Det krävs mod för att utmana invanda mönster och experimentlusta för att utforska nya sätt att leva tillsammans.
Klimatkrisen är en mardrömslik
Arbetet mot klimatkrisen är ett
Vi hoppas vi kan bidra till en
och snabbt accelererande
lagarbete. Alla behöver hjälpa
fördjupad förståelsen för vad
utveckling, som med rätta
till. På samtliga nivåer, från
klimatkrisen är och vad som
skrämmer och skapar ångest.
stater till näringsliv och
krävs för att vända
Men den är också möjlig att
civilsamhälle, ner till oss
utvecklingen. Vår önskan är att
vända.
enskilda individer.
du som läser detta ska landa i
För att dämpa klimatkrisens
Vi på Svea Vind Offshore står
effekter behöver vi vara
beredda att axla ett ännu större
uppfinningsrika. Våga tänka
ansvar för vår del av
nytt. Vi behöver vara modiga
lösningen. Vårt huvudfokus
när vi utmanar våra invanda
ligger på omställningen till en
mönster, lekfulla när vi
fossilfri värld med hjälp av
experimenterar med ny teknik
vindkraft, men perspektivet är
och innovativa när vi utforskar
mycket bredare än så. Vi
nya sätt att umgås, äta, jobba,
återkommer till det senare i
Väl mött önskar teamet på
göra affärer och resa.
den här skriften.
Svea Vind Offshore,
det faktum att det är bråttom att agera men att det fortfarande är möjligt. Låt oss spurta tillsammans, rakt in en framtid som vi inte skäms för att lämna över till de som kommer efter oss.
OM
KLIMAT KRISEN VORE...
ETT TV-SPEL ...så hade det varit dags att ta sig an slutbossen - krossa motståndet, vinna stort och därmed fullborda hela spelet. Vanligtvis blir bossarna svårare att besegra ju längre in i spelet man befinner sig. Slutbossen dyker upp i den allra sista delen. Spelaren får då möjlighet att fullborda hela spelet genom att överlista den grandiosa karaktären och vinna striden. För att vinna måste spelaren kraftsamla och slugt använda alla lärdomar hen dragit i spelets tidigare delar.
EN FILM ...så hade vi befunnit oss vid det som på filmspråk kallas för “Point of no return”, alltså den del där huvudkaraktären inte har någon möjlighet att gå tillbaka eller backa, utan tvingas ta till handling för att lösa konflikten, fixa krisen och gå vidare som en vinnare. Förr i tiden var det vanligt att vinnaren var en hårdnackad man som efter slutstriden red bort mot solnedgången och försvann i horisonten. Men om nu klimatkrisen hade varit en modern film skulle kanske hjältinnan i stället cykla hemåt för att montera solceller på sin balkong.
EN HOCKEYMATCH ...så hade vi nu befunnit oss i slutminuten av den tredje perioden. I den matchen vet vi att det inte hade funnits någon som helst chans till förlängning. När slutsignalen ljuder behöver Klimatlaget därför ha vunnit matchen - trots att de just nu befinner sig i ett till synes hopplöst underläge.
Jorden blir en allt varmare planet att bo på och det är vi människor som står bakom den snabba temperaturökningen. Alltför länge har vi släppt ut alltför stora mängder växthusgaser i atmosfären.
Gaserna kallas så eftersom de reglerar temperaturen på jorden, så som ett växthus skulle ha gjort om det var tillräckligt stort för att rymma hela planeten. Ett annat sätt att beskriva växthusgaserna är att de fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Utan växthusgaser skulle jorden ha en temperatur på ungefär -18 grader. Med för mycket växthusgaser skulle jorden kunna bli som på Venus, där temperaturen ligger runt 470 grader. Koldioxid är den viktigaste gasen för att kontrollera jordens temperatur. För mycket koldioxid i atmosfären gör världen varmare. Dessa förändringar kallas global upphettning och är det som framför allt orsakat den klimatkris vi nu befinner oss i. Klimatkrisen är ett verkligt och obestridligt hot mot allt levande på vår planet. Utsläppen fortsätter stiga, trots att vi vet att ytterligare temperaturökningar skulle få katastrofala konsekvenser för ekosystem, hav, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång och hälsa.
VAD
BIDRAR TILL KLIMATKRISEN?
FOSSILA BRÄNSLEN
DEN RIKASTE PROCENTEN
När stenkol, olja och gas grävs upp frigörs koldioxid och när det förbränns frigörs ännu mer. Växterna kan inte ta upp de enorma utsläppen, och mängden växthusgaser i atmosfären ökar.
Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. Den rikaste procenten står för cirka 15 procent av de globala utsläppen och de släpper ut mer koldioxid än alla EU-medborgare tillsammans.
SKOGSAVVERKNING
DEN RIKASTE TIONDELEN
Jordens skogar avverkas utan att ersättas av nya. Avskogningen gör att koldioxiden som skulle ha bundits i växtlighet i stället tillförs i atmosfären.
JORDBRUK
Växthusgaser bildas när marken brukas och gödslas. Produktion av kött, mjölk och ägg kräver mycket mark, stora mängder foder och energi. Kossor och får rapar ut metan som bildas i deras magar.
Jorden klarar bara en begränsad mängd utsläpp. Den här mängden brukar kallas för koldioxidbudget. Mellan 1999 och 2015 förbrukade de rikaste tio procenten en tredjedel av den kvarvarande globala koldioxidbudgeten, jämfört med den fattigaste hälften av jordens befolkning som förbrukat 4%.
TIO TON I GENOMSNITT
Även om Sverige var ett av de första länderna att införa koldioxidskatt, nästan helt har fasat ut fossila bränslen från uppvärmning och får mer än hälften av elen från förnybara källor så skulle världens problem vara betydligt större om hela världen levde som vi gör här. En långsiktigt hållbar nivå av klimatpåverkan ligger på max ett ton per år medan genomsnittssvensken ligger på 10.
In certain ways, we've already passed tipping points. Even if we stopped emitting today, we'd still see dramatic effects. The greenhouse gases are already in the atmosphere, and we're locked into a certain amount of warming.
Carbonbrief.org
Medeltemperaturen i Sverige bedöms öka mer än genomsnittet för jorden. Det betyder mildare vintrar och fler och kraftigare regnoväder. Förutsättningarna för odling kan visserligen förbättras, men mildare vintrar kan också sprida skadliga insekter och sjukdomar som hotar både skördar och skogar. Ökad nederbörd ökar risken för översvämning längs vattendrag och sjöar. Högre havsnivå bidrar till ökad kusterosion i Skåne och kan i
kombination med stormar öka risken för översvämning i kuststäder. Växter och djur påverkas. Svenska fjällen samt Östersjöns växt- och djurliv bedöms särskilt känsligt. Fästingar som sprider vissa sjukdomar gynnas av ett generellt blötare klimat. Uppvärmningen kan också försämra tillgång och kvalitet på dricksvattnet.
De globala konsekvenserna Forskningen slår fast att några av konsekvenserna vid en uppvärmning på 1,5-2 grader är: DÖDA KORALLREV
Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att försvinna helt och hållet. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att försvinna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, endast en procent beräknas finna kvar. Därmed hotas också de arter som lever i och kring korallreven.
VÄRMEBÖLJOR
Omkring 14 procent av världens befolkning kommer utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart femte år om medeltemperaturen ökar med 1,5 grader. Överstiger temperaturökningen två grader kommer omkring 37 procent av världens befolkning att utsättas för samma risk.
OBEBOELIGA OMRÅDEN
Redan tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer. Antalet hemlösa efter extrema väderhändelser förväntas öka kraftigt i ett varmare klimat. Många människor bor idag i sårbara områden och antalet ökar när fler bosätter sig i låglänta kustområden och utsatta städer i fattiga länder.
FÖRÄNDRADE EKOSYSTEM
Många ekosystem saknar förmågan att anpassa sig till en så snabb uppvärmning. Ett ekosystem som pekas ut som särskilt känsligt för detta är den boreala skogen i Nordeuropa, alltså den granoch tallskog som vi har mycket av här i Sverige. Enskilda arters möjlighet att reproducera och överleva påverkas på många olika sätt av temperaturförändringar och varierande nederbörd.
STIGANDE HAVSYTA
Med 1,5 graders högre medeltemperatur beräknas havsnivån stiga med 40 centimeter till år 2100. Vid två graders uppvärmning stiger den till 46 centimeter. Det kan låta som en liten förändring, men höjningen skulle lägga ungefär en tiondel av Bangladesh under vatten. Vissa studier talar om höjningar på ända upp till två meter på hundra år. Höjningen av havsytan gör kuster sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder kan periodvis komma att läggas under vatten.
MINSKADE SKÖRDAR
Torka och vattenbrist kommer leda till minskade skördar i stora delar av världen. Två graders temperaturökning beräknas minska majsskördarna i tropiska områden med 7 procent. Det låter kanske lite, men eftersom jordens befolkning samtidigt ökar så kommer det få förödande konsekvenser.
s f ö rs ö k a
Al
?
st. Är d
en
tt
p lö
éa
erkar så lt v ho p
ågon id et n
Det finns en massa spännande möjligheter att fokusera på när vi fortsatt möter klimatkrisens utmaningar. En rasande snabb teknikutveckling till exempel. Redan nu finns massor av innovativa lösningar för energieffektivisering och förnybar energi. En del behöver föras ut på marknaden, andra finns där men behöver skalas upp. Inom akademin bedrivs banbrytande
forskning som inkuberas till småbolag med en potentiell världsmarknad. Många nya företag växer snabbt tack vare deras fokus på hållbarhet. Etablerade bolag satsar stort på modernisering för att möta krav på klimatsmarta processer och produkter. Det är en positiv utveckling som fler kommer att följa i takt med att efterfrågan ökar.
SVERIGE
KAN TA LEDNINGEN
Det är vi som bor i den rikare delen av världen som lättast kan ta vårt ansvar. Det som krävs idag är vilja och mod att tänka i nya banor. Vi kan göra något åt koldioxidutsläppen och samtidigt tjäna ekonomiskt på det. Sverige rankas som ett av världens främsta länder på miljöinnovation i relation till vår BNP. Vi har dessutom naturliga förutsättningar, med långa kuster, goda vindför- hållanden, god solinstrålning, stora vattendrag och mycket skog. Allt detta ger oss unika möjlig- heter att ansvarsfullt utveckla förnybar energi samtidigt som vi profilerar oss internationellt som ett föregångsland på klimatområdet.
Åtskilliga svenska regioner, städer och små och stora företag tar dessutom miljö- frågor på allvar och flera politiska partier har frågorna högt på agendan. Kort sagt, det är svårt att finna något annat land i världen med bättre förutsättningar än Sverige att påbörja en snabb omställning till hållbara och helt fossilfritt energi-, industri- och transportsystem.
ALBEDO EFFEKTEN
Vit is reflekterar solljus. När isen smälter blir den till vatten i mörka hav, som tvärtom absorberar solljus. När planeten blir varmare minskar alltså isen och mer hav ligger öppet. Vattnet blir då varmare och smälter i sin tur isen fortare.
Bortom två graders uppvärmning väntar ännu mer katastrofala konsekvenser. Jorden startar då själv processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer. Dessa återkopplingsmekanismer kallas för feedback loops. Man kan alltså säga att klimat- förändringarna själva bidrar till de fortsatta klimatförändringarna. Exempel-
vis leder högre temperatur till mer vattenånga i atmosfären och eftersom den fungerar som växthusgas förstärker den uppvärmningen ytterligare.Ökade utsläpp av metan från tinad permafrost och havsbottnar samt minskat upptag av koldioxid i haven kan trigga igång en skenande växthuseffekt,
bortom mänsklig kontroll. Tre till fyra graders uppvärmning skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen. För tillfället är vi på väg mot en värld som är minst tre grader varmare.
LAW CARBON
Är inspirerad av Moore’s Law från 1965 som förutspådde att hastigheten i datorer kommer fördubblas var 24:e månad. Moore’s Law har drivit på innovationstakten. Carbon Law går ut på att halvera utsläppen varje årtionde. På så sätt kan de globala utsläppen minska från cirka 40 miljarder ton koldioxid per år 2020, till 20 miljarder ton 2030, för att ytter- ligare halveras till 10 miljarder ton 2040 och nå ned till 5 miljarder ton 2050. Om vi följer denna Carbon Law har vi en chans att nå Parisavtalet. Carbon Law introducerades av Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i en artikel i tidskriften Science. Tillsammans med flera andra forskare presenterade han samtidigt fyra punkter som är viktigast för att kunna nå målen i Parisavtalet:
1. Den globala utsläppen måste börja minska med 6-7 procent per år. 2. Jordbruket måste gå från att vara världens största källa till växthusgaser till att bli en stor kolsänka. 3. Alla kvarvarande naturliga ekosystem måste skötas om så att de kan fortsätta att lagra in koldioxid. 4. Världen måste investera i storskalig Carbon Capture Storage-teknik som fångar upp koldioxid från eldning och lagras långt under jord.
OMSTÄLLNING TILL FÖRNYBAR ENERGI Förnybara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft tar aldrig slut och har inga utsläpp under drift. Den bidrar med andra ord inte heller till den globala uppvärmningen.
ENERGIEFFEKTIVISERING
NYA AFFÄRSMODELLER Vi behöver tänka och göra på nya sätt. Affärsmodeller behöver modifieras, vändas upp och ner, skruvas på eller helt kastas ut genom fönstret. Produkter behöver bli klimatsmartare. Ny teknik behöver utforskas och avfall återanvändas. Det kan handla om att tillämpa cirkulära materialflöden eller säkerställa en hållbar råvaruförsörjning. Affärsnyttan måste gå hand i hand med resurseffektivitet och hållbarhet måste betraktas som den konkurrensfördel den är. De delar av näringslivet som inte hoppar på hållbarhetståget kommer bli stående på perrongen och se på när andra åker förbi.
I Sverige kan åtgången grovt delas upp i tre delar: bostad och service, industri och transport. Inom industrin står ett fåtal energiintensiva branscher för en stor andel av industrins totala energianvändning. Där görs stora vinster genom energieffektivisering.
GRÖNA SPARPENGAR Genom hela livet sparar vi pengar via fond-, försäkringsbolag och banker, så vi är alla delägare i en mängd bolag på världens börser. Många av dessa bidrar till klimatförändringarna och minskad biologisk mångfald. Därmed hotas förutsättningarna för allt levande på vår jord. Pengarna bör flyttas från fossiltunga och andra omoderna bolag till hållbara investeringar.
POLITISK HANDLINGSKRAFT, LÅNGSIKTIGA BESLUT Vi behöver modiga politiker som vågar samarbeta både lokalt och globalt precis som världens ledare gjorde när Parisavtalet slöts. Det handlar om att se sitt lands, kommuns eller regions del i den hållbara utvecklingen. Här finns inga givna lösningar som passar alla, utan det måste anpassas till den del av världen och på den nivå som politikern agerar.
INDIVIDUELLT ANSVAR I Sverige är konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp omkring 9-10 ton per person och år. För att uppnå Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050*. Då behövs bland annat att vi förändrar våra konsumtionsmönster - gör färre flygresor, minskar konsumtionen av kött, mjölk, ägg och andra animalier samt reser i mer hållbara fordon. *Detta inkluderar de utsläpp som skett i alla tidigare led innan en produkt konsumeras, oavsett var dessa utsläpp ägt rum.
HÅLLBARA TRANSPORTER
MODERNISERAT SKOGSBRUK
Mer energieffektiva fordon och högre andel förnybara bränslen är avgörande för att skapa ett hållbart transportsystem, för frakt av både gods och människor. Byggande, drift och underhåll av infrastruktur medför stor energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Klimatfrågorna måste därför beaktas tidigt i planeringsprocessen. Elvägar, digitalisering av järnvägen och uppkopplade fordon kan göra stor skillnad på sikt.
När skogen växer tar den upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför sägs den fungera som kolsänka. Dessutom bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. På så sätt bidrar skogen till ytterligare minskning av utsläppen av växthusgaser.
HÅLLBART JORDBRUK
Framtidens jordbruk ska försörja en växande befolkning med livsmedel, bidra till hållbara ekosystem och dessutom anpassas till ett föränderligt klimat. Ett hållbart jordbruk kräver kunskap om ekologi, är oberoende av kemiska medel, tar bättre vara på lokala vattenresurser, baseras på varierade växtföljder och stärker den biologiska mångfalden. Utvecklingen förutsätter ändrade konsumtionsmönster, där en viktig faktor är minskad konsumtion av animaliska produkter. Lägre konsumtion av kött, mjölk och ägg minskar behovet av foderproduktion. Detta frigör mark för odling av livsmedel, fibrer och bioenergi.
Klimatsmarta innovationer
KÖTTIGT PÅ CELLNIVÅ Boskap bidrar avsevärt till den globala uppvärmningen genom okontrollerade utsläpp av metan, en växthusgas som är 20-30 gånger mer potent än koldioxid. Företaget Mosa Meat från Nederländerna försöker ändra på det genom att i stället producera kött i laboratorier. Odlat kött är inte en plantbaserad substitutprodukt,
utan tas fram i laboratorier där riktiga djurceller odlas till köttprodukter. I ett mikroskop syns ingen skillnad mellan kött från ett slaktat djur och kött från ett lab. Det beräknas att odlad köttproduktion kommer att använda upp till 99% mindre mark och 96% mindre vatten än den konventionella djurindustrin.
OSTINNOVATION De plantbaserade ostalternativ som hittills nått marknaden har inte uppfyllt konsumenternas höga förväntningar på smak och konsistens. Noquo Foods startades som ett svar på den utmaningen och utvecklar nu en smakrik och hälsosam plantbaserad ost. Nyligen tog bolaget in kapital om 34 miljoner kronor för att fortsatt kunna satsa på innovation och på banbrytande, plantbaserade produkter.
KÄK FÖR MARSRESOR
Solar Foods producerar sitt livsmedel, Solein, med en metod som är oberoende av jordbruk, väder eller klimat. Dom beskriver det som att dom skapar protein ur luft och elektricitet. Solein tillverkas genom att en mikrob odlas i en vätskefylld jäsningstank. Det liknar processen som används i ölbryggerier, men istället för att mata med socker så äter Solar Foods mikrob bara vätebubblor, koldioxid, näringsämnen och vitaminer. Huvudmålet är att bidra till ett hållbart matsystem på jorden, men Solein kan också användas för Mars-uppdrag. Solar Foods arbetar nämligen tillsammans med The European Space Agency (ESA) för att astronauter ska kunna använda produkten på sina rymdfärder.
SOLCELLER PÅ BILTAKET
Lightyear One är en helelektrisk lyxbil som drivs av solen. Taket och huven täcks nämligen av solpaneler som gör att bilen till och med slår Teslas bästa modell i räckvidd på en enda laddning.
VÄTGASVALSNING Ovako är först i världen med att värma stål med hjälp av vätgas. Tillsammans med Linde Gas har Ovako genomfört fullskaletest med att värma stål med vätgas inför valsningen. Testet genomfördes med goda resultat i valsverket i Hofors. Det här är en historisk händelse för stålindustrin eftersom det visar att koldioxidutsläppen från valsning helt kan reduceras, utan att kompromissa med kvaliteten. Det enda utsläpp som genereras när man använder vätgas är vattenånga.
STRATEGINOD FÖR GRÖN VÄTGAS
Svea Vind Offshore inleder ett samarbete med Energimyndigheten med fokus på utveckling av fossilfri produktion av vätgas. Syftet är att introducera vätgas som energibärare i ett hållbart energi-, transport- och produktionssystem. Samarbetet, i form av etableringen av en strateginod, är en del i ett omfattande initiativ som stöds av Energimyndighetens arbete med energieffektivisering. Svea Vind Offshores initiativ utgår från ett regionalt helhetsperspektiv och ska med grön vätgasframställning skapa samarbeten, synergier och affärsmodeller med andra aktörer.
STORUTSLÄPPARE SKA BLI FOSSILFRI Hybrit är ett initiativ för att minska stålindustrins koldioxidutsläpp. Detta sker genom att byta ut kokskolet, som traditionellt använts i ståltillverkning, mot vätgas som tillverkats med fossifri el som vind- och vattenkraft. Initiativet startades 2016 i samarbete mellan Vattenfall, SSAB och LKAB, med stöd av Energimyndigheten. SSAB, som är Sveriges största utsläppare av koldioxid, tar nu första steget med en pilotanläggning i Luleå. Där ska tester genomföras för att producera metalliskt järn via direktreduktion av järnmalm med hjälp av vätgas. Målsättningen är att ha en helt fossilfri process för ståltillverkning 2035.
VISION: FOSSILFRI HAMN
HYPERLOOP BYGGS I INDIEN Hyperloop är det supermoderna tåget där passagerare och gods lastas i en kapsel och accelereras gradvis via elektrisk framdrivning genom ett lågtrycksrör. Tekniken gör det möjligt att resa i hastigheter på över 1000 km/h, vilket är 3 gånger så snabbt som på höghastighetstjärnväg och 10 gånger snabbare än på vanlig järnväg. Företaget Virgin Hyperloop arbetar nu tillsammans med en region i Indien
Gävle Hamn har som mål att verka för ett energioptimerat och klimatsmart regionalt godstransportsystem. Hamnen är fossilfri vad gäller egna fordon och uppvärmning av lokaler, men den största nyttan kan de göra som möjliggörare för de andra hamnaktörerna. Det finns ett 40-tal olika företag innanför hamnens grindar och dessutom kommer en stor mängd lastbilar, tåg och fartyg varje dag. Gävle Hamns mål för hela hamnklustret är att lyckas med att klara den utsläppsminskning som ligger i linje med 1,5 gradersmålet. Hamnens vision är att all godshantering och på sikt alla transporter inom klustret ska vara fossilfria och att hamnområdet så långt som möjligt ska vara självförsörjande på energi, genom bland annat smarta system som tar till vara på överskottsenergi.
för att bygga en bana mellan Pune och Mumbai. Där kommer restiden att reduceras till 25 minuter, från dagens 3 timmar och 21 minuter med tåg, eller 3 timmar och 4 minuter med bil. Det här kommer skapa en superregion som växer hållbart och där människor i högre utsträckning kommer kunna jobba och bo där dom själva väljer.
VI BIDRAR MED
VINDKRAFT i omställningen till ett hållbart Sverige
Svea Vind Offshore bidrar till att göra Sverige hållbart – förhoppningsvis till det första fossilfria landet i världen. Ett grönt Sverige har potential att visa vägen till en klimat- neutral värld och utveckla nya grenar av näringslivet. Svea Vind Offshore bidrar till en bättre miljö, både lokalt och globalt. Vi skapar även jobb på de platser vi verkar. I rollen som katalysator möjliggör vi utbyggnad av vind- kraft på lämpliga platser utifrån ekonomiska, tekniska och miljömässiga förutsättningar. Med mer vindkraft ökar andelen förnybar el, vilket driver på omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det sker bland annat genom elektrifiering av transporter och införandet av nya produktionslösningar i industrin. Bolaget grundades 2015 av Mattias Wärn och Maria Brolin. Vi båda drivs av en vilja att göra skillnad och bidra till en hållbar värld. I samarbeten med andra och även fokus på synergieffekter vill vi att Sverige ska bli ett showcase i världen. Bolaget växer stadigt och i augusti 2020 öppnade vi huvudkontoret i Gävle.