SV Impuls 3 2020 by Studieförbundet Vuxenskolan

NUMMER 3 SEPTEMBER 2020 ÅRGÅNG 53

m! Jubileu

100 ÅRA AV FRI R TANK A

Björn Hellberg

”MAN SKA INTE VARA SÅ RÄDD” EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE SV

GÖR PLATS FÖR GODA SAMTAL FRIA TANKARS HEM. Det var så den allades, den första studiecirkeln i det som k skulle bli Studieförbundet Vuxenskolan. Nu i september är det 100 år sedan cirkeln startade. När jag tänker på det blir jag både stolt och förväntansfull. Jag blir stolt över alla de människor som har utvecklats genom folkbildningsaktiviteter under vårt paraply det senaste seklet och jag blir förväntansfull inför framtiden. ”ATT TÄNKA SJÄLV och att tänka fritt var vårt mål” har Rudolf Carlsson, en av initiativtagarna till den första cirkeln, berättat. Att tänka själv och att tänka fritt beskriver mycket av cirkelns själ. När Fria tankars hem startade i Slöinge i Halland 1920 var det kyrkan som med sin konser vativa hållning var en begränsande kraft. I dag finns det andra krafter i samhället som vill begränsa oss i vår frihet att tänka. Låt dem aldrig lyckas! Studiecirkeln handlar också om att bli lyssnad på och att lyssna på andra. Att utbyta tankar, förstå andras perspektiv och därigenom själv bli en lite rikare människa. Studiecirkeln handlar om det goda samtalet. Oavsett om samtalet förs i organiserad form i en samtalscirkel eller i

friare form över fikapausen i en cirkel som kanske handlar om musik eller mark avvattning. Ämnet är i det sammanhanget inte det viktiga. Samtalet, mötet mellan människor, är det viktiga som bygger tillit, förståelse och förutsättningar för utveckling av vårt samhälle. MED 100 ÅRS erfarenhet törs vi inom tudieförbundet Vuxenskolan säga att S vi kan det här med goda samtal och vi delar gärna med oss. Det är därför vi med det här numret av Impuls skickar med en handbok i just detta ämne. Ta del av den och låt dig inspireras inför ditt nästa samtal. Just nu, med ett samhälle präglat av coronapandemin, är samtalet viktigare än på mycket länge. Många människor, inte minst äldre och människor med funktionsnedsättning, har drabbats av ensamhetens pandemi. Här kan vi alla göra en insats. Vi som Studieförbundet Vuxenskolan gör det genom att ställa om och erbjuda verksamhet i andra former, inte minst digitalt. Och var och en av oss som enskilda medmänniskor kan göra det genom att fundera på vem som just nu bäst skulle behöva ett samtal från just oss. Låt oss alla göra plats för goda samtal. •

TRE TANKAR... Hösten Hålla i och hålla ut med fysisk distans och social närhet, men ofta digitalt.

Studiecirkeln Plats för goda samtal, för demokratisk utveckling och att växa som människa! Vad blir ditt val för nästa cirkel?

Sylt och saft Sommarens skörd av röda och svarta vinbär blev vitaminer för hela året!

VÄLKOMMEN TILL IMPULS! Och särskilt välkommen du som just tagit tidningen i din hand för första gången. Jag hoppas att Impuls kommer att ge dig en god känsla för möjligheterna med folkbildning och Studieförbundet Vuxenskolan. Förutom vår primära målgrupp cirkelledare är företrädare för grund-, medlems- och samverkande organisationer liksom politiker och andra beslutsfattare viktiga målgrupper för Impuls. Om du nu fått tidningen för första gången är det för att du tillhör någon av dessa grupper eller på annat sätt är en person som är viktig i vårt nätverk. Med tillönskan om god läsning. Anders Karlsson, ansvarig utgivare

2  |  Impuls 3-2020

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Impuls vill visa på kraften som finns i SV. D ärför kommer vi i varje nummer s amarbeta med SV-anställda och cirkelledare från hela S verige. Dessa är medarbetarna i Impuls 3/2020.

Jennie Johansson, verksamhetsutvecklare

Måd Olsson-Wannefors, illustratör

Johan Bävman, fotograf

Har gjort minicirkeln i kalligrafi

Har illustrerat reportaget om

till intervjun på sid 4-7.

på sid 26-27.

Fria tankars hem, sid 16-19.

Jennie Johansson, Öjebyn, jobbar som

Måd Olsson-Wannefors, Farsta, är

arbetar som frilansfotograf med upp-

verksamhetsutvecklare på SV Piteå,

illustratör och grafisk formgivare på

drag åt magasin och tidningar, men

men tar även uppdrag som grafisk

frilansbasis. Hon illustrerar ofta barn-

delar tiden med egna fotoprojekt,

designer, illustratör och sångerska på

böcker, läromedel och lättlästböcker

bland annat det uppmärksammade

fritiden.

och har även skrivit fem egna böcker.

Swedish Dads (2014).

2016 började hon som cirkelledare på

Hon har varit återkommande cirkel

De senaste åren har han också före-

äldreboenden, där hon sjöng, läste

ledare hos SV under 13 år och under

läst mycket, utomlands och i Sverige,

och pysslade med de boende. Numera

visar i bland annat akvarell, akryl, b lyerts

med utgångspunkt i Swedish Dads.

håller hon cirklar i kalligrafi, pyssel och

och kroki. Hon inspireras s tändigt av

I våras skulle han ha deltagit i SV

annat kreativt.

sina kursdeltagare ochj obbar på att

Malmös skapardag, men den ställdes

alltid föra in ny inspiration i undervis-

in på grund av corona.

– Jag älskar att jobba med människor! Att se att de trivs och utvecklas, att

ningen.

Har fotograferat Björn Hellberg

Johan Bävman, bosatt i Malmö,

– Jag älskar när man märker att man

samtala med dem, hjälpa dem. På SV

– De frågor som ställs, de idéer och infall

får publikens uppmärksamhet och

kan jag kombinera det sociala med det

som spontant uppkommer under lektio-

den är genuint intresserad av vad

kreativa och det är jag otroligt tacksam

nerna driver allting framåt. Oavsett om

man försöker berätta. Jag främjar ett

för, säger Jennie.

det gäller tekniker eller konsthistoria,

samtal sinsemellan mer än att jag

säger hon.

bara går upp och har en monolog.

Hemsida: www.mowon.com

Hemsida: www.johanbavman.se

Hemsida: jenniejohansson.com (är under uppbyggnad)

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se, 072-716 60 37

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen görs av Liab, Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls

Redaktör Christina Glassel christina.glassel@sv.se, 073-513 10 83

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se

Annonser christina@canmedia.se

Vill du inte längre ha Impuls? Mejla prenumeration.impuls@sv.se

Tryckort V-TAB Vimmerby

Omslagsbild Björn Hellberg Foto Johan Bävman

TS-kontrollerad upplaga 28 200 (2019)

Impuls 3-2020  |  3

Björn Hellberg

”MAN SKA INTE VARA SÅ RÄDD” Som en av deltagarna i SVT-programmet Seniorsurfarna fick Björn Hellberg lära sig att använda digital teknik. Impuls har frågat honom hur han förhåller sig till sin nylärda kunskap idag och om han tror att isoleringen hos ensamma äldre kan brytas med hjälp av videosamtal och sociala medier. TEXT: Ulf Schyldt FOTO: Johan Bävman

I SENIORSURFARNA SKULLE under sex avsnitt fyra personer lära sig att använda modern digital teknik under program ledaren Kattis Ahlströms ledning. Björn Hellberg var en av dem. – Jag hade inte ens använt en smart phone innan dess, berättar han. – Som så många andra är jag i viss mån motståndare till de här tekniska nymodigheterna. Man drar sig in i det sista för att ändra beteende. – Sedan jag började jobba 1959 har jag kört oavbrutet på samma sätt, i stort sett. Det tog mig exempelvis ganska lång tid att gå från skrivmaskin till dator. Det var faktiskt Bengt Grive, den gamle sportkom mentatorn, som sa till mig att pröva. ”Jag är ju över 80 år och du är betydligt yngre”. Då tänkte jag att kan han göra det, så kan jag. – 1997 så gick jag över till dator. Det var efter moget övervägande kan vi säga. Det första jag skrev på dator var deckaren ”Gräddhyllan” som kom ut då, -97. – Jag insåg vilka fördelar det fanns med att använda dator, så det höll jag fast vid. Men jag har varit helt ointresserad av de här tekniska finesserna. Det höll jag mig borta från. Jag ägnade mig bara åt att skriva på datorn och besvara mejl.

4  |  Impuls 3-2020

– Det behärskade jag, men det övriga var nytt för mig. Jag hade aldrig skickat ett sms tidigare i mitt liv. Och jag har fortfarande inte gjort det faktiskt, om jag ska vara r iktigt ärlig. – Men jag tror, om jag ska göra en kort sammanfattning, att programmet var vik tigt för att det är många som liksom jag drar sig för att prova något nytt. Men man ska inte vara så rädd, säger Björn Hellberg. – Om man provar ska man finna att det är väldigt många möjligheter som yppar sig. Det gäller bara att skaka av sig det här inre motståndet och köra igång. DET VAR OCKSÅ att skaka av sig rädslan som Björn Hellberg tyckte var den främsta lärdomen av att medverka i Seniorsurfarna. – Vi var ju fyra som var med, Claes Malmberg, jag, Marianne Mörck och Ewa Fröling. Tillsammans skulle vi förmedla, gärna på ett lite humoristiskt och under hållande sätt, att det inte är så farligt det här med teknik. Deltagarna hade själv också roligt under produktionen, berättar Björn uppskattande. – Kanske i konkurrens med På spåret, där jag ju var med under 21 säsonger, och Sverigequizzen med Ingmar Oldsberg, var

Björn Hellberg Född i Borås den 4 augusti 1944 och såg, enligt egen utsago, äldre ut redan som barn. Bor i sitt barndomshem i Laholm och är sedan 1979 gift med Inger. Han har medverkat i flera sport- och underhållningsprogram, men är mest känd som domare i SVT:s På spåret i drygt 20 år. Är även känd som tennisorakel. Har som journalist bevakat samtliga Wimbledon, Stockholm Open och Båstadsturneringar sedan 60-talet. Blev 2011 invald i Swedish Tennis Hall of Fame. Har skrivit 81 böcker , i somras kom ”Narrspegel”, den 26:e deckaren om kommissarie Sten Wall.

Xxx xxx xxx xxx xxxxxxx. Xxx xxx xxx xxx xxxxx xxx xxxxx xxxxxxxxxxxx. Xxx xxx xxx xxx xxxxxxx. Xxx xxx xxxxxxxxx xxx xxxxxxx.

Impuls 3-2020  |  5

detta den roligaste tv-produktion som jag deltagit i. Han berömmer programledaren Kattis A hlström, som inte bara ledde programmet. – Utöver det, gjorde hon flera program som finns på Utbildningsradions webb. Enkla, förklarande inslag om hur det går till. Björn Hellberg menar att han lärde sig mycket av det. MEN DET ÄR inte bara det att tekniken är ny och kan verka skrämmande, den leder till att sociala mönster förändras. Även det kan vara en tröskel för många att ta sig över. Möjligheten att kommunicera med vänner på sociala medier, till exempel i kollektiv trafiken kan göra att den spontana kom munikationen med andra resenärer står tillbaka. – Jag väntade på tunnelbanan i Stockholm för något år sedan och det var så där en fjor ton minuter till nästa tåg skulle gå. Då roade jag mig med att gå längs med perrongen och räkna hur många som höll på med sina mobiler. – Det var sextio personer i följd innan jag mötte en som inte gjorde det. Det är nästan som om vi har blivit slavar under lasten, säger Björn Hellberg. Han berättar om att han iakttagit familjer som varit ute på stan tillsammans, men hellre ägnat sig åt sina mobiltelefoner än att prata med varandra. – Jag går in på ett konditori och där sitter tre generationer tillsammans, fem, sex personer. Och de tittar alla ned i sina telefo ner hellre än på varandra. – Allt är inte svart eller vitt naturligtvis, lägger Björn Hellberg till. – Jag tycker man ska använda dem som ett hjälpmedel, ett mycket värdefullt hjälp medel, men inte överdriva det, som det har blivit på många håll nu. DÄREMOT KAN ”HJÄLPMEDLET” vara värde fullt för att bryta isoleringen som många, framför allt äldre, drabbats extra hårt av, på grund av covid-19 och behovet av att iaktta social distansering. – Där har du ett exempel som är mycket bestickande, säger Björn. För många äldre som har haft barn och barnbarn på långt avstånd har det blivit än svårare att hålla kontakten. Särskilt som maren med semestertider hade nog många

6  |  Impuls 3-2020

Björn Hellberg utkom i somras med den 26:e deckaren om kommissarie Sten Wall – ”Narrspegel”. Författarskapet har blivit en allt mer social sysselsättning med boksigneringar och bok mässor, men corona påverkar naturligtvis.

oppats skulle bli en möjlighet att träffas, h men i år har det kanske inte kunnat bli av. Även om det är en klen ersättning för ett verkligt möte är kanske möjligheten att videosamtala mer levande och närvarande än att enbart prata via telefon? Dessa möjligheter ser Björn Hellberg positivt på. Så länge kunskapen finns, så att det går att lösa praktiskt, är det bra att kunna hålla kontakten så levande som möjligt, menar han. Det är den mer operson liga k ontakten som han värjer sig emot. – Du får aldrig riktigt fram de nyanser som finns i det mänskliga mötet, till exempel via sms. Du går miste om rösten, tonfallet. – Men jag förstår att det är ett komple ment som många inte skulle klara sig utan idag. Björn Hellberg menade att programmet var mycket uppskattat. Han hoppas att det kan leda till en fortsättning i någon form. Behovet finns uppenbarligen, menar han. – Det har gett ringar på vattnet. Än idag

får jag höra nästan dagligen från människor som tycker att det lärt dem något. Annars pratar Björn mest tennis med människor han möter. – Och där har jag ju varit med hur länge som helst. Jag tror jag började 1958, som liten grabb, och har sen besökt Wimbledon varje år. Så det är klart att jag ofta får prata tennis när jag möter människor på gatan. – Men det har inte blivit så uppmärk sammat som detta program ändå, så det har tydligen fyllt ett behov hos många människor, konstaterar Björn. PERSONLIGEN HAR HAN också påverkats av coronapandemin på flera sätt. Författare kan vara ett yrke som förutsätter isolering för att kunna skriva, men ofta innebär det också framträdanden och föredrag. Särskilt i samband med lanseringen av en ny bok, som deckaren ”Narrspegel” som Björn gav ut i början av sommaren. I år var situationen annorlunda. – För första gången någonsin hade jag möjlighet att påbörja nästa års bok, innan den här var utgiven. Och jag har kommit en väldigt bra bit in i den faktiskt. – Det har aldrig hänt förut, berättar han. Men i och med det här virusutbrottet så har jag blivit påverkad som alla andra. Jag har tvingats säga nej till väldigt många jobb. – I äldre tider med författare som Wilhelm Moberg och Selma Lagerlöf, när de hade skrivit boken så var jobbet gjort så att säga. Numera är det ju nästan lika mycket jobb efteråt, med signeringar och bokmässor. Och därigenom har författarskapet också blivit en mer social sysselsättning. EN POSITIV FÖLJD av tekniken är att många kanske har kunnat sitta hemma och jobba, istället för att ta större risker i kollektivtra fiken eller på arbetsplatser. Själv skriver Björn bara på sina böcker medan han är hemma i Laholm, men som journalist har han ofta rest på reportage resor för att följa tennismatcher i olika länder. – Förr i tiden ringde man in sina repor tage från alla håll i världen. Och då var det mottagare som skrev ned referaten. – Nu sa de till mig på Seniorsurfarna att då kan du ta med dig en laptop och jobba var du än är. Men det vill jag faktiskt inte.

”Visst är det mycket som är svårt, men det går att lära sig, bara man har lite tålamod och inte är rädd för utmaningar.” – Det är klart, är det en enstaka artikel kan jag väl klara det. Men ska jag skriva vill jag helst göra det hemma, där jag är trygg. UPPGIFTERNA SOM DELTAGARNA fick i Seniorsurfarna har ändå öppnat Björn Hellbergs ögon för hur mycket som går att göra, inte bara via dator utan också via mobiltelefon. – Jag trodde inte att det fanns så många funktioner som man kunde använda tele fonen till. Jag hade en mobil som jag bara hade till in- och utgående samtal. Jag ville inte ha mer. – Det här med att betala räkningar och sköta bankärenden, det var nog det som var svårast. När det gällde Swish, så var det bland det lättaste. Det var inga problem alls. Men just det här med att logga in och betala räkningar och sånt var precis så komplicerat som jag trodde det skulle vara. De här svårigheterna kan skapa ett ”digitalt utanförskap”, när banker och myndigheter gärna vill att medborgarna ska sköta sina ärenden digitalt. Och detta är Björn kritisk till. – Jag förstår att de gärna vill underlätta processen för sin egen del. Det har jag full förståelse för. Men det är inte så lätt att lära gamla hundar sitta, för att ta till en ytterst sliten klyscha. – En del äldre är pigga och mottagliga, men andra har jobbat på sitt sätt under lång tid, i decennier. Att då ställa om är inte alltid lätt.

Björn Hellberg hade inte skickatett enda sms i hela sitt liv, innan han deltog i S eniorsurfarna.

DET GÄLLER ATT hjälpa till och ge rätt förutsättningar, så att så många som möjligt lär sig utnyttja möjligheterna som ny teknik ger, menar Björn Hellberg. – Visst är det mycket som är svårt, men det går att lära sig, bara man har lite tåla mod och inte är rädd för utmaningar. •

Impuls 3-2020  |  7

DIGITALA VERKTYG ERSÄTTER INTE FYSISKT MÖTE Foto: Johan Wingborg

Människor som lever ensamma har kortare livslängd. Vi är sociala v arelser som behöver kontakt med andra och ensamhet och isolering bryter ned. Därför har många varningar rests om hur den sociala distanseringen och isoleringen på grund av covid-19 drabbar äldre. TEXT: Ulf Schyldt

– Om du inte får stimulans påverkar det hjärnan på olika sätt, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och forskare om äldres mentala hälsa. Han förestår bland annat AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som a rbetar med frågor om människors möjlighet till ett gott åldrande. – Du kan se ökad risk för depression, att tappa lust till livet, fortsätter han. – När det gäller människor som bor på äldreboenden kan de ofta ha en demenssjukdom. Då är det speciellt viktigt att få stimulans till hjärnan. Om stimulansen uteblir, kan personen bli mycket sämre än hen skulle behöva vara. Så isoleringen kan påverka dina emotioner. Men den kan också påverka dina intellektuella funktioner om du inte får hålla igång dem. INGMAR MENAR OCKSÅ att det inte bara handlar om att berövas stimulans. Känslan av stigmatisering, att pekas ut, kan vara ett problem i sig. – Jag har ofta pratat om att ”70 är det nya 50”. Det handlar ju om att äldre är mentalt och fysiskt mycket piggare idag än de var för 30, 40 år sedan. Människor i 70-75-årsåldern har mycket större självförtroende idag. De vill mer och de gör mer saker, de är aktiva och tar för sig på ett annat sätt än förr. – Sen, plötsligt över en natt, dras alla

8  |  Impuls 3-2020

70-åringar över en kam. Många säger att de nu upplever sig äldre. Och att uppleva sig äldre kan vara farligt. – På lång sikt kan de här åtgärderna ha negativa effekter och jag är själv väldigt k ritisk till att ha sådana generella regler för alla ”sjuttiplussare”, menar han. – Tittar du på de data som vi har är den stora majoriteten av alla som avlidit i covid-19 personer som bor på äldreboenden eller som har hemtjänst. Det är de allra sköraste som ofta har demenssjukdomar eller andra allvarliga sjukdomar, säger Ingmar och fortsätter: – Den gruppen står för 75 procent av all dödlighet bland äldre och motsvarar ungefär 250 000 personer i Sverige idag. Resten, 1,3 miljoner sjuttiplussare, står för tolv procent av alla döda. Och åldersgruppen 50-69 år står för ungefär tio procent. DET BLIR VÄLDIGT skevt att se alla över 70 år som lika utsatta, menar Ingmar Skoog. – I början visste vi inte så mycket. Allting hände snabbt och då är man tvungen att ta många hårda beslut. Men man måste också

Ingmar Skoog och AgeCap Ingmar Skoog är centrumföreståndare för AgeCap vid Göteborgs universitet, professor i psykatri och f orskar om äldres mentala hälsa. AgeCap är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa och driver multidiciplinär forskning för ett gott och värdefullt åldrande. Utgångspunkten är att öka äldre personers kapabilitet och därmed livskvalitet och delaktighet i samhället.

KAN DÅ SOCIALA medier, möjligheten att hålla kontakt med anhöriga via till exempel ett videosamtal, påverka situationen till det bättre? Går det att jämföra den stimulansen med ett besök i verkliga livet? – Ja, det är bättre än ingenting. Hade vi inte haft de digitala medierna hade ensamheten varit ännu större. Men om du tänker på att många på ett äldreboende kanske har en demenssjukdom, är det inte säkert att de kan tillgodogöra sig digitala medier, svarar Ingemar. – Det är mycket mer tröttande att prata med människor via digitala medier. Det är mycket bättre än att inte ha någon kontakt alls, men i det långa loppet kan det inte ersätta de riktiga mötena. Du kan till exempel inte läsa av människor på samma sätt i Zoom. I en vanlig miljö, om ni är några stycken, läser du av dem hela tiden. – Den extra informationen som vi får den vägen bidrar till att göra ett verkligt möte till en rikare upplevelse, något som är mer stimulerande för hjärnan. Frånvaron av detta gör möten via digitala medier mer koncentrerade och därför blir vi tröttare av det, avslutar Ingmar Skoog. •

SÅ ARBETAR SPF FÖR ATT BRYTA ÄLDRES ISOLERING I PANDEMIN

Foto: Margareta B Sandeback

vara väldigt noga med att kunna ompröva de besluten. Han menar att det borde behövas mer för att utfärda speciella regler för en hel åldersgrupp. När risken inte är större än den visat sig vara, finns det istället en risk för att de olika åtgärderna blir farligare. – Ju längre vi har de här specialreglerna för äldre, desto större risk att de negativa effekterna överväger, säger Ingmar. – Det gäller ännu mer besöksförbudet. Personer på äldreboenden har redan färre aktiviteter nu. Och sen ska de bara få träffa sina anhöriga en halvtimme, utomhus och bakom en skiva av plexiglas. Inskränkningarna kan vara svåra för personer med en begynnande demens sjukdom. De saknar sina anhöriga och förstår inte varför de inte får träffas. De äldre borde också få ha större in flytande över besluten som gäller dem själva, menar Ingmar. – Den svenska modellen har varit att vi ger medborgarna eget ansvar. Förutom de som är över 70 år, då det har bedömts att de inte klarar av att ta eget ansvar. Det tycker jag är väldigt förolämpande, säger han.

Eva Eriksson är förbundsordförande för SPF Seniorerna. Hon ser att ofrivillig ensamhet är ett problem, i alla åldrar, särskilt för de allra äldsta. – Upp till en miljon människor förmodas vara ofrivilligt ensamma i Sverige. Med en åldrande befolkning kommer allt fler därför att känna sig ensamma mot sin vilja. Ensamhet är en större riskfaktor för hälsan än rökning och stillasittande. Därför behöver vi alla motverka o frivillig ensamhet, säger Eva Eriksson.

Eva Eriksson och SPF Seniorerna

Hur arbetar SPF Seniorerna för att bryta

Eva Eriksson är ordförande

pandemins isolering?

för SPF Seniorerna.

– Vi har bland annat startat en ny Facebookgrupp ”Digital gemenskap med SPF

Hon är också ordförande för

Seniorerna”, som erbjuder en möjlighet till

Högskolan Väst och Stads-

gemenskap och kontakt med andra senio-

missionen i Göteborg.

rer. Man kan be om råd om hur man håller kontakten med vänner och familj, diskutera aktuella frågor, tipsa varandra om bra appar eller smarta onlinetjänster. – Våra föreningar har också anordnat telefonkedjor för att hålla kontakt med

Eva Eriksson har en bakgrund som riksdags ledamot och regionråd för L iberalerna. Hon har också varit landshövding i

medlemmarna, höra hur de mår och klarar

Värmland.

sig genom pandemin. Medlemmar med

SPF Seniorerna är en

digital kunskap har ställt upp och hjälpt

partipolitiskt och religiöst

andra, utan dator eller padda, med nät handel av livsmedel. Föreningarna har också arrangerat aktiviteter utomhus, under säkra förhållanden.

obunden medlems organisation för alla som har rätt till pension i Sverige, oavsett ålder.

Har ni utbildning för medlemmarna om

Organisationen har cirka

digital teknik och vilken nytta de kan ha

260 000 medlemmar i 27

av det?

distrikt och nästan 800

– SV har ställt om och stöttar distrikt och

föreningar runt om i landet.

föreningar med digital teknik och tipsar om w ebbinarier som erbjuder såväl kulturella e venemang som utbildningar för våra medlemmar. Det finns stor nytta i att kunna umgås, utbilda sig och genomföra aktiviteter d igitalt när våren var som den var. Det underlättar gemenskapen i föreningar och kan bidra till att minska känslan av isolering, men också hitta nya intressen, säger Eva. – För att minska den digitala klyftan är SV och SPF Seniorerna engagerade i tv- programmet ”Seniorsurfarna”. •

Impuls 3-2020  |  9

Lokal kraft

INBLICK

Dags att minnas sitt 60-tal På Österlen ska intressanta minnen

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

och berättelser från 1960-talet samlas in bland dem som var unga då. Detta i ett projekt för att bryta isoleringen och motverka ensamhet

GARN OCH GODIS I ISOLERING

bland äldre. Det var på 60-talet som man lyssnade på Tommy Steele eller Elvis Presley, det var då mordet på John F K ennedy och den första månlandningen skedde och p-pillret gjorde entré.

Foto: Ingrid Ahnelöv/Maskor och stygn

– Vi tror att det finns massor av spännande historier som många vill dela med sig av, säger Maria Karlsson, verksamhetsutvecklare SV Skåneland. Vid en motormässa i Foto: SV Annie Petersson, SV i Lysekil, började packa garn, mönster, handarbetstidningar och godis till sina damer i karantän. Nu har man fått pengar till 600 paket för att bryta äldres ensamhet och isolering.

NÄR CORONAPANDEMIN BRÖT ut i våras försvann alla Annie Peterssons grupper som haft studiecirklar på SV, då de flesta deltagarna var över 70 år. – Det blev väldigt tomt, säger A nnie, som är verksamhetsutvecklare i Lysekil. Men hon lät sig inte nedslås. Istället packade hon paket med garn, mönster, handarbetstidningar och lite godis till sina damer i karantän och körde själv ut paketen. Det hela blev så uppskattat att A nnie och hennes kolleger började jobba vidare med idén och sökte pengar på olika håll. Och plötsligt fick man 417 000 kronor från Social styrelsen för att bryta äldres ensam het och isolering.

10  |  Impuls 3-2020

NU SKA DET bli fyra olika varianter av paket: Garn- och mönster paket, bygga fågelholkpaket, bygga insektshotellpaket och ett så f rö-paket. Sedan är tanken att mottagaren får ett paket samt kontaktuppgifter till två andra med samma sorts paket. Då kan de ha en studiecirkel ihop på distans genom att ringa eller skriva meddelanden till var andra. Daglig verksamhet kommer att hjälpa till att packa paketen. – VI KOMMER att göra cirka 600 paket, säger Annie Petersson. Jag hoppas att vårt projekt ger många som sitter isolerade en lång stunds glädje. •

Simrishamn i maj började vi berätta om projektet och fick genast många intresserade som skrev upp sig. Nu funderar man som bäst på hur det som från början var tänkt att bli möten och studiecirklar, nu i stället kan göras coronasäkert. Finansieringen är redan klar då avdelningen har sökt och fått pengar från Socialstyrelsen.

KULTURPRIS SV Blekinge har fått Blekinge läns tidnings kulturpris 2020. Detta för att avdelningen så snabbt ställde om och hittade digitala lösningar för att fortsatt kunna nå ut till alla grupper i samhället. – Det är väldigt roligt att just vi får detta kulturpris, vi som själva brukar dela ut ett kulturpris, säger Elaine Lindeborg, avdelningschef SV Blekinge. Priset, som är på 15 000 kronor, kommer att gå till att ytterligare förbättra avdelningens u trustning för digitala sändningar.

Marimekko

DET FINSKA TYG UNDRET LOCKAR När SV Stockholm gjorde en digital föreläsning om Marimekko och det finska tygundret vällde anmälningarna in och avdelningen blev tvungen att fördubbla föreläsningen. 100 personer fick chansen varje gång och nu funderar man på att upprepa succén även i höst. Föreläsningen inleddes på Zoom, varefter åhörarna slussades vidare till ett inspelat samtal på Youtube mellan Maria Jernkvist, som samlar på textilier från 50-, 60-och 70-talen, och Eli Åhman Owetz, verksamhetsutvecklare SV Stockholm. Maria berättar om historien bakom Marimekko, om dess formgivare och visade även prov på tidiga Marimekkotryck och mönster. Åhörarna fick också lära sig mer om andra mer eller mindre kända finska designers som Marjatta Metsovaara och Lena Rewells. Därefter återsamlades man på Zoom där deltagarna kunde ställa frågor direkt till Maria Jernkvist via chatten. Elin Lönn, verksamhetsutvecklare på SV Stockholm, konstaterar att en digital föreläsning som denna möjliggör för fler att kunna delta, exempelvis de som har långa resvägar eller svårigheter med barnpassning. – Det måste vi ha i åtanke även framöver, säger hon. • Foto: SV Maria Jernkvist samlar på textilier från 50-, 60-och 70-talen.

Digilär är en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt! Läs mer på digilar.se | nok.se |

Impuls 3-2020     11

PODDTIPSET

Kompetensutveckling

TIPS & TRIX Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg. Folkbildningens fantastiska framtid

FLEXIBLA METODER FÖR DIG SOM ÄR FOLKBILDARE

bildningens fantastiska framtid” där Albin Balthasar och en kunnig gäst samtalar om folkbildning och reder ut begreppet. Podden ges ut av Myllret.se och

erfarenheter, tips och material. Du kan använda Flexikon som en uppslagsbok eller systematiskt arbeta dig igenom ett valt kapitel.

finns där podcasts finns.

BOKTIPSET

MISSA INTE ATT surfa in på flexikon.folkbildning. net. S ajten vill vara en utgångspunkt för folkbildare som vill lära sig mer om flexibla metoder och digitalt lärande. Flexikon vill inspirera p edagoger och ledare till utveckling av lektioner, k urser och cirklar – och av den egna professionen. Den drivs av Folkbildningsrådet och Folkbildningsnätet. Här samlas pedagogiska

Lyssna gärna på podcasten ”Folk-

HÄR FINNS MÅNGA tips, i allt från kursplanering och pedagogiska dokument till introduktion i samarbete på nätet och kurser i wordpress för lärande. •

”Antologi för en flerspråkig scenkonst” (Haglund, Styrke & Wiklund 2020) är en vidareutveckling av projektet ”Koreografin – interaktivitet, språk och integration” som drivs av danskompaniet Johanssons pelargoner och dans.

Foto: Tomas Gunnarsson

DANS PÅ FLERA SPRÅK

Läsvärt inför amerikanska presidentvalet I höst släpper Frida Stranne, forskare och USA-expert, tillsammans med Sanna Torén Björling, journalist och

Föreställningen översattes till tio olika språk, med

USA-korrespondent, ”Supermakten

syfte att ge fler barn och unga möjligheten att

– Vad varje svensk behöver veta

delta och mötas över språkgränser. Projektet har

om USA” (Mondial förlag) som på

nu utvidgats ytterligare och under 2020 kommer

ett humoristiskt och lekfullt sätt

koreografin att finnas tillgänglig på arabiska, dari, engelska, finska, isländska, meänkie-

tränger in i den amerikanska livs

li, nordsamiska, pashto, persiska, ryska, somaliska, sorani, svenska och turkiska.

stilen och förklarar hur landet blev

”Föreställningen går att uppleva på olika språk simultant, vilket möjliggör ett jämlikt

supermakternas supermakt och var-

möte mellan alla deltagare”, beskrivs på www.koreografin.se.

för amerikanarna älskar sin nation.

12  |  Impuls 3-2020

Cirkelledarintervjun

”DET GÄLLER ATT HELA TIDEN VÄCKA HJÄRNAN” Det hela började med en arbetsprak tik på Studieförbundet Vuxenskolan i Bollnäs och ett stort intresse för neuro psykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det ena ledde till det andra och i dag är Malin Lucchesi en av tre medar betare i Projekt Mindset som drivs av SV med medel från Allmänna arvsfonden. Men projektet är från början hennes egen ”baby”. TEXT: Lena Hallerby FOTO: Privat

– Tyvärr får inte personer med NPF- diagnoser (till exempel adhd, autism, utmattningssyndrom, dyslexi redaktionens anmärkning) samma bemötande av samhället som de som är berättigade till LSS. E xempelvis har personer med utvecklingsstörning ett skyddsnät som inte försvinner när de fyller 18 år, men något sådant finns inte för dem med NPF, berättar Malin Lucchesi. HON HAR SJÄLV personer i sin omgivning med NPF-diagnos och vet vad som krävs. Därför började hon under sin arbetspraktik på SV förra året att tillsammans med sin mamma Camilla Lucchesi, verksamhets ledare på SV Gävleborg, skissa på ett Arvfondsprojekt med inriktning på just detta. Och till deras egen stora förvåning gick projektet igenom direkt. Projekt Mindset kunde sedan starta nästan omgående då Malin lagt ner mycket tid på förarbetet. – Det blev väldigt lyckat. Jag sålde in p rojektet som om det redan fanns, så när vi fick vår ansökan beviljad ramlade deltagarna i studiecirkeln in av sig själva, säger Malin Lucchesi. Nu bedrivs Projekt Mindset som en studiecirkel tre dagar i veckan med de 14 deltagarna som är alltifrån dryga 20 till

14  |  Impuls 3-2020

närmare 70 år. Det handlar om såväl fysisk träning som föreläsningar med starkt fokus på hjärnan och FN-konventionen om mänskliga rättigheter. – Under våren har vi haft både fysiska och digitala möten. Vi har till exempel infört ”digifys” för dem som inte har velat träffas fysiskt och en hel del föreläsningar via nätet. Det är viktigt för den här gruppen att vi inte ställer in. MALIN TYCKER ATT det har flutit på bra, men understryker att hon som cirkelledare självfallet måste vara på tårna hela tiden. De digitala mötena kräver ständiga pauser med olika former av spel och lekar för att hon inte ska tappa deltagarna. – Det gäller att hela tiden väcka hjärnan. Hon berättar också att hon som cirkelledare hela tiden försöker tillföra gruppen positiv energi. – Jag hoppar oftast in i rummet och är jätteglad. Det smittar av sig. Men det gäller också att vara snabb så att man snabbt kan ställa om och individdesigna innehållet till de olika deltagarna och deras olika behov. Malin Lucchesi har en bakgrund inom kultursektorn som hon har stor nytta av i sitt arbete som cirkelledare. Hon är utbildad kulturkommunikatör och har bland annat varit ordförande i Dansoteket. Själv beskriver hon sig annars som en helt vanlig 30-årig tjej som bor med sin katt Vesta i Kilafors, där fritiden ägnas åt allt från träning och fiske till måleri och täljning. HELA TANKEN MED Projekt Mindset är att deltagarna ska komma tillbaka till sam hället. Därför gläds Malin extra mycket åt att en av hennes deltagare redan nu har lyckats att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. – Det gjorde mig jätteglad! •

Projekt Mindset Projekt Mindset syftar till att hjälpa personer att ta sig från utanförskap till innanförskap och samhörighet. Målgruppen är personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kombination med psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Genom regelbundna samtal och fysiska aktiviteter tränas förmågan att lära sig nya beteendemönster som ska ta deltagarna ut ur invand social isolering och utanförskap och öka förmågan till egenmakt. Projektet startade i juni 2019 och avslutas i juni 2022.

”Jag hoppar oftast in i rummet och är jätteglad. Det smittar av sig. Men det gäller också att vara snabb så att man snabbt kan ställa om och individdesigna innehållet till de olika deltagarna och deras olika behov.”

Överst: Malin och hennes mamma Camilla Lucchesi samt Mindset-deltagarna Ingeborg och Klara vid Långnäs utegym. Malin Lucchesi (ovan) är initiativtagare till Projekt Mindset, som försöker hjälpa personer att ta sig från utan förskap till samhörighet. Ovan höger: Malin, Camilla och Malin Westberg, den tredje som är med och jobbar i Projekt Mindset. Höger: Deltagarna Klara och Ingeborg.

Impuls 3-2020  |  15

Folkbildning

FRIA TANKARS HEM I dagarna är det 100 år sedan en studiecirkel i Slöinge i Halland blev startskottet för den rörelse som senare lade grunden för Studieförbundet Vuxenskolan – ett jubileum värt att uppmärksamma. TEXT: Anders Johnson ILLUSTRATION: Måd Olsson-Wannefors

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN B ILDADES 1967 genom en sammanslagning av Svenska Landsbygdens Studieförbund (SLS), grundat 1930, och Liberala Studieförbundet (LiS), grundat 1948. SLS räknar sina rötter till en studiecirkel som startade iH alland den 24 september 1920 – ett 100-årsjubileum värt att fira! Under 1910-talet inleddes ett omfattande organisationsbygge för att möta de ut maningar som jordbruket och landsbygden stod inför. Bondeförbundet grundades 1913 och Jordbrukarnas riksförbund bildades 1915. De slogs samman till Bondeförbundet

16  |  Impuls 3-2020

1921. Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU; i dag CUF) bildades som ett ungdomsförbund till Jordbrukarnas riksförbund 1919 och blev efter parti sammanslagningen 1921 Bonde förbundets ungdomsrörelse. INOM SLU BESLUTADE man på centralt håll 1919 att utreda förutsättningarna för att starta ett folkbildningsarbete inom förbundet med studiecirklar och studiebibliotek. Men det blev ett lokalt initiativ på gården

Impuls 3-2020  |  17

”Ja, Fria tankars hem hittade jag på. Och det var ett bra namn. Diskussionerna blev heta. Bort med dogmerna. Medlemmarna skulle frigöras. Att tänka själv och att tänka fritt var vårt mål. Själv var jag kulturradikal.”

åsabol nordost om Slöinge i Halland som G av tradition räknas som starten för den utveckling som ledde fram till bildandet av Svenska landsbygdens studieförbund. På Gåsabol bodde bröderna Eric och Rudolf Carlsson. Eric hade bildat Hallands första SLU-avdelning i Slöinge i februari 1919. Bröderna ville sätta igång någon form av lokal studie- och diskussionsverksamhet eftersom bygdens ungdomar inte hade något forum för fritt meningsutbyte. När Eric Carlsson kort därefter reste till en lantbruksutbildning i Glimåkra i Skåne kom han med i en studiecirkel inom IOGT. Nu hade han funnit det han sökte. I SEPTEMBER 1920 var Eric Carlsson åter på Gåsabol och den 24 september kallade han samman några av sina kamrater i SLUavdelningen för att starta en studiecirkel. Den fick namnet ”Fria tankars hem” – ett av de vackraste namnen som har funnits på en svensk studiecirkel. Namnet har levt vidare, både inom Centerrörelsen och i Studieförbundet Vuxenskolan. Rudolf Carlsson beskrev i ”Folklig kamp, tro och bildning i Halland” (1971) cirkelarbetet så här: ”Vi läste svenska språket, bokföring och deklaration. Men till varje sammankomst valdes också en diskussionsledare. Ja, Fria tankars hem hittade jag på. Och det var ett bra namn. Diskussionerna blev heta. Bort med dogmerna. Medlemmarna skulle frigöras. Att tänka själv och att tänka fritt var vårt mål. Själv var jag kulturradikal.

18  |  Impuls 3-2020

Vi var ju från en mycket schartauansk bygd. När cirkeln hade hållit på en tid fick prästen veta det här med debatterna. Då föll vi i onåd men de flesta i bygden stod bakom oss.” En gång höll folkskolläraren ett föredrag om Darwins utvecklingslära i cirkeln. När prästen besökte skolan dagen därpå var han så arg att han slog sönder ett bänklock. NÅGOT EGENTLIGT STUDIEMATERIAL fanns inte, så deltagarna fick själva sätta samman studieplaner. En läsecirkel bedrevs kring boken ”Åtta kvällar – en bok för bönder och jordfolk och några strån på världs förbättringens stora stack” av Karl Larsson i By från 1912. Larsson var en liberal bonde, nykterhetsman och författare från Avestatrakten. Deltagarna i studiecirkeln träffades hemma hos varandra. De flesta var män, men även en del kvinnor deltog. Erics och Rudolfs äldre bror Oskar Carlsson ansåg att onsdagar var lämplig för studiecirkelträffarna. Söndagar borde undvikas för att inte onödigtvis provocera kyrkoherden och på onsdagarna brukade man ändå raka sig. Medlemmarna gav 25 öre var per kvartal för bokinköp. När bokförrådet hade blivit så stort att det inte rymdes i den låda som kördes runt på cykel placerades det i IOGTlokalen i Slöinge. År 1952 skänktes böckerna till Årstads kommunbibliotek. Studiecirkeln Fria tankars hem fortsatte under Rudolf Carlssons ledning. Han skulle

sedan ta över familjegården där, medan hans äldre bror Eric läste till agronom och då bytte efternamn till Ellerud. Fria tankars hem levde vidare i Slöinge med några av de ursprungliga deltagarna aktiva ända in på 1980-talet. Under 1920-talet fortgick diskussionerna inom SLU om att få till stånd en centralt organiserad studieverksamhet. Rudolf Carlsson var i hög grad aktiv i dessa diskussioner. En del cirklar kom i gång runt om i landet men någon riktig fart på verksamheten blev det inte. År 1929 utsågs Eric Ellerud till förbundsstudieledare. Inom SLU stod det alltmer klart att en samverkan med andra studieförbund var svår att få till stånd. Därför skulle det fordras ett fristående studieförbund av tillräcklig storlek för att komma i åtnjutande av statsbidrag. SLU:s förbundsmöte i juni 1929 beslutade att initiera tillkomsten av ett nytt studieförbund. DEN 11 JUNI 1930 konstituerades Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) vid ett stormigt möte på Stadshotellet i Falköping. Där deltog 18 regionala ombud från SLU:s studieverksamhet. En del ombud motsatte sig bildandet av ett nytt studieförbund. Ett skäl var att SLU på flera håll lyckats inleda samarbete med nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO och därigenom fått statsbidrag till sina cirklar. Men nio röster mot sex beslutades dock att bilda ett studieförbund. Författaren Märta Leijon hade skrivit de förslag till stadgar och program som

antogs utan större justeringar. I det antagna programmet stod bland annat följande: ”Svenska Landsbygdens Studieförbund är en sammanslutning, som avser: att samla landsbygdens folk, särskilt dess ungdom, för att på politiskt neutral grund bedriva en kraftig ideell och kulturell upplysningsverksamhet, speciellt avpassad för landsbygdsbefolkningens behov, genom bildandet av studiecirklar och bibliotek, anordnande av föreläsningar och kurser i allmänbildande och fackliga ämnen; att efter teoretiska studier i sådana ämnen, som jordbrukslära, trädgårds- och skogsskötsel m.fl. anordna praktiska försök och exkursioner; att genom propaganda och andra lämpliga åtgärder stödja landsbygdens undervisningsväsen såsom folk- och fort sättningsskolor, lantmanna- och folkhögskolor, lanthushålls- och husmodersskolor m.fl., samt även i övrigt verka för ökad förståelse och gott samarbete mellan landsbygdens folk och dess skolor.” DAGEN DÄRPÅ BESLUTADE SLU vid en extra förbundsstämma att förbundet skulle kollektivansluta sina medlemmar till SLS, vilket genomfördes 1931. Inledningsvis fungerade Eric Ellerud både som förbundsordförande och riks studieledare (även titeln förbundsstudieledare förekommer i källmaterialet). Som riksstudieledare blev han kvar i 25 år. •

Anders Johnson Anders Johnson är skriftställare. Han skriver böcker och håller föredrag i samhälls- och näringslivsfrågor, ofta i ett historiskt perspektiv. Han är även författare till ”… som en brinnande cirkel av ljus” som utgavs i s amband med att Studieförbundet Vuxen skolan firade 50 år 2017.

Impuls 3-2020  |  19

HÄR LEVER IDÉN OM FRIA TANKARS HEM Bondgården i utkanten av Slöinge i Halland har ändrats mycket sedan den blev starten av en folkbildningrörelse. Rune Carlsson har tagit över gården från sin far Rudolf – det här var Fria tankars hem. TEXT & FOTO: Simona Mohamsson ILLUSTRATION: Måd Olsson-Wannefors

Längst upp vid den snäva grusvägen ligger ett gult hus med vita knutar, gräset är välklippt och omgivningen stillsam. Bondgården i utkanten av Slöinge i Halland har ändrats mycket sen den blev starten av en folkbildningrörelse, revolutionen inom jordbruksektorn sedan mitten av 1800-talet har satt sina spår. När Rune Carlsson, son till Rudolf Carlsson tog över gården hade han som mål att bygga om den och starta en familj. Han lyckades med båda. – Klockan tolv var det middag och då lyssnade vi till klockspelet och dagens dikt. Jag håller på alla gamla tider, precis som min far Rudolf, berättar Rune samtidigt som han häller upp kaffet. – På fars ungdomstid var de kraftigt förtryckta så ja, rebeller var dom väl, säger Rune samtidigt som han viker upp ett tidningsurklipp om den första studiecirkeln i det som kom att bli Fria tankars hem.

20  |  Impuls 3-2020

Studiecirkeln startades av bröderna Eric och Rudolf Carlsson 24 september 1920 i Gåsabol. De var trötta på att byns ungdomar inte fick arrangera egna möten för att diskutera frågor som de själva engagerades av, då det i praktiken var kyrkan som hade sista ordet. Men det skulle inte hindra bröderna, som startade studiecirkeln Fria tankars hem, helt fri från styrning ovanifrån. – BLAND ANNAT studerades mötesteknik, matematik, svenska språket, historia, lantbruksbokföring. De läste också skön litteratur. säger Rune och fortsätter: – Behovet av god litteratur blev tidigt ett önskemål för studiecirkeln, men då inga anslag från det allmänna gick att få beslutades att ta en avgift på 25 öre per kvartal. När medlen räckte köptes böcker som förvarades i en trälåda. Trälådan fraktades sedan runt på cykeln till varje sammankomst och gav medlemmarna möjlighet att byta böcker. FRÅN DEN FÖRSTA studiecirkeln i Gåsabol med ett 20-tal ungdomar har Studieförbundet Vuxenskolan idag verksamhet i landets alla kommuner och når varje år cirka 1 miljon människor med folkbildande aktiviteter.

Slöinge Slöinge är en tätort i Falkenbergs kommun och kyrkbyn i Slöinge socken i Hallands län. 2019 bodde här drygt 1 000 personer. Namnets ursprung är osäkert, möjligen k ommer det av ett släktnamn ”Slödhinger”. Det första skolhuset i Slöinge uppfördes 1861. Slöinge fick 1886 en egen järnvägsstation, vilken länge hade stor betydelse för gods- och person transport.

Unga kvinnor med barn är den gruppen som studieförbunden har svårast att nå, något man fått kritik för från Folk bildningsrådet. Lina Br ustad, forskare och medarbetare hos SV menar att det är särskilt intressant att se hur starten av Studieförbundet Vuxenskolan kunde ses som ett verktyg för att förändra samhället och utveckla sig själva. – Det finns gott om människor som tycker att samhället borde bli bättre. Men det går en intressant linje mellan de som tror att de själva besitter förmågan att forma samhället och de som inte tror det. Rudolf och Eric som startade Fria tankars hem levde i sitt lokalsamhälle och trodde på sin förmåga. De drevs av tron på sig själva som en del av lösning, säger Lina. HON MENAR ATT människor som Greta Thunberg, personer som är engagerade i Black Lives matter-rörelsen eller ”Rudolf och Eric 2020” numera ofta bedriver sin kamp någon annanstans. – Studieförbunden uppfattas som institutioner med pappersarbete, administration och regler. Vad ska de med oss till? Men Lina menar att studieförbunden kanske inte behöver vara ett verktyg för dessa folkrörelser just nu, utan kan fylla en annan funktion. – Vår ambition bör vara att nå de människor som behöver oss mest, där ska ju vi finnas. Det ska vara lätt för människor att komma till oss oavsett bakgrund. Vi ska vara en plats där alla kan känna att de har möjlighet att skapa sig ett utrymme, oberoende av inre drivkraft, avslutar hon. I SLÖINGE DÄR denna folkbildnings rörelse började för 100 år sedan lever idén om Fria tankars hem kvar. – Det sker ett generationsskifte och då är utmaningen att hitta nya ledare och deltagare samt nya intressanta material till kurserna. Vi som folkbildare når ut och kan engagera människor där de bor. Gemenskapen och glädjen som studie cirklar bidrar till betyder mycket för den lilla människan, säger Eva Eliasson, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Halland. •

Överst: Rune visar foton och t idningsurklipp om den första studie cirkeln i det som kom att bli Fria tankars hem. Ovan: Rune Carls son på trappen till gården som han tog över efter sin far Rudolf. Här startade studiecirkeln Fria tankars hem för 100 år sedan. Höger: Medlemmar i Fria tankars hem 1920, året då cirkeln började.

Impuls 3-2020  |  21

Gemensam styrka

ÖVERBLICK

Smått och gott om förbundets verksamhet på nationell nivå.

FUNKTIONSRÄTT OCH GODA EXEMPEL PÅ NÄTET SV:s lansering av ett öppet intranät inom funktionsrättsområdet har skapat stora möjligheter för både personal, samarbetsorganisationer, cirkelledare och allmänhet att hitta studiematerial. Det har också visat sig vara ett bra sätt att få inspiration och nya idéer till cirklar lokalt. Sedan i våras finns ett publikt intranät för funktionsrättsidan inom SV. Syftet är dels att kunna utveckla verksam heten och göra den bättre, dels att sprida material och goda exempel så att avdelningarna inte behöver uppfinna hjulet gång på gång. Det som hittills har funnits på SV:s interna intranät har endast personal och de med en sv.se-adress kunnat nå. Det har f ungerat mer som en anslagstavla där det som skrivs inte legat kvar någon längre tid. KJELL STJERNHOLM, utvecklingsledare på SV, berättar: – Runt om i SV gör vi otroligt många bra saker men vi har haft problem med att få andra att veta vad vi gör samt att dela med oss av hur vi gör det. Det vi lanserat nu är ett publikt intranät där allt känt material inom funktionsrätts området finns och är sökbart. Det bety der att alla, såväl personal som allmän het, kan ta del av det som finns där. Strax innan coronapandemin bröt ut åkte Kjell Stjernholm runt till de olika

22  |  Impuls 3-2020

Kjell Stjern holm (ovan) berättar om SV:s öppna intranät på funktions rättsområdet.

SV-avdelningarna för att diskutera be hovet av ett publikt intranät samt för att hämta upp de goda exempel som finns ute i landet. – Afasiförbundet är ett av alla goda exempel, de är väldigt duktiga på att anordna möten för personer med egen funktionsnedsättning. För att mark nadsföra deras material gör vi bland annat puffar på sociala medier och på så sätt kommer fler och fler att hitta oss.

l anserades var det svårt att gå ut med nationella broschyrer som berättar om vad SV kan göra inom funktions rättsområdet. Det kan se olika ut på olika platser i Sverige och det som kan göras i till exempel Norrbotten kanske inte är möjligt i Skåne. Med intranätet och de goda exemplen finns nu ändå förutsättningar för att kunna leta fram studiematerial och exempel som går att anpassa efter den egna verksamheten.

– VI VILL ju nå så många som möjligt som finns nära vår organisation och att människor med funktionsnedsättning och cirkelledare ska hitta intressanta studiematerial att presentera för sin lokala SV-förening. Innan det publika intranätet

ELLER SOM KJELL säger: – Det ligger i en folkbildares dna att inte säga nej när det kommer ett initiativ från deltagare som säger att de vill göra något. • Det publika intranätet finner man på: sv.se/funktionsratt

MINNESORD

Plats för samtal – på nätet

KARL-ERIK AXELSSON

Strax innan Almedalsveckan skulle ha ägt rum lanserade Studieförbundet Vuxenskolan projektet ”Plats för samtal”, en digital mötesplats där människor från hela landet och med olika åsikter och perspektiv kan m ötas

Studieförbundet Vuxenskolans tidigare förbundsordförande KarlErik Axelsson, Tibro, har avlidit i en ålder av 89 år.

och ha bildande samtal. Medan den rådande coronapandemin bidragit till att många mötesplatser och samtalsarenor ställts in eller lagts på is, har SV lyckats skapa ett nytt samtalsforum i ”Plats för samtal”. – Vi vet att de här insatserna förutom sitt direkta ändamål skapar en grogrund för ett demokratiskt samtal och en bildningslust. Foto: Ola Hedin

Därför skapar vi plats för samtal i hela landet. När människor delar med sig av kunskap, engagemang och erfarenheter till varandra stärker det banden till och förståelsen för andras förutsättningar. Detta, ett slags medborgarkunskap, är

Johan F yrberg

ett av kitten för att stärka tilliten till varandra och till demokratin, säger Johan F yrberg, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan. Den 24-27 september hålls, för första gången på 35 år, inte bokmässan i fysisk form utan istället har en digital bildningshubb skapats där alla seminarier och samtal kommer att sändas. SV kommer att delta i den digitala bokmässan med ett samtal om lättläst som, även efter bokmässan, kommer att kunna ses på hemsidan. •

Programmet för Bokmässan samt information om hur man kan se sändningarna finns på www.bokmassan.se. Alla SV:s seminarier finns och är

Karl-Erik Axelsson var lantbru kare och centerpolitiker. Han kom att bli en av nyckelpersonerna i utvecklingen av Studieförbundet Vuxenskolan, SV, som bildades 1967 genom en sammanslagning av Svenska Landsbygdens Studie förbund, SLS, och Liberala Studieförbundet, LiS. Karl-Erik var inför bildandet ordförande för SLS i Skaraborg och tog 1967 plats i det nybildade Stu dieförbundet Vuxenskolans första förbundsstyrelse. 1974 valdes han till förbundsordförande, ett upp drag han hade fram till 1985. Av stort värde för det nybildade studieförbundet var Karl-Eriks kunnande och intresse för de organisatoriska och ekonomiska frågorna. Han hade också gedigna och värdefulla kunskaper om grundorganisationernas för väntningar på sitt studieförbund. Som lantbrukare och aktiv i både Centerpartiet och LRF förstod han den ömsesidiga nyttan av sam verkan och hur denna kunde ut formas. Lika självklart var det för Karl-Erik att skapa samma goda förtroende med den tredje grund organisationen Folkpartiet och övriga samarbetsorganisationer. Karl-Erik betonade ofta värdet av ett väl fungerande samarbete med SV:s medlemsorganisationer.

aktivt deltog i bildande av nya lokala f öreningar i båda dessa organisationer. Med sin egen erfarenhet från folkhögskolors betydelse engagerade sig Karl-Erik starkt för att SV tillsammans med LRF skulle starta Sånga-Säby folk högskola, numera Alma folkhög skola. Under sin tid som förbunds ordförande var Karl-Erik också aktiv inom den nationella kultur politiken som ledamot i Statens kulturråd. KARL-ERIK VAR EN folkrörelseleda re som vi minns med stor tacksam het och för vad han medverkat till för nuvarande folkbildningsarbete. För oss som hade förmånen att vara aktiva tillsammans med KarlErik var han en mycket närvarande person som med värme var mån om många personkontakter inom hela Studieförbundet Vuxenskolan. Det gör att den sorg och saknad som vi nu känner är känslor som vi delar med många av Studieför bundet Vuxenskolans funktionärer genom åren.

Ulrika Heie förbundsordförande

Kent Johansson fd förbundsordförande

Allan Sundqvist fd förbundsrektor

sökbara på www.sv.se/projekt/ plats-for-samtal Här ligger också de samtal som sändes under Almedalsveckan.

RELATIONERNA MED FÖRBUNDET Vi Unga och Sveriges Pensio närsförbund var särskilt viktiga. Det resulterade i att SV mycket

Impuls 3-2020  |  23

Samverkan

ÖVERBLICK

Liberal Start klar för nedladdning Nu ligger det nya utbildnings

SV och dess grund-, medlems& samverkande organisationer.

materialet Liberal Start uppe på webben, färdigt att laddas ner. Ett gediget utbildningsmaterial för nya medlemmar i Liberalerna

STARK DRIVKRAFT I VI UNGA

och först ut att testa har var varit Liberalerna i Skåne. Kursen som är uppdelad på fem träffar går igenom partiets ideologi, liberala värderingar Jasmin Jaziri Nouri är ny generalsekreterare för Förbundet Vi Unga.

och det demokratiska styrsättet i Sverige. Den behandlar också lokal och regional politik samt samtal kring hur engagemang kan kanaliseras till kampanj. Materialets utformning är dock anpassningsbart och det finns möjligheter att välja ut enstaka

Foto: Fia Björklund

delar och själv skapa kursen efter de behov och förutsättningar som finns lokalt och regionalt. Christian Gustavsson, kommunikationsstrateg SV Skåne, har varit ansvarig för programutformningen.

Hallå där, Jasmin Jaziri Nouri, ny generalsekreterare för Förbundet Vi Unga. Vem är du? – En 29-årig ung kvinna med en stor kärlek för civilsamhället. Jag är född i Stockholm, delvis uppvuxen i Tunis och har gått i franska skolor i både Sverige och Tunisien. Hemma pratar vi en härlig blandning av svenska, arabiska och franska till följd av den bakgrunden. Jag bor idag, till sammans med make, i Upplands Väsby. Vilken är din drivkraft? – Jag brinner för frågor som rör integration och demokrati men drivs lika mycket av feminism, antirasism och internationell samverkan. – Jag ser folkbildning som en möjlighet att skapa samhörighet och livslångt lärande.

24  |  Impuls 3-2020

Vad ser du fram emot i din nya roll som generalsekreterare? – Att hjälpa styrelsen förverkliga sina visioner och att stödja det fantastiska teamet som finns runtom i landet och som gör ett gediget arbete för att främja barn och ungas idéer, säger Jasmin. Vilka frågor är du som general sekreterare angelägen om att lyfta? – Många av våra aktiva medlemmar är ”changemakers”, de skapar förändring och utveckling och har en otroligt stark drivkraft. Det är något som vi ska fortsätta ta vara på.

– Den som går Liberal Start kommer verkligen att få en bra start på sitt liberala engagemang. De börjar med att grunda sig i liberal ideologi för att sedan landa i sitt eget politiska engagemang och hjärtefrågor med i nspiration till olika sätt att e ngagera sig i partiet, säger han. Kursen kan genomföras antingen digitalt eller fysiskt. Det går även att kombinera de bägge sätten. I handledarmaterialet, som

Har ni något spännande på gång i höst som du vill berätta om? – Förbundet har ett nytt projekt om antirasism som startar i höst så det tycker jag att alla bör hålla utkik efter! •

går att ladda ner på

www. sv.se/liberalerna, finns förslag på frågor, övningar samt länkar till texter, videoklipp och liknande.

VILL FÅ HELA SVERIGE ATT LEVA Britt-Louise Berndtsson, ordförande i SV Kronoberg, har valts till två prestigefyllda nationella uppdrag. Dels som ordinarie ledamot i den nationella styrelsen för Hela Sverige ska leva, dels som en av fyra ledamöter i Bygde gårdarnas riksförbunds landsbygdsråd.

Ny strategi antagen

STÄRKT STÖD FÖR LOKALT FÖRENINGSENGAGEMANG SV höjer ambitionsnivån när det gäller stödet till organisationer och förening ar. Strategin ”Plats för lokalt förenings engagemang” ska visa vägen.

– När valberedningen från Hela Sverige ska leva hörde av sig blev jag uppriktigt överraskad och lockad. Tänk och få vara med att påverka tidigt i processer som rör landsbygden, dess befolkning, villkor och företagande, berättar Britt-Louise Berndtsson och fortsätter: – Vidare hörde Bygdegårdarnas riksförbund av sig och bad mig delta i deras landsbygdsråd – ett av fyra råd som jobbar under deras förbundsstyrelse med egen budget och program. – Nu ser jag fram emot att tränga djupare in i jobbet för att kunna bidra och påverka. Det behövs, avslutar Britt-Louise.

Att samarbeta med och stödja organisationer och föreningar är en viktig del av SV:s arbete och bidrar samtidigt till att ge fler människor möjlighet att utvecklas genom folkbildningsaktiviteter.

Foto: Peter Karlsson/Peka Foto

BANAR SABET, UTVECKLINGSCHEF, gläds över att SV nu höjer ambitionsnivån i arbetet: – Det är det lokala engagemanget som driver samhällen framåt. Ju mer tillspetsade och tillgängliga vi i SV kan vara i vårt arbete med föreningsutveckling desto mer kan vi också utveckla samhällen, säger hon och fortsätter: – Samtidigt står många föreningar inför utmaningar. Det handlar om konsekvenser av pandemin, behov av kompetensutveckling och om sådant som tar tid i föreningsengagemanget som administration. Här vill vi kunna vara ett stöd för att hjälpa föreningar att göra det de är bäst på; att jobba med frågor som de tycker är viktiga.

Hur kommer SV:s höjda ambitions nivå att märkas i praktiken? – Vi kommer i större utsträckning att vara den som räcker ut handen. Det är min förväntan på Banar Sabet SV över hela Sverige; att vi räcker ut handen, frågar vad som händer hos er och genom att ta kontakt synliggör den resurs som vi är. TILL STRATEGIN KOPPLAS årliga aktivitetsplaner, dels för förbundskansliets arbete, dels för SV:s olika enheter. – Vår styrka är våra olikheter. Därmed kommer vi på de olika enheterna att behöva skissa på olika insatser i våra planer. Det är viktigt att utgå från de lokala förutsättningarna både för föreningarna och för SV, säger Banar. Två medarbetare på förbundskansliet, Lina Magnusson och Lars Erik Larsson, kommer särskilt att jobba med implementeringen av strategin och är redan igång med arbetet. •

Träna kommunikation på ett lättsamt sätt!

Kortasken Pictogloss innehåller tydliga bildserier som sätter igång fantasin och har aktiviteter för alla språk och nivåer. Passar för alla nivåer i engelska, moderna språk och SFI. ISBN: 9789127447448 NATUR & KULTUR Britt-Louise Berndtsson, SV Kronoberg, har fått två nya, roliga uppdrag.

www.nok.se

Impuls 3-2020  |  25

Minicirkeln

TA UT SVÄNGARNA OCH GÖR TYPSNITTET TILL DITT Jag brukar säga till dem som vill lära sig skriva kalligrafi att det personliga är vackrare än det generiska och att man inte ska vara rädd att ta ut svängarna och göra ett givet typsnitt till sitt. TEXT & BILD: Jennie Johansson

I alla typer av skönskrift är det övning som gäller, det kan inte sägas nog många gånger. Öva, öva, öva! Bra redskap och material är också a och o och sen är det bara att köra. Den gyllene grundregeln för just klassisk kalligrafi är att hålla pennan i rätt vinkel. De allra flesta typsnitt vill att du ska hålla pennan så stiftet är i 45 grader. Det innebär att när du drar pennan neråt blir det ett tjockt streck och när du drar pennan i vinkelns riktning blir det tunt. Var inte rädd att trycka ner stiftet mot pappret så du får bra kontakt. Har du kommit så långt att du är vän med pennan och vinkeln, ja då är det dags att lära sig ett typsnitt. JAG REKOMMENDERAR ATT man börjar med en stil som kallas uncial. Där är nästan alla bokstäver lika höga och det är inga konstiga krumelurer. Egentligen ska denna stil lutas i 30 grader men på den mall som ni kan skriva ut på SV Piteås Facebooksida har jag gjort om det till 45 grader. När ni känner er varma i kläderna kan ni testa att ändra vinkeln. Är du även nyfiken på att lära dig att skriva med penselpenna är grunderna genast enklare. Tryck pennan hårt när du drar neråt (tjocka streck) och lätt när du drar uppåt (tunna streck). Var inte rädd för att trycka ner pennan ordentligt när du vill ha tjocka streck, så skillnaden mellan tunna och breda blir mer markant. På å, ä och ö bestämmer du själv hur du vill att prickar och ringar ska se ut. Lycka till! •

26  |  Impuls 3-2020

Kalligrafi Klassisk kalligrafi är en strikt och rak stil som skrivs med någon typ av kalligrafi penna. Brush lettering är en friare form av kalligrafi som är mjukare, rundare och skrivs med någon typ av penselpenna (brush pen). Hand lettering är en ännu friare form av kalligrafi där du ritar och skriver ord med hjälp av olika pennor och har en finspetsig penna (drawing pen) som bas.

Tips! Tycker du att det är svårt att hålla pennan i rätt vinkel? Rita upp vinkeln på ett löst papper och dra pennan efter ritningen för att hitta rätt. Gå in på SV Piteås Facebooksida och skriv ut mallar som du kan följa. Du hittar dem under foton och i albumet kalligrafi. Vill du lära dig fler typsnitt? På Google bilder finns det mycket att välja bland.

Låt k reativiteten flöda! Det upp manar Jennie Johansson, som här går igenom grunderna i kalligrafi.

Som nybörjar penna till klassisk kalligrafi rekommenderar jag ZIG kalligrafipennor. Det är en penna som funnits på marknaden länge och som du kan hitta i många butiker. Som övningspapper fungerar vanligt kopieringspapper eller ett linjerat kollegieblock bra.

En rät vinkel är 90 grader så det är enkelt att rita ut en mall på 45 grader.

För att bli vän med penna och vinkel är det bra om du övar med romber och bakvända s. Håller du pennan rätt får du enkelt en perfekt romb.

En bra och tålig penna att lära sig brush kalligrafi med är Pentel Fude Touch Sign Pen. Vill du skriva stort eller arbeta med mjukare penna rekommenderar jag Royal Talens Ecoline Brush Pen.

Det kan kännas lite konstigt att växla mellan att trycka hårt och trycka lätt. Öva genom att till exempel göra vågor upp och ner så ska du se att det snart känns lättare!

Min version av bokstäver skrivna i brush lettering.

Uncial skrivs endast med versaler och här stammar från omkring år 150 e.Kr.

Erbjudande till Impuls läsare! Få rabatt på material på www.penstore.se Ange koden 15PEN, den ger 15 procent rabatt fram till och med 31 oktober. Gäller ej redan nedsatta varor.

Impuls 3-2020  |  27

Cirkelcoacherna

SÅ HÄR GÖR VI! Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare från Studieförbundet Vuxenskolan, på sina erfarenheter.

PETER EHRENSTRÖM GERMER

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

FRÅGAN Under corona har cirkelverksamheten fått flytta ut på nätet. Går det att återskapa det fysiska mötet i ett digitalt sammanhang?

IMPULS CIRKELCOACHER

Peter Ehrenström Germer Kursledare i Östersund. Han har tidigare arbetat i olika chefspositioner inom i huvudsak det privata näringslivet. När Peter gick i p ension ville han göra något helt nytt som också kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par f öretag, håller han nu kurser i ekonomi på olika nivåer, sverigekunskap och körkortsteori. De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.

28  |  Impuls 3-2020

Erika Bengtsdotter

Arne Nilsson

Konstnär från Uppsala som sedan mer än 20 år t illbaka leder cirklar i olje- och akrylmåleri. Hon älskar sina jobb: Kombinationen av att arbeta i egen ateljé med utställningar, utsmyckningar, projektarbeten och kurserna på SV. Och att få vara inspiratör och en del av människors bildskapande gör dagarna i SV:s ateljé intressanta. Hon har också s krivit ”Målarboken – allt du vill veta om oljemåleri och lite till” (Z-förlaget).

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Jobbar till vardags som projektberedare för ett företag i el-automations branschen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för SV i Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser. Utbildningar till kursledare och instruktör i olika ämnen har han fått genom Jägarnas riksförbund som är en samverkande organisation till SV.

Idag erbjuds en rad plattformar för digitala möten och min bild är att dessa används flitigt i många olika sammanhang. Jag har själv genomfört ett antal kurstillfällen med deltagarna närvarande enbart via sådana digitala plattformar. Det är naturligtvis en fantastisk möjlighet att i dessa corona tider med fysisk distansering ändå kun na genomföra möten och utbildningar. Min erfarenhet är att de möten som genomförs digitalt blir mer effektiva och att agendan följs utan sidospår och utsvävningar, under förutsättning att det sker en god planering inför mötet och att tekniken testas i god tid innan. Utmaningarna med digitala möten ligger i en mer begränsad interaktion mellan kursledare och deltagare. För kursledaren blir det viktigt att säkerställa att deltagarna kan se och höra kursle daren och att ge akt på de signaler som innebär att kontakten tappas eller att bild eller ljud försvinner. Själv har jag vid digitala kurstillf ällen använt mig av en kamera som kan zooma in whiteboard eller bilder jag använder mig av. Dess utom ställer jag kontrollfrågor till del tagarna för att dels skapa någon form av interaktion, dels säkerställa att de kan följa med i kursen samt att underlätta för de mera osäkra att våga ställa frågor, be om förtydliganden och upprepningar. Med god planering och lyhört genomförande kan de digitala mötena ge deltagarna en upplevelse som inte står det fysiska mötet långt efter. •

HR, EKONOMI & IT SVARAR Jag ska köpa ett headset för att vara ledare i en distans studiecirkel. Vad ska jag tänka på för att få ett bra headset? Det första du måste bestämma dig

ERIKA BENGTSDOTTER

ARNE NILSSON

SKÄRMEN KAN INTE ERSÄTTA MÖTET

FYSISK FIKARAST & DIGITAL BULLE

Ja, återskapa när man pratar om information, delgivande, meningsut byte och så vidare. Så fördelar finns naturligtvis. Tekniska hjälpmedel som bra kameror, mikrofoner och välfung erande uppkoppling hjälper till att efterlikna det verkliga mötet. Men i förlängningen undrar jag över konsekvenserna. Idag, mer än någon sin, när vi översvämmas av skärmar och skärmberoende, i en digital tid och digital värld, med en övertro på digita liseringens alla fördelar. För det basala är, trots allt: Människor behöver verkliga möten, fysisk närvaro och närhet och detta oavsett ålder. Det kroppsliga, rent konkreta, och i förlängningen personliga, mötet kan inte underskattas. Vi är sociala varelser och vi behöver varandra. Kanske mer än någonsin just nu, i pandemitid. Möta blicken hos sin medmän niska, se hela kroppsspråket, slippa filtreringen, den eventuella tidsför skjutningen genom skärmen. Många av de mest fruktbara idéerna föds ju också vid den gemensamma fikarasten. ”Idéer är som virus, de be höver fysisk närhet”, säger statsvetaren Ivan Krastev i en intervju. Utan dessa verkliga möten riskerar livet bli ganska så torftigt, rentav utarmat. Så slutsatsen; återskapa i viss mån, men inte ersätta. Skärmmötet som ett ofta välkommet, kanske efterlängtat, komplement, men inte en ersättning. På djupet. •

Påtvingade förändringar är ofta kontroversiella och går sällan smärtfritt. Att hålla möten digitalt har varit möjligt länge och nu börjar det finnas många tekniska lösningar som fungerar ganska bra. Men det är inte lätt att få alla i gruppen ”med på tåget”, det finns så mycket som kan krångla. Ett märkligt fenomen är att frånvaron ökar när man kan vara var som helst fysiskt! Sen upplevs ofta det digitala mötet som tråkigare och plattare. I ett fysiskt rum kan flera små diskussioner pågå samtidigt, det går inte i ett videomöte. Därför blir många tysta under ett digitalt möte och missar saker som de hade fått ut av ett fysiskt möte. Det är också vanligt att man känner det digitala mötet som mer tröttande, man orkar inte sitta lika länge. Visst funkar digitala möten och ur till exempel smittspridningsoch allergisynpunkt finns det solklara fördelar med att träffas digitalt. Men ett fysiskt möte kan ge så mycket och har så stora möjligheter att det är väldigt svårt att helt återskapa i digital form – åtminstone med dagens teknik. Och inte minst viktigt – hur återskapar man den fysiska fika pausen med en digital bulle? Det personliga mötet är inte lätt att digitalisera. •

för är om du vill använda dig av ett headset med en eller två hörlurar. Vill man undvika ljud från omgivningen är två hörlurar att föredra, medan om man vill ha medhörning av vad som sker runt omkring sig så är ett headset med en hörlur det bästa. Det finns mängder av headsets, med 3,5 millimeter kontakt, som du kan köpa för några hundralappar. Även om många av dessa fungerar helt okej så är de ofta inte optimala. Headset med USB-uttag är det man ska satsa på om man vill få en bra ljud- och användarupplevelse. Ljudkvaliteten i dessa headsets är oftast betydligt bättre och de är enklare att få att f ungera direkt i datorn. Ska man välja trådlöst headset eller med sladd? Det kan vara superskönt att ha ett trådlöst headset, särskilt om du använder headset ofta. Då kan du kan röra sig lite mer fritt medan du medverkar i mötet. Man måste även tänka på att ett trådlöst headset måste laddas då och då. Så är du en person som ofta glömmer sådant är det kanske bra att fundera på ett headset med sladd.

Impuls 3-2020  |  29

Gejmare

OFTA RÄCKER DET MED ETT ”HEJ” I GEJMING-KULTUREN I gejming-världen finns inga landsgränser, här möts miljontals människor varje dag på näten. Dina Ramse tycker att det bästa med gejming är att kunna skaffa bekantskaper världen över. TEXT: Calle Ageman FOTO: Privat

Ända sedan första datorn för personligt bruk fanns på marknaden har Tomas Björklund spelat datorspel, gejmat. Men hans gejmingkarriär började långt tidigare än så. Nämligen med rollspel och mer specifikt, Dungeons and dragons. Ett brädspel där man spelar en karaktär och utsätts för en mängd utmaningar som man måste klara av och samtidigt vara med och skriva historier om sin karaktär. – Jag började spela rollspel för de gemensamma berättelserna som man bygger, säger Tomas Björklund. STEGET ÖVER TILL datorspelen var därför inte särskilt stort eftersom likheterna mellan analoga och digitala rollspel är många. Samtidigt som det adderas mer strategiska moment i de digitala spelen. – Jag började spela datorspel eftersom det var ett lätt sätt att få med delar från både strategispel och rollspel, säger han. Tomas kan dela upp sitt gejmande i olika faser. Till den första fasen hör just rollspelen. Men det är en tid som är passerad för honom, eftersom de spelen är väldigt tidskrävande. Han upplevde att hans medspelare blev sura när han inte var inloggad lika ofta som de.

30  |  Impuls 3-2020

– Jag tröttnade på rollspelen. Det finns ingen entusiasm för den typen av spel längre, säger han. World of warcraft har de allra flesta åtminstone hört talas om någon gång. Det är det bästa spel som han någonsin har spelat. – Spelet var roligt, men framförallt var det väldigt spännande med alla de människor som man stötte på hela tiden, säger han. DINA RAMSE TYCKER också att World of warcraft är det roligaste spelet som hon har s pelat. Och det är spelets community som gör det så bra. Hon tycker att det bästa med gejming är möjligheten att skaffa bekantskaper världen över. – Gejming är väldigt öppet. I princip vem som helst kan vara med och det bästa är att man kan lära känna människor över landsgränser, säger hon. Hon lärde känna andra spelare så pass bra att hon 2009 flyttade till England för att spela World of warcraft med dem. Personer som hon aldrig någonsin tidigare hade träffat i verkliga livet, som hon inte ens sett en bild på.

World of warcraft World of warcraft (WoW) är utvecklat av Blizzard Entertainment och släpptes första gången 2004. Det är ett så kallat Massive multiplayer online roleplaying game (MMORPG), en genre av datorrollspel där ett stort antal spelare interagerar med varandra i en virtuell värld. Med strax under 12 miljoner abonnenter var World of warcraft 2008-2010 det mest abonnerade MMORPG-spelet i världen. Sedan lanseringen av spelet har användarnas nedlagda tid sammanlagt uppgått i 5,93 miljoner år.

– Jag stod där på en tågstation och tänkte, ”okej nu ska jag träffa någon här som a ntagligen ser ut som en gejmare”. Och samtidigt kände jag att det här är så coolt eftersom jag antagligen aldrig skulle ha varit här om det inte var för att jag spelade datorspel, säger hon. DATORSPELANDE FÖR ONEKLIGEN änniskor från alla möjliga delar av m världen samman. Både Tomas och Dina berättar att ens härkomst, kön, ålder eller utseende i en väsentligt mycket mindre grad spelar roll för hur man blir behandlad i spelvärlden jämfört med den verkliga. – Det bästa med gejming-kulturen är att den är lätt att komma in i. Väl komnande är fel ord för då låter det som att alla säger: Vad kul att du är här! För så är det tyvärr inte. Men den är lätt att få sociala kontakter i. Ofta räcker det med ett ”Hej” och sen är du redo att prata, säger Tomas Björklund. Däremot finns det så klart de som har svårt att bete sig artigt mot varandra och rent utav beter sig kränkande mot andra spelare. – Baksidan är vissa män i 30- och 40-åldern som kan bete sig dåligt och ibland inte är så välkomnande mot kv innor. De hänger helt enkelt inte med i tiden, säger Dina Ramse. ATT MAN KAN vara vem man vill när man spelar kan såklart medföra negativa konsekvenser. Men det kan samtidigt betyda bra saker för väldigt många. – När man är anonym bakom ett tangentbord börjar människor bete sig mer ofiltrerat och det är på både gott och ont. På ont genom att vissa beter sig väldigt elakt. Men på gott genom att det inte krävs så mycket mer än att man råkar springa på varandra för att börja prata, säger Tomas. – Vad man gör, ens insats värderas högre än vem du är i spelvärlden. •

Överst: Dina Ramse tycker det bästa med gejming är att skaffa bekantskaper världen över. 2009 flyttade hon till England för att spela World of warcraft med personer hon lärt känna genom spelet. Överst till vänster: I World of warcraft strömmar chatten mellan spelarna hela tiden (i vänstra hörnet på skärmen). Mitten och höger: Tomas Björklund har gejmat sedan den första persomdatorn kom. Fortfarande möter han dagligen människor genom spel på nätet.

Impuls 3-2020  |  31

Rötterbokhandeln - för dig som släktforskar

Kursstart

i Rötterbokhandeln Kom igång med din släktforskning Släktforskningens grunder i praktisk bok av experten Eva Johansson. Här får du bland annat lära dig att hitta rätt i kyrkböckerna och husförhörslängderna, och om mantalslängder som kan ta dig ännu längre tillbaka i historien Vägen till dina rötter En fördjupande handbok i släktforskning för såväl nybörjaren som fortsättningskursen. Förutom grunderna tas ämnen som emigrantforskning, kartforskning och juridiska arkiv upp, samt vikten av källkritik.

Sveriges dödbok 7 Sveriges dödbok är vår populäraste databas, både för nybörjaren och den erfarna släktforskaren. Databasen innehåller information om folkbokförda som avlidit i Sverige 1860–2017.

är! ig h dla rd Han pris fö till ial er in c e Sp köp irklar m so udiec st

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning:

08–440 75 50 bokhandeln@rotter.se

www.rotterbokhandeln.se

TERESE BENGARD, HELA SVERIGE SKA LEVA

MIN FÖRSTA IMPULS var att säga ja. Ja till att skriva den här krönikan. Det kanske är just det, att min impuls alltid är att säga ja, som har gjort att jag får möjligheten att göra det. Alla de ja som lett fram till detta: Att som 23-åring säga ja till Ragunda och bli kommunikatör för en hel kommun och att vid 34 års ålder säga ja till att bli kommunstyrelsens ordförande för samma kommun. För att sedan fem år senare våga säga ja till att leda en riksorganisation för Hela Sverige ska leva. Men också för att jag, sedan jag sagt ja till Ragunda, haft ett brinnande intresse att skapa en bättre balans mellan stad och land. Att visa på de orättvisor som jag upplever men också på alla de möjligheter som ett liv ”utanför storstaden” ger. Det var inte en impuls utan snarare ett uppvaknande. JAG VAR 22 år och nyutexaminerad informatör och fick jobb på Handelsbanken vid Kungsträdgården i Stockholm. Jag pendlade från Solna med tunnelbanans blåa linje varje dag och längtade bort varje dag. Till ett annat liv. Med mer frihet, trygghet och inte så anonymt. Så fanns det där. Ett jobb i norra Sveriges inland. Jag hade aldrig hört talas om platsen men åkte dit. En kall december dag besökte jag denna gudomligt vackra Ragundadal och blev direkt förälskad. Som tur var fick jag ett ja, de ville ge mig jobbet så jag flyttade. Till Hammarstrand i Ragunda kommun i Jämtland. Jag promenerade varje dag till kommunhuset på Centralgatan. Och upplevde det jag saknat i storstaden: trygghet, frihet och att

folk ville lära känna mig och brydde sig om mig. Efter ett tag så slog insikten in. Jag hade flyttat från den plats som rankades som ”bäst att bo på i Sverige” (Solna) till en kommun som låg i absoluta bottenskiktet på denna lista. Och min personliga upplevelse var tvärtom. Då började resan och kanske vad man kan kalla kampen. Varför är det så? Vem har bestämt var det är bra att bo och var det anses vara ”töntigt” att bo? Vilka värden mäter vi? Och hur kan vi ändra bilden av dessa platser som anses vara sämre? Att de ska betraktas med samma ögon som mina, eller i alla fall mer juste än vad som sker nu. ÄNDA SEDAN DESS har jag, med de medel jag kunnat, försökt skapa dialog och uppmärksamhet kring dessa frågor. Och det är väl därför som jag har sagt ja, till att vara med och förändra. Till att skriva krönikor, debatter och delta i evenemang där frågan diskuteras. Och så är så klart impulsen att säga ja även till denna krönika. Vi kan alla vara med och förändra det samhälle som vi lever i. Genom stort och smått. Genom att säga ja till chanser men nej till orättvisor och förutfattade meningar om platser. Att ständigt uppmärksamma och ifrågasätta den urbana normen. Att visa på vad mindre orter, tätorter, bruksorter, samhällen, byar och småstäder är på riktigt. Och att de kan vara en fantastisk plats att leva och bo på. Så när du får impulsen att säga ja nästa gång är den säkert rätt. Så gör det. •

VEM BESTÄMMER VAR DET ÄR FINT ATT BO? Terese Bengard Terese Bengard är verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska leva och har en bakgrund som kommunstyrelseordförande i Ragunda k ommun, Jämtland. Hon sitter som ledamot i regeringens Bredbands forum, är ordförande för Byanätforum och ledamot i Riksantikvarieämbetets insynsråd. Terese är återkommande krönikör i tidningen LAND och har för länge sedan varit cirkelledare i kalligrafi.

Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell rik sorganisation. Verksam heten är fokuserad på landsbygdsutveckling och lokal utveckling. Målet är balans mellan stad och land.

Impuls 3-2020  |  33

KULTURKRYSSET 3/2020 KAN HA KRONA VILL MEDLARE

STAR WARSSESSA

BOK AV FÖRFATTAREN PÅ BILDEN 2018

BLIR MAN BLÅST AV

POLISINSPEKTÖR SOM FÖRFATTAREN FLINKA PÅ BILDEN SKRIVER OM

SLUT

PLUTT

FLOTT GRÅ REST MANSGRISAR

JOLIE SÄGS DET KATT

PALLAR

FÖRDEL PÅ TAX

HÄNGARE

DRIVER RÖRELSE

GÖR SLARVER ETT

ANNIE LÖÖFS PARTI KORT

MOSET BLI TRÖTT SAGOORM

LUKTAR GORILLA

NÄMNDE

GÅR I SAKTA MAK

ÄR KUFAR

STÄMMA

EFFEKT FLYTER I BERN EN I VECKAN BOK AV FÖRFATTAREN PÅ BILDEN 2019

KOMMER TILLBAKA

HET VID VULKAN

GÖR KNEGARE

RYMMA

MÅNGEN I KORSORD

JÄMTE ALICE SLÄPA I LUND

ÄDELGAS KORT

DEN PYNTAS DET VID?

BETA

TILLDELA KAN MASKIN GÅ

TÄTTING

KÄRVE BUGG

HACKMAN TAR SIG TENOR

KICKAT HÖRS VARG

HÅLLER PRATIG

ÄR KULTING

Krysslösning 2/2020

Vinn bok av SV:s författarpristagare

TÄNKTE SIG SPILLA

Ö SURT

Ä F Y R U T R E B R O M Y R T N A T B A N O L K V A R E O D Å R

SF-FILM MED BRAD 2019

SPÅR EFTER SÅR

SLUTAT KAMP UTAN USA

KAN MAN SÄTTA PÅ VED

SÄTTER UNDER LUPP

LÄSER AKTRIS

FUNDERING

NÄSTA

ÖVERFART

SÅDANA STÖR I FRILLAN

VIRVLAT RUNT

TIDNING ÖNSKAS SOM GOD KLINGA

KAN MALA ÄR BARBAR

FÄLT

EFTERSOM

MUSIKALISK LEANN

BRED ATT GÅ LÄNGS

A D A S T R A

GÖRA TECKNAD FILM

LINJE

B R A D P I T T

A V V G Å E R N U S Y T E C E N A L S R N A A N I M M E S BIT

GROV SAND

FYLLA PÅ SOPPA RESERVERAD

SES MED KATARINA

SOLO

SÅDANA DRAR FILMISK STAD

ÄR VIKTIG FRÅGA

DANSKÖ OMGER TAVLA

SILVER

BILDAR BERG

GJORDE SKROVMÅLET?

SES ÖGON I LUKTA ILLA

DEN TAR MAN DIT MAN ÅKER

UPPGAV

STORA RUM OMGER MARK

I ROPET

TAS TILLFÄLLET I

HAR EN ÅSIKT DRA VID NÄSAN

KLÄR HAN I PIFFAT UPP

HUM

HÅLLER IHOP PAPPER

ANDLIGT MÖTE KORRIGERADE

Vinnare i Kulturkrysset nr 2/2020: Kerstin Larsson, Munka Ljungby Peter Håkansson, Surahammar Birgitta Bååth, Borås

34  |  Impuls 3-2020

HAR BRAD SEX BARN MED

VAR SÅDAN HAR SIN TID

SÄGS I HAGE

SÅDANA SKAKAR GALLER

LINA SOM STEN

M I N U N A T M D E N A R N N E S E R R O A G L L E U N N G A N S S A K A D E TRADE MARK BUGG

KAN ZON VARA

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 oktober. Skicka lösningen till Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 3/20”. Tre vinnare får varsin bok av SV:s författarpristagare 2020. Pristagaren kommer att presenteras under början av hösten.

FRID

KANTAS AV TRÄD

DÄMPADE ORO

Namn

KIM JONG SYNAR RYMDEN

GÅ AV STAPELN

Adress

G E N J A G A N N T O G A S E S A L S A I T A N A N K A K A T J E R O T R A L A N I G S E E R A M Ä T T TJAT OCH GNÄLL

ÄR KUFAR SYRSA

RÖRA SIG SOM EN SNOK MAN I NAIROBI

GÄLLA

ÄR DE SOM GÅR I TAKET

GOSLING ERBJUDER BANKER

MASSA

GRÄSFÄLTET

LITER KORT

NOBELPRISAD YAN

ÄR DET I FRYS

Postnr & ort

DET FÅR NÅGOT ATT FLYGA IVÄG

MUGGEN

ROSA ARTIST

BOCK

MAX I TRIO

MÅNGA FÖR BOWLING

MYNDIG ÅLDER

"GULEBÖJ"

RÖD TRÅD

DE STÅR UT

VÄDRA

TAS INFÖR HOPP

KOLÄTE

KRIGSFILM MED BRAD 2014

ÄR EREMITER

Du är SV. Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på b ildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv t illsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med s tudiecirklar, kurser och kulturaktiviteter. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hållbart samhälle. Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, p ersonal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners. Tillsammans folkbildar vi Sverige. Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Plats för nytänkande

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER ”MAN SKA INTE VARA SÅ RÄDD”

Impuls pratar med Björn Hellberg om äldre under corona och hur digital teknik kan bryta isoleringen.

SID 4 FRIA TANKARS HEM

Det är 100 år sedan en studiecirkel i Slöinge blev det första fröet till Studieförbundet Vuxenskolan.

SID 16 TA UT SVÄNGARNA OCH GÖR TYPSNITTET TILL DITT Jennie Johansson går igenom grunderna i kalligrafi i Impuls minicirkel.

SID 26 RÄCKER MED ETT ”HEJ” I GEJMING-KULTUREN

En värld utan landsgränser, där du möter nya människor varje dag, det är v erkligheten för många som spelar på nätet.

SID 30