www.svenskakyrkan.se/eslov
Nr 4• 2016
Julevangeliet på 30 minuter Samhällsaktör att räkna med
Ny studiecirkel & -resa
Affärsmannen Luther
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
Etik och tiggeri Brukar du gå i kyrkan till jul? Ett av Svenska kyrkans viktiga uppdrag är att tänka och formulera oss kring olika etiska utmaningar vi möter i livet. Utgångspunkten för all kristen etik är att varje människa är unikt skapad med såväl rätt till värdigt liv som skyldighet att bidra till att kärlekens och dess goda frukter blir de bästa.
Idag när vi gör våra inköp har tiggeriet, som jag själv trodde skulle vara övergående, verkat bli ett bestående inslag. Tiggarna fortsätter att vädja om hjälp sittande på den kalla marken utanför in- och utgångarna till våra dagligvaruaffärer. Jag tror alla som går förbi reagerar varje gång man passerar och fortsätter ställa frågan; ”Skall jag ge en peng eller skall jag inte?” Det finns olika svar! I mötet med en annan människa som är i behov av hjälp är det medkänslan som måste styra där man bör ta i beaktande sårbarheten hos den andra. Eller kan man tänka att tiggeriet är ett förödmjukande för båda parter? Att lösa ekonomiska problem med tiggeri är högsta formen av självförakt och tiggeri är ett symtom på ett allvarligt fel i samhällssystemet.
Text o bild: Frida, Felicia, Tindra och Embla i Matteus konfirmationsgrupp.
Lennart Svensson Nej, det gör jag inte. Tillbringar julen med min dotter istället.
Peter Weidner
Nej, jag går inte. Jag har mycket jobb, hinner inte.
Filip Persson
Ja, det gör jag. Jag tycker det är kul! Jag har även släktingar som är med i kyrkokören.
Rasmus Rosengren Nej, det gör jag inte. Jag känner inte för det.
Emma
Jag går ibland. Jag tycker att julottan är trevlig.
Luciatid
Luciadagens legend av Selma Lagerlöf läses av Torvild Evensson. Lätt förtäring serveras. Stehags församlingshem 16/12 kl 19.00 För luciagudstjänster och -konserter, se sista sidan eller vår kalender på webben!
Ledigt på fritids
Från vårterminen 2017 finns det lediga platser på vårt fritidshem Arken. Vi hämtar barnen på skolorna i Eslövs tätort. ålder: årskurs 0-2 intresserad? Kontakta oss: 0721-54 10 18 eller barn.eslov@ svenskakyrkan.se
Till sist har varje människa en rätt och skyldighet att använda sin egen fria vilja och människan är i alla situationer fri att ta ansvar för sitt val, så visst kan även en tiggande människa se till sitt eget ansvar att välja mellan att fortsätta tigga eller söka arbete. Hur tänker och handlar du? Guds välsignelse
Foto: Rebecca Nordberg
Kyrkoherde Cerny Ericson
Julspel med en tvist
Julevangeliet på 30 minumter med fart och humor i Eslövs kyrka lördag 10 december 15.00. För alla åldrar – fri entré. Glada barn på friitds Arken. Foto: Sara Jönsson
Var så god...
Pastorsexpeditionen
Denna tidning delas ut av Svenska kyrkan Eslöv och ges till alla hushåll. Till dig som inte vill ha tidningen; vänligen lägg den i pappersåtervinningen.
postadress: Box 61, 241 21 Eslöv besöksadress: Utvägen 9, 241 31 Eslöv tel 0413-34 70 00 besökstid må-to 8.30-16, fr 8.30-15 telefontid må-fr 9-15 (lunch 12.30-13) e-post eslov.pastorat@svenskakyrkan.se webb www.svenskakyrkan.se/eslov
ansvarig utgivare: Cerny Ericson produktion: Renée Backe redaktionskommitté: Renée Backe, Alex Nilsson, Erika Heil-Utbult, Peter Barvestedt, Jan Roj
2
Foto: Renée Backe
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
fråga prästen
Om man med ödet menar att allt som sker skulle vara helt förutbestämt och att ingen eller inget kan påverka detta så är det svårt att kombinera detta med en tro på Gud. Att tro på Gud är att leva i en relation med Gud. Vi tror att Gud har en plan med våra liv men att vi i förhållande till denna plan har en fri vilja att säga ja eller nej. Att säga ja till Gud är att vara en del i Guds plan och ta ansvar för de uppgifter Gud ger oss i livet. Där ödet gör oss passiva inför något vi inte kan påverka, gör relationen till Gud oss aktiva och ansvarstagande i det uppdrag vi får av Gud. Då vi känner att vi inte förstår vad som sker runt oss eller då vi starkt hoppas på att saker kunde gestalta sig på annat sätt i våra liv, uppmanar Gud oss att komma med våra böner, vilket får ge oss tryggheten att Gud har makten att ändra på det som sker efter sin vilja och det som i det hela är bäst för oss.
– Varför säger man “Bless you” till någon som nyser i England? De äldsta beläggen för ”Bless you” eller ”God bless you” verkar komma från rädslan att man vid en nysning riskerade att blåsa ut sin själ. Genom att snabbt välsigna den som nyst försäkrade man sig om att själen stannade kvar. Under pestens härjningar på 500-talet upptäckte man att insjuknandet föregicks av nysningar. Dåvarande påven rekommenderade därför att välsigna med ett ”Bless you” för att därmed kanske kunna hindra ett insjuknande med ett oåterkalleligt slut. Från 700-talet finns det belagt att ”Bless you” blivit en standardiserad fras som respons på en nysning. Välkommen att mejla in en fråga till Fråga prästen: eslov.red@svenskakyrkan.se. Vi publicerar inte namnet på den frågande som förblir anonym. Våga fråga! Teologiska frågor, livsåskådningsfrågor, varför man gör som man gör i kyrkan, osv.
1558 ljus går det åt i våra kyrkor på julafton och juldagen 485 ljus tänds av besökare i våra ljusbärare dessa två dagar Foto: Renée Backe
Foto: Renée Backe
– Kan man tro på Gud och på ödet på samma gång?
Jubilerande kyrkor
2016 har två av våra kyrkor jubilerat
eslövs kyrka fyller 125 år i år och detta uppmärksammas med en utställning på Eslövs museum. Eslövs församlingsråd står bakom utställningen som pågår på muséet 12-30/11. Muséet har öppet tis-, ons-, fredag kl 13-17, torsdag 17-20, lördag 11-14, söndag 13-16.
I år är det femton år sedan man för andra gången på snart 150 år återinvigde Borlunda kyrka. För att friska upp minnet och få inblick i historien får vi ta oss tillbaka till 1800-talet.
den enorma detaljrikedom där han gestaltar sin tro på kristendomens kärna, dess innersta väsen. Allt ifrån de gammaltestamentliga städernas ringmurar till det nya förbundet och en förnyad gudsgemenskap. Även den omgivande kyrkogårdsmiljön är omsorgsfullt planerad.
på 1800-talet skedde det stora förändringar i Sverige. Vi hade en kraftig befolkning-
år 1998 ansökte pastoratet om restaureringsbidrag. Detta tack vare Borlundas eldsjälar Ove
sökning, jordbruket reformerades, människor började få en mer individualistisk syn på saker, vardagslivet sekulariserades, vilket medförde att många traditioner och sedvänjor upplöstes samt många olika frireligiösa och separatistiska rörelser uppstod. Allt detta kom till att spela stor roll på synen av dåtidens kyrkor hos stiftets biskopar, vilket resulterade i 1800-talets kyrkobyggnadsrörelse. De mörka medeltida kyrkorna, självbyggen på kollektivgrund, blev för trånga, hade stora renoveringsbehov och ansågs inte längre tilltalande. De skulle nu ersättas av arkitektoniska skapelser, värdiga ett Gudshus, vilka skulle ritas av riktiga experter – arkitekter. Vackra, ljusa och välvårdade kyrkor skulle väcka och upprätthålla församlingens religiösa känsla. Musiken började nu bli ett viktigt inslag på gudstjänsterna lika så välklingande klockor som sammankallade till mässa. Genom att engagera många sinnen, främst synen, ville kyrkan erbjuda en stämningsmättade och andaktsfull atmosfär, vilket skulle förmedla en religiös känsla. Vilket arkitekten verkligen lyckades uppnå med Borlunda.
Nordfeldt, som var Borlundas enda pastoratsrådsrepresentant, Elisabeth Persson som via sina konstvetenskapsstudier kände till byggnadens unika egenskaper och alla de andra kämparna, samt Riksantikvarieämbetet. Restaureringen påbörjades 2001 då bland annat 5 000 tegelstenar byttes ut, takstolen förstärktes samt innerväggarnas heltäckande färg avlägsnades. Man passade även på att förlägga ett församlingshem inuti kyrkan genom borttagande av några bänkrader, samt utrustade kyrkan med både toalett och kök. Så återigen den tredje advent 2001, kunde man slå upp portarna till denna underbara kyrka, med sitt mycket stora kulturhistoriska värde och sin unika arkitektur.
15 år sedan Borlunda kyrka återinvigdes
detta är bakgrunden till att också de gamla
kyrkorna i Borlunda och Skeglinge skulle ersättas av en ny gemensam kyrka, vilket skulle bli starten på en sju års lång tvist, mellan å ena sidan Skeglingeborna, som ville ha kvar sin lilla församlingskyrka, samt å andra sidan främst biskopsämbetet och de adliga jordägarna, som också lyckades få med sig Borlundaborna. Saken blev inte bättre av att kyrkan skulle placeras i Borlunda, som var den större moderförsamlingen och dessutom förväntades att de rikare skeglingeborna skulle betala mer, än de fattigare borlundaborna. Trots tappert kämpande och en mängd överklagande till både Kunglig Majestät och kammarkollegium, så fick skeglingeborna tillslut erkänna sig besegrade i denna ojämna kamp. Godsägarna hade sedan tidigare goda erfarenheter av en dansk arkitekt vars namn var Ferdinand Meldahl, som redan arbetat en hel del med de skånska slotten och godsen.
meldahl ritade borlunda kyrka år 1860 och
det är den enda kyrka han fått uppförd. Han kallade byggnadskonstens verk för: Det sköna förkroppsligandet av människans idéer - dess festdräkt. Meldahl har sett det som sin uppgift att ge en konkret form åt ett abstrakt innehåll.
i kyrkas inre kan man få en känsla av att man
bläddrar i arkitektens dagbok och med hjälp av
Ove Nordfeldt och Elisabeth Persson – eldsjälar i Borlunda Text och foto: Elsbeth Rudolvsson
det vore dumt att förneka hennes storhet.
Enligt mig har Meldahl verkligen lyckats skapa ett hus värdigt Gud. Kyrkan har idag förutom de traditionella gudstjänsterna även blivit en mycket omtyckt bröllopskyrka, med redan 10 inbokade bröllop nästa år.
En längre version av artikeln och källhänvisningar finns på vår webbplats 3
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
Svenska kyrkan Eslöv som samhällsaktör att räkna med – hur då?
Soppluncher
Soppluncherna i Eslöv, Flyinge, Marieholm och Örtofta är mötesplatser mitt i byn där det bjuds både varm och näringsrik soppa och dito samvaro.
Varför väljer du att komma på sopplunch? Vad ger det dig att komma?
herrar. Här pratar man och har det mysigt! ally: Att träffas. Jag instämmer med det Beryl har sagt. Det är god soppa och gott kaffe. Här är trevligt med trevlig personal. I vintras kunde jag inte komma på några gånger. Då ringer det människor som bryr sig och undrar var man är.
beryl: Samvaron! Man får sjunga. Man får Guds ord till sig helt enkelt. Jag trivs med personalen och de som håller i andakten. Jag trivs att vara här. Tänk, här är ett rum fullt med ensamma damer (mestadels) och en del ensamma
Hållplats för själen
Här, på Storgatan 34, finns det plats för alla. Gammal som ung, glad som ledsen, troende som tvivlande. Alla är välkomna! På tisdagar mellan kl 8-11 håller vi öppet i vår cafédel där det står framdukat lite fika. Präst och diakon finns på plats om man känner att man vill prata med någon. Klockan 8 firar vi morgonbön i enkelhet tillsammans. Inför julen med alla dess måsten, kan det bara få vara skönt att få komma in till oss och få vila benen en stund. Här finns det plats – en hållplats för själen!
Varför kommer du till Hållplats för själen?
Lars Nilsson. Foto: Peter Barvestedt
– Det är trevligt att få dricka en kopp kaffe och sitta och prata en stund. Mycket bättre än att sitta ensam. Jag bor så nära så jag kommer att komma hit ofta.
Gertrud Nordstrand och Sven Persson
gertrud och sven: Vi tycker det är trevlig samvaro här och mycket trevlig personal. Ally Leander och Beryl Sjöding
Text & bild: Erika Heil-Utbult
Svenska kyrkan Eslöv – en samhällsaktör att räkna med! Kyrkan är en traditionsbunden och viktig kulturbärare. Detta har under åtskilliga århundraden gett kyrkan en konservativ profil och ibland fjärmat dess verksamhet från människors dagliga tillvaro. Det i dag allt mera stressade samhället kräver ständig närvaro, inte minst inom den digitala världen, och det innebär att behovet av trygghet och gemenskap är större än någonsin. Kyrkans roll i samhället är också annorlunda i dag och uppgiften att vara
en mjuk resurs för de personer som hamnat utanför den sociala samvaron blir alltmer viktig. Svenska kyrkan Eslöv är just nu inne i en intensiv förändringsprocess med målet att vara en modern kyrka öppen för alla. Ett förnyelsearbete som tar tid, fordrar tålamod och kräver engagemang. Målet är solklart; att bli en samhällsaktör att räkna med! Ingmar Larsson, förtroendevald Svenska kyrkan Eslöv
Leva vidare-grupper Svenska kyrkan Eslöv erbjuder samtalsgrupper om att leva och gå vidare i livet utan sin livskamrat.
Foto: Magnus Aronson/IKON
Konfirmandarbetet Vi ger unga människor i en brytningstid i livet en möjlighet att fördjupa sig i existensiella frågor.
Foto: Renée Backe
Musik & Hälsa
Foto: Erika Heil-Utbult
4
Vi vill finnas där människor finns och med Musik & Hälsa-projektet når vi människor som annars har svårt att komma till oss. Med musik och rörelse väcker våra musiker minnen till liv.
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
Svenska kyrkan Eslöv som samhällsaktör att räkna med – hur då? – Diakoni handlar om att arbeta med de mest utsatta människorna, brukar man säga. Men hur definierar man vem som är utsatt? Den som mist sin livskamrat sedan många år? Eller ett barn som just fått veta att föräldrarna ska skiljas? Är det flyktingen som fått avslag på sin asylansökan eller tonåringen som inte hittar sig själv i sin kropp? Den arbetslöse, bostadslöse eller den med psykiskt ohälsa? vara utsatt kan man vara på så många olika sätt. Det är känslan av utsatthet jag som diakon får möta. Jag kan ge personen den ”goda blicken”, dvs vara den som ser på personen utan misstänksamhet eller reservation. Till skillnad från t ex socialtjänsten som har ett regelverk att följa. Jag kan se utanför ramarna.
Jag frågar om hon inte blir överväldigad av tanken på hur många det finns i vårt område som kan behöva stöd i sin utsatthet. – Om man möter många människor för första gången med deras berättelser kan det bli jobbigt. Men jag känner att jag inte är ensam. Efter ett samtal är det viktigt för mig att kunna tända ett ljus eller be för en människa. Det är inte jag som bär detta ensam. Ibland får man ju också se att det vänder och går bra för en person. Det var också det som avgjorde mitt yrkesval: till skillnad från t ex en socionom får jag möjligheten att vandra med människor en längre bit på deras väg.
svenska kyrkan eslöv har som mål att vara en ”samhällsaktör att räkna med”. På Storgatan har vi öppet på tisdagar 8-13 där alla är välkomna att komma in en stund på enkel gemenskap. Kanske delta i morgonandakten kl 8 och sedan ta ...betyder tjänst och en macka, eller innebär omsorg om bara slå sig ner en medmänniskor i livets stund i en fåtölj och olika situationer. läsa tidningen eller medhavda boken. Vill man, kan man Diakoni är kyrkans prata med präst, uppdrag att möta diakon eller pedamänniskor i utsatta gog – eller boka livssituationer. Grunen tid för ett möte den för detta är Guds en annan dag. Så kärlek, som den mösmåningom komter oss i människan mer vi ha öppet fler Jesus Kristus. dagar och även ha samtalsgrupper av olika slag.
Diakoni
Diakon Carola Störbäck
Orden är Carola Störbäcks. Hon är ny som diakon i Svenska kyrkan Eslöv och möter sedan ett par månader människor i våra nya lokaler på Storgatan 34 nära stationen i Eslöv dit många redan hittat till henne.
Anstalten Ringsjön ...besöker vi regelbundet för andakt och samtal.
Foto: Susanne Nilsson
När jag jobbade som studentdiakon i Lund hade vi i samarbete med universitetet en grupp för studenterna som hette ”Hitta balansen” där vi pratade om hur man kan hantera stress och arbetsbelastning med olika teman som sömn osv.
”– Vara utsatt kan man vara på så många olika sätt. Det är känslan av utsatthet jag som diakon får möta och kunna ge personen den "goda blicken", dvs vara den som ser på personen utan misstänksamhet eller reservation.”
Jag ser fram emot liknande samarbeten här med exempelvis vårdcentralerna där vi kunde bidra med det vi som kyrkan är bra på. förutom carola har ytterligare en diakon nyss börjat: Anna Sjögren som kommer från en diakontjänst i Linköping. Dessutom finns Monica Qvennerberg med på deltid då hon även vikarierar som områdeschef. Vi har många möjligheter att mötas i våra församlingshem, både i staden och ute på landet, soppluncher, fikagemenskap, promenader osv. I flera av dessa grupper kan man också inbjuda fler att delta och vi hoppas kunna utveckla frivilligarbetet.. Text & bild: Renée Backe
En del av Svenska kyrkans grundläggande uppdrag är att undervisa. I linje med skolans läroplan och i samarbete med skolan kan vi: • bidra med kunskap om kristendom och kristna traditioner • vara en resurs i samtal och diskussioner om livsfrågor, moral och etik. • Vi kan delta i lektionssammanhang eller som del av temadagar. • Vi erbjuder också samtalsstöd till elever, studenter och personal, enskilt eller gruppvis. Det kan vara i händelse av något oväntat, i klassen eller på skolan. Det kan gälla olycksfall, dödsfall eller mobbing. Vi finns för att stötta i svåra situationer.
Kyrka - skola
Foto: Magnus Aronson/IKON
Varje tisdag finns vår ungdomspräst Peter Barvestedt på Bergagymnasiet för att möta eleverna 5
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
Affärsmannen Martin Luther Efter att ha deltagit i studiecirkeln och varit med på resan i Luthers fotspår kan jag inte frigöra mig från tanken att Luthers övertygelse om att kyrkan behövde reformeras väckte entreprenören inom honom och fick hans idéer att bli mer spridda och bättre mottagna än om han hade suttit och funderat i klostret. när han var färdig med studierna hade han skapat den bästa plattform man kunde ha på 1500-talet för att nå ut med sitt budskap; en kombination av universitetskatedern och kyrkan. Han hade konstaterat att det fanns en marknad för reformering av kyrkan och han visste att flera hade gjort tappra men illa förberedda eller ofullständiga försök. Några hade t ex gjort översättningar av delar av Bibeln till tyska men uppenbarligen gjort för dåliga tolkningar eller haft en för dålig distributionsapparat för att nå ut till en större publik. luther insåg tidigt att han inte skulle klara av att administrera sitt projekt att reformera kyrkan på egen hand. Han var impulsiv, grodor halkade lätt ur hans mun och pengarna rann mellan fingrarna på honom. Däremot visste han att var en idéspruta och en, för att använda modern ”svenska”, Illustraion: Bella Flodén doer som fick saker att hända om han bara fick hjälp att hitta rätt verktyg. Det var vid den här punkten i hans gärning som kyrklig entreprenör som han hade turen att träffa Käthe. Hon var, med ett modernt språkbruk, mellan två jobb och anställdes som ekonomichef i ML enterprises. När verksamheten växte och Luther i sann entreprenörsanda ökade sitt risktagande insåg han att hans arbete kunde komma att innebära att han fick lämna hemmet för en längre tid. han valde därför att befordra käthe till vd och fortsatte själv sitt arbete som arbetande styrelseordförande. Han kunde ändå behålla den totala kontrollen över företaget eftersom kvinnor inte kunde vara firmatecknare i 1500-talets Tyskland. När Käthe tillträdde som VD hade bolagsordningen ändrats så att verksamheten utöver reformationsarbete även omfattade djuruppfödning, pensionatsverksamhet samt handel med jordbruksfastigheter; en sinnrik kombination som snabbt ledde till välstånd för familjen Luther. en uppgift som varken Martin eller Käthe klarade av var marknadsföring av Martins verk. Att spika upp teser på en slottskyrka var visserligen genialt för att nå ut i de akademiska och kyrkliga kretsarna i furstendömet men knappast ett effektivt sätt att reformera en 6
kyrka. När Luther insåg detta valde han att anställa en marknadschef, hans vän Melanchton. Melanchton hade visserligen en del åsikter som avvek från Luthers, men Luthers omsorger om Melanchton gjorde att han aldrig förde en offentlig debatt med Luther. Vem biter av den hand som föder en, i synnerhet om man anar att födan kommer från en person som är på väg att uträtta storverk? luther visar att påståendet ”det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna som gör dig rik” är sant. Han lät fursten bekosta uppehället för honom och hela hans skrivarstab när han översatte bibeln på Wartburg och han lät honom också bekosta den nya manteln när han skulle uppträda inför riksdagen. luther och melanchton lyckades också väl i sin marknadsföring av den översatta Bibeln. På fem år lyckades de med hjälp av utsända marknadsförare sälja 100.000 tyska biblar. Utgivningen var raffinerad: man började med Nya Testamentet som förmodligen är den del av Bibeln som är lättast att tolka och därför krävde minst personal att färdigställa. När Nya Testamentet var insålt fortsatte man att ge ut Gamla Testamentet; inte hela på en gång utan i portioner. Vem vet, de kanske hade en klubb där man kunde förhandsboka kommande volymer. Om Camilla Läckberg bara hade gett ut sina böcker på svenska och inte haft hjälp av sitt förlag, internet, morgonsoffor, bokklubbar, m m; hade hon kunnat sälja 100.000 böcker genom att låta sina trognaste fans promenera runt på landsvägarna och sälja böcker? vi har lärt oss av historien att Luther lyckades väl i sitt företagande. Förutom att han hade en trygg privatekonomi lyckades han med sin affärsidé som syftade till att skapa en kyrka för alla. Han lyckades så väl att ett av hans mindre smarta marknadsföringsdrag, att spika på en kyrkport, ensamt hade gjort honom till världskändis. Michael Wetterberg (deltagare i vår studiecirkel/resa om Luther och själv affärsman i Eslöv)
Behöver du, eller någon du känner, ekonomisk hjälp? Svenska kyrkan förvaltar stiftelsemedel som skänkts eller testamenterats av privatpersoner. De innehåller ofta en uttalad önskan om att medel ska komma behövande människor i en viss församling till del.
ESLÖVS FÖRSAMLINGS SAMFOND Behövande personer som är kyrkotillhöriga i Eslövs församling samt är bosatta inom Eslövs tätort kan söka bidrag ur denna fond.
ELNA ERIKSON STIFTELSE
Elever som studerar ekonomi och/eller kontorsteknik, tillhör Eslövs församling och är bosatt inom Eslövs tätort kan söka bidrag från denna stiftelse. Kvinnliga sökanden äger företräde.
ASSARSSONS STIFTELSE
Bidrag till gamla, sjuka och behövande personer som är boende inom gamla Reslövs församling skall delas ut i december månad år 2016. Observera att samtliga tre kriterier; gammal (+65), sjuk och behövande, skall vara uppfyllda för att komma i åtnjutande av bidrag.
MÅNS OLSSONS I ÖSLÖVS HJÄLPFOND
Den som söker ska vara boende inom det som tidigare utgjorde Bosarps kyrkoförsamling. I första hand utges bidrag till de som ej äger någon förmögenhet och ej har annan inkomst än pension, i andra hand till alla behövande församlingsbor.
Mer info och ansökningsblankett: Carina Jacobsson tel 0721-54 10 22 carina.jacobsson@svenskakyrkan.se eller ladda ner ansökningsblankett på vår webb: http://svkeslov.se/fonder16
Sista ansökningsdag: 30/11 -16
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
St Petersburg
Foto: Dmitry Ryzhkov
– studiecirkel och resa Vi följer upp succén med studiecirkeln och -resan på temat Martin Luther och reformtionsjubiléet med att undersöka intresset för ett nytt ”paket” – denna gång om rysk tro och kyrklighet där resan går till St Petersburg.
Barn från våra grupper ger svar
Vad tror ni att Jesus önskar sig i julklapp? • Fred på jorden • Att alla barn ska ha ett bra liv
Foto: Kim Battefeld Photography
för att kunna fortsätta planeringen av studiecirkel med resa till St Petersburg behöver vi undersöka intresset och vill därför att du anmäler ett eventuellt intresse till oss.
Kalla fakta så här långt:
Resan är tänkt preliminärt 25/9-30/9 2017 med avresa från Eslöv. Vid 20 deltagande, som är minimum, gäller följande:
• Fred på jorden
• 2 nätter på färja Stockholm-Helsingfors / Tallinn-Stockholm med insides hytter
• Att man ska vara snälla mot varandra
• 3 övernattningar på Hotel Dostoevsky**** i St Petersburg
• Att vi inte ska slåss eller sparkas
• 5 frukostar
• Att alla vapen förstördes • Att ingen kastar skräp omkring sig
• 5 tre-rätters middag och buffé under båtfärderna.
• En större planet! Vi förstör jordklotet då vi är så många och fixar inte det.
• Svensktalande lokalguide
• Jesus vill inte vi ska släppa ut så mycket avgaser för klimatet och att vi borde äta mer vegetariskt.
• Eventuellt besök i någon rysk-ortodox församling eller kloster, rundtur i St Petersburg där vi bla ser Smolny katedralen, Vinterpalatset, St Isak katedralen, utflykt till staden Peterhof strax söder om St Petersburg med palats och underbara imponerande fontäner, Katarinapalatset med bärnstensrummet, konstmuseumet Eremitaget, förhoppningsvis Tempelkyrkan i Helsingfors och dagliga andakter som vi själva leder.
• Att vi inte ska mörda varandra. • Om alla hade varit snälla och då fred på jorden hade vi inte behövt poliser. (Creare Simul-gruppen)
• En del inträden bla på Petershofs parken, Katarinapalatset med bärnstensrummet och konstmuseet Eremitaget. priset enligt ovan kommer att ligga, vid minimum 20 personer på ca 550 euro med del i dubbelrum och 750 euro enkelrum. Tillkommer visumavgift 1.400-1.500 SEK per visum. anmäl ditt intresse senast 15/12: caroline.dahl@svenskakyrkan.se eller 0721-54 10 42.
vi vill betona att du inte förpliktigar dig till att göra en eventuell bokning och vi förpliktigar oss inte på något sätt att genomföra våra tankar.
(Mellanstadiegruppen Torsdagskul i Flyinge)
foto: simon stanford/ikon
tanken är föreläsningar ca 5 gånger (en per månad, vardagskväll) med början februari 2017 med ämnen som: • Den rysk-ortodoxa kyrkan och vår evangeliska luterska kyrka; skillnader och likheter • Vad är en ikon? • St Petersburgs kulturhistoria • Helsingfors och kristen tro • samt en avslutande gång innan avresa i september där innehållet ännu inte är bestämt.
• Att alla människor ska respektera varandra eftersom alla är lika mycket värda
OBS! Varken du eller vi förbinder oss till att studiecirkel och resa blir verklighet. Vi vill endast veta om det finns ett intresse hos dig.
ADVENTSLJUSSTAKEN Den första adventssljustaken var en gran på Ersta diakonianstalt i Stockholm någon gång på 1870-talet. I granen tände man sju nya ljus för varje söndag i advent. De sju ljusen symboliserade veckans sju dagar. Ungefär samma tradition fanns i ärkebiskop Nathan Söderbloms hem i slutet på 1800-talet. Varje söndag tände man ett nytt ljus, fast inte i en gran utan i en enbuske. Vår nuvarande adventsljusstake började användas på 1920-talet och konkurrerade snart ut granar och buskar, men traditionen att placera ljusen i en gran eller i en buske levde kvar ända in på 1930-talet. / Ur ”Tradition och liv” av Martin Modéus
Låt fler få fylLa fem! Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem. Men barn som får leva i trygghet kan klara sina kritiska första fem år. Libone och Latita bor i ett av Kapstadens fattigaste områden. Om ett och ett halvt år fyller de fem. Det är deras viktigaste födelsedag. Swisha din gåva till 9001223 eller SMS:a FEM till 72905 och ge 100 kr.
pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 Läs mer: svenskakyrkan.se/internationelltarbete
7
I N F O R M AT I O N F R Å N S V E N S K A K Y R K A N E S LÖ V
November
Gudstjänster & konserter Julböner: December 11:00 Östra Strö kyrka
17 Taizégudstjänst 18:30 Flyinge förs.hem
4 Familjegudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
19 Ett rum för dina tankar 15:00 Ljusets kapell 20 Högmässogudstjänst 09:30 Remmarlövs kyrka
Söndagsmässa 10:00 Stehags kyrka
Högmässogudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
Högmässa 11:00 Reslövs kyrka
23 Bön och stillhet 19:30 Stehags kyrka
Konsert – ’I Juletid’ 19:30 Eslövs kyrka (utsålt)
8 Morgonmässor: 08:30 Eslövs kyrka 09:00 Reslövs kyrka
Cantica Nova-kören med solister
Luciagudstjänst: 16:00 Reslövs kyrka
Konsert 16:30 Örtofta kyrka
Familjegudstjänst med Lucia 11:00 Holmby kyrka
Lions adventsvesper 17:00 V Sallerups kyrka
Helena Widell, sång.; Margareta Önnerlid-Nilsson piano/orgel
27 Adventsgudstjänst 10:00 Billinge kyrka
Kyrkokören medverkar.
Högmässogudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
Söndagsgudstjänst 11:00 Örtofta kyrka
Högmässogudstjänst 11:00 Reslövs kyrka
Adventsgudstjänst 12:00 Trollenäs kyrka
Familjemässa i adventstid 16:00 Stehags kyrka
Stehags kyrkokör och barnkören Fjärilen
Advents- och julmusik 18:00 Skarhults kyrka
Cantica Nova-kören samt solister
Adventsgudstjänst 18:00 Bosarps kyrka
Glögg före gudstjänsten. Stehags kyrkokör.
23:30 Eslövs kyrka
Eslövs Vokalensemble, Laine Quist (sång), Fritjof Backe (piano)
25 Julottor: 06:00 V Sallerups kyrka
Körsångare från Septemberkören
12 Morgonmässa 08:30 Eslövs kyrka 15 Högmässogudstjänst 10:00 Bosarps kyrka
Högmässogudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
Högmässa 11:00 Gårdstånga kyrka
Högmässa 11:00 Reslövs kyrka
Söndagsmässa 16:00 Stehags kyrka
07:00 Eslövs kyrka Körsångare från Septemberkören
’Vi sjunger ut julen’
Billinge kyrkokör
Julfrukost
Julkonsert 18:00 Eslövs kyrka
07:00 Östra Karaby kyrka
Luciagudstjänst 18:00 Stehags kyrka Luciakonsert 19:00 Eslövs kyrka
Solosång Linn af Ugglas
Kaffe och pepparkakor efteråt.
Sinnesromässa 19:00 Eslövs kyrka
Mariagudstjänst 16:00 Stehags kyrka Mariamusik 18:00 Borlunda kyrka
22 Morgonmässa 09:00 Flyinge förs.hem
24 Julafton Samling vid julkrubban 11:00 Eslövs kyrka
'Litchis' medverkar med sång
11:00 Stehags kyrka
Barnkörerna Humlan och Fjärilen
11:00 Holmby kyrka
Flyinge Kidz.; Johanna Taylor, solosång
Julgudstjänst 09:30 Remmarlövs kyrka
26 Högmässa 11:00 Eslövs kyrka
Mässa i ord och ton 16:00 Stehags kyrka
Sångsolist: Laine Quist
Septemberkören
Cantica Nova-kören samt solister
Söndagsgudstjänst 18:00 Remmarlövs kyrka
22 Högmässor: 09:30 Borlunda kyrka 11:00 Eslövs kyrka
18 Högmässa 11:00 Östra Karaby kyrka
07:00 Gårdstånga kyrka 07:00 Trollenäs kyrka
15 Jul-Taizé 17:00 Flyinge förs.hem
Julnattsmässa 23:30 Bosarps kyrka
Högmässa 11:00 Eslövs kyrka
Stehags kyrkokör
Avslutning för all verksamhet
Cantica Nova-kören; Anneli Svensson, trumpet
Örtofta kyrkokör
Luciagudstjänst: 18:00 Billinge kyrka
AM kören
Julnattsgudstjänster: 23:30 Örtofta kyrka
Knutsfest i Kyrkstugan
19 Morgonmässa 09:00 Flyinge förs.hem
13 Temamässa 12:00 Eslövs kyrka
Eslövs Vokalensemble; Brasskvartett.; Välkomnande av nya diakonerna Carola Störbäck och Anna Sjögren, ungdomsprästen Peter Barvestedt, samt kantor Amanda Olsson.
Mässa 11:00 Gårdstånga kyrka
Familjegudstjänst 11:00 Östra Karaby kyrka
07:00 Skarhults kyrka
Eslövs vokalensemble
Örtofta kyrkokör
Sångsolist: A-M Nyberg
Julfest i prästgården
17:00 Eslövs kyrka
10 En plats för stillhet 16:00 Holmby kyrka
Gästspel
14:00 Reslövs kyrka
Musikgudstjänst 17:00 Reslövs kyrka
11 Högmässa 11:00 Eslövs kyrka
26 Lördagsmusik 12:00 Eslövs kyrka
11:00 Billinge kyrka Billinge kyrkokör
Adventssångsgudstjänst 14:00 V Strö kyrkstuga
24 Morgonmässa 09:00 Stehags förs.hem Sinnesromässa 19:00 Eslövs kyrka
Brasselever från Kulturskolan. Solosång: Linn af Ugglas.
Musikgudstjänst 18:00 Reslövs kyrka
31 Nyårsbön 17:00 Eslövs kyrka
Januari 1 Högmässogudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
Mässa 18:00 Stehags kyrka
Temagudstjänst 18:00 Östra Karaby kyrka
3 Konsert – 'I juletid' 19:30 Reslövs kyrka entré 6 Högmässogudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
Högmässogudstjänst 11:00 Reslövs kyrka
Musikgudstjänster 14:00 Holmby kyrka 18:00 Billinge kyrka
Billinge kyrkokör
8 Söndagsmässa 10:00 Stehags kyrka
Högmässogudstjänster: 10:00 Trollenäs kyrka 11:00 Östra Karaby kyrka 16:00 Billinge kyrka
23 Vardagsgudstjänst 09:30 Örtofta förs.gård
Musik och meditation 19:00 Östra Strö kyrka
25 Bön och stillhet 19:30 Stehags kyrka 26 Taizegudstjänst 18:30 Flyinge församlingshem
Sinnesromässa 19:00 Eslövs kyrka
29 Högmässogudstjänst 10:00 Stehags kyrka
Högmässogudstjänst 11:00 Eslövs kyrka
Högmässogudstjänst 11:00 Reslövs kyrka
Söndagsgudstjänst 16:00 V Strö kyrkstuga
På vår webbplats hittar du uppdaterad info om alla våra gudstjänster, konserter och andra evenemang. Välj ”Kalender – på gång” eller leta upp sidan för respektive kyrka eller församlingshem för kalender om just den lokalen. www.svenskakyrkan.se/eslov Vi reserverar oss för eventuella ändringar
F
2
4