kravlös?

Vi har nog olika förhållanden till årstiderna, vi människor. Personligen har jag rätt svårt för hösten. Särskilt november. Det blir allt mörkare och kallare och naturen syns tacka för sig. För den här gången. Andra som tycker mer om hösten brukar kalla den kravlös. November begär inget av dig, säger de. Det är bara att krypa upp i soffan med en bok när regn och mörker sänker sig. Kanske är det så.

Att något är kravlöst kan vara förträffligt. Det ger en plats för vila och återhämtning. Men också problematiskt, för att det inte tar dig i anspråk. Så är det bra när något är kravlöst?

Och är vår kristna tro kravlös? Absolut. Och absolut inte. Det får bli mitt svar. I detta nummer av Kalender m.m. vill vi vrida lite på det där, att något är kravlöst.

Välkomna till höstens nummer.

Fredrik Höggren, Kyrkoherde

sida 31 I höst startar Ignatianska andliga övningar

sida 35 FREDTalks - "Om det heliga…" med kyrkoherde Fredrik och Åke Sandstedt, ateist och pensionerad gymnasielärare i religion sida 36 Besök Åvalla och se hur församlingsgården har förändrats!

sida 46 "Enligt mitt sätt att se det” med Mackan Andersson, stå-upp-komiker.

Foto: Karin Rosén

Begär tron något av oss?

”Själve Gustav Vasa har troligen döpts i den här dopfunten”. Kyrkvaktmästaren sa det till mig, i en liten medeltidskyrka i Stockholmstrakten. Snart skulle jag ha mitt första dop som nyvigd präst, sommaren 2005. Tanken liksom svindlade. Det blev så konkret vilken lång tradition som kyrkan står i. Och visst kändes historiens vingslag.

I snart tvåtusen år har världens kyrkor döpt. I början omvändelsedop av vuxna, men mycket snart hela familjer och därmed också späda barn. Dopets sakrament och gåva betonades. Kunskapen om den kristna trons innehåll kunde komma senare, vid bekräftelsen av dopet, alltså konfirmationen.

Dopet är ett synligt tecken på att Guds nåd alltid är större än vi människor förstår. Spädbarn, som i världens ögon inte presterat något överhuvudtaget, tar emot dopets sakrament helt utan motkrav. Ja inte heller föräldrarna avkrävs något annat än sitt samtycke till dopet. Dopet är alltså kravlöst. Precis som Guds kärlek till oss. Guds kärlek kommer inte med någon lista på prestationer, egenskaper eller övriga meriter som vi först måste visa upp. Guds kärlek kan vi inte förtjäna. Den blir inte större för att vi är duktiga. Den öses inte över oss för vad vi är. Utan för att vi är.

Kan man därmed säga att vår tro inte begär något av oss? Ja, det kan man. Men samtidigt, absolut inte. För tron vill ta oss i anspråk, och den som vill ta någon i anspråk är ju inte kravlös.

Martin Luther, samtida med det kända dopbarnet där i medeltidskyrkan, fångar den kristnes belägenhet i en av sina böcker. Han beskriver hur vi lever i en paradox, alltså en synbar självmotsägelse, mellan kravlöshet och krav, mellan frihet och ofrihet. Den kristne människan är ingen människa underdånig, eftersom hon är friköpt av Kristus, konstaterar Luther. Hon är alltså fullkomligt fri. Samtidigt, i tacksamhet inför denna fantastiska gåva som Kristus givit oss, bör den kristne människan vara underdånig varje medmänniska. Hon är därmed alltså också fullkomligt ofri.

Det ställs alltså inga yttre krav på oss, och det enda rimliga svaret på det måste vara att vi i tacksamhet ställer krav på oss själva. Så tolkar jag Luthers ord. Så vad är det då för krav vi skall ställa på oss själva? Ja vi går vilse om vi tror att vi skall lägga ribban högt för oss själva för att kvalificera oss för Guds kärlek. Den har vi

redan, och den kan inte göras större. Men kraven vi skall ställa på oss själva är för att uttrycka tacksamhet över denna Guds gåva. Och det är till Guds avbild, vår medmänniska, som denna tacksamhet skall riktas. Kanske som den danske teologen Lögstrup uttrycker det: ”Varje gång du möter en medmänniska, bär du för en stund hennes liv i din hand. Allt du gör kan bygga upp eller bryta ner henne. Ta vara på den möjligheten att vårda Guds avbild” (fritt tolkat ur Det etiska kravet).

Gud älskar dig, helt utan motkrav. Den kärleken kommer förvandla dig, och väcka en tacksamhet hos dig. Uttryck den tacksamheten genom att älska din medmänniska. Så kan man också uttrycka det. Låter det konstigt? Kanske får vi som ofta ta till en bild, väldigt jordnära, för att göra det konkret:

Tänk dig att du är på resande fot och du har glömt din plånbok just när du skall betala din lunch. Och en främling dyker upp och betalar lunchen åt dig med orden: ”Du är absolut inte skyldig mig något. Men om du vill kan du i framtiden i stället betala en lunch för någon annan människa som precis som du har glömt sin plånbok”.

Har du därmed krav på dig? Eller är det ett kravlöst erbjudande? Kanske både ock. Men jag är övertygad om att du skulle minnas den där stunden, att den kommer påverka dig. Och att du kommer söka tillfällen att få dela generositeten vidare.

Fredrik Höggren Kyrkoherde

Nu är det äntligen klart!

Vår uppfräschning och ombyggnad av vårt församlingshem, Åvalla församlingsgård

Text och foto: Ingrid Pommer Brorson

Vad vi har längtat efter detta och så fint det har blivit!

Ett församlingshem är en arbetsplats men framför allt en plats för alla er församlingsbor. En plats för ”gemenskap, tro, sökande, tröst, glädje och inspiration, en miljö där tillvarons innersta väsen utforskas” som vår kyrkoherde Fredrik så fint har beskrivit det.

Jag hoppas att du känner att du är en del av detta hus, Åvalla församlingsgård. Ett hus som skall kännas som ett andra hem, ett kravlöst hem där du alltid känner dig välkommen!

Åvalla församlingsgård invigdes 1973 och små förändringar och renoveringar har gjorts under åren men denna satsning är den största. Nya rum har skapats och några rum har tagits bort. Åvalla är numera en mer välkomnande och arbetsvänligare plats. Mycket har uppdaterats till en mer modern standard, inte minst för teknik och arbetsmiljö.

Vad är förändrat?

Vårt kök har fått en rejäl ansiktslyftning och har blivit dubbelt så stort! En hörna togs från Botulfsalen för att lyckas med detta. Idag ser det ut som om den hörnan alltid har tillhört köket. Botulfsalen känns lika luftig som tidigare men vilken skillnad det blev i köket. Här arbetar jag och de andra värdinnorna och trivs. Köket har blivit så fantastiskt bra och är så härlig att jobba i!

Somliga saker har bytt plats. Diakonin, som önskade vara mer samlad, hittar du idag innanför huvudentrén direkt till höger där expeditionen tidigare fanns.

Expeditionen flyttade då lämpligen till vänster istället. När du nu kommer till Åvalla så möts du av Anna och Malin direkt innanför dörren vilket vi alla tycker är väldigt trevligt!

Är du nyfiken på hur det ser ut idag i detta 2370 kvadratmeter stora hus? Vem jobbar här och vad jobbar de med?

Lördag 1 oktober, mellan klockan 11-14, är du mycket välkommen att besöka din församlingsgård och se hur det har blivit efter ombyggnaden. Du kan även passa på att se resten av huset, ta en kopp kaffe med mera.

Kanske du i din ungdom hängde nere på Arken och undrar idag hur det ser ut där nu? Kanske sjöng du i någon kör och undrar om ”körsalen” finns kvar? Kanske har du haft ditt dopkalas här och vill se hur det ser ut nu när du har blivit något år äldre? Kanske går du idag på Öppen förskola och vill visa någon mor- eller farförälder var du brukar sjunga och leka. Kanske har du varit här och röstat i något val men kom knappt längre än till entrén. Kanske brukar du besöka Åvalla men är nyfiken på mer.

Välkommen att gå på upptäcktsfärd på Åvalla församlingsgård

lördag 1 oktober klockan 11.00-14.00

"...gör man något roligt så känns det inte som ett krav"

Douglas Petersson arbetar som kyrkvaktmästare och krematorietekniker i Ängelholms församling, och om dagarna befinner sig mest på begravningsplatsen och Heliga korsets kapell.

Text: Douglas Petersson och Jonna Axelsson Foto: Douglas Petersson

det är mitt i sommaren när detta skrivs, människor är på semestrar och hösten känns långt iväg. Men den väntar trots allt med alla sina färgexplosioner och mörker. "Kravlös?" är kalenderns tema, vad tycker Douglas, är hösten kravlös? ‒ Hösten kan visst vara kravlös, mörkret faller på man kryper in och tänder lite ljus kanske. Sen arbetsmässigt så kanske vi har ganska stora krav på oss uppe på begravningsplatsen med att få undan massa löv och sommarblommor som ska tas bort. för douglas betyder ordet kravlös när man tar det lite som det kommer. Eller när man kanske gör en uppgift eller sak som är jätterolig och intressant då känns det inte som ett krav, säger han. vad gör du för att göra livet mer kravlöst? ‒ Jag har inte tänkt så mycket på det faktiskt, men jag tror att jag har lättare att uppskatta saker och kanske ser lösningar istället för problem. Sen är det klart att man har höga krav på sig själv kanske men så länge man trivs så tror jag att man har vunnit mycket på det. vad är dina tips till andra att göra livet mer kravlöst? ‒ Sluta ställ så höga krav på både sig själv och på sin omgivning. ”Gilla läget” lite mer... kanske också vara mer ärliga

om hur man mår och våga både säga nej till saker som man inte kan eller hinner. Sen måste inte allt vara perfekt utan saker får lov att vara annorlunda kanske.

douglas jobb har många element, och han jobbar med ett rullande schema, vissa veckor jobbar han inomhus och vissa utomhus. Bland annat är hans arbetsuppgifter kremationer, urnsättningar, begravningar, samla ihop löv och trädgårdsarbete. En av arbetsuppgifterna under hösten är att förbereda inför allhelgonahelgen. allhelgonahelgen är dagen då vi uppmärksammar de som har mist livet. I Ängelholm besöker ca 1500-2000 personer kyrkogården vid Heliga korsets kapell under två dagar. Personalen tänder ca 1000 marschaller per dag. Hur förbereder ni kyrkogården inför detta? ‒ Vi gör faktisk som vi brukar inför helgerna genom att ha det rent och snyggt och försöka få undan vad löv vi kan. Sen beställer en del personer en vit blomma - krysantemum - som vi sätter ut på gravar. Samt vi smyckar och gör det vackert uppe i kapellet. gemenskap är ordet som Douglas tycker beskriver allhelgona på kyrkogården. ‒ Just denna helgen så tror jag att många går till begravningsplatsen för att de vill och inte för att de måste. För vår del som arbetar där så tror jag att folk har krav på sig att vi till exempel ska ha marschaller och det kanske är ett krav, men som sagt om gör man något roligt så känns det inte som ett krav.

Vill du veta mer om Douglas arbete? Följ vår Instagram, där får du bland annat följa Douglas på vårt vandringskonto: @angelholms_forsamling

Allhelgonahelgen på Heliga korsets kapell

Fredag 4 november 10-19.30 Gravsmyckningskaffe 14 och 16 Musikgudstjänst 18 Minnesgudstjänst med namnuppläsning Lördag 5 november 10-17 Gravsmyckningskaffe 14 Musikgudstjänst 16 Minnesgudstjänst med namnuppläsning Läs hela programmet under Allhelgonahelgen på sida 43.