på våra tallrikar när det var fest.

När jag var sex flyttade vi hem till min faster Nike i Rinkeby. Två familjer i en trea med blommiga tapeter, element och rinnande varmvatten. Sen dess har jag flyttat så mycket att jag knappt minns alla mina hem.

me i hjärtat. En plats där vi kan andas in lite frisk luft utan ansträngning. Hem är människorna som omger oss, redo att omfamna oss om vi faller. Där någon bjuder på ett trösterikt ord när livet känns som en vilsen vandring.

När jag skriver detta bor jag på Koh Lanta i Thailand i två månader i ett av Mias och Mattias Terngårds egendesignade hus. De lämnade Mellerud för tio år sedan och omplanterade sina rötter på en exotisk ö utan knäckebröd. I dag driver de ett framgångsrikt företag som hyr ut och säljer hus till andra soltörstande svenskar.

Min kompis Malin bor i huset närmast stranden. Nu har hon bestämt sig för att flytta till Mallorca. Där, precis som på Koh Lanta, finns en svensk skola som erbjuder bra undervisning i små grupper. Min dotter, som går på Svenska Skolans förskola i Sanuk, lär sig lite thai, besöker tempel och apor i djungeln när de inte sjunger eller bygger sandslott på stranden.

När vi åt frukost i en strömlös strandhydda

häromdagen frågade jag Malin vad som fick henne längta till Mallorca. ”Det är känslan av att gå till bageriet på morgonen och höra det livgivande spanska sorlet och alla buenas dias”, svarade hon. Även om vi människor har rötter är vi inga träd. Vi har fötter som kan förflyttas tills de hittar hem.

Hemmet är som en trädgård. Där vi kan vattna med vår energi, talang och drivkraft och där vi kan växa utan att riskera att bli uppryckta med rötterna eller stympade för att vi inte riktigt passar in. Där vi vårdas med omsorg och älskas för de vi innerst inne är.« n r 2 2 014 i mpu l s 19

cirkel » trädgård

Trädgårdscirkelns deltagare gör besök hemma i varandras trädgårdar. Det blir ett sätt att byta både idéer, fröer och växter inom gruppen.

Trädgårdar att När Annika Åkerblom på SV i Jokkmokk skulle starta en ny trädgårdscirkel hittade hon ingen frivillig cirkelledare.

– Jag var egentligen inte intresserad själv. Jag tänkte att jag skulle kunna starta gruppen och sedan lämna över till någon annan. Men jag är fortfarande kvar och har dessutom blivit jätteintresserad av trädgård. text Fanny Lundmark foto maria klang

T

rädgård att längta till är namnet på cirkeln där deltagarna tillsammans skaffar kunskap och inspiration till att skapa och bättra på sina egna täppor.

– Vi är en kärntrupp på sju åtta personer som har träffats i några år nu. Ibland är vi fler, förklarar Annika Åkerlund.

Hur driver man upp buskar, anlägger dammar och bygger rum med växter? Vad passar just den här tomten och vilka är de senaste designtrenderna? Det är sådant som 20 impul s nr 2 20 1 4

diskuteras i gruppen som bjuder in föreläsare, gör studiebesök, ser filmer och läser böcker om allt som har med trädgård att göra.

– Vi gör trädgårdsvandringar hemma hos varandra också. Man får annika åkerblom

»Jag är cirkelledare men det är jag som kan minst! Men det är okej, min roll är att leda gruppen och se till att det fungerar.»

nya idéer av att se vad de andra har gjort. Det är många som är jättekunniga.

Annika Åkerlund skrattar. I folk-

bildningens tecken sker ett kunskapsutbyte som ibland kan verka lite lustigt. Den som leder en cirkel behöver inte alltid vara den som är mest insatt i ämnet.

– Jag är cirkelledare men det är jag som kan minst! Men det är okej, min roll är att leda gruppen, skicka ut kallelser, planera resor, boka föreläsare och se till att det fungerar.

Annika Åkerlund (till vänster) och Gitt Ström på trädgårdsvandring .

längta till Vad som fungerar när det kommer till trädgård och odlingsbarhet behöver inte alltid vara det som står skrivet i guiderna.

– För mig känns det som en hel vetenskap med alla jordarter och växter, det finns hur mycket som helst att lära sig. Här uppe har vi dessutom lite speciella förutsättningar. Det krävs tåligare växter, vi kan ju få en frostnatt i juni.

Men flera personer i cirkeln har testat och faktiskt fått växter som egentligen inte borde klara sig här att överleva, säger Annika.

man kan planera för en levande trädgård där växterna tar över efter varandra. Trädgården har olika stadier, den ser ju inte likadan ut hela året. w Hur ser din egen trädgård ut?

– Det är en ganska stor gård, en hörntomt där >> Annika jag har haft mycket insyn.

Jag har planterat i öar och Namn Annika satt upp ett konstnärligt Åkerlund. plank som har skärmat av Bor Jokkmokk.

Gör Verksamhets- och gjort att det finns en utvecklare på SV bra plats att sola på under och cirkelledare i sommaren.

Trädgård att längta Än är det ett tag kvar till. tills dess. Att planera och kanske förså några växter inomhus Också ljuset är ett annat. är det som gäller nu. Annika Åkerlunds hus är omgivet av ett tjockt – Vi har en intensiv julimånad lager snö. Men där under finns nådär vi har ljust dygnet runt i och got att se fram emot. En trädgård att med midnattssolen. Det är en häftig längta till.« period. Vi har pratat en del om hur

Det går att få växter att trivas även långt norrut.

n r 2 2 014 i mpu l s 21

vi unga » utbildning

Unga leder unga i Det blev en lång och innehållsrik dag för deltagarna när Vi Unga Stockholm satte ledarskap i fokus på en tio timmar lång utbildningsdag. text mats nilsson Foto Frida Vega Salomonsson

E

tt 30-tal deltagare mellan 14 och 28 år var på plats i bygdegården Järlahuset i Nacka den 22 februari, alla med olika erfarenheter och kunskaper sedan tidigare.

– Det var en steg 1-utbildning i styrelsekunskap och ledarskap. Vi hade ett planerat program på cirka tio timmar. Det var så många anmälningar att vi inte kunde ta emot alla som ville gå utbildningen, säger Melina Bergström, verksamhetsutvecklare i Vi Unga Stockholms län.

– Visst var några nervösa då det var den första Vi Unga-utbildning någonsin för en hel del. Några deltagare kom från ett av distriktets största föreningar, den i Hässelby, med drömmen om att våga starta sin egen förening i form av en ungdomsgård i framtiden.

– Andra kom från en dansföre­ning för att få mer kunskap om hur styrelsekunskap går till för att kanske i framtiden vilja gå med i styrelsen själva, fortsätter Melina.

Utbildarna för dagen var Linnea

Persson, 15 år, vice ordförande i Vi Unga Stockholm, som höll i styrelsekunskap steg 1, och Andrea Sunna, 20 år, ordförande Vi Unga Stockholm som ledde ledarskap steg 1.

22 impul s nr 2 20 1 4

Efter tio timmar av utbildning, lekar och fika avslutades kvällen tillsammans med utlottning av distriktets egna t-shirts, hoodies och väskor.

– Vi gick igenom vårt medlemsregister och förklarade vikten av varför man måste medlemsregistrera i sin förening varje år. Vi käkade mängder med pizza och hade kramkalas tills det blev dags att åka hem och sova, säger Melina Bergström.

Innan alla skildes åt fick deltagarna

svara på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Melina Bergström säger: – Ett av många svar var detta, skrivet på en post-it av en av deltagarna: ”Jag har lärt mig om styrelsekunskap och hur man ska vara som ledare för en grupp. Jag har lärt mig mer om kritik/beröm, normer och makt och diskriminering. Jag tar med mig att det inte är fel att bryta normer och man ska vara som man är, inte vara fejk för att man tror att man ska bli diskriminerad. Man ska kunna vara den man är för det är det bästa för en själv.”

Flera av deltagarna som var med på utbildningen kommer att medverka på förbundet Vi Ungas steg 2-utbildningar i Rättvik i mars.«

ledarskap

Oskar Elenstedt, Molly Mayer, Andrea Sunna, Antonia Sunna, Elvira Hukasova, Mohamed Husein och Hamsa Samatar var nĂĽgra av alla dem som trivdes pĂĽ utbildningsdagen. Vilket ocksĂĽ ses nedan.

n r 2 2 014 i mpu l s 23

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Föreningar ”missar” Utrikesfödda är aktiva i föreningslivet och det civila samhället.

Traditionella folkrörelser har dock haft svårt att få nya medlemmar bland utrikesfödda. Lisa Kings ger rådet: Ha koll på den egna organisationen. varför finns inte fler utrikesfödda i beslutande församlingar?

Det finns skillnader mellan

inrikesföddas och utrikesföddas deltagande i civilsamhället. Utrikesfödda är i mindre utsträckning medlemmar i traditionella folkrörelser med stort och brett medlemsunderlag.

Vidare tycks det också gå en skiljelinje mellan olika typer av organisationer och till viss del vid själva organiseringsgraden. Det vill säga att invånarna födda utomlands i relativt stor utsträckning är medlemmar men jämfört med infödda invånare innehar de få förtroendeposter och/eller ledarpositioner inom före­ ningslivet.

Den sammantagna bilden ger möjlighet att diskutera huruvida engagemang i civilsam24 impul s nr 4 201 2

hället kan leda till olika saker för olika grupper av människor. Till exempel är det möjligt att diskutera om röstfunktionen och den medborgliga utbildningen genom civilsamhället, som ansetts centrala för de traditionella folkrörelserna, inte kommer utrikesfödda till del på samma sätt som de inrikesfödda.

let forskare har understrukit att sannolikheten för diskriminerande strukturer som utesluter utrikesfödda är uppenbar. Dessa diskriminerande strukturer handlar inte bara om deltagande och typ av organisation, utan kommer också till uttryck i organisationernas interna demokrati.

De utrikesföddas ”egna” or-

Detta kan också relateras till mer generella förändringsprocesser i civilsamhället där tendensen mot en ökad professionalisering och rationalisering skulle kunna innebära att utrikesfödda är en grupp som får mindre möjlighet till inflytande.

Med ovanstående i åtanke är det föga förvånande att flerta-

ganisationer, som en stor del av den samlade forskningen belyser, visar att de inte utan vidare kan ses som en kompletterande aktivitet vid sidan av föreningslivet i allmänhet.

Det gäller särskilt om vi förhåller oss till möjligheten att civilsamhällelig organisering kan leda till påverkan för samhällsutvecklingen i stort – och

för att framföra krav på den politiska arenan.

Etno-nationell organisering tenderar att inte ha samma betydelse för kollektivt bemäktigande eller politisk delaktighet som deltagande i andra organisationsformer.

Med tanke på att utrikesfödda

missgynnas inom en rad områden samt att välfärdsproduktionen i större utsträckning förlagts på civilsamhälleliga eller marknadsmässiga lösningar, är det möjligt att diskutera dessa frågor i ett större sammanhang.

I marginaliserade bostadsområden lever många under knappa förhållanden och med stora behov. De krav och behov som finns backas vanligen inte

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Foto: Veronika Ekberg

många utrikesfödda upp av marknadslösningar på platser som dessa, då de sällan är ekonomiskt gynnsamma.

I stället får civilsamhälleliga och ideella initiativ en allt större roll att fylla. Civilsamhällets förskjutning från röst till service har kanske kommit att intensifieras allra mest just på sådana platser.

I en internationell jämförelse är utrikesföddas deltagande relativt högt. Det vill säga att ”tröskeln” för att vara medlem i någon organisation är förhållandevis låg. Den tenderar också att vara särskilt låg i vissa typer av föreningar, vanligen mindre och med ett fokus som inte alltid ryms inom de traditionella folkrörelserna.

En stor andel av de utrikes­

födda är med andra ord engagerade på ett eller annat sätt i det civila samhället. Att före­ ningsdeltagande ger ökade kunskaper och gemenskap på individuell nivå är tämligen vedertaget.

Utifrån detta formuleras rapportens första rekommendation: Föreningar borde utnyttja och skapa samverkansformer och kanaler mellan de kollektiva sammanslutningar som redan finns.

Vissa typer av organisationer har en större andel utrikesfödda medlemmar än andra. Här finns det stora möjligheter att skapa samverkansformer och kanaler mellan de kollektiva sammanslutningar som redan finns.

I ljuset av den generella tren-

den av minskade medlemstal som uppmärksammades under 1990-talet är detta ingen nyhet för den stora majoriteten i civilsamhället. En breddad medlemsbas och en målsättning om ökad mångfald i civilsamhället har uppmärksammats länge och har genererat oräkneliga projekt bara under de senaste åren.

Utifrån detta formuleras rapportens andra rekommen-

dation: Föreningar borde ta lärdom av de typer av före­ ningar som i större utsträckning attraherar utrikesfödda och utnyttja de kunskaper som genererats från redan initierade projekt och modeller för att bredda medlemsbasen.

Ett av de stora hindren för utrikesföddas delaktighet i civilsamhället är exkluderande mekanismer inom organisationerna, något som i mindre utsträckning har uppmärksammats.

För att hårdra argumentationen innebär detta en risk för att utrikesfödda reduceras till passiva medlemmar medan inflytande och makt koncentreras till inrikesfödda.

Det innebär till exempel att man inom civilsamhället måste uppvärdera erfarenheter och kompetenser som erhållits på andra platser än i Sverige.

I likhet med de resurser och det engagemang som lagts ner för att bredda medlemsbasen

står det framtida civilsamhället inför en motsvarande strategi rörande sina egna och interna strukturer.

Mot denna bakgrund är rapportens tredje och mest eftertryckliga rekommendation: Föreningar bör genom kritisk granskning och självrannsakan lägga stor vikt vid att uppmärksamma exkluderande mekanismer inom den egna organisationen.

Lisa Kings filosofie doktor i sociologi, med specialområde civilsamhälle, margina­ lisering och urbana studier

>> Rapporten w ”Förening med förhinder – utlandsfödda i det civila samhället” av Lisa Kings är en genomgång av aktuell forskning. Vilken roll spelar det civila samhället i Sverige för utlandsföddas deltagande i samhället i övrigt? w Rapporten är utgiven av tanke­ smedjan Fores i samarbete med SV och Sektor3. n r 2 2 014 i mpu l s 25

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Våga se feminismen utanför din egen box Hur ser feminism ut i en muslimsk kvinnas ögon? Alla muslimska kvinnor bär inte slöja. Det skriver Ingela Jönsson, museipedagog på Länsmuseet i Gävleborg.

Feminism är inte för alla! Säger en del. Men för vem är det då?

Feminister är vi väl egentligen lite till mans (eller kvinns) vare sig vi kallar oss det eller inte. För om man bortser från ytterligheter – vem vill inte att det ska vara jämlikt och rättvist? Ändå finns det många som står utanför.

Jag läste en gång en bok, minns inte vilken, där några citat etsat sig fast: – Jag är bara ”invandrartjejen”, feminismen är inte för mig, säger en ung kvinna.

Hon menade att hon har nog att brottas med ändå, i form av fördomar och kulturella skillnader och att feminismen inte gäller henne. ”Ingen ser mig som feminist. För andra är jag bara invandrartjejen.”

Tänkvärt. Det får mig att fundera på hur invandrartjejer förmedlas i media. Enligt en uppsats (Eva Karlsson, 1999), är det en ganska ensidig bild

som ges. De som brukar kallas ”invandrartjejer” är inte västerländska tjejer utan snarare tjejer vars utseende och värderingar påtagligt skiljer sig från det västerländska. Att se annorlunda ut och att komma från en annan kulturell bakgrund än den västerländska kan göra det svårt att identifiera sig med feminismen, så som den ofta framställs. Av feminister synliga i media är bara en liten del ”invandrartjejer” enligt definitionen ovan.

I mitt arbete som museipeda­ gog ingår att involvera ungdomar i skapande och utställningsprocesser, där de får göra sina röster hörda. Just nu handleder jag några gymnasietjejer, som skapar en egen utställning om feminism. Bakgrunden till det är att deras feministiska studentförening vid flera tillfällen fått sin anslagstavla vandaliserad, något som

strävar mot att alla ska få synas och vara representerade i samhället och i historien. Men vi ser med de glasögon vi har – majoriteten av alla museianställda är högutbildad medelklass. Och självklart påverkade av den bakgrunden.

Illustration: Ingela Jönsson

i höstas fick mycket uppmärksamhet i media.

I och med utställningen får de en större anslagstavla, där de förmedlar sin syn på feminism.

De här tjejerna framstår som ”välartade, medvetna och helsvenska” tjejer.

Så frågan är – var finns tje-

jerna med en annan bakgrund, de som ofta klumpas ihop i begreppet ”invandrartjej”? Och överlag – vilka är det som syns mest i samhället, som tar och får ta plats?

Hur ser det ut på museerna, på min egen arbetsplats?

Nog är vi medvetna och

Nej, alla muslimska kvinnor

bär inte slöja. Och alla museitjänstemän bär inte glasögon.

Så det så!

Det gäller att tänka ett varv till, att försöka se utanför sig själv och sin egen box.

Jag engagerar en muslimsk feminist som föreläsare i vår.

Hur ser feminismen ut genom hennes ögon? Det blir spännande att se. Kanske uppstår en diskussion som kan ge ringar på vattnet och ställa nya frågor? Utanför boxen.

Ingela Jönsson Utställningsproducent och pedagog på Länsmuseet Gävleborg

Våld mot kvinnor är aldrig acceptabelt Fredagen den 14 februari bjöd

Centerpartiet in till en manifestation i samarbete med SV Blekinge på Stortorget i Karlskrona. Manifestation mot våld på kärlekens dag.

Centerpartiet vill mobilisera mot sexuella övergrepp och uppmärksamma och få en diskussion i den här frågan. Det behövs en attitydförändring i samhället. Våld mot kvinnor är aldrig acceptabelt.

26 impul s nr 4 201 2

Vi måste arbeta normgivande med barnen redan från den tidiga åldern i förskolan och skolan. Vilket språk barnen använder gentemot varandra och mot vuxna har en stor betydelse. Det finns unga män som tror att en ung flicka eller kvinnas klädsel har betydelse för hur man kan bete sig.

Den nya rapporten om sjukskrivningar och sjukersättningar till följd av kvinnovåld

har fått oss att reagera, dess­ utom ska vi komma ihåg att det finns ett stort mörkertal.

Det är många som inte anmäler anledningen varför de är frånvarande från skola och jobb.

På manifestationen talade

författarinnan Kim M Kimselius. Hon har nyligen gett ut boken ”Den där dagen” som handlar om en 17-årig flicka

som blir våldtagen på ett fotbollsläger.

Kommunalråd Mats Lindbom inledde kvällen och menar att det aldrig är acceptabelt med våld.

Ingrid Hermansson tackade Kim för hennes medverkan och pratade kring hur viktigt det är att läsa och diskutera oken med sina tonårsbarn.

Ingrid Hermansson Vice ordförande SV Blekinge

sv » hälsa

Delaktighet är a och o i skapande hälsa.

Skapande hälsa kan bli studiecirkel I slutet av november förra året redovisade SV i Åre projektet ”Skapande hälsa” för kulturministern. I projektet inspireras äldre att själva vara med och delta i kulturaktiviteter istället för att bara vara passiva åhörare.

Text Gunilla Wahlin

N

u har SV Åre planer på att gå vidare med erfarenheterna och utveckla ett studiematerial kring metodiken.

– ”Skapande hälsa” tar tillvara på den forskning och de erfarenhet som visar på kulturens positiva effekter på hälsan, berättar Clara Kempff, projektledare på SV i Åre.

– Det händer så mycket mer i det självupplevda deltagandet och att vara medskapande. Sen är det inte bara de äldre som mår bra, även omsorgspersonalens hälsa har påverkats positivt eftersom de deltar i aktiviteterna.

2011 satsade regeringen 30 miljoner på ”Kultur för äldre” som kana-

liserades via Kulturrådet. Ett av de projekt som blev utvalda till fallstudie var ”Skapande hälsa”.

När projektet presenterades på Folkoperan i Stockholm i höstas var den samlade expertisen inom hälsa och kultur där samt kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Kulturrådets generaldirektör.

– Det finns så många positiva bieffekter. Det går verkligen hand i hand med alla de intentioner vi har med clara kempff

»Det händer så mycket om de får gå från att vara passiva konsumenter av kultur till att delta själva.»

vårt sätt att jobba med studiecirkelpedagogik, säger Clara Kempff.

”Skapande hälsa” är ett samarbete mellan SV, Åre kommun och Kulturrådet med syfte att öka tillgången på kultur för de äldre i kommunen.

Med aktiviteter som musik och berättande, dans/rörelse och cirkus har man inspirerat de äldre att själva vara med och skapa kulturupplevelsen. Till sin hjälp har man haft fria kulturskapare som varit ledare.

Kulturaktiviteterna har framför­ allt ägt rum på de sex äldreboenden som finns i kommunen. Man har också haft en uppsökande verksamhet, ”Kulturen knackar på”, som vänt sig till ensamma, äldre sjuka som haft svårt att ta sig hemifrån.

Musik- och berättarstunder har hjälpt till att bryta isoleringen.

En särskild del i projektet har varit att ge omsorgspersonalen fortbildning. Ledarna i ”Skapande hälsa” har kunnat handleda den personal som varit intresserad av att fortsätta med aktiviteterna på egen hand.«

n r 2 2 014 i mpu l s 27

sv » teater

Teatergrupen Fjällhumlorna gör succé var de än drar fram. De har lagt Järpen för sina fötter och turnerar nu i Jämtland med föreställningen ”Dolda sanningar”. text mats nilsson foto simon sjörén

Det surrar om Fjällhumlorna

R

uben Nesterud är regissör, manusförfattare och skådespelare. När Dolda sanningar spelades för fullt hus i Järpens bio i december 2013 kom över 130 personer för att se föreställningen.

Ruben Nesterud säger: – Vi har repeterat Dolda sanningar sedan i mars 2013, två förmiddagar i veckan. Skådespelarna kommer från Åre kommuns dagliga verksamhet i Järpen och från boende på Margaretagården. Förutom funktionshindrade ingår i teatergruppen personal och pensionerade Årebor.

– Det är elva personer i teatergruppen och några av dem har varit med länge och blivit rutinerade skådespelare som har utvecklas tillsammans med gruppen.

– Det som är extra inspirerande och kul är att se hur alla skådespelare växer både som personer och i sina roller. De blir bättre och bättre ju mer de spelar.

Att åka på turné i Jämtland och visa föreställningen på flera orter har också gett gruppen ett lyft. Föllinge och Österund har haft besök av Fjällhumlorna och Stugun, Krokom och Strömsund väntar.

grupp har vi satt upp fem pjäser, berättar Ruben Nesterud.

Musik är en viktig del i föreställning-

en ”Dolda sanningar” med bland annat piano och en bas som alltid finns med och det är mycket sång.

Ljud- och ljustekniker följer med på turnén och ser till att det tekniska fungerar.

– Vi är några som har funktionshinder och några som inte har det och vi jobbar ihop. Det är hela tanken bakom projektet. Vi delar med oss och hjälper varandra.«

Fjällhumlorna är sedan fem år till-

baka ett samarbetsprojekt mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Åre Kommun och Margaretagården.

Fjällhumlorna startade sin verksamhet fem år tidigare innan gruppen tyckte att ”de hörde hemma” i SV. – Under de tio år vi funnits som 28 impul s nr 2 201 4

Ruben Nesterud regisserar och skriver manus.

Fjällhumlorna generalrepeterar inför årets turné som inleddes i mitten av februari i Östersund. Strömsund, Krokom och Stugun väntar.

Mats Kristiansson är en av skådespelarna i Fjällhumlorna.

Karin Lundqvist och Leif Krokstadholm, med flätor, i föreställningen ”Dolda sanningar”.

Maria Westberg och Tommy Månsson repeterar med de andra i Fjällhumlorna inför turnén. n r 2 2 014 i mpu l s 29

språk » språkcaféer

Elena Mårtensson leder cirklar i svenska för rysktalande.

Öva nya språket på ett språkcafé

Internationella föreningar får stöd

Över 600 personer deltog i de svenska språkcaféer som SV i Stockholm arrangerade under 2013.

I samarbete med Stockholms stadsbibliotek genomfördes 185 språkcaféer. Deltagare med olika kulturell och språklig bakgrund träffades för att samtala om allt mellan himmel och jord – på svenska.

På ett språkcafé har alla möjlighet att på ett informellt och

SV i Stockholm hjälper och stöttar flera internationella föreningar som har studiecirklar i svenska för sina medlemmar.

Några exempel är Aerchi, Bosniska föreningen Behar, Cesdo, Doina, Ferrer y Guardia, Iffi, IWC, Polska seniorklubben, ROE, Te Necesito, Ukrainska Kvinnounionen i Skandinavien, VSU. SVs internationella enhet IKC (Internationellt Kulturcentrum) hjälper via sitt nätverk till när

30 impul s nr 2 20 1 4

lustfyllt sätt öva på ett språk genom konversation över en kopp te eller kaffe. Där är samtalet det centrala. Det leds av en språk­ caféledare som arbetar som volontär, men det är deltagarna som bestämmer vad samtalet ska handla om.

Ett språkcafé pågår en till två timmar och återkommer regelbundet. Språkcaféerna i Stockholm blir ofta fulltecknade, särskilt de på innerstadsbiblioteken.

grupper har behov av anpassad språkundervisning. Under 2013 fick en grupp unga personer från Georgien hjälp med undervisning i mindre grupper.

SV ordnade svenskundervisning för personer från Latinamerika när det visade sig att behovet fanns. En grupp med tolkerfarenhet har i cirkelform arbetat fram användbara ord på tigrinja.

Målet är att alla tigrinjatalande och tolkar ska ha nytta av det.

Lär sig svenska med rysk hjälp Det är en råkall måndageftermiddag på Söder i Stockholm.

Inne hos IWC, International Womens Center, är det full aktivitet som vanligt. Där är trångt, gemytligt och den vänliga atmosfären speglar föreningens själ.

Här bedrivs studiecirklar i svenska för personer med utländsk bakgrund.

Text och Foto Gunnar Elvin

T

anken är att ge deltagarna goda möjligheter att komma in i det svenska samhället. Verksamheten är unik då man utgår från deltagarnas modersmål, deras erfarenheter och bakgrund.

Just i dag samlas en grupp personer som alla talar ryska. De kommer från Lettland, Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Kazakstan. Cirkeln leds av Elena Mårtensson, en av IWCs många cirkelledare.

Elena har arbetat för IWC sedan starten och kommer från S:t Petersburg där hon utbildade sig till lärare.

– Hur kan man lära andra ett språk om man inte talar deras eget språk? funderar Elena Mårtensson.

– Svenskan är svår för rysktalande.

Satsmelodi, vokalljud och grammatik skiljer sig helt. Men jag kan förklara skillnaderna, eftersom jag också talar ryska, säger Elena Mårtensson.

IWC är en ideell förening som bil-

dades 1995 och är en av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) samverkande organisationer. Föreningens grundare Mirella Musa leder än i dag verksamheten. År 2005 mottog IWC Nelson Mandela-priset som årligen delas ut till verksamheter som gjort särskilt goda insatser för att öka integrationen i Stockholm.

– De flesta hittar till IWC via internet eller via dem som redan är

medlemmar, säger Elena Mårtensson. Men det är inte ovanligt att olika arbetsgivare, till exempel inom barnomsorgen, hör av sig och vill skicka medarbetare till oss.

IWC fungerar som en mötesplats för människor med olika nationaliteter.

Där kan man umgås, lära sig språket, lära känna varandras kulturer och få svenska kontakter.

– Eleverna behöver lite uppmunt-

SV samarbetar med International Womens Center, som fick Nelson Mandela-­priset 2005.

ran, men inte bara från mig utan de kan hjälpa sig själva också. Jag vill att de ska säga till sig själva: ’Vad duktig jag är, för jag gör mitt bästa för att klara av något så svårt som svenska’, säger Elena Mårtensson.«

elena mårtensson

»Hur kan man lära andra ett språk om man inte talar deras eget språk?» n r 2 2 014 i mpu l s 31

utbildning » folkhögskolor och kurser

Varannan elev från folkhögskolesatsning läser vidare folkhögskolor. Fem

av tio deltagare på studiemotiverande folkhögskolekurser går vidare till studier eller arbete efter avslutad kurs. Det visar statistik från Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet.

Samtidigt som arbetslösheten sjunker har den som saknar gymnasiebetyg fortsatt mycket

svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Omkring 30 000 ungdomar som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen saknar slutbetyg från gymnasiet.

Folkhögskolesatsningen pågår 2010–2014 och vänder sig till arbetssökande ungdomar 16–24 år som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymna-

Aktuella kurser 2014

siet. Den omfattar också arbetssökande över 25 år som saknar gymnasiala slutbetyg och deltar i programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Totalt omfattas 20 000 arbetsökande.

Nu visar en utvärdering att nära fyra av tio deltagare som gått en studiemotiverande folkhögskolekurs 2012 valt att

studera vidare inom ordinarie utbildning.

– Det är glädjande. Folkhögskolan ger unga arbetssökanden en ny möjlighet att studera vidare och få en gymnasiekompetens, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Britten Månsson-Wallin.

Källa: Folkbildningsrådet

SommarkurSer 2014 Slöjdsommar 2014 I den unika kulturmiljön vid Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa anordnar vi många kurser i traditionella slöjdtekniker.

Läs mer på vår hemsida:

www.fagelsjo.nu

Här bokar du annonser i Impuls: Cecilia Lindstrand Ardeo Media Tel 040-16 54 86 cecilia.lindstrand@ardeo.se

på Eskilstuna folkhögskola

Broderi • Textildesign • Skrivande • Ull Måleri • Återbruk • Drama • Bokbinderi Ritplatta • Bloggande • Teaterimprovisation Foto • Engelska • Musik • Skulptur

Begär kursprogram!

Fågelsjö Kursgård I Orsa Finnmark, 820 50 LOS. Tfn: 0657-300 52, tapp.nilsson@telia.com

eskilstunafolkhogskola.nu

SommarkurSer! Biskops Arnö Nordens Folkhögskola Vi erbjuder kurser inom följande områden: • • • • •

Bildjournalistik Dokumentärfilm Allmän kurs Allmän kurs distans Praktikantkurser

• • • •

Att skriva skönlitteratur Att skriva dramatik Naturens medicin Låtskrivarkurs

Yoga  Trädgårdsslöjd Teckning och kalligrafi Skrivarkurser  Mindfulness  Världens sång Jazzimprovisation  Afrocubanska slagverk Resa i Sörmland  Den inre stillheten Blomsterbinderi  Gör egna tvålar  Oljemålning Streetdans  Västafrikansk dans  Akvarellmålning

www.biskopsarno.se

www.asa.fhsk.se 0157-695 00

+46 (0)171-826 70 biskopsarno.se

Gerlesborgsskolan BOHUSLÄN OCH STOCKHOLM

Nybörjarkurs i måleri - olja & akryl

Här börjar äventyret!

Niklas Eneblom

Stina Wollter

BOHUSLÄN 5–8 juni

BOHUSLÄN 9–13 sept.

Gå en sommarkurs hos oss!

Weavepoint 23-25 juni – Konstruera bindningar i dataprogrammet weavepoint Serietecknarkurs för nybörjare 23-27 juni Fjärilskurs för nybörjare 23-27 juni ● Kom igång med skrivandet 23-26 juni Smyckesvävning 23-27 juni ● Tovning och NUNO-tovning 4-7 augusti Läs mer om kursernas innehåll på vår hemsida.

Gerlesborgsskolan 0523-517 10 www.gerlesborgsskolan.se 32 impul s nr 2 201 4

www.fristads.fhsk.se Kontakt: Jaana Isokoski, jaana.isokoski@fristads.fhsk.se, 033-236803 Anmälan är bindande.

Välkommen!

SÁMIJ SAMERNAS

Språkintresserad?

ÅHPADUSGUOVDÁSJ

UTBILDNINGSCENTRUM

Govva/foto: Carl-Johan Utsi

Sámij åhpadusguovdásj 2014/2015 • Duodji – Sameslöjdslinje • Boazodoallu – Rennäring • Giella – Samiska språkstudier Ansökan senast 15 maj www.samernas.se

Kurs • Konferens • Vandrarhem västanvik.se 0247-641 30

Är du intresserad av keramik?

Har du en passion för bokbinderi?

Vill du bo vackert under semestern?

Sök till någon av våra långa utbildningar!

Eller anmäl dig till en av våra sommarkurser!

Och vi har vandrarhem på sommaren!

Välkommen!

Leksands folkhögskola & Leksandsakademin

Tel. 0247-64800 info@leksand.fhsk.se www.leksand.fhsk.se

Juni Skrivarkurs grund Beskärning av fruktträd Lär dig spanska genom sång!

Juni/Juli Jazzveckor Akvarell nybörjare Akvarell fortsättning Rörelse och ro

Sommarens kurser på Visingsö!

www.braheskolan.se

Juli/augusti Gitarrspel Skrivarkurs fördjupning Spanska Engelska Dans- och durspel Beskärning av fruktträd Lär dig spanska genom sång!

Visingsös medeltidshistoria

0390 - 56610 n r 2 2 014 i mpu l s 33

kulturkrysset BÖR MAN HÅLLA SIG PÅ?

BUMS!

TOG EN SVÄNGOM

BILDAR HON DUO MED I RUTAN I ÅR

LEDER HON I ÅR

SPELA ROLL

ÄTS DAGLIGEN

FILMGENRE JA FÖR RYSS

ZOLAROMAN

BOCK DATATERM RUND BYGGNAD HÅLL

DAYLEWIS LITTERÄR ORM

SKEDE TEXTBIT BAKAS I GOA?

ELDIG BEST DE BÄR BARR

JÄMTE EDLA FÅR OLLON

TROSA ÄR EGEN BÖJELSER

MEDHÅLL MAN I KLOAK EFTER DAG

JANUARIMAN KALLA PÅ

KULL THURMAN TUFSA TILL SÅDANA JAMAR

TOG BORT SKÄGG

ASIENSTAT

GÖTEBORGSK DEL HÖDER DE HAR GÄLAR

GRIPE

TIGGA

PETIG

TRIMMADE

DEM KAN MAN TRO PÅ SVAVEL

HÄRMDJUR LEDER BILDT

UPPTÄCKT TUR I DET VILDA TILLTALAR

VIRAT SOM TAGIT PAPPER DOJA FÖR KNATTE 21:00

FÖR

SAMLAS GREKER I REPA SLAG

SKOLHEM NEJ I MIAMI EPOK

STRÅLA

FÖRST HETER SOM BUMLING

UTSER

Vinn bok för äventyrare Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 11 april.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/14”. Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av ” Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare” av Sarah Sheppard.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 8/2013 Ulla Gustafson, Hishult, Mia Alexandersson, Grums, och Gun Hild, Nässjö.

© Bulls

KAN KLARINTE TECKEN FIENDER HÅLLA

FÅR EN ATT GÅ I TAKET

POLLAK

A K A L A S A N S T Å U L K T S L O G K B E R E D A L M S A D T U B J A S F O R T E F U R U K A I R O S T U T T A L O R S A S P E L G I V I B E K E S T Å I K L Ä L A U M A T T E R G O U S E L A P A R A D C U P S M S R A S S K E P P E A G O R K A D E R E G N A D E Lösning till Kulturkrysset nr 8/2013.

DANSKÖ ÄR HAN KAN NY VÄRD RINGA IN FÖR VERB

MÅNGA I DISNEYS VÄRLD

ÅT GOTT

PASSA

PETER DEN STORE RÖRELSE

KAN SPINNA NÖJT PUTINJA

SIMPA

VISADE GLÄDJE

VANN HAN SM I 1984

VILL HA KUNDER

PLAN

VAR HAN I SVT 2011

TOPPBETYG

HÅLLER FORMEN I DOJA

GÅR DET I RALLY

TILLVERKA SJURYGG

BRUKAR RYTTARE RÖD I VAS

JÄMTE ADA SPELOMGÅNG

OMRÅDE

RADIUM

KAVIARHYLSA TALLTRÄ

IVÄG I SKÅNE KYRKLIG SÅNG

EGYPTISK HUVUDSTAD LIRAR HAN MED

Namn

DIKTION GLYKEMISKT INDEX

VARA SKRIVET HAN ÄR FEG

JÄMTE VIVEKA HYRA

FÖRBIMARSCH

Adress

KASS

RÄTTFRAM

KUNGSFISK

SÄG INGET!

DAM I SALVAN FINARE ÄN SA

MOBILBREV PLUSGIRO

MÖTS LAG I

SLAG

34 impul s nr 2 20 1 4

ALLTSÅ

KOLLA

PALLADE

Postadress

THURMAN PÅ BENEN

SOM LADE

TA PÅ SIG

DE FAR TILL HAVS

SPEL KAN GIVMILD

SAX

FÖLL VATTEN

FÖRUTOM DETTA

GÖR MAN TILL GUD

A D Ä A R A T I E L D L A M Ä G I G L V L I A T A

FÖREKOMMER BATTERITYP

FYRA NEDERLÄNDSK OSTORT

OMGER GULA

GULLIG I MOTSATS TILL BRA

GÅR INTE ALLT

B E R SES PÅ

T V ÅR

A N N O INLEDER JULI

A R O N

© Bulls

FÖDDES HON I

BILDAR BERG ROCKIG LUNDELL

SLÄPADE I SÖDER

ÖVERFART

sv och omvärlden » noterat

Projekt för att öka valdeltagandet Åtta av tio med funktionsnedsättning röstar inte att ge alla medborgare rätten till sin röst?”, säger Niklas Lundgren.

– Konkret ställde vi också frågan om Centerpartiets material kommer att finnas på lättläst och om partiet har för avsikt att utbilda sina kandidater och valarbetare att möta denna grupp.

– Detta är viktigt inte bara för personer med utvecklingsstörning utan också för många fler grupper, exempelvis nya svenskar och äldre.

Åtta av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning väljer att inte rösta, visar den senaste valundersökningen (1998). Det var dessutom en minskning jämfört med valet 1994. demokrati. – Det

är inte acceptabelt. Det går inte att tala om ett demokratiskt samhällsbygge när tydliga grupper står utanför, säger Niklas Lundgren, förbundschef på SV. I månadsskiftet januari–feb­ ruari samlades Centerpartiets kommun-, landstings- och regionföreträdare från hela landet i Malmö. Då riktade SV ett öppet brev till politikerna med uppmaning att ta tag i denna demokratifråga.

Niklas Lundgren.

– Alla som var där fick brevet i sin hand och frågan ”vad gör du och hur tänker du agera för

SV har tillsammans med FUB (Riksförbundet för barn, unga, vuxna med utvecklingsstörning) och brukarorganisationen Riks-Klippan dragit igång ett folkbildningsprojekt för att öka

valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– På sju platser runt om i landet, från Umeå i norr till Kristianstad i söder, bygger vi upp en modellverksamhet baserad på studiecirkeln där personer får lära sig hur det går till att rösta och ta fram de frågor man vill ha svar på av politikerna. Det kan handla om allt från cykelställ till internationell ekonomi.

Deltagarna avgör.

– Arbetet följs upp med en lokal valdebatt där det är cirkeldeltagarna som ställer frågorna. Politikerna kommer att få en utbildning i lättläst­ tekniken för att kunna ge tydliga svar, säger Niklas Lundgren.«

Mer moral kring matsvinnet mat. Det

viktigaste skälet för att inte slänga mat är att det är omoraliskt.

För tre år sedan angav svenska folket den egna hushållsekonomin som det tyngsta skälet till att minska matsvinnet.

Det visar en undersökning från Livsmedelsverket.

– När vi frågade svenska folket för tre år sedan vad som skulle få dem att slänga mindre mat uppgav de flesta den egna

hushållsekonomin, därefter miljön och på tredje plats det omoraliska i företeelsen. Att man nu tycker att det omoraliska argumentet är viktigare än den egna ekonomin vittnar om att man har förstått vidden av matsvinnsproblematiken och att frågan är global, säger Anna Lilja, informatör på Konsumentföreningen Stockholm (KfS).

Källa: Konsumentföreningen Stockholm

Varmt välkommen till

Vävdagar med stick och sy i Forsa 15 – 16 – 17 maj 2014

Företagare i branschen ställer ut och säljer garner, vävstolar, väv redskap, stickgarner, sy- o broderimaskiner mm i HolmaHelsinglands lokaler i Sörforsa, ca 1 mil från Hudiksvall.

Utställningar, hantverksdemonstrationer mm.

Torsdag och Fredag 09.00 – 16.30 Lördag 09.00 – 15.00

Fri entré

Arrangeras av Holma-Helsinglands AB. BOCKENS GARNER

Program och utställare se

www.holma.se n r 2 2 014 i mpu l s 35

Posttidning B-Economique Returadress: Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm

Irene Oskarsson: Sverige behöver en levande och blomstrande landsbygd.

V

Foto: kristdemokraterna

ad driver mig att tro på en hållbar framtid och landsbygdens nyckelroll i den?

Har haft anledning att fundera över frågan ganska mycket på senaste tiden. En del svar hämtar jag från kunskapen om min egen historia. Min förankring i den bygd där jag, mina föräldrar, tidigare generationer levt och verkat. Den okuvliga viljan de och deras grannar hade att vara med och utveckla sin bygd, sitt företag, sin församling. Det är min Irene oskarsson övertygelse att landsbygden kommer att blomstra även för kommande generationer. Jag ser en landsbygd med ”självförtroende”. Där lyckas vi ta tillvara alla de goda idéer och de förutsättningar till en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt och socialt som finns. Både för dem som alltid bott i bygden, för nya invånare som stadsbon som flyttat ut eller de som kommer med annan etnisk bakgrund. heterna för företag att få tillgång till riskSveriges vackra natur är en fantastisk villigt kapital genom att nya former av spaboendemiljö. De som drömmer om att bo rande och investeringsformer uppmuntras. på landsbygden nära sjö och hav, i skogen Det måste vara enkelt att som företagare eller i öppet landskap ska kunna göra det. investera i egna eller andras verksamheter.

På landsbygden finns, många gånger utan Regelverket kring offentligt investeringskapital måste ses över så att det fungerar att vi ser det, de förutsättningar som krävs också för landsbygdens företag. för att realisera de goda idéerna. Vad vi som politiker behöver göra är bland annat Lantbruket har nu och i framtiden en att se till att tillgången till offentlig service finns, att det finns en hög bredbands­ övergripande roll som producent av livsmedel och energi men även förvaltare och kapacitet och att vägarna är farbara. Företagarna på landsbygden ska kunna känna vårdare av de begränsade naturresurserna. framtidstro och få utlopp för sin initiaSveriges landsbygd är en självklar aktör i tivkraft. Vi som politiska företrädare en global värld där vi bidrar med kunskap behöver jobba för att förbättra möjligoch kompetens inom många områden, inte

»Vi har ett gemensamt ansvar att förvalta det vi fått i arv av våra förfäder och ge det vidare till våra barn i ett än bättre skick.»

minst när det gäller att driva hållbara och lönsamma jordbruksföretag.

Vi har ett gemensamt ansvar att förvalta det vi fått i arv av våra förfäder och ge det vidare till våra barn i ett än bättre skick.

Det handlar om kunskap och egendom men inte minst de värden och värderingar som vårt samhälle vilar på. Alla människors lika, unika och okränkbara värde. Alla människors ansvar att efter förmåga bid­ra till en god utveckling. Det kan vi göra bland annat genom att engagera oss i föreningar, byagrupper, idrottsklubbar med mera. Dessa sammanslutningar är så viktiga för att en bygd ska leva och blomstra.

I detta har studieförbunden en vik-

tig roll att hitta formerna för att rusta människor med den kunskap som behövs, men också i att skapa mötesplatser där idéer kan utvecklas, få vingar och möjligheterna att flyga mot nya mål. Jag är övertygad om att vi alla har en förmåga, och vilja, till att vara med och skapa en hållbar framtid.

Det gäller att visa på vårt ömsesidiga beroende av varandra på många plan inte minst land–stad. Kristdemokraterna har under det gångna året beslutat om en ny landsbygdspolitik som vi nu vill realisera tillsammans med det civila samhällets aktörer och företagare på landsbygden, inte minst våra jord- och skogsbruksföretag.

Sverige behöver en levande och blomstrande landsbygd, och tillsamman kan vi lyckas med detta.« Irene Oskarsson är riksdagsledamot (KD).