Nr 8 December 2017 Årgång 50 30 kr
Studieförbundet Vuxenskolans tidning
ALEXANDRA PASCALIDOU:
Små ord av stor betydelse FUNKTIONSVARIATIONER
Välkommen på middag – hos Pierre LARM FRÅN BIODLARE
LIVSFARLIGA BAKTERIER
Vårdkris hot mot vår hälsa
Färre bin ger sämre skördar
6 SIDOR SPECIAL
…OCH SÅ SVERIGE RUN T, NOTERAT OCH KRYSS
Vår nya deckarstjärna Lina Bengtsdotter hämtar intrigen från landsbygden: ”Jag tror att den trollbinder”
Ingång
LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #8 2017
ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT
Framtidstro ett vinnarkoncept
Anders
3
aktuella
F
öljer man medierapporteringen kan man lätt få nya och visa att det går att göra skillnad. Ett arv som vi ett intryck att framtiden går i moll. Rapportealla har ett ansvar att förvalta och utveckla. ringen berättar om flyktingströmmar, krig, kliI det har folkbildningen inte bara möjlighet utan ockmatutmaningar och att många – inte minst yngså en skyldighet att bidra. re – är tveksamma till demokratins institutioner. DET SKA VI inte göra okritiskt. Det finns anledning att Det är en verklighet vi aldrig kan, eller får, bortse ständigt ifrågasätta och värdera fakta. För folkbildifrån. ningen är kritiskt tänkande ett fundament. Kritiskt Kampen mot orättvisor, fattigdom, diktaturer, flyktingkatastrofer med mera finns alltid högt upp på listan tänkande är en viktig del i att utveckla och ge insikt. Att över frågor som engagerar oss. Vi har alla ett ansvar för tänka kritiskt är inte att se på omgivningen och världen att agera och bidra till att göra en bra värld bättre och genom negativa eller pessimistiska glasögon. Insikt är inte glömma att alla – också små insatser – grunden för en åsikt! ANDERS ÖHBERG gör skillnad. SV har en viktig roll som samhällsaktör. Vi Samtidigt finns en risk för att den rapporhar valt att i dagsläget fokusera vårt externa tering som sköljer över oss får oss att ”tappa opinionsarbete på fyra områden: demokrati, sugen” och framtidstron. Om framtiden vet hållbarhet, integration och jämställdhet samt man bara en sak med säkerhet – det blir aldfunktionsrätt. rig som det varit. I det ligger en insikt om att På alla dessa – och många fler – områden vi med hjälp av bildning, kunskap, utveckkan vi antingen välja att fokusera på att belingsinsatser och en stark vilja till förändring, skriva problemen som oöverstigliga, eller kan förändra förutsättningar och villkor för välja att se möjligheterna. människor och att det bygger samhället. Och NÅGON HAR SAGT att den som har roligast vindet finns positiva tecken. ner. FATTIGDOMEN MINSKAR, ALLT fler lever i demokratiska Annorlunda uttryckt kan man säga: Den länder, sjukdomar som exempelvis mässling och tursom vågar peka på utmaningarna men samberkolos skördar inte lika många offer som tidigare och tidigt klär sina tankar i en offensiv människors tillgång till kunskap och information växer framtidstro, i både det lilla och i det hela tiden. stora, kommer att betyda mest för Hans Rosling var en mästare i att, mitt uppe i arbetet framtiden och påverka flest. Kalla med att konkret ta itu med utmaningarna, inspirera oss det gärna vinnare.« andra med bilder som visade att saker går i rätt riktning ANDERS ÖHBERG och därmed inspirera oss att ”ta det extra lilla skäret”, anders.ohberg@sv.se göra den extra insatsen, vara innovativa, utveckla det
Fler äldre i beslutande församlingar är en fråga SPF Seniorerna driver. Bra. Riksdagen behöver förstärkas med den kompetens och erfarenhet som äldre har.
»Kritiskt tänkande är en viktig del i att utveckla och ge insikt.»
REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: THRON ULLBERG
2 IMPU L S NR 8 201 7
E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu
Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se
FOTO: THRON ULLBERG
Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.
Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se
#metoo är en viktig kampanj som inte får bli en dagslända. Kampen för allas rätt till sin kropp är självklar mänsklig rättighet. Julen är ljusets högtid, men inte för alla. Miljoner människor upplever mörker i flyktingläger och på vandring från förtryck och terror.
MI
L J Ö MÄR K T
Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se
Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm
Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se
Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.
Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0
TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).
5041-0004 Trycksak
Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.
”
Mjukgörande ämnen, som visat sig vara reproduktionstoxiska, innebär att de påverkar förmågan att få barn. Mjukgörarna är numera förbjudna att använda inom EU och därför ska de även tas bort från förskolorna. Naturskyddsföreningen.
INNEHÅLL
Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se
Tack för att vi får vara med!
26
» Här på Gotland är vi väldigt stolta över närvaron i senaste numret av Impuls (och peppade till att fortsätta skicka in artikelidéer). Anna Tiles, SV Gotland
4 Livsfarliga bakterier
FOLKHÄLSA. Världshälsoorgani-
sationen slår larm: Antibiotikaresistenta bakterier är ett av de största hoten mot mänskligheten. För få vårdplatser i Sverige ger snabbare spridning.
Reportage om svetscirkel på Gotland i Impuls nr 7.
Gör så att alla kan rösta i valet
14 Årets deckardebutant
PORTRÄTT. Lina Bengtsdotters spänningsroman ”Annabelle” utspelar sig på landsbygden. Den översätts till en rad språk – svensk landsbygd attraherar.
18 Middag hos mig
SOCIALT. En gång i veckan bjuder de varandra på
14
ANTIBIOTIKARESISTENTA BAKTERIER
middag. De har funktionsvariationer och får hjälp med matlagningen av cirkelledare från SV.
»Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot vår hälsa.»
22 Livsviktiga bin
MILJÖ. Stora delar av livsmedels-
produktionen är hotad om det inte finns bin. Nu gör Svenska Bin och Swedish Gardens, ett nätverk för de finaste park- och trädgårdsanläggningarna i Sverige, gemensam sak för att få bina att trivas.
26 Impuls fyller 50!
FOTOGRAF. Thron Ullberg, i dag en av Sveriges
främsta porträttfotografer, har tagit bilder av kulturpersonligheter till Impuls under fyra decennier.
22
4 DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 13 Krönika Poesins kraft // Alexandra Pascalidou 32 Puls 33 Noterat 34 Kryss 35 SVs egen sida 36 Baksidan I spåren av #metoo // Anneli Rogestam
» Vi skickar ut en uppmaning till Kronobergs alla kommuner. Detta så att de kan ta ställning till om de ska stödja sina medborgare med intellektuell funktionsnedsättning att kunna göra sin röst hörd i valet 2018. Med ett valdeltagande på mellan 20 och 40 procent råder ett gigantiskt demokratiskt underskott i den väljargruppen. En studiecirkel med avslutande politisk debatt kan ändra på detta. SV Kronoberg
Impuls är tillbaka den 13 februari 2018. Redaktionen önskar alla
God Jul och Gott Nytt År! N R 8 2 017 I MPU L S 3
SAMHÄLLE » ANTIBIOTIKARESISTENS
4 IMPU L S NR 8 201 7
Vårdkrisen ett hot mot folkhälsan Det finns ett nära samband mellan brist på vårdplatser och sjukhuspersonal och antibiotikaresistens. 65 000 patienter på svenska sjukhus drabbas årligen av vårdrelaterad infektion.
»
TEXT MARIA ORTLER N R 8 2 017 I MPU L S 5
SAMHÄLLE » ANTIBIOTIKARESISTENS BIRGITTA LYTSY
»Underbemanning och överbeläggningar riskerar att öka risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner.»
E
tt aktuellt problem inom vårdrelaterade infektioner. Varje år svensk sjukvård är bristen drabbas närmare 65 000 patienter på vårdplatser och sjukpå svenska sjukhus av en vårdrelavårdspersonal. Vårdplatsterad infektion av varierande allvarbrist som leder till underbelighetsgrad, enligt en ny publicerad manning och överbeläggningar risrapport från Sveriges Kommuner kerar att öka risken för smittspridoch Landsting (SKL). ning och vårdrelaterade infektioner. – Minskade vårdrelaterade infektioner ger minskad antibiotikaanHär finns ett nära samband med vändning inom vården, säger Birantibiotikaresistens, säger Birgitta gitta Lytsy. Lytsy, hygienöverläkare på Akademiska sjukhuset. – Vårdrelaterade infektioner är Den 16 november hölls viktiga att förebygga. Detta antibiotikaforum, arrangemed tanke på att de i störrat av Folkhälsomyndighere utsträckning än samten i Stockholm. Hygien hällsförvärvade infektioner orsakas av resistenta överläkare Birgitta Lytsy bakterier. Vårdrelaterade berättade om hur man kan infektioner blir alltmer minska de vårdrelaterade svårbehandlade. Därför infektionerna och därmed är det dags att börja jobba antibiotikaförskrivningen mer med hur man förbygpå sjukhus. Hon lyfte fram ger dessa infektioner i Svehur en god hygien minskar Birgitta Lytsy. rige, säger Birgitta Lytsy. risken för smittspridning av resistenta bakterier i vårdmiljöer. UNDER DEN PERIOD då nedrustningen – Vårdrelaterade infektioner av vårdplatserna i Sverige pågått, drabbar de allra mest infektionskänsliga patienterna. De är vanligast har forskare och myndigheter varnat för att detta kan öka infektioinom den högspecialiserade vården nerna. Experter bedömer att viktiga som exempelvis neonatalvården, riskfaktorer för spridning av antiintensivvården, hos transplanterade biotikaresistens, förutom felaktig patienter, cancerpatienter och inom användning av antibiotika är bristen brännskadevården, säger Birgitta på vårdplatser inom sjukvården. Lytsy. Särskilt enkelrum med egen toalett DET ÄR VISAT att vårdrelaterade inoch många omflyttningar av patienfektioner kan förebyggas upp till 50 ter. procent. Grundläggande är att vårdI Sverige har antalet vårdplatser personal håller en hög följsamhet minskat med 10 000 under de senaste 20 åren. Detta trots att sjuktill hygienrutiner. Det gäller handhygien, klädsel samt att ytor och sköterskor, barnmorskor och läkare föremål rengörs, desinfekteras och har larmat om att patientsäkerheten steriliseras på ett adekvat sätt. hotas. – Dagens situation med personalbrist är en allvarlig risk. SjukSAMTIDIGT SOM BEFOLKNINGEN har vårdspersonalen hinner inte följa ökat med nästan 13 procent har det hygienriktlinjer om arbetstempot är genomsnittliga antalet öppna vårdplatser per år minskat med nära 30 för högt. Eller om antalet patienter procent sedan slutet av 1990-talet, överstiger det som det är dimensionerat för, vilket blir fallet med övervisar statistik från (SKL). Antalet beläggningar. På grund av tidsbrist disponibla vårdplatser i genomsnitt händer det att sjukvårdspersonalen hade år 2016 minskat till 23 189 inte hinner desinfektera händerna stycken. Minskningen av antalet eller städa vårdrum ordentligt melvårdplatser går allt snabbare. lan patienter, säger hon. Svensk sjukvård har lägst antal sjukhusplatser i EU och Europa i DRYGT EN TREDJEDEL av alla vårdskaförhållande till befolkningen, enligt dor på svenska sjukhus utgörs av Eurostat.« 6 IMPU L S NR 8 20 1 7
Det största hotet mot mänskligheten Antibiotikaresistenta bakterier är ett av de största hoten mot mänskligheten. Det är Världshälsoorganisationen (WHO) som slår larm: Nu är det bråttom att ta fram nya typer av antibiotika eftersom ökningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar snabbt.
»
TEXT MARIA ORTLER
N R 8 2 017 I MPU L S 7
SAMHÄLLE » ANTIBIOTIKARESISTENS
I
dag räknar Världshälsoorganisationen (WHO) antibiotika resistenta bakterier som ett av de allra störta hoten mot mänskligheten. I februari publicerade WHO för första gången en lista över tolv svårbehandlade bakterier, där behovet av nya typer av antibiotika är skriande. Även i Sverige ökar antibiotikaresistensen. Det finns både vetenskapliga och ekonomiska hinder som behöver överbryggas för att läkemedelsföretagen ska ta fram nya antibiotika. Det är bråttom med tanke på den stora ökningen av antibiotikaresistenta bakterier. Regeringen vill ge läkemedelsindustrin pengar för att skynda på utvecklingen av nya antibiotika som står emot de motståndskraftiga bakterierna. Socialminister Annika Strandhäll säger: – Antibiotikaresistens är ett av de största långsiktiga hoten mot en modern sjukvård och mot vår hälsa. Det här beslutet handlar om att långsiktigt bidra till att säkerställa vårt skydd. – Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att kartlägga vilka åtgärder som behövs. Det handlar om att hitta nya modeller för att ge läkemedelsindustrin starkare ekonomiska incitament för att forska vidare på området. ANTALET SVENSKA FALL där människor
smittats av de multiresistenta bakterierna MRSA och ESBL har ökat flera år i rad, enligt Folkhälsomyndigheten. Förra året anmäldes drygt 4 400 fall i Sverige där människor smittats av MRSA. Det innebär en ökning med 14 procent jämfört med året innan. Antalet fall av ESBL ökade samtidigt med drygt 11 procent till totalt 10 689 anmälda fall i Sverige 2016. WHO har varnat för att det utvecklas alltför få antibiotika mot de allra farligaste bakterietyperna. Vad som behövs är helt nya sorters antibiotika – det är 30 år sedan forskare senast hittade en ny antibiotikatyp. MALIN GRAPE, ENHETSCHEF på Folk-
hälsomyndigheten lyfter fram olika orsaker till att utvecklingen med att ta fram nya antibiotika går långsamt. – Det ena är att vi ser att det rent vetenskapligt blivit svårare att få fram nya antibiotika. – Det andra är att det inte är lönsamt för läkemedelsföretagen att ta fram nya antibiotika. Den affärsmodellen som finns, när det gäller läke8 IMPU L S NR 8 201 7
ANNIKA STRANDHÄLL
»Antibiotikaresistens är ett av de största långsiktiga hoten mot en modern sjukvård och mot vår hälsa.» medel går ut på att läkemedelsbolagen får mer pengar ju mer de säljer. Det är inte lönsamt när det gäller antibiotika som har korta behandlingstider. Därför väljer läkemedelsföretagen att investera i andra läkemedel. SVERIGE MED FÅ miljoner invånare var
redan från början en liten marknad. Vi tillhör världseliten när det gäller att hålla nere antibiotikaanvändning. Det gör vår marknad ännu mindre. Detta i sin tur gör läkemedelsbolagen tveksamma till om det är värt besväret att gå igenom vår tillståndsprocess för att lansera nya antibiotika i Sverige. – Att ta fram nya antibiotika är främst en utmaning på globalnivå. Vi på Folkhälsomyndigheten kan inte lösa hela problematiken med antibiotikaresistens. Men ambitionen är att bidra med en liten pusselbit i alla fall, säger Malin Grape. OTTO CARS ÄR professor i infektions-
sjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av det internationella nätverket mot antibiotikaresistens ReAct. Han var även en av grundarna till Strama på 1990-talet. Sverige var tidigt ute med att bedriva ett strategiskt arbete mot antibiotikaresistens på både nationell och lokal nivå koordinerat genom nätverket Strama (Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens). Enligt Otto Cars är en av anledningarna till att nya antibiotika dröjer att det finns kunskapsbrister i hur de motståndskraftiga bakterierna fungerar. Han ser gärna att forskare från olika länder går samman. – Vi behöver överbrygga svårigheterna att ta fram nya antibiotika och se till att de görs tillgängliga globalt. Annars kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara ett av de största hoten mot hela världens sjukvård, säger Otto Cars. Sverige har ett jämförelsevis gott resistensläge tack vare en lång tradition av arbete för minskad antibiotikaanvändning och resistens. Vi deltar aktivt i de globala insatserna. Men vårt land påverkas av en försämrad global situation.«
Annika Strandhäll.
Malin Grape.
Vi använder allt mindre antibiotika I Sverige har antibiotikaförbrukningen minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. TEXT MARIA ORTLER
D
et är viktigt att antibiotika bara används när den verkligen behövs och på rätt sätt. Det är alltså av stor betydelse med en rationell antibiotikaanvändning. Ibland kan man avvakta med att ge antibiotika, säger överläkare Olov Aspevall, vid Folkhälsomyndigheten. En viktig faktor för att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens är att hålla nere användningen av antibiotika. Ju mer av den som sprids, desto snabbare kan bakterierna anpassa sig och stå emot antibiotikan. I Sverige finns det behandlingsrekommendationer som ger stöd till läkare att använda antibiotika på rätt sätt. VIKTIGA BIDRAGANDE ORSAKER till
Sveriges relativt sett goda läge är en
Olov Aspevall.
reglerad försäljning av antibiotika och en god övervakning av antibiotikaförsäljningen. – Inom sjukvården är man förhållandevis frikostig med att ta odlingar på patienter vilket genererar data till kontinuerlig resistensövervakning, säger Olov Aspevall. Hittills kan dödsfallen i Sverige räknas i hundratal årligen till följd av antibiotikaresistens, enligt Folkhälsoinstitutet. En exakt siffra är svår att få fram eftersom det i många fall handlat om multisjuka personer där den avgörande dödsorsaken är svår att fastställa. MINST 25 000 MÄNNISKOR uppskat-
tas dö varje år inom EU till följd av infektioner orsakade av några betydelsefulla resistenta bakterier. Det visar en rapport om svenskt arbete
för antibiotikaresistens från Folkhälsomyndigheten. Globalt beräknades antalet dödsfall till följd av multiresistenta bakterier 2014 till omkring 700 000. Detta enligt en rapport som finansierats av den brittiska regeringen. Men nya multiresistenta bakterier utvecklas hela tiden och dödsfallen har troligen stigit sedan dess. Om trenden fortsätter kommer det enligt den brittiska rapporten innebära att dödstalen till följd av resistenta bakterier kan stiga till tio miljoner om året 2050. Det är fler än vad som dör i cancer. Den här typen av globala beräkningar innehåller samma typ av mätproblem som i Sverige. Och därmed flera andra osäkerhetsfaktorer, vilket andra forskare har påpekat. Multiresistenta bakterier är ett mycket stort problem.«
N R 8 2 017 I MPU L S 9
Sverige Runt
DET HÄNDER I SV
Det är fullt ös i musiklivet i Skaraborg. Här bandet ”Frozen Iller”.
4 q 57
3
6
0 2
1FALKÖPING
Här sjuder musiklivet SV Musik & Ungdom Ska raborg har fått ett lyft. Två tidigare heltidsmu siker, Jörgen Bolmstad och Tobias Johansson, är verksamhetsutvecklare. De hinner knappt med att starta nya cirklar i den takt de vill. MUSIK. SV Skaraborg har massor med nya band med medlemmar i olika åldrar, ett nytt musikhus har byggts och nya speltillfällen skapats.
PÅ GÅNG I SV
DECEMBER
Musikhusen är fulla så flera band får trängas i samma lokal. Tobias och Jörgen är nöjda med den nya tekniken för till exempel närvarolistor. – Om vi erbjuder smarta lösningar som ligger i framkant blir våra deltagare supernöjda. Flera band tycker det är toppen med e-listor, de får mer tid över till verksamheten i stället för att lägga tid på att
posta eller svänga förbi med papperslistor. – Det sparar ju också tid för oss och att vi blir mer miljövänliga är en bonuseffekt. DE VILL LYFTA fram två
band som båda har rep lokaler hos SV i Falköping: ”Jim the Band” och ”Frozen Iller”. Ursprunget till ”Jim the Band” startade 2014 när de vann en musiktävling i radions P4
9 1
med låten ”Ten years with you”. När de fick erbjudande om att spela på en countryfestival i oktober i år tog de namnet ”Jim the Band”. Nu satsar bandet på eget material. Heavy Metalbandet ”Frozen Iller” bildades officiellt 2007 och de startade en studiecirkel strax efter. 2013 kom första skivan och efter det har bandet gett ut flera skivor.«
8 e w 2 STOCKHOLM
Ministerbesök INTEGRATION. Anna
Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, besökte i november Alma folkhögskola, och träffade deltagare och företrädare för skolan. Hon besökte även Kompasshuset, som är Studieförbundet Vuxenskolans verksamhet för arbetslösa och nyanlända.
3 EDSBYN
14 Mustafa på Sverigeturné TORSDAG
2017
HOVMANTORP 17 JANUARI Ann-Sofie Engman föreläser om utbrändhet och utmattning. Plats: Storgatan 46. Tid: 18.00. Arrangör: SV Kronoberg. KUNGSÖR 30 JANUARI Pia Ax Forslund föreläser om hur andningen påverkar ditt mående. Plats: Biblioteket, Drottninggatan 24. Tid: 18.00. Arrangör: SV Västmanland.
10 IMPUL S NR 8 201 7
INTEGRATION. Tidigare
i år fick Mustafa Panshiri Studieförbundet Vuxenskolans (SV) pris som årets folkbildare. Nu fortsätter han att resa runt i landet och föreläsa och träffa ensamkommande flyktingbarn. I Edsbyn hölls före läsningen på Röda Kvarn under temat Kreativ integration. Mustafa Panshiri tog bland annat upp frågan om
vad ett mångkulturellt samhälle egentligen är. I VISSA bostadsområden,
särskilt kring större städer, bor personer som representerar många olika kulturer. Men en kultur saknas, nämligen den svenska. – Det är dags att börja prata om det, säger Mustafa Panshiri, som besökt 153 av landets 290 kommuner.«
Årets folkbildare, Mustafa Panshiri, besökte Edsbyn nyligen. FOTO: MATILDA ASP
Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39
4LULEÅ
Cirkel med 35 år på nacken En av de äldsta studie cirklarna i landet är ”Kvinnohistoria” hos SPF Seniorerna Åkerbäret, Luleå. – Den har pågått i 35 år utan avbrott, säger Gun Hellström, en av de tio kvinnorna i cirkeln.
onsdag samlas gruppen i Åkerbärets egen lokal vid Södra hamn i Luleå. Det dukade kaffebordet är också deltagarnas ”skolbänk”. – Den sociala samvaron är lika viktig som vårt studieämne, säger Gun Hellström. Litteraturcirkeln, som startades av Margareta Wennberg, Luleå, handlar om kvinnor som utmärkt sig i historien. att läsa olika avsnitt som sedan diskuteras i cirkeln. – Det handlar om duktiga kreativa kvinnor som exempelvis Alva Myrdal, Barbro
Psykvecka PSYKISK HÄLSA. Årets
psykvecka (45) gav avtryck i Västerbotten. Det hölls föredrag och anordnades aktiviteter i Umeå, Storuman, Skellefteå, Norsjö och Lycksele. SV Västerbotten var en av arrangörerna.
6 HUDIKSVALL
Flyktinggala GALA. En
stödgala för ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan hölls i Hudiksvall. Den anordnades av Hudiksvall-Nordanstigs asylkommitté och SV.
LÄSECIRKEL. Varje
DELTAGARNA TURAS om
5 UMEÅ
En av landets äldsta studiecirklar. ”Kvinnohistoria” hos SPF Seniorerna Åkerbäret, Luleå, har 35 år på nacken. Från vänster: Hjördis Andersson, Hjördis Eriksson, Inga-Britt Strömbäck, Ulla Öberg, Gun Hellström, Eivor Isaksson, Annmari Petersson och Inez Boström. Kerstin Mannberg saknas.
”Bang” Alving, Marie Curie och Herta Müller. Just nu håller vi på med den kvinnliga polisen Eine Johanssons ”Finnkäringen, finnpolisen – mitt liv”, berättar Gun Hellström, som själv verkat som cirkelledare ett flertal år. Studiecirkeln går i Studieförbundet Vuxen-
skolans (SV) regi. I dag kan ingen där med säkerhet säga när cirkeln startade. – NÄR JAG KOM till Vuxen
skolan i Luleå för 28 år sedan, hade cirkeln redan hållit på i flera år. 35 år utan avbrott är beundransvärt, säger Anette Baudin, som i
9 ÖREBRO
0 FLÄSTA
Ny Arena ska hjälpa unga vuxna få jobb november beviljades Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro län medel från Folkbildningsrådet för att driva projektet Ny Arena. Det syftar till att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad och matcha unga vuxna som varken studerar eller arbetar till anställning. Projektmedlen kommer från Folkbildningsrådet för matchningsinsatser. Det är en del av regeringens strategi ”Vägar framåt – för unga som varken arbetar eller studerar”. Under tre år har årligen cirka tre miljoner fördelats till olika matchningsinsatser runt om i landet.«
vintras gick i pension som verksamhetsutvecklare på SV. Enligt Anette Baudin finns det en liknande studiecirkel i Sverige som är äldre än ”Kvinnohistoria” i Luleå. – Den har varit verksam i 40 år. Men jag tror att cirkeln i Luleå är näst äldst i landet.«
PROJEKT. I
Anna-Lena Thornberg och Maria Östby, är projektledare för Ny Arena hos SV Örebro län.
Julmarknad MARKNAD. Julmarknaden
i Västerbackens bygdegård i Flästa i Hälsingland genomfördes traditions enligt. Flera hundra besökare kunde botanisera bland hantverk, smycken och olika former av mat. Kristina Pennlöv sålde lotter tillsammans med Helena och Ella PennlövSundberg. Behållningen går till ett kvinnokooperativ i Solai i Kenya, ett projekt som tidigare drevs av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).
TEG. Råvarorna är viktiga, var ett tips som Jenny Berg lämnade när hon i hemkunskapsköket i Centralskolan i Teg visade hur man bakar praliner. SV Västerbot7 ten arrangerade.
8 HÄSSLEHOLM
Teatergästspel TEATER. Stoby bygde
gård norr om Hässleholm gästades av Cecilia Hjalmarssons teatergrupp. Den spelade ”Y Viva Espana”, som handlar om ett uppror på ett vårdhem. Arrangörer var SV, LRF och Bygdegårdarna i Skåne.
q
21:a
upplagan av Nordiska biblioteksveckan och ”Kura skymning” har genomförts på bibliotek i hela Norden. 13 november var det dags på stadsbiblioteket i Skellefteå. Kvällen inleddes av Yvonne Munter, och Eva Ljung berättade om Kura skymning och tände ljus. Arrangörer var Före ningen Norden, Studieförbundet Vuxenskolan och Stadsbiblioteket. N R 8 2 017 I MPU L S 11
Sverige Runt
DET HÄNDER I SV
Hantverkscirkeln Tråden i Lund för nyanlända kvinnor är gratis. Där lär de sig också svenska. I mitten med röd scarf Kristina Pihl, ledare för Tråden. wLUND
Tråden – för nyanlända kvinnor Tråden är en hantverks cirkel i Lund för kvinnor som nyligen kommit till Sverige. INTEGRATION. I cirkeln
blandar deltagarna textilt hantverk med att lära sig svenska. Det är 13 kurstillfällen och den avslutas med en vernissage. Då får deltagarna
tillfälle att visa vad de gjort när de träffats i cirkeln. Ledare för Tråden är Kristina Pihl. Jonas Eriksson är verksamhetsutvecklare
i SV Lundabygden. Han säger: – Vi har tidigare drivit kursen med bidrag från Lunds kommun. Jag vet inte om vi får stöd för
nästa termin men vi har bestämt att vi kör kursen i alla fall. Vi tycker att den är så viktig och har sett hur mycket deltagarna uppskattar den.«
e RONNEBY
Målarcirkel blev utställning Ett resultat av en målar cirkel i Ronneby hos Stu dieförbundet Vuxensko lan (SV) Blekinge blev en utställning. MÅLNING. Samlingsut-
ställningen med verk skapade av deltagarna i 12 IMPUL S NR 8 20 1 7
cirkeln hade vernissage den 3 december i SVs lokaler. – Ledare var Christin Ohlin, som är utbildad vedic art-lärare. Vedic art är ett frigörande och kravlöst målande där den inre upplevelsen är
viktigare än resultatet, berättar Christin Ohlin: Varje resultat begrundas och avslutas med konstaterandet ”så här blev det den här gången” och bearbetas sedan vidare någon annan dag.«
Christin Ohlin (i mitten) leder målarcirkeln i Ronneby. Deltagare är Lena Karlsson, Elisabet Petersson, Ing-Greth Hedlund och Ann-Christin Fyhr.
Krönika
…OM POESINS KRAFT
Några få ord kan förändra hela liv
N
är jag gick i sjunde klass i Rinkebyskolan, som i medierna kallades för Sveriges värsta skola, fick vi finbesök en dag. Det var en livs levande författare, Gunilla Lundgren, som hade skrivit flera barnböcker och arbetat med barn i Syd afrikas kåkstäder. Nu kom hon till vår fattiga förortsklass som bestod av elever från ett 20-tal olika länder. När hon bad oss skriva dikter om vår verklighet förvandlades jag till ett fyrverkeri av glädje. Orden som bara hade väntat på ett klartecken exploderade ut ur min kropp och rann ner på pappret. Min dikt ”Rinkeby mitt i världen” kom att öppna helt nya världar och rulla ut röda mattor. Den publicerades i tidningar och böcker och jag fick recitera den i riksdagen och i tv. Tänk att några väl valda ord kan ge och få vingar, att de kan nå en publik och få den att tänka till. Författarbesöket och poesiövningen blev början på det jag aldrig ens kunnat drömma om – mitt eget författarskap.
dödsskjutningarna som de senaste åren skördat unga liv. Människor som ofta reduceras till objekt tar till orda, kliver fram som subjekt och skapar sina egna narrativ. Så går de från statister till protagonister.
ALEXANDRA PASCALIDOU
Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.
POESINS KRAFT ÄR historiskt och universellt
omvittnad. Det påminns jag om när jag ser filmen ”Neruda” på Stockholms Filmfestival där den chilenska Nobelpristagaren i litteratur, Pablo Neruda, tvingas gå under jorden och fly för att hans ord blir vapen. Men ord går inte att stoppa vid gränskontroller. Nerudas ”Canto General” blev kampsångerna som mobiliserade motståndsrörelsen mot militärdiktaturen på
andra sidan jordklotet, i mitt hemland Grekland. Samma kraft mötte jag nyligen när före ningen Förenade Förorter arrangerade deltävlingen ”Ortens bästa poet” i Rinkeby. Poeter från förorter runtom i landet, från Rosengård till Råslätt, läser upp sina dikter om allt från flykt och fattigdom till
DET SJUDER AV liv och kamplust i Folkets Hus denna söndagskväll. Nästan 600 personer, mestadels unga, trängs längs väggarna, i gångarna. Eldsjälar, inspiratörer, kreatörer med rötter i världens alla hörn. Men jag saknar medierna som annars ivrigt tar på sig skyddsvästarna och taxin ut för att rapportera om problemen i förorterna. Var är de nu när de har chansen att äntligen nyansera bilden av områden de stämplar som no go-zoner? Nu hade de kunnat lyssna på aspirerande konstnärer som får publiken att gråta, skrika och jubla. En publik av bruna och svarta kroppar, slöjor och träningsoveraller. Bara en handfull av alla på plats är vad man slentrianmässigt skulle kalla för etniska svenskar. Jag går fram till en av dem, en ensam kille med en kamera, och tackar och frågar hur han hittade hit. Han svarar: ”Jag älskar poesi. Och alla snackar ju så mycket skit om förorterna så jag ville kolla läget och bilda mig en egen uppfattning”. POESIN KAN FUNGERA som en murbräcka. Men då krävs det att fler följer den unga killen. Att flera vågar korsa gränserna och ta sig igenom de osynliga murarna för att fira konsten, kraften och kreativiteten.«
N R 8 2 017 I MPU L S 13
PORTRÄTTET » LINA BENGTSDOTTER
”Den svenska landsbygden trollbinder” Lina – en ny svensk Kombinationen svensk landsbygd och deckare tycks vara deckaroemotståndlig utomlands. Senaste stjärnskottet i denna framgångsrika exportgren är debutanten Lina Bengtsdotter, vars stjärna prisade ”Annabelle” utspelar sig i Gullspång. Framgångsreceptet
kan förstås även vara huvudkaraktärens spännande komplexitet. Med både styrkor och förargliga mänskliga svagheter påminner hon om Lina Bengtsdotter själv. TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG
L
ina Bengtsdotters succé med deckardebuten ”Annabelle” liknar en solskenshistoria. Långt innan denna läsvärda och rosade spännings roman om 17-åriga Annabelles spårlösa försvinnande i Gullspång röstades fram som Årets bästa deckardebut hade den sålts till 13 länder. Förvisso hade Lina Bengtsdotter skrivit några noveller, men i grunden var hon gymnasielärare i svenska och psykologi. När framgången väl inträffade var hon oförberedd, närmast chockad. – Jag var inte beredd på det. När jag förstod att det var jag som blev Årets bästa deckardebut började jag gråta. Jag var så glad! säger hon.
DET ÄR EN lugn söndagseftermiddag i det välmående villaområdet Stocksund utanför Stockholm, döttrarna är hos exmaken. Tidigare på dagen har Lina Bengtsdotter suttit på sin kammare och skrivit på uppföljaren
14 IMPUL S NR 8 201 7
till ”Annabelle”; hon behöver en nypa frisk luft. Det blir en rask promenad runt villorna, som hon brukar för att ge kreativiteten en skjuts. Under skrivandet hade hon en dröm om att bli utgiven och läst. Inte nog med att hon blev bönhörd, svenska förlag slogs med varandra om manuset och utländska förlag i bland annat Norden, Polen, Nederländerna och inte minst Tyskland stod på rad för att köpa manuset. Denna ohejdade internationella läslust kräver sin förklaring. – Jag tror att den svenska landsbygden trollbinder. Folk känner igen sig i småstäder. När jag pratade med en polsk journalist i samband med boklanseringen i Polen, sa han att detta mycket väl hade kunnat hända där. Det är så mycket som känns igen i landsbygden både utanförskap och gemenskap. Dessutom har den sociala kontrollen något eggande i sig.
»
Bokförlag från andra länder står på kö för att ge ut Lina Bengtsdotters spänningsroman ”Annabelle”. Handlingen är förlagd till Gullspång, där Lina växte upp. N R 8 2 017 I MPU L S 15
PORTRÄTTET » LINA BENGTSDOTTER Det förekommer att gamla vänner från uppväxtens Gullspång hör av sig. Ett sådant samtal kan kasta henne 23 år tillbaka i tiden och väcka känslor. – Jag saknar den trygga gemenskapen, det finns en trygghet i att veta vem man är. I en storstad är man rätt rotlös, man kan inte knacka på hos folk och fråga om de kan bjuda på en kopp. Men på landsbygden är man trygg. Det händer att mina gamla kompisar säger att de är lite misslyckade för att de inte kunnat ta sig någon annanstans. Men jag tror att de skämtar och att de innerst inne nog är rätt nöjda med tillvaron. Samtidigt understryker hon att den sociala kontrollen inte bara är av godo, hur bra den än är för bokförsäljningen utomlands. För när alla har fått sina roller cementerade och har ögonen på sig blir det svårt för individen att ta sig i kragen och rycka upp sig. I förlängningen kan det leda både till hopplöshet och vanmakt. – Vi vill så gärna föreställa oss att man i Sverige kan nå vad som helst, men så är det inte. Det blir så orättvist! MEN LINA BENGTSDOTTER har även en annan förklaring än igenkänningsfaktorn till bokens succé: – Jag skrev den spänningsroman som jag själv ville läsa. Jag ville känna något för människorna och orten. Och i centrum står psykologi snarare än brottet. Med andra ord, bokens karaktärer har ett djup och mer eller mindre lösa trådar till henne själv och hennes uppväxt. Den krispiga utomhusluften i Stocksunds fina kvarter får nog minnena av barndomens sämre lottade Gullspång att komma till ytan. Den nedbrända pizzerian som var hennes hem tills hennes biologiska pappa lämnat äktenskapet när hon var blott två år – precis som torpet i boken köptes den billigt för att någon hade tagit sitt liv där. Utan att avslöja något om handlingen i boken kan sägas att Annabelles försvinnande utreds av polisen Charlie Lager. Charlie är både smart och intelligent, men ingen renlevnadsmänniska precis. Hon röker, super och idkar ett utsvävande sexliv. Hon fattar rätt impulsiva och inte helt genomtänkta beslut. – Jag ville skapa en kvinna som är smart, svag och stark samtidigt. En kvinna som är modig, tuff och vågar ta för sig på ett sätt som inte anses okej. Jag tycker om den typen av kvinnor och har drag av det själv. EN ANNAN PARALLELL mellan det fiktiva och det verkliga
livet är Gullspångsälven. Central i berättelsen och outsägligt farlig. Inte bara för dess ovanliga djup på runt två meter. Kraftiga underströmmar kunde när som helst sättas i gång av det närliggande kraftverket. Detta farliga, mytomspunna, vatten med en hög bro var en återkommande lekplats för Lina. – Samtidigt som jag var jätterädd drogs jag till älven, jag tävlade med kompisarna om vem som vågade simma längst ut. Jag var jätterädd, ändå hoppade jag i vattnet! Det var både grupptrycket och en häftig känsla i magen. På ett sätt är jag väldigt orädd av mig, speciellt för saker som folk i allmänhet är jätterädda för, som att ta plats offentligt, framträda, sjunga och prata med främlingar. Däremot kan jag vara rädd för att åk hiss eller att något ska hända mina barn. Då kan fantasin skena i väg. Redan som flicka skenade fantasin i väg. Bland annat hittade hon på berättelser om älven. 16 IMPUL S NR 8 201 7
– Vi skrämde varandra med historier om drunknade och jag var nog värst. Mina berättelser fick de andra barnen att gråta. Berättarbegåvningen fanns där alltså. Passionen för läsning likaså, inspirerad av mamman som var lågstadielärare. Längtan till läsning kom till ytan redan vid fyllda tre. Hon låtsasläste och mimade. Så snart hon lärde sig läsa på riktigt skrev hon ”böcker” till sina syskon. Hon skrev en diktbok till mamma. – Skrivandet gjorde mig lugn, så är det fortfarande. Även om det jag skriver inte blir bok är det inget slöseri. Att hitta ord och formulera sig är en glädje, ett trolleri. Genom skrivandet får jag kontroll, det blir som terapi – när jag tittar tillbaka ser jag ett mönster. HON MINNS HUR högt hon värderade poeten Karin Boye, som liknade mamman till utseendet och hade samma förnamn. Men faiblessen för Boye har ännu en förklaring: – Som barn var jag väldigt religiös, den enda i familjen. I Boye hittade jag lite gemenskap. Jag gillade hennes dikter så mycket att jag skrev dem med tuschpenna på de nya tapeterna i mitt rum. Det var inte så populärt. Hon skrattar, ett mjukt skratt. Hennes väldiga fantasi är naturligtvis en ovärderlig
Lina Bengtsdotter utsågs till årets bästa deckardebutant med boken ”Annabelle”. – Genom skrivandet får jag kontroll, det blir som terapi, säger Lina.
– Jag trodde att jag skulle bli mamma, inget mer. Jag kände att det aldrig blir något med mig överhuvudtaget. Jag misströstade. Jag dagdrömde och fantiserade. Jag kände att det var förutbestämt att jag valde den vägen, mammavägen. Nu var alla dörrar till högre utbildning stängda för mig, för nu är jag mamma. Men så var det inte, mycket mer skulle hända i mitt liv. Det kan man med fog säga. Genom exmaken, som var fotbollsproffs, kom familjen att bo i England innan de återvände till Sverige. Ytterligare två flickor kom till världen. Paret gick skilda vägar. Under åren gick hon skådespelarutbildning och när hon inte upplevde att hon hade talang nog utbildade hon sig till lärare. Hon arbetade heltid som gymnasielärare i psykologi och svenska. Ändå var hon alltjämt sökande. Det fanns så många vägar. Valde hon den rätta vägen? – Jag ville mycket, men visste inte vad det skulle bli av mig. Att välja något betyder att något annat måste väljas bort. Likväl måste man välja, man har bara ett liv. Det var stressande för mig. Jag önskar att jag hade vetat från början att alla bitar skulle falla på plats. Det hade varit lugnare för mig.
>> Exklusivt Namn Lina Bengtsdotter. Gör Författare och lärare. Aktuell Med spänningsromanen ”Annabelle”. Ålder 40 år. ”Även om jag har lite svårt att förlika mig med att jag är vuxen, trodde jag inte att det skulle kännas så bra att fylla 40.” Familj Döttrarna Ebba, 19, Edit, 12, och Ingrid 4 år. Bor Stocksund utanför Stockholm. Fritidsintressen ”Nej, tiden räcker knappt till att läsa och skriva.” Viktigast i livet ”Barnen, familjen och vännerna.”
tillgång vid skrivandet. Men fantasin kan också ställa till det i livet. – Jag ser otäcka kedjor av händelser och tänker att saker och ting ska hända. Som barn oroade jag mig för att mamma skulle dö, i dag oroar jag mig för mina barn. Grubbleriet är nog ett släktdrag. För att dämpa oron rör jag mig, skriver och försöker att tänka rationellt. I boken skildras tonårslivet genom kompisarna till försvunna 17-åriga Annabelle, en tillvaro mättad av sprit, droger, sexuella utsvävningar och inte minst svikna kärleksrelationer. Finns det några likheter till de egna tonåren? – Ja, absolut. Sånt pågick bakom ryggen på de vuxna. Många hade egna agendor och bjöd på sprit och andra berusningsmedel. SJÄLV UPPFATTADE HON sig som vuxen tidigt och flyttade
hemifrån fyllda 17. Fortfarande bar hon på storstilade framtidsdrömmar. Skriva, hålla på med musik eller kanske något än mer storslaget: psykolog. – Det största jag kunde tänka mig var att bli psykolog. På den tiden trodde jag att psykologer hade svar på alla frågor. Tre år senare blev hon med barn. Där och då slocknade alla dessa stora planer.
SKRIVANDET FÖRMÅDDE HON inte välja bort, hon ville så gärna skriva en bok och hade publicerat flera noveller. Samtidigt kunde hon inte välja bort sin enda fasta inkomst. Det blev en både och. Utmaningen för en heltidsarbetande trebarnsmamman var att hitta tid till att skriva. – Jag skrev på nätterna, på t-banan, jag skrev så fort jag fick en sekund över. Vad trött jag blev! Först skrev hon en fiktiv uppväxtskildring – som refuserades. Hon fick rådet att byta genre och skriva om. Någonstans ifrån hämtade hon energi för att skriva ett helt nytt manus. Kanske göt handlingens gastkramande gåta kraft. Händelserna och personerna kom till henne under skrivandet. Efter fyra månader kunde hon skicka förlagen det nya manuset. En dag senare ringer mobiltelefonen. Det är ett sådant ögonblick man minns exakt var man befann sig även långt senare. Hon var i en rondell i Djursholm. Förlaget ville ge ut hennes manus. Sedan hör ännu ett förlag av sig. Det blir en budgivning. Resten är en klassisk solskenshistoria. FRAMGÅNGARNA HAR GETT ett lugn. Bitarna har fallit på plats. Hon vet vad hon ska ägna sig åt. Skriva. En uppföljare till ”Annabelle” har beställts och blir till. – En framgång är ett känt fenomen för mig som levt med en framgångsrik man. När jag var med honom i något sammanhang blev jag synlig, annars var jag osynlig bredvid. Därför är det viktigt för mig att inte bli ett med min framgång. Nu är det första gången i livet som det känns att jag är där jag vill vara, för det bästa jag vet är att skriva. Jag är glad av och tacksam för att kunna skriva, att ägna mig åt det jag älskar. Trots framgångarna och faktumet att hon bor i fina Stocksund hymlar hon inte om att hon har Gullspång kvar i sig, att hon alltjämt är lantis. – Jag kommer från landet och har dialekten kvar. Även om jag har lärt mig att hålla i glaset på rätt sätt så betraktas jag här som tjejen från landet och kan göra bort mig. Och eftersom jag ju är från landet är det lika bra att vara stolt över det, säger Lina Bengtsdotter. Sedan går hon in i villan för att skriva färdigt nästa bok.«
N R 8 2 017 I MPU L S 17
SV-PROJEKT » VÄLKOMMEN PÅ MIDDAG
Välkommen på m
Välkommen på middag! Pierre Nord tar emot i hallen i sin lägenhet i Alingsås. Han hälsar middagsgästerna Linus, Caroline och Ida välkomna. Det är bara lite kvar för Pierre att fixa i köket innan maten kan serveras. TEXT MATS NILSSON FOTO LOTTA PERSSON
P
ierre Nord är veckans värd i Alingsås i ”Välkommen på middag”, ett pilotprojekt som startade våren 2016 i Västra Götaland och Halland. Hushållningssällskapet Väst är initiativtagare och drivande kraft och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har hand om anmälningar och utbildar cirkelledare i samarbete med FUB (föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna). Gästerna hos Pierre bjuds på en alkoholfri välkomstdrink. I köket finns redan Lotta Persson. Hon är cirkelledare och handleder middagsvärdarna när de planerar bjudningen och lagar maten. Pierre och hans gäster turas om en gång i veckan att bjuda hem varandra på middag. De har olika slag av funktionsvariationer och behöver lite hjälp i köket av en stödperson även om de klarar mycket själva. DEN HÄR GÅNGEN har också Camilla
Koch fått rycka in som cirkelledare/stödperson eftersom Lotta har skadat foten. Camilla, som till vardags jobbar på ett serviceboende, och Pierre har tillsammans för18 IMPUL S NR 8 201 7
Hela gänget samlat inför middagen hos Pierre, från vänster: Linus, Camilla, Caroline, Ida, Margareta och Pierre. Lotta saknas på bilden, hon håller i kameran.
middag hos Pierre
N R 8 2 017 I MPU L S 19
SV-PROJEKT » VÄLKOMMEN PÅ MIDDAG
Caroline, Ida och Pierre smuttar på den alkoholfria välkomstdrinken innan det är dags att sätta sig till bords.
berett tacos i några timmar innan gästerna anländer. Pierre har också förberett välkomstdrinken och dukat bordet. Pierre har svarat för inköpen av ingredienser enligt receptet i appen ”MatGlad”. Han och Camilla följer noggrant instruktionerna. Allt til�lagas i kronologisk ordning och inga förkunskaper behövs. ”MATGLAD” ÄR EN app som är gratis
att ladda ned och som Margareta Frost Johansson, Hushållningssällskapet Väst, är synnerligen stolt över. Hon är projektledare och berättar gärna om tillkomsten av ”MatGlad”-appen: – Birgitta Toll, då kostpedagog i Borås stad, kontaktade mig redan 20 IMPUL S NR 8 201 7
2012. Hon hade upptäckt att det helt saknades smarta och moderna verktyg som passade målgruppen, med enkla instruktioner om hur maten kan lagas. Med stöd av medel från Arvsfonden jobbade vi i två år med en app som vem som helst skulle kunna använda för att laga mat. Det blev appen ”MatGlad”. Lotta Persson från Alingsås kommun fanns med från början och hon är i dag cirkelledare och stödperson i ”Välkommen på middag” i Alingsås. APPEN ”MATGLAD” HAR laddats ned 125 000 gånger. Uppföljaren heter ”MatGlad-helt-enkelt” och är en hjälp vid matlagningen särskilt för dem som har läs- och skrivsvårighe-
Margareta Frost Johansson tittar på recept tillsamman med Pierre Nord, som står för maten i veckans ”Välkommen på middag”.
ter. De fina bilderna på olika maträtter i ”MatGlad” finns med men i stället för bara text finns också steg för steganvisningar med tal och film. Den har kunnat finansieras via en vinst i Post- och Telestyrelsens innovationstävling ”Förenkla för föräldrar” 2014. MatGlad-apparna har prisbelönats mångfalt. Nyligen fick Hushållningssällskapet Väst via Margareta Frost Johansson ta emot Västra Götalandsregionens folkhälsopris för den folkhälsoinsats som apparna MatGlad innebär. HÖSTENS ”VÄLKOMMEN PÅ middag” började med att SV sökte intresserade deltagare via studieprogrammet. Tanken med pilotprojektet är,
berättar Margareta, att bryta isoleringen för personer med funktionsnedsättning och för att ge dem tillfälle att träffa nya vänner. Nu är det grupper igång i Alingsås, Laholm och Kungsbacka. Hos Pierre börjar gästerna bli hungriga. Dags att sätta sig till bords. Caroline Svahn var först ut att bjuda på middag den här hösten. Hon hade också satsat på tacos, som hon visste att alla tycker om, och med äppelpaj till efterrätt. På Linus Casperssons meny stod pizza. EN AV KVÄLLENS gäster, Ida Kvarn-
ström, har kommit med senare i stället för Moa Kurlberg, som var bortrest. Moa bjöd på kycklinggratäng när det var hennes tur.
Caroline, Linus och Ida tar för sig av de framdukade läckerheterna. Veckans värd är gentlemannen Pierre som kysser Camilla på hand.
Stämningen hemma hos Pierre är avspänd och det skojas och skämtas. Pierre får tillfälle att visa sina me daljer i fotboll. Hans veckoschema innehåller aktiviteter med både fotboll och teater. Måndagskvällarna är bokade för ”Välkommen på middag”. ATT HITTA SAMTALSÄMNEN vid mat-
bordet brukar inte vara svårt. Skulle det ändå gå lite trögt används samtalskorten, som gästerna får dra var sitt. Det kan handla om husdjur, ett bra tv-program eller om favoritlåten. Cirkelledarna Lotta och Camilla finns i närheten men sitter inte med vid bordet. – Tanken är ju att deltagarna ska lära känna varandra bättre och kun-
na prata fritt med varandra, säger Lotta. Efter middagen hjälps alla åt att duka av, diska och ställa tillbaka allt på sina rätta platser i skåp och lådor. IDÉN TILL ”VÄLKOMMEN på middag” kommer från TV-programmet ”Halv åtta hos mig”. – Men här poängbedöms inte de olika rätterna. Det är ingen tävling utan det viktigaste är att umgås och ha trevligt tillsammans, säger Margareta Frost Johansson och fortsätter: – Efter projekttiden kommer projektet ”Välkommen på middag” att ägas helt och fullt av Studieförbundet Vuxenskolan och genomföras nationellt.«
N R 8 2 017 I MPU L S 21
XX » X
22 IMPUL S NR 8 201 7
SÅ SKA BINA
pollinera mera Sjukdomar, gifter i naturen, kalla vintrar och för få växter – hoten mot honungsbin är många. Biodlare från hela världen har slagit larm – något måste göras för att få fart på pollineringen. Utan den försvinner också jordgubbar, äpplen – och kaffe. Svenska Bin har inlett ett samarbete med Swedish Garden, ett närverk av trädgårdar, för att ge pollineringen en skjuts framåt. Sedan länge utbildar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) nya biodlare och intresset ökar.
» N R 8 2 017 I MPU L S 23
MILJÖ » BIODLING
Många av trädgårdarna i nätverket har redan i dag bikupor och samarbeten med lokala biodlare. Under träffen på Tjolöholm visade biodlaren MarieLouise Simonsson Kungsbackatraktens biodlarförenings kupor som MarieLouise och hennes man Bror sköter. Honungen säljs i Tjolöholms butik.
Bina – i tjänstgöring för I sommar kommer det att surra i parker och trädgårdar. Det är föreningen Svenska Bin och trädgårdsnätverket Swedish Gardens som har startat ett samarbete för att få fart på pollineringen. Och då behövs många nya bin. TEXT MATS NILSSON FOTO ANNA LIND LEWIN
I
vår och sommar kommer besökarna i flera av Sveriges främsta parker att kunna lära sig mer om bin, humlor och insekter. I ett nytt samarbete mellan Svenska Bin och park- och trädgårdsnätverket SSPPG, Swedish Gardens arbetar man nu för att sprida kunskap om den livsviktiga pollineringen och för att inspirera parkernas besökare till att själva gynna pollinatörerna i sina odlingar. Swedish Gardens är ett nätverk som samlar 35 av Sveriges främsta parker och trädgårdar med målet att utveckla det gröna kulturarvet och främja landets parker och trädgårdar som besöksmål. Under nätverkets höstträff höll Lotta Fabricius Kristiansen och 24 IMPUL S NR 8 20 1 7
Anna Lind Lewin från Svenska Bin en inspirationsföreläsning och workshop med trädgårdsmästare, verksamhetsledare och kommunikatörer.
Slottsträdgårdsmästare John Taylor och chefsträdgårdsmästare Eva Rosén på Tjolöholm odlar för pollinatörerna.
Stella Westerlund och Gunilla Stridbeck är projektledare för nätverket Swedish Gardens. De är helt överens om vad de vill göra för att öka kunskapen om pollinering: – Nu vill vi inspirera besökarna genom att visa vilka växter honungsbin och vilda bin lever av och hur man kan bygga boplatser till pollinatörerna i våra trädgårdar. EN AV DE engagerade i nätverket är
John Taylor, tidigare trädgårdsmästare i Slottsträdgården i Malmö och känd från programmet ”Trädgårdstider” i SVT. Han började i juli som slottsträdgårdsmästare på Tjolöholms slott utanför Kungsbacka. – Vad skulle hända om det inte fanns tillräckligt med pollinatörer i våra trädgårdar? Det skulle bli mindre skördar, sämre utveckling av frukt och bär och sämre smak. Förutom den fantastiska ekosystemtjänsten de ger oss, tycker jag också att insekterna är otroligt vackra. Låt gräset växa för att gynna pollinatörerna, är ett råd från John Taylor: – Ett ganska enkelt sätt att gynna pollinatörer är att ”släppa upp grä-
”Det är fullt på kurserna i biodling” Intresset för biodling ökar. Samtidigt förstår alltfler sammanhangen mellan bins pollinering och vår livsmedelsproduktion. TEXT MATS NILLSON FOTO ANNA LIND LEWIN
E ekosystemet set”, låta det utvecklas till äng och sedan visa besökarna vilken nytta dessa blommande växter gör.
vid olika evenemang, resten får bli blomsteräng, berättar hon. SVENSKA BINS PROJEKTLEDARE Lotta
PÅ TJOLÖHOLM SKA en ny trädgård
anläggas enligt konceptet Art & Craftsträdgårdar. De är perfekta för pollinatörer, menar John Taylor. – Dessa romantiska trädgårdar präglas av ett överdåd av blommor hela sommaren. Det gör dem inbjudande och gynnsamma för både insekter och fåglar. Jag ser fram emot att få arbeta mer med bin och pollinering i det här projektet, säger han. ÄVEN TJOLÖHOLMS chefsträdgårds-
mästare Eva Rosén menar att det i en pollineringsvänlig park gäller att släppa idéerna om skötsel där man klipper och ansar allt som växer till förmån för ett mer tillåtande förhållningssätt. – Då får vi förklara för besökarna i parken att vi inte klipper alla våra gräsmattor medan klöver och annat blommar och att vi sparar en del gamla träd som kan bli bostäder åt pollinatörerna. Nu slår vi bara de stora gräsytor som vi behöver
Fabricius Kristiansen ser stora möjligheter. – Vi har sedan 2013 arbetat under parollen ”pollinera mera”. Samarbetet med park- och trädgårdsnätverket Swedish Gardens erbjuder helt nya möjligheter att nå ut till allmänheten. De är några av landets mest populära besöksmål och med hjälp av deras kunniga personal kan bi- och insektsvänliga trädgårdar bli verklighet. – Parkernas och trädgårdarnas inspirerande anläggningar blir en pedagogisk plattform där vi kan sprida kunskap om hur viktiga pollinatörerna är för oss människor och vad vi kan göra för att gynna dem, säger hon. UNDER DECEMBER KOMMER också nät-
verket Pollinera Sverige att lanseras där Svenska Bin är en samarbetspartner. Pollinera Sverige ska sammanföra alla de krafter i Sverige som arbetar med pollinering och lyfta deras arbete.«
fterfrågan på kurser i biodling har bara ökat de senaste tio åren. – Det är fullt på kurserna i biodling både i städerna och på landsbygden. Det är både män och kvinnor i blandade åldrar som anmäler sig för att gå en kurs, säger Lotta Fabricius Kristiansen från Svenska Bin. En nybörjarkurs i biodling arrangeras oftast i samverkan mellan SBRs (Sveriges Biodlares Riksförbund) lokala biodlarföreningar och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). De brukar innehålla både praktik och teori, och målsättningen är att man efter en genomförd nybörjarkurs ska ha fått så mycket kunskap att man känner sig trygg med att skaffa bin och sköta om dem. Just nu pågår fler än 60 biodlarkurser för nybörjare hos SV. Till det kommer fortsättningskurser av olika slag. – Det nätverk som biodlarföreningarna erbjuder är dessutom ett fantastiskt bollplank när man har frågor och funderingar kring sin biodling, säger Lotta. Medvetenheten hos den breda allmänheten om binas betydelse för pollinering av både odlade grödor och den vilda floran har också ökat. Fler förstår att pollinering är en förutsättning för en stor del av vår livsmedelsproduktion. JUST NU PÅGÅR flera insatser för att ge stöd åt
biodlare och för att ge bin bättre förhållanden genom att till exempel ge bina en bra miljö att leva i. – Det görs insatser på många olika håll för att stötta pollinatörerna och vi vill med nätverket Pollinera Sverige sammanföra olika aktörer som har beröring och intresse för pollineringsfrågan. – Tillsammans kan de olika aktiviteterna lyftas och få synergieffekter för att stärka insatserna men även synliggöra alla de insatser som görs. Alla kan vara med och bidra på olika sätt, i stort och i smått, Lotta Fabricius säger Lotta FaKristiansen. bricius Kristiansen.« N R 8 2 017 I MPU L S 25
SV » 50 ÅR
80-tal: Ann Smith.
26 IMPUL S NR 8 20 1 7
Thron Ullberg, fotograf på Impuls i snart 30 år, fick uppdraget att fotografera kronprinsessan Victoria till statens porträttsamling på Gripsholms slott. Portrttet är en gåva från Nationalmuseets vänner. FOTO: STELLA PICTURES
IMPULS FOTOGRAF HAR EN EGEN THRON Impuls fyller 50 år i år! Tidningen Impuls har samma födelseår som Studieförbundet Vuxenskolan. En röd tråd i Impuls genom alla år har varit kulturreportage och de senaste 30 åren författarporträtt.
E
nligt en läsarundersökning Impuls gjort ligger författarporträtten i topp. De senaste 30 åren med Impuls har också utmärkts av bildjournalistik av högsta kvalitet. Thron Ullberg började som tonåring som fotograf åt Impuls. Han första jobb var att fotografera författaren Lars Andersson. Det var 1989. Impuls ligger fortfarande nära Throns hjärta – det var där hans karriär började. I dag anses han vara en av Sverige bästa porträttfotografer. Thron fick i år uppdraget att fotografera kronprinsessan Victoria till porträttsamlingen på Gripsholms slott.
impuls 50 år
År 2001 gav Impuls ut en bok – ”Framkallat” – med Throns bästa bilder ur Impuls under tio år, från 1991 till 2001. Den innehåller inte bara författaporträtt utan även porträtt av konstnärer, dansare, filmare och många andra kulturpersonligheter. I det nummer du håller i handen kan du se fler bilder av Thron – författarporträtt av Lina Bengtsdotter. PÅ DE FÖLJANDE sidorna firar Impuls sitt eget och SVs 50-årsjubileum med en bildkavalkad av Thron Ullbergs porträtt under fyra decennier.«
» N R 8 2 017 I MPU L S 27
SV » 50 ÅR
90-tal: Vilgot Sjöman.
28 IMPUL S NR 8 20 1 7
’’
Sjöman steg ur skuggorna som en demon
Thron Ullberg, fotograf för Impuls i snart 30 år, berättar om några uppdrag han haft för Impuls i början av sin karriär: Författaren Lars Andersson, poeten Ann Smith och regissören Vilgot Sjöman. TEXT OCH FOTO THRON ULLBERG
D
et kom att bli mitt första jobb för Impuls och mitt första som ”riktig” foto graf. Jag var en aning nervös. Författaren Lars Andersson tog emot utanför sitt hus i norra Värmland. Jag tittade aldrig in i huset eftersom han hade bett mig att inte ta några bilder innanför de fyra väggarna. Lars var både tyst och blyg vilket gjorde att jag blev allt mer nervös. Nervositeten släppte dock efter ett par minuter då jag insåg att tystnaden också hade en funktion att fylla. Jag förstod ganska snart att jag inte behövde passa in i den mediala bilden av den ständigt babblande och peppande fotografen. Bara en gång bröts tystnaden då Lars frågade lite försiktigt om kyrkan, som syntes långt borta i bakgrunden, kunde kännas igen på bilden. Jag svarade sanningsenligt nej. Senare, på vägen hem, slog det mig att hans personliga integritet sträckte sig så långt som till hans hembygd – hemorten fick helt enkelt inte röjas. Under sommaren samma år ringde Lars Anderssons bokförlag och frågade om de fick använda bilden som omslag till hans nästkommande bok. Då förstod jag att även Lars hade godkänt bilden.
mig över kameran så att Ann fick mesta möjliga ljus över sig. Hennes ansikte var då så nära kameran att det kändes som att hon satt inuti den. Två rullar med lång exponeringstid hann jag göra av med innan mörkret hade tagit överhand. När jag skulle plocka ihop min utrustning insåg jag mitt misstag. Mina glasögon låg fortfarande kvar på bordet och väntade på att användas.
ETT ANNAT MÖTE i början av min kar-
riär som också skulle visa sig bli något darrigt, var när jag skulle fotografera poeten Ann Smith. Det verkade som om ljuset knappt existerade den decembermånad då jag inställde mig i hennes, dessutom mycket mörka, lägenhet. Jag ringde på och blev insläppt av hennes man, Åke Hodell, som såg förvånad ut över min ankomst. Han förklarade att hon förmodligen glömt bort vår fotografering eftersom hon försvunnit in till staden för några ärenden.
NÄR JAG BLICKAR tillbaka på tiden
HAN VISADE ÄNDÅ vänligt in mig i ett
rum för att sedan ursäkta sig då han just var i färd med att lyssna på ett radioprogram som han medverkat i. Eftersom ljuset så sakteliga började dala ställde jag i ordning kamerautrustningen mycket noggrant. Sedan satte jag mig ner och väntade – och väntade. Medan Åke låg i sin säng med ett par stora hörlurar och lyssnade på sitt program satt jag och bet ner mina naglar. När Ann till slut uppenbarade sig kastade jag mig nästan över henne och släpade henne till det fönster som släppte in mest ljus. Jag var tvungen att sitta uppflugen på fönsterbrädan samtidigt som jag hukade
impuls 50 år
med Impuls inser jag att de tidiga åren kan ses som mina läroår som fotograf. Jag har förmodligen lärt mig det mesta genom olika experimentella misslyckanden – något som kunde vara fruktansvärt frust rerande väl tillbaka i mörkrummet. Efter ett misslyckat jobb kunde jag ligga sömnlös och förbanna mig själv för att jag inte gjort på ett annat sätt. Prestationsångesten har i och för sig, tursamt nog, släppt genom åren, men den ligger fortfarande kvar som en viktig drivkraft. När jag skulle gå igenom alla bilder jag tagit för Impuls genom åren kom jag ständigt tillbaka till ett ställe i negativpärmen som osade starkt av prestationsångest. PÅ VÅRKANTEN 1993 dök jag upp vid
N R 8 2 017 I MPU L S 29
»
SV » 50 ÅR
00-tal: Rolf Lassgård.
Sveriges Television med mitt dyraste inköp – tre stycken studioblixtar vilket jag aldrig tidigare hade använt. Det kändes som ett smart drag. Sara Ullberg, kulturjournalist och min syster, hade precis börjat intervjua Vilgot Sjöman för Impuls. Jag började snabbt rigga upp blixtarna och mäta ljuset och efter någon timme kände jag mig klar. Vilgot Sjöman hade observerat mig under intervjun, och när jag hade tagit den första polaroiden berömde han min noggrannhet med ljuset. Det var a och o, sa han och refererade till en fotograf som han hade arbetat en hel del med, filmfotografen Sven Nykvist. Polaroiden såg faktiskt helt okey ut och vi började jobba. Sjö30 IMPUL S NR 8 201 7
man var totalt chosefri och öppen för mina idéer och fotograferingen utvecklade sig till en riktig upplevelse. DET VAR FÖRMODLIGEN först i mörk-
impuls 50 år
rummet som den angenäma upplevelsen förmörkades. Ljuset som jag satt såg riktigt trist ut – den reslige och spännande Sjöman såg plötsligt ganska ordinär ut. Den karisma som omgärdade den riktiga Sjöman var som bortblåst och kvar var bara någon sorts grå massa, ja, det mesta kändes helt enkelt fel. Det blev inte lättare när Sjöman ringde en vecka senare och entusiastiskt frågade hur bilderna blev och undrade om han kunde få några kopior.
Det var bara att säga sanningen – bilderna var allt annat än bra. För mig var det ett viktigt möte och något av en vändpunkt – jag lärde mig att förbereda mig inför en fotografering. Därför var jag extra noggrann när jag gick igenom kontaktkartorna med Vilgot Sjöman inför boken ”Framkallat”. Upplevelsen jag hade haft under mötet var ju trots allt sann, och något borde väl ha etsat sig fast på de felexponerade negativen. EFTER ATT HA arbetat en halv dag i mörkrummet med samma negativ kände jag mig rätt nöjd – den ”ordinäre” Sjöman hade till slut stigit ur skuggorna i skepnad av en demon.«
10-tal: Suzanne Osten.
N R 8 2 017 I MPU L S 31
Puls
IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR
Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar
Alla berörs inte av det nya pensionssystemet DET NYA PENSIONSSYSTEMET BERÖR MÄNNISKOR SOM ÄR FÖDDA 1938 OCH SENARE. DE SOM ÄR ÄLDRE OCH HAR LÅG PENSION HAR FÖRMODLIGEN DRABBATS AV DET GAMLA SYSTEMET, DÅ BESTÄMDES PENSIONSNIVÅN EFTER DE 15 BÄSTA ÅREN, SKRIVER YNGVE SUNESSON, MARKARYD. I IMPULS NR 7 tog tidningen i ett
par artiklar upp pensionerna. Det är vällovligt, eftersom många vet alldeles för lite om hur pensionssystemet funge rar. Men det blev helt fel information genom artikeln om Inga-Lisa Sangregorio. Att hon har låg pension har inte med det nya pensionssystemet att göra. Hon är född 1936 och det nya pensionssystemet påverkar inte henne alls. Därför var
det fel att i samma artikel där hennes pensionsbekymmer tas upp blanda in det nya. Det är först pensionärer som är födda 1938 och senare som är berörda av det nya systemet, och för dem gäller en kombination av ATP-systemet och det nya pensionssystemet. Ingen som har gått i pension hittills får pension enbart enligt de nya reglerna. Även jag, som blir 65 nästa år, får en liten del från ATP-systemet.
Att Inga-Lisa Sangregorio har låg pension har alltså inte alls med detta att göra. Hon drabbas förmodligen av att ATP-systemet gynnade dem som hade en hög inkomst under 15 år. Pensionsnivån bestämdes ju efter de 15 bästa åren, förutsatt att man jobbat 30 år. Detta system skulle kosta för mycket för dagens och morgondagens skattebetalare, vilket gjorde att systemet omarbetades.
Det finns delar i det nya systemet som det finns all anledning att diskutera (till exempel ”bromsen”), men den statistik över hur många fattigpensionärer som finns har inget med detta att göra. Det beror i huvudsak på nackdelarna med det gamla avvecklade systemet, som är det som avgör dagens pensioner. Yngve Sunesson MARKARYD
Impuls skrev fyra sidor om det nya pensionssystem i förra numret.
”Pensionssystemet är underfinansierat” SVAR: Tack för dina synpunk-
ter! Rätt ska vara rätt. Impuls berättar i nummer 7 på ytterligare två sidor om pensionerna – det är inte bara artikeln om Inga-Lisa Sangre32 IMPUL S NR 2 201 6
gorio som ger en bild av hur pensionerna fördelas i Sverige. För att citera Anna Eriksson, sakkunnig i pensionsfrågor hos SPF Seniorerna, som också uttalar sig i reportaget:
– Vi behöver pensioner det går att leva på. Huvudproblemet är att pensionssystemet är underfinansierat. Utan förändring kommer pensionerna att halka efter för varje år som går.
Poängen med reportaget var att belysa vad som kan hända med våra pensioner i framtiden. Mats Nilsson IMPULS
SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT
Flera steg framåt för dementa SVs utvecklingsprojekt med Skånes dansteater får stöd Region Skåne stöder Dans för dementa, ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Studieför bundet Vuxenskolan (SV) och Skånes dansteater.
– Vi vill med Dans för dementa skapa meningsfullhet och värdighet för individen. Förhoppningen är att det berikar alla inblandade och att vi ser lika goda effekter som i Dans för Parkinson, säger Maja Gustafsson, projektledare på SV.
DEMENS. Personer
med en demenssjukdom ska ges möjlighet att uppleva det positiva med dans. SV har redan en omfattande verksamhet för personer med demens, med bland annat högläsning, minnesträning och musikunderhållning.
Teckenspråk till vardags
SKÅNES DANSTEATER HAR utveck-
lat verksamhet med dans för Parkinsonsjuka. – Vi vill med Dans för dementa skapa meningsfullhet och värdighet för individen. Förhoppningen är att det berikar alla inblandade och att vi ser lika goda effekter som i Dans för
Parkinson, säger Maja Gustafsson, projektledare på SV. – Vi vet från tidigare satsningar att dansen påverkar den psykiska och fysiska hälsan, men också det sociala livet på ett positivt sätt.
PROJEKTET DANS FÖR dementa ska utveckla arbetsmetoder för att leda dansverksamheten för personer med demenssjukdom och utbilda ledare. Region Skåne stöder satsningen ekonomiskt under 2017 och 2018.«
Ficklexikon med ritade bilder på svenskt teckenspråk. För nybörjare. Innehåller ca 430 ord/tecken, inga fraser. Exempel: Arbeta, barn, förut, gammal, glömma, tack. ISBN: 978-91-631-6160-5 Sveriges Dövas Riksförbund
J ÄG A R K U N S K A P
Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Studiematerialet är framtaget för att underlätta för dig som lärare och kursledare att planera och hålla en professionell, bra och rolig teoretisk utbildning i jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen.
• • • •
Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder
• • • •
Den medföljande studiehandledningen ger dig råd och inspiration kring kursupplägg, samt tips på aktiviteter, extra kursmaterial och diskussionspunkter.
Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar
Din väg till jägarexamen säljs av auktoriserade återförsäljare. Som studieledare beställer du boken via Stjärndistribution, order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76. www.jagarnasriksforbund.se
N R 8 2 017 I MPU L S 33
KULTURKRYSSET FINRUMMET
IVÄG FÖR SKÅNING
DANSKÖ
LINJE KAN MAN HETA SKIVAN
VÄRDELÖS
GRÖN FÖDA
LÄR LÅNG
GÅR ELEVER I MÖTS VID NAV BANKA HANS DEBUTBOK
BÄLTE
SLADD SER MAN TIDEN
SPETSAR
OCH I BERGEN MATKUR
KINES I KLUBBNAMN DIMMIG SITSAR FÖR RYTTARE
HAR ROLL I FILMVERSIONEN BYSTAV HANS ROMAN "ÅTERHÅLLARE STODEN AV DAGEN" GULD BLIR 29-ÅRING HINDER
GOJA SLAG PÄRSON SOM SKIDADE ERFAREN
DRICKA KAFFE SVARAR OSÄKER UTAN INNEHÅLL
ROMAN AV K FRÅN 2015 TRÄD I SALAR INTE VÅRT
GULLIG TRÄD SOM FISK
HÖRS DJUR I HAGE FRISTAD
MEDLA HÄNFÖRELSE DRAGIT VITSAR VINNER EJ USA I
STRECK TRIST OM FIRMA GÅR I KAN MAN ÄTA
UTPRÄGLAT
HALVGRÄS VISST I DUSSIN
TRUT
KHAN
Vinn bok om läkeväxter Dags för årets sista kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 januari. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 8/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella Nathorst-Böös. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 6/2017 Ebba Asplund, Eskilstuna, Berit Thorsson, Frölunda, och Katarina Vigren, Vittangi.
Namn
Postadress 34 IMPUL S NR 8 201 7
V M E G A D A L A T A L A S A N O S T H T A L A O R G E L A A T S N O R A D D E B E A T R E N S A O R G A G A R E T L A T TVEKA DELAS OSCAR UT PÅ
GÅ NER
INNEHAVAREN HÅLLPLATS
HÅLLER LÅDA
PÄRSON STUND SOM GREPP
SVARTA SARA
GULDDJUR DRAMAKUNG
KAN FÖRAS LJUDER I KYRKA
ROMAN SOM HAN SKREV IHOP MED SARA BERGMARK ELFGREN
O C I R K E L A N
HAV HAR COOL I MAGEN SITTER TILL HÄST
SLÅS GRÄS MED
LÄMNAS TIPS MED KÄLLSKYDD
T I E A N S S L I D E R L O K S T I I E B O N Y M SAMLAS BLAD TILL DRYCK I
BI
SNYTS UT SAMLAR LÄRARE
KABEL
MÄNGDEN
STÄDADE UR DATORBOLAG
SOBON
JUPITERMÅNE
SMET UT BAKVÄGEN? AXEL
RYMMER HELA VÄRLDEN AS
PÅSTOD
ÄR PRIVAT
PLANET
FÖRST SLÄPADE I ESLÖV
DECEMBERDAM UNDERHÅLLIT
FÅR LÖV
VISAR SLÖ PROV PÅ
TAR EN SNABB VÄG RADIUM
T F O N Ä G A R R V E J A S A M S T N L E T Å R L A S E N S A T T D A U D D E E E N A R S K A H E T SNODDE
HANS ROMAN SOM UTSPELAR SIG PÅ ETT FARTYG
TALTRATT
ÄR GURU
Adress
SAMTLIGA
© Bulls
RYMMA LENA SOM ÄR ARTIST
MAX I OKTETT
MITT I HJUL
HANS ROMAN SOM UTSPELAR SIG PÅ ETT DEMENSBOENDE BALJA SÅDANA BLIR ÖVER
VILKEN PERSON? AMERICIUM
ÄR KRYP
FIGHTAS
BALT TITEL FÖR EN GRÖN I SAGA
LEDSEN DROPPE
ROTADE
DRIVKRAFT LÄGGA IHOP
SÄNKA
OJÄMN
ÄR INTE FIENDER
HJÄRNKOLL DEL AV PJÄS
KAN MAN BANAN VARM
Lösning till Kulturkrysset nr 6/2017.
FINNS
H E M M E T
PÅ STARTKNAPP
O N NYTT 1/1
Å R T A E L K A L D A E G G L A Ä R
SKALLADE
SÅDANA GRÄDDAS DET I
LIGGER JUMBO I
© Bulls
SLÅR BLOMMA MOTORD
SÖVDE FÖRR
SÄLJS LAGRAD MITT I KANAN
RECEPTMÅTT ÖVERFYLLA KAN JUNTA
DEN ÄR TENOR ENSAM OM BÖR MAN VÄNTA PÅ SIN?
FUL HAR NOG RIK
HOVPAJAS HOPPAS I GALEN
LAST UNDER LÄPP SMÖRA TJAT
VISADE MISSNÖJE
NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN
En ny tid efter #metoo De senaste veckorna har kvinnor i bransch efter bransch gått ut och talat öppet om kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp som sker på våra arbetsplatser runt om i hela landet. Unga och gamla, i maktens korridorer, på skolor, på våra kulturscener, i olika delar av näringslivet, nästan överallt har kvinnor och tjejer blivit utsatta för sexuella trakasserier. Nästan alla kvinnor har någon gång varit utsatta. Att läsa vittnesmål efter vittnesmål gör mig ledsen och upprörd, men det inger också hopp. Nu finns det en tid före #metoo och en tid efter. Tack till alla modiga kvinnor och tjejer som har vågat kliva fram, som har vågat dela med sig av sina berättelser och lagt skammen där den bör vara, nämligen hos förövarna. Nu är det upp till oss alla att skapa ett samhälle utan kränkningar och trakasserier, ett samhälle som bygger på tillit och respekt. Vi i Studieförbundet Vuxenskolan är medvetna om att vi inte är någon frizon. Vi är en stor organisation som årligen
möter hundratusentals människor och därmed ska också vi ta vårt ansvar. Att vi i alla situationer ska förebygga kränkningar, är en av våra viktigaste ledarskapsfrågor. Om och när kränkningar inträffar måste vi visa ledarskap och agera. Vi är och ska fortsatt vara en trygg plats, en plats där människor får växa och bredda sina perspektiv. Runt om i hela landet startas nu samtalsgrupper, killmiddagar och studiecirklar kring frågor om normer och strukturer kring kön och sexualitet. Genom bildning och dialog breddar vi våra perspektiv, ifrågasätter gamla normer, strukturer och skapar nya. Bildning är en process som formar våra tankar och personligheter. Nu måste vi alla ta vårt ansvar. Alla arbetsgivare, politiker, medarbetare och medmänniskor; tillsammans skapar vi en ny tid, en tid efter #metoo. ULRIKA CARLSSON Förbundsordförande
Vägen Ut kan få pris som Årets idé för livet Föreningen Vägen Ut, som drivs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, är nominerad till Årets Idé för livet. Det är ett nyinstiftat pris från Skandia i två kategorier till den eller de som har en idé med stor potential eller redan påvisat resultat för att lösa en samhällsutmaning. Föreningen Vägen Ut jobbar med delaktighet och demokrati, genom att fånga musikintresserade ungdomar och erbjuda dem en plattform där de kan utforska sin kreativitet och i en demokratisk förening skapa delaktighet och engagemang.
Vägen Ut jobbar med musikintresserade ungdomar.
På turné om landsbygdens utveckling Växer stad och land ifrån varandra? Hur ser landsbygdens utveckling ut? Det är några av frågorna som ställdes när Helena Jonsson, LRFs tidigare ordförande, var på turné med Studieförbundet Vuxenskolan apropå boken ”Sverige ser inte ut som du tror”. Hennes bok ställer engagerande frågor som ger människor både på landsbygd och i storstad möjlighet att fördjupa sig i aktuella samhällsfrågor. – Sverige är ett väldigt mångfacetterat land. Nästan vilken bild man än har av Sverige så finns det någon annan som har en motsatt bild. Det handlar om att se utmaningarna och våga göra någonting åt dem. Det finns enorma möjligheter i landsbygden och det gröna näringslivet, säger Helena Jonsson. SVERIGE SER INTE ut som du tror berättar
en historia om ett Sverige där en levande och konkurrenskraftig landsbygd och stad är varandras förutsättningar. Samtalen på turnén hölls i formen av en SV Arena, som är Studieförbundet Vuxenskolans opinionsskapande mötesplats för aktuella samhällsfrågor. Samtalen, som har hållits i Uppsala, Ösby, Malmköping, Jönköping och Bollnäs, handlade om vem som sätter bilden av svensk landsbygd. FRÅGOR KRING landsbygdspolitiken är högaktuella just nu. Till våren kommer regeringens förslag till proposition för ett Sverige som håller ihop. Ytterst är det en demokratifråga. Ett hållbart samhälle måste byggas på landsbygd såväl som i stad.
N R 8 2 017 I MPU L S 35
Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM
Anneli Rogeman: #Metoo måste nå miljoner fler kvinnor.
D
en 24 november var det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Sällan har den varit mer aktuell, i svallvågorna av Metookampanjen. Men miljontals kvinnor i världen står utanför och har ingen röst. För att nå också dem måste jämställdhet stå i centrum för utvecklingsbiståndet. Hashtaggen #Metoo startades för tio år sedan av Tarana Burke, en svart, amerikansk kvinna. Men den satte fart på allvar först när skådespelerskan Alyssa Milano efterlyste vittnesmål från utsatta kvinANNELI ROGEMAN nor ”så att vi kan ge människor en känsla av storleksordningen på problemet”. Och vilken reaktion det blev. Filmindustrin i USA, parlamentet i Storbritannien, mediehusen i Sverige. Vittnesmål från Australien, Japan och Indien. #Metoo har snabbt spritt sig till fler branscher, länder och språk. #YoTambién. #MoiAussi. #IchAuch. rade sexuella trakasserier skulle siffrorna Metoo är nu en rörelse som djupt växa enormt.) berör och engagerar kvinnor – och män – I många länder världen över har kvinvärlden över. Ett sätt att säga ”du är inte nor inget annat val än att vara tysta. Trots ensam, vi hör dig och vi är här för varandra”. Hundratusentals, om inte miljoner, övergreppen. För om de berättar sina historier riskerar de att bli utstötta från familkvinnor har berättat om sina upplevelser. jen, från samhället, att bli misshandlade Utan skam. – eller att dödas. De har vågat. ”Att kvinnor inte har delat med sig av MEN DE SOM inte har vågat är många fler. sina berättelser innebär inte att de inte FN-organet Unicef uppskattade 2014 har blivit utsatta.” Så säger Mariam Ikermawi som arbetar för We Effect i Palesatt 120 miljoner flickor under 20 år – en av tina. Många i Palestina har använt #Metoo. tio – någon gång i sitt liv hade utsatts för Men på Mariams Facebook har inte någon sexuellt våld. Och Unicef konstaterar att enda berättat om en personlig erfarenhet. det kan vara många fler, att mörkertalet är Om en palestinsk kvinna berättar om ett stort eftersom många inte vågar berätta övergrepp från en man riskerar hon att bli för vare sig föräldrar, skolan eller andra utpekad, utstött och utsatt för våld. myndigheter. (Och om man inklude-
Vad kan göras för att ge kvinnor runt om i världen ett bättre skydd? Forskning och erfarenhet visar att låg utbildningsnivå och bristande jämställdhet ökar kvinnors utsatthet. Utbildningar i jämställdhet och mikrofinanstjänster som stärker kvinnor minskar riskerna för sexuella övergrepp och våld mot kvinnor, konstaterar WHO. DETTA ÄR EN uppfattning som We Effect
delar. Vi har arbetat med kvinnors rättigheter i utvecklingsländer i 60 år. Vi har sett att där kvinnor får mer makt i familjen, större inflytande i samhället och stöd att starta och driva företag, där ökar tryggheten. Och starkare och mer självständiga kvinnor kan också bidra till att gradvis förändra värderingarna i sina samhällen så att stigmat flyttas från offret till förövaren. Detta är en anledning till att jämställdhet är centralt bland FNs utvecklingsmål. Detta är en anledning till att kvinnor måste stå i cent rum för utvecklingsbiståndet.
»Forskning och erfarenhet visar att låg utbildningsnivå och bristande jämställdhet ökar kvinnors utsatthet.»
METOO STARTADE INTE den här hösten och
ska inte få ebba ut den här hösten. Den startade för tio år sedan och måste, tyvärr, leva i många år till. Inte bara i västvärlden. Rätten att inte utsättas för övergrepp måste gälla alla kvinnor i hela världen. Och för det krävs att kvinnor får rätten att bli hörda när något händer. Den här kampen måste fortsätta, i Sverige och runt om i världen. Tills Metoo inte längre behövs. Någonstans.« Anneli Rogeman är vd för biståndsorganisationen We Effect.