Impuls 4-2019 by Studieförbundet Vuxenskolan

NUMMER 4 DECEMBER 2019 ÅRGÅNG 52

Coache

rna

Marit Kapla

KÄRLEKEN TILL BYN EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

KONFLI K G R U PPE T I N

Foto: Lena Evertsson

JOACHIM LINDQVIST, TF FÖRBUNDSCHEF SV

SV DEN SVENSKA URKRAFTEN ”STUDIECIRKELN BYGGDE MIN start i Sverige och att vara cirkelledare är det finaste som finns!” Exakt så sade en kvinna till mig tidigare i år. Min nyfikenhet tog mig såklart vidare med en massa följdfrågor. Hon är uppvuxen i ett annat land och kom till Sverige för mer än 20 år sedan. Hon berättar med inlevelse och passion hur studiecirkeln formade hennes liv i Sverige. Det som fascinerar med folkbildningen är den kraft som blir när människor interagerar med varandra. En öppen mötesplats där alla fritt får uttrycka sig tillsammans med oliktänkande och en plats där du öppet är beredd att ändra din åsikt genom att slipa den tillsammans med andra. STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN och du som ledare hos oss är den svenska demokratins urkraft. Tillsammans skapar vi ett samhälle där alla människor ges möjligheten att träffas via en studiecirkel tillsammans i ett rum eller på en av våra webbplatser. Det är ibland lätt att tro att jag som enskild individ inte alltid gör underverk men när jag ser på oss alla med ett utifrånperspektiv så förbluffas jag över den kolossala styrka folkbildningen har. Jag är stolt över att vara en del av den!

VI HAR MÅNGA duktiga och hårt rbetande politiker i vårt land. Deras a ambitioner är skyhöga och viljan att skapa världens bästa välfärd är stor. Samtidigt gör det mig förvånad hur man både lokalt och regionalt så brutalt och medvetet väljer att dra ner på anslagen till studieförbunden. Det är som att den lagstadgade servicen skapar en blindhet för utvecklingen av civilsamhället. Det kan vara förlåtet att beslutsfattare någon gång då och då förirrar sig i detaljer som gör att folkbildningen får stå tillbaka för andra viktiga samhällsfunktioner. Men när den avsiktligt gång på gång prioriteras bort så kommer det att få konsekvenser för det samhälle vi bor i. Öppna fria mötesplatser för föreningsliv och kultur kommer att försvinna och internets polariserande slukhål tar sig ut i det verkliga livet. SÅ TILL DIG modiga beslutsfattare. Våga stå upp för civilsamhället. Våga ge ökat stöd till föreningslivets infrastruktur och våga tro på den svenska urkraften. •

TRE TANKAR... Gängkulturen John Lennons ord ”Imagine all the people, living life in peace”. Ungdomar behöver folkbildande mötesplatser.

Tänk om… … det vore sommar året runt.

Det svenska popundret Studieförbunden är en viktig del i det svenska popundret. Se dokumentären på SVT Play.

TACK FÖR ALL RESPONS PÅ SENASTE NUMRET AV IMPULS, DET FÖRSTA I NY TAPPNING. Reaktionerna har i första hand varit två: 1) Glädje över ett större fokus på er som är cirkelledare. 2) Oro över att reportagen om aktuella samhällsfrågor ska försvinna. Cirkelledare är Impuls primära målgrupp och vi har gjort omtaget för att vara ett pedagogiskt verktyg för er. Men vi kommer också att ha plats för viktiga reportage. I det här numret lyfter vi landsbygd och klimat, två perspektiv som är tätt sammantvinnade med SVs själ. Anders Karlsson, ansvarig utgivare

2  |  Impuls 4-2019

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Impuls vill visa på kraften som finns i SV. D ärför samarbetar vi i varje nummer med cirkelledare från hela Sverige. Dessa är medarbetarna i Impuls 4/2019.

Foto: Albin Händig

Ulf Ragnarsson, illustratör

Erika Åberg, hemslöjdskonsulent

Thron Ullberg, fotograf

Har gjort illustrationerna till reportaget

Har skrivit minicirkeln om julpynt i

Har fotograferat Marit Kapla till

om klimattänk på sid 16-19.

papper på sid 26-27.

omslaget och intervjun på sid 4-7.

Ulf Ragnarsson arbetar som illustratör,

Erika Åberg är verksam författare, före-

Thron Ullberg är heltidsfotograf sedan

musiker och gör även utställningar

läsare och utbildad hemslöjdskonsulent.

1996. Han bor i Stockholm, men född i

samt undervisar ibland. Han bor strax

Hon ägnar sig helst åt ull och papper

Övertorneå och uppväxt i Karlstad.

norr om Kalmar i en 1700-tals gård,

– stickning och klipp, men är nyfiken på

nära havet.

det mesta.

Ulf höll tidigare kurser i gitarr. 2015

Erika undervisar i olika slöjd- och

började han spela på äldreboenden i

hantverkstekniker och skriver

Kalmar och i Nybro i SVs regi. S edan

hantverksböcker.

dess har han haft studiecirklar i kalligrafi, akvarellmåleri och gitarr och från och med nästa år även i teckning.

Hon var tidigare verksamhetsutvecklare på SV Stockholms Hantverksgården Skogsbo men bor sedan 2014 på

– Jag gjorde mitt första jobb för Impuls året 1989, då gick jag sista året på gymnasiet, berättar han. Numera håller han även föreläsningar om fotografering. – Det är alltid lika kul att träffa folk ute och ibland inspirera dem till att göra något oväntat i deras fotograferande.

– Att jobba som cirkelledare innebär

Gotland och arbetar bland annat som

att man lär ut men också att man själv

projektledare för Skaparfestivalen

Hemsida: www.thronullberg.com

lär sig mycket. Kontakten med olika

på Gotland och är cirkelledare för

Instagram: Thron Ullberg

människor är verkligen givande, säger

SV Gotland.

Facebook: Photographer Thron

han. För att se mer, sök på Ulf Ragnarsson

Hemsida: wynjaproduktion.se

Ullberg

Instagram: @wynja

på www.illustratorcentrum.se

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se, 072-716 60 37 Redaktör Ylva Westlund, Liab ylva.westlund@sv.se, 070-854 90 52 Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen görs av Liab, Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se Annonser Christina Glassel christina@canmedia.se, 073-513 10 83 Tryckort V-TAB Vimmerby

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se TS-kontrollerad upplaga 28 900 (2017) Omslagsbild Marit Kapla Foto Thron Ullberg

Impuls 4-2019  |  3

KÄRLEKEN TILL BYN I Marit Kaplas debutbok Osebol får läsaren ta del av livet i en liten by vid Klarälvens strand. Hon tilldelades i höstas SVs författarpris 2019 och fick även nyligen Augustpriset. text: YLVA WESTLUND foto: THRON ULLBERG

VI TRÄFFAS PÅ ett stökigt café. Till slamret av porslin och sorlet av cafégästernas s amtal berättar Marit Kapla om sin debutbok Osebol. I bokens centrum står invånarna i den lilla värmländska byn Osebol vid Klarälvens strand. Marit Kapla har intervjuat så gott som alla vuxna som bor i byn idag. – Jag ville veta så mycket som möjligt om deras liv, privatliv och arbetsliv. Ofta satt vi och pratade över en kopp kaffe vid köks bordet. Likt andra svenska byar har utflyttning och jobbdöd satt sina spår i Osebol. Byn är idag livets mittpunkt för endast ett fåtal men för alltid livets början för Marit Kapla. DET VAR DÄR hon växte upp och det blev barndomsminnena från Osebol som i nspirerade henne att skriva boken. Drömmen om att skriva en bok har hon burit på länge men först efter att läst om sina gamla dagböcker visste hon om vad, berättar hon. – Platsen Osebol började fascinera mig. Inspirerad av dokumentärfilmare jag sett genom åren som gjort filmer om personliga saker tänkte jag att jag skulle skriva den där boken jag alltid drömt om att skriva och att den skulle handla om Osebol. – Jag bestämde mig för att göra som Svetlana Aleksijevitj, intervjua ett stort

4  |  Impuls 4-2019

antal människor, i detta fall de som bor i Osebol, och se vad det blev för bok. Marit Kapla flyttade redan som ton åring från Osebol för att gå på gymnasiet i Torsby. Idag bor hon i Göteborg. När hennes pappa blev sjuk såldes föräldra hemmet och Marit Kapla tappade sin kopp ling till byn. Då slutade hennes tid i Osebol som hon själv uttrycker det. Först i och med arbetet med boken återvände hon, då hade hon inte varit i sin uppväxtby på åtta år. – Det var jätteroligt att komma tillbaka. Det var underbart på många sätt. Intres sant och spännande men mycket hade förändrats sedan jag var barn. Affären är igenbommad, slalombacken igenvuxen och bron över älven stängd för biltrafik. DET GÅR INTE att ta miste på hennes kärlek till sin uppväxtbygd. I bokens slutord skriver hon. ”I dag när jag står på grusvägen som går förbi huset och tittar in mot det, känns det som om jag fortfarande bor där. Osebol växte fast i mig. Bara här ligger horisonten på rätt ställe.”. – Alla har nog inte samma känsla för sin barndomsplats som jag har. Jag vet inte varför jag har det. Idag är det ganska få som växer upp i byar. Det är nästan något exotiskt med min uppväxt. – Man kan ha så många olika uppväxter i en och samma by. Syftet med boken var

Marit Kapla Född 1970 i Värmland, svensk kulturjournalist och författare. Tilldelades SVs Författarpris 2019 för sin debutbok Osebol. Ur motivering: ”... en författare som lyssnat, samlat och sovrat bland människors berättelser för att skapa ett röstverk. Med lång slutartid skapas spår på himmel och bland m änniskor. /.../ Den ber oss sakta in för berättelserna och lyssna tillsammans med för fattaren. För nog verkar både världen och historien mötas just här.” 2019 fick hon även Augustpriset.

Marit Kapla reste tillbaka till byn Osebol, platsen där hon växte upp. I sin debutbok skildrar hon byn vid K larälven.

Impuls 4-2019  |  5

”Samtidigt som varje livsberättelse är specifik och platsbunden är berättelserna på samma gång väldigt allmängiltiga.”

delvis att visa hur komplex en liten by som Osebol kan vara. Det finns nog en utbredd föreställning att byar som Osebol inte är så komplexa och att alla som bor där är rätt lika varandra. Men människorna där är precis så lika och olika varandra som människorna på cafèt där vi sitter.

Utdrag ur ”Osebol” av Marit Kapla (Teg Publishing 2019)

Tycker du att bilden av den svenska landsbygden är förenklad? – Ja, kanske. Ofta vet man nog inte hur livet på landet faktiskt ser ut om man inte har någon koppling till landsbygden. Marit Kapla menar att boken inte ska ses som en ren dokumentärberättelse av en värmländsk by, för s amtidigt som det är dokumentation av livet i en liten by är b erättelsen lika global som lokal, påpekar  hon. – Boken är en gestaltning av europeisk nutidshistoria men också en bygdeberättelse. När man läser den hamnar man fort på andra platser än Osebol. Människorna som bor i byn idag kommer från olika håll i världen, genom deras upp levelser får l äsaren ta del av vår samtidshistoria. – Samtidigt som varje livsberättelse är specifik och platsbunden är berättelserna på samma gång väldigt allmängiltiga. Saknaden efter en granne som dött, sorgen efter att blivit övergiven av en förälder i unga år eller känslan av ett utanförskap när man flyttat till en plats där man inte kommer in i gemen skapen är något som många kan relatera till.

Det är jävligt konstigt varför inte då en spånplatta ska gå med förtjänst.

Kan en person som växt upp i en stad skriva en bok som din eller behöver man en egenupplevd f örståelse för att trovärdigt skildra livet på landsbygden? – Jag tror att det är som med mycket annat, ju mer insatt man är desto bättre och mer intressant blir det. Det finns massor av platser som jag aldrig skulle kunna skriva om. Platser som jag inte vet något om. Man behöver inte vara uppväxt eller ha blodsband till platsen man skriver om men däremot tror jag att man måste ha vistats på platsen för att förstå den. Blir skildringar likt din viktigare när allt färre har en livserfarenhet från bylivet? – Ja, så är det. I Osebol finns det fortfarande personer som minns livet i den gamla bondbyn men snart finns det inga människor kvar som upplevt det livet. Deras livsberättelser når ut till människor med helt andra bakgrunder och det gör mig väldigt glad. – Jag kan bara tolka det som människor säger till mig efter att de läst boken. Osebol väcker en saknad hos många. Boken påminner dem om ett liv som de själva inte längre lever eller ett liv som de aldrig själva levt men som generationerna före dem levde. •

Vi bor mitt i skogen. Där har du råvaran.

Än det lönar sig bättre att hugga här och köra hundra mil. Då tänker de inte värst mycket på miljön. Du har sågverk. Det går att förädla och göra lister göra allt. Men det går inte. Alltingen ska härifrån.

Titta på Branäs. Huvudkontoret ligger i Karlstad och där betalar Branäs skatten. Det finns just inga härifrån som jobbar på Branäs. Titta på spånplattan ho skattade i Östersund. Titta på alla som har fått skog i arv här som bor på nåt annat ställe. Först driver de av skogen här sen skattar de där de bor. I Göteborg och i Stockholm. Titta på kraftverken. De skattar i Örebro och Stockholm. För där ligger huvudkontoret. ÅKE AXELSSON F. 1947

Impuls 4-2019  |  7

DE BORTGLÖMDAS REVOLT ”Det blir ofta en svartmålning, helt klart i filmen men även i skönlitteraturen. Det är många som skildras som lite eljest.” Det säger författaren och d ebattören Göran Greider om bilden av landsbygden i kulturen. Samtidigt menar han att tonfallet kanske håller på att förändras. text: ULF SCHYLDT foto: ORDFRONT FÖRLAG illustration: ULF RAGNARSSON LANDSBYGDEN UTMÅLAS OFTAST som problemtyngd i politiska och ekonomiska sammanhang. Där bor allt färre och allt äldre människor, service läggs ned och arbetstillfällen försvinner tillsammans med stora delar av den yngre befolkningen till städerna. Även om problemen finns är det en torftig beskrivning. Inte heller kulturen har varit särskilt vänligt inställd till landsbygden i Sverige. Återkommande är att berättarperspektiv eller huvudroll intas av någon som levt i storstaden men återkommer till sin hem trakt och upplever dess avvikelser från storstadens ”normalitet” som antingen besvärliga, rent av farliga eller skruvade och fulla av märkligheter. PÅ FILM ELLER i tv blir landsbygdsbon ofta komisk genom sin excentricitet eller uppenbara brist på finess och bildning. Det är oftast gjort med kärlek, men samtidigt starkt bundet till stereotyper. Ibland finns också mörkare sidor. I den klassiska filmen ”Jägarna” skildras en sammanhållning mellan män som bygger på tystnadskultur, machoideal och de struktiv manlighet. Även i filmen ”Så som i himmelen” (2004) finns gott om osympatis ka män. I båda fallen är protagonisterna, de karaktärer som står för det goda, personer som först valt det urbana livet men sedan återvänder till hemorten och demaskerar dess oginhet och mörka sidor.

8  |  Impuls 4-2019

VAD GÖR ATT bilden ser ut så här? G öran Greider är chefredaktör för tidningen Dala-Demokraten, författare och poet. Som skribent har han många gånger skildrat Sverige utanför storstaden, såväl som jour nalist som författare. Bördig från Vingåker i Sörmland är hans blick för ”Sverige utanför storstaden” kanske medfödd, men han odlar också inom ramen för sin politiska gärning en analys där de geografiska klyftorna i Sverige liknas vid klassklyftor. – Ja, det gör jag. Framför allt i boken ”Fucking Sverige: Byn, bruket, skogen – en modern dalaresa” och i en del artiklar. Men jag kom fram till att det inte handlar om geografiska klyftor egentligen. Det är snarare så att det handlar om klasskillnader som blir synliga, det ligger ett klassförakt i botten. Det bor inga högre tjänstemän på landsbygden, det är roten. Men i huvudet på människor har geografin blivit en motsättning av egen kraft. – Det blir ofta en svartmålning, helt klart i filmen men även i skönlitteraturen. Det är många som skildras som lite eljest. – Det är därför jag tycker att det är en strålande ton i ”Osebol”, inga dramatiska intriger, ingen mordhistoria. Det är en saklig ton som jag tror berättar mer. Landsbygd skildringar präglas annars av dramaturgi, behovet av dramatik i berättelsen. Så som i Kaplas bok brukar landsbygden inte skildras, och det är något nytt, säger han och refererar till Marit Kaplas ”Osebol” (se sid 4-7). Den nedlåtande tonen som ofta finns,

Göran Greider Svensk författare, poet, debattör och journalist. Född 1959 i Vingåker i Södermanland. Chefredaktör för fristående socialdemokratiska Dala-Demokraten, deltar ofta i den o ffentliga debatten. Har givit ut ett tiotal diktsamlingar samt essäer och debattböcker. Göran Greider har skrivit flera betraktelser om förhållandet stad-land, bland annat i böckerna ” Fucking Sverige: Byn, B ruket, Skogen – En Modern Dalaresa” (Ordfront förlag) och ”Hagen: b etraktelser från en by” (Ordfront förlag).

stereotyperna och de lustiga karaktärerna, beror alltså ytterst på maktförhållanden i samhället menar Göran Greider. – I vårt samhälle är det storstadsurbana normen. Och när de vill skildra något annat blir det nedlåtande nästan hur de än gör. Storstaden har all medial makt, därför blir det så. Och detta har blivit värre med lokal tidningsdöden, perspektiv försvinner. DET FINNS ÄNDÅ antydan om en slags ljusning. Vissa saker har börjat bli bättre. Filmer som ”Tårtgeneralen” (bok 2009 och film 2018) och ”Amatörer” (2018) har många av de element som präglar landsbygds skildringarna i svensk populärkultur. Men de har också öppnat för mer realistiska och älskvärda karaktärer. Trots det finns fortfarande en anda av att småstaden eller landsbygden lever i s kuggan av storstaden. ”Tårtgeneralen” handlar om att försöka sätta kommunen på kartan, när Köping upplevs från Stockholmsperspektiv som ”Sveriges tråkigaste stad”. I ”Amatörer” definieras åtminstone premissen ur kommunens eget perspektiv. Det är kampen för att få ett utländskt före tag att etablera sig i kommunen, något som är fullt realistiskt. Många kommuner käm par för att dra till sig företagsetableringar och därmed välbehövliga arbetstillfällen. Göran Greider instämmer i detta, men menar att omvändningen har en mörk politisk bakgrund.

– Ja, jag tror att något äger rum, även politiker har fattat. Det beror ju på att den högerpopulistiska våg som vi ser, ofta hand lar om bygder som känner sig bortglömda, ”de bortglömdas revolt”. Även så i Dalarna, där finns ju starka krafter på sina håll. – Men det hörs som sagt ett annat tonfall. Även om landsbygden fortfarande i prakti ken nedrustas, så har ledande politiker i de etablerade partierna börjat tala om världen utanför storstäderna. – När jag recenserade ”Osebol” i Expres sen, gjorde jag en poäng av att räkna upp litteratur som sätter landsbygden i fokus. Det finns en sådan trend nu.

Göran Greider har skildrat relationen mellan stad och landsbygd i flera texter och böcker.

GÖRAN GREIDER MENAR att den politiska utvecklingen går hand i hand med den här trenden och att det skapar förutsättningar för en annan utveckling. – Tonfallet får betydelse. Realpolitiken finns där, problemen med avfolkning fort sätter, protester – som till exempel ”gula västarna” – lönar sig, det har betytt att det idag är en annan ton.

Impuls 4-2019  |  9

Lokal kraft

INBLICK

FRAMTIDSHOPP Vill du tipsa om SVs lokala aktiviteter & nyheter? Mejla impuls@sv.se. Hoppas vi hörs!

Inspireras av SVs verksamheter från norr till söder.

Det blev storslam för föreningen Framtidshopp i kulturen när den internationella tävlingen ”Den arabiska läsutmaningen” avgjordes i Dubai i november. 9-årige Mahmod Hammad från Mariestad vann hela tävlingen, Kolod Fanous utsågs till världens bästa lärare och förening-

V ÅRBURGARNA FIRAR 30 ÅR

ens ordförande Eyad Kadabashe prisades som bästa ledaren. För att delta i tävlingen ska barnen läsa 25 böcker. En domare bedömer sedan deras förmåga att analysera och sammanfatta texterna. Föreningen Framtidshopp i kulturen är en politiskt och religiöst obunden förening som lär barn och vuxna det arabiska språket. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan bedriver föreningen verksamhet på flera orter i Värmland som Karlstad, Grums, Forshaga och Årjäng samt på några andra orter utanför länet.

Vårburgarnas medlemmar är Hans Öhlin (tempelblock), Daniel Söderblom, (trummor), Terno Hagert (sång), Christian Witting (leadsång), Evelina Lundberg (sång, tamburin), Menelik Elfine (congas), Clas Gustavsson (bas, cirkelledare), Magnus Flink (synt), Muhammad Sulaiman (piano) och Petri Tuulik (gitarr, sång, cirkelledare).

Funkisbandet Vårburgarna firar 30-årsjubileum i år. Bandet drivs som en studiecirkel hos SV Stockholm. Det hela började på Vårbergs dag center 1989, därav namnet Vårbur garna. Medlemmarna i bandet har sedan starten träffats varje fredagsför middag och repeterat tillsammans. Man har också haft regelbundna spelningar, stora som små.

10  |  Impuls 4-2019

Vårburgarna har hunnit med att ge ut två cd-skivor under sina 30 år – ”Vårburgarna” (2001) och ”900 grader” (2010). GENOM ÅREN HAR medlemmar ommit och gått. Hans Öhlin, slag k verkare, är den ende som varit med från start. De senaste åren har han spelat tempelblock – och kallas för bandets tempelriddare.

20 miljoner

deltagare hade de tio studie förbundens kulturprogram 2018. Källa: Folkbildningsrådet

Lucia från Gränna I år möter tevepubliken i SVT Lucia i Gränna, ett samarbete där bland annat SV varit med. Den 13 december kommer barn och ungdomar i Gränna sjunga för över en miljon tv-tittare. Det blir både välkända och oväntade visor, en barnkör med 100 barn och ett klassiskt luciatåg. – Vi har under några år försökt att få SVT att producera Lucia morgon i Gränna och äntligen har de nappat, säger Erik Moreau, verksamhetsutvecklare på SV.

LÄR SIG SVENSKA PÅ ÖPPNA FÖRSKOLAN Hur ger man fler nyanlända föräldrar, särskilt kvinnor, möjlighet att lära sig och träna det svenska språket? Ett nytänkande sätt är att erbjuda studiecirklar till föräldralediga på Öppna förskolan. Det är precis vad Malmö stad och Studieförbundet Vuxenskolan gör i ett uppskattat samarbete. Studiecirklarna startade i höstas på två öppna förskolor i Malmö och leds av Balqis Khattab som brin ner för att stötta kvinnors integra tion och etablering i samhället. På träffarna är det fokus på att prata svenska, att lära sig av varandra om det svenska samhället och olika situationer som man kan hamna i. – Jag tycker dessa träffar är så viktiga just för att få in kvinnorna i vårt samhälle och för att deras vardag ska bli enklare. De får lära sig om det svenska samhället på ett

Från vänster: Anna Friggestad, biträdande förskolechef, Fadia Darwicheh, barnskötare, Annie Svensson, Studieförbundet Vuxen skolan och Balqis Khattab, cirkelledare.

sätt som de aldrig skulle kunna lära sig på SFI eller i andra samman hang, säger Balqis Khattab. – Detta är det bästa som har hänt oss. Vi skulle gärna vilja ha det varje dag och det borde finnas överallt inte bara på två ställen, säger en av cirkeldeltagarna.

Livscoacherna

GER PASSION FÖR LIVET ”Passion för livet” ger seniorer k unskap och

En viktig princip för ”Passion för livet”

verktyg för att själva kunna ta ansvar för

är att seniorer själva äger kunskap,

och skapa sig ett hälsosamt liv. Konceptet

kan själva och tillsammans med

innebär att en grupp seniorer träffas vid

andra kan göra förändringar i

sex till tio tillfällen på så kallade Livscaféer.

sin livsstil. I Skellefteå har det

Under ledning av utbildade ”Passion för

utbildats 33 nya coacher och

livet”-coacher samtalar deltagarna om

det innebär att kommunen nu

olika hälsoteman. De områden som man

har 119 aktiva livscoacher som

fokuserar på har enligt forskningen en

tillsammans aktiverar över 1 200

direkt påverkan på hälsa och livskvalitet:

seniorer varje år. ”Passion för livet”

Naturligt åldrande, fysisk aktivitet, före

i Skellefteå är ett samarbete mellan

bygga fall, mat och dryck, social gemen-

Skellefteå k ommun, ABF, Medborgar

skap samt läkemedel för äldre.

skolan och Studieförbundet Vuxenskolan.

Impuls 4-2019  |  11

Kompetensutveckling

VERKTYG FÖR VIDEOMÖTEN

TIPS & TRIX

Vill du ha en cirkelträff online med video? Studieförbundet

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

Vuxenskolan har ett eget

INSPIRERAS AV PODDAR

och cirkelledare.

Det finns en uppsjö av podcasts att välja mellan idag. Impuls har valt ut tre poddar som du kan låta dig inspireras av i vintermörkret.

webbmötesverktyg som går att använda både för intern p ersonal

Det är din SV-avdelning som lägger upp ditt mötesrum. Du kan dela skärm med dina del tagare, välja att visa bild eller inte. I Acano finns också en chatt. Ett webbmöte är ett bra komplement till cirklar som vill kombinera platsförlagda träffar med träffar online eller de cirklar som endast sker på nätet.

Astrid – Ett liv

Söndagsintervjun

TED Talks Daily

Instruera, informera samtidigt

En dokumentär podcast

Möt personerna bakom

En engelsktalande podcast

som du ser och pratar med dina

om Astrid Lindgrens

offentlighetens mask i

som samlar föreläsningar

deltagare. Att ha ett webbmöte

liv, med aldrig tidigare

långa intervjuver, från

och tankar i vitt skilda

blir då som ett virtuellt klassrum.

publicerade inspelningar.

P1 Sveriges radio.

ämnen.

Med appen Diigo kan du lätt hitta

Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus

hemsidor att dela med din grupp

”Pedagogiskt ledarskap med

eller cirkel och markera det du vill

konflikter i fokus” (Gleerups) är en

uppmärksamma på sidan. Det finns

nyutkommen bok som vill inspirera

också möjlighet att skapa så kallade

till att reflektera över olika k onflikter

post-it-lappar för kommentarer. I Diigo kan du spara länkar och citat, antingen egna eller i grupp, och kommentera och diskutera inläggen. Läs mer på SVs cirkelledarnät.

APPE

som dagligen uppstår i lärandets värld så att man kan förhålla sig till dem. Författarna utgår från konkreta situationer som en lärare kan stå inför och väver samman teorier och p raktisk konflikthanteringskunskap.

N DI

IG O

”Pedagogiskt ledarskap” är skriven av Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och Agneta Lundström, lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

12  |  Impuls 4-2019

Boktips!

Digilär är nu en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt! Läs mer på digilar.se | nok.se

Cirkelledarintervjun

FRÅN NYSYTT TILL ÅTERBRUK ”Det är konstigt att åren går så fort, men det är fortfarande lika roligt att träffa mina olika kursdeltagare.” Det säger Anita Larsson från Arvika som har varit cirkelledare i sömnad i Studieförbundet Vuxenskolans regi i 50 år. text: LENA HALLERBY foto: ANNA ELGH Det hela började hösten 1969 när Anita Larsson var föräldraledig. En väninna, som visste att Anita älskade att sy, sticka och handarbeta tyckte att hon skulle kolla med Studieförbundet Vuxenskolan om de inte hade behov av en cirkelledare. Och där togs hon emot med öppna armar. – I dag känns det som om jag halkade in på ett bananskal. Jag var 23 år, väldigt grön och hade ingen som helst erfarenhet av att vara cirkelledare. Jag vet inte om deltagarna märkte hur nervös jag var, men det var i alla fall ingen som slutade. SEDAN DESS HAR det rullat på. De första åren handlade det mest om kurser i klädsömnad, men därefter har kurserna ändrats i takt med tiden. – På 1970-talet växte intresset för att sy folkdräkter. Jag fick åka i väg på kurs för att lära mig mer och det var lätt att få ihop en hel grupp som bara ville ägna sig åt att sy folkdräkter. Sedan kom det här med lappteknik och då fick vi öka på med det och varva kurserna. Därefter var det pärlstickning som var på tapeten. En stor förändring kom på 1980-talet då många var arbetslösa. De erbjöds då gratis kurser av Arbetsförmedlingen och som mest hade Anita sju cirklar per vecka. Hennes stora intresse för och kunskap om folkdräkter ledde till att hon 2011, när Arvika firade 100 år som stad, var med om att återlansera den så kallade Arvika-dräkten, som hade skapats 100 år tidigare av Maja Fjœstad, som tillhörde den så kallade R ackstadkolonin.

14  |  Impuls 4-2019

– Det var inte många som kände till att den fanns, berättar Anita Larsson, som fick låna den ursprungliga dräkten från Rackstadmuseet för att rita av den och göra nytt mönster. En cirkel med 16 deltagare bildades för att sy varsin dräkt. – Det fanns bara ett litet problem. Vi fick inte tag på varken tyg eller garn. Men det löste sig till sist genom att jag vände mig till Norge där allt som vi behövde fanns. ANNARS FÅR ANITA Larsson mycket av sin inspiration från tyska modetidningar, där det finns mycket mönster som ritas av och förändras allt efter behov. Men precis som när det gällde Arvikadräkten är det i dag problem att få tag på material till kurserna. – När jag började som cirkelledare fanns det fyra affärer som sålde tyger och sybehör här i Arvika. I dag finns ingen kvar, så det blir att skicka efter på postorder. Ett annat problem är att få ihop tillräckligt många deltagare till en cirkel, exempelvis folkdräktssömnad eller lapptäcksteknik. – Så nu har jag ofta en grupp i sömnad och då kan några syssla med folkdräkter och andra med klädsömnad eller lapptäcken. Det ställer, enligt Anita Larsson, större krav på henne som cirkelledare samtidigt som det är en sporre. Trenden nu är att ta tillvara och ändra och inte bara att göra nytt. – Många köper kläder på secondhand som de vill ändra samtidigt som de som tidigare har sytt folkdräkt har blivit lite rundare med åren och vill göra dräkten lite större. •

”Jag jobbar så länge som kroppen hänger med och deltagarna vill komma till.”

”Det gäller verkligen att som cirkelledare se alla och förstå vad var och en vill ha ut av kursen då alla har olika kunskaper och befinner sig på olika nivåer. Det vilar ett stort ansvar på mig att se till att alla är nöjda”, säger Anita Larsson (längst ned till höger). Ovan: Anita tittar på mönster med cirkel deltagaren Marianne Bernesjö.

Impuls 4-2019  |  15

OPTIMISM eller ALARMISM? Inte en dag går utan att man hör något om klimatet. Vissa blir irriterande av att ständigt skuldbeläggas. Andra oroar sig för att så många tycks strunta i klimat förändringarna. Hur ska vi få alla att sluta upp kring det som allt oftare beskrivs som vår tids ödesfråga? Kommer klimatarbetet längre genom optimism än genom alarmism? text: CALLE AGEMAN illustration: ULF RAGNARSSON

16  |  Impuls 4-2019

SAMTIDIGT GÅR DET inte ta miste på hans oro över de fortsatt ökande utsläppen. Faktum är att koldioxidutsläppen ökade kraftigt fram till 2014, för att sedan plana ut något, men nu ökar de igen. – Globalt sett var det fortfarande fossila energislag som stod för den största delen av den ökade energianvändningen under 2018. Vi har med andra ord ännu inte lyckats med att ställa om så mycket att ökningen täcks av förnybart bränsle. 2018 var det fortfarande fossilt som dominerade även om förnybart fortfarande växer väldigt kraftigt om än lite för långsamt, säger han. Trots att det finns mycket arbete kvar att göra för klimatet är han hoppfull när det kommer till omställningen av våra energisystem. En omställning som handlar

om att vi måste bli mindre beroende av fossila bränslen och mer resurseffektiva. – Man kan konstatera att klimatarbetet går alldeles för långsamt, det är ingen t vekan om det. I Klimatpolitiska rådets senaste rapport är vi väldigt tydliga med att den förda politiken i dagsläget inte är i nivå för att nå Sveriges miljömål. Samtidigt bör jar omställningstakten ta fart på riktigt. – I dagsläget är vi inte alls på banan när det gäller vare sig 1,5-gradersmålet eller 2-gradersmålet. Men om man jämför med för bara fyra, fem år sedan så finns det en mycket större kraft i omställningen samt större vilja och förståelse för att vi måste ställa om. – Man kan tänka sig att det egentligen skulle vara ganska lätt att snabba på om ställningen i Sverige. Man kan bara k raftigt höja koldioxidskatten. Men då glömmer man bort att vi alltid är i en global kontext. Det finns ofta ingen fördel med att man konkurrerar ut svenska företag som ändå ligger förhållandevis långt fram genom att vi skapar system som gör att de inte har råd att vara i Sverige. JOHAN KUYLENSTIERNA ÄR övertygad om att det krävs stora samhällsinvesteringar för att slippa en eventuell klimatkris. Inte minst på regional och kommunal nivå. – En viktig fråga för omställningen är stadsplanering. Vi måste fokusera mycket mer på den om vi ska röra oss mot ett sam hälle där privatbilismen kan minska. För vi kan inte bara byta ut vanliga bilar mot elbilar, säger han. Frågan om huruvida det är upp till den

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

ALDRIG NÅGONSIN HAR klimatfrågan varit så aktuell som idag. Greta Thunbergs engagemang är ett uttryck för människors oro och en allt starkare folkrörelse som k räver lösningar från politiker, företag och andra makthavare. I december träffas representanter från världens länder i Spanien på FN:s klimatkonferens för att följa upp Parisavtalet. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, har en bred kunskap om klimatutmaningarna. Med utgångs punkt i det ibland kritiserade Parisavtalet har han en positiv inställning till möjlig heterna att nå framgång i klimatfrågan. – Ofta hör man diskussionen om att Parisavtalet inte räcker. Men det är inte uppbyggt på det sättet. Avtalet bygger på att man ska öka ambitionen över tid, säger han.

Johan Kuylenstierna Vice ordförande i Klimat politiska rådet och t idigare chef för Stockholm Environment Institute. Han är adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet och hedersdoktor vid samma universitet. 2014 utnämndes han till Miljömäktigast i Sverige av tidningen Miljöaktuellt. Föreläsare och debattör, aktiv i flera organisationer med koppling till miljö, energi och klimat.

Impuls 4-2019  |  17

enskilde individen att ta ansvar i klimat frågan är tudelad anser Johan Kuylen stierna. – I Sverige är individen en av tio miljoner. Om en individ gör eller inte gör någonting har det liten betydelse. Men om tio miljoner gör eller inte gör någonting har det stor betydelse. Därför kan man säga att individens ansvar är enormt stort samtidigt som vi inte kan räkna med att det är den vanliga personen på gatan som kan ställa om våra energisystem. Men det är vi som individer som kan påverka olika aktörer och staten i hur vi ska röra oss i det klimat positiva arbetet. Det hela är ett samspel mellan oss medborgare och de system som vi lever i, bygger upp och verkar i.

tygad om att k limatarbetet kommer längre genom optimism snarare än alarmism. – Det kommer ofta ut rapporter som säger att världen kommer att kollapsa om vi inte löser alla klimatproblem inom en väl digt snar framtid. Men jag tror inte att det är rätt väg att gå. Jag tror inte att skrämsel om domedag fungerar. Jag tror istället att vi behöver fokusera på vad det är vi behöver göra nu. Hur kan vi snabbast få till en omställning? Bort från det fossilbaserade energisystemet och det resursslösande samhället. Och då tror jag det främst handlar om hur vi kan få m änniskor att se möjligheter i omställningen, att vi kommer få ett liv som ser annorlunda ut men som inte behöver vara sämre.

Liria Ortiz Svensk-uruguayansk författare, psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, lärare och handledare i psykoterapi och utbildare i motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi. Liria Ortiz utbildar och handleder i motiverande samtal (MI) och är för fattare till flera handböcker i MI. Hon är även skribent

KLIMATARBETET HANDLAR JUST nu om samhällsomställningen. Johan Kuylen stierna är säker på att de flesta är beredda på att göra vad som krävs, men under vissa villkor. – Jag tror att de allra flesta är redo så länge det samtidigt inte innebär att man upplever att man får det mycket sämre. Det hela har att göra med beteendeförändring ar, därför kan man inte heller bara jobba med att försöka hitta tekniska lösningar. Självklart måste vi också diskutera våra beteenden och hur vi värderar olika saker, säger han. Johan Kuylenstierna ser alltså individens kollektiva genomslagskraft som det främsta medlet för klimatarbetet och den fortsatta energiomställningen. Han är också över

18  |  Impuls 4-2019

BETEENDEFÖRÄNDRINGAR KOPPLADE TILL klimatdebatten är något som psykologen Liria Ortiz jobbat mycket med. Trots att vissa hävdar att skam och skuld kan bidra till ett mer hållbart beteende är hon inte övertygad om att det är det bästa sättet till förändring. – När man får en negativ känsla undvi ker man reflexmässigt det som utlöser den känslan. Man kanske väljer att sluta flyga. Men förr eller senare kommer man söka nya tankar som rättfärdigar det tidigare bete endet. Det är det här som kallas kognitiv dissonans. Därför kan skam funka för vissa men bara på kort sikt, säger Liria Ortiz. I sin yrkesverksamma roll har hon på senare tid stött på allt fler patienter som lider av klimatångest. Många unga men

i Dagens Nyheter i frågor om relationer och personlig utveckling och medverkar som psykologisk rådgivare i olika tidskrifter och tidningar.

också en del äldre. De unga oroar sig över sin egen framtid medan de äldre oroar sig för sina barn och barnbarn. – Det hela är intressant eftersom det är ett nytt fenomen. Grundmekanismen i ångesten är alltid densamma, men det som utlöser ångest kan vara i princip vad som helst. Och i det här fallet är det betingat av något som är väldigt aktuellt. Dessutom förstärks mångas ångest när media skriver om klimatet varje dag, säger hon. DE MED ALLRA mest ångest är enligt Liria Ortiz också de som är mest motiverade att förändra sitt klimatavtryck. För dessa personer fungerar skam som motivation. Men skam fungerar inte lika bra för andra. Därför förespråkar Liria Ortiz motive rande samtal (MI) som metod för att för ändra någons klimatbeteende. Åtminstone som ett alternativ tillsammans med andra sätt för att öka folks medvetenhet. Utöver gruppen med hög motivationsgrad har hon identifierat två andra generella personlighetst yper med olika inställning till att förändra sitt k limatavtryck – de som förnekar problemen och de som är ambivalenta. Genom språket avslöjar vi oss själva i vilken grad vi är beredda att ställa om till ett mer hållbart beteende, berättar Liria Ortiz. OM MAN HAMNAR i en diskussion med ågon som inte tror på klimatförändringar n och som har låg grad av motivation och om man har som mål att försöka förändra dennes klimatbeteende ska man tala om denna persons närområde, enligt Liria Ortiz. – Pratar man om det som händer i världen eller det som kan hända i framtiden når man inte fram. Men chanserna ökar om man pratar om hur klimatförändringar ser ut i den här personens närhet. Om den här personen har barn kan man tala om bar nens framtid. Vi har alla lättare att relatera till saker som händer i vår absoluta närhet. Man ska inte heller bara prata om det negativa i klimatförändringar utan förklara att man genom ett förändrat beteende hjäl per klimatet, säger hon. I den tredje gruppen hittar vi de ambiva lenta. De har redan en viss grad av medve tenhet kring miljöfrågan. Men de är trots det tveksamma till om deras beteende är

”De ambivalenta kan känna sig väldigt ensamma. För att hjälpa dem kan man påpeka att de inte behöver ändra hela sin livsstil. Här måste man också genom positiva ordval lyfta fördelarna med hållbarhet.”

värt att ändra på och om det ens kommer göra någon skillnad för klimatet. Det är denna grupp som är mest mottaglig för motiverande samtal som metod. – De ambivalenta kan känna sig väldigt ensamma. För att hjälpa dem kan man på peka att de inte behöver ändra hela sin livs stil. Här måste man också genom positiva ordval lyfta fördelarna med hållbarhet. Det finns en risk att den ambivalente väljer den andra sidan i debatten om man är allt för negativ, säger Liria Ortiz. TILLBAKA TILL J OHAN Kuylenstiern som menar att det finns en aspekt till som man inte får glömma. Han lyfter vikten av kunskap och bildning för klimatarbetet. – Om det är någonting som gör mig orolig när det kommer till klimatfrågan är det om våra utbildningssystem försämras. En god utbildning och förståelse för hur komplexa system fungerar är lika viktiga för om ställningen som att vi bygger fler vindkraft verk. Det finns en ökad risk för polarisering om inte alla människor har lika möjlighe ter till en god utbildning. Polariseringen ser jag idag som ett av de största hoten mot k limatomställningen, säger J ohan Kuylenstiern. •

Impuls 4-2019  |  19

Spilloteket

HÅLLBARA T ILLSAMMANS Tanken bakom Spillotekets tillkomst var att genom kreativt skapande lyfta fram barns tankar och idéer om hållbarhet. Med SVs hjälp finns nu studiematerial för såväl skolor som föreningar på samma tema. text: CHRISTINA GLASSEL foto: SPILLOTEKET

TA TRE ENTUSIASTISKA lärare med siktet inställt på att rädda världen. De säger upp sig från sina jobb och dyker tillsammans ner i de omkringliggande industriernas smut siga containrar för att samla spillmaterial. Sedan åker de runt i skolor och låter elever skapa fantasifulla konstprojekt av spillet, alltmedan de lär barnen om hållbar het och entreprenörskap. Lägg sedan till att det lokala projektet vinner stor succé och blir en nationell sats ning. LÅTER DET SOM ett manus till en svulstig Hollywoodfilm? Det är det inte utan något som händer i samarbetet mellan Spilloteket och Studieförbundet Vuxenskolan Jämt land/Åre just nu. För tio år sedan arbetade Camilla Abramson tillsammans med Linda Vest berg och Frida Kjellgren på en förskola i Östersund, alla tre är utbildade lärare men kommunen hade under den här tiden ett lä raröverskott och de tre hamnade istället av en slump på samma förskola. En lyckosam slump skulle det visa sig.

20  |  Impuls 4-2019

– Vårt fokus i förskolan var att, ur barnens perspektiv, jobba utforskande och kreativt med allt som rör ett hållbart liv. Som förskollärare är man alltid på jakt efter olika studiematerial och vi började leta efter något vi kunde använda, säger Camilla och fortsätter: – Vi är ju alla grundskollärare och visste att vi så småningom skulle komma till baka till skolan och ville hitta ett material som också skulle kunna fungera där. Men sökandet gav inget resultat och tanken på att själva skapa ett läromedel tog fart. EFTER EN TID fick alla tre nya jobb på olika skolor, men det gemensamma intresset för hållbarhet, kreativitet och delaktighet samt viljan att skapa ett nytt läromedel gjorde att kontakten bibehölls och att projektet fortskred. – Vi började titta på och använda oss av spillmaterial som ett kreativt material i olika lärandesituationer och fick ett tips om att kontakta Clara Kempf på SV Jämtland/Åre. Clara beskrevs som en möjliggörare och tillsammans med

Vänster hörn: Clara Kempf, SV Jämtland/Åre, a rbetar numera halvtid med Spilloteket. Nedan: De tre ”spilliristorna” samlar spillmaterial och lär barn och ungdomar återbruk på Spilloteket.

Impuls 4-2019  |  21

”Inga förkunskaper krävs, bara en lust att lära om hållbarhet och se på sin egen roll och hur jag kan bidra till ett mer hållbart samhälle. All handledning finns i det digitala materialet, filmer, quiz, frågor och reflektionsmoment – det är kul och lättsamt upplagt, och med möjlighet till fördjupning.”

henne söktes medel från Allmänna arvs fonden som gav oss möjligheten att starta projektet, fortsätter Camilla. I början åkte spilliristorna, som de gärna kallar sig, ut till skolor med spillmaterial för att genom skaparglädje undervisa eleverna i aktiv hållbarhet. – Det var lätt att bli inbjuden, dels var vi tre kollegor som kom, dels kostade inte besöket något. Däremot var det i början svårt att få kommunen och företagen att förstå vad det var vi höll på med. UNDER VÅREN 2018 tilldelades Spilloteket pris av FN:s utvecklingsprogram UNDP för Bästa kommunikation av de globala målen för sitt läromedel som i första projektet användes i skolorna. Priset fick de i hård konkurrens med bland annat Dagens Nyheter. Efter det erkännandet fick Spilloteket nytt mod att söka medel för en fortsättning av det pågående projektet Spillosoferna – Tillsammans bygger vi en hållbar värld. Det nya projektet omfattar ett helt nytt digitalt läromedel för årskurs 1-6, som ska vara klart och släppas nationellt hösten 2020. Clara, som normalt arbetar som verk samhetsutvecklare och kontorsansvarig på SV Jämtland/Åre arbetar nu 50 procent med Spilloteket och tillsammans har de även arbetat fram ett helt digitalt, nationellt

22  |  Impuls 4-2019

studiecirkelmaterial som heter Hållbara Tillsammans?! Projektet hade sitt start skott under Bokmässan i Göteborg och på samtliga orter där SV finns går det nu att använda cirkelmaterialet. – Studiematerial är framtaget för fyra olika målgrupper: familjer, vuxna, föreningar och ungdomar. Varje avdel ning ansvarar själv för att marknadsföra möjligheten och materialet. Oavsett var du bor i landet kan du anmäla en studiecirkel i Hållbara tillsammans?! hos närmaste SVkontor. Då får du en inloggning så du når cirkelmaterialet, säger Clara. – Inga förkunskaper krävs, bara lust att lära om hållbarhet och se på sin egen roll och hur jag kan bidra till ett mer hållbart samhälle. All handledning finns i det digitala materialet, filmer, quiz, frågor och reflektionsmoment – det är kul och lättsamt upplagt, och med möjlighet till fördjupning, säger Clara och avslutar: – Jag rekommenderar alla SVs sam verkande föreningar att gå Hållbara Till sammans?! Här finns stor potential att kunna påverka allt från inköp av mat och material till resor och energi. Ingen kan göra allt – men alla kan göra något. •

Spilloteket Spilloteket är en kreativ demokrativerkstad och ett pedagogiskt forum som använder sig av spill material från Jämtlands industrier i allt sitt görande och tänkande. Det ska vara en kreativ plats för dialog, innovationer och lärande. Man arbetar med norm- och banbrytande lösningar med utgångspunkt i de globala målen för hållbar utveckling som utgångspunkt. Spillotekets strävan är att barn och unga ska höras mer i samhällsdialogen, kunna påverka på riktigt och synas i det offentliga rummet. Barn och unga ska känna att de inte för bereder sig för livet utan att de lever och är delaktiga just nu.

Gemensam styrka

ÖVERBLICK Smått och gott om förbundets verksamhet på nationell nivå.

SV NY MEDLEM I SVENSKA FN-FÖRBUNDET Foto: Anders Karlsson

Studieförbundet Vuxenskolan är ny medlem i Svenska FN-förbundet. Petra Hallebrant, generalsekreterare Svenska FN-förbundet, inspirerade kring FN:s globala håll barhetsmål på SVs förtroendemannakonferens för avdelningsordföranden och förbundsstyrelsen i slutet av november.

SV uppvaktade jubilarer Tre av SVs medlemsorganisationer har firat jubileum under sommaren och hösten: Bygdegårdarnas riksförbund 75 år, Centerpartiets ungdomsförbund 100 år och SPF Seniorerna 80 år. Studieförbundet Vuxenskolan uppvaktade naturligtvis vid samtliga tillfällen med en dags utbildning/processledning med en av SVs processledare. Foto: Anders Karlsson Så här glad blev SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson när hon tog emot presenten av SVs förbundsordförande Ulrika Heie.

Digilär är nu en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt! Läs mer på digilar.se | nok.se |

Impuls X-2019     23

Samverkan

ÖVERBLICK

SV och dess grund-, medlems- och samverkande organisationer.

LYCKAT SAMARBETE MED VI UNGA 1 000 nya medlemmar på bara ett år – det har Vi Unga i Halland lyckats få, tack vare ett unikt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. På Studieförbundets Vuxenskolans stämma i våras togs ett beslut om att stärka samarbetet med Förbundet Vi Unga. I Halland pågår redan sedan ett år tillbaka ett projekt med den inriktningen. Målet är att de båda förbunden ska jobba närmare var andra för att på så sätt skapa syner gieffekter och uppnå gemensamma verksamhetsmål. Dessutom leder samarbetet till ekonomiska fördelar för bägge organisationerna. DET LYCKADE PROJEKTET går ut på att man ger alla unga mellan sex och 25 år som deltar i Studieförbundet Vuxenskolans olika cirklar informa tion om medlemskap i Vi Unga. – Jag vill understryka att detta är ett erbjudande, att det är helt frivil ligt att gå med. Ingen tvångsansluts, säger Joakim Stålåker, general sekreterare för Vi Unga och huvud arkitekten bakom Hallandsprojektet. Att det blev just Halland som blev försöksregion har flera orsaker. En är att ungdomsverksamheten är väl utbredd i regionen och involverar många ungdomar i åldern sex till 25 år.

24  |  Impuls 4-2019

Vi Unga Förbundet Vi Unga är Studieförbundet Vuxenskolans fristående ungdomsorganisation. Vi Unga startade 1955 med målet att vara en organisation där unga själva får möjlighet att skapa och styra föreningar som passar dem. Idag har Vi Unga runt 9 500 m edlemmar, i runt 200 föreningar. Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation.

Högst upp: Vi Unga Halland vid Tjolöholms slott. Foto: Ateljé Lena Photography Höger: Sandra Kosk, SV, ska få igång föreningsliv för unga i Kungsbacka. Foto: Eva Eliasson Närmast: Reine Johansson, projektledare SV Halland. Foto: Jennifer West

– Studieförbundet Vuxenskolan här driver väldigt många danskurser riktade till barn och ungdomar. Bara i Varberg deltog exempelvis 200 unga i olika cirklar i SVs regi förra året, säger Reine Johansson, projektledare på SV Halland. Halland var också den region som visade störst intresse för att vara pilotavdelning för ett projekt av detta slag, enligt Joakim Stålåker. I DAG ARBETAR man aktivt med att bygga varumärket och synliggöra Vi Unga i olika sammanhang. SV Hallands logga och Vi Unga-loggan ska synas bredvid varandra i så många sammanhang som möjligt, till exempel i kallelser, vid skyltning och i digitala handlingar. Medlemstillströmningen har också lett till att antalet Vi Unga-föreningar i regionen har fördubblats bara under det första året, från fem till tio-tolv stycken. En av framgångsfaktorerna tror Reine Johansson är att Vi Ungas startkit för den som vill bilda en för ening är så ”lättillgängligt och enkelt att ta till sig”. Joakim Stålåker berättar också att Hallandsprojektet redan har börjat få ringar på vattnet ute i landet. Fler av delningar inom SV vill nu hänga på. – Vår plan är att det framöver ska finnas en Vi Unga-förening i varje SV-avdelning, en förening som kan skapa fler och ännu bättre aktiviteter för just unga. Ett av målen när projektet, som ska pågå i fyra år (2018-2021), startade var att Vi Unga inom två-tre år skulle kunna ha en egen anställd som bland annat arbetar med att starta nya föreningar i regionen. Detta blev delvis verklighet redan den 1 december i år. Då anställdes Sandra Kosk av Studieförbundet Vuxenskolan för att arbeta med att få igång föreningsliv för unga i Kungs backa. Arbetsledningen står Vi Unga för samtidigt som hon kommer att få stöttning av SVs verksamhetsutveck lare inom kulturområdet. •

NY KRAFT TAR ÖVER FÖRBUNDET VI UNGA

Årets unga folkbildare Rasmus Pehkonen, 25 år, från Hjälsta, är årets mottagare av Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare. – Rasmus är ledaren som har påverkat många unga människors liv, tack vare honom har många tagit steget till sin första folkbildande aktivitet. Han har flera gånger bevisat att föreningsformen kan användas för att förverkliga sina

– Vi får inte digitalisera bort de sociala kontakterna. Den fysiska mötesplatsen behövs för en fortsatt stark demokrati. Det säger Bartosz Stroinski, n yvald ordförande för Vi Unga. 17-årige Bartosz Stroinski har varit vice ordförande i Vi Unga det senaste

idéer. Det är fantastiskt att få belöna Rasmus för flera års gediget arbetet som ung folkbildare, säger Vi Unga Vänners ordförande Josephine Bladh. Rasmus Pehkonen

året men vid årsskiftet tar han s teget och axlar ordförandeskapet under de kommande två åren. Han får nu ansvar för 9 500 medlemmar och 200 föreningar. – Vår viktigaste uppgift i dag är att se till att vi behåller vår demokrati och för detta krävs det att vi ständigt åter erövrar den. Vi ska också se till att unga har en meningsfull fritid i hela landet och att de själva får bestämma både vad de vill göra och hur det ska göras, säger den nyvalde ordföranden. En sak som oroar Bartosz är att såväl myndigheter som bidragsgivare driver på för att så mycket som möjligt av verksamheten ska digitaliseras.

Tillsammans för ett livslångt lärande Studieförbundet Vuxenskolan är en viktig samarbetspartner för SPF Seniorerna. SV kan med sin folkbildningspedagogik stötta föreningar och medlemmar i deras ideella arbete. Ett gemensamt projekt på central nivå är ”Tillsammans mot ensamhet” där SV tillsammans med ABF har producerat ett studie-

– Men det är ingen hållbar utveckling

material som är upplagt som en

att digitalisera bort den sociala

studiecirkel. Nu pågår det som bäst

kontakten. Fysiska mötesplatser behövs

cirkelledarutbildningar i SVs regi

för en fortsatt stark demokrati.

för dem inom SPF Seniorerna som

Bartosz Stroinski bor i Bjuråker i Gävleborgs län där han går på gymna-

vill leda studiecirklar kring detta material.

siets samhällsprogram. Han har varit

För mer information kontakta Åsa

engagerad i Vi Unga i fem år.

Österberg, asa.osterberg@sv.se.

Impuls 4-2019  |  25

Minicirkeln

JULENS ENKLASTE OCH F INASTE PYNT Nu ligger årets mest handgjorda högtid alldeles runt hörnet – och vad passar väl bättre som uppladdning är att sitta ned och göra ditt eget pynt? Kanske ensam för att fokusera och hitta en gnista av julstämning – eller tillsammans med någon? text & foto: ERIKA ÅBERG Det bästa med att göra saker till sammans inför högtider eller kalas är den gemensamma förväntan. Att ladda, upptäcka och vara nyfiken tillsammans. Då händer något med tid och rum; min nen, l ängtan, önskningar och lust kom mer upp till ytan och det blir lättare att dela, att samtala och att bara vara. HÄR ÄR ETT enkelt vikt hänge av apper. Papper är ett av mina favorit p material – lättillgängligt, lättarbetat och väldigt omväxlande beroende på kvalitet. Gör många och häng dem i granen, pryd dina fönster, julk lapparna eller varför inte stolsr yggarna in för k alaset. Kanske gör ni några till adventsfikat? De går att göra hängena av material vi oftast har hemma, men är roliga att göra av lite finare papper också – blandat brukar vara bäst. Jag tittar igenom pappersinsamlingen först, sedan p appersförrådet och bland tapetresterna. VIKER HÄNGEN GÖR jag med barnen (7 och 15 år), med hantverkskompisarna (12-90 år) eller någon av alla fina del tagare jag möter under årets kurser och cirklar. Det är pilligt ibland – och alltid, alltid roligt. •

26  |  Impuls 4-2019

Du behöver: Sax Tejp Pappersark eller tapet (gärna ca 50 cm eller mer) Blyertspenna Linjal Tråd eller band – här passar småbitar bra! Lim Gärna ett falsben att förstärka alla vikningar med – har du inget falsben går det fint med en ren och torr smörkniv i plast exempelvis.

Klipp till en pappers remsa som är minst 4 cm bred och 50 cm lång – gärna längre. Börja sedan vika i ena änden. Vik in bägge hörnen mot mitten av remsan så att det bildas en spets.

Nu är det dags att få ihop hänget. Börja med att klippa till en tråd att hänga i. Måtta, klipp och lägg tråden dubbel med öglan uppåt.

Spetsens bredd avgör vilken bredd r esten av vikningarna på remsan skall ha. Nu ska du vika ”dragspelsveck” över hela remsan. Börja med att vika in spetsen.

Tejpa fast tråden så nära mitten du kommer på den första spetsens bas.

Vänd sedan på remsan och gör ännu en vikning på samma bredd. Fortsätt tills du når andra änden på remsan.

Limma ihop ändarna, låt limmet torka och pynta!

Tips! Variera bredd och längd för att få lite olika hängen! Ju fler vik – desto tätare hänge!

Lägg nu den vikta remsan så att du har spetsen du först vek överst. Bläddra förbi den till ditt första veck. Vik en likadan spets där. Fortsätt på resten av remsan tills du har spetsar på samtliga veck.

Om du går till en färghandel eller tapetbutik kan du få fatt i dubbelhäftande tejp att klippa till och fästa ihop hänget med. Då fäster jag först fast tråden med en liten bit vanlig tejp och sedan sluter jag hänget med den dubbelhäftande, formklippt efter hängets storlek.

Impuls 4-2019  |  27

Cirkelcoacherna

SÅ HÄR GÖR VI! Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare från Studieförbundet Vuxenskolan, på sina erfarenheter.

FRÅGAN Hur gör man när en konflikt uppstår i gruppen? Hur undviker man konflikter? Och kan en konflikt leda till något gott? Var kan du som cirkelledare ta stöd?

IMPULS CIRKELCOACHER

Peter Ehrenström Germer Kursledare i Östersund. Han har tidigare arbetat i olika chefspositioner inom i huvudsak det privata näringslivet. När Peter gick i p ension ville han göra något helt nytt som också kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par f öretag, håller han nu kurser i ekonomi på olika nivåer, sverigekunskap och körkortsteori. De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.

28  |  Impuls 4-2019

Erika Bengtsdotter

Arne Nilsson

Konstnär från Uppsala som sedan mer än 20 år tillbaka leder cirklar i olje- och akryl måleri. Hon älskar sina jobb: kombinationen av att arbeta i egen ateljé med utställningar, utsmyckningar, projektarbeten och kurserna på SV. Och att få vara inspiratör och en del av m änniskors bildskapande gör dagarna i SVs ateljé intressanta och alltid olika.

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Jobbar till vardags som projektberedare för ett företag i el-automations branchen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för SV i Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser. Utbildningar till kursledare och instruktör i olika ämnen har han fått genom Jägarnas riksförbund som är en medlemsorganisation till SV.

PETER EHRENSTRÖM GERMER

SAMLAS TILL SAMTAL SNABBT Konflikter kan uppstå i grupper alldeles oavsett sammansättning. När konflikter kommer upp till ytan, och blir ett problem för det fortsatta arbetet, måste kursle daren naturligtvis hantera den uppkomna konflikten. Så snart man identifierat parterna i konflikten bör man så snabbt som möjligt samla dessa till ett samtal i en paus eller efter kurstillfället. Med öppna frågor, och utan att skuldbelägga eller ta parti för den ena eller andra sidan, kan kursledaren tillsammans med kontrahenterna reda ut konfliktens orsak. Samtidigt kan du förklara på vilket sätt den uppkomna kon flikten påverkar kursledarens möj lighet att genomföra kursen och deltagarnas förmåga att fokusera på densamma. En konflikt kan vara något positivt. Den kan sätta fingret på och klargöra något som varit oklart eller otydligt. Det blir en påmin nelse för kursledaren att vara tydlig när det gäller kursens mål, innehåll och upplägg. Den insikten kan innebära att kursledaren får anledning att revidera information och upplägg till samtliga kursdel tagare. Om en konflikt uppstår på grund av vitt skilda värderingar blir det v iktigt för kursledaren att klargöra för hela gruppen på vilka grunder kursen genomförs och var kursledaren står någonstans. I vär sta fall kan kursledaren uppmana en deltagare att hens värderingar inte bör uttryckas i det aktuella sammanhanget. Det hör dessbättre till ovanligheterna. •

ERIKA BENGTSDOTTER

ARNE NILSSON

TOLERANS, TID OCH TÅLAMOD

LÄGG INTE SKULDEN PÅ DELTAGAREN

I den värld jag lever och arbetar i med eget konstskapande och alla kurser är konflikter mindre vanliga. Någon gång uppstår kanske en irritation över något, som att det saknas såpa till pen seltvätt, en glödlampa som fattas, eller att någon retar sig på någons beteende. Det kan också vara en person som vill ta mycket plats och dominera. Då kan det räcka med avledning, till exempel att starta en gemensam genomgång. Men det finns inga standardlös ningar för hur man gör. Jag tror att hur man agerar måste bottna i den egna personligheten. För att förebygga är det viktigt att skapa en miljö som är varm, välkomnande och tillåtande. När människor besjälas av samma intresse och kärlek till konsten, verkar det som om vassa kanter och frustrationer slipas bort. Ge menskapen i gruppen stärks ge nom det hållfasta kitt som utgörs av fikarasten, ofta med i ntressanta diskussioner. Rasten bör vara en del av kursen, då det vi jobbar med fortplantas in i fikapausen. Om det nu skulle uppstå en schism eller osämja, så finns ingen annan väg än att direkt ta tag i orsakerna och prata om vad som är uppkomsten till det hela. I absolut första hand försöker vi lösa det i gruppen. Det är mitt an svar som ledare. ”Jag ser dig, jag lyssnar på dig, jag försöker byta plats i tankarna med dig” – det förhållningssättet, tillsammans med tolerans, tid och tålamod. Det tror jag på. •

Jag har ett litet mantra: Man måste inte älska precis alla sina med människor, men man måste ändå acceptera och respektera varandra. Det är faktiskt relativt ovanligt med konflikter i grupperna, tack vare det gemensamma intresset. Nästan alla konflikter kan avstyras genom att vara ärlig och ödmjuk mot sig själv och eleverna, vilket också ger en viss auktoritet när man ändå måste säga ifrån. När det kommer till praktiska moment kan jag med gruppindel ningen hålla vissa elever åtskilda, men där krävs det lite lyhörd het. V anligaste konflikterna rör dock elever som ansett sig ha fått bristande information. Även om du sagt rätt och varit tydlig, kan elever missuppfatta. Stå inte på dig och lägg inte skulden på deltagaren. Har någon fattat fel eller missat helt, så har du inte varit tydlig nog – alltså otydlig. Gör ingen stor sak av det. En annan klokskap jag gärna delar med mig av – var inte ofelbar! När du får frågor du inte kan svara på så finns det ingen skam i att säga det, det stärker snarast ditt anse ende. Gissar du så var noga med att säga det, sök fakta och återkoppla senare, eller sök fakta gemensamt. Har du gjort fel eller sagt fel så erkänn det. Jag har tur som har kloka kollegor att dryfta eventuella problem med och vi kan oftast hjälpa varandra att hantera situationer som uppstår. Jag har också känt ett stort stöd och förtroende från Vivi-Anne Olsson på SV i Örnsköldsvik, en sann pe dagog som verkligen kan vara rak och tydlig. •

HR, EKONOMI & IT SVARAR Vad är Gustav? Gustav står för Gemensam Utveckling av STudieförbundens Administrativa Verksamhets system. Alla studieförbund (utom ett) använder Gustav. Det är uppgifterna här som sedan bland annat levereras till SCB genom den så kallade STUV-rapporten och ligger till grund för vårt statsbidrag. I Gustav finns all information som gäller verksamheten, det vill säga uppgifter om: arrangemang, studiecirklar, deltagare, cirkelledare, kurslokaler, studiematerial, samverkansparter, studieplaner och fakturor till deltagarna samt all statistik om vår verksamhet.

Kan jag betala fakturan för min studiecirkel med Swish? Tyvärr är det inte möjligt i dags läget. Swish som är kopplat till avdelningarna ska enbart användas till inträden på särskilda arrangemang samt för betalning av enstaka artiklar. En nyhet för i år är att flertalet avdelningar erbjuder möjlighet att betala sin faktura via Klarna. Har du en praktisk fråga kring din cirkel eller ditt arbete som cirkelledare? Mejla den till impuls@sv.se, skriv ”Fråga HR, ekonomi och IT” i ä mnesraden.

Impuls 4-2019  |  29

Sthlm Strangers

MÄNNISKOMÖTEN GENOM LINSEN Viljan att bli en bättre fotograf ledde till att Christopher Williams blev nyfiken på de människor som han mötte i jakten på det perfekta p orträttet. Så föddes kontot Sthlm Strangers på Instagram. text: LENA HALLERBY foto: CHRISTOPHER WILLIAMS I 20-årsåldern väcktes Christopher Williams fotointresse genom en kompis som visade sin kamera. Till att börja med fick kameran följa med på resor och olika hög tider, precis som för de flesta av oss. – Successivt kände jag att jag ville fotografera mer. Fotade först människor i min närhet, min sambo och mina vänner, tills de tröttnade. Då försökte jag hitta personer på nätet som ville bli modeller, men det fungerade inte heller. I STÄLLET GAV han sig ut på stan, ofta på lunchrasten, och började närma sig dem han mötte. I början sade de flesta nej men efter ett tag lärde sig Christopher hur han skulle närma sig den som han ville fotografera. – Efterhand blev jag också alltmer nyfiken på de människor som jag mötte och ville veta mer om dem. Eftersom varje möte bara är cirka 15 minuter gällde det att hitta en fråga som inte är så svår att svara på men som ändå är personlig. FRÅGAN SOM CHRISTOPHER valt att ställa till de främlingar han möter är ”Om du under en period av ditt vardagliga liv i stället kunde göra eller fördjupa dig i något annat, vad skulle det vara?” Svaren är vitt skilda. Någon vill starta

30  |  Impuls 4-2019

barnhem i utsatta länder, en annan resa till New York och en tredje läsa alla böcker som hen har köpt. Mest glad blev Christopher när han upptäckte att hon som ville lära sig dreja faktiskt hade anmält sig till en kurs bara en vecka efter deras möte. – Fotograferandet är verkligen beroende framkallande och det ger mig massor av e nergi, berättar han och tillägger att den stereotypa bilden av introverta stockholmare som bara tittar ner i sina mobiltelefoner och är genuint otrevliga verkligen inte stämmer. TILL VARDAGS ARBETAR Christopher Williams med teknisk support på ett it-företag. Och med två små barn hemma gäller det att utnyttja lunchrasterna effektivt. – Tyvärr är de flesta av mina fotografier därför tagna i Stockholms innerstad. Jag har en idé om att efter nyår vidga mina vyer och ge en helhetsbild av stockholmarna genom att resa längs tunnelbanesystemet. Instagramkontot Sthlm Strangers har nu också lett till att han får ställa ut några av sina porträtt på Vintersalong 2019 på Dieselverkstaden i Nacka under december och början av januari. •

Sthlm Strangers Instagramkonto skapat av Christopher Williams. Har just nu 1 500 följare och nära 250 inlägg. Skapar gatuporträtt med främlingar i Stockholm och ställer en fråga: ”Om du under en period av ditt vardagliga liv istället kunde göra eller fördjupa dig i något annat, vad skulle det vara?⁣” Se exempel från S thlms Strangers här bredvid.

stranger #125 Razmus Gå i terapi för att ta tid till och ifrågasätta mina beteenden och värderingar för att på något sätt bli en bättre medmänniska.

stranger #244 Foday Jag vill bli en superstjärna... PUNKT!

stranger #229 Andre Jean Jag och min tjej har länge planerat starta barnhem i utsatta länder. Nu med fokus i Thailand men även Kongo då vi för när stranger #241 Wanda Skulle vilja studera konsthistoria. Jag har arbetat som läkare länge och jobbar nu deltid

varande försöker samla ihop pengar. Så skulle jag ha 2-3 månader skulle jag kunna göra detta på heltid.

men skulle tiden räcka till så skulle jag så gärna läsa konsthistoria, framförallt modernism.

Impuls 4-2019  |  31

HANS GRISHAUGE

KASSERA KATASTROFTÄNKET VI STÅR INFÖR en ny upplysningstid där du och jag behövs mer än någonsin. Vi måste, oavsett vad vi undervisar i eller informerar om, inspirera till ett aktivt medborgarskap, eftersom folkbildning är en av demokratins viktigaste grundpelare. På samma sätt som skolan är våra barns viktigaste källa till utbildning. Vi måste forma ett gemensamt globalt synsätt så att vi tillsammans kan lyfta oss från egoism, girighet och självupptagenhet till ett världsmedborgarskap. Vi måste vara fanbärare för ett samfund som baserar sig på hållbara värderingar och förhållningssätt istället för tilltro till evig tillväxt och nyttokalkyler. Vi måste tillhandahålla kunskap och insikter, som främjar ansvarstagande medborgare och formar engagerade gemenskaper i civilsamhället. GRUNDEN TILL DENNA nya upplysningstid lades vid FN-toppmötet i september 2015, där världens stats- och regeringschefer antog en hitintills ojämförligt ambitiös och radikal utvecklingsagenda – Agenda 2030, som består av 17 globala mål för hållbar utveckling. I september 2019 möttes 193 länder i New York för ett klimattoppmöte där alla deltagande nationer skulle presentera sina projekt. I inledningen av det mötet sade FN:s generalsekreterare António Guterres: ”Det här är inte ett klimattoppmöte för prat. Vi har pratat nog. Det är inte ett möte för förhandlingar, för vi kan inte förhandla med naturen. Det här är ett handlingens klimattoppmöte.” Den nordiska folkbildningstraditionen är unik. Med hjälp av den har vi haft en fantastisk utveckling i våra länder med sina 25 miljoner invånare, som utgör ett exempel för världen. Ledare från hela världen

32  |  Impuls 4-2019

ommer till våra länder för att se och k inspireras av hur vi har lyckats. Nikolaj Grundtvig, inspirerad av tyska upplysningsfilosofer, lade grunden till den här folkbildningstraditionen. Det är vår ”Nordiska hemlighet” (Andersen & Björkmann) som många gärna vill efterlikna. Det är många led i den hemligheten. Ett av dem är insikten att förändring börjar nedifrån. Varken FN:s medlemsländer, de nordiska statministrarna, Nordiska Ministerrådet eller andra kan klara den uppgiften själva. Det är bara genom dig och mig och genom kunskapstörst och iver som vi kan fixa biffen. Med stöd och uppbackning från våra ledande organ ska vi inte göra uppror, men väl åstadkomma en revolution. TA MÅL NUMMER 12: ”Ansvarsfull konsumtion och produktion”, ta reda på delmålen och låt dig inspireras till att dra igång egna studiecirklar där hemma. Ett bra recept från norska Per Espen Stoknes kan ge inspiration till att lösa uppgifterna: • Gör informationen lokal och konkret. • Kassera katastroftänket, bygg på hoppet. • Håll det enkelt. • Använd grupptryck. • Berätta om din dröm, beskriv inte en mardröm. •

Hans Grishauge/FNV Hans Grishauge är ordförande för Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV). FNV är en samorganisation för studieförbund i de nordiska länderna och samlar i dagsläget nio studieförbund i Danmark, Norge, Sverige och Finland. Studieförbundet Vuxenskolan är det svenska studieförbund som är medlem i FNV.

I folkbildningskikaren håller jag ögonen på:

Vid FNV:s ledarforum i

1. Poetisk bildning (sagor, fantasi, u ppmärksamhet)

Köpenhamn under hösten

2. Politisk bildning (attityd, handling, ansvar, kritik)

folkbildningen.

3. Kulturell bildning (gemenskap, identitet, deltagande) 4. Allmänbildning (kunskaper, fördjupning, hantverk)

var temat Agenda 2030 och

ANNONSSIDA

LIT TER ATURTIPS FRANSKA

Nivå A2

NY UPPLAGA!

TRAMPOLINE

Övningshäfte med ordoch grammatikträning inför Moderna språk 3 som kan användas när eleverna behöver en snabb repetition av kunskaperna från steg 1 och 2. Trampoline innehåller 12–14 avsnitt som inleds med en text, följd av övningar på ord och grammatik. Facit samt texterna på svenska laddas ner från nok.se/extramaterial.

företeelser i den fransktalande världen skildras genom möten med autentiska personer. Lärarhandledningen har lektionsförslag, bakgrundsinformation, kopieringsunderlag samt prov med facit. Till boken finns även kostnadsfritt digitalt extramaterial, till exempel ljudfiler och webbövningar: nok.se/extramaterial ISBN 9789127414976

Génial 1 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127414983

Génial 2 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127414990

Génial 3 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127415003

Génial 4 Allt-i-ett-bok

NATUR & KULTUR

ITALIENSKA

ISBN 9789127651456

Trampoline 1-pack ISBN 9789127651463

Trampoline 2-pack ISBN 9789127651470

Trampoline 10-pack

NATUR & KULTUR

Nivå A1-B1+

GÉNIAL

Génial består av fyra allti-ett-böcker med olika texttyper och övningar inriktade på färdighetsträning. Levnadsvillkor, traditioner och k ulturella

Nivå: A1-A2+

CIAO!

Ciao! består av två allti-ett-böcker med foton och människor som ger en genuin känsla av Italien. Här finns uttalsavsnitt, minigrammatik, italiensk-svensk och svensk-italiensk ordlista, faktarutor samt facit. Lärarhandledning med extra träning, hörmanus, ljudfiler och test.

SPANSKA

Nivå A2

NY UPPLAGA! Nivå A1-B2

CAMINANDO

Caminando ger gedigen kunskap om människorna, samhället och kulturen i hela den spansktalande världen. Språkkunskaperna byggs på steg för steg, genom att metodiskt varva kommunikation med ordförråd och grammatik. Svårighetsgraden ökar successivt för varje bok och varje ny nivå genom längre och svårare texter, mer krävande övningar samt mindre andel svenska. Webbaserad lärarhandledning med undervisningstips, filmade grammatikgenomgångar, provbank samt ljudfiler.

TRAMPOLÍN

Övningshäfte med ordoch grammatikträning inför Moderna språk 3 som kan användas när eleverna behöver en snabb repetition av kunskaperna från steg 1 och 2. Trampolín innehåller 12–14 avsnitt som inleds med en text, följd av övningar på ord och grammatik. Facit samt texterna på svenska laddas ner från nok.se/extramaterial. ISBN 9789127651487

Trampolín 1-pack

ISBN 9789127651494

Trampolín 2-pack

ISBN 9789127651500

Trampolín 10-pack

NATUR & KULTUR

ISBN 9789127437142

Caminando 1 Lärobok ISBN 9789127438279

Caminando 2 Lärobok ISBN 9789127445420

Caminando 3 Lärobok ISBN 9789127449497

Caminando 4 Lärobok ISBN 9789127433328

Caminando 5 Lärobok

NATUR & KULTUR

ISBN 9789127416352

Ciao 1 Allt-i-ett-bok ISBN 9789127416376

Ciao 2 Allt-i-ett-bok

NATUR & KULTUR

www.nok.se

KULTURKRYSSET 4/2019 SLÅR SPELARE SAMLAR SMARTA

KAN FRAKTAS

ETT AV HENNES VERK

DET HAR HON TILLDELATS I LITTERATUR

TRIST ATT HA I MAGEN

VÖRDAR

DET SVARTA GULDET

LAND I ROMAN

SANERA

ÄR VÄL VÄG ETT

DEL AV PJÄS

BAKAS I

SKÄRET HÄLSAT PÅ ÄR RESTEN

GÖR HÄPEN I TAKET? VISGUBBE RYMMER FAKTA

DEN FÖRVARAS I

ÖVERGÅNG BRITTISK TITEL

MÅLNINGEN SOM MISSEN NYHETSBYRÅ LAND I VÄST

CIRKEL

YVIGT HÅR

SKRÄCK

POTATISFORM

ÄR KÄNSLIGA NERVER?

BUSIGA EMILS SYSTER HOTELLFÅGEL SLÅR DANK

STARKT FÄRGAD FÖLJER IOGT

ÄR NOVISER PÅ JOBBET X2 I DANS FILMISK LEE

SOM LADE DRICKS GRÖNT

BALDWIN KAN MAN GÅ

ÖVRE GRÄNS

VÄGLEDA

TJÖT NOBBA

VALUTA I KRAKOW

BAGGE

FÅR LÖV

GÅ AN BILDAR TVÅ MOR ROR

PÅ STUBBEN!

BILDAR DRIVOR

HÖRS MED

LIGGER GIZA VID

NÄRKAMP

SAMLA I FÖRRÅD

SAKNAR MATT

SMEK 21:00

OMGER ÄPPLE

LEVER HAN I

PÅ PÅ KNAPP

RÖD OM KINDERNA

FEM I ROM HAR VARIT MED FÖRR

DEN BESTÅR AV MYCKET VATTEN

FATTAR BLÅST BLÅSAN DEPPAD

DEN TIDIGA TIDEN FÖRST

G A N U T J M A M A T R A V I D G E

TRYCKKÄRL

FLYTER I PISA

PÅ STUBINEN!

ÄLTADE

EDERA

SVÅR

HANDARBETE SPIS

GRYTA ÄR VYN

SÅDANA BÄR PÅ ARV

BOK AV A FRÅN 2019

D S T U B A R N O G E K A M Å H N I K Y N A L G U L T I A N E R

O T T N A O N R A U N R A D R I

FJÄDÄTS RAR MÖGLIG SAMLAS ROMANER I

DEN KAN BOK AV SLUTA A FRÅN LYCK2016 LIGT

KRÅNGEL KAN MAN BUSS

NORPA GRAM

ORT SOM DUNGE INFRARÖD

PRAKTFULLT DIADEM

BLOODY MARY

A N D E R S R O S L U N D

PACKAS I

MARSDAM TRÅNGT SUND

SLÅR BLOMMA VÄDRAR

MAST HAR BRUNN I MYT

DEN KORAS VINNARE I

T O R R

RIVA VÄNTAR MAN PÅ SIN?

A L L E E R

T U N R A I E V T T E R F I N K

VAR SÅDAN HAR SIN TID BLÅÖGD

SURFPLATTA RÄKNAS FÖRST

SKJUTER INGEN HARE HAAG

SKATA

FREDSORGAN

Ö I LILLA BÄLT

BOK AV A FRÅN 2009

GNÄLL FIRAS MED ENAR

A N T E L R I S S E N Å S A A S E R S A K K U D U N N P A D A E V N Ä R A N N T A G A T N A L E R E N HAR RÅD LÄR LAT KOCK

NATURHÖJDER FÖRVARAS I

MORGONBLAD

KAN VÄSSAS UNITED ARTISTS

LITTERÄR LINDELL DEN STEKS I

IÅ

RÖSE

GRÖNA FÄLT

SES PÅ MED GINGER I DRYCK

KAN TVÅL

Vinnare i Kulturkrysset nr 3/2019: Annika Lind, Katrineholm, Ann-Marie Robertsson, Upplands Väsby, och Olle Lennartsson, Växjö.

34  |  Impuls 4-2019

KLARTECKEN

Vinn bok av SVs författarpristagare Marit Kapla SÅDANA KANTAS AV TRÄD

Y N K

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 januari 2020.

ÄR ZEBROR

R A N D I G A

Skicka lösningen till Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 4/19”. Tre vinnare får boken Osebol av Marit Kapla, SVs författarpristagare 2019. Namn

BRUK

V A N A

Adress © Bulls

SOM FNÖSKE

GRAM BYGGMATERIAL

ÄR GIFT

Krysslösning 3/2019

STRIMMIG PÅ SAVANNEN

FÅR EN

BRUKAR ÄSSJA

Postnr & ort

HAR LANDET INTE ETT HON ÄR RÖTT FÖDD I ÖRE

KAN DET I TOM MAGE ÄTER GAM TANDVÄSEN

FYRA I LEKEN TORDMULE

Du är en del av ett av Sveriges största studieförbund. Det här är Studieförbundet Vuxenskolan. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med studiecirklar, kurser och kulturaktiviteter. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hållbart samhälle. Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, personal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners. Tillsammans folkbildar vi Sverige och bidrar till ett demokratiskt och hållbart samhälle. Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Impuls 3-2019  |  35

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER KÄRLEKEN TILL BYN

Impuls har träffat Marit Kapla, vinnare av SVs författarpris, i ett samtal om hembygden.

SID 4 OPTIMISM ELLER ALARMISM?

Hur ska vi få alla att sluta upp kring det som allt oftare beskrivs som vår tids ödesfråga?

SID 16 MINICIRKELN Julens finaste och enklaste pynt, ett vikt hänge av papper.

SID 26 CIRKELCOACHERNA

Hur gör man när en konflikt uppstår i gruppen? Och kan en konflikt leda till något gott?

SID 28