Impuls 2018 4

Page 1

Nr 4 September 2018 Årgång 51 30 kr

NIKLAS ORRENIUS

”Jag är bekymrad över vår demokrati” BLI EN LÄTTLÄST POLITIKER

Ministern fick en språklektion

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Öl från gården het fråga för landsbygden 6 SIDOR SPECIAL

…OCH SÅ SVERIGE RUN T, NOTERAT OCH KRYSS

Hon tar priset Linnea Axelsson får SV:s författarpris för romanen Aednan


Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #4 2018

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Demokratisamtalet viktigare än valet

Anders

3

aktuella

A

och ungdomars psykiska hälsa hamnat i fokus – så finns lmedalen är över. Partierna har stängt valstudet många anledningar för oss i SV att erbjuda mötesplatgorna. TV-studierna har släckt sina kameror. ser och studiecirklar för att bryta åsikter och samtala. Det Valresultatet är klart och nu börjar arbetet goda samtalet är grunden för att utveckla demokratin. med att forma en regering. Under en valrörelse flödar samtalet och BRA, SKARPA, NYDANANDE mötesplatser och verksammånga, många människor engagerar sig, testar sina hetsformer, där finns våra verktyg. Verktyg som ger åsikter och ger sig in i samtal som man annars inte beträder. Man vågar spänna ut bågen och testa sig. Valmånga möjligheter att komma till tals, få möjlighet att rörelsen blir därmed – naturligtvis också med alla sina bryta sina tankar och höja sin bildningsnivå. För SVs svarta stunder – en demokratins arena som det finns all del har vi möjlighet att utveckla detta i samverkan med anledning att vara stolt inför. alla våra samverkande organisationer bland vilka bland När medierna minskar sin politiska bevakannat ingår fyra demokratiska partier och ANDERS ÖHBERG ning och sociala medier återgår till vardagen organisationer med djup förankring i breda tenderar samtalet kring angelägna samhällsgrupper. frågor att minska i omfattning. Fokus flyttas. För oss i SV finns ytterligare en dimension Att driva den politiska debatten är partieroch det är att tillse att samtalet blir tillgängligt nas uppgift men att stimulera det demokratisför alla. Vår modell för detta är lättläst. ka samtalet är en uppgift för oss alla. Här har ”…om vi vill förbli människor finns bara en vi som folkbildare inte bara ett viktigt uppdrag väg att gå, vägen in i det öppna samhället. Vi utan också en stor möjlighet att vara med och måste gå in i det okända, osäkra och otrygga, sätta agendan inför nästa omgång val – 2022. och använda det förnuft vi äger för att planera Däremellan har vi också ett EU-val på senvåren 2019. så gott vi kan för både säkerhet och frihet.” Så skriver filosofen Karl Popper i sitt verk ”Det öppna samhälMAN SKULLE KUNNA hävda att när valrörelsen är över, let och dess fiender” (1945). startar vårt jobb. Vi är inte ensamma, långt därifrån, Det öppna samhället förutsätter ett bra men vi har ett tydligt uppdrag formulerat i statens syfte samtalsklimat där alla får möjlighet att komma till tals och byta sina åsikter. Det är med folkbildningen: ”Statens syften med stödet till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att där som folkbildningen vill och ska stärka och utveckla demokratin.” vara. Vi har fyra spännande år framför Sällan har väl det uppdraget känts mer angeläget än nu. oss. Och sedan ytterligare fyra, och I tider när klimathotet accelererar, integration och mångytterligare fyra…« faldsfrågor är av avgörande betydelse för vår samhällsutveckling, antidemokratiska krafter smyger runt i buskarANDERS ÖHBERG na, frågan om utveckling i hela landet blir allt viktigare anders.ohberg@sv.se

Klimatnytt i public service i likhet med kulturnytt och ekonominytt. Ett program som skulle spela roll för klimatsamtalet. SR - visa framfötterna.

»Det öppna samhället förutsätter ett bra samtalsklimat»

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: SARA MAC KEY/BONNIERS

2 IMPU L S NR 4 201 8

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med sex nummer per år.

Studie­ säsongen startar. Hundratusentals människor samlas i studiecirklar och folkbildningsarrangemang. Bildning och demokrati – framtidssatsningar. Mångfald i höstfärger och med sommarens alla pridefestivaler. Det sprider glädje och lugn. Sverige är ett bra land att leva i. MI

L J Ö MÄR K T

Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Chefredaktör Matilda Asp 070-855 30 83 matilda.asp@sv.se

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.


Den senaste tiden har vi upplevt hur en av världens mäktigaste presidenter får ryggdunk av rasister. Här i Sverige ser vi en skrämmande utveckling där nazister tar plats på våra demokratiska arenor. Det är hög tid att agera. Raoul Wallenberg Academy

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Många vill se Jallafilmen

24 4 De vill sälja öl från gården

GÅRDSFÖRSÄLJNING. Gårdsbryggerier stimulerar

företagande på landsbygden. Eller är de ett hot mot folkhälsan? Impuls har besökt Nääs gårdsbryggeri i Ydre, Östergötland. Där väntar man med spänning på ett beslut om gårdsförsäljning av öl.

Glöm inte Hasse och Tage!

14 Extremister ett hot

PORTRÄTTET. Motmedlet mot extremister är en öp-

pen och sansad debatt. Det anser Niklas Orrenius, journalist och författare, som i många år bevakat extrema rörelser.

20 Satir som upprör och roar

INTERVJU. Hans Lindströms satirteckningar gör vissa människor väldigt upprörda. Yttrandefriheten sätts ibland på prov. Själv tar han det med ro. Helst av allt ritar han hundar.

24 Bli en lättläst politiker

VALET. Ylva Bjelle ger råd och tips om hur man skri-

ver lättläst. Hon har utformat Studieförbundet Vuxenskolans (SV) onlinekurs Bli en lättläst politiker. Hon är insatt i frågor som rör funktionsnedsättning.

28 Mitt val i Falun

VALET. Mitt val är Studieförbundet Vuxenskolans (SV) kampanj för att fler ska rösta. Impuls besökte inför valet ett möte på stadsbiblioteket i Falun.

30 SVs författarpris går till…

KULTUR. …Linnea Axelsson för romanen ”Aednan”.

Hon är född i Porjus och bosatt i Stockholm.

» Jallafilms första spelfilm som tar upp ämnet grannsämja har fått över 2 300 visningar på mindre än en vecka. Kul, tycker vi! Se den gärna och gör omröstningen på Jallafilm, gjorde vaktmästaren rätt eller fel i slutet av filmen? SV Blekinge

4

18

SLUTSPURT I MITT VAL-KAMPANJEN

»Vi skulle behöva ha demokratidagar oftare. Även mellan valen.»

28

(Lovisa Bergqvist, Studieförbundet Vuxenskolan)

DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 18 Folkbildare i Falun 32 Puls 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-nytt 36 Baksidan Olle Wästberg // Val vinns på nätet

» I höst fortsätter SV Örebro läns studiecirkel om Hasse och Tage. Vi träffas varannan tisdag och pratar om revyerna och filmerna. Tillsammans tittar vi på klassiska pärlor ur AB Svenska Ords humorskatt. SV Örebro län

Ta dig inte vatten över huvudet

» Cirka två miljoner svenskar uppger att de inte kan, eller är osäkra på, om de kan simma 200 meter, uppger Svenska Livräddningssällskapet. I höst har du chans att lära dig simma och bli säkrare i vattnet. Vår ledare Ewa Ask–Gustavsson ger dig praktisk undervisning i Forshallens simbassäng i Tidaholm. SV Östra Skaraborg

N R 4 2 018 I MPU L S 3


LANDSBYGD » GÅRDSFÖRSÄLJNING AV ALKOHOL

Gunnar Emanuelsson framför familjegården – som nu förvandlats till ett ölbryggeri. 4 IMPU L S NR 4 201 8


Familjen Emanuelsson driver Nääs gårdsbryggeri sedan 2013 i Ydre, Östergötland. Det är ett sätt att förvalta familjegården och kunna försörja sig. – I vår kultur glorifierar vi öl. Det är något halvt heligt och har ett mystiskt skimmer över sig. Vi lokala producenter är nära hantverket. Vi lever nära processen, det genuina, säger Gunnar Emanuelsson.

Han vill sälja sitt öl från gården TEXT MARIA ORTLER FOTO ERIK HELLQUIST

N R 4 2 018 I MPU L S 5


LANDSBYGD » GÅRDSFÖRSÄLJNING AV ALKOHOL

Gårdsbryggeriet får inte sälja öl att ta med sig hem.

I dag bryggs öl med moderna metoder på Nääs gård.

Att få sälja öl med en alkoholhalt över 3,5 procent skulle betyda mycket för gårdsbryggeriet.

På gårdens pub arrangeras ölprovningar för slutna sällskap.

’’ R

För oss vore det bra om det blir tillåtet att sälja öl som har alkoholhalt över 3,5 procent. Vi skulle få ut mer av ölprovningen om besökarna får köpa med sig öl hem. Det skulle säkert leda till att fler människor besöker oss. För oss är det positivt att politiker stöder landsbygdsutvecklingen. Jag tror inte att gårdsförsäljning av alkohol leder till att folkhälsan försämras. edan på 1800-talet fanns det på gården 500 humlestänger och ett brygghus. I dag är brygghuset på Nääs unikt bevarat i sitt ursprungliga skick. Brygghus var relativt vanligt på större gårdar i Sverige runt 1800-talet. I brygghuset kunde man sköta hela bryggprocessen från grunden, både mälta kornet och torka malten. Gunnar Emanuelsson driver i dag familjegården med stor entusiasm. 6 IMPU L S NR 4 201 8

Han och kollegorna Emil Jonsson och Peder Josephsson lägger ner mycket tid för att tillverka ett öl med hög kvalitet. – Vi driver en bryggeripub bredvid vårt ölbryggeri. Där tar vi emot sällskap på 10–25 personer och har ölprovningar. PÅ GÅRDEN FINNS även en gårdsbu-

tik där familjen Emanuelsson säljer folköl, lammskinn, vilt kött och charkprodukter.

– Om det blir tillåtet i framtiden med gårdsförsäljning av alkohol som är starkare än folköl kommer vi att sälja det i gårdsbutiken. Så funge­rar det i utlandet, säger Gunnar. FAMILJEN EMANUELSSON HAR tio får. Några av dem trippar förbi medan vi sitter och pratar utanför Familjen har bott på gården i 41 år. Mellan 1977 och 1992 hade den mjölkkor.


– Efter många år ville vi starta en ny verksamhet på gården att livnära oss på. Idén till ett ölbryggeri, bryggeripub och gårdsbutik kom upp och vi satsade på det. – Ydre är en mycket vacker och tilltalande bygd. Det finns möjlighet att skapa arbetstillfällen och kunna försörja sig på det, säger Gunnar. – VI HAR ETABLERAT oss på markna-

den och vill växa ytterligare. Men det tar sin tid. Konkurrensen har blivit hårdare. Det krävs att man kommer upp i större volymer, därför har vi byggt ut vårt bryggeri. – Ölbryggning ligger i tidsandan. Vi var tidigt ute när vi startade vår verksamhet. Då fanns det 27 ölbryggerier. Vi var det 19:e bryggeriet som startade. I dag görs det öl av mycket bättre kvalitet än då.

Gunnar Emanuelsson och hans kollegor satsar förutom på ölbryggeriet på Nääs gård att bli ett besöksmål. Det är viktigt att Systembolaget blir kvar, anser han.

GÅRDSFÖRSÄLJNING AV ALKOHOL är en viktig fråga för familjen Emanuelsson, eftersom den har satsat på att bli ett besöksmål. – För oss vore det bra om det blir tillåtet att sälja öl som har alkoholhalt över 3,5 procent. Vi skulle få ut mer av ölprovningen om besökarna får köpa med sig öl hem. Det skulle säkert leda till att fler människor besöker oss. – För oss är det positivt att politiker stöder landsbygdsutvecklingen. Jag tror inte att gårdsförsäljning av alkohol leder till att folkhälsan försämras. Däremot oroar jag mig för att Systembolaget kommer att försvinna om det blir tillåtet. Tack vare Systembolaget får vi sälja vårt öl lokalt och vi får gratis distribution, säger Gunnar. Han undrar vad begreppet ”gårds-

försäljning av alkohol” egentligen betyder i debatten. Om det syftar på gårdar på landsbygden som producerar alkohol eller om det även syftar till att ”småbutiker” i staden ska få rätt att sälja alkohol. – I DAG KAN VÅRT gårdsbryggeri sälja

alkohol till Systembolaget. Det är inte troligt att det skulle vara lika lätt att sälja vårt öl till vanliga butiker. Det är ofta mer komplicerat. För oss på glesbygden är det viktigt att Systembolaget finns kvar, då det erbjuder ett stort utbud, säger Gunnar Emanuelsson. – Jag har stor tillförsikt inför framtiden när det gäller ölbryggning. Men det skulle underlätta för oss om Sverige liksom övriga Europa inför en differentierad alkoholskatt.« N R 4 2 018 I MPU L S 7

»


LANDSBYGD » GÅRDSFÖRSÄLJNING AV ALKOHOL

Ja i riksdagen till försäljning… Det har skett en kraftig ökning av lokala mikroproducenter av alkoholdrycker i Sverige de senaste åren. En majoritet i riksdagen var före valet för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva ”gårdsförsäljning av alkohol”. Var frågan landar får vi troligen se efter höstens valutgång. TEXT MARIA ORTLER

D

e borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna är för gårdsförsäljning av alkohol – i begränsad utsträckning. Den nuvarande regeringen och Vänsterpartiet är emot. Gårdsförsäljning av alkohol syftar på alkoholproducenter som säljer alkohol över 3,5 procent på tillverkningsplatsen. Riksdagen har röstat ja till att tillåta detta, med siffrorna 151 mot 140, den 2 maj i år. I uppmaningen är budskapet att det ska ske under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet säger: – Att tillåta gårdsförsäljning är ett sätt att stimulera företagande på landsbygden. Centerpartiet anser att man bör stötta lokala entreprenörer som vill vara med och utveckla den lokala mat- och dryckes­ turismen. ANNIE LÖÖF anser att gårdsförsäljning av alkohol går att

8 IMPU L S NR 4 201 8

kombinera med att Systembolaget bevaras. – Finland har ett system där gårdsförsäljning kombineras med såväl ett statligt alkoholmonopol som EU-lagstiftning. Gårdsförsäljning handlar inte om att sälja i stora kvantiteter, utan om att den som yrkesmässigt tillverkar alkoholdrycker, efter tillstånd, ska kunna sälja alkohol i begränsade mängder, säger hon. – Regeringen borde verkställa det som riksdagen har röstat igenom. Om det blir en alliansregering kommer vi driva igenom frågan, säger Annie Lööf.

Annie Lööf (C).

Socialminister Annika Strandhäll. FOTO: KRISTIAN POHL

HUR OCH NÄR kom-

mer regeringen, som är emot gårdsförsäljning av alkohol, att agera? Socialminister Annika Strandhäll (S), säger: – Tidigare utredningar har slagit fast att det inte går att begränsa gårdsförsäljningen så att enbart svenska vinproducenter kan sälja mindre kvantiteter av sitt egenproducerade vin till besökare

Ebba Busch Thor (KD) har ändrat inställning till gårdsförsäljning.

på gården. Att tillåta gårdsförsäljning vid sidan av Systembolaget innebär att vi skulle äventyra legitimiteten för det svenska detaljhandelsmonopolet. Och inte minst det undantag Sverige har från EUlagstiftning. Det är vi inte beredda att göra. Socialdemokraterna tycker inte att frågan behöver utredas en gång till. Svaret kommer att bli det samma, anser de. Om gårdsförsäljning av alkohol blir tillåtet ser partiet en risk i att EU-domstolen kommer att tvinga Sverige att låta andra producenter och detaljhandlare att också få sälja alkoholvaror. Socialdemokraterna lyfter fram att det skulle innebära att även Ica, Coop och Willys med flera kommer att få rätt att sälja dessa drycker. Då är hela den folkhälsopolitiska tanken med Systembolaget hotat, anser de. EBBA BUSCH THOR, partiledare för

Kristdemokraterna säger: – Saker kan förändras. Om det visar sig i en ny utredning att det ändå går att förena gårdsförsäljning av alkohol med värnandet av Systembolagets monopol är vi beredda att öppna upp för den möjligheten. Men regeringen förefaller inte ens vilja undersöka om det är möjligt. Anledningen till att Kristdemokraterna och Liberalerna har svängt i frågan är att antalet småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker har ökat starkt och skapar jobb lokalt.«


…tänder hoppet på landsbygden Det finns ett stort intresse för lokala mikroproducenter av alkoholdrycker bland svenska folket. Det stimulerar landsbygden och bidrar till fler arbetstillfällen. Cirka 2 500 personer arbetar i branschen och de flesta jobbar med öl, visar en färsk rapport från LRF. TEXT MARIA ORTLER

A

nders Källström, vd för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), säger: – Det handlar om lantbrukets och landsbygdens möjligheter att förädla de kvaliteter och produkter som finns på den svenska landsbygden. Lokalt producerad mat och dryck ger nya intäkter och därmed breddad ekonomi för landsbygdsföretagen. Sedan 1990-talet har 555 nya dryckesproducenter etablerat sig i Sverige. Det visar ”Dryckesrapporten 2018”, som LRF tagit fram. De tio senaste åren har antalet små bryggerier ökat från 40 till över 300. I dag jobbar 1 700 personer med öl. Följt av destillerier, där 500 personer jobbar, och vingårdar som sysselsätter 250 personer.

på vingårdar, enligt LRF:s rapport ”Sveriges vingårdar 2018”. BERITH KARLSSON ÄR ordförande för

föreningen Sveriges oberoende småbryggerier och arbetar med att brygga öl på Närke kulturbryggeri. Hon lyfter fram att i Finland har man framgångsrikt kombinerat gårdsförsäljning av öl och bärviner med detaljhandelsmonopolet Alko. En liknande modell för Sverige vore rimlig, anser hon. – Jag tycker att den finska modellen är testad under många år och bör kunna appliceras på Sverige

Lennart Agén, Systembolaget.

FOTO: MAGNUS FOND

LENNART AGÉN, PRESSCHEF på Sys-

LRF HÄVDAR ATT en begränsad gårds-

försäljning av högkvalitativa och relativt dyra produkter i liten skala inte är något hot mot det svenska alkoholmonopolet. – Nu har en riksdagsmajoritet uttalat sitt stöd. Då är det dags för regeringen att ta fram underlag och riktlinjer för en lagändring, säger Anders Källström. Om branschen får möjlighet att utveckla sin potential, kommer det på tio års sikt att leda till tusentals nya arbeten på landsbygden, anser han. Gårdsförsäljning ses också som en viktig motor för att positionera svensk vinodling och öka besöken

utan omfattande utredningar, säger Berith Karlsson. I december 2017 röstade den fins­ ka riksdagen för en ny alkohollagsstiftning. Den nya finska alkohol­ lagen innebär en rad liberaliseringar, bland annat längre öppettider på Alko och att starköl upp till 5,5 procent får säljas i livsmedelsbutiker. Den nya alkohollagen i Finland innebär även utökad gårdsförsäljning. Hantverksbryggerier ska numera få sälja hantverksöl, upp till 12 procent, direkt från tillverkningsstället. Detta på motsvarande sätt som för gårdsvin. Reglerna gäller självständiga och små bryggerier, med en produktionsvolym om högst 500 000 liter per år.

Anders Källström, LRF. FOTO: HANS BERGGREN

tembolaget säger: – Enligt EU får Sverige ha monopol på att sälja alkohol i butik, men vi får inte diskriminera eller gynna några produkter. Sverige kan därför inte favorisera svenska tillverkare av alkohol och ge dem rätt att bedriva gårdsförsäljning utan att ge andra europeiska tillverkare samma möjlighet i Sverige. – Det betyder att Sverige måste välja. Antingen har vi monopolet kvar och skyddar folkhälsan genom begränsad tillgänglighet, eller så avskaffar vi monopolet och låter marknadskrafterna styra detaljhandeln med alkohol. Då skulle konsumtionen öka och därmed också alkoholens skadeverkningar i det svenska samhället.« N R 4 2 018 I MPU L S 9


Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

9

7 0

4 Dansare från Skåne, Halland, Blekinge och Danmark slöt upp när Style Dance Studio i Lund hade fint besök. FOTO: ULF STJERNBO 1LUND

Danskväll med världsartister På försommaren hade Style Dance Studio i Lund fint besök. Den hade bju­ dit in två av de mest kän­ da dansarna i världen un­ der deras Europaturné. DANS. Style

Dance Studio är en del av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) dansverksamhet. När koreograferna och dansarna Marty Kudelka och Lil Phil

PÅ GÅNG I SV

SEPTEMBER

besökte dansstudion i Lund i maj hade ett 60tal dansare från Skåne, Halland, Blekinge och Danmark slutit upp. De fick vara med om tre timmars inspirerande och lärorik kväll med mycket dans. SANDRA OLSSON, Style

Dance Studio, säger: – Att dansa bakom två så välkända koreo­

grafer är enormt inspirerande, och att de kom till just Lund under sin Européturné är en helt obeskrivlig känsla som betyder jättemycket för dansen i Skåne. Vi ville sätta Lund på kartan och visa att dansstudios kan samarbeta. – Många dansskolor skickade lärare, danscrew och elever till oss för denna workshop

och det var en härlig energi och en enorm glädje bland alla förväntansfulla dansare. Det blev en riktigt lyckad kväll och vi hoppas på att kunna göra om detta igen vid nytt tillfälle om vi någonsin får chansen igen. MEDARRANGÖRER VAR SV

och We Love Entertaiment.«

23 8 6 5 1 2 TIDAHOLM

Tuffa trådar HANTVERK. Gamla

traditioner lever vidare men med nya tekniker. Broderi­ föreningen Tuffa trådar visade sina alster när Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Dimbo fornminnesförening tillsammans anordnade en heldag med hantverk och musik på Storegården i Suntak.

3 GRÄNNA

11 Alla deltagare var med och stickade ”Granna Gränna” TISDAG

2018

HAMMENHÖG Rapsens väg från frö till olja. Workshop på Gunnarshögs gård i Skåne vid fyra tillfällen i september och oktober. Anmälan till sv.se/skaneland. Gunnarshögs gård ligger strax utanför Hammenhög på Österlen och är berömd för sin ekologiska rapsolja. Datum: 13/9, 18/9, 4/10, 11/10.

10 IMPUL S NR 4 201 8

Studieförbundet Vuxenskolans (SV) stickgrupper i Gränna är nu kla­ rar med sitt verk, ”Granna Gränna”. STICKNING. Impuls berättade i förra numret om ett 20-tal damer i Gränna som stickade babysockor, efter en förfrågan från SV och Svenska Downföreningen. Då nämndes också ett annat projekt som stickgrupperna var involverade i. De arbetade med ett verk gjort av stickade rutor 15x15 centimeter som ihopsydda skulle bli en vy över Vättern och Visingsö.

Nu är verket klart och fått namnet ”Granna Gränna”. Det invigdes i slutet av april och hänger i foajén i Grenna kulturgård. Under invigningen bjöds det på mingel med bubbel och tilltugg, musik från Erik Moreau. Monica Brengdahl invigde konstverket. – Alla deltagare i stickkaféerna har bidragit med var sin ruta – ett gemensamt projekt där alla varit delaktiga. Det är folkbildning, det! berättar Anna Lindekrantz, verk- Alla deltagare i SVs stickkaféer i samhetutvecklare i Gränna, SV Gränna har bidragit med var sin ruta Jönköping.« till verket ”Granna Gränna”.


Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4STOCKHOLM

”Piglet” fick folkbildningpris Studieförbundet Vuxen­ skolans medarbetare Kerstin ”Piglet” Wik­ ström fick i år Stock­ holms stads folkbild­ ningsstipendium. PRIS. Husby

gård drivs sedan 2002 av Husby Konst & Hantverksförening som Studieförbundet Vuxenskolan har ett mångårigt samarbete med. Kerstin ”Piglet” Wikström är anställd som verksamhetsledare samt cirkelledare i SV Stockholm.

9 PITEÅ Arbetsmarknads- och kulturborgarrådet Emilia Bjuggren delar ut Stockholms stads folkbildningsstipendium till Kerstin ”Piglet” Wikström.

dåligt rykte. Husby har blivit mitt liv. Här har jag bott och arbetat i mer än 40 år och tänker fortsätta ett bra tag till! Stipendiet delas ut till engagerade och skickliga folkbildare i Stockholm.

SÅ HÄR HETER det bland

annat i motiveringen: ”Hon har med ett brinnande engagemang fått gamla som unga att aktivera sig i olika konstnärliga aktiviteter som keramik, måleri och silversmide. Sam-

tidigt har aktiviteterna för många varit en ingång i det nya landet Sverige. Kerstin ”Piglet” Wikström är en sann eldsjäl som visat hur konst och hantverk kan vara ett verktyg för integration.”« 6 SVENLJUNGA

Jennifer prisad för sitt kulturarbete

HTBQ-krav

PRIS. Kulturpriset

delades ut av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Blekinge samma dag som SV-avdelningen i länet arrangerade en inspirationsdag. I motiveringen heter det bland annat om Jennifer Tònlist att ”hon är

kommun var intresset stort bland högstadieelever för att gå i sommarskola. Den anordnades av Kultur&Fritid och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och pågick i fyra veckor. Det var sjätte året i följd som eleverna kunde gå i sommarskola i Järpen. Syftet är att utjämna utbildningsklyftan bland unga och att jobba med integration. Ulricehamns kommun anordnades en arkeologirunda tillsammans med hembygdsföreningarna och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) på den nationella arkeologidagen. 8

5 BLEKINGE

Jennifer Tònlist har fått kulturpriset i Blekinge för insatser gjorda under 2017.

Plugg på lovet

SOMMARSKOLA. I Åre

ULRICEHAMN. I

FÖRUTOM studiecirk-

lar inom hantverk och konst finns även cirklar i samhällskunskap och matlagning. Flera av de övriga cirkelledarna har internationell bakgrund och är boende i Husby. – Trots att jag arbetat på samma plats i så många år har jag aldrig tröttnat, säger ”Piglet” Wikström. – Husby som stadsdel har fått ett oförskämt

7 JÄRPEN

HBTQ. Pride

en person med brinnande engagemang och en fantastisk ambassadör för burlequedansen och Cirkus Donatella”. Även en hedersutmärkelse delades ut. Det gick till en sann folkbildare – Börje Thuresson från Gammalstorp. FÖRELÄSAREN FÖR dagen hette Kristofer Wåhlander.«

Jennifer Tònlist med segerchecken.

i Svenljunga har gjort avtryck på politikerna. Alla medverkande vid ett panelsamtal var överens om att de behövde lära sig mer om HBTQ-frågor. Oscar Undevall Larsson, RFSL, och Gisella Olsson, Studieförbundet Vuxenskolan (SV), krävde svar från alla närvarande politiker om hur kommunen kan lyfta HBTQ-frågorna lokalt.

Studier i höst

SPF. När SPF Seniorerna

Rönnen hade möte i början av sommaren på stadshotellet fick de information om höstens studieutbud av John Boström, enhetschef på SV. Han berättade bland annat om möjligheten för föreningar att få hjälp med att anordna studieoch läsecirklar.

0

24

korgstämmor har anordnats, inräknat den som var i Järvsö somras. Korgmakare från hela Sverige och från många andra länder kom till Stenegården i Järvsö för att i tre dagar berätta om och visa hur hantverket går till. Arrangörer till korgstämman var Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Västra Hälsinglands slöjdförening.

N R 4 2 018 I MPU L S 11


CIRKEL » CIRKUS GRÄNSLÖS

Cirkus Gränslös startade år 2000 och har turnerat i bland annat Tyskland och Grekland, förutom i Sverige.

VILKEN CIRKUS!

Klas Rudolfsson, cirkusartist, har varit med i Cirkus Gränslös sedan starten.

En mulen måndagseftermiddag får ett skimmer av magi när vi besöker Cirkus Gränslös i kurslokalen på Söder i Stockholm. TEXT ELI ÅHMAN OWETZ FOTO ELIN SAHLIN

A

rtisten Klas Rudolfsson repeterar ett nummer till musik ur ”Jesus Christ Superstar”. Hans balansakt sker i perfekt harmoni med Agnetha Fältskogs röst. Klas har varit med sedan Cirkus Gränslös start år 2000. Det var hans mamma som trodde att cirkus kunde passa honom. Nu, 18 år senare, identifierar han sig som cirkusartist. Numret där Klas vigt och elegant flyttar sig runt i den svajande ringen ser svårt ut för en oinvigd. – Nej. Det svåraste är att tänka ut ett bra nummer, säger han. KLAS FÅR IDÉER till nya cirkusnum-

mer genom att lyssna på musik. Känslan måste vara den rätta. 12 IMPUL S NR 4 201 8

– Det ska komma från hjärtat. Det är viktigt att folk njuter när de tittar. Viljan att möta publiken är något som Cirkus Gränslös ledare Danny Eriksson också framhåller. Artisterna är vana vid att uppträda. Cirkusen har gjort flera turnéer, både i Sverige, Tyskland och Grekland genom ett EU-projekt. – Här finns verkligen lusten i mötet med publiken. Jag skulle säga att de är väldigt bra på det, jämfört med många andra artister man ser, säger Danny. CIRKUSENS VERKSAMHET SKER i form av en studiecirkel. Precis som i alla cirklar är deltagarna med och utformar kursplanen. Till exempel väljer de musiken.

DANNY ERIKSSON

»Här finns verkligen lusten i mötet med publiken. De är väldigt bra på det, jämfört med många andra artister.»

– Numren är en kombination av vad de vill utforska och vad vi ser att de kan utveckla. I en studiecirkel ska det inte vara för mycket prestation, men man ska ändå spänna bågen, säger Danny Eriksson, som är skådespelare och har arbetat mycket med fysisk teater. Han har jobbat med Cirkus Gränslös sedan starten. Cirkusens andra ledare, Maja Asp, började i våras. – Maja har gedigen erfarenhet av att arbeta med cirkus. Hon ger gruppen ny inspiration, säger Danny. CIRKUS GRÄNSLÖS ÄR en studiecirkel för personer med intellektuell funktionsnedsättning inom Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm.«


!

Specia lpris fö rd

Rötterbokhandeln köper

in till

ig som biblio tek

Nyhe

t!

Arkiveringshandbok för släktforskare!

Arkiveringshandbok för släktforskare lyfter fram det du bör göra för att ditt eget arkiv ska bli så bra som möjligt. Boken är ett stöd för dig som skapar arkiv; för ditt eget material och det som finns i din släkt- eller släktforskarförening. I lättläst form lyfts det regelverk som finns fram, och i vilka situationer reglerna gäller. Boken behandlar även nyttan av att planera arkivet i tid och att kasta så mycket som möjligt.

Svenska kvinnor - pionjärer och förebilder I detta häfte har vi plockat ihop ett 30-tal kvinnor som på olika sätt gjort avtryck i historien. Kvinnorna presenteras med biografier, fotografier och en 3-generationers antavla.

Sveriges dödbok 7 (förhandsversion) Du har väl inte missat Sveriges dödbok 7? Dödboken innehåller 11.3 miljoner poster uppgifter om avlidna i Sverige från 1860-2016. Dödboken finns att köpa som DVD-skiva eller USB-minne och fungerar på PC och MAC datorer.

Erbjudande vid prenumeration av Släkthistorisk Forum! Självklart vill du också läsa Sveriges ledande tidning om släktforskning! Smarta tips, spännande nyheter och reportage som hjälper dig att komma dina anor in på livet.

Just n u!

+

Beställer du via nätet får du välja mellan Släktforskarens lilla faktabok 1, 2 eller 3 på köpet. Beställ på nätet: www.genealogi.se/ shf-erbj

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Köper du in till ett bibliotek eller studiecirkel? – Då handlar du till specialpris! Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: e-post: bokhandeln@genealogi.se tel: 08 - 4407550. Välkommen in i Rötterbokhandeln: www.rotterbokhandeln.se


PORTRÄTTET » NICLAS ORRENIUS

Niklas Orrenius, journalist och författare, har ett stort engagemang för demokratifrågor. Samt en stor lust att berätta. 14 IMPUL S NR 4 201 8

»


”Jag är bekymrad över vår demokrati” I två decennier har DN-reportern Niklas Orrenius varit hack i häl på extremister. Han har sett hur de blir till och hur de utomlands drivit ett samhälle mot avgrunden. Men så illa behöver det inte sluta i Sverige. Motmedlet mot extremismen är öppen och sansad debatt om infekterade ämnen som migration liksom omvårdnad av demokratin. Där har Studieförbundet Vuxenskolan en ansvarsfull uppgift, anser han. TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO MAGNUS BERGSTRÖM

N

iklas Orrenius är journalisten som brinner för samhällsfrågor och politik och som inte väjer för extremister. För sina undersökande reportage och reportageböcker har han förärats med flera utmärkelser. För sin femte bok ”Skotten i Köpenhamn. Ett reportage om Lars Vilks, extremism och yttrandefrihetens gränser” tilldelades han 2016 Stora journalistpriset i kategorin Årets röst. Man kan undra huruvida ”medaljen” har en baksida. – Nja, att få sådana fina utmärkelser har ingen baksida. Jag vill vara en duktig skribent och det är helt klart härligt att stå där på Grand Hôtel och ta emot Stora journalistpriset. Men att skriva om extremister betyder att man periodvis får en hel del hat, säger han under promenaden till sitt kontor hos arbetsgivaren där han arbetade i 14 år, Sydsvenskan. Uppenbarligen är han morgonpigg. Klockan är halv

nio och han har redan hunnit göra en hel del research om moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer, som han gör ett längre porträtt om. Han går med raska steg genom Pildammsparken nära Malmös sjukhus, några knölsvanar och grågäss håller till vid parkens stillsamma dammar. En kanin skuttar förbi. Så idylliskt och så diametralt annorlunda än ”svarta bubblan” som han befann sig i under hösten 2015. HATET KOM I samband med reportage om extremister liksom förmenta anklagelser om trakasserier från den rasistiska skribenten med pseudonymen ”Julia Caesar”. Hatstormen nådde sådana nivåer att han och familjen lämnade landet för en vecka. Prövningarna fortsatte när han efter terrordådet i Bataclan i Paris blev ditskickad för att rapportera, och såg eländet efter attacken i vitögat.

N R 4 2 018 I MPU L S 15

»


PORTRÄTTET » NICLAS ORRENIUS

’’

Vi var tvungna att samla in barnens telefoner så att de inte skulle bli uppringda av hatiska nazister. Men det här är undantag, jag går inte omkring och är rädd. – Jag kände att hela hösten var som en svart bubbla. Det var ett lågvattenmärke på hur jag mådde. Han är gift och far till tre barn. När hatstormen pågick lade nazister ut barnens telefonnummer på hatsajter. – Vi var tvungna att samla in barnens telefoner så att de inte skulle bli uppringda av hatiska nazister. Men det här är undantag, jag går inte omkring och är rädd. Mina barn ser att pappa inte är rädd, mamma inte är rädd – så får de en trygghet. De växer upp i en öppen miljö där vi pratar om allt. Jag tycker om att prata om saker, det är motmedlet mot mytspridning och rädsla. Vi säger till barnen att extremister vill illa, men de är inte ute direkt efter oss. Risken att någon skrider från hot till verket bedömer han som relativt liten. Därmed inte sagt att hoten är ofarliga. – De kan förmörka sinnet, den största risken med hatet som jag möter är att jag kan bli beklämd. Men då är det en stor fördel att vara anställd på en så stor tidning som Dagens Nyheter. När det blir för mycket av reportage om extremister kan jag alltid skriva personporträtt om Gunnar Strömmer… DRIVKRAFTEN, SOM VÄGER upp emot risker, är berättar-

lust parat med vilja att förstå hur samhället fungerar. Inte minst hyser han engagemang för demokrati och stort rättspatos, ända sedan uppväxten i Motala. Föräldrarna var samhällsengagerade. Det märkte Niklas dagligen vid middagsbordet. Mamma var polischef och pappa advokat. När den så kallade verkligheten debatterades från respektive yrkesbanas skilda utgångspunkter hettade debatten till. Migration är bara ett litet exempel av många han minns. När mamma ansvarade för handläggning av ett utvisningsbeslut kunde pappa, som representerade flyktingfamiljen, protestera i högan sky mot ett vad han uppfattade som orättmätigt beslut. Ytterligare en komponent närde Niklas samhälleliga engagemang: en våg av bränder av flyktingförläggningar i Östergötland samt närvaron av högerextrema gruppen Bevara Sverige Svenskt (BSS). – Jag tyckte att det var hemskt. I gångtunnlar och på husväggar såg man ständigt rasistiskt klotter från BSS-are. Samhällsengagemanget och berättarlusten ledde så småningom till jobbet med det han kallar ”de stora frågorna”. Sydsvenskan, Expressen och sedan 2013 Dagens Nyheter. – Jag försöker att skriva om det som jag uppfattar som dagens stora frågor – om demokrati, globalisering, extremism och tribalism. TRIBALISM ÄR SPRUNGEN från engelskans ”tribe” som kan

översättas med ”stam” eller ”flock”. Tribalism innebär att man gynnar personer av sin egen flock. Extremismen och tribalismen kan vara livsfarliga och hör tätt ihop, förklarar han. Båda föds ur förvirringen, vilsenheten och osäkerheten som samtidens snabba globa16 IMPUL S NR 4 201 8

lisering har skapat. Med öppna gränser och dito konkurrens kan gårdagens förlorare bli vinnare på samma sätt som gårdagens vinnare lätt kan bli morgondagens förlorare, om de inte förmår att hänga med i den globaliserade konkurrensen. För att sätta stopp för kaoset söker flockdjuret människan meningsfränder att bilda en flock ihop med, en ”ledstång” att hålla i när förändringars vindar blåser snålt. Flocken blir en hemvist som kan skänka ro och ge välbehövlig identitet. Inte sällan uppstår flockbildningar kring radikala teorier om vi och dem, med radikal avhumanisering av dem och förhärligande av vi. I förlängningen kan det leda till hat, hot och spänningar mellan motsatta flockar, men också till sammandrabbningar, terror och folkmord av 800 000 människor, som i Rwanda. Folkmordet i Rwanda 1994 kan te sig något abstrakt för oss i dagens demokratiska Sverige. Men Niklas Orrenius varnar för att vi ska invagga oss i en falsk trygghet. Både extremism och tribalism (flockbildningar) finns också i Sverige. – Faran med tribalismen är att människan inte ser sig som en medborgare bland andra, utan söker sig till en etnisk eller religiös grupp och gör allt för att gynna den egna gruppen. De här olika grupperna lyder egentligen under samma ”lag” och hämtar syre från varandra. ATT HÄMTA SYRE innebär att om en extrem grupp som Sverigedemokraterna (SD) propagerar exempelvis för ett förbud mot böneutrop ger det extrema grupper som sympatiserar med IS i Sverige det bevis de trånat efter för att förstärka denna religiösa flocks sammanhållande myt: Muslimer får inte utöva sin religion i Sverige. Slutsatsen blir att en sann muslim bör ansluta sig till en IS-sympatiserande grupp. Så kan motpoler trigga i gång varandra till en ohejdad eskalering mot avgrunden, som i Rwanda .

w Hur är jordmånen för extremister i Sverige?

– Ganska bra, tyvärr. Samhällsdebatten handlar alltför mycket om att peka ut vilka grupper som anses vara farliga. Det är nu inte bara SD, utan även KD:s Ebba Busch Thor som gör böneutrop i Växjö till en nationell fråga. Att en företrädare för ett av de etablerade partierna framställer generellt muslimer som ett hot bekymrar mig. Därmed blir det lättare för extrema islamister att peka på hur svårt det är att vara muslim i Sverige och kunna rekrytera nya medlemmar. Ja, jordmånen för extremister är bättre än vanligt. Han hämtar andan och fortsätter: – I ett mångkulturellt samhälle som Sverige, med många grupper som positionerar sig mot varandra, kan rivaliserande grupper bygga upp spänningar som kan leda till avgrunden. Även om vi har väldigt långt till ett folkmord så är befintliga spänningar och grupptänkande skadliga för vårt samhälle. Ord och handling hänger ihop. När hat mot exempelvis muslimer dagligen spys ut och göds av etablerade svenska politiker är det skadligt för demokratin. I grund och botten är vår demokrati skapligt stabil

Samhällsfrågor diskuterades redan hemma vid middagsbordet i Motala, där Niklas Orrenius växte upp. Det som ytterliga stärkte hans engagemang i migrationsfrågor var det rasistiska klotter på fanns på väggar och i gångtunnlar.


>> Exklusivt Namn Niklas Orrenius. Ålder 44 år. Gör Journalist och författare. Familj Gift med Emma Kritzberg, som är marin- och sötvattensbiolog vid Lunds universitet. Barnen Rut, 15, Bo, 13, och Åke, 8 år. Bor Malmö. Viktigaste i livet ”Relationer till människor. Det är det som ger livet mening.” Så varvar han ner ”Genom att bo i Malmö, som har ett mindre uppskruvat tempo än Stockholm. Och genom att spela fotboll och basket med mina söner på öde skolgårdar sena kvällar.”

och yttrandefriheten fungerar, betonar han. Men med tanke på de underliggande spänningarna mellan de många extremistgrupperna vore det oklokt att släppa de mörka krafterna utom synhåll. – Jag är faktisk lite bekymrad för vår demokrati. Den är kanske inte lika skör som i en yngre demokrati som Ungern, där Viktor Orbáns regering byter ut domare och begränsar yttrandefriheten. Men vi är inte immuna mot sådant och måste skydda vårt samhälle emot det. Jag gör det genom att berätta om extremister och lyfta fram konfliktytorna. Trots att det skrivs mycket om extremister vet vi fortfarande för lite om deras tankevärldar. Frön till extremism finns långt utanför extremistiska kretsar. Därför är det bra för ett samhälle att se vad vissa idéer kan leda till. ALLT SEDAN DEN stora flyktingvågen hösten 2015 har

migrationsfrågan skapat stora spänningar i samhället. Högerextremister försatte inte tillfället att utvinna politiskt inflytande ur mångas rädsla för att Sverige inte skulle klara av ett sådant inflöde och att nyanlända skulle vara en black om foten för samhällsutvecklingen. Ändå vädrar Niklas Orrenius morgonluft. – Det är en stor skillnad mellan att hata människor som kommer in och att vara orolig för migration. Förr

kunde man bli stämplad som rasist om man uttryckte oro för invandring, nu har det blivit tillåtet att göra det. Det är en bra grej, eftersom denna separation ger en sundare debatt. Extremhögern har försökt att kapitalisera på migrationsfrågan så det är viktigt att fortsätta hålla denna separation för att hålla dem stången. DÄR HAR STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN en ansvarsfull uppgift: att slå vakt och värna om demokratin på alla sätt, inte minst genom studiecirklarna, menar han. – Det vore bra. Det finns en ytlig uppfattning att demokrati bara handlar om val av parti. Demokrati är så mycket mer! Demokrati är rättsstat, fria medier, minoritetsrättigheter, religionsfrihet och mycket mer. Alla svenskar skulle må bra av att få djupare insikter om hur vi kan vårda vår demokrati. Det är också värt att påminna om att bara 13 procent av jordens befolkning har förmånen att leva i en demokrati. Nu är Niklas Orrenius nästan framme vid sitt lilla kontor. Det sista han säger innan han försvinner i väg är rätt hoppingivande. – I grund och botten är jag optimist. Jag tror att svaret på extremisternas hot är detsamma som Jens Stoltenberg besked efter terrorangreppet på Utöya: Mer demokrati!«

N R 4 2 018 I MPU L S 17


SV » CIRKELLEDARE

Folkbildning på Inga Murmäster och Georgios Grigoriadis är två folkbildare i Faluns kommun. De har vitt skilda bakgrunder. Gemensamt är att båda arbetar för Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Dalarna i Falun. TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

I

nga Murmäster har bott i Svärdsjö, en ort med 4 500 invånare, i hela sitt liv. Hon är aktiv i Svärdsjö hembygdsförening, som varje sommar har ett digert program får både lokalbefolkning och turister. Det är allt från föredrag och byvandringar till öppet hus i Gammelgården och midsommarfirande. – Allt vi gör i hembygdsförenin­ gen gör vi i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Falun. Vi får jättebra hjälp med administration och arrangörskap. Jag kollar

alltid med personalen där innan vi startar nya verksamheter. Samlingspunkten för hembygdsföreningen i Svärdsjö är Gammelgården. Där arrangeras Svärdsjökvällar med hantverkare i arbete och prova på-verksamheter för både barn och vuxna. INGA MURMÄSTER ÄR bra på att starta

aktiviteter. Stort i Svärdsjö hembygdsförening just nu är att sy bygdens egen folkdräkt. – Det är många som vill vara med i den kursen, den är mycket populär.

JÄGARSKOLAN

Ett bokprojekt är också på gång. Det är en studiecirkel som läser Erik Lindströms dagböcker. De omfattar åren 1877–1936. – Det är otroligt intressant, berättar Inga. Det finns många gamla uttryck som vi översätter. Det är en hel del om jordbruk vilket vi tror kan intressera många fler än bara lokalbefolkningen. – Det bra med studiecirklar, då ställs det lite krav, säger Inga. GIORGIOS GRIGORIADIS FLYTTADE till

Enviken utanför Falun för fem år se-

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

18 IMPUL S NR 4 201 8


schemat INGA MURMÄSTER

»Det är bra med studiecirklar, då ställs det lite krav.» dan. Då hade han bott i Stockholm sedan 2001 då han kom till Sverige från Grekland. Fotografering är ett relativt nytt intresse. I dag kan han ha studiecirklar och kurser i det mesta som har med foto att göra. – Just nu har det varit populärt med cirklar för äldre som vill lära sig att ta bra bilder med mobiltelefonen, säger Giorgios. – Jag är med i Faluns fotoklubb och det var igenom den som jag fick mitt första uppdrag som kursledare i foto för pensionärer. Då fick jag kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan i Falun. GIORGIOS HAR GÅTT en cirkelledarut-

bildning online på nätet. Han leder grundkurser i foto för allmänheten och börjar alltid med att skapa en god stämning i gruppen. – Jag visar många bilder och kommenterar vad som är bra och vad som är mindre bra. Det brukar vara uppskattat. En bild som inte är så bra kan man ofta rädda med bildbehandling och redigering. Det går vi också igenom. Georgios egen väg till att bli fotograf har varit intensiv. Han har tidigare jobbat och studerat om vartannat men bestämde sig för tre år sedan att börja fotografera. – Jag blev som besatt. Jag höll på med foto både dagar och nätter och försökte lära mig så mycket som möjligt om fotografering. I DAG ÄR han fotograf till yrket och han lär andra hur man tar bilder. Hans egna bilder har fått utmärkelser från bland Riksförbundet Svensk Fotografi.«

Inga Murmäster och Georgios Grigoriadis är engagerade i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Dalarna. N R 4 2 018 I MPU L S 19


SATIR » HANS LINDSTRÖM

Hans Lindström har ritat tusentals hundar genom åren. Som den här…

…och den här, lite fräckare.

VÄRLDEN, ENLIGT HANS LINDSTRÖM

”Jag vill röra om i grytan” I över 20 år har satirtecknaren Hans Lindström attackerat det politiskt korrekta. Han har blivit polisanmäld, JK-anmäld och fått hatbrev både från New York och Tel Aviv. – Men folk verkar gilla vad jag gör. Det har något slags terapeutisk verkan både på mig och läsarna. TEXT JACOB HÄRNQVIST FOTO JOI GRINDE

A

tt kliva in i Hans Lindströms hem i Lund är som att kasta sig in i ett kreativt kaos. Här trängs filmer, böcker, affischer och kamerautrustning om utrymmet. Mitt i smeten finns också hundarna Primus, Teddy och Vosse som möter oss med glada skall. Även Hans ger ett harmoniskt intryck när vi slår oss ner i två fåtöljer i vardagsrummet. Inga djävulshorn i pannan, inga klövar på fötterna. Även om det är just den bilden han 20 IMPUL S NR 4 201 8

framkallar hos många. För bakom den fredliga framtoningen finns en tecknare som kan konsten att skapa reaktioner. – EN GÅNG SKICKADE någon ett argt mejl för att jag hade jag ritat en japan med sneda ögon och utstående tänder. Men så brukar man rita japaner. Man måste jobba med klichéer. Jag är så otrolig trött på att behöva försvara mig. Jag har svårt att tänka mig någon som är mindre rasistisk än jag.

Arga brev och mejl är dock ingenting som får Hans att tappa fart. – Nej, jag vill skapa debatt. Jag vill röra om i grytan, hitta de ömma punkterna. Jag gillar att ifrågasätta den rådande ordningen. Och det finns ju alltid ämnen som är mer tacksamma än andra. Islam och feminism är bland de mer känsliga. Ibland så känsliga att det tagit stopp, inte för Hans utan för tidningarna. – Det har hänt flera gånger att redaktörerna har skrattat högt åt

»


Hans Lindström är en satirtecknare som kan konsten att skapa reaktioner. Han gillar att provocera men är ingen envis bråkmakare. N R 4 2 018 I MPU L S 21


SATIR » HANS LINDSTRÖM

’’

Jag kan komma på en idé på kvällen, skissa fram den i blyerts på natten och tuscha den nästa dag så att den blir klar. Det handlar om kanske tre timmars jobb om dagen. Resten av tiden läser jag skönlitteratur och kollar film. Och bråkar med min fru. Det är bra att bråka. Det är väldigt innovativt. Missförstånd kan vara bra för att lära sig se nya synvinklar och perspektiv. bilder jag gjort men inte vågat publicera dem. Jag vet eftersom jag varit på plats på redaktionerna när det hänt. Det är intressant eftersom det här ytterst handlar om vad man får tänka och säga. Det handlar om yttrandefrihet. MED 15 SERIEALBUM och 8 000 teck-

ningar bakom sig har Hans hunnit roa och oroa en hel del männis­kor genom åren. Men hur började egentligen alltihop? – I korta drag gick jag i skolan tills jag var 18 och sen var jag svetsare och betongarbetare i 18 år. Därefter skolade jag om mig till lärare i svenska och engelska. När jag var färdig insåg jag att jag inte ville undervisa en massa snorungar, så jag började plugga litteraturvetenskap i stället. Resultatet av studierna blev en doktorshatt år 1993. Lindströms aka22 IMPUL S NR 4 201 8

demiska karriär verkade utstakad. Vilket genast gjorde den överflödig. – Den akademiska världen var alldeles för underlig och inkrökt. Jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen, men så plötsligt kom jag på det. Jag hade ju alltid tecknat, och en gång hade jag visat några teckningar på en herrmiddag. Killarna vek sig av skratt. En natt låg jag och tänkte på det och insåg att jag ju kunde bli satirtecknare. EN UTMANING SÅ god som någon. Kanske lite väl god, menade delar av omgivningen, som framförde argumentet att chanserna till försörjning var rätt små. Det var något som inte hindrade Hans det minsta. – Jag satte igång med världens fart och tecknade en massa teckningar. Jag skickade dem till en massa tidningar – och blev refuse-

rad. Men jag fortsatte och fick till slut napp på studenttidningen Lundaliv. Sedan började Arbetet köpa. Och tidningen Hundsport. I DAG SÄLJER HANS teckningar till ett 20-tal tidningar. I genomsnitt blir det en såld teckning per dag. Och det är inte han som skickar runt dem längre. – Nej, nu är jag så etablerad att tidningarna ringer självmant. Jag har ju hemsidan som säljkanal också. Där har jag runt 100 000 besök i månaden. Ofta när jag lagt ut en färsk teckning händer det att en redaktör ringer och vill köpa den. Det är ett trevligt förhandlingsläge. Man klämmer ut så mycket pengar man bara kan i det läget. Idéerna kommer från vardagslivet. Sånt som Hans ser och lägger märke till, helt enkelt.


– Det kan vara relationer eller nyheter eller vad som helst. Jag kan komma på en idé på kvällen, skissa fram den i blyerts på natten och tuscha den nästa dag så att den blir klar. Det handlar om kanske tre timmars jobb om dagen. Resten av tiden läser jag skönlitteratur och kollar film. Och bråkar med min fru. Det är bra att bråka. Det är väldigt innovativt. Missförstånd kan vara bra för att lära sig se nya synvinklar och perspektiv.

Det handlar mycket om hundar i Hans Lindströms liv. Hans har medverkat i och berättat om sitt hundintresse i tidningen Hundliv.

SEDAN FÖLJDE EN cairnterrier. Efter den kom foxterriern Lennart. – Han var också dum i huvudet men snäll och trogen. Honom köpte vi också av en dam på landet. Jag ville ha en killerdog som kunde jaga katter och döda råttor. Lennart var för feg och dum för det. Bortsett från en gång när han faktiskt lyckades döda en råtta i tvättstugan. Se-

ÄVEN OM HANS gillar att röra om i gry-

tan och provocera är han långt­ifrån en envis bråkmakare. Många teckningar handlar om något så oskyldigt som hundar. Vilket blivit något av ett specialämne genom åren. – Till Hundsport har jag ritat runt 2 000 bilder sedan 1992. Nu har de bytt redaktör och köper inte in mina grejer. Det är ju synd, men det började också bli svårt att variera teckningarna efter så lång tid. I hundteckningarna skämtar jag om saker som hundägare fattar men som inte är så begripliga för andra. Att Hans ritat så många hundteckningar är ingen slump. Han har själv haft hund sedan tonåren.

– Och sedan har min fru Lotta och jag haft hund tillsammans sedan mitten på 70-talet. Den första var helt bombad i huvudet och troligen inavlad. Vi köpte den av en gammal dam som bodde på landet. Svärfar fick ta över hunden och den levde ett skönt pensionärsliv hos honom.

dan kom Primus, Teddy och Vosse som vi fått tag på via en förmedling för rumänska gathundar. HUR ÄR DET då med inspirationen? Så

här långt in i livet har ju Hans passerat den gängse pensionsåldern. Och efter sju hundar, tre decennier och 8 000 teckningar borde det vara svårt att hitta nya vinklar och idéer. Något som Hans inte håller med om. – Nej, det här är inte så svårt. Jag behöver inte anstränga mig särskilt mycket. Världen är alltid ny och det går alltid att se nya saker. Det är som om världen spelar upp en revy som aldrig slutar, en revy som är lika lång som mänskligheten. Världen visar sig för mig och jag ritar av den.«

>> Hans Lindström w Namn: Hans Lindström. w Ålder: 68. w Bor: Lund. w Familj: Lotta 68, sjuksköterska. En son på 42 år och en dotter på 32. w Intressen: Film, skönlitteratur och hundar.

Hans på daglig promenad med sina hundkompisar.

N R 4 2 018 I MPU L S 23


POLITIK » BLI EN LÄTTLÄST POLITIKER

24 IMPUL S NR 4 201 8


”Vi är i slutet av beredningen av utredningsdirektiven”, sade Morgan Johansson i Rapport 2017… FOTO: YLVA BJELLE

…men han kunde ha sagt så här, enligt Bli en lättläst politiker: ”Snart har vi bestämt oss för vad utredningen ska få i uppdrag att göra. Morgan Johanssons kollega Tomas Eneroth tog emot uppmaningen av Sofia Johansson i Almedalen i somras. FOTO: YLVA BJELLE

Du skulle ha sagt så här, ministern…

Inför valet var det mycket prat om primärvård. Varför inte säga vårdcentral istället? Ylva Bjelle lär politiker att prata och skriva på begriplig svenska. I Almedalen i somras fick infrastrukturminister Tomas Eneroth en språklektion av Sofia Johansson. TEXT MATS NILSSON N R 4 2 018 I MPU L S 25


POLITIK » BLI EN LÄTTLÄST POLITIKER

”Jag har förståelse för att Malmöborna tycker att det får vara slut på våldsjusticen.”

”I promemorian föreslås att skatte­nedsättningen för förbrukning av el i datorhallar utvidgas”.

Statsminister Fredrik Reinfeldt, 2012

Finansmarknadsminster Per Bolund, 2017

Y

lva Bjelle är statsvetare och journalist. I januari i år hade hon manus klart för Studieförbundet Vuxenskolans (SV) satsning på kampanjen Bli en lättläst politiker. Under politikerveckan i Almedalen i Visby i somras fick hon tillsammans med SV-medarbetare möjlighet att fråga politiker på plats om de verkligen inte kan uttrycka sig tydligare än vad de ibland gör. – Mycket kan sägas mycket enklare än det politikerspråk som vi alla har hört. Det finns skräckexempel på uttryck som används i debatten som inte ens välutbildade personer förstår, säger Ylva, som till vardags är redaktör på halvtid på Dyslexiförbundets tidning Läs och skriv. Övrig arbetstid ägnar hon åt sitt företag Bjelle Media AB och att hjälpa företag att bli mer tillgängliga via branschorganisationen Svensk Tillgänglighet, där hon är ordförande.

år på skolbänken och ett halvt års praktik. Ute i arbetslivet igen blev det en rad arbeten inom medievärlden. TV 4 Nyhetsmorgon och Sveriges Radio var några av arbetsplatserna. – Jag längtade efter att få börja skriva igen, säger Ylva, som har kontoret hemma i villan Jakobsberg nordväst om Stockholm. – Jag började skriva för tidningen Allt om hjälpmedel och det gav mig mycket att tänka på när jag skulle skriva, för att texten skulle vara lättläst och ha rätt tonfall kring funktionshinder. YLVA BLEV KOMMUNIKATÖR för ett tre-

årigt EU-projekt om funktionsnedsättning och arbetsmarknad. Hon skrev ansökan till EU. Projektet fick

FÖRE VALET VAR Ylva med och under-

sökte hur tillgängliga vallokalerna var. Inför det förra valet 2014 drev SV kampanjen Mitt val. Undersökningar visade att åtta av tio personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte röstade, trots att det är deras rättighet. Kjell Stjernholm, verksamhetsutvecklare på SV, tog kontakt med Ylva inför årets SV-kampanj Bli en lättläst politiker. Ylva kan det politiska språket efter flera år i den politiska hetluften, bland annat som pressekreterare åt Kristdemokraternas förre ledare Alf Svensson 1998 och som borgarrådssekreterare i Stockholm stadshus i fyra år.

26 IMPUL S NR 4 201 8

MÅNGA KVÄLLAR HAR Ylva antecknat det som politiker sagt i nyhetssändningar i radio och tv. Inget som hon tar som exempel på krångligt språk är påhittat – det finns alltid en politiker i verkligheten som sagt just det. I Almedalen i somras fick några av politikerna svara på vad de egentligen menade med sina uttalanden. SV-medarbetare och personer med funktionsnedsättning gick ut på gatorna med plakat och träffade politiker. – Morgan Johansson (S), justitieoch integrationsminister, blev ställd när han först trodde att han inte alls sagt det vi visade på ett plakat. Men det hade han. Han lovade att bättra sig. – När jag under Bokmässan 2017 deltog i en debatt med politiker fick jag höra att politiker ibland svävar ut i obegripligheter därför att det inte har något bra svar eller för att det inte är förankrat i partitoppen. YLVA BJELLES KURS Bli en lättläst

NÄR DET BLEV majoritetsskifte i stad-

huset 2002 sökte Ylva till Journalisthögskolan på Stockholms universitet. Hon gick den så kallade akademikerlinjen som betyder ett

25 miljoner kronor. Det var ett projekt inom Handisam, en myndighet som gick upp Myndigheten för delaktighet, MFD. – Så jag har sakkunskap inom områden som funktionsnedsättning, politik och att skriva. Att skriva lättläst passar mig precis. – I år är det extra viktigt för myndigheter att bland annat göra tillgängliga hemsidor på webben. Den 23 september börjar den nya lagen om tillgänglighet att gälla inom EU. Det som är skattefinansierat ska också vara tillgängligt för alla. – Dessutom finns redan FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ylva Bjelle och SV ligger bakom kursen Bli en lättläst politker, som finns på SVs hemsida. FOTO: XX

politiker finns online på Studieförbundet Vuxenskolans (SV) hemsida. Vem som helst kan gå in och lära sig att skriva bättre och enklare svenska. På onlinekursen finns några ex-


Ylvas bästa tips – så skriver du på lättläst svenska Ylva Bjelles tips från onlinekursen ”Bli en lättläst politiker” hos Studieförbundet Vuxenskolan: w Ta fram ett fotografi på den du skriver för. w Använd du-tilltal. w Läs hela texten för att få en överblick. Kanske behöver du stuva om och förkorta. Skriv det viktigaste först. w Börja på ny rad ofta. Gör frasering som i en luciavers. w Dela upp långa krångliga ord i flera mindre ord, som i korsord. w Förenkla utan att ta bort sammanhanget. w Förklara en krånglig mening i ett helt nytt stycke. w Text och bild ska höra ihop. w Visualisera – använd bilder, skisser, film och rekvisita. w Ge konkreta och förklarande exempel, som svarar på frågorna ”hur?” och ”på vilket sätt?”. w Sätt saker i sitt sammanhang (till exempel landet Sudan, partiet Junilistan). w Förklara ett budskap på flera olika sätt, som en retoriker. w Förklara liknelser, metaforer och uttryck. w Läs det du skrivit högt och reflektera – är detta en lagom mängd text för personen på bilden? w Låt någon oinsatt testläsa.

empel på hur man inte ska prata som politiker. Var och en har möjlighet att fylla i sin egen översättning innan man tar del av Ylvas. TILL EXEMPEL SA statsminister Fred-

rik Reinfeldt 2012: ”Jag har förståelse för att Malmöborna tycker att det får vara slut på våldsjusticen.” – Lite enklare kan man säga: Jag förstår att de som bor i Malmö inte vill ha mera våld, säger Ylva. Ylva tar ett annat exempel, som också finns i onlinekursen Bli en

lättläst politiker. Det är finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som 2017 säger: ”I promemorian föreslås att skattenedsättningen för förbrukning av el i datorhallar utvidgas”. Ylva Bjelle säger: – Han menar förmodligen att den som har en datorhall ska få lägre elskatt. – Jag tror att det kan vara nyttigt för nyvalda att verkligen från början satsa på att bli förstådda. Det ökar trovärdigheten och fler kan ta del av budskapet.«

Några av dem som uppmanade politiker i Almedalen att uttrycka sig tydligare med hjälp av Bli en lättläst politiker: Kjell Stjernholm, Sara Nyrén och Viktoria Härlin bakom Sofia Johansson. Pia Hederstedt, SV Gotland (ej med på bild), var en drivande kraft i Bli en lättläst politiker under Almedalsveckan.

w Använd aktiv form. Passa dig för passiv form. w Skriv som en journalist – vad är grejen? w Använd rekvisita. Tänk: Hur gör vi roligare tv? w Du måste stryka, annars blir det för långt. w Skippa siffrorna eller sätt dem i ett sammanhang. w Använd luftig och tillgänglig formgivning. w Börja testa.

FOTO: YLVA BJELLE

N R 4 2 018 I MPU L S 27


POLITIK » MITT VAL

Emilia Otterstam, demokrativägledare i Falu kommun, Lovisa Bergqvist, Studieförbundet Vuxenskolan, och Anette Frank från SärVux stod bakom Mitt Val i Falun inför valet.

Politikerna ställdes Drygt en vecka före valet ställdes kommunpolitikerna i Falun mot väggen i en utfrågning i Mitt val. Mitt val är träffar som anordnats i hela landet för att få fler att rösta. TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

E

n efter en anländer åhörarna till mötesrummet på andra våningen i stadsbiblioteket i Falun. Det blir ett 20tal personer som är på plats för att möta sina lokala politiker. Alla partier har representanter med på mötet utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De var inbjudna med kom inte. Innan mötet börjar berättar Falu kommuns demokrativägledare Emi-

28 IMPUL S NR 4 201 8

lia Otterstam om vikten av att rösta och hur det går till. – Valhemligheten är en del av vår demokrati, säger Emilia Otterstam när hon gått igenom hur man röstar och svarat på frågor om det. – Ingen behöver berätta för någon annan vad man röstat på även om de frågar. ARRANGÖRER AV MITT val i Falun är

Studieförbundet Vuxenskolan, Sär-

Vux och kommunens demokrativägledare. Elever från gymnasiesärskolan, anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar och lärare är några av dem som är mest aktiva utfrågare när ordet släpps fritt. Då har varje partis företrädare fått prata i några minuter om vad deras parti vill göra för kommunen om de får tillräckligt många röster i valet. När frågorna kom att handla om


Politikerutfrågning i Falun i Mitt val. Från vänster Mattias Ohlson (L), Anna Fält (S), Joakim Storck, (C), Richard Holmqvist (MP) samt Catharina Hjortzberg-Nordlund (M) och Katarina Gustavsson (KD).

mot väggen vardagen för flera av åhörarna med funktionsnedsättning blev politikerna ibland ställda. Det var inte så många av dem som visste vilka regler som gäller. DE BLEV FÖRVÅNADE när Johannes

Sköns, Falun, frågade om internetuppkoppling. Han bor i ett gruppboende och måste logga in på Falu kommuns hemsida som gäst för att komma ut på nätet. – Jag är inte gäst i Falun, jag bor här, säger han. Han fick medhåll av flera andra som tyckte det var konstigt. Det tyckte också politikerna. – Tillgänglighet är viktigt. Jag tycker det är konstigt att det inte

finns ett trådlöst nätverk till alla rum, säger Johannes Sköns. Ulrika Hedvall är lärare på särskild utbildning för vuxna inom den kommunala vuxenutbildningen. Hon hade samlat ihop frågor från sina elever. Ingen av politikerna visste varför det kostade olika mycket för den som ska åka med färdtjänst till jobbet och den som ska åka till skolan när båda omfattas av LSS – lagen om särskilt stöd för funktionshindrade. Eller varför man måste Johannes Sköns, binda sig för en lång hyrtid Falun, efterlyste ett för vissa hjälpmedel om man trådlöst nätverk till bara vill hälsa på en kompis gruppboendet.

en kväll. Fler möjligheter att studera och utvecklas efter gymnasiesärskolan efterlystes. Som det är nu är det stopp för vidare utbildning. Ett råd var att höra med folkhögskolor som kan anpassa utbildningar och där man kan studera i sitt eget tempo. FALU KOMMUNS HEMSIDA fick kritik för att det var svårt att hitta kontakuppgifter på den. Politikerna lovade att en ny och bättre hemsida för kommunen är på gång. När mötet avslutades fick politikerna en stor applåd för att de kom och svarade på frågor. Demokrativägledare Emilia Otterstam och Lovisa Bergqvist från SV tycker att mötet gick bra. – Vi skulle behöva ha deUlrika Hedvall, lämokratidagar oftare, anser rare, hade samlat båda två. Även mellan vaihop frågor från len.« sina elever.

N R 4 2 018 I MPU L S 29


LITTERATUR » SVs FÖRFATTARPRIS

Linnea tar priset ”Det är ärofyllt” Nu är det klart! Linnea Axelsson får Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2018. Bland tio nominerade författare var det hennes roman ”Aednan” som tilltalade juryn mest. TEXT MATS NILSSON

L

innea Axelsson är glad och stolt över att få SVs författarpris: – Det är ärofyllt. Jag var glad redan över att vara nominerad. Att få författarpriset betyder mycket. Det betyder också väldigt mycket för mig att samer kommit fram till mig och berättat att de läst boken och att de tyckte om den. – Det är ett material jag haft i mig länge, säger Linnea Axelsson. Formatet och rytmen i texten växte fram efterhand. Priset delas ut i anslutning till Bokmässan i Göteborg den 27–30 september. Prissumman är 50 000 kronor.

SVs FÖRFATTARPRIS HAR delats ut sedan 1954, då det hette Landsbygdens författarpris. Priset ska gå till en författare i början av sin karriär och som ”speglar nutidens landsbygd”. De övriga nio nominerade författarna till Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2018 var: w Linnea Axelsson: ”Aednan” Linnea Axelsson är född 1980 i Porjus, Norrbotten, och bor i Stockholm. Hon har studerat humaniora vid Umeå universitet och disputerade 2009 på en avhandling i konsthistoria. 2010 debuterade hon med ”Tvillingsmycket”. w Kerstin Bengtsson: ”Åkes värld” Kerstin Bengtsson har sedan 1980 mer eller mindre regelbundet återvänt för att med sin kamera skildra hur ”Åke på Myren”, mossens ägare, levde och vad som hände med bilarna. Den digra dokumentationen har nu resulterat i en reportagebok

30 IMPUL S NR 4 201 8

som skildrar bilarnas förfall på mossen. w Jessica Blomberg: ”Maratonblod” Jessica Blomberg är från Ljungby. ”Maratonblod” är hennes debutroman. w Anki Edvinsson: ”Lust att döda” Anki Edvinsson är journalist, programledare och moderator. Hon har läst Skrivarakademiens ettåriga utbildning för blivande författare och studerar till kriminolog. Nu de-

Kerstin Bengtsson.

Jessica Blomberg.

Anki Edvinsson.

Stina Jackson.

Agnes Lidbeck.

Axel Lindén.

Göran Magnusson.

Elin Olofsson.

Elin Willows.

buterar hon med den första delen i en planerad deckarserie som ska utspela sig i Umeåområdet – ”Lust att döda”. w Stina Jackson: ”Silvervägen” Stina Jackson, född 1983, är uppvuxen i Skellefteå och bor i Denver, USA. ”Silvervägen” (2018) är hennes debutroman. w Agnes Lidbeck: ”Förlåten” Agnes Lidbeck är född 1981 och bor i Stockholm. – På dagtid arbetar jag som analytiker, kvällarna är upptagna av tre barn. Det blir alltså nätterna och andra små pauser som finns kvar för att skriva, säger hon. ”Finna sig”, hennes romandebut från 2017, är ett resonemang kring och undersökande av kvinnoroller. w Axel Lindén: ”Fårdagboken” Axel Lindén, född 1972, bor med sin familj på en gård i Östergötland. ”Fårdagboken” är hans debut. w Göran Magnusson: ”Storbondens pipa” Göran Magnusson är uppvuxen i Malmö, yrkesverksam som agronom, copywriter och journalist. Han är bosatt i Lund. w Elin Olofsson: ”Krokas” Elin Olofsson bor i Östersund och Offerdal i Jämtland. Hon debuterade 2013 med romanen ”Då tänker jag på Sigrid”. w Elin Willows: ”Inlandet” Elin Willows är kulturjournalist bosatt i Finland, där hon arbetar på Yle, finsk public service. ”Inlandet” är hennes debutroman.«

SV på Bokmässan – se sidan 33


Beredd att kliva på segertåget… Linnea Axelsson vinner SVs författarpris i år.

FOTO: SARA MAC KEY/BONNIERS

N R 4 2 018 I MPU L S 31


Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Det goda samhället är även individens ansvar SV GÖTEBORGSREGIONEN SYDOST (ALINGSÅS, LERUM, PARTILLE OCH MÖLNDAL) SATSAR EXTRA PÅ FÖREDRAG OCH STUDIECIRKLAR MED TONVIKT PÅ DEMOKRATIFRÅGOR. ”VI SER TENDENSER I SAMHÄLLET SOM VILL GÅ BAKÅT I STÄLLET FÖR FRAMÅT”, SKRIVER JOHAN EKLUND, VERKSAMHETSCHEF I SV GÖTEBORGSREGIONEN SYDOST. STUDIEFÖRBUNDENS primära uppdrag är att verka för en god demokrati i samhället. Det gör vi genom att skapa olika mötesplatser och verksamheter där vi ger många möjlighet att utvecklas och ta del av kunskaper inom olika områden. Vi har en serie med föredrag om demokrati och aktiveringscirklar kring samma ämne. Det är särskilt angeläget med demokratifrågor just nu. Vi har länge tagit demokratin för given, och de fri- och rättig­heter den ger lite för självklara. Nu ser vi tendenser och rörelser i samhället som vill gå bakåt i stället för framåt. Man ifrågasätter den demokratiska modellen. Men även om demokratin ibland kan upplevas som lite trög och beslut inte går ens egen väg känner vi ingen bättre styresform i dag. VI HAR LYCKATS få några kända

och välrenommerade samhällsforskare att ge sin syn på hur det svenska samhället fungerar i dag i stort och smått och hur vi kan vitalisera demokratin. Vi har alla ett ansvar för att demokratin vårdas och utvecklas. Alla bör sätta sig in i samhällates frågor och bidra, efter sina förutsättningar, till att skapa ett hållbart samhälle där alla kan känna trygghet nu och för framtiden. 32 IMPUL S NR 2 201 6

SV Göteborgsregionen Sydost har haft en rad föredrag för allmänheten med demokratifrågor i fokus.

Det är lätt att skylla mycket på våra politiker men vi kanske har drivit den representativa modellen lite för långt där den enskilde måste återta lite mer av ansvaret för att skapa det goda samhället. Nyligen kom ett förslag från några före detta näringslivstoppar att landet skulle styras av en särskilt utvald elit. Det skulle trots eventuell sakkunskap fjärma folk ytterligare från samhällets beslutsfattande i stället för att skapa mer delaktighet och engagemang. Därför satsar vår avdelning förutom föredragsserien på cirklar som vi kallar ”De-

mokratisera Demokratin” som vi startar efter föredragen och de insikter som dessa gett. VAD KAN DÅ SV göra för samhäl-

lets utveckling? Jag tror att vi har en resa att göra tillsammans för att återställa förtroendet för delar av samhället. Man måste fokusera på samhällets basfunktioner och kärnverksamhet först och se till att dessa fungerar. Där har vi mycket av förtroendefrågan. Sedan måste vi lösa klimatproblemen, annars blir allt annat sekundärt. Vi i SV får ta fasta på de människor som är engagerade

och stärka dem och deras organisationer. Men vi måste också försöka nå de människor som hamnat lite utanför och bredvid dagens samhällsbygge. Många känner i dag oro och maktlöshet. Vi kan ge dem redskapen och stärka dem för ökad delaktighet. Johan Eklund VERKSAMHETSCHEF STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN GÖTEBORGSREGIONEN SYDOST (ALINGSÅS, LERUM, PARTILLE OCH MÖLNDAL)


SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Psykisk hälsa tema på Skåneveckan Årets Skånevecka med temat psykisk hälsa arrangeras 8–14 oktober. Rekordmånga arrangö­ rer deltar. PSYKISK HÄLSA. – I

år är det fler arrangörer med och bidrar än vad vi sett tidigare, samtidigt som det är något färre programpunkter än förra året. Det är en välkommen bekräftelse på att vi samverkar i allt större utsträckning, kommenterar Jenny Sjöö, projektledare för Skåneveckan hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Närmare 50 arrangörer kommer tillsammans under veckan att erbjuda ett 80tal olika arrangemang i form av Jenny Sjöö. föreläsningar, filmvisning, konserter och mycket mer. Skåneveckan för psykisk hälsa uppmärksammar olika aspekter av psykisk hälsa och syftar till att skapa öppenhet och förbättra attityder kring psykisk ohälsa. Den arrangeras för nionde året i rad. SV har uppdraget att samordna och utforma programmet, som består av ett stort antal programpunkter som arrangeras av fristående aktörer.«

Den 27–30 september är det åter dags för Bokmässan och SV är på plats. Det blir bland annat prisutdelning av SVs författarpris.

Kändistätt på mässan I Studieförbundet Vuxenskolans monter på bokmässan i Göte­ borg den 27–30 september blir det fullt program i fyra dagar. BOKMÄSSAN. Omkring 60 programpunkter ska avlösa varand­ra i SVs monter C05:01. Fokus ligger bland annat på namnkunniga författare, lättlästa politiker och samtal om medias roll i valrörelsen. Det finns något för alla – från trädgård och hantverk till politik och samhällsdebatt. Författarlistan på dem som berättar om sina böcker är lång.

Elisabeth Åsbrink.

Dick Harrison.

Som exempel kan nämnas Arkan Assad, Elisabeth Åsbrink, Håkan Nesser, Dick Harrison och Jonas Gardell. Hela monterprogrammet hittar du bland annat på Studieförbundet Vuxenskolan Göteborgs hemsida. «

Jonas Gardell.

FOTO: THRON ULLBERG

Seminarium om demokrati

Skiftande skörd av honung

Bygdegårdarna satsar ungt

SEMINARIUM. FNV,

BIODLING. Svenska

BYGDEGÅRDAR. I

Förbundet Nordisk Vuxenupplysning, har haft en seminariedag i Stockholm om demokrati. Det handlade om demokrati i relation till fake news och sociala medier. Anna Felländer pratade om bland annat om framtidens digitalisering. Det hölls också ett panelsamtal som leddes av journalisten Wivan Nygård-Fagerudd. Joar Forsell och Magnus Ek, ordföranden i Liberalernas respektive Centerns ungdomsförbund, diskuterade hur folkbildningen i Norden tillsammans kan arbeta för att sprida våra gemensamma demokratiska värderingar. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är som enda svenska studieförbund medlem i FNV. Källa: Föreningen Nordisk Vuxenupplysning

Bins medlemmar ser väldigt olika resultat av årets skörd av honung. Det är allt från rekordskörd i Småland till att bina i några samhällen svultit ihjäl på Öland. Sjukdomsangrepp från varroa och amerikansk yngelröta kan decimera samhällena på vissa håll medan god tillväxt hos andra odlare kan leda till många nya avläggare och fler samhällen. I mitten av september har de flesta invintrat sina bin. Den sista dragväxten brukar vara ljung. Antalet biodlare i Sverige ökar stadigt sedan 2009 – en positiv utveckling. I dag importerar vi i Sverige hälften av den honung vi konsumerar. Källa: Svenska Bin

början av juni hade Bygdegårdarnas Riksförbund förbundsstämma. En enig stämma sade ja till en ny vision för framtiden och en plan för att engagera fler unga i bygdegårdsrörelsen. Per Lodenius omvaldes till förbundsordförande. Eva Karin Hempel är Studieförbundet Vuxenskolans (SV) representant i styrelsen. Förbundets högsta utmärkelse guldplaketten delades ut till Hillevi Sandström, Norrbotten, Lars Gustafsson, Södermanland, och Kerstin Marquardt, Västerbotten. Det nyinstiftade miljöstipendiet tillföll Carina Hellström, Skaraborg. Årets bygdegårdsförening blev Oppmanna-Vånga norr om Kristianstad. Källa: Bygdegårdarnas Riksförbund N R 4 2 018 I MPU L S 33


KULTURKRYSSET RINGLA SLUTAR SNUSA STÖTTAR MAST

BOK AV A 2016

SITTER LÄRARE VID

TILLTAL

ROTAT DELAR DAG MED VIDAR

SATTE P FÖR HORN

FÖRSMÅTT

BANDERAS

KNATTE FILMISK WEST FERNISSA

ARGON I KEMIN HAR SKÄRM ORDNINGSFÖLJD

DEL AV UK SLAG GÖR DET HETT

RYSKT MEDHÅLL

FALKMAN DE TVÅ FÖRSTA

GAV KRITIK KANTADE BOK AV A 2017

SÅS I BLÅSINSTRUMENT ÖSELBO

KHAN

DRIVS MED DEN BAKAS I

KÖR TILL

SAMLAR GAMLA

GLORIA

EFTER RE

ERÖVRAR

BÖJELSE

SMAKSÄTTER OUZO

LAND I ROMAN KAN ARMÉ GÅ TILL MILNE

LÖPER MAN LINAN LAGER

FATTIGDOM FINFÖRDELAD

KING COLE MAX I TRIO

ÄLDRE MÅTT GOLFAS VID

RULLE VÄSSAS PÅ PENNA

BOK AV A 2018 HÄPET UTROP

VID SMÄRTA

STICKAD RUNT KARDA LEE SOM REGISSERAR

ASLANS VÄRLD KÄND LENA

FÖLJER SPÅR

Vinn bok av Linnea Axelsson Dags för höstens första kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 oktober. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 4/18”. Tre vinnare får var sitt exemplar av boken ”Aednan”, av SVs författarprisvinnare Linnea Axelsson.

M S E T K A L B L L I I C A S K A R E A R T O T

FIRAS HON I LÄNGRE FRAM

DRESSERADE LISTAS DAGAR I

LITER

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 2/2018 Mona Rosell, Solna, Kerstin Sjönnerhem, Sätila, och Carina Wahlund, Johanneshov.

Namn

D A U N M P A R K

BRICKSPEL

FATTIGA ÄR KULTING

VILL GIRIG HA

LÄGGS MED KORT

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 4 201 8

S M I M A R R I E B L U B A T A K C E N T

DET SKER HANDEL PÅ ÄR GRUPPENS TRUMMIS FÖDD I

MAN I HAVANNA LÖÖFS PARTI KORT

AVGÖRANDE

ÄR I TOPP

T O R G E T

MER VITAKTIG FÖRLEGAD

SPÅR

MILLIMETER

MÅNGEN I KORSORD LISTEN

STELNAR RUNT SKADA FULT

BÖRJA VARA MORALISKT FÖRKASTLIG

STRUNT

N O E U T G I N S E K N B R A

DIREKTSÄND PRATSÅNG

SAADE DEN BAKAS DET I

DEN ÄR BRED I STADEN LETT

BYGGS MED

R A P

FIKAS PÅ FÅR ÄPPLEN

A P E L

AI A OCH O GNÄGG

GAV KRITIK LUFTIG ORDDEL

BOCK

B A N A L

ÖGONPLÅGA SÖNDER

A V

SNODDE SAMLAR BÖNDER

L R F

TYGBIT LEE SOM REGISSERAR

© Bulls

OKLÄDD

GÅR DET UNDAN I

FULT

T R E P R E O A O L N D R A T A R R A A P I R R O G I A A S S A D E S E T A P P G A T A A R E N T R A

INTETSÄGANDE

MAX I TRIO

HETER GRUPPENS SÅNGARE

TILLDELAS DENNA GRUPP I ÅR

J A M E S H E T F I E L D

A N G E

STORA FÖR KONSERTER

STÖR I LACKEN RÄNNA RUNT

RETAR I NOSEN SKOGSHÖNS

EN RAPACE JA I MOSKVA

LADDAS NED TILL IPHONE LIKNAR F

SES VILSEN IDYLL

BOX FISKAR SOM TRÄD

HÅLL SÅDANA GÅR I LÄRA

MÄRKT STEN SOM PRYDER

Lösning till Kulturkrysset nr 2/2018.

HA PÅ KÄNN

GULLIG SOM SÄLLSYNT

TOR OCH ODEN

A S A R

HAR EJ ETT RÖTT ÖRE

P A N K TAR SIG TON

T E N O R

© Bulls

BITA I KANTEN

GÖRS UPP ÅTERSTODEN

RUSADE IVÄG HAR LIBRETTO

LIGGER RABAT I TRASSLA TILL

LIGGER FÖRST


NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Val som för oss framåt I maj nästa år samlas folkbildare från hela landet på Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma. Vi ska diskutera, reflektera och fatta viktiga beslut för vår framtid. Tillsammans behöver vi ta de modiga beslut som krävs för att vi ska vara en möjliggörare för människor, föreningar och organisationer. För att vara en samhällsaktör rätt i tiden behöver vi kontinuerligt utveckla våra verksamhetsformer och fortsätta göra satsningar som Mitt Val och Bli en lättläst politiker. Som förbundsordförande är jag otroligt stolt över dessa demokratisatsningar som sker runt om i hela landet. De stärker demokratin och ökar delaktigheten. Vi ska också arbeta tillsammans med nya och gamla samarbetspartners och hitta nya finansieringsmöjligheter. I SV behöver vi än mer förstå vad di-

gitalisering innebär och vad den gör för oss människor. Digitalisering ger oss även möjligheter att leva som vi lär. Digitala verktyg kan hjälpa oss att stärka vår interna demokrati och skapa mer engagemang, inte bara under stämman även innan och efter. Vi ska även blicka utåt. De uppgifter som vi och morgondagens folkbildare står inför är inte mindre utmanande eller mindre betydelsefulla än de utmaningar som mötte Eric och Rudolf Carlsson i Slöinge och många andra folkbildare för snart hundra år sedan.

ULRIKA CARLSSON Förbundsordförande, Studieförbundet Vuxenskolan

Under de senaste månaderna har vi haft fokus på demokratifrågor. Vi har genomfört flera samtal. På Järvaveckan, som växt till nationellt event och riktat särskilt fokus på integrationsfrågor, arrangerade vi ett lyckat och välbesökt seminarium om demokrati och delaktighet. Medverkande var Nina Larsson, Pa Modou Badjie, Vägen Ut, Aisha Abdulle och Ibado Abdillahi från Gacdafestivalen samt Shadi Bitar, vd, Nextory. Under Almedalsveckan stod också samtal om demokrati i fokus. Under hela veckan syntes SV på gator och torg, vi erbjöd en lättläst jour och samtal om hur man kan bli mer begriplig. Kampanjen var mycket uppskattad av alla som möttes av våra team. Vi träffade såväl partiledare som ministrar som lokalpolitiker.

Vi måste prata mer

Medarbetarna på SV Halland jublar.

SV Halland – en arbetsplats med klass Studieförbundet Vuxenskolan Halland är med på listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2018 samt på listan över Europas bästa arbetsplatser. På galan

Demokrati i fokus

i Stockholm i våras fick de en sjunde placering i Sverige, och på galan i Aten som Great Place To Work kom de på 16:e plats i Europa. Stort grattis, Halland!

En klar majoritet av svenskarna anser att de ofta träffar människor med andra politiska åsikter. Samtidigt har lika många någon gång valt att inte dela sina politiska åsikter av rädsla för andras reaktioner. Det visar en ny rapport. Vi tar sifforna på allvar och vill bidra till att fler människor pratar med varandra, trots olikheter. Hur gör man om man vill prata med människor som inte har samma värderingar som en själv? Går det ens? Kan vi människor komma närmare varandra, även om vi värderar demokratin olika? Kan man välja sina strider? Bör man välja? Vi måste prata, säger debattörer, opinionsbildare och andra. Hur gör man då? Hur pratar man med varandra bortom olikheter? På www.sv.se/demokrati samlar vi filmer, goda råd och tips som stärker samtalen och demokratin.

N R 4 2 018 I MPU L S 35


Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Olle Wästberg: SD och ultrahögern vann valet – på sociala medier

S

verigedemokraterna vann valet – på sociala medier. En rad undersökningar visar att SDs konto fått fler gillanden och delningar än alla de andra partiernas tillsammans. Det handlar om många hundra tusen interaktioner under valrörelsen. Redan i förra valet var de sociala medierna betydelsefulla. I Demokratiutredningen redovisade vi en undersökning om hur förstagångsväljarna fått sin information i valet 2014. Svaret var: Facebook! En förklaring till SDs framgångar på OLLE WÄSTBERG sociala medier är att deras anhängare har mycket litet förtroende för de traditionella medierna. Därför håller de sig till nätet. Det är inte unikt för Sverige. Segraren i det italienska valet – Femstjärnerörelsen – bedrev sin valkampanj nästan helt på sociala medier. Donald Trump – med sina 55 miljoner följare på Twitter – bedriver en ständig propaganda mot medierna. Han har dragit in alla offentliga anslag till de amerikanska public service-bolagen. När SDs partivänner i Ungern och Polen tagit makten har de omedelbart tagit patiserar med yttersta högern hamnar på kontroll över public service. Jimmie Åkesnätet dyker det också upp ren fascism. son vill ju lägga ner P3, eftersom han anser Tillsammans med SD dominerade extrempartiet Alternativ för Sverige på Facebook att kanalen är ”vänsterliberal smörja”. i slutet av valrörelsen. Det har visat sig att FRAM TILL 1983 samlade tv-programmet de flesta utländska besökare på den amerikanske nazisten Richard Spencers alt ”Hylands hörna” nästan alla Sveriges tittare och var det givna samtalsämnet dagen right-konto redan för några år sedan var efter. Denna mediegemenskap finns inte svenskar. Nätet bidrar till radikalisering längre. Nätet innebär att människor lätt både för islamister och fascister. hamnar i bubblor där de inte exponeras för Nätaktivisterna påverkar vad som delas en bredd av verklighetsbilder och åsikter. och i vilken omfattning. Åtskilligt som publiceras har fler läsare via delningar än hos I de sammanhang där de som sym-

den ursprungliga källan. Ett exempel: Jimmie Åkessons och Mattias Karlssons skrev en artikel i Wall Street Journal förra året om att Donald Trump hade rätt i sitt utfall mot Sverige. Den artikeln delades flera miljoner gånger. Det svar som justitieminister Morgan Johansson skrev i samma tidning delades däremot bara några tusen gånger. Det är talande för vilken opinion som dominerar på nätet. DET ÄR HELT uppenbart att SD, och även ultrahögern, är de som förstått hur den nya arenan fungerar. Det inte är SD som är överrepresenterat utan de andra är underrepresenterade. Den viktiga skillnaden mellan de högeraktivistiska och de traditionella politikerna är att de förstnämnda inte bara kommenterar hos ”vänner” eller dem de följer, utan att de aktivt söker upp ståndpunkter och diskussioner. Debatt, samtal och meningsutbyten av olika slag är centrala inslag i en demokrati. Det finns knappast en riksdagsledamot som inte sätter sig på tåget och är borta mer än en dag för att tala för 30 medlemmar någonstans i landet. Men att samma person skulle ägna två, tre timmar om dagen åt att gå in i diskussioner på sociala medier är avlägset. Att de traditionella partierna och folkrörelserna lämnar walk-over på nätet är en del av hoten mot demokratin. De kommande fyra åren måste innebära en ändring!«

»Att de traditionella partierna och folkrörelserna lämnar walkover på nätet är en del av hoten mot demokratin. De kommande fyra åren måste innebära en ändring!»

Olle Wästberg är före detta ordförande i Demokratiutredningen och tidigare generalkonsul i New York.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.