Impuls 2017 4

Nr 4 Maj 2017 Årgång 50 30 kr

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

PLAST

LARM OM HOTET MOT HAVEN 6 SIDOR SPECIAL

Stort jubileumsextra

12 50

SIDOR OM SV

EFTER PISA

Skolans nästa utmaning

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Våga vidga vyerna!

Drama från verkligheten Manal Masri gjorde film om seriemördaren som sköt hennes bror

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #4 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Alla är inte med – där återstår mycket jobb

Anders

3

aktuella

F

»Demokratiska värderingar kan – och får – aldrig tas för givna.»

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto JOI GRINDE

2 IMPU L S NR 4 201 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

Elitiseringen av partierna ökar när medlemstalen sjunker och andelen parti­ övertygade tangerar ”all time low”. Det politiska språket bidrar.

FOTO: THRON ULLBERG

olkbildningen är förankrad i de breda folkdjukeln och folkbildning men vi som studieförbund når inte pen. Om det är nog de flesta överens. Men det fram. En viktig del i folkbildningens legitimitet ligger i innebär på intet sätt att man kan luta sig bakåt att vi är och uppfattas som relevanta i arbetet med att nå och räkna hem framtida segrar. Historien är full individer som står utanför. Där återstår mycket arbete. av härförare, organisationer och företag som förDet som oroar är att studieförbunden snarare når färre litat sig på sin egen förträfflighet och underskattat omän fler i de mest utsatta grupperna. världens förändring.

SV KAN I ÅR överblicka 50 år av verksamhet, ska blicka 50 Att underskatta konkurrenter och missbedöma konsumenternas förväntningar kan få katastrofala följder. år framåt och bland annat anta ett nytt idéprogram. Det I utredningsinstitutet Novus så kallade Sverigepanel är en spännande utmaning men som också innebär ett svarar varannan tillfrågad att man vill lära sig mer gestort ansvar. nom att delta i en studiecirkel. Sverigepanelen Ett studieförbund som vill ligga i framkant ANDERS ÖHBERG visar också att häften av alla mellan 16 och 79 måste ständigt ha en vilja att organisera sig på år, med en övervikt av kvinnor, gärna vänder ett smartare sätt. Det handlar om: w Att bli mer snabbfotade och mer dynamiska i sig till ett studieförbund för att lära sig mer. sitt arbetssätt.

Bilden av att studiecirkeln står sig stark som w Att våga prioritera det externa framför det pedagogisk form förstärks när man läser Studieförbundens Bildningstrender för 2016. Tala interna vilket kräver mod att vilja utmana och om goda förutsättningar. kliva utanför den egna komfortzonen. w Att våga öppna sig för nya samarbeten med MEN ÄVEN DETTA mynt har en baksida. dem som tänker utanför boxen. w Att medvetet sträva till att nå dem som står Folkbildningsrådet har med hjälp av forskare tagit fram en rapport – ”Folk utanför längst från folkbildningen även om det kostar folkbildningen – En studie om dem som inte på. deltar i studieförbundens verksamhet” (april 2017) – När Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som visar bland annat på att det finns stora grupper som blickar mot de kommande 50 åren handlar studieförbunden inte når. Till dem hör kvinnor och män valet om att bestämma sig för om vi som inte är föreningsaktiva (oavsett ålder), ensamståvill vara folkbildarorganisation som ende unga kvinnor med barn, män i alla åldrar i storstägungar bekvämt i gungstolen eller är dernas förorter, äldre (65+) i storstäderna, deras förorter framåtlutade i viljan att vara en förändringens kraft. Valet gör vi själva. och i landets större städer, äldre kvinnor och medelålders män med högst grundskoleutbildning samt äldre ANDERS ÖHBERG kvinnor med låg inkomst. anders.ohberg@sv.se Många individer söker och har behov av studiecir-

Nazisterna marscherar första maj i Falun under svenska fanor.

Den svenska flaggan är för vacker för att svärtas ned.

Mångfalds­ sverige bär upp fanan.

Sommaren närmar sig med stormsteg. Hängmattan är ett utmärkt tillfälle att bilda sig. Vår tankesmedja Fores har många bra skrifter. Beställ dem.

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Det förväntas att lärare ska springa snabbare och snabbare för att hinna med sina arbetsuppgifter. Men arbetstiden är densamma. Arbetsbelastningen är ett av de största skälen till att lärare lämnar yrket.

Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Så ska Hemse bli ännu bättre

4 4 Hur mår eleverna?

PISA. Den svenska skolan är ständigt utsatt för akut-

Vi tackar för berömmet

åtgärder vartefter larmen kommer. Kunskapen hos eleverna har blivit bättre men eleverna mår sämre än tidigare, enligt Pisarapporten 2015.

12 Film och teater för Manal

PORTRÄTTET. Att det skulle bli film och teater för

Manal Masri var självklart. Nu är hon aktuell med filmen "Brev till en seriemördare”.

16 Kampen mot plasten

MILJÖ. Vad har hänt sedan 2011, när Impuls gjorde

reportage om plast som förorenar haven? Det har blivit värre. Flera länder har förbjudit plastpåsar i dagligvaruhandeln. Dock inte Sverige.

Tolv sidor special: SV 50 år 22 Röst för de utsatta

SV-JUBILEUM. Som pionjär bland studieförbund

startade Studieförbundet Vuxenskolan (SV) verksamhet för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

24 På farfars tid

SV-JUBILEUM. Tack vare sparade fotografier och ur-

klipp vet Edward Forslund mer om sin farfar Erik Forslund, som bidrog till att Vi Unga startade.

28 Flyktingar i centrum

SV-JUBILEUM. Författaren Anders Johnson speglar

de senaste tio åren i SVs historia. Verksamheten för nyanlända sticker ut.

» Under våren har det bollats idéer och tankar om utveckling av Hemse för att göra ett bra samhälle ännu bättre. Projektet heter “5 nya mötesplatser i Hemse”. SV Gotland är glada att vara del i detta arbete.

SV Gotland

16

28

CIRKELLEDARE/DANS

»Den goda kontakten med deltagarna ger mycket. Belöningen kommer när vi dansar och jag ser att de utvecklas i dansen.»

» Vi på SV Örebro län är lite extra stolta över vårt projekt ”SV Kulturcollege” och vår Maria Östby som har omnämnts i Sveriges riksdag. Per Lodenius, riksdagsledamot, tackade Maria för sitt enträgna arbete för allas rätt till utbildning.

SV Örebro län

Fira SV-dagen i Sölvesborg

10

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Cirkelledare 11 Krönika Möte med främlingar // Alexandra Pascalidou 26 SV firade 50 år 27 Tio frågor // Ulrika Carlsson 32 Puls Lokal kraft // Michael Arthursson, Maria Arnholm och Anders Källström 34 Krysset 35 Noterat 36 Baksidan Nollvision för självmord // Alfred Skogberg

» Smaka på kulturen i mysiga handelsstaden Sölvesborg! Den 26 augusti kl 10–15 kommer vi att genomföra SV-dagen på Stortorget i Sölvesborg. Vi kommer också att fira SV 50 år med kaffe och tårta.

SV Blekinge

Impuls önskar alla en härlig sommar Vi är tillbaka den 13 september N R 4 2 017 I MPU L S 3

SKOLAN » EFTER PISA

Skolans svåra utmaning

4 Ojämlikhet 4 Segregation 4 Utanförskap 4 Mobbning

I Pisa-undersökningen från 2015 bröts den negativa trenden när det gäller svenska elevers skolresultat. De ligger nu på genomsnittsnivå eller lite högre i jämförelse med andra OECD-länder. Trots det har den svenska skolan djupa problem med minskad likvärdighet, segregation och utanförskap bland elever.

TEXT MARIA ORTLER

N

yligen publicerades en rapport med enkätsvar från Pisa-undersökningen 2015. Den visar att Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest.

Omkring var femte 15-åring känner sig ensam, konstig eller missanpassad i skolan. Endast drygt två av tre elever känner sig hemma i skolan.

Och var sjätte 15-åring har utsatts för mobbning minst några gånger i månaden.

Utbildningsminister Gustav Fridolin ser allvarligt på detta.

– Det är viktigt att det finns fler vuxna bland eleverna. Sedan 2014 har ytterligare 20 000 personer anställts inom skolan, säger han.

HUGO WESTER ÄR undervisningsråd på Skolverket. Han ser också allvarligt på den nya rapporten om att många elever upplever ett stort utanförskap.

– Alla elever har rätt att trivas, känna sig trygga och bli lika behandlade oavsett bakgrund. Om man trivs i skolan presterar man

4 IMPU L S NR 4 201 7

Hugo Wester.

Eva Lundgren.

bättre. Rapporten visar ett tydligt samband här, säger han.

I såväl Sverige som i de flesta andra OECD-länder är det vanligare att elever med socioekonomiskt svagare bakgrund och elever som presterar sämre utsätts för mobbning.

Detta är också mer utbrett på skolor med en hög andel socioekonomiskt missgynnade elever och på skolor där det är sämre studiero.

Det är något vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Ännu större skillnader finns mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och mellan elever med utländsk och inhemsk bakgrund.

– Skolan måste vara likvärdig och den behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering. Vi kan ge mycket stöd i det arbetet, säger Hugo Wester.

SKOLVERKET ERBJUDER BLAND annat digitala verktyg i utvecklingsarbete som riktar sig till lärarlag. Det handlar om att tillsammans få möjlighet att främja lika behandling, arbeta mot rasism och öka elevernas inflytande i undervisningen.

Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige poängterar att hela skolan behöver engagera sig i dessa frågor och förbättra skolklimatet. Även föräldrarna behöver involveras.

Skolkommissionen som är tillsatt av regeringen föreslår att läroplanerna ska förtydligas när det gäller trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande.

AZADEH KASHANI OCH Anette Milton

är lärare i NO för årskurs 9 på Gärde­skolan i Sollentuna. De arbetar tillsammans i lärarlag sedan sex år tillbaka. Det innebär att de alltid är två lärare på lektionerna.

Fördelen är att de kan ge varandra respons och lära av varandra.

– Nian är ett roligt stadium. Man har fortfarande en personlig relation till eleverna och kan skörda det man sått under de tidigare åren, säger Azadeh Kashani. w Hur arbetar ni för att motverka utanförskap och mobbning på er skola?

– Vår skola är Olweuscertifierad, liksom alla andra skolor i Sollen-

Azadeh Kashani och Anette Milton arbetar på Gärdesskolan i Sollentuna. Lärarna jobbar i lag och är alltid två på lektionerna.

FOTO: OLOF NÄSLUND

N R 4 2 017 I MPU L S 5

SKOLAN » EFTER PISA tuna. Det är ett forskningsförankrat program mot mobbning och kränkande behandling, säger Anette Milton.

– I praktiken innebär det att vi arbetar med värdegrundsarbete och en likabehandlingsplan. Tillsammans med eleverna pratar vi om mobbning och att alla i en klass har olika roller. Vi har olika samtalsteman med eleverna som till exempel nätetik, hur man är en god förebild och gemenskap, säger Azadeh Kashani.

Olweus enkät visar att Gärdeskolan har ett bra resultat när det gäller elevernas välmående.

MÅNGA STUDIER VISAR att en stor del

av mobbning och utanförskap sker på rasterna. Azadeh Kashani och Anette Milton arbetar med organiserad rastverksamhet som ”te-mys” i hemkunskapssalen och massage och avslappning. Meningen är att skapa sociala rum där eleverna kan umgås i en annan kontext, i stället för att bara umgås i olika klungor, med mobilerna i korridoren.

– Vi lärare använder vår egen rast och planeringstid för att ordna dessa rastaktiviteter för eleverna.

Vi vill göra allt vi kan för att skapa gemenskap och motverka utanförskap. Men det vore bra om man kunde avsätta resurser till att någon var ansvarig för rastverksamheten, säger Anette Milton.

AZADEH OCH ANETTE har märkt att

på senare år har allt fler ungdomar medicinska diagnoser, särskilda behov och en socioekonomisk svagare bakgrund. Dessa elever skapar ofta oro i klassen eller blir själva exkluderade, menar de.

– Det kan handla om tio elever i en klass som har särskilda behov.

Då hamnar andra elever i bakgrunden. Vi hinner inte med de som är högpresterande, säger Azadeh Kashani.

– Det behövs mer resurser till speciallärare och extra stöd för att alla elever ska få tillräckligt med tid, säger Anette Milton.

Gustav Fridolin säger: – Vi satsar statligt stöd för att anställa fler speciallärare och specialpedagoger. Äntligen har vi brutit en 6 IMPU L S NR 4 201 7

>> Pisa Pisa (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie och är ett OECDprojekt. I studien deltar både OECDländer och icke OECD-länder.

Pisa undersöker 15-åringa elevers kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse samt jämlikheten i skolan.

Nästa Pisa-undersökning presenteras 2018. I mars 2017 genomfördes en förstudie i svenska skolor.

Källa: regeringen.se

Anna Ekström.

FOTO: KRISTIAN POHL

fallande kurva när det gäller antalet speciallärare.

Skolkommissionen vill se ett nationellt sammanhållet system med forskningsbaserade metoder och arbetssätt när det gäller insatser för elever i behov av särskilt stöd.

Utgångspunkten ska vara att tidigt förebygga skolsvårigheter i stället för att sent i utbildningen försöka reparera följderna av dem.

ANNA EKSTRÖM, GYMNASIE-OCH kun-

skapslyftsminister säger: – Det pågår ett stort arbete som Skolkommissionen fångar upp och bygger vidare på. Det handlar om att se till att lärare och skolledare får ägna sig åt det som är kärnan i skolverksamheten, undervisning och skolledarskap.

– Här handlar det om att det finns bra stödpersonal. Men också att minska den stora mängden nationella prov för att lärare ska få mer tid till undervisning och elever ska få mer tid att lära sig.

Skolkommissionen består av rep­ resentanter från bland annat lärar­ kåren och forskningen. Ett helt nytt förslag från den är att införa ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Det handlar om att se över kursplanerna och anpassa dem efter hur elever svarar på bland annat Pisa-undersökningen. ÖKNINGEN AV LÄSFÖRSTÅELSE bland

eleverna sticker ut jämfört med and­ra länder och Sverige ligger över OECD-snittet, enligt Pisa-undersökningen 2015.

Men flickor klarar sig avsevärt mycket bättre än pojkar. Delvis är förklaringen att flickor läser mer, enligt Skolverket.

Skillnaden mellan flickor och pojkars läsförståelse ökar mer i Sverige än vad de gör i OECD-länder generellt.

– Det pågår stora insatser från regeringen som läslyftet till exempel.

Med Skolkommissionens förslag ser vi fram emot att ha en större systematik på lång sikt. Vi vill inte vara beroende av enstaka politiska insatser utan meningen är att de ska vävas in i skolans ordinarie verksamhet, säger Anna Ekström.

Läslyftet är en kom-

petensutvecklingsinsats i språk, läsoch skrivdidaktik för lärare. De syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga.

GUSTAV FRIDOLIN BERÄTTAR att det finns ett förslag på en läsa-skrivaräkna-garanti. Syftet är att alla ele­ ver får det stöd eller särskilda stöd de behöver. Beslut om förslaget kommer att fattas under våren och eventuell ny lagstiftning beräknas träda i kraft höstterminen 2017.

Ojämlikheten i skolan är stor och den har ökat, enligt Pisa-undersökGustav Fridolin. ningen 2015.

FOTO: KRISTIAN POHL Skillnaden i studie­resultat mellan människor med inhemsk och utländsk bakgrund är större i Sverige än någon annanstans bland OECD-länderna.

Skolan blir alltmer segregerad, enligt en analys som Dagens Samhälle nyligen gjort av Skolverkets statistik. Det finns 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt har 161 grundskolor ytterst få elever, högst fem procent, med utländsk bakgrund.

– När skolsystemet dras isär innebär det att alla faller, säger Gustav Fridolin.

Han anser att den växande ojämlikheten i svensk skola till stor del grundas i brister i regelverket kring finansiering av skolan. Tidigare ekonomiska kriser har drabbat skolan hårt och skillnaderna mellan skolor har ökat.

– Barn är väldigt dåliga krockkuddar i ekonomiska kriser. Kostnaderna för att skära i skolan blir ännu större senare när elever lämnar skolan utan kunskaper som man behöver för livet, säger Gustav Fridolin.

I REGERINGENS vårändringsbudget stärker regeringen investeringen i de mest utsatta skolorna och inför en jämlikhetspeng på 500 miljoner kronor till skolan. Den kommer att fördelas till grundskolor med lägst antal behöriga elever till ett nationellt program i gymnasieskolan för insatser efter huvudmannens behov.

Regeringen har inklusive jämlikhetspengen satsat elva miljarder kronor till skolan 2017.

Gustav Fridolin säger:

– Årtionden av skolpolitiska gräl, fokus på småfrågor och reformer som staplats på varandra har tillsammans skapat ett lapptäcke utan sömmar.

2015 TILLSATTE DEN rödgröna rege­

ringen Skolkommissionen, bland annat med bakgrund i Sveriges dåliga resultat i Pisa-undersökningn 2012. Skolkommissionens slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” överlämnades till regeringen den 20 april. Förslagen syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet i skolan.

– Den nationella strategin lägger grunden för en stabil och långsiktig resultatförbättring så att skolan får en stark roll för integration, individers utveckling samt tillväxt, säger kommissionens ordförande professor Jan-Eric Gustafsson.

Kommissionen anser att kommunerna Jan-Eric Gustafsson. och skolorna FOTO: TORSTEN ARPI måste arbeta hårdare för att få en allsidig och social sammansättning av elever.

ETT KONTROVERSIELLT FÖRSLAG från kommissionen är att lottning ska användas för att avgöra vilka elever som kommer in på en skola när antalet sökande överstiger antalet platser. Det gäller både kommunala skolor och friskolor. Det innebär att de urvalsprinciper som används i dag, syskonförtur, närhetsprincip och kötid, ibland ska kunna ersättas av lottning. Skolkommissionen vill inte tvinga kommunerna att använda sig av denna metod. Detta förslag har väckt stor debatt och en viss kritik.

Kommissionen föreslår också att alla ska göra ett aktivt skolval till förskoleklass och grundskola. Vårdnadshavare och elever bör få stöd inför valet genom saklig och rättvisande information. Tanken är att inte enbart elever med välutbildade och välinformerade föräldrar aktivt ska välja skola. Förslagen syftar till att höja likvärdigheten som i sin tur höjer den nationella resultatnivån, enligt internationella erfarenheter.

Arbetet med att förbättra den svenska skolan går framåt men fortfarande finns många utmaningar.«

Gärdesskolan i Sollentuna visar ett bra resultat när det gäller elevernas välmående. Azadeh Kashani och Anette Milton arbetar med organiserad rastverksamhet där det finns både massage och avslappning. FOTO: OLOF NÄSLUND N R 4 2 017 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

4 7 5

9 3

0

2 8 1

Deltagarna i en målarkurs på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Borgholm bjöds på smörgåstårta och prinsesstårta med anledning av SVs 50-årsjubileum i år. Längst ned sitter Mirsada Bajraktarevic, verksamhetsutvecklare i SV.

FOTO: CARIN SVENSSON, ÖLANDSBLADET

1 KALMAR LÄN

Hela länet firade jubileet JUBILEUM. ”Vi

är en nytänkande 50-åring som jobbar med folkbildning i Kalmar län. Tack vare stort engagemang från tusentals deltagare och

PÅ GÅNG I SV

MAJ

medarbetare är SV ett av Sveriges största studieförbund.”

Det skriver Studieförbundet Vuxenskolan (SV) på sin hemsida. SV

bildades i april 1967 och jubileet har firats på olika sätt i hela landet.

I KALMAR LÄN hade SV öppet hus i Nybro,

Borgholm, Kalmar, Västervik och Mönsterås för att fira jubileet med tårta och mingel och en hel del folkbildningshistoria.«

6 2 GRÄNNA

Lyckad musikal ODLING. I

Gränna museums utställning ”Vårt levande kulturarv – bevara och odla” visade Agneta Börjesson växtsorter med lång tradition. Ett exempel var Gränna rödpäron.

Agneta Börjesson leder också kurser hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

3 TUNABERG

19 Teater om brukets historia FREDAG

2017

LINKÖPING 16–18 JUNI Studieförbundet Vuxen­ skolans (SV) förbunds­ stämma arrangeras på Linköpings Konsert & Kongress. Tid: Stämman invigs kl 12.30 den 16 juni och avslutas kl 14.30 den 18 juni. ÖREBRO 25 MAJ Heldag i hälsans tecken med yoga, dans och före­läsningar. Kultur­ huset i Örebro, kl 9-18.

8 IMPU L S NR 4 201 7

Bruket är sålt. Vad ska hända nu? Tunaberg hembygdsförenings teatergrupp Löskefolket sätter upp pjäsen ”När skönheten kom till byn” vid hembygdsgården i Koppartorp i sommar.

TEATER. Det

vimlar av karaktärer i pjäsen.

– Vi har repeterat sedan mars och nu är det intensivt för att få allt på plats, berättar Kajsa

Stålbrant, en av aktörerna.

Pjäsen handlar om brukets historia och vad som hände 1963, när det såldes. För manus och regi står Margareta Nattfalk.

Föreställningar för allmänheten ges 1–2 och 8–9 juli. Det är ett samarbete mellan hembygdsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan.«

Teatergruppen Löskefolket repeterar inför sommaren.

4 PITEÅ

Lär dig bygga en solcellsanläggning

SOLENERGI. Kaj Rung från Svensbyn lär ut hur man bygger solcellsanläggningar hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Piteå. Frågor som Kaj Rung kan svara på är bland annat vilken effekt det går att få ut, vad det kostar att bygga och hur man bygger.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5TAVELSJÖ

Föreläsning till kons försvar Kon är ingen klimatbov.

Det menade vetenskapsjournalisten Peter Sylwan vid en föreläsning i Tavelsjö bygdegård.

MILJÖ. Korna är tvärtom en del av lösningen om vi ska kunna behålla bördighet och lagra in mera kol i marken för att minska koldioxidhalten i luften.

Det var budskapet som Peter Sylwan framförde inför ett 50-tal åhörare.

Peter Sylwan, boende i Össjö utanför Ängel­ holm i Skåne har i flera uppmärksammade artiklar i Svenska Dagbladet pekat på att de som argumenterar för en allmän köttskatt inte har förstått

Ingen klimatbov, enligt Peter Sylwan.

FOTO: ISTOCKPHOTO

musik, workshops, fotoutställning, dans, café med bra mat, rap, breaking… det blev ett party för alla åldrar och dessutom gratis.

Alla hiphopkulturens element fick plats: breaking, rap, dj och graffiti.

upp” heter ett projekt hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Trelleborg. Det riktar sig både till nyanlända och svenskfödda ungdomar.

Tillsammans gör de en konstinstallation med mycket ljud. ”Med många röster” heter den.

Projektledare är Birgitta Godlund.

8 EKSJÖ Stående från vänster: Maria Ärlestig, Peter Sylwan och Torbjörn Wennebro. Sittande: Arne Lindström och Kjell-Åke Johansson.

FOTO: NILS-ÅKE SANDSTRÖM

hur naturen fungerar.

Att nötkreatur kräver mera foder per kilo kött jämfört med gris och kyckling säger ingenting om effekterna på klimatet, menar han. Det handlar om vilket foder som används.

Korna är betesdjur som kan tillgodogöra

sig mat från mark som inte behöver plöjas, det vill säga gräs, och bidrar därmed till inlagring av kol i marken, anser Peter Sylwan.

– Korna är med sina fyra magar effektiva i den processen. Nyckeln till ett klimatsmart jordbruk är fler betesdjur

och utveckling av fleråriga spannmålsväxter så att plöjning kan minimeras, sade Peter Sylwan bland annat.

FÖRELÄSNINGEN arrang-

erades av Tavelsjöbygdens LRF-avdelning och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).«

Café för alla INTEGRATION. Café Kom In på Krusegården i Eksjö är en samlingsplats för alla som är intresserade av olika kulturer.

För både nyanlända och svenskfödda har det blivit ett sätt att träffas och att lära sig något nytt om varandras kulturer.

Caféet är ett samarbete mellan kommunen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

0

19000

Hiphop hela helgen

HIPHOP. Graffiti,

Röststarkt INTEGRATION. ”Stanna

VILHELMINA. Har du skog eller funderar på att skaffa? I Vilhelmina startar en kurs för både gamla och blivande 7 skogsägare.

9 STOCKHOLM

Det var tre dagar med hiphop på Kista ungdomsgård under Valborgsmässohelgen.

6 TRELLEBORG

– Vi ville hylla den mångfald hiphopkulturen representerar. Men även kasta nytt ljus över svensk hiphophistoria, säger Polki Nordström, verksamhetsutvecklare i Studieförbundet Vuxenskolan, som var en av arrangörerna . Övriga arrangörer var Studiefrämjandet och Fritid Stockholm med stöd av Stockholms läns landsting.«

Kista ungdomsgård hade en riktig hiphopfest under Valborgsmässohelgen.

Så många mormors­rutor behöver deltagarna sticka i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Lysekil för att slå det nuvarande rekordet från 2015.

Den 20 augusti ska alla filtar med mormorsrutor samlas in för att bli en stor filt. Varje ruta är 15 x 15 centimeter.

Men innan dess firas världsstickardagen den 10 juni i stadsparken i Lysekil.

N R 4 2 017 I MPU L S 9

CIRKELLEDARE » HELEN SANDSTRÖM

Med Helen dansar alla utan krav Helen Sandström är danspedagog och leder danscirklar för SV Nässjö. Dansen har alltid varit hennes stora intresse, vilket ledde till att hon utbildade sig på danshögskolan i jazzdans och modern dans.

I dansprojektet ”Utan krav” är det fokus på rörelseglädje, inte prestation.

TEXT MARIA ORTLER

F

ör barn och ungdomar leder Helen Sandström cirklar i streetdance, jazzdans och hiphop. Under terminerna jobbar grupperna med koreografier som de presenterar på en dansuppvisning i slutet av terminen: – De brukar vara populära och välbesökta, säger Helen.

Dessutom leder hon kombinerade konditions- och danspass för vuxna.

Dels är det cirklar i afropuls, med betoning på afrorytmer, dels är det cirklar som heter mi fiesta men latinska rytmer.

– Den goda kontakten med deltagarna ger mycket. Belöningen kommer när vi dansar tillsammans och när jag ser att de utvecklas i dansen.

HELEN LEDER OCKSÅ danscirklar på ett

äldreboende och ett demensboende: – Vi spelar musik från 40-, 50-, 60- och 70-talen. Det tycker de äldre mycket om, säger hon.

Helen Sandström jobbar med 10 IMPUL S NR 4 201 7

självkänsla och öka kroppskännedom.

– Vi jobbar med gruppgemenskap och social interaktion med dansen som verktyg, berättar Helen.

FOKUS LIGGER PÅ rörelseglädje och

kravlöshet, inte på prestation.

Olika dansstilar erbjuds som afro, jazz, streetdance och modern dans.

Projektet finns i olika delar av landet och i Nässjö sedan 2015.« dansprojektet ”Dansa utan krav”. Det är ett samarbete mellan Jönköpings län, Nässjö kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet syftar till att främja psykisk hälsa hos unga tjejer.

Det bygger på en forskningsbaserad metod för att stärka självförtroende och

Krönika

…OM ATT LYFTA BLICKEN

Våga möt människor som inte är som du

V

issa flyktiga möten blir mer än slumpmässiga, spontana ordväxlingar människor emellan.

Om man för en stund släpper sin smarta telefon och vågar prata med en livs levande människa kan både pusselbitar och polletter falla på plats.

Som nyligen på Istanbuls flygplats när jag var djupt försjunken i min telefon för att läsa om den turkiska folkomröstningen föregående dag och min åttaåriga dotter Melina pockade på min uppmärksamhet och pekade på en ståtlig blondin med ansiktet inlindat i ett tjockt bandage. Läpparna var så svullna att hon inte kunde stänga munnen. Den pyttelilla näsan låg djupt nedbäddad mellan kinderna och de uppspärrade ögonen.

NÄR JAG NOTERADE att flera resenärer an-

strängde sig för att titta bort bad jag även min dotter sluta stirra. Bakom den bandagerade kvinnan stod en yngre okammad tjej i mönstrade harembyxor, ett tunt linne och ryggsäck. Hennes blodsprängda ögon fick mig att fråga vad som hänt. ”Ögon­ inflammation”, svarade den unga svenskan som förklarade att hon under sina tre månader som volontärarbetare på ett barnhem i Ghana fått en massa infektioner och inflammationer till följd av näringsbristen. Både hon och barnen levde nämligen på bröd och ris.

Till skillnad från andra som betalar tusentals kronor i veckan för att få volontärjobba hade hon efter grundlig granskning lyckats hitta ett barnhem som inte ingick i paketresorna för volontärturister.

gjorde du i Iran? Ansiktslyftning?” Hon svarade: ”Ja, det också”.

För att nå perfektion hade hon genomgått sin tredje näsoperation. Ansiktet hade också fått sig en allmän renovering.

Frikostigt berättade frisörskan från Stockholm om sina prisvärda plastikoperationer medan jag, min dotter och volontären tittade storögt henne.

Och det slog mig, där och då, att detta möte mellan fyra främlingar fångade och förkroppsligade världens växande klyftor och kontraster. Hur vi lever sida vid sida, inkapslade i våra egna bubblor som sällan spricker för att ingen sticker hål på dem.

Men nu korsades våra vägar och det korta samtalet var så spännande i all sin enkelhet och spontanitet.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

Hon hann knappt berätta om nöden hon bevittnat innan den bandagerade kvinnan inflikade att en bekant till henne som volontärjobbat led av posttraumatisk stress. ”Hon gråter så fort hon ser ett barn”, sa hon.

DÅ FRÅGADE JAG henne vad hon varit med

om. ”En bilolycka i Iran”, sa hon och jag kunde inte låta bli att fråga vidare: ”Vad

DET STÅR GIVETVIS var och en fritt att välja vad man vill göra med sina pengar och sina dagar. Lyfta barn eller lyfta bröst. Förtvivla över fattigdomen eller förfäras över tidens tecken. Leta navelludd eller blicka bortom sin egen nästipp. Eller kanske göra ”både och” i stället för ”antingen eller”.

Vi måste rubba våra cirklar och vidga våra vyer genom att våga möta människor som är olika oss själva. Människor som gör helt andra val. Människor som inte bara bejakar och bekräftar vår världsbild utan rentav river sönder den.

I en perfekt värld eller en film hade dessa två kvinnor blivit kompisar som korsbefruktar och kompletterar varandra.

I den här världen där vi ständigt samtidigt är både tillgängliga och otillgängliga får vi numera allt oftare nöja oss med att läsa om sådana möten i sociala medier.«

N R 4 2 017 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » MANAL MASRI

Filmen ”Brev till en seriemördare” hade premiär i mars. Den kommer att visas på flera filmfesti­ valer världen över. Manal Masri kommer aldrig i sitt skapande att släppa frågor om hat, främlingsfientlighet och utanförskap.

12 IMPUL S NR 4 201 7

Hon gjorde upp med mördaren

Manal Masris bror blev skjuten av Peter Mangs

Som barn älskade Manal Masri att berätta historier och uppträda tillsammans med kompisarna hemma i Malmö. Teater och film blev hennes självklara vägval. Men det var allt annat än självklart att hon skulle göra film om när hennes bror blev skjuten av en seriemördare.

TEXT SVEN ROSELL FOTO JOI GRINDE

N

är vi träffas på stadsbibliotekets café i Malmö är Manal Masri så där trött som småbarnsföräldrar ofta är. 13 månader gamla dottern Salma, som sambon går iväg med medan mamma intervjuas, är förkyld och hängig.

Nattsömnen har inte varit den bästa på sistone. Men Manal är angelägen om att berätta hur det var när en okänd gärningsman satte skräck i Malmöbor med invandrarbakgrund och om hur hennes familj drabbades.

Manal Masri är sedan länge välkänd i Malmös kulturliv, inte minst för att 2005 ha dragit igång Teater Foratt med mångkulturell profil. Intresset för teater och film grundlades när hon som barn bodde i ett 16-våningshus på Lindängen, ett bostadsområde från miljonprogrammets tid.

– Så länge jag kan minnas har jag skrivit och berättat historier. Alla vänner bodde i samma trapp. Där fanns

många barn och vi skrev, gjorde sketcher, teater och filmade modevisningar. Vi var kreativa, säger Manal.

Dörrarna var olåsta och det var lätt för barnen att gå till varandra mellan våningarna. Manal har sparat material som hon och barndomsvännerna skapade.

– Många av dem är jag vän med än i dag. Det är roligt att kolla på det vi gjorde tillsammans, säger hon och dricker en klunk av colan.

MANAL VISSTE VAD hon ville. Föräldrarna uppmuntrade

henne och hon hade fått deras driv och entreprenör­ anda. För föräldrarna fick de tre barnen göra vad de ville så länge det handlade om att skaffa sig en utbildning. Medieprogrammet på gymnasiet blev det självklara valet för Manal. Där fick hon tid och utrymme att göra kortfilmer och videos. Efter gymnasiet studerade hon tv och film i Los Angeles.

» N R 4 2 017 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » MANAL MASRI

– Jag visste att det var film, tv och att berätta historier jag ville göra. När jag tänker tillbaka ser jag att jag alltid har varit inne på både fiktion och dokumentär.

De har gått hand i hand på något sätt.

I USA verkade allt vara möjligt för den som visade framfötterna och var duktig på något. Men här hemma är det betydligt trögare, tycker hon. Hon sökte jobb på olika håll och försökte sälja in idéer, men inget hände.

– Jag började göra saker själv i stället. Producerade egna kortfilmer.

TILLSAMMANS MED KOLLEGAN Niclas Sandström startade

hon Teater Foratt (betyder Eufrat) i Malmö. Det började som ett experiment 2005, men den internationellt inriktade och mångkulturella teatern blev en tolvårig historia.

14 IMPUL S NR 4 201 7

– Flerspråkigheten var något nytt då. Det fanns inte någon teaterscen i Malmö och Sverige som var så mångkulturell. Vi började av nyfikenhet. Alla som kommer hit… Det finns så många historier att lyfta fram.

Det hann bli 32 produktioner innan teatern lades ner förra året. Turnéerna gick till Mellanöstern och Nordafrika. Hos Teater Foratt tog många sina första steg i karriären. Nyanlända konstnärer och utövare fick en chans att komma igång i sitt nya hemland.

– Vem ringer Irak och Bagdad när det är krig för att kolla referenserna? Svårt att kolla.

Men Manal och Niclas var nyfikna på deras konstnärskap och kunnande. Flera som började där har i dag fasta anställningar på större teatrar och har startat egna grupper.

Parallellt med teatern höll Manal på med egna pro-

Manal Masri startade tillsammans med kollegan Niclas Sandström en av Sveriges första mångkulturella och flerspråkiga scener med Teater Foratt.

Numera är den nedlagd och hon arbetar i dag som producent och verksamhetsansvarig på Sveriges Radio Drama i Malmö.

’’

Ingen har hört av sig från Malmö kommun. Ingen. Ett uttalande, en manifestation, en minnesplats. Att bara ignorera det som hänt är så förmins­ kande. Det är tre mord och 17 mordförsök.

jekt i sitt produktionsbolag. Hon gick även en utbildning i internationell scenkonstproduktion på Dramatiska institutet. För ett par år sedan tröttnade hon på att ständigt jaga pengar till teatern. Att administrera och driva verksamheten slukade oceaner av tid och ener­gi. Hon ville vidare och få plats att fokusera mer på sitt eget skapande.

För tre år sedan fick hon jobb som producent och verksamhetsansvaraig på Sveriges Radio Drama i Malmö. Hennes strävan är att föra produktionerna närmare publiken.

För 13 månader sedan föddes dottern Salma, Manals första barn.

– Hon är med mig överallt. Men det är klart att hon är nummer ett. Alltid. Nu ska pappa vara med henne och jag ska tillbaka till jobbet.

DEN 28 NOVEMBER 2006 sköts Manals 16-årige bror Kamal

>> Exklusivt Namn Manal Masri. Ålder 37 år.

Familj Sambo och dotter, 13 månader.

Mamma och bror i Libanon. Pappa och syster i Malmö.

Bor Malmö.

Gör Regissör och producent. Verksamhetsansvarig för Sveriges Radio Drama i Malmö.

Aktuell Dokumentärfilmen ”Brev till en seriemördare”.

av en då okänd seriemördare. Föräldrarna brukade skjutsa honom till fotbollsträningen men den här dagen cyklade han dit för första gången. Men han kom inte fram. Han blev skjuten med fem skott från ett finkalibrigt vapen. Ett skott träffade i nacken och ett trängde in i hjärnan. Kulan satte sig så illa bland nervbanorna att läkarna inte vågade ta bort den.

Mordförsöket blev början till en mardröm som varade i flera år. Svårast var de nästan exakt fyra år som förflöt innan seriemördaren Peter Mangs greps.

De som kände Kamal kunde inte förstå vem som velat döda honom. Han blev misstänkliggjord och uthängd för att vara involverad i kriminella kretsar, vilket påstods vara en trolig orsak till att han blev skjuten. Påståenden och antydningar i den riktningen förekom från både polisen och media. Rykten spreds. Även föräldrarna, Manal och hennes syster började tvivla. Kunde det vara så att han varit indragen i något de inte kände till? De frågade honom vem som kunde ha skjutit.

Ryktesspridningen medförde att vänner till familjen slutade höra av sig. Familjen talade inte med varandra om mordförsöket. Mamman och brodern flyttade till Libanon så fort han kommit ut från den halvårslånga rehabiliteringen. Polisen påstod att någon var efter honom. Familjen splittrades.

MÅNGA MALMÖBOR LEVDE i skräck under åren då den okände seriemördaren härjade. Vem som helst med invandrarbakgrund kunde bli måltavla, tycktes det.

Manal började dokumentera händelserna. Hon skrev och samlade material utan att ha någon bestämd idé om vad det skulle resultera i. En dokumentärfilm ur brottsoffrens synvinkel växte fram. Hon tänkte på alla som drabbats och misstänkliggörandet innan det stod klart vem mördaren var.

När domen avkunnats och Mangs satt i fängelse

skrev Manal till honom. Hon ville veta vad som hänt kvällen Kamal blev skjuten. Mangs svarade efter upprepade försök. Manals tanke var att ett möte mellan dem skulle vara med i filmen. Kort före besöket sade dock Kriminalvården nej. Beslutet överklagades tre gånger, men besöket ställdes in med motiveringen att säkerheten inte kunde garanteras för någon av dem.

Nu har Manal släppt tankarna på ett besök eftersom hon känner att han inte längre har makt att terrorisera varken henne, hennes familj eller någon annan.

Det var länge ovisst om filmen skulle bli klar eftersom Manal inte ville göra någon film om inte alla fem i familjen ställde upp. Kamal ville först inte vara med.

Alla var tveksamma någon gång.

I ÅR BLEV ”Brev till en seriemördare” klar och i mars

hade den premiär. Det är en dokumentärfilm i thriller­ form. När alla i familjen sett filmen var det första gången som de talade med varandra om sina tankar och känslor efter mordförsöket.

– Min bror sa att det var första gången han förstod vad vi andra gått genom.

Så här ett par månader efter premiären är Manal frustrerad.

– Ingen har hört av sig från Malmö kommun. Ingen.

Ett uttalande, en manifestation, en minnesplats. Att bara ignorera det som hänt är så förmins­kande. Det handlar inte bara om vår familj. Det är tre mord och 17 mordförsök, oavsett om han dömts för alla eller inte.

Så sjukt många har drabbats.

När Manal går in i de tankarna blir hon negativ.

– Ska jag verkligen vara här? Ska min dotter växa upp här?

Frustrationen har tilltagit efter filmen. Det är inte över. Hon vill att mordförsöket ska leda till åtal. Mangs har erkänt att han sköt Manals bror och enligt polisen är gärningen uppklarad polisiärt sett. En dom för mordförsöket på Kamal skulle, trots allt, göra det lättare för familjen Masri att gå vidare.

NÄR ANDRA FAMILJER som drabbats av seriemördaren hör av sig till Manal tar hon sig tid att samtala med dem. Dessa samtal och möten får frustrationen att öka: Varför är det tyst från kommunens sida?

Några dagar innan jag träffar Manal är filmen färdig i en engelskspråkig version. Den ska visas på filmfestivaler i flera länder, i några ska hon själv medverka.

Dottern Salma ska följa med.

– Det här är ju inte bara en svensk problematik. Jag tror att filmen kommer att starta samtal.

Manal Masri tror inte att hon kommer att återvända till den rasistiske seriemördaren i sitt skapande, men frågor om hat, främlingsfientlighet och utanförskap tänker hon inte släppa. Det är teman hon arbetade med långt innan hon och hennes familj blev brottsoffer.«

N R 4 2 017 I MPU L S 15

MILJÖ » PLAST

Varning för plastpåsar

?

N Ö J IL M S V A H A D D Ä R KAN DET

Det har gått sex år sedan Impuls skrev om plastens hot mot världshaven. Sedan dess har forskningen nått nya slutsatser och politikerna skridit till handling. Vi berättar om de nya kraven på plastskräpet – från mikropartiklar till butikernas bärkassar.

TEXT LOUISE FAUVELLE

P

last är vår tids supermaterial: lätt, elastiskt och billigt. Det präglar vår vardag och återfinns i allt från smink och köksredskap till betalkort och livsmedelsförpackningar.

Men plast som hamnar i naturen vållar skada. När Impuls skrev om plastens miljöproblematik i världshaven 2011 pågick flera nationella och internationella forskningsprojekt som försökte kartlägga problematiken. I korthet handlar det om hur plastskräp som dumpas på land till slut hamnar i vattendrag. När plasten bryts sönder i vattnet samlar mikropartiklarna på sig kemikalier och misstas för mat av fiskar, fåglar och marina däggdjur. Vissa av djuren hamnar i slutändan på våra tallrikar och kemikalierna tas upp av våra egna kroppar.

– Plast är baserat på olja och man 16 IMPUL S NR 4 201 7

brukar räkna med att det oftast tar 50–500 år för plastprodukter att brytas ner. Nedbrytningstiden beror på många faktorer, men jämfört med biologiska material orsakar även mikropartiklarna direkta problem, som falsk mat för fisk, säger Inger Näslund, expert på havsfrågor på Världsnaturfonden, WWF. DET PRATAS OFTA om två typer av

plast: dels det synliga skräpet som ligger längs stränder eller guppar

Impuls nr 6/2011.

Anna Kärrman.

FOTO: NATURVÅRDSVERKET

runt i vattnet, dels mikroplast – mikroskopiskt små partiklar som flyter på vattenytan. Den farligaste plasten är den senare, den för ögat osynliga. Det menar Anna Kärrman, universitetslektor och docent i miljökemi med fokus på mikroplaster, vid Örebro universitet. Hon upplever att det de senaste åren har hänt mycket inom forskningsområdet.

– Frågan har lyfts på agendan.

För fem, sex år sedan hade forskarna börjat få en bild av ungefär hur mycket plast som hamnade i haven, men vi visste fortfarande inte om det var ett problem och hur stort det i så fall var. Nu börjar vi se kopplingar mellan förekomster av plastpartiklar och negativa effekter.

Men det är många kunskapsluckor kvar, säger hon.

På makronivå är det sedan länge känt att till exempel större fågelar-

»

Frankrike är det EU-land som kommit längst i plastpåsefrågan. Bärkassar av tunn plast har ersatts av komposterbart material.

FOTO: LOUISE FAUVELLE

N R 4 2 017 I MPU L S 17

MILJÖ » PLAST ter som albatrosser äter plast, vilket leder till att de i slutändan dör av svält. Men det är på mikronivå som den senaste forskningen har kunnat ge belägg för hur alger får i sig nano­partiklar av plast och senare äts av djur, vilket i slutändan påverkar ekosystemet negativt. Forskningen har kommit att leda till åtgärdsförslag från myndigheter, både i Sverige och internationellt. ÅR 2015 GAV regeringen Naturvårds-

verket i uppdrag att identifiera viktiga källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet.

Myndigheten har sedan dess noterat några huvudkällor: däckpartiklar från vägar, syntetklädfibrer från tvättmaskinsvatten och mikroplaster i kosmetika som sköljs av. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till miljö- och energidepartementet i juni 2017.

– Sverige har ett bra avfallssystem och ett generellt sett städat samhälle. Därför hamnar förpackningsskräp långt ner på listan när man kategoriserar de största källorna till mikroplaster i svenska vattendrag.

Men i världshaven är det i första hand plastpartiklar som sönderdelas från exempelvis engångsförpackningar som är det stora problemet, säger Anna Kärrman.

PÅ INTERNATIONELL NIVÅ har frågan

uppmärksammats av flertalet miljöorganisationer, men även av FN och EU. Diskussionen om att förbjuda plastbärkassar – världens kanske vanligaste engångsförpackning i plast – hade pågått inom EU under ett antal år innan ett konkret förslag klubbades igenom.

I april 2015 beslutades att alla medlemsländer skulle dra ner på sin förbrukning av tunna plastbärkassar. Syftet är att minska problemen med nedskräpning men också att minska resursslöseriet.

– All minskning av engångsprodukter av plast tycker jag är positiv, både ur ett globalt miljöperspektiv

och ur ett råvaruperspektiv, säger Anna Kärrman.

SOM EN FÖLJD av EU-direktivet fick

Naturvårdsverket i uppdrag från den svenska regeringen att lämna förslag på hur en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år kan nås senast år 2025. Som tunna plastbärkassar räknas de som är tunnare än 50 mikrometer, vilket bland annat inkluderar de plastbärkassar som används inom dagligvaruhandeln.

Det saknas officiell statistik för hur stor förbrukningen av denna typ av plastbärkassar är i Sverige. EUs uppskattningar visar dock att den genomsnittliga EU-medborgaren använder i snitt 190 kassar per person och år.

Naturvårdsverkets förslag var ute på remiss i somras, och i december 2016 offentliggjorde regeringen en ny förordning: krav på att alla som säljer eller ger bort plastpåsar ska informera konsumenterna om hur plastkassar påverkar miljön, fördelarna med färre kassar och hur vi kan minska antalet kassar.

Skyldigheten börjar gälla den 1 juni i år.

– Det rör sig om såväl mataffärer och restauranger som butiker av olika slag. De ska alla informera kunderna om plastpåsarnas miljöpåverkan och vad man kan använda i stället, säger Malin Göransson, handläggare på Kretsloppsenheten på Naturvårdsverket. kan det förstås vara svårt att ta detta muntligen. En idé kan vara att informera om plastpåseproblematiken i nyhetsbrev eller kundtidningar. Vi hoppas att detta kommer att få konsumenterna att tänka till innan de köper en plastpåse, säger Malin Göransson.

MALIN GÖRANSSON HAR dock svårt

att svara på exakt hur den här informationen ska se ut i praktiken.

Ska mataffärerna sätta upp varningsskyltar? Ska klädbutiken lägga jeansen i en plastpåse men med en förmaning om hur dåligt detta är för miljön?

– I matbutiken skulle personen i kassan till exempel kunna uppmuntra kunden att ta med en egen påse nästa gång. Men i vissa fall

Plastpartiklar i havet, osynliga för ögat, dödar.

w Lägger man inte ansvaret på konsumenten då, i stället för på företagaren?

– Det är ju företagen som har kravet att informera. Men det är i slutändan konsumenten som måste ändra sitt beteende. Vi kan inte tvinga fram en lösning.

I OCH MED direktivet öppnade EU för en valfrihet och gjorde det fritt för varje land att bestämma hur de ska få till en minskning av påsarna.

Detta har lett till att vissa länder har gått hårdare ut än andra.

Frankrike är det EU-land som har gått längst i plastpåsefrågan. Som-

18 IMPUL S NR 4 201 7

4

argument för att använda färre plastbärkassar

w Det kan ta upp till 400 år för naturen att bryta ner en plastbärkasse. w Många fåglar och däggdjur skadas efter att ha fastnat i plast eller ätit plast i haven. w Att tillverka plastbärkassar är energikrävande och påverkar klimatet negativt. w Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster i naturen.

Källa: Naturvårdsverket

8

miljoner ton plast hamnar i haven varje år

w Cirka 4 procent av oljan som konsumeras runt om i världen varje år används för att tillverka plast. w Över 8 miljoner ton plast hamnar i haven årligen och upp till 80 procent av allt skräp i världshaven är gjort av plast. w Enligt vissa uppskattningar kommer haven år 2050 innehålla mer plast än fisk – om vi i samma takt som nu fortsätter att kasta plastpåsar, plastmuggar och plastflaskor efter att ha använt dem en enda gång.

Källa: www.worldwatch.org och UN Environment, web.unep.org

maren 2016 förbjöds tunna bärkassar i alla butiker och sedan januari i år är även den lilla plastpåsen i frukt- och grönsaksdisken borta.

I stället har man infört så kallade komposterbara påsar.

Varför gör inte Sverige samma sak? Malin Göransson menar att frågan är komplicerad.

– Att ersätta en påse med en annan är inte alltid en lösning. EU håller på att införa en märkning av biomaterialbaserade, komposterbara påsar, men det har inte riktigt landat än. Naturvårdsverket tror snarare på att ändra kundens beteende och helt minska användningen av plastpåsar.

ANNA KÄRRMAN STÄLLER sig också skeptisk till ”komposterbara” plastpåsar som substitut, eftersom de bioplaster som finns i dag bara är nedbrytbara till viss del. De kan fungera effektivt i en kompostmiljö,

Från och med den 1 juni i år gäller att alla som säljer eller ger bort plastpåsar ska informera kunderna om plastpåsarnas miljö­ påverkan.

FOTO: LOUISE FAUVELLE

Malin Göransson.

men inte vara nedbrytbara i till exempel en sjö.

– Det blir en vilseledande manöver där konsumenten tror att han eller hon gör något bra, men där det egentligen bara handlar om något som är lite mindre dåligt. Det är beklagligt eftersom det ger intryck av att vara miljövänligt, säger hon.

För att Naturvårdsverket ska kunna se om den nya förordningen leder till en nedgång av plastkasse­ förbrukningen krävs att de först tar reda på hur stor användningen är i dag. Därför har regeringen bestämt att alla som tillverkar eller för in plastpåsar till Sverige ska rapportera detta till Naturvårdsverket, med start i år.

– Vi har satt upp ett delmål om en förbrukning på max 90 plastbärkassar per person och år till 2019. Har vi inte uppnått det får vi se över om det krävs ytterligare styrmedel, säger Malin Göransson.

w Vilka är dina råd till konsumenten som står i valet och kvalet om att ta en plastbärkasse i butiken?

– Ofta tar man nog en påse av ren vana, i synnerhet i butiker där de är gratis. Men jag tycker att man ska fråga sig själv om man verkligen behöver den. Ett annat tips är att ta med sig en egen väska. Glömmer man det kan man tänka på att använda butikens plastpåse flera gånger. Och när den är sliten: sortera den i återvinningen för plastförpackningar. w Vad ska man då förvara och kasta soporna i om man återvinner plastbärkassarna?

– Det finns speciella avfallspåsar att köpa på rulle i butik. Dessa påsar är ofta tunnare än plastbärkassarna vilket innebär att resurser sparas. En annan fördel är att de saknar tryck.

När man trycker på plastbärkassar ger det utsläpp av flyktiga organiska ämnen som är farliga för miljön.« N R 4 2 017 I MPU L S 19

»

MILJÖ » PLAST

”Vi kan förena marknadsoch miljönytta” Hon tror på små men genomtänkta steg i plastfrågan.

Impuls fick en exklusiv intervju med miljöminister Karolina Skog. För oss ger hon sin syn på mikroplaster, EU-direktiv och näringslivets roll i utvecklingen av alternativa material.

TEXT LOUISE FAUVELLE

K

arolina Skog (MP) efterträdde Åsa Romson som miljöminister i maj 2016. Sedan dess har hon bland annat ställt sig positiv till ett förbud mot mikroplaster i vissa produkter och kommenterat problemet med plast i haven med FNs konstaterande: – Om vi inte gör något kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.

När Impuls når Karolina Skog över telefon i slutet på april befinner hon sig på Malta där EUs miljöministrar har samlats för ett möte om klimatanpassning och marin nedskräpning. Vi ber henne ge ett exempel på hur Sverige, oberoende av direktiv från EU, har tagit initiativ i frågan kring plastens miljöproblem. Hon lyfter fram regeringens uppdrag åt Naturvårdsverket att identifiera de viktigaste källorna till utsläpp av mikroplaster.

– Naturvårdsverket kommer i juni att presentera en rapport om var mikroplasterna i våra hav och sjöar kommer ifrån.

Med utgångspunkt i den kan vi ta medvetna steg framåt. Redan nu förbereder rege­ringen ett förbud mot mikroplast i vissa typer av kosmetika, säger Karolina Skog. w Mikroplaster från däck, smink och konst-

gräsplaner är några av de största utsläpps­ källorna i svenska vattendrag. Men internationellt sett är det i synnerhet engångsförpackningar i plast som utgör det största problemet i världshaven. Varför fokuserar ni inte på en reglering av plastförpackningar?

20 IMPUL S NR 4 201 7

– Det stämmer att förpackningar, i synnerhet engångsförpackningar, är en stor källa till den plast som finns i haven. Men vi måste tänka efter noga vad man skulle kunna ersätta plastförpackningarna med.

En del förespråkar nedbrytbar plast.

Enligt EU innebär det plast som är nedbrytbar till minst två millimeters storlek.

Men med sådana produkter löser man inte problemet, dels för att det riskeras att skapa ännu mer mikroplaster, dels för att denna typ av produkter håller för låg kvalitet för att kunna återvinnas till ny plast. w Vad är enligt dig den bästa lösningen på plastproblemet?

– I Sverige vet vi att panten på plastflaskor är det mest framgångsrika för att samla in och återanvända plast. Jag vill fortsätta utnyttja den framgångssaga som panten är, men vi måste också byta ut plast mot and­ra material. Först behöver vi dock mer kunskap om detta. w Sveriges lösning på EUs mål om minskad användning av plastbärkassar är att informera kunderna i butikerna om problemet.

Det känns som ett ganska mjäkigt förslag i jämförelse med ett land som Frankrike som helt har förbjudit plastbärkassar av tunnare modell. Tycker du själv att förordningen är tillräcklig?

– Man måste komma ihåg att Sverige har varit en förebild inom EU vad gäller detta. Här betalar man för plastkassen i de flesta matbutiker och den är ganska tjock och hållbar i jämförelse med plast-

påsar i många andra EU-länder. Det EU vill få bort är i första hand de riktigt tunna plastkassarna. w Men de tunna påsarna för frukt och grönt omfattas inte ens av den nya förordningen.

Varför ersätter inte Sverige dem med komposterbara varianter, som Frankrike har gjort?

– Frankrike har gått väldigt fort fram, medan vi vill avvakta och invänta forskningen för att se om denna typ av bioplaster riskerar att bli till mikroplaster.

Vi vill veta säkert vad konsekvenserna blir om vi inför ett alternativ till plasten.

Men det händer otroligt mycket på forskningsområdet just nu och det är möjligt att det kommer att gå att få fram helt nedbrytbara plastpåsar. w Vilken är din miljövision kring plastproblemet?

– Det är att vi har material som är ändamålsenliga. I framtiden tror jag att vi kommer att ha en del plastprodukter som vi känner dem i dag, men också en hel del andra typer av material, till exempel biologiska. Jag ser stora förutsättningar för svenskt näringsliv att leda den här utvecklingen. w Med tanke på vilka stora pengar plastindustrin tjänar på försäljningen av plastpåsar, finns det inte en risk med att låta näringslivet driva detta?

– Det finns stora pengar att tjäna också i innovationsarbetet. I den här frågan tror jag att vi kan förena marknads- och miljönytta.«

Sverige har inte förbjudit tunna plastkassar, som till exempel Frankrike har gjort. Miljöminister Karolina Skog (MP) vill invänta mer forskning på området.

FOTO: KRISTIAN POHL N R 4 2 017 I MPU L S 21

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN 50 ÅR

Alla får chansen – på lika villkor en

SV 50 år

l

ba

ka t

t

id

Til

– Alla kan lära sig – i olika takt och på olika sätt.

Eva Ekengren och Lars-Erik Larsson berättar om den utveckling av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) verksamhet som skett för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

i ll f ra m

TEXT MATS NILSSON

E

va Ekengren och Lars-Erik Larsson har arbetat på Studieförbundet Vuxenskolans (SV) förbundskansli sedan mitten av 1980-talet.

De har följt och själva bidragit till den utveckling verksamheten haft för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

På 1950-talet kom studieverksamheten igång på de svenska mentalsjukhusen. Liberala Studieförbundet (LiS) låg i framkant och hade hämtat nya pedagogiska idéer från England. Föregångarna tog med sig kunskapen till SV när LiS gick samman med Svenska Landsbygdens Studieförbund (SLS) 1967. Samma år kom en ny omsorgslag.

buss, går på café, handlar mat…

– Samhället skulle erövras. Många hade inte gått i skolan före 1967 och kunde inte räkna, skriva och läsa.

– SV fick den bästa uppbackning för verksamheten man kan få eftersom den tidens etablerade forskare och stora namn på området samarbetade med SV, berättar Lars-Erik Larsson, som kom till SV 1986.

Det livslånga lärandet blev ett begrepp – alla kan lära sig i olika takt och på olika sätt.

samhet där deltagarna kunde välja aktiviteter efter eget intresse.

På 1980-talet växte samhällsengagemanget och viljan att vilja vara en del av samhället. Det handlade om rättighetsfrågor och inte minst om rätten till sex.

Studiematerial från 1980-talet.

LTs FÖRLAG HADE under DET VAR INTE bara psykiskt sjuka per-

soner som bodde på institutioner. Även personer med intellektuell funktionsnedsättning hamnade där.

– Det var inget värdigt liv att leva på institution, säger Eva Ekengren, som började på SV centralt 1985. SV hade en omfattande verksamhet på olika institutioner för personer med funktionsnedsättning, eller utvecklingsstörda som man sa på den tiden. SV hade tusentals cirklar i hur man klarar sig i vardagslivet utanför institutionen.

Eva nämner cirklar i hur man åker 22 IMPUL S NR 4 201 7

1970- 0ch 1980-talen en redaktör som särskilt bevakade området intellektuell funktionsnedsättning.

Under den här tiden och in på 1990-talet kom rader av böcker och studiematerial som vände sig till målgruppen.

– Det producerades studiematerial även för svåra funktionsnedsättningar, säger Eva, och som kom att användas när SV började samverka med daglig verksamhet. Det var en unik fritidsverk-

Kampanj inför valet 2014 att få personer med intellektuella funktionshinder att rösta.

STUDIEMATERIAL SOM ”Vi talar om sex”, ”Rätt till din kropp” och ”Rätt till sexualitet” gavs ut.

Tecknade bilder av nakna personer förekom i böckerna, vilket fram till då var tabu.

Kitte Arvidsson gjorde ett studiehäfte på lättläst svenska inför kärnkraftsomröstningen.

Föreningar bildades för personer med demens, afasi – med föregångaren SV Kungsholmen – och anhörigföreningar, som alla samarbetade nära SV. En av de senare årens stora satsningar har varit att få personer med intellektuella funktionsnedsättningar att rösta i de allmänna valen.«

Edward Forslund: Min farfar startade SV 24

Bildextra från 50-årskalaset 26

Tio frågor till Ulrika Carlsson 27

Ny bok berättar SVs historia 28

Eva Ekengren och Lars-Erik Larsson, arbetade båda med Studieförbundet Vuxenskolans (SV) verksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar från mitten av 1980-talet. I dag har verksamhetsutvecklaren Kjell Stjernholm frågorna på sitt bord.

Så startades satsningen på denna utsatta grupp

I

Anders Johnsons bok om Studieförbundet Vuxenskolans historia, som kommer ut i sommar finns många fler skildringar om SV som banbrytare inom området intellektuell funktionsnedsättning och om de personer som bidragit.

Så här skriver Anders Johnson till exempel om de första trevande stegen när SV på allvar satsade på verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. ”LIBERALA STUDIEFÖRBUNDETS (LIS) studie-

rektor Olle Edelholm hade 1964 tagit fram diskussionshandledningen ”Trots handikapp” som belyste personer med funktionsnedsättning och deras situation. Han kontaktade Skolöverstyrelsen (SÖ) som uppmanade honom att söka bidrag till en konsulenttjänst.

Ansökan bifölls och eftersom LiS och Svenska Landsbygdens studieförbund (SLS) nu stod i begrepp att gå samman, inrättades en konsulenttjänst som var delad mellan LiS och SLS, men med placering på LiS kansli. Den 1 oktober 1966 tillträdde Märta Teljebäck tjänsten. Hon hade arbetat med psykiskt utvecklingsstörda inom Svenska Scoutförbundet.

Cirkelverksamheten satte igång på allvar under verksamhetsåret 1966/67. Under hösten 1967 utbildades 200 cirkelledare.

Verksamhetsåret 1967/68 fanns 650 studiegrupper för psykiskt utvecklingsstörda. År 1974 bedrevs 4 650 studiecirklar. Det rörde sig om en verklig pionjärinsats för en grupp människor som tidigare ansetts obildbara och där man inte erkänt att det rörde sig om unika individer med olika intressen,

behov och förutsättningar. Vuxenskolans handledare och cirkelledare fick många frågor från anhöriga om hjälp med myndighetskontakter eller hur de skulle bemöta en oförstående omgivning.

SUCCESSIVT BREDDADES SVs verksamhet till att även omfatta männis­kor med andra typer av funktionshinder. Kurser och konferenser arrangerades tillsammans med handikapporganisationer, anhörigföreningar samt yrkesgrupper inom vård och omsorg.

Omkring 1990 stod verksamheten för funktionshindrade för ungefär en fjärdedel av SVs totala verksamhet. Fyra grupper dominerade: psykiskt utvecklingsstörda, psykiskt sjuka, afatiker och åldersdementa. SV har i dag samarbetsavtal med flera organisationer för funktionsnedsatta och anhöriga.”

N R 4 2 017 I MPU L S 23

»

XX » X

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN 50 ÅR

Edwards farfar låg bakom SV l

en

ba

ka t

t

id

Til

Edward Forslund arbetar inom Studieförbundet Vuxenskolans (SV) musikverksamhet. Hans farfar Erik Forslund var synnerligen delaktig i att Studieförbundet Vuxenskolan (SV) bildades.

SV 50 år i ll f ra m

TEXT MATS NILSSON

O

m detta visste Edward ingenting förrän hans mamma Sanne började plocka ned kartonger med gamla foton och tidningsurklipp från vinden för att katalogisera dem.

Edward Forslund växte upp på släktgården Stora Klintegårda i Väskinde, norr om Visby på Gotland. Nu bor han i Göteborg och arbetar som samordnare och kommunikatör för SVs musikverksamhet.

Han flyttade från Gotland för tio år sedan, hamnade i Göteborg och började jobba på Orust.

– Jag började som ledare i ukulele och verksamhetutvecklare i SV på Orust, berättar Edward.

ATT HANS FARFAR var en riktig kändis i folkbildnings- och bondekretsar på 40-, 50- och 60-talen hade han ingen aning om just då. I år när Studieförbundet Vuxenskolan (SV) fyller 50 upptäckte han att hans farfar Erik Forslund var en av de mest aktiva personerna för att bilda ett nytt studieförbund genom att slå ihop två befintliga studieförbund. Erik Forslund var ordförande i det ena av de två studieförbunden, Svenska Landsbygdens Studieförbund.

– Det är märkligt att jag först på senare tid fått reda på hur mycket farfar egentligen betydde för att bilda SV. Och så börjar jag också i SV utan att veta att farfar var så aktiv i folkbildningsvärlden.

– Det är tack vare mammas arbete med att gå igenom aalla gamla tid-

24 IMPUL S NR 4 201 7

ningar och foton som intresset har vaknat. Inte minst roligt är det att läsa alla hyllningstelegram till farfar när han fyllde 50 år 1965. Tyvärr gick han bort samma år så han fick aldrig själv uppleva när SV bildades.

ERIK FORSLUND VAR också drivande i

ungdomsfrågor och var en av dem som såg till att Vi Unga, SVs barnoch ungdomsorganisation, bildades.

Erik Forslund kallades ibland för vikingahövdingen på Gotland, att döma av tidningsurklipp som mamma Sanne bringat ordning i.

– Farfar var en av de ledande på Centerpartiet på Gotland och hade massor med förtroendeuppdrag inom jordbrukets organisationer, teater, kultur, skola och folkbildning. ”Erik Forslund har liknats vid en ’vikingahövding’ som står i skeppets för och pekar ut kursen och som människor är villiga att följa”, skriver Anders Johnson i en ny bok om SVs historia.

Erik Forslund.

bidrag till Vi Unga, eftersom detta inte var någon självständig organisation, vidtogs förberedelser för att ombilda Vi Unga.

Den 18 juni 1955 kunde Förbundet Vi Unga sålunda konstitueras i Ordenshuset Lugnet i Borås. Erik Forslund utsågs till ordförande och Uno Larsson till förbundssekreterare.

– Det finns bilder och artiklar om väldigt mycket som farfar gjorde, säger Edward Forslund. Materialet räcker nästan till ett litet museum!«

ERIK FORSLUND BLEV distriktsstudie-

ledare i SLS 1938 och invaldes i studierådet (förbundsstyrelsen) 1944. År 1951 genomfördes en utredning inom SLS och SLU i syfte att ge ungdomsverksamheten en fastare form. Namnet Vi Unga kom till på hösten samma år. Året efter utsågs ett förbundsråd med Erik Forslund som ordförande och Uno Larsson som sekreterare.

Efter det att Skolöverstyrelsen 1954 hade avslagit en ansökan om stats-

RLF-tidningen (föregångare till Tidningen Land) den 30 juni 1954 om Bondens Dag där Erik Forslund medverkade (övre bilden till vänster).

Edward Forslund är hemma på släktgården i Väskinde på Gotland och tittar i pärmar med fotografier och urklipp. Mamma Sanne Forslund och pappa Mathias Forslund är lika intresserade.

FOTO: ANNA SUNDSTRÖM

Infoblad från SLS-distriktet i Östergötland 1965.

SLS-möte.

Erik Forslund delar ut SLS författarpris till Sara Lidman den 18 juni 1956.

N R 4 2 017 I MPU L S 25

»

XX » X

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN 50 ÅR

Hela SVerige firade Hurra, hurra, hurra!

Det minglades och hurrades på hotell Malmen på Söder i Stockholm när Studieförbundet Vuxenskolan (SV) firade 50 år.

D

n

SV 50 år

Till

de

a ti Olle Wästberg (L), Annika Bergman, LRF, och Annie Lööf (C) kollar in vad som händer på scenen. ka t i l l f ra m b

et var just på hotell Malmen beslutet togs den 8 april 1967 om att slå ihop två studieförbund och bilda ett nytt under namnet Studieförbundet Vuxenskolan.

Det var Liberala studieförbundet och Svenska landsbygdens studieförbund som tyckte att det var dags att bli ett.

Några av gästerna var med både före, under och efter sammanslagningen när SV tog sina första steg med en egen agenda.

FÖRUTOM EN LÅNG rad SV-folk och

företrädare från närstående organisationer fanns representanter för SVs grundorganisationer på plats. Annie Lööf, Centerpartiets ledare, Maria Arnholm, partisekreterare för Liberalerna, och Anders Källström, vd för Lantbrukarnas Riksförbund önskade jubilaren lycka till även i fortsättningen.

Från scenen underhöll artister, bland andra Pa Modou Badjie, verksamhetsutvecklare i SV, som slagit igenom med bandet Panetoz. Han och andra musiker och sångare fick representera den stora musikverksamhet som SV har idag.

Börje Eriksson och Allan Sundqvist, tidigare förbundsrektorer i SV.

God stämning och många glada miner.

Tid för snack mellan allt som händer Ulrika Carlsson och Nina Larsson, SVs ordförande och chef. på scen.

Anders Johnson, författare till boken om SVs historia.

ALLA KUNDE INTE vara i Stock-

holm den 6 april och mingla.

SV-avdelningar i landet har haft egna jubileumsfester. Kulmen på firandet kommer att nås när SV har förbundststämma i Linköping den 16–18 juni.« 26 IMPUL S NR 4 201 7

Strid ström in i festlokalen.

Anders Källström, LRFs vd.

Edward Forslund och Olle Edelholm hade mycket att prata om.

10 frågor

till Ulrika Carlsson

SVs ordförande: ”Jag hoppas att alla ombud känner att SV 50 år har framtiden för sig och att alla vill vara en del av den.”

TEXT MATS NILSSON

och regioner. Det är oerhört viktigt att vi själva kan visa på vikten av vår verksamhet, ingen annan kommer att göra det.

6Du har varit förbundsordförande i snart två år. Har det blivit vad du förväntade dig?

– Ja, i stort sett. Att vi skulle rekrytera ny förbundschef kom ju lite hastigt men jag tycker det blev riktigt bra.

7Vad har imponerat mest?

– Verksamheten runt om i hela Sverige. Den är helt fantastisk.

Tänk om alla goda exempel också kunde spridas till fler – då skulle vi bli ännu starkare.

8Vad är SVs kärnvärden som SV alltid kommer att stå upp för och kämpa för?

1Om du blickar framåt några år – hur ser det ut för just SV och folkbildningen i stort?

– Det beror på vad vi gör själva i dag. Vi måste vara på tårna och genomföra vårt digitaliseringsförändringsarbete, vårt påverkansarbete, nationellt och lokalt. Jag tror på folkbildningen och att vi kommer ta större plats på olika arenor framöver.

2Finns det några särskilda områden där SV kan göra – eller redan gör – skillnad?

– Vi gör stor skillnad för män­ niskor med olika former av funktionsnedsättningar och vi gör stor skillnad för människor som är nya i Sverige, men på båda dessa områden kan och ska vi göra mer. Vi gör givetvis också skillnad tillsammans med våra grund- och medlemsorganisationer varje dag – det är viktigt!

3Vad skulle du nämna som SVs främsta styrkor?

– Vår lokala närvaro och vår lyhördhet. Förmågan att samla oss runt strategiska ställningstaganden och gemensamt göra skillnad i hela landet.

4Staten, oavsett regering, har haft ett gott öga till folkbildning. Studieförbunden kan snabbt nå ut med studiecirklar till många. Hur ser du på det, är studieförbunden fria från statlig inblandning i verksamheten?

– Både och. Vi har ju statens syften med folkbildningen men det stämmer också till stor del överens med bilden vi har själva av vad vi vill bidra och medverka med och till.

5Hur ser det ut med statsbidrag framöver – hur blåser vindarna?

– Från den nationella nivån ser det stabilt ut men sedan är det olika vindar som blåser i kommuner

Förbundsordförande Ulrika Carlsson.

FOTO: ANNA SIMONSSON

>> Fakta Namn Ulrika Carlsson.

Bor På Torestorp utanför Skövde.

Familj Sambo med Peter, två egna barn, Elina och Calle, och bonusdotter Wilma.

Gör till vardags Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Aktuell med Förbundsordförande i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som har förbundsstämma i Linköping i juni.

– Vi kommer alltid att stå upp för människors rätt till utveckling och bildning. Både som enskilda individer och tillsammans med andra.

Demokrati och hållbar utveckling är värden som hotas på olika sätt och där har vi ett mycket stort uppdrag.

9Hur är din känsla – vet folk i allmänhet vad SV gör eller är vi dåliga på att berätta för andra om det?

– Många vet vad vi gör och tycker att vi är bra. Men det är ändå för få. Vi gör så mycket gott och måste bli bättre på att berätta om det.

0Vilken eller vilka frågor kommer att bli hetast på SVs förbundsstämma i juni?

– Jag hoppas att idédiskussionen bli livlig och bra. Strategisk plan för att nå mot idéerna i idéprogrammet är en viktig del att koppla på för att vi verkligen ska göra skillnad överallt i vår verksamhet.

Men framförallt hoppas jag att det blir många goda möten och samtal så att alla ombud känner att SV 50 år har framtiden för sig och att alla vill vara en del av den.« N R 4 2 017 I MPU L S 27

»

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN 50 ÅR

Åren då vi öppnade famnen Sprintprojketet i Åre, Starta Prata i Värnamo…

Integrationsprojekten har varit och är fortfarande många i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och sticker ut i SVs nutida histora.

Ur Anders Johnsons bok ”Som en brinnande cirkel av ljus – Studieförbundet Vuxenskolan 50 år” saxar vi kapitlet som handlar om SVs historia de senaste tio åren.

28 IMPUL S NR 4 201 7

P

å förbundsstämman i Växjö 2007 valdes Berit Danielsson till förbundsordförande. Hon bodde utanför Uppsala och hade bland annat varit regionordförande för SV i Stockholm-Uppsala. Danielsson hade tidigare arbetat för Centerpartiet i regeringskansliet och på riksdagen samt varit försäkringsrådgivare i första hand med

grunda en fristående tankesmedja.

Mikael Arthursson kontaktade SVs förbundschef Anders Gradin för att höra om SV ville vara en av grundarorganisationerna för den nya tankesmedjan.

Gradin tog kontakt med Bertil Ohlininstitutet som hade finansiering från den liberala pressen.

Ohlininstitutet visade sig villigt att gå in som en av grundarna till tanke­ smedjan, vilket innebar en garanti för tankesmedjans partipolitiska oberoende.

Därmed kunde den gröna och liberala tankesmedjan Fores bildas 2007 med Centerpartiet, Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan som grundarorganisationer. ÅR 2009 LANSERADES en ny verksam-

inriktning mot små och medelstora företag.

Inför ordförandevalet sade hon: – Vi står inför stora utmaningar.

Integrationen, klimathotet och den växande ”dataklyftan” är några exempel. Det är inte genom beslut ovanifrån utan genom ökad kunskap och bildning, som leder till ett brett folkligt engagemang, som vi klarar dessa utmaningar. Vi i SV är

SVs lokaler i Värnamo har blivit en samlingsplats för nyanlända.

FOTO: AHMAD ALHALLAQ

beredda att anta dessa utmaningar och vi gör det med utgångspunkten i att vi kommer att vara det ledande studieförbundet i framtiden.

I OKTOBER 2005 sålde Centerpartiet

de dagstidningar som partiet ägde till ett par liberala tidningskonsortier. Köpesumman var drygt 1,8 miljarder kronor och Centern ville använda en del av denna summa för att

hetsform: SV Arena. Bakgrunden var att SV ville bli en synligare aktör i samhällsdebatten. SV Arena var inte någon traditionell form av cirkel- eller föreläsningsverksamhet utan en mötesplats där SV runt om i landet erbjöd spännande dialog, samtal och intressanta reflektioner i aktuella lokala, nationella och internationella frågor. År 2009 beslutade förbundsstyrelsen också att göra en genomgripande organisationsöversyn av SV. SV hade efter mer än 40 års verksamhet samma grundstruktur som i starten med tre nivåer: lokal, regional och nationell. Under de senaste åren hade det skett en hel del sammanslagningar och nedläggningar av verksamheter på lokal nivå. Det fanns ingen som hade ett helhetsperspektiv på denna utveckling, varför det fanns en risk att det skulle uppstå vita fläckar på den nationella SV-kartan.

För SV gällde det att förnya sin organisation, inte för att dra ner på verksamheten utan för att frigöra mer resurser för den egentliga folkbildningsverksamheten och för att kunna behålla en lokal närvaro över hela landet.

Förslaget till ny organisation innebar att Studieförbundet Vuxenskolan skulle bestå av 31 avdelningar medan distriktsorganisationen avskaffades. I Skåne och Västra Götaland inrättades dock en regionorganisation beroende på det stora befolkningsunderlaget där. Att gå från nära 200 SV-enheter till drygt 30 skulle också innebära förnyelse vad gäller ledarskap och arbetssätt.

N R 4 2 017 I MPU L S 29

»

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN 50 ÅR I förtroendemannaledet uppstod en del motstånd mot detta förslag, bland annat därför att över 5 000 fördroendeuppdrag skulle försvinna. Bland de anställda fanns både personer som var oroliga för hur de skulle klara de nya kompetenskraven, men också de som såg ökade möjligeter till utvecklande arbetsuppgifter. Efter omfattande interna diskussioner antog en extra förbundsstämma den 13 november 2010 med stor majoritet förslaget till en förändrad organisation.

I SEPTEMBER 2011 slutade Anders Gra-

din efter nära 17 år som SV-chef.

Ingen har suttit så länge på denna befattning. När beslutet om den nya organisationen nu var fattat, ansåg Gradin att det vore bra med en ny kraft i ledningen.

Den 1 januari 2012 trädde SVs nya organisation i kraft. Samma dag tillträdde Niklas Lundgren som förbundschef. Han hade varit anställd på SVs förbundskansli som chef för organisationsutveckling 2006– 2008. Därefter var han administrativ chef på Länsmusiken i Örebro och personalchef på Ikea i Örebro.

Förbundkansliet hade 2002 flyttat till Kungsgatan 57 A och 2012 gick flytten till de nuvarande lokalerna på Franzéngatan 6 på Kungsholmen, i ett hus där även LRF har sitt huvudkontor. ÅR 2012 TECKNADE SV ett samar-

betsavtal med Kristdemokraterna som gav dem möjlighet att bedriva studieverksamhet inom SV. Vuxenskolan tog också fram två studiecirkelmaterial i samarbete med Piratpartiet, Politikerskola och Så fungerar en lokalavdelning. Materialet syftade till att stödja ett lokalt samarbete mellan SV och Piratpartiet. Något centralt samarbetsavtal slöts dock aldrig.

Vuxenskolan kontaktades också av Sverigedemokraterna som var intresserat av samarbete kring partiets studieverksamhet. SVs förbundsstyrelse svarade att Sverigedemokraterna är en organisation som inte står på samma värdegrund som SV och som därmed inte är en tänkbar samverkanspart.

Under 2013 inledde förbundsstyrelsen med att, i nära samarbete med avdelningsordförande och avdelningschefer, ta fram ett förslag till folkbildningsplattform för SV. Den låg till 30 IMPUL S NR 4 201 7

grund för Strategisk plan och långsiktiga prioriteringar som efter en livlig diskussion antogs av förbundsstämman. Huvudpunkten var fyra prioriteringar som skulle genomsyra Vuxenskolans arbete: Under 2015/16 lämnade Vuxenskolan på central nivå sin del av huvudmannaskapet i Alma och Kalix folkhögskolor men SV har på lokal nivå kvar ett engagemang i dessa skolor.

Spilloteket är ett SV-projekt som pågått i flera år för skolelever i Jämtland. Det handlar om hushållning av resurser. Pedagogerna i de skolor Spilloteket kommer till får först själva träffa ledarna in­nan processerna med eleverna börjar.

FOTO: OMAR RAHMATI

PÅ STÄMMAN I BÅLSTA 2015 valdes

Ulrica Carlsson till ny förbundsordförande. Hon är mellanstadielärare och riksdagsledamot (C). Carlsson bor i Skövde och valdes till andre vice ordförande i SV 2009.

Den 1 maj 2016 tillträdde Nina Larsson som ny förbundschef.

Hon är uppväxt utanför Säffle och när hon i början på 1990-talet

Per Holmlöv var ansvarig för Åreprojektet Sprint, som handlade om språkintegration för nyanlända.

FOTO: LINA JOHANSSON

engagerade sig i FPU blev hon även invald i den lokala SV-styrelsen.

Den första studiecirkel som Larsson deltog i var en datakurs. Hon är löjtnant i signaltrupperna och har bland annat tjänstgjort i Kosovo. Nina Larsson har varit riksdagsledamot och partisekreterare för Folkpartiet. ÅR 2015 STARTADE SV i Halland pro-

jektet Pappoteket i samarbete med Varbergs stadsbibliotek. Syftet var att fler pappor skulle läsa böcker för sina barn. Bakgrunden till projektet var att färre föräldrar dagligen läser för sina barn, jämfört med för tio år sedan. Dessutom har pojkars läsning minskat, vilket gör det viktigt med fler manliga förebilder.

SV i Jämtland har tillsammans med föreningen Spilloteket startat kreativa verkstäder för hållbarhetsfrågor. Med stöd av Arvsfonden besöktes alla grundskolor i Krokoms, Åre och Östersunds kommuner.

Eleverna fick arbeta med spillmaterial från Jämtlands industrier för att hitta lämpliga användningssätt för detta material. Spilloteket fick Östersunds kommuns miljöpris 2016.

Under 2016 startade SV en utbildning för nämndemän på flera orter runt om i landet i ämnet sexuella övergrepp. Projektet drevs i samverkan med Centerkvinnor, Liberala kvinnor och Miljöpartiet samt med föreläsare från Fatta, en ideell förening som kämpar mot sexuellt våld

och för samtycke i praktik och lagstiftning. Utbildningen innehöll statistik, diskussioner och en genomgång av några verkliga fall.

DEN STORA UTMANINGEN för Vuxen-

skolan och andra studieförbund under de senaste åren uppstod genom att cirka 160 000 personer kom till Sverige för att söka asyl under 2015.

Civilsamhället gjorde stora insatser redan från första dagen för att hjälpa till med det akuta omhändertagandet. Den asylprocess som sedan följer är ofta lång. Under den tiden kan folkbildningsinsatser vara en viktig del av etableringen i Sverige. Även efter ett beslut om uppehållstillstånd kan naturligvis studieförbunden spela en viktig roll.

SV kunde mycket snabbt dra igång olika aktiviteter runt om i landet. Särskilda statsbidrag för detta ändamål infördes 2015. Huvudfokus ligger på språkinlärning och samhällsorientering.

SV har drivit många olika typer av verksamheter, exempelvis språkcaféer på bibliotek, föräldrautbildningar och särskilda satsningar för ensamkommande flyktingbarn. I Värnamo har nyanlända flyktingar föreläst för beslutsfattare och andra under SVs rubrik ”Starta prata”. SV i Hultsfred har skapat mötesplatser mellan asylsökande kvinnor, barn och andra.

SV Göteborg har samverkat med Alma folkhögskola och Utbildningscenter för integration (UCI) om utbildning i svenska för invandrare.

Lärarna där kan undervisa i närmare tio språk. Den som fått uppehållstillstånd kan sedan fortsätta direkt med SFI i samma lokaler.

TILL ÅRE KOM på kort tid cirka 1 000 flyktingar. Kommunen har 10 000 invånare. De flesta nyanlända fick svenskundervisning från dag ett.

SV och Röda Korset tog initiativ till projektet Sprint (SPRåk INTegration) med SV i Åre som projektägare och anordnare. Per Holmlöv blev projektansvarig. Projektet innebär att asylsökande som talar engelska fick möjlighet att bli ”tränare”. De utbildas i svenska och pedagogik samt får cirkelledarutbildning för att de sedan ska hjälpa sina landsmän att lära sig svenska.

SV i Örebro har i samverkan med LRF gett nyanlända möjlighet att praktisera på lantbruk. Tanken är att de om möjligt sedan ska erbjudas

jobb. Susanna Jordan är verksamhetsutvecklare på SV och kartlägger behovet av arbetskraft hos lantbrukarna för att kunna matcha mot nyanländas kompetenser.

SV i Stockholm startade 2015 träffpunkten Kompasshuset på Södermalm där ensamkommande flyktingungdomar fick möjlighet att syssla med bland annat dans, poesi, musikproduktion, svenska, läxhjälp och IT. Ness Hakub blev projektledare för Kompasshuset.

Anjall Ranasinghe är ledare för Vi Ungas i Stockholm satsning på streetdance för flyktingungdomar.

Dansen kombineras med bland an-

Sara Nazari (till vänster) leder poesi­workshops på Kompasshuset i Stockholm, här med Kadra, ensamkommande flykting från Eritrea.

FOTO: OLOF NÄSLUND

nat bakning, stickning samt demokrati- och föreningsutbildning.

Den 16–18 juni 2017 samlas Vuxenskolan till jubileumsstämma i Linköping. Stämman ska bland annat behandla ett förslag till nytt idéprogram. Det har titeln ”Människor växer i fria tankars hem”.«

w ”Som en brinnande cirkel av ljus - Studieförbundet Vuxenskolan 50 år” är namnet på den jubileumsbok som Anders Johnson (bilden) skrivit. Han är författare med inriktning på ekonomisk och politisk historia. 2009 fick han SVs Sokratespris för sitt folkbildande författarskap. w Bokens titel är hämtad från Kerstin Heeds dikt ”Studiecirkeln” från 1931.

N R 4 2 017 I MPU L S 31

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN 50 ÅR

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Vi grundorganisationer STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLANS GRUNDORGANISATIONER – CENTERPARTIET, LIBERALERNA OCH LRF – SKRIVER OM ETT STUDIEFÖRBUND I TIDEN OCH SER FRAM EMOT 50 ÅR TILL. 1967: VIETNAMKRIG, sexdagars-

krig, raskravaller i USA och militärkupp i Grekland. 900 personer förlorar jobben på Uddevallavarvet, skattetrycket växer på bekostnad av företagsamheten, riksdagen fattar beslut om krympt jordbruksproduktion, reglerna för arbetskraftsinvandring skärps och rekordåren går mot sitt slut. Samma år avskaffas Eftas industritullar, affärerna får rätt att ha kvällsöppet och dureformen proklameras.

Det fanns utmaningar och nya möjligheter när Studieförbundet Vuxenskolan bildades för 50 år sedan, på samma sätt som det finns i dag. Hur samhället ser ut 2067 kan vi bara sia om, men vi kan vara säkra på att folkbildningen behövs då också. Människors behov av bildning, och av att förstå sammanhang och förhålla sig till sin tid, är i sig tidlöst.

Vi tre grundorganisationer – Centerpartiet, Liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund – ser fram emot 50 år till med vårt studieförbund.

SAMHÄLLET I DAG RYMMER både

stora utmaningar och stora möjligheter. Auktoritära krafter utmanar en samhällsmodell byggd på liberala värderingar. Terrordåd hotar vår trygghet. Klyftan växer mellan de som känner sig som en del av samhällsförändringen och de som inte gör det.

I en tid där alternativa fakta presenteras som sanningar och där digitala filterbubblor förstärker och förvränger nyhetsflödet har folkbildningen 32 IMPUL S NR 3 20 1 4

ett extra stort uppdrag. Studieförbundet Vuxenskolan har som ett av de största studieförbunden en viktig uppgift som plattform för fria tankar och kritiskt tänkande.

Vår bild, som svar på den första frågan, är att SV är inne på en spännande resa, att den resan går i rätt riktning och att mycket och viktigt arbete återstår.

MIGRATIONEN TILL SVERIGE hös-

STUDIEFÖRBUNDET Vuxenskolan har, om vi knyter an till en av vår tids största samhällsutmaningar, visat en imponerande kraft i migrations- och integrationsfrågorna. Vardagssvens­ ka och svenska från dag 1 har varit viktiga ingångar till det svenska samhället för många asylsökande som kommit till Sverige de senaste åren. Här har SV och folkbildningen visat sin styrka i skarpt läge. Vi gläds också över det viktiga och framgångsrika arbetet med folkbildning för unga i socioekonomiskt utsatta områden.

SVs övergripande mål är att år 2020 vara det studieförbund som engagerar flest människor i folkbildningsaktiviteter. Även här går det åt rätt håll. Från 2014 till 2016 ökade antalet unika deltagare med 41 800 till 212 050.

När det gäller SVs verksamhet med grundorganisationerna välkomnar vi också utvecklingen. Viljeinriktningen har spelat roll. SV möter, på många håll i landet, upp tydligare än tidigare.

ten 2015 visade tydligt hur vi lever i en globaliserad värld där vi alla är länkade samman med varandra. Än mer nu än när omvärldstrycket ledde till varvskriser för 50 år sedan. Integrationen mellan människor med olika bakgrund är en av vår tids största utmaningar.

1967 var kvicksilvret i våra sjöar den stora oron – nu är det en global hållbarhets- och klimatkris. Samtidigt finns det en politisk enighet om att svensk livsmedelsproduktion ska öka.

En snabb teknikutveckling och fortsatt urbanisering skapar både möjligheter och spänningar mellan olika delar av vårt land.

INFÖR SVs förbundsstämma

2015 antog styrelserna för våra tre organisationer en viljeinriktning för Studieförbundet Vuxenskolans utveckling. Dokumentet berör både SVs generella utveckling, som ett av Sveriges största studieförbund, och samverkan mellan SV och oss tre grundorganisationer.

Det speglar vår gemensamma vilja att ta ett större ansvar för SVs fortsatta utveckling.

Mot denna bakgrund – och mot bakgrund av att SV i år fyller 50 år – vill vi ställa två frågor: Hur utvecklas vårt studieförbund? Vad förknippar vi med ett studieförbund i tiden?

CENTERPARTIET OCH Liberalerna

har tillsammans med SV utvecklat utbildningssatsningar med sikte på valet 2018. Inom LRF anser en allt större andel regionala medarbetare att SV erbjuder arenor för opinionsbildning i frågor på LRFs

agenda. Samtidigt upplever vi att graden av kontaktskapande och kvaliteten på verksamheten skiftar över landet. Och vi tror inte att vi som grundorganisationer är unika i den upplevelsen av SV. Låt oss här återkomma till den andra frågan: Vad förknippar vi med ett studieförbund i tiden?

Vi ger samma svar i dag som vi gav 2015: SV ska fortsätta vara en ledande folkbildningsaktör. SV ska stimulera och kanalisera samhällsengagemang och vara en tydlig resurs för att möta samhällsutmaningar på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Och SV ska ge människor, oavsett bakgrund och förutsättningar, möjlighet att förverkliga sina drömmar och utvecklas i samspel med andra.

DEN LOKALA NÄRVARON och kraften, såväl i landsbygderna som i urbana områden, är en av SVs absolut största styrkor. En av SVs allra största utmaningar de kommande åren är att med utgångspunkt i den lokala närvaron och kraften och med utgångspunkt i lokala förhållanden skapa en likvärdig och kvalitativ verksamhet över hela landet.

Ett studieförbund som lyckas med det är ett studieförbund i tiden.

Michael Arthursson PARTISEKRETERARE CENTERPARTIET

Maria Arnholm PARTISEKRETERARE LIBERALERNA

Anders Källström VD, LRF

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

ser fram emot 50 år till

Den lokala närvaron på landsbygden och i urbana områden är Studieförbundet Vuxenskolans (SV) styrka, skriver företrädare för SVs tre grundorganisationer Centerpartiet, Liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund.

FOTO: ISTOCKPHOTO (ÖVERST) OCH MOSTPHOTOS N R 4 2 017 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET GÖRA EXAKT KOPIA

DRIVKRAFT

BJUDA IN TILL STRID SKRIVER HON BARNBÖCKER OM

INGEN ORT I HENNES SÅDAN PÅ DECKARE TAKET

ASSIETT SOM TUNNA

PÅFÖLJD RADIUM SA NICKE LOKAL FÖR DET MESTA

HEJSAN ÄR NUDIST HÄRMDJURET LAGENS LÅNGA

GRUSIG SKOGSMARK

FINNS SOM LADE ÄR DEN ENDA

MEDLA JUNIKVINNA MAN I BACKEN

TRYTA KAN VARNA LAGAS I KÖK

BLÅSVÄDER

DATOR KAN TVÄTT PÅ STRECK

LEVER SOLO ARGON TAR EN RÖVARE SLIPADE

VRIDA KAMERAN

GÖR KAMIN

SYLTA

SLÄPA

O VE

BESTÄMD

SES MED KÄNNA MED FILMISK ELBA

CASTRO ANDFÅGEL STÖTT UT LUFT

BILOR

GANA DETTA DYGN DEN FÅR OLLON

SÅDANA FÖRVARAS I

DE ÄR SÖTA SMÅ DJUR

BLUND TJÄNAR BAGARE MYCKET?

OND

LIGGER KATMANDU I

HAR FANS

PÅ PÅ APPARAT SOM EN HÖGER I RINGEN

WINBLAD SOM SKOOG

SÅDANA DRAR FALKMAN

PC-PORT RYMMER HANDLINGAR

GRANN FÅGEL

GÅR EJ ALLT

BAND

KAN GNAGA

GRUNDTAL

PÅSTOD ÄR PERSIKOHY

TRIVSELORD BÄR BARR

© Bulls

ALLTJÄMT

Vinn prisbelönt roman

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 2 augusti.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 4/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Det nionde brevet” av Catrin Ormestad, som vann Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2016.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 2/2017 Anita Nilsson, Arvika, Mari-Anne Nordh, Bjuråker, och Ally Magnusson, Vollsjö.

O L C L A H Ö G M E E E S T N K D A V A L S V A T I D SVEKFULLA

SAMT

HON I MITTEN

RAK I RINGEN

LEDDE DENNA TRIO I ÅR BLOTT

ESTLAND I ESTLAND BUTIK

SIKTAR PLUGGHÄST PÅ KNÖLFÅGEL

34 IMPUL S NR 4 201 7

SLÅR MAN SIG TILL 2/12

MÅSTE

BRA ATT KOMMA I

Postadress

VIKARE

VAR PAR FÖRR

PAXAS

GÖRS UPP I HETER DRACULA

HAN TILL HÖGER

Adress

HAN TILL VÄNSTER

VILL NÅ SAMMA MÅL

NR 5

Namn

Ä S P A R H Ä S R I V A L B O K A S B G S T E R O T E R A R A P A O T A M E L L A L L E K O F E S T I V A D I L A V A K T A D E O R O R E N E T T A Y R E N A R D I O V I N TA ÖVER GILLAR GNAGARE

VAR HALVAN HELANS

MÄTA DJUP DU OCH JAG

GÅ RUNT EDSTRÖM DET BESTÅR AV SPELARE

R E L I G I O N

SPELAS IN I

TRO

STÖTA LEDDE UT LUFT EFTERLYST MÅNGA I EGYPTEN

A R O D Å O D D D A K S T

HAR PUCKLAR

SLUTORD ILLGÄRNING

BAST

MAN I MODDEN

LEVER

TAS TILLFÄLLET I

KILOMETER

K A I R O B

LITEN ATT BO I SÄGER KO

M U

LEJDARE REKORDDET BIL RÄKNAS UT

SVINTIDIG TID

SKÄGGVÄXT RUSAR

DAGENS I ETERN FISK I FYSIKEN

NATURHÖJD ALLÉ

MAGMAN

MÄTTAR LITEN

MUGGEN

ANSEDDA KENZABURO

VANHELGAD GUDSMAN

HÖRS GÅR DET VARG SKÖRA LÄR DET LÄTT UR KRAN

HJORTDJUR I NORR

LÖVTRÄD

TA HEM SPELET

Lösning till Kulturkrysset nr 2/2017.

SVÅRHANTERLIG

T R O Ö R G E D T A V Å S L E A N RÖRA

GNIDA IN KROPPEN MED DOVE

TVINGAS JÄKTA?

ARKIN SOM ALDA I FILMER

A L A N

GÅ NER

D A L A

© Bulls

HENNES SENASTE DECKARE

SPOTTAR

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Nya filmer om cirklar och ledare

Kortlek ska bygga nya broar

Till hösten kommer fyra nya filmer som är baserade på våra studiecirklar och ledare.

Svenska, arabiska, engelska och persiska/dari. Nu finns kortleken More than one story i ny version på fyra språk.

FILMER. Det blir filmer med ett humoristiskt inslag som avslutas med våra cirkelledare och deras kompetenta pedagogik.

Filmerna är klara till säsongsstarten 2017.

– Jag tycker det är viktigt att vi gör saker själva i största möjliga mån. Därför har vi själva utvecklat filmidén och skrivit manus, säger John Hillstierna, somn är kommunikationschef på Studie­förbundet Vuxenskolan.

– Vi ska vara stolta över vår stora kompetens som finns i hela SV.«

SPRÅKUNDERVISNING. Konceptet är utvecklat för att bygga broar mellan människor i alla åldrar, från alla bakgrunder och kulturer. ”Berätta om en plats som får dig att må bra” och ”Berätta om en gång då du var nervös” är några av texterna på spelkorten i More than one story.

KONCEPTET KOMMER FRÅN Sim-

John Hillstierna, manus och regi, Frerik Lönn, skådespelare, och Lars Enblom, filmare, ligger bakom de nya filmerna från SV.

rishamns kommun. Nu har Studieförbundet Vuxenskolan tagit fram en ny version på fyra språk.«

Handbok om rättvisa årsmöten I slutet av juni lanserar Förbundet Vi Ungas projekt Bestämma trots ålder en handbok om roligare och mer rättvisa årsmöten. ÅRSMÖTEN. Jill

Johansson Vennelin, som är projektledare för Bestämma trots ålder, berättar: – Syftet är att det ska bli enklare för barn och unga att hänga med på årsmötet. Men materialet passar för många fler än så. Vad som gynnar unga kan gynna personer med funktionsvariation eller de som håller på att lära sig svenska.

ONSDAGEN DEN 28 JUNI lanseras

handboken ”Maxa mötet” och hemsidan www.bestämma­ trotsålder.se. Projektet presenteras också vid Studieförbundet Vuxenskolans stämma i Linköping 16–18 juni.«

Jill Johansson Vennelin är projektledare för Bestämma trots ålder.

Teckenspråk till vardags

Ficklexikon med ritade bilder på svenskt teckenspråk. För nybörjare.

Innehåller ca 430 ord/tecken, inga fraser.

Exempel: Arbeta, barn, förut, gammal, glömma, tack.

ISBN: 978-91-631-6160-5 Sveriges Dövas Riksförbund

Läs in behörigheter för vidare studier, fördjupa ett musikintresse eller förbered dig för ett jobb.

www.hogalid.nu | 0480- 844 80

N R 4 2 017 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Alfred Skogberg: Dags att undersöka varför en tonåring i veckan tar sitt liv.

N

är ett barn tar sitt liv sänds budskapet om att samhället inte lyckades rädda individen. Men vi kan lära oss av det inträffade och göra allt i vår makt för att det inte ska upprepas. Folkhälsomyndigheten har nyligen släppt underlag för hur händelseanalyser kan genomföras. Det är dags för län och kommuner att ta sitt ansvar och börja undersöka varför en tonåring i veckan tar sitt liv i Sverige.

ALFRED SKOGBERG Låt mig till att börja med vara tydlig med att självmord kan förebyggas.

Fram till att en person är död kan samhället på olika sätt ingripa och erbjuda adekvat hjälp.

Problemet är att alltför många av oss inte vet vilka varningstecken vi bör ha koll på. Och även om vi visste det är det svårt för många att våga fråga om någon har tankar på att ta sitt liv. För mänheten om hur vi med medmänskligt ännu färre har tänkt igenom vad vi gör om agerande kan stötta personer som går igepersonen säger: ”Ja, det har jag”. Därför nom livskriser. Dags att ändra på det. För vi har vi på Suicide Zero tagit fram vår Våga kan alla göra något för att minska självmorfråga-utbildning som på två timmar lär den. Även du som läser det här. Funderar deltagaren vilka varningstecken vi måste du på vilka i din omgivning som går igeha koll på och hur vi kan stötta någon som nom en större livsomställning – som skilshar det svårt. mässa, arbetslöshet, sjukskrivning, dödsfall RÄDSLAN KRING ATT göra fel, säga fel, bli i familjen, fängelse, missbrukat droger, gått utpekad och kanske anklagad för att ha i pension, fått barn – då kan det vara läge bidragit till självmord är inget någon helst att knacka på, berätta att du vet att personen just gått igenom en livsomställning vill tänka på. Men vi måste göra upp med och därefter kan du fråga om ni kan ta en den rädslan. För det är ett faktum att fyra promenad och prata om det. personer i Sverige i genomsnitt tar sitt En sådan liten medmänsklig handling liv varje dag. År efter år. Dödsfall som till kan sätta igång livsviktiga samtal. Kanske mycket stor del kan förebyggas. är du den första som frågat hur personen Hittills har det inte gjorts några nationella kampanjer för att informera allmått. Och genom att någon lyssnar, tar

»Kommuner och län har nu chansen att utreda självmord så att systembrister kan klarläggas och åtgärdas.»

sig tid, följer upp, kan ensamhetskänslor minska, ångest likaså och därigenom kan i många fall även självmord förebyggas.

Folkhälsomyndigheten har släppt material för hur händelseanalyser efter att barn tagit sitt liv kan genomföras. Det är mycket välkommet.

Kommuner och län har nu chansen att utreda självmord så att systembrister kan klarläggas och åtgärdas. Vikten av att vi lär oss av tragedierna kan inte nog understrykas. Blåljusmyndigheter träffas och utreder dödsolyckor i trafiken, och åtgärdar eventuella brister i vägsystemet.

Resultatet har på flera års sikt lett till en minskning av dödsolyckorna, från cirka 1 400 i början av 70-talet till cirka 260 i fjol. På samma sätt kan händelseanalyser efter självmord ge ökad kunskap om vad vi måste ändra på så att ingen ska behöva hamna i en så utsatt situation att självmord tycks vara det enda alternativet.

DET HANDLAR INTE om att skuldbelägga nå-

gon för misstag utan om att förstå hur samhället producerar lidande, en produktion vi kan ställa om.

Så landstingspolitiker, kommunordföranden, verksamhetschefer och andra som på olika sätt ansvarar för att landets invånare ska ha en bra psykisk hälsa: Ta del av Folkhälsomyndighetens material och se till att de anställa får utbildning. Utse analytiker som utreder självmorden. Dra lärdom och åtgärda systembristerna. Då kommer vi att se hur självmorden minskar. Vi på Suicide Zero bistår gärna med hjälp.« Alfred Skogberg är generalsekreterare för Suicide Zero