Impuls 2017 01

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 1 Februari 2017 Årgång 50 30 kr

Du har alltid ett val

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

FALSKA NYHETER

Utmaning för folkbildningen

HANTVERK OCH BYGGVÅRD

HOTADE KVINNOR

VÄLJ BLAND ETT 100-TAL KURSER 6 SIDOR SPECIAL

De gör uppror mot mansvåldet EFTER DE FOSSILA DRIVMEDLEN

Så ska vi klara miljömålet

Revanschen ANN-HELÉN LAESTADIUS

»Det ligger en makt i att vi samer tar tillbaka vår historia.

Jag är glad att vara en av dem som gör det.»

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #1 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Slåss för det du tror på – make folkbildning great

Anders

3

aktuella

D

et har sagts tidigare, men det tål att upprepas. att ge medborgarna verktyg att agera och förstå i ett samhälle som står inför stora utmaningar.

Folkbildningens styrka är inte de stora retoriska talen eller galorna i Globen. Folkbildning MEN STOLTHET ÄR inte detsamma som att vara självgod elär i stället de många människornas insatser, i ler leva i en bubbla där man ”klappar varandra på ryggen”. vardagen, i den lokala miljön.

Folkbildningen har en stor utmaning i att verka och finnas i Genom att ge människor verktyg att utvecklas, öka miljöer och bland människor där vi i dag är allt för osynliga. sin bildning, i dialog med andra få insikt och växa så Hur väl svarar vi upp mot detta i vårt vardagliga arbidrar vi till förändring. Studieförbunden tillsammans bete? Hur ofta tar vi ut svängarna, ger oss in i det okända med samlingslokalorganisationer är garanten för att inte och söker oss till miljöer där vi också själva blir utmakulturupplevelser är förbehållna institutionsbesökarna nade och kanske till och med känner oss obekväma. Vi i huvudstaden och residensstäderna. Det finns skäl att måste ständigt ställa oss frågan hur vi ”make ständigt påminna sig detta.

ANDERS ÖHBERG folkbildning great” också på nya och för oss I grunden handlar det om synen på demokrati och vad som skapar kraft i ett samhälle. okända arenor.

Det är viktigt att hålla i minnet att det är männDet finns en övertro på att det är politiska iskor och inte system eller institutioner som institutioner, tjänstemän och institutioner, bygger det hållbara demokratiska samhället. formella strukturer som är lösningen på framtidens utmaningar. Vårt svar är se folkbildI ÅR FIRAR Studieförbundet Vuxenskolan 50 år ningen med våra grundläggande värderingar. som organisation, men vårt arbete sträcker Låt oss ta plats. sig 100 år bakåt i tiden. Studiecirkeln – navet DEMOKRATIN BYGGER PÅ att medborgarna är i folkbildningen – har många år på nacken aktiva medskapare, inte passiva kon- sumen är stadd i ständig utveckling. Någon har menter av information. Det blir uttryckt det som så: ”Studiecirkeln är död! än mer angeläget i tider när vi ser hur popuLänge leve studiecirkeln!” Det är i det goda samtalet som listiska aktörer ökar i opinionen, såväl i Sveutbytet av erfarenheter och bildning överförs. rige som i andra delar av Europa och Ett annat sätt att uttrycka det är att folkbildningen lever resten av världen. och verkar i nuet. Det goda samtalet behövs än mer i en Demokratiska värderingar kan – värld där information och desinformation sköljer över oss. och får – aldrig tas för givna. Det ”Make folkbildning great” handlar om att se möjligheterna, ge sammanhang, erbjuda lösningar i den lokala visar historien. ”Make folkbildning miljön och våga stå upp för detta. Visa stolthet och slåss great”.« för det vi tror på. Inte för våra organisationers skull utan ANDERS ÖHBERG för att folkbildningen ger de mervärden som behövs för anders.ohberg@sv.se

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 1 201 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

FOTO: THRON ULLBERG

»Demokratiska värderingar kan – och får – aldrig tas för givna.»

Rika blir rikare och världens åtta rikaste äger lika mycket som den fattigaste hälften i världen. Inte lär det bli bättre med Donald Trump.

Sveriges skräpyta är enligt professor Kjell A Nordström bland annat Värmland och Gotland.

Framtiden finns i Stockholm. Välkommen till verkligheten.

SVs idéprogram är ute på remiss. Många är de framtidsfrågor som folkbildningen har att ta sig an. Missa inte tillfället att påverka framtiden.

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015).

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Många av de 75 förslag utredningen ger är bra och viktiga, men behöver omsättas i konkreta förslag från regeringen och komma till riksdagen för beslut. Åse Classon, ordförande i Hela Sverige ska leva, om landsbygdsutredningen.

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Workshop i Sundsvall

26 4 Tro inte på allt

FEJKNYHETER. – Folkbildningen kan möta trenden

med rykten, halvsanningar och lögner genom samtal i studiecirklarna, säger Stefan Tornberg i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) idéprogramgrupp.

12 Prisvinnarens samiska rötter

PORTRÄTTET. Ann-Helén Laestadius ungdomsro-

man ”Tio över ett” belönades med Augustpriset.

Hon berättar för Impuls om sina samiska rötter.

16 Nätverk mot våld mot kvinnor

HOT. Det finns en rad organisationer och nätverk

som bekämpar våld mot kvinnor. ”Glöm aldrig Pela och Fadime” är en av de mer kända. SV Uppsala är engagerad och har studiecirklar för invandrade män.

20 Fossilt bränsle fasas ut

ENERGI. El och biobränsle tillhör framtiden. Det

finns dock kritik mot EUs förslag att biobränsle inte får tillverkas av grödor.

26 Bygg ett lerhus!

HANTVERK. Nääs slott utanför Göteborg är centrum för slöjd och byggnadsvård. SV har ett hundratal studiecirklar på gång i olika hantverksämnen.

30 Vi Unga växer

SKARABORG. Tack vare en kampanj i skolorna växer Vi Unga i Skaraborg och skapar nya studiecirklar för SV.

4

16

Vad är tillåtet på nätet?

DEN GLOBALA MILJÖN

”I dag är läget för klimatet så akut att miljöfrågan måste få samma dignitet som krig, terror och kärnvapenhantering.”

» Detta var första gången SPF Freja i Sundsvall anordnade en workshop för sina medlemmar för att visa det stora kurs­ utbud som finns. Över 70 Frejamedlemmar hade anmält sig och fick en trivsam aktivitetsdag med information om kursutbudet. Det fanns också möjlighet att ”prova på” och anmäla sig till vårens kurser.

Dessutom informerade SV om en ny teatergrupp.

Maj-Britt Ericson SPF Freja

20

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 11 Krönika Perspektiv på tillvaron // Alexandra Pascalidou 32 Puls Enkla svar ofta fel // Christer Nylander 33 Reportage SV 50 år – studiecirkel om högertrafik 1967 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Sexuelllt våld mot varannan kvinna // John Hillstierna

» Vad är egentligen ”schysst på nätet” och hur hanterar man en situation som gått fel?

Om detta blir det en workshop för ungdomar och unga vuxna med intellektuella funktions­ variationer på dansstudion i Halmstad den 15 februari klockan 15.

För vårdnadshavare, gode män med flera vuxna blir det en workshop om detta ämne samma dag klockan 18 i SVs lokaler.

Ida Wahman SV Halland

N R 1 2 017 I MPU L S 3

AKTUELLT » FALSKA NYHETER

Vita husets pressekreterare Sean Spicer har levererat nyheter som har visat sig vara lögner.

FOTO: TT 4 IMPU L S NR 1 201 7

När falskt blir ”sant” Falska nyheter som sprids genom sociala medier blir allt vanligare. Ibland kan syftet vara att tjäna pengar - ibland rör det sig om politisk propaganda.

– Att falska nyheter kan få den här spridningen är ett misslyckande för folkbildningen och för hela civilsamhället, säger Stefan Tornberg, ordförande för SVs idéprogramsgrupp.

TEXT PETER JOHANSSON

U Skalman slår ett slag för källkritik i det senaste numret av Bamse.

nder de senaste månaderna har det blivit allt vanligare att falska nyheter snabbt får stor spridning genom sociala medier.

Inte minst under det amerikanska presidentvalet. Debatten tog fart ordentligt i höstas när en pizzeria i Washington attackerats av en man som trodde på felaktiga uppgifter om att ett pedofilnätverk höll till i restaurangens källare – och att Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton var en av medlemmarna.

– Den epidemiska spridningen av fejkade nyheter och falsk propaganda, som översvämmat sociala medier det senaste året, har nu tydligt visat sig kunna få verkliga konsekvenser, kommenterade Clinton efteråt.

Mediestrategen och debattören

Brit Stakston menar att spridningen av falsk information har ökat: – Nu finns det större möjligheter att sprida saker. Ofta handlar det om nyheter med bisarr vinkel eller udda personkoppling. Ibland är syftet att dra trafik till sajter där någon tjänar pengar på klicken, säger hon.

I andra fall rör det sig om politisk propaganda. Mellan 2014 och 2016 fanns till exempel propagandasajten Sputnik – som kontrolleras av ryska staten – i en svensk version.

– Det blir väldigt svårt för en vanlig nätanvändare att direkt tänka ”aha, det här är en rysk propagandasajt”. Det är svårt att se igenom.

Det kräver medievana och en extra reflektion över vem som kan vara avsändare och vilka perspektiv som ges för att man ska reagera, säger Brit Stakston.

N R 1 2 017 I MPU L S 5

»

AKTUELLT » FALSKA NYHETER STEFAN TORNBERG

»Att falska nyheter kan få den här spridningen är ett misslyckande för folkbildningen och för hela civilsamhället. Nu måste studieförbunden se de kunskapsluckor som finns, och se till att diskutera de här frågorna.« JESPER STRÖMBÄCK, PROFESSOR i jour-

UNDER VINTERN HAR det genomförts

nalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, delar uppfattningen att de falska nyheterna inte är något nytt fenomen: – Min bild är att ut- Jesper budet av falsk infor- Strömbäck. mation har växt som en följd av att det totala medieutbudet har ökat.

– Tillväxten har inte huvudsakligen skett i traditionella medier utan drivs av nya aktörer – med olika agendor – som inte hade samma synlighet i det gamla mediesamhället. Det kan vara allt från renodlade nätmedier som Avpixlat men också handla om information som cirkulerar på sociala medier. Ofta rör det sig om uppgifter som färdats många steg på vägen.

– Det kan finnas en underliggande nyhet någonstans men i linje med den klassiska viskningsleken försvinner nyanser och betydelsen av den förändras.

flera informationskampanjer om falska nyheter. Ofta är budskapet riktat mot barn och unga. Statens medieråd har tagit fram ett skolmaterial som ska stärka barns och ungas ”visuella läskunnighet, värna demokratin och bidra till att förebygga våldsbejakande extremism”.

Och serietidningen Bamse uppmärksammades internationellt för en berättelse som handlade om falska nyheter.

– Som medborgare måste man vara medveten om att mycket av den information man nås av inte är sann, säger Jesper Strömbäck.

– Ta del av innehållet med en kritisk distans. Köp inte innehållet rakt av men avfärda det inte heller rakt av. Man måste ställa sig ett antal frågor. Kan det här stämma – är det här rimligt? Finns det information som är relevant som saknas här?

JESPER STRÖMBÄCK KONSTATERAR att

det finns olika grader av falska nyheter.

– Från att uppgifterna inte stämmer över huvud taget till att de ger en väldigt begränsad bild av verkligheten.

– Det finns två faror i detta. Den ena är att man går på nyheter som är falska för att de på något sätt stämmer överens med ens egna åsikter.

Den andra är att man förkastar information som inte stämmer överens med de egna åsikterna, men som är sanna.

– Människan har tyvärr en tendens att föredra information som bekräftar den egna verklighetsuppfattningen och åsikterna. Det gör att vi tenderar att vara mer okritiska när något stämmer överens med det vi redan tror eller tycker. På samma sätt tenderar vi att vara överdrivet kritiska mot sådant som inte stämmer överens med det vi tror och tycker, säger Jesper Strömbäck.

6 IMPU L S NR 1 20 1 7

BRIT STAKSTON FRAMHÅLLER att medie­

konsumenterna måste bli mer vaksamma.

– Tänk två gånger innan du delar något vidare. Men det kommer alltid att finnas lögner på nätet. Att Brit Stakston. göra en enkel googling, det måste finnas i ryggmärgen.

Då märker man snabbt om det rör sig om en falsk nyhet, säger hon.

Dominerande nätaktörer som Google och Facebook har under de senaste månaderna signalerat att de tar falska nyheter på allt större allvar.

– På Facebook är det redan nu möjligt att anmäla inlägg om man vet att något är en fejknyhet. Att

Kellyanne Conway, en av Donald Trumps rådgivare, lanserade uttrycket ”alternativa fakta”, när hon ombads förklara varför USAs president och hans stab ljugit om hur många som bevittnade installationen i Washington den 20 FOTO: TT januari.

Sajterna Avpixlat och ryska Sputnik sprider falska nyheter.

använda användarna för att få inspel är det mest effektiva som de kan göra. Därför tror jag att det här kan vara ett ganska övergående problem. Om de här nyheterna inte längre exponeras på Facebook så sker det inte heller någon stor spridning av dem, säger Brit Stakston.

Jesper Strömbäck konstaterar att de traditionella nyhetsmedierna tidigare ”mer eller mindre hade monopol” på offentligheten.

– Då slarvade man ofta med transparensen. Man utgick ofta från att människor både förstod hur journalistik hade kommit till och litade på medierna. Men man måste anstränga sig mer för att förklara.

Nu finns tecken på en ökad trans-

1

2 3

Tre ”nyheter” som inte stämde Israelhot mot Pakistan parens och det är i allt väsentligt positivt.

STEFAN TORNBERG ÄR ordförande för den grupp som just nu arbetar fram en reviderad version av SVs idéprogram.

– Att falska nyheter kan få den här spridningen är ett misslyckande för folkbild- Stefan Tornberg. ningen och för hela civilsamhället, säger han.

– Nu måste studieförbunden se de kunskapsluckor som finns, och se till att diskutera de här frågorna.

w Hur ska det gå till?

– När någon påstår någonting som låter konstigt på en vävkurs, musik­ scen eller någon annan av våra arenor, då har man möjlighet att inleda ett samtal och prata om de här sakerna.

– Men vår stora utmaning är ju att folk i stället sitter hemma vid sina datorer. Man får inte det här kollektivet om man bara träffar folk som befinner sig i den egna bubblan. Här har studieförbunden en uppgift att

skapa de här mötesplatserna, och se till att de inte bara är till för de som tycker likadant och är likadana, utan att man får en chans att träffa de som har andra erfarenheter och diskutera, säger Stefan Tornberg.

– Jag är övertygad om att sätter man vanliga människor i ett rum så sker ofta en process. Man kommer gemensamt fram till vad som är rimligt och sant. w Kommer vi få se särskilda kurser i

källkritik?

– Säkert. Men de som går på sådana kurser är ofta relativt medvetna om problematiken redan från början. Jag tror att vanlig hederlig folkbildning är bästa sättet.

– Vår uppgift har blivit viktigare.

Vi behövs mer än någonsin tidigare.

Men svårigheten att nå flera grupper är större än tidigare. w Vad bör cirkelledarna tänka på?

– De bör se utanför själva ämnet de håller på med. Se folkbildningsuppdraget för vad det är. Den faktiska kärnan i folkbildningen är att få komma samman och växa tillsammans, oavsett vilket ämne man studerar, säger Stefan Tornberg.«

1 I en artikel som publicerades på sajten AWDNews påstods att Israels förre försvarsminister Moshe Yaalon hotat att ”förinta” Pakistan om landet skickade trupper till Syrien.

Pakistans försvarsminister Khawaja Asif provocerades av uttalandet. På Twitter skrev han att ”Israel tycks ha glömt att även Pakistan är en kärnvapenmakt”.

Det finns inga bevis för att den israeliske politikern någonsin fällt uttalandet. Israels försvarsdepartement har beskrivit dem som ”fullständigt felaktiga”.

Malmö rena Chicago 2Den serbiska webbsidan Numbeo publicerade ett ”brottsindex”, som påstods visa att Malmö är den stad i Europa som har näst flest brott. ”Indexet” var emellertid endast baserat på röster från de 188 besökare som röstat på alternativet Malmö i sajtens omröstning. Även den svenska sajten Avpixlat publicerade denna falska nyhet.

”Nancy Reagan lever” 3I början av mars 2016 kom beskedet att Nancy Reagan, änka efter den tidigare amerikanske presidenten Ronald Reagan, dött. Omedelbart började det gå rykten om att hon egentligen inte hade dött, utan att rapporteringen berodde på slarv från medierna. Uppgifterna, som inte var korrekta, spreds av sajten Mediamass.

Källor: Metros ”Viralgranskaren” och CNN

N R 1 2 017 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

Frida Schriver som Indras dotter, Nina Jemth som diktaren och Dennis Nilsson som advokaten i ”Ett drömspel”. Bakom advokaten står Niclas Lendemar och Frida Andersson.

FOTO: BODIL JOHANSSON

2

8 0

34 6

1 MALMÖ

Turné och engelskakurs

Ensemblen på Moomsteatern förberedde sig inför resan till Frankrike och medverkan på teaterfestivalen Crossing the Line genom att läsa engelska.

line. Det är en del av ett EU-projekt tillsammans med teatrarna Compagnie de L’Oiseau i Frankrike och Mind the Gap i England.

PER TÖRNQVIST, konst-

SPRÅK. I

januari åkte Moomsteatern till Frankrike för att ge två föreställningar av ”Ett drömspel” under teaterfestivalen Crossing the

PÅ GÅNG I SV

närlig ledare på Mooms­ teatern, förklarar bakgrunden till engelskakursen: – Samarbetet har inneburit möten och

workshops. Då har skådespelarna från England haft fördel med språket. Fransmännen kom på idén att lära sina skådespelare enklare konversationsengelska för att underlätta samtalet mellan skådespelarna – Vi var inte sena att hänga på. Skådespelarna kan då samtala mer spontant utan att leta

13

dieförbundet Vuxenskolan (SV) när ensemblen skulle gå kurs föll sig naturligt eftersom Moomsteatern har ett nära 30-årigt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan som också är en av stiftarna av teatern.«

5 1 2 SOLLEFTEÅ

Lunchföredrag FÖREDRAG. I

Sollefteå har Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Centerpartiet dragit igång ”Lunchsoffan”, som innebär föredrag av inbjudna gäster och samtal på restaurang Old Oak. Alla är välkomna att lyssna på föredragen. Första temat var hälsa.

Nellie på första mötet

MÅNDAG

2017

8 IMPU L S NR 1 201 7

ATT VALET FÖLL på Stu-

7

3 STOCKHOLM

FEBRUARI

JÖNKÖPING 21 FEBRUARI Anhörigdag i Jönköping.

Fokus på anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Arrangörer: Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Hjärnkoll, Attention och Riksförbundet för social och psykisk hälsa (SPH).

Plats: Aulan i Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.

Tid: 21 februari klockan 9.30–16.

efter någon som kan tolka, förklarar Per.

q 9

Vi Unga Sköndal i Stockholm hade årsmöte en tisdagskväll i januari.

Det är en förening med ett 60-tal medlemmar i alla åldrar, med fokus på dem som är 10–30 år.

Ett glatt årsmöte i Vi Unga Sköndal.

FOTO: DESIRÉE WIDELL

VI UNGA. Flera gånger i veckan har Sköndalsgården öppet med bland annat café och pyssel.

– Det är kul att få vara med sina kompisar, säger Nellie Andersson, 11.

Det är första gången hon är med på förening­ ens årsmöte. Tillsammans tar medlemmarna som är på plats fram en verksamhetsplan genom att rita och skriva på ett papper med en tidslinje över året och sätter en budget med hjälp av utskrivna sedlar.

Före sista februari ska Vi Ungas 189 föreningar av barn och unga hålla sina årsmöten.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4STOCKHOLM

Latinamerikaner mot rasism ma ut som homosexuell eller skilja sig.

Av våra deltagare var endast cirka 30 procent kvinnor, berättar Ruben Tastas.

– Det är vi inte nöjda med, så 2017 ska vi satsa på att erbjuda barnpassning i anslutning till kursen. Vi vill nå fler kvinnor!

Asylsökande lär sig svenska och samhällskunskap samtidigt som arbetet mot diskriminering, rasism och förtryck lyfts i undervisningen.

VÄRDEGRUND. Studieför-

bundet Vuxenskolan har sedan hösten 2015 genomfört kurser för över 1 000 asylsökande i Stockholm. Kursämnena är svenska och samhällsintroduktion.

Några av kurserna genomförs i samarbete med Föreningen Francisco Ferrer i Guardia och bedrivs med uttalad sekulär värdegrund.

– VI MENAR ATT det finns ett behov av den här typen av kurs bland de asylsökande, säger Ruben Tastas från före­ ningen.

– Vi har också en önskan om att deltagarna ställer upp på vår profil som är att kämpa mot alla former av förtryck.

Vid träffarna ges information om hur man

FÖRENINGEN Francisco

Ruben Tastas och föreningen Francisko Ferres i Guardia samarbetar med SV Stockholm.

FOTO: SV

kan få skydd, om kvinno­ jourer och hur man ska göra om man blir misshandlad av sin partner.

Man får också information om hur man kan få stöd, nätverk och legal hjälp om man vill kom-

Ferrer i Guardia drivs av personer där många har latinamerikansk bakgrund och kom till Sverige under 70-talet.

Deras syfte är att sprida en pedagogik som grundar sig på Francisco Ferrer i Guardias idéer om att lära sig att tänka själv och att förvärva en förmåga att tänka rationellt och fritt från fördomar.

Sedan flera år har före­ningen kurser för papperslösa i olika ämnen som svenska men även i mötesteknik med syfte att genomföra möten fria från förtryck.«

Hantverkskafé – där man kan lära sig mer svenska

INTEGRATION. Att träffas och arbeta med hantverk och samtidigt lära sig mer svenska är tanken bakom kvinnokaféet.

Syftet är att underlätta integrationen i det svenska samhället. Alla är välkomna, även kvin-

SV i nya lokaler

FLYTT. I

början av januari flyttade Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro in i Bergfästet, en gammal biograf och danslokal, i Laxå.

SV kommer bland annat att ha undervisning i svenska och samhällskunskap för asylsökande och studiecirklar och föreningsverksamhet i de nya lokalerna.

7 HALMSTAD

Tjejer till försvar SJÄLVFÖRSVAR. Under

hösten sökte fler än vanligt till Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Hallands kurser i självförsvar för tjejer i Halmstad. Även i Varberg ökade antalet anmälda och flera står på kö för att få vara med.

8 HOFORS

Lyckat byalag BYGDEGÅRD. Barkhyttans

byalag har haft ett bra år.

Förra året anordnades kulturevenemang och folkbildning tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Ullkurser var ett återkommande inslag.

9

5 RONNEBY

Varje tisdag i vår anordnar SV Blekinge i Ronneby och Slöjd i Blekinge ett kafé för kvinnor med tema hantverk.

6 LAXÅ

nor med svenska som modersmål.

Vid språkkafeérna i höstas var det mest män, under våren är det kvinnornas tur. Vid det första kvinnokafeét kom närmare 20 kvinnor för att bland annat virka.

– Jag hoppas att vi kan mötas i hantverket och träffa nya vänner, säger Laila Johansson, verksamhetsutvecklare i SV.«

Cirka 20 kvinnor kom till det första kvinnokaféet i Ronneby, både för att virka och lära sig mer svenska.

30

I så måga år har bygdespelsgruppen i Grästorp levererat en föreställning. Den 4 mars är det dags igen. Eldsjälen Gudrun Axelsson, 85, minns hur det började: – Vi fick i uppdrag av Studieförbundet Vuxenskolan att göra ett bygdespel om en bybonde i Tengene till Folkbildningens dag, säger hon till Nya Lidköpings-Tidningen.

N R 1 2 017 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

0KIL

Kulturdag drog fullt hus Kulturdagen i Närhetens kyrka i Kil för deltagare i daglig verksamhet i Kil och Forshaga kommun bjöd på en rad olika aktiviteter.

KULTURDAG. Deltagarna

fick möjlighet att cirkulera runt till olika stationer där man kunde dansa, baka pepparkakor, tillverka en kartong till kakorna, göra julgranspynt, textilslöjd, återvinningsslöjd, smörknivtillverkning och sång.

Kulturdagen den 14 december var en samverkan mellan Stora Kils församling, Studieförbundet Vuxenskolan i Kil, Region Värmland, Slöjd i Värmland och Stöd och serviceenheten i Kils kommun.

– SV i Kil bedriver verksamheten ”Ord och Bild” som daglig verksamhet en dag i veckan på uppdrag av Kils kommun. När kommunens dagligverksamhet lades ut på entreprenad blev vi tilldelade en dag i veckan, berättar Anette Jäger, SV i Kil. – Det var första gången vi deltog i denna kulturdag. Med ett så lyckat koncept kommer vi att fortsätta.

Många organisationer och föreningar samt Kils och Forshaga kommuner samverkade om kulturdagen i Kil den 14 december förra året.

HANDLEDARNA under

dagen kom från daglig verksamhet och Arena Gårdarna i Kil, Carina Olsson från Slöjd i Värmland, diakon Ann Bjerknes, kantor Anki Johansson och musikpedagog Christina Gabrielsson/Blå Björk.«

Dans var ett populärt inslag under kulturdagen…

…och SV ska vara med även i år, säger Anette Jäger, SV Kil.

q GÖTENE

Helkväll med deras böcker om öppna landskap ett perspektiv på hur landskapet förändrats på cirka 30 år. Bilderna är tagna på samma plats och ur samma vinkel på respektive plats. På många av betesmarkerna gick det inte längre några betesdjur som höll dem fria från sly.

Hur har landskapet förändrats på 30 år? Det har Tore Hagman berättat om i boken ”Mulens marker”. Nu fick intresserade i Götene veta mer. ÖPPNA LANDSKAP. Intres-

set var mycket stort, det kom 120–130 personer den 30 november till Centrumhuset i Götene.

Kommunens hembygdsföreningar, LRF, SV och Götene kommun samarbetade om arrangemanget.

Tore Hagmans, Åke 10 IMPUL S NR 1 201 7

Tore Hagman, medförfattare till boken, samt Karl-Ivar Kumm och Sölve Johnsson.

Carlssons och Gunnar Arnborgs böcker ”Mu-

lens marker” och ”Åter till mulens marker” ger

KARL-IVAR KUMM från SLU tog upp frågan om köttproduktion på bete: Hur kan betesbaserad köttproduktion bli ekonomiskt och klimatmässigt hållbart?

Under den följande diskussionen medverkade lantbrukare som ägnar sig åt köttproduktion på naturbetesmarker.

Kvällens ordförande, Sölve Johnsson, ordförande i Husaby Hembygdsförening, kunde konstatera att möjligheterna att bevara naturbetesmarkerna är en fråga om samspel mellan bonden och samhället.

Gun-Britt Nätt SV GÖTENE

Krönika

…OM ATT TA MAKTEN ÖVER DITT LIV

Gnällig eller hoppfull – du har alltid ett val

I

bland förlorar vi perspektiven. Fakta flyter ut i marginalerna medan känslorna kliver in och dominerar. Därav de två nyorden ”faktaresistens” och ”metasanning” som används flitigt över världen. Det är riskabelt då känslor som oro, osäkerhet och rädsla gör oss mer mottagliga för demagoger och populister som är experter på att exploatera dem.

Men de förlorade perspektiven är inte bara problematiska politiskt utan även på ett personligt plan.

Jag har två närstående som jag ringer nästan dagligen. När jag sagt god morgon brukar den första personen ofta kontra med: ”Hur god kan en morgon vara när man inte sovit på hela natten? När kroppen värker och fötterna svullnar och hundarna skäller…”.

Och så följer en lång utförlig harang om diverse krämpor och så suckas det över grannar som dammsuger mitt i natten, slamrar i kastruller och slår i dörrar och världen som är en rutten håla och vården som vacklar och slutligen utses syndabockar som ansvariga för världens samlade elände. Negativism på hög, oro i kvadrat, pessimism i kubik insvept i ett allomfattande mörker som i sig är en hälso­risk. I synnerhet när den levereras av en person som är relativt frisk och har allt majoriteten av världens befolkning bara skulle drömma om.

SEDAN RINGER JAG alltid den andra perso-

nen som brukar börja med att prisa Gud och universum för att dagen gryr och hylla grannarna för att de hälsar i porten och lärarna för att de lär ungarna allmän hyfs och bussförarna för att de kör som de ska

Det är en fröjd att tala med den andra personen och en påminnelse om att tacksamhet och ett positivt perspektiv har en välgörande effekt. Inte enbart på avsändaren utan också på mottagaren. Ty den första personen som är en korsning mellan olyckskorp och gnällspik är krävande i all sin pessimism. De dagar då min egen motståndskraft tryter går giftet rakt in i sinnet.

SEDAN SURFAR JAG lite på sociala medier där

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

och alla de som råkar korsa hennes väg och underlätta hennes liv. Hon hittar alltid något att glädjas över. Hur bagatellartat det än må vara.

Därtill öser hon tacksamhet över saker som vi lätt tar för givet – att hon har tak över huvudet, mat för dagen och råd med semester. Även om hon själv fullkomligt saknar erfarenhet av fattigdom och förtryck då hon är född och uppvuxen i vårt välsignade land.

två kategorier dominerar – de lyckliga och lyckade som ständigt skrattar i solskenet eller människor i djup misär och oåterkallelig olycka. Det är antingen eller i både konfliktfokuserade gammelmedier och lust- och lyckodrivna sociala medier. Det är livsöden som suddats ut i rasmassorna, nyheter om terror, död och övergrepp.

Och allt är så nära. Även om det är långt borta.

Känslan av att mörkret kryper allt närmare är svår att värja sig för. Det är som en masspsykos som förstärks av alarmister som injagar fruktan och ringer i varningsklockorna om världens förestående undergång. Oftast orsakad av miljön eller migrationen.

MEN DET MAN missar är att vi alla, både på ett politiskt och personligt plan, har ett val. Vilka vill vi vara? Är vi de som rabblar rädslor och lyfter orosmoln eller de som ser livet från den ljusa sidan och fokuserar på lösningar och vägar till förändring?

I stället för att vara missnöjda marionetter kan vi aktivt gå in och ta makten över vardagen och verkligheten och regissera vår framtid.«

N R 1 2 017 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » ANN-HELÉN LAESTADIUS

’’

Nu kan jag säga förlåt till mig själv Rötter betyder livsavgörande trygghet för romanaktuella och prisbelönade Ann-Helén Laestadius, vars pockande rättspatos aldrig lämnar henne i fred.

Skrivandet av samernas berättelse har gett henne ett slags upprättelse, och en livslång drivkraft. Äntligen kan hon be sig själv om förlåtelse för förlusten av det samiska språket under uppväxten.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

F

örfattaren Ann-Helén Laestadius är sedan tidigare känd för sin bokserie om Agnes som söker sina samiska rötter. Nyligen vann hennes nyutkomna ungdomsroman ”Tio över ett” Augustpriset 2016 i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. Romanen handlar om den stora stadsomvandlingen i författarens älskade uppväxtstad Kiruna, om husen som töms och rivs på grund av rasrisken när gruvan i Kiruna ska breda ut sig.

Huvudpersonen, tonåringen Maja, bor i ett av de rivningshotade husen. Varje natt oroar hon sig för de återkommande sprängningarna i gruvan – och ställer klockan på tio över ett. Ifall det värsta skulle inträffa har hon en väska packad med kläder till alla i familjen i beredskap. Med tonåringens envishet kämpar hon med näbbar och klor mot det obönhörliga. I takt med sipprande insikt om det lönlösa i kampen utlöser vanmakten panikångest.

12 IMPUL S NR 1 20 1 7

Samtidigt är denna starka och väl gestaltade berättelse, sprungen ur intervjuer med 15 Kirunabor jämte författarens egen sorg och vemod, mycket mer än ett gediget byggt tidsdokument eller historien om Majas påtvingade flytt.

Den säger oss något allmängiltigt, och med tanke på flyktingströmmen även högaktuellt, om hur det känns att lämna sitt hem och sina rötter.

– Så är det alltid när jag skriver. Därför känner även vuxna igen sig i mina böcker. När jag skriver om att tillhöra två kulturer eller om att behöva lämna sitt hem kan exempelvis människor som kommer från ett annat land, som vet hur det känns att förlora sitt hem och sina rötter, känna igen sig.

– Rötter är tillhörighet, samvaro med människor som man har gemensam historia och kultur med. Rötter är där man inte behöver förklara sig. Rötter är där det råder grundtrygghet, säger hon och pekar mot var-

»

– Grundtryggheten för mig är min stora samiska släkt, säger Ann-Helén Laestadius, aktuell med ungdomsromanen ”Tio över ett”.

N R 1 2 017 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » ANN-HELÉN LAESTADIUS

’’

Vår upprättelse är att det kommer mycket samiskt just nu och vi berättar vår historia själva. Det ligger en makt i att vi samer tar tillbaka vår historia. Jag är glad att vara en av dem som gör det.

dagsrumsväggen hemma i lägenheten i Solna norr om Stockholm.

På en rana (övervägande i rött) som mormor vävt hänger väl valda klenoder från de egna rötterna: barnmössor i rött och grönt med röd tofs, små barntofflor i skinn och kniven som morfar gjorde för väldigt länge sedan, med samiska mönster och slida av renhorn.

– Slöjden ska vara framme, den har stor betydelse för mig. Den är mina rötter. Grundtryggheten för mig är min stora samiska släkt. Inte bara min mamma, pappa och syster, utan mina mostrar, morbröder, farbröder, fastrar, farmor och många kusiner. Många av mina kusiner är som mina syskon.

Och efter en tankepaus: – I Stockholm blir jag förvånad över hur liten människors närmaste krets är. Min reflektion är hur ensamma de måste vara. För mig skulle det kännas otryggt. När jag gifte mig förra året hade jag lätt kunnat bjuda 150 släktingar, men min man, som är urstockholmare, har bara fyra släktingar utöver närmaste familjen, så det gick ju inte.

FÖR ATT FÖRSTÅ skrivandets drivkraft bör vi ta ett par steg tillbaka till hennes uppväxt i Kiruna på 1970- och -80-talen. Samiska rötter stod knappast högt i kurs så hon levde ”ett dubbelliv”.

– Det var inte lätt att vara same, många barn blev retade. Som barn är man rädd för att vara annorlunda.

I skolan ville jag inte berätta att jag var same, jag ville ligga lågt med det.

Därför gick hon inte på någon hemspråksundervisning i samiska. Där och då befästes språkförlusten, en skavande språkförlust och en vingklippt identitet.

Vändpunkten kom senare under gymnasietiden.

– Jag blev mer insatt i samernas historia och övergreppen mot samer, och insåg vikten av att stå upp för mitt ursprung. Det födde något i mig som sa: Det kan inte vara så här!

– Att skriva de böcker jag skriver kommer av en vilja att ge tillbaka till det samiska samhället och till den nya generationen samer som ska kunna växa upp utan skam och skuld. I mina böcker ska de kunna läsa om sig själva som norm. Vår upprättelse är att det kommer mycket samiskt just nu och vi berättar vår historia själva. Det ligger en makt i att vi samer tar tillbaka vår historia. Jag är glad att vara en av dem som gör det.

GIVETVIS BESTOD UPPVÄXTEN av flera komponenter än un-

dertryckt identitet. En viktig komponent är en tre och ett halvt år yngre syster som står henne väldigt nära.

– Jag var väldigt mycket storasyster. Ansvarstagande och bestämmande – jag bestämde väldigt mycket. Så lärde jag min syster att räkna, läsa och skriva. Jag var som en liten fröken till henne!

Andra viktiga beståndsdelar är föräldrarna. Som så många andra i Kiruna hade pappa, i varje fall initialt, ett jobb i gruvan. Mamma jobbade i butik. Tidigt präntade de i henne skillnaden mellan rätt och fel. Därut­ över har hon den egna upplevelsen av att det samiska folket har behandlats illa.

14 IMPUL S NR 1 201 7

– Det jag lärde mig som barn betyder mycket för mig, jag strider gärna mot orättvisor. Därför blev jag journalist och kriminalreporter. Jag är alltid intresserad av att belysa och stå upp emot orättvisor. Det kan handla om vad som helst, skolan, bostadsrättsförening­ en eller barn som far illa.

Hon fortsätter med kännbar inlevelse: – Jag är inte den som sitter hemma och gnäller eller väjer för konflikter. När jag ser orättvisor kämpar jag.

Jag kan inte titta på, jag klarar inte av när människor gör någon annan illa.

ORÄTTVISOR BERÖR HENNE så illa att det river upp stora känslor.

– Jag är väldigt temperamentsfull och kan bli väldigt arg. Överhuvudtaget har jag nära till mina känslor. Jag blir lätt glad, ledsen och kan börja gråta på tre sekunder av en film.

Hon är fullt medveten om att brinnande rättspatos och intensivt känsloliv har ett pris.

– Det tar mycket energi. Ibland tänker jag att livet skulle bli lättare om jag inte engagerar mig så mycket.

Mest frustrerande blir det om jag inte lyckas med mitt uppsåt. Det är det svåraste och mest energislukande för mig. Jag mår fysiskt illa och ältar det länge. Jag sover dåligt och vaknar upp med de tankarna, som har en tendens att bita sig fast.

Utöver rättspatoset har hon även fått berättandet med modersmjölken. Mamma berättade alltid, under hela uppväxten. Starka berättelser som etsade sig fast.

– Det påverkade mig mycket. Jag ville också berätta.

EMELLERTID ODLADE ANN-HELÉN tidigt även en präk-

tig sida. Hon tränade redskapsgymnastik och övade kroppskontroll från 6 till 14 års ålder. Hon har aldrig rökt en cigarett och alkoholdebuterade sent.

– Jag var en typisk duktig flicka. Min man säger att jag aldrig varit tonåring… Jag gillar fortfarande ordning och reda. För att koppla av storstädar jag.

Barndomens stora dröm var att berätta som mamma och bli journalist och författare.

– Jag var målmedveten. Jag tänkte att jag ska utbilda mig, att jag ska komma vidare. Jag visste att jag måste utbilda mig för att bli journalist.

Bara ett litet problem. Hon var så hemkär i sin älskade hemstad Kiruna att hon på inga villkor ville lämna den. Ändå gjorde hon det som 19-åring. När chansen att arbeta som journalist uppenbarade sig och hon erbjöds ett vikariat på Fagersta-Posten i Skinnskatteberg tog hon chansen.

Men hon längtade! Till Kiruna, till att åka skoter i naturen och inte minst till familjen.

Ett år senare var hon tillbaka i Kiruna. Med jobbet ordnade det sig också. Hon arbetade på Norrländska Socialdemokratens (NSD) lokalredaktion i Kiruna, gick journalistutbildning på Kalix folkhögskola och kompletterade den med kurser i kriminologi, rättspsykologi och statsvetenskap vid Stockholms universitet. Så småningom fick hon en fast anställning på NSD. Livet som 27-åring var alltså fulländat. Hon hade

Tänk att hon verkligen gjorde det!

– Det kan vara svårt att förstå, jag som är så hemkär och har behov av mina rötter. Men Kiruna var för litet för allt jag ville göra. Någonstans kände jag att jag ändå var en storstadsmänniska.

Genast nyanserar hon sig.

– Men jag skulle inte vilja bo vid Gullmarsplan i Stockholm igen. Solna har lugnare tempo, men jag saknar naturen – några träd här och där är ingen natur.

Jag längtar till forsen och fisken. När hemlängtan slår till sitter jag med den och tycker att det är tråkigt.

VÄL I STOCKHOLM var det dags att ta tag i drömmen. Att skriva en roman med hennes språkförlust som huvudtema, en vuxenbok. Men livet tar sina egna vägar. Det öppnade sig ett tillfälle att delta i en ungdomsbokstävling och hon tog chansen. Och vann!

Så kom hennes debutroman ”Sms från Soppero” till, vilken togs emot väl. Året senare, 2008, fick hon Studieförbundet Vuxenskolans författarpris. Författandet gav blodad tand och det har kommit ytterligare fem böcker, varav ”Tio över ett” är det färskaste tillskottet.

Skrivandet har en angelägen drivkraft.

– Det handlar om att sluta cirkeln och hela det som gick sönder när jag var barn på grund av det förlorade språket. Nu kan jag säga förlåt till mig själv för att jag inte vågade säga att jag var same när jag gick i skolan.

Men det var ju inte vårt fel, barnens fel, att det blev så här. Det är staten som försatt oss i den här situationen.

Envis som hon verkar vara har hon inte gett upp hoppet om samiska, hur svårt språket än är. Hennes son lär sig samiska i skolan. Själv gick hon på en studiecirkel.

– Det var jätteviktigt. Det gjorde att jag vågade tala språket igen, lite i alla fall.

I FRAMTIDEN KAN vi vänta oss en vuxenroman av henne, hon ruvar nämligen på en kriminalhistoria med samisk anknytning, avslöjar hon. Därmed inte sagt att hon inte fortsätter att skriva för barn och ungdomar.

– Det är väldigt roligt att skriva till elever och att träffa dem. Det är viktigt att prata om samisk kultur och historia med ungdomar, för att få bukt med okunnigheten.

Med sex böcker skrivna och publicerade har barndomens stora dröm gått i uppfyllelse med råge. Vad väntar nu?

– 2016 var ett fantastiskt år för mig, jag gifte mig och vann Augustpriset. Nu lutar jag mig tillbaka och njuter av det. Jag ser fram emot alla föreläsningar jag ska göra och arbetet i regeringens Läsdelegation. Självklart fortsätter jag att skriva och jag har flera spännande – och hemliga – bokprojekt på gång, säger Ann-Helén Laestadius.«

Ann-Helén Laestadius fick Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2008 för debutboken ”Sms från Soppero”. Författandet gav blodad tand och det har blvir ytterligare fem böcker.

allt man i den åldern kan önska sig. Ändå var hon inte nöjd.

– Jag hade en ålderskris. Jag tänkte: Jag är 27, har haft fast jobb i fyra fem år och en pojkvän i tio år – är allting klart nu? Jag kände mig som 50 och var bara 27.

Livet måste vara mer än det. Vad hände med den stora drömmen om att bli författare? Jag ville skriva en bok.

Så hon lämnade sin älskade hemstad, pojkvän och fasta jobb och flyttade långt bort – till de stora möjligheternas stad, Stockholm.

>> Exklusivt Namn Ann-Helén Laestadius.

Gör Författare, journalist och föreläsare. Ledamot i rege­ ringens Läsdelegation. Ålder 45 år.

Familj Man och tolvårig son.

Bor Solna.

Fritidsintressen Läser mycket, tycker om att vara ute i naturen, umgås med vänner. Hänger mycket vid fotbollsplaner, eftersom sonen spelar.

Meningen med livet ”Kärleken till familjen.”

N R 1 2 017 I MPU L S 15

SOCIALT » VÅLD MOT KVINNOR

Stort engagemang för att

STOPPA MANSVÅLDET

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Men det finns många goda krafter som verkar för att stoppa det. I Uppsala finns ett utbrett engagemang och samverkan i frågan. Regeringen och organisationer betonar vikten av förebyggande arbete, ökat fokus på hedersrelaterat våld och männens delaktighet och ansvar för att motverka våldet.

TEXT MARIA ORTLER

A

mineh Kakabaveh är riksdagsledamot för Vänsterpartiet och starkt engagerad i att stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Hon tycker att den nationella strategin i dessa frågor är ett steg i rätt riktning: – Den erkänner hedersrelaterat våld. Men det gäller att strategin implementeras på regional och lokal nivå.

– Jag är positiv till en jämställdhetsmyndighet. Det är viktigt att den har stor kunskap om hedersrelaterat våld och samarbetar med lokala myndigheter.

Hon anser att barnkonventionen och kvinnokonventionen bör göras till svensk lagstiftning.

AMINEH KAKABAVEH tilldelades ut-

märkelsen ”årets svensk” av tid16 IMPUL S NR 1 201 7

skriften Fokus i december 2016.

Motiveringen löd: ”Genom att uppmärksamma radikalisering, klan- och hedersförtryck blottlägger Amineh Kakabaveh i handling och tal och till en avsevärd personlig kostnad, den svenska oviljan att röra vid alltför känsliga ämnen. Hon gör det genom att ta fasta på värderingar som gäller alla, snarare än på särskiljande identiteter”.

– Någon i riksdagen måste lyfta frågor som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Jag gör det men har fått mycket kritik från politiker och fundamentalistiska grupper och känt obehag, säger Amineh Kakabaveh.

– Bland politiker och inom myndigheter och rättsväsendet Amineh finns en rädsla för att Kakabaveh.

erkänna hedersrelaterat våld. Jag tror att de befarar att bli kallade rasister. Detta resulterar i diskriminering mot invandrare, särskilt emot invandrade kvinnor och barn, säger hon.

ETT EXEMPEL DÄR rättsväsendet bris-

ter är de många fallen med de så kallade ”balkongflickorna”. De har bland annat uppmärksammats i medier. För kvinnor och flickor som utsätts för olika former av förtryck i hederns namn blir den enda utvägen ibland att kasta sig från balkongen efter hot och påtryckningar.

Ibland blir de utsatta kvinnorna i stället knuffade av någon anhörig.

– Rättsväsendet vågar i de flesta fall inte utreda ”balkongflickorna”.

Förundersökningarna läggs ned, det bedöms som självmord, då man ser dessa fall som komplicerade och

»

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 1 2 017 I MPU L S 17

SOCIALT » VÅLD MOT KVINNOR man är samtidigt rädd för att bli stämplad som rasist, säger hon.

AMINEH KAKABAVEH HAR en speciell livsberättelse. Som 13-åring flydde hon från sin by i den kurdiska delen av Iran, från ayatollornas terror och byns hederskultur. För att kämpa för kurdernas rättigheter, demokrati och allas lika värde anslöt hon sig till Peshmergagerillan.

1992 kom hon som kvotflykting till Sverige och fortsatte sin kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck. 2005 var hon med och bildade föreningen Varken Hora Eller Kuvad (VHEK). I dag är hon ordförande för denna feministiska och antirasistiska organisation som tar ställning för alla kvinnors och ungdomars rättigheter, särskilt de boende i socialt och ekonomiskt utsatta förorter: – Vi arbetar med att medvetande­ göra hedersrelaterat förtryck och våld. Vi har respektguiden som metodbok när vi bland annat föreläser ute på skolor och fritidsgårdar, säger hon.

Respektguiden är en handbok som främst riktar sig till barn och ungdomar men också till vuxna.

Syftet är att upplysa och råda i situationer rörande tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och könsstympning. Boken behandlar även fysiskt och psykiskt våld.

SARA MOHAMMED ÄR grundare och ordförande för Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF). Organisationen arbetar för att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck. Hon har Sara egen erfarenhet av detta. När hon var 17 Mohammed. år misshandlades hon och dödshotades av sin bror när hon inte ville gifta sig. Efter det flydde hon från sin familj i Kurdistan i norra Irak.

– Det som utmärker ett heders­ mord är att omgivningen firar att familjen har blivit av med sin skam.

Det är flera inblandade i genomförandet av brottet. Både män och kvinnor är utsatta och utförare, säger hon.

GAPF har en stödjour som erbjuder både psykologiskt och juridiskt stöd. Organisationen har kontakt med exempelvis advokatbyrån Elisabeth Matti Fritz som har stor kunskap när det gäller hedersrelaterat våld.

18 IMPUL S NR 1 201 7

SARA MOHAMMED ANSER att kunskapen om hedersrelaterat våld har ökat i samhället. Men den är inte tillräcklig för att möta de behov som finns: – Inom rättsväsendet behövs mer kunskap om hedersrelaterat våld.

Hedersbrott borde få en egen rubricering i brottsbalken, eftersom de alltid innebär försvårande omständigheter.

– Det finns fortfarande en försiktighet och feghet i dessa frågor men de senaste åren har fler fått upp ögonen för hedersrelaterat våld. Genom utbildningar bidrar vi med vår kunskap till socialtjänsten, polisen, kvinnojourer och organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, säger hon.

SARA MOHAMMED POÄNGTERAR att det ofta händer att kunskapen som finns om hedersrelaterat våld inte implementeras tillräckligt i vardagsrutiner, på kvinnojourer.

En viktig del i GAPFs opinionsbildande arbete är Fadimedagarna, för att hedra Fadimes minne. Den 21 januari var det 15 år sedan Fadime Sahindal, 26 år, blev hedersmördad av sin far. Fadimedagarna organiseras 19 januari–21 februari 2017 över hela Sverige tillsammans med en rad stödorganisationer. Det finns ett stort utbud av galor, teatrar och diskussioner, och en internationell konferens hölls den 25 januari i Stockholm med temat ”Svensk lag eller dubbla rättssystem”.

MARIET GHADIMI ÄR verksamhetschef och grundare till den ideella organisationen Tjejers Rätt i Samhället (TRIS). De har sitt säte i Uppsala men har både lokala och nationella proMariet jekt. Hon är doktoGhadimi. rand på Stockholms universitet på institutionen för socialt arbete med en avhandling inriktad på ungdomars syn på sexualitet och oskuldsnorm.

TRIS arbetar med förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Den tar fram och utvecklar FOTO: ISTOCKPHOTO

Ny strategi mot våldet w Den svenska regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. w Ett av delmålen för att uppnå detta är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen har en nationell strategi för att förebygga och bekämpa detta våld.

Den gäller i tio år från och med 1 januari 2017. w För att nå målen satsar regeringen över 900 miljoner kronor för perio­den 2017-2020. w Strategin inbegriper arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen avser att inrätta en jämställdhetsmyndighet och att vissa nationella uppdrag som gäller mäns våld mot kvinnor förs över till den myndigheten med start från och med början av 2018.

metodstöd för hur andra kan arbeta förebyggande mot heders­våld.

Organisationen har kunskaper och erfarenheter av unga med intellektuell funktionsnedsättning som riskerar att utsättas för hedersvåld: – Vi har tagit fram ett tjejgrupps­ material som heter Nå-vidare som ges kostnadsfritt till landets gymnasiesärskolor. I samband med det erbjuder vi en kostnadsfri utbildning och handledning i användandet av materialet för yrkesverksamma inom gymnasiesärskolan, säger Mariet Ghadimi.

MADICKENGÅRDEN ÄR ETT av de få skyddade boenden i Sverige, som tar emot unga män och par som är utsatta för hedersvåld samt unga kvinnor som har intellektuell funktionsnedsättning. Till TRIS skyddade boenden kan man komma via ett beslut från socialtjänsten.

– Vi har en nationell hjälplinje med samtalsstöd som är öppen för alla. Även killar kan bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. De kan vara både offer och förövare, säger Mariet Ghadimi.

I samarbete med Uppsala stadsbibliotek arrangerade TRIS i januari en öppen föreläsning om mäns och pojkars dubbla roller där två av Sveriges främsta forskare, Astrid Schlytter och Devin Rexvid, talade om sin forskning.

TRIS är med och bemannar en nationell stödchatt för barn och unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Stödchatten är en del av projektet ”Kärleken är fri” (2014–2017) som finansieras av arvsfonden. Det är en metodutvecklande fortsättning av projektet ”Det handlar om kärlek” som startades av Rädda Barnen.

SOFIA FARSIANI KÖNIG är ordförande för Rädda Barnen Uppsala. Hon berättar att de har jobbat med projektet ”Det handlar om kärlek” (2014–2017) som vill synliggöra barns och ungdomars rättighe- Sofia Farsiani ter till ett liv fritt från König. våld, hot och övergrepp. Utgångspunkten är FNs Barnkonvention och fokus ligger på hedersrelaterat våld och förtryck: – Arbetet sker ute på skolorna.

Elever och skolpersonal får möjlighet att diskutera innebörden av barns och ungas rättigheter tillsammans med ansvariga myndigheter och frivilligorganisationer.

Ungdomarna får information om var de kan vända sig om deras rättigheter kränks, säger Sofia Farsiani König.

MIKAELA

Eriksson är kvinnofridsrådgivare på Uppsala kvinnojour som funnits i 30 år: – Vi erbjuder kvinnor som blivit utsatta för någon form av våld stödsamtal.

Och vi har skyddat boende och juridikjour.

– Utöver det arbetar vi utåtriktat med föreläsningar om mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att vi pratar om denna fråga, eftersom det Mikaela tar bort skulden från Eriksson. kvinnorna. Vi får inte bli tysta, säger hon.

Barnperspektivet är också inkluderat i verksamheten: – Vi erbjuder ”trappansamtal” till barn som upplevt våld i familjen.

Syftet är att barnet ska få möjlighet att sätta ord på sina upplevelser.

Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Den utvecklades av Rädda Barnen i slutet av 1990-talet.

Mikaela Eriksson berättar att många kvinnojourer har dålig ekonomi och tvingas stänga. Störst är problemet för mindre kvinnojourer i småstäder: – Vi ligger alltid lite back ekonomiskt och det finns en osäkerhet kring hur ekonomin kommer att se ut kommande år. Det är viktigt att regeringen satsar ekonomiska medel på kvinnojourer, så att deras viktiga arbete ska kunna finnas kvar, säger hon.

Regeringen tycker att det är angeläget att förbättra förutsättningarna för att ideella kvinnojourer ska kunna verka långsiktigt. Det framgår av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

HANS ÅBERG ÄR samordnare för

Mansnätverket för kvinnofrid i Uppsala som är en lokalavdelning till Riksorganisationen Män för Jämställdhet. Han är pensionerad psykolog och var tidigare verk- Hans Åberg. samhetsansvarig för Mansmottagningen mot våld i Uppsala.

– Vi fokuserar på mäns möjligheter och ansvar för förändring av attityder. Via samtalsgrupper vill vi påverka män med schyssta värderingar, säger han.

– Förebyggande arbete är cent­ ralt för oss i form av studiedagar, workshops, konferenser och debattartiklar. Emellanåt glimmar vi till i mörkret med punktinsatser.

– Det är positivt att man i dag är överens om att våldsbenägna män ska få behandling och det finns nya mottagningar för män med bra re-

Här finns stöd att få w Kärleken är fri, stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. www.dinarattigheter.se. w Tjejers rätt i samhället, TRIS. Journummer: 0774-406 600. w Uppsala kvinno­ jour: 018-10 10 49, www.uppsalakvinnojour.se.

sultat. Men det behövs fortfarande mer forskning och utbildning om professionella behandlingar, säger Hans Åberg.

Mansnätverket för kvinnofrid i Uppsala har hela tiden FNs deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor med sig i sitt arbete. Den antogs 1993, och 1979 undertecknades kvinnokonventionen. Sverige liksom alla FNs medlemsstater uppmanas att lagstifta för att förhindra våldet, arbeta förebyggande och förbättra situationen för de våldsutsatta kvinnorna.

FREDRIK SJÖBERG ÄR avdelningschef för SV Uppsala. Han är själv engagerad i frågan om avskaffandet av mäns våld mot kvinnor. SV Uppsala startade 2012 ett treårigt projekt med Fredrik studiecirklar som riktar sig till invand- Sjöberg. rade män. Länsstyrelsen och SVs nationella utvecklingsresurs har varit med och finansierat projektet: – Vi jobbar med människors självbild och självkänsla, att de ska känna att de kan påverka sin framtid. När människor kommer till ett nytt land är det lätt hänt att man tappar sin status från hemlandet.

Det kan resultera i att man antingen blir apatisk eller försöker behålla makten med nävarna, säger Fredrik Sjöberg.

I december hade SV Uppsala en konferens med rubriken ”Bryt normer – machofabriken”. Den handlade om mäns våld mot kvinnor, hur man förebygger det och hur man bildar lokalgrupper för jämställdhet.

– Centralt är en omdefiniering av mannen, från stor och stark till jämställd, säger Fredrik Sjöberg.

Inför FNs internationella dag den 25 november mot våld mot kvinnor hade ovanstående föreningar från Uppsala tillsammans med några and­ra föreningar samverkat och skrivit en gemensam debattartikel till Upsala Nya Tidning. Den handlade just om vilka möjligheter som finns att stoppa våldet mot kvinnor.«

Stoppade våldtäkt – blev knivskuren På Baksidan berättar John Hillstierna, Impuls chefredaktör, om hur våldet finns nära oss. Han skulle tanka bilen och såg ett pågående våldtäktsförsök. När han ingrep blev han knivskuren i ansiktet av förövarna. De flydde och offret, en ung flicka, fördes med ambulans till sjukhus.

N R 1 2 017 I MPU L S 19

MILJÖ » ENERGI

Så ska vi klara

För att klara miljömålen vill både EU och den svenska regeringen minska andelen fossila drivmedel inom transportsektorn.

FOTO: ISTOCKPHOTO

20 IMPUL S NR 1 201 7

I Sverige finns en politisk överenskommelse om att transportsektorn 2030 ska vara helt oberoende av fossila drivmedel.

Det är en betydligt högre ambitionsnivå än vad EU har. EUs förslag om en utfasning av biodrivmedel från jordbruksgrödor till 2030 har vållat debatt.

TEXT MARIA ORTLER

miljömålet E

U-kommissionen presenterade den 30 november förra året ett vinterpaket under namnet ”Ren energi för alla i Europa – att frigöra Europas tillväxtpotential”. Kommissionen vill att EU ska leda övergången till ren energi med målet att skära ner CO2-utsläppen med minst 40 procent fram till 2030.

Ett av målen handlar om globalt ledarskap inom förnybar energi.

EU-kommissionens förslag på transportområdet är tio procent biodrivmedel och tio procent energieffektivare transporter till år 2030. Paketet innehåller även förslag kring att öka energieffektiviseringen, investera i förnybart och fasa ut statsstöd till fossila bränslen.

EU-KOMMISSIONEN GER I vinterpaFOTO: ANDERS HAAKER

ketet ett förslag om en utfasning av biodrivmedel från jordbruksgrödor till 2030. Gustav Melin, vd för Svenska Bio­ energiföreningen (Svebio) är skarpt kri- Gustav Melin. tisk till detta:

– EU borde uppmuntra länder att odla sina egna drivmedel, så att de kan driva hela deras jordbruk på egen tillverkad miljövänlig diesel eller biogas. Det finns en stor potential runt om i världen att odla på åkermark, eftersom det finns gott om areal, säger han.

– För Sverige är det en fördel med en satsning på biobränslen. En drivmedelsindustri baserad på biobränslen gynnar ekonomin och skapar arbetstillfällen på landsbygden.

Sverige har en stor skogsindustri som kan tillverka drivmedel på massaanläggningar, säger Gustav Melin.

Ett av Svebios förslag till riksdag och regering är att införa en reduktionsplikt. Den skulle belöna sänkta utsläpp av koldioxid, kombinerat med skattebefrielse för miljövänliga drivmedel.

HELENA JONSSON,

förbundsordförande för LRF är också kritisk till EUs förslag i vinterpaketet om en utfasning av biodrivmedel från jordbruks- Helena grödor till 2030.

Jonsson.

N R 1 2 017 I MPU L S 21

»

MILJÖ » ENERGI – I stället för att fasa ut alla biodrivmedel baserade på grödor och dra både dåliga och bra biodrivmedel över en kam, menar vi att man borde skärpa kraven på klimateffektivitet och hållbarhetskriterierna för biodrivmedel inom direktivet.

– I vinterpaketet har kommissionen inte tagit fasta på Parisavtalet och det skärpta globala klimatmål som följde med överenskommelsen.

Jag anser därför att EU-kommissionens ambitioner är alldeles för låga, särskilt vad gäller transportsektorn där man inte vågat skruva upp målen överhuvudtaget. Med detta förslag kommer den fossila oljan att täcka nästan 90 procent av energin i transportsektorn inom EU år 2030, säger Helena Jonsson.

Parisavtalet är ett nytt globalt klimatavtal som trädde i kraft 4 november 2016. Några av de viktigaste punkterna är att den globala uppvärmningen ska hållas långt under två grader. De globala utsläppen ska ner till noll under andra halvan av detta århundrade. Länder ska främst minska sina utsläpp på hemmaplan.

Tekniken och viljan inom näringslivet att genomföra en ”fossil exit” i transportsektorn finns. Det skulle innebära att fasa ut fossila bränslen på ett effektivt sätt utan höga kostnader. Nu behövs därför inte fler hinder, restriktioner och regleringar. Vi behöver en effektiv och långsiktig politik för en ”fossil exit” både inom Sverige och hela EU, hävdar Helena Jonsson.

– Jag anser att det är på tiden att Sverige inför en reduktionsplikt, som gör att bensinbolagen ökar andelen biodrivmedel stegvis i de befintliga drivmedlen. Detta behöver kombineras med skattereduktion för helt rena biodrivmedel, säger hon.

Miljömålsberedningen har föreslagit en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik i Sverige.

Ett stort fokus ligger på transportsektorn, som i dag står för hälften av alla utsläpp utanför EUs handelssystem. Beredningen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen 22 juni 2016. Ett viktigt förslag är att utsläppen för inrikes transporter senast år 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010 års nivå.

HELENA JONSSON ANSER att en kraft-

full satsning på inhemsk produktion av klimatsmarta biodrivmedel och en omställning till en mer biobaserad ekonomi skulle betyda mycket för svensk ekonomi: – I stället för att importera fossil olja kan Sveriges bönder och skogsbrukare leverera miljövänliga drivmedel. När omsättningen i svenskt jord- och skogsbruk ökar skapas jobb i hela landet och i fler sektorer av näringslivet.

– Ur ett jordbruksperspektiv har det en stor effekt om produktionen inom det gröna näringslivet ökar.

Handelsbalansen förbättras och vi kan trygga försörjningen av energi, vilket blir allt viktigare i en orolig omvärld, säger hon.

FÖR ATT NÅ en fossilfri fordonsflotta

behöver flera saker göras menar miljömålsberedningen: fossila bränslen måste bytas ut mot hållbara bränslen som biodrivmedel.

Transportsektorn behöver elektrifieras i högre grad. Samhället måste använda transporter smartare.

Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör vara ett övergripande mål för näringsoch innovationspolitiken.

Miljömålsberedningen skriver också att Sverige bör vara fortsatt drivande i EU för att ändra energiskattedirektivet och andra relevanta regler

”I dag är läget för klimatet så akut att miljöfrågan måste få samma dignitet som krig, terror och kärnvapenhantering.”

22 IMPUL S NR 1 201 7

för att öka styrningen mot lägre utsläpp.

JOHAN ROCKSTRÖM, miljöprofessor

och Sveriges kanske främste klimatkämpe på de internationella arenorna säger att det krävs en elektrifiering av transportsektorn (”Bråttom att nå en fossilfri värld”, i SvD, 27 decembner 2016). Han framhåller att det är viktigt att lyfta klimatfrågan i termer av säkerhet.

I dag är läget för klimatet så akut att miljöfrågan måste få samma dignitet som krig, terror och kärnvapenhantering. För att skapa stabila samhällen, undvika konflikt, säkra fred, ha framgångsrika och jämställda samhällen måste miljöfrågan prioriteras i världen, säger Johan Rockström till SvD. BJÖRN NYKVIST, FORSKARE på Stock-

Miljöprofessor Johan Rockström slåss för det globala klimatet.

FOTO: M AXELSSON/AZOTE

holm Environment Institute (SEI) påpekar att det behövs politiska styrmedel i Sverige som koldioxidskatter. Det är också viktigt med forskning både om elbilar Björn Nykvist. och biodrivmedel för att få fram en marknad.

– Globalt talar mycket för en elektrifiering när det gäller personbilar. Det är ingen tvekan om att produktion av elbilar kommer att öka i framtiden, säger han.

Elbilar med tillräckligt lång räckvidd är väldigt dyra i dag.

Med tiden kommer fler att bli tillgängliga och priserna kommer att sjunka.

Inom de närmaste fem åren går det i teorin att tillverka elbilar som kostar cirka 300 000– 400 000 kronor, menar Björn Nykvist.

– Det är inte så många bilproducenter som kan bygga elbilar. Tillverkare av elbilar är strategiska och selektiva i sin pro-

duktion. Det som är avgörande för ökningen av elbilar är om tillverkare väljer att producera dem, säger han.

Trenden är en fortsatt sänkning av priset för batterier för elbilar, vilket leder till en större produktion av elbilar. I Sverige kör cirka en procent av befolkningen elbil och Sverige ligger i topp tio av länder i världen när det gäller hur stor del av befolkningen som kör denna typ av bil.

Den svenska regeringen avser att införa ett bonus-malus-system senast 1 juli 2018. Detta innebär att fordon med relativt låga utsläpp kan premieras vid inköpstillfället, medan fordon med relativt höga utsläpp belastas med en högre skatt (SOU 2016:33).

HENRIK NY FORSKAR om planering

för elfordon och hållbara transporter vid Blekinge tekniska högskola (BTH). Han är positivt inställd till ett bonus-malus-system.

– Vi behöver göra en satsning från privatbilism till självgående elbilar, elcyklar Henrik Ny. och elbussar. En satsning på elbilar gynnar lokala jobb och ger exportmöjligheter, vilket gynnar svensk ekonomi. Det är viktigt att den svenska industrin hänger med i utvecklingen av elbilar, säger han.

I en rapport från 2015 som Henrik Ny medverkat i framgår det att Sverige halkar efter vad det gäller styrmedel för elfordon. Rapporten är en viktig pusselbit i hur Sveriges fordonsflotta ska kunna ställas om och bli fossilfri till 2030. Sverige hamnade på sista plats när det gäller styrmedel för elfordon. Rapporten som har jämfört åtta länder är gjord av forskare vid BTH i samarbete med forskare vid Copenhagen Business School och företaget InnoVentum.

ENLIGT RAPPORTEN LIGGER Norge

överlägset längst fram när det gäller styrmedel för elfordon. Det finns ett tydligt samband mellan styrkan på styrmedelsinsatserna och antalet elfordon på vägarna i de studerade länderna. Att förbättringspotentialen var så stor när det gäller styrmedel för elfordon var en överraskning för forskarna i rapporten. Detta har redan konsekvenser för industrin i Sverige. Den växande marknaden för elfordon utnyttjas nu av storföretag som Nissan, Renault och Tesla snarare än av det svenska fordons­

klustret kring Volvo Cars, skriver Sigvald Harryson vid Copenhagen Business School och InnoVentum i ett pressmedelande om rapporten.

Både Henrik Ny och Sigvald Harryson är eniga om att Sverige har en stor möjlighet att behålla sin ledande ställning inom förnybar energi och kan bredda den genom att införa kraftfulla styrmedel också för elfordon. Utan en kraftansträngning riskerar Sverige att sitta fast i ett allt dyrare fossilt transportsystem som kommer att kosta mycket mer i utsläpps- och bränslekostnader när oljan så småningom oundvikligen blir allt dyrare, menar forskarna.

SVEN HUNHAMMAR ÄR måldirektör

på Trafikverket. Det har fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder som krävs för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Åtgärderna syftar till energieffektivisering, elektrifiering, kraftig andel biodrivmedel, samhällsplanering och infrastrukturinvesteSven ringar. Detta för att Hunhammar. locka resenärer och gods från väg till mindre belastade trafikslag. Även Sven Hunhammar är positiv till ett bonus-malus-system och poängterar att det behövs fler politiska styrmedel.

– Det skulle till exempel vara positivt att utvidga miljözoner i stadskärnan till elbilar. Och det behövs fler laddstationer för att ladda elbilar, säger han.

I TRAFIKVERKETS RAPPORT från 2016:

”Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser – ett regeringsuppdrag” ser Trafik­ verket en möjlighet att införa miljö­ zoner för tysta och emissionsfria fordon, antingen som en kärna i befintliga miljözoner eller som helt fristående miljözoner. Det kommer driva på elektrifiering av fordon inte bara i zonerna utan även utanför.

Sven Hunhammar poängterar att elbilar är bra så länge elen är förnybar eller i alla fall fossilfri, vilket den är i Sverige.

– EU har infört styrmedel för att minska kolkraften runt om i Europa.

Men det är för svaga styrmedel och det går för långsamt. Det krävs politiskt mod för att införa tuffare styrmedel både i EU och i Sverige, säger han.«

Sven Hunhammar, måldirektör på Trafikverket, anser att styrmedlen för att minska på utsläpp av växthusgaser inte räcker till. FOTO: ISTOCKPHOTO N R 1 2 017 I MPU L S 23

SLÖJD » HANTVERK

Här hålls hantverket levande Slöjdverksamheten på Nääs har anor från 1800-talet.

FOTO: IAN SCHEMPER

24 IMPUL S NR 1 20 1 7

Bråka inte med ditt hus!

Det säger en av ledarna i byggnadsvård på Nääs – ett centrum i Västsverige för hållbara tekniker och hantverk. Kursverksamheten tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har exploderat.

TEXT MATS NILSSON

K

ursverksamheten hos Slöjd & Byggnadsvård på Nääs och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Lerum utanför Göteborg går för högtryck.

– Det är trendigt att laga och använda sunda material. I år kör vi 99 kurser från trä- och textilhantverk till måleri och trädgård, säger Johan Eklund, verksamhetschef i SV Lerum.

I år finns 27 nya kurser att välja på.

– Tillsammans med Västarvet/Slöjd & Byggnadsvård i Västra Götalandsregionen erbjuder vi ett stort utbud i hantverksämnen. Vi är en av landets största arrangörer av kurser på området.

Ulrika Lindh är byggnadsantikvarie på Slöjd & Byggnadsvård. I det vackra huset vid Nääs slott håller även Hemslöjden till.

På gångavstånd ligger slöjdseminariet och slöjdsalar med anor från slutet av 1800-talet. Där hålls fortfarande många av kurserna.

på Nääs 1875–1966 och var inriktat på slöjd och hantverk men även trädgård och folklig kultur. Dans och lekar var stående inslag.

August Abrahamson och systersonen Otto Salomon startade redan 1872 en slöjdskola för pojkar och ett par år senare för flickor.

– VI HAR FÖRUTOM kursverksamhet gratis rådgivning för alla som har tankar på att renovera sitt hus. Hållbarhet och sunda material är en ledstjärna i hela vår verksamhet. Vi tipsar om duktiga hantverkare som har samma synsätt som vi, säger Ulrika.

Det går nästan att ta på det arv som Slöjdlärarseminariet lämnat efter sig. Det fanns

I SLÖJDLÄRARSEMINARIET UTBILDADES lärare

från stora delar av världen i slöjd och hantverk med tonvikt på kunskap och pedagogik. Det är idéer som fortfarande lever kvar i skolslöjden.

I dag är det kurser inom slöjd, byggnadsvård, konsthantverk och folklig kultur som dominerar.«

Lisa Molander och Ulrika Lindh är byggnadsantikvarier på Slöjd & Byggnad svård.

Fyra kursledare i hantverk berättar – sidorna 26–29!

»

SV Lerum Johan Eklund, verksamhetschef SV Göteborgsregionen sydost, där N R 1 2 017 I MPU L S ingår, och Diana Scarpati, verksamhetsutvecklare i SV Lerum.

25

SLÖJD » HANTVERK

Vanliga orsaker för att gå på Manne Swedbergs kurser i snickeri är för att kunna klara småreparationer själv eller tillverka något i trä.

Snickare: ”Vi lever långt från bondesamhället. Vissa har aldrig slagit i en spik” Manne Swedberg leder snickerikurser för skräckslagna. Och en annan snickerikurs för orädda.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

D

et händer på Nääs där Slöjd & Byggnadsvård och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Lerum anordnat hantverkskurser sedan början av seklet.

Manne Swedberg har varit med hela vägen. Han minns när han gick med sin pappa till Nääs och köpte lådvis med verktyg på auktion då slöjdutbildningen för lärare lades ner 1966. En lång tradition försvann från Nääs men hantverket lever kvar i och med Slöjd & Byggnadsvård och SV, som huserar i flera av lokalerna och har fulltecknade kurser.

Snickeri för skräckslagna är en grundkurs som lockar många kvinnor. Kvinnor är inte så rädda för att 26 IMPUL S NR 1 20 1 7

lära sig något nytt och de har inga förutfattade meningar när de kommer in i slöjdsalen. På senare tid har dock anmälningarna från unga män som missat träslöjden i skolan blivit vanligare.

– Vi lever långt från bondesamhället. Vissa har aldrig slagit i en spik. I grundkursen går vi igenom vilka behov som finns och vad olika verktyg ska användas till. Vi arbetar för hand och kan i lugn och ro prata med varandra under tiden.

SKÄRA, BORRA, SÅGA, slipa…Manne styr inte upp så mycket utan rättar sig efter vad deltagaren vill. Ett krav har han: Den som vill snickra något måste visa en ritning med ungefärliga mått så att Manne ser om det över huvud taget är möjligt att göra.

I kursen med fönsterrenovering, där Manne är en av ledarna, har deltagarna oftast med sig en trasig fönsterkarm som det kanske måste bytas en bit trä i.

Flera av dem som går snickerikurserna har ett gammalt hus som behöver underhållas. De flesta vill göra det bästa för huset. På helgkurserna – halva fredag, lördag och söndag – hinner Manne också med att låta deltagarna prova på lite mer avancerade saker. Den som vill göra en låda till ett skrivbord behöver behärska sinkning för att foga samman sidstyckena med fram- och baksida.

MANNE UTBILDADE SIG till möbelsnickare och möbelrenoverare i England.

När han kom tillbaka till Sverige startade han eget och hade då sin första kurs i möbelrenovering. Det har blivit åtskilliga kurser på Nääs sedan dess. ”Tänk och snickra kök” är en populär kurs: – Vi samlas och går igenom ritningar och förslag tillsammans med arkitekter. Deltagarna har med egna skisser och experterna ger råd och tips.«

Instrumentbyggare: ”Det blir en riktig marimba som man kan spela på” Elinore Morris är ganska ensam i Sverige om sitt hantverk. Hon reparerar och renoverar kontrabasar. Hon har sin verkstad på Nääs och ska för första gången vara kursledare i att bygga marimba.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

M

arimbaorksestrar är vanliga i Zimbabwe där Elinore Morris är uppvuxen. När hon fick ett stipendium för att studera musikinstrument i Norge år 2000 tog hon tillfället i akt. Hon valde fiolbyggarlinjen tog examen i Tyskland 2003.

Numera är hon egen företagare som hyr en lokal på Nääs i Lerums kommun nära Göteborg. En kontrabas tar plats och det brukar finnas många i verkstaden.

– Det är vanligt att fiolbyggare inte tar emot basar och eftersom jag själv spelar kontrabas blev det naturligt att specialisera mig på det, säger Elinore.

NU SKA HON för första gången, med start i maj, leda en kurs i Slöjd & Byggnadsvårds och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Lerums regi. Det ska byggas enkla en oktavs marimba och deltagarna får lära sig grundprinciperna i akustik och hur det känns att arbeta i trä.

– Det blir en riktig, välljudande marimba i björk som man kan spela på. Jag har förberett en del så att alla ska bli klara med sitt eget instrument. Jag har gjort en prototyp som kan bli modell för vad vi kan göra.

ELINORE HAR TÄNKT på hur det första mötet med deltagarna ska gå till.

– Vi dricker kaffe och presenterar oss för varandra. Vi har alla olika erfarenheter som vi kan ta tillvara i gruppen. Någon är kanske musiker.

Någon annan kanske är jättebra på slöjd. Åtta deltagare tror hon är lagom för att hon ska hinna med att hjälpa alla.

Elinore spelar lite på marimban hon gjort. Det kommer att höras som en hel orkester när kursen pågår och alla ska provspela sina nya instrument.«

Tanken är att alla kursdeltagare hos Elinore Morris ska bygga en egen marimba att ta med sig hem.

N R 1 2 017 I MPU L S 27

SLÖJD » HANTVERK

Fönsterrenoverare: ”Fönster som hållit i hundra år kan hålla i hundra år till” Allt fler husägare inser att fönstren är värda att renovera istället för att köpa nya. Det har blivit Mats Lindströms levebröd. Han började som ensamföretagare för 20 år sedan och har nu sex personer anställda.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

M

ats företag Husögat ligger i Kvarnbyn i Mölndal. Fönsterbågar i alla storlekar, beslag och miljövänliga färger och oljor får tillsammans med olika verktyg och maskiner plats på två våningsplan. Där står fönsterglas i rader eftersom Mats och hans medarbetare tar hand om allt vad gäller fönster.

Mats var byggnadsingenjör när han sadlade om och blev fönsterrenoverare.

– Jag trodde att jag skulle kunna leva på att renovera fönster men det krävs många andra kunskaper också som jag har skaffat mig efter hand.

MATS ANLITAS INTE bara av husägare som vill få fönster renoverade. Det kommer in stora jobb, som till exempel dekorationsmålade fönster från kyrkor och synagogor med blyinfattningar som behöver snyggas till. Ibland krävs extra varsamhet för ingrepp i antikvariska fönster som ska renoveras enligt tidsenliga metoder.

– Det är vanligt att fastighetsägare i hundraåriga flerfamiljshus i stan vill renovera fönstren eftersom det inte skulle passa med nya fönster.

Om det är bostadsrätter kan det till och med höja värdet.

– Dessutom, säger Mats, fönster som har hållit i hundra år kan hålla i hundra år till, till skillnad från många nya fönster som vanligtvis har en betydligt kortare livslängd.

MATS VISAR EN fönsterbåge som ser

ut att falla i bitar. Men så illa är det inte. Några trästycken får bytas ut och kittet ersättas. Efter skrapning och målning och med nya beslag monterade ser fönstret som nytt ut.

– Det svåra i dag är att hitta trä av bra kvalitet. Jag måste nästan vara med på sågverket och handplocka virke som jag vet håller. Vi tillver28 IMPUL S NR 1 20 1 7

kar nya fönster också när det behövs och då har vi stora krav på oss själva att det ska vara virke av hög kvalitet.

Som kursledare i de helgkurser som Slöjd & Byggnadsvård på Nääs slott och Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) i Lerum anordnar i fönsterrenovering har Mats några tips: – I grundkurserna försöker vi bara att använda enkla verktyg som de flesta har hemma. Jag vill visa att det inte behövs så många maskiner och elektrisk utrustning för att renovera ett fönster. En varmluftpistol

Långsiktighet och hållbarhet är ledstjärnor när Mats Lindström har kurser i fönsterrenovering.

MATS LINDSTRÖM

»Jag vill visa att det inte behövs så många maskiner och elektrisk utrustning för att renovera ett fönster.

Vi använder vanliga handverktyg.»

kan vara bra att ha, annars använder vi vanliga handverktyg.

Vilka färger man ska använda är ett eget kapitel.

– Jag försöker beskriva de olika produkterna, sedan få deltagarna dra sina egna slutsatser.

MÅNGA VILL HA förslag på den bästa färgen. Mats Lindström har märkt att vi har kommit till en brytpunkt i vårt tänkande. Det handlar mer om långsiktighet och att detaljer är viktiga, till skillnad från 80- och 90-talen.

– Då var inte heller de fönster som tillverkades av särskilt bra kvalitet. Vi behöver backa ytterligare några årtionden för att hitta bra fönster som fortfarande håller.

Förra året hade Mats sex kurser i fönsterrenovering. Det blir lika många i år. En av dem har han i verkstaden i Mölndal, de övriga på Nääs«

Murare i lera: ”Det har byggt lerhus i alla tider, det finns mycket tradition” Ulf Henningsson, Mölndal. Hade hade tänkt sig att arbeta som väg- och vatteningenjör. Yrkeslivet kom i stället att handla om att bygga med lera. Nu har han kurser i ämnet.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

D

et var i slutet av 90-talet som livet tog en ny vändning för Ulf. I dag anlitas han som expert på användning av lera vid husbyggen och han delar gärna med sig av sina kunskaper, bland annat som kursledare hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Ulf satsade fullt ut för att lära sig så mycket som möjligt om lerjord och dess egenskaper. Men först gick han en utbildning på det svenska biståndsorganet Sidas kursgård och hade tankar på att jobba utomlands.

I stället hamnade han som projektledare på Hisingen för att bygga ett litet hus med halm och lera vid ett ekoncenter och en Waldorfskola.

– Jag ville jobba med händerna, säger Ulf, som murar och putsar innerväggar av lera i ett 20-talshus i Toltorpsdalen i Mölndal när Impuls träffar honom.

Det gamla kalkbruket, som låg direkt på trästommen, hade tidigare plockats ned från väggarna och ersätts nu med en blandning av lera, sand och fiber, i det här fallet linhack. Hampa och spån är andra material som Ulf ibland använder som armering.

DET ÄR EN konst att blanda rätt pro-

portioner beroende på lerans egenskaper och var och hur den ska användas.

Leran kommer från västkusten.

Ulf har sina ställen där han gräver upp den. Natur­lera har den stora fördelen att den finns på många ställen även om kvaliteten skiftar från plats till plats.

– Det blir ett kort kretslopp eftersom leran återgår till naturen på ett naturligare sätt till skillnad från processad kalk. Kalkbruk kräver dessutom stor energianvändning för att framställa, säger Ulf. Han ser många andra fördelar med lerväggar inomhus:

– Det blir ett gemytligt inomhusklimat och rummen är sköna att vara i. Leran trivs bra i kombination med trä.

DESSVÄRRE FINNS DET inga riktigt bra tester från Statens provningsanstalt av de brandskyddande egenskaperna, berättar Ulf: – Det finns tester från bland annat Tyskland som visar att lera har utmärkta egenskaper som brandskydd. I Tyskland finns en mer levande tradition kvar att bygga med lera, så mycket av den kunskap vi har i Sverige om lerhusbyggen har hämtats därifrån.

– En annan positiv egenskap med lera på golv och väggar är att den ”sväljer” dålig lukt. Det är svårare att beskriva men intresset för lera i badrum har ökat markant även för nybyggen.

Ulf samarbetar med Slöjd & Byggnadsvård på Nääs slott och SV i Le-

Lerväggar inomhus – även i badrum – börjar efterfrågas.

Ulf Henningsson visar på sina kurser hur man gör.

Ulf Henningsson.

rum där han har kurser i att mura och putsa med lera. I april kommer en ny kurs som Ulf leder som heter Lerputs och lergolv i badrum.

FÖRUTOM HELGKURSER PÅ Nääs har

han kurser och praktiska utbildningar på folkhögskolor och Göteborgs universitet.

– Det har byggts lerhus i alla tider, så det finns mycket tradition och gamla, väl beprövade metoder att ta del av. Ofta får man undersöka befintliga eller det som finns kvar av gamla hus för att se hur det var byggt och vilka material som användes.

Ett stort projekt som Ulf är delaktig i just nu är renovering och restaurering vid Gunnebo slott i Mölndal. Bland annat byggs ett nytt orangeri efter 1700-talsritningar. Ulf har lagt golvet med lera på kluvna trästockar som ligger med den runda delen uppåt. Ovanpå lergolvet ligger handgjort tegel från Danmark.« N R 1 2 017 I MPU L S 29

VI UNGA » KAMPANJ

Robert Karlsson och Maya Lindvall har de senaste månaderna träffat tusentals skolungdomar på högstadiet och gymnasiet i Skövde och närliggande kommuner.

Uppdrag: Att få igång nya Vi Unga-föreningar och starta studiecirklar inom Studieförbundet Vuxenskolan.

TEXT MATS NILSSON FOTO DAVID MOBERG

De ser till att Vi Unga blir ännu fler B åde Robert och Maya jobbar för Studieförbundet Vuxenskolan (SV)/Vi Unga Skaraborg med bas i Skövde.

Vid sidan om är de engagerade i Vi Unga via Skövde Skateboardföre­ ning både som medlemmar och ledare. Föreningen är ett par år gammal och har cirka 800 medlemmar.

I mitten av augusti förra året började de att besöka skolor för att starta fler Vi Ungaklubbar och studiecirklar i SV. De har hela Skaraborgs län som arbetsfält och åker till skolor, där lärarna har kontaktats i förväg, och håller en del av en lektion eller träffar eleverna på lunchrasten. För att få ytterligare uppmärksamhet för kampanjen har Cecilia Kallin, artist och en av medlemmarna i gruppen Timotej, varit med på en turné i skolorna tillsammans med Maya och Robert. Turnén gick under namnet Proffskultur.

DE FÖRSTA FRÅGORNA Robert och

Maya brukar få från eleverna är kort 30 IMPUL S NR 1 201 7

och gott vilka de är och vad Vi Unga är och gör.

– Väldigt få har känt till att de kan få hjälp med att komma igång med en förening, säger Maya.

– Följdfrågan brukar bli hur mycket det kostar. När vi säger att det inte kostar något, att de får all hjälp de behöver i början och att de själva får bestämma och ta beslut i föreningen, blir de positivt inställda.

Strax före jul hade 13 nya Vi Ungaföreningar blivit registrerade. Ytterligare några var på gång. Målet är 20 nya föreningar och/eller studiecirklar i Studieförbundet Vuxenskolan, som är Vi Ungas moderorganisation.

Antalet studiecirklar har också ökat tack vare den uppsökande verksamheten i skolor.

– Det är intresset som styr eleverna och vad de vill göra. Det har kommit igång, säger Robert.

VI UNGA-FÖRENINGAR MED unga hundägare, Pokemon, graffiti, en teaterförening och några som bakar tillsammans är några exempel på nystartade föreningar. En förening

Tobias Johansson, Robert Karlsson och Maya Lindvall under en turné med sångerskan Cecilia Kallin från gruppen Timotej.

med ensamkommande flyktingbarn vill lära sig mer om Sverige och har det som sitt stora intresse.

Både Maya och Robert pratar mycket om folkbildning och att en stor och viktig del i föreningslivet är den demokratiska aspekten.

PROJEKTLEDARE ÄR TOBIAS Johans-

son, som till vardags är verksamhetsutvecklare i SV musik/ungdom Skaraborg. Han betonar också före­ ningsliv i unga år som en skolning i demokrati men också att SV och dess ungdomsorganisation Vi Unga kan integreras mer än i dag.

SVs Morna Almborg ansvarar för samarbetet med grundorganisationerna.

FOTO: MATS NILSSON

Mer samarbete med grundorganisationerna Förbundet Vi Unga jobbar framgångsrikt i Skaraborg för att starta nya Vi Ungaklubbar och studiecirklar i Studieförbundet Vuxenskolan (SV). ÄVEN SVs GRUNDORGANISATIONER Lant-

– Vi Unga kan få igång studiecirklar i SV, vilket ju Maya och Robert lyckats bra med. Vi vill vara en del av vardagen i ungdomarnas liv. Vill de inte starta en förening eller gå i studiecirkel just nu kan det bli aktuellt längre fram i livet.

EFTERSOM MAYA OCH ROBERT är Sköv-

debor blir de numera igenkända på stan bland de elever de träffat. Flera av ungdomarna i högstadiet och gymnasiet är också med i Skövde Skateboardförening och deltar i aktiviteter med Maja och Robert som ledare.«

Föredrag och samtal om vad Vi Unga kan erbjuda. Här i Floby i Falköpings kommun.

brukarnas Riksförbund (LRF), Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) jobbar med samma utgångspunkt, att stärka relationen med SV. Frågan om samarbetet mellan SV och grundorganisationerna sattes på sin spets vid SVs förbundsstämma 2015. Flera hävdade att det naturliga samarbetet mellan respektive grundorganisation och SV behövde förbättras.

För att råda bot på den eventuella bristen på samarbete har pilotprojekt startats. Centerpartiet har ett pilotprojekt i Kalmar län, Liberalerna i region Skåne och LRF i Västerbottens och Jönköpings län.

Morna Almborg, SVs förbundskansli, är ansvarig för samarbetet med grundorganisationerna och samordnare för projekten. Även Vi Ungas pilotprojekt finns på hennes bord.

– Projekten kommer att hålla på hela år 2017. Alla områden är igång även om de ligger i olika fas. Det finns en nationell grupp som har kontakt med projekten och följer hur de fortskrider, säger hon.

– De goda exemplen kommer att spridas på olika sätt, till exempel via Impuls, SVs hemsida och sociala medier.« N R 1 2 017 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Bästa sätten att vinna kriget mot populismen ANVÄND INTE POPULISTERNAS EGNA MEDEL I KAMPEN MOT POPULISMEN! RÅDET KOMMER FRÅN CHRISTER NYLANDER, SOM HAR ANDRA FÖRSLAG: GEDIGET POLITISKT SAMTAL, KUNSKAP, TOLERANS, STÄRKT JOURNALISTIK MED MERA… JAG GILLAR RESONERANDE sam-

tal. Det är nog lite ute, men det blir så när man har individens frihet som mål och samtidigt ser att det finns målkonflikter.

Det handlar om kort och lång sikt, om vems frihet som bör prioriteras etcetera. Därför har jag ibland inte snabba svar på svåra frågor. Jag har lärt mig att varje komplicerad fråga har ett enkelt svar, och det är fel.

Det ibland tråkiga resonerandet ger få endorfinkickar i politiskt spel som utspelas i snabbt medieklimat. Ändå bör man försöka stå emot. Populismen är ett gissel för människan, en potentiell fara för demokratin och till skada för positiv utveckling av samhället.

Och jag tror att om man vill bekämpa populism ska man sannolikt inte försöka göra det med populismens egna verktyg på populismens egen spelplan.

En tävling i att förenkla och förråa samtalet kan knappast skada populismen. Tvärtom göds den.

JAG SKA GENAST erkänna att också jag gillar de endorfinkickar man kan belönas med när man slungar iväg en kvick, smått elak kommentar och ser hur den träffar mitt i motståndarens nylle, varpå man får dunkar i ryggen i fysiska livet, gillamarkeringar på Facebook eller retweets på Twitter. Det är lätt att dras med.

Men om man tänker efter ser man att för varje slag man

32 IMPUL S NR 2 201 6

Donald Trump möter fans under ett valtal i Nevada.

FOTO: DARRON BIRGENHEIER

vinner i det där kriget mot populister i sociala medier, desto längre bort kommer man från det som borde vara huvudmålet.

JAG TROR ATT man måste våga lita på att det är gediget politiskt samtal som tar medborgarskapet på allvar som är populismens värsta fiende. Ett djupare samtal i samhället om de utmaningar och den oro folk känner är bättre än kvicka förslag och förenklade resonemang.

Om populismen göds av det förenklade samtalets logik, kan inte motståndet formeras kring förenklade motbudskap.

Jag menar naturligtvis inte att man ska låta populister stå oemotsagda. Men man ska inte lura sig själv att tro att man vinner slaget på populisternas planhalva, med populisternas teknik, taktik och strategi.

Den vinns inte heller i att lägga sanningar till rätta. Den senaste tiden har blickar vänts mot världskulturmuseets identitetspolitiska ambitioner. Jag förstår att museichefer och andra vill väl när de i förväg tuggar sönder besökarnas upplevelser för att undvika att förstärka fördomar och svårsmälta upplevelser, men om inte människor tuggar själva försvinner till sist förmågan att idissla och smälta det svårsmälta. Träna människors förmåga att tänka, i stället för att tänka åt dem!

Motkraften mot populismen ligger nämligen i just detta.

Människors förmåga att resonera, tänka och diskutera. Det kräver kunskap, tolerans och nyfikenhet. Fler ska lära sig mer i skolan, fler ska försörja sig själva, fler ska bry sig, fler ska vara intresserade av andra människors framgångssagor.

En antipopulistisk politik formuleras därför inte med 140 tecken på Twitter utan genom ihärdigt arbete på bibliotek, skolor och tidningsredaktioner. Den som verkligen vill besegra populism ägnar kraft åt att stärka bibliotek, lyfta kvalitetskultur, stärka bra journalistik, stärka kunskapsskolan och bygga arenor för djupa samtal.

Därför behövs en renässans också för folkbildningen. Den kraft som finns i civilsamhället och folkbildningen måste tas till vara och stärkas. Det uppsökande arbetet, strävan efter att nå fler, involvera fler i djupa samtal, måste prioriteras.

Christer Nylander RIKSDAGSLEDAMOT (L) GRUPPLEDARE, VICE ORDFÖRANDE I UTBILDNINGSUTSKOTTET

SV » 50 ÅR

En av flera klassiska bilder från Kungsgatan i Stockholm kl 05.00 den 3 september 1967.

Högertrafikomläggningen är ett faktum.

En studiecirkel om högertrafikomläggningen i Tuna socken, Vimmerby, är lika gammal som Studierbundet Vuxenskolan – 50 år i år.

Studiecirkeln i Tuna socken börja de med högertrafikomläggningen 1967 och finns fortfarande kvar många ämnen senare.

Nils-Erik Nilsson (stående i röd skjo rta) var med från början.

Högertrafikcirkeln lever än

nämligen Maj-Britt Larsson från Borg. Förutom att leda cirklar organiserade hon bussutflykterna till olika sevärdheter i södra Sverige. Ofta hade hon med något litterärt inslag som skrivits av en svensk författare.

Vad har vi lärt oss under vår 50-åriga verksamhet? Här kommer ett litet axplock: trafik, EG, svenska skolan, min svenska historia, byakistan, byborna, vardagspsykologi, psykologi för vuxna, att vara män-

en

ba

l

EN CIRKELLEDARE ÄR värd att nämnas,

SV 50 år

Til

DELTAGARNA I DEN här cirkeln trivdes så bra tillsammans att vi beslöt oss för att träffas nästa studiesäsong med ett annat ämne. Genom studieutflykten till Linköping var reslusten väckt så det blev en bilutflykt det här året också.

Resandet utvecklades så småningom till att cirkeln hyrde en buss i stället för att åka i privata bilar.

Överblivna platser erbjöds till andra intresserade ortsbor.

Första åren samlades vi i bygdegårdens studierum men så småningom bedrevs studierna i hemmen.

Naturligtvis var kaffe och ett välsorterat brödutbud en nödvändighet i studiearbetet.

Cirkeldeltagarna har kommit och gått under årens lopp. Antalet har som mest varit 14 och är i år åtta deltagare.

ka t

t

id

I

Tuna socken startades en studiecirkel inför högertarfikomläggningen. Efter den 3 september 1967 skulle vi ägna oss åt att åka på vägens högra sida.

Efter studierna kunde vi se tiden an med tillförsikt. När den stora dagen kom provade flera nymodigheten direkt. När intresset för trafik var väckt beslöt vi oss att på egen hand förkovra oss i stadstrafik. Vi gav oss ut på en resa i privata bilar för att lära oss cirkulera i rondellen i Linköping. Övningen kunde genomföras utan polisiära ingripanden.

i ll f ra m

niska, tid att erinra sig nordisk mytologi, vitaminer för själen, stress i arbetslivet, huskurer kroppsspråk, 1900-talets festplatser, på småländs­ka stigar, röster i Småland, landskapsblommor och ung på 60-talet.

Dessutom har vi läst om orter och landskap som följts av resor.

I ÅR ÄR ämnet Ung på 50-talet. Varje studiekväll avslutas med en kunskapstävling med tio frågor.

Av de ursprungliga deltagarna är det bara jag kvar, samt Sven-Olof Johansson från det andra studieåret.

Som kuriosa kan nämnas att under de här 50 studieåren har det konsumerats 12 500 koppar kaffe och 2 500 kakor och bullar.

Det här är vad som kan hända när man beslutar om att införa högertrafik i Sverige.

Nils-Erik Nilsson TUNA

N R 1 2 017 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET ÄR SMÖR FILMISK DERN

GNUTTA MED ZENECA I BOLAG

SPELAR HON MED I LA LA LAND

MAN

DE GÅR I LÄRA MAN I MOSKVA ELEGANT SITS

SPIS KAN BLYG SOM BUTTER

SPELMÄRKE HJORTDJUR I NORR HAR ORV MUNTER I FOLKMUN I DUSSIN

BILDAR TVÅ ARTISTOLA KORTA DAGAR

INTE VÄNTAT

VANN HON FÖR ROLL I LA LA LAND KNÄCKEMÄRKE TVÅ ATT GÅ MED

AVBÖJA

HAR GOTT OM DEG SÄTT

TROR SIG VINNA LEJDARE PAUS ANNE SOFIE VON

LUKTAR ILLA BLIR TILL KAOS SLÄPA I ESLÖV FLAK

EPOK

SVARAR KANSKE OSÄKER

HÅL I ISEN MISSAR SOM VERK PALLAT

SIST I SIST SPELA LITEN ROLL LOJ

KAN FÖLA GOTLÄNNING VÄNTAS DET I DE TVÅ FÖRSTA

KAR NYHETSBYRÅ

SAGT

BLI URSINNIG

FÅR FÅR KÄRLEKSVÄSEN

GÅR VILSE

SOBON

BLANCHETT I FILMER

ÅT RINGFORMIGT BRÖD

FÖRTECKNAR

GREKÖ

HAR HJUL

VILL ASKUNGEN GÅ PÅ

FINNS FÖRLORADE

GULLIG ÄR SKURKAR

KINBERG BATRA KAN RYMMA TE

SÅDAN PIFFAR UPP RIKTNING

LÄSES I MOBIL ODEN

FILM MED EMMA FRÅN 2014

FIRAS MED RAKEL DEN KAN LEDA ÖVER VATTEN

KAN STÅ PÅ LÅS

© Bulls

DANSKÖ

Vinn prisbelönt roman

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 16 mars.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Det nionde brevet” av Catrin Ormestad, som vann Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2016.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 7/2016 Britt-Marie och Sverker Holgersson, Bjurholm, Kerstin Hellström, Härnösand, och Annika Landby, Vindeln.

STÖTVAPEN GÖRS UPP

TAS MED I CV

HAFT KRAFT TILL

T R Ä O R A M A O R

AV EK RUNT MÅLNINGAR? REGN OCH ...

Namn

KÄKA!

PIZZAKRYDDA

TRÄDET I DALEN

Adress

KOMEDI DÄR HAN FASTNAR I TIDEN LIGGER KINA I TROSA

Postadress 34 IMPUL S NR 1 201 7

B V I L E L M U O R R B A L Y O G I G H O M P COOL FÖREGICK DVD

KAN EJ KOMMA IN GENOM DÖRREN

U T E L Å S T

KRITIK

S K L G A E N N D I E R

ARTISTALLEN LJUS

UPPFART

BRUTAL GÅR BAGARE SKRIVS LÄNGS? ONLINE KAN ÖNSKAN SLÅ

I N

VÄJNING VÄDRA

A N A

SOLHETTA FLYTTAR PAR

DET TYNGER

B A D A D E

LÅG I KARET SLÄT

L E N

KOLFÅGEL FYNDPLATS

R E K A Å K G O G A R E L K E D

EMEDAN RISIGT HUS

HAVSKAMP INDISK DELSTAT

STARTKNAPP MAN PÅ KOS

HÖHUS SOM BIL KÖ

CÉLINE SOM KAN SJUNGA

P G L E N H E T O T E O R I S A R S A L T R A S T T I T E B B A N Ä R U R T I N S E R R E G A T T A A T A E T T N S R A S S T S A R L A D A G A V E C K A N T A K U T A I O N L A V KÄND MEDE

FILM SOM HAN SPELAR SPÖKJÄGARE I EPOK TIPPA

FAKTAVERK

FILM DÄR HAN ÅKER TILL JAPAN MÅTT

HYPOTES LEDER BLOD

STORT RUM

SKÅDA

VITT

MARSTÖS BOR LETTER I

ANGER TIDER

VÄLJER BORT

SÖVA

HAJAR SPIELBERGFILM

FORM AV EN SMET

TRÄDVÄTSKA

SENIOR LEDARE FRÅN FÖRR JAMES SOM VAR FILMSTJÄRNA

FIRAS MED AGDA

KAN VITSEN VARA

MITT I CYKELHJUL

BRÄNNANDE

Lösning till Kulturkrysset nr 7/2016.

SKÄGGVÄXT

© Bulls

SPELAR HON I TVÅ SPIDERMAN-FILMER

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Lina Brustad (till höger) ledde en paneldiskussion om studieförbunden och hiphopverksamheten.

Lina forskar vid Göteborgs universitet och har som anställd lång erfarenhet av SVs musik- och hiphopverksamhet. FOTO: ANNA MORIN

Murray Forman, hiphopforskare från USA, höll ett föredrag vid konferensen i Göteborg. FOTO: ANNA MORIN

Högkonjunktur för hiphopen Studieförbundens verksamhet med hiphop har vuxit och utvecklats Studieförbundens hiphopverksamhet har utvecklats och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har varit en viktig aktör. Det framkom vid en konferens för hiphopforskare i Göteborg.

HIPHOP. Svenska

och amerikans­ ka hiphopforskare deltog tillsammans i en konferens på Göteborgs universitet 6–7 december under temat ”Peace, unity and complex issues in hip-hop culture”.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) var medarrangör och studieförbundens hiphopverksamhet lyftes fram under konferensen.

FORSKAREN JOHAN SÖDERMAN fick

för några år sedan möjlighet att starta ett svenskt nätverk kring hiphopstudier. I nätverket finns forskarstuderanden med olika perspektiv på hiphop: – Det finns forskarstuderande från discipliner som sociologi, konstvetenskap, historia,

musikvetenskap, religionsvetenskap och etnologi som i sina avhandlingsprojekt har tematik kring hiphop. Nu sonderar vi möjligheten för en fortsättning av ett nordiskt nätverk kring hiphopstudier, säger Johan Söderman.

DET FINNS OCKSÅ en ambition att skapa internationella kontakter. Murray Forman, Elaine Richardson och Lory Dance är forskare från USA som föreläste under konferensen.

De svenska studieförbundens hiphopverksamhet har vuxit och utvecklats, inte minst inom SV. Två panelsamtal under konferensen fokuserade på hiphopverksamheten inom studieförbunden.

– Det har hela tiden funnits en ambition från hiphopstudie­ nätverket att samverka med folkbildare, praktiker, utövarna av kulturen och att bidra till att unga får ägna sig åt hiphopkultur, säger Johan Söderman.«

Sommarkurser

www. vardinge..sk.se 0158-23058 kontakt@vardinge..sk.se

N R 1 2 017 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

John Hillstierna: Jag knivhöggs när jag stoppade en våldtäkt av en tonårstjej.

FOTO: THRON ULLBERG

J

ag råkade under julhelgen på två killar i färd med att våldta en tonårstjej.

I ögonvrån såg jag någonting märkligt i en skogsdunge. När jag gick dit såg jag två män som stod lutade över en avklädd och misshandlad tjej. Männen reagerade blixtsnabbt och situationen blev mycket våldsam. En av dem drog fram en kniv och högg mig ovanför ögat medan jag försökte värja mig mot slag och sparkar. Jag var tvungen att bemöJOHN HILLSTIERNA ta dem med kraftigt våld för att skydda flickan och mig själv.

Männen flydde skadade in mellan husen. Jag sprang inte efter utan gav tjejen min jacka. Hon skakade och höll i mig hårt.

Jag är glad att jag kom förbi, att hon överlevde. Jag fick några rejäla smällar och ett sår ovanför höger öga. Det läker.

Det som oroar mig är tjejen och hennes Kan vi inom folkbildningen spela en roll fortsatta liv. Hur hon går vidare. Hur blir för att stoppa det sexuella våldet? Jag tror hennes framtid? att vi till viss del kan göra det. Hur många EUs AGENCY FOR Fundamental Rights (FRA) poliser vi än har så är det tidiga insatser genomförde 2014 den största undersökningsom kan påverka pojkars värderingar och en någonsin om våld mot kvinnor. 42 000 inställningen till sexualitet. Kanske vi kvinnor intervjuades om sexuellt våld. Näsinom folkbildningen kan bidra med vår tan hälften (46 procent) av alla kvinnor i gedigna erfarenhet av studiecirkelpedagogik? Vad sägs om att skapa ett program Sverige hade utsatts för sexuellt våld. som består av samtal med pojkar och unga Enligt Brå är 99,5 procent av sexualbrottsförövarna män. Det sexuella våldet vidmaktmän kring intimitet, relationer, empati, håller bristen på jämställdhet mellan män avvikande sexuella fantasier och djupare och kvinnor. Många kvinnor begränsar sitt medvetenhet om kvinnor och flickor som liv på grund av rädslan för att bli utsatta för råkat ut för sexuella övergrepp. ett övergrepp. Accepterar vi att hälften av DESSA FORMER AV samtal finns numera i befolkningen har en begränsad livskvalitet fängelser. Sveriges första program för och svårigheter att utnyttja det offentliga sexualbrottsförövare förverkligades så rummet på samma villkor som män?

sent som 2002. Programmet är frivilligt för dem som dömts till fängelse för ett sexuellt brott men många avstår från att delta. Det kanske borde vara obligatoriskt? Även om detta program nu finns inom kriminalvården behövs betydande insatser göras innan brott begås. Detta skulle folkbildande organisationer kunna hjälpa till med.

Mörkertalet när det gäller sexuella övergrepp är stort enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Endast 10 till 20 procent av de sexuella övergreppen polisanmäls.

Det innebär att den verkliga brottsligheten är mycket mer omfattande än vad som syns i statistiken. Det betyder dessutom att många män som begår sexuella övergrepp inte får behandling. För att nå den grupp som inte får behandling och för att öka medvetenheten om respekt för den sexuella integriteten är det angeläget att arbeta preventivt, exempelvis genom tidiga folkbildande insatser.

»Nästan hälften av alla kvinnor i Sverige har utsatts för sexuellt våld. Enligt Brå är 99,5 procent av sexualbrottsförövarna män.»

I HÖSTAS FICK Sveriges nämndemän möjlig-

het till en utbildning kring sexuella övergrepp. Studieförbundet Vuxenskolan och organisationen Fatta ordnade utbildningar för nämndemän i sex städer. Fatta är en ideell medlemsförening som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning.

Utbildningarna byggde på statistik, fakta och mediauppmärksamhet om sexuella övergrepp. Sådana insatser är exempel på aktiviteter som folkbildningen kan anordna.« John Hillstierna är chefredaktör för Impuls samt press- och kommunikationschef på Studieförbundet Vuxenskolan