Nr 6 2016
paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO
Tema:
HJÄLTAR & IDOLER
SVANTE OLSON:
– Man måste ifrågasätta! Barn om jul & hjältar VARDAGSHJÄLTAR
Jesus: hjälte & antihjälte
Brandmannen - en riktig hjälte
2 INTRO
En hjälte är en människa Vem inspirerar dig att leva? Vem ser du upp till och tänker; sådan skulle jag vilja bli? I KYRKANS HISTORIA HAR man kallat dessa inspiratörer och förebilder för helgon. Helgonen har blivit genomskinliga för Gud, de har blivit genomskinliga för det djupast mänskliga, det som gör att vi är stolta över att vara människor. HELGONEN ÄR ALLTID BARN av sig egen tid och i dag kan vi tycka att många av helgonen är lite underliga – men fortfarande behöver vi dem, dessa inspiratörer för livet – dessa livets hjältar. JAG GOOGLADE ”HJÄLTAR” och naturligtvis uppenbarade sig trikåklädda män med mycket muskler och kalsongerna utanpå byxorna… men också killen som föddes utan armar och ändå tog simmedalj, flickan som kämpade för mänskliga rättigheter i Pakistan, artisten som stod emot rasisternas slagrop, miljökämpen, demokratikämpen, kvinnan som hjälpte sina arbetskamrater när de hade det svårt, brandmannen som räddade en fågel som fastnat i skorstenen… listan blev lång. HJÄLTE ÄR DEN SOM INSPIRERAR oss att bli det bästa av vad vi kan bli – en som ger hopp till andra när hopplösheten tyckt ogenomtränglig. Hjälten säger: vi ger inte upp, det goda skall segra, vi kan höja oss över vår egen egoism och trångsynthet – vi vågar älska i en värld som fylls av hat. VI BEHÖVER MÅNGA HJÄLTAR i denna tid. Många goda värden står på spel med de förfärliga världsledare som uppenbarar sig lite överallt. Vi behöver hjälpa varandra att bevara hoppet – för vi vet att det goda segrar. Kyrkan har det inpräntat djupt i sitt DNA… när döden tyckt vunnit öppnas graven och livet börjar på nytt. LÅT OSS ÖVA OSS att vara ljusets hjältar – allihopa… NU… det brådskar! God jul förresten!!!
OM PAXAT:
Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. Ansvarig utgivare: Pär-Magnus Möller Layout: Emilia Lindstrand Omslagsfoto: Emilia Lindstrand Bilder: Om inget annat anges Pixabay Tryck: Värnamo Ljuskopiering AB Upplaga: ca 10 400 ex Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar.
KONTAKT:
Pär-Magnus Möller, kyrkoherde
Församlingsexpeditionen är öppen mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 E-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo Hemsida: www.svenskakyrkan.se/varnamo Facebook: Svenska kyrkan i Värnamo Instagram: @svkvarnamo
INNEHÅLL 3
5. Axplock 6. Livet är ingen självklarhet 8. Ett brinnande engagemang 10. En riktig hjälte 11. Minihjältar 12. En julberättelse 13. Kyrkbladet 17. Här får man vara som man är 18. Jag tror på demokratin 19. Fråga 4: vem är din idol? 20.Tomas Sjödin 21. Pilgrimsvandring 22. Barn om jul & hjältar 24. Låt fler fylla 5 26. Kyrkogårdsförvaltningen informerar 28. Korsord
10 Rickard Wertheimer om jobbet som brandman vid Värnamo Räddningstjänst.
6
Marie Anderberg om att brinna för sitt arbete.
Innehåll
17
Här berättar Anne Tyby vad det har betytt för henne vara del i Pelarsalen. Felicia och hennes vänner berättar om hjältar och jul.
20
4 INTRO
Hjältar & idoler är kanske inget självklart tema på en församlingstidning i advents- och jultid. Utöver Jesus uppmärksammar vi i kyrkan såhär års även Lucia, Maria och martyrer som dött för sin tros skull. Vi behöver människor att se upp till och inspireras av! Särskilt i en tid och ett samhälle där debattklimatet hårdnar, där vi stänger in oss av rädsla för okända och okänt. Då behöver vi människor att se upp till, människor som vågar! I detta nummer får du möta några vardagshjältar. De delar alla ett brinnande engagemang för människor, för att göra skillnad för andra. Men de visar det på olika sätt: genom omsorg och kompetens i arbetet, genom politiskt engagemang och genom en outtröttlig vilja att ifrågasätta. I detta nummer trängs vardagshjältar, bibliska förebilder, tankar frånTomas Sjödin och självklart en hel del tips på hur du kan få en riktigt mysig jul med gott om musik och gemenskap! Här får vi också möta Anne, som du vanligtvis kan råka på i rättvist butik o café. Ursäkta röran! Vi bygger om en del i tidningen, funderar över vad som kan bli bra. Inget är ristat i sten, vi vågar prova. Det latinska ordet pax betyder frid/fred. I leken kan vi ta tag i den där alldeles speciella platsen eller grejen och ropa ”Pax!” och då får inget ont röra oss. Då är i fredade, skyddade.Vi kan också ”paxa plats” och skydda den från att någon annan tar den ifrån oss. Gud har paxat plats åt dig i sitt hjärta. Du ryms också i kyrkan, här finns plats för dig och din vilja att närma dig stora frågor, bibel, mysterium och gemenskap. Titta gärna också in på nya hemsidan. Där finns bland annat en ständigt uppdaterad och aktuell kalender. www.svenskakyrkan.se/varnamo God advent! Emilia Lindstrand, kommunikatör Denna tidning görs av en tidningsredaktion bestående av ideella och anställda. Vill du också vara med? Har du ideér och tankar kring form och innehåll? Tveka inte att höra av dig till mig, E-post: emilia.lindstrand@svenskakyrkan.se Tfn: 070-354 07 75
Vad ska du ge bort i julklapp? en extra god jul Vad ska du ge bort i julklapp? Kanske inget alls, eller kanske ett handskrivet brev om vad någon betyder för dig? Om du ändå vill ge bort en julklapp, så finns flera möjligheter att göra mycket gott när du ändå handlar. I rättvist butik o café finns second hand-affär, med grejer från alla möjliga årtionden. Där finns också butik med Fairtrade-tillverkade saker. De är producerade av människor som får skäligt betalt för sitt arbete. Second hand, bageri, café och butik är delar i ett socialt företag, som drivs av Svenska kyrkan i Värnamo. Där får människor som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden meningsfull sysselsättning och steg vidare. Så du gör gott för många genom att handla just där. Du kan exempelvis skaffa ett roligt gosedjur, en 50-talsvas, en handväska eller ett gott té. Ta en kaffe också! Storgatan 41. Öppettiderna finns i mitten av denna tidning. Ett annat julklappsalternativ: skänk bort julklappspengen till Svenska kyrkans internationella arbete. Du kan köpa katastrofhjälp, eller varför inte en get till någon som verkligen behöver den?! Läs mer på svenskakyrkan.se/internationelltarbete
AXPLOCK 5
En julberättelse utdrag ur nyskrivet julspel till musik av Benjamin Britten
Axplock ur kalendern Läs mer om vad som sker i kyrkbladet i tidningens mitt och på hemsidan www.svenskakyrkan.se/varnamo
TEXT: PÄR-MAGNUS MÖLLER
I Betlehem var trängseln stor och timmen sen. Från hus till hus gick var och en som sökte härberge och skydd för natten. Stjärnhimlen välvde sig svart och kall när familjen tog sin tillflykt till djurens stall. Den enda hjälp de kunde finna var jag, en enkel fattig kvinna. Så många barn hade jag hjälp till världen att jag inte kunde minnas dem var och en. Men detta barn stack ut ur mängden hans ögas klara blick rymde evigheten. Födelsens kamp var som för alla mödrar fylld av smärta, rädsla och ensamhet. Glädjen, när allt var över, var som vanligt frihet och trosvisshet Men denna frihet och denna glädje, denna trosvisshet och innerlighet, fick marken att skälva av välbehag, djuren nyfiket sträcka sina halsar. Det var som om stallets himlaväsen stannade upp en stund i betraktande stillhet och förundrans tillbedjan. Själv såg jag bland blodiga trasor och nedvätt halm ett människobarn i naken utsatthet av fattigdom arm.
Dock… Det som rörde mig mest var tystnaden och stillhetens mäktighet inför stunden då den lille med skälvande ögonlock slog upp sin blick mot verkligheten… … och sekunden då stjärnhimlens ljus genomträngde det lappade taket och gnistrade till i barnets nyvakna blick. Då såg jag vem han var…
Måndag 12 december 18.30 i Värnamo församlingshem Samtal om tro och teologi – Varför gör det ibland ont att vara kristen Lördag 24 december Julafton 11.00 Julbön i Mariakyrkan. 12.00 Julbön i S:t Johannes. 17.00 Julbön i Värnamo kyrka 17.00 Julbön i Fryele kyrka 23.00 Julnattsmässa i Värnamo kyrka 23.00 Julnattsmässa i Nydala klosterkyrka Söndag 25 december Juldagen 06.00 Julotta i Fryele kyrka 07.00 Julotta i Värnamo kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka Måndag 26 december Annandag Jul 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
Öppet hus startar 8 februari och Caféet 7 januari! Kom och fika i gott sällskap. S:t Johannes kyrka
Måndag 16 januari 18.30 Samtal om tro och teologi i Värnamo församlingshem Fredag 20 januari 17.00 Taco-kväll i S:t Johannes kyrka Vi lagar mat, äter och umgås tillsammans.
6 LIVET ÄR INGEN SJÄLVLARHET
Livet är ingen självklarhet TEXT & BILD: EMILIA LINDSTRAND
I 26 år har Marie Anderberg arbetat inom vård och omsorg. – Man får så oerhört mycket tillbaka, berättar Marie. ORON FÖR FRAMTIDEN Det är med stor värme Marie Anderberg beskriver sitt arbete i hemtjänsten i Rydaholm. Arbetsglädjen går inte att ta miste på. Omsorgen om brukaren. Men oron för utvecklingen finns också där: att tiden och pengarna ska få mer fokus än människorna. – Tidspressen är inte så rolig när man jobbar med människor. Den styr tyvärr ganska mycket. Jag har ett fantastiskt roligt jobb och jag älskar att jobba med människor! Det är något jag har valt att göra och som jag har jobbat med i 26 år. Marie berättar om sitt arbete med ett engagemang som smittar, som lyser igenom när hon talar. Vi möts i fackförbundet Kommunals lokaler, där Marie är fackligt ombud en dag i veckan. Resten av veckan är hon i hemtjänsten i Rydaholm.
”
mitt jobb numera. Jag längtar efter och jag vill fokusera på människan! Men det är inte alltid som jag kan nå upp till det. Då blir man ju stressad och mår dåligt över att en människa som skulle behöva så mycket mer hjälp kanske inte får den. Sen är personalen som jobbar inom detta helt fantastisk! Man försöker verkligen göra allt man kan och lite till för att lyckas. Men det är knepigt att pussla så att alla blir nöjda, berättar Marie. EN ARBETSDAG MED MÅNGA DELAR Varje dag innebär möten med flera brukare, i olika behov av hjälp. Marie berättar hur arbetsdagen ser ut: med morgonarbete där hon hjälper människor att starta upp sin dag. Det kan vara hjälp med dusch, frukost, medicin och insulin eller tillsyn och en klapp på kinden.
Fokus har flyttats från människan till tiden och pengarna. Det är i alla fall min upplevelse.
TID OCH PENGAR I FOKUS Har något förändrats under dina 26 år i jobbet? – Det som har förändrats är att tidspressen är mycket hårdare idag! Fokus har flyttats från människan till tiden och pengarna. Det är i alla fall min upplevelse, berättar Marie. Hon berättar att deras schema är minutbaserat, att varje besök hos en brukare är beräknat att ta si och så många minuter. – Om något händer, att vi exempelvis behöver invänta ambulans, kan det strula till schemat för resten av dagen. Schemat är inte gjort för att det ska hända någonting. Det är det tråkiga i
Resten av dagen kan innebära promenader, att ta upp beställning av mat, städa eller läsa tidningen högt. Var och en efter behov, önskemål och beslut. Dessutom ska allt noga dokumenteras. DET GER MER ÄN DET KOSTAR Att möta många människor i behov av stöd och sällskap skulle kunna tynga vem som helst, men Marie tänker annorlunda: – Jag ser så mycket positivt i mitt jobb, jag får så otroligt mycket tillbaka! Det ger mycket mer än det kostar. Så känner jag verkligen! Jag går ofta med glädje till mitt jobb. Och med glädje därifrån. Just att få dela
med mig av den glädje som livet kan ge känns bra. Det finns många äldre och sjuka som är väldigt ensamma och som sitter själva i sina lägenheter och stugor. De skulle behöva mer hjälp, mer sällskap. Det är ju tråkigt. Men jag kan göra väldigt stor skillnad den lilla lilla tid jag är där. ATT GÖRA DET MAN KAN Att arbeta i hemtjänsten innebär att arbeta väldigt nära andra människor, att vara i deras privata sfär, i deras hem. Jag frågar hur man som personal kan bidra till människors upplevelse av integritet och värdighet. – Man måste vara oerhört känslig och försöka läsa av: vad är det här för människa, hur vill den här människan ha det och våga fråga. Hur sjuk och hur svag man än är, så har man ändå en vilja och en önskan om hur något ska vara. Det är viktigt att komma ihåg, påpekar Marie och fortsätter: – I mitt jobb är det klokt att tänka på att ”jobba med händerna på ryggen”. Att faktiskt låta människor göra det som de faktiskt kan göra – knäppa knappen i skjortan eller så - även om det tar lite extra tid. Det är så värdefullt! Och att försöka föreställa sig hur man själv skulle vilja ha det. Hur orkar du vara så positiv, när du möter så mycket ensamhet och sjukdom? – Det ger ju så mycket tillbaka! Det är det som är så roligt med mitt jobb, att få följa människor som fått en stroke och inte kunnat knäppa den där knappen i skjortan, men som med stöd, träning och uppmuntran kan lära sig det! Då bär jag ju med mig det till nästa person. Det är det roliga, att se hur en människa gå framåt, eller se leendet! När jag lyssnar två minuter extra och får det där leendet tillbaka. Då ger det ju så mycket!, berättar Marie.
LIVET ÄR INGEN SJÄLVKLARHET 7
HAR DU NÅGON IDOL? Eftersom jag är troende får jag säga Jesus. Som du vill att andra ska behandla dig, så ska du behandla andra. Så tänker jag ofta.
Har det jobb du har förändrat dig som människa? – Det har verkligen lärt mig oerhört mycket. Man får en otrolig förståelse för andra människor och andras situation och svårighet. Man blir ödmjuk. Livet är ingen självklarhet, inte på något sätt. Det är inte självklart att få vara frisk. Det finns ingenting i livet som är självklart - det är bara nåd om vi kan ha det bra och gott. Njut av dagen! Försöka att vara glad över den stund jag har här och nu. För jag vet inte vad som väntar imorgon. Det har gett mig en ödmjukhet inför livet. Jag är tacksam för den förståelsen, avslutar Marie med ett leende.
8 ETT BRINNANDE ENGAGEMANG
ett brinnande engagemang Svante Olson har alltid haft lätt för att ifrågasätta. Han tycker att det både är viktigt och roligt. Men med åren har han också lärt sig att lyssna.
SVANTE OCH KYRKAN – Jag är inte troende men jag har inga dåliga tankar om människor som gör det. Jag vet ju lika lite som någon annan, säger Svante. ATT VÅGA IFRÅGASÄTTA – Jag tycker att man ska vara trevlig mot alla människor, att man ska lyssna på människor. Det blir bäst då, säger han och skrattar. Svante berättar att han har svårt för aggressivitet, när människor slutar att lyssna på varandra. Han föredrar att man samtalar, diskuterar och ser vad man kan komma fram till tillsammans. – När jag var yngre var jag mer fördömande. Då kunde jag tänka: ”Det där är fel!” Men nu vet jag bättre. Alla tankar som finns de finns ju av en anledning, då måste man lyssna och försöka förstå varför de finns. Men visst är det viktigt att ifrågasätta! Om vi kunde göra det i ökad utsträckning vore det bra för samhället, säger Svante. BÄTTRE MED ÅREN – Jag har lättare för att lyssna på människor nu när jag är äldre. Människor som gör dumma saker: varför gör de det?! De har ju hamnat i underläge. Men vi måste sluta acceptera utanförskapet, vi är medskyldiga allihop. Jag låter ju nästan religiös, säger Svante med ett skratt. Svante är noga med att betona att alla människor har både goda och onda sidor, men att ingen av oss är enbart god eller enbart ond. Vi är sammansatta. Vi kan locka det ena eller andra ur varandra. Hur är Svante inte säker på. Men att lyssna, se och gilla andra människor hjälper.
ATT VARA OBEKVÄM – Jag har lätt för att ifrågasätta. Det mesta. Jag växte upp hos min mormor och hon blev ganska irriterad över att jag ifrågasatte allt. Jag gillar att vända på steken, se saker och människor ur en annan vinkel. Det är ju roligt att ifrågasätta självklarheter! Är det inte jobbigt? – Folk tycker naturligtvis att det är jobbigt att jag ifrågasätter men jag tycker inte att det är jobbigt att de tycker så. Det ger kanske snarare bränsle. Man får ju åtminstone igång samtal!
”
permanenta uppehållstillstånd. Ge dem tillstånd så de kan börja bidra till samhället! Vi skulle ha stor glädje av dem!, säger Svante. SVANTES HJÄLTAR – Jag är ingen hjälte! Det är jag inte. Men jag tar gärna på mig att ifrågasätta. Gandhi är min hjälte, han har en bra inställning till konflikter. Tydlig men utan att attackera. – Jag tycker att Svenska kyrkan har varit jättebra i flyktingarbetet! Jag är imponerad av vad Pär-Magnus har gjort här i Värnamo: hans attityd och sätt att möta människor. Han är min hjälte i
Gandhi är min idol i världen. Och Pär-Magnus Möller är min idol i Värnamo.
TRAGISK UTVECKLING – Just nu brinner jag mycket för ensamkommande flyktingbarn. Jag är god man också och i morse var jag med en kille på sjukhuset. Det är tragiskt hur vi behandlar dessa unga som har flytt över hav och land för att ta sig hit. När de kom hade de goda chanser att få stanna men med nya beslut så försvann chansen. När de fyller 18 skickas de hem och de är desperata nu: ångest, självskadebeteende, sömnlöshet, berättar Svante. Han är ledsen för utvecklingen, förändringen i engagemang för människor. Han önskar att Sveriges riksdag ska fatta beslut om att alla som kom i ”vågen” ska få stanna. – Det kan man! Det gjorde man under balkankrigen. De som kom då fick
Värnamo. Jag läser alltid hans krönikor och han har alltid en bra framtoning. Han säger rätt saker., tycker jag. Konkret, mänskligt och utan floskler, tycker Svante. MED KÄRLEK FÖR VÄRNAMO Han älskar Värnamo och vill inte gärna flytta på sig, trots att barn och barnbarn bor lite långt bort. – Jag gillar livet och jag gillar Värnamo. Resten av familjen bor i Stockholm men jag tycker ju att det är trevligt här, jag känner folk och jag trivs. Jag älskar Värnamo! Sen är det besvärligt att inte kunna vara nära till hands eller fixa åt familjen. Men barnbarn är ju ändå det bästa som finns!, avslutar Svante med uppenbar glädje i rösten.
ETT BRINNANDE ENGAGEMANG 9
10 EN RIKTIG HJÄLTE
En riktig hjälte Rickard Wertheimer är en av brandmännen vid Värnamo Räddningstjänst. Han trivs med jobbet. – Det är ett väldigt varierande arbete. Men det bästa med mitt jobb är att jag får hjälpa människor och göra skillnad!, säger Rickard. HUR SKA EN BRA BRANDMAN VARA? – Man måste gilla att träffa människor och ha den sociala kompetensen. Att vilja hjälpa människor är verkligen grundbulten i arbetet! Vi arbetar mycket i grupp, så det krävs också att man är en lagspelare, berättar Rickard. Brandmännen arbetar i grupper, där de dels spenderar mycket tid tillsammans men också möter stora utmaningar. – Det är gruppen man lutar sig mot när det är otrevliga saker man är ute på, gruppen är tryggheten, säger Rickard. För att klara av arbetet krävs också en god fysisk förmåga och att man exempelvis klarar fobitester och kan simma. Vissa prover gör brandmännen årligen, för att säkerställa att den fysiska förmågan är tillräcklig för uppdraget. – Men grunden är ändå vilja att hjälpa, säger Rickard.
UTBILDNING SOM FÖREBYGGER – En stor del av vad vi gör är ju det förbyggande arbetet, berättar Rickard. Vi utbildar ca 3000 personer per år i exempelvis hjärt- och lungräddning, första hjälpen eller brandutbildning. Dessutom informerar vi omkring 4000 personer per år. Folk tänker kanske att vi spelar kort och innebandy hela dagarna i väntan på att larmet går, men så är det verkligen inte. Att se till att olyckor inte händer alls, eller att människor har fått verktyg att hantera en kris eller olycka när de väl inträffar, det är ju verkligen en hjälteinsats! Utöver utryckning och utbildning ägnas en del av arbetet åt kontroller, utredningar, larmtester och träning. – På 90 sekunder ska vi kunna vara påklädda och sitta i bilen. Vi kan skoja och skratta här men när larmet går är det genast allvar. VAD ÄR DET BÄSTA MED DITT JOBB? – Det bästa med arbetet är glädjen när det går bra, när vi kan hjälpa någon och göra skillnad. Den sociala gemenskapen med kollegorna är också stark. Vi är ju som en andra familj och har starka band till varandra.
ATT BEARBETA TILLSAMMANS – Det värsta med jobbet är när det sker tragiska saker. Vi måste komma ihåg att när vi åker på larm kanske vi möter det värsta en person har upplevt, även om det inte är så traumatiskt för oss. Det kan vara vara den värsta dagen i ditt liv, säger Rickard. Förr fanns ingen rutin för att hantera den psykiska påfrestning det innebär för brandmän att möta olyckor eller andra trauman. Det har förändrats. – Vi har idag en bra rutin för hur vi bearbetar i gruppen efteråt, när det exempelvis har skett en dödsolycka. Så var det inte förr, då skulle man hålla inne känslorna mer tror jag. Men nu ventilerar vi och pratar igenom tillsammans. GODA RÅD TILL ANDRA – Våga göra någonting! Många är rädda att agera för att man är rädd att göra fel men det är ofta mycket bättre att försöka. Det kan handla om att stanna när man ser en bilolycka exempelvis, istället för att bara ringa larmcentralen och köra förbi. Det är mitt bästa råd: våga göra någonting! TEXT & BILD: EMILIA LINDSTRAND
MINIHJÄLTAR 11
Minihjältar TEXT: ERLING RESARE
VEM ÄR EGENTLIGEN HJÄLTE? Är det 56-generationens exceptionella idrottsprofiler eller det svenska musikundrets frontgestalter med stora framgångar i Eurovision-schlager-sammanhang? Eller kanske Donald Trump, den amerikanske miljardären som trots alla opinionsinstituts förutsägelser lyckades vinna det amerikanska valet? DET ÄR INTE OFTA JAG RIKTIGT fastnar för reklaminslag i TV, men ett har etsat sig fast. Det är ”Foppa”, den framgångsrike hockeyspelaren med OS, VM och Stanleycup guld på meritlistan som säger: ”i jämförelse med mina guldmedaljer är den här killen som kämpar mot cancer den verkliga hjälten!” Det säger något om ”Foppas” storhet, att han upptäckt vad som egentligen betyder något i slutändan. I BIBELN ÄR DET OFTA DE oväntade som blir hjältar. Jag tänker på David, den unga vallpojken, som har fått uppdraget att gå till sina äldre bröder som är ute i kriget, med mat. På plats vid fronten möter han Goliat, jätten, som utmanar den israelitiska hären och allt de håller kärt och högt. Men ingen vågar utmana ”jätten” utom den lilla killen David… Med några stenar och en slunga besegrar han Goliat och vinner kriget. Med det han kunde, det han hade lärt sig när han vallade familjens får, att skrämma iväg vilddjur med sten och slunga, det använde han sig i kampen mot det som hotade. HJÄLTAR ÄR INTE DE STORA, starka, de utan rädsla. Tvärtom är hjältar ofta små och svaga men som trots sin rädsla ställer sig på sina medmänniskor sida och därmed på Guds sida i kampen mot det som hotar. Det är David mot Goliat, Jonathan och Skorpan i kamp mot den ondskefulle Tengil och draken Katla i sagan Bröderna Lejonhjärta, det är pojken i kejsarens nya kläder som vågar säga det ingen annan vågar ”men han är ju naken”. ”HJÄLTAR”, KANSKE SNARARE betraktade som ”antihjältar” i omgivningens ögon… men hjältar genom att de vågar ta upp kampen, stå för det som är rätt och sant, för medmänniskans och därmed Guds skull. Och i det sammanhanget visade sig”Foppa” vara en riktig hjälte, när han visade sig veta vad som är mer värt än kändisskap och VM-guld.
12 JESUS - EN HJÄLTE?
Jesus – en hjälte? TEXT: MARTIN FREDH
VEM TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET HJÄLTE? Kanske en trikåklädd man som – med eller utan övernaturliga krafter – hindrar ondskan från att sprida sig över världen. Eller kanske någon som mitt i vardagen gjorde något heroiskt – en vardagshjälte. Eller kanske någon som alltid ställer upp när livet krisar sig. Eller någon som står upp för de svagas skull och ryter ifrån när dessa behandlas illa. Men kan man kalla Jesus för en hjälte? Jag har aldrig sett honom avbildas i tight trikå men annars kan vi se att flera av de olika beskrivningarna jag gjorde här ovan kan stämma in på Jesus. JESUS PÅ DE SVAGAS SIDA Jesus tog ett barn och ställde det framför lärjungarna, lade armen om det och sa: ”Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig.” Jesus ställde sig på de svagas sida, de som inte kunde föra sin egen talan. Och han vände på människornas tänkesätt. I samhället på Jesu tid (och kanske även i vår tid?) var det den som hade makt som var stor, var det den som var rik som var viktig. Men Jesus vänder på detta tankesystem. Den är stor som blir som ett barn. Den störste är den som tjänar andra. Den rike är den som samlat sin skatt i himlen. Och kvinnan som endast gav två kopparslantar i tempelkistan gav långt mycket mer än de rika med sina stora penningpungar. Jesus står på de svagas sida. Kanske är det först när vi upptäcker hur svaga vi är i oss själva som vi inser vilket stort behov vi har av Jesus. Han säger själv att det inte är de friska som behöver läkare utan de sjuka. Bekymret med många av Jesu meningsmotståndare (och kanske också många av oss?) är att de trodde de kunde bli perfekta i sig själva. Bara de kämpade lite till. Bara vi tog i lite till. Faran är att vi tror att vi kan bli perfekta. Eller – än värre – att vi redan är det. Men då tror vi inte att vi behöver Jesus och det hjältemodiga som han gjort för oss går oss förlorat. NÄR LIVET KRISAR SIG När vi döptes fick vi Fantomens goda märke… Förlåt, Guds goda märke, men som påminner om Fantomens goda märke. Eller var det tvärtom? Hur som helst. Som ett bevis på sin vänskap kan Fantomen ibland ge sina vänner sitt
goda märke. Det ger dem beskydd när de hamnar i knipa. I dopet fick även vi ett märke som säger att vi tillhör Gud. Det innebär inte att vi aldrig hamnar i knipa, men att när vi väl gör det har Jesus lovat att vi får vara i hans händer vad som än händer. Det är som berättelsen om mannen som drömde att han gick på en strand tillsammans med Gud. Och längs med stranden spelades olika scener upp från mannens liv. Vid varje scen såg han två par fotspår, hans egna och Guds. Men så såg han att när det var som jobbigast och tuffast, då fanns det bara ett par fotspår. Så han vände sig till Gud och sa med sorg: ”Du lovade ju att vara med mig, men varför övergav du mig när jag hade det som jobbigast?” Då svarade Gud: ”Mitt barn. Jag lovade att alltid vara med dig och att aldrig överge dig. När du endast såg ett par fotspår, då bar jag dig.” UNDER I VARDAGEN Många hjältar, speciellt superhjältarna, har sina speciella superkrafter. När Jesus gick här på jorden hände mycket underligt runt omkring honom. Sjuka blev friska, hungriga blev mättade och döda väcktes till liv igen. Men de största undren var kanske att hjärtan förändrades. Människor som tidigare var hårdhjärtade blev istället barmhärtiga. Så var det med de som följde Jesus på den tiden när han gick här på jorden och så är det fortfarande idag. Jesus vill förändra våra hjärtan om vi tillåter honom att göra det. KAMPEN MOT ONDSKAN Jesus kom dock inte bara till jorden för att göra under i vardagen, för att vara på plats när livet krisar sig eller för att föra de svagas talan. Han kom till denna värld först och främst för en än större hjälteinsats. ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner” säger Jesus och visar det sedan med sitt eget liv. Det yttersta en hjälte kan göra för en annan människa är att ge sitt liv i dennes ställe. Detta gör Jesus för alla människor, för dig och för mig. Genom Jesu offer ger han oss möjligheten att ta emot hans eviga liv. Det får vi redan göra här och nu, när vi går fram till nattvardsbordet för att där ta emot detta liv och lyssna till Guds pulsslag: För dig utgivet… För dig utgjutet… För dig… För dig…
Kyrkbladet 9 december – 12 februari
Vi sjunger in julen
Julbön
Alla körerna sjunger julsånger. De klassiska julpsalmerna sjunger vi alla tillsammans! Onsdag 21 december kl 19 i Värnamo kyrka
Barnen Johnsson hjälper oss att komma i riktig julstämning. Vi ses i Fryele kyrka 24 december kl 17
Musikal om jul Städa, pynta, köpa julgran och julklappar. Är det verkligen det som är meningen med Advent och Jul? 11 december kl 16 framför Diamanterna och Rubinerna en musikal om varför vi firar Advent och Jul. Efter musikalen blir det fika och luciatåg. Varmt välkommen!
Musikgudstjänst Stämningsfull musikgudstjänst med Betlhems stjärna i centrum. Medverkar gör Johanneskören, Johanneskvartetten, Sarah Fredh och barnen Hanfler 6 januari kl 16 S:t Johannes kyrka
Söndag 11 december 3:e söndagen i Advent 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Fredh 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg 16.00 Julmusikal i S:t Johannes kyrka. Fredh. Efteråt luciatåg. 18.00 Mässa i Taizéanda i Nydala Portkapell. Hallberg 19.00 Konsert med Ensemble Coro i Värnamo kyrka. Fredh Måndag 12 december 18.30 Samtal om tro och teologi - Varför gör det ibland ont att vara kristen? i Värnamo församlingshem Tisdag 13 december 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka 18.00 Församlingskåren i Värnamo församlingshem Onsdag 14 december 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka Torsdag 15 december 18.00 Fryele skolas lucia i Fryele kyrka 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan Fredag 16 december 19.30 Julkonsert med Värnamo Kammarkör i Nydala Klosterkyrka. Fredh Söndag 18 december 4:e söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg. 18.00 Vi sjunger in julen i Fryele Missionshus. Tisdag 20 december 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan Onsdag 21 december 19.00 Vi sjunger in julen i Värnamo kyrka
Lördag 24 december Julafton 11.00 Julbön i Mariakyrkan. Hallberg 12.00 Julbön i S:t Johannes. Fredh 17.00 Julbön i Värnamo kyrka. Möller 17.00 Julbön i Fryele kyrka. Resare 23.00 Julnattsmässa i Värnamo kyrka. Möller 23.00 Julnattsmässa i Nydala klosterkyrka. Resare
Tisdag 10 januari 18.00 Julfest. Församlingskåren och Arbetskretsarna i Värnamo församlingshem
Söndag 25 december Juldagen 06.00 Julotta i Fryele kyrka. Fredh 07.00 Julotta i Värnamo kyrka. Aune 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller
Söndag 15 januari 2:a söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare 11.00 Högmässa i Värnamo Kyrka. Möller 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Möller 18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare
Måndag 26 december Annandag Jul 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Hallberg Onsdag 28 december 18.30 Mässa i Värnamo kyrka Lördag 31 december 17.00 Nyårsbön i Värnamo kyrka. Möller
Onsdag 11 januari 18.30 Mässa i Värnamo kyrka Fredag 13 januari 18.00 Knutsfest i Fryele församlingshem
Måndag 16 januari 18.30 Samtal om tro och teologi i Värnamo församlingshem Tisdag 17 januari 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
Fredag 1 Januari Nyårsdagen 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Resare 18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare
Onsdag 18 januari 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Onsdag 4 januari 18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 19 januari 18.00 Mässa i Mariakyrkan
Fredag 6 januari Trettondedag Jul 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Resare. Möller 16.00 Musikgudstjänst i S:t Johannes kyrka. 18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare
Fredag 20 januari 17.00 Taco-kväll i S:t Johannes kyrka
Söndag 8 januari 1:a söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare. Fredh 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Aune 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Aune 18.00 Mässa i Taizéanda i Nydala portkapell. Resare
Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo
Söndag 22 januari 3:e söndagen efter Trettondedagen 09.30 Mässa med stora och små i S:t Johannes kyrka. Fredh 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Hallberg. Predikstolsbyte. 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg. 17.00 Förberedelser inför mässan i Fryele församlingshem 18.00 Familjemässa i Fryele kyrka. Fredh Tisdag 24 januari 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka
Onsdag 25 januari 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Onsdag 8 februari 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 26 januari 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan 19.00 Mässa i Taizéanda i S:t Johannes kyrka
Torsdag 9 februari 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan
Fredag 27 januari 18.30 Husförhör i Gallnås. Resare Söndag 29 januari 4:e söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Fredh 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller.Hallberg 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg 18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare 18.00 Konsert med Fredrik Sjöblom och Karin Edwardsson i Värnamo kyrka Tisdag 31 januari 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan Onsdag 1 februari 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka Torsdag 2 februari 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan Söndag 5 februari Kyndelsmässodagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare. Fredh 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Aune 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Aune 18.00 Mässa i Taizéanda i Nydala portkapell. Resare. Fredh Tisdag 7 februari 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka
Söndag 12 februari Septuagesima 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Möller 18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare.
Närradion 98,1 Mhz
Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring. Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.
Öppettider Inom Värnamo pastorat finns följande Swish-nummer: Söndagens kollekt i Värnamo församling 123 079 34 71 Söndagens kollekt i Nydala-Fryele församling 123 231 47 14 Gåva till Svenska kyrkans internationella arbete genom Värnamo pastorat 123 092 87 47
Församlingsexpeditionen Mån-tis, tors-fre 08.00-16.00 Onsdagar 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Fler telefonnummer: Mariakyrkan 0370-30 04 30 S:t Johannes kyrka 0370-30 04 40
rättvist butik o café butik o café har öppet 26/11 lördag 10-16 27/11 söndag 13-17 29/11-23/12 Tisdag-fredag 11-17 Lördag 10-14 Second hand: 26/11 lördag 10-16 29/11-23/12 Tisdag, onsdag, torsdag 11-17 Lördag 10-14 v.52 butik o café öppet: torsdag-fredag 11-17 second hand öppet: torsdag 11-17 v.1 butik o café öppet: tisdag-onsdag 11-17 second hand öppet: tisdag-onsdag 11-17. Vi säljer inget i Gårdsbutiken Frukt och Grönt, Hornaryd, v.52 eller v. 1
PLATS ATT VÄXA 17
Här får man vara som man är - Här är verkligen en mångfald av människor. Inte bara olika språk och kulturer, utan också olika erfarenheter och personligheter. Det gemensamma är att vi saknar ett arbete. Anne Tyby arbetar sedan några år i rättvist butik o café. Butiken är en del av Pelarsalen, ett socialt företag som drivs av Svenska kyrkan i Värnamo. – Jag hade hört så positivt om detta - att man fick utvecklas efter egen förmåga och komma vidare - så jag sökte mig hit på eget initiativ, berättar hon. Nu är det tre år sedan hon började och hon trivs fantastiskt bra. Hon står i butiken, second handen, Hornaryds gårdsbutik, bakar och fixar dessutom vid caféet i Mariakyrkan. Utöver det gillar hon att sticka och virka grejer som kan säljas. Just nu jobbar hon på en virkad julklrubba, men än så länge är det bara Jesusbarnet som är färdigt. – Jag har verkligen fått utvecklas i mig själv, känner jag. Fått ta ansvar. När det blir trubbel tar Anna (som är samordnare) genast tag i det! Jättebra coaching. Man blir pushad i rätt riktning, tycker Anne. Varje vecka har de tisdagsmöte med alla som ingår i Pelarsalen. De är just nu ett 20-tal som arbetar i olika delar och efter egen förmåga. – Ibland blir det ju krock mellan oss, vi är olika och har olika erfarenheter, personligheter och språkkunskaper, Men det jobbar vi igenom, det löser vi. För mig har det varit bra, jag har fått hjälp med humöret och lärt mig att jag kan gå undan. I butikerna arbetar ideella och deltagare tillsammans. Man hjälps åt och har dessutom trevligt ihop. – Här får man lov att utvecklas och jobba med sig själv. Det finns alltid någon att prata med om man inte mår så bra. Här
finns förståelse för att man kanske behöver vara borta eller gå iväg en stund. Anne är uppvuxen i Frälsningsarmén och kyrkan är viktig för både henne och hennes familj. – Här får man vara som man är, säger hon med eftertryck. Vi är alla lika välkomna. Man kan vara klädd som man vill och må som man gör - utan att låtsas att man är någon annan. Anne tycker framför allt att hon har hittat sätt att bättre hantera sitt humör. – Mår jag dåligt så kan jag gå undan och göra det jag klarar av att göra. Jag får vara ifred när jag behöver det. Det har jag lärt mig här. Jag kan själv sätta gränsen och exempelvis packa upp varor istället för att stå i kassan om jag inte riktigt orkar med folk just den dagen. – Det bästa med rättvist och Pelarsalen är att det finns ett sådant stort utbud av saker man kan göra, och att man kan prova sig fram, göra lite mer eller mindre. Och att man får upptäcka att man kan saker man inte trodde man kunde, tycker Anne. Hur har du utveklctas här? – Jättemycket! Jag har lärt mig att stå tillbaka ibland, att ta mer hänsyn till att andra kan tycka och vilja annat än jag, säger Anne. Hon berättar att hon har hittat nya strategier att hantera situationer: – Mitt humör har alltid varit katastrof. Jag har taggarna utåt ibland. Nu kan jag stänga igen munnen oftare. Jag jobbar på att inte säga allt jag tänker, utan vänta lite. Där har jag också god hjälp av de jag jobbar tillsammans med. Nu går jag undan en stund så känns det mycket bättre sen. Den nya butiken känns rolig nu, men före flytten var hon inte alls positiv. Tvärt om kändes förändringen jobbig. Nu är hon stolt och glad över hur fint det har blivit, och över att butiken ligger så centralt.
18 JAG TROR PÅ DEMOKRATIN Lars Carlborg är ledamot i kommunfullmäktige i Värnamo, ledamot i kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan och medverkar i församlingens kontaktgrupp för ensamkommande flyktingungdomar.
Lars Carlborg:
Jag tror på demokratin TEXT: EMILIA LINDSTRAND FOTO: STUDIEFOTOGRAFERNA, VÄRNAMO
DEMOKRATIN FRAMFÖR ALLT – Det som bär mig hela tiden är tron på den representativa demokratin! Jag tror inte på ”ensam stark man”, det krävs ordentliga kollektiv för att samhället ska fungera. Jag tror inte på revolution utan på evolution. Min förebild är Churchill. Han sa: It has been said that democracy is the worst form of government except all the others that have been tried. eller fritt översatt: Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen, - men bara om man bortser från alla andra som har prövats genom historien. Lars brinner för demokratin, för ett samhälle där människor möter varandra i respekt och kommer överens under ordnade former. – På de här mötena, som kan verka rätt tråkiga, så tvingas man att lyssna på varandra, man tvingas att kompromissa och gemensamt komma fram till vettiga lösningar. Den som är majoritet måste lyssna på minoriteten. Det är demokrati. Sen vill jag ju själv också vara med och påverka, absolut! ATT FÖRSTÅ ANDRA Att tycka olika upplever inte Lars som ett bekymmer, så länge man kan föra dialog. Han oroas däremot över en samhällsutveckling där vi pratar mer om varandra än med varandra.
– Det svåra är när människor vägrar att diskutera, utan bara säger ”såhär är det!”. Det har jag riktigt svårt för, jag vill få till en vettig dialog. Man måste kunna tycka olika och argumentera, samtala och ta diskussionen. Hatkampanjer mot personer är ju exempel på när det går för långt. Att förstå hur människor tänker - och hur de når andra slutsatser än han själv - är en viktig drivkraft för Lars, både som människa och som politiskt aktiv. – Jag gillar ju att möta människor. Det är väl en ingång i mitt politiska engagemang: Att jag vill försöka förstå hur andra tänker. Jag vill möta olika människor. Jag läser en bredd av tidningar och lyssnar till olika kanaler. För att jag vill förstå. Jag vill begripa hur de tänker som röstat på Trump eller vad det nu är.
”
har. Det är så viktigt att vi fortsätter kunna prata med varandra, oavsett var vi bor eller kommer ifrån. Det är något att värna. Vi blir mer och mer ett kluvet land men om vi ger upp så överlåter vi åt andra att bestämma. Vi behöver istället motivera fler att göra skillnad, att engagera sig för samhället, säger Lars. Bristen på nya eller unga engagerade är stor i både kyrkopolitik och kommunalpolitik. Lars hoppas att fler ska ta steget, känna ansvaret men också möjligheten, i att vara med och påverka. – Min största stimulans är när vi får med nytt folk, det är riktigt roligt! Det kräver att andra ger plats, att inte alla sitter kvar på ”sin plats” period efter period. Hälften vore lagom att byta ut, så att nytt syre kommer in men kontinuiteten kan bevaras. För kontinuiteten är ju också viktig! Det går inte att byta ut
Det svåra är när människor vägrar att diskutera
VÄXANDE ENGAGEMANG Lars berättar att hans politiska engagemang har vuxit de senaste 15 åren, att han är mer motiverad nu än han var när han började. – Vi har ett fantastiskt samhälle och jag är väldigt rädd om det samhälle vi
alla på samma gång. Tidigare har Lars arbetat i det privata näringslivet. Där har han till stor del arbetat i projektform. – Jag är van vid att en grupp samarbetar kring ett specifikt projekt eller uppdrag, sen byter man roll och plats
FRÅGA 4: VEM ÄR DIN IDOL 19
Fråga 4
Vem är din idol? INTERVJU & FOTO: SONJA HYLTÉN
och grupp i nästa projekt. I politiken blir vi lätt statiska. För att få driv och kraft behöver vi ombyte av personer. VÄGEN FRAMÅT När det parti Lars tillhör slutade att ställa upp i kyrkovalet tänkte även han avsluta sitt kyrkopolitiska engagemang. Men han blev kvar. – Svenska kyrkan har rätt så stora tillgångar som ska förvaltas. Och jag vill inte att bara en liten klick ska få bestämma och kontrollera hur kyrkan förvaltar och utvecklas. Jag vill att vi ska vara många! Det behövs både nya ledamöter och yngre ledamöter. Det behövs syre och nya idéer. Svenska kyrkan har 6,2 miljoner medlemmar. Alla dessa firar inte regelbundet gudstjänst utan har andra skäl att vilja tillhöra Svenska kyrkan. – Att jag engagerar mig kyrkopolitiskt beror lite på att jag ser mig som en representant för de som vill vara kvar som medlemmar i kyrkan men som kanske inte är flitiga gudstjänstbesökare. Vi som vill att kyrkan ska finnas för stöd, diakoni, trygghet, kristhantering och tradition. Jag vill gärna försvara deras intressen. INGEN HJÄLTE Lars ser sig inte som någon vardagshjälte, trots sin långa erfarenhet av att representera andras intressen. – Någon hjälte är jag inte alls men i den mån jag kan få en eller två nya att engagera sig för kyrka eller samhälle, så har jag gjort en mission. En större rotation på folk behövs för att vi ska kunna komma framåt. Lars budskap är klart och tydligt: – Ser du att du kan göra skillnad i något sammanhang, då ska du göra det! Om alla gjorde det så skulle vi få ett mycket bättre och mänskligare samhälle. Ett samhälle där man bryr sig. Det är inte samhället som ska fixa allting, det är vi!
Jakob Törefors
– Gunnar Idenstam. Duktig consert organist som det svänger om.
Dag Sandahl
– Augustinus - klok och rolig!
Oliver Rosengren
– Anders Borg. Han sätter det viktigaste i målen och inte i medlen.
Emma Johansson
– Min mor - en driven kvinna!
20 TOMAS BARN OM JUL & HJÄLTAR 20 SJÖDIN
Tomas Sjödin TEXT: ANN-MARI WIBERG
”
Våga följa din första tanke, impulserna, ingivelsen
HJÄLTEN FÖDS I VARDAGEN Tomas Sjödin skriver. I den just lanserade boken ”Den som hittar sin plats tar ingen annans” möter vi honom som livsresenären. Här slår han följe med Tomas, Tvillingen, Jesu lärjunge. Boken är samtidigt en vandring med författaren själv, från barndomens inetsade korstecken. Kallelsens beröring, Gudsblick, som leder honom in till pastorstjänst. En tjänst som förvandlar honom till hela folkets sommar- och vinterpratare i Sveriges Radio. Det är cool tyst när 150 eller 1,5 miljoner människor lyssnar till honom. Denne Tomas som formats tillsammans med hustru och tre söner, varav två med en muskelsjukdom som lett till tidig död. MONSUNVINDARNAS FÄRD Vem var då tvillingen till den lärjunge som kallas Tomas Tvivlaren? Tomas Sjödin har känt sig besläktad och ger sig ut på resan. Tar sig till konstverket i Potsdam i Berlin. Far till Tiberias vid Gennesarets sjö. Naturen är densamma nu som då, reflexionerna över denna metropol vid handelkaravanernas stråk. Var det med lottens hjälp som Tomas drog österut? På Mästarens uppdrag. Skeppets färd via Eufrat/Tigris - nej, dit ställde inte Sjödin sin färd i dessa dagar. Luftvägen över monsunernas strömmar blev bättre nu. – Tomas Tvivlaren? Universitetsdoktorerna i Kottayam är helt oförstående till västerlänningens fråga. – Vi har en Tomas fylld av tro, en apostel som förde Jesus, Mästaren hit. En kyrka grundades i Kerala, Sydindien, och har växt genom dolda århundraden. Idag är det en kyrka med 7 miljoner medlemmar. För några år sedan hade katolska församlingen här i Värnamo en kyrkoherde, Fader Josh, från just Tomaskyrkan. HÄR OCH NU Det är en yttre och en inre resa. Livsvisdomen flödar när Tomas Sjödin relaterar till människor han mött och möter nu i vardagen. Den där ”Solros”-tjänsten som blomstrar i Hagakvarteren i Göteborg. Hemlöshetens människor finner ett hem och blomstrar.
Tomas Sjödin Författare, radiopratare i P1:s Sommar. Medverkat i TV-program:"När livet vänder" Samarbetat med biskop em Martin Lönnebo Verksam i Pingströrelsen, Smyrna Göteborg 2015 tilldelades Tomas Sjödin H.M. Konungens medalj "för förtjänstfulla insatser som kommunikatör i existentiella ämnen".
Några böcker När träden avlövas ser man längre från vårt kök, 1996 (Cordia) Det händer när du vilar, 2013, (Libris) Det är mycket man inte måste, 2015, (Libris) Den som hittar sin plats tar ingen annans, 2016, (Libris).
TOMAS SJÖDIN TALAR. Så kom han då till Värnamo. En novemberonsdag. 500 människor sitter bänkade i Arken. Förväntansfyllda. Tomas Sjödin äntrar scenen efter att husbandet bjudit på musik och sång med Ulrika Toftgård. Med lätthet i sin smärta gestalt. Han personifierar sitt författarskap. Enkelheten, rakheten i samtalets ton. Orden ringlar fram som livgivande vattenbäckar. De berör. Nu förstår man boken än bättre. Associationerna. – Att leva med öppenhet och vidsynthet. – För dig som inte fann vad du sökte, du fann något annat och kom dit du ändå ska. Det finns ett ledord i Sjödins tal: serendipitet. Alltså, att oavsiktligt upptäcka och ta tillvara något som kommer i ens väg när man söker något annat. SLÅ UT I BLOM – Det började med Sandra, som kommer från Småland. Hon kom fram till mig efter en predikan en söndagsförmiddag, berättar Sjödin. Ett samtal. Vad vill du? Vad har du? Hur gör du? Blicken som brinner, efter att man funnit sitt ”Ja”. Sådana samtal har de haft med sjuttio personer som nu brinner för att vara med och lindra andra människors nöd, sådär 600 familjer som får matkassar två gånger i veckan. Även om svaren på de tre frågorna mognar måste sammanhanget till. Ett sammanhang där relationer skapas, där gemenskapen, att vara till för varandra, är det förlösande. – Vad är nyckeln till att vara en hjälte, frågar jag till sist Tomas Sjödin alltmedan han signerar böcker i en ringlande rad. Han stannar upp, tittar med sin intensiva blick och styrka. – Att betyda något för en annan.
PILGRIMSVANDRING 21
PILGRIMSVANDRING TILL SANTIAGO DE COMPESTELA Utdrag ur reseskildring av Rune Bengtsson
I slutet av maj 2014 hade jag förmånen att delta i en veckolång pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, anordnad av Värnamo församling. Vandringen var modell ”light”. Vi bodde på förbokade hotell och våra resväskor transporterades med bil mellan hotellen och vi gick bara de sista 14,5 mil på franska pilgrimsleden. Den börjar i St Jean Pied de Port på den fransk-spanska gränsen i bergskedjan Pyreneerna och slutar 80 mil senare i Santiago di Compostela, där Jesu lärjunge Sankt Jakob ligger begravd.
men och innehållet om retreaten, men innehåller också den ständiga rörelsen. Att gå i stilla eftertanke är att gå mot vardagskulturen med dess ständiga ljud- och bildbrus. Jakten på nyheter, information, senaste nytt inom skräpkulturen och ständigt nya upplevelser klingar av i ”tystnadens kultur”. Det är välsignat att umgås med varandra utan krav på buller och bång, det räcker att vara i rörelse under stilla ro. Att slippa prata är nästan magi.
GRUPPEN EN DAG PÅ LEDEN.
Med vårt upplägg behöver man ingen bra kondition, men visst underlättade det att jag hade förberett mig med dagliga promenad på uppemot 1 mil under några veckor i förväg. Detta gjorde att det kändes som att fötterna bitvis gick av sig själva. Omväxlingen förnöjde: en eller två sträckor i total tystnad, nästa sträcka i stilla samspråk med någon annan i gruppen som jag inte trodde att jag hade något gemensamt med (vilket var fel förstås), nästa sträcka i en större grupp där skratten porlade. ”I vandringens frihet exponeras skrattet och sorgen, ja varje lager under livsytan blottläggs”. Den stilla lunken i hjärtats takt öppnar för mötet med din inre vandrare, med medmänniskor och med Gud. Under vandringen märker man att efter hand blir ens egna bördor och ens egen ångest lättare. Garvade pilgrimer kan säga att i evighetens perspektiv väger mina bördor ingenting. En friskvård som ingen terapi eller medicin kan ersätta. Kristi Himmelsfärd firade vi med en mässa utomhus i middagstid och i strilande regn; under ett träd. Det var en oförglömlig upplevelse med blöta oblater - men en obeskrivlig gudomlig närvaro. Nu ser vi Santiago di Compostela. Då känner jag ingen stor glädje, bara vemod över att vandringen snart är slut.
Vi åt hotellfrukost i tid så att vi vid 8-tiden kunde lämna hotell (och resväskor). Efter ett första pass på en timme pausade vi och hade vår morgonbön med psalmsång. Därefter gick i pass på 45-50 minuter. Några gick snabbt, andra lite långsammare. Vi väntade in de sista och pausade därefter i 1015 minuter. Lunchen köpte vi på ett passande näringsställe vid 12-13-tiden. Dessförinnan hade vi vår middagsbön. Efter lunchen fortsatte vi liknande pass, vandrade en knapp timme och rastade en kvart. Särskilt på förmiddagarna gick vi gärna ett par pass under tystnad. Beroende på dagsetappernas längd kom vi fram till det förutbestämda hotellet mellan kl 16.30 och kl 19.00 (det sena klockslaget efter den ovanligt långa etappen på 30 km). Men det utmärkande/slående var att dessa klockslag var inget som jag noterade då; jag har fått titta på mina kort för att minnas dem. Tiden försvann helt enkelt.
TYSTNAD
För att beskriva hur tystnaden påverkade mig citerar jag en annan pilgrim: ”Även i grupp kan du välja att vandra i tystnad. Ljudet från andra röster, fågelsång och trafik i bakgrunden förskjuter inte närvaron av tystnad. Pilgrimens vandring påminner till for-
VAD FORDRAS AV PILGRIMEN OCH VAD GER VANDRINGEN
En äkta pilgrim är avbildad och en blek kopia från 2000-talet poserar, skriver Rune som själv poserar.
Läs hela Runes beskrivning på hemsidan www.svenskakyrkan.se/varnamo
Vill du också uppleva en pilgrimsvandring? Värnamo pastorat planerar en pilgrimsvandring till Santiago de Compostella under kristi himmelsfärdsveckan 2017. Torsdagen den 19/1 2017 inbjuder vi till informationskväll kring denna resa. Vi träffas i Mariakyrkan kl 19. Den som vill får gärna vara med på kvällsmässan kl 18. Om du inte kan var med just denna kväll men ändå vill meddela ditt intresse, höt av dig till expeditionen 0370-30 04 00. Vi behöver vara 8-14 stycken i grupen. Kostnaden för resa, halvpension och hotell ca 11 000 (i dubbelrum) och ca 14 000 (i enkelrum). Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Anders Hallberg som kommer att leda vandringen. (anders.hallberg@svenskakyrkan.se)
22 BARN OM JUL & HJÄLTAR
Barn om jul & hjältar TEXT & BILD: MARIE-LOUISE RAPP
NÄR DET ÄR SOM ALLRA MÖRKAST och kallast i vårt land så plockar de flesta fram sina adventsljusstakar i början av december. Det lyser så fint i fönster, buskar och träd av olika belysningar. Idag har julen blivit mer en kommersiell ”parodi” och det spenderas enorma belopp på julklappsinköp. Handeln har sin bästa inkomst på hela året. Lucia på dagis, skolavslutningar och andra festligheter blandas med vardagens slit och stressen kommer kryper snart närmre. Sträckan fram till jul blir allt kortare för varje dag. Man brukar ju säga ”att det blir jul ändå” om man inte hunnit med att baka den där sista kaksorten som man hade tänkt baka. Har vi då glömt bort varför vi sätter fram de där ljusstakarna i advent och varför vi firar jul. Följ med här och läs några intervjuer av barn från S:t Johannes kyrka om deras sätt att se på julen.
1 Vad tycker du mest om med skolan? 2 Vad hittar du på efter skolan? 3 Brukar du och din familj fira jul? Hur firar ni den i så fall? 4 Varför firar vi jul? 5 Har du någon idol eller hjälte som du beundrar eller tycker särskilt mycket om? 6 Utöver god mat, godis i massor och en och annan julklapp, finns det något som du drömmer om eller hoppas på? 7 Har du varit med om någon händelse där du fått hjälp av en person som hjälpt eller räddat dig? 8 I Svenska kyrkan pågår just nu en insamling till barn som lever i fattigdom. Varför gör man det, tror du?
Namn: Zoey Othin Ålder: Snart 9 år i december 1 Syslöjden är bäst tycker jag. 2 Spelar på min mobil. 3 Ja. Mamma jobbar nästan alltid på julen som kantor i Johanneskyrkan. Men vi hinner att fira julafton ändå. 4 För att Jesus föddes då. 5 Miriam Bryant! 6 Jag drömmer om att bli lärare.
Namn: Nellie Nikolaidis – Olsson Ålder: 9 år 2 Slänger mig framför TV:n en stund . Sen brukar jag börja med läxorna. 3 Ja, vi åker till ett ställe där hela släkten samlas tillsammans. Där äter vi julmat och delar ut julklappar. 4 Vi firar att Jesus föddes denna dag. 5 Det har varit Aryena och hon är sångerska. Men numera är det Märta som spelar i Svenska fotbollslandslaget. Dom kom ju visst tvåa i år på OS i Brasilien. 7 Jag har en storebror som ofta hjälper mig att leta efter saker som kommit bort för mig. Han håller på och letar tills han hittar det vi letar efter. Han är verkligen jätteduktig och snäll. 8 Att låta barnen få växa upp och bli vuxna och göra det dom vill.
BARN OM JUL & HJÄLTAR 23
Namn: Felicia Dursun Ålder: 11 år 2 Har jag läxor så gör jag dessa först. Har jag redan gjort läxorna så kanske jag umgås med kompisar. Eller så lägger jag mig bara och vilar lite. 3 Ja. Vi firar med släkten, äter god mat. Barnen leker, de vuxna sitter och pratar. Och så blir det ju lite julklappar förstås. 4 För att Jesus föddes då. 5 Jag gillar mest popgruppen Dollystyle, för dom är så färgstarka, har gärna roliga peruker och skojiga kläder. 6 En massa saker, till exempel jag skulle vilja bli manikyrist, frisör och eller ( har svårt att bestämma mig) dagisfröken. 8 Det är ju krig på många olika ställen och många som människor går bort. Och det kan ju vara många barn som är under 5 år och som då inte hinner växa upp och fylla 5 år på grund av krigen.
Namn: Tilde Thuresson Ålder: 9 år 1 Jag gillar matte allra mest. 3 Ja. Träffar släktingar, äter julmat och sen delar vi ut julklappar som vi byter med varandra. 4 Vi firar väl Jesu födelse och för att vi tycker det är kul. 5 Jag beundrar mina fiskar som simmar runt i mitt akvarie. För dom är så fina. 6 Min största önskan är att det ska bli fred. 8 Jag tänker att om man föds in i en familj som är fattig. De har varken mat eller tak över huvudet. Då kan det vara svårt för det barnet att överleva tills den blir fem år.
24 LÅT FLER FYLLA 5
LÅT FLER FYLLA 5 BIDRA DU OCKSÅ!
Det farligaste som finns är att födas in i fattigdom. Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. Barn dör av undernäring, infektioner och bristande omsorg. Vår insats behövs! Genom att samarbeta med systerkyrkor och partnerorganisationer i utsatta delar av världen, kan Svenska kyrkans internationella arbete nå fram till de barn som står utan skyddsnät och behöver oss som mest. I Svenska kyrkans julkampanj, som pågår från första advent 2016 till och med januari 2017, samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete för alla barns rätt till ett tryggt liv. Var med oss i kampen mot barnadödlighet! Låt fler få fylla fem! Swisha din gåva till 9001223. Tack! DELA EN HIGH FIVE - JULKAMPANJEN I SOCIALA MEDIER En del av julkampanjen Låt fler få fylla fem är att dela en "high five" på Facebook, Twitter och Instagram. För varje offentligt delad high five-bild med #5för5 ger våra sponsorer 5 kronor till kampen mot barnadödlighet! High five! Under förra årets julkampanj gjordes över 10 000 high-fives för att fler barn ska få fylla fem. Nu är det dags igen. Var med och sprid kampanjen i sociala medier under julkampanjen. Ju fler som ger en high five, tar en bild och taggar med #5för5, desto mer pengar till kampen för att fler ska få fylla fem. Varje high five som delas som ett offentligt inlägg på Instagram, Facebook eller Twitter ger 5 kronor till julkampanjen.
Bön för en världsvid kyrka Herre Vi bekänner vår tro på en världsvid kyrka utan gränser mellan människa och människa, rik och fattig, folk och folk. Vi ber dig: Gör oss öppna att ta emot vad andra vill ge och villiga att ge åt andra av vår tro och vårt hopp, våra tillgångar och vår tid, så att din vilja sker. Jonas Jonsson
LÅT FLER FYLLA FEM 25
Att få fylla fem och äntligen få börja förskolan Zaid är ett av världens drygt 30 miljoner flyktingbarn. I tre år har han och hans familj bott i det jordanska flyktinglägret Zaatari, nära den syriska gränsen, efter att ha flytt från kriget. I januari 2017 fyller Zaid fem och ska börja förskolan. Han längtar dit. Zaid vaknar alltid först i familjen och går ut till sin lekstuga som hans pappa och bröder har byggt. Den är byggd av en överbliven presenning och lite staket. Golvet är av sand. Stenar och pinnar är leksaker. Här bestämmer Zaid, och den enda som får komma in är lillebror. Zaids familj bor i två baracker. En uppspänd tältduk mellan dem skapar en liten innegård för matlagning och skyddar mot väder och vind. Totalt är de elva personer. Det är trångt, men det är deras hem efter flykten från kriget i Syrien. – Min fruktaffär gick i konkurs eftersom det byggdes en militär checkpoint precis bredvid oss. Ingen vågade handla och jag var rädd att hamna emellan vid strider. Därför flydde vi hit, berättar pappa Nimer Al Natoor och fortsätter: – Vi tackar Gud att vi kunde resa med hela familjen oskadd hit, och att barnen slapp se kriget. TEXT: SUSANNA OLIVIN OCH VIKTORIA EKBERG
Zaid ska fylla fem år och längtar efter att börja förskolan. Foto: Josefin Casteryd
26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON
Inför allhelgonahelgen placerade kyrkogårdsarbetarna ut 3000 marktäckare vid gravar. Alla helt igenom komposterbara. Det är med stor omsorg om miljö som kyrkogårdarna sköts och vårdas. Här är bilder från året som gått, med gravtvätt, trimning av gräs, vattning av tulpaner, rensande från rötter, plantering av lökar och utplacering av marktäckare.
Värnamo kyrkogårdsförvaltning ansvarar för skötseln av Värnamo Norra kyrkogård (vid Finnvedens gymnasium), Värnamo Södra kyrkogård (vid Apladalen), Fryele kyrkogård och Nydala kyrkogård. Förvaltningen erbjuder skötsel för gravplatser mot en avgift. Det finns två olika typer av skötsel:
GRAVSKÖTSEL
Full skötsel med vårplantering, sommarplantering, vintertäckning, bevattning, ogräsrensning, byte av jord och tvätt av gravsten. Kostnad för skötseln varierar beroende på flera faktorer; var graven är placerad, storlek på stenen och planteringsytan. Det finns fyra olika skötselpriser och snittet ligger på 770 kr/ år.
GRÄSVÅRD
Enkel skötsel, där planteringsytan tas bort och det får vara gräs (eller grus på en grusgrav) ända fram till stenen. Förvaltningen putsar rent runt stenen och tvättar den också. Kostnad för den enkla skötseln är för närvarande 150 kr/ år. När man väljer den enkla skötseln får man inte sätta saker vid stenen. Det hindrar kyrkogårdspersonalens arbete. Om man vill ha möjlighet att sätta blommor i vas eller lägga vinterdekoration vid gravstenen ska man överväga att välja full skötsel i stället. Skötsel kan tecknas för ett år i taget eller för flera år på en gång.
ETTÅRSAVTAL
Skötseln löper vidare från år till år så länge inget annat avtalas. Det kommer en faktura för skötseln i början på varje nytt kalenderår. Skötselpriset uppdateras varje år.
FLERÅRSAVTAL
Man måste teckna avtal för minst fem år om man önskar ett flerårsavtal och det går att teckna ett så långt avtal som 25 år. Men avtalet kan inte vara längre än vad gravrätten är. (Vi på expeditionen kan svara på hur lång gravrätten är.) Vi lägger på en säkerhetsfaktor på kostnaden så att pengarna säkert ska räcka under hela avtalsperioden. Om det finns pengar kvar när den avtalade tiden gått ut, fortsätter vi att sköta om graven. Ett meddelande skickas sedan när pengarna börjar ta slut. Tag kontakt med oss om du vill teckna skötselavtal.
EXPEDITIONEN HAR ÖPPET 08.00-16.00 mån-tis, tors-fre. 13.00-16.00 ons. Lunch 12.00-13.00. Kyrkogatan 17, Församlingshemmet Telefon: 0370-30 04 00 e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27
Vilka fyra ord saknas i denna bibeltext?
"Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var 1 i 2. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i 3 upp till 4, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn."
(Bild: Mosaik i Chorakyrkan i Istanbul föreställande Maria och Josef som registrerar sig inför Quirinius.) Korsordskonstruktör: Lars-Göran Ståhl ©
SIFFRA I REGISTER
1
RÅTT
FANTOMENS HÄST
SIGNUM FÖR MATTE
2
AV SAMMA ÅSIKT
TÄNDS
ESAUS FAR
DEL AV BIBELN
3
4
RÖTA ELLER RESA
BRUTAL & GRÅKALL
VISAR SEVÄRDHETER NÄR
SISTFÖDDA
FIRAS 31 JANUARI
FÅGEL
HUVUDSTAD
KAN MAN SLÅ MED
FÅR MAN RO MED
MJÄLL ELLER HÖG
SPRIDER SÖMNSJUKA
RADIUM ELLER SOLGUD
SÄTTA I GÅNG
NÖJESPARK
GRANNAR
IVRIG ELLER HÖGAKTUELL
STRÖMMEN
FIRAS 29 MARS
ÄR LÅNG OCH SMAL
ÄR AKLEJA & VITSIPPA
MOTTA ELLER NÅGRA
TECKEN OCH DAM
VÄSEN
HAR RYCKT IN IGEN
GLADA
FLÄKTARNA
NARRAS
SKRÄP
DÄR FÅR MAN FÖDA
DEN BÄR NÖTTER
HÖJDPUNKT
BRÅDSKANDE
PLATS FÖR DJUR
FÄLLA OCH KVICKA
DRYCK
SAMTAL GRABB & MINERAL
BORTOPERERADE
HYLLA ELLER SÄNKA INTE KLAR
SMÄLTER BORT
DE VÄTER TOALETT OSJÄLVISKHET SINNESORGAN BÄR EN DEL DOMARE
STÄMMA ELLER LEDARE
FLYTER GENOM TURIN
SURA
SLUMMER OCH TRATT
VASSTRÅ
ROVA
GRANSKAR REGERING
VÄSEN ELLER GRÄNS
KROGAR
I DEM AVVERKAS GRENAR
HÅLLA LÅDA
VARA USEL ELLER DIA
Skicka in ditt svar senast 3 januari till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret förra numrets korsordstävling var: Gå till myran du late, se hur hon gör och bli vis.
Tre vinnare har vi dragit: Mait Karlsson, Per-Olof Simfors och Agneta Petersson Grattis till er! Presentkort som gäller i rättvist butik o café kommer på posten.
VATTENDRAG