VANLIGA FRÅGOR

Vad händer med mitt testamente när jag gått bort? Då en person avlidit ska en bouppteckning förrättas. Syftet med bouppteckningen är att fastställa vilka som är dödsbodelägare samt att gå igenom vilka tillgångar och skulder som den avlidna hade per dödsdagen. Om det finns ett testamente där det stadgas att Act Svenska kyrkan ska ärva allt eller en viss andel av den avlidnas kvarlåtenskap innebär det att Act Svenska kyrkan blir dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningen. Ofta är det den avlidnas närmaste anhöriga som ordnar med att anlita någon som förrättar bouppteckningen som i sin tur informerar Act Svenska kyrkan om att det finns ett testamente som medför att Act Svenska kyrkan blivit dödsbodelägare. Det är dödsbodelägarna som gemensamt förvaltar dödsboet och har ansvar för att räkningar betalas, abonnemang sägs upp med mera. För det fall att den avlidna i testamente, eller på annat sätt under sin livstid, inte uttryckt några specifika önskemål om hur dödsboet ska förvaltas finns möjlighet för dödsbodelägarna att gemensamt komma överens om ifall någon av parterna ska förvalta dödsboet eller om någon extern part (exempelvis bouppteckningsförrättaren) ska anlitas för detta.

Vad händer om jag haft mitt testamente förvarat hos exempelvis en begravningsbyrå med testamentsbevakning?

Om man har sitt testamente för förvaring hos exempelvis en begravningsbyrå eller juridisk byrå som erbjuder testamentsbevakning så innebär det att byrån får vetskap om när någon som har ett testamente förvarat hos dem går bort. Därefter kommer Act Svenska kyrkan att kontaktas och därigenom kunna bevaka vår rätt i dödsboet.

Vad händer om jag förvarat mitt testamente hemma?

Om ett originaltestamente har förvarats i hemmet så gäller det att den som i ett första skede tar hand om hemmet – oftast de närmast anhöriga – hittar testamentet och tar med det till den som ska förrätta bouppteckningen.

Vad händer om jag förvarat mitt testamente i ett bankfack?

Inför att en bouppteckning ska förrättas ska alltid bankfack som tillhörde den avlidna inventeras. Det går till på så sätt att någon som representerar dödsboet besöker den aktuella banken där en inventering görs tillsammans med en bankanställd som upprättar en lista över de saker som finns i bankfacket. För det fall där det finns ett originaltestamente i bankfacket brukar banken tillhandahålla vidimerade kopior som kan användas i samband med bouppteckningen.

Hur tillvaratar Act Svenska kyrkan sin rätt i samband med att testamentet aktualiseras?

Vi bevakar vår rätt i samband med bouppteckningen. Vi har också kontinuerlig kontakt med den som förvaltar dödsboet, vilket kan vara samma person som har hand om bouppteckningen eller någon närstående till den avlidna.

Kan jag specificera vad min gåva ska användas till?

Vi rekommenderar att man inte anger ett specifikt ändamål så att gåvan kan användas där den behövs mest och gör mest nytta. Om gåvan märks specifikt till ett land eller ett område vi inte längre arbetar med, kan vi tyvärr tvingas tacka nej till gåvan eftersom vi ansvarar för att uppfylla den avlidnas vilja.

Vad händer efter bouppteckningen?

Efter bouppteckningsförrättningen ska bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Detta brukar ta någon månad. Efter att bouppteckningen är registrerad kan tillgångarna efter den avlidna skiftas ut. Om Act Svenska kyrkan är ensam dödsbodelägare så kan detta ske direkt. Om det däremot är flera dödsbodelägare så måste en arvskifteshandling upprättas där samtliga dödsbodelägare kommer överens om hur de specifika tillgångarna som finns i dödsboet ska fördelas.

Vad händer om jag har en fastighet?

Om det är flera dödsbodelägare måste alla komma överens om vad som ska ske med en fastighet, såtillvida det inte finns något specifikt skrivet om detta i testamentet. För det fall att Act Svenska kyrkan är ensam dödsbodelägare kommer vi att överta fastigheten oskiftat, vilket är till fördel eftersom Act Svenska kyrkan är skattebefriade. När fastigheten väl är skiftad till Act Svenska kyrkan så försöker vi att med hjälp av mäklare att sälja fastigheten till marknadsvärde.

Vad händer med mina värdepapper?

Eftersom Act Svenska kyrkan är skattebefriad försöker vi att tillse att värdepapper alltid överförs oskiftat till oss, eftersom det betyder att det blir mer pengar som kan komma vår verksamhet tillgodo. För att säkerställa att vi kan överta värdepapper oskiftat är det en fördel, om det är flera som ska ärva, att det framgår tydligt av testamentet att man önskar att vi ska kunna dra nytta av vår skattebefrielse.

Vad händer med mitt lösöre?

Vi försöker alltid att på bästa sätt omhänderta det lösöre som finns i dödsboet. Lösöret värderas och det som har ett ekonomiskt värde säljs med hjälp av till exempel en auktionsfirma. Sådant lösöre som inte har något större ekonomiskt värde brukar skänkas till någon hjälporganisation som verkar på den ort där den avlidna bodde. För det fall att testatorn gett uttryck för hur lösöret ska tas om hand så tillvaratar vi dennes önskemål i så stor utsträckning som möjligt.

Kan pengar avsättas för gravvård?

Om inget finns angivet i testamentet ser vi till att gravvård ordnas i samband med boutredningen.

Vi tillser att det finns en gravskötsel ordnad för framtiden och att dödsboet bekostar en garanterad skötseltid av upp till 15 år, räknat från dödsfallet, genom att avräkningsavtal upprättas med kyrkogårdsförvaltningen.

Om en löpande gravskötsel redan finns sedan tidigare men medlen där inte räcker till för framtida behov föreslår vi att dödsboet ingår ett avräkningsavtal med kyrkogårdsförvaltningen. Detta innebär att medlen från det tidigare gravskötselavtalet lyfts in i ett nytt avtal för den önskade perioden.

Ordlista

Förklaring av ord som är vanligt förkommande när man ska skriva testamente.

ARVINGE är den som ärver enligt arvsordningen.

ARVSKIFTE kallas fördelningen av den avlidnas egendom mellan arvingar och universella testamentstagare.

ARVSLOTT kallas det som en arvinge ärver enligt lag.

ARVSORDNING är arvingarnas inbördes turordning. Arvsordningen delar in nära släktingar i tre arvsklasser, där barn och deras avkomlingar hör till den första. Först när det inte finns någon arvinge i en arvsklass kan nästa klass komma ifråga. Finns till exempel efterlevande barn får inte släktingar i andra eller tredje arvsklassen ärva. Sambor ärver inte varandra, medan gifta makar alltid ärver varandra. Arvsordningen kan ändras genom upprättande av testamente.

BODELNING vid dödsfall sker i princip enligt samma regler som vid bodelning mellan äkta makar vid skilsmässa.

BOUPPTECKNING är en förteckning över ett dödsbos samtliga tillgångar och skulder. Bouppteckning ska göras inom tre månader från dödsfallet.

BOUTREDNINGSMAN kan förordnas av tingsrätten om någon av dödsbodelägarna begär det. Därefter blir det denna person och inte dödsbodelägarna som svarar för boutredningen. l större dödsbon utses ofta en advokat eller en banks notariatavdelning.

BRÖSTARVINGE är barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. Med bröstarvingar jämställs adoptivbarn och deras barn, barnbarn och så vidare.

DÖDSBO omfattar en avliden persons samtliga tillgångar och skulder. Förvaltningen av dödsboet utövas gemensamt av alla dödsbodelägare och de måste vara eniga om varje åtgärd. Ett dödsbo är en juridisk person, vilket innebär att tillgångarna hålls skilda från delägarna så länge boutredningen pågår. Skulder kan alltså i princip bara göras gällande mot dödsboet, inte mot delägarna personligen. Den gemensamma förvaltningen av dödsboet kan i vissa fall tas över av en boutredningsman.

DÖDSBODELÄGARE är efterlevande make/maka eller sambo samt arvingar och universell testamentstagare. Finns endast gemensamma barn är bara den efterlevande maken/makan dödsbodelägare.

INBÖRDES TESTAMENTE är vanligt förekommande mellan äkta makar. Innebörden brukar vara att den av makarna som överlever den andra, övertar den avlidnas egendom.

KVARLÅTENSKAP är den egendom som en avliden person efterlämnar. Om den avlidna var gift eller sambo menas med kvarlåtenskap den egendom som står till arvingarnas förfogande efter bodelning.

LAGLOTT är den del av bröstarvinges arvslott (vanligen hälften av kvarlåtenskapen) som i princip inte får inskränkas av den avlidna genom testamente.

LEGAT är den juridiska termen för en bestämd summa pengar eller ett bestämt föremål i testamentet, exempelvis ett smycke eller en tavla.

LEGATARIE kallas den som får ett legat.

SKIFTESMAN utses av domstol med uppgift att skifta dödsbo vars delägare inte på egen hand kan enas om skiftet.

SÄRKULLSBARN kallas barn som inte är makarnas gemensamma.

TESTAMENTSEXEKUTOR kan utses i ett testamente och är i så fall den som ska handha boutredningen.

TESTAMENTSTAGARE kallas den som får egendom genom testamente.

TESTATOR kallas den som upprättar ett testamente.

UNIVERSELL TESTAMENTSTAGARE är den som får hela kvarlåtenskapen, viss andel därav eller återstoden sedan andra testamentstagare fått sitt.