Impuls 2019-01 by Studieförbundet Vuxenskolan

Nr 1 Februari 2019 Årgång 52 30 kr

”PREPPERS”

Gruppen som förbereder sig på det värsta INTEGRATION

Nyanlända blev författare Studieförbundet Vuxenskolans tidning

HÉDI FRIED

”Vi måste prata” – för demokratin

CIRKELLEDARE

Yoga, svenska, latin…

7 SIDOR SPECIAL

CILLA NAUMANNS NYA ROMAN BERÖR ALLA

Mästaren på familjedrama

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #1 2019

NINA LARSSON, FÖRBUNDSCHEF

Vi måste bemöta hotet mot folkbildningen

Ninas

aktuella

»SD vill skära ned stödet med 968 miljoner.»

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per år. REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 1 201 9

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Viktigt val EU-valet närmar sig. Chans att diskutera viktiga frågor, ta den! Ta ett kallbad! Vinterbad, hälsosamt och stärkande för immunförsvaret.

FOTO: THRON ULLBERG

Folkbildning ger människor egenmakt, motstånds ag besökte nyligen en av de kommuner där kraft och verktyg att bygga ett hållbart samhälle. politikerna valt att sänka anslaget till folkbild ningen. Det finns kommuner som sänker av Folkbildningen behövs nu mer än någonsin tidigare, ideologiska skäl, men det finns också de som inte minst för att lösa framtida utmaningar. Populis tiska och högerextrema partier växer allt starkare i har svårigheter att prioritera folkbildningen västvärlden samtidigt som digitalisering och auto jämte andra angelägna gemensamma åtaganden. matisering ställer nya krav och utmanar oss på alla Mitt besök var hos en av de senare. plan. Dessutom är klimathotet ytterst allvarligt. Politikerna och tjänstemännen som jag träffade lyssnade när jag lyfte fram alla ideella krafter som I DESSA TIDER går folkbildningen inte ohotad. På na studieförbunden kanaliserar. Den absoluta huvud delen av alla cirkelledare inom studieförbunden är tionell nivå vill Sverigedemokraterna (SD) skära det helt på ideell basis. Några gör det del ned stödet till folkbildningen med 968 NINA LARSSON vis ideellt. Endast några få är cirkelledare miljoner. På kommunnivå kan vi redan nu på heltid. se hur Sverigedemokraternas politik slår Cirkelledarnas engagemang är värde ned på folkbildningen, i Sölvesborg har fullt. Det är värdefullt för cirkeldeltagare nedskärningar blivit en verklighet som och medmänniskor. Men det är också vär äventyrar vår lokala verksamhet och hin defullt för samhället. Många cirkelledare drar deltagande för tusentals människor. läser den här tidningen och till er vill jag Folkbildningen kan och ska ha modet säga: Ni har en oerhört viktig roll. Att leda att stå emot antiliberala och faktaför nekande strömningar. Bildning och grupper för att tillsammans lära sig något pedagogiska verktyg kan hjälpa människor att är att ta ansvar. Ett ansvar som gör gott för många. utvecklas. Den tillit som uppstår mellan människor sprids och Ifrågasättandet av stöd till folkbildningen bygger också i förlängningen förtroende för vår de mokrati. kommer från olika håll och det måste vi möta. STUDIEFÖRBUNDEN FUNGERAR SOM ett slags infrastruk Prata med politiker, engagera cirkel tur för civilsamhället, inte minst inom kärnverksam ledare, driv opinion och fortsätt visa heten med studiecirklar. Som cirkelledare ska du få upp allt det goda som folkbild ningen skapar. Tillsammans kan stöd och utbildning för att också utvecklas i din roll. vi bidra till lösningar. Såväl cirkelledarskapet, lärandet och att skapa intres se för ett ämnesområde är viktiga delar för en cirkel ledare. Här vill vi som studieförbund hela tiden bli ett NINA LARSSON allt bättre stöd gentemot dig som studiecirkelledare. nina.larsson@sv.se

En riktig superhjälte Filmen ”Black panther” är den första superhjältefilmen att nomineras som bästa film på Oscarsgalan.

L J Ö MÄR K T

Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Chefredaktör Matilda Asp 070-855 30 83 matilda.asp@sv.se

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 28 900 (2017).

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Vi måste orka samtala även med dem som inte håller med. Kristina Persson i antologin ”Handbok för demokrater”.

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

SV Gränna tidigt ute…

» Nu förbereder stick kaféerna för julskyltningen 2019!️ SV Gränna

24 4 Förberedd för det värsta

BEREDSKAP. Lina Öman är en ”prepper” – en per

son som laddar upp med förnödenheter hemma uti fall det värsta skulle hända.

12 Familjen under lupp

PORTRÄTTET. ”Den oändliga familjen” heter Cilla

Stort utbud på Öland

» Studieförbundet Vuxenskolan är redo för våren och presenterar nu massor med nya studiecirklar. Vad sägs om exempelvis smide, släktforskning eller trädbeskärning? Ölandsbladet

Lär dig grunderna i gitarrspel

Naumanns senaste roman. Hon utforskar en familjs mörka hemlighet. Skam spelar en avgörande roll.

20 Livslångt lärande med latin

» Riviga rockriff, visor eller att kunna kompa till husbehov. Vilken gitarrdröm har du? Välkommen till en kurs där du får lära dig grunderna i gitarrspel. SV Västernorrland

lärare sedan 1959. När hon gick i pension fortsatte hon att leda cirklar i latin i SV Skövde.

…och att styra till sjöss

16 Svenska för nyanlända

CIRKELLEDARE. Roya Afzali kom till Sverige 2015.

Nu leder hon studiecirklar i svenska för nyanlända i SV Åre.

CIRKELLEDARE. Gunn Eriksson, 90, har varit latin

24 Skrivarcirkeln blev bok

INTEGRATION. ”Nya röster” är namnet på ett projekt

och en bok, som skrivits av tio nyanlända kvinnor i samarbete med Litteraturföreningen i Dalsland och SV Åmål.

30 Vi måste prata

DEMOKRATI. Hédi Fried (bilden), överlevare från koncentra tionslägret Auschwitz, tog ini tiativ till #vimåsteprata. Nu är det en kampanj i hela Sverige till stöd för demokratin.

Gunn, 90, och

20 hennes latinare DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Mera musik 11 Avkopplande yoga 27 Puls // Barnkonventionen blir lag 28 Vad händer nu med LSS? 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-nytt 36 Baksidan Ideella ledare // Bartosz Stroinski

» Båtkurser i Enköping. Skaffa VHF-certifikat och/eller förarintyg för fritidsbåt. Hos oss hittar du kurser för båtentusiaster. SV Uppsala län

Flytt till nytt kontor i Ljusdal

» Med smörgåstårta och vetelängd invigde Studieförbundet Vuxenskolan sitt nya Ljusdalskontor på onsdagen. Ljusdals-Posten

N R 1 2 019 I MPU L S 3

KLIMATET » PREPPERS

Lina är beredd på det värsta Strömavbrott och översvämningar är något vi upplever allt oftare. Vädret har blivit mer oberäkneligt. Lina Öman tillhör den växande gruppen ”preppers”, personer som förbereder sig på det värsta. TEXT SVEN ROSELL FOTO HANS-PETER BLOOM

e här tre sakerna har jag alltid med mig, säger Lina Öman, 22, och sticker ner handen i väskan. Hon lägger en fällkniv med multifunktion, en penna och en minikofot på bordet i caféet där

4 IMPU L S NR 1 201 9

vi träffas. När hon hittat en lämp lig ficklampa blir det fyra saker. De fyra sakerna är oumbärliga, anser Lina. De behövs om hon skulle be finna sig utanför hemmet vid ett kraftigt oväder eller ett omfattande strömavbrott.

Lina ser även till att alltid ha ägg, pasta, snabbnudlar, havregryn, bö nor och linser hemma – alla livs medel med lång hållbarhet som inte kräver förvaring i kylskåp. I frysen förvaras fem liter vatten i reserv. Spritköket och gasköket är

backup om det skulle bli strömav brott. – Jag tänker mycket på risker, vad som kan hända. Hur gör vi om vi får ett långvarigt strömavbrott? Vart ska jag ta vägen om Hesa Fredrik skulle börja ljuda? Hur stänger jag

Lina Öman tänker mycket på vad som kan hända, till exempel långvariga strömavbrott. N R 1 2 019 I MPU L S 5

KLIMATET » PREPPERS av ventilationen på bästa sätt? säger Lina Öman. DEN HÄR JANUARIDAGEN drar ett snö oväder fram över Blekinge så det känns naturligt att samtala om kris beredskap. Utanför caféfönstret i Karlskrona faller tjock blötsnö och folk går försiktigt på den moddiga trottoaren. En kvinna borstar bilen fri från snö. Oväder till följd av klimatföränd ringarna ser Lina som den största risken för samhällskriser. Det kan handla om snökaos, kraftiga regn oväder, stormbyar och, som i som ras, långvarig torka. – En följd kan bli elavbrott och otjänligt dricksvatten. Transpor terna till butikerna kanske slutar funka. Vi kanske inte kan få in mer bensin eller diesel till landet så att vi kan transportera maten. Hur gör vi då, säger hon och påminner om hur snabbt det blir tomt på butikshyl lorna under långhelgerna. LINA ÖMAN VERKAR kunna rada upp

hur många exempel och frågetecken som helst. Det märks att hon är van att diskutera de här frågorna. Ett tag var hon administratör för en Face book-grupp om så kallad prepping. Den hade omkring 20 000 medlem mar för ett år sedan och har sedan dess vuxit till över 32 000. Många medlemmar är tonåringar och har frågor om militärtjänst och framti den. Något äldre medlemmar kan ske tvekar inför att skaffa barn med tanke på framtida klimatkriser och katastrofer. Ofta förekommande frågor rör risken för sjukdomar och hur smitt spridning kan begränsas. Den vanli gaste frågan är hur länge kranvatten kan lagras. Rekommendationen är ett halvår om det förvaras svalt i en ren behållare. Många har funde ringar om den personliga hygienen och vad som händer med toaletten i ett flerfamiljshus vid långvariga strömavbrott. Frågor om mat och förvaring är också vanliga. – Vi brukar säga ”ät det du lagrar och lagra det du äter”. Du ska inte lagra tonfisk i olja om du inte äter det. VID ETT OVÄDER, som Alfrida i början av året, brukar Facebook-gruppens medlemsantal ta ett språng uppåt. – Då vaknar folk upp och tänker att, oj, vi kanske inte är så skyddade där vi lever i vår lilla bubbla, säger Lina och dricker en klunk av sitt te. Sommarens torka berörde henne

6 IMPU L S NR 1 20 1 9

Stormen Alfrida drabbade norra Europa hårt i januari. I Sverige blev 100 000 hushåll utan el. Bilden är från Norrtälje i Roslagen, där stormen härjade hårdast. FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA

mycket. Foderpriserna sköt i höjden och djurägare tvingades nödslakta. Många hästägare importerade hö från Polen, men det blev en kostsam affär eftersom höet var mögligt. Ett stort antal anslöt sig till Face book-gruppen när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 2018 lät dela ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. För många blev dess innehåll uppen barligen en påminnelse om samhäl lets sårbarhet. Här rekommenderas vi att förbereda oss så att vi klarar minst tre dygn utan el och vatten. PREPPING HANDLAR OM att vara för

beredd på kriser, krig och olyckor. MSB-broschyren innehåller råd för ”hemberedskap” vilket är detsamma som prepping. Men en persons eller ett hushålls beredskap kan se väldigt olika ut beroende på vilka typer av kriser hen ser som mest sannolika. Somliga är väldigt noggranna med sina förberedelser och laddar för en längre tids överlevnad efter elavbrott och utslagna kommunikationer. Linas intresse för prepping bör jade under en 2,2 mil lång vandring längs Blekingeleden våren 2013. Hon var då elev på skolan som ar rangerade vandringen. Tidigare hade hon gillat att vara ute med båten i Blekinges skärgård tillsam mans med familjen, att vandra i skogen och att vara ute på långritter med hästen. Skolvandringen ökade intresset för friluftsliv. En kompis orkade inte med sin ryggsäck så

En ”prepper” har nyttiga verktyg till hands hemma…

…och har laddat med färskvatten.

Lina bar både den och sin egen. En annan i klassen blev biten av hugg orm och fick föras till vård. Med intresset för friluftsliv började hon fundera på risker med att vara ute i naturen.

det lite mer medvetet, om man kan säga så. Köper second hand. Inom preppingrörelsen finns mycket prylnörderi, tycker Lina. Prepping blir lätt en materialsport, vilket tycks attrahera många män. – Man ska ha nyaste och bästa spritköket och sovsäckarna. Flest konserver. Jag är mer för att preppa kunskapen, ”hur gör jag” i stället för ”vad har jag”. Det kvittar om du har hundra redskap om du bara kan an vända tre. Bättre är att ha fem red skap och kunna använda alla. LINA VET HUR hennes spritkök och

Lina Öman tänker hellre ”hur gör jag” i stället för ”vad har jag”.

På internet hittade Lina vad hon sökte efter, en Facebook-grupp för prepping. Hon fastnade direkt. Det dröjde inte länge förrän hon blev administratör för gruppens chatfo rum. – Jag skulle se till att det inte var för mycket skitsnack på den, säger hon och understryker att den ska vara en pålitlig kunskapsbas för alla som vill börja med prepping, säger hon. Intresset för prepping har dock inte påverkat Linas framtidsplaner. För tillfället är hon arbetssökande men ska starta en städfirma. När det gäller krisberedskap är mormor en förebild. – Hon har mycket av det här tän ket. Hon tar till vara och använder allting. Slänger inget. Jag tror gene rellt att det har blivit mer ”ta-till-va ra-på-resurserna-tänk” i samhället. Det har blivit trendigt också, vilket jag är jätteglad för. Bara de få åren som jag varit med i den här svängen har mycket förändrats.

– Jag funderade på hur det skulle vara om jag gick den där rundan ensam. Vad händer om jag stukar foten, blir magsjuk, går vilse? Täck ningen för mobilen är inte alltid så bra. Hur gör jag då?

Ordning och reda i en ”preppers” skåp. Prepping är en växande företeelse, enligt Lina Öman.

HUSKURERNA HAR KOMMIT tillbaka och sådana bör man alltid ha hemma, framhåller Lina. De som lagar sina kläder, gör långkok och bakar sitt eget bröd blir fler. Mormors sätt att tänka har fått ett uppsving. Numera vill många laga sin mat från grunden och veta varifrån råvarorna kom mer. En stor grupp unga har vänt ryggen åt slit-och-släng och kon sumtionshets. Många av mina kompisar vill ha

brandvarnare fungerar och hur ven tilation ska stängas av. Hon är för beredd även för vardagliga problem som att bli utelåst eller råka ut för inbrottsförsök. Vid ett långvarigt strömavbrott är det en fördel att fle ra människor samlas flera i ett och samma hus där det finns möjlighet att elda med ved, framhåller hon. – Många tänker väldigt stort kring prepping. De tänker på gaslarm, ITkatastrofer eller främmande makt som kommer. Men mycket handlar om vardagsproblem. Vad händer om bankkortet inte funkar? Det kan vara bra att ha lite kontanter hemma. Jag har alltid typ tvåhundra spänn med mig. Somliga anser att man ska ha en krislåda att ta fram vid behov. En sådan ger Lina inte mycket för. Ris ken är att man glömmer var lådan står och vad den innehåller. Inne hållet riskerar att bli gammalt och obrukbart om lådan stoppas undan. Krisberedskapen behöver finnas närmare vardagslivet. SAMTALET GLIDER ÖVER till krismed

vetenhet och politisk ståndpunkt. Bland medlemmarna i Facebookgruppen finns hela spännvidden av politiska åsikter. Politisk smutskast ning är bannlyst liksom rasism, ho mofobi och diskussioner om vapen. Prepping är på väg att bli en folkrö relse, enligt Lina. Den förenar männ iskor i städerna och på landsbygden, kvinnor och män och människor i alla åldrar. Allt fler inser att klimatets för ändring är något vi tvingas leva med. – I stället för gröna vågen är det kanske ”preppare-vågen” nu, säger Lina Öman med ett skratt.«

Prepping >> Mer info w Lär dig mer om hemberedskap på dinsäkerhet.se. w Lyssna på podcasten ”Om krisen kommer”. N R 1 2 019 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

8 4

3 Det var festligt när Studieförbundet Vuxenskolan (SV) invigde nya lokaler i Alingsås. 1ALINGSÅS

Storsatsning i nya lokaler SV Göteborgsregion Sydost storsatsar i Alingsås. Nyligen invigdes nya lokaler och den nya personalen introducerades. INVIGNING. Ett

50-tal personer kom till in vigningen i de anrika lokalerna som ligger på Torggatan precis mitt i Alingsås. Avdelningsordföran de Thomas Pettersson

framhöll i sitt invig ningstal att många sett fram emot denna sats ning som SV nu gör i Alingsås. Han fick medhåll av många föreningsföre trädare på plats. AVDELNINGCHEF Ann-

Marie Winberg presen terade avdelningen och personalen samt den nye enhetssamordnaren

Niclas Lideskär. 15 för eningar av SVs sambets partners var på plats tillsammans med poli tiker och kommunala kontakter.

PÅ GÅNG I SV 13 MARS Vad kan samhället göra för att stärka och utveckla den mänskliga säkerheten för personer med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning? Det debatteras vid ett seminarium i riksdagen. Tid: 13 mars kl 12–14. Arran gör: Svenska Downföre ningen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

8 IMPU L S NR 1 201 9

5 7

6 2 SKÖVDE

Litterär salong

LITTERATUR. På Västergöt-

VERKSAMHETSCHEF Johan

Eklund menar nya sam arbeten kom till stånd under pågående invig ning och såg fram emot mycket ny verksam het.«

Kaj Nämvik, valberedare och Thomas Pettersson, ordförande, deltog i festligheterna.

lands museum i Skövde lyftes 14 kvinnliga Nobelpristagare i litteratur fram när det var litterär salong i början av februari. Arrangörer var Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och den ideella kvinnohälsoorganisationen 1,6 miljonersklubben, med 25 000 medlemmar.

3 STOCKHOLM

Shakespeare är tillbaka Det är dags för nypremiär på den bejublade föreställningen ”Mycket väsen för ingenting” av Shakespeare med Teater Liljorna från Liljans Dagliga verksamhet.

Impuls följde repeti tionerna förra året och har tidigare skrivit om Teater Liljornas före ställning i Shakespeares anda. FÖRESTÄLLNINGEN ”Myc-

TEATER. Pjäsen

Nu är det dags för nypremiär för Teater Liljornas ”Mycket väsen för ingenting”.

spelas på Kulturskolan i Gröndal söder om Stockholm på torsdagarna den 21 fe bruari, den 14 mars och den 21 mars med start klockan 10.30.

ket väsen för ingenting” ges i samarbete mellan Studieförbundet Vux enskolan (SV), Liljans Dagliga Verksamhet Stockholms stad och Kulturskolan Gröndal.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4ÖSTERSUND

Nätverk med odling i fokus I Östersund startar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) ett nätverk där odling är i fokus. ODLING. Odlingsakade

min ska erbjuda en bred kunskap där deltagarna lär sig tillsammans om odling genom föreläs ningar och studiecirk lar. Kurserna följer odlarens år och går från att planera sin trädgård till att ta hand om skör den. Däremellan blir det besök av inspirerande trädgårdsprofiler som delar med sig av sina knep! I samband med före läsningen med ”Farbror Grön”, Johannes Wät terbäck, känd bloggare och författare, lanseras nätverket Odlingsaka demin. – Vi har ytterligare fem spännande före läsningar inplanerade i samarbete med Clarion Hotell i Östersund, be rättar han. Det finns också möj lighet att fördjupa sig i

Nu startar ett närverk med odlare i Östersund med omnejd på initiativ av Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Johannes Wätterbäck är förste föreläsare.

särskilda områden, som till exempel att odla för självhushållning i sin villaträdgård, perma kultur, bokashi, hydrop honi (odling i vatten), beskärning, trädgårds utsmyckningar, gödning och kompost. Odlar kompisar som höns och bin får också vara med på ett hörn. MÅNGA forskningsstu

dier visar att det finns många hälsofördelar med odling och att vara ute i naturen. Vad och hur vi äter kan också påverka hur vi mår. Det ta vill SV också belysa. Grupperna är öppna för alla som vill lära sig mer om odling, mat och hållbarhet. På köpet kommer gemenskap, nya nätverk och bekan ta! Under året planerar

SV dessutom för ge mensamma aktiviteter som tillsammansodling, skördefest och plantby tardagar. ANMÄL DIG TILL nätver

ket på Studieförbundet Vuxenskolans hemsida: www.sv.se/odlingsaka demin. Anna Sanders VERKSAMHETSUTVECKLARE

7 KARLSHAMN

8 FÖLLINGE

Kvinnor får hjälp att starta eget

Digital satsning

INTEGRATION. Tillväxt

med att odla grönsaker har genom projektet möjlighet att ”prova på” eller praktisera för att skaffa sig kunskap och kompetens inom olika valda områden”, skriver SV Blekinge i ett press meddelande. Starten sker i februari.

verket bidrar ekono miskt till projektet. ”Utrikesfödda kvin nor som vill starta en gårdsbutik eller arbeta

DET FINNS OCKSÅ stora möjligheter att skapa nya kontakter med ar betsgivare och andra

Nu drar Naturgårdsakademin igång i Blekinge. Det är ett projekt för att ge utrikesfödda kvinnor en möjlighet att få ett arbete eller starta egna företag inom de gröna näringarna.

personer i branschen som eventuellt kan ge arbete eller praktik. Till sin hjälp har SV ett stort nätverk som kan verka som dörröppnare till de gröna näringarna, skri ver SV Blekinge. Som exempel på yr ken nämns djurskötare, skogskötare, marinbio log, trädgårdsanläggare, trädgårdsdesigner och frilandsodlare av frukt och grönt.«

DATA. Krokom har som en av 15 kommuner i landet fått medel från regeringen för att öka den digitala kompeten sen bland medborgarna. Nu har länets första center för digital del aktighet på biblioteket i Föllinge öppnats. Det finns möjlighet att gå ihop och boka in en ut bildning med Monica Andersson via Studie förbundet Vuxenskolan.

5 KALMAR

Lust att läsa HÖGLÄSNING. ”Läslust

hela livet” är ett projekt i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Kalmar län och som finansieras av Arvsfonden. I tre år ska en digital plattform ge högläsare både utbildning och inspiration. Särskilt fokus ska läggas på högläsare för personer med demens. SV Kalmar är först ut med utbildning av högläsare på nätet och den 5 mars ordnas en inspirationsdag för länets högläsare samt alla andra inblandade i projektet. Jessica Bergsjö, SV Kalmar, är projektledare för ”Läslust hela livet”. Hon berättar att SV Kalmar också söker också nya högläsare. SKANÖR. Den 11 februari

anordnades en standup-föreläsning på Skanörs bibliotek om de stora tonsättarna Johann Strauss II och Franz Lehárs musik. Det bjöds på fakta och historier om tonsättarna och mycket musik. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Malmö Opera samarbetade med biblioteket om 6 föreläsningen.

107

Så många personer trängdes på måndagsföreläsningen på Träffpunkt Vråen i Värnamo. Bosse Krantz från Historiska sällskapet visade gamla Värnamobilder och det visade sig vara en publikdragare av stora mått. Maria Leifland på Studieförbundet Vuxen skolan (SV) fick leta stolar i närområdet, enligt Värnamo Nyheter.

N R 1 2 019 I MPU L S 9

SV » MUSIK

Jon Daly Skoog är ansvarig verksamhetsutvecklare på SVs musikstudio i Örebro.

Ljuv musik – även för grannarna… Musikstudion hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro blir ljudisolerad och grannvänlig. Musikverksamheten har ökat så mycket, att den numera även omfattar kvällar och helger. TEXT OCH FOTO EMMA GRAHN WALLIN

nder hösten 2018 expan derade verksamheten i SV Örebro läns Pennysound Studio och det tillkom många nya grupper som vill göra musik i studion. Det har medfört att lokalen används mer på kvällar och helger, vilket inte har varit fullt så uppskattat grannarna. Tillsammans med hyresvärden har SV Örebro län beslutat att vända en tråkighet till en möjlighet och ljudisolera lokalen. Jon Daly Skoog, som är ansvarig verksamhetsutveck lare och musikproducent i studion, har tidigare erfarenhet av att bygga 10 IMPUL S NR 1 201 9

studios och han har gjort en ritning på hur studion kommer att se ut. I JANUARI KOM en kranbil och leve

rerade gips, isolering och träreglar och arbetet var igång. Jon och de andra cirkelledarna gör hela bygget själva tillsamans med ungdomarna som gör musik i studion. Gemen skap och samarbete för arbetet framåt. De började bygga bort stomöver föringen och det nya rummet kom mer att bli helt fristående från de befintliga väggarna. Golvet blir ”fly tande”, vilket innebär att det kom

mer att vila på en markskiva och inte ha någon fysisk kontakt med väggar eller det befintliga golvet. – Vi gör hela bygget själva till sammans med de ungdomar som gör musik i studion. Det kommer att bli en häftig musikstudio som kom mer inspirera till att skriva bra låtar, och vi kommer att kunna jobba utan att störa våra grannar, berättar Jon. – Studion kommer dessutom att få rätt proportioner och rätt akus tikbehandling. Det finns en myt om att det måste kosta miljoner kronor att bygga en studio. Det är fel, med rätt kunskap, lite handlingskraft och noggrannhet kan vem som helst bygga en fantastisk studio som hål ler toppklass. All information om akustik och så vidare finns att hitta på internet. – Vi beräknar att vara klara i bör jan av februari. Då är alla välkomna att titta förbi och kanske spela in en låt, säger Jon Daly Skoog.«

CIRKELLEDARE » ANETTE FORSSANDER

Avkoppling i stället för uppkoppling Anette Forssander har jobbat som yogaledare i tio år för Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Jönköpings län. – Yoga ger en stunds avkoppling från vårt uppkopplade samhälle och man kan andas ut, säger Anette. TEXT MARIA ORTLER

et finns flera olika varian ter av yoga. Anette leder i huvudsak cirklar i Hatha Yoga men även senior yoga, kundalini yoga och Yin Yoga. Hon har gått handledar utbildning i medicinsk yoga och är utbildad meditationspedagog. w Hur blev du intresserad av att leda cirklar i yoga?

– Redan för 20 år sedan började jag intressera mig för det avspända tillståndet. Jag gick en internutbild ning i quigong 1999 hos Studieför bundet Vuxenskolan i Jönköping. Efterhand växte mitt intresse för yoga och jag gick flera kurser. Sedan gick jag en tvåårig utbildning i Gö teborg och blev diplomerad yoga lärare 2008. w Vad ger dig inspiration till dina cirk-

lar?

– Det finns mycket yoga på nätet som inspirerar. Då och då går jag även på kurser, säger Anette Fors sander.

w Vad tror du att din yogakurs ger cirkeldeltagarna?

– Jag tror att den ger en stunds lugn. Man får möjlighet att sträcka ut sin stela kropp. Det är kravlöst. Man kan vara sig själv. Deltagarna har berättat att de tycker att det känns skönt. – I dagens samhälle har många människor en hög arbetsbelastning. Man är ständigt uppkopplad. Det är ett brus. Här ges möjlighet att lugna ner sig och vara stilla. Yogan skapar ett utrymme fri från uppkoppling hela tiden. I dag har vi många krav och deadlines. Det blir en stunds avkoppling där man kan vara i nuet

Det är fokus på avspänning och andning i Anette Forssanders yogapass.

Anette Forssander.

och andas ut, säger Anette Fors sander. w Vad ger det dig att leda yogacirklar?

– Det ger mig tillfredställelse. Jag ser att deltagarna lämnar yogan av slappnade och glada. – Jag växlar mellan lugn och styr ka, beroende på deltagarnas önskan. De får berätta om varför de är där och vad de vill ha ut av yogan. – Yogacirklarna är en pedagogisk process. Vi har olika teman som till exempel axlar och nacke. Det är stort fokus på avspänning och and ning. Man lär sig även om sig själv och vad man vill lämna bakom sig genom att göra yoga, säger Anette.« N R 1 2 019 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » CILLA NAUMANN

’’

Att bli mor förändrade mitt liv Cilla Naumann om ögonblicket då hon blev författare

Som reporter på en av Sveriges största tidningar kände Cilla Naumann ett så stort ansvar för sanningen att hon till slut inte orkade fortsätta. Så blev hon författare, samtidigt som hon blev adoptivförälder och så småningom skildrade detta i en roman. Även hennes nya och gastkramande roman ”Den oändliga familjen” har en stark anknytning till hennes eget liv. TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

en flerfaldigt prisbelönta författaren Cilla Naumann är aktuell med den kritikerrosade romanen ”Den oändliga familjen”, som är ett slags uppgörelse med hennes uppväxts största och mest skamfyllda gåta. Romanen utspelar sig i höghuset Nyponet på Östermalm i Stock holm, mittemot huset där Cilla Naumann själv växte upp. Men innan vi tar oss an denna hjärtskärande berät telse, en liten undran: Hur kommer det sig att Cilla Naumann blev skönlitterär författare? Det hade hon ingen avsikt att bli. Fastän hon ville skriva och alltid varit en hängiven dagboksskrivare hade hon inte en tanke på att viga sitt liv åt att sitta inne och gneta med en text dagarna i ända som författare gör. – Jag upplevde barndomen som en väldigt instängd

12 IMPUL S NR 1 20 1 9

period. Jag var frihetslängtande. Jag längtade ut. Jag längtade efter att bestämma själv över mitt liv, säger hon hemma i lägenheten i Stockholms innerstad. Det fanns ett sätt att öka friheten på redan då. Ge nom att snegla på sina två äldre systrar. – Jag lärde mig mycket av dem. Framför allt lärde jag mig att parera för att undkomma kontroll. Jag lärde mig att manövrera för att vara i fred och göra det jag ville utan att bli synad av föräldrar och lärare. PAPPA VAR LÄKARE och mamma sjuksköterska. Cilla däremot drömde om att bli samhällsreporter. Intres set för politik var stort och hon hyste en stark vilja att ”rannsaka makten”. Till skillnad från författare var reporter dessutom ”ett riktigt jobb”, något hon skulle kunna försörja sig på och göra henne självständig.

– Att börja skriva skönlitterärt var som att dra ur en propp, säger Cilla Naumann, som var journalist innan hon blev författare. N R 1 2 019 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » CILLA NAUMANN

’’

Skrivandet är mitt sätt att leva och tänka. Jag kan inte avstå från det. Skrivandet och läsandet är en sorts förutsättning för att jag ska kunna existera. Direkt efter studenten tog frihetstörsten henne till Paris, där hon läste franska och hankade sig fram på ströjobb i något år. Återbördad till Sverige fick hon så småningom ett vikariat som nyhetsreporter på Expres sen och hon hade uppenbarligen skrivtalang. Den fick hon användning av under en av de största händelserna i modern tid i Sverige: mordet på Olof Palme. Hon fort satte att rapportera om mordet från ett nytt tillfälligt jobb på nyhetsbyrån TT. – Lite mot min vilja blev jag expert på Palmemordet, berättar hon. EFTER NÅGRA HUNDÅR fick hon ett prestigefyllt jobb som

kriminalreporter på Dagens Nyheter. Utsänd av en av Sveriges största dagstidningar satt hon alltså på första parkett och rapporterade om historiska rättegångar som Thomas Quick-fallet och styckmordsrättegången. Det låter som en yrkesmässig framgångssaga, men i verkligheten kände Cilla Naumann att hon höll på att förlora en viktig kamp – om sanningen. – Jag var ung och nyanställd, hur jag än gjorde och ansträngde mig för att skildra sanningen så tyckte jag inte att jag kunde träffa rätt. Jag led för att det kändes som om sanningen gled förbi framför mig, som om den alltid var en bit bort. – Alltmer kändes det som om jag inte skrev det jag ville, det som jag hade drömt om. En nyhetsreporter har ju ett mycket stort ansvar för att det blir rätt, för sanningen, och jag kände att jag måste klara detta enorma ansvar. Jag orkade inte riktigt med det, det blev alldeles för svårt för mig. Vid fyllda 30 tog hon tjänstledigt. Åtta år skulle hon vara borta från tidningen skulle det visa sig, och hon skulle aldrig återvända som reporter. Väl tillbaka be gärde hon att få bli redigerare i stället för reporter. – Jag bestämde mig för att aldrig skriva en nyhets artikel igen. Det beslutet har jag hållit. TJÄNSTLEDIGA, 30-ÅRIGA CILLA befann sig ombord på ett flygplan tillsammans med sin make. På väg att hämta deras första adoptivbarn. – Att bli mamma förändrade mitt liv. Jag vet inte vem jag hade varit om jag inte hade fått mina tre barn. Jag har varit adoptivmor en betydande del av mitt liv nu, det är en erfarenhet som har varit helt avgörande för hela mitt tänkande, mitt liv och min vardag. Inte minst var den där första resan till Colombia helt avgörande för hennes tillblivelse som skönlitterär författare. Sittande på flygplanet nagelfor hon sin av sikt att skriva dagbok om det som hände, om resan till barnet och alla känslor som fanns. I hela sitt liv hade hon skrivit dagbok om allt som hände och ändå kunde hon inte. – Där på planet insåg jag att jag inte var ensam mor till barnet, i min glädje fanns ju även den biologiska moderns smärta. Jag visste inte hur jag skulle kunna förhålla mig till det. Jag förmådde inte skriva den här dagboken. Där och då började jag söka efter ett an nat skrivande, ett mer skönlitterärt berättande, ett språk som skulle kunna omfatta mer. Och det var där

14 IMPUL S NR 1 201 9

i Bogotá, dagarna efter det att barnet hade lagts i min famn, som jag började skriva. Det var omtumlande. Fem år senare kom debutromanen ”Vattenhjärta” ut, en berättelse som hon liknar vid en omvänd adoptions berättelse. Romanen handlar om en flicka som flyttar utomlands med sina föräldrar och den förärades med Katapultpriset för årets bästa debut 1995. – Jag hade känt missmod som journalist och över det journalistiska språket och längtat så mycket efter ett annat uttryck, efter att använda språket på ett annat sätt. Att börja skriva skönlitterärt var som att dra ur en propp, äntligen kunde jag tänka friare. Skrivande och läsande är ett sätt att tänka större än i tankevärlden. Hon berättar att hon i början arbetade med stor kon centration en timme om dagen – medan det minsta barnet sov middag. – Det var väldigt effektivt och jag kände stor lycka av att få sjunka in i den lilla världen i stället för att vara i den turbulenta stora världen på en nyhetsredaktion. FEM ÅR EFTER debuten kom det stora genomslaget med romanen ”Dom”, som handlar om ett föräldrapar vars vuxne son anklagas för mord. Hon beskriver arbetet med boken som ett sätt att vända blickarna mot ett annat håll i den uppmärksammade styckmordsrätte gången som var en följetong i Sverige under slutet på 80-talet och början på 90-talet. Men själv förnam hon inga berusande framgångskänslor, bara ett ”ja, ja, men nästa gång blir det dåligt”. – Nej, vad är ett genombrott? Hur känns det? Det känns alltid osäkert hur ens böcker ska nå ut. Jo, ”Ku lor i hjärtat” kändes kanske så ändå, som en sorts ge nombrott. Denna Augustprisnominerade ungdomsroman är nu inne på sin fjärde utgåva och har rönt stor uppskatt ning hos läsarna, berättar hon med märkbar glädje. – Det är en liten och lättläst bok med åtta noveller med samma pojke i huvudrollen. En av mina söner har dyslexi och kunde inte läsa så fort när han gick i sko lan. Jag ville skriva en bok som även han kunde läsa. Väldigt lång tid, 25 år, hade gått innan Cilla Nau mann förmådde göra det dittills otänkbara: skriva om sitt moderskap. – Jag tänkte att jag aldrig skulle skriva om det. MEN ÖDET VILLE annorlunda. En av sönerna hade hittat

sin biologiska mamma i Bogotá och hade kontakt med henne via Facebook, när Cilla undrade om han ville åka dit för att träffa henne. Han ville, men inte ensam, så de åkte dit tillsammans. Efteråt tyckte han att Cilla skulle skriva om detta. Så skedde också. Detta lika omvälvande som känslo laddade möte är skildrat i lovordade ”Bära hem bar net”. Därmed inte sagt att skrivandet av romanen var en kelt, tvärtom. – Det var en grannlaga utmaning att skriva den här boken. Jag känner stort ansvar gentemot de biolo giska mödrarna, att bevara deras namn för barnen, att göra mitt bästa och att införliva dem i vårt liv och våra

”Den oändliga familjen” heter Cilla Naumanns senaste roman.

ra människor med liknande erfarenheter. Men själv skulle jag inte söka mig till det, vi har löst det behovet genom att resa till Colombia och har även vänner där som är adoptivföräldrar. NU ÄR ”BÄRA HEM BARNET” i varje fall skriven, barnen är vuxna och vi är framme vid Cilla Naumanns senaste roman ”Den oändliga familjen”. På ytan är familjen lyc kad, men på grund av en mörk hemlighet drivs familjen till avgrunden. Upplösningen är chockartat tragisk. Låt oss inte förstöra läsglädjen och avslöja detaljer na, men redan titeln antyder hur mångbottnad berät telsen är. – Jag ville säga oändligt många saker med titeln, en familj betyder oändligt mycket. Vi bär alla på en familj genom referenserna till vår barndom. På det viset är familjen något oändligt. Men titeln anspelar också på en familj vars berättelse är oändlig för mig. – På sätt och vis är det jag som är berättarrösten Anna. Jag bodde där mittemot höghuset Nyponet och den stora gåtan om det här minnet och frågorna kring vad som verkligen hände den här familjen har följt mig hela livet. Som barn blev det förstås mycket laddat att något sådant skulle kunna hända i en familj och jag pratade inte med någon om det. Jag kände skam för mitt intresse, för min upptagenhet av och min nyfiken het för den här familjen. Jag tror att alla rykten, alla förkvävda röster bidrog till känslan av skam. Skam har också en avgörande roll i hennes fantasier om den här familjens undergång. Skam över miss lyckanden, skam över att ha förhävt sig om Den Stora Framgången. När framgången uteblev fanns det ingen återvändo. FÖR NÅGRA ÅR sedan slutade Cilla Naumann på DN och inriktar sig nu fullt ut på sitt författarskap. – Skrivandet är mitt sätt att leva och tänka. Jag kan inte avstå från det. Skrivandet och läsandet är en sorts förutsättning för att jag ska kunna existera. Ändå finns ett liv utanför skrivandet, ett helt vanligt liv, framhåller hon. – Jag lever ett helt vanligt liv som alla andra: familj, promenader, försök att dra in pengar. Jag varvar ner genom att vara utomhus i den friska luften, jag tycker om att vara i rörelse. Allra mest älskar jag att se havet.

w Hur är du som person?

tankar. De har fått lov att finnas i vår familj. Det är ett stort ansvar att dela mitt moderskap med tre okända kvinnor, och då kan jag inte tala om det hur som helst, det är inte min rättighet. CILLA NAUMANN VILL inte använda boken som ett debatt

inlägg om adoptioner. – När jag skrev boken var jag noga med att inte göra mig till tolk för något annat än mitt privata moderskap. Jag är fel person att debattera adoptioner och kommer aldrig att göra det. Men jag har stor förståelse för alla invändningar mot internationella adoptioner. Man kan undra hur hon ställer sig till studiecirklar om adoptivt föräldraskap. – Jag tror att de flesta människor har behov av att prata och dela med sig av sina erfarenheter med and

– Jag har lätt att beskriva mig som en ensamvarg, men jag vet inte om det stämmer. Jag har lätt för att lita på folk i vardagen, men när det gäller mina texter är jag jättenoga med att det ska vara exakt som jag vill ha det, säger Cilla Naumann.«

Exklusivt >> Cilla Naumann Namn Cilla Naumann. Gör Författare. Aktuell Med ”Den oändliga familjen”. Ålder 58 år. Familj Gift med konstnären Johan Petterson, tre barn och tre barnbarn. Bor Stockholm. Konst ”Jag tycker väldigt mycket om konst och älskar att gå på museer. Jag är fascinerad av målares förmåga att berätta på annat sätt än ord. Stående inför en tavla kan jag bli avundsjuk.” Chimär ”Det finns en total ensamhet i att skriva, samtidigt är det en chimär. Så fort man skriver finns det en läsare där.” N R 1 2 019 I MPU L S 15

CIRKELLEDARE » SVENSKA

Från flykting till cirkelledare – i svenska Språket är en viktig nyckel in i det svenska samhället. Det insåg SV i Åre snabbt när nästan tusen flyktingar kom till orten hösten 2015. En som snabbt lärde sig svenska var Roya Afzali. I dag är hon cirkelledare i bland annat svenska, i väntan på uppehållstillstånd och i bästa fall möjligheten att bli polis igen, precis som hon var i Kabul. TEXT INGELA HOFSTEN FOTO LINA JOHANSSON

et är ditt barn. Roya Afzali skriver me ningen i blädderblocket i SVs kurslokal i Järpen. Hon och de sex perso nerna kring bordet framför henne har tragglat possessiva pronomen en stund och nu är det dags att gå vidare med en-ord och ett-ord, som hon kallar dem. Nu frågar hon cirkeldeltagarna om de vet varför det heter ”ditt barn”, inte ”din barn”. Svaret kom mer snabbt: – Barn är ett ett-ord. DE FEM KVINNORNA och mannen runt

bordet har varit olika länge i Sveri ge. De kommer hit en gång i veckan för att lära sig det svåra svenska språket. För några av dem innebär det att samtidigt lära sig läsa och skriva, vilket märks på den möda de lägger ner på att skriva av det som Roya Afzali skriver på blocket. Roya Afzali berömmer, uppmunt 16 IMPUL S NR 1 201 9

rar och översätter ibland till dari, som alla runt bordet behärskar. Det var när hennes chefer inom polisen i Kabul hotade henne till li vet som Roya Afzali och hennes man beslöt sig för att fly från Afghanis tan. 58 dagar tog färden, som skedde till fots över berg, med bussar och i båt över Medelhavet och innefat tade många smärtsamma upplevel ser, av vilka den värsta var då iransk polis sköt ihjäl sex kvinnor och barn från flyktingföljet. NÄR DE KOM till Turkiet överrump

lades Roya och hennes man av den stora mängden flyktingar från Sy rien. – Vi visste inget om det. Att de till slut hamnade just i Sve rige var inte planerat. – Vi ville bara komma så långt bort som möjligt, för att känna oss säkra. I början av november 2015 nådde paret Göteborg, och några dagar se

nare blev de skickade till Åre, som de inte visste någonting om. En del av de andra protesterade när de förstod vilken liten ort det är, men Roya Afzali såg en vacker plats där hon kunde känna sig trygg. Redan i Göteborg hade hon slagits av hur medmänskligt hon och de andra flyktingarna hade bemötts i Sverige. – Folk kom med kläder och bjöd oss på soppa, man kände sig väl kommen. Det var så fint! EFTER BARA NÅGRA veckor i Åre fick hon frågan om hon ville gå en snabbutbildning i svenska. Det var SV som i samarbete med Röda Kor set hade bestämt sig för att göra nå got radikalt åt den nya situationen på orten. – Det var absurt. På två veckor hade Åres befolkning ökat med tio procent med en massa människor som placerats på ett före detta fjäll hotell med flera kilometer till när maste by.

Sumia Sailh,som här får hjälp av Roya Afzali, kom till Sverige från Somalia för fyra år sedan. Hon jobbar i kommunens återbruksbutik i Åre. N R 1 2 019 I MPU L S 17

CIRKELLEDARE » SVENSKA

– De hade inte ens ordentliga kläder och det var senhöst. Det var en mänsklig katastrof, säger Clara Kempff, verksamhetsutvecklare vid SV Jämtland/Åre. GENOM ETT NÄTVERK på sociala me

dier, Välkomstgruppen i Åre, hade hundratals Årebor redan engagerat sig i insamling och utdelning av klä der, leksaker med mera. Nu kallade SV och Röda Korset till ett stormöte, med målet att hitta ett sätt att för bereda de nyanlända för ett liv här, till att börja med genom att lära dem svenska. Frågan var hur. Många av de nyanlända var analfabeter och kom från många olika språkgrupper. Det var den pensionerade ut bildningskonsulten Per Holmlöv som kom med idén att börja med att lära ut svenska till de av flyk tingarna som behärskade engelska, för att dessa i sin tur skulle kunna föra kunskapen vidare till sin egen språkgrupp. Läromedelsförfattaren och Åre bon Marie Rödemark satte snabbt ihop ett studiematerial utformat som enkla parlörer på en rad språk, 18 IMPUL S NR 1 201 9

”Svenska för nyanlända”. Ett antal ortsbor stöttade kursdeltagarna med svenskt uttal, men i övrigt var det de cirkelledarutbildade asyl sökande som lärde ut svenskan till resten av de asylsökande, samtidigt som de själva studerade språket. EN AV DE som gick snabbutbildningen

var Roya Afzali. Som utbildad polis hade hon studievana och behärs kade engelska. Och inte minst: Hon var sedan tidigare van att både ut bilda och stötta andra människor. Redan som 16-åring i Afghanistan fick hon anställning i en organisa tion som jobbade med att informera människor på landsbygden om hälsa och sjukvård och tog chansen att samtidigt prata med kvinnorna hon mötte om deras rättigheter. Hon startade också självhjälps grupper. Bakgrunden till hennes engagemang var en egen erfarenhet av att stå upp för sin rätt. När hon var tio krävde en av hennes farbrö der att hon, enligt afghansk tradi tion, skulle gifta sig med sin kusin. Men hon vägrade, med stöd av sina föräldrar.

Roya Afzali går runt och hjälper till. Då och då förklarar hon på dari. Till höger: Nazdana Safdari kommer från Afghanistan och kunde varken läsa eller skriva när hon kom till Sverige för två år sedan.

Efter fem år i hjälporganisatio nen bestämde sig Roya Afzali för att studera till polis, utifrån en för hoppning att kunna göra skillnad, framför allt för kvinnor. Hennes examensarbete handlade om kvin nor och barn i afghanska fängelser och deras utsatthet. PÅ DEN TURKISKA polisskola där hon gick blev texten prisbelönt, men tillbaka i Afghanistan som polis blev hon trakasserad av manliga kolle ger och när hon protesterade mot det och andra orättvisor genom att, tillsammans med andra kvinnliga poliser gå i strejk, kom det dödshot som ledde till flykten. För om hon tidigare i livet tänkt att den egna självständigheten var värd att dö för och hon aldrig skulle gifta sig hade hon nu mött en man hon älskade. – Han har alltid stöttat mig i mitt arbete för kvinnors rättigheter. Så jag ville leva! NU, VINTERN 2019, har hon och hen

nes man Hussain Ali Afzali levt och arbetat i Åretrakten i drygt tre år. Men något uppehållstillstånd har

Det finns mycket som är krångligt i svenska språket. Roya Afzali hade ett stort försprång som redan kunde engelska och de västerländska bokstäverna när hon kom hit.

de fortfarande inte. Ovissheten tär på dem, och det händer att Roya tappar modet. Samtidigt jobbar hon så mycket hon kan för att hjälpa an dra asylsökande. På SV leder hon, utöver språkträ ning, studiecirklar i gymnastik och simträning för kvinnor, med samti dig språkträning. Hon har också lärt ut cykling till kvinnor på ett boende. Ändå kunde hon ingetdera själv då hon kom till Sverige, utan har lärt sig här. – I Sverige kan man göra allt man vill! ATT KUNNA SIMMA är ett första steg mot att i framtiden kunna gå till

baka till polisyrket. Hon försöker också träna så mycket hon kan för att hålla sig stark, utifrån samma förhoppning. Samtidigt vet hon att hon måste vara svensk medborgare i åtta år innan hon ens kan söka Polis högskolan. – Men kanske… ATT BLI POLIS i Sverige skulle inte

minst vara ett sätt att visa sitt forna hemland att hon visst duger som polis. En liten glimt av hopp tänds i Roya Afzalis ögon när hon tänker på möjligheten att en dag få patrullera Åres gator i polisuniform. För här vill hon stanna. – Jag trivs så bra i Åre!«

Projekt >> Språk och integration w SV-projektet i Åre hette från början Sprint (Språk och integration) 2015–2016 och därefter utlystes TIA-medel från länsstyrelsen för att möjliggöra fortsatta aktiviteter. w När projektet var som störst arbetade nära 30 cirkelledare med språkträningen. w 2017 omvandlades projektet till den samhällsorienterande kursen ”Detta är Sverige”. w Från och med i höstas är man inne på projekt nummer tre, ”Detta är Sverige 2.0”, som innefattar Sveriges historia, kultur och lagstiftning. w Läromedlet är utvecklat av Jörgen Vikström för SV Åre/Jämtland.

Att vänta på uppehållstillståndet är kämpigt. Roya Afzali jobbar så mycket hon kan för att skingra tankarna. N R 1 2 019 I MPU L S 19

CIRKELLEDARE » GUNN ERIKSSON

Gunn Eriksson började som latinlärare 1959 och gick i pension 1992. Numera leder Gunn en studiecirkel hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Skövde. Deltagarna är mer livserfarna – och det är hon också med sina 90 år. TEXT OCH FOTO ANNA REHNBERG

Ordning och reda 20 IMPUL S NR 1 201 9

Det är aldrig för sent att bilda sig bara man är nyfiken, anser Gunn Eriksson, som vid 90 års ålder fortsätter att bilda både sig själv och andra i latin.

– med Gunn, 90

N R 1 2 019 I MPU L S 21

CIRKELLEDARE » GUNN ERIKSSON

lockan närmar sig två en snöig tisdagseftermiddag i Skövde. De flesta deltagar na på studiecirkeln ”Ditt latin” har redan slagit sig ned i studielokalen och plockat fram läroböckerna. De hejar och pratar, det märks att de känner varandra väl. – Då var det dags för latinspaning, vad har ni hittat sedan sist? frågar Gunn som kommit in i rummet. – Jag kan börja, säger Solwig Lei jon. Ikväll kommer ett program på Kunskapskanalen som handlar om platsändelsen ”chester” som finns på många håll i Storbritannien, som Manchester och Rochester. Jag öpp nade min grammatik, som jag tyvärr inte förläst mig på, och där stod att chester kommer från latinets castra som betyder romerskt militärläger eller fort. – DET STÄMMER. BRITANNIEN ingick i

Romarriket åren 43–410 efter Kris tus. Den romerska kulturen spreds och latinet blev skriftspråk. Det fanns romerska befästningar på många håll. Jag har själv prome nerat lite utmed Hadrianus mur i Skottland, säger Gunn Eriksson. Att latin är ett dött språk håller 22 IMPUL S NR 1 201 9

inte Gunn med om. Inflytandet från latinet, den grekisk-romerska kul turen och romersk-katolska kyrkan genomsyrar vårt moderna väster ländska samhälle. – Men visst, i dag läser man främst latin för att förstå latinsk text, inte för att tala och vi latinlä rare är nog på utdöende. Själv fastnade Gunn för latinet när hon gick latinlinjen på 1940-talet. – Detta ska hädanefter bli min musik tänkte jag och beslöt att bli latinlärare, berättar Gunn. STUDIECIRKELN PÅ SV är inne på sin

tolfte termin. Flera av de tolv delta garna har varit med sedan start och ingen har några planer på att sluta. – Det är väldigt stimulerande. Det håller våra hjärnor igång, säger Bengt Österblom, 81 år. Dessutom är hon helt outstanding som lärare, både kunnig och inspirerande. Om alla lärare vore som hon skulle vi inte ha några problem i skolorna. Solwig Leijon, en av de yngsta med sina 70 år, instämmer: – Det ger mig jättemycket att vara med här. För att utvecklas framåt behöver man känna till sin historia bakåt.

Gunn Eriksson omgiven av sina latininspirerade deltagare. Två i gruppen saknas på bilden.

Just detta är ett av Gunns mål med studiecirkeln. – Ju äldre jag blir desto viktigare är det för mig att känna till varifrån jag kommer. Vi här uppe i Norden hör ju faktiskt ihop med Europa, och den europeiska kulturens ling ua franca har varit latin, ungefär som engelskan är i dag. Gunn följer läroboken men poäng terar att hon gärna vill ge deltagarna tillfälle att ha roligt. Hon är alltid väl påläst och överraskar då och då med roliga och intressanta fakta. – Cicero beklagar sig här i ett brev till en god vän: ’Jag har varit så hes att jag inte har kunnat läsa’, sä ger Gunn. Under antiken läste man nämligen högt, även om man var ensam. Betänk även att grekerna uppfann retoriken. BLAND DELTAGARNA FINNS de som hör eller ser dåligt eller har andra krämpor, men är man bara fortsatt nyfiken finns inga hinder att skaffa sig bildning eller lära sig ett nytt språk, menar Gunn Eriksson. – Jag kommer att fortsätta med den här cirkeln så länge jag får vara frisk, säger Gunn och plirar med ögonen.«

N R 1 2 019 I MPU L S 23

INTEGRATION » NYA RÖSTER

Nyanlända röster

Victor Estby blev anlitad att leda en skrivarkurs i Åmål för tolv nyanlända kvinnor från Syrien. Resultatet skulle bli en bok – på svenska. Och det blev det. Här berättar han hur det gick till. TEXT MATS NILSSON FOTO VICTOR ESTBY

24 IMPUL S NR 1 20 1 9

ictor Estby är van att leda kurser och studiecirklar i att skriva. Han säger: – Som frilansande di versearbetare i ord blev jag anlitad att leda skrivkursen för de nyanlända kvinnorna i ett pro jekt som heter Nya röster och som har fått en fortsättning. Jag hade haft flera skrivarkurser på studie förbund tidigare, bland annat hos Studieförbundet Vuxenskolan, och folkhögskolor men aldrig med del

tagare som samtidigt skulle lära sig det svenska språket. Men jag antar gärna utmaningar och träffade del tagarna – tolv unga kvinnor, nyan lända från Syrien. Deltagarna var mellan 18 och 25 år gamla. Några pratade ganska bra svenska, några hade varit i Sverige i mindre än ett år och pratade bara engelska vid första mötet. Att läsa och skriva på svenska och att dis kussionerna på kursen skulle ske på svenska var ett krav. Målet var att

Julavslutning för kursen, som pågår från augusti 2018 till maj i år. Kursledaren Tove Berggren samt Muna Alshazly, Batoul Mustafa, Farah Gharebeh, Youmna Mansour och Marah Gharebeh.

Victor Estby och några av författarna till boken ”Nya röster”. Bakre raden från vänster: Fatima Salem, Maria Salem, Lama Jaber och Sara Mahrat. Främre raden från vänster: Nour Chehab, Sara Madwar och Rawan Alzoabi. Latifah Chehab var med i boken, men är inte med på bilden.

blev författare ge ut en bok, även om språkbehand lingen i alla stycken inte hunnit bli perfekt.

EN KORT BAKGRUND: 2015–2016 anlän

de flyktingar från krigets Syrien till Åmål i Dalsland, liksom till många andra små svenska kommuner. Dals lands Litteraturförening och Bok dagar i Dalsland bestämde sig för att försöka bidra med de kunskaper som fanns i organisationen – om lit teratur, läsande och skrivande.

Åmåls kommun hade fått statliga pengar för utbildning och integra tion av de nyanlända. Dalslands Litteraturförening sökte och fick pengar från kommunen och även från Västra Götalandsregionen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV), som står bakom skrivarkursen i Åmål. VICTOR ESTBY KÄNDE till litteratur

föreningen och Bokdagar i Dalsland eftersom han besökt deras årliga

evenemang flera gånger och även framträtt där som lokal författare. – Hälften av texterna i boken är berättelser som kvinnorna burit med sig och utvecklat, eller fått, under kursens gång. Resten kom ur skrivövningar på kursen. Ibland har uppgiften varit att stå utanför Nordiska Litteraturhuset i Åmål och låta sinnena berätta, att skriva om vägen till skolan i Sy rien, en barndomsvän eller första

”Nya röster” kom ut 2017.

» N R 1 2 019 I MPU L S 25

INTEGRATION » NYA RÖSTER timmen i Sverige, säger Victor och fortsätter: – Åtta lyckades skriva klart sina texter till boken på det nya språket. Någon har skrivit hela natten för att bli färdig. Någon har lämnat in en färdig text en kväll efter skolan och sedan velat skriva en dikt och kämpat i en timme tills hon höjt två knutna nävar – första dikten på svenska skriven. Tre av kursdelta garna hade inte ens uppehållstill stånd när kursen började, men de har ändå läst, och skrivit, frågat, diskuterat, funderat, suddat och skrivit om. VID FLERA KURSTILLFÄLLEN har någon av deltagarna berättat om Syrien före kriget, om hur kriget började, om flykten och hur man tog sig till Sverige. Om att vara belägrad i sitt hem med sin familj och be i en vecka för att soldaterna inte bara ska komma in och mörda en. Om att ha förlorat sin barndomsvän i krigets förskingring. Om att inse att man aldrig kommer att kunna bo i sitt hemland igen. – När vi haft högläsning ur texter inför hundratals människor, som applåderat och jublat så det mull rat i Sagabion i Åmål på Nordiska Novelldagen, och framträtt inför en nästan lika stor och entusiastisk publik på Steneby Konsthall i Dals Långed, är det jag som fått svälja för att inte gråta på scenen. INNAN BOKEN KOM ut i slutet av juli

2017 präglades debatten av negativa bilder av migration och människor på flykt, ansåg Victor Estby, så han skickade mejl och ringde till olika redaktioner för att berätta om skri varkursen och boken. Han säger: – Susanna Alakoski, som sett och hört Fatima Salem, Rawan Alzoabi och mig framträda på Nordiska Novelldagen, skrev en entusiastisk

Youmna Mansour och Marah Gharebeh bullar upp till julavslutningsfikat.

>> Fakta w I en antologi utgiven av Före ningen Liv i Sverige berättar Victor Estby mer om Nya Rösterprojektet.

text till bokens baksida. Det gav nog skjuts, men framför allt: Unga, nyanlända kvinnor från Syrien som skrivit skönlitterära kvalitetstexter på svenska var en bra nyhet som äntligen visade något positivt. Att de mest utsatta människor kan åstad komma stordåd och beröra om de bara får en minsta chans. MEDIEUPPMÄRKSAMHETEN TOG fart. Victor Estby, författarna och Victors

kollega Anita K Alexanderson inter vjuades av TT, Dagens Nyheter, P4 Väst och Värmland, Studio ett i P1, SVT Väst, TV4, SVT och Provins tidningen Dalsland. Boken släpptes på Bokdagar i Dalslands författarda gar och Kulturmagasinet i Åmål var fullsatt – 340 personer i publiken. Över hundra signerade böcker sål des första dagen. Efter fyra måna der var de 800 tryckta exemplaren slut.«

Så gick det för deltagarna efter bokdebuten Victor Estby summerar vad skrivarcirkeln och bokens tillkomst har lett till.

– NÄR BOKEN KOM som e-bok hösten 2018

framträdde flera av kvinnorna från kursen och jag på Bokmässan i Göteborg. Vi har även framträtt på Ord i Grenselands lit teraturfestival i norska Fredrikstad, säger Victor Estby. Fatima Salem är invald i Litteraturföre 26 IMPUL S NR 1 20 1 9

ningens styrelse och i vår medlemstidning Korpgluggens redaktion. Rawan Alzoabi, som inte kunde ett ord svenska när vi började kursen 2016, har nu tagit studenten och läser till tandläkare på Göteborgs universitet. Nour Chehab läser biomedicin på Lunds universitet. Lama Jaber, Maria Salem och Fatima Sa lem sitter med i planeringsgruppen för vår litterära barnfestival Barnens Bokdagar. Victor Estby själv är numera verksam

hetsledare för Dalslands Litteraturförening och Bokdagar i Dalsland. I augusti 2018 startades en ny skrivar kurs med tio nya invandrade och nyanlända – de flesta från Syrien. Nu är det författaren och skrivpedagogen Tove Berggren som håller i kursen och Victor Estby är med och stöttar. – Det här projektet är något av det ro ligaste och mest meningsfulla jag arbetat med. Jag är tacksam att ha fått den möjlig heten, säger Victor.«

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Ge barnen inflytande i frågor som rör dem BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG INOM ETT ÅR. MEN BRIS SAKNAR VISIONEN FÖR HUR LAGEN SKA IMPLEMENTERAS. BRIS GENERALSEKRETERARE MAGNUS JÄGERSKOG GER RIS OCH ROS UR BARNS PERSPEKTIV TILL REGERINGSFÖRKLARINGEN. REGERINGSFÖRKLARINGEN inne

fattar en rad förslag som får konsekvenser för Sveriges två miljoner barn. Inom mindre än ett år blir barnkonventionen svensk lag, en historisk hän delse som med tiden kommer att göra Sverige till ett tryggare och mer rättssäkert land för alla barn. Bris saknar dock visionen för hur lagen ska implemen teras under den kommande mandatperioden. Bris saknar också ett tydligt löfte från re geringen, riktat till landets barn, om att detta arbete ska prioriteras. Bris ser positivt på de enskilda förslag i rege ringsförklaringen som stärker barnets rättigheter. Bris har bland annat drivit frågan om en slopad preskriptionstid för sexualbrott mot barn samt in rättandet av en myndighet för mänskliga rättigheter. BARNRÄTTEN MÅSTE VARA en politisk prioritet. Barnkonven tionen blir lag om mindre än ett år. Men att göra barnkon ventionen till lag räcker inte för att tillgodose Sveriges alla barn deras mänskliga rättighe ter. Arbetet behöver löpande prioriteras och resursförstär kas inom hela regeringskans liet. Lena Hallengren är väl in satt i frågor som rör barnets rättigheter. Hon går från att vara barn-, äldre och jäm ställdhetsminister till att bli socialminister. Hallengren har

fortfarande tilldelats ett ansvar för barn, men nu ihop med flera andra tunga politiska om råden. Bris ser med oro på att denna fördelning av ansvars områden gör att regeringens viktiga barnrättsfokus hamnar i skymundan. BRIS TYCKER DOCK att det är po

sitivt att även andra ministrar får visst ansvar för barnrätts frågor, exempelvis den nya jämställdhetsministern Åsa Lindhagen. Barnkonventio nens fulla genomslag handlar om att synliggöra hur all poli tik slår mot barnets rättigheter i samtliga ministerområden. Bris vill se en barnkonsek vensanalys av samtliga nya förslag inom varje departe ment. Trenden med barns växande psykiska ohälsa måste brytas.

Bris ser med optimism på re geringens fokus på att främja psykisk hälsa. Ett samtal om psykisk ohälsa har i många år varit det vanligaste sam talet i Bris stödkanaler med barn. Bris har i flera år drivit på för att stoppa den oerhört allvarliga trenden med barns växande psykiska ohälsa. Bris välkomnar förslaget om köfri psykiatri för barn och unga, men samtidigt saknar Bris de konkreta förslag som krävs för att nå hela vägen fram. DET ÄR BRIS erfarenhet att ett tillrättakommande med da gens långa kötider inom barnoch ungdomspsykiatrin kräver en gedigen satsning på främ jande av alla barns psykiska hälsa, men även tydligt för stärkta förebyggande insatser för barn i utsatta situationer,

samt en i grunden reformerad vårdkedja med särskilt fokus på primärvården. Bris välkomnar regering ens satsning på att bryta den psykiska ohälsan för barnet i skyddat boende, en fråga Bris länge drivit. Bris arbetar ak tivt med ett särskilt utformat gruppstöd till denna grupp av barn, som ofta mår mycket då ligt och där riktad hjälp från samhället lyser med sin från varo runt om i hela landet. Att rätten till familjeåterförening stärks är en förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå barnkonventionens fulla ge nomslag. Den psykiska ohäl san är mycket utbredd bland barn som flytt och mer behövs för att stärka denna grupps mänskliga rättigheter. SVERIGE SKA BLI ett bättre land

att vara barn i. Att aktivt ar beta med att lyssna och beakta det barn själva berättar är av central betydelse. Bris hade gärna sett konkreta politiska förslag om särskild löpande dialog med medborgare under 18 år. Barn är den enda grupp medborgare som inte har röst rätt. Därför måste politiker kompensera barnen genom att möjliggöra deras inflytande i frågor som rör dem. Magnus Jägerskog GENERALSEKRETERARE BRIS

Bris generalsekreterare kommenterar i den här debattartikeln Stefan Löfvens regeringsförklaring i januari.

Fotnot: Debattinlägget finns att läsa i sin helhet på Bris hemsida. N R 1 2 019 I MPU L S 27

LSS » VAD HÄNDE SEDAN?

”Nu krävs ändringar i LSS” Impuls har flera gånger skrivit om förändringen av LSS-lagen. Vad händer nu? – Nu vilar ansvaret på regeringen att återställa LSS så att människor får det stöd de har rätt till, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef vid paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige.

w Assistans ska kunna beviljas till

personer som behöver stöd via god man. w Personlig assistans ska inte bevil jas till barn under 16 års ålder. w Personlig assistans ska inte längre ges till personer med psykiska funk tionsnedsättningar.

TEXT MARIA ORTLER

slutskedet av förhandlingarna om regeringsfrågan slöts en uppgörelse mellan Centern, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Den består av ett utkast till sakpolitisk över enskommelse i form av 73 punkter. Punkt 64 handlar om att säkerställa att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Enligt denna överenskommelse ska alla som har rätt till stöd få det. Rätten till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning ska återställas. Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. De finitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. Det ska tillsättas en ny assistansutredning under 2019 för att säkra detta. Det ska bli en ny lagstiftning från 2021. Även frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen ska utredas 2021.

MIKAEL KLEIN ANSER att uppgörelsen mellan S, MP, L och C pekar i rätt riktning. Det är en viktig politisk signal att man vill förstärka LSS. Men han oroas över att man vill ut reda vidare. – Samtidigt kan en ny utredning

28 IMPUL S NR 1 20 1 9

fördröja viktiga reformer. En ny re gering skulle direkt kunna vidta fler viktiga lagändringar, som motverkar de domar som påverkat tillämp ningen av personlig assistans, säger Mikael Klein till Impuls. Domarna handlar om integritets känsliga delar av grundläggande be hov och om egenvård. – En ny regering behöver säker ställa med en gång att de som har förlorat sin assistans får den till baka. – Det krävs att det görs ändringar i LSS-lagen som tar hänsyn till de ursprungliga intentionerna, säger han. NY LSS-UTREDNING presenterades den 10 januari. I betänkandet ”Översyn av insatser enligt LSS och assistans ersättningen” föreslår LSS-utred ningen en ny lag: lag om stöd och service till vissa personer med funk tionsnedsättning. Gunilla Malmborg (S) har lett ut redningen. Ett förslag är att staten ska vara ensam huvudman för per sonlig assistans.

Förslag: w Personlig assistans ska vara till för

dem med privata och integritets känsliga hjälpbehov.

Nya kommunala LSS-insatser, enligt LSS-utredningen: w ”Personligt stöd till barn” ska er Mikael Klein, intressepolitisk chef vid Funktionsrätt Sverige.

sätta personlig assistans för barn under 16 år. w Förebyggande pedagogiskt stöd” ska ersätta personlig assistans för

personer med psykisk funktions nedsättning. w ”Personlig service och boende stöd” ska ersätta ledsagning och visst stöd som i dag ges via SoL eller andra LSS-insatser. Kommunerna kommer att ha ”den fulla” friheten att välja utfö rare och bestämma över hur stödet ska ges. Kommunen ska utöva till syn och ansvara för kompetens. I DEBATTEN HAR det hörts kritiska röster från funktionsrättsrörelsen som har pekat på att det är proble matiskt med ett kommunalt hu vudansvar för dess LSS-insatser, eftersom kommuner kommer att bedöma olika. Mikael Klein var expert från funktionsrättsrörelsen vid LSSutredningen. Han kommenterade LSS-utredningen i ett pressmed delande. – Det centrala i vår kritik är att förslagen slår mot LSS grundläg gande principer om självbestäm mande, goda levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Därmed strider förslagen mot mänskliga rät tigheter och mot FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. – Den alarmerande utveckling vi sett under senare år, där mänskliga rättigheter och individers själv bestämmande får stå tillbaka för kostnadskalkyler och kollektiva

Impuls har i flera reportage avsöjat hur familjer drabbas av försämringen i LSSlagen.

lösningar, kommer med utredning ens förslag snarare förstärkas än bromsas. MIKAEL KLEIN LYFTER fram att det är

tio år sedan FNs konvention om rättigheter för personer med funk tionsnedsättning började gälla i Sverige. Det innebär att den svenska staten har ett folkrättsligt åtagande att säkerställa dessa rättigheter. Med det följer en rad skyldigheter, bland annat att inte begränsa eller försvaga redan givna rättigheter, som insatser enligt LSS. Den aktuella tillämpningen av LSS har inneburit att lagens tio in satser urholkats. Och LSS-utred ningens fokus har inte legat på att återställa lagens intentioner utan på kostnadsbesparingar. Dagens rättstillämpning följer inte lagens ursprungliga intentioner. MIKAEL KLEIN VAR i en intervju med Assistanskoll den 12 januari kritisk till att LSS-utredningen inte agerat mot de domar som begränsat rätten till assistans sedan 2009. Tvärtom ser utredningen domen från 2009 om integritetsnära delar av grund läggande behov som en grund för personlig assistans. Han tycker att utredningen har smalnat av vad as sistans ska ges till. Man befäster de HFD-domar som varit, med en snäv tolkning av grundläggande behov. Mikael Klein menar att riksdagen

redan sprungit ifrån utredningen när man i december 2018 sade att andning och sondmatning ska bli grundläggande behov igen. Här är nya lagändringar redan på gång. KJELL STJERNHOLM ÄR verksamhetsut

vecklare och samordnare för funk tionsnedsättning på Studieförbun det Vuxenskolan (SV). Han instäm mer i funktionsrättsrörelsens kritik av LSS-utredningen. – LSS är en bra lag, men där vi behöver befästa de ursprungliga intentionerna i lagstiftningen. LSSutredningens förslag gör inte det. Tvärtom, den gör en bra lag sämre. – Meningen är att länder som ratificerat FNs Funktionsrättskon vention inte ska kunna backa på rättighetsreformer som redan ge nomförts. Utredningens förslag om till exempel borttagen personlig assistans för barn under 16 år stri der emot de dessa rättigheter, säger Kjell Stjernholm. SV HAR UTFORMAT material för dia

logforum om LSS-utredningen. Utgångspunkten är en filmad redo görelse med Mikael Klein, Funk tionsrätt Sverige, om de viktigaste förslagen till förändring. Därefter ges deltagarna chansen att diskutera förändringarna tillsammans. Filmen finns på SVs Facebook sida och materialet på www.sv.se/ arena.« N R 1 2 019 I MPU L S 29

DEMOKRATI » VI MÅSTE PRATA

Överlevaren Hédi Fried startade kampanjen Hédi Fried överlevde Förintelsen. Hon känner igen tecknen när ondskan tar över. Samtals klimatet blir hårdare, personangreppen blir grövre och grupper av människor blir rädda att gå ut på kvällen. Hédi Fried startade kampanjen ”Vi måste

prata” för att få igång samtal om demokrati. Kampanjen #Vimåsteprata startade med en debattartikel i Dagens Nyheter som handlade om att demokratin är hotad inifrån. Hédi Fried tog initiativ till ett möte med

bland andra några av artikelförfattarna och mötet resulterade i boken ”Handbok för demokrater” (Natur&Kultur). Så småningom växte kampanjen och blev en bred demokratisatsning med stöd av studieförbund och folkhögskolor.

Att förstå ett ögonblick – att skapa ett annat Att förstå ett ögonblick är att se möjligheten att vara med och skapa ett annat. TEXT HÉDI FRIED

ag heter Hédi Fried. Jag är jude född i Transsylvanien, Rumänien. Jag har bott i Sverige i 73 år, bidragit till utvecklingen i landet, och vill gärna bli betraktad som svensk. Jag skulle så gärna vilja resa ut och träffa dig som bor högst uppe i norr, eller längst ner i söder. Jag skulle vilja prata med dig, höra hur det är att leva där du befinner dig, höra hur du tänker. Jag bor i Stockholm, och livet här är nog helt annorlunda mot livet där du befinner dig. På 1980-talet arbe tade jag som skolpsykolog i Kram fors, och då hade jag gärna velat bo sätta mig där. Det kändes så mycket bättre på så många sätt. Vänligare miljö, vän ligare människor, ingen jäkt, och hjälpsamhet och välvilja från alla håll, i alla lägen. Det är mycket som har förändrats sen dess, både där du bor och i Stockholm. Det har skett en normförskjut ning, ett förråande av samhället. Ut tryck som då ingen skulle tagit i sin mun är numera helt godtagbara. Po 30 IMPUL S NR 1 201 9

pulismen, som har sina supportrar både till höger och vänster, sprider missnöje, sanningen har blivit lögn, lögnen sanning. Det som började med Trump i USA finns nu även i Sverige. INNAN JAG GÅR vidare vill jag förklara varför jag valde att som ingress till denna text ha citatet ”Att förstå ett ögonblick är att se möjligheten att vara med och skapa ett annat” ur ”Om tyranni” av Timothy Snyder. Det är svårt att riktigt förstå det som händer i nuet, men gör vi det har vi möjlighet att ingripa. Vi har lätt att invagga oss i tron att allt blir bra, det onda som berör oss är något tillfäl ligt, det går snart över. Med mina erfarenheter i ryggen kan jag intyga att det inte är så, det går inte över. Nazismen hade varit på uppgång sedan tjugotalet. Hitler red på miss nöjesvågen, och lyckades samla omkring sig en liten skara. De flesta tyskar var inte intresserade av na zismen, de var inte antisemiter, de var inte råa eller ovänliga. En del var kommunister, andra ville bara ha en utkomst, leva i fred. Den nybildade Weimarrepubliken var en demo krati med yttrandefrihet, alla röster skulle höras. Men missnöjet med republikens svagheter växte och då var det enkelt att söka syndabockar för att vända aggressionerna mot dessa. Men det ger inte lösningen på problemet. Lösningen måste vara mångfacetterad, precis som anled ningen till missnöjet.

I DAG, NÄR JAG skriver detta börjar olympiska spelen i Pyeongchang. En bild dyker upp i mitt minne. Jag ser mig själv som tolvåring i min stads soliga park, där jag promene rar med Fami, vårt hembiträde. Året var 1936, och olympiska spelen på gick i Berlin.Fami berättade om den storartade öppningsceremonin, hur fint allting var, och att allt det onda som sas om Hitlers nazistiska Tysk land nog inte var sant. Annars skul le inte den svarte löparen Owens, och de två judiska deltagarna fått vara med. Snart visade det sig dock att allt var tillrättalagt, när olympis ka elden släcktes återkom nazismen med sitt rätta ansikte. Det var det året det gick upp också för mig att något förändrades i Rumänien. Det antisemitiska bon departiet kom till makten, och den tidigare enbart folkliga antisemitis men b1ev nu statsunderstödd. Steget mot Förintelsen hade ta gits även i Rumänien men vem ville se det? I TYSKLAND BÖRJADE förändringarna mycket tidigare, långsamt och sub tilt. Steg för steg, nästan omärkligt fördes förändringarna in i vardags livet. Det började med språket. Nedsättande ord användes om ju dar, romer, och andra, och ett dub belspråk utvecklades för att dölja nazismens verkliga intentioner. Judar kallades för svin (Saus schweine), råttor, och cancersvulst. Umsiedlung (omflyttning) hette

”Vi måste prata” – läs hennes bidrag Ett hundratal personer deltog vid ett möte i Stockholm den 6 mars när den utåtriktade delen av kampanjen skulle sjösättas. Författare, opinionsbildare, folkbildare, politiker och många andra deltog i mötet. Vimåsteprata-kampanjen pågår fortfaran-

de. Cirka 130 personer står till förfogande för lokala demokratiarrangemang. Boken ”Handbok för demokrater” är gratis och finns att få med en studiehandledning. I boken medverkar 24 författare som vill ge sitt bidrag för att skydda demokratin. Studie-

förbund och folkhögskolor samarbeter i kampanjen med Svenska PEN. Initiativtagaren Hédi Frieds bidrag i boken finns att läsa här nedan.

Hédi Fried. FOTO: KARL GABOR

N R 1 2 019 I MPU L S 31

DEMOKRATI » VI MÅSTE PRATA HÉDI FRIED

»Det har hänt, det kan hända igen. Ignorera inte det som händer omkring dig nu, för jag känner igen denna början. Man ser den överallt, inte minst i forumens kommentarsfält på internet, där avhumaniseringen av människor görs lätt och utan eftertanke.» det när människor skickades till Auschwitz och Sonderbehandlung (specialbehandling) när de skulle mördas. Det dröjde inte länge för rän också jag skulle lära mig lyssna till det språket. Transsylvanien blev ungerskt, och Ungern började införa de nazistiska judelagarna. En del av det språket kan vi nästan känna igen i dagens språk behandling, som efter alla norm förskjutningar yttrar sig i ord som ingen ville ta i sin mun för ett tiotal år sedan. KVÄLLEN DEN 14 APRIL 1944 ljöd trum

slagarens röst vid gathörnet: ”Lystring, lystring. Judarna ska omflyttas, och vi börjar i morgon bitti på Järnvägsgatan.” Vid det la get var vi helt passiviserade, nästan

32 IMPUL S NR 1 20 1 9

paralyserade. De små steg av dehu manisering och isolering mot ju darnas undergång, som under flera år togs i Tyskland, blev nu med stor hast utförda även i Transsylvanien. Vi vande oss vid varje försämring, det skulle ändå snart gå över, trodde vi. Tillvänjning är en fiende, man vänjer sig med både det onda och det goda, och båda kan ge negativa resultat. Nästa morgon hämtades vi av de tuppfjäderprydda gendarmerna och fördes till boskapsvagnarna för vidarebefordran till Auschwitz. Väl där löd härskaren över liv och död, doktor Mengeles röst: män till vän ster, kvinnor till höger. Till vänster väntade gaskammaren och krema toriet, till höger det med elektriskt taggtråd omgärdade lägret.

Hédi Fried överlevde Auschwitz. FOTO: KARL GABOR

OCH WIKIPEDIA (NEDAN)

JAG OCH MIN SYSTER skickades till hö ger. Vår mor protesterade, vi ville vara tillsammans, men läkaren lug nade med ett löfte om senare åter förening. Och vi trodde honom. Se nare, när de tidigare anlända fång arna berättade om gaskamrarna och krematorierna ville vi inte tro dem, trots att skorstenarna spydde ut sin rök 24 timmar om dygnet. För vem kan tro att oskyldiga människor mördas bara för att de tillhör en an nan grupp? Det som började med nedsät tande tillmälen, inledningen till dehumaniseringen, fortsatte med isolering i gettot, och resulterade i mord. Det har hänt, det kan hända igen. Ignorera inte det som händer omkring dig nu, för jag känner igen denna början. Man ser den överallt, inte minst i forumens kommentars fält på internet, där avhumanise ringen av människor görs lätt och utan eftertanke. Vänj dig aldrig, blunda inte för det obekväma, för tecken som kan förebåda ondska. Höj din röst för rättvisan, fånga ögonblicket när din röst kan ändra på det påbörjade onda och var med och skapa en bättre värld.«

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Samerna firade sin nationaldag Samernas nationaldag – 6 februari – firades över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FNs internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk. SAMER. Det

Lyssna på SVs poddradio, se adress i tipsrutan.

Folkbildning i podden – här är fem bra tips Att lyssna på poddradio i mobiltelefonen eller datorn har blivit stort. Även Studieförbundet Vuxenskolan (SV) finns med bland dem som sänder podd radio/podcast. Här följer fem tips till dig som vill höra folkbildande samtal i poddformat.

w Digitalsamtal. Podcasten som

vill sätta teknikutvecklingen i ett samhällsperspektiv. Sök på ”Digitalsamtal” så hittar du den. w Bildningspodden. Där kan

man lyssna på några av landets ledande forskare i spännande samtal om en historisk person, företeelse, idéströmning eller konstverk. Sök på ”bildnings podden”.

w Mellan scylla och charybdis.

Stina Oscarson och Lars An ders Johansson vandrar runt i kultursverige och samtalar om konst och politik. Sök på ”Mel lan scylla och charybdis”. w Civilsamhällespodden.

Tjarls Metzmaa träffar en ny person i varje avsnitt. I avsnitt 41 medverkade SVs förbunds

chef Nina Larsson. Googla på ”Civilsamhällespodden”. w Filosofiska rummet. Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brän nande etiska, existentiella och politiska dilemman. Sök på ”Fi losofiska rummet”.

var 1992 på Samerå dets 15:e Samekonferens i Hel singfors som det beslutades att firandet av samernas gemen samma nationaldag ska ske den 6 februari. Datumet valdes för att hed ra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trond heim 6 februari 1917. Lands mötet i Trondheim samlade för första gången över hundra samer från norr till söder över nationsgränserna för att disku tera och belysa gemensamma frågor. Många var kvinnor. Den samiska flaggan god kändes den 15 augusti 1986 av Samerådets 13:e Samekonfe rens i Åre. Flaggan är formgi ven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en symbol för både solen och må nen. Solringen är röd och mån ringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten. Sámi soga lávlla antogs sam tidigt som officiell samisk na tionalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba. Källa: www.samer.se

TIPS! Studieförbundet Vuxen

skolan har också gjort poddra dio. Sök på ”Vuxenskolan” och ”Soundcloud” så hittar du av snitt om urbanisering, allmän marknad med mera.«

Samernas flagga.

Vem får årets folkbildningspris – var med och rösta! Vem får Studieförbundet Vuxenskolans (SV) folkbildningspris? Det kan Impuls läsare vara med och avgöra. Priset, som är på 25 000 kronor, delas ut på SVs förbundsstämma i Stockholm i maj 2019. PRIS. Studieförbundet

Vuxen

skolans folkbildningspris ska enligt reglerna ”tilldelas en person som, utanför de etable rade folkbildningsorganisatio nerna, i vid mening gjort stora folkbildande insatser och som gör det inom de områden där SV är verksamt”. Gör så här: Skriv namnet på

den person du vill ska få priset och skriv också varför du vill att personen ska få priset, mejla sedan ditt förslag till folkbild ningspriset@sv.se senast 31 mars 2019. TIDIGARE ÅRS PRISTAGARE har bland andra varit Ida Östens

son, Mifforadio och Alexander Bengtsson, Expo. Senast folkbildningspriset delades ut var på SVs förbunds stämma 2017. Då fick Mustafa Panshiri utmärkelsen för sitt arbete med att träffa nyanlända ungdomar och föreläsa om de mokrati.« N R 1 2 019 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET TAR BORT BLIR TILL MJÖL

ÄR DET TVÅ I SOM LADE

RÄCKER HUND VACKER

FORMADE SOM ÄGG

ÄR I TOPP

VISAREN NYHETSBYRÅ ÄTER GAM

DE STYR BÖTER HAR TV-SERIE LAST HON SPELADE ASTAT POLIS I I KEMIN

KVINNODAGSKVINNA FALLA

ÄR BRA PÅ ATT SNACKA TITTAR MAN PÅ SYNAR RYMDEN SÅDANA ROAR

SAMLAR MERITER MARSMAN SÅRSPÅR INLEDER BITAR

BABYLONISK GUD

ÖVERGÅNG MITT I VISAN

FLYTTAR MAN I SCHACK KRIMFLOD DÖDSGUD

HAR PLATS FÖR BAK KLYFTA

GER UT SÅDAN KAN TAPPAS

GER ULL AVSER LUFT I ORD

ÄTER GRÄS

ROS I RYMMER VATTEN MUNTLIGT

SMALT SUND FUKTFRIA PACKE ÄR ALLTID SCOUT

FILM FLOD I HON ÄR EUROPA DROTTNING I HOVPAJAS BÄRS PÅ FOT

GÖR HÅL NÄRA KOS HACKMAN BEUNDRARE

INTE SÖDRA BYTE HAFT PÅ KÄNN

JÄMMERLIGT UTROP LOJ

HAR KRONA GÅR EJ ALLT

EFTER RE I TONSKALA

ÄR GRYMMA SNICKARE? GETT NÅD

DET KLINKAS DET PÅ

LEVER

FÅR KOTTAR

FRÅN REGERING VID KRIS?

Vinn bok av Linnea Axelsson Dags för årets första kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 14 mars. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/19”. Tre vinnare får var sitt exemplar av boken ”Ædnan”, av SVs författarprisvinnare Linnea Axelsson. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 5/2018 Ingmarie Kjellberg, Mellerud, Monica Larsson, Gränna, och Ingegerd Egberth, Fornåsa.

GAIMAN BURNETT

A A N R O E N D A N Y S T A K A E B B A E U U L A S T L K A B E K A N WARHOL

KVICKA

HENNES DEBUTBOK

BITAR I KYRKOR

KALLAT PÅ ÄR UNIK DEN

KORT FRILLA BITA

RULLA GARN

Namn

FÖRST

BUSCH THOR

ANKA HÖRS MISSNÖJD

Postadress 34 IMPUL S NR 1 201 9

TÄNKER

SÅDAN STUVAS

KAN MAN HA EN FLYKTIG

LÖGN I RÄTTEN I BRIST PÅ

KUNGSFISK

SAMLAR LÄNDER

Adress

L V I N C A B S E N G G E T S E D M O U T T B E

VARA I SÄNGEN MJÖLKFÄRGAD

FYLLS MED TE

J P A T S N A A G L L E M E N E R A K N N A T A HETER LÅNGBEN

RÖRD

KAN STICKA DEN KAN DREJAS

GÖR ARG JYCKE SAGOORM

DEN TAR EMOT SJUKA BOKDEL

STRECK I RÄKNINGEN

STRÄNG OCH KÄRV BRUK

MOT BOTTEN RÄCKA

NÖDSIGNAL KAN EJ FLYGA

GRILLAD MACKA

C I T E R A D E

FNORGAN JUPITERMÅNE

I O

GÖRA UPP FYNDPLATSER

R E O R

ÅTERGAV UTSPELAR SIG HENNES DECKARE I

G G U I L O L R S P D Å U N N G S A V R A N A S Å

VILJA VETA DYSTER I SAGA

FRISYRTYP DE ÄR DOVA

SKÅDA

ROPAR HÄPEN

SKOPA SÄTTA

KAN ELEVER GÅ I

Lösning till Kulturkrysset nr 5/2018.

KAJSAS DAG I AUGUSTI

A N D R A K A G T E S V S E T A R Ö S T T T

L FÖRR

SJAPPA

GULLIG SOM SÄLLSYNT VÄDRA

WINSLET

MUSIKSKIVA GRAM

SVENSK KAMP SVENSK MODER

DIFFUS

SPRIDIT UT

INTE VÅR

KAN GRISA

HENNES ANDRA TÅGAS DECKARE DET I

F R A N C E S C A

P A R A D VÄXER UPP

M O G N L A E R A S O A N

HYRA

PÅ PÅKNAPP

LEVER HAN I

KAN GLAD SÅDANA VARNAR

SLAG

LUGN NÄR MAN KÄKAR

SVAG VIND

RUNNIT ICARELL FILMER

FÖRST

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Riksdagsseminarium om Downs syndrom På kort tid har två unga människor med Downs syndrom mist livet under tragiska omständigheter. Vilka lärdomar kan vi dra av fallen för att förhindra att det händer igen? Det är en av frågorna som ställs på ett seminarium som Svenska Downföreningen och Studieförbundet Vuxesnkolan ordnar i riksdagen 13 mars. Vad kan samhället konkret göra för att stärka och utveckla den mänskliga säkerheten för personer med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning? Kan specifik diagnoskunskap bidra till ökad förståelse och beredskap?

Moderatorn Willy Silberstein för en dialog med talare genom samtal och paneldiskussioner. Arrangör: Bengt Eliasson (L) och Per Lodenius (C) i samarbete med Svenska Downföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan. Seminariet kommer vara öppet för allmänhet och media och inleds med en lättare lunch. Antalet platser är begränsat och föranmälan krävs. Mer info om anmälan och detaljerat program presenteras i slutet av februari. Seminariet kommer även att livesändas.

Riksdagshuset i Stockholm.

Att motivera ideella Hur kan ideella organisationer förstå och kanalisera ideellt engagemang? Den och många andra frågor ställs på ett frukostsamtal den 6 mars. Medverkar gör bland andra Aron Schoug, författare och doktorand i pedagogik, Bartosz Stroinski, vice förbundsordför-

ande, Förbundet Vi Unga och Nina Larsson, förbundschef, Studieförbundet Vuxenskolan. Sänds även live på Facebook.

Djurösundet.

Kallelse till förbundsstämma Förbundsstyrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan (SV) kallar till ordinarie förbundsstämma. Den 18–19 maj 2019 samlas folkbildare från hela landet till Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma på Djurönäset, Värmdö. Vi ska diskutera, reflektera och fatta viktiga beslut för vår framtid. Tillsammans ska vi ta de modiga beslut som krävs för att vi ska vara en möjliggörare för människor som vill växa och berika sina liv. Vi kommer att arbeta med digitala verktyg som kan hjälpa oss att stärka vår interna demokrati och skapa mer engagemang, inte bara under stämman utan även innan och efter. Vi kommer att bland annat fokusera på våra stadgar och vår strategiska plan. Har du frågor kring förbundsstämman? Tveka inte, mejla oss på forbundsstamma@sv.se.

Klimatinfo för alla

Nina Larsson.

”Klimatinfo för alla” ges ut av Fores och SV. Boken ska bidra till en mer faktabaserad klimatdebatt, ge dig bättre förståelse för din klimatpåverkan och konkreta exempel på vad privatpersonen, Sverige och världen kan göra för att klara klimatomställningen.

N R 1 2 019 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Bartosz Stroinski: Tillsammans skapar vi framtidens engagemang.

n av de största utmaningarna som den ideella sektorn just nu står in för är att hålla de ideellt engagera de fortsatt motiverade i en snabbt föränderlig samtid. Det är trots allt de ideella som är organisationen och dess drivkraft, värdering och framtid. Vi som ledare måste se varje ideell per son för vad den är, det vill säga en unik individ med unika behov, förutsättningar och värderingar. Det finns ingen färdig ”pulversoppslösning” som får ide BARTOSZ STROINSKI ella att känna sig motiverade och som fungerar i alla organisationer och för alla individer. Vi människor är alltför olika och komplexa varelser och bred den av organisationer är alltför stor. Det finns dock vissa ingredienser som vi all tid måste ta hänsyn till för att hitta mo tivation hos varje enskild individ. När vi ska titta på detta har vi en för del i att vi, på ett eller annat sätt, själva också är ideellt engagerade, vilket gör att vi kan utgå till stor del från oss själva. Den ideella tiden är ovärderlig. Rent krasst betyder det ideella arbetet att en per MEN VARFÖR ENGAGERAR vi oss? Det kan bero son lägger sin värdefulla tid på att göra nå got utan att få direkt ekonomisk ersättning på flera olika saker, såsom värderingar och och utan tvång. Det ideella arbetet sker på att känna gemenskap i en stor riksorgani sation. Det kan också bero på något så sim grund av att det är viktigt eller känns bra pelt som att vi vill göra en god gärning, ex för individen. Det är därför viktigt att se till empelvis skotta snö i det lokala byalaget för att dessa personer får lägga sin tid på just att barnen ska kunna gå säkert i trafiken. det som skapar mest värde för dem och för Vad det än må vara för anledning till organisationen de engagerar sig i. engagemanget är det just det som är den Se därför upp med att lägga onödiga och huvudsakliga kraften i vår organisation. ibland rent administrativa uppgifter på de Det är just sådana kärnor till engagemang ideella. Det går ofta att effektivisera bort som vi ledare i organisationer måste se och sådana uppgifter med dagens digitala lös ningar eller lägga över dem på eventuell fira våra framgångar kring, och på så sätt befintlig personal inom organisationen. boosta engagemanget hos de ideella.

Aron Schoug lyfter i sin aktuella bok ”Motivera ideella” en annan viktig aspekt, nämligen att alla ideella har ett livspussel som de måste få att gå ihop innan de kan lägga tid på att engagera sig ideellt. I en tid där många knappt hinner pusta ut mellan skola eller jobb, familjetid och pendlande kan det vara svårt att passa in ännu en pus selbit för ett ideellt engagemang. Vi ledare har en viktig roll i sammanhanget, vilken innebär att vi måste se till att tider och för väntade insatser går att anpassa för att passa in i varje ideells eget livspussel.

»Det ideella arbetet betyder att en person lägger sin värdefulla tid på att göra något utan att få direkt ekonomisk ersättning och utan tvång.»

KOMPETENS IS THE WORD! Genom att kartlägga vilken kompetens som redan finns i organisationen och på vilket sätt vi kan kompetensutveckla våra ideella kan vi få organisationen att rulla på ännu bättre. Detta samtidigt som vi ger tillfälle för utveckling hos våra ideella, vilken de senare kan ha användning för i övriga livet. Vi skapar en enorm winwin-effekt. Alla vi som är ledare – formellt eller ej – måste agera verkliga förebilder. För ett antal år sedan när jag hittade till Vi Unga fann jag en sådan förebild. Hon gav mig uppbackning i allt jag gjorde, uppskattade alla mina insatser och lät mig själv ta styret för just det som jag själv önskade att lägga min tid på. Det är tack vare sådana perso ner som jag i dag fortsatt brinner för orga nisationen jag engagerar mig i. Tillsammans skapar vi nu förutsättning arna för framtidens engagemang!«

Bartosz Stroinski är vice förbunds ordförande i Vi Unga.