Paxat nr 2 2017: Att hitta hem by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 2 2017: ATT HITTA HEM

JAKOB TÖREFORS:

– Vi är många som bidrar till att de har det bra.

2 INTRO

Att hitta hem DET ÄR HEMLÖSHETENS TID. 60 miljoner människor har inget rum de kan kalla sitt eget – de bor i lånade tält, på förläggningar eller i utlånade hem. Det är en anmärkningsvärd siffra. En mikroskopisk del av detta folkhav har kommit till Sverige för att börja ett nytt liv. Sveriges myndigheter kämpar ganska bra med att hitta bostäder till alla de som får uppehållstillstånd. Till Värnamo kommer 120 stycken under detta år. ETT HEM, VAD ÄR DET? Visst är ett hem för oss väggar, golv och tak – en dörr man kan stänga om sig, en plats där man kan känna sig trygg. Men ett fängelse består också av golv, väggar och tak – och en dörr… men dörren till fängleset öppnas bara utifrån – aldrig inifrån. Den som sitter i fängelset har aldrig några gäster för den som sitter i fängelse har ingen möjlighet att släppa in någon. Ett hem kan bli ett fängelse om dörren aldrig öppnas – om ingen vill komma in eller får komma in. Jag funderar ofta på varför vi i svensk tradition har så svårt att öppna våra dörrar – särskilt för dem vi inte känner så bra. Hur skall man lära känna dem bättre om man inte bjuder in. I MIN FÖRRA FÖRSAMLING fanns en kvinna som var född i ett sydeuropeiskt land. Hon bjöd ofta in i sitt hem – både kända och okända. När jag en gång på svenskt manér ville bjuda tillbaka (Jämnvikt i inbjudningarna är ju viktigt för oss) blev hon närmast förnärmad. Det är mycket finare att ha gäster än att vara en gäst, sa hon. Bibelordet blev levande för mig: Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det. Heb 13:24 JAG TÄNKER PÅ DE 120 som nu skall komma till Värnamo under året. Tänk: Vad fint om de kunde få bli gäster hos oss i våra hem. Vem vet, de är kanske änglar som kommer på besök.

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

OM PAXAT

KONTAKTUPPGIFTER

Denna tidning utges av Svenska kyrkan i Värnamo. Ansvarig utgivare: Pär-Magnus Möller Layout: Emilia Lindstrand Omslagsfoto: Emilia Lindstrand Tryck: Värnamo Ljuskopiering AB Upplaga: ca 10 400 ex Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar.

Församlingsexpeditionen är öppen mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo E-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo

INNEHÅLL 3

5. Axplock 6. Goda grannar från Irak 8. Här är ett nytt liv 10. Bostaden är nyckeln 12. Återväxt - en grön väg tillbaka 13. Kyrkbladet 17. Äntligen hemma! 18. En kväll om Astrid & Sara 19. Fråga 5 20. Att hitta hem i ett engagemang 21. Nytt hem och nytt språk 22. Hem, hemma 23. Nya perspektiv 24. Påskens drama 26. Kyrkogårdsförvaltningen informerar 28. Korsord

Innehåll

Familjen Törefors lånar ut sin gäststuga till en irakisk flyktingfamilj. Varför då?

Manskör med ett enda mål i sikte: Att sjunga in våren!

Dhamraa Jalil längtar efter besked om uppehållstillstånd. Här vill hon skapa ett hem för sin familj.

Fåglarna på kyrkogården får fina hus.

4 INTRO

Hemlängtan JAG VÄXTE UPP I EN PRÄSTGÅRD PÅ LANDET, en sådan med pastorsexpedition i. Det var ett fantastiskt hus med elva rum och många gömställen. Det var också ett hem fullt av människor: Kyrkvärdssamlingar, möten, själavårdande samtal och periodvis även gömda flyktingar. Jag minns särskilt en irakisk man som en solig sommardag drog av sig tröjan i vår trädgård. Hans överkropp bar spår av piskrapp och brännmärken från cigaretter. Då blev det tydligt för mitt arga tonårsjag att det vi gjorde faktiskt var viktigt, att det var en praktisk konsekvens av alla fina ord i kyrkan. Vi försökte, med det vi hade, att göra skillnad. I det här numret lyfter vi temat ”att hitta hem”. Det finns olika sätt att göra det: andligt, praktiskt, i sig själv och i ett samhälle. Påsken är en högtid då många reser hem till barndomshem, hälsar på släkt och i bästa fall får påfyllning av hemkänsla. Det kan ta ett liv att hitta hem, vissa kanske aldrig lyckas. Borta eller hemma får vi alla vila i Jesus ord: ”I min Faders hus finns många rum.” Min man hoppas på ett bibliotek. Jag lutar snarare åt ett café. Vi ryms i alla fall, hur vi än är. Kommunen vädjar just nu till privatpersoner att hyra ut lägenheter och hus till nya svenskar. Det är en chans att hjälpa främlingar att hitta hem, men också en chans att berika ditt eget. Ta chansen, om du har möjlighet! Denna tidning görs av en tidningsredaktion bestående av ideella och anställda. Du behövs också! Tillsammans kan vi tänka större. Har du ideér och tankar kring form och innehåll? Tveka inte att höra av dig mig E-post: emilia.lindstrand@svenskakyrkan.se Tfn: 070-354 07 75

Påskspel för stor och liten Måndag 10/4 kl 19.15 Vi får följa påskens händelser i dramatiserad form, på vandring i Värnamo kyrka

Söndagsskola Nu är det söndagsskola varje söndag i både Mariakyrkan (16) och S:t Johannes kyrka (09.30). Barnen leker, läser, dramatiserar, ritar och pratar kring bibelberättelser. Välkommen till kyrkan!

65,3 miljoner människor är på flykt i världen. Fler människor än någonsin är på flykt undan konflikter och förföljelse i världen, enligt en rapport från UNHCR, FN:s flyktingorgan.

8000 människor bidrog som ideella medarbetare i Svenska kyrkan till att möjliggöra språkcaféer, klädinsamling och massvis av aktiviteter för att vällkomna och stödja människor på flykt under 2015.

AXPLOCK 5

Manskör med en enda mission:

Varmt välkommen! TILL MARIAKYRKAN LÖRDAGEN 6/5 KL 15. Fika och lotterier av hembakat säljs till förmån för välgörande ändamål. Du är välkommen till en trevlig eftermiddag där du kan göra skillnad! Ungdomar spelar och sjunger. Arrangeras av arbetskretsen i Mariakyrkan.

Att sjunga in våren! Visst vill du sjunga ”Vintern rasar...” för full hals tillsammans med andra? Nu har du möjlighet att sjunga de klassiska vårsångerne i manskör. Inför valborgsfirandet övar vi 3 ggr och sen kör vi! Både nybörjare och körvana män är varmt välkomna! Har du frågor kan du kontakta Anette Wettebrand tfn: 0370-300 443. Kom med! ÖVNING: Onsdagar kl 18-19.15 i Värnamo församlingshem 12/4, 19/4 och 26/4 KVINNA OCH SÅNGSUGEN? Då finns exempelvis Nybörjarkören, läs mer om körerna hemsidan!

KOM OCH HÖR SARA SCHWARDT Torsdag 18/5 kl 19 i Fryele församlingshem. Läs mer på sidan 18.

Ge dina saker ett nytt hem! Har du rensat bland dina saker? Hittat något du inte behöver? Bra! Då kan du vara med och stödja församlingens sociala och diakonala arbete. Glas, keramik, tavlor, böcker, kläder, leksaker eller mindre möbler behövs för försäljning i second-hand-affären på Storgatan 41.

LÄMNA IN: •

En trappa ner i församlingshemmet på kyrkogatan 17, måndag-torsdag kl 10-16

•

I Rättvist butik och café, storgatan 41 tisdag-fredag kl 11-17

6 GODA GRANNAR FRÅN IRAK

GODA GRANNAR från Irak

Mitt i vardagens utmaning i logistik och organisation landar vi en stund i Jakob Törefors kök. Här på landet utanför Värnamo bor han med frun Eva, fyra döttrar och hunden Tango. I trädgården finns en gäststuga. Där bor, sedan ett år tillbaka, Dhamraa Jalil med sin man och tre barn. OVÄNTADE GRANNAR – Vi tänkte: De behöver någonstans att bo. Vi bor åt rätt håll och vi har ett hus extra, som är utrustat med kök och badrum och så. Det var tänkt som musikrum och gäststuga men det kan vi väl låna ut, berättar Jakob. Familjen Törefors hade läst om den irakiska flyktingfamiljen i tidningen. Artikeln i Värnamo Nyheter beskrev deras jakt efter nytt boende, för att möjliggöra för Dhamraa att praktisera i Forsheda. Så kom det sig att de blev grannar. Ännu väntar Dhamraas familj på beslut om uppehållstillstånd, en väntan som tär på både familjen och glädjen. – Vi har inte ångrat att vi lät dem flytta in. Det har fått positiva konsekvenser och det har varit ganska problemfritt faktiskt. Sen finns kulturella skillnader som vi får ha förståelse för men det har inte skapat några direkt problem, säger Jakob.

SKULLE DU REKOMMENDERA ANDRA ATT GÖRA SOM NI HAR GJORT? – Om man har möjlighet så absolut! Bevekelsegrunden är givetvis, att tänk om vi hade kommit till Irak och försökt hitta en plats att leva och vara trygga. Då hade man ju önskat att medmänniskor skulle hjälpa. Så enkelt är det ju, säger Jakob. NI TVEKADE ALDRIG? – Det som möjligen gjorde att vi tvekade var att husen ligger så nära varandra, det är inte många meter emellan. Och att de får tvätta hos oss. Vi har sagt: det är bara att gå in men de är ju så försiktiga och vill inte störa. De är väldigt måna om att inte vara till besvär, säger Jakob. HAR NI ÄNDRAT NÅGOT I ERT SÄTT ATT LEVA? – Det är nog mer att man har hittat rutiner som funkar för

GODA GRANNAR FRÅN IRAK 77 LIVET ÄR INGEN SJÄLVKLARHET båda. De brukar exempelvis tvätta på lördagar och då vill ju vi gärna ha burit upp vår rena tvätt ur källaren innan. Så det har ju gjort att vi har fått mycket bättre ordning på vår egen tvätt och att de rena kläderna faktiskt når garderoben. Innan blev tvätten lätt liggande i källaren. Det är ju en oväntad positiv bieffekt, säger Jakob och skrattar. VAD ÄR ETT HEM FÖR DIG? – Ett köksbord och en vägg med böcker, säger Jakob med ett leende och fortsätter: – Hemmet blir ett hem först när det befolkas av människor, ofta människor som delar många gemensamma gener med. Sen kan hem väl se olika ut. Ett hem blir det också när man känner sig trygg och bekväm, när man vet var alla grejer finns, säger Jakob.

”

Om vi hade kommit till Irak och försökt hitta en plats att leva och vara trygga. Då hade man ju önskat att människor skulle hjälpa. HAR ER KRISTNA TRO SPELAT ROLL FÖR ERT VAL ATT LÅNA UT HUSET? – Vi är båda uppvuxna i frikyrkan och jag har svårt att tro att våra värderingar inte kommer därifrån. Tron är nog helt avgörande. Att vara kristen måste någon gång då och då få praktiska konsekvenser. Exempelvis genom att hjälpa andra människor utan tankar på egen vinning. Den kristna tron går ju bland annat ut på att vi helt oförtjänt är där vi är och att vi därför har ett ansvar att finnas till för tillfället mindre lyckosamma medmänniskor, säger Jakob. GÖR NI SAKER ALLIHOP TILLSAMMANS? – Ibland absolut. Men jag tror också att vi har gett varandra så mycket privatliv som möjligt i och med att vi bor så nära varandra. De är beroende av oss och det vet man ju själv att det inte är jätteroligt att vara beroende av andra som vuxen, så det är inte vi som har det jobbigt utan de. Vi har inte fredagsmys ihop. Men stora grejer är de ofta med på. De var exempelvis med när en av våra döttrar konfirmerades i våras, berättar Jakob och fortsätter: – Det är också så att de har egna relationer med folk. Här kommer ofta människor och hälsar på, hjälper familjen med olika saker och så. Det kan vi ju vila i. Att de har egna sammanhang och att vi är många som bidrar till att de har det bra. Jakob ska vidare till övning med Värnamo Missionskyrkas Brass Band, Eva ska köra båda familjernas barn till UV-scout i Kärda. Vardagslogistikens utmaning fortsätter och vi lämnar familjen Törefors glada och tacksamma över att människor ger av vad de har och bidrar med det de kan. INTERVJU: KATARINA JOHANSSON & EMILIA LINDSTRAND, TEXT & BILD: EMILIA LINDSTRAND

8 ETT BRINNANDE ENGAGEMANG

HÄR ÄR ETT NYTT LIV Intervju med Dhamraa Jalil. Text & bild: Emilia Lindstrand

HÄR ÄR ETT NYTT LIV 9

I sitt hemland var Dhamraa veterinär, hennes man bildlärare. Nu bor de med sina tre barn i ett litet hus hos familjen Törefors och inväntar besked om uppehållstillstånd. TACKSAMHET OCH ORO – Familjen Törefors är fantastisk! Jag kan inte förklara men de är så samarbetsvilliga och vill hjälpa så mycket de bara kan, säger Dhamraa med värme i rösten. – Vi har haft en sådan tur, en sådan tur! För vi har mött så många människor här i Värnamo som har blivit våra vänner. Vi hälsar på hemma hos dem, de hälsar på hos oss. Så vi har verkligen haft tur, säger Dhamraa och fortsätter: – Jag hoppas att familjen Törefors kan fortsätta att vara våra vänner även om vi måste åka någon annanstans. Vi älskar dem. Nyligen var Dhamraas familj på intervju på Migrationsverket. Eva Törefors körde dem dit, väntade på dem och skjutsade dem hem igen. Nu återstår väntan på besked. Handläggaren har semester. Och så dröjer det ju lite med byråkrati. – Sen får vi veta hur vår framtid blir. Då kan vi börja planera och hitta jobb. Det är inte så kul när vi bara sitter hemma och inte kan jobba. I mitt hemland hade vi jobb. Jag var veterinär, min man lärare. Vi har alltid jobbat! Och nu är vi arbetslösa. Och kan bara vänta, säger Dhamraa och slår uppgivet ut med händerna. Nu har Dhamraas man fått praktikplats på Erikshjälpen och är där varje dag. Det är de båda mycket glada över. Han tycker om det, trivs och försöker lära sig svenska. Dhamraa går i skolan i församlingshemmet. – Det är jätteroligt för honom att han får jobba på Erikshjälpen! Jag har nog haft lite lättare för att lära mig svenska men nu börjar han komma ifatt. Och barnen har lärt sig i skolan.

– Här är ett nytt liv och vi försöker göra vårt bästa för att vara goda människor. Vi vill engagera oss i samhället, vi vill jobba och umgås med vänner. Det finns skillnader mellan oss men vi förstår varandra och våra vänner är så viktiga för oss, säger Dhamraa. – Marianne, en av våra vänner här, mötte vi i församlingshemmet när vi bodde på flyktingboendet. Hon är som en ängel, verkligen! Ja, alla våra vänner är verkligen fina. Jag tänker att vi har haft en sådan tur som har fått så många fina vänner, säger Dhamraa och ler. VARFÖR KOM NI JUST TILL SVERIGE? – När vi kom över havet till Kos i Grekland frågade vi volontärer från Tyskland och England: Vart ska vi åka? Var är det bra? Alla sa: Sverige. Där är människor vänliga och välkomnande. Och så känner vi nu: Här är alla vi mött så fina! Så är det verkligen, svarar hon. TRIVS I VÄRNAMO Det märks när hon pratar att de trivs i Värnamo, att staden är lagom stor och att de har lärt känna många människor här. – Värnamobor är väldigt artiga, vänliga och välkomnande. Här

Här är ett nytt liv och vi försöker göra vårt bästa för att vara goda människor.

VAR ÄR HEMMA? – Nu vet jag inte. Men jag saknar mitt hemland mycket. Jag saknar mitt jobb och min släkt. Men här har vi mött många goda människor som vi umgås med. Ibland är vi lyckliga här. Våra vänner gör det så mycket lättare för oss i detta nya land, säger Dhamraa. Hon blir rörd när hon talar om människorna hon lärt känna här, vad de betyder för henne: – Vi är så tacksamma för våra vänner, som alltid står på vår sida och vill hjälpa oss att komma in i samhället och språket. Hade vi varit ensamma hade det varit mycket svårare men våra vänner underlättar mycket. Men visst: vi älskar vårt hemland. Det finns många dåliga saker med mitt hemland men man älskar det ju ändå. Dhamraas telefon ringer och hon byter för några sekunder språk, sen tillbaka till vårt samtal och svenska igen. När hon saknar något ord på svenska säger hon det på engelska. Vi hjälps åt att förstå varandra.

är alla lika mycket värda. Så känner vi, säger Dhamraa. – Jag försöker tänka att jag lever i mitt hem nu. Jag gör som jag gör hemma: Jag ordnar barnkalas, lagar mat och försöker leva livet så gott jag kan. Men vi hoppas att vi snart får besked så vi kan börja planera och veta hur livet ska bli. Vi hoppas att vi får stanna i Värnamo. Vi trivs här. Här finns människor som betyder mycket för oss. Här kan vi studera och hitta jobb. Barnen går sedan i höstas i vanlig skola. Det är en mindre skola, vilket Dhamraa tror har varit bra för hennes barn. – Barnen trivs jättebra i skolan. När de började kunde de inte svenska men nu har de vänner och kan språket mycket bättre. Så vi hoppas så att vi får stanna här, säger Dhamraa. – Vi får hålla tummarna eller ”cross your fingers” som det kallas på engelska. Och be, säger jag och visar knäppta händer. Dhamraa håller sina händer samman som uttryck för hur hon ber. Vi hoppas och önskar och ber.

10 BOSTADEN ÄR NYCKELN

Bostaden

är nyckeln Med Ann-Marie Axelsson, BOSTADSKOORDINATOR VÄRNAMO KOMMUN

120 NYANLÄNDA PERSONER UNDER 2017 – Värnamo kommun ska under 2017 ta emot 120 nyanlända personer. Eftersom trycket på bostäder är stort, jobbar vi i ett projekt där vi försöker tänka vidare vad det gäller att hitta bostäder, berättar Ann-Marie. Medel till projektet står Länsstyrelsen för. Värnamo kommun har gott samarbete med det kommunala bostadsbolaget och de privata hyresvärdarna. Men som det ser ut för tillfället har de alla sina hus fullbelagda och därtill en kö. ALTERNATIVA LÖSNINGAR – En möjlighet vi ser är att hitta bostäder hos privatpersoner. Det kan vara en lillstuga på tomten, en våning som barnen flyttat ifrån eller en vinterbonad sommarstuga som man för en tid kan tänka sig hyra ut till en nyanländ person eller familj, säger Ann-Marie.

ägare, att de ser att det här är ett gemensamt ansvar och att de vill hjälpa när de kan. Om man har en bostad ska man höra av sig till oss, så att vi kan hitta en lämplig matchning med exempelvis en flyktingfamilj, säger Ann-Marie och fortsätter: – Kyrkan gjorde ju ett enormt arbete när flyktingarna kom och vi hoppas så klart att många kan se att det här också är ett sätt att bidra till god integration, till att människor snabbare kan komma i sysselsättning och hitta in i samhället.

Kan vi få till en bra blandning där alla kan trivas och inkluderas, så berikar det samhället.

DE BEHÖVER BOSTAD Ann-Marie berättar att det handlar om människor som har bott på asylboende, är utredda och har fått beslut om tillfälligt uppehållstillstånd upp till 3 år. Dessa blir då anvisade en kommun och därmed får kommunen i uppdrag att hitta bostad. EN GOD VILJA FINNS Att lediga bostäder meddelas kommunen är viktigt, för att Värnamo kommun ska kunna bosätta de som har anvisats hit. – Jag förstår att det finns en god vilja hos många fastighets-

BOSTADEN ÄR NYCKELN – Bostaden är liksom nyckeln till integrationen. När de väl fått bostad kan de börja komma igång med etableringen, som Arbetsförmedlingen står för. Etableringsstödet kräver att man går till skolan, går till sin praktik och i princip är sysselsatt åtta timmar per dag, berättar Ann-Marie. Hon förklarar att de som snabbt integreras har mycket att vinna: – De som lyckats väl med sin etablering har större chans till jobb och har då större chans att få stanna i Sverige. Bostaden är jätteviktig för integrationen. Det är klart att får man möjlig-

BOSTADEN ÄR NYCKELN 11

het att bo nära en svensk familj, som kanske också bryr sig lite extra, så ökar ju chansen att komma in i det svenska samhället och att lära sig språket. FÖREBYGGER SEGREGATION Ann-Marie berättar att regeringen har sett de problem som uppstår när integrationen misslyckas, med utanförskap och följdproblem av det. Det är därför alla kommuner nu ska dela ansvaret och därmed se till att integrationen fungerar bättre. – Kan vi få till en bra blandning där alla kan trivas och inkluderas så berikar det samhället, säger Ann-Marie. Förutsättningarna för en god integration i Värnamo kommun är goda. Man kallar sig ”den mänskliga tillväxtkommunen” och vill välkomna nyinflyttade. Regionen har också mycket industrier och förhållandevis gott om arbetstillfällen. Men om målet, att ha 40 000 invånare 2035, ska uppnås så krävs mer än fler födda barn. Det behövs inflyttning. Här finns också goda förutsättningar att komma in i det svenska samhället med stort föreningsliv och många engagerade medborgare. – Vi vill nå ut till de privata fastighetsägarna, där vi tillsammans bestämmer hur hyreskontraktet ska utformas, uppföljningar om behov finns. Vi har bo-skolor där vi går igenom hyresregler, sopsortering, tvättstugekultur och andra uttalade och outtalade regler. Vid behov erbjuder vi tolk, kontinuerlig kontakt och uppföljning. berättar Ann-Marie och fortsätter: – Du som har möjlighet att hyra ut: Ta kontakt med mig eller integrationsenheten! Vi tar emot alla tips och sen jobbar vi i dialog med att matcha.

MYCKET ATT VINNA – Den som hyr ut kan ju få med sig jättemycket! Möta nya människor från andra kulturer. Och så dessa historier de bär på, deras kraft och vilja. Men vi får också möjlighet att dela med oss av det vi har, av svenska köttbullar och midsommar. Jag tror ju vi människor vill vara goda, vi vill bidra och hjälpa när vi kan. Får man möjlighet att hjälpa en familj igång i Sverige, så ger det ju en god eftersmak, avslutar Ann-Marie. TEXT: EMILIA LINDSTRAND

Har du möjlighet?

Kontakta integrationsenheten vid Värnamo kommun tfn: 0370-37 70 00

12 ÅTERVÄXT – EN GRÖN VÄG TILLBAKA

ÅTERVÄXT – en grön väg tillbaka

TRÄDGÅRDEN ÄR EN VÄXTPLATS - INTE BARA FÖR VÄXTER Nu har Pelarsalen startat ett program anpassat särskilt för den som är sjukskriven, på väg in i utbrändhet eller på annat sätt har svårighet att balansera livet. Varje grupp består av ca 8 deltagare som träffas under tolv veckor. I Återväxt får man möjlighet att växa och stärkas som människa, att bygga upp det som behöver byggas upp och rasera de onödiga hinder som står i vägen. I DET KONKRETA OCH PÅTAGLIGA Genom att varva samtal om gränssättning, konflikthantering, prestation och självbild med konkret trädgårdsarbete och skapande ser vi hur människor växer. Vi strävar efter att vårda och värna både kroppen och själen och anpassar deltagandet efter individens förmåga och behov. Att människor mår bra av att vistas utomhus, njuta promenader och natur, och att konkret kunna påverka sin omgivning har många studier visat. Här arbetar vi med att tillsammans hitta balans mellan aktivitet och vila och finna konstruktiva strategier för att bryta negativa spiraler. EN MÖJLIG FORTSÄTTNING För den som vill finns möjligheten att, efter avslutad kurs, fortsätta utvecklas inom den verksamhet vi kallar Pelarsalen. Pelarsalen är samlingsnamnet för den verksamhet Svenska kyrkan i Värnamo driver som socialt företag. Inom verksamheten finns bland annat bageri, butik, verkstad, secondhand, skaparverkstad och trädgårdsdiakoni. Målet med verksamheten är att fler människor ska få möjlighet att, utifrån sina egna förutsättningar, växa och återgå till den reguljära arbetsmarknaden.

VILL DU VETA MER? Kontakta Anna Bertilsson, diakon tfn: 0370-300 422 e-post: anna.bertilsson@ svenskakyrkan.se

KYRKBLADET

GUDSTJÄNST FIRAS:

09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka UNDANTAG ENLIGT FÖLJANDE: Söndag 30/4 19.00 Musikgudstjänst i Fryele kyrka. Efteråt valborgsmässofirande med brasa, sång och tal. SÖNDAG 7/5 18.00 Mässa i Taizéanda i Nydala portkapell. SÖNDAG 14/5 09.30 Mässa med stora och små i S:t Johannes kyrka. SÖNDAG 21/5 18.00 Musikgudstjänst med Astrid Lindgrens sånger i Fryele kyrka. MÅNDAG 5/6 11.00 (Annandag pingst) Högmässa i Värnamo kyrka. VECKOMÄSSOR Tisdagar 08.15 i Mariakyrkan Mässa och frukost Onsdagar 18.30 Mässa i Värnamo kyrka Torsdagar 18.00 Mässa i Mariakyrkan 4/5 kl 18 är det premiär för Ökenmässan - en gudstjänst med rik liturgi och rötter i 300-talet. Mer info kommer! STILLA VECKAN OCH PÅSKHELGEN 10/4-17/4 VÄRNAMO Måndag 18.30 Passionsmässa i Värnamo kyrka Måndag 19.15 Vi får följa påskens händelser i dramatiserad form, på vandring i Värnamo kyrka Tisdag 18.30 Passionsmässa i Värnamo kyrka Onsdag 18.30 Passionsmässa i Värnamo kyrka SKÄRTORSDAG 18.30 Skärtorsdagsmässa i Värnamo kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa med fotatvagning och efterföljande bönevaka i Mariakyrkan 20.00 Skärtorsdagsmässa i S:t Johannes kyrka

LÅNGFREDAG 09.00 Bön vid korset i Värnamo kyrka 09.30 Gudstjänst med alla åldrar vid korset i S:t Johannes kyrka 12.00 Bön vid korset i Värnamo kyrka 15.00 Långfredagsgudstjänst i Värnamo kyrka 15.00 Korsvägsvandring i Mariakyrkan 18.00 Gravläggningsvesper i Värnamo kyrka PÅSKAFTON 23.00 Påsknattsmässa i Värnamo kyrka PÅSKDAGEN 11.00 Påskmässa i Värnamo kyrka ANNANDAG PÅSK 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 15.00 Vandring med den uppståndne från S:t Johannes kyrka till Mariakyrkan. Du kan ansluta 15.30 vid Värnamo kyrka eller till högmässan i Mariakyrkan 16.00 Högmässa i Mariakyrkan STILLA STUND I STILLA VECKAN Måndag-Onsdag i Mariakyrkan. Kom och sitt ner en stund. Kyrkan är öppen kl.16.00-18.00. CD-musik och möjlighet att tända ljus. 10/4–17/4 I NYDALA-FRYELE Måndag 19.00 Passionsandakt i Fryele kyrka Tisdag 19.00 Passionsandakt i Fryele Missonshus Onsdag 19.00 Passionsandakt i Råhults Missonshus Skärtorsdag 18.00 Skärtorsdagsmässa i Nydala klosterkyrka Långfredag 15.00 Långfredagsgudstjänst i Nydala klosterkyrka Annandag Påsk 18.00 Ekumenisk gudstjänst i Fryele Missionshus KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG Torsdag 25/5 08.00 Gökotta i Maramö Missionshus 08.00 Gökotta i Svensbygd, Nydala PINGSTDAGEN Söndag 4/6 11.00 Gemensam högmässa i Värnamo kyrka. Därefter gemenskap i Prostgårdens trädgård Söndag 4/6 18.00 Högmässa i Fryele kyrka.Tjernobylbarnen medverkar. Efteråt fest för alla.

Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo

Tjänstgörande präst vid respektive gudstjänst finns i kalendern på hemsidan: svenskakyrkan.se/varnamo samt i församlingarnas annons på torsdagar i Värnamo Nyheter. LUNCHMUSIK Onsdagar 12.15 i Värnamo kyrka 19/4, 3/5 KONSERT I VÄRNAMO KYRKA Söndag 9/4 18.00 Stabat Mater RO FÖR SJÄLEN Söndag 16/4 18.00 i Värnamo kyrka Söndag 14/5 18.00 i Värnamo kyrka I ALL ENKELHET – en sorts gudstjänst Söndag 21/5 18.00 i Värnamo kyrka Välkommen till en sorts gudstjänst. I all enkelhet lyssnar vi till någon som berättar om sitt liv och om Gud. Vi får gå runt i kyrkorummet i vår egen takt, tända ljus, sjunga, skriva bön. Om du vill kan du få personlig förbön. Vi sammanfattar allt i enkla lovsånger och böner. Kom som du är. SAMTAL OM TRO & TEOLOGI Måndag 8/5 18.30-20.30 i Värnamo församlingshem EKUMENISKT BIBELSAMTAL Onsdagar 19.00 i Fryele församlingshem 19/4 Vrede 3/5 Barmhärtighet BORDSSAMTAL Onsdagar 19.15-20.30 i butik Rättvist 12/4, 26/4, 10/5, 24/5, 7/6 SAMTAL OCH FÖRBÖN Torsdagar 19.00 i Mariakyrkan 20/4, 4/5, 18/5, 31/5, 15/6 TISDAGSCAFÉ Tisdagar 14.00 i S:t Johannes kyrka 18/4, 2/5, 16/5, 30/5, 13/6 ÖPPET HUS Program och fika i gemenskap. Onsdagar 14.00 i S:t Johannes kyrka 19/4, 3/5, 17/5, 31/5 (utflykt) MIDDAGSBÖN OCH SOPPLUNCH Torsdagar 12.05 i Mariakyrkan Ej Skärtorsdagen 13/4 20/4, 27/4 (vårbuffé)

ANDREASKRETSEN Onsdagar 15.00 i Värnamo församlingshem 12/4, 26/4, 10/5 ARBETSKRETSARNA Onsdagar 17.00 i Mariakyrkan och S:t Johannes kyrka 12/4, 26/4, 10/5 FÖRSAMLINGSKÅREN Tisdag 9/5 18.00 i Värnamo församlingshem ARBETSKRETSENS DAG Lördag 6/5 15.00 i Mariakyrkan Kaffeservering och lotterier Sång och musik med ungdomar TACO-KVÄLL Fredag 7/4 17.00 i S:t Johannes kyrka. Vi lagar mat och äter tillsammans. BILDERNA TILL HÖGER är från Öppet hus i S:t Johannes kyrka. Program, fika och gemenskap onsdagar 14.00 9/4, 3/5, 17/5, 31/5 (utflykt)

Närradion 98,1 Mhz

Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring. Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

Expeditionen Mån-tis, tors-fredag 08.00-16.00 Onsdagar 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på hemsidan. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Söndagens kollektändamål finns på hemsidan. Gåva till Svenska kyrkans internationella arbete genom Värnamo pastorat: Swish-nummer 123 092 87 47

Öppettider rättvist butik o café Butik, café & second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 Lördag 10-13 Hornaryds gårdsbutik Torsdagar 13-17.30

PLATS ATT VÄXA 17 ÄNTLIGEN HEMMA

Äntligen hemma! TEXT: IRÉNE THORSTENSSON

HEM, HEMMA, HEMKÄNSLA, att komma hem, att hitta hem… Jag smakar på orden, låter dem sjunka in i tankarna, ”knådar” dem fram och tillbaka, låter minnen komma och gå, stannar upp, reflekterar. Enligt ordboken beskrivs hemma som den plats man bor på eller ett sammanhang man känner sig tillfreds i, där man passar in. HENRI NOUWEN HAR SKRIVIT en bok med titeln ”Att komma hem Den förlorade sonens återkomst”. Där berättar författaren hur han får möjlighet att sitta i timmar framför Rembrandts målning Den förlorade sonen i Eremitaget i S:t Petersburg. Bara att läsa hur detta blev möjligt för honom är en läsupplevelse i sig. I stillasittandet där upptäcker han genom gestalterna, ljuset, rörelsen och motivet i konstverket, på något förunderligt sätt, hemkomstens evangelium. Detta får honom att göra upp med sitt liv och det blir ett möte som för alltid kommer att förändra honom. Hans tankar kring denna målning kommer upp i min reflektion kring temat att hitta hem. UNDER LITE DRYGT 1½ ÅR har det hänt oerhört mycket i mitt liv; Jag har flyttat 2 gånger, jag har kommit närmare barn och barnbarn, jag har slutat förvärvsarbeta och börjat ta ut min pension, jag har blivit torpägare och jag har gift mig… Hur hitta sig själv i allt detta? Hitta hem i boende, i relation, i andligt hem? AV OLIKA ANLEDNINGAR har det blivit så att jag har bott på många olika platser och i olika boenden under mitt liv och eftersom jag har ganska lätt för att acklimatisera mig så har jag känt mig tillfreds mer eller mindre på de olika ställena. Vid ett tillfälle var jag dock tvungen att be någon annan utse ett boende åt mig och min familj. Vid ett annat tillfälle flyttade jag in till ett redan ”färdigt hem”, alltså där någon redan bott in sig rejält. Det var svårt att hitta hemkänslan på dessa ställen.

NU BOR JAG I VÄRNAMO i ett boende som känns rätt på alla sätt med närhet till naturen och samtidigt närhet till mycket service. Att dessutom ha tillgång till ett litet torp där mycket av barndomens hemkänsla lätt infinner sig och där jag har möjlighet att bara vara är en lyx! PÅ VÅRT KYLSKÅP HÄNGER EN liten magnet med orden ”Hemma är där kramarna finns”. Den där magneten har följt med mig under ett antal år men det är först nu jag fått uppleva sanningen i den. Jag har funnit en man som älskar mig och som jag får slösa min kärlek på… NÄR MAN FLYTTAR TILL EN NY ort inställer sig också frågan om man kan hitta ett andligt hem. Vi hittade en kyrka med en välkomnande atmosfär, som tog emot oss med öppna armar och där vi fått möjlighet att vara delaktiga och engagera oss! UNDER HELA MITT VUXNA liv har jag varit en offentlig person med allt vad därtill hör; som evangelist, som förskollärare och de senaste åren som diakon. Men vem är jag nu? På baksidan av Henri Nouwens bok står följande: ”Hem, hemlängtan och hemkänsla är ord som berör. Minnen väcks och drömmar föds – att bli mottagen eller stå utanför… Fram växer bilden av det hem där det lyser i fönstren, där dörren är öppen och någon väntar med öppen famn.” Jag kommer fram till att jag är den som livet och erfarenheterna har gjort mig till, jag har blivit mottagen, jag är älskad för den jag är. HEMMA ÄR DÄR KRAMARNA FINNS! Hemma är där tryggheten finns! Hemma är där omtanken finns! Hemma är där kärleken finns! Jag tror att jag har hittat hem…

18 EN KVÄLL OM ASTRID & SARA

En kväll om Astrid & Sara Den 18 maj kl 19 kommer Sara Schwardt till Fryele församlinghem och medverkar i en församlingsafton där hon berättar om boken som blev resultatet av hennes brevväxling med Astrid Lindgren.

KOM OCH HÖR SARA SCHWARDT Torsdag 18/5 kl 19 i Fryele församlingshem.

VÄLKOMMEN ÄVEN TILL Musikgudstjänst Söndag 21/5 18.00 med Astrid Lindgrens sånger i Fryele kyrka. I samarbete med skolan i Fryele.

Erling Resare har intervjuat Sara Schwardt. Vem är du? Var kommer du ifrån? Var bor du nu och vad gör du just nu? – Jag är Sara 58år, uppväxt i Ulricehamn, min pappa kommer Burseryd. Nu bor jag i ett hus i Mariannelund dit jag flyttade 2013, efter att min första bok kom ut och jag fick kontakt med ”Astrid Lindgrenland” och började jobba som guide på ett Emil i Lönneberga-filmmuseum. Du har varit med och skrivit en bok som handlar om din och Astrid Lindgrens brevväxling – vad var det som gjorde att det blev en bok? – Jag fick en fråga från en kvinna som jobbade med Astrid Lindgrens arkiv och som läst vår brevväxling. Hon undrade om vi kunde göra en bok av det.

Boken har uppmärksammats en hel del och getts ut också på andra språk – vad tror du det beror på? – Astrid är ju älskad i många länder och det finns naturligt ett intresse för henne. Brevväxlingen visar på två mycket olika personer som kan mötas i en intressant och respektfull dialog. Om du i en mening skulle sammanfatta vad ditt budskap är: – Jag önskar att alla barn och ungdomar och även vuxna hade en egen Astrid Lindgren. Vad kommer du att prata om i Fryele? – Jag kommer att berätta min egen personliga berättelse och om mötet med Astrid. Jag hoppas det kan inspirera till goda möten mellan barn och vuxna.

FRÅGA 4 19

Fråga 5

Vad gör du när du kommit hem? INTERVJU & FOTO: SONJA HYLTÉN

mika lappalainen – Byter om och oftast lagar mat.

jenny sormunen,

– Tar på mig mysdress och slänger mig i soffan.

philip palm

– Kramar om min sambo och ber om ursäkt för att jag kommer för sent.

göran larsson

– Jag är ofta på resor långa perioder. När jag kommer till mitt hem i Jerusalem sätter jag på radion för att höra om det händer något särskilt. Sändningarna bryts med sådana meddelanden.

lars lundberg

– Tvättar mig. Sätter mig till ro, läser tidningen och kollar posten.

20 ATT HITTA HEM I ETT ENGAGEMANG

Att hitta hem i ett engagemang Katarina Johansson är inte bara kantor. Hon är också ideell kraft i arbetet kring flyktingar och ensamkommande. Här skriver hon om sitt engagemang. EN FREDAGSEFTERMIDDAG I OKTOBER 2015 fick jag veta att 100 flyktingar skulle komma till Värnamo inom två dagar. Redan denna dag fick jag åka till Församlingshemmet och flytta bort instrument och annat från stora salen, eftersom det där skulle serveras mat flera ggr/dag några veckor framöver. DET BJÖDS IN TILL ETT MÖTE där vi fick information om läget. Vi var många som kom och många som ville engagera sig i arbetet på olika vis. Jag ställde mig då frågan: Vad vill jag? Just vid den här tiden jobbade jag väldigt mycket. Så jag funderade på om jag hade ork, mod och tid att gå in i detta arbete också. Jag tänkte också: Hur hade jag velat bli bemött om jag hade varit tvungen att fly från mitt hemland? Naturligtvis hade även jag velat ha en säng att sova i och mat att äta. Och framförallt hade jag önskat ha folk runtomkring mig som hjälpte mig till rätta i det nya land och sammanhang som jag hade hamnat i. MITT ENGAGEMANG FÖR FLYKTINGARNA började med att jag var med i barngruppen som träffades på fredagseftermiddagar. Vi pysslade och lekte och försökte förstå varandra. Vi fick prata med hela kroppen ibland och vi försökte lära barnen de svenska orden för det vi höll på med: sax, krita, rita, papper. Eftersom jag engagerade mig i barnen så fick jag mest kontakt med de familjer som var här. Det blev många härliga möten som gick lättare och lättare efterhand som de lärde sig svenska bättre.

EFTER JUL FANNS MÅNGA fortfarande kvar i Värnamo, framförallt många av familjerna. Med hjälp av pensionerade lärare så startades en skola för barnen, så jag började vara med i den gruppen istället. Jag kallade mig själv för resurslärare. Vi träffades i regel på fredagseftermiddagarna och barnen lärde sig språket fort, så som barn ofta gör. En del föräldrar fanns också med vid lektionerna, både för sina barns skull och av eget intresse. DET VAR RIKTIGT ROLIGT att komma till Församlingshemmet. Där fanns alltid någon som vill prata eller leka en liten stund eller bara säga: Hej Katarina! Det var en rolig och omtumlande tid med många rörande möten. Mitt i allt detta var man ju tvungen att hålla en viss distans för att orka med både sitt eget och mötet med människorna. DAGEN DÅ ALLA SKULLE FLYTTA ifrån Värnamo till andra platser i landet var nog den mest gripande för mig. Jag fick veta att många av barnen inte hade sovit på flera nätter och vägrade att äta. De ville inte skiljas från sina nya vänner och sin ny älskade stad, Värnamo. Tyvärr hade de ju inget val eftersom vi inte hade boende för dem här, så de var tvungna att återigen bryta upp. JAG TÄNKER ATT DEN HÄR sortens engagemang är att praktisera sin tro. Visst krävs det lite mod och lite tid, men det ger också väldigt mycket. Känner du som läser detta att du skulle vilja engagerade dig i vårt fortsatta arbete kring flyktingar, så är du varmt välkommen att höra av dig till församlingen. Du behövs! Under året kommer 120 nya invånare till Värnamo och de kommer att behöva vårt stöd på olika vis. TEXT: KATARINA JOHANSSON OM SVENSKA KYRKANS ENGAGEMANG: Svenska kyrkan i Värnamo har på olika sätt bidragit i arbete med flyktingar sedan oktober 2015. Formerna har växlat med behoven. Nu finns en grupp av svenskar och ensamkommande som ses varje vecka och spelar spel, pratar och hittar på grejer. Dessutom finns en skola som du kan läsa mer om i Cecilias text på nästa sida.

NYTT HEM OCH NYTT SPRÅK 21

Nytt hem och nytt språk Visste du att det finns en skola i församlingshemmet? Det är inte någon ny friskola, utan en skola för flyktingar som vill lära sig mer svenska. I väntan på besked om uppehållstillstånd får man inte börja på SFI. Men till församlingshemmet är man välkommen!

DEN HÄR MÅNDAGSEFTERMIDDAGEN har åtta tappra elever tagit sig hit i snöovädret. Vanligtvis är de 14. De kommer från olika länder bl.a. Afghanistan, Irak och Iran. Läraren heter Ulla och är mycket omtyckt här förstår jag. Hon frågar klassen hur helgen har varit och någon berättar att han har firat sin fru som fyllde år. Ulla lyssnar intresserat och berättar vad hon har gjort. VI LÄSER EN TIDNINGSARTIKEL från Värnamo Nyheter. Då förstår jag hur svårt det måste vara att lära sig svenska, t.ex. nedläggningsdrabbad, fraktfunktionerna och kostnadseffektivt. Men de här eleverna är engagerade, vetgiriga och intresserade så de lyssnar, läser och frågar. Vi hinner också med lite fakta om befolkning och bosättning innan det är dags för fikapaus. Då passar jag på att prata med några av deltagarna. Frågorna jag ställer är: Varför är du här? Vad betyder att komma hem för dig? Yohannes: Jag är här för att lära mig mer svenska. Hemma är där jag kan laga mat. Kyrkan kan vara en plats där jag kan känna mig hemma. Kyrkan är en helig plats där min tro kan bli stark. Jag är mycket tacksam till människor som har gjort att jag kan känna mig hemma här i Värnamo. Dhamraa: Jag är här för att lära mig mer svenska. När jag hör orden om att komma hem tänker jag på framtiden, hur det ska bli. Jag saknar mitt hemland men jag måste vara positiv och stark. Hoppas det blir bättre. Vi är så tacksamma för att vi har så många goda vänner.

Meysam: Jag är här för att lära mig mer svenska. Det är inte så svårt, om man vill så kan man. Jag trivs så bra och får lära mig så mycket. När jag tänker på hemma tänker jag på att mina grannar är så snälla. De är samma som min familj och en av kvinnorna kallar jag mormor. ULLA SAMMA FRÅGOR SOM ELEVERNA FÅTT. Ulla: Jag är här för att jag har varit lärare på Gröndalsskolan men är nybliven pensionär. Elsie ringde upp och frågade om jag ville vara lärare här. Jag hade precis läst att man ska säga ja till allting och eftersom det lät spännande så sa jag ja och nu är jag här. Hemma är där jag känner mig trygg. Nu är pausen slut och eleverna får fortsätta med grammatik medan jag tänker att jag är så lyckligt lottad. Jag behöver inte lära mig något nytt, svårt språk om jag inte vill och jag får bo hemma i mitt varma hus med min familj utan att oroa mig för att jag inte vet hur min familj har det eller bli hemskickad till ett land i krig. TEXT: CECILIA SJÖBLOM

22 HEM, HEMMA

Hem, hemma GÄSTKRÖNIKA: AGNETA RENSHULT

HEM - ETT KORT ORD MED EN ENDA STAVELSE. En enda utandning. Det känns gott att få andas ut det ordet. HEM – smaka på det! Hem Hemifrån Hemåt Hemma – orden har snurrat runt ett tag i mitt huvud och landat hos flera andra som smakat på dem. Wikipedia definierar HEMMA som den plats man bor på eller ett sammanhang man känner sig tillfreds i. Man känner sig hemma. Ordet HEMlig var från början ett uttryck för det som hör till hemmet, ett begränsat område. Nu betyder det ju något man inte vill dela med sig av. HEMsk betydde ursprungligen dum, dyster. Man kan bli sådan om man sitter för mycket hemma. Orden kan vandra märkliga vägar och få nya betydelser. Tänk, att hemsk hör ihop med hem... SKALDEN VERNER VON HEIDENSTAM UTTRYCKER i samlingen Ensamhetens tankar sin hemlängtan då här: Jag längtar hem sen åtta långa år. I själva sömnen har jag längtan känt. Jag längtar hem. Jag längtar hemmet var jag går men ej till människor! Jag längtar marken, jag längtar stenarna där barn jag lekt. Här är hemma där man har sina rötter, en plats på jorden, där man känner sig hemma, kanske där man upplevt en fin barndom. Är det kanske det slags hemma man möter hos alla de människor som i vår tid genom släktforskning söker sina rötter? Man letar efter någonstans där man hör hemma. Trådar bakåt ger en fäste i tid och rum. Ett sammanhang, ett hem. Särskilt i vår tid kan "hem" vara det viktigaste att ge splittrade familjer. Trygghet, när så mycket drar isär. Min farfar Oskar hade båda fötterna på det fasta urberget under de stenbundna åkrarna i den hårda jorden i byn Klinthult, där man kunde hoppa på stenarna över hela socknen, som man sa. Men det bondetrygga, jordnära livet hade också en annan dimension - ofta var blicken riktad uppåt. "En dag ska jag lämna det här ´stenhiet´. Han låter mig få vila på gröna ängar. Han för mig till vatten, där jag finner ro. Mitt eviga hem är i himlen, hos min Herre. Jag ska få bo i Herrens hus evinnerligen." LINA SANDELL BESÖKTE MÅNGA GÅNGER sin syster Matilda i Nydala prästgård, i Hökaberg. Där hjälpte hon systern med hennes tretton barn, och där skrev hon många av sina tusentals sånger. Ofta talar hon om Hemmet – Hemmet ovan där. "Hemma, hemma får vi vila.” Jag är en gäst och främling som mina fäder här. mitt hem är ej på jorden,

nej, ovan skyn det är. Där uppe bor min fader i härlighet och ljus, där ville jag ock vara uti min Faders hus. Hem, hem mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du, mitt hem. (Sv. Ps. 322) "ETT SPEL OM EN VÄG SOM TILL HIMLA BÄR" är titeln på författaren, dalmålaren Rune Lindströms bygdespel, som under många år uppfördes i Leksand och som också blivit film. Spelet handlar om Mats Ersson, en dräng utan arv, sorger och drömmerier. Han är kär i Marit och tänker gifta sig med henne. Livet leder honom på avvägar: "Min son, du är långt i ett främmande land." Varför blev det så här? Marit döms att dö på bålet, men Herren Gud tar henne i handen: "Kom nu, Marit, så går vi hem till mig! Och döden är bara vilan till rikare blomning och blom. Gehenna är bödelsbilan i människors dom". Vår Herre, som allting styr och ser, han som bor i Himmelens gårdar bortom bergen, han vandrar då och då till de jordiska landen och söker själar uti svåra betryck. Honom vill Mats träffa och kräva rättvisa: Jag tänkte gå till Himlens hus och språka med Herran utan krus. Med honom, som allting styr och vet, jag tänkte få tala i ensamhet. Jag ville kräva en rättvis dom hos honom däruppe i Himlenom. Det luktar sälg. Det smälter. Det blir vår Det blir så klart i luften och i skyn. Och nu går far på svedjorna och sår -Jag vill gå hem! Jag längtar hem till byn! Det är väl vår? Det droppar. Det är tö. Är det vår i Himmelriket. Står det hästhovar i diket? Längtan till barndomshemmet på jorden höjs till skyarna, där Herren Gud möter och leder honom in genom Himmelens port. Ett jublande möte till tonerna av "I himmelen, i himmelen, där Herren Gud själv bor". JAG ÄR HEMMA! MITT HEM HEMMA ÄR HÄR OCH NU, men också där: På den andra stranden. Och för den resan HEMÅT kan det vara gott att få låna pensel att måla våra bilder med tankar från andra.

NYA PERSPEKTIV 23

Nya perspektiv Text: Elsie Håkansson

Plötsligt förändrades hela livet och Gunnel Hård fick förändras med det. Nu har hon flyttat in i det nybyggda huset mitt emot Värnamo kyrka och Rättvist butik och café. Och där trivs hon!

Hur kom det sig att du lämnade ett centralt och bra boende med altan och liten odlingstäppa och flyttat in i en liten lägenhet? – Under senaste halvåret har jag verkligen fått uppleva hur skört livet är och hur snabbt allt kan förändras. Jag minns så tydligt den soliga, varma septembereftermiddagen som inspirerade mig att vilja uträtta ytterligare ett ärende. Då hände det som jag själv inte minns så mycket av men som kom att ändra mycket i mitt liv. På ett övergångsställe blev jag påkörd av en bil och skadades svårt. Personer, som såg och tog hand om mig där, har berättat om en hemsk syn och hur de undrade om jag skulle komma att överleva.

själv inte vara medveten om allt det hemska som hände med mig i själva olyckan. Tacksamhet fyller mig mot alla de vänliga, proffsiga människor som tagit hand om mig under hela tiden, från sjukhusvistelsen och under hela rehabiliteringstiden. Stor tacksamhet mot människor som brytt sig och jag är tacksam över att vara så pass återställd som jag nu är. Och det mest förunderliga: Jag har inte känt mig orolig, inte ledsen. Bara en stor trygghet. Jag kunde inte påverka något, bara överlämna mig i Guds hand. Det blev så påtagligt att Gud fanns vid min sida, att jag var omsluten. Jag var trygg i hans hand, berättar Gunnel. Efter hand som krafterna kom tillbaka och tillfrisknandet fortskred kom också tankarna på framtiden. – Jag minns en natt på sjukhuset då jag tänkte att jag måste ta tag i mitt liv och göra vissa förändringar. Säkrast att inte köra bil längre, ett boende på ett plan skulle passa bra eftersom jag nu har lite problem med mitt högra ben, säger Gunnel.

EN OMSKAKANDE TID Det blev operationer och sjukhusvistelse i månader framöver, både i Linköping och i Värnamo. – Jag har bara sporadiska minnen från den tiden. Under hemtransporten från en av turerna till Linköping minns jag att någon frågade: varför är jag ute och reser? Efter den hemresan började livet återvända och jag blev allt mer medveten om vad jag råkat ut för och vad som hände runt omkring mig, berättar Gunnel och fortsätter: – Med så omskakande upplevelser följer många tankar och funderingar. Så barmhärtigt att vara borta ett tag och

HEMMA IGEN Nu har allt fallit på plats. Bilen är såld, den gamla lägenheten är tömd. Gunnel sammanfattar: – Jag har verkligen hittat hem i mitt nya boende, som är anpassat efter den situation jag är i nu. Under arbetet med sortering och flyttning har jag gång på gång kommit att tänka på en strof av Lina Sandell ”…som din dag, så skall din kraft och vara, detta löfte gav han mig.” Jag har fått uppleva detta på ett förunderligt sätt. Idag är livet annorlunda för mig men det ligger i Guds händer och det ger mig en väldig trygghet.

– JAG STORMTRIVS, sa Gunnel, när jag ringde och bad om att få en intervju med henne. Nu sitter vi vid köksbordet i den nya fräscha lägenheten. Med tanke på antalet kvadratmeter är lägenheten rymlig och ljus, fönster åt både öster och väster.

Det blev så påtagligt att Gud fanns vid min sida, att jag var omsluten.

24 PÅSKENS DRAMA

påskens DRAMA Vad är det vi firar? Ordet påsk, från hebreiskans pesach, syftar på hur döden gick förbi de hus vilkas dörrposter bestrukits med det offrade påsklammets blod. På engelska brukar ordet ”passover” användas för det vi kallar påsk. Lär dig mer om påsken på detta uppslag.

PALMSÖNDAGEN

SKÄRTORSDAG

Palmsöndagen inleder veckan före påsk, som ofta kalllas stilla veckan. Dramaturgin tar sin början på palmsöndagen då Jesus rider in i Jerusalem. Han kommer ridande upp till staden på en åsna, för att fira den judiska påsken med sina lärjungar och tas emot som en kung av folket. Människor jublar, strör palmblad och sjunger Hosianna. Man lägger ut sina mantlar och gör väg för Jesus. Bereden väg för Herran! Spänningen innanför Jerusalems murar tätnar.

Skärtorsdagen firas till minne av den sista måltiden som Jesus delar med sina lärjungar. De förbereder påsk och äter tillsammans. Då instiftar Jesus nattvarden. Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar samlats i Getsemane trädgård grips Jesus av de romerska soldaterna. Han grips efter att lärjungen Judas, mot en betalning av trettio silvermynt, har avslöjat för romarna var Jesus finns och gett honom en kyss som tecken för soldaterna om vem som är Jesus. Altaret kläs ofta av i skärtorsdagens gudstjänst, så att inga ljus eller blommor finns kvar. Så lämnas kyrkan mörk och tom, och vi anar lärjungarnas oro, förvirring och rädsla. Det är inte ovanligt med en enkel gemensam måltid före eller efter gudstjänsten.

VAD HÄNDER 9/4? Gudstjänster enligt ordinarie tid, se kyrkbladet. HELA STILLA VECKAN Måndag 18.30 Passionsmässa i Värnamo kyrka. Därefter (ca 19.15) får vi följa påskens händelser i dramatiserad form. Måndag 19.00 Passionsandakt i Fryele kyrka Tisdag 18.30 Passionsmässa i Värnamo kyrka Tisdag 19.00 Passionsandakt i Fryele Missonshus Onsdag 18.30 Passionsmässa i Värnamo kyrka Onsdag 19.00 Passionsandakt i Råhults Missonshus Måndag-Onsdag i Mariakyrkan. Kom och sitt ner en stund. Kyrkan är öppen kl.16.00-18.00. CD-musik och möjlighet att tända ljus.

VAD HÄNDER 13/4? 18.00 Skärtorsdagsmässa i Nydala klosterkyrka 18.30 Skärtorsdagsmässa i Värnamo kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa med fotatvagning och efterföljande bönevaka i Mariakyrkan 20.00 Skärtorsdagsmässa i S:t Johannes kyrka

PÅSKENS DRAMA 25

LÅNGFREDAGEN

PÅSKDAGEN

Efter att Jesus har gripits av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus, som var romersk landshövding. Han fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden eftersom han har kal�lats judarnas kung. Jesus bär sitt kors på lidandets väg Via Dolorosa. Han blir piskad och upphängd på ett kors. I kyrkan brukar det vara en eftertänksam eller vemodig stämning denna dag, ofta klassisk musik och få eller inga ljus tända. Kanske fem rosor på altaret som symbol för de fem såren: fyra efter spikarna och ett för det svärd som stacks i hans sida. Förr i tiden fick man inte dansa eller städa eller ens leka denna dag. Idag firar vi långfredag stillsamt och med eftertänksamhet.

Den tredje dagen efter att Jesus dött uppstår han från döden. När några kvinnor kommer till graven för att sörja, är stenen bortrullad och Jesus inte kvar. Kvinnorna springer till lärjungarna och berättar vad som har hänt. I kyrkan brukar det finnas påskliljor, glada sånger och vara extra festligt denna dag, eller natt.

VAD HÄNDER 14/4? 09.00 Bön vid korset i Värnamo kyrka 09.30 Gudstjänst med alla åldrar vid korset i S:t Johannes kyrka 12.00 Bön vid korset i Värnamo kyrka 15.00 Långfredagsgudstjänst i Värnamo kyrka 15.00 Korsvägsvandring i Mariakyrkan 18.00 Gravläggningsvesper i Värnamo kyrka

VAD HÄNDER 16/4? Jublande glada gudstjänster 09.30, 11, 16 och 18.

ANNANDAG PÅSK Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt och på annandag påsk hör vi berättelsen om hur två lärjungar är på väg bort från Jerusalem till byn Emmaus. De går och samtalar om det som har hänt och plötsligt slår någon följe med dem. De förstår först inte vem han är men när han stannar hos dem, bryter brödet och äter, förstår de vem han är. VAD HÄNDER 17/4? 15.00 Vandring med den uppståndne från S:t Johannes kyrka till Mariakyrkan. Du kan ansluta 15.30 vid Värnamo kyrka eller till högmässan i Mariakyrkan 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Ekumenisk gudstjänst i Fryele Missionshus text: emilia lindstrand

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Nu är planteringstiden snart här och vintern städas undan. Med våren kommer fåglarna och dem sörjer vi lite extra för även på kyrkogården. Ta en promenad på kyrkogården och hälsa på våra nyinflyttade vänner. FÅGELHOLKAR Det är gott om småfåglar på Värnamo Norra kyrkogård och det uppmuntrar vi gärna. Nu har vi satt upp ett flertal holkar på olika ställen och när tidningen når dig har det förhoppningsvis redan flyttat in små hyresgäster i dem. De flesta holkarna har vi köpt från pelarsalen. Ta gärna en promenad och titta på dem.

LYKTORNA EFTER PÅSK Säsongen för gravlyktor är slut. Vi ber dig att ta hem din lykta senast i påskhelgen. Sätt den inte bakom stenen. Det försvårar arbetet för den som ska klippa häcken eller trimma bakom stenen.

SAKER BAKOM GRAVSTENARNA Vi förstår att det är praktiskt att kunna förvara vaser, handverktyg och lyktor bakom gravstenarna, men det gör arbetet svårt för den som ska klippa häcken eller trimma bakom stenen. Det finns en risk att både personalen och föremålen skadas. Vi önskar och hoppas att det kan få vara rent bakom stenarna! Ibland när arbetet blir för svårt att utföra, tar vi bort det som är bakom stenen. Kontakta oss om det är något du saknar.

BEGAGNAD GRAVSTEN När en gravplats återlämnas tar kyrkogårdsförvaltningen ställning till om stenen ska bevaras på plats eller om den ska monteras bort. De gravstenar som monteras bort sorteras sedan upp i stenar som ska återvinnas och stenar som kan återanvändas. Nu har vi gjort i ordning en uppställningsplats för gravstenar som kan återanvändas så att det blir överskådligt. Är man intresserad av att återanvända en gravsten tar man kontakt med oss. TEXT: JENNY ARVIDSSON FOTO: JENNY ARVIDSSON OCH TOBIAS MUNKHOLM

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27

Återanvändning: Att återanvända gravstenar är inget nytt. Här har en gravsten återanvänts som sockel och då har den stående gravstenen täckt hela texten på sockeln. För miljön är det en stor vinst att återanvända stenarna. Fågelholkarna: Vi köpte in ett gäng fågelholkar som nu är uppsatta på Värnamo Norra kyrkogård. De är ganska lätta att hitta och blev ett roligt blickfång en bit upp. Fågelholkar finns i olika utföranden, hör med rättvist butik & café, Storgatan 41 om du vill ha en egen.

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET 08.00-16.00 mån-tis, tors-fre. 13.00-16.00 ons. Lunch 12.00-13.00. Kyrkogatan 17, Församlingshemmet Telefon: 0370-30 04 00 e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

Bild: Våren av Carl Larsson

Predikaren 11:7 Ljuvligt är ljuset, det är skönt…

ILLA BERYKTAD

REPETERADE

KULTHANDLINGAR

KORT

DEN HAR TASSAR

SKRIVER I TIDNING

TÄNDER ELLER STICKER

HAR PIP OCH LOCK

BEHANDLING

RÖRELSEN

UNDERRÄTTADE I FÖRVÄG

BESTICK

INTE DE HÄR

FÖRSYN ELLER KARG

TVÅ UNDER PAR LÖVTRÄD

FRIDFULL

BARNSÄNGEN

TRIMMAS FANN SIG INTE TILL RÄTTA

ANNO DOMINI

LAGLÖSHET TYGTYP

SÄDESKÄRVE

ETT VARV RUNT SOLEN FÖR JORDEN

OSTADIGA

FISK

LAND

TENNISSTJÄRNA

TÅGA

SKREV MOBERG

SLITNA

MYLLER

DE HAR LINSER

HÅNA

DUMT PÅHITT

IAKTTAGELSER

ÄR FULLA BILFÖRARE

LAGT UPP ETT FÖRRÅD AV

BRUKEN

AKTIEBOLAG

STYCKE

TUR ELLER STÄLLA

NUDDAS

KROPPSDEL

NEON KAJA

STICKA GICK BORT

HAR LAMM

ISCENSÄTTNING AV FILM ELLER TEATERSTYCKE

DET MAN STRÄVAR EFTER

UTAN TILLSATT SÖTMA

ÄMBETSDRÄKTEN

LÄGGNING

LÄCKER

SKAMLIGA

LEVER I ITALIEN

LÄNDERNA

JIPPO ELLER SKRIKA

SAFTIGA FRUKTER

SKYNDAR

SÄLLSAM

DE SPELAR RULLA NÅGOT TUNGT

NEDBRYTNING AV JORDYTAN

BLOMSTÄLLNING

VALUTA

ÄSKANDE

SLASK

SKVÄTTEN

KOLERISKA

LEVER I VATTEN

KADAVER TVÅ

VADHÅLLNINGSSYSTEM

NÄST BÄST

FÖRDRAG

BERNADOTTE

RÄCKA

TILLSLAG

VILDVÄXANDE ROSENBUSKE

STEKEL

TEMPELRIDDARE

DEN PASSAR VID BROTT DIALEKT OCH SYFTE

BERG

FÅGEL

HONA

VINDSTÖT

STOR TÄVLING

LÅGT TVÄTTSTÄLL

HELGEDOM

SPELPLATS

CHAPEAUCLAQUE

SKRÄDYXA

DVÄLJAS

NÄSSELDJUR

SJUKDOM

STÖDET

Skicka in ditt svar senast 9 maj till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Och störst av dem är kärleken

SLUTMÅL FÖR BUDDHISTER

KAINS FAR

Tre vinnare har vi dragit: Hans Söderström, Elwer Persson och Zaida Lundblad Grattis till er! Presentkort som gäller i rättvist butik o café kommer på posten.

Korsordskonstruktion: Lars-Göran Ståhl