Impuls 2014 7

Nr 7 November 2014 Årg 47 30 kr

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

IMPULS I GAZA OCH NIGERIA

Terroroffrens vardag

9 SIDOR UTBLICK TORSKEN KRYMPER!

Larmet från Östersjön STÖD FRÅN SV

Uppror mot könsstympning

Suzanne Osten

om 4 begåvningen 4 nya pjäsen 4 tyska generna 4 psykotiska mamman 4 35 år i terapi

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nu tar jag paus från sociala medier

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #7 2014

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Sju miljarder till folkbildningen

Omslagsfoto

E

n ny regering har tillträtt och ansvarig mifrågan om att en fördubbling av folkbildningsanslanister för gymnasieskolan, kunskapslyftet, get till minst sju miljarder vore rimligt. Nyligen mötte Utbildningsradions (UR) vd Erik Fichtelius SVs folkbildning, med mera, är Aida Hadzialic förbundsstyrelse och lyfte samma fråga. ”Jag förstår (S). Ett vitt och stort ansvarsområde för en inte varför ni är så blygsamma”, var hans budskap. nybakad minister. Aida Hadzialic är för oss Förslagen syftade naturligtvis inte till att ”gynna” i mångt och mycket ett oprövat, men därmed också studieförbund och folkbildning utan till att Sörlin spännande, kort. Hennes ministerkollega i utbildningsdepartementet – miljöpartisten Gustav Fridolin och Fichtelius ser framför sig att samhällsutmaningarna kräver mångas engagemang och att det gäller – uppfattar vi som en god vän till folkbildningen med att använda samhällets resurser på ett effektivt sätt. en särskild förkärlek för folkhögskolan.

Däri är folkbildningen en motor när det gäller bildFörväntan var stor när regeringen presenterade ning, lokal utveckling och att erbjuda en personlig sitt förslag till budget. Vilka nya tankar och vågade utveckling. förändringar skulle presenteras? Skulle vi i folkbildningen få nya möjligheter att bidra till individ- och Folkbildningen når längst ut i kapillärerna och når, samhällsutveckling? rätt använd, individer och grupper som har behov Nu kan vi konstatera att det finns en av personlig utveckling och den utveckANDERS ÖHBERG lingen sker bäst i grupp. vilja att satsa på ett kunskapslyft och nya platser till folkhögskolan, men ingen AIDA HADZIALIC HAR chansen att visa att satsning på att vidga bildningsperspektivet. I nummer 5 av Impuls skrev jag: hon vågar tänka nytt och stort. Utmana ”Sverige har många stora och viktiga oss i studieförbunden. Syna på vilket utmaningar framför sig. Ett växande sätt vi kan bidra till demokratiunderskott, ett utanförskap att förändra förutsättningarna för som skapar motsättningar, en växande att klara framtiunderliggande rasism, ett Sverige där dens utmaningar. många orter kämpar för sin överlevnad, Ställ krav. ett hälsoläge som skapar oro och så vidare. I alla dessa utmaningar kommer civilsamhället Aida Hadzialic. Vi är beredda. Är du och regeringen att spela en avgörande roll. Det räcker inte med en det? Eller kommer – ofta – konstlad – diskussion som handlar om politiska eller marknadsmässiga lösningar.” du bara att bli en kunskapsDETTA SKREVS MED baktanken att en regering – oavsett lyftsminister. färg – måste fundera över och förhålla sig till vilka Vi väntar krafter och strukturer man vill engagera och ge möjmed spänligheter till att arbeta för att hjälpa till i samhällsbygningen på svaget. Att förlita sig på att det offentliga eller marknaden ret.« ensamma ska klara uppgiften, är ett förlegat tankesätt.

ANDERS ÖHBERG I Almedalen i somras lyfte professor Sverker Sörlin anders.ohberg@sv.se

»Aida Hadzialic. Vi är beredda. Är du och regeringen det?

Vi väntar med spänning.»

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 7 201 4

OLLE WÄSTBERG har ett brett mandat att utreda demokratifrågorna.

Han har just påbörjat sitt arbete. Låt honom slutföra sitt jobb.

LOKAL FÖRANKRING är viktigt för folkbildningen.

Folkhögskolor och studieförbund ska finnas i hela landet. Avgörande faktor i ett statsbidrag.

TIGGARNAS situation förvärras när hösten och vintern stormar in. Att ge människor som vistas i Sverige tak över huvudet är en miniminivå på anständighet.

THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 1109 111 81 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Cecilia Lindstrand Ardeo Media Tel 040-16 54 86 cecilia.lindstrand @ardeo.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 28 600

”

Jag känner mig så stolt över att ha valts av er barn att få årets World’s Children’s Prize. Det hjälper mig att fortsätta kampen för flickors och alla barns rätt till utbildning.

(Malala Yousafzai, som även fick Nobels fredspris.)

BREV OCH SMS

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Familjen Al-Masri i Gaza fick till slut sina pengar.

14

Gaza efter sommarens krig mot Israel.

4 Torsken krymper i Östersjön

MILJÖ. Algblomning, döda bottnar och sämre fiske –

det är den vanliga bilden av Östersjön. Torsken spelar en stor roll för Östersjöns välbefinnade – därför sänker EU fiskekvoten för torsk.

14 Gåva till Gaza från Impuls läsare

GAZA. Impuls har återigen besökt familjen Al-Masri i Gaza. Impuls medarbetare kunde överräcka en gåva som en läsare skänkt efter ett reportage 2011.

19 Könsstympning dödar

KAMP. 100–150 flickor dör varje dag när de köns-

stympas. För att bekämpa förlegade traditioner startade Safia Warsame i Borlänge föreningen Badbaado.

20 Nya dåd av Boko Haram

NIGERIA. Terrorgruppen Boko Haram har gjort sig

skyldig till nya kidnappningar i norra Nigeria. Impuls har träffat 17-åriga Zeinab Ali, som lyckats fly.

24 Suzanne Osten på ny scen

PORTRÄTTET. Regissören Suzanne Osten lämnade

Unga Klara i Stockholm tidigare i år. Nu är hon aktuell på Göteborgs stadsteater med ”I Annas garderob”.

28 SV Arena och maten

UPPHANDLING. I SV Arena tas olika ämnen upp till debatt: I Värnamo genomförs en serie SV Arena med offentlig upphandling av livsmedel till skolor och äldreboenden som tema.

20

28

ETT HAV I OBALANS

»Dagens sex år gamla torskar i Östersjön är kortare än de var för tio år sedan.»

4

DESSUTOM I DETTA NUMMER

9 Tio frågor // Erika Olsson 10 Sverige runt 13 Krönika Elastisk identitet // Alexandra Pascalidou 32 Puls Om läsning // Annika Estassy Lovén 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Världskoll: Bättre än du tror // Anders Sylwan

FOTO: KENTKLICH

Rolf skänkte 3 000 kronor » För tre år sedan hade Impuls ett reportage om en familj i Gaza. Det berörde en läsare så starkt, att han skrev följande insändare i Impuls nummer 1/2012: ”Hej. I Impuls nr 7/2011 fanns ett mycket intressant reportage om familjen Al-Masri i Gaza.

Jag blev mycket tagen av deras historia. Jag har själv barn och barnbarn och tycker att vi har så bra i Sverige. Jag sätter in 3 000 kronor på Impuls konto och vill att pengarna ska vidarebefordras till familjen Al-Masri så att de kan köpa en get.”

Rolf Larsson, Storbrännan

…och nu har de kommit fram Det var fantastiskt att kunna glädja Nihad och Hamza Al-Masri i Gaza med gåvan från en Impuls-läsare.

Efter tre år kom pengarna äntligen fram.

Sven Rosell, journalist

N R 7 2 014 I MPU L S 3

MILJÖ » ÖSTERSJÖN

Exempel på syrefri botten i Björnöfjärden. Här överlever endast bakterier.

4 IMPU L S NR 7 201 4

FOTO: BALTICSEA2020

LARM FRÅN ETT HAV I OBALANS

Östersjöns torskar krymper Kvoterna för torskfisket i Östersjön sänks. Det bestämde EUs fiskeministrar i oktober. Men det verkliga problemet är inte överfiske, utan att torskarna har blivit mindre och magrare. Impuls berättar om hur situationen för Östersjöns största rovdjur hänger ihop med ett hav i obalans.

TEXT LOUISE FAUVELLE N R 7 2 014 I MPU L S 5

»

MILJÖ » ÖSTERSJÖN CONRAD STRALKA

»I ett ekosystem hänger allting ihop. Rubbar man någon del i systemet påverkar det andra delar också. (…) Torsken är inte orsaken till övergödningen, men mycket torsk innebär mindre effekter av algblomningen.»

L

ivlösa, grådaskiga havsbottnar och gröna, grumliga badvatten. Det är den bild av Östersjön som media visar upp för oss, illustrerade med rubriker som ”Bottendöd närmar sig kusten”, ”Allt tidigare algblomning” och ”Nytt larm om torskbeståndet”. I takt med att miljöproblemen har blivit mer synliga har allt fler privatpersoner, organisationer och journalister uppmärksammat Östersjöfrågan. Men även politikerna har reagerat – både på hemma­ plan och i EU – och stora summor pengar har de senaste åren lagts på forskning.

En av de aktörer som har engagerat sig är BalticSea2020. Det är en stiftelse som grundades 2005 av finansmannen Björn Carlson. Han donerade 500 miljoner kronor ur egen ficka med syftet att finansiera projekt som kan förbättra Östersjöns situation.

– Östersjön mår inte bra, men de senaste decennierna har det hänt mycket positivt. På 80-talet började åtgärder genomföras inom jordbruket och på senare år har stora investeringar gjorts i utbyggnad av vattenreningsverken i Polen och Baltikum – något som de nordiska länderna gjorde på 60- och 70-talet.

Detta har resulterat i att nivåerna på näringsämnen som rinner till Östersjön i dag är ungefär desamma som på 50-talet – före de kraftiga algblomningarna, säger Conrad Stralka, verksamhetschef på BalticSea2020.

Conrad Stralka.

ALGBLOMNING, SYREFRIA BOTTNAR och rubbat fiskbestånd är de stora pro-

blem som Östersjön står inför – och de hänger ihop i en ond cirkel. För även om utsläppen av näringsämnen har minskat, betalar vi ännu för gamla synder. Det hela började i och med det industrialiserade jordbruket och djurhållningen som tog fart efter andra världskriget. Då exploderade antalet närningsämnen som rann ut i havet. Successivt har det lett till övergödning av Östersjön och en överproduktion av plankton.

När planktonen dör – och algblomningen slutar – sjunker de till botten och förmultnar. I denna process förbrukas mer syre än vad som finns, vilket leder till så kallade syrefria bottnar – en miljö där endast bakterier kan överleva.

– I ett ekosystem hänger allting ihop. Rubbar man någon del i systemet påverkar det andra delar också, säger Conrad Stralka.

SÅ VAD HAR då de syrefria bottnarna med fisket att göra? Jo, i Östersjön är torsken toppredatorn, jämförbar med lejonet på savannen. Torsken äter skarpsill som äter djurplankton som i sin tur äter växtplankton. Förenklat kan man säga att om torsken försvinner så har skarpsillen ingen fiende, vilket gör att de förökar sig och äter upp alla djurplankton. Och då finns det ingen som äter växtplankton. Effekten blir övergödning och syrefria bottnar.

– Torsken är inte orsaken till övergödningen, tvärtom innebär mycket torsk mindre effekter av algblomningen, säger Conrad Stralka.

I BÖRJAN PÅ 90-talet fanns det mycket

torsk i Östersjön. Men runt millennieskiftet kollapsade torskbeståndet på grund av överfiske. Det gick från 7 000 ton till mindre än 2 000 ton – under gränsen för vad som anses vara långsiktigt hållbart. Politiker och fiskare insåg plötsligt allvaret och de senaste åren har EUs fiskeministrar följt de vetenskapliga råden för fiskekvoter, vilket har gjort att torsken sakta har börjat återhämta sig. Den 13 oktober i år slog fiskeministrarna fast de nya kvoterna för fisket i Östersjön för 2015. Beslutet innebär att den totala fångstmängden för torsk minskar med drygt sex procent i västra Öster­sjön och 22 procent i östra.

– Efter svåra förhandlingar har vi lyckats nå en överenskommelse som innebär ett mer hållbart fiske i Öster­sjön. Givetvis krävs det ytterligare åtgärder, men vi tar nu viktiga steg mot att uppfylla de mål som satts upp inom ramen för EUs nya fiskeripolitik, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i ett pressmeddelande efter rådsmötet.

I FÖRHANDLINGARNA HAR fiskemi-

nistrarna utgått ifrån biologisk rådgivning från det internationella havsforskningsinstitutet, ICES, och EU-kommissionens förslag om fiske­möjligheter.

– Framförallt vad gäller torskfisket hade man kunnat önska mer av de nya kvoterna. Samtidigt fick vi till en sänkning, trots att få av de andra länderna runt Östersjön ville ha det.

Sverige är det land som har varit mest drivande i frågan, säger Johan Stål, utredare vid enheten för fiske-

Tabell >> EUs fiskekvoter 2015 som berör Sverige mest Tabellen visar de, av ministerrådet i EU, beslutade kvoterna för 2015 för fiskarter av störst betydelse för Sveriges yrkesfiske. Tabellen visar också de förslag som lades av ICES och EU-kommissionen.

Art Område

Sill Bottenhavet (30–31) Sill Centrala Östersjön (25–27, 28.2, 29, 32) Sill Västra Östersjön (22–24) Lax (individer) Östersjön (22–31) Skarpsill Östersjön (22–32) Torsk Västra Östersjön (22–24) Torsk Östra Östersjön (25–32) Rödspotta Östra Östersjön (25–32) 6 IMPU L S NR 7 20 1 4

Rådsbeslut om kvot 2014

ICES förslag 2015

KOM förslag 2015

Rådsbeslut om kvot 2014

Förändring av kvot i procent

137 800 112 725 19 754 106 587 239 979 17 037 65 934 3 409

186 534 188 520 22 220 82 000 222 000 8 793 29 085 4 514

186 534 170 185 22 220 97 911 199 622 8 793 52 747 3 249

158 470 163 451 22 220 95 928 213 581 15 900 51 429 3 409

+15 +45 +12 -10 -11 -6,5 -22 0

EU >> Fiskeripolitik w Den gemensamma fiskeripolitiken härstammar från 1970-talet och har moderniserats genom åren. I januari 2014 trädde den senaste reformen av fiskeripolitiken i kraft. Den ska återställa fiskbestånden till hållbara nivåer, stoppa resursförstörande fiskemetoder och skapa nya möjligheter till jobb och tillväxt i kustområdena.

Detta vill EU uppnå genom att bland annat införa förbud mot att kasta fångst överbord (landningsskyldigheten), ge näringen större ansvar, stödja småskaligt fiske och förbättra rönen om fiskbeståndet.

Källa: ec.europa.eu/fisheries/reform

Stiftelse >> BalticSea2020 w Stiftelsen grundades år 2005 av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Pengarna ska finansiera forsknings- och åtgärdsprojekt som bidrar till en friskare Östersjö. Stiftelsen arbetar också för att sprida kunskap och information om Östersjön till beslutsfattare, myndigheter, skolor och privatpersoner. Hittills har cirka 400 miljoner kronor anslagits till projekt inom fiske, övergödning och information.

Tanken är att pengarna ska ha tagit slut år 2020 och att stiftelsen vid det laget ska ha bidragit till att ”vända den negativa utvecklingen i Östersjön”.

FOTO: BALTICSEA2020

» N R 7 2 014 I MPU L S 7

MILJÖ » ÖSTERSJÖN JOHAN STÅL

»Torsken i Östersjön har blivit mindre i storlek; dagens sex år gamla torskar är kortare än de var för tio år sedan. Men man vet inte den exakta orsaken till detta. Det kan bero på evolutionär utveckling i och med att de stora fiskarna har blivit färre.» reglering på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Inför kvotförhandlingarna i EU lämnade HaV underlag om beståndssituationen och rekommendationer om åtgärder till landbygdsdepartementet – underlag som Sven-Erik Bucht sedermera hade med sig ner till EU-förhandlingarna. Johan Stål menar att en anledning till att Sverige står relativt ensamt om att driva en mer restriktiv fiskeripolitik är att vi tar större miljöhänsyn i fiskefrågorna jämfört med andra länder runt Östersjön.

– Politiker och fiskeindustrin lägger på samhällsekonomiska aspekter när regelverk ska sättas. Vi på HaV har som uppgift att främja ett långsiktigt hållbart och bäraktigt fiske, men fokus ska ligga på miljö och ekologi, säger han.

DE SOM SÄGER att det i dag sker ett överfiske i Östersjön har fått det hela om bakfoten, berättar Johan Stål. Inget land har nämligen utnyttjat hela sin tilldelade fiskekvot sedan 2009, på grund av dålig lönsamhet i fisket. När det kommer till sill finns det ett överskott av fisk och där har ministerrådet till och med höjt kvoterna för kommande år. Problemet ligger hos torsken; de är inte för få, men de är för små och magra. Det visar en ny studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet, som publicerades i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Nature Communications i somras.

– Torsken i Östersjön har blivit mindre i storlek; dagens sex år gamla torskar är kortare än de var för tio år sedan. Men man vet inte den exakta orsaken till detta. Det kan bero på evolutionär utveckling i och med att de stora fiskarna har blivit färre, säger Johan Stål.

HAN BERÄTTAR ATT större individer generellt är mer fertila än mindre individer; deras ägg och larver har större överlevnad och klarar miljö­ påfrestningar bättre. När nu de stora torskarna blir färre utgör det ett problem för beståndets tillväxt. Även Conrad Stralka på BalticSea2020 är bekymrad över läget.

8 IMPU L S NR 7 201 4

Johan Stål.

FOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER/HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

– Den nya forskningen visar att torskarna växer så långsamt att de aldrig hinner bli mycket längre än 40 centimeter vilket innebär att vi i dag har ett bestånd bestående av dvärgar. Det hänger bland annat ihop med att trålarna har blivit för bra; de dammsuger havet på fisk av en viss storlek. Därför är det viktigt att de stora torskarna tillåts komma tillbaka. w Hur ska det gå till?

– Det finns ingen konkret plan för det just nu, men frågan diskuteras bland annat inom Baltfish, det regionala samarbetsorganet mellan Öster­sjöstaterna. I dag finns bara regler om att du inte får fånga torskar som är mindre än 35 centimeter. Inget säger att du inte får fånga torskar på 70 centimeter. Egentligen borde man kanske vända på detta eftersom det inte är de små fiskarna det är brist på.

ATT DE STORA torskarna blir allt färre

innebär på sikt försämrad lönsam-

Studie >> Selektivt fiske Selektivt fiske ger småväxta torskar w Den nya studien om Östersjöns torskbestånd av forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, kan gratis laddas ner från tidskriften Nature Communications hemsida: www.nature.com/naturecommunications.

het för fisket, men också att Östersjöns ekosystem påverkas negativt.

Conrad Stralka ser trots allt ljuset i tunneln.

– Det är klart att det finns hopp. Östersjön som hav går att rädda om modiga beslut fattas av politiker, både regionalt och inom EU. Då kommer vi också att få ett lönsamt fiske i Östersjön, säger han.

EUs fiskeripolitik går i cykler på tio år och i januari 2014 började den nya att gälla. Där ingår bland annat regeln om landningsskyldighet som införs 2015 i Östersjön och som innebär att fiskarna måste ta med sig all fångst – även småfisk – in till hamnen. EUs mål är att alla fiskarters bestånd ska ligga över MSY – ett mått för maximal hållbar avkastning – år 2015 eller senast 2020. När det gäller sillen i Östersjön har man redan nått målet. För torsken krävs dock ytterligare insatser för att få tillbaka de stora fiskarna.

– Jag hoppas att landningsskyldigheten kommer att leda till bättre data över hur mycket, och vilken typ av fisk som fångas. Personligen skulle jag gärna se en fiskeriförvaltning där EU sätter ramarna, men där fiskarna själva får bestämma hur de ska fiska. I dag är allt väldigt detaljreglerat vilket bland annat hindrar fisket från att utveckla nya fiskemetoder, säger Johan Stål.«

Torskarna i Östersjön är i dag mindre än för tio år sedan.

FOTO: BALTICSEA2020

10 frågor

till Erika Olsson

Föreningsliv: ”Fundera på vad du själv vill uppnå med uppdraget, hur mycket tid du kan avsätta och var tydlig med det.”

TEXT MATS NILSSON FOTO FELIX ODELL

varande styrelsemedlemmar. Jag tycker också att man ska fundera på vad du själv vill uppnå med uppdraget, hur mycket tid du kan avsätta och vara tydlig med det när du pratar med valberedningen.

6Du har nyligen utbildat förtroende-

valda i föreningslivet via Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Sörmland på deras öppna föreningskvällar. Vad står näst på dagordningen?

– Nästa uppdrag är en ordförandeutbildning för Sveriges fotterapeuter, därefter processledaruppdrag för Svenska Downföreningen. Två helt olika, men mycket inspirerande föreningar att arbeta med!

7Vad kan du säga allmänt om före­

ningskunskap – bör man ha en grundläggande utbildning om man tackar ja till ett uppdrag i en styrelse?

– Nej, det tycker jag inte, men man ska se till att man ganska snart får den kunskap man behöver för att klara sitt uppdrag.

8Hur engagerad är du privat i före­

ningslivet?

1Du har utbildat många personer i

hela landet i föreningskunskap. Vad är det deltagarna får lära sig?

– Ofta handlar det om grundläggande kunskaper i hur en förening funkar, hur årscykeln ser ut och vilket ansvar jag som förtroendevald har.

2Var brister kunskaperna mest?

– De som verkar i en förening har ju vanligtvis ett brinnande intresse för de frågor som föreningen verkar för. Rollen som förtroende­ vald kommer på köpet och då gäller det att snabbt rusta sig för de utmaningar som detta kan innebära.

ett nytänk i mötesformer, metoder för att öppna dörrarna i föreningen för nya målgrupper och hur man skapar engagemang bland medlemmarna.

4Vilka är dina uppdragsgivare?

– Jag arbetar för en rad mycket olika föreningar. De senaste åren har jag bland annat jobbat för Studieförbundet Vuxenskolan, LRF, Svenska Kvinnojourernas Riksförbund, Föreningen Norden, Hembygdsförbund, olika kulturföre­ ningar, föräldrakooperativ, friskolor och jaktskötselområden.

5Den som ska ta ett styrelseupp-

3Vad efterfrågas mest?

drag – vad bör den personen tänka på?

– Dels grundläggande demokratifrågor för ideella föreningar, valberedningsutbildningar och styrelseutbildningar, dels att hitta

– Först och främst skapa sig en bild av föreningens verksamhet, ekonomiska läge och uppdrag.

Intervjua valberedningen och nu-

>> Fakta Namn Erika Olsson.

Bor På Onsberga, en ekologisk kretsloppsgård i Sörmland.

Familj Gift med Torbjörn, bonde och fritidspolitiker, tre barn.

Aktuell med Boken ”I förening – en handbok för praktiskt föreningsarbete”.

– Ja, jag är fascinerad av före­ ningsliv och har svårt att inte ta på mig uppdrag… Jag är bland annat ordförande för en ideell förening som äger Blomenbergska skolan i Lästringe, den skola och förskola där mina barn går.

9Du driver en gård tillsammans med

din man. Hur hinner du?

– Haha, det gör jag inte.

0Finns det likheter mellan egna fö-

retagare och att sköta ekonomin i en förening?

– Ja, det gör det naturligtvis.

Till exempel att kunna upprätta en budget och verksamhetsplan och sedan följa denna. Skillnaden är kanske att den som har förtroendeuppdrag i en ideell förening alltid måste komma ihåg att det är medlemmarnas gemensamma tillgångar som hanteras.« N R 7 2 014 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

4

9

1 7

6 r w

Graffitikonstnärerna som deltog i projektet i Umeå: Steven David Ogburn (Blade), David Diaz, Magnus Gustaffson, Jonas Williamsson, Henrik Lindqvist, Oskar Korsar, Henning Kranz, Emma Simu, Mattias Larsson, Lars Hjeltstedt och Pontus Sjölander.

1UMEÅ

Graffitikonst lockade många En varm sommardag i augusti fylldes militärområdet I 20 i Umeå, kulturhuvudstad i Europa 2014, av sorlet från hundratals människor och dunkande musik från 70- och 80-talet.

GRAFFITI. Graffitikonst-

PÅ GÅNG I SV

NOVEMBER

12 ONSDAG

2014

MÅNDAG 17 NOVEMBER Nere och ute i Paris och London av George Orwell. Samtalsledare: Peter Luthersson.

MÅNDAG 1 DECEMBER Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen.

Samtalsledare: Ebba Witt Brattström. Plats båda evenemangen: Göteborgs stadsbibliotek, kl 18. Arrangör: SV och Göteborgs stadsbibliotek.

10 IMPUL S NR 7 201 4

nären Steven Ogburn (Blade) målade tillsammans med nio andra kända konstnärer från hela Sverige. Det lockade barnfamiljer och seniorer från lördagspromenaden.

Ett nedlagt militärområde mitt ute i sko-

gen förvandlades till ett centrum av kultur.

GRAFFITIKULTURENS röt-

ter går till 70-talets New York. Blade var en av grundarna till en subkultur som länge hade en plats i skuggan.

Initiativtagare till

Läskigt lov 3SVEDALA. För

att se riktigt läskiga ut till Halloweenfesten fick barn, ungdomar och vuxna hjälp med sminket av proffset Christel Larsen. Det var en av aktiviteterna under höstlovet i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Svedala.

Tidiga julsånger

4JOKKMOKK. Höstlovslediga

kunde få hjälp med målartekniken av Lena Kemi i gamla apoteket i Jokkmokk.

Det fanns även möjlighet under höstlovet att få sjunga de traditionella julsångerna. Arrangör var Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och kulturföreningen Gamla apoteket.

graffitiprojektet Avalanche 2014 är Petter Ivarsson och Herez Andersson.

Medel till projektet kommer från Umeå2014 kulturhuvudstad, Umeå kommun och Studieför­ bundet Vuxenskolan (SV).

Glad konst

5ÄNGELHOLM. En

samlingsutställning med 38 verk av 27 konstnärer visades i några veckor i månadsskiftet oktober-november i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Ängelholm. Temat var glad konst.

Hälsosamt åldrande 6RÄTTVIK. Patricia

Tudor Sandahl drog fullt hos hus vid en föreläsning i kulturhuset i Rättvik. Föreläsningen på temat ”Mer levande med åren” hölls i samband med en sopplunch. Föreläsningen var ett led i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) och kommunens arbete med ”Ett hälsosamt åldrande hela livet”.

e 0 8 q 5 2 3 2 KLÅGERUP

Bilder från förr UTSTÄLLNING. En

studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) ligger bakom en utställning om gamla Klågerup, som visats i biblioteket. JanAnders Persson och Thomas Rasmusson har varit ledare. Bland annat har cirkeldeltagarna samlat in kartor och bilder från förr.

Det säger bara klick

7 HÄRNÖSAND. En

fotokurs som riktar sig till pensionärer har startats i Härnösand. Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som lockar fotointresserade pensionärer att på dagtid få lära sig mer om fotografering.

På kvällstid finns redan fotokurser som vänder sig till alla.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

0 FALKÖPING

Bidrag till guide

FLYKTINGGUIDE. Fal-

köpings kommun får 883 000 kronor av länsstyrelsen för att utveckla ett projekt med flyktingguider, som startades förra året.

Tanken är att flyktingguider ska ge nyanlända ett bra tillfälle att komma in i det svenska samhället genom att träffa och lära känna invånare i bygden.

Samarbetspartners är Studieförbundet Vuxenskolan (SV), ABF, Rädda barnen och Svenska kyrkan.

q VETLANDA Bisse Hultin och Maria Johansson kollar så att Nils Bernhardssons äpplen hamnar rätt i kvarnen.

Agneta Lundberg, Anna Holmgren och Elin (närmast kameran) inspekterar äpplen.

8JONSERED

Mustig heldag om äpplen Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) i Partille anordnade tillsammans med Jonsereds Trädgårdar en temadag om äpplen den 12 oktober. ÄPPELDAG. Två

pomologer från Sveriges Pomologiska Sällskap, Agneta

Lundberg och Anna Holmgren, gästade äppeldagen. De hade med sig en utställning med både vanliga och ovanliga svenska äppelsorter.

Besökarna kunde få sina egna äpplen sortbestämda och få tips och råd om odling och förvaring.

På plats fanns även Torpakolonins lilla äppelmusteri där besökarna kunde se hur det går till att pressa must och även provsmaka nypressade äpplen.

Utöver detta kunde man handla närproducerade produkter, fika

till levande musik och få en guidning i den vackra trädgården. Evenemanget var välbesökt och kön till sortbestämningen ringlade lång hela eftermiddagen.

Jessica Bergström VERKSAMHETSUTVECKLARE, SV PARTILLE

Nätverk sprids

INTEGRATION. Nätverket Internationella vänner i Värnamo, som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan (SV), sprider sig.

Nu är ett liknande projekt på gång i Vetlanda.

Projektet startades i Värnamo i samarbete med Invandrarbyrån, eftersom det fanns behov av mötesplatser för invandrare och infödda.

Privatpersoner, kommunen och kyrkan samt en rad organisationer och föreningar ingår i nätverket.

9 ÅSELE

Rotslöjdsutställning ”firade” 100 år Åsele Hembygdsgård har haft en utställning om rotslöjdsarbete. Upphovet var en upptäckt på en gård i Gafsele utanför Åsele; ett minnesdiplom från den Baltiska utställningen 1914 i Malmö.

ROTSLÖJD. Eva

Guidade på rotslöjdsutställningen gjorde Eva NäslundForsgren, Elly Lindgren, Anita Lundgren och Maj-Lis Dannborg.

Nyberg fick för 100 år sedan i Västerbottens Hemslöjdsförenings namn representera rotslöjd på Baltiska utställningen i

Rotslöjd är ett hantMalmö. Utställningen verk som går långt nu, 100 år senare, arrangerades tilltillbaka i tisammans med den bland Studieförbunsamer. Det det Vuxenskofinns ett citat lan som ett från Johannis kulturprojekt.

Schefferi 1673 Utställningi hans bok en blev rikligt ”Lapponia” besökt och som handlar uppskattad då om konsten att konst som hålbinda rotkorler på att försvi- Foto från utställ- gar. na visades upp. ningen 1914.

Eskil Dagman N R 7 2 014 I MPU L S 11

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

HALLÅ,

Marcus Källström, r verksamhetsutvecklare hos SV Dalarna…

w Du jobbar mycket med musik i Borlänge. Hur är läget just nu?

Genom studiecirkeln ”Kola en mila” har under våren och sommaren milan byggts upp. wHJÄLMSÄTER

Milan brinner – för 18:e året För 18:e året tändes milan i Hjälmsäter. Håkan Eriksson, ordförande i Fallastiftelsen, tände på milan.

KOLMILA. Fallastiftelsen

har skänkt gallringsvirke från sin skog i Hjälmsäter. Stiftelsen uppstod genom ett arv från två

bröder på gården Falla, berättar Nerikes Allehanda (NA).

AVKASTNINGEN från stiftelsens skogsinnehav på cirka 80 hektar har ungdomar i länet, som studerar jord- och skogsbruk, fått glädje av i form av stipendier.

För att få rätt temperatur i milan krävs både vana och känsla.

– Man är aldrig riktigt säker på vad som händer. Man får ha en känsla för hur varmt det är i milan, säger kolarbasen Lars-Göran Holmström, som varit ledare för cirkeln i Studieförbundet

Vuxenskolan (SV). Han har delat med sig av sina kunskaper i konsten att bygga en kolmila.

– Förra året fick vi ut 40 procent kol. Vi räknar med att årets mila ger tolv eller tretton kubikmeter, om det går bra, säger han till NA. Peter Eriksson

e STENUNGSUND

Konferens om konstnärlig kvalitet för alla Den nationella konferensen ”Avtryck” i Stenungsund i oktober handlade om konstnärlig kvalitet i verksamhet med personer med funktionsnedsättning.

KULTUR. Spinn,

Sveriges första integrerade danskompani, visade en föreställning, liksom Crossroads, Kulturcent­ rum Väst och Share Music Sweden.

Spinns konstärliga ledare Veera Suvalo Grimberg deltog i panel­ debatten som inledde konferensen, liksom 12 IMPUL S NR 6 20 1 4

Malin Karlsson, till höger, är aktiv i kulturlivet.

Kjell Stjernholm, grundare av Moomsteatern och verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Övriga var Elaine

Johansson, FUB, Mats Lindberg, JAG ( jämlikhet, assistans, gemenskap) samt Malin Karlsson, JAG-medlem som deltar i föreställningar

med Spinn. Moderator var Sophia Alexandersson, Share Music.

Stina Oscarson, före detta chef för radioteatern, höll en föreläsning om den omätbara kvaliteten. SV Västra Götaland var en av arrangörerna. Anna Anteryd, SV, säger: – Stina Oscarsson var mycket bra och hon lyckades få fram mycket av vårt syfte med konferensen i sitt anförande.

Vi har redan fått förfrågningar om att anordna en likanande konferens nästa år igen.«

– Borlänge var en av de första orter som deltog i Unityprojektet, det vill säga hip hop i så kallade utsatta områden. Genom Unity på fritidsgården i området Jakobsgårdarna har vi inte bara nått ungdomar utan kunnat bilda nätverk med många andra föreningar och organisationer. Vi har engagerat många äldre till vår vanliga cirkelverksamhet. w Kan du ge ex-

empel?

– Tidigare kände de flesta i området inte till att Stu- dieförbundet Vuxenskolan fanns. Nu finns SV på kartan och har verksamhet i flera bostadsområden. Bland annat är musiken en länk som förenar olika kulturer, det har vi tagit fasta på. w Vad är aktuellt nu?

– Vi har startat Dala Open Stage i samarbete med Folkets hus.

Husbandet, som har studiecirkel i SV, är drivande i Dala Open Stage. Det kompar soloartister som vill framträda.

Eftersom Dala Open Stage är på dagtid kommer både barn, unga och vuxna. Alltfler ungdomar hittar dit, vilket är roligt!«

Krönika

…OM VÅRA ELASTISKA IDENTITETER

Jag ska ta några veckors paus från sociala medier

H

istoriskt har vi människor kämpat för att överleva krig och katastrofer, för att skydda vår avkomma, få tak över huvudet och mat för dagen. När vi nu säkerställt allt detta i vår välmående och fredliga del av världen aktualiseras i stället frågan: Hur vill jag leva mitt liv? Vem vill jag vara?

Så medan vi flämtande försöker pussla ihop vardagen med dagishämtningar och matinköp söker vi målet och meningen med våra liv. Vi försöker finna en röd tråd genom vår berättelse och en identitet. Allt detta sker inför öppen ridå och allmän beskådan. Det sker inför vår vidgade vänskara av följare och fans på sociala medier.

HÄR NÅGONSTANS BÖRJAR Hamlets ”att vara eller icke” få en ny innebörd. För varat blir varan. Vår identitet förvandlas successivt till en elastisk enhet som vi kan knåda ihop som vi önskar. Vi är inte vad vi äter. Vi är inte vad vi bär. Vi är vad vi utger oss för att vara. Vi är de varumärken vi medvetet eller omedvetet bygger och kommunicerar. I den digitala revolutionens tidevarv är vi alla våra egna pr- och reklambyråer. Genom dina gilla eller ogilla-markeringar och uppdateringar kan du själv regissera din persona.

Du kan äta falukorv med makaroner varenda dag i veckan och mata dina följare med färgsprakande hälsotallrikar eller lukulliska tapas. Du kan peta navelludd dagarna i ända och

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

framstå som superatlet om du flitigt postar träningstips på Facebook eller Twitter.

Så växer glappet mellan varat och varan.

Distansen mellan vårt sanna jag och vår förskönade variant.

Mellan det formella och informella.

FÖR millenniegene-

rationen är allt detta

självklarheter. Den är formad och fostrad av att kunna trolla och töja på sina elastiska identiteter. Den kan marknadsföra sina ideala identiteter på nätet och samtidigt hålla reda på flera varianter av sina egna personligheter. Den skiljer sig inte bara mellan den verkliga och virtuella världen utan även mellan olika kommunikationskanaler. Exempelvis kan den iklä sig olika roller och karaktärer på Instagram, Twitter och bloggar.

Allt detta är givetvis både tids- och energi­krävande. Och har en rad baksidor. Vissa varnar för att vi helt enkelt blir mind­re sociala av sociala medier. Många blir utbrända av att ägna så mycket kraft åt att hålla dessa digitala identiteter vid liv men också av flödet av information som överöser oss om evenemang, fester, konferenser, utbildningar, mingeltillfällen och upplevelser som vi inte hinner ta del av. Det har kommit att kallas Fomo som står för the Fear On Missing Out. Rädslan att gå miste om allt som pågår där ute men som vi inte hinner eller mäktar med.

SOM ALLT ANNAT finns en mottrend och en motmedicin. Den heter Jomo och är akronymen för the Joy Of Missing Out. Glädjen i att missa massor. Att vända ryggen till allt som sker i din frånvaro. Att närvara i nuet, återerövra sitt liv och fokusera på en Facebook-fri tillvaro. Jag ska ringa in några veckor i kalendern när jag tar en paus från allt vad Instagram, Twitter, blogg och Facebook heter.

Resultatet kommer ni sannolikt att kunna läsa om i sociala medier.«

N R 7 2 014 I MPU L S 13

ISRAEL–PALESTINA » GAZA

Familjen Al-Masri i norra Gaza bodde i ett lånat hus sedan deras hem jämnats med marken 2009. För ett år sedan blev huset deras eget.

Efter Israels angrepp i somras finns inget kvar av det. Vi sökte upp familjen och överlämnade pengarna som en Impulsläsare skänkt.

TEXT SVEN ROSELL FOTO KENT KLICH

Här stod hennes hus IMPULS i Gaza

Nihad Al-Masri i ruinerna av sin familjs hus.

ISRAEL–PALESTINA » GAZA

Mousa fick sår på benen när familjen flydde från sitt hem. Såren kliar och har inte läkt ännu. Barnen sover oroligt efter det militära angreppet i somras. Föräldrarna anser att de behöver psykologhjälp.

NIHAD AL-MASRI

»Grannarna skrek ut, ut! Då klättrade vi över muren allihop. När vi var ute på gatan besköts alla hus omkring oss. Jag flög omkull av trycket i en explosion.»

E

n svartklädd kvinna kommer ut från skolans område.

När hon närmar sig syns hennes färggranna sjal.

Hon är rak i ryggen som jag minns henne från oktober 2011. En medarbetare på Gaza Mental Health Center har kontaktat Nihad Al-Masri och hon vet att vi har anlänt. Hon känner igen oss och spricker upp i ett stort leende.

Skolan fungerar tills vidare som bostad för 170 familjer som saknar hem efter Israels militära angrepp i somras. Detta är femte skolan som familjen Al-Masri flyttats mellan. I den första trängdes 50 personer i ett klassrum.

16 IMPUL S NR 7 201 4

NÄR VI KOMMER upp till rätt våning kan man se att de boende hjälpligt skapat egna privata utrymmen med hjälp av filtar.

– Här bor vi, säger Nihad och visar oss in i klassrummet.

Yngsta flickan Suhaila, 17 månader, ligger och sover. Golvet är delvis täckt av mattor, filtar och två madrasser. Skolbänkar står längs väggarna och ovanpå dem ligger tillhörigheterna till de 27 personer som samsas här. Rummet är ungefär 10x6 meter stort. Eleverna har flyttats till andra skolor där undervisningen sker i skift.

Nihads man Hamza Al-Masri arbetade tidigare som städare på ett

Hur länge det halva klassrummet ska vara familjen Al-Masris hem är ovisst.

IMPULS i Gaza

sjukhus, men blev av med jobbet för några år sedan. Familjen har tio barn, sex pojkar och fyra flickor.

Tills för två veckor sedan fick de fyra konservburkar mat om dagen av FNs flyktingorgan UNWRA. Det skulle räcka till hela familjen men burkmaten har tagit slut. Nu måste de klara sig från dag till dag på mat från släktingar och bekanta som delar med sig.

– Jag är orolig för vintern som kommer snart. Barnen har inga skor, bara de där, säger Nihad och pekar på några par sandaler.

JAG BERÄTTAR OM Impulsläsaren som skänkt familjen 405 amerikanska

Impuls reporter överlämnar 405 dollar till Nihad som en läsare skänkte efter reportaget om familjen Al-Masri för tre år sedan.

Gaza >> 521 döda barn UNWRA är FNs hjälporgan för Palestinaflyktingar. Det har funnits alltsedan ett år efter det att staten Israel grundades 1948. Antalet palestinska flyktingar uppskattas till mer än fyra miljoner.

Kriget i Gaza i år började 7–8 juli. Israel svarade på raketbeskjutning från Gaza med att gå in med stridsvagnar, med flygbombningar och beskjutning från havet.

2 205 palestinier dödades, varav 521 barn. 11 100 skadades, varav 3 374 barn.

Antalet allvarligt skadade är stort vilket gör att antalet döda kan bli fler. Aktuella uppgifter om döda, skadade och förstörelsen finns på FN-sajten www.ochaopt.org.

71 israeler dödades varav fyra civila.

Kriget höll på i 51 dagar. Flera vapenvilor bröts; den senaste ingicks 26 augusti.

Gazaremsan ligger i sydvästra hörnet av Israel.

dollar efter att ha läst reportaget i tidningen (nr 7/2011). Avsikten var att pengarna skulle användas till en get som skulle betytt mycket för familjen då. Pengarna blev liggande i ett kuvert på Gaza Health Center eftersom familjen inte kunde spåras. Men nu är det gjort och vi överlämnar dem till en rörd Nihad.

– Jag är mycket tacksam. Hälsa och tacka alla i Sverige, särskilt läsaren som skänkt pengarna, och tidningens redaktör.

Pengarna kommer väl till pass.

Men mat och skor till barnen måste i nuläget prioriteras högre än en get. Skor betyder att barnen kan gå till skolan under vintern; särskilt

Nihad Al-Masri med sju av sina barn.

Stående fr v: Riad, Suzan och Samah som bär Suhaila.

Barnen nedtill är fr v Mahmoud, Mousa och Mohammed.

döttrarna tycker om att studera.

Pengarna kommer som en skänk från ovan två dagar innan den muslimska världens stora helg eid.

Vad som ska hända med familjen är ovisst. De är tvungna att vänta här tills vidare. Hygienen är ett problem, de kan bara duscha en gång i veckan och kläderna måste tvättas i samma vatten.

FAMILJEN AL-MASRIS FÖRSTA hem låg

Rester från kriget blir ofta leksaker.

intill det ingenmansland – ofta kal�lat buffertzonen – som Israel skapat på Gazasidan av muren. Där hade de ett hus, en bit mark, höns och en get. Allt blev skövlat och djuren dödades. Därefter fick de låna ett hus

i samhället Beit Hanoun som ligger i närheten. Det huset blev de ägare till för ett år sedan.

De var hemma när huset blev beskjutet av israeliska stridsvagnar den 8 juli i år. Det vackra olivträdet på gården klarade de två första träffarna, men den tredje klöv trädet mitt itu. Trädet gav svalka när familjen åt mat eller drack te.

– Grannarna skrek ut, ut! Då klättrade vi över muren allihop.

När vi var ute på gatan besköts alla hus omkring oss. Jag flög omkull av trycket i en explosion, säger Nihad.

NIHAD OCH TVÅ av barnen slog sig i fallet. Hon har fortfarande ont i ena

N R 7 2 014 I MPU L S 17

»

ISRAEL–PALESTINA » GAZA axeln. Ett av barnen fick flera sår på benen. Alla i familjen överlevde som genom ett mirakel, men de psykiska konsekvenserna är fortfarande svårbedömda. De större barnen har, liksom föräldrarna, upplevt fasorna under tre krig på sex år – 2008– 2009, 2012 och 2014.

Barnen sover tungt en kortare tid och vaknar flera gånger varje natt sedan i somras, berättar Nihad. En av sönerna blir omotiverat aggressiv emellanåt. Ett av barnen har svårt att låta bli att klia sig frenetiskt. Huden vitnar och flagas vilket medfört att andra barn i skolan retas.

– När jag inte är här så kan de inte sova. Jag måste vara här och omfamna dem, först då kan de sova.

Nihad fick psykologsamtal tills för sju månader sedan, men de har inte kommit igång igen efter kriget. Hon uppskattade samtalen som ingav henne styrka att gå vidare samtidigt som de dämpade hennes ilska. Huvudvärkstabletter är den enda lindring hon nu har tillgång till.

HAMZA AL-MASRI VÄNTAR på oss och Nihad där familjens nyförvärvade hus stod och där vi var på besök 2011. En hög med cementbitar, böjda armeringsjärn, jord, plastslamsor, trädgrenar och trasiga tygbitar är det som finns kvar. Efter stridsvagnarna kom bulldozers för att fullborda förstörelsen. Flygplanens raketer har lämnat jättelika bombkratrar efter sig i omgivningarna.

– Jag är här varje dag för att leta efter kläder, särskilt barnens, säger Hamza och slår ut med armarna i en uppgiven gest.

Alla hus i omgivningen är mer eller mindre förstörda. Av flera återstår bara en hög eller ett stort hål.

Människor har flyttat tillbaka in i några av ruinerna. Filtar och säng­ överkast hänger ut genom skotthål i väggarna. Rasrisken ser ut att vara stor.

– Titta, på den satt ni och drack te förra gången ni var här, säger Nihad och pekar på hörnet av en madrass som sticker upp genom cement- och jordhögen.

ser ut att kunna rasa ner när som helst. Många bärande pelare med skottskador ser oroväckande bräckliga ut.

Kvar av Wafa-sjukhuset i Al-Shujaya återstår inte mycket mer än en hög cementbitar. Ett par sjukhussängar och rullstolar avslöjar vad som fanns här tills för några månader sedan.

Fyra män gräver efter en motor­ cykel som begravts i rasmassorna.

På ruinerna hänger bilder av män­ niskor som dödats. På ett ställe hänger bilden av en pappa och hans dotter som dödades på väg till ambulansen.

– Här hade vi en vattentank, den blev sönderskjuten. Där gick en gata och där fanns mitt hem, säger Motaz al-Arer, som var trädgårdsmästare före kriget, när han visar oss genom ruinstaden.

DÄR DET STOD ett fyravåningshus i

tre var förstörda. Då vände de och gick härifrån gråtande, berättar Hamza.

Gaza besköts från land, luften och havet. Bostadsområden, sjukhus och skolor bombades. Sex sjukhus blev tvungna att stänga. Ingen Gaza­bo visste när och var nästa bomb skulle falla eller vad nästa missil skulle riktas mot. 480 000 människor var tvungna att lämna sina hem.

Hamza och Nihad på platsen där deras nyförvärvade hus stod (överst). Överallt i ruinerna letar människor efter sina tillhörigheter.

Suzan och Samah (nedtill) är glada för att skolan kommit igång igen.

NÄSTA DAG BESÖKER vi al-Shujaya i OLIVTRÄDET HAR FARIT in i återstoden

av grannhusets vägg. Det vissna och sammanpressade trädet, som en gång var så ståtligt, ser sorgset ut.

Hamza och Nihad berättar att de planterat bananträd och dadelpalm på gården efter vårt besök 2011.

– När barnen var här första gången letade de efter sina cyklar. Alla 18 IMPUL S NR 7 201 4

östra Gaza. Samma syn möter oss: högar av cementbitar, jord, krokiga armeringsjärn, deformerade klädstycken och plastbitar från sladdar är det som är kvar av bostadshusen.

Där flygplan bombat har bostadshus förvandlats till djupa hål i marken.

Andra har skjutits till ruiner. Flak av golv och tak hänger på sned och

Många blev av med allt under kriget.

somras finns nu bara en väldig grop i marken. Motaz Al-Arer nickar mot en pojke som nyfiket tittar på oss. Han miste båda sina föräldrar i attacken. Vi visas blodfläckarna på en plats där tre bröder och en av deras släktingar avrättades. En äldre kvinna ropar till oss att hon sparade till sitt hus i 40 år. Nu finns inget kvar.

Naser Shamali stannade i sin konfektionsbutik för att vakta sina varor. När en bulldozer körde igenom väggen hittades han. Han kan inte använda sina ena arm längre. Den vilar i en ställning av metall och bindor.

En granne bjuder på kaffe. Bakom sängen där jag sitter ligger delar av skyltdockorna i en hög.

– Jag sträckte upp händerna, men israelerna sköt mig i armen ändå, säger Naser Shamali trött medan vi dricker det heta kaffet.

NÄR VI LÄMNAR Al-Shujaya återvän-

der mina tankar till familjen AlMasri i Beit Hanoun. Nihad hade hunnit skaffa några höns och två tuppar till sitt nya hem. Hönsen blev allt fler. Hon såg glad och stolt ut när hon berättade att hennes pappa berömde henne för hennes förmåga att få saker och ting att växa.

Nu måste familjen starta om ännu en gång. Var är det ingen som vet.

– Jag vill bara att mina barn ska få en bra och lycklig framtid. Tala nu om för Sverige hur det är här i Gaza, säger Nihad innan vi skiljs åt.«

SV » BORLÄNGE

De tar upp kampen mot könsstympning När Safia Warsame och hennes dotter Luul Kamaludin i oktober i år höll tre föredrag i Borlänge om könsstympning kom närmare tusen personer för att lyssna.

Safia och Luul är medlemmar i föreningen Badbaado som arbetar mot kvinnlig könsstympning.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

S

afia Warsame har bott i Sverige i snart 20 år och hennes dotter Luul är född här.

– Varje dag dör 100 till 150 unga flickor på grund av könsstympning, som är utbredd i hela norra Afrika och även andra delar av världen, säger Safia Warsame, ordförande i Badbaado.

– 98 procent av alla kvinnor födda i norra Afrika är könsstympade.

Problemet när de kommer till Sverige är att okunskapen om detta är stor i skolor, arbetsliv och hos personalen på vårdcentraler och sjukhus. Vi vill genom information och utbildning medverka till att kunskapen ökar.

Genom Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) i Borlänge har Badbaado fått hjälp med att ordna föreläsningar, praktiska föreningsbestyr och för att ha egna möten i SVs lokaler.

KÖNSSTYMPNING ÄR FÖRBJUDEN i både

Sverige och Somalia. På landsbygden i Somalia är det svårare att nå ut med information, därför stöder föreningen ett antal organisationer som arbetar på landsbygden för att sprida kunskap.

Safia Warsame tror inte på att skicka pengar till rege­ringen i huvudstaden Mogadishu för kunskapsspridning i byarna – de riskerar att aldrig nå ut.

Föreningen Badbaado har fått stort stöd av imamen i Borlänge som visar att könsstympning inte på något sätt har stöd i Koranen.

– Då skulle vi ha blivit skapta så från början, säger Safia Warsame.

NU PLANERAR BADBAADO tillsammans med SV en föreläsningsturné i Dalarna för att berätta om det stora lidande ingreppet kan orsaka även hos vuxna kvinnor, till exempel när de ska föda barn. I Somalia dör många kvinnor under förlossningen på grund av stora blodförluster och infektioner.

Safia Warsame kan berätta mycket

Safia Warsame (till höger) och dottern Luul Kamaludin har fått SVs stöd i kampen mot könsstympning.

SAFIA WARSAME

»Varje dag dör 100 till 150 unga flickor på grund av könsstympning.

98 procent av alla kvinnor födda i norra Afrika är könsstympade.»

om den uråldriga sedvänjan, där till exempel farmor eller mormor skär bort delar av könet på sin yngre släkting. Varför, blir den naturliga frågan. Sofia Warsame: – Det är många myter som hjälper till att hålla traditionen kvar.

Det finns egentligen inget svar på frågan.

SAFIA WARSAME BÖRJADE sitt arbete mot könsstympning för tio år sedan.

När hon hade småbarn hemma var föreningen inte särskilt aktiv men sedan 2010 har det tagit fart. Förutom att sprida information om könsstympning har föreningen läxhjälp för några av de cirka 3 000 somalier som bor i Borlänge.«

N R 7 2 014 I MPU L S 19

NIGERIA » BOKO HARAM

Terrorns offer i Nigeria IMPULS i Afrika

Efter flera bomdåd har rädslan för Boko Haram spridit sig från norra Nigeria till huvudstaden Abuja. Också i den centralt belägna staden Jos har hundratals personer dött i explosioner.

Kvar är ett samhälle fyllt av misstro, skepsis och rädsla.

attacker mot religiösa samfund. Vi möter Rhoda Sulai som finner styrkan i Gud. – Jag väger min säkerhet i en vågskål mot min relation till Gud. Mitt liv ligger i hans händer, berättar hon där vi står utanför kyrkan, i närheten av säkerhetsvakterna.

TEXT MONICA HANSSON FOTO MALIN PALM

VARJE SÖNDAG KOMMER hon hit för att

D

et är söndag, klockan sju på morgonen. Vi befinner oss i huvudstaden Abuja, i samma distrikt som en självmordsbombare i slutet av juni dödade ett 20-tal personer. Utanför kyrkans grindar patrullerar vakter i militäruniform, två poliser står på andra sidan vägen med vapnen trycka mot höfterna.

20 IMPUL S NR 7 201 4

Gatan är avstängd med tre vägblockeringar på vardera håll. Varje bil som kommer i närheten har noga genomsökts.

Det är dags för gudstjänst. 4 000 kristna har samlats i kyrkan efter att ha kroppsvisiterats och genomsökts med scanner. Ecwa kyrka i Abuja höjde säkerheten efter att Boko Haram 2009 började med våldsamma

be, trots att hotet om bomber som kan spränga kyrkan i luften är ständigt närvarande.

– Gud känner till min plan. Jag kommer hellre hit och är med Kristus och mina medkristna än stannar hemma ensam. Om jag dör så ska det vara med Kristus vid min sida, jag tänker inte svika honom, säger Rhoda Sulai.

Terroristgruppen Boko Haram

Marknaden i Jos håller stängt, bara ett fåtal har tillåtelse att komma in för att röja upp i sina butiker.

Ruth Joseph och dottern Dokas vårdas på Plateau specialistsjukhus för brännskador. Hon hälsade på sin syster i en fullsatt restaurang när den första bomben exploderade.

började som en grupp muslimska extremister vars mål var att skapa en muslimsk stat i norra Nigeria.

De motsätter sig alla västerländska ideal som att låta flickor gå i skolan, musik, sport och alkohol.

Vid attacker är terroristerna oftast klädda i militäruniformer och ingen vet vem som går att lita på.

Nyhetssändningar rapporterar om militärbaser som attackerats inifrån efter att ett militärfordon släppts innanför grindarna med medlemmar som visat sig tillhöra Boko Haram.

Varje dag kommer det rapporter om byar som bränts ner i norr.

Människor som överlevt attacker från Boko Haram berättar om hur sektmedlemmar iklädda traditionella kläder lurat in folk i kyrkor och

Gabriel Uche Odum sålde spelkonsoller på marknaden och vaknade av att något föll ner på hans huvud. Han hann rädda sig själv innan elden tagit över butiken.

sagt att de ska be för dem och beskydda dem. Bara för att öppna eld och döda så många som möjligt.

PÅ VÄG TILL Jos, fem timmar norr om

Abuja, stoppas vi vid otaliga militär­ kontroller men bara ett fåtal går igenom bilen. De öppnar bakluckan, frågar vart vi är på väg och varifrån vi kommer. Sen får vi åka vidare, utan att en enda gång visa våra pass.

Staden Jos ligger i mitten av Nigeria, där det dominerande muslimska norr och det mestadels kristna söder möter varandra.

Vi besöker Samideen islamska skola. Tidigare låg den i ett av de kristna kvarteren men utsattes för en bombattack under bråk mellan kristna och muslimer för tre år sedan. Byggnaden förstördes, eleverna

Rhoda Sulai vilar i sin tro på Gud, hon har precis kommit ut från söndagsgudstjänsten.

» N R 7 2 014 I MPU L S 21

NIGERIA » BOKO HARAM och lärarna fick flytta till lokaler ovanpå en av moskéerna på andra sidan centrum. Högst upp i byggnaden, i ett stort öppet rum med stora fönster, sitter Khamis Maryam och Abubakar Pasali på bänkar med skrivbord och repeterar inför sina examensprov.

– Så klart vi är rädda. Det är för många som dör nu. Det fungerar inte, regeringen måste se till att fler inte dör. Ingen är trygg i dag, vi vet inte om det plötsligt sprängs en bomb men vi måste fortsätta våra liv som vanligt ändå, säger Khamis Maryam.

HON ÄR I samma ålder som flickorna

som kidnappades från sin skola i Chibok den 14 april och fortfarande är försvunna.

– Vi kan inte lita på att samhället skyddar oss. Vi kan inte gå till skolan nu och vara säkra på att vi kommer hem igen, säger hon.

Hennes vän Abubakar Pasali håller med och berättar att sloganen för Jos är ”hemmet för fred och tolerans”.

– Se dig omkring, vi har en kyrka där, en moské där. Det är fredligt.

Varför vill någon riva upp gamla konflikter och förstöra liv på det här sättet? Vi är studenter, vi vill till universitetet. Om vi inte har fred, hur ska vi då kunna studera? frågar sig Abubakar Pasali.

VI LÄMNAR SKOLAN och åker till den tidigare livfulla marknaden. Två bombkratrar visar var explosionerna skedde och tjock svart sot täcker gatan. Nimata Sackarias, en medelålders kvinna med traditionella kläder, står en bit bort. Hon är oskadd men butiken totalt förstörd.

– Vad ska jag göra? Allt är borta, allt. Vi har ingenting längre.

Nimata Sackarias får tårar i ögonen och griper hårt om min arm.

Runt omkring oss ligger sönderslitna frukter och det luktar gammal brand och förruttnelse.

Till skillnad från tidigare konflikter i staden – religiösa konflikter mellan kristna och muslimer – drabbar våldet från Boko Haram alla. De som fallit offer för Boko Harams dåd i Nigeria tillhör inte bara en folkgrupp. De är såväl kristna som muslimer.

TERRORISTGRUPPEN SPRÄNGER mos-

kéer som uppmuntrar eller i alla fall inte motsätter sig västerländska ideal. De kidnappar och dödar elev22 IMPUL S NR 7 201 4

Gudstjänsten fylls av musik och barnen dansar framför scenen. I dag är 4 000 personer i kyrkan.

På Samideen islamska skola drivs lektionerna ovanpå en moské, efter att skolan bombats två gånger.

er i skolor vars undervisning strider mot sektens egna idéer. Deras våldsdåd drabbar alla som inte lever som de förespråkar; ett liv utan västerländsk underhållning och utbildning, en värld där flickor gifts bort unga och krigsfångar får tjäna som slavar.«

Boko Haram >> Islamisk stat Boko Haram betyder på det lokala språket haussa ”västerländsk bildning är synd”. Målet är att bilda en islamisk stat i norra Nigeria.

Boko Haram har sin bas i Sambisaskogen i delstaten Borno, ett av de fattigaste områdena i Nigeria.

Majoriteten av folket lever på under två dollar om dagen.

Många har inte råd att betala en årshyra på 30 kronor.

På de dagliga protesterna i Abuja delar offer med sig av sina berättelser och minnen av kidnappningen i Chibok.

Hon kom undan Boko Haram 17-åriga Zeinab Ali är en av alla de som tvingats till flykt från terrorgruppen Boko Haram.

– Jag hade bara sett bomber i filmer från Amerika och Indien förut. Och så en dag kom bomberna till Nigeria, säger Zeinab Ali. TEXT MONICA HANSSON FOTO MALIN PALM

H

on kommer från Gwoza i delstaten Borno i nordöstra Nigeria. Hennes kusin kidnappades i Chibok 14 april och saknas fortfarande. Alla från Gwoza som kidnappades i Chibok var hennes släktingar.

Men Zeinab Alis egen historia börjar för över två år sedan när hon tvingades fly till fots från sin hemstad.

Zeinab och hennes vän Princess satt i en bil på väg hem till sina föräldrar i Gwoza. Plötsligt stannades alla fordon på vägen.

– Det var Boko Haram. De började skjuta omkring sig, flera hundra personer dog. Jag såg många män­ niskor dö, berättar Zeinab Ali. VI TRÄFFAS I Nigerias huvudstad

Abuja. Hon är klädd i jeans och

ZEINAB ALI

»Min mamma säger till mig att inte komma hem.

Hon sa till mig att stanna här för de dödar många oskyldiga i Gwoza.»

skjorta och sitter bredbent i soffan.

Kepsen är nerdragen över ögonbrynen och hon utstrålar starkt självförtroende trots att rösten darrar när hon pratar. Hennes engelska brister ibland och hon talar till oss på sitt modersmål haussa. Jag ber henne ta det igen, på engelska.

– När Boko Haram kom var jag tvungen att ta mig därifrån. Jag hade sett dem förut, jag hade sett dem döda tidigare både hemma och i Maiduguri. Jag skulle inte överleva om jag stannade kvar så jag gömde mig bland träden och tog mig därifrån till fots, berättar Zeinab Ali. Hon gick tillbaka till staden Maiduguri där hon studerade och tog sig med taxi till Abuja. Där har hon stannat sedan dess. Sina föräldrar har hon inte träffat igen, men de pratar på telefon varje dag.

– Min mamma säger till mig att inte komma hem, att det inte är säkert där. Hon sa till mig att stanna här för de dödar många oskyldiga i Gwoza, berättar hon.

Hon berättar om dödshoten hon fått efter att hon kom till Abuja.

Hon vet för mycket om vad som har skett i sin hemstad och många vill se henne död.

ZEINAB ALI HETER egentligen något annat.

– Det är ett typiskt namn, då kan ingen identifiera min familj.

Hennes bror och hundratals and­ ra dödades i en attack när de var på väg hem från skolan. Invånarna i Gwoza är i dag mycket tysta. Skolan är stängd och det är väldigt lite rörelse på gatorna.

– När de kommer dödar de alla som de träffar på. Det kan ske när som helst. Boko Haram har attackerat Gwoza långt innan kidnappningen i Chibok skedde, säger Zeinab Ali. Hon är rädd. På ett och ett halvt år har hon inte kunnat åka hem på grund av attackerna. Innan vi skiljs åt berättar hon att hon inte känner sig säker någonstans. Att Boko Haram kan finnas var som helst i samhället.«

N R 7 2 014 I MPU L S 23

PORTRÄTTET » SUZANNE OSTEN

”Jag kände tidigt att jag var begåvad” – Teatern är en borgerlig uppfinning som speglar en speciell klass och tid. Jag vill att den ska betyda mycket mer. Den ska påverka på djupet och på lång sikt, säger regissören Suzanne Osten.

TEXT INGEMO ORSTADIUS FOTO THRON ULLBERG

K

ontakten med publiken har alltid varit viktig för Suzanne Osten. Vid genrepet av ”I Annas garderob” etableras den direkt när hon kommer in på scenen och möts av en spontan applåd. ”Tack, det värmer”, säger hon och fortsätter: ”Jag vill bara tala om att vi har egen musik med oss, så ni behöver inte ha mobilerna på!” Publiken skrattar och isen är bruten.

– Jag kände tidigt att jag var en begåvad regissör som hade publikens öga, säger hon utan omsvep när vi träffas på ett kafé ett stenkast från teatern. Som vanligt beställer hon caffè latte och hallonsmoothie, men avstår i dag från den ”obligatoriska kokoskakan”. Vi slår oss ned längst in i kaféet för att prata om hennes liv som regissör och människa.

För 20 år sedan läste Suzanne Osten en biografi om Anna Freud skriven av psykoanalytikern Elisabeth Young-Breuhl. Boken påverkade henne så starkt att hon tänkte att hon någon gång skulle få anledning att uppmärksamma Anna Freuds öde. Tillfället kom när den

24 IMPUL S NR 7 20 1 4

konstnärliga ledaren för Göteborgs stadsteater, Anna Takanen, beställde en pjäs på temat kvinnlig sexualitet.

Medan manusförfattaren Ann-Sofie Bárány ville återuppliva den tidiga psykoanalysens fria syn på sexualitet, fokuserade Suzanne Osten på barnperspektivet. Resultatet blev ”I Annas garderob”, en pjäs som utspelar sig på två plan och spänner över olika tidsåldrar.

I sin arbetsdagbok, som finns publicerad i pjäsprogrammet, skriver Suzanne Osten så här: ”Det är en pjäs om Anna Freud och hennes pappa och hennes syskon. Om en kvinnas idévärld och kärlek, som en ung amerikansk analytiker börjar skriva en pjäs om på sjuttiotalet. Det är således också en berättelse om hur vi kvinnor HAR erövrat friheter: Sexualiteten och den moderna synen på barnet.”

ANNA FREUD VAR banbrytande inom barnpsykologin,

men hamnade i skuggan av sin berömde far Sigmund Freud. Hon levde tillsammans med den rika frånskilda amerikanskan Dorothy Burlingham och hennes barn i

»

N R 7 2 014 I MPU L S 25

PORTRÄTTET » SUZANNE OSTEN SUZANNE OSTEN

»Teater är konst och jag har bråkat mycket i mitt liv om vad konst är.

Konsten har vi för att reflektera över vilka vi är. Den ska beröra våra sinnen med hjälp av ord, bild, musik, rörelse och rytm.» en slags storfamilj, men huruvida förhållandet var lesbiskt eller inte finns det olika uppfattningar om.

– Hela den psykoanalytiska rörelsen har ägnat tid åt att ta reda på detta. Man åkte till och med ut till deras gemensamma sommarställe för att spionera. Men vad spelar det egentligen för roll om de var tillsammans eller inte? Lesbiska förhållanden var inte ovanliga på den tiden heller och inget att göra något åt. Sigmund Freud tyckte i alla fall vansinnigt mycket om Dorothy, så mycket vet vi. Han gav både henne och Anna ringar och visade på så sätt att Dorothy tillhörde familjen.

PAPPA FREUD VAR inte en dömande moralist som kvävde

dotterns sexualitet, och genom brev och dagböcker är det känt att Anna inte skämdes för sin onani. Tvärtom erkände hon sexualitetens starka kraft och såg på den utan skam och förakt. Frågan är då varför hon var i garderoben.

– Freuds tankar om det omedvetna kan läsas som att vi inte känner oss själva. Vi gör inte det vi vill och vi förstår inte det vi gör, säger Suzanne Osten och tar sig själv som exempel. Jag har haft känslor som jag inte tycker att jag borde ha, exempelvis förnedring efter att ha blivit övergiven i en kärleksrelation. Jag anser ju att människor som inte älskar varann måste bryta upp.

Enligt Sigmund Freud är målet med psykoanalysen att bli fri. Anna gick i analys hos sin egen pappa, men att leva öppet med sin sexualitet var inte möjligt för henne. Bilden av den lyckliga familjen Freud kan ha hindrat henne från att komma ut.

Anna Freud hade ett stort engagemang för barnen och såg deras behov. Hon ägnade sig åt sociala experiment för att exempelvis ta reda på vad barn äter och blev motståndare till tvångsmatning. Hennes ickeauktoritära syn på barn har inspirerat såväl förskollärare som föräldrar.

ATT ANNA FREUDS öde länge fascinerat Suzanne Osten

beror till stor del på hennes egen uppväxt.

– Mina föräldrar träffades i Stockholm 1941 då mamma jobbade ideellt i Asylkommittén och pappa satt i fängelse. Han var tysk motståndsman och illegal flykting i Sverige, säger Suzanne och tillägger att på den tiden hade man ännu inte bestämt vad man tyckte om nazisterna.

Fadern försvann ur Suzannes liv när hon var en liten flicka och de träffades aldrig mer. Han dog när hon var 30, men då hade de i alla fall haft viss brevkontakt.

Som vuxen tog Suzanne reda på mer om honom.

– I tyskarnas kartotek fanns uppgifter om att han bodde med sin mamma i en etta i Berlin. Att han läste ”Kapitalet” som 16-åring och ledde studiecirklar i marxism, samtidigt som nazisterna slogs på gatorna.

Att han gått på en amatörteaterskola under 30-talet, liksom vad han spelat och var.

26 IMPUL S NR 7 20 1 4

– Jag frågade min psykoanalytiker en gång varför jag är som jag är. ”Det är den tyska genen”, svarade han. ”Du är en överlevare!”

DEBUTFILMEN ”MAMMA” som kom 1982, handlar om Su-

zanne Ostens egen mor.

– Hon var psykotisk och klarade inte av att ge mig en vanlig uppfostran. När jag rymde hemifrån hörde hon inte av sig på ett halvår. Jag trodde hon var död!

Men Suzannes mamma hade en modern syn på barn

Suzanne Osten är aktuell med pjäsen ”I Annas garderob” på Göteborgs stadsteater.

och tack vare henne gick Suzanne på en Waldorfskola.

Det var en humanistisk utbildning där ämnen som bild, musik, slöjd och teater var viktiga.

– Vi gjorde massor av skolpjäser som jag spelade i.

Jag kommer ihåg min första roll. Det var som häxa när jag var sju år. En underbar kvinnoroll, hemsk, farlig och betydelsefull, säger Suzanne.

Skolan blev en fast punkt i en annars kaotisk tillvaro med hot om ingripanden från de sociala myndigheterna.

– Men jag hade jättebra lärare som uppskattade mig och aldrig sa ett ord om detta.

EFTER STUDENTEN FLYTTADE Suzanne till Lund för att plugga litteraturvetenskap och konsthistoria. Hon träffade Rainer Hartleb, som senare skulle bli känd för sina filmer om Jordbrobarnen, och fick tidigt barn med honom.

– Vi var unga studenter som båda hade krigsbakgrund och kom från söndrade familjer. Då försöker man ”laga”, säger Suzanne om deras förhållande.

Hon spelade studentteater och satte upp en pacifistisk pjäs mot atombomben, där rollbesättningen bestod av enbart kvinnor. Pjäsen gjorde succé och Suzanne upptäckte att hon kunde berätta.

– Jag fick anbud från ”Teater 23”, en avantgardistisk grupp i Malmö och det var som om någon ringt från Hollywood!

1967 var Suzanne med och bildade Fickteatern i Stockholm. Nu hade hon hittat ett scenspråk som lockade till sig moderna författare som Sven Wernström, Agneta Pleijel och Siv Widerberg. Teatern fungerade som ett slags kollektiv, men skilde sig på en punkt från andra fria grupper som gjorde ”allt”: Suzanne höll stenhårt på sin roll som regissör.

– Jag märkte att jag kunde skapa teater så att publiken stannade kvar, säger hon.

Hennes pjäser var humoristiska med ett politiskt innehåll. Snart också feministiska.

– Ja, för det var orättvist för kvinnor. ”Koka gärna kaffet, men håll dig på mattan!” kunde det låta inom vänstern då.

SÅ I SLUTET av 60-talet gick Suzanne med i Grupp 8.

Många minns säkert sången ”Vi måste höja våra röster för att höras” och pjäsen ”Jösses flickor”. Sedan gjorde hon fängelseteater på Hall och Kumla, samtidigt som hon spelade teater för barn i skolorna.

– Jag började arbeta med den ”vilda publiken”, den som inte själv valt att se oss. Hur fångar man den?

Det är en utmaning att ge osynliga publikråttor en konstupplevelse. För teater är konst och jag har bråkat mycket i mitt liv om vad konst är. Konsten har vi för att reflektera över vilka vi är. Den ska beröra våra sinnen med hjälp av ord, bild, musik, rörelse och rytm.

Skådespelare är experter på att gestalta emotioner på scenen, men själva teatern är full av ”bullshit”, det vill säga omoderna förställningar om människor.

Eftersom teater handlar om kontakt och närvaro har den mycket att lära av terapin, något som Suzanne vet av egen erfarenhet. Hon började gå i terapi för 35 år sedan i samband med att hon gjorde filmen ”Mamma”.

Och det var helt enkelt rädslan för att själv bli schizofren som fick henne att ”lägga sig på divanen.”

– Jag hade mycket att itu med. Terapin gav mig modet att se kritiskt på mig själv, säger hon, och menar att

hon tidigare levt lögnaktigt och gjort allt hon kunnat för att dölja sin mors arv.

SUZANNE OSTEN PÅVERKADES också i sin roll som regis-

sör. Hon lärde sig mycket om hur människor beter sig och att man inte kan kontrollera sin publik.

Senare visade det sig att Suzannes analytiker numera också var handledare på Familjevårdsstiftelsen i Göteborg där man arbetar med familjehemsboende, psykoterapi och familjeterapi. Hit kan vuxna, ungdomar, barn och föräldrar komma för att få hjälp med sina problem och resultaten är mycket goda. För cirka fem år sedan bjöd Suzanne in Familjevårdsstiftelsens verksamhetsledare, terapeuten Carina Håkansson, till Unga Klara och det blev startskottet för ett fruktbart samarbete.

– Carina och jag har samma ideologiska grundsyn och byter grejor med varann, säger Suzanne.

När Carina Håkansson beskrivit sin roll som terapeut och sin vision om uppfostran, kände Suzanne att detta var svaret på vad hon själv behövt i unga år.

– Att bo i familjehem, få egen terapi och slippa förneka sina föräldrar. I stället placerades jag under gymnasieåren på en internatskola ihop med överklassungar, samtidigt som mamma behandlades med elchocker på Beckomberga.

MEDAN SUZANNE NUMERA ingår i Familjevårdsstiftelsens styrelse, fungerar Carina Håkansson som coach och terapeut i Suzannes teaterproduktioner. Under repetitionerna med ”I Annas garderob” har Carina träffat personalen och berättat om sitt jobb för dem. Några av skådespelarna har också besökt Familjevårdsstiftelsen för ”konsultation på riktigt”.

– Det är helt logiskt för mig att människor som ”kan” ska få visa på verkligheten. För om inte teater handlar om verkligheten vad handlar den då om, frågar sig Suzanne.

Vid fyllda 70 har hon lämnat över ansvaret för Unga Klara, även om hon gärna ställer upp som coach så länge det behövs. I framtidsplanerna ingår också undervisning om barnteater på Konsthögskolans Mastersprogram och en ny film. Den ska heta ”Flickan, mamman och soporna” och handla om ett barn som lever med en psykotisk förälder.

Det gångna året har varit intensivt med två pjäser, en queeropera och mitt i alltihop en lyckad ryggoperation. Nu väntar en välbehövlig semester på Bali, dit Suzanne Osten åker för att ”fylla på” och få massage.«

Exklusivt >> Suzanne Osten Namn Suzanne Osten. Ålder 70.

Bor Stockholm.

Yrke Regissör. För evigt förknippad med Unga Klara, som hon startade 1975.

Familj Dotter, barnbarn och kärbo.

Husdjur ”En knasig abessinierkatt som heter Osis. Det betyder otur”.

Intressen ”Den här”, säger Suzanne Osten och drar i snöret till stegräknaren som hänger runt halsen. Efter sin ryggoperation går hon minst en timme om dagen. Hon är ”besatt av vackra, välskurna kläder” och tittar gärna i skyltfönstren medan hon promenerar. Läser otroligt mycket, men ändå för lite. Går ”jämt” på teater och film.

Aktuell Med pjäsen ”I Annas garderob” på Göteborgs stadsteater.

N R 7 2 014 I MPU L S 27

SV ARENA » MAT

Kaffet och smörgåsarna har kommit fram på borden och stämningen är hög i lokalen när kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson (C) som en av de sista deltagarna slår sig ner för SV Arena om skolmaten i Värnamo.

Upphandling av mat – D

SV Arena är SVs koncept för samtal kring aktuella samhällsfrågor. I Värnamo står svensk matproduktion i fokus.

TEXT ANDERS KARLSSON FOTO NICKLAS BENGTSSON

et är mörkt och regnigt utanför. Men inne på Kaffe­repet i centrala Värnamo är det varmt och ljust, trots att caféet egentligen stängde för några timmar sedan.

SV i Värnamo har bjudit in till den första av flera SV Arenor kring svensk matproduktion. Den här kvällen står skolmaten i fokus. Med frågor som ”Varför kostar knorren extra?” och ”Hur får vi mer schysst mat i skolan?” har verksamhetsutvecklare Mona Almborg lockat drygt 20 personer, inklusive lokaltidningens reporter, till caféet.

VALET AV MÖTESPLATS, på Storgatan mitt i centrum, är en viktig del av SV Arena. Det ska vara tillgängligt och det ska finnas något att äta.

28 IMPUL S NR 7 20 1 4

Anna Thorén har köpt en fralla och slagit sig ner vid ett av borden.

– Jag är mamma och livsmedelsproducent. Jag vill att mina barn ska äta bra svensk mat, berättar hon.

KONCEPTET FÖR SV ARENA bygger på att någon eller några inleder samtalet. Den här kvällen i Värnamo är det Anders Råsberg, tillförordnad regionchef för LRF i Jönköpings län, som delar med sig av tankar kring mat och Dieter Wagner (M), upphandlingsnämndens ordförande i Värnamo kommun, som berättar mer om kommunens förhållningssätt när det gäller offentlig upphandling.

Värnamo kommun har brutit ner upphandlingen av livsmedel i olika grupper. Frukt och grönt, rotfrukter och ägg upphandlas till exempel

Samtalet fortsätter även efter att SV Arena avslutats.

Köttproducenten Anna Thorén och upphandlingsnämndens ordförande Dieter Wagner (M) pratar vidare om Konkurrensverkets/Miljöstyrningsrådets riktlinjer för offentlig upphandling.

– hett ämne i SV Arena var för sig. Det gör det möjligt även för mindre leverantörer att lägga anbud.

På köttsidan är det svårare. Matsedlarna inom den offentliga sektorn gör att kommunerna bara vill ha vissa delar av djuret. Värnamo kommun vill inte heller dela upp upphandlingarna i för små delar, av rädsla för att ingen leverantör – inte heller en större – skulle vilja leverera till en viss mindre del av kommunen.

DIETER WAGNERS INLEDNING övergår i

ett samtal med många frågor. Mona Almborg ser till att alla kommer till tals och att ingen blir för långrandig. SV Arena ska vara dialog, inte monolog.

– Vissa kommuner har lyckats mycket bättre än Värnamo, säger

Anna Thorén och refererar till Älmhult några mil söderut i Småland: – Vad är det som är problemet här? undrar hon.

Dieter Wagner pekar på vikten av eldsjälar, som tar initiativ till samarbeten mellan lokala producenter för att göra det möjligt för dessa att säkra leveranserna till hela kommunen året om.

DET VISAR SIG att en företrädare för ett sådant initiativ finns i lokalen.

Göran Nilsson reser sig upp och berättar om Wernamaten som vill skapa mindre kluster av lokala producenter för att på så sätt öppna marknaden både gentemot offentlig sektor och konsumenter.

Det har gått en och en halv timme sedan SV Arenan inleddes. Mona

Almborg släpper in de sista frågorna och avslutar sedan kvällen.

En SV Arena ska inte upplevas som långrandig.

Några av deltagarna ger sig ut i den regnblöta kvällen. Andra dröjer kvar. Anna Thorén vill titta närmare på Konkurrensverkets/Miljöstyrningsrådets riktlinjer för offentlig upphandling. Dieter Wagner har med sig dem utskrivna – och samtalet mellan de båda fortsätter.«

SV Arena >> Möten i hela Sverige w Mötesplats för samtal, kunskap och reflektion där dialogen står i fokus. w Anordnas av SV i hela landet kring aktuella samhällsfrågor från såväl lokala som nationella och internationella perspektiv. w Leds av en samtalsledare och har som mål att få igång ett samtal där så många som möjligt av deltagarna är delaktiga. w Börjar med att en eller flera inledare ger en bakgrund. Inledaren/inledarna bidrar sedan i den fortsatta dialogen.

N R 7 2 014 I MPU L S 29

»

SV ARENA » MAT

SV Arena är en utmärkt form för folkbildning.

Det menar verksamhetsutvecklare Mona Almborg i Värnamo.

TEXT ANDERS KARLSSON FOTO NICKLAS BENGTSSON

Folkbildning kring mat

S

V i Värnamo har vana av att arrangera SV Arenor.

Exempel på tidigare ämnen är hbtq-frågor, våld i nära relationer och inte-

gration.

SV Arenan om skolmaten var den första i en serie om svensk matproduktion. Rubriker för kommande SV Arenor är ”Kan billig mat stå oss dyrt?” och ”Hur långt bort är närodlat?”.

MONA ALMBORG SER ett behov av att folkbilda kring mat: – Det handlar om att många inte vet vad de väljer, utan tror att den

Ett aktuellt ämne, tillgänglighet och något att äta och dricka är konceptet för SV Arena i Värnamo.

30 IMPUL S NR 7 201 4

danska grisen är lika bra som den svenska, säger hon och fortsätter: – Det är upp till var och en att välja, men man ska veta varför och vad det är man väljer bort och väljer till.

Samtidigt hoppas hon nå ut även till producenterna och få dem att bli bättre på att tala för sina varor.

HON SER EN tydlig styrka i SVs enga-

gemang: – Här kan vi lyfta frågan på ett neutralt sätt och komma förbi känslan av att det är två poler mot varandra och i stället föra en dialog om hur vi kan komma framåt, säger Mona Almborg.«

Mona Almborg, verksamhetsutvecklare på SV, var samtalsledare för SV Arenan och brinner för folkbildning kring svensk matproduktion. Här flankeras hon av inledarna Anders Råsberg, LRF och Dieter Wagner, upphandlingsnämndens ordförande i Värnamo kommun.

Allt fler kommuner ställer djurskyddskrav och vill upphandla svensk mat. Det noterar Axel Hansson, marknadsutvecklare på LRF (Lantbrukarnas Riksförbund).

TEXT ANDERS KARLSSON FOTO JOHANNA NORIN

Offentliga kök vill upphandla mer svensk mat

D

et finns ingen officiell statistik när det gäller hur stor andel av maten i de offentliga köken som har svenskt ursprung. Mätningar som LRF gör tyder på att andelen är cirka 50 procent.

– Det varierar mellan olika områden. När det gäller mjölk och ägg är det mesta svenskt, ost importeras en del. När det gäller frukt och grönt importeras cirka 70 procent, berättar Axel Hansson.

Allt fler kommuner ställer djurskyddskrav vid upphandling. En undersökning från Skolmatens Vänner visar att så mycket som 81 procent av kommunerna vid senaste upphandlingen av kött använde sig av baskraven i Miljöstyrningsrådets/ Konkurrensverkets kriterier.

EN KOMMUN KAN inte kräva att maten som upphandlas ska ha svenskt ursprung, det strider mot EUs konkurrenslagstiftning, men väl att den ska vara producerad efter samma krav som ställs i svensk djurskyddslag-

stiftning. Det senare kallar LRF logisk upphandling.

LRFs mål är att öka andelen svensk mat i de offentliga köken. Axel Hansson ser flera goda skäl till det: – Svensk livsmedelsproduktion är hållbar och bidrar till arbetstillfällen och biologisk mångfald i Sverige.

SÅVÄL UPPHANDLARE SOM medborgare

och producenter kan bidra till ökad andel svensk mat i de offentliga köken. Axel Hansson gläder sig också åt att flera större grossister ser över sitt sortiment: – LRF jobbar med att påverka grossisterna att ta in mat med svenskt ursprung och öka andelen svenska leverantörer. Dessutom försöker vi påverka dem att gå över till svensk råvara i sina egna märkes­ varor.

Att arbetet gett resultat syns inte minst när det kommer till grossisternas egna märkesvaror. Martin & Servera har till exempel bytt ut all kyckling till svensk kyckling och Menigo allt fläsk till svenskt fläsk.«

>> Fakta Miljöstyrningsrådets kriterier w Miljöstyrningsrådet, vars verksamhet sedan 1 juli ligger under Konkurrensverket, har tagit fram drivande kriterier för miljöanpassad upphandling. wKriterierna finns på Miljöstyrningsrådets hemsida www.msr.se.

Axel Hansson delar ut sina bästa råd.

FOTO: JOHANNA NORIN

Mer svensk mat >> Råd till köpare och säljare Hanssons råd till medborgare w Ställ frågan till lokala politiker vad det står i kommunens kostpolicy och var maten de upphandlar kommer ifrån. w Skriv ett medborgarförslag att kommunen ska upphandla livsmedel i nivå med Miljöstyrningsrådets/Konkurrensverkets kriterier. w Det är politikerna som ska påverkas. Kostchef och upphandlare agerar på uppdrag av politikerna.

Hanssons råd till producenter w Visa ditt intresse. Ta kontakt med kommunen och fråga när nästa upphandling ska göras. Fråga när nästa leverantörsträff är, erbjud dig att komma med några provvaror. w Gå ihop ett antal bönder och lägg ett gemensamt anbud om du inte är så stor att du kan lägga ett anbud själv. w Länsstyrelsen erbjuder utbildningar och ekonomiskt stöd för att hjälpa de producenter som vill vara med och lägga anbud.

N R 7 2 014 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Läsning ska byggas FÖR NÅGRA ÅR SEDAN VAKNADE DET SVENSKA ETABLISSEMANGET MED ETT RYCK. VÄCKARKLOCKAN HETTE PISA, ETT INTERNATIONELLT PROGRAM SOM MÄTER 15-ÅRINGARS LÄSFÖRMÅGA. DET VISADE PÅ EN RADIKAL FÖRSÄMRING NÄR DET GÄLLDE VÅRA UNGDOMARS LÄSFÖRMÅGA. VI HAR NU FRAM TILL 2018 PÅ OSS ATT VÄNDA DENNA NEGATIVA TREND, SKRIVER ANNIKA ESTASSY LOVÉN. böcker. Tycker man dessutom att det är ansträngande att läsa, att texten är nästintill obegriplig, är det än mindre konstigt.

LÄSFRÄMJANDE. Plötsligt var det

ordet på var mans läpp, i varje fall om läppen satt på en politiker. Från att inte ha debatterats alls förvandlades litteratur och läsning till högvilt. Varför minskade läsförståelsen? Vad hade hänt? Vems var felet?

Resultatet av Pisa var alarmerande och politikerna reagerade genom att tillsätta en litteraturutredning. 2012 kom resultatet i form av betänkandet ”Läsandets kultur”. Innehållet kan sammanfattas i en mening: Läsförståelsen bland ungdomar har försämrats eftersom läsning och läsförståelse hör samman. Det ena kräver det andra.

Visst är det lite märkligt att det skulle krävas en utredning för att vi skulle inse detta självklara samband? ”LÄSANDETS KULTUR” uppmanar

oss alla att kavla upp ärmarna och gemensamt jobba för ett läslyft med mål att alla i Sverige, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha god läsfärdighet och tillgång till litteratur. För att inte uppdraget ska kännas övermäktigt, har man satt upp ett antal delmål.

2018 ska: w Läsfärdigheten och motivationen att läsa bland barn och unga ha avsevärt förbättrats och ökat mätbart jämfört med i dag, särskilt i grundskolans tidiga årskurser. w Fler barn och unga än i dag regelbundet ta del av både fack- och skönlitteratur.

32 IMPUL S NR 3 20 1 4

LÄGET ÄR BEKYMMERSAMT men

Annika Estassy Lovén har som ambition att bjuda sina läsare på intelligent underhållning som väcker känslor. w Kunskapen om läsningens

betydelse för utbildning och delaktighet i samhällslivet ha ökat i alla grupper som i dag läser i liten utsträckning.

LÄTT SOM EN plätt, eller hur?

Kanske inte. Att vända en spiral som tillåtits gå åt fel håll under så pass många år kommer att ta tid. Men omöjligt är det inte. Det är inte fler brödskivor om dagen vi vill få folk att stoppa i sig utan fler boksidor vilket är bra mycket roligare. Och nyttigare.

Har man som jag varit boknörd sedan barnsben, älskat hårda paket under granen och att hänga på biblioteket, är det näst intill omöjligt att föreställa sig att inte alla skulle känna detsamma. Men så slog det mig att vi sällan saknar det vi inte känner till. Och har man aldrig fått tillfälle att upptäcka tjusningen med att förlora sig i en berättelse, glömma såväl tid och rum som sorger och bekymmer för en stund, ja – då är det inte så konstigt om man väljer att ägna sig åt annat än just

låt oss inte drabbas av panik.

Det är inte så att vi plötsligt blivit ett ickeläsande folk. Faktum är att sett till hela befolkningen har läsningen faktiskt ökat de senaste tio åren. Det finns en flod av litteratur att välja mellan och det är i dag lättare än någonsin tidigare att ge ut böcker. Faktum är att utgivningen av barn- och ungdomsböcker i vårt land i stort sett ökat under hela 2000-talet och står för cirka tio procent av den totala bokutgivningen.

Dessutom visar biblioteksstatistiken att de mest utlånade författarna 2013 är just barnboksförfattare. Tillsammans stod de för 13 063 924 utlån.

Den mest utlånade vuxenboksförfattaren (Anna Jansson) hamnade på 21:a plats. De riktiga storkonsumenterna av skönlitteratur är alltså fortfarande 9–14 år gamla vilket också stämmer med mina egna minnen av hur jag i den åldern hellre valde att umgås med en bok än följa med familjen ut på promenad. Men även bland barnen har något förändrats.

Sedan tio år konsumerar inte våra bokslukare fullt lika mycket längre.

Statistiken för ungdomar 16–24 år är inte heller den särskilt upplyftande och minst av alla läser 20–24-åringarna.

NÄR DET GÄLLER vilka som läser

och inte, är det precis som med all annan kulturkonsumtion: Infödda svenskar läser mer än invandrade, flickor läser mer än pojkar, kvinnor mer än män, högutbildade mer än lågutbildade.

Spelar det egentligen roll att läsningen av längre texter minskar? Kompenseras inte det av att vi läser fler korta i stället? Svaret är att en bra läsförståelse innebär så mycket mer än förmågan att kunna ta till sig korta budskap.

Vi måste läsa längre och mer komplicerade texter. Om dessa sedan publicerats på papper eller digitalt spelar mindre roll, samma sak vad gäller genre och stil. Det viktiga är att vi läser dem. Att börja diskutera vad som är god och mindre god litteratur är i det här sammanhanget inte särskilt fruktbart. Läsning ska byggas utav glädje, av glädje bygger man läsning…

STUDIEFÖRBUNDET Vuxenskolan

och andra studieförbund spelar redan stor roll när det gäller läsfrämjande insatser, det liksom ingår i hela folkbildningstanken. Våra deltagare kommer till oss av egen fri vilja, lusten och glädjen finns alltså redan där. Dessutom kan vi vara relativt snabbfotade, vi har ett fantastiskt kontaktnät, vi har kompetensen. Vi kan samarbeta med organisationer och föreningar, med bibliotek och bokhandlare. Tänka mer

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

utav glädje än läsning. Att skriva är också att läsa.

Språkcaféer på biblioteken innebär att deltagarna kanske för första gången kliver in på ett svenskt bibliotek. Vi kan ordna inspirerande föreläsningar för förskolepersonalen.

Boka in möten med läsambassadören Johanna Lindbäck som utsetts av Kulturrådet att främja ungas läslust. Inte glömma målgruppen funktionsnedsatta.

Läsförståelsen bland ungdomar har försämrats eftersom läsning och läsförståelse hör samman. Det ena kräver det andra. Nu görs läsfrämjande insatser från flera håll, särskilt riktade mot barn och ungdomar.

FOTO: ISTOCKPHOTO

FRAMFÖR ALLT – vi kan sprida budskapet om varför det är så viktigt med läsning och läsförståelse: w Vi får ett rikare och mer varierat språk och det krävs en god språklig förmåga för att kunna delta i samhällslivet och bidra till demokratin. w Vi får kunskap och bildning. w Vi får lättare att utbilda oss och därmed hävda oss i ett kunskapsintensivt samhälle. w Vi får ett bättre teoretiskt och abstrakt tänkande, en framgångsfaktor i de allra flesta skolämnen inklusive matematik och naturvetenskap. w Vi blir mer empatiska och får lättare att sätta oss in i och förstå andra människors levnadsvillkor. w Vi blir mer kreativa och får bättre fantasi.

Många små steg är bättre än inga steg alls och alla kan vi bidra. Om inte annat genom att vara förebilder och regelbundet läsa såväl för oss själva som för våra barn.

Annika Estassy Lovén CHEF FÖR STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN STOCKHOLM, BOKNÖRD OCH FÖRFATTARE TILL ROMANERNA ”SOLVIKEN” OCH ”CROISSANTS TILL FRUKOST”

N R 7 2 014 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET LÄST SNABEL- HAR UR A

GÖRA SOM TJUV

FÖRVRIDEN

LEDDE HAN KAN MAN GÅ DEN SVÄLJS

SPELAR LITEN ROLL ORDNA FRAM BILDAR STYRKA

TJUT KÄLKSKENA

INNERLIGT

WEST I ÄLDRE FILMER

ÄNGSLA

HONORARET MAN I STIAN

FÅR TÄNDER EXTREM LE PEN

BAKAS I GOA? HÖRS I KÖR

GOTTGÖRA HAR ORV

FÖRSMÅ HAR HAN JOBBAT SOM BITEN

JÄMTE ALFHILD BRUKAR POLISER

RETIRERADE

MAGER SÄGER ARG TILL PÅ

FRANSK OST RÖD TRÅD

KOS

HULKA KAN SPÅMAN FLINKA

BLIR TILL MJÖL

ÄR HAN

UTSLAG

STÖR I SÅR

KAN RYMMA SALT

URSÄKTA? KRETS

HIMMELSFÄRGAD VINNARE SÖVDE FÖRR DANSMATS

VAKEN

MUSA

FÖRST

ROLIG PITCHER

GRIER I FILMER VAR ETT BETYG

SYSKON TILL VARDAGS DEN BISTÅR CHEF PIKAR RADON HÅLLER KOLL VID GRÄNS? HETER SOM DAGEN JÄMTE SKULD KRÄNGER E.ON

SPÄRR PÅ ARLANDA SES VANDRARE BESKOW SOM SKREV

MERKEL BILDAR KVARTAL

LEVER FESTPRISSE

© Bulls

SKVÄTTER

LÄTTLÄST SKÖNT ATT MÅ

Vinn bok för äventyrare

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 december.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 7/14”. Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av ”Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare” av Sarah Sheppard.

LYSER I REKLAMSKYLT PCKNAPP LITER

L

MYHRE BAKOM NEMI HYRA SITS PÅ HOJ

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 5/2014 Sven-Gunnar Nilsson, Smygehamn, Malena Carlaby, Karlstad, och Göte Andersson, Floby.

S

ASIATISK PANNA SAMLAS I REGERING

M R I N B I S T D R

YAN VAGN ATT DRAS I

Namn

RÅTTA

Adress

BOK AV N

DIADEM PYSER

Postadress 34 IMPUL S NR 7 201 4

W O K S V S A T J I A A R BOK AV N

GÖR TRÄDGRENAR I VINDEN

BIT

SOBO

MCKELLEN FORM AV NI

ÖNSKEDRÖM

C H I M Ä R SKÄRINGER

E O R A S A R R N A M I

KAMP LOCKAR MED VATTEN

BLADFÄSTE FIKTIV RIDDARE

SÄNDER I ROM OMGER VERK

SÄLJS OUTSPÄDD

N E I L G A I M A N

J E S S E

BANDIT- AKTUELL SÖKJAMES ROMAN SYSTEM AV N

N R A D S A O R D L A P A R L N E O K L V Ä A I I R S T O F T S A F T A F A L ÄR ISLAND JA FÖR PUTIN

HOTAD MED POP I ROCKGRUPP

O C E A N E N V I D

STENAR SOM PRYDER

FÖRSKOLA FÖRR STJÄRNA

POLONIUM FLERA I SKARAN

RUSAR BEKYMMERSAMT

FORDMODELL FÄKTA

LÅSBOLAG

MELLANÖSTERNSTAT AV

STAD FÖR ESTER

SVEKFULL

KAN BOGSERA SES MED

Ö G A

TIGGA CÉLINE SOM TAR TON

D R A G B I L

D I O N A S A G E A N S T A S K

GOJA ÄR ODEN EN

TUNN

GASBOLAG

SLÄPA

ÄR PRIVAT

YATZY

PRISAD ELIOT

Lösning till Kulturkrysset nr 5/2014.

F L O T E R H E M E A S K T A R N Y S D A M A L A S A N S I S P E L R T U T T KATT I DET VILDA

STORLEK LITTERÄR CHILD

SERIE MED MANUS AV N

VID GOD VIGÖR

HAR SILVERGRUVA

FAT

ÄR KALLT

REKLAM

MITT I NATTEN

© Bulls

GUILLERMO DEL

DYLAN

TA I BUTIK

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Hos Niklas Markie, ekobonde i Resele, kan man prenumerera på ekologiskt odlade grönsaker. Västernorrlands län.

FOTO: BJÖRN GRANKVIST

Terese och Anders Östling ger gamla möbler ny design. Sölkäsaari, Haparanda. Norrbottens län.

FOTO: DARYOUSH TAHMASEBI Anna-Stina Svakko, samisk slöjdhantverkare blickar ut över Kirunavaara. Norrbottens län.

Utställningar om livet i glesbygden – Det är en utmaning att berätta om Norrlands inland i dag. Å ena sidan fantastiska människor och miljöer, kreativa byar och stora möjligheter. Och å andra sidan nedläggelse, utarmning, avfolkning och vemod.

Det säger författaren Po Tidholm som är engagerad i ett nytt fotoprojekt vid de fyra nordliga länsmuseerna.

GLESBYGD. Po Tidholm har sin bild klar av Norrland: – Det finns bygder som håller ihop och blomstrar i någon mån, och det är populärt att visa upp dem som positiva exempel. Men vi får aldrig glömma vad de egentligen är exempel på: förödande strukturer, urbanisering och centralisering.

Utställningen Inland ska visas under 2015 på de fyra länsmuseerna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

Länsmuseerna har valt olika teman för sina dokumentationer. I Jämtland berättas om småskalig ekologisk livsmedels­produktion, i Västernorrland undersöks Reselebygden, som lockat till sig många företag och barnfamiljer. I Västerbotten beskrivs gruvnäringen som lovar arbeten men hotar rennäring och ekoturism. Från Norrbotten visas nydanande företags­idéer med rötter i plats och tradition.

Resultatet ska visas i utställningar och program för skolor och allmänhet.

Sällskapet Sune Jonssons Vänner och Västerbottens museum i samarbete med länsmuseerna i norr. Ekonomiskt stöd ges av Postkodlotteriets Kulturstiftelse och Kulturrådet.

FOTO: LISA KEJONEN PAUKER

” en kreativ jul allt for 119:59:kulljusstake ° fran

69:-

40:-

10% på hela vårt sortiment!

Skapa tillsammans!

Julkatalog 2014

Gäller för alla SV:s cirkelledare, medarbetare och förtroendevalda. Ange giltig kod vid beställning. Har du inte fått koden kontakta din SV avdelning.

med nyheter, julklappstips och extrapriser!

U!

UTE N

°

Halmkransar fran

BAKOM PROJEKTET STÅR

Källa: Västerbottens museum

www.slojd-detaljer.se

29:-

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

w w w. s l o j d - d e t a l j e r. s e Kundtjänst: 0511-267 67

N R 7 2 014 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Anders Sylwan: Svenskar känner inte till alla framsteg som sker i världen.

N

är man läser tidningen eller tittar på tv-nyheterna idag är det lätt att bli pessimistisk inför framtiden. Världen kan verka full av mer lidande och elände än någonsin. Men vet du hur världen ser ut, egentligen?

Vet du till exempel hur många barn som börjar skolan runt om i världen? Om ANDERS SYLWAN du känner dig lite osäker är du inte ensam. Faktum är att svenskar har dålig koll på läget i världen. Ofta känner man inte till alla framsteg som sker och många tror att utvecklingen går bakåt i stället för framåt.

För att ändra den här bilden driver Svenska FN-förbundet projektet Världskoll och sajten världskoll.se.

Med världskoll.se kan du se hur världen egentligen ser ut genom att jämföra lingsländerna i extrem fattigdom. I dag länder, se globala utvecklingstrender, läsa har denna siffra sjunkit till 22 procent. artiklar och se videoklipp om livet i ett anRäknat i antalet människor betyder det att nat land. På världskoll.se kan du också få 700 miljoner färre människor i dag lever i reda på att antalet barn som börjar skolan i extrem fattigdom jämfört med 1990. Detta världen har ökat kraftigt de senaste decenhar skett trots att världens befolkning ökat nierna. I dag börjar nio av tio barn runt om under samma tid. I dag är det, otroligt nog, i världen i skolan – fler än någonsin tidiförsta gången någonsin som andelen och gare. Men det är inte det enda området där antalet extremt fattiga minskar i alla delar det skett stora framsteg. av världen samtidigt.

De allra största framstegen vad gäller DET FÖRSTA AV FNs åtta millenniemål är att fattigdomsminskning har gjorts i Kina, halvera andelen extremt fattiga i världen. världens folkrikaste land. Den enorma Extrem fattigdom definieras av Världsbanekonomiska tillväxt som ligger bakom Kiken som att försöka överleva på 1,25 dollar nas imponerande framgång har dock inte om dagen. Tittar man på Världsbankens skett i samma utsträckning i regioner som fattigdomsstatistik ser man att det skett Afrika söder om Sahara och Sydasien, även en kraftig förbättring i världen under de om den extrema fattigdomen de senaste senaste decennierna. 1990 levde 47 åren minskat även här. procent av alla människor i utveckDet finns också andra globala utveck-

lingstrender som går i rätt riktning. Antalet människor som inte har tillgång till rent vatten har halverats sedan 1990 och totalt har nu nästan nio av tio människor på jorden tillgång till rent vatten. Även läskunnigheten ökar globalt sett och i världens fattiga länder kan i dag 80 procent läsa och skriva.

Dessa framsteg, tillsammans med den kraftiga minskningen av andelen extremt fattiga i världen, ger förhoppningsvis goda förutsättningar för framtiden.

»I dag är det, otroligt nog, första gången som andelen och antalet extremt fattiga minskar i alla delar av världen samtidigt.»

DE FRAMSTEG VI ser i dag är delvis ett re-

sultat av det viktiga arbete som FN gör varje dag – oavsett om det är att få fler barn till skolan genom att servera gratis skolmat, att stötta människor som vill starta egna företag eller se till att fler kan dricka rent vatten. Eftersom Sverige är en av världens största bidragsgivare till FN ska vi klappa oss själva på axeln och känna stolthet över att vi är med och bidrar till en bättre värld. Nu är det viktigt att världen fortsätter arbeta för att ännu fler människor ska få ta del av dessa framsteg.

Trots att det finns mycket kvar att göra går utvecklingen på många områden i rätt riktning. På världskoll.se kan du hitta fler globala utvecklingstrender och jämföra länder för att få koll på läget i världen. Med FN-förbundets quizapp Världskoll kan du utmana andra om vem som har bäst koll på läget i världen. Nyligen lanserades också Världskolls podcast där olika gäster bjuds in för att diskutera globala frågor.« Anders Sylwan är Projekthandläggare, Världskoll.