Impuls 2019-02

Nr 2 Maj 2019 Årgång 52 30 kr

PSYKISK HÄLSA

Dans utan krav minskar pressen KAMBODJA

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

LOTTE MÖLLER

Så ska vi rädda våra bin

Studiecirkeln räddningen för många kvinnor CIRKEL

Brodöserna firar tio år av framgång

STOR INTERVJU

NY BOK AV MAJA HAGERMAN

På jakt efter vårt kulturarv

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #2 2019

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

3

Förnyelse leder oss framåt

aktuella I 39 år har Mats Nilsson varit redaktör för SVs tidning Impuls. Nu tar andra över.

O

»Vi bygger vårt förändringsarbete på en starkt förankrad värdegrund som bär över tid.»

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 190, 101 23 Stockholm Besöksadress Waterfront Building, våning 2, Klarabergsviadukten 63 Omslagsfoto: THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 2 20 1 9

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se 072-716 60 37 Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

Kom ihåg att rösta i EUvalet den 26 maj.

FOTO: THRON ULLBERG

m ett par veckor möts ombud från hela möter upp genom det öppna samtalets form och SV-landet i Förbundsstämma. Då ska vi erbjuder människor möjligheter att själva bilda sig genom dialog och diskussion forma och en uppfattning och motverka alternativa fakta. Det anta den strategiska planen för de komsker i en kombination av källkritik och källtillit. mande åren. En plan som leder oss, på Därför är jag stolt över att SV är en del av rörelsen alla nivåer i hela organisationen, framåt. #vimåsteprata, initierad av Hédi Fried. Ett lästips Vår organisation gör mig imponerad. Det är en jag verkligen vill dela är ”En liten bok om framtiden”, som gavs ut 2018. Boken är som en ynnest att få vara förbundsordförande i ULRIKA HEIE framtidsspaning emot SVs nästa 50 år. denna folkbildningsorganisation. Varje dag gör vi tillsammans skillnad för män­ TILLSAMMANS HAR VI ett mål att nå många niskor runt om i hela landet, från nord till människor med våra folkbildningsaktivisyd och från öst till väst. teter men vi behöver också nå dem som Vi slår oss inte till ro, utan precis tvärtom. Vi har ett ansvar som vi bär med oss vi i dag inte når. För att lyckas behöver från de 100 år som folkbildningen verkat i vi själva utvecklas och förnyas. Här ska vårt land, att ligga i framkant. Att utveckvåra grund-, medlems- och samverkande la nya mötes- och verksamhetsformer för organisationer som är knutna till att möta morgondagens deltagare ingår oss också involveras. i vårt arbete för att bidra till demokratiOm jag skulle önska något bygget. för framtiden är det att vi blir ännu bättre på utveckling och DET KÄNNS TRYGGT att vi bygger vårt förförnyelse. Att vi vågar avsätta ändringsarbete på en starkt förankrad resurser för att utvecklas. värdegrund som bär över tid. Vår värdegrund hävJag är trygg i att en framåtlutad orgadar principen om människors lika värde, baserat på nisation som SV kommer att klara det. de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vår syn Med detta ser jag fram emot många på bildning bygger på människans förmåga att själv härliga utvecklande samtal på stämman som gemensamt tar oss framåt. forma sitt liv tillsammans med and­ra människor.

Det är lätt att leva vår idé med vårt idéprogram som antogs på stämman 2017.

ULRIKA HEIE I en tid när hoten mot demokratin växer blir det ulrika.heie@sv.se extra viktigt att vi som folkbildningsföreträdare

Sokratespristagarna Héidi Fried och Emerich Roth har bedrivit ett outtröttligt upplysningsarbete genom att berätta om Förintelsen för att vi aldrig ska glömma nazismens illgärningar.

Därför får de SVs finaste utmärkelse Sokratespriset.

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

MI

L J Ö MÄR K T

5041-0004 Trycksak

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 28 900 (2017).

”

Vi strejkar för att vi har gjort vår hemläxa, det har inte de.

Miljöaktivist Greta Thunberg om skolstrejk och världens ledare.

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Missa inte vecka på bondgård

» Anmäl era barn till Bondgårdsveckor i sommar, det finns några platser kvar!

SV Luleå

24 4 Lotte Möller hjälper bina

MILJÖ. Antalet vilda biarter har minskat med en

tredjedel. Lotte Möller, författare och biskötare, vill ändra på det.

13 Brodera fritt

CIRKEL. Det började med ett upprop från Studieför-

bundet Vuxenskolan. Nu firar cirkeln ”Blå Brodöser” tio år med en utställning på Ölands museum.

14 Dansa utan krav

DANSVERKSAMHET. Dans och rörelse han hjälpa

mot psykisk ohälsa, enligt forskning om dans och hälsa. ”Dansa utan krav” heter SVs och Dansverkets dansverksamhet.

4

13

18 Det gemensamma arvet

list, dokumentärfilmare och författare, berättar om sin senaste bok ”Trådar i väven”. Den är en hyllning till dem som bevarar och vårdar det förflutnas berättelser.

KAMBODJA. En studiecirkel i privat ekonomi hjälpte

Sina Bin och andra kvinnor i Kambodja att bryta sig ur fattigdom och ett liv i misär.

28 Puls

DEBATT. Åsa Björk, regionchef SV Skåne, och Anni-

ka Westh, ordförande SV Göteborg, skriver på Impuls debattsidor om nyanlända och jobb respektive konspirationsteorier.

» Här kommer en hälsning från ett härligt gäng i Lysekil. Låt oss presentera ”Goa gänget” med dans och teckensång som övar inför musikalen ”Goa jobbet”. Under ledning av SVs verksamhetsutvecklare och cirkelledare Annie Pettersson tränar gruppen varje måndag. Man har precis haft tioårsjubileum och är nu inne på sin elfte musikal. Bravo!

Stort tack Riksförbundet FUB för ett gott samarbete.

SV Väst

Vandring med vilda växter

PORTRÄTTET. Maja Hagerman, vetenskapsjourna-

24 Sina Bins nya liv

Tio år med ”Goa gänget”

Hos Veronica och Sara kan alla 14 dansa utan krav DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 30 Litteraturtips 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-sidan 36 Baksidan Kris i språkfrågan // Åsa Fahlén

» Vill du lära dig vilka vilda växter du kan äta? Är du intresserad av naturlig och hälsosam mat?

Kom med på Vilda-växtvandring den 1 juni .

SV Alingsås

Impuls önskar en

skön sommar N R 2 2 019 I MPU L S 3

XX » X » BIN MILJÖ

4 IMPU L S NR 2 20 1 9

Lottes kamp för bina Våra bin mår inte bra. Gifter tar död på de livsviktiga pollinatörerna. Men det ökande intresset för bin och honung kan bli deras räddning. Lotte Möller, journalist och författare, har skrivit en bok om människans relation till bin genom historien.

TEXT SVEN ROSELL FOTO STEFAN LINDBLOM N R 2 2 019 I MPU L S 5

MILJÖ » BIN

D

et blommande vildplommonträdet hamnar mitt i blickfånget när man kliver ut i Lotte Möllers trädgård. Blomningen är massiv i det höga trädet och det lyser vitt lång väg en solig aprildag som den här.

– När jag yrvaken tittade ut i morse trodde jag att det hade snöat, säger hon och skrattar.

Lotte tar tag i min arm när jag håller på att sätta hälen på en kungsängslilja med knoppar. Det gäller att se upp var man sätter fötterna i hennes växtrika trädgård. Den inger en lantlig känsla trots att vi befinner oss i centrala Lund. Här finns mycket för ett bi. Trädgården är en oas för pollinatörer eftersom de trivs bäst i miljöer med mycket blommor.

6 IMPU L S NR 2 201 9

– Vid den här tiden saknar jag mina bin, säger Lotte, medan hon ser sig omkring och känner försiktigt på ett par växter.

PÅ 80-TALET HADE Lotte egna bikupor,

som hon fick av en biskötare (en benämning som hon hellre använder än biodlare) efter att ha gjort ett reportage om hur han och hans fru fångade in en bisvärm på en parkeringsmätare. Men det var svårt för henne att kombinera bisysslorna med pendlandet till journalistjobbet i Stockholm och efter tio år gav hon bort kuporna med sina surrande invånare.

Lotte tittar åter upp i vildplommonträdet. Det är något som inte stämmer.

– Det borde vara en dröm för ett

Det finns mycket som oroar när man som Lotte Möller betraktar världen från biets horisont.

bi, men jag ser inga pollinatörer. Jo, där är visst en, säger hon och pekar på ett ensamt bi.

JA, DET ÄR märkligt. Massvis med

blommor, men bara ett enda bi i sikte. Bidöden är märkbar. Antalet vilda biarter i landet har minskat med bortåt en tredjedel, enligt Naturskyddsföreningen.

– Bidöden har hållit på ganska länge. Nu har det också börjat skrivas om den. Det handlar inte bara om honungsbin utan också om and­ ra pollinatörer, säger Lotte när vi slagit oss ner i vardagsrummet.

Monokulturerna är ett annat hot.

När rapsen blommar, till exempel, finns massor med blommor men därefter är fälten som öknar för en pollinatör.

”Bidöden har hållit på ganska länge. Nu har det också börjat skrivas om den. Det handlar inte bara om honungsbin utan också om and­ ra pollinatörer.”

– För att kunna behålla de här monokulturerna måste man bespruta. Det sprids vansinnigt mycket gifter. Lantbruket är drogberoende, det är bara så. Och giftfirmorna är starka.

MYCKET PENGAR STÅR på spel. Socker­ betsodlarna fick dispens i lägre instans för att använda en typ av besprutningsmedel trots att EU förbjudit det. Någon dag innan vi besöker Lotte slog dock Mark- och miljödomstolen fast att förbudet ska gälla.

Bidöden är ett reellt hot mot livsmedelsproduktionen och naturen.

Binas utsatthet har uppmärksammats en hel del under senare tid.

Samtidigt har intresset för bin ökat.

Förr var bikupor ett naturligt

Två års studier krävdes för att skriva binas kulturhistoria. Lotte grävde djupt på universitetsbiblioteket och på nätet. Erfarenheten av egna bin var också en viktig källa att ösa ur.

inslag på landsbygden. Då var det även vanligt att det fanns bikupor på prästgårdarna. Småskalig biodling ingick i självhushållningen. Men med det storskaliga jordbrukets intåg försvann bikuporna.

– När jag hade bin på 80-talet var det mest gubbar på landet som hade det. I föreningssammanhang var det bara män. Nu är det helt nya män­niskor. Stadsmänniskor. Högutbildade, många kvinnor, unga män­ niskor och så finns stadsbiodling.

Biodlarkurserna är fulltecknade.

Det har blivit tjusigt att ha bin, inte bara här utan i hela västvärlden.

PÅ UNIVERSITETSBIBLIOTEKET I hem-

staden Lund fanns många av de källor som Lotte borrade ner sig i för att skriva boken ”Bin och männis­

kor” (Norstedts, 2019) om vår relation till bin. Hon fann också rikligt med material, inte minst bilder, på internet.

Boken är en djupdykning i binas kulturhistoria. Lotte letar sig fram bland biskötare och författare som skrivit om bin genom århundradena. Aristoteles, Shakespeare, Voltaire, Heliga Birgitta och Selma Lagerlöf tillhör dem som lyft fram binas huvudroll.

– Det har varit hemskt roligt att skriva boken. Allt kunde jag inte ha med. Jag tycker om att titta genom ett nyckelhål och betrakta hela världen genom det. Det kan vara ett bi eller ett smultron. Så har jag egentligen gjort i alla mina böcker.

Strax innan vi kom till Lotte fick hon ett mejl om att boken ska överN R 2 2 019 I MPU L S 7

»

MILJÖ » BIN

sättas till engelska. Intresse har även visats från Japan. Därifrån undrar man om de får lov att översätta boken till japanska från den engelska översättningen.

HOTET MOT BINA kommer inte bara

från ensidiga odlingar utan också från sättet vi odlar bin på i dag, påpekar hon. Vi tar ofta så mycket honung som möjligt från bina och låter dem övervintra på sockerlösning. Något som innehåller mycket nyttigheter ersätts av annat som inte gör det.

Med det ökande intresset för bin och honung har andra former av biskötsel fått ett uppsving. Olika alternativ prövas. Det finns till exempel de som väljer elliptiska kupor och de som använder ihåliga trästockar.

8 IMPU L S NR 2 20 1 9

Det antas gynna binas välbefinnande. Andra tillämpar biodynamisk odling.

I POLEN ÄR det inte ovanligt att man

har bin i håligheter flera meter uppe i träd. Träet isolerar bra och högt över marken får de vara ifred. Resultatet blir friskare bin men mindre honung. I Cevennerna i Frankrike har biodlare gått tillbaka till att ha bin i kastanjeträd som kan bli mycket gamla.

– Det är roligt, men i Sverige finns inte så mycket av det här. Vi är försiktiga. Snabba med tekniska nyheter, men inte när det gäller att gå tillbaka till något gammalt.

Det finns gott om vetande om bin och biskötsel men också betydande mått av tro och antaganden. Binas

I vildplommonträdet borde finnas fler pollinatörer så här års. Lotte vill ge bina en hjälpande hand. Det ökade intresset för biodling kan få stor betydelse för både människan och naturen, anser hon.

samhällsbygge och sätt att kommunicera med sin dans har fascinerat oss i alla tider. Bara en sådan sak som att de av allt att döma känner igen sin ägare. En lugn ägare behöver inte klä sig i skyddsdräkt.

FLERA RIKTNINGAR INOM biodling har

sin egen organisation. Många biodlare anser sig använda den enda rätta metoden. Infekterade debatter är inte ovanliga. När Lotte gick igenom hundra år gamla nummer av bitidningen såg hon att biodlare ofta hade vitt skilda åsikter även då.

Lotte tror att många av de gamla metoderna för biskötsel kommer tillbaka i takt med att intresset för bin växer. Antagligen kommer även fler att låta sina bin behålla en del av sin honung att övervintra på. Allt

”Det näst bästa sättet att undvika förfalskad honung är att köpa honung direkt från en pålitlig biodlare. Det bästa är att ha egna bin.”

fler inser att vi måste slå vakt om de utsatta pollinatörerna.

Ett aktuellt problem är ett kvals­ ter, varroa. Biodlare ska bekämpa detta kvalster, men då får bina ingen möjlighet att utveckla en naturlig resistens. Mycket är på tapeten bland biodlarna för närvarande.

Storskalig biodling förändrar binas naturliga sätt att vara.

LOTTE ÄTER FÖRSTÅS en hel del ho-

nung själv. Hon äter den på bröd, i filmjölk och gröt. Av de svenska sorterna är ljunghonung favoriten. Honung är hälsosamt, men olika sorter lär ha olika effekt. Ljunghonung ska hjälpa mot bland annat reumatism, urinvägsinfektioner, blodbrist, utbrändhet, dåliga njurar och menstruationssmärtor. Åtminstone sägs

I trädgården hemma i Lund trivs Lotte allra bäst. Här hämtar hon kraft och inspiration till författande och föreläsningar.

det så i Frankrike. Karolinska institutet gjorde en studie enligt vilken ljunghonung är den svenska honung som har bäst antibakteriella egenskaper. Sorthonung är populärt, det vill säga honung som inte blandas utan kommer från en växtart (lindhonung, ljunghonung, eukalyptushonung och så vidare).

Vissa växters blommor har stark dragningskraft på bina, till exempel lind och hallon. En av bispanarna får de andra med sig till de mest att-

Bin >> Lotte Möller w Namn: Lotte Möller w Gör: Journalist och författare w Aktuell: Boken ”Bin och människor” (Norstedts, 2019) w Bor: Villa i centrala Lund w Bästa honungen: Ljunghonung och bladhonung

raktiva blommorna. Bin kan flyga flera kilometer för att komma dit.

VARJE TYP AV honung är hälsosam på

sitt sätt. Särskilt goda antibakteriella egenskaper sägs honung från manukaträdet ha. Det växer vilt bara i Nya Zeeland och södra Australien.

Honungen tillhör de dyraste sorterna i världen. Ett problem är att det säljs mer manukahonung än vad som produceras. En betydande del är förfalskad. Fusket med honung är utbrett. Vanligt är att socker, sirap och smakämnen blandas i.

Det näst bästa sättet att undvika förfalskad honung är att köpa honung direkt från en pålitlig biodlare, skriver Lotte i boken. Det bästa är att ha egna bin.« N R 2 2 019 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

7

9 4 0 3 Carl T Ek har föreläst i historia hos SV Göteborg sedan 2011. Även sommartid, som synes på bilden.

1GÖTEBORG

Populära historielektioner Carl T Ek har under många år varit en uppskattad föreläsare på SV Göteborg. Han har sammanlagt haft närmare 80 historiska föreläsningar och det kommer ofta mer än 100 besökare till Redbergsteatern.

HISTORIA. – Vi

ser att historieintresset har ökat de senaste åren. Jag tror det handlar om att vi

PÅ GÅNG I SV

MAJ

9

TORSDAG

2019

LUND 16 JUNI Skapardagen 2019 för dig som är cirkelledare inom kreativa ämnen.

Tid: 16 juni, kl 9.00-17.30.

Plats: SVs regionförbund Skåne, Fabriksgatan 2 F, Lund.

VÄRMDÖ 18–19 MAJ Studieförbundet Vuxen­ skolans förbundsstämma.

Plats: Djurönäset, Värmdö.

10 IMPUL S NR 2 20 1 9

lever i en mer globaliserad värld där människor söker efter sina rötter, säger han.

Carl växte upp i Simrishamn och studerade senare teologi i Liège och medeltidshistoria i York. Han har även bott sex år i Melbourne.

– Jag är en skåning i förskingringen, säger han och skrattar.

Sedan 2011, då han

började med sina föreläsningar på SV Göteborg, har han pratat om allt från vikingar och sjörövare på Västerhavet till Svenska Amerika Linien och Västergötlands hemliga historia, bland annat den försvunna centralorten Helgestad.

Den här kvällen handlar föreläsningen om Göteborg och andra världskriget. Inför en

slutsåld teater tecknar han en bred bild av stadens liv under krigsåren och nämner flera betydelsefulla personer. En favorit är Albin Ström som lät trycka Torgny Segerstedts oredigerade artiklar i sin tidning Arbetar-Posten. En annan är Emilia Fogelklou som delvis var verksam i Göteborg.

Niclas Mossberg

8 1 6

2 5

q

2 TIDAHOLM

Spelberoende FÖRELÄSNING. Temat för föreläsningskvällen i Disponentvillan i Tidaholm 8 april handlade om spelberoende, penningtvätt och kostnaden för att låna pengar. ”Våga prata pengar” är ett samarbete mellan Folkhälsorådet, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och kommunen.

3 GNESTA

Världsrekordförsök på ”Rocka sockorna”-dagen Det blev en dag med både världsrekordförsök i strumpeband, tipspromenad, fotoutställning och föredrag. ”Rocka sockorna”-dagen i Gnesta var ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Sörmland, Svenska Downföreningen och Gnesta kommun.

ROCKA SOCKORNA. Dagen inleddes med besök av

förskolan Solrosen. Barnen sjöng teckensånger under ledning av Martina och Kristina Ladendorf. Barnen fick leta sockor bland bokhyllorna som de sedan hängde upp på Strömmentorget. Porträttfotografen Ulrich Schulte bidrog med sina fantastiska bilder av människor med Downs syndrom.

SVs stickande damer satt och stickade sockor.

P4 Radio Sörmland gjorde ett reportage om att vi skulle göra världens längsta strumpeband. Många kom till bibblan och lämnade sockor. Resultatet blev 42 meter.

Kvällen avslutades med en föreläsning om språkutveckling/inlärning som hölls av Lotta Gustafsson-Kankaanpää och Tina Björkas.

Eva Gagnö

42 meter sockor i Gnesta.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4BOLLNÄS

Så ska alla nå biblioteken Hur tillgängliga är biblioteken? Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Gävle­ borg ordnade tillsammans med Bollnäs bibliotek och Region Gävleborg en heldag på temat kognitiv tillgänglighet.

BIBLIOTEK. Dagen

bestod av tre delar. Den första delen var en hearing där bibliotekspersonal, intresseorganisationer, privatpersoner och andra intresserade tillsammans diskuterade hinder och möjligheter utifrån ett kognitivt perspektiv.

Vad får människor att avstå respektive välja att besöka biblioteken?

Hur kan vi tillsammans göra biblioteket en lätt plats att besöka och använda?

Deltagarna fick också i uppdrag att gå runt i biblioteket och ta foton på sådant som de tyckte behövde bli mer tillgängligt. Kulturrådets Peter Björkman deltog och fick presentera

DANS. Evenemanget

Dansens dag i Varberg den 27 april arrangerades av Varbergs kommun, Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Kultur i Halland och Varberg Handel.

Under lördagen var det olika dansuppvisningar och aktiviteter för alla åldrar.

– Det var viktigt för oss att få ihop ett program som passar för alla men också att lyfta fram dansen som är så bubblande aktiv i Varberg, sade Catherine Ungberg på SV till nättidningen Varberg.se.

7 SKELLEFTEÅ

bakgrunden med uppdraget.

Trädgårdsdags

UNDER DAGENS ANDRA del

föreläste forskaren Stefan Johansson på temat ”Rapport från digitaliseringens utkanter”. Hur klarar personer med olika funktionsnedsättningar och personer som är hemlösa det digitala samhället? Vilka svårigheter kan uppstå när knappval och köp

via internet ska ske på kort tid? Hur kan personer utan tillräcklig internetuppkoppling klara vardagsekonomi och myndighetskontakter?

DAGENS TREDJE DEL bjöd

besökarna på olika digitala hjälpmedel som kan underlätta vardagen på olika sätt. De tre testledarna Michael, Tommy och Hussein kom från Begripsam och lotsade

cirka 40 nyfikna besökare genom de olika hjälpmedlen.

Forskaren Stefan Johansson har tillsammans med Begripsam i uppdrag av Statens Kulturråd att kartlägga den kognitiva tillgängligheten hos folkbiblioteken i Sverige.

Camilla Lucchesi VERKSAMHETSUTVECKLARE FUNKTIONSRÄTT SV GÄVLEBORG

TRÄDGÅRD. I

april arran­ ge­rades den sedvanliga kafékvällen för nya medlemmar hos Skellefteå trädgårdssällskap. Det var ett evenemang tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Hillevi Forsgren Johansson från föreningen berättade om hur man bäst anlägger en trädgård. Ett 60-tal åhörare var på plats

8

”Min säkerhet”-deltagare inbjudna till riksdagen

var trygghet i krissituationer för personer med Downs syndrom och andra med intellektuell funktionsnedsättning.

Förutom projektle-

Dansens dag

Bo Jonasson, Christine Nygren, Afasi Gävleborg, och Anette Helgesson, Bollnäs bibliotek.

5 JÖNKÖPING

I mitten av mars var ledare och deltagare i projektet ”Min säkerhet” inbjudna till Stockholm för att berätta mer om arvsfondsprojektet på ett riksdagsseminarium.

6 VARBERG

darna Madeleine Svärd och Camilla Karlsson var även Peter Josefsson, en tidigare deltagare i kursen, inbjuden.

Han berättade bland annat om vad han lärt sig på ”Min Säkerhet”.

JÖNKÖPING. Temat

DELTAGARNA FRÅN Jön-

köping fick bland annat träffa Miljöpartiets språkrör Gustaf Fridolin, som medverkade i seminariet.«

Gustav Fridolin (MP) och Peter Josefsson, deltagare i ”Min säkerhet”.

100

Så många asylsökande finns i Strömstad. För att ge dem en chans att snabbare komma in i det svenska samhället har Svenska kyrkan startat projektet “Växthuset Strömstad”. Böcker från Studieförbundet Vuxenskolan (SV) används och svenskundervisningen bedrivs som studiecirkel. Projektet gäller asylsökande som fyllt 18 år.

N R 2 2 019 I MPU L S 11

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

9 JÄMTLAND

Årets folkbildare i Jämtland

Hervor Dahlén, Hoting och Belinda Enryd Karlsson, Östersund, heter årets folkbildare i Jämtlands län.

PRISTAGARE. Hervor

Dahlén och Belinda Enryd Karlsson delar på priset 10 000 kronor. I Studieförbundet Vuxenskolans (SV) motivering heter det bland annat att de får priset ”för väl utförd gärning inom folkbildningen i Jämtlands län”.

Så här presenteras Hervor Dahlén: ”Det finns få lokala utvecklingsfrågor i Hoting som hon inte har varit delaktig i. Många timmars ideellt arbete har lett till utveckling av bygden, som till exempel att starta landets första äldrekooperativa boende Ingelsgården i Lövvik eller den uppskattade musikturnén ’Sommarmusik i Tåsjödalen’.”

ENRYD KARLSSON presen-

teras så här:

Madeleine Andersson. q BLEKINGE

Hon vann kulturpriset Pristagare Madeleine Andersson är Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Blekinges kulturprisvinnare 2018. Priset på 5 000 kronor samt ett konstverk delades ut på avdelningsstämman i Ronneby i mitten av mars.

PRISTAGARE. Madeleine

Belinda Enryd Karlsson får folkbildningspriset (som delas med Hervor Dahlen) av avdelningens ordförande Peter Jansson.

”Alla som mött henne vittnar om en fantastiskt positiv inställning och ett anmärkningsvärt oegoistiskt förhåll-

ningssätt till det egna ideella arbetet.

Med en outsinlig energi och med en fast övertygelse om den lilla

människans möjlighet att rädda vår planet skapar Belinda och Östersunds Miljöhjältar ringar på vattnet.”«

0 UPPSALA

Musikverksamhet gav dem Kultingpriset Ted och Maria Dluzewski fick årets Kultingpris 2018, bland annat för deras arbete med musikverksamhet för personer med funktionsnedsättning.

PRISTAGARE. Kultingpri-

set är ett kulturpris i Uppsala som delas ut av Teater Bianca. Året innan var det Stina Wolter 12 IMPUL S NR 2 201 9

som fick priset. Esters musikverksamheter har ett nära samarbete med Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) i Uppsala län.

Flera band ingår i verksamheten. Det är Esters Orkester, Esters Stämband och Ming (Musik med specialanpassade instrument). Även banden Phil’s Ri-

ders, Baby Chickens och Jim Daniel’s är aktiva i verksamheten. Esters Stämband har framfört både adventskonserter i Lötenkyrkan och konserter på Grand under kulturveckan.«

Ted och Maria Dluzewski – årets Kultingpristagare i Uppsala.

FOTO: STAFFAN CLAESSON

Andersson är en person med ett brinnande engagemang, en glädje­ spridare och en god ambassadör för SV Blekinge, skriver juryn i sin motivering.

Under flera år har Madeleine varit studie­ cirkelledare i SV Blekinge för personer med funktionsvariationer.

De har tillsammans lagat mat eller ätit ute på restaurang, gått på bio och varit på diverse studiebesök. Inte minst genom sitt arbete som ledare i tidningsprojektet Medi@bom har Madeleine sett till att många drömmar gått i uppfyllelse.

Tillsammans med reportrarna på tidningen har hon träffat både kungen och kronprinsessan Viktoria samt flera andra kändisar som blivit intervjuade.«

BRODERI » BLÅ BRODÖSER

…liksom Laila Stegborg. Nu laddar de för en ny utställning med gruppens alster på Ölands museum.

Gunilla Walfridsson är en av deltagarna i gruppen ”Blå Brodöser”…

Två smakprov på Blå Brodösers skapande.

Brodöserna firar tio succéår ”Välkomna till Studieförbundet Vuxenskolan för att pröva på fritt broderi under ledning av Siv Stenmalm! Inga förkunskaper krävs.”

Så löd uppropet för tio år sedan. Gun Frank, som var med då, berättar hur det gick.

TEXT OCH FOTO GUN FRANK

M

ålgruppen den gången var pensionärer anslutna till SPF Blåelden i Borgholm. Många var nyfikna och snart formades gruppen ”Blå Brodöser” med sju textilintresserade kvinnor, alla hemmahörande på Öland.

Nytt för alla var utmaningen att lämna alla regler och ”måsten”.

I stället uppmuntrades vi att uttrycka oss fritt. Ovant i början, men snart fångades vi av de oändliga möjligheter som ryms i de till synes enkla medlen nål, tråd och tyg.

Ingen hade väl anat att vi tio år senare skulle kunna se tillbaka på en lång och varaktig gemenskap som dessutom kommit att betyda så mycket för både liv och personlig utveckling.

Och inte ens i vår vildaste fantasi hade vi kunnat tro att Blå Brodöser skulle bli både kända och eftertraktade utställare. Men så blev det.

GRUPPENS ARBETEN HAR visats i alla

tänkbara utställningssammanhang – museer, konsthallar, gallerier, bibliotek både på Öland och bredare i

regionen. I takt med detta har friheten i uttrycket, konstnärligheten och självförtroendet stadigt vuxit.

UNDER VÅREN FIRAS de tio åren med en stor jubileumsutställning på Ölands Museum Himmelsberga den 10 maj–10 juni.

Utställningens namn är Blå Brodösers trädgård. I denna textila trädgård visas ett hundratal verk med personliga tolkningar av tankar och drömmar kring allt som har att göra med trädgårdsliv och odlande.«

N R 2 2 019 I MPU L S 13

PSYKISK OHÄLSA » DANS

Här kan tjejer dansa utan krav Dans och rörelse hjälper till att släppa alla prestationskrav. Det minskar också psykisk ohälsa bland tonårstjejer. ”Dansa utan krav” är ett projekt i form av dansklasser som kompletterar elevhälsan i arbetet med att minska psykisk ohälsa bland tonårstjejer.

TEXT MARIA ORTLER

T

ill grund för ”Dansa utan krav” finns den forskningsbaserade metoden ”Dans för Hälsa”.

– Vi fokuserar på rörelse­ glädje och kravlöshet, utan prestation eller uppvisning, säger Sara Grändegård, danspedagog och verksamhetsansvarig för Studieförbundet Vuxenskolan (SV)/Dansverket Ekerö i Stockholm.

Impuls träffar danspedagogerna Sara Grändegård och Veronica Bergan en vårdag på Dansverkets danslokal i Huddinge. Med glädje och stort engagemang berättar de

om projektet ”Dansa utan krav” som de båda är projektledare för inom Dansverket/SV. Det ligger dem varmt om hjärtat.

JUST NU ÄR projektet i startskedet i

Huddinge och Ekerö i Stockholm.

Målet är att utöka projektet till fler kommuner och skolor.

– Varje danstillfälle består av uppvärmning, dans och avslappning. Vi dansar olika stilar som afro, improvisation, street och jazz, berättar Sara.

– Dansklasserna hålls i närheten av skolans lokaler eller Dansverkets

Veronica Bergan och Sara Grändegård i SVs danslokal i Huddinge. De är projektledare för ”Dansa utan krav” och danspedagoger inom på Dansverket.

FOTO: MARIA ORTLER

danssalar två gånger i veckan efter skoltid i 14 veckor. Det är gratis att delta.

– Tillsammans med en annan danspedagog leder jag en dansgrupp i ”Dansa utan krav” med unga tjejer på Ekerö. Intresset har varit stort. Vi provar på eget skapande på ett enkelt och kravlöst sätt. Dansen ska ge en frizon, där man kan få upp pulsen och få igång endorfinerna. Det handlar om att få vara i dansen, inte om resultat, säger Sara.

DET ÄR MYCKET improvisation. Tje-

jerna får bygga former med kroppen och även jobba i par.

– Jag blev engagerad i det här projektet för ett år sedan. Det var i samband med att jag fick upp ögonen för Anna Dubergs forskningsstudie ”Dans för hälsa”. När jag skrev min uppsats i Hälsointervention inom hälsopedagogik använde jag mig av hennes forskning. Jag berättade om studien och projektet på min arbetsplats på Dansverket och involverade min kollega Veronica i arbetet, säger Sara.

SARA GRÄNDEGÅRD OCH Veronica Bergan har älskat dans sedan de var små.

– Jag började dansa som fyraåring och sedan jag var 18 år har jag dansat på heltid, säger Sara.

Hon började studera dans vid Karlstads universitet och tog sig senare till New York.

– Där dansade jag på Broadway

14 IMPUL S NR 2 20 1 9

»

Forskaren Anna Duberg håller även i instruktörskurser i ”Dans för hälsa”.

De ger inblick i forskningens metod och resultat, samtliga nyckelfaktorer, bakomliggande metodik och pedagogik samt de verktyg som behövs för att starta verksamheten.

FOTO: KICKI NILSSON

N R 2 2 019 I MPU L S 15

PSYKISK OHÄLSA » DANS Dance Center i ett år. Det var bland det bästa jag har gjort, säger hon.

Nu bor Sara i Stockholm sedan sju år tillbaka. 2015 tog hon sin examen på Dans- och Cirkushögskolan.

Strax därefter började hon jobba på Dansverket på Ekerö.

SARA OCH VERONICA lärde först känna varandra när de gick i samma klass på Dans- och Cirkushögskolan och studerade danspedagogik. Veronica flyttade till Stockholm 2012 för att påbörja utbildningen.

– Jag gör det som jag alltid har velat göra, dansa, säger hon.

– I dagböcker från när jag var nio tio år, hade jag skrivit upp mitt schema som danslärare. Redan då drömde jag om att bli danslärare.

Jag började undervisa i dans redan när jag var 12–13 år gammal, säger hon.

– Det är något väldigt speciellt med att få undervisa. Man får en direkt kontakt och respons från deltagarna som är häftig, säger Veronica.

I tonåren började hon satsa på dansen. Efter gymnasiet var Veronica i Argentina ett år och provade på olika dansstilar. Hon har även studerat dans vid universitetet i Oslo.

I DAG ÄR VERONICA verksamhetsan-

svarig för Dansverket i Huddinge och arbetar med att få igång projektet ”Dansa utan krav”.

– Det är givande att få följa unga tjejer och se hur mycket dansen kan ge. Att få vara med och skapa en trygg plats där tjejerna får uttrycka sig och visa vilka de är, säger Veronica.

– I tonåren var dansen som terapi. Det var min frizon. Man vet själv hur mycket dans kan ge. Den sociala biten är viktig. Att få uttrycka sig och vara i stunden, säger Veronica.

– Vi har varit ute och mött tjejerna och berättat om projektet ”Dansa utan krav” runt om på skolor. Med oss hade vi några tjejer som deltagit i forskningsstudien ”Dans för hälsa”. De berättade om hur extremt mycket de har vuxit av dansen. Och hur den hjälpt dem att må bättre och minska sin stress, säger Veronica.

– ETT VIKTIGT SÄTT för oss att nå ut till tjejerna är via elevhälsan på skolor.

Det känns meningsfullt att vara en del av ”Dans för hälsa” och fortsätta att sprida den här visionen, säger Veronica.«

16 IMPUL S NR 2 20 1 9

>> Dansa utan krav w Information om projektet ”Dansa utan krav” finns på www.dansverket.nu w Dansklasserna leds av Dansverkets utbildade danspedagoger som utbildade enligt konceptet Dans för Hälsa. w Insatsen riktar sig till tjejer i åldrarna 13–18 år som har återkommande besvär av: 4 stress 4 oro 4 magont 4 nedstämdhet 4 huvudvärk 4 sömnbesvär 4 bristande självkänsla w”Dansa utan krav” är en gemensam satsning för att hjälpa elevhälsan i arbetet med tjejer som behöver stöd för att må bättre.

Några aktörer som engagerar sig i projektet: 4 Stockholms läns landsting 4 Dans för Hälsa 4 Studieförbundet Vuxenskolan 4 Dansverket

”Dans för hälsa” Anna Dubergs forskning visar att regelbunden kravlös dans i ett socialt sammanhang ger positiva hälsoeffekter för tonårstjejer med stressrelaterade kroppsliga och emotionella besvär.

TEXT MARIA ORTLER

D

en psykiska ohälsan bland tonårstjejer är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Min vision är att dans, eller en liknande fysiskt aktiv, kravlös insats, ska vara ett självklart komplement till elevhälsan i hela Sverige, säger Anna Duberg, forskare vid Institutionen

för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

I DAG EFTERFRÅGAS NYTÄNKANDE insatser för att stärka psykisk hälsa hos ungdomar.

– Kropp, rörelse och social gemenskap utgör en viktig motpol till dagens prestationssamhälle. Vi har

Regelbunden kravlös dans för tjejer 13–18 år gav förbättrad hälsa, stärkt självtillit, minskad smärta och stress samt minskad användning av smärtstillande medicin, visar Anna Dubergs forskning.

FOTO: ISTOCKPHOTO

– komplement till elevhälsan stora resurser inuti oss som kan användas som verktyg för välmående.

De behöver bara väckas, säger Anna Duberg.

HENNES FORSKNINGSOMRÅDE ÄR i hu-

vudsak inom fysisk aktivitet och psykisk hälsa för unga. 2016 disputerade hon med en avhandling som belyser tonårsflickors hälsoeffekter efter deltagande i ett dansinterventions projekt.

Hennes forskning visar att regelbunden kravlös dans för tjejer 13–18 år gav förbättrad hälsa, stärkt självtillit, minskad smärta och stress samt minskad användning av smärtstillande medicin. Den visar också tydliga hälsoekonomiska vin-

ster och ett minskat antal besök hos elevhälsan.

>> Dans för hälsa w Känner ni igen problematiken kring psykisk ohälsa för ungdomar, planerar att arbeta med frågan och är intresserade av att använda Dans för hälsas metod? w Information finns på www.dansforhalsa.se

METODIKEN ”DANS FÖR HÄLSA” har fått stor nationell spridning och implementeras i dag som etablerad verksamhet på ett flertal orter.

– Jag är redan överväldigad av efterfrågan och hur väl den här insatsen har tagits emot. Ändå tror jag vi bara har börjat. Fler och fler kommuner, regioner och organisationer väljer att satsa på ungdomshälsa och utbilda nya instruktörer inom ”Dans för hälsa”.

w Hur uppstod ditt intresse för detta forskningsområde?

– Jag har alltid fascinerats över hur effektivt det är att använda

rörelse och uppmärksamhet till kroppen, för att nå mentalt välbefinnande. Det är så oerhört tacksamt och ger nästintill omedelbar effekt, säger Anna.

– Som fysioterapeut har jag alltid intresserat mig för ungdomshälsa och stressreducering. Och dansen har alltid funnits med i mitt liv.

ANNA DUBERG LYFTER fram att ett pro-

blem när det gäller psykisk ohälsa bland ungdomar idag är att det finns en risk att de faller mellan stolarna.

De anses ofta lite för friska för barnoch ungdomspsykiatrin men behöver ändå mer stöd än elevhälsan kan erbjuda. Här kan ”Dans för hälsa” fylla en viktig funktion.« N R 2 2 019 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » MAJA HAGERMAN

Vem ska förvalta vårt kulturarv?

Ny bok av Maja Hagerman

Maja Hagerman är i sin senast bok ”Trådar i väven” på jakt efter vårt svenska kulturarv. Hon träffar lokalhistoriker och hembygdsvårdare från norr till söder.

TEXT MATS NILSSON FOTO THRON ULLBERG

M

aja Hagerman besöker mer eller mindre kända kulturarv som tas om hand och bevaras för framtida generationer av eldsjälar i hembygdsföreningar och bygdegårdsföreningar.

Frågan hon ställer är: Vem ska få förvalta vårt kulturarv i framtiden?

Maja Hagerman fascinerades tidigt i livet av frågor om det kollektiva minnet, om det arv vi för vidare till nya generationer.

Som vetenskapsjournalist, folkbildare och författare är hon väl insatt i tankegods och föreställningar i forn- och medeltid och hur synen på världen snabbt kan förändras.

Arkeologi är ett av Maja Hagermans specialämnen och ett stort intresse.

Det har resulterat i flera böcker och dokumentärfilmer, varav flera av filmerna har visats på Sveriges television och som finns 18 IMPUL S NR 2 20 1 9

i arkivet på SVT Öppet arkiv. Dokumentärfilm är en del av det som upptar hennes dagar just nu.

– I dag har jag en distanskurs i dokumentärfilm vid Dalarnas högskola. Deltagarna kommer från hela Sverige och en deltagare befinner sig i Peru, vilket är fantastiskt med den nya tekniken. I ett samarbete med Dalarnas museum arbetar jag också på med en kortfilm om kulning.

Kulning är en sångteknik som användes för att meddela sig med varandra mellan fäbodarna och också för att locka till sig kor och får som rörde sig fritt på fjällbetet. ”TRÅDAR I VÄVEN” var ingen planerad bok.

Och att det skulle bli en bok om svensk historia med tonvikt på det arv som vi delar var inget som var givet.

– Tanken på en bok har legat och kokat

ett tag. ”Trådar i väven” är också en hyllning till dem som vårdar vårt kulturarv. Det är mycket som pågår men som inte syns i det officiella Sverige.

Ett exempel ur boken på hur ett kulturarv kan bevaras och ingå i fleras gemensamma minne är Hagalunds Tvätterimuseum söder om Stockholm.

Museet är inrymt i ett gammalt tvättarboställe med tvättarbostad och torklada. Här finns också en tillhörande torpstuga där Vårby Fittja hembygdsförening numera håller till. Det är vintertvättens dag på Tvätterimuseet och byken sker i en vak ute i sjön.

Hagalunds Tvätterimuseum är en privat skapelse, grundad av Olle Magnusson. Det började med att han hittade en låda med gamla fotografier från 1970-talet. Bilderna Texten fortsätter på sidan 22

»

Vetenskapsjournalist, folkbildare och författare – det är Maja Hagerman, nu aktuell med boken ”Trådar i väven” (Norstedts) om det svenska kulturarvet.

N R 2 2 019 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » MAJA HAGERMAN

”Det har funnits en tid då man trott att Sverige var ett homogent land. Sverige har aldrig var homogent. Det har alltid funnits flera språk och inslag av olika kulturer här, inflytanden har kommit hela tiden från and­ ra delar av världen, och blandats in och blivit en del av ett svenskt arv.”

20 IMPUL S NR 2 20 1 9

Maja Hagerman har besökt kulturarv fi hela landet. För att färdas till Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön söder om Stockholm behöver hon inte åka så långt.

Det och flera andra kulturarv beskrivs i boken ”Trådar i väven”.

N R 2 2 019 I MPU L S 21

PORTRÄTTET » MAJA HAGERMAN på tvätterskorna väckte hans lust att börja göra egna efterforskningar. Snart fann han tvättnotor från fler försvunna tvätterier och han hittade livshistorier. Tvätterskor som hade kommit som båtflyktingar över Östersjön på 1940-talet, från Estland och Finland och som fick jobb på de stora maskintvätterierna.

Maja Hagermans beskrivning av tvätteriet vid Albysjön är en av berättelserna hon förmedlar. Hon låter sig gärna fotograferas i tvätteriet inför den här intervjun och slår samtidigt ett slag för den bildskatt som håller på att gå förlorad.

Tack vare Olle Magnusson och en låda med gamla fotografier kom historien om tvätteriet upp i dagsljus och är i dag ett unikt museum, det enda i sitt slag i Sverige.

MAJA HAGERMAN ÄR uppvuxen runt Tegner-

lunden mitt i Stockholm och kunde varje dag se ner på Carl Eldhs berömda staty av August Strindberg. Hennes hembygd var under hela barndomen och skolåren storstaden.

Föräldrarna – pappan var skådespelare på Stadsteatern och Dramaten och mamman domare i tingsrätten – var roade av kultur i allmänhet och litteratur i synnerhet och det smittade av sig på Maja. Hon fick börja i franska skolan på Döbelsgatan som då var en skola enbart för flickor.

– Mamma och pappa ville att jag skulle gå i en liten skola med få elever och mycket ordning och reda.

Maja Hagermans första bok ”Spåren av kungens män” kom 1996 och belönades med ett Augustpris. Den handlar om en period i svensk historia mellan vikingatid och medeltid, mellan hedendom och kristendom.

ARKEOLOGI OCH ÄLDRE medeltida historia har som sagts alltid legat Maja Hagerman varmt om hjärtat. Hur intresset uppstod är en fråga som hon inte riktigt kan svara på.

Det hände någon gång när hon jobbade extra efter skolan som städerska och servitris.

– Jag blev intresserad av historia under­ ifrån, hur vanligt folk resonerat och tänkt i olika tider och i olika delar av världen.

Skandinavien är extra intressant med dess tankevärld, runstenar och sagor. Att i äldre avlägsna tider få inblick i andra tankar än överhetens är mycket sällsynt men fascinerande.

Hon började läsa idéhistoria på Stockholms universitet med särskilt inriktning på och intresse för medeltiden och dess tankevärld. Hon fortsatte studierna på Journalisthögskolan och fick efter det anställning på lokalradiostationer runt om i landet.

– När jag började på Vetandets Värld på Sveriges Radio var det en stor fördel att kunna franska, då fick jag åka iväg och göra de intressanta reportagen. Jag fick göra radioprogram om mina favoritämnen och

22 IMPUL S NR 2 20 1 9

MAJA HAGERMAN

»Jag tänker på samhället som en väv, en samhällsväv som rullas fram ur historien och fortsätter mot framtiden. Väven Sverige är något som pågår. Men de bilder och mönster som just nu tar form i väven kan vara svåra för oss att se, riktigt tydliga blir de först i efterhand.» intervjua mina idoler inom forskarvärlden.

Ett äventyr för en ung historieälskande reporter på några och 20 år, sedan fick jag fortsätta mitt berättande i tv och började sedan även skriva böcker.

kulturarv får fortsätta att vara så komplext och mångbottnat, som det faktiskt är.

Ett exempel på hur illa det kan gå annars, om man är allt för snäv och trångsynt, är den rasbiologiska forskning som pågick i Sverige.

”VÄRLDENS KRYMPER OCH det går fort nu. Vi tittar, lyssnar och pratar över gränser, och reser längre och oftare än förr. Och våra barn och barnbarn kommer att bära på familjehistorier där allt fler traditioner möts och blandas. Men mitt i allt detta behövs berättelser som fångar in förändringen.

Historier som kan hjälpa oss få syn på vad det är vi varit med om”, skriver Maja Hagerman i förordet till ”Trådar i väven”.

När vi träffas på Studieförbundet Vuxen­ skolans (SV) nya förbundskansli i den arkitektoniska skapelsen Waterfront vid centralstationen mitt i Stockholm utvecklar hon sitt resonemang.

– När jag skriver om vår historia försöker jag att se tidsdjupen. Hur det som hänt tidigare har förändrat vår tid. Hur andra tidigare generationer har lämnat över både minnen och ett arv.

– Det har funnits en tid då man trott att Sverige var ett homogent land. Sverige har aldrig var homogent. Det har alltid funnits flera språk och inslag av olika kulturer här, inflytanden har kommit hela tiden från and­ra delar av världen, och blandats in och blivit en del av ett svenskt arv.

– En tid ställer frågor till en annan tid.

Nu behöver vi tänka oss in i ett större sammanhang. Minnet tror jag blir viktigare.

– Jag tänker på samhället som en väv, en samhällsväv som rullas fram ur historien och fortsätter mot framtiden. Väven Sverige är något som pågår. Men de bilder och mönster som just nu tar form i väven kan vara svåra för oss att se, riktigt tydliga blir de först i efterhand.

w Hur blev du intresserad av Herman Lundborg, en ledande rasbiolog i världen, och som du också har skrivit en bok om?

MEN DET GÄLLER att vara på sin vakt, varnar Maja Hagerman. Det pågår samtidigt en dragkamp kring frågor som ”vad är svenskt?” och ”vad är svenskt kulturarv?”

Kulturarvet riskerar att kidnappas för politiska syften av krafter som vill ta kontroll över kulturhistorien, anser hon.

– Så det gäller att se till att berättelserna om vilka vi är som bor i det här landet – vår historia och våra gemensamma minnen – kan fortsätta att utvecklas i frihet. Att vårt

– Mitt intresse för gammal svensk rasforskning väcktes när jag läste i gamla historieböcker. De gav en märklig bild av Sverige i forntiden som unikt isolerad, ursprunglig och ”rasren” vikingastat. I Nor­ disk uppslagsbok från 1908 hittade jag ett namn, arkeologen Oscar Montelius, han hade upptäckt ”det germanska urhemmet”, stod det. Därifrån kunde jag börja nysta i rasbiologin.

Det blev två böcker om svenska rasforskares underliga teorier, en bok om 1800-talets skallmätare, som Gustaf Retzius, den kom 2006, och en bok om Herman Lundborg, som kom 2015. Lundborgs forskning intresserade nazisterna, som vurmade för det ”germanska” och strävade efter att förverkliga idén om ett fullständigt homogent folk.

NÄR MAJA HAGERMAN reser runt i Sverige med hjälp av ideella krafter i hembygdsföreningar lyfter hon fram ett kulturarv och sätter in dem i ett nutida sammanhang.

Hon tror inte på det gamla tankegodset om nationen som en organism med egen själ, en som kräver homogenitet och lojalitet.

– Vi hänger ihop av det enkla skälet att vi tillsammans, över tid, delar en plats.

Maja Hagerman är orolig för att toleransen är på väg att brytas och kulturarvet kapas för att användas som vapen. Vem ska bestämma vad och vilka som får ingå i nationen? Vems berättelser ska med in i framtiden?«

Exklusivt >> Maja Hagerman Namn Maja Hagerman.

Bor Stockholm.

Familj Make Claes Gabrielsson, två utflugna barn, två bonusbarn med bonusbarnbarn.

Yrke Vetenskapsjournalist, dokumentärfilmare, författare.

Aktuell Med boken ”Trådar i väven” (Norstedts 2019), som handlar om minnen, resor och möten med bevarare och förvaltare av vårt kulturarv.

Ideella krafter i bland annat hembygdsföreningar gör ett jättejobb för att bevara det lokala kulturarven, anser Maja Hagerman, som sätter in kulturarvens betydelse i ett nutida sammanhang.

N R 2 2 019 I MPU L S 23

För kvinnor på landsbygden i Kambodja kan en studiecirkel vara skillnaden mellan ett tryggt liv eller ett liv i misär. Sina Bin säljer nudlar från ett stånd på marknaden i Siam Reap. Innan drev hon en restaurang. Kunskaper om att hur man driver affärsverksamhet har hon fått i en studiecirkel.

24 IMPUL S NR 2 201 9

BISTÅND » KAMBODJA

I Kambodja kan en studiecirkel vara räddningen från ett liv i fattigdom och prostitution. Möt bland andra Sina Bin som startat eget företag efter att ha gått en studiecirkel.

TEXT KARIN ALFREDSSON FOTO MARCUS LUNDSTEDT/WE EFFECT

Lång kamp kvar för Kambodjas kvinnor K ambodjas historia är en av världens grymmaste. Efter århundraden av kolonisation och militärstyre tågade de Röda Khmererna 1975 in i huvudstaden Phnom Penh – och tvingade ut hela befolkningen på landsbygden. Under de Röda Khmerernas knappt fyraåriga terrorvälde dog mer än 1,5 miljoner människor av svält, i sjukdomar eller efter att ha blivit avrättade. Det var en femte­del av befolkningen.

I år är det 40 år sedan de Röda Khmererna förlorade makten och en ny ockupant, grannlandet Vietnam, tog över. Den bräckliga demokrati som fungerat sedan vietnameserna åkte hem 1991 är i dag hotad.

Vid fjolårets val var oppositionen förbjuden och landet är i praktiken en enpartistat, med nära band till storebror Kina.

Mitt i historien lever människor sina liv, odlar sitt ris, uppfostrar sina barn och gör så gott de kan. Impuls har träffat fyra av dem. Flera har med stöd från svenska biståndsorganisationen We Effect fått ett bättre liv.

Sina Bin, 27 Klockan är fyra på morgonen när Sina Bin kickar igång sin motorcykel.

Pakethållarens gungande korgar är fulla med 120 kilo färska nudlar. Sina Bin säljer dem på marknaden i Siam Reap och kunderna är morgontidiga.

– Det var studiecirkeln i privatekonomi – spara-och-lånagruppen – som lärde mig hur man gör affärer, säger Sina Bin. Utan sparkapitalet därifrån hade jag aldrig kommit igång.

lagade och serverade mat: ris med kyckling, fisksoppa och paradrätten rispannkakor.

Livet som ung kvinna på landsbygden i Kambodja är mycket begränsat. Antingen blir hon kvar på risfälten, som fru eller hemmadotter, med dålig ekonomi och hårt arbete, eller också blir hon anställd i någon av de stora sko- eller textil­ fabrikerna. Det är inte heller bra betalt, och arbetsmiljön är ofta förskräcklig. Den kvinna som blir kvar hemma får räkna med att få stryk.

Mäns rätt att slå sina barn och fruar ifrågasätts sällan. I värsta fall lockas hon av ”mäklare” som erbjuder guld och gröna skogar i Thailand, Kina – eller på prostitutionsstråken i Phnom Penh.

DET GICK BRA i något halvår, tillsam-

FÖR SINA BIN blev det annorlunda,

och bättre. Hennes syster hade börjat arbeta i fabriken, men kommit hem med dåliga erfarenheter.

Sina Bin var inte lockad. Samtidigt erbjöd bondeorganisationen CTO, som stöds av svenska We Effect, kvinnorna i byn en studiecirkel där de fick lära sig att hantera pengar, medan de skapade en gemensam bybank. Alla medlemmar sparade en summa varje månad och när någon hade en affärsidé kunde hon få låna pengar ur den gemensamma kassan.

Sina Bin blev gruppens ordförande.

Hennes affärsidé var att starta en restaurang i den stora vägkorsningen intill hemmet, där många hungriga passerade. Inredningen var enkel – några stolar och bord av plast, täckta med en presenning som tak. Hon lånade 25 dollar för att köpa köksutrustning, ingredienser och betala den första hyran. Hennes mamma och systrar hjälpte till och tillsammans passade de barn,

>> We Effect w Studieförbundet Vuxenskolan och ett 60-tal företag och organisationer med rötterna i den svenska kooperationen står bakom We Effect. w We Effect bildades 1958 och arbetar med att bekämpa fattigdom genom kooperativt entreprenörskap och jämställdhet i 25 länder i fyra världsdelar. w Studiecirklar är ett viktigt redskap.

mans försörjde kvinnorna sina familjer, men så kom vägbygget. Den gropiga huvudleden skulle förbättras och vägmaskinerna gjorde miljön omöjlig.

– Det dammar hela tiden. Man kan inte laga mat eller äta där längre.

Sina Bin misströstade. Skulle hon tvingas tillbaka till sin hemmafrutillvaro, utan egen verksamhet och egna pengar? Hennes man är snickare och lever på korta inhopp.

Då föddes idén med nudelförsäljningen. I Sina Bins gamla sparaoch-låna-grupp fanns flera kvinnor som börjat producera risnudlar och Sina Bin kunde få överta ett stånd på marknaden inne i Siam Reap.

Kanske kunde de samarbeta och sälja tillsammans? Pengarna Sina Bin tjänat på restaurangen kunde hon investera.

I DAG GÅR VERKSAMHETEN bra. När hon betalat väninnan för nudlarna kan vinsten vara 10–20 dollar per dag, pengar hon funderar på att investera i något annat.

– Nu hinner jag inte vara ordförande längre och spara-och-lånagruppen har lagts ner. Men det beror också på att de flesta av medlemmarna startat egna företag, de säljer grönsaker eller frukt, eller producerar nudlar eller risflingor.

Andra har blivit anställda.

Själv har Sina Bin blivit entreprenör. Tack vare en studiecirkel.

N R 2 2 019 I MPU L S 25

»

BISTÅND » KAMBODJA

Kimla Bun, 50

Sambath Chean, 68

Kimla Bun var sju år när de Röda Khmererna tog makten. Hennes föräldrar flyttades runt mellan olika arbetsläger men hennes mamma drev en kvarn och pappan var kock.

Det var kunskaper som behövdes så de behandlades någorlunda. Kimla Buns åtta syskon skickades åt olika håll. Själv fick hon en priviligierad position.

– Jag var ett speciellt barn som skojade och spelade teater – apade mig – hela tiden. Det gillade en lokal Röda Khmer-ledare som ”adopterade” mig. Jag var med honom hela tiden och han gick omkring och höll min hand. Jag fick hyggligt med mat och tvingades inte arbeta som andra barn. Jag saknade min familj och andra barn, men nu förstår jag vilken tur jag hade.

Sambath Chean är Sina Bins moster och mycket stolt över sin systerdotter.

– När jag var ung fanns ingen affärsverksamhet. Vi hade bara vårt risfält, en gris och några höns.

SAMBATH CHEAN VAR 25 år och tre-

barnsmor när de Röda Khmererna tog makten i Kambodja. Hennes man var lärare i en byskola – en ”intellektuell” – och hennes farbror militärpolis – en ”förrädare”. Sambath Chean tvingades se på när de båda männen dödades och knuffades ner i en massgrav. Hon visar hur de skjutna skakade i kroppen innan de föll ner i gropen. Tårar rinner ner för hennes kinder.

– Jag skulle också dödas men jag skrek och protesterade. Jag hade mina tre barn att ta hand om. Barnen var fyra, tre och ett år gamla.

Jag hade inga militära kontakter.

Jag var bara en mamma så de lät mig gå.

EFTER DEN VIETNAMESISKA invasionen

försvann hennes välgörare och familjen återförenades. Anmärkningsvärt nog hade alla överlevt. Kimla Bun fick börja i skolan, som höll till under ett träd. De flesta lärare hade dödats så de få som fanns kvar fick ta hand om jättelika klasser. Alla barn som hade lärt sig läsa fick börja undervisa andra.

Kimla Bun utbildade sig till sjuksköterska men det enda jobb hon kunde få låg för långt hemifrån. Hon ansökte om att få en cykel av staten men fick nej. Det var under den vietnamesiska ockupationen och det var kontakter, inte meriter, som gällde.

Hon berättar om sitt liv och arbete. Hon gifte sig och fick fyra barn.

De äldsta är gifta men de yngre bor kvar hemma. Hon är änka och säger att hennes frihet ökat sedan mannen dog, fast pengarna hade hon hand om även tidigare. Det har kambodjanska kvinnor, även om de förväntas lyda sin man.

– Kvinnor är mycket bättre med pengar, säger Kimla Bun som ett absolut faktum.

I DAG HAR KIMLA Bun förtroendeupp-

drag i kommunen, vilket ger lite inkomster. Dessutom säljer hon ris och konstgödning åt det bondekooperativ som We Effect stödjer. Hon arbetar för att få fram fler kvinnliga ledare i kommunen och kooperativet. Men roligast är nästan den cateringsverksamhet hon bedriver till bröllop och andra fester.

Hon reser sig upp för att bli fotograferad och vi kan inte låta bli att 26 IMPUL S NR 2 201 9

UNDER DE KNAPPT fyra år som Röda

fråga vad som hänt med hennes ben.

De är krokiga på ett konstigt sätt.

Hon drar upp byxorna och visar grova ärr på båda benen.

– Det var en vietnamesisk ockupationssoldat som sköt mig, säger hon. Han ville gifta sig med mig men jag sa nej, jag hade redan en fästman. En dag kom han på vägen med sin patrull och när han fick syn på mig sköt han med sitt automatvapen. Skottet gick genom båda benen.

De andra soldaterna övermannade honom och tog mig till sjukhus. Där ville de amputera båda benen men det gick jag inte med på. Jag åkte hem och med hjälp av traditionell medicin och goda andar läkte benen.

– Jag har haft tur.

Kimla Bun säljer ris och konstgödning åt det bondekooperativ som We Effect stödjer. Hon arbetar för att få fram fler kvinnliga ledare i kommunen och kooperativet. Hon har också en cateringverksamhet.

Khmererna höll landet i sitt terrorgrepp flyttades Sambath Chean och hennes barn mellan olika arbetsläger. Hon tvingades arbeta hårt på fälten medan hon försökte hålla ögonen på barnen.

– Det var som att leva i helvetet.

Vi hade aldrig tillräckligt med mat.

Både barnen och jag var bara skinn och ben.

Hon visar med handen hur lite ris varje människa fick, att lägga i en stor gryta med vatten. Det blev en tunn soppa som alla skulle dela på.

– Vi plockade löv och fallfrukt, vi åt allt som innehöll någon näring.

När de vietnamesiska soldaterna kom hörde Sambath Chean skottlossning.

– Vi begrep inte vad som hände och flydde in i skogen. Var det ett nytt krig på gång?

NÄR HON FÖRSTOD att de Röda Khme-

rerna var besegrade och hon kunde återvända till sin hemby tog hon sina barn och gick hem. Det tog en hel dag.

I dag bor Sambath Chean i ett nybyggt fint hus tillsammans med en av sina söner. Han arbetar åt staten och hon är mycket stolt.

Hon ber om ursäkt när vi skiljs.

Hon orkar inte berätta mer. Minnena är så hemska när allt kommer tillbaka.

Nga Nay arbetar för ett riskooperativ och förhandlar om priser med uppköpare. Hon har också förtroendeuppdrag i kommunen.

Nga Nay, 43 Nga Nay är en proper kvinna i strikt ljusblå blus och lång sidenkjol. Det svarta håret är tillbakadraget i en knut. Hon deltar i ett möte under ett solskyddande tak. Mötesdeltagarna är mödrar med små barn och många av dem ser oroväckande magra ut.

Några få har tjocka ”svältmagar”.

Det är hälsoministeriet som bjudit in under rubriken ”Hälsa och näringslära för små barn”. Man föreläser även om behovet av rent vatten, och vaccinationer mot smittsamma sjukdomar.

Nga Nay är något så ovanligt som en kambodjansk kvinnlig ledare på hög nivå. Hon är både förtroendevald i kommunstyrelsen, och arbetar åt det riskooperativ som We Effect stödjer genom partnerorganisationen CTO. BLAND DELTAGARNA I mötet finns två

Sambath Chean har hemska minnen från kriget. I dag arbetar hon åt staten och har flyttat in i ett nybyggt hus.

unga kvinnor, Sam Ey Peung och Mom Sum. De arbetar volontärt med utbildning av mammor och är två av fem unga kvinnor som Nga Nay tagit sig an som mentor.

– Hon betyder jättemycket för oss, säger Sam Ey Peung. Hon motiverar oss och får oss att inte ge upp när det känns motigt. Som när mammorna inte vill lyssna på våra råd.

Nga Nay var nyfödd och minns inte mycket av Röda Khmer-tiden.

Hennes föräldrar har berättat lite, men vill helst inte tala om saken.

Som så många andra kambodjaner försöker de glömma, men bär på stora trauman.

SJÄLV HAR NGA NAY gått tolv år i sko-

lan. Det är en hög utbildningsnivå på den kambodjanska landsbygden och när hon gifte sig med en risbonde och såg en framtid i hemmet och på risfälten tyckte hon att det måste vara slöseri. Hennes man stöttade henne och hon började frivilligarbeta åt olika organisationer och den lokala myndigheten. Det gav henne ett gott rykte så när hon ställde upp i valet röstade både män och kvinnor på henne.

Intervjun avbryts av att Nga Nays telefon ringer. Samtalet är kort och på khmer, men tolken förstår och är djupt imponerad. Hon förhandlar med en risuppköpare, för kooperativets räkning.

– Det här är en mycket ovanlig kvinna, viskar han.

Nga Nay återvänder till intervjun.

– Det är viktigt att få fram nya kvinnliga ledare, säger hon. Själv hade jag inga kvinnliga förebilder.

Nu vill jag själv vara en.« N R 2 2 019 I MPU L S 27

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Skåne kan bli bättre på att få nyanlända i jobb SKÅNE ÄR SÄMRE ÄN ANDRA REGIONER PÅ ATT GE NYANLÄNDA JOBB. NU KRÄVS MER OMFATTANDE SAMVERKAN MELLAN OFFENTLIGA OCH IDÉBURNA AKTÖRER, SKRIVER ÅSA BJÖRK, STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN, SKÅNE. NÄR REGION SKÅNE presenterade

den årliga rapporten ”Hur har det gått i Skåne?” nyligen, kunde man konstatera att Skåne är sämre än andra regioner på att få ut nyanlända i jobb. Det är en viktig förklaring till den högre arbetslösheten i Skåne.

Rapporten borde vara en väckarklocka för det offentliga att verkligen ta tillvara kraften i folkbildningen och civilsamhället!

Att få jobb i Sverige bygger i hög grad på kontakter och nätverk för att få kännedom om att ett ledigt jobb finns och för att bli rekommenderad av någon. Men det gäller också att ha en egen drivkraft och motivation att söka jobb. Det är inte självklart att offentliga insatser är effektivast för att stärka dessa viktiga förutsättningar och förmågor. Tvärtom är vi övertygade om att folkbildningens och civilsamhällets organisationer många gånger är bättre på det.

EN NYCKEL TILL framgång är att

möta människor där de är, för att de ska känna sig motiverade att aktivt förändra sin situation. Det är kärnan i folkbildningens pedagogik. Därför har vi valt att ta fram ett handlingsinriktat studiematerial till den aktuella boken ”Nytt jobb i nytt land”. Boken är skriven av journalisten Ali Alabdallah, som själv kom ny till Sverige som flykting för fyra år sedan.

Boken är den första som utgår från nyanländas perspektiv, 28 IMPUL S NR 3 20 1 4

SV Skåne har tagit fram ett handlingsinriktat studiematerial till den aktuella boken ”Nytt jobb i nytt land”.FOTO: ISTOCKPHOTO

kunskap och erfarenheter av att söka och få nytt jobb i Sverige.

För att få kraft i den kunskap som finns i boken, erbjuder vi det specialskrivna studiematerialet som gör att man kan arbeta med den i grupp tillsammans med andra. På så sätt kan deltagarna omvandla kunskaperna till praktisk handling och samtidigt motivera och stötta varandra, bygga sociala relationer och nätverk samt prova nya saker tillsammans.

Materialet kan användas i studiecirkel av alla som arbetar med grupper av nyanlända.

ALLA ÄR ÖVERENS om att före­ ningslivet spelar en viktig roll för att knyta kontakter och öppna dörrar till yrkeslivet och samhället i stort. Inte minst för den som är ny i Sverige. Det är skälet till att Lunds kommun samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan i projektet

”Etablering i förening”. Det handlar om att introducera nyanlända till det etablerade föreningslivet och samtidigt utbilda lokala föreningar i att kunna ta emot och engagera människor med annan bakgrund, allt för att underlätta den vägen till etablering i lokalsamhället Det är ett bra exempel på samarbete mellan folkbildningen och det offentliga.

Lunds kommun har klokt nog valt att samarbeta med Studie­ förbundet Vuxenskolan eftersom vi har närmare kontakt med föreningslivet, har kompetens i föreningskunskap och själva är en idéburen organisation.

DEN HÄR TYPEN av samarbeten

måste mångfaldigas i fler kommuner för att ge effekt som gör skillnad för fler människor och som märks i kommande syssel­ sättningsstatistik. Och det finns goda förutsättningar för

att snabbt komma igång med insatser som når de som behöver det bäst.

För att Skåne ska bli bättre på att få fler nyanlända i jobb, krävs mer omfattande samverkan mellan offentliga och idéburna aktörer. Det är många gånger beslutsfattare i kommuner och regioner som ser och har ansvar för att hantera samhällsutmaningar, som till exempel arbetslöshet bland nyanlända.

Men nyckeln till lösningarna finns många gånger inom folkbildningen och civilsamhället, eftersom vi finns nära de människor som allt handlar om.

Vår uppmaning till dig som beslutsfattare: Ta vara på det, ta kontakt! Åsa Björk REGIONCHEF, STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN SKÅNE

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Kunskap kan stoppa många falska nyheter ALIENS BYGGDE PYRAMIDERNA OCH JORDEN ÄR PLATT – DET ÄR TVÅ FALSKA NYHETER SOM KONSPIRATIONSTEORETIKER SPRIDER. ”LÖSNINGEN HANDLAR OM KUNSKAP”, SKRIVER ANNIKA WESTH, STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN, GÖTEBORG. TAL VID ÅRSMÖTET hos Studie-

förbundet Vuxenskolan Göteborg 27 mars: ”Just nu ligger det en dokumentär på Netflix som handlar om en grupp människor som tillhör föreningen Flat Earth Society. Till en början kanske man skrattar lite. Vad är det här för dumma människor, som år 2019 tror att jorden är platt? Finns de verkligen?

Ja, de finns verkligen. Jag har själv träffat en på riktigt.

När han tog upp det med mig, blev jag först arg. Men efter ett tag tänkte jag att jag ska nog ta honom på allvar och verkligen lyssna till vad han säger.

Vi blev sittande i flera timmar och han hade svar på alla frågor. Hur vi blir bortkollrade när vi flyger, för att vi ska tro att jorden är rund. Till och med fönstren i planen är kupade, så att det ska se ut som om jorden är rund NÄR MAN SKAPAR en konspira-

tionsteori, utgår man från en eller några sanna detaljer. Det är detaljerna som sedan blir huvudsaken. De övriga nio

hittas på. I ”vi har aldrig varit på månen” utgår man från den vajande flaggan. Att aliens byggde pyramiderna bevisas genom några hieroglyfer föreställande en ”stel fågel” som måste varit det rymdskepp som kom med de aliens som byggde pyramiderna.

Man använder ofta räkne­ exempel och statistik för att det ska låta trovärdigt. Man använder auktoriteter som kan bekräfta det man påstår. Som ”tre läkare intygar”. Eller ”fem professorer säger”.

börja tro på sådant här, svarade han att ”han hade lyckligtvis inte hängt med så bra i skolan. Så han var inte förstörd och hjärntvättad”.

Det är här vi har lösningen: Det handlar om kunskap. Den som kan mycket låter sig sällan luras av falska nyheter eller rön. I skolan jobbar vi mycket med källkritik. Hur man kan bildsöka, jämföra och tänka kritiskt. Men det allra bästa är att själv ha kunskap om vad som gäller.

STUDIEFÖRBUNDET Vuxenskolans

VI VILL OCKSÅ ha enkla förkla-

ringar. Vi vill inte heller att slumpen ska styra våra liv – det är för banalt. Att ”Estonia” helt enkelt sjönk på grund av olyckliga omständigheter ville många bara inte tro.

När jag frågade den person jag stötte på hur det kom sig att han – lika gammal som jag, gått i svensk skola och sprungen ur ungefär samma kontext – kunde

viktigaste uppgift är folkbildning. Det var därför vi bildades en gång i tiden. Uppgiften har inte blivit mindre med åren, snarare större. Folkbildning behövs mer än någonsin tidigare! Staten behöver oss! En aktör som har gedigen erfarenhet och kunskap på området folkbildning. Det är unikt och det måste vi värna.

Alla unga som växer upp måste lära allt från början.

En 16-åring har inte samma världsbild och tankegods i huvudet som en 60-åring. En person från Mellanöstern har inte samma världsbild och tankegods i huvudet som en person från Mellerud.

ATT VI SKA vara en viktig part-

ner i svensk integration ska vara självklart. Det jobbar vi med här i Göteborg. UCI (Utvecklingscenter för integration) gör ett bra arbete i samarbete med oss. Våra engagerade sfi-lärare arbetar bra.

Det är viktigt att vi håller oss relevanta i det här arbetet i fortsättningen också. Se till att det är Studieförbundet Vuxenskolan man väljer i förs­ ta hand. I det här arbetet får vi anstränga oss extra mycket i dag. Tyvärr är det inte längre självklart att vi blir valda. I den konkurrensen ska vi bli kreativare. Väljs oss!

Annika Westh ORDFÖRANDE STUDIE­ FÖRBUNDET VUXEN­ SKOLAN GÖTEBORG

Byggda av aliens – om vi ska tro en del konspirationsteoretiker.

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 2 2 019 I MPU L S 29

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Släktforskning

Specia l dig so pris för m köp er till stu diecirk in lar!

Paketpris för studiecirklar Vägen till dina rötter + Sveriges Dödbok 7 DVD Vägen till dina rötter är en grundläggande handbok i släktforskning.

Sveriges dödbok är en av våra populäraste databaser och innehåller information om folkbokförda som avlidit i Sverige åren 1860–2017.

Nyhet!

Paketpris: 695 kr (Ord. pris: 840 kr)

Fler produkter Vad står det?

Hur gör man för att lära sig läsa den gamla handstilen? Svaret på detta hittar du i handboken om handskriftsläsning.

Antavleblock/ Ansedelsblock Sätt släkten på pränt.

Antavleblock 20 sidor, Ansedelsblock 30 sidor.

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Köper du in till ett bibliotek eller studiecirkel? – Då handlar du till specialpris!

Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: bokhandeln@rotter.se | 08–440 75 50

www.rotterbokhandeln.se

30 IMPUL S NR 2 20 1 9

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Franska

Italienska

Trampolín TRAMPOLIN , Passé Språkträning inför Moderna språk 3 – ord och grammatik SPANSKA

simple

Je voud-

rais un aller ple pour sim Paris Le

Lena Wennberg Trolleberg

Trampolín

Génial

Génial består av fyra allt-i-ett-böcker med olika texttyper och övningar inriktade på färdighetsträning.

Levnadsvillkor, traditioner och kulturella företeelser i den fransktalande världen skildras genom möten med autentiska personer. Lärarhandledningen har lektionsförslag, bakgrundsinformation, kopieringsunderlag samt prov med facit. Till boken finns även kostnadsfritt digitalt extramaterial, till exempel ljudfiler och webbövningar: nok.se/extramaterial.

Nivå: A1–B1+.

ISBN 9789127414976 Génial 1 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127414983 Génial 2 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127414990 Génial 3 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127415003 Génial 4 Allt-i-ett-bok

Natur & Kultur

Trampoline

Övningshäfte med ord- och grammatikträning inför Moderna språk 3 som kan användas när eleverna behöver en snabb repetition av kunskaperna från steg 1 och 2. Trampoline innehåller 12–14 avsnitt som inleds med en text, följd av övningar på ord och grammatik. Facit samt texterna på svenska laddas ner från nok.se/ extramaterial.

ISBN 9789127651456 Trampoline 1-pack ISBN 9789127651463 Trampoline 2-pack ISBN 9789127651470 Trampoline 10-pack Natur & Kultur

Ciao!

Ciao! består av två allt-i-ett-böcker med foton och människor som ger en genuin känsla av Italien. Här finns uttalsavsnitt, minigrammatik, italiensk-svensk och svensk-italiensk ordlista, faktarutor samt facit. Lärarhandledning med extra träning, hörmanus, ljudfiler och test. Nivå: A1–A2+.

ISBN 9789127416352 Ciao 1 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127416376 Ciao 2 Allt-i-ett-bok

Natur & Kultur

Övningshäfte med ord- och grammatikträning inför Moderna språk 3 som kan användas när eleverna behöver en snabb repetition av kunskaperna från steg 1 och 2. Trampolín innehåller 12–14 avsnitt som inleds med en text, följd av övningar på ord och grammatik. Facit samt texterna på svenska laddas ner från nok.se/ extramaterial.

ISBN 9789127651487 Trampolín 1-pack ISBN 9789127651494 Trampolín 2-pack ISBN 9789127651500 Trampolín 10-pack

Natur & Kultur

Spanska

Svenska för invandrare

Caminando

Framåt

Caminando ger gedigen kunskap om människorna, samhället och kulturen i hela den spansktalande världen.

Språkkunskaperna byggs på steg för steg, genom att metodiskt varva kommunikation med ordförråd och grammatik. Svårighetsgraden ökar successivt för varje bok och varje ny nivå genom längre och svårare texter, mer krävande övningar samt mindre andel svenska. Webbaserad lärarhandledning med undervisningstips, filmade grammatikgenomgångar, provbank samt ljudfiler. Nivå: A1–B2.

ISBN 9789127437142 Caminando 1 Lärobok ISBN 9789127438279 Caminando 2 Lärobok ISBN 9789127445420 Caminando 3 Lärobok ISBN 9789127449497 Caminando 4 Lärobok ISBN 9789127433328 Caminando 5 Lärobok

Natur & Kultur

”Framåt” är ett heltäckande sfiläromedel för elever som behöver en långsam, grundlig studiegång med många tillfällen till repetition. Eleverna utvecklar ett fungerande vardagsspråk genom läs- och skriv­inlärning, samtidigt som de får inblick i de delar av samhället som är vanligt att de kommer i kontakt med. Alla kapitel i ”Framåt” innehåller en återkommande tydlig arbetsmetod, vilket gör att du fritt kan välja bland de teman som finns. ”Framåt” fortsätter på webben. Här finns extramaterial som ordlistor med översättningar till arabiska, dari och somaliska, webbövningar och inläst text.

ISBN 9789127433090 Framåt A ISBN 9789127433137 Framåt B ISBN 9789127433168 Framåt C

Natur & Kultur

Gilla svenska

”Gilla svenska” är ett flexibelt sfiläromedel som utgår ifrån kursplanen för sfi kurs B och bygger på genrepedagogik med konkreta mål och synliga strategier. Fristående kapitel och tydlig struktur underlättar för eleven. I ”¡Gilla svenska” ligger fokus på läsförståelse. Varje kapitel innehåller huvudtexter i två texttyper på två nivåer: en berättelse som introducerar temat och en artikel på lite högre nivå som gör det möjligt för eleven att arbeta vidare mer självständigt. Till både den tryckta boken och digitalboken ingår filmade samtal, uttalsövningar, extra hörövningar, facit samt grammatikoch ordkunskapsövningar.

ISBN 9789127452183

Natur & Kultur

Mål

”Mål” är ett läromedel med lugn progression för nyanlända vuxna och ungdomar som behöver metodisk stöttning i klassrummet och vid självstudier. Med hjälp av övningar i bok och på webben kan eleverna lära sig språket i sin egen takt. Läroboken innehåller flera teman och många texttyper. Alla texter är intalade och till varje kapitel finns hörövningar. De omfattande övningsböckerna och en mängd webbövningar gör att det blir lättare med individanpassad undervisning. Övningsboken fångar upp elever vars kunskaper ligger under, över och i nivå med läroboken. Lärarhandledningen hjälper dig att anpassa under visningen för flera kunskapsnivåer.

ISBN 9789127425613 Mål 1 ISBN 9789127429581 Mål 2

Natur & Kultur

Förlag/distributör – beställ här Natur & Kultur 08-453 86 00 www.nok.se info@nok.se Sveriges Släktforskarförbund 08-440 75 50 www.rotter.se info@genealogi.se N R 2 2 019 I MPU L S 31

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Rivstart

Med humor och allvar visar ”Rivstart” den snabbaste vägen till språket.

Lärandet går snabbt framåt med tydlig struktur och med snabba repetitioner. ”Rivstart” tar upp många varierade texttyper och övningar och kommer att ge eleverna goda förutsättningar för en fungerande vardagskommunikation. Läromedlet passar även bra för studier på egen hand. ”Rivstart” fortsätter på webben! Här finns extramaterial som övningar, ordlistor, ordkort för ordträning, verblista, ljudfiler och mycket mer som passar extra bra för elever som studerar på egen hand eller för grupper med varierande kunskapsnivåer.

ISBN 9789127434202 A1+A2 ISBN 9789127434233 B1+B2 ISBN 9789127434264 B2+C1

Natur & Kultur

Vardagssvenska

Grundkurs i svenska språket ”Vardagssvenska” är ett läromedel i svenska för nyanlända som väntar på att få börja utbildning i svenska för invandrare (sfi). Läromedlet utgår från kursplanen ”Vardagssvenska” som är framtagen för kurser på studieförbund. De fyra första kapitlen utgår från direkt kommunikation. Här hittar man användbara fraser som man kan behöva under den första tiden i Sverige, som till exempel i affären, på vårdcentralen eller i skolan.

Metoddelen innehåller enkla tips på hur kursledaren kan arbeta med materialet. ”Vardagssvenska” har även ett gediget och inspirerande bildmaterial som är enkelt för eleven att förstå.

ISBN 9789127447035

Natur & Kultur 32 IMPUL S NR 2 201 9

Hos oss finns musikhus, replokaler, inspelningsstudios och danslokaler.

Vi arrangerar spelningar, föreläsningar, workshops, kurser och samarbetar med festivaler.

Vad behöver du för att utveckla ditt musikintresse?

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Viktig bok får ny upplaga ”Migrationsinfo för alla” uppdateras Boken om migration och integration – ”Migrationsinfo för alla” – har fått en särskild EU-utgåva.

Den lanserades i april av Tanke­ smedjan Fores och Studieförbundet Vuxenskolan.

MIGRATION. Boken ”Migration för alla” har haft en strykande åtgång. Behovet av att ta reda på fakta om till exempel hur många som söker asyl i Sverigel i verkar vara stort. Nu kommer den uppdaterade utgåvan inför EU-valet den 26 maj.

Diskussionerna om migration och integration i både Sverige och EU har präglas av missuppfattningar, desinformation och förutfattade meningar, anser utgivarna. Behovet av fakta och kunskap om invandring förefaller vara större än någonsin. Hur ska man veta vad som stämmer?

Med EU-valet runt hörnet står asylpolitiken i både Sve-

”Sverigepratar” ska mjuka upp debattklimatet Deltog i migrationsdebatten gjorde, från vänster, Tove Hovemyr, redaktör, Fores, Alice Petrén, utrikeskorrespondent, Sveriges Radio, och Katarina Areskoug, chef för EU-kommissionen i Sverige.

FOTO: FORES

rige och EU inför flera vägval.

Boken ger en inblick i aktuell forskning och faktakunskaper om migration och integration i Sverige, EU och världen.

Vid lanseringen av boken ”Migrationsinfo för alla” i april bjöd tankesmedjan Fores och SV in till en debatt i Stockholm om migration. I den deltog Katarina Areskoug, chef för EU-

kommissionen i Sverige, Alice Petrén, utrikeskorrespondent med uppdrag att bevaka migration- och flyktingfrågor, Sveriges Radio, Amanda Sokolnicki, biträdande politisk redaktör, Dagens Nyheter, Åsa Linderborg, kulturchef, Aftonbladet samt moderator Tove Hovemyr, redaktör för boken och ”Migrationsinfo.se”.«

SV startar utbildning i jämställd folkbildning Studieförbundet Vuxenskolan (SV) vill skapa ett samhälle där varje människa får vara med och växa genom kunskap. Där ska alla känna sig trygga, få ett bra bemötande och kunna delta på lika villkor.

JÄMSTÄLLDHET. Jämställd

folkbildning är en utbildning i jämställdhet och normkritik för cirkelledare i SV. Genom utbildningen får deltagaren: w Möjlighet att tillsammans

med andra ledare reflektera över hur du som dirkelledare kan göra cirkeln mer jämställd och inkluderande w Grundläggande kunskaper om jämställdhet och normkritik w Metoder för att arbeta jämställt och inkluderande Utbildningen består av två delar. Den första genomförs som en webbutbildning i var och ens egen takt. Utbildningen består av text, bild, video och egna reflektionsuppgifter.

Den andra delen är en workshop som du som cirkelledare kan anmäla dig till när du har genomfört webbutbildningen.

Aktuella workshops är i Lund 14 maj, Östersund 22 maj och Säffle 27 maj. Tiden är kl 17.30– 20.30 på alla ställen.

Mer information hos sara. falkstad@sv.se.

Webbutbildningen finns tillgänglig på www.sv.se/cirkelledarnatet/ledarutveckling/ jamstalld-folkbildning.«

Prata med någon under ordnade former som tycker tvärtom som du. Det blir möjligt i den digitala plattformen Sverigepratar, vars mål är att punktera filterbubblor och bryta det rådande debattklimatet online där troll, hat och hot förlamar samtalen.

SVERIGEPRATAR. Tanken med Sve-

rigepratar är att vanliga människor fritt och säkert får träffa en meningsmotståndare och prata politik och dagsaktuella frågor.

I maj är det EU-val. Då kommer Sverigepratar att finnas för samtal om allt från Swexit till migration och klimatfrågan.

Dessutom kommer Talking Europe.

Talking Europe är en utvidgning av plattformen, som ger svenska användare möjlighet att diskutera politiska frågor med portugiser, tyskar, finländare med flera inför det kommande EU-valet. Samtalet översätts live.

Verktyget har använts inför val i Katalonien, Ungern och Tyskland och anpassas nu inför kommande val i Tyskland.

I Sverige och i Europa stundar ett EU-val, som genomförs den 26 maj i Sverige.« Källa: Studieförbunden

”Klimatinfo” på turné i hela landet – för att diskutera klimatfrågan KLIMATET. Med

handboken ”Klimatinfo för alla” som grund för informationsträffar om klimatet i hela landet gjorde Tankesmedjan Fores och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) en rikstäckande turné under våren från Umeå till Malmö. ”Klimatinfo för alla” är en

handbok som förklarar den globala uppvärmningens konsekvenser för samhället. Vad gör politikerna för klimatet i Sverige, EU och världen? Vad är skillnaden mellan 1,5 °C och 2 °C uppvärmning?

– Att ha arbetat med klimatfrågan länge och nu äntligen få

möta beslutsfattare från politik, näringsliv och organisationer känns fantastiskt. Om vi ska få till en ny samhällsomvandling måste vi få med oss hela Sverige – först då kan vi skapa ett fossiloberoende samhälle, säger Erik Huss, klimatkommunikatör på Fores.

– Som folkbildare är det viktigt att klimatfrågan diskuteras i hela Sverige och att så många människor som möjligt fördjupar sina kunskaper, säger Nina Larsson, förbundschef, Studieförbundet Vuxenskolan.« Källa: Tankesmedjan Fores och Studieförbundet Vuxenskolan N R 2 2 019 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET SKARA

RYMMER MYCKET FOLK INGEN SÅDAN PÅ TAKET SKÄMT KAN ALLA GÖRA

BIKINI

KAN MAN ÄTA

FLERA I KULL

HA PÅ KÄNN JÄMTE AGNE BEGÅR BROTT?

MAN I MORA ROMAN AV F DEL AV BIT SLÅR ÖNSKAN? FORM AV VI

RATAT MÅTT

BÄR GIFT

AVSLAG UTAN INNEHÅLL FATTIGA

ROMAN AV F SNEDVRIDER

LIVSKRAFTIG

LITEN ATT SITTA I ÄR KRYP KAN KÖP TAS PÅ

ÄR SOFFLIGGARNA

FÖRTÖJA STÖR I NÄSAN

NEILL I FILMER

SVÄNG RYMMER HELA VÄRLDEN TJUVAR

OCH I BERGEN

BIBLISK IDYLL

RÖK

ROMAN AV F TILLTALA

MUNTER TILL VARDAGS HÖHUSET HAR BARN

VILL MAN VARA FIN FÅR MAN LIDA... ÄR VÅRTIGA

HELIGT LÖFTE KAMP I EUROPA

LARSGÖRAN FÅR EJ OSALIG

MILITÄR I TOPP

FIX IDÉ

LUKTA SOM EN HUND

JOBBAR IHOP

© Bulls

EXTRA SLANT

FUL DEN ÄR VASS PÅ SAX

SPELA ROLL MARSDAM

SÄGER UR MED TACK GÅ NER

HÄPET UTROP LYXIGT ATT BO I

Vinn bok av Linnea Axelsson

MANS- LIGGER BOK AV GRISAR JUMBO I S 2014

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 14 juni.

Adressen är Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 2/19”. Tre vinnare får var sitt exemplar av boken ”Ædnan”, av SVs författarprisvinnare Linnea Axelsson.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 6/2018 Håkan Jipemo, Hedemora, Kerstin Karlsson, Örebro, och Karin Lundberg, Vindeln.

Namn Adress

UTAN SÄLLSKAP PRICKA SOM MÖTA

B

TVÅ ATT GÅ MED TUNNAN

V

FORTGÅR KAMPSPORT

MEDLA

LANDTUNGA BOK AV S 2018

M N O T B I V X

LUKTA SOM EN SPETS

JAROP

VÄRMER HÄNDER STOR STORLEK

LIKNAR TRATT

Postadress 34 IMPUL S NR 2 20 1 9

N Ä K S A N F A A N L K O

DEN GLIDER MAN I

SON

ROVFÅGEL

KRIMPROFIL

K L A P A S L L T A A R N

HYLSOR

SÄGER MATT LOCKAR VID SOL

KAN SPÅMAN

K

KAN VARA LEN SOM PERSIKA SNUSAR USA I USA

U S

S T E F A N A H N H E M

O R N A R

BLÅST MATTA

R Y A SÖVA

AVSPISA

N O R B O B S I A

DEN BILDAR TÄCKE BLOMMA

BÖRJA VARA

KRÅNGLIGA

HELAN OCH HALVAN

L O Ä F F F O T E T A R L U R A T E A G N N A N A T N T S S A L I Ö K I T E FESTTÅG

SOCKEL

STRÖMMAT HÅLLA LÅDA

RÄL KAMP TILL HAVS

DAGORDNINGEN OKÄND PERSON

BIBELDEL ORKAR INTE

JUNIMAN WEBBLÄSARE

DRICKS RÖTT

ÄR DE SOM SKRATTAR

BOK AV VASS PÅ S 2016 PENNA

P A R A A O R R S A T I D O S K E N A T G E I R E N D A R A D T A E F A R N S M E S K I G A N K R U SKRIVS ETT HÄR SYNVIDDEN

ÄR ELDSJÄL

PÅSTOD

GRAND PRIX EMILS SYSTER

ASYNJA INTE VÅRT

JÄMTE EDLA I ADLIGA NAMN

RÄKNAS SNABBT TILL DOSA

HÖG I RALLY

KNIXADE

SVENSK KAMP MOJ

LÄR LÅNG

KÄRL

Lösning till Kulturkrysset nr 6/2018.

U D D HAR BEST STORT?

G A P ÖNSKAS GOD

N A T T KUL OM PLAN GÅR I

L Å S

© Bulls

SÄLLSKAP

GÅ GRUNT

STÄDAR MED BORSTE EN

GOSA ÄLTA SOM FINFÖRDELA

LÅTER SOM KEDJA

JIPPO

LORRYPETER

FÅR KOKA KAFFE?

DEN ROFFAR LOCKAR ÅT SIG

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Hållbar utveckling gör vi tillsammans Det finns en enorm kraft när bollar sätts i rullning. Frågor som engagerar många människor får genomslag och tar sig uttryck som kan göra skillnad på såväl kort som lång sikt. Hållbarhetsfrågor har engagerat många under längre tid. Men ofta genom att fokusera på en viss hållbarhetsfråga.

Mycket kan sägas om Förenta Nationerna och arbetet mellan nationer i detta förbund. Men med Agenda 2030 pekar FN på helheten i hållbarhetsarbetet. Det handlar inte endast om miljö eller inte enbart om ekonomisk hållbarhet. Flera perspektiv behövs i hållbarhetsarbetet, annars blir det nämligen inte hållbart.

Hållbarhet i fokus Våra möjligheter att hantera en av utmaningarna eller ett enskilt hållbarhetsperspektiv hänger ihop med de andra. Att införa ettbarnsregel i vår del av världen skulle sannolikt göra stor skillnad för mänsklighetens påverkan på jordens temperaturhöjning men skulle det generera ett infekterat

missnöje som blir svårt att hantera å andra sidan? Ett hållbarhetsarbete värt namnet kräver att flera perspektiv vävs samman och balanseras samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan är en idéburen folkbildningsorganisation som engagerar människor över hela landet. Vår verksamhet gör skillnad och vi har stor påverkan i många frågor genom våra tusentals cirkelledare och hundratals medarbetare och förtroendevalda landet runt. Många av Studieförbundet Vuxenskolans avdelningar lägger ner mycket kraft på hållbarhetsarbetet och dess olika perspektiv. Vi är en bred organisation som har möjlighet att bidra i många olika frågor. Som inramning av årets förbundsstämma lägger vi ökat fokus på hållbarhet. Tillsammans är vi en stark rörelse som gör avtryck i hållbarhetsfrågorna.

NINA LARSSON Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

De tar över produktionen av Impuls LiAB ska göra Studieförbundet Vuxenskolan tidning Impuls från och med i höst.

Idag producerar LiAB bland annat Liberalernas tidning NU. Mats Nilsson lämnar över redaktörskapet efter 39 år, varav 36 år som heltidsanställd av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som redaktör för Impuls och de senaste fyra åren som frilansredaktör. Mångåriga medarbetare är Anders Gustafson, grafisk formgivare som gjort layout av samtliga utgåvor av Impuls sedan 1997.

Karin Wennerberg har läst korrektur före varje utgivning av Impuls sedan 1998.

Thron Ullberg, fotograf, gjorde sitt första jobb för Impuls 1989. Hans bilder har funnits med i nästan alla nummer av Impuls sedan dess.

Fried och Roth får Sokratespriset Hédi Fried och Emerich Roth får 2019 års Sokratespris av Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Sokratespriset är SVs finaste utmärkelse och delas ut vid SVs förbundsstämma, som i år genomförs på Djurö, Värmdö kommun.

Förutom äran får mottagen 50 000 kronor.

Upplysningsarbete I juryns motivering för 2019 års Sokratespris heter det bland annat: ”Studieförbundet Vuxenskolans Sokratespris för 2019 tilldelas Hédi Fried och Emerich Roth. Båda är födda 1924 – Hédi Fried i Rumänien och Emerich Roth i Tjeckoslovakien i ett område som i dag tillhör Ukraina.

Båda skickades till nazisternas koncentrationsläger och kom efter kriget till Sverige.

Hédi Fried och Emerich Roth har i decennier bedrivit ett outtröttligt upplysningsarbete i människovärdets tjänst genom att berätta om Förintelsen, på det att vi aldrig må glömma nazismens illgärningar.”

Sokratespriset delas ut till en eller flera personer i eller utom Sverige som utfört en grundläggande, bestående insats för folkupplysningens område i människovärdets tjänst och som utfört sin gärning utifrån ideell grund.

De senaste 20 årens pristagare: 1999 Göran Rosenberg, 2001 Peter Englund, 2003 Nalin Pekgul och Kurdo Baksi, 2005 Bengt af Klintberg, 2007 Gro Harlem Brundtland, 2009 Marie Nisser och Anders Johnson, 2011 Kerstin Ekman, 2013 KG Hammar, 2015 Barbro Westerholm, 2017 Allan Sundqvist och Olle Edelholm.

N R 2 2 019 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Åsa Fahlén: Krisen i språkfrågan kräver besked från utbildningsministern

V

FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN/LR

i lever i en internationell och globaliserad värld. Vikten av att kunna flera språk ökar. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, om företagen ska växa, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra nationer, räcker det inte enbart med engelska Europas stora kulturspråk är inte bara allt viktigare i ett europeiskt perspektiv.

Nyligen slog till exempel president ÅSA FAHLÉN Emmanuel Macron fast att det franska språket numera talas mera utanför landets gränser än i Frankrike.

Men språkkunskaperna och språkens status i Sverige sjunker, med undantag för engelska. Framför allt är det tyska och franska som genomlider en kris inom den svenska skolan. Allt färre elever läser dessa två språk och en tredjedel av eleverna i nionde klass läser inget modernt språk alls. sämras. Allt detta får allvarliga konsekvenI gymnasiet avslutar eleverna sina ser för hela Sveriges konkurrenskraft. språkstudier så fort de fått sina meritpoäng, vilket har lett till att det är oerhört få Lärarnas Riksförbunds undersökningar som läser de mest avancerade kurserna i visar nämligen att andra främmande språk gymnasieskolan. Endast 39 gymnasieeleän engelska behövs på den svenska arbetsver i hela Sverige fick betyg i tyska 7 läsåret marknaden. Många svenska företag har 2017/18. svårt att rekrytera arbetskraft med rätt språkkompetens. De företag som gör inDETTA BRISTANDE INTRESSE syns i sin tur vad ternationella affärer uppger att kunskaper gäller antalet sökande till lärarutbildningi lokala språk är mycket viktiga för företaen i moderna språk. Alltför få vill bli lärare gets internationella affärer och då är det i tyska och franska, samtidigt som det för tyskan som lyfts fram som det viktigaste lärare i dessa språk väntar stora pensionsspråket. avgångar. Den akuta lärarbristen medför TYVÄRR VERKAR INTE eleverna ha medvetenatt elevernas valmöjligheter begränsas het eller tillräckliga kunskaper om vikten och kvaliteten i undervisningen för-

»Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt och om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer räcker det inte enbart med engelska.»

av språk i arbetslivet. Det skulle därför behövas ett rejält grepp för att ändra bilden av att det räcker med engelska i alla sammanhang.

Framtiden för moderna språk i Sverige är i högsta grad en politisk fråga. Skolverket har redan föreslagit att moderna språk blir ett obligatoriskt ämne i grundskolan och nu väntar vi på att utbildningsminister Anna Ekström ska agera i frågan. Det är inte rimligt att moderna språk ska fortsätta vara det enda ämnet i grundskolan som man kan välja bort eller hoppa av så fort eleven tröttnar eller tycker det är svårt.

Möjligheten att välja bort påverkar statusen för främmande språk, skickar signaler om att andra språk än engelska inte är lika viktiga. Det medför också en viss otrygghet för lärare som undervisar i tyska och franska, då de aldrig vet om elevunderlaget räcker för att kunna få en heltidstjänst.

SVERIGES FRAMTID ÄR tätt knutet till Europasamarbetet och hur Europa utvecklas.

Det borde avspegla sig i vår språkpolitik.

Det är på sin plats att från politiskt håll markera hur viktigt det är stärka de stora EU-språken. Den kompetensen behövs i Sverige om vi ska kunna vidmakthålla vår position och ha ett reellt inflytande.

Jag menar därför att det är ytterst angeläget att utbildningsminister Anna Ekström nu inte glömmer bort språken i skolan och att hon lyfter denna fråga under mandatperioden.«

Åsa Fahlén är ordförande Lärarnas Riksförbund