Paxat nr 3 2018 by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 3 2018:

KULTUR

LENNART DAVIDSSON:

Att vara med i bärarlaget är ett hedersuppdrag

NYDALA KLOSTER 875 ÅR : KULTURKROCK & KULTURCHOCK : GOD GRAVKULTUR

2 INTRO

Kultur DE HADE FÖRÖKAT SIG alldeles väldigt. Maskarna. Jag har haft dem i en plastlåda ute i garaget och mer eller mindre glömt dem uppe på en hylla. Nu hittade jag dem och de hade smaskat i sig några bananskal och torra löv och haft massor med sex – eller hur maskar nu förökar sig. Tydligen hade de haft det bra. De vet ännu inte om att de är ämnade att bli metmask den dag andan faller på. Men var dag får bära sina egna bekymmer – även maskarna får leva under den devisen. LIVETS STORA FRÅGA är hur man skapar en värld där vi alla får plats och trivs – en plats där vi kan föröka oss både som individer och som andliga varelser. För människor hänger det nämligen samman. Maskarnas andliga liv är troligtvis tämligen torftigt – de är glada över lite rutten banan. Men en människa är något helt annat. Hon lever inte bara i den fysiska världen – hon är också en andlig varelse. Därför lyssnar vi på musik, därför lever vi oss in i romanernas personlighetsgalleri, därför kan vi gråta över en film eller en teaterpjäs – eller fascineras över människor i trikåer som kan krumbukta med sina kroppar på ett sätt som gör att man får träningsvärk bara genom att titta på. Därför är också troslivet och relationen med Gud nödvändig för att vi fullt ut skall blomstra som de människor vi är skapade att vara. Genom det andliga perspektivet i livet

skapas också värderingar, moral och etik som hjälper oss bevara det där inre djupa perspektivet som får oss att se livet som något mer – något värdefullt. OM VI BYGGER EN VÄRLD utan detta djup blir vi snart grunda. Själviska. Då vågar vi inte offra våra liv för något vi tror på, någon annan. När djupen försvinner i livet tappar vi fokus på vad som är viktig och oviktigt. Människornas blickar blir tomma. Skönheten försvinner. När jag ser de politiska krafterna i samhället göra allt för att legitimera omänsklighet, hårdhet, orubblighet – när de hellre ser till systemet än till individerna – då blir tillvaron grund. Då försvinner viljan, kärlekens självuppoffring – ideologin. Vi är inga maskar – vi behöver hopp. Politikens uppgift är att bringa hopp och vision till samhället. Politik är att vilja, som en av våra statsmän sa. Politik är att bygga kultur. Vi som står för en annan vision blir viktigare och viktigare. Kyrkan ger inte upp. Vi vägrar maskliv – vi är något stort – fria människor som vill drivas av kärlek och hopp. Är du med?

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT Denna tidning utges av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE Pär-Magnus Möller LAYOUT Jonna Svensson OMSLAGSFOTO Jenny Arvidsson FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i mitten av augusti 2018.

INNEHÅLL 3

5. Axplock 6.

Kulturkrock och drömmar

Nydala klosterkyrka 875 år

10.

Sommaren i Nydala

11.

Kulturchock eller kulturmöte

17.

Psalm 751

18.

Människovärdet är vår grund

21.

Bland körsång och orglar

22.

Ett värdigt avslut

23.

Bärarlaget - en del av medlemsavgiften

24.

Ättiksgurkbitens hemlighet

26.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

28. Korsord

6 KULTURKROCK OCH DRÖMMAR: Hamid

drömmer om ett liv utan krig.

CECILIA SJÖBLOM: - Det var som att förflytta sig

100 år tillbaka.

Innehåll

22 ETT VÄRDIGT AVSLUT:

Med värdighet följer bärarlaget till sista vilan

NYDALA KLOSTERKYRKA:

Ett kulturarv sedan 1143

ÄTTIKSGURKBITENS HEMLIGHET:

Martin Fredh skriver om ättiksgurkbitens hemlighet

4 AXPLOCK

Kultur KULTURMÖTE, KULTURCHOCK, KULTURARV, konst & musik eller andlig växt. "Kärt barn har många namn" är ett uttryck som jag både hör och själv använder titt som tätt. Kultur däremot, som vi får läsa om i det här numret av Paxat, är ett ord med många betydelser. Kultur kan ha olika betydelser för olika människor, men också olika betydelser för en och samma människa. Jag tänker nog automatiskt på kultur som det där som en kanske oftast tänker på, som musik, konst eller teater. Men när jag tänker efter kan kultur för mig också handla om en tillvaro där jag får möjlighet att vara mig själv. Där jag med hjälp av mig själv och dem omkring mig kan få växa i mig själv och bli den bästa versionen av mig själv som jag är tänkt att vara. I den tillvaron och kulturen kan jag vara mig själv utan krav från omgivningen om att jag ska se ut, vara eller göra på ett visst sätt. Där kan jag färga håret rosa, ibland skratta alldeles för högt åt "fel" saker eller ligga kvar i soffan flera timmar trots att det är årets varmaste dag, utan en tanke på vad andra ska tycka. Och då kan jag släppa mina krav och förväntningar på andra och i stället, med respekt för våra olikheter, kan vi stötta varandra till att bli de bästa versionerna av oss själva. /Jonna, vikarierande kommunikatör

875 I år är det 875 år sedan Nydala kloster grundades. Det firas med en jubileumsgudstjänst i klosterkyrkan söndagen den 10 juni kl 18.00. På sidan åtta kan du läsa mer om klostrets historia.

KOM MED! Gillar du att skriva, fota eller har idéer till kommande nummer av Paxat? Kom med i redaktionsgruppen! Vi söker särskilt dig 25-50 år. Allt du behöver bidra med är dig själv. Vi ses en stund och bollar idéer inför varje nummer. Du deltar när det passar dig. E-post: jonna.svensson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 18

MUSIK I SOMMARKVÄLL Musikgudstjänster i nydala klosterkyrka lördagar kl 19.00 med start den 30/6 I mitten av tidningen kan du läsa mer om musikgudstjänsterna i Klosterkyrkan.

Gudstjänst i det gröna 23/6 kl 15.00 Midsommardagsgudstjänst vid Nydala klosterträdgård. Ta med kaffekorg och något att sitta på. Vid dåligt väder är vi inne, annars samlas vi framför kyrkan till en härlig sommargudstjänst.

Hand- och ansiktsmålning vid pingst i prostens trädgård.

1/7 kl 15.00 Friluftsgudstjänst i Fryele hembygdspark. Ta med kaffekorg.

AXPLOCK 5

FOTOTÄVLING! GILLAR DU ATT FOTA? Var med i vår fototävling! Bilderna som kommer in ställs ut i Svenska kyrkans tält under Värnamodagarna den 21-26 augusti och de tre bilderna som bäst gestaltar temat blir publicerade i nästa nummer av Paxat. Du får såklart skicka in flera bilder om du vill, men bara en av bilderna ställs ut under Värnamodagarna. Skicka din bild via epost till jonna.svensson@svenskakyrkan.se. Senast den 9/7 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! TEMA: BORDET

Nya öppettider Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. ("Sinnesrobönen" av Reinhold Niebuhr 1892-1971)

Från och med måndag 25/6 har vi nya öppettider i expeditionen. Måndag, tisdag och torsdag 08.00-16.00 (lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00 Fredag 08.00-16.00 Våra telefontider är som vanligt: Måndag-tisdag, torsdag och fredag 08.00-16.00 (lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00

foto: jesper wahlström

MIDSOMMARAFTON FREDAG DEN 22/6 HAR VI STÄNGT!

när fotbollen blIr

lIvsviktig För barn och ungdomar på flykt betyder fotbollen glädje, gemenskap och hopp i en värld av oro och utsatthet.

Din gåva ger livskraft. SWISH 9001223 | PG 90 01 22-3 | BG 900-1223

6 KULTURKROCK OCH DRÖMMAR

Kulturkrock och DRÖMMAR TEXT & BILD: CHARLOTTE SÄLL

En söndag i slutet av april möter jag Hamid. Vi har stämt träff utanför hans tillfälliga bostad på ett vägmotell. Här bor han sedan knappt ett år och om någon månad måste han flytta igen för att boendet ska läggas ner. Vart han då kommer att ta vägen vet han inte, inte heller hur det går med gymnasiestudierna och kontakten med vännerna.

KULTURKROCK OCH DRÖMMAR 7

JAG MÖTS AV EN ARTIG OCH VÄNLIGT LEENDE KILLE med en vit keps nertryckt över sitt mörka hår. Hamid kom till Sverige i september 2015. Han har genomgått en svår flykt som tog honom 40 dagar och han undviker att berätta några detaljer om vägen hit. I september ska han fylla 19 år och han har nyligen fått ett andra avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Han vet att det finns ett lagförslag om rätt till förnyad prövning för en stor grupp ensamkommande, men han tar inte ut någonting i förskott. - Jag kan bara vänta och se vad som händer. STORA SKILLNADER Vi slår oss ner i ett konferensrum för en stunds intervju. Syftet är att samtala om kultur. Hamid är uppvuxen i Afghanistan tillsammans med sin mamma, pappa och två systrar. De levde av ett jordbruk i en by i närheten av Kabul där de odlade olika slags grödor och hade kor, får och åsnor. Hamid gick i skola 4 ½ år under uppväxten. - Men det var frivilligt att gå i skolan. När han jämför sin tillvaro i Afghanistan med livet i Sverige ser han stora skillnader. Han menar att religionen har betydande inverkan på kulturen. - I Sverige som är ett kristet land kan du till exempel gifta dig med vem du vill, men i Afghanistan är det din familj som bestämmer. Afghanistan är ett utpräglat muslimskt land och det genomsyrar både politiken och den kulturella situationen med olika traditioner. KOMPLICERAD KONFLIKT - Konflikten i Afghanistan är väldigt komplicerad på flera sätt. Min familj är hazarer och lever under förtryck av regimen. Dessutom finns islamism och extremism genom talibaner och IS. För hazarer finns ingen säkerhet någonstans i Afghanistan. Det har sedan flera decennier funnits en konflikt om markområden i Afghanistan mellan hazarer och kuchis. Hamid blev hemma i sin by anklagad för att ha samarbetat med kuchis. - Men jag är oskyldig, jag har inte hjälpt dem. Detta var det främsta skälet till att han tvingades fly från Afghanistan. Hamid har inte haft någon kontakt med sin familj sedan han kom till Sverige. Genom kontakter som Hamid har i hemlandet har han hört att det är sannolikt att hans föräldrar har tagits till fånga av byborna eller andra religiösa grupper, allt på grund av ett missförstånd och en oskyldig anklagelse. - Om jag utvisas till Afghanistan kommer de att ta mig också. JAG BLIR MYCKET TAGEN AV HAMIDS BERÄTTELSE. Det blir så oerhört tydligt för mig i mötet med honom – att skillnaden i våra kulturer, våra livsvillkor, är ofantliga. Framför mig sitter en människa som har vuxit upp i ett av världens fattigaste länder, präglat av många år av krig. En människa tillhörande en utsatt folkgrupp och som aldrig har upplevt en tillvaro utan konflikter.

En tonåring som sammanbitet säger att han är livrädd för att skickas tillbaka till Afghanistan. Då framstår det ganska banalt att tala om skoluniformer och om skillnader i matkultur och klimat. Under sina nästan tre år i Sverige har Hamid lagt sig vinn om att komma in i det svenska samhället genom att lära sig nya saker och umgås med människor. - Jag vill förstå hur jag ska vara och bete mig för att leva i Sverige. Det absolut viktigaste för att integreras är att lära sig språket, säger Hamid. SLUTLIGEN FRÅGAR JAG HAMID VAD HAN DRÖMMER OM inför framtiden. - Jag drömmer om frihet, att leva utan krig. Att kunna göra vad jag vill och leva som jag vill. Det spelar ingen roll på vilken plats, jag vill bara vara fri. Att den önskan kommer från hjärtat råder det inga tvivel om - Hamid vet vad han talar om. Jag trycker hans hand och önskar honom just det – frihet. Det som jag i min priviligierade tillvaro tar för självklart. Och jag har varit med om en omvälvande kulturkrock den här vårsöndagen.

Fakta HAZARER Folkslag i Afghanistan som genom historien setts som mindre värda. Under 1990-talet var både talibanstyrkor och regeringstrupper emot hazarerna och såg dem som något som borde utrotas. Rasismen mot hazarer består dels av utseendemässigt förtryck, då hazarer har ett mer östasiatiskt utseende än andra folkgrupper i Afghanistan, och dels på religiösa olikheter då hazarer är shiiter. En stor del av de över 23 000 ensamkommande afghanska barn som år 2015 sökte asyl i Sverige är hazarer. KUCHIFOLKET Nomadfolk som lever på sin boskap. En utbredd byteshandel har utvecklats utmed deras karavanvägar. Kuchifolket har vandrat över Afghanistan och följt årstiderna med sin boskap i många århundraden. Men de senaste tre decennierna har de pressats från olika håll för att bli bofasta. Över 50 procent av landets kuchis lever i fattigdom. Båda grupperna har en svag socioekonomisk ställning i Afghanistan och är för sin försörjning beroende av att kunna använda samma mark och vatten, men för olika ändamål. Konflikten innefattar även kulturella och religiösa aspekter, eftersom hazara i regel är shiamuslimer medan kuchi är sunnimuslimer. KÄLLA: WIKIPEDIA

7 8 5

8 NYDALA KLOSTERKYRKA 875 ÅR

Nydala klosterkyrka

Det kyrkliga kulturarvet - kyrkobyggnaden, kyrkogården och dess omgivning - är betydelsefullt. Det är ett arv som handlar om identitet på många plan såväl religiöst och historiskt som kulturellt. Nydala kloster är ett av Sveriges äldsta munkkloster och är en plats full av historia. I klosterkyrkan och det tillhörande portkapellet firas regelbunden gudstjänst, och här äger viktiga händelser i människors liv rum. Nydala kloster grundades av den franska cistercienserorden år 1143 och anlades med aktivt stöd av den svenska kungamakten. Till minne av moderklostret Clairvaux, på latin Clara Vallis (den ljusa dalen), som vid den här tiden leddes av den berömde abboten Bernhard av Clairvaux, kallade man sitt nya kloster Nova Vallis (den nya dalen), idag Nydala. ”Ora et labora” (be och arbeta) var den centrala idén i cisterciensernas klosterliv. I enlighet härmed började man omgående uppföra anläggningen i sten och drygt 100 år senare kunde klosterkyrkan invigas. Klosterväsendet i Sverige fick ett uppsving i och med cisterciensernas ankomst och redan år 1164 grundade Nydalamunkarna sitt dotterkloster Roma på Gotland. Med tiden fick cistercienserna stor betydelse för det andliga och kulturella livet i hela regionen samtidigt som deras världsliga och ekonomiska aktiviteter var både omfattande och skiftande och inbegrep bland annat åkerbruk, nyodlingar, boskapsskötsel, kontroll av fiskevatten och kvarnströmmar samt byggnation, järnhantering och handel. Nydala blev ett rikt kloster med ett imponerande godsinnehav av mer än 250 gårdar. Under de sista åren före reformationen råkade klostret ut för flera svåra olyckor. År 1471 härjades anläggningen av en eldsvåda. En blodig episod ska ha utspelats vintern år 1521 då den danske kungen Kristian II, kallad ”Tyrann”, lät dränka abboten och flera munkar i sjön Rusken eftersom de misstänktes ha stött ett uppror mot danske kungen. En ny abbot installerades och verksamheten fortsatte en tid.

Det verkliga dråpslaget kom emellertid några år senare då den svenske kungen Gustav Vasa tog den lutherska reformationen som förevändning för att dra in Nydalas egendomar till statsmakten. Detta innebar slutet för kyrkans maktställning och medförde att klostret stängdes. 1529 hade munkarna försvunnit från Nydala. Härefter förföll hela klosterområdet. I mitten av 1600-talet kom godset i privat ägo och de nya, adliga ägarna lät bebygga området ståndsmässigt. De genomförde också en renovering av klosterkyrkan som då fick sin praktfulla barockinredning. Kyrkan återinvigdes år 1688 som protestantisk församlingskyrka och som sådan fungerar den fortfarande. Det 38 m höga klocktornet i trä tillkom 1704. Kyrkan har sedan renoverats i omgångar, senast på 1960-talet, men ändå kan den ursprungliga romanska byggnadsstilen spåras bland annat i de välbevarade rundformade, romanska korfönstren. Kyrkobyggnadens enkla, kala murar bär fortfarande stark prägel av medeltid. Östgaveln med det vackra rosettfönstret är ett lysande exempel på cisterciensisk byggnadskonst. Idag återstår endast klosterkyrkan, portkapellet, ett litet stycke av muren, ett magasin och några ruiner av den en gång så imponerande anläggningen. Herrgårdsbyggnaden i nyklassisk stil stod klar 1800. Den ersatte ett tidigare barockslott och har fungerat som bostad åt ägarna. Från 1946 fram till 2018 ägdes herrgården av kommunen och tjänade då bl a som skola. Numera är herrgården i privat ägo.

Kyrkan återinvigdes år 1688 som protestantisk

församlingskyrka och som sådan funderar den fortfarande.

NYDALA KLOSTERKYRKA 875 Ã&#x2026;R 9

10 SOMMAREN I NYDALA

Sommaren i Nydala I år ﬁrar Nydala klosterkyrka 875 år och under sommaren kan du få veta mer om Nydala genom att följa med på en guidad rundvandring. Kanske lockar också en vandring på någon av de vandringsleder som möts i Nydala - Nydalaleden, Västra Sigfridsleden och Munkaleden. Om du inte har alltför höga anspråk på bekvämlighet kan du också känna dig välkommen att testa det nyinredda pilgrimscentret. Ett besök i klosterträdgården öppnar

sinnena för upplevelser av hur munkarna kunde bruka jorden till både nyttoväxter och örter för doft- och ögonfröjd. Gå långsamt mellan gångarna- se, dofta, smaka! Under fem lördagskvällar kan du också få uppleva kyrkans förnämliga akustik. Då fylls kyrkan av toner under Musik i sommarkväll. Krönikespelet Det rika Nova Vallis uppförs i år för tjugosjätte året i rad.

AKTIVITETER I NYDALA SOMMAREN 2018 10 juni kl 18 Högtidsmässa i Nydala klosterkyrka 875 år 23 juni kl 15 Friluftsgudstjänst i Nydala klosterträdgård 30 juni kl 19 Musik i sommarkväll i klosterkyrkan 4 juli kl 18 Guidning i klosterkyrkan och klosterträdgården 4 juli kl 19 Musik i sommarkväll i klosterkyrkan 11 juli kl 18 Guidning i klosterkyrkan och klosterträdgården 18 juli kl 18 Guidning i klosterkyrkan och klosterträdgården 21 juli kl 19 Musik i sommarkväll i klosterkyrkan 25 juli kl 18 Guidning i klosterkyrkan och klosterträdgården 1 augusti kl 18 Guidning i klosterkyrkan och klosterträdgården 4 augusti kl 19 Musik i sommarkväll i klosterkyrkan 8 augusti kl 18 Guidning i klosterkyrkan och klosterträdgården 11 augusti kl 19 Musik i sommarkväll i klosterkyrkan 17-18 augusti kl 20 Krönikespelet Det rika Nova Vallis

Läs mer om musikgudstjänsterna i klosterkyrkan i mitten av tidningen.

KULTURCHOCK ELLER KULTURMÖTE 11

KULTURCHOCK ELLER KULTURMÖTE - Det var som att förflytta sig 100 år tillbaka och samtidigt så mycket glädje, kärlek och generositet. Jag är så tacksam för alla fina möten med både människor och djur, berättar Cecilia Sjöblom som i april reste till Tanzania för att hälsa på sin dotter Josefin som det senaste halvåret arbetat som volontär i just Tanzania. Här berättar Cecilia med bilder om sina upplevelser under resan. TEXT & BILD: CECILIA SJÖBLOM

Frukten och grönsakerna är mycket större och godare än i Sverige. Här ser vi bland annat avokado, tomater och lime.

Jag och Josefin hos bonden Yohana. Vi får laga mat och hämta vatten. Det är mycket svårare än det ser ut. Det är mycket som är annorlunda här. Bara ett hål i golvet som toalett och inget rinnande vatten, det hämtas i stället ur en brunn på gården. Men vilka generösa människor.

12 KULTURCHOCK ELLER KULTURMÖTE

Här tvättas kläder för hand.

Regnperiod. Ena stunden strålande sol, andra stunden regn.

Efter gudstjänsten går man ut en och en ur byns kyrka och skakar hand. Till slut står hela församlingen i en ring och alla har hälsat på varandra. Vilken härlig gemenskap!

KULTURCHOCK ELLER KULTURMÖTE 13

Deras egna barn är vuxna så nu tar de hand om fem andra barn som inte har några föräldrar.

Både barn och vuxna behöver kärlek.

På marknaden. Här finns det mängder av härliga tyger som man kan sy klänningar och annat av.

Med hjälp av pengar och bidrag har ett nytt hus med plats för hela familjen kunnat byggas. Stort tack till alla er som varit med och bidragit!

KALENDERN SÖNDAG 10 JUNI 2:a söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högtidsmässa i Nydala klosterkyrka 875 år

TISDAG 12 JUNI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka ONSDAG 13 JUNI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.30 Café-Alpha i Rättvist butik och café TORSDAG 14 JUNI 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan SÖNDAG 17 JUNI 3:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka TISDAG 19 JUNI 14.00 Bibelstudium på finska i Mariakyrkan ONSDAG 20 JUNI 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i Rättvist butik och café LÖRDAG 23 JUNI Midsommardagen 15.00 Friluftsgudstjänst i Nydala klosterträdgård

SÖNDAG 1 JULI Apostladagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 15.00 Friluftsgudstjänst i Fryele hembygdspark

ONSDAG 4 JULI 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka LÖRDAG 7 JULI 19.00 Musikgudstjänst i Nydala klosterkyrka SÖNDAG 8 JULI 6:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka MÅNDAG 9 JULI 19.00 Samtal på innergården i Mariakyrkan

ONSDAG 11 JULI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka SÖNDAG 15 JULI Kristi förklarings dag 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka MÅNDAG 16 JULI 19.00 Samtal på innergården i Mariakyrkan ONSDAG 18 JULI 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka

SÖNDAG 24 JUNI Johannes Döparens dag 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka

LÖRDAG 21 JULI 19.00 Musikgudstjänst i Nydala klosterkyrka

ONSDAG 27 JUNI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

SÖNDAG 22 JULI 8:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka

LÖRDAG 30 JUNI 19.00 Musikgudstjänst i Nydala klosterkyrka

Under juli månad är det inga gudstjänster i Mariakyrkan. Varmt väkommen att vara med och fira i någon av våra andra kyrkor!

Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo

MÅNDAG 23 JULI 19.00 Samtal på innergården i Mariakyrkan ONSDAG 25 JULI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

SÖNDAG 29 JULI 9:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka MÅNDAG 30 JULI 19.00 Samtal på innergården i Mariakyrkan ONSDAG 1 AUGUSTI 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka LÖRDAG 4 AUGUSTI 19.00 Musikgudstjänst i Nydala klosterkyrka SÖNDAG 5 AUGUSTI 10:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka MÅNDAG 6 AUGUSTI 19.00 Samtal på innergården i Mariakyrkan TISDAG 7 AUGUSTI 14.30 Ekumenisk RPG-träff på Libanongården ONSDAG 8 AUGUSTI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka TORSDAG 9 AUGUSTI 18.00 Mässa i Mariakyrkan LÖRDAG 11 AUGUSTI 19.00 Musikgudstjänst i Nydala klosterkyrka SÖNDAG 12 AUGUSTI 11:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Nydala portkapell ONSDAG 15 AUGUSTI 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka FREDAG 17 AUGUSTI 20.00 Krönikespelet i Nydala klosterträdgård

LÖRDAG 18 AUGUSTI 20.00 Krönikespelet i Nydala klosterträdgård SÖNDAG 19 AUGUSTI 12:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Nydala portkapell Tjänstgörande präst vid respektive gudstjänst ﬁnns annonserad på vår hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo samt i församlingarnas annons på onsdagar i Finnveden Nu.

VANLIGTVIS BER VI Middagsbön måndag-fredag 12.05 i Värnamo kyrka. Den 25/6-1/9 har vi sommaruppehåll med middagsbönen. Kvällsbön/Vesper onsdag-fredag 18.00 i Värnamo kyrka

SOMMARSPECIAL Café Maria Sommarens öppettider: Måndag-Fredag kl. 9.00-12.00 juni-augusti. Onsdagar serveras våfflor.

Samtal på innergården I MARIAKYRKAN Måndagar kl. 19.00 9 juli - 6 augusti Någon inleder ett samtal som vi tillsammans samtalar om. Efter samtalet fikar man tillsammans.

Ekumeniska RPG-träffar PÅ LIBANONGÅRDEN Varannan tisdag 19/6-7/8 kl. 14.30 7 augusti ”Nu är det härligt att leva” Ulrika Petersson och Charlotte Säll.

MUSIK I SOMMARKVÄLL Musikgudstjänster i Nydala klosterkyrka lördagar kl. 19.00 30 JUNI Ditt ansikte ser jag Med temat att möta sin medmänniska med öppna ögon och ett öppet sinne. Vårt signum är att vi försöker se kyrkorummets möjligheter till uttryck. Cecilia Alriksson och Sara Wåhlin, är sångerskor som också spelar piano, flöjt, slagverk och i konserten finns även inslag av rörelse/dans. 7 JULI Från Småland till Sibirien Folkmusik på fiol och munspel. Andreas Hjalmarsson spelar kromatiskt munspel är uppvuxen i Fryele och började sin musikaliska skolning med klassisk gitarr. Jonas Klasson spelar fiol, enradigt durspel samt härjedalspipa är uppvuxen i Ångermanland. 21 JULI "I Hans nåd faller jag, där får jag andas ut” (Tomas Andersson Wij) Välkomna att lyssna till ett knippe musik, om nåden och om Honom i vars famn vi får andas ut. Martin och Sara Fredh sjunger och spelar gitarr och tvärflöjt. 4 AUGUSTI Brustna hjärtans gemenskap Lina och Johannes Häger bor i Huskvarna. De arbetar med musik på heltid, Lina som musiklärare och Johannes som musikproducent. I Nydala kommer de att bjuda på en blandad repertoar av både egenskrivet och andras material.

! 11 AUGUSTI För kärlekens skull Maria Boberg utbildade sig till musiklärare och sångpedagog vid Göteborgs Universitet och har sedan dess arbetat som musiklärare och sångpedagog samtidigt som hon sjungit och spelat i många olika sammanhang både i kör och som solist. 24 AUGUSTI Upplevelsekonsert i Värnamo kyrka kl 21.00 Vokalensemblen Vox Magica med säte i Vetlanda framför ett program med titeln ”Från Småland till savannen”

NÄRRADION 98,1 Mhz

Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring. Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Måndag - Tisdag och Torsdag 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00 Fredag 08.00-12.00 Vi har telefontid: Mån, tis, tors och fre 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Ons 13.00-16.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på hemsidan. Eller ring växeln, så kopplar vi dig.

SOMMARENS ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Torsdag 11-17

Välkommen till Rättvist butik, café o second hand!

PSALM 751 17

Jorden smyckad som en brud, högt lovsjunger Herren.

Jorden smyckad som en brud, högt lovsjunger Herren. Jubla, lund i vårlig skrud, ängder när och fjärran. Allt hans Ande skapat nytt, vinterns tunga välde flytt.

Skulle ej min själ, min mun honom offer bringa, helig sång av hjärtats grund till Guds ära klinga? Är vår jord så rik på fröjd, o, hur blir då himlens höjd!

Sv.Ps 751 J.A. Josephson 1861 efter W.A. Mozart (1756-91)

FOTO: GUSTAF HELSING / IKON

O, vad världen nu är skön, klädd i sommardräkten. Känn i skog, på äng, på sjön milda, friska fläkten, ljuva dofter, fågelsång. Mänska, höj ock du din sång!

18 MÄNNISKOVÄRDET ÄR VÅR GRUND

INGEMAR PETERSON:

Människovärdet ÄR VÅR GRUND TEXT: ANNA LINDAU BILD: JONNA SVENSSON

MÄNNISKOVÄRDET ÄR VÅR GRUND 19

- Kyrkans kultur har gått mot en större öppenhet, vilket tilltalar mig. Vi ska stå för det vi tror på och vara tydliga, men ändå vara lyssnande och ha respekt för andra. Det säger Ingemar Peterson, när vi träffas för att samtala om hur han ser på vår kyrkans utveckling och framtid.

KYRKAN HAR ALLTID FUNNITS MED INGEMAR PETERSON, SOM HAR STOR ERFARENHET av kyrkligt Ingemar berättar att kyrkan alltid har funnits med i hans liv och engagemang, både som anställd kyrkokamrer i Svenska kyrkan i varit en viktig del. Han har haft en faster som bad för honom och Värnamo under 36 år, men också som aktiv församlingsmedlem han tror att det var Guds ledning som fick honom att söka tjänst och numera kyrkvärd, betonar att det är viktigt att vi inte ger i kyrkan. Det var också genom Kyrkans ungdom som han träfavkall på vårt uppdrag och blir populistiska bara för att få mer fade sin fru Eva, och under årens lopp har han genom sitt arbete folk till kyrkan. fått vara med om många stora händelser. Inte minst var arbetet -Vi måste veta varför vi gör det vi gör och vad vår uppgift är. med att få till stånd byggnationen av S:t Johannes kyrka något Den frågan måste vi alltid hålla igång och inte dölja det vi står som Ingemar ser tillbaka på med stor glädje. för. Vi behöver vara öppna men samtidigt veta vilken grund vi själva har, säger han, och förklarar ytterligare att det är viktigt med respekt för andra Vi måste veta varför vi gör det vi gör och vad vår människors uppfattningar samtidigt som vi uppgift är. Den frågan måste vi alltid hålla igång. inte ska ducka för det som är vår egen tro. Han menar bland annat att våra gudstjänstformer med tydlig struktur och även -Det har varit roligt att få vara med och påverka. Men jag har skrivna böner är något som många uppskattar, och säger att han inte drivit egna idéer utan tyckt om att få arbeta i lag tillsammans tycker att vi bör hålla fast vid vårt ursprung men ändå använda med andra. ett språk som människor förstår. -Själv uppskattar jag de enklare, innerliga gudstjänsterna. De mindre, nära gudstjänstformerna ligger mig varmt om hjärtat. Ex- KYRKANS ROLL OCH UPPGIFT När Ingemar nu reflekterar över Svenska kyrkans roll och hur empelvis morgonmässan på tisdagar i Mariakyrkan är en sådan han ser på kyrkans uppgift, är det några kärnfrågor som han gudstjänst som jag önskar att fler kunde upptäcka. återvänder till. Det är dels formen för våra gudstjänster och sam-Men samtidigt är det härligt när vi kan samlas och fira de stolingar, men också hur vi ser på varandra. ra gudstjänsterna. Det är fint att det är så brett och att vi tillåter -Människovärdet är vår grund. Ser vi inte människan har vi många varianter, poängterar han. missat det viktigaste. Det är positivt att vi människor med våra

20 MÄNNISKOVÄRDET ÄR VÅR GRUND

olikheter får utrymme i gudstjänstlivet och att vi räknar med dem som annars kanske hamnar utanför. Ingemar hänvisar särskilt till samarbetet med FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) och tycker att kyrkan här har gått före när det gäller att ta tillvara på dem som har särskilda behov. -Sårbara människor är också ofta de som pekar på saker som andra inte ser. Det är också deras uppgift, säger Ingemar. Kyrkans alltmer öppna förhållningssätt är något som han särskilt uppskattar. -Jag blev glad över vår aktiva roll när det kom så många invandrare hösten 2015. Vår kyrkoherde var tydlig när han då satte ned foten och inte duckade för de svåra frågorna. Och Jesus var ju radikal, säger Ingemar och ler. DET DIAKONALA MER CENTRALT Han har också sett en stor förändring när det gäller det diakonala arbetet. -Tidigare kändes det som om diakonin var ett sidoämne. Nu är den mer central och det är viktigt att det arbetet är synligt. Här har vi gått före och som ett exempel på det är pelarsalsprojektet som ju är en frukt av det diakonala arbetet. Även sjukhuskyrkan är en viktig del när det gäller att vara synlig och diakonal.

Människovärdet är vår grund. Ser vi inte människan har vi missat det viktigaste. Ingemar betonar också att det är värdefullt att vi i våra sammanhang är tillåtande och att det är något positivt att vi kan tycka olika. -Eftersom den naturliga kopplingen till kyrkan är borta för många människor så behöver vi se varandra som medarbetare istället för konkurrenter och samarbeta mer med dem som har andra kristna traditioner. Numera finns jag med mycket i Hela människans arbete, där det är människor som kommer från olika traditioner. Det trivs jag med! GEMENSKAP OCH TRADITIONER Ingemar tycker om bilden av trädet som har många grenar och där de små fina grenarna sitter längre upp men att hela trädet hålls samman av den gemensamma stammen. Det är den synen som sedan länge har präglat hur han ser på kyrkans gemenskap och dess olika traditioner. Att vara öppen och lyhörd och att se och ta vara på varandra, är något som Ingemar tycker att vi alla kunde träna mer på. -Den gemenskap som vi har kan naturligtvis bli bättre. Våra öppna forum; tro och teologi, alphagrupper och bordssamtal, tror jag är bra och viktigt och passar många. Vi behöver öppna mötesplatser där vi kan samtala och där det finns möjlighet att ställa frågor. Det är något som vi kunde utveckla ännu mer. Vad som Ingemar också funderar över är musikens plats i gudstjänstlivet. -Musiken kunde användas mer och vara ett ännu större inslag, säger han avslutningsvis.

BLAND KÖRSÅNG OCH ORGLAR 21

BLAND KÖRSÅNG OCH ORGLAR Kultur är ju temat på detta nummer av Paxat. Kultur kommer av latinska ordet cultura och betyder ungefär bearbetning, odling, bildning och härstammar från colo odla. I en vidare kulturgeografisk betydelse så menas all mänsklig aktivitet. Kyrkans två främsta instrument kören och orgel har varit och är stora kulturbärare. Körsång – ordet kör kommer av franska chœur 'kör(sång)' och av latinets chorus 'platsen för sångarna i kyrkan' (jämför kor) av grekiska choros (xopoc) 'dans', 'sång- och danstrupp', är en en- eller flerstämmig ensemble med flera sångare i varje stämma. De äldsta fynden av körmusik och orgelinstrument kommer ifrån antikens Grekland omkring 250 år f Kr. De klassiska köerna och orglarna inom det antika Grekland var en del av den grekiska teatern. En av de tidigaste notiserna inom den europeiska typen av musik kommer från de gregorianska sångerna tillsammans med vissa andra sånger som senare blev inordnad av den katolska kyrkan. Kyrkokören växte fram med den gregorianska sången som blev standard i gudstjänsten från senantiken. När den liturgiska sången fram mot 1000-talet allt oftare blev flerstämmig ökade behovet av tränade körsångare. Under medeltiden, när den kristna musiken blomstrade, hade kyrkokören en central plats inom kyrkans musikliv och en aldrig sinande ström av kristen körmusik komponerades. Inom svenska kyrkan finns det flera sorters körer med olika inriktningar och för olika åldrar. Varje år sjunger ca 100 000 personer i 6000 körer i kyrkan. Här hos oss har vi körer ända från fem års ålder upp till 90+. Vi har ingen direkt ungdomskör och egentligen kan man räkna in även babysången så från 0-100 år. Man brukar säga att kören är kantorns mänskliga instrument.

All forskning visar att sångare lever längre och håller sig friskare tack vare sitt sjungande. Inte nog med att det är roligt att sjunga tillsammans; all forskning visar att sångare lever längre och håller sig friskare tack vare sitt sjungande. Som ett extra plus i kanten så får man ju som körsångare i kyrkan även vara med och sprida evangeliet med sång. En grekisk ingenjör vid namn Ktesibios är mannen bakom uppfinningen och han levde i Alexandria omkring 250 f.Kr. Orgeln blev snabbt populär och spridd i det romerska riket. Under antiken var orgeln kejsarens instrument och den användes på de romerska arenorna. Det finns rester av en orgel från 228 e.Kr. som stått i ett hus i närheten av Budapest. Huset brann ner men orgeln föll ner i källaren och klarade sig på så vis. Från medeltiden finns inte några orglar bevarade så från

det antika fyndet och fram till orgeln i Norrlanda på Gotland (daterad 1380) är det ett stort glapp. Däremot utvecklades orgeln tekniskt under denna tid och det går i litteratur att läsa om instrumenten. Under denna tid blev orglarna etablerade som en fast del av kyrkorummen i Västeuropa. Det finns orgelmusik nedtecknad från 1300-talet som visar att då växelmusicerade kören och orgeln. Barocken(från 1600-talets början) är den första epok där det finns mycket musik noterad kvar. Här återfinns många organisters favorit, Johann Sebastian Bach. Instrumentet fick fler möjligheter där enskilda stämmor kunde ackompanjeras av svagare bakgrund. Det hade tidigare inte varit möjligt. I Nordtyskland fanns välstånd och protestantisk församlingssång som gynnade orgelutvecklingen och detta nådde även Sverige i vårt handelsutbyte med kontinenten. Under denna period och framåt delar Europa upp sig i olika orgelideal och det går inte att med få ord greppa alla. Finns det då en idealorgel? Det beror på vilken musik du gillar mest att spela! Orgeln är ett instrument som innehåller alla instrument. När man läser på andragen på ett instrument hittar man bland annat flöjter, oboe, trumpet, basun, skalmeja, stråkinstrument och fagott. Genom historien har orgeln varit en kulturbärare som möjliggjort musicerande utifrån de ideal som rått. Idag byggs både akustiska och digitala instrument. Vilken orgel som väljs beror av vilken miljö den ska stå i. De som är anställda i kyrkan för att leda musiken är Kantorer och Organister men det finns även andra musikutbildade som har anställningar inom kyrkan, dock inte här i Värnamo pastorat. Ordet Kantor är latin och betyder sångare, försångare och körledare. Kantorer leder inte bara körer utan spelar också vid gudstjänster och andakter samt förrättningar (dop, begravning, vigsel). Ordet Organist betyder en person som spelar orgel. Som ni säkert förstår så är både utbildning och jobb ganska lika men organisterna har fördjupat sin utbildning ytterligare och har därmed ett större ansvar i församlingarna. Martin Luther lär ha sagt: -Musiken är en gåva, en skänk av Gud, och giver jag henne näst teologin den högsta äran. Källa: Wikipedia. Instrumentens drottning, Hans Hellsten TEXT: KATARINA JOHANSSON & ÅSA JOHNSSON

22 ETT VÄRDIGT AVSLUT

ETT VÄRDIGT AVSLUT Vi träffas i Uppståndelsekapellet en solig dag i april. Lennart har precis varit på middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan och sedan skjutsat sin hustru till körövning i församlingshemmet. Jag vill träffa honom för att prata om hans tid som bärare i bärarlaget. Vi slår oss ner i anhörigrummet. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON

Det är alltid en stor glädje att få träffa Lennart. Han har en värme och en utstrålning som smittar av sig. Jag frågar hur det kommer sig att han ville vara med och bära kistor vid begravningar. -Jag tycker om ceremonin vid begravningar och jag tycker det är fint att få följa några på den sista färden. Lennart menar att det är ett hedersuppdrag, ett värdigt avslut. Han pratar om att det var så fin gemenskap i bärarlaget. Nu har Lennart valt att lämna sin plats i bärarlaget och det var nog ett svårt beslut anar jag när vi pratar om det. Men jag tycker att Lennart är klok som väljer att lämna när han känner att kroppen säger ifrån. Det var Lennarts dotter, Mari, som frågade om han ville vara med och bära när hon jobbade på en begravningsbyrå här i Värnamo på 90-talet. Byrån tillhandahöll ett bärarlag som Lennart gärna var en del av. Så småningom övergick bärarlaget till att vara en del av begravningsgudstjänsten i Svenska kyrkan. Lennart har följt många till den sista vilan genom åren. En del av dem har han känt personligen, medan en del varit okända för honom. Alla har han känt samma respekt för. Jag passar på att fråga Lennart lite om hans måleriuppdrag i kyrkorna häromkring. Han hade en firma som heter Svensk byggnadsvård som riktade in sig på måleriarbeten i kyrkor bland annat. Lennart har gjort flera fina renoveringsarbeten i de flesta av våra kyrkor, men i just Uppståndelsekapellet kan han inte

Kanske har du träffat Lennart Davidsson i samband med en begravning. Han har varit en av bärarna i bärarlaget i många år. Vi träffades i Uppståndelsekapellet för att prata om det hedersuppdraget.

påminna sig om att han har renoverat. -Men jag har träffat Sven Ljungberg som målat fresken i kapellet. Det var när jag satt med i kulturnämnden i Värnamo på 70-talet. Lennart pratar varmt om kulturen i Värnamo och ser mycket positivt på hur Vandalorum utvecklats. Vi avrundar intervjun (eller rättare sagt; det mycket trevliga samtalet) och Lennart återkommer till värdigheten när bärarlaget bugar vid kistan innan de lyfter den. Det handlar om artighet och en respekt för varandra. Vi är helt överens om att det behövs idag.

BÄRARAGET - EN DEL AV MEDLEMSAVGIFTEN 23

Bärarlaget - en del av medlemsavgiften Alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar en medlemsavgift – Kyrkoskatt. I den ingår bland annat möjligheten att anlita bärarlaget vid begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning. ETT BÄRARLAG BESTÅR AV SEX PERSONER som bär ut kistan från begravningslokalen till gravplatsen under värdiga former. I Värnamo pastorat har vi en lista på 13 personer som vi kan kontakta när bärarlaget ska bokas till en begravning. Det är alltid lika trevligt att vara den som får förmånen att ringa och boka eftersom bärarna är så positiva till uppdraget. SÅ HÄR GÅR EN UTBÄRNING TILL När begravningsgudstjänsten närmar sig sitt slut går bärarlaget fram till kistan och bugar. De ställer sedan upp med tre personer på var sida om kistan, lyfter den och bär den stilla och värdigt ut ur lokalen. Utanför väntar katafalken (kistvagnen som används vid jordbegravningar) som bärarna försiktigt placerar kistan på. De kör sedan lugnt och stilla, fortfarande med tre personer på var sida, bort till gravplatsen. Bärarlaget håller koll så att begravningsföljet hålls samlat. När de är framme vid gravplatsen lyfter de av kistan från katafalken och ställer ner den på kistsänkaren som ligger över graven. Där bugar de och lämnar plats för begravningsföljet. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON

24 ÄTTIKSGURKBITENS HEMLIGHET

Ättiksgurkbitens hemlighet - OM NÅGRA AV TRÅDARNA I EFESIERBREVET Vad har en ättiksgurkbit att göra med vårt förhållande med Gud? Och hur kan vi leva, formas och förvandlas för att bli mer lika dem vi är tänkta att vara? Martin Fredh är präst och författare till boken En guide till Efesierbrevet. Här skriver han om den kultur som behövs för att växa i Kristus. FÖRSTA GÅNGEN JAG SKULLE PREDIKA i S:t Johannes kyrka och i Fryele kyrka hade jag med mig en glasburk med gurka och en flaska med ättikslag. Med dem försökte jag förklara något av vad det innebär att leva i Kristus. För tänk er en gurkbit som läggs i ättikslag. Efter en tid har gurkbiten blivit en ättiksgurkbit, detta utan att den själv gjort speciellt mycket. Det den gjort är att förbli i den vätska som den är lagd i. Vårt förhållande med Gud ter sig på samma sätt. När vi ”utsätter” oss för Gud kan vi inte låta bli att förändras. När vi lever med Gud i bön, bibelläsning, i den kristna gemenskapen, när vi tar emot honom i nattvardens

vi fått vår arvslott, Ef 1:11. I honom har vi fått Anden som ett sigill, Ef 1:13. Och precis som vi får vara i honom får vi också, genom tron, låta honom bo i våra hjärtan med kärlek, Ef 3:17. Fast rotade i honom och med honom i våra hjärtan kan vi stå stadigt oavsett om vi möter motståndets isande vindar eller för den delen medgångens ljumma brisar. Båda kan vara lika förödande när de blir drivkraften i mitt liv. När vi istället lever i Gud kan han ge oss den frid som endast finns hos honom. För visst är det som Thomas à Kempis skriver, att den som varken söker behaga människor eller är rädd för att misshaga dem, han

Fast rotade i honom och med honom i våra hjärtan kan vi stå stadigt oavsett om vi möter motståndets isande vindar eller för den delen medgångens ljumma brisar. gåvor, händer det något med oss. Inte så att vi märker det själva, vi tycker nog att vi är samma gurkbit som vi alltid har varit, men någonting sker, någonting impregnerar oss och gör oss mer lika dem vi är tänkta att vara. Mer lika Kristus. Det här numret av Paxat har temat kultur, ett ord som kommer av det latinska ordet för att odla. Mitt perspektiv är den kultur som behövs för att växa som kristen, den miljö i vilken vi blir den vi är tänka att vara och till min hjälp har jag valt att använda Efesierbrevet. ATT LEVA I KRISTUS I mitt studium av Efesierbrevet har jag sett att något av det mest centrala i detta brev är att vara i Kristus och att låta Kristus vara i oss. Låter vi detta ske kommer vi också att omvandlas till dem vi är skapade att vara. Detta präglar inte minst den första halvan av Paulus brev medan den andra halvan mer fokuserar på vad detta får för konsekvenser i den kristnes liv. Men grunden är gemenskapen med Kristus. Paulus skriver: I honom och genom hans blod har vi friköpts och fått förlåtelse, Ef 1:7. I honom har

skall njuta stor frid. Ytterst sett lever vi endast inför en enhövdad åhörarskara. Inför andra har vi ingenting att bevisa, ingenting att vinna, ingenting att förlora. Nu innebär inte detta att vi ska strunta i alla andra människor, kärleken till Gud kan inte finnas utan kärleken till vår nästa, men för att kunna älska utan baktankar och missbruk behöver jag ha funnit mig själv och Gud. ANDEN – GUD I OSS När vi upptäckt vår plats i den älskande Gudens närhet kan vi, i vår tur, sprida Guds kärlek vidare. Detta tar Paulus upp i andra halvan av sitt brev. För att lyckas med detta har vi en god förebild i Gud själv. Paulus skriver: Ta alltså Gud till föredöme som hans älskade barn. Lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för vår skull, Ef 5:1-2. Vi får se på Kristus, hur han gör, och försöka göra likadant. Till vår hjälp har Gud gett oss den helige Ande. Det är en gåva som vi fått i dopet och det är en gåva som Gud inte tar tillbaka. Vi, å vår sida, behöver dock ta tillvara på denna gåva, låta honom verka i oss och forma oss

ÄTTIKSGURKBITENS HEMLIGHET 25

till en allt större likhet med Kristus. Detta gör vi genom att leva nära Gud och be att han tänder sin kärleks eld i våra hjärtan. På det sättet infriar vi Paulus ord om att ständigt låta oss uppfyllas denne Ande, Ef 5:18. En påminnelse om detta fick jag för några år sedan när den röda oljetryckslampan tändes i min bil. Lampan indikerade att oljetrycket var alldeles för lågt och därigenom riskerade motorn att haverera. Oljan är en av symbolerna för Anden och precis som en bilmotor kollapsar utan olja, kollapsar vi utan den helige Ande. Nu är vår himmelske bilmekaniker fenomenal på att reparera havererade kristna och ge dem en ny chans. Men vi får inte glömma att leva nära Guds kraft och att åter och åter be att Gud ska uppfylla oss med sin heliga Ande, annars kanske den röda oljetryckslampan tänds även i våra liv. I GUDS HÄNDER VAD SOM ÄN HÄNDER Nu är det ju dock så att även om vi lever i Kristus och Kristus lever i oss, och även om Andens eld brinner i vårt hjärta har vi inte fått några löften om att det kristna livet kommer vara utan bekymmer. Det är något Paulus verkligen fick erfara. När han skriver sitt brev sitter han i fängelse. I slutet av detta berättar han att han med brevet skickar Tychikos. Han ska berätta hur det är för Paulus där han sitter i fängelset. Detta kunde ju göra mottagarna nedslagna och modlösa men Paulus ville få dem att inse att vinsten i att vara kristen är mycket större än vad det kostar. Här är han inne på samma spår som psalmisten när denne skriver: Äger jag dig (Gud) i himlen önskar jag ingenting på jorden. Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt, Psaltaren 73:25–26. Aposteln vet att det kristna livet långt ifrån alltid är en dans på röda rosor. Som kristna har vi inte fått något löfte om någon gräddfil där vi kan glida förbi allt vad sorg, smärta, lidande och död innebär. Det kan snarare bli värre som kristen. Men han vet

att vi däremot har en Gudsfil där vi får vara i Guds händer vad som än händer. Vår tröst är att vi har en frälsare som mer än någon annan vet vad smärta innebär. Paulus vill visa brevmottagarna att det trots lidanden och smärta finns något som är mer värdefullt och som väger upp det som står honom emot. I Romarbrevet 8:18 sätter han ord på samma sak när han skriver: Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår. Detta skriver han inte för att förringa det lidande som han eller mottagarna tvingas uthärda. Men det är som om Paulus lägger all den smärta och allt det lidande som han har fått utstå i en vågskål, och då märker att allt det goda som Gud har i beredskap för den som tror på honom trots allt väger mycket mer. Och när Gud låter det goda tynga ner den andra vågskålen är det som om allt lidande och all smärta lyftes upp till honom. I den smärta Jesus bar, bär han även vår. Tychikos hade troligen en förmåga att förmedla detta till de kristna som hamnade i svåra situationer och skickades därför för att vara ett stöd i den tid som nu var. EN NÅD SOM RÄCKER ÄN IDAG Till sist önskar Paulus nåd åt alla som älskar vår herre Jesus Kristus i hans oförgänglighet, Ef 6:24. Han knyter ihop brevet med samma ord som han använde i dess inledning. Brevet började med en önskan om nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus, Ef 1:2. Nu avslutas det på samma sätt. I Kristus har han skrivit brevet, i Kristus har mottagarna fått höra det uppläsas och i Kristus får vi läsa det idag. I Kristus kan vi fortfarande, så som Paulus och hans brevmottagare, leva, formas och förvandlas till en allt större likhet med Kristus. Så blir vi också lika den förvandlade gurkbiten i dess ättikslag. TEXT: MARTIN FREDH

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Inom begravningsbranschen talar man ofta om god gravkultur, men vad är det egentligen? Enligt begravningslagen är god gravkultur att vårda begravningsplatsen och gravplatserna på sådant sätt att estetik och goda sedvänjor upprätthålls. Det betyder ungefär att kyrkogården ska vara välskött och fridfull.

För att våra fyra kyrkogårdar ska kunna vara välskötta och fridfulla behöver vi hjälpas åt. Du kan hjälpa till genom att sortera rätt, använda säkra blomvaser, hålla det fritt bakom gravstenen och njuta av fridfullheten.

MILJÖHÄNSYN Som du säkert har sett har vi två olika tunnor för sortering av avfall på kyrkogårdarna. Den ena tunnan är till för organiskt material som granris, blommor, jord och ogräs. Det materialet blir sedan jord som vi kan använda när vi lagar gräsmattor till exempel. I den andra tunnan kan du slänga plast, metall, glas och papper. Vi har för närvarande ingen insamling av batterier, så de får du ta med dig till någon av kommunens återvinningsstationer. Batteriljus ska sorteras som elektronikskrot och det finns sortering för det på Stomsjö. Vanliga gravljus och värmeljus kan du däremot lägga i vår tunna för blandat material.

små stenar eller andra lite hårda partiklar som lätt kan skada glasföremål. Glasbitarna blandas sedan med jorden och risken för skärsår finns sedan i flera år. Det är av samma anledning som vi helst ser att det inte står några lyktor på gravarna under växtsäsongen. Det har blivit allt vanligare att gravrättsinnehavare lägger dekorationsstenar i planteringsytan. Det är då viktigt att se till så att stenarna inte kan ramla ner i gräset runt omkring med tanke på gräsklippning och trimning. En annan skaderisk är föremål som förvaras bakom gravstenarna. Vi är mycket tacksamma för att fler och fler väljer att inte ställa sina saker bakom gravstenen. När personalen ska rensa ogräs eller klippa häckarna är sakerna i vägen. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON

GRAVSKÖTSELAVTAL Kyrkogårdsförvaltningen erbjuder gravskötsel mot en ersättning. I skötseln ingår vårblommor, sommarblommor, vinterdekoration, tvätt av gravsten, ogräsrensning och allmänt underhåll av planteringen. Priset varierar lite beroende på planteringens storlek, men ett snittpris är 780 kronor per år. Önskar du att vi börjar sköta din gravplats nu i sommar behöver vi veta det senast vid midsommar. Kontakta oss för mer information.

SKADERISK Vi upplever en mycket hög skaderisk med glasvaser och glasburkar på gravplatserna. När vi klipper och trimmar gräset på kyrkogårdarna händer det att maskinerna slungar iväg

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00, 30 04 70 till kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27

God gravkultur är att vårda begravningsplatsen på sådant sätt att estetik och goda sedvänjor upprätthålls.” Vid en snabb överblick på kyrkogårdarna utmärker sig raka rader med ungefär likadana gravstenar. Det ser enhetligt ut. Men när man går nära ser man en fantastisk variation av gravstenar och utsmyckning av de enskilda gravplatserna.

LgS

TUNNA PLAGG

INGALUNDA

DEN ÄR EN RÖRELSE INOM ISLAM

HUVUDSTAD

HJORTDJUR

VIGA

SÖTT BAKVERK

KRAFTFULL

GULLIG

AVGÖR

HUVUDSTAD

FORMER

SÄTT ATT UTFÖRA NÅGOT

INTE HELA FÖRÄLSKAD ELLER UPPSKATTAD

TALAS I IRAN

SÄTTA DIT

STOR ORIENTERINGSTÄVLING

HEM FÖR FÄRGGRANN FÅGEL

ÖMHETSBEVIS OCH PÖL

DRYGT TRE

KAN MAN SE TIDEN FINNS I ROM

DE ÄR ENORMA GASMOLN I RYMDEN

HARANG

DRYCK

HUVUDSTAD

TIDSPERIOD LEDDES AV HIMMLER

FLOD

DE HAR SPORRAR

KRUKA

ESKIMÅ

ASKAR

VAROR & SÄTERI

TÄNKER

LAGFÖRTS

FÖRSOFFAD

DRIVER OMKRING

FISKEREDSKAP ELLER TECKEN

TURISTÖ

FÅGEL OCH TRÄFFA EXTREMITET

VIDUNDER ELLER LEKSAK

DEL AV ARMÉ

HANDLING

KONSTNÄRLIG FÖRMÅGA

SMUTS AVGUD I GAMLA TESTAMENTET

VINDSTÖT

LITEN LANDTUNGA

TUNNA

SIMON AND GARFUNKEL

SVAMLA OCH FESTSTÄMNING

KOPPARÖDLA

PÅ BIL FRÅN WIEN

SPRÅK

LUKTAR ILLA

ISOLERAT

LÖVTRÄD

HAN FÅR SILVER

BILA DÅLIG VANA

PLAN

HÄSTRAS

GREKISK GUD

PÅ NYCKEL OCH VÄXT

KAN DET OSA

UNDERHÅLLA

BRUTALA

VÄNTA PÅ SIN TUR

ORDNING

FÖRUTSÄGA

UPPHOV TILL ELDSVÅDOR

SOM BEKANT AVSIKTLIGT DÖDANDE AV ANNAN MÄNNISKA

BAND AV BINDVÄV OCH LÅNGSAMMA

Skicka in ditt svar och din adress senast 9 juli till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Jag skall vattna min trädgård

CYPERN

UTTRYCK FÖR SMÄRTA

SLAGINSTRUMENT

Tre vinnare har vi dragit: Börje Hägg, Lisa Blom och Barbro & Lennart Davidsson Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.

PLACERADE