Impuls 2017 2

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 2 Mars 2017 Årgång 50 30 kr

Tack för att jag vågade!

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

REKO MAT

Bönderna säljer utan mellanhänder SAMTALSKORT

Må bättre i det andliga gymmet KRISBEREDSKAP

Det nya klimatet ger oss nya lagar

Hon tar gärna striden MIAN LODALEN AKTUELL IGEN

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #2 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Ilska skapar lokal kraft

Anders

3

aktuella

Vi måste engagera oss för att få behålla skolan, macken, Studiecirkeln var också ett sätt att ta sig kunskap på egna biblioteket, affären, förskolan, med mera. villkor, för att förändra samhället till det bättre.” Programtexten fortsätter: Vi får ställa upp på samma sätt om det behövs en samlingslokal som när det gäller att hålla isbanan öppen för ”Studieförbundet Vuxenskolan vill vara ett fria tankars barnen. hem, där människor kan växa. I ett sådant hem får människan redskap att upptäcka sina egna möjligheter, men Det är inte lönt att ringa polisen, de har inte tid. änns argumenten igen? I stora delar av vårt land också kraften att utvecklas i samspel med andra. Precis försvinner service och aktivitetsmöjligheter när som de gamla folkrörelserna en gång gjorde för att förändra samhället.” offentliga och för den del också kommersiella aktörer drar sig undan. Om inte allt ska stanna VARJE TID HAR sitt eget sätt att finna former för organisation av krävs att man ”tar saken i egna händer”. men likheterna är slående. Det krävs ett perEngagemanget och kraften i den lokala utANDERS ÖHBERG vecklingen är stor och avgörande, men samtisonligt initiativ, en struktur för att organisera digt växer irritationen. Samma personer som arbetet och i grunden en ilska över att saker med stora frivilliga, och många gånger ekooch ting inte fungerar i det lokala samhället. nomiska, insatser håller uppe samhälls- och Utifrån detta växer engagemang och skapas energi. Visst uppstår till och från avarter i form av kommersiell basservice får också vara med bilbränder och extremåsikter, men under ytan och betala för att samma service ska finnas växer alltid klokskap och konstruktivitet. tillgänglig i tätorterna. Notan blir dubbel.

Det är när människor organiserar sig i arbeOm detta vore ett fenomen som endast var tet för att bygga det lokala – oavsett om det är hänförbart till svensk landsbygd kanske det på landsbygden eller i förorten – som förändvore lättare att överse med. Antalet röstberättigade är ju trots allt så få! ringar sker.

Men verkligheten är den att vi också börjar En uppmaning till er som arbetar inom politiken: Våga visa att ni törs få tätortsnära områden – oftast kopplade till förortsområden – där situationen allt mer liknar den vi ser på släppa loss ilskan och kraften i den lokala landsbygden. Ska någonting hända måste det till enskilutvecklingen. Behovet av lokalt engada initiativ och organisering. gemang växer i takt med att utrymmet för att ”någon annan” ska lösa I FÖRSLAGET TILL idéprogram för SV skriver programgrupproblemen minskar pen bland annat om starten i Slöinge 1920 till ”Fria tanVi folkbildare är beredda att orkars hem”: ganisera kraften. ”Initiativet var en protest mot en unken ordning, där ANDERS ÖHBERG mötesfriheten i lokalsamhället begränsades av överheten. anders.ohberg@sv.se

Tillgänglighet för alla är självklart för SV. Förslaget till idéprogram finns på lättläst svenska.

När får vi se motsvarande för offentliga utredningar?

K

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 2 20 1 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

FOTO: THRON ULLBERG

»Våga visa att ni törs släppa loss kraften i den lokala utvecklingen.»

Alternativa fakta är Trumps sätt att skapa oreda och låta makten styra informationsflödena.

Förlorare är medborgarna.

Vinnare fördumningen.

En miljon medborgare saknar digitala verktyg och stängs därmed ute från offentlig service. Det behövs en ny digital folkrörelsekampanj.

Vi är redo.

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Under 2015 deltog cirka 630 000 unika deltagare (individer) i studieförbundens studiecirklar.

(Myndigheten för kulturanalys)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Förslag till nytt idéprogram

22 4 Mat utan mellanhänder

MAT. Kunden beställer på nätet, lantbrukaren leve-

rerar. Rekoringar har spridit sig i Sverige. Impuls är med på mötesplatsen i Grästorp i Västergötland.

12 Mian Lodalens strider

PORTRÄTTET. Mian Lodalen, lesbisk feministikon,

SAMTAL. Lena Bergquist, Studieförbundet Vuxen-

skolan (SV) Västmanland, har varit med om att utforma samtalskort för existentiell hälsa.

20 KiX visar vägen

PROJEKT. Ungdomarna i KiX bestämmer själva vad

VI UNGA. Enklare årsmöten så att alla kan hänga med.

Det satsar Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) på i Bestämma Trots Ålder i SV Gävleborg.

28 Akut med klimatberedskap

MILJÖ. En flyktingvåg står för dörren på grund av

klimatförändringar. Klimatminister Isabella Lövin berättar om svensk beredskap mot klimathotet.

»Lördagen den 8 april 1967 var SV en historisk 50 år dag för svensk ba t folkbildning.» 32 ka till fram l

26 Årsmöte – det är kul, det!

DAGEN DÅ SV BILDADES

Til

de vill göra. De deltar i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) projekt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

26

en

16 Samtalskort för andlig hälsa

10

id

skriver om den första natten i en ny bok. För Impuls beskriver hon sin uppväxt, den första kärleken och sitt engagemang för jämställdhet och djurens rätt.

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Anhörigdag 11 Krönika Våga bryta ny mark // Alexandra Pascalidou 22 Vi är cirkelledare 25 Tio frågor Rättigheter och egenmakt // Kjell Stjernholm 32 Jubileums­ artikel SV 50 år 34 Kryss 35 Noterat 36 Bakisdan Folkbildning som motgift // Anna Carlstedt

» Studieförbundet Vuxenskolan ska förändra sitt idéprogram. Nu finns förslag till idéprogram i lättläst text på Studieförbundet Vuxenskolans webb.

I förslaget till nytt idéprogram står det bland annat: Även den som brukar möta hinder ska känna sig välkommen hos oss. Alla är välkomna till Studieförbundet Vuxenskolan.

Det står också: När människor bildas blir samhället bättre. Det är viktigt att alla som vill kan få lära sig nya saker även när de är vuxna. www.sv.se

Vi är stolta att ha Årets eldsjäl

» Grattis, Sten Lindqvist, till utnämningen av Årets eldsjäl! Vi är så stolta och glada att ha dig som cirkelledare hos oss.

SV i Köping

Ladda för årets odlingssäsong

» Härliga odlingstider på ingång! Starta en cirkel med några vänner där ni kan tipsa varandra.

Förbered er och läs tills Sara Bäckmo kommer till Sundsvall för föredrag i maj.

SV Västernorrland

N R 2 2 017 I MPU L S 3

MILJÖ » MAT

Pia Bengtsson (till vänster) hämtar kycklingen hon beställt på Facebook av Maria Ekholm.

Malin Tengström (till höger) har fått en ny kanal till kunderna för sitt viltkött. Sofia Jessen är näringslivsutvecklare i kommunen.

Här levereras

REKO MAT utan mellanhänder I

Rekoringar skapar möten mellan konsumenter och lokala matproducenter. Detta sätt att ge en skjuts åt närproducerat och ekologiskt har tagit Finland med storm och nu sprids idén snabbt i Sverige. Grästorp i Västergötland var först.

TEXT SVEN ROSELL FOTO OLA SUNDBERG

4 IMPU L S NR 2 20 1 7

dén är enkel. Konsumenter och matproducenter i ett visst geografiskt område har en gemensam Facebookgrupp, en så kallad rekoring (reko står för rejäl konsumtion). Producenterna, till exempel lantbrukare och grönsaksodlare, berättar där vilka matvaror de kan erbjuda och till vilket pris. Konsumenterna i trakten går in på sidan och lägger sina beställningar.

Därefter träffas producenterna och konsumenterna på en bestämd plats vid en viss tidpunkt där varorna levereras och affärerna avslutas.

TORGET I GRÄSTORP en torsdagskväll

i februari. Klockan är kvart över sex när Niclas Dagman öppnar dörren på skåpbilen. Där står ett tiotal påsar med mjöl och en trave flak med ägg. De som beställt varor av honom

ställer sig i kö. Så ser det ut vid ytterligare ett par skåpbilar intill.

– Det är första gången jag är här.

Hittade det via Facebook, säger Susanne Ljungsberg.

Hon har beställt Ölandsmjöl, rågflingor och dinkelflingor av Niclas Dagman. Det tänker hon använda till brödbak och gröt.

– Jag är noga med vad jag stoppar i mig. Det ska gärna vara eko eller

Lennart Fransson erbjuder bland annat strömedel av hampa till små och stora djur via rekoringens Facebookgrupp i Grästorp.

Maria Toll och Heidi Bjelland gillar att handla genom rekoringen.

kravmärkt. Vi behöver alla bli mer medvetna om vad vi äter, säger hon och greppar sin påse.

KOMPISEN PIA BENGTSSON, som hand-

lar här för andra gången, instämmer: – Här kan man köpa ren naturlig mat. Finns det ett bättre sätt att handla på?

Pia Bengtsson har hämtat kyckN R 2 2 017 I MPU L S 5

»

MILJÖ » MAT

lingen som hon beställt av Maria Ekholm i bilen bredvid.

Tidigare på dagen besökte jag lantbrukaren Niclas Dagman hemma på Marcusgården i Täng en dryg mil från tätorten Grästorp.

Varannan torsdagskväll levererar han på torget i Grästorp och nu har han även anslutit sig till de nystartade rekoringarna i Falköping och Skövde.

– Jag hade läst om rekoringarna i Finland innan de kom hit. Det här är en fantastisk idé som man ska vara med på, tänkte jag när jag såg på Facebook att det skulle startas en här, säger han.

Lantbrukaren Niclas Dagman är stolt över sitt mjöl malt av dinkel, naket korn och Ölandsmjöl. Med sin splitternya stenkvarn kan han mala små serier till rekoringarna i trakten.

NICLAS ODLAR OCH maler kultursor-

terna dinkelvete, naket korn och Ölandsmjöl. Han ställde om till ekologisk odling 1994. För en vecka sedan anlände en nytillverkad stenkvarn från Österrike som han beställt på nätet. Med den kan han mala små serier mjöl och klara av specialbeställningar.

På gården har han dessutom höns och nötkreatursrasen Highland cattle. I höstas erbjöds hans kunder att beställa en eller flera tolftedelar av en ko. Till hösten planerar han att sätta igång med att odla potatis 6 IMPU L S NR 2 201 7

och grönsaker eftersom försäljning och distribution till rekoringarna är enkel att genomföra.

HAN SAMARBETAR SEDAN tolv år med sju andra lantbrukare i nätverket Wästgötarna för att få ut sina produkter till bagerier, butiker och via internet även till privatkunder.

Reko­ringarna ger honom ytterligare ett ben att stå på.

– Jag kan känna en stolthet när jag möter kunden och lämnar över varorna. Detta har jag gjort, och jag vet att det är bra varor, säger Niclas.

Kunden kan ställa frågor om varorna direkt till producenten. Reko­ ringarna har inga mellanhänder.

Det innebär att priserna kan hållas nere, även om det inte är huvudsyftet med ringarna. Tanken är att ge en skjuts åt närproducerad och ekologisk matproduktion. I Grästorps kommun finns ett stort antal små-

NICLAS DAGMAN

»Jag kan känna en stolthet när jag möter kunden och lämnar över varorna. Detta har jag gjort, och jag vet att det är bra varor.»

producenter inom de gröna näringarna. Anneli Andersson på Moss­ ängens gård är en av dem.

– Kontakten med kunderna är viktig och rolig, säger Anneli medan hon visar produkterna i sin gårdsbutik.

HON BÖRJADE MED biodling men har

allt mer gått över till egentillverkade marmelader, senap och glögg.

Drycker är lättare att göra i större volymer, därför planerar hon att satsa mer på must och saft framöver.

Varorna säljer hon i sin gårdsbutik och på marknader. Med rekoringen i kommunen når hon ut till ännu fler.

I Grästorp finns en gammal tradition med bonnamarknader och små företag som producerar mat.

– Vi ville hitta moderna sätt att sälja närproducerad mat på, säger Sofia Jessen, näringslivsutvecklare i Grästorp, som varit med och startat rekoringen.

Hon samordnar matproducenterna i Grästorp men hoppas att rekoringen ska leva sitt eget liv så småningom. Viss samordning med ringarna i grannkommunerna behövs så att de inte har samma leveransdag, men någon särskild administration behövs inte.

Sedan Grästorp körde igång i september förra året har rekoringar startat på en rad orter i Sverige. De närmaste finns i Falköping, Skövde och Trollhättan. Ringen i Grästorp (5 625 invånare) har 350 medlemmar. I skrivande stund tycks den i Linköping vara störst med över 3 000 medlemmar.

– Vi hoppas att nya företag ska startas för att sälja till rekoringarna, säger Sofia.

Så har det blivit i Finland. Där startade den första rekoringen i juni 2013. Nu finns mer än 170 reko­ ringar med 250 000 medlemmar.

Nya småföretag, som producerar mat, poppar upp för att enbart sälja till rekoringarna. ”Handla på Reko”, har blivit ett begrepp. Rekoringarna ger många finska skolungdomar sommarjobb.

LANTBRUKAREN THOMAS Snellman

tog med sig idén hem till Finland efter att ha sett en leverans enligt ett liknande koncept under ett besök i Frankrike. Därefter var han med och startade de första rekoringarna i Jakobstad och Vasa i Finland 2013.

Sedan har utvecklingen gått hisnande snabbt. Han kallar det för en ”närmatsrevolution”.

Thomas Snellman har rest runt och informerat om rekoringsmodellen på flera platser i Sverige, bland annat inför starten i Grästorp.

– Framgången ligger i enkelheten. Äntligen en modell som ger den lilla producenten lite makt, tänkte jag.

Det värmde mitt hjärta, säger han per telefon.

De små producenterna görs oberoende av mellanhänder och når ut direkt till kunderna.

– Rekoring är väldigt tidseffektivt.

Utdelningen tar kanske en halvtimme upp till en timme. Det behövs ingen speciell utrustning. Allt är beställt på förhand. Inget extra behöver tas med så det blir inget spill, förklarar han.

REKORINGARNA ÖPPNAR FÖR en dialog mellan producent och konsument.

Konsumenten kan ställa frågor om varorna och om hur de tagits fram.

– Producenten vet till vem han levererat och vill inte släppa ifrån sig en dålig produkt. Att de möts öga mot öga är en positiv aspekt. Rekoringarna ökar yrkesstoltheten hos producenterna. Annars blir det ofta så att man bara diskuterar priset, säger Thomas Snellman.

Med rekoringarna får de stora

För att få ut sin egenproducerade marmelad, senap och must måste Anneli Andersson använda många distributions- och försäljningskanaler.

Grästorps rekoring är en.

livsmedelsjättarna välbehövlig konkurrens, resonerar han. I Finland liksom i Sverige domineras livsmedelsmarknaden av tre, fyra stora kedjor.

REKORINGARNA HAR HITTILLS inte stött på något motstånd. De omfattas av de normala reglerna för livsmedels­ hygien och mobil försäljning.

Myndigheterna har varit välvilligt inställda. För en lanthandel skulle rekoringarna kunna vara ett hot, men det finns ytterst få sådana butiker kvar, argumenterar Thomas Snellman.

Mörkret har sänkt sig över torget i Grästorp. Affärerna är avslutade och de flesta har vänt hemåt.

– Vi har handlat ägg och Ölandsvete. Det är trevligt att kunna handla så här av de lokala odlarna, säger Jimmy Branell som kommit till torget med familjen.

NÄSTA MÖTE MED rekoringen äger

rum samma veckodag och klockslag om två veckor. Under våren väntas fler lokala leverantörer ansluta sig till rekoringen i Grästorp, vilket gör att kunderna även kan beställa bröd, potatis och grönsaker.« N R 2 2 017 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

3

e

2 w 1 6 Mingel på Västerås slott när Tillsammansprojektet öppnade. Infälld: Landshövding Midoo Akhtarzand.

1VÄSTERÅS

Satsning på psykisk hälsa Projektet ”Tillsammans – för psykisk hälsa” invigdes på Västerås slott av landshövding Midoo Akhtarzand. Hon höll ett välkomsttal, bland annat om att kvinnor och ungdomar är överrepresenterade när det gäller mental ohälsa.

PSYKISK HÄLSA. Studie-

förbundet Vuxenskolan

PÅ GÅNG I SV

MARS

Västmanland (SV) har beviljats åtta miljoner kronor från Arvsfonden för att driva samverkansprojektet ”Tillsammans för psykisk hälsa”.

Tillsammansveckan pågår den 13–16 mars och det är föreläsningar på flera orter i Västmanland I öppningskonferensen deltog en rad talare

och en engagerad pub­ lik på nästan 200 personer från verksamheter inom psykisk hälsa i hela Västmanland.

NÄTVERKET Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Västmanland presenterades av projektledaren Maria Ljungqvist-Jansson.

– Vi måste våga prata

3 AMMARNÄS

10 Bildskatt räddas FREDAG

2017

LUND 15 MARS Frukostseminarium, Engagemang och mångfald. Gäst: Martin Nihlgård, IM. Fabriks­ gatan 2 F, kl 8.00. Arr: SV Regionförbund Skåne LUND 17 APRIL Frukostseminarium, Ta makten – för att det funkar. Gäst: Leone Milton, författare. Fabriksgatan 2 F, kl 8.00. Arr: SV Regionförbund Skåne.

8 IMPU L S NR 2 20 1 7

DOKUMENTATION. Gamla

fotografier från Ammarnäs sammanställs för att bevaras i hembygdsgården. Alla foton i samlingen är tagna av Rikard Renman, en gång ägare till Ammarnäsgården.

Totalt handlar det om mer än 500 bilder.

Bilderna är utlånade av dottern Maj Renman.

Bilderna är i både svartvitt och färg och

är tagna under en lång tidsperiod. Nu ska personerna på bilderna identifieras och till det kommer andra Ammarnäsbor att bidra.

Bilderna scannas och sätts sedan in i pärmar.

Gruppen som jobbar med bilderna hoppas vara klara till sommaren. Arbetet är ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Sorsele.«

om psykisk ohälsa, det är ett växande problem.

Tre av fyra vuxna har erfarenhet av de här problemen, sa projektledaren Maria Ljungqvist-Jansson bland annat.

Ett annat delprojekt är att sprida information om mental ohälsa till olika etniska grupper.«

7 0

4

5 89 q 2 OCKELBO

It-nyttig kurs

DATA. Vad

kan man använda mobilen och läsplattor till? Det har seniorerna i SPF-Ugglan i Ockelbo fått lära sig under några torsdagar.

Ledare i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) studiecirkel har Kjell Höddelius och Börje Eriksson från SPF i Sandviken varit.

4 ANEBY

Ja tack och nej tack till vindkraft VINDKRAFT. SV Arena

höll en mötesplats i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Svartågården i Aneby om den heta frågan om vindkraft. Rubriken var ”Vindkraft Ja tack men Nej tack!”. Medverkade gjorde Nils Lagerkvist, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen, som informerade om bland annat vindkraft i närområdet.

5 ÄLMHULT

Kom med förslag till Pridetåget!

PRIDE. Rutten

för årets Pridetåg i Älmhult är ännu inte spikad, enligt Jenny Herz på Studieförbundet Vuxenskolan (SV), som är medarrangör, men destinationen blir torget. Nytt för i år är en öppen scen.

Under mars månad tar Jenny emot förslag från de som vill vara med. I år arrangeras Pridetåget i samband med kommunens Världens hem-vecka.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

7 TIDAHOLM

Råd mot tjuvar SÄKERHET. Under rub-

riken ”Stoppa tjuven” har Studieförbundet Vuxenskolan (SV)och lantbrukarorganisationen LRF anordnat träffar i Tidaholm. Tips och råd om hur man skyddar sig mot tjuvar har getts av företrädare för polis, försäkringsbolag och larmföretag.

OLOFSTRÖM. I mars startade Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Blekinge en kurs i aktiekunskap i Olofström. Ledare är Mats Widesjö.

8

En efterfrågad kurs – musikproduktion för kvinnor.

FOTO: JON SKOOG

6STOCKHOLM

Kvinnor producerar musik Musikproduktion för kvinnor är en nyhet i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Stockholm utbud av kurser.

MUSIK. Efterfrågan

har varit stor på kurser för kvinnor, transpersoner och ickebinära.

Fem kurser är redan fulltecknade och många står på väntelista.

X i vår. Den innehåller Ett skäl att anordna både teoretiska och kurser i musikproduktion för kvinnor är att praktiska övningar och det är väldigt få musik­ genomförs i en studio producenter i på Östermalm. branschen som – Det är jätte­ är kvinnor. viktigt att synliggöra kvinnor, En av kursledarna är Selen transpersoner Özan som komoch icke­binära mer att hålla en inom musik och Özan. kurs i musikpro- Selen uppmuntra och FOTO: BARBARA CHAMOUN grammet Logic stötta till ska-

pande. Det är angeläget att vi tar och får plats och att det finns sammanhang där vi kan sprida kunskap och erfarenhet, säger Selen.

Selen Özan är sångerska, låtskrivare och producent och är utbildad på bland annat Kungliga Musikhögskolan. Hon har också arbetat som ledare på Popkollo.«

q MALMÖ

w AVESTA

SV-pristagare gästar litteraturfestival

Lånar ut mark

Catrin Ormestad, som är frilansjournalist och författare, gästar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Malmö och Malmö litteraturfestival.

förs­ta upplagan av Malmö Litteraturfestival som pågår 25–29 mars i bland annat SVs lokaler på Grynbodgatan 20 i Malmö.

LITTERATURFESTIVAL. Hon

DET ÄR ETT arrangemang tillsammans med Kulturkollo, som också har en bokcirkel i gång i en Facebookgrupp runt Catrin Ormestads roman ”Det nionde brevet”.«

bor sedan tio år i Tel Aviv. För ”Det nionde brevet”, hennes skönlitterära debut, fick hon SVs författarpris 2016.

Nu möter hon sina skånska läsare i den

Catrin Ormestad.

FOTO: THRON ULLBERG

ODLING. I Avesta lånar markägare ut en bit mark till nyanlända för odling av grönsaker, potatis med mera. Odlarna gör också studiebesök hos andra gröna näringar.

Det är LRFs kommungrupp, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Södra Dalarnas trädgårdsförening som står bakom initiativet.«

9 RONNEBY

Stoppa spelet

SPELBEROENDE. Nu

kan föräldrar som oroar sig för barn och ungas spelande på datorn få råd och tips. Det är SV Blekinge som startar en kurs i Ronneby för föräldrar som tycker att deras barn ägnar för mycket tid med att spela datorspel.

GÖTEBORG: Britt-Marie

Mattsson, journalist och författare, drog fullt hus på Redbergsteatern i Göteborg när SV ordnade en föreläsning om situationen i USA. 0

e

30

Så många hembygdsintresserade och släktforskare mötte upp när Tore Ramström berättade om torpens historia i Kramfors.

Han blandade historiska fakta med anekdoter om livet förr i Kramfors.

Det skedde på biblioteket i samarbete med bland andra Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

N R 2 2 017 I MPU L S 9

PSYKISK OHÄLSA » ANHÖRIGDAG

Anhöriga till sjuka behöver också stöd

Ingrid Lindholm och Jenny Lindström från nationella Anhörigprojektet besökte SVs anhörigdag i Jönköping.

Tre av fyra har egen erfarenhet eller är anhörig till någon med psykisk ohälsa. Hur hjälper vi de anhöriga bäst?, var frågan under Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Anhörigdag i Jönköping.

TEXT ELISABETH WALTHER LINDQVIST

E

tt 60-tal deltagare hittade till aulan på Ryhov i Jönköping och Anhörigdagen – beslutsfattare, personal inom vård och omsorg och anhöriga. Medarrangörer var före­ ningarna IFS, Hjärnkoll, SPH och Attention.

Först ut bland föreläsarna var Ingrid Lindholm och Jenny Lindström från nationella Anhörigprojektet som presenterade vilka aktiviteter och insatser de åstadkommit hittills. De har bland annat gjort en handbok för anhörigkonsulenter.

Det var premiär för filmen ”När det värsta händer”, en av filmerna 10 IMPUL S NR 2 20 1 7

Övriga föreläsare var bland andra SVs Anette Forssander och Madeleine Svärd som presenterade ett helt nytt studiematerial: Hälsospåret. Pilotcirklar har genomförts med personer med psykisk ohälsa i Vetlanda, Nässjö och Jönköping.

inom kampanjen ”Vem hjälper den som hjälper?”.

– VI FÅR OFTA frågan varför vi

jobbar med anhöriga och inte med de sjuka. Därför att anhöriga är jätte­ viktiga för de sjuka. Det är vi som stöttar och hjälper. Ny forskning har visat att patienter som har anhöriga i sin närhet tillfrisknar snabbare, berättar Ingrid Lindholm, projektledare.

– 70 miljarder kronor kostar psykisk ohälsa samhället. Det är mer än hela Sveriges försvarsbudget, berättar Jenny Lindström, kommunikatör i projektet.

UNDER EFTERMIDDAGEN föreläste även

Christina Heldemark, SV Jönköpings län, var ansvarig för Anhörigdagen.

Thomas Sjöberg, sjukhuspräst, och Anna-Karin Jeppsson, utbildningskoordinator i Region Jönköpings län. De pratade om erfarenheter från samtal på en allmänpsykiatrisk avdelning, där de använt samtalskort för att tala om bland annat livsmod, livsglädje och livsmening.«

Krönika

…OM ATT BRYTA NY MARK

Mitt livs största utmaning – tack för att jag vågade!

D

et finns en särskild, sprakande magi som omger allt vi gör för första gången. Det glittrar lite extra när vi talar om debuter, premiärer, jungfruresor och allt som kan vara först i sitt slag – från första kyssen till första gången man reste ensam.

Få saker är mer livsbejakande än att prova och lära sig något nytt. Dessvärre verkar nybörjarlusten och upptäckarglädjen avta med åldern. Fast det egentligen borde vara tvärtom. Vi borde våga mer. Vi borde göra mer av allt det där som utmanar våra rädslor och kasta oss ut för symboliska stup. Tänk att klippa alla osynliga band som håller oss tillbaka. Att slipa ner de där trösklarna vi och vår omgivning sätter upp som gör livet svårare än det redan är. För livet är redan en hinderbana.

Mer för vissa än för andra.

JAG VÄXTE UPP bland traumatiserade och

marginaliserade människor. Insikten om att livet skulle bli en kamp fick jag med modersmjölken. Tidigt blev jag varse att mina högtflygande barndomsdrömmar sannolikt aldrig skulle besannas. Någonstans i tonåren, efter att ha stött på patrull hos vuxenvärldens väckarklockor som rådde mig att ”stå med båda fötterna på jorden” och vara realistisk, packade jag ner drömmarna i minnets hemligaste källarvrå.

En av mina drömmar handlade om teater. Att få spela, skriva, regissera. Men ingen jag kände, ingen jag någonsin mött arbetade med teater. Konst var sånt de bemedlade, bildade, beresta barnen bortom

vit om vår tids stora kriser. Vi dansar och sjunger och spelar så att publiken skrattar och gråter och jublar. Och varenda kväll nyper jag mig i armen och tackar mitt övermod för att jag hade mage att ta mig an mitt livs största utmaning utan att blinka. Att jag kastade mig ut i det okända utan att veta varken var eller hur jag landar. Att jag försätter mig i den skräckfyllda situationen att plötsligt bli den där vilsna nybörjaren som varken vet var kaffeautomaten finns eller hur man beter sig på den nya planeten.

Det är som att börja skolan igen och rustas med karta, kompass och koder. Samma upprymdhet som man kan känna när man går en ny kurs med nya ansikten på Studieförbundet Vuxenskolan – oavsett om det handlar om biodling, broderi eller kalligrafi.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

betongen höll på med. Min sort, min klass, min förort skulle vara glad och tacksam om vi slapp städa sönder våra kroppar som våra föräldrar gjorde.

MEN SÅ PLÖTSLIGT står jag där, bländad av

strålkastarljuset på Göteborgs Stadsteaters stora scen tillsammans med 20 andra skådespelare och musiker i ”Alexandras Odyssé”. En föreställning jag själv skri-

OCH PRECIS SOM på valfri kurs i något stu-

dieförbund möter jag en mångfald av människor. På den här resan har jag med mig en hel drös talanger från samhällets alla skrymslen och vrår. Mina nya kollegor lär mig röstteknik, stretchknep, blickriktningar och scenövergångar. De berättar om flykten från sina sönderbombade hem, villkoren i flyktingläger och vardagen i Göteborgs fattigaste förorter.

Och vi gläds åt att vi bryter mot skrivna och oskrivna regler, suddar ut gränserna och skapar något nytt tillsammans. Vi hoppar utan fallskärmar, vi trotsar de på förhand utstakade stigarna, vi bryter ny mark och vågar tro att så länge vi lever har vi chansen att realisera drömmar. Även de mest orealistiska.« N R 2 2 017 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » MIAN LODALEN

Mian Lodalens nya strid på barrikaderna Ingen rök utan eld

Rebellen hos Mian Lodalen föddes under uppväxten. Trots våldtäkt, en ansvarslös pappa och offentlig hämnd på densamme samt belackarnas glåpord och dödshot är denna lesbiska feministikon högeligen stridbar. Hennes nya och lättlästa roman är vapnet som undanröjer språkbarriären till en fördomsfri hbtq-värld. Det behövs i vårt allt mer trångsynta samhällsklimat.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

M

ian Lodalen är närmast synonym med brinnande engagemang för djurens rätt, jämställdhet och lesbisk feminism. Hon var med och introducerade ordet ”flata” i Sverige. Hemma i sitt bondkök och tillika skrivarstuga är hon omgiven av kärlek. Kökssoffan hon halvligger på, plågad av ryggskott, är ett arvegods efter hennes första och högt älskade redaktör Ulrika Johnsen, som gick bort för två år sedan. Kärleken till djur blir påtaglig när hon blottar sin vänstra arm och visar upp en tatuering i form av ett tassavtryck – av den intillsittande kolafärgade blandrashunden Bobbi.

Hon har alltid velat ha en hund. Men inte vilken hund som helst. En hemlös hund från Irland. Så kom Bobbi in i hennes liv för två och ett halvt år sedan.

– Jag får så mycket av den här irländaren! Jag kommer aldrig att hinna ge tillbaka vad jag redan på denna korta tid har fått av henne. Det är en ynnest att ha en

12 IMPUL S NR 2 201 7

relation med en hund. Hon är också med när jag skriver – en skrivhund! Så skyddar hon mig. Jag känner mig aldrig rädd när jag är ute med henne, säger hon.

Tonen blir märkbart allvarligare när den djupt samhällsengagerade Mian talar om världens nutida politiska landskap.

– Vi måste våga tala om och stå upp för mänskliga rättigheter! För att vi lever i en tid då Donald Trump har blivit chef för världens största militärmakt. Och här i Europa finns inte ett enda parlament utan representanter som är rasister, fascister eller till och med nazister. Varje gång någon uttalar sig rasistisk följer homofobi, transfobi och kvinnohat med. Samtidigt des­armeras media, eftersom den fascistiska retoriken säger att media ljuger. Vi ser skrämmande likheter med tiden innan Hitler tog makten.

Mattes tonläge får Bobbi att lystra till.

– Nej, matte är inte arg, säger hon med avväpnande

»

Mian Lodalen är aktuell med boken ”Första natten”. Hon berättar öppenhjärtigt för Impuls om sin egen uppväxt.

N R 2 2 017 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » MIAN LODALEN

’’

Hämnd är ingenting jag rekommenderar. Men när en journalist efteråt sa att han inte trodde att det fanns en pedofil i landet som inte ’under en överskådlig framtid kommer att hålla händerna på täcket’ tänkte jag: Har jag räddat en enda unge från ett övergrepp ångrar jag inte att jag lämnade ut honom. bebis-språkmelodi. Budskapet når fram. Hunden viftar på svansen. Hon tar sats igen: – Detta är ett skarpt läge. Historien om hbtq-rättigheterna är himla kort, vi ska inte ta dem för givna. Vi måste vara redo att försvara och erövra våra rättigheter. Vi måste kavla upp ärmarna och vara beredda att slåss för dem.

DET ÄR I DETTA politiska domedagsmörker som hennes nya, och femte, roman ”Första natten” ges ut. En vacker och ren kärlekshistoria mellan två tjejer, Mandi och Linda, som upplever sin första skälvande kärlek.

Hon minns sin egen enkönade första förälskelse.

Hon var 16 år och de träffades på kommunala hushållsutbildningen. Lärde sig att stryka och baka, bli fulländade hemmafruar. Hon skrattar högt och hjärtligt.

– Att vara lesbisk i Jönköping på 1970-talet var ingen hit precis. Det gick inte att komma ut. Vi smög med vår relation.

Det tog åtminstone tio år till innan hon vågade ta språnget. Då rejält – i ett tv-reportage om fyra unga lesbiska kvinnor.

– Det var inte modigt, det var fegt. För så slapp jag konfrontera mina föräldrar…

Men det gick bra ändå. Däremot blev det mediala genomslaget enormt i ett land med bara två tv-kanaler.

Dessutom var det det första reportaget om lesbiska parrelationer.

– Vi beskrevs i media som frispråkiga, fräcka och lyckliga. Enda sättet att vara homo då var att vara deprimerad. Det var chockartat att vi var homo och lyckliga. Det säger mycket om tidsandan då.

Trots att mycket har hänt med inställningen till enkönade relationer i Sverige sedan Mian Lodalens uppväxt i Jönköping är relationen mellan romanfigurerna ändå inte helt problemfri. Medan Mandi är orädd och vill att hela världen ska veta om dem brottas Linda med sina rädslor och vill hålla relationen hemlig.

Mian Lodalen ler i kökssoffan.

– Det är oemotståndligt för en författare att skriva om tonårskärlek – med längtan, osäkerhet och hundra fjärilar som släpps lösa i magen. En brytningstid med ena foten i barndomen och den andra i vuxenvärlden.

Utan att avslöja för mycket kan sägas att kärleken segrar till slut.

nyanlända. Men den tänkta läsekretsen är större än så.

– Många i Sverige har lässvårigheter, en undersökning visar att en av fem inte kan läsa en dagstidning.

Om jag kan bidra till att minska lässvårigheterna är det en seger. Det är en fråga om demokrati. Alla ska ha rätt att ha tillgång till språket – på den egna nivån.

Till skillnad från hennes andra romaner och fackböcker var denna lättlästa bok inte fullt så lätt att skriva.

– Du måste skriva spännande utan att brodera språket, vilket jag har lätt för. Jag hade många omtagningar.

Det finns ännu en skillnad. ”Första natten” är inte alls självbiografisk. Det är däremot hennes hyllade roman ”Dårens dotter”, som utgår från hennes uppväxt, en uppväxt med mycket kärlek, men ytterst få regler.

En ”anarkistisk” uppväxt, på gott och ont.

– Jag fick forma mig själv. Det var ensamt ibland, men också häftigt, med en svindlande frihetskänsla.

UNGEFÄR SAMTIDIGT FÖRSTOD hon berättelsens spräng-

kraft. Inspirationskällan till såväl författarskapet som ”Dårens dotter” hade hon på nära håll – i sin egen pappa. Men att kalla sin pappa för en dåre kräver en viss förklaring.

– Åh my God, han var inte klok! Han la sin långa näsa i blöt och hamnade på häkten och satt i fängelse i flera omgångar. Han körde motocross, racerbilar, han körde av vägen… Han bytte kvinnor oftare än andra byter kalsonger. Han öppnade Sveriges första erotikbutik mitt i bigotta Jönköping och delade ut kondomer på ett frireligiöst väckelsemöte. Och 1979 höll han på att bli avrättad av en vänster-sandinistisk avrättningspluton under inbördeskriget i Nicaragua.

I sista skälvande ögonblicket viftade han med sitt svenska pass, som var lika med den högt älskade Olof Palme för sandinisterna – och fick gå fri.

– Nu lever han ju fortfarande, men har förlorat sitt språk efter en stroke. Men jag har tänkt mycket på att han aldrig talade illa om andra människor, jag hörde honom aldrig tala nedsättande om andra. Tänk vilken ynnest att som barn få växa upp i ett tillåtande klimat!

Det har gett mig ett öppet hjärta. Visst är han galen och dysfunktionell, men han har ett schysst förhållningssätt till världen.

DENNA FINSTÄMDA FINAL står i bjärt kontrast till omvärl-

PAPPAN PRÄGLADE HENNE på flera sätt. När föräldrarna

den, påminner Mian Lodalen. I 76 länder är enkönad kärlek nämligen bannlyst och förbjuden i lagen. I fem länder påbjuds dessutom dödsstraff. Vilket inte gör boken, som är den första lättlästa i Sverige om enkönad kärlek, mindre angelägen. Tvärtom.

SFI (Svenska för invandrare), som ansvarar för nyanländas svenskundervisning, har redan visat stort intresse för boken. Den kan vara en språngbräda till såväl övrig litteratur som synen på mänskliga rättigheter i landet. Därför har den en viktig funktion i studiecirklar för

skilde sig var han långt ifrån en ansvarstagande far.

Han kom sällan på utsatt tid när det var hans tur att hämta henne. Minnet av tiden lägger sordin på det goda humöret.

– Klart att det inte skapar tillit till andra människor.

Tilltron är ordentligt tilltufsad. Jag var förbannad på honom och sa upp bekantskapen. Inte förrän jag gått i terapi i tio år och skrivit ”Dårens dotter” fick jag syn på hans goda sidor.

Pappas ansvarslöshet väcker smärtsamma minnen

14 IMPUL S NR 2 20 1 7

Exklusivt >> Namn Mian Lodalen Gör Författare, föreläsare, journalist.

Aktuell Med sin lättlästa roman “Första natten” (Vilja förlag).

Och ”Liten handbok i konsten att bli les-

– Det handlade om hämnd, jag ville verkligen hämnas på honom – för att bli av med min ångest. Jag ska inte förneka att det kändes gött att såga honom i radion, men jag blev inte av med min ångest. Ändå ångrar hon inte sin vendetta. Ty många har hört av sig och tackat för att hon vågade tala om sexuella övergrepp.

– Hämnd är ingenting jag rekommenderar. Men när en journalist efteråt sa att han inte trodde att det fanns en pedofil i landet som inte ”under en överskådlig framtid kommer att hålla händerna på täcket” tänkte jag: Har jag räddat en enda unge från ett övergrepp ångrar jag inte att jag lämnade ut honom.

MIAN LODALEN HAR en lång historia av kamp för djurens rätt, jämställdhet och lesbisk feminism och drar sig inte för handfasta aktioner som att stå på barrikader och demonstrera. Så var det när hon ville visa sitt motstånd mot säljakt. Hon var 17–18 år och åkte till Ålesund, en säljägarfiskeby i Norge, tillsammans med andra aktivister.

– Vi hamnade i handgemäng med säljägarna och åkte hem. På vägen tänkte jag att jag demonstrerar mot säljakt samtidigt som jag äter kött. Nej, det går inte ihop. Min sista köttmåltid var på en vägkrog i Norge.

Bacon, ägg och falukorv. Ingen höjdare.

Nu har hon varit vegetarian i 40 år och vegan i 15.

Alltså både stridbar och ståndaktig.

Rebellen i henne föddes långt tidigare. Hon var bara sex år och hennes styvpappa skulle tvinga henne att sätta på sig en klänning. Annars fick hon inte följa med till ett mini-Legoland i Halmstad.

– Att åka dit i den där klänningen kändes inte jag, det var en väldigt stark känsla. Jag grävde en grop och begravde klänningjäveln. Det var min första queera handling. Och elden i mig har inte slocknat. Det som driver mig är mänskliga rättigheter, politik och rättvisa.

HENNES STRIDBARHET HAR dock även en baksida, medger

Det är oemotståndligt för en författare att skriva om tonårskärlek, säger Mian Lodalen om romanen ”Första natten”.

bisk” utkommer precis i pocket. Ålder 54 år.

Bor Stockholm.

Familj ”Ja”.

Så rensar hon tan­ karna ”I skogen med Bobbi. Oslagbart.”

till liv. Hon var bara tolv år när hon blev våldtagen av en nära bekant till pappan. Om pappan hade tagit sitt fulla föräldraansvar hade illdådet kanske kunnat förhindras, menar hon.

– Blir man våldtagen som barn bär man det såret med sig genom hela livet.

Den 3 juli 1996, samma år som hon utsågs till Årets kvinna, blev hon Sveriges radios första öppet homosexuella sommarvärd. Då passade hon på att ge våldtäktsmannen det hon kallar ”en välriktad spark i skrevet” i direktsänd radio.

hon.

– Jag skulle vinna mycket på att coola ner mig och vara mindre envis åtminstone vid diskussioner. Jag jobbar fortfarande på att välja mina strider.

Stridbarhet och politiskt mod har ett pris i det allt mer trångsynta samhällsklimatet. Hon har blivit smädad, hånad och hotad till livet. Hon har kallats mångfaldsfascist, bitterflata, bitsk och politiskt korrekt jävel.

Hon suckar.

– Sådana ord rinner av mig som vatten på en gås. Vi lever i en demokrati så folk får tycka vad de vill. Jag står ut nästan med vad som helst, men när de är på folk i min närhet då tar jag illa vid mig. Då är det jobbigt.

Hur hetsig är hon privat?

– Jag är tyvärr ingen lågmäld, eftertänksam typ. I diskussioner är jag lika hetsig som i politiska debatter. Alla skulle vara glada om jag lugnade ner mig. inte minst jag själv…

DET VIKTIGASTE I livet är att lägga mer energi på relatio-

ner än på jobb och jakt efter pengar.

– När man ligger med näsan i vädret på dödsbädden är det enda som räknas relationer. Det viktigaste i livet för mig är att skapa kärleksfulla relationer till mina barn, mina närmaste – och Bobbi, säger Mian Lodalen och tittar ömt på sin tålmodiga skrivhund.

Nu är det verkligen dags för den dagliga långrundan.« N R 2 2 017 I MPU L S 15

EXISTENTIELL HÄLSA » SAMTALSKORT

Välkommen till det

ANDLIGA GYMMET

Existentiell hälsa handlar om hur vi tänker, känner och handlar i vårt liv. Det är ett nytt område i Sverige men betydligt mer etablerat internationellt.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har medverkat till att ta fram samtalskort som utifrån existentiella frågor ger människor verktyg att må bättre.

TEXT MARIA ORTLER

FOTO: ISTOCKPHOTO

16 IMPUL S NR 2 20 1 7

Cecilia Melder (till vänster) och Lena Bergquist har skapat Studieförbundet Vuxenskolans samtalskort som en metod att jobba med existentiell hälsa.

C

ecilia Melder är teologie doktor i religionspsykologi med inriktning existentiell folkhälsa. Hennes avhandling ”Vilsenhetens epidemiologi” från 2011 har fått stor uppmärksamhet och öppnat dörren för ämnet existentiell hälsa i Sverige.

Internationellt har det bedrivits forskning inom området i 30 år. I sin avhandling utvecklar Cecilia Melder teorier om hur den existentiella dimensionen av hälsa och därmed hälsa i vid bemärkelse kan utvecklas och stärkas i praktiken.

Hon använder sig av Världshälsoorganisationens (WHO) åtta aspekter som påverkar existentiell hälsa.

De fanns med i en enkät som WHO tagit fram för att mäta livskvalitet.

Några av dem är ”meningen med livet”, ”tro som resurs”, ”harmoni och inte frid” och ”förundran över livet”.

– Hypotesen i min avhandling var att om vi kan mäta existentiell hälsa, så kan vi jobba aktivt med dessa åtta aspekter för att förbättra den. Min förhoppning är att man erkänner existentiell hälsa som en naturlig

del av hälsa och omsorg i Sverige, säger Cecilia Melder.

HON LYFTER FRAM att många bara er-

bjuder fysisk eller psykisk vård och omsorg men att få i realiteten erbjuder vård för hela människan. Detta trots att man säger att man utgår ifrån en holistisk syn. Cecilia Melder menar att det är en reduktion: – Jag ser det som en konsekvens av att vi är världens mest sekulariserade samhälle. Beslutsfattare är också påverkade av detta.

Hon menar att vi behöver grundliga förutsättningar för att tänka kring ”meningen med livet” och ”hopp inför framtiden”.

– Vi behöver använda oss av de verktyg och redskap som finns inom existentiell hälsa och de behöver utvecklas. Att inte använda sig av existentiell hälsa är slöseri med människors livskvalitet. Det handlar om att hjälpa folk att må bra, säger hon.

CECILIA MELDER HAR tillsammans med Lena Bergquist, metodutvecklare och utbildare inom SV Västmanland, skapat samtalskort som en metod att jobba med existentiell hälsa.

– Samtalskort ger oss verktyg att stärka hälsan. Det är som att gå på andligt gym. De ger oss bättre resurser när livet drabbar, säger Cecilia Melder.

Samtalskorten handlar om livsmod, livsglädje och livsmening. I kortleken finns olika frågor som handlar om hur man tänker, känner och handlar utifrån WHO:s åtta aspekter som påverkar existentiell hälsa. Vad som skänker hopp, til�lit och mening med livet är några av frågorna.

Om temat för samtalet är ”förundran inför livet,” som är en av de åtta aspekterna, kan aktuella frågor vara i vilka situationer och sammanhang man upplever förundran, hur dessa känslor av förundran påverkar en och på vilket sätt man kan skapa fler sådana situationer. Frågorna inspirerar till att se möjligheter i livet.

Om man arbetar med frågorna kan man stärka de åtta aspekterna, vilket leder till bättre existentiell hälsa.

LENA BERGQUIST KOM med idén till

samtalskorten. Hon är i grunden kommunikationsvetare, samtals­ terapeut och teolog. Nu arbetar hon

»

N R 2 2 017 I MPU L S 17

EXISTENTIELL HÄLSA » SAMTALSKORT på SV inom Arvfondsprojektet Tillsammans för psykisk hälsa.

– För fyra år sen läste jag Cecilia Melders avhandling om existentiell hälsa. Jag tyckte att den var fantastiskt bra och tänkte att det är viktigt att folkhälsan får ta del av denna forskning, säger Lena Bergquist.

– Jag kontaktade Cecilia och föreslog det pedagogiska verktyget samtalskort. Man kan säga att vi hällde ner delar av Cecilias resultat i samtalskorten och där finns de nu i form av samtalskort för alla som önskar att lära sig mer om existentiell hälsa.

Samtalskorten har givits ut av SV. De riktar sig till allmänheten och alla professioner. De används både av enskilda personer och studiecirklar, självhjälpsgrupper inom skola, vård och omsorg samt i arbetsmarknadssatsningar.

LENA BERGQUIST LYFTER fram de sam-

talskort som har rubriken ”handling”. Alla åtta aspekterna av existentiell hälsa har ett handlingskort som ställer frågor om hur man kan göra nya val som är mer hälsofrämjande. Det kan handla om att omprioritera och lägga mer tid på sammanhang som ger styrka och kraft. Eller att bli mer medveten om obalanser i livet och handla på ett nytt sätt som skapar mer harmoni och inre lugn.

– Många deltagare har lyckats att hitta fler goda sammanhang och ser tack vare samtalen nya möjligheter, säger hon.

– Om du känner hopp inför morgondagen och tillit till din förmåga att göra val som är bra för dig; då kommer du antagligen att känna dig mindre stressad och mer nöjd med tillvaron. Den upplevelsen kan även påverka din fysiska hälsa, till exempel din hjärt- och kärlhälsa och ditt immunförsvar.

– När man utifrån samtalskorten pratar om till exempel vad tillit är för var och en i en grupp får man inspiration av andra. Man lär känna sig själv bättre och kan göra mer konstruktiva val. Då blir det lättare att hantera livets svårigheter.

LENA BERGQUIST HÅLLER föredrag och

utbildar i existentiell hälsa och samtalskorten. Inom SV kan man bilda en samtalsgrupp och använda sig av samtalskorten. Hon har haft cirkelverksamhet för både unga och äldre personer som vill uppnå en bättre balans i livet.

SV har gett ut och kommer snart 18 IMPUL S NR 2 20 1 7

att ge ut ännu fler varianter av de ursprungliga samtalskorten. Lena Bergquist är samtalsterapeut med trädgårdsterapeutisk inriktning.

Hon har även gjort samtalskorten ”Frön till livsmod och livsglädje”.

De utgår från ett grönt tema med naturen som plats för återhämtning och personlig utveckling: – Jag har själv använt de gröna samtalskorten inom ett ESF-projekt för långtidsarbetslösa som Svenska kyrkan erbjuder i Hedemora och utvärderingarna har varit positiva.

LENA BERGQUIST BERÄTTAR att ett ar-

betshäfte ”Guldkornshäfte om existentiella frågor för lösningsfokuserade samtal” precis har tagits fram och provas nu på ett flertal platser i Västmanland. I häftet används lösningsfokus som samtalsmetod om de existentiella frågorna.

Många av Västmanlands kommuners verksamheter använder just den metoden inom till exempel socialtjänsten, därför skapades ”Guldkornshäftet” för att underlätta arbetet med de existentiella frågorna.

Arbetshäftet gjordes i samverkan med Sussan Öster, metodutvecklare vid Kompetenscentrum för hälsa inom Landstinget Västmanland.

SV kommer från centralt håll att ge ut samtalskort med bilder till hösten 2017. De är riktade till personer som har funktionsvariation eller inte kan svenska. SV kommer att ge utbildningar i hur man arbetar med samtalskorten inom integration och funktionsvariation.

– För nyanlända kan det vara meningsfullt att få syn på vad som är ens hopp och mening i livet just nu, säger Lena Bergquist.

KJELL STJERNHOLM ÄR verksamhets-

utvecklare för personer med funktionsnedsättningar på SVs förbundskansli. Han säger att det är en fördel med bildbaserade samtalskort för personer som känner att det skrivna språket är en barriär: – De kan delta på lika villkor. Bilder ger en bättre förståelse eller ingång för samtal.

Kjell Stjernholm berättar att SV ska ha exempelbilder att presentera vid utvecklingskonferensen om funktionsnedsättning 15–17 maj. Där presenteras metoden.

– Målet är att det ska startas cirklar inom detta område, men även att samtalskorten ska kunna användas som ett metodtillskott i redan existerande cirklar för målgruppen.«

Anna-Karin Jeppsson och Thomas Sjöberg använder SVs nya samtalskort ”När livet utmanar”, anpassade för personer med psykisk ohälsa.

Flyttar fokus från det som är sjukt till det som är friskt Anna-Karin Jeppsson och Thomas Sjöberg har tagit initiativ till samtalskort som också tar upp hälsoaspekter när man möter personer med psykisk ohälsa.

TEXT MARIA ORTLER

D

e bidrar med sina erfarenheter från samtal på en allmänpsykiatrisk avdelning. I dessa samtal har de använt sig av originalet av samtalskorten som utgår ifrån WHOs åtta aspekter av existentiell hälsa.

I mötet med patienter har AnnaKarin Jeppsson, utbildningskoordinator på Qulturum, Region Jönköpings län, och Thomas Sjöberg, sjukhuspräst på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, märkt att man saknar delar av dessa hälsoaspekter när man drabbas av psykisk ohälsa.

Därför ville de omformulera de ursprungliga samtalskorten lite, så att man inte förutsätter att alla människor alltid känner till exempel att de tillhör ett sammanhang och känner mening med livet.

De nya samtalskorten från Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV) heter ”När livet utmanar” och tas fram i samarbete mellan Lena Bergquist, SV Västmanland, Anna-Karin Jeppsson och Thomas Sjöberg.

SEDAN 2015 HAR de tillsammans lett

samtalsgrupper på en allmänpsykiatrisk avdelning. I grupperna deltar högst fyra, fem patienter. Träffarna är en och en halv timme och det är en ny grupp varje gång: – I samtalsgrupperna reflekterar vi kring livsmod, livsglädje och livsmening, säger Anna-Karin Jeppsson.

Thomas Sjöberg poängterar att man får sätta ord på vad man längtar efter, saknar och brottas med i livet.

Man får fundera fritt utan att någon

ANNA-KARIN JEPPSSON

»Samtalskorten kan fungera som en metod för att prata om livet vid psykisk ohälsa.» för journal och återrapporterar till avdelningen.

– Samtalskorten kan fungera som en metod för att prata om livet vid psykisk ohälsa och vid påfrestningar, säger Anna-Karin Jeppsson.

VARJE TRÄFF MED gruppen har ett visst tema. Populära samtalsteman bland deltagarna är ”meningen med livet” och ”hopp”.

– Vi pratar också om att känna tillit och från vilka sammanhang man kan hämta styrka. Inom oss har vi saker som vi kan plocka fram och sätta ord på. Tillsammans skapar vi rum för samtal, där vi får dela existentiella frågor, säger hon.

– Man flyttar fokus från det som är sjukt till det som är friskt. Det finns en värme i grupperna. Den ena lyfter upp den andre, säger Thomas Sjöberg.

Han påpekar att det kan vara en utmaning att se vad det är för mening med livet och vad man hoppas på: – Stora och viktiga frågor är ”vad önskar jag” och ”vad längtar jag efter”. Dessa frågor kan leda oss på rätt väg.

Anna-Karin Jeppsson lyfter fram att existentiell hälsa är vår livsgrund. Den bär upp våra liv på ett

djupare plan. När man inte känner mening och hopp finns det inget som bär upp. För att kunna leva och inte bara existera krävs att vi finner mening i tillvaron.

– Det är viktigt att ställa sig existentiella frågor för att må bra, säger hon.

THOMAS SJÖBERG FRAMHÅLLER att existentiell hälsa handlar om kons­ten att hitta en balans: – Vi söker svar på existentiella frågor. Det är livet.

– Vårdpersonal skulle behöva beredas möjlighet till reflektion i dessa frågor. Få större kunskaper, känna trygghet i att prata om ”mening” och ”hopp”, för att kunna möta patienters och närståendes behov. Vi kan behöva öva oss i att föra sådana samtal inom vården, menar Thomas Sjöberg.

Anna-Karin Jeppsson poängterar att intresset för existentiell hälsa växer: – Vi har fått många förfrågningar om att föreläsa i ämnet och det känns positivt. Det är viktigt att arbeta med folkhälsa på alla nivåer.«

WHO >> Definitioner WHOs åtta aspekter av existentiell hälsa: w Känsla av sammanhang. w Existentiell styrka och kraft. w Tillit som livskraft. w Meningen med livet. w Känsla av helhet. w Harmoni och inre jämvikt. w Upplevelse av förundran. w Förhoppning.

N R 2 2 017 I MPU L S 19

FUNKTIONSNEDSÄTTNING » AKTIVITET

Alla får en KICK AV KiX Alla lär sig ta ansvar – och kan bli studiecirkelledare Att ta ansvar och bli aktiva deltagare är några av målen för dem som är med i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) projekt KiX i Halland. Flera av deltagarna har gått SVs cirkelledarutbildning och är nu studiecirkelledare.

TEXT MATS NILSSON

Ida Wahman fick idén till KiX. FOTO: ATELJÉ LENA

20 IMPUL S NR 2 20 1 7

K

iX (kreativitet, inspiration och ”xtra” mycket kärlek) startade för några år sedan av Ida Wahman i Halmstad. Hemma i Sverige igen efter en sejour utomlands upptäckte hon att det saknades aktiviteter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

– Min erfarenhet från England, där jag var anställd för att ta hand om en pojke med Downs syndrom, är att det finns så mycket att göra för dem som kanske inte kan delta i alla aktiviteter som finns i samhället.

Trots att mycket fungerar bra i Sverige med myndigheter på alla nivåer som har hand om just denna målgrupps behov, fattades det något, tyckte Ida. – I KiX vill vi ge ungdomar med en funktionsnedsättning något som för många andra är naturligt. KiXungdomarna skapar själva ett brett utbud av fritidsaktiviteter som är öppna för alla ungdomar och som genomförs på deras villkor och av deras eget val. De blir delaktiga som

individer och projektet skapar kreativitet och självständighet.

IDA STARTADE FÖRST en dansgrupp på Dansstudion men ville öka utbudet.

Hon kontaktade socialförvaltningen och rehab i Halmstad och fick sedan tipset att kontakta Studieförbundet Vuxenskolan (SV), som nu är huvudman för projektet.

Efter en inspirationsdag, där deltagarna kunde testa olika aktiviteter, utvecklades idén. Projektet är nu inne på tredje året och har spridit sig till flera orter i Halland, bland annat i Falkenberg och Laholm, Varberg, Kungsbacka och Hylte. KiX ungdom vänder sig till personer mellan 12 och 25 år.

– Deltagarna styr själva verksamheten, säger Ida. Inför höstterminen 2016 blev utbudet av aktiviteter något helt annat och nytt. Vi har en öppen träff för alla ungdomar på onsdagar men vi skapade också fyra cirklar med olika ämnen som man kunde anmäla sig till.

– Deltagarna i KiX, med egen funktionsnedsättning, klev fram och tog också själva i stor utsträckning på sig rollen som cirkelledare.

UNDER HÖSTTERMINEN 2016 kom flera

Anna-Carin Wettefors, Friends, pratar om hat och hot på nätet med deltagare i KiX i Halmstad.

studiecirklar igång, bland annat i musikproduktion, konst och dans plus att en tjejklubb startades.

Eftersom sociala medier spelar en stor roll i ungdomarnas liv lyftes idén att ordna en träff om hur man uppför sig på nätet.

– Många av deltagarna möts på nätet via bland annat Facebook och andra sociala medier. Det är ett effektivt mötessätt men vi upptäckte snart att vi behövde prata mer om uppförandekod på sociala medier.

– Vi tog hjälp av föräldrar, anhöriga och pedagoger för att identifiera problemen. Det fanns en önskan om mer information och det ledde fram till att vi bjöd in en utbildare från organisationen Friends, som jobbar mot mobbning, till en stor dialog om ämnet som avslutning på projektåret i februari 2017.

ANNA-CARIN WETTEFORS FRÅN Friends

KiX-detagare deltog i Pridefestivalen i Halmstad i somras.

kom i februari för att prata om hat och hot på nätet. Temat var hur man kan skapa en schysst samtalston i sociala medier.

– Många tror att det nätet är ett laglöst område och att man får skriva vad man vill. Det får man inte. Förtal, kränkningar, ofredande, olaga hot – lagar som finns i

brottsbalken och gäller alla, inledde Anna-Carin Wettefors när hon träffade ett 20-tal ungdomar från KiX i Dansstudion i Halmstad.

På kvällen höll hon ett liknade seminarium för vuxna i SVs lokaler.

FRIENDS ARBETAR MOT mobbning och

Anna-Carin Wetterfors och hennes kollegor besöker bland annat skolor och idrottsföreningar för att berätta om mobbning och vad som kan göras för att motverka den.

– När hot och hat förekommer på sociala medier vet många inte hur det ska hanteras. Finns det skäl att polisanmäla? Eller är det något som skolan måste ta tag i?

– Skolan har ett stort ansvar, enligt skollagen. Om någon elev får ett hot ett blir kränkt via ett anonymt sms är det skollagen som gäller om skolarbetet påverkas och då måste skolledningen agera. I övrigt är det samma lagar som gäller på nätet som i samhället. w Vem avgör om man blir kränkt?

– Det gör bara man själv. Om man blir sårad, ledsen eller känner sig mindre värd kan bara den som utsätts avgöra. Att dela bilder utan tillstånd är inte tillåtet. Det är schysst att fråga först om man får dela en bild på sin kompis.

– Det är så viktigt för den som är ung att ha någon vuxen att prata med, säger Ida Wahman. Många är upprörda och känner otrygghet när de får kontaktförsök på nätet från personer de inte känner. Det vet hur man blockerar men många gör inte det utan godkänner alla som ”vänner”, säger Ida. EFTER DET FÖRSTA året med KiX-mo-

dellen utvidgades utbudet av fritidsaktiviteter, bland annat tillsammans med FUB och kommunen. Det gav ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar tillträde till det ordinarie fritidsutbudet i kommunen.

– Vi har hittat vägar för att möta unga framtida cirkelledare. Vi har också hittat vägar för att mixa unga med och utan intellektuella funktionsnedsättningar, där de bidrar på lika villkor.

– Vi har redan flera cirkelledare såväl i målgruppen med intellektuell funktionsnedsättning, som bland studerande vid högskolan i Halmstad.

Nu har Arvsfonden beviljat medel för ytterligare ett år för att utveckla KiX-modellen. När projekttiden är slut är planerna att KiX ska ingå i SV Hallands ordinarie verksamhet.« N R 2 2 017 I MPU L S 21

SV » CIRKELLEDARE

Den starka mat­ trenden kommer att hålla i sig, tror Linnéa Lindgren.

FOTO: STEFAN THEANDER

a d e l t t a t e d r Så ä

Linnéa: Smårätter, vilt och vegetariskt har blivit stort – Mat är gott, socialt, och man lär sig nya saker hela tiden, säger Linnéa Lindgren som leder många matlagningskurser i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Lund och Malmö.

TAPAS ÄR INNE, detsamma gäl-

22 IMPUL S NR 2 20 1 7

ler för vilt och vegetariskt. Och den starka mattrenden kommer att hålla i sig, var så säker.

Hennes matintresse har funnits där hela tiden. Det ledde till Hotell- och restauranglinjen på Vipeholmsgymnasiet i Lund och sedan ett tips från en av lärarna att börja hålla kurser i matlagning.

DET VAR FÖR sex år sedan. Där-

efter har hon hunnit med Sveriges mästerkock på tv, som

slutade med en åttondeplats 2014, att bilda företaget Matmedlinnéa och inte minst att etablera sig som kursledare i matlagning.

Fyra dagar och kvällar i veckan håller hon kurser i matlagning. Det kan handla om soppor och bröd, medelhavsmat, fisk och skaldjur eller matlagning för herrar. Fiskrätter är favoriten, efter att ha lärt sig från grunden i fiskdisken på Coop Forum.

– Bara att göra en egen hollandaisesås är en upplevelse.

Det är som natt och dag mellan den man köper i affären, säger Linnéa.

TEMAT FÖR KVÄLLEN är svenska

tapas. Lax i tre olika format, rökta musslor, dill, färskpotatis, bondbönor, rökt skinka, Västerbottenost och andra ingredienser ligger framlagda i väntan på beredning.

Om några timmar ska små-

Christina: Det känns bra att stötta kvinnor – Det ger så mycket att leda den här studiecirkeln i svenska och hantverk för asylsökande. Både kärlek och erfarenhet. Vi har stora kramkalas när kvinnorna kommer och när de går, säger Christina Frid, cirkelledare för SV Stockholm.

CIRKELN STARTADE I höstas och fortsätter under vårterminen. Deltagare är sex kvinnor ifrån Afghanistan.

– Det känns bra att stötta kvinnor, eftersom kvinnofrågan är viktig för mig.

Det började med att Christina som volontär ledde en kombinerad cirkel i svenska och hantverk förra våren på Djursholms bibliotek. Deltagarna bodde på en flyktingChristina Frid. förläggning i Danderyd. När verksamheten tog slut fick volontärerna ett erbjudande om att fortsätta att leda språkcirklar för SV Stockholm och det ville Christina.

en cirkel rätterna avnjutas av de sju kursdeltagarna. Tre lag bildas snabbt och alla ska göra alla moment. Lökar och kryddor hackas och skärs. Jäst, mjöl, olja, vatten och salt blandas.

Efter pensling med vatten och en stund i ugnen är grissinerna klara.

– Kanske inte så svenskt men det hör till tapas och de är jätte­lätta att göra, dessutom håller de länge om de förvaras torrt, säger Linnéa.

Några deltagare betraktar sig mer eller mindre som noviser, andra har mer erfarenheter.

– Helt handfallen är jag inte, men tapas är helt nytt för mig, säger Hans Holgersson från Svalöv som till vardags jobbar med robotgräsklippare.

– Tidigare har jag provat på korvstoppning, men det här är nytt för mig också, tillägger kompisen Bertil Nilsson från Teckomatorp.

Stefan Theander

GRUPPEN TRÄFFAS EN gång i veckan i Täby. Den första timmen använder de SVs studiematerial i svenska. Den andra timmen väljer några att arbeta med handarbete och andra fortsätter med sitt studiematerial i svenska.

– Jag visar hur man broderar och stickar och deltagarna gör saker som de själva vill ha. En i gruppen gör jättefina tofflor av en gammal tröja och en annan har stickat en halsduk. En dag tog en av kvinnorna med sig sin man som glatt visade upp sina vantar som hans fru hade gjort åt honom av en feltvättad tröja, säger Christina.

– Alla i gruppen har gjort något hantverk, till och med en kvinna som först kände motstånd ändrade sig och gjorde något.

MATERIALET ÄR SKÄNKT från Röda Korset, Christi-

nas vänner, och Slöjdgillet i Danderyd.

– Själv tycker jag mycket om att återanvända material. Vi hittar på något kul att göra av de material vi har. Jag brukar få nya idéer om hur man återanvänder material och syr om kläder, från den sociala nätverkstjänsten Pinterest.

Christinas hantverksintresse började redan när hon var ung. När hon fick familj sydde hon kläder till sina barn. Nu när hon är pensionär jobbar hon som keramiker och med andra material som stål, nät och ljus.

– Jag har ett kreativt tänk, säger hon.

Maria Ortler N R 2 2 017 I MPU L S 23

»

SV » CIRKELLEDARE

Petri: Det är glädjande att se deltagarna utvecklas – Det är väldigt tacksamt och lustfullt att leda cirklar för personer med intellektuella funktionsvariationer.

Att se självkänslan växa hos deltagarna och se dem blomma upp är givande, säger Petri Tuulik, cirkelledare för SV Stockholm.

Petri Tuulik är cirkelledare i SV på dagliga verksamheter i Stockholm.

SEDAN 1999 HAR han arbetat

tiga är att vi gör något tillsammans. En del vill bara vara med och inte ta en aktiv roll i musikutövandet. För dem handlar det om musikupplevelsen.

er att det skulle vara bra om SV hade ett musikhus: – Vi behöver modernisera oss.

Jag vill kunna erbjuda ny teknik som underlättar för deltagarna.

som cirkelledare ute på dagliga verksamheter. Petri har främst lett många olika typer av musikcirklar. Musiken är ett av hans största intressen och på fritiden spelar han i ett rockband.

– Jag leder cirklar där vi sjunger och spelar tillsammans.

Deltagarna får vara med och bestämma vad vi ska sjunga och de deltar efter förmåga. Det vik-

– VI HAR ÄVEN musikverksamhet för dem som vill vara med i ett band. Jag spelar gitarr och en kollega spelar bas i coverbandet ”Vårburgarna” som har funnits sedan 1989. Bandet har tio medlemmar. Ibland uppträder vi på olika ställen tillsammans, säger han.

Petri lyfter fram att han tyck-

HAN TYCKER ATT det är viktigt att erbjuda sina deltagare olika alternativ. Det kan handla om att presentera nya musikstilar. Eller som när han hade en cirkel i matlagning att laga all världens mat. Just nu leder Petri även cirklar inom film och tidningsproduktion: – På filmcirkeln gör vi till ex-

empel sketcher och en trailer, säger han.

Petri driver också en verkstadsklubb. Där tas frågor upp kring medbestämmande på arbetsplatsen. Det handlar om att förbättra människors vardag.

Jobbet som cirkelledare är aldrig tråkigt, påpekar Petri. Det är viktigt att ha tålamod och att kunna improvisera, då det ofta händer mycket som är oväntat.

– Det är enormt glädjande att se hur mycket cirkeldeltagarna utvecklas.

Maria Ortler

Jane: Information på nätet är nyttigt när man är i ett nytt land -Jag har alltid varit intresserad av teknik.

För mig är det viktigt att dela med mig av mina kunskaper till andra, säger Jane Jonasson, cirkelledare i integration, smartphones, surfplattor och data, för SV Blekinge.

I INTEGRATIONSCIRKELN LIGGER

fokus på svenska.

– När deltagarna har lärt sig att kommunicera visar jag dem hur man hittar information på nätet som kan vara nyttig när 24 IMPUL S NR 2 201 7

der vi in gäster till cirkeln. En man har kommit till ett nytt gång kom två killar som sjöng land, säger hon. svenska visor och berättade om Målgruppen för integrationscirkeln är i första hand musiken. nyanlända men Jane har valt att SNART KOMMER JANE att börja inte stänga dörren för någon. leda cirklar för barn och deras Alla som vill lära sig svenska är föräldrar. Det är inom ramen välkomna. Cirkeln har många för projektet Barn i väntan och praktiska inslag: Barn i start, som startades av – Vi brukar promenera i föreningen Tandem och som nu omgivningarna och prata om genomförs i samarbete med SV. vad vi ser. Ibland lagar vi mat Cirklarna vänder sig och bakar. Att handla till barn som har fått tillsammans är ett och barn som väntar utmärkt sätt för deltagarna att lära sig nampå uppehållstillstånd. nen på olika ingrediFokus ligger på barenser och matvaror. nens egna känslor.

Och i köket lär de sig Föräldrarna får lära vad köksredskapen sig svenska. heter, säger Jane.

De första cirklarna – Då och då bjusom Jane ledde för SV Jane Jonasson.

var inom data. När det blev modernt med surfplattor breddade hon cirkelverksamheten.

– Många människor hänger inte med i teknikutvecklingen.

Det handlar om att få dem att övervinna sin teknikrädsla.

– I början av en ny cirkel får gruppen lägga fram sina önskemål. När jag vet mer om deltagarnas intressen visar jag dem tekniska verktyg som kan underlätta för dem att utveckla sina intressen. Det kan handla om videosamtal, sociala medier, Youtube eller appar, säger hon.

JANES CIRKLAR ÄR populära. Det

som driver henne är att få gruppen att känna gemenskap och engagemang.

Maria Ortler

10 frågor

till Kjell Stjernholm

Funktionsnedsättning: ”Vi ska möjliggöra så att personer kan skapa den utveckling de behöver för att nå dit de vill i livet.”

TEXT MATS NILSSON

betala för att kunna vara med i till exempel folkbildningen.

5Hur är lyhördheten från politiker för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättningar?

– Både och. Jag tror att ju mer inblick i rättighetsfrågorna politiker får och ju fler möten som skapas direkt med målgruppen – desto bättre gensvar.

6Följer Sverige FN-konventionen om mänskliga rättigheter?

– Både ja och nej. Sverige får ibland skarp kritik för brister, men i en internationell jämförelse är vi naturligtvis långt ifrån sämst.

7Finns det något du skulle önska blev mycket bättre?

FOTO: PETER TIMAR LÖNNEBORG

1Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har en omfattande verksamhet för personer med funktionsvariationer. Vilka är SVs målgrupper?

– Tre stora målgrupper är personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk ohälsa och personer med demens.

Vi jobbar också med anhörigfrågor, och med personer med afasi, Parkinson, fibromyalgi. Men alla är välkomna att lära tillsammans med oss, oavsett funktionsförmåga.

2Hur omfattande är SVs verksamhet för personer med olika slag av funktionsnedsättningar?

– SV är det studieförbund som har mest verksamhet för personer vars funktionsnedsättning medför att det behövs en tillgängliggörande insats för att de ska kunna delta.

Lika stora som de nio andra studieförbunden tillsammans.

3Kan du ge några exempel på där SV har gått i bräschen för dessa målgrupper, som ofta inte kan göra sina röster hörda på egen hand?

– SV tillhandahåller folkbildningsplattformen som ett redskap för personer med funktionsnedsättning att själva erövra sin egenmakt. Ett bra exempel är Mitt val.

Vi reagerade på att åtta av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning inte röstade i våra politiska val. Tillsammans med bland andra FUB och Riksklippan utvecklade vi en metod där man inte bara lärde sig hur man röstar, utan också vad vi röstar om och skapade dialog direkt med lokala politiker.

4Vad tycker du är viktigast just nu för att förbättra situationen för dem vi arbetar för och med?

– Undersökningar som ”Alltjämt ojämlikt” (rapport, Socialstyrelsen) visar att personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar lever med väsentligt sämre villkor än genomsnittssvensken på i stort sett alla områden, däribland utbildningsbakgrund och delaktighet i kulturliv. De har dessutom sämst ekonomisk möjlighet att

>> Fakta Namn Kjell Stjernholm.

Familj Gift med Linda. Två vuxna barn och ett barnbarn.

Bor Tågarp, Skåne.

Jobbar med Verksamhetsutvecklare på SV Förbundskansli.

– Ja, massor. Vi måste bland annat bli bättre på att få kommunerna att återta sitt ansvar för att leva upp till Funktionsrättskonventionen.

8Vad kan SV göra mer?

– Vi ska möjliggöra att använda studieförbundets verktygslåda så att personer genom bildning kan skapa den utveckling de behöver för att nå dit de vill i livet, både individuellt och tillsammans. Folkrörelseidén, helt enkelt.

9Varför har du engagerat dig i frågorna?

– Jag har alltid lockats av att se om man med kreativitet kan göra det omöjliga möjligt. Om man kan skaka om normer så att den stereotypisk svage använder det som sin främsta styrka. Om man kan skapa jämställdhet – och jag använder medvetet det ordet i fel sammanhang – mellan personer med och utan normativ funktionalitet.

0Vad gjorde du innan du började på SV?

– Jag har i olika former jobbat i eller tillsammans med SV under större delen av mitt vuxna yrkesverksamma liv. Tillsammans skapade vi Moomsteatern i Malmö.« N R 2 2 017 I MPU L S 25

VI UNGA » DEMOKRATIPROJEKT

Röstning under Vi Unga Spelar Delsbos årsmöte.

Demokrati för de Ett årsmöte där inte alla hänger med är inte demokratiskt.

Det menar projektet Bestämma Trots Ålder, som Vi Unga driver. Med nya metoder för enklare årsmöten ska Vi Unga i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) bidra till en demokratiskola även för de yngsta deltagarna.

TEXT OCH FOTO DESIRÉE WIDELL

D

et är viktigt att visa att årsmöten kan vara roliga också, säger My Fransson.

Hon jobbar som verksamhetsutvecklare för organisationsmarknad för SV i Gävleborgs län. Hon har varit aktiv inom Vi Unga på olika sätt; allt från 26 IMPUL S NR 2 201 7

att ha hängt i bygdegården i Järvsö när hon var liten till att ha suttit i förbundsstyrelsen. För henne är projektet Bestämma Trots Ålder en viktig del i samarbetet mellan Vi Unga och SV. – Jag älskar att Vi Unga är modiga och visar att det här går. Jag tycker My Fransson.

det är fantastiskt. Och att då få ha förmånen att jobba så nära Vi Unga genom SV tycker jag är så coolt.

IDÉN TILL PROJEKTET Bestämma Trots

Ålder uppstod när Vi Unga insåg att de yngre medlemmarna sällan dök upp på årsmötena, även om deras medlemskap var på samma villkor som de äldres.

Projektet ska göra det enklare att vara med på ett årsmöte genom till exempel en mötesutbildning som förklarar de ord som används under ett årsmöte.

– Det är så fint att ungdomar kan skapa sina egna föreningar. Då får de lära sig den demokratiska aspekten och hur det funkar i samhället i

Föreningen Vi Unga Spelar Delsbo.

Ordförande för Vi Unga Spelar Delsbo, Albin Gill, är glad efter att föreningen beslutat om budget med hjälp av utskrivna sedlar.

yngsta stort. Den som har pejl på hur före­ ningslivet funkar har pejl på många andra samhällsstrukturer.

FÖRRA ÅRET VAR My Fransson med och startade distriktet Vi Unga Gävleborg. Det stöttar föreningarna i området med hjälp att hålla årsmöten eller starta en förening.

I Gävleborgs län är det många föreningar med fokus på kultur som dans och teater. Den som har en cirkel i Studieförbundet Vuxenskolan med många ungdomar kan enkelt göra det till en förening inom Vi Unga.

– Det är otroligt många fördelar med att vara en förening. Att söka pengar och vara en del av en större

På Vi Unga Spelar Delsbos årsmöte hölls en mötesutbildning, där de bland annat fick para ihop olika kort med ord med förklaringar.

rörelse, det finns jättemånga som jobbar för de här frågorna och det går att hitta gemenskap med andra.

EN FÖRENING I Gävleborgs län är Vi

Unga Spelar Delsbo. Ordförande för föreningen, Albin Gill, berättar hur det gick till när de startade: – Vi spelar alltid dator på fritiden. Det är tråkigt att bara sitta och höra varandra genom hörlurar, det är roligare om man sitter bredvid varandra. Så jag tänkte, nu vill jag spela med folk! Och då startade vi föreningen.

Vi Unga >> Årsmöten w Har ni en cirkel med ungdomar? Då kan ni göra den till en förening. Hur man gör finns på viunga.se/starta-forening. w I januari och februari varje år håller Vi Unga-föreningarna sina årsmöten. På viunga.se/arsmote finns material för att göra årsmötena enklare. w Vi Unga-föreningar och lokala avdelningar i Studieförbundet Vuxenskolan kan arrangera årsmötesutbildningar ihop. w Senare i år lanserar projektet Bestämma Trots Ålder en materialbank med alla metoder och filmer som projektet producerat.

Vi Unga Spelar Delsbo bildades i slutet av förra året. I februari i år var det dags för dem att hålla sitt första årsmöte. Det hölls i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Delsbo och alla medlemmar var inbjudna.

Vice ordförande Hjalmar Fagerlund tycker att det är bra att hålla årsmöten.

– Då får alla vara med och bestämma och tycka vad de vill.

SOM HJÄLP ANVÄNDE de nya metoder

från projektet Bestämma Trots Ålder för att göra årsmötet enklare.

Bland annat visualiserade de budgeten med utskrivna sedlar och hade en spelplan under hela årsmötet för att få en överblick över de olika delarna i mötet.

– Det gick jättebra, man hängde med. Det var inte bara att sitta och prata och prata så att man zonade ut och tog upp mobilen och höll på med den i stället, utan det hände olika grejer, säger Albin Gill.« N R 2 2 017 I MPU L S 27

MILJÖ » KLIMATET

Nytt klimat kräver

NYA LAGAR Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka klimatanpassningen i Sverige.

Den kommer att presenteras i maj 2017.

TEXT MARIA ORTLER

28 IMPUL S NR 2 201 7

E

va Eriksson, tidigare landshövding i Värmlands län, leder utredningen om hur bebyggd miljö och markanvändning kan anpassas till ett förändrat klimat. Utredningen ska bland annat svara på om nuvarande lagstiftning behöver ändras för att förtydliga ansvar och finansiering av klimatanpassningsåtgärder.

– Det måste vara tydligt vad som ska göras och vem som har ansvar för att genomföra anpassningsåtgärder vid klimatförändringar, säger Eva Eriksson.

Så länge detta inte är klarlagt avvaktar många aktörer med att vidta åtgärder. Detta gäller framförallt mer kostsamma insatser som rör befintlig bebyggelse och infrastruktur, enligt regeringens hemsida.

DET FINNS OCKSÅ ett behov av att identifiera risker och sårbarheter och vidta förebyggande åtgärder för att undvika framtida skadekostnader och störningar i samhället. I ett svenskt perspektiv kan det till exempel handla om åtgärder som syftar till att förhindra eller minska konsekvenserna av skred, ras, erosi-

Kraftiga regn och skyfall förväntas öka och havsnivån stiga. Redan nu planeras för skyddsvallar i kustnära områden.

FOTO: ISTOCKPHOTO

on, översvämning, havsnivåhöjning, värmeböljor, smittspridning och markförorening.

– Det här är en helt ny situation för många kommuner. Vi kommer att lägga fram förslag som gör att kommunerna får större underlag för att kunna planera inför framtiden, för att möta klimatförändringarna, säger Eva Eriksson.

Cecilia Alfredsson arbetar på myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad. Hon är positiv till den pågående Cecilia Alfredsson.

utredningen för att stärka klimatanpassningen i Sverige: – Jag hoppas att ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner, landsting och regioner, när det gäller klimatanpassningsarbetet, blir tydligare, säger hon.

MSB ARBETAR FÖR att minska

Emilie Gullberg.

de negativa effekterna som ett förändrat klimat kan ge upphov till. Myndigheten förser bland annat landets kommuner och länsstyrelser med kartor över områden som riskerar att över-

svämmas på grund av höga flöden i sjöar och vattendrag. De kommuner som har identifierat riskområden för översvämning kan söka statsbidrag för förebyggande åtgärder hos MSB. Emilie Gullberg på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tycker också att ansvarsfördelningen när det gäller klimatanpassningsarbetet kan förbättras: – Framförallt är ansvaret för befintliga miljöer, alltså hus, städer och infrastruktur, väldigt oklart. Risken finns att enskilda drabbas hårt vid klimatförändringar, säger hon.

Enligt regeringens säkerhetsstraN R 2 2 017 I MPU L S 29

»

MILJÖ » KLIMATET tegi förväntas skyfall och kraftiga och Malmö har kommit långt i sitt regn öka i intensitet. Översvämningklimatanpassningsarbete, eftersom ar samt inträngning av saltvatten de redan har känt av konsekvenserna av klimatförändringkan också öka till följd av arna, säger Ingrid Gudstigande havsnivåer, särskilt i låglänta kusttrakter mundsson, kommunikatör i södra Sverige. Skåne är på SMHI: särskilt utsatt för erosion – I Göteborg finns det och havsnivåhöjning men risk att havet stiger och det det får effekter även för skulle påverka stora delar Mälardalen och Göteborg. av bebyggelsen. De utsatta I ett 100-årsperspektiv hokommunerna behöver tar saltvatteninträngning tänka på att inte bygga för Ingrid dricksvattenförsörjningen Gudmundsson. kust- och sjönära. från Mälaren.

– Det kan bli problematiskt när det kommer större mängder VELLINGE OCH FALSTERBONÄSET är utnederbörd. Vid för stora vattensamsatt när havsnivån stiger. Vellinge lingar hinner inte vattnet att renas, kommun behöver skydda sig för de vilket kan leda till föroreningar. Det tillfälliga nivåförändringar som sker kan komma in bakterier och parasiter i dricksvattnet. och som om 100 år kommer att utgå – Samtidigt finns också risk för från en vattennivå som är en meter mer torka under sommartid i södra högre än i dag, enligt det internationella FN-organet IPCC. landet. En lång rad åtgärder har Per Juhlin, projektledare på Velredan gjorts för att möta vattenbrislinge kommun, berättar att kommuten, bland annat med bevattningsnen planerar att bygga över 30 kilodammar och saltvattenpooler på meter skyddsvallar som ska rädda Öland och Gotland.

Näset mot de havsnivåer som de INGRID GUDMUNDSSON LYFTER fram att förväntar sig. Det är ett så kallat inre det även finns positiva effekter av skydd som ska hindra vatten från att klimatförändringarna i Sverige: tränga in i områden där invånarna – Turistbranschen skulle kunna bor. Det gäller samlad och planlagd planera för ökad turism. När sombebyggelse. Det finns enstaka sjönära bebyggelse utmed kustlinjen, rarna blir allt varmare kring Medel­ till exempel bondgårdar eller andra havet blir det svenska klimatet ett landsbygdsfastigheter, som inte inmer behagligt alternativ. går i den kommunala planeringen Värmen har fler fördelar som till för skydd idag. exempel att den ökar produktionen Just nu arbetar Vellinge kommun i jordbruket: med en ansökan till miljödomstolen – Vegetationsperioden, alltså hur om att få tillstånd att bygga dessa många månader per år grödor kan skyddsvallar. växa, blir längre. Detta borde man w Är det nationella stödet tillräckligt? kunna ta tillvara på, säger hon.

– Jag tycker inte att stödet är tillKlimatförändringarna kan komräckligt från myndigheter. Lagstiftma att gynna storleken på skördar ningen är inte anpassad till att hanpå norra halvklotet och även val av tera klimatförändringar. Det finns grödor. inga tekniska riktlinjer. Vi får själva – Tidiga insatser att trygga den uppfinna hjulet. Man hade önskat svenska livsmedelsproduktionen sig mer stöd, säger Per Juhlin. skulle bidra med möjligheten att Pär Persson är klimatsamordnare Sverige blir nettoexportör. på länsstyrelsen i Skåne. Han berätEnligt SMHI kan ett varmare och tar att länsstyrelsen har avrått från blötare klimat gynna framtidens ny bebyggelse på Falsterbonäset förnybara energikällor. Det är framförallt vattenkraft och biomassa som innan det finns ett fullgott skydd. får bättre förutsättningar.« Stora kommuner som Göteborg

”Ett stort Stora klimatförändringar väntas och pågår redan nu. I Sverige har det blivit varmare och mer nederbörd.

– Klimatförändringarna är ett stort hot mot Sveriges säkerhet och beredskapen för att möta dem måste stärkas, säger klimatminister Isabella Lövin.

TEXT MARIA ORTLER

INGRID GUDMUNDSSON, SMHI

»Det kan bli problematiskt när det kommer större mängder nederbörd. Vid för stora vattensamlingar hinner inte vattnet att renas, vilket kan leda till föroreningar. Det kan komma in bakterier och parasiter i dricksvattnet.»

30 IMPUL S NR 2 20 1 7

I

sabella Lövin anser bland annat att havsnivåhöjningar och ext­ remväder utgör hot mot säkerheten i Sverige. Några exempel på det de senaste åren är den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 och översvämningar i Götaland.

Isabella Lövin påpekar att värst drabbas fattiga länder av klimatförändringarna, i form av till exempel torka.

På ön Kiribati i centrala Stilla havet tränger saltvatten in i öarnas sötvattenreserver när havsnivån stiger.

– Planeringen är redan i full gång för evakuering och Kiribati har program för att invånarna ska kunna lämna öarna. De har köpt land på Fiji, säger hon.

FNs klimatpanel IPCC visar i en utvärdering att havet globalt kan komma att stiga med cirka en meter under detta sekel beroende på framtidens utsläpp av växthusgaser.

w Har Sverige ett ansvar att ta emot klimatflyktingar i framtiden?

– Än så länge finns inte klimatflyktingar som begrepp i flyktingkonventionen. Men jag är säker på att den frågan kommer att lyftas mer och mer de kommande årtiondena. Sverige ska respektera flyktingkonventionen och asylrätten i denna fråga, säger Isabella Lövin.

I DEN SVENSKA lagstiftningen har människor som flyr från naturkatastrofer och miljöhot tidigare räknats in under ”övriga skyddsbehövande”. Sedan juli förra året gäller dock en tillfällig lag med begräns-

hot mot vår säkerhet” ningar av möjligheten att beviljas asyl i Sverige. Det finns alltså för närvarande inte någon skyddsgrund för personer som flyr naturkatastrofer eller miljöhot.

FNs flyktingorgan (UNHCR) räknar med att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar. FNs klimatavtal som antogs av COP21 i Paris i december 2015 uttalar risken för en omfattande klimatdriven migration.

REGERINGEN HAR BESLUTAT om ett förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Det innehåller en ny klimatlag, nya klimatmål och ett nytt oberoende klimatpolitiskt råd ska inrättas. Ett långsiktigt mål är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Därefter ska Sverige uppnå negativa utsläpp, exempelvis genom ökat upptag från skog och mark. En stor majoritet av riksdagen står bakom ramverket. Propositionen överlämnas till riksdagen i mars och lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Sverigedemokraterna har en helt annan linje i klimatpolitiken. De vill skära ned på anslagen för klimat och miljö. SD anser att SMHI ägnar sig åt tendentiös opinionsbildning och har för stort fokus på de värsta framtidsscenarierna och vill därför reducera anslaget.

Beredskapen för att möta klimatförändringarna måste öka, säger klimatminister Isabella Lövin.

FOTO: KRISTIAN POHL/ REGERINGSKANSLIET

w Är det allvarligt att Sverigedemo-

kraterna kraftigt vill minska det ekonomiska stödet till klimat och miljö och att de ifrågasätter SMHIs klimatforskning?

– Det är oerhört allvarligt. SDs linje i klimatpolitiken är direkt oansvarig, säger Isabella Lövin.

ERIK KJELLSTRÖM ÄR klimatforskare

och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre. Han säger att man i dag inte vet exakt hur klimatförändringarna kommer att se ut i framtiden. Det finns olika scenarier. Ett utgår ifrån att utsläppen av växthusgaser ökar lika snabbt som i dag. Ett annat utgår ifrån att man aktivt arbetar med att minska koldioxidutsläppen.

– Båda scenarierna innebär en drastisk förändring av klimatet. Det

handlar bara om olika grader av klimatförändringar, säger han.

– Det räcker inte att minska eller stoppa koldioxidutsläppen. Det behövs negativa utsläpp i slutet av seklet.

Erik Kjellström.

DET INNEBÄR ATT man behöver ta bort koldioxid från atmosfären, berättar Erik Kjellström. Energiskogar är ett alternativ. Det krävs att man hugger ned träd och eldar upp kolmassan.

Då går det att fånga upp koldioxid och pumpa ned gasen i jorden. Enligt internationella klimatförhandlingar har man kommit överens om att temperaturen på jorden inte får stiga mer än två grader. Erik Kjellström påpekar att två grader varmare på jorden kan innebära tre till fyra grader varmare i norra Sverige.

Naturliga ekosystem påverkas av ett varmare klimat. Vegetationszoner flyttar norrut, när det blir mildare vintrar: – Ett av de mest hotade systemen är fjällmiljön när det blir varmare.

Det innebär att vegetation och djurliv hotas, säger han.

Generellt sett ökar nederbörden i landet: – Infrastrukturen påverkas av nederbörd och översvämningar. Det kan bli vanligare med riktiga skyfall, vilket påverkar avloppssystemen.

– Vi måste möta det klimat vi har och anpassa oss. Det är viktigt att bevara grönområden nära staden som kan absorbera regn, säger Erik Kjellström.

I REGERINGENS SÄKERHETSSTRATEGI

ses klimatförändringarna som ett av hoten mot Sverige: Dagens svenska samhälle har byggts upp och anpassats till ett visst klimat. När klimatet förändras får det konsekvenser för många centrala funktioner i samhället. w Är beredskapen i Sverige tillräcklig för att möta klimatförändringarna?

– Vi måste ha ökad beredskap och ny infrastruktur för att möta klimatförändringarna. De fyra närmaste åren lägger vi över en halv miljard kronor på klimatanpassning. Men det kommer att behövas mer, säger Isabella Lövin.« N R 2 2 017 I MPU L S 31

SV » 50 ÅR

Den historiska lördagen Den nystartade tidningen Impuls var förstås på plats den historiska lördagen när SV bildades. Så här skrev vi då.

w Ordförande: Sture Korpås, Ba-

lingsta.

en

ba

l

32 IMPUL S NR 2 201 7

TILL FÖRBUNDSSTYRELSE utsågs:

SV 50 år

Til

Referatet i Impuls i april 1967.

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN STURE Korp­ ås: ”Framtidens ökande och allt nödvändigare behov måste mötas med resurser, som de nuvarande studieförbunden normalt inte har…

Att två studieförbund, som har två olika politiska grupper anknutna går samman, är i första hand en organisatorisk och inte politisk händelse.

Känslan av arbetsgemenskap är väsentligt för ett fullödigt arbete.

För den som redan under ett par år arbetat tillsammans för att finna vägarna för det nya förbundet är det klart, att en ny gemenskap nu växer fram. Det är den vi nu ska vårda. Det är i den vi ska forma framtiden”

ka t

t

id

L

ördagen den 8 april 1967 var en historisk dag för svensk folkbildning. Drygt 300 delegater från Svenska Landsbygdens Studieförbund och Liberala Studieförbundet samlades på Hotell Malmen i Stockholm för att gemensamt bilda det nya Studie­ förbundet Vuxenskolan. Det är förs­ta gången inom svensk folkbildningshistoria som två självständiga studieförbund beslutat om samgående.

Beslutet den 8 april 1967 om samgående mellan LiS och SLS föregicks av ingående utredningar och intensiva förhandlingar mellan de bägge förbunden under drygt två års tid. Redan vid respektive förbundsstämmor den 30 oktober 1966 fattades principbeslut om samgåendet.

i ll f ra m

w Ordinarie ledamöter: Christina Andersson, Mellösa, Lars Antesson, Stockholm, Karl-Erik Axelsson, Tibro, Olof Brandesten, Stockholm, Gunnar Dalgren, Hägersten, Olle Edelholm, Lidingö, Alice Ekelund, Stockholm, Ingrid Helén, Bromma, Göran Johansson, Lidingö, Einar Larsson, Borrby, Uno Larsson, Stockholm, Bengt Lidman, Umeå, Ingemar Mundebo, Lidingö, Bertil Westin, Sollefteå, och Rolf Wirtén, Jönköping. w Suppleanter: Karl Antonsson, Österkorsberga, Karl Boo, By kyrkby, Valter Ersson, Stockholm, Ingegärd Fraenkel, Göteborg, Märta Fredriksson, Svanesund, SvenPaul Grönqvist, Hynboholm, Hugo Malmström, Nässjö, Elvy Olsson, Hölö, Erik Pettersson, Tingslunda, Kerstin Sandborg, Ljungskile, Wilhelm Wesén, Stockholm, och Carl-Ewert Österberg, Stockholm.«

MAD

Träffa någon du inte har sett på länge.

Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv.

Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill.

Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se

N R 2 2 017 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET TA ÖVER GILLAR GNAGARE

HAN TILL VÄNSTER

SVÅRHANTERLIG

VIKARE

VAR HALVAN HELANS

RÖRA SLÅR MAN SIG TILL 2/12

VILL NÅ SAMMA MÅL MÅSTE VAR PAR FÖRR PAXAS GÅ RUNT EDSTRÖM TRO

STÖTA LEDDE UT LUFT EFTERLYST MÅNGA I EGYPTEN

HON I MITTEN

HAR PUCKLAR

RAK I RINGEN

SLUTORD ILLGÄRNING

SKÄGGVÄXT RUSAR

GÖRS UPP I HETER DRACULA

ALLÉ

MUGGEN

ANSEDDA KENZABURO TAS TILLFÄLLET I

MÄTA DJUP DU OCH JAG

ARKIN SOM ALDA I FILMER

LITEN ATT BO I SÄGER KO KILOMETER

KNÖLFÅGEL

HÖRS GÅR DET VARG SKÖRA LÄR DET LÄTT UR KRAN HJORTDJUR I NORR

SPELAS IN I

LÖVTRÄD TA HEM SPELET

Vinn prisbelönt roman

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 17 april.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 2/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Det nionde brevet” av Catrin Ormestad, som vann Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2016.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 8/2016 Monica Nyström, Åby, Christina Larsson, Götene, och Britt-Marie Jobacker, Hjärup

HAFT PÅ KÄNN HAR FRU GLED

K

DET NYSTAS FÖRMODA

A

URAN TYG MED GLANS

T S E K A P R A B A R R T E T A N A R I

TÖS I GNÄGGA TEAMET

BILJUD

KAN MAN MED ÖGON

Namn Adress

34 IMPUL S NR 2 20 1 7

ÄR DET TVÅ I

DELAS BOK IN I

FÅR EN

DRICKS GRÖNT FYLLT PÅ SOPPA SOLO I OPERA

Postadress

GÅ NER

VANHELGAD GUDSMAN

LEVER

HAN TILL HÖGER

BRA ATT KOMMA I

NATURHÖJD

MAGMAN

MÄTTAR LITEN

MAN I MODDEN

SIKTAR PLUGGHÄST PÅ

TVINGAS JÄKTA?

DAGENS I ETERN FISK I FYSIKEN

BAST

ESTLAND I ESTLAND BUTIK

SVINTIDIG TID

© Bulls

NR 5

LEDDE DENNA TRIO I ÅR BLOTT

GNIDA IN KROPPEN MED DOVE

SLUTORD GÅR NER I PRIS

SPILL DU OCH DE ANDRA

CENTILITER MAX I TRIO

T S U R I T E L L O R S V I K A T A T SIKT

FOT PÅ SPETS GE LÖFTE OM

HUNDLÄTE TUR PÅ HÄST

ÄNGSLA TÄNKER

SOM VÄGER MYCKET

M A G N U S C A R L S O N

A N A T SES GLAD

DANSKÖ

S N A R A S T

A L S S E G K A A N O A U N G

INTE INKOPPLAD ÄR BEBIS

SPIONER ÄR KOLOR

SAADE

FESTER

MYCKET BRA

STÅENDE

FRÖLING HALVGRÄS

A W O K E T V E T E P A R T I L A N N E G E N T W C A I C N L O R L O R O D R Ä W A T S L U T A R A

DEL AV PJÄS SÅ FORT DET GÅR GRUPP SOM HAN ÄR SÅNGARE I PANNA MORGONBLAD

D N

SKIVA SKÄRINGER

M I A TOA

KORNKNARREN

R A L L E N

ÄR VARA TILL PROGRAM I TV4 SOM HAN MEDVERKAT I PÅSTOD

KÄNNER TILL

KAN RENA RÄKNAS I MATTE

KAN EJ FLYGA

STRILADE

TAS MERIT UPP I GAS

AVBÖJA DANSKT SKOMÄRKE

TRAVSPELSBOLAG

BASKETLIGA I USA KAJKAR

FINNS

KORRIGERA

SKARA

GÅ NER

GRANN FÅGEL

Lösning till Kulturkrysset nr 8/2016.

GISSA

KAN DRA SIG

S Å M Y C K E T B Ä T T R E

DET FÖRSTA TECKNET

S A L U ULVAR

V A R G A R FÄRGA

T O N A

© Bulls

DET BESTÅR AV SPELARE

SVEKFULLA

SAMT

LEJDARE REKORDDET BIL RÄKNAS UT

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Musikkonferens med heta diskussioner Den 15 och 16 februari samlades drygt 40 medarbetare för att utveckla och diskutera SVs största verksamhetsområde – musiken.

MUSIK. Som

vanligt inleddes konferensen med en presentation av året som varit med lokala nedslag och statistik för musikverksamheten (som nu är

en tredjedel av SVs totala verksamhet).

Det fullmatade programmet fortsatte sedan med diskussioner om bland annat rapporteringssystemet, webben, den nationella samordningen, inkludering, det nya stadsbidraget, och musikens roll i folkbildningen.

Gruppdiskussioner på Studieförbundet Vuxenskolans tionde musikkonferens.

FOTO: EDWARD FORSLUND

Den första konferensdagen avslutades med mat och livemusik på Bar Brooklyn.

DAG TVÅ INLEDDES med intervju­ er av inbjudna gäster i talkshowformat. Linus Olofsson och Eva Ekengren från SVs förbundskansli svarade på frågor om musikverksamhetens fram-

tid och betydelsen av det nya stadsbidraget.

Vi gästades av studieförbundet Sensus nationella musiksamordnare, Magnus Pejlert, som berättade om sitt arbete med musikverksamheten. Magnus gav oss en inblick i hur Sensus jobbar med olika satsningar inom musikområdet.«

Sverigepremiär för Nordic Live SV HAR SEDAN 2015 samarbetat med våra nordiska grannländer och genomfört arrange­ mang i Norge, Danmark och Finland under namnet Nordic Live.

Konceptet är en ambulerande livescen där musikgrup- Nordic Lives Sverigepremiär, ägde rum på Bar per från SVs verkBrooklyn i Stockholm.

FOTO: EDWARD FORSLUND samhet åker utanför Sveriges gränser och spelar tillsammans med lokala band.

Teckenspråk till vardags Ficklexikon med ritade bilder på Nu var det dags för klubben svenskt att knyta ihop säcken och komteckenma hem till Sverige, och denna språk. För kväll var extra speciell då den nybörjare. också gjordes i anknytning till InnehålSVs årliga musikkonferens och ler ca 430 många medarbetare fanns i puord/tecken, bliken. inga fraser.

Live på scenen var bandet Exempel: Falken (från SV Göteborgs muArbeta, barn, förut, sikverksamhet) samt norska gammal, glömma, tack. bandet Level & Tyson som ockISBN: 978-91-631-6160-5 så bedriver en norsk motsvarigSveriges Dövas Riksförbund het till studiecirkel.«

Läs in behörigheter för vidare studier, fördjupa ett musikintresse eller förbered dig för ett jobb.

www.hogalid.nu | 0480- 844 80

N R 2 2 017 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Anna Carlstedt: Behovet av folkbildning är större än någonsin.

S

edan årsskiftet har jag ett nytt uppdrag: Att vara nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Utsedd av vår regering har jag därmed ett riktigt svårt jobb. Men omöjligt är det inte, tack vare alla de människor jag har förmånen att få arbeta tillsammans med, och då främst de tolv experter som finns vid min sida på Samordningen.

De, och mina företrädare, har gjort ANNA CARLSTEDT ett imponerande jobb sedan vår kommitté fick sitt uppdrag 2014. Nu, till skillnad från då, är nästan alla kommuner i Sverige på banan. De flesta jobbar bra med hur samarbetet skall se ut lokalt. Det finns ett brett förebyggande arbete och det finns insatser som görs när det ändå inträffar en katastrof.

Våra lokala samordnare har ofta en oerhört utsatt roll. Men de fortsätter tremism håller på att skjuta hela samhället ändå. Eftersom de vet att deras insatser gör i sank. skillnad. Och på nationell nivå träffar vi Detta måste jag uppmärksamma i mitt regelbundet de minst 17 (!) olika myndigheter som gör insatser mot våldsbejakande uppdrag. Men medan jag gör det är det extremism. också min – och alla andras – skyldighet att också se de motkrafter som finns. Och DET HÖR SAMTIDIGT till min roll att inte vara att lyfta fram de rubriker som skildrar något helt annat än våld, uppgivenhet och naiv: Vi måste se alla de problem som finns utsatthet. Om jag bara skulle välja tre ruboch att hela tiden lyfta dem. Vi måste se riker ur den senaste tidens omvärldsbevakallt hat. Vi måste se förorter och asylboenden som brinner, människor som blir ning på jobbet kan jag välja dessa: ”Skola skjutna, politiker som avgår och tjänstelär elever respekt och jämställdhet” – SVT män som slutar för att de inte orkar med Nyheter. ”Integrationsarbetet på Restad alla hot. Det vore lätt att ge upp. Att tänka Gård inspirerar övriga Europa” – Mynewsdesk. ”Lyft för utsatta områden – fler i aratt populism och rasism håller på att ta bete och mindre ohälsa” – DN. över. Att människor inte vågar ta politiska All forskning och all statistik visar att uppdrag. Att det finns områden vi inte Sverige, i stort, fortsätter vara ett öpvågar vistas i. Att våldsbejakande ex-

pet och tolerant samhälle som präglas av mångfald. Ofta leder orsakerna till detta inte till några rubriker alls: Det är ett enormt arbete för tillit och demokrati som varje dag sker i det tysta och utförs av de verkliga hjältarna i det här landet: vettiga föräldrar, bra lärare, proffsiga socialarbetare, engagerade poliser, eldsjälar i föreningslivet.

OCH DÅ KOMMER jag till den viktiga frå-

gan: Kan folkbildning användas som motgift – och i så fall till vad?

I en tid som denna är behovet av folkbildning och ideell organisering kanske större än någonsin. I en tid som vår behövs fria tankars rum. Vi behöver få prova våra idéer och bryta våra åsikter mot varandra. Vi behöver stärka demokratin i en gemenskap som utvecklar, och vi behöver goda samtal. Vi behöver helt enkelt studiecirklar, seminarier, mötesplatser.

Vi vet att ett starkt civilsamhälle i allmänhet, och folkbildning i synnerhet, verkligen kan utgöra en motkraft till antidemokratiska och främlingsfientliga tendenser.

»Folkbildning betyder kunskap.

Kunskap betyder makt. Makt att förändra världen till det bättre, i det stora och i det lilla.»

MEN HUR GÖR man? Det svaret har du och

alla andra som är engagerade i ett studieförbund, oavsett vilken roll du har. Du vet att folkbildning betyder kunskap. Och att kunskap betyder makt. Och med det menar jag inte makt över andra. Jag menar makt att förändra världen till det bättre, i det stora och i det lilla.« Anna Carlstedt är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism