Paxat nr 4 2018 by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 4 2018:

BORDET

STEFAN HEDENBORG:

Samtalet är mitt redskap

MEDLEMSSKAP : DIAKONINS SJU BORD : TERMINSSTART! : PILGRIMSVANDRING

2 INTRO

Bordet ORDET KOMPIS lär komma från det latinska ”Cum panis” – vilket kan översättas med gemensamt bröd, dvs den jag delar bröd med. Jag tycker det är fint att tänka så. När vi äter tillsammans händer något mer än att vi intar föda – vi delar liv. NÄR JESUS TALAR OM MÅLTIDEN och om vilka vi skall vara kompisar med gör han det inte så lätt. Han säger att vi som vill tillhöra kyrkan skall tänka annorlunda än de andra. På Jesu tid och även i vår tid är vi gärna kompisar med dem som är lika oss – som har samma sociala status, samma intressen, samma språk. Det är ganska naturligt att det är så. Men det räcker inte. Problemet är att om vi bara är kompisar med dem som tänker som vi och delar vår plats i samhället blir vi ganska inkrökta. Vi tror att det perspektiv just vi har är det allenarådande och normala och alla andra är konstiga. Konstiga människor vill man ju inte ha något med att göra – man vet ju aldrig vad de tar sig till- ja, de kan ju göra allt märkligt. Så legitimerar vi mer och mer vår egen särarts förträfflighet.

desto mindre känner vi för varandra – och därmed minskar vår humanitet. ATT VARA KRISTEN är att leva ett liv i stark kontrast till ett sådant tänkande. Jesus är glasklar. Som kristen får du inte göra skillnad på människor, du får inte döma, du får inte säga nej till din behövande medmänniska ens om han eller hon räknas som din fiende. Och det får kosta på. I DEN EGOCENTRISKA VÄRLD vi mer och mer odlar skall kyrkan stå där som en orubblig motkraft. Hon skall vara garanten för det okuvliga människovärdet, en profetiskt protesterande röst var gång hon anar rasism, segregation eller ett samhälle som inte står upp för de minsta. Det får kosta på. Kyrkan är inte en klubb för religiöst intresserade – hon är Guds rike som i liv och lära skall gestalta himmelen. Det får kosta på. Målet är att hjälpa världens människor att en dag bereda sig för att sitta vid bordet i himmelen och dela bröd med alla. Gud kallar också dig att vara med i denna rörelse och leva som ett tecken på Guds kärlek – och hoppet om det goda, som vi tror skall segra genom allt.

JUST NU PÅGÅR stora rörelser i världen som vill dela upp människor mer och mer. Men det är farligt. Ju mindre kompisar vi är desto mindre känner vi till om varandra och ju mindre vi känner till om varandra

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE Pär-Magnus Möller LAYOUT Jonna Svensson OMSLAGSFOTO Jonna Svensson FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i början av oktober 2018.

INNEHÅLL 3

5. Axplock 6.

Köksbordet - en viktig plats för samtal

Därför är jag med i Svenska kyrkan

10.

Barbro Davidsson: Vi var kyrkan

11.

Pilgrimsvandring för kropp och själ

12.

Tolv skäl att vara med i Svenska kyrkan

13. Terminsstart! 18.

Att mötas vid borden

19.

Välkommen till Café Maria

20. Altaret 22.

Vid församlingsrådets bord

23.

Vem vilar här?

24.

Vid bordet med begravningsombudet

26.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

28. Korsord

6 KÖKSBORDET - EN VIKTIG PLATS FÖR SAMTAL: Lyssnandet och

närvaron är viktigt i Stefans uppdrag

PILGRIMSVANDRING FÖR KROPP OCH SJÄL - Följ med till Santiago!

Innehåll

22 VID FÖRSAMLINGSRÅDETS BORD: Här avhandlas de mjuka men viktiga frågorna

DIAKONINS SJU BORD:

Charlotte hjälper oss att bena ur begreppet diakoni.

24 VID BORDET:

Gunnar Olsén har förtroende som begravningsombud

4 AXPLOCK

Bordet TÄNK VAD MYCKET det kan rymmas på ett köksbord egentligen. Och oftast är det allt annat än det som egentligen ska vara på bordet som ryms där. Varje gång vi ska ha gäster eller bara bestämmer oss för att vi faktiskt ska börja äta middagen i köket, som majoriteten av tiden intas vid soffbordet framför en film eller tv-serie, är det samma visa hemma hos oss. Först en omfattande diskussion om vem som egentligen lagt dit allt och vems tur det är att plocka undan, sen en minst lika lång stund på att sortera upp all post, kvitton och annat som har hamnat där när bordet under veckan fått agera avlastningsyta. Men kanske är det för att det rymmer så mycket som köksbordet blivit en så viktig del av hemmet. Här finns såklart plats för mycket prylar men runt det ryms också släkt och vänner, middagar med långa samtal om stort och smått, långsamma helgfrukostar och intensiva spelkvällar. Och så en och annan diskussion om vems tur det är att plocka undan disken såklart. Kanske är det därför bordet, likt altaret i kyrkan, står där i mitten i allas blickfång. ÄVEN I SVENSKA KYRKAN har bordet alltid haft en stor betydelse. I det här numret av Paxat kan du läsa om köksbordet som är en viktig plats i Stefans arbete, om altaret som på ett eller annat sätt finns i alla religioner och hur diakonin kan förklaras med hjälp av de sju borden. Välkommen till ett riktigt smörgåsbord av berättelser! /Jonna, vikarierande kommunikatör

KOM MED! Gillar du att skriva, fota eller har idéer till kommande nummer av Paxat? Kom med i redaktionsgruppen! Vi söker särskilt dig 25-50 år. Allt du behöver bidra med är dig själv. Vi ses en stund och bollar idéer inför varje nummer. Du deltar när det passar dig. E-post: jonna.svensson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 18

Full koncentration vid pysselbordet under årets Sommarkul

Du vet väl om att du kan swisha till bland annat kollekten och kyrkkaffet eller som betalning för exempelvis böcker och vykort? Håll utkik efter den här symbolen i våra kyrkor!

Ekumenisk omsorgsdag

Nya öppettider

Varmt välkommen till en förmiddag då vi samtalar utifrån temat: När

I förra numret av Paxat smög det in ett litet fel. Pastorsexpeditionens nya öppettider är:

gör Irene Ericsson, universitetslektor vid hälsohögskolan i Jönköping.

Måndag, tisdag och torsdag 08.00-16.00 (lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00 Fredag 08.00-12.00

TID: Lördag 20/10 kl 09.30-12.00

Våra telefontider är som vanligt: Måndag-tisdag, torsdag och fredag 08.00-16.00 (lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00

Förmiddagen arrangeras av

minnet sviker - att möta människor med minnessvårigheter. Föreläser

PLATS: Värnamo församlingshem, Kyrkogatan 17

Ekumeniska omsorgsrådet i Värnamo

VÄRNAMODAGARNA 2018!

AXPLOCK 5

Nu är det dags för årets Värnamodagar och vi finns som vanligt på plats i vårt tält för att sälja kaffe, bullar och dela ut ballonger. Kom förbi för en trevlig pratstund och passa på att ladda batterierna med Svenska kyrkan! Vi berättar om våra verksamheter och du får möjlighet att dela med dig av vad du skulle vilja se mer av i Svenska kyrkan i Värnamo. Under veckan finns också Pelarsalsprogrammet med oss. Vårt program för hela veckan hittar du på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/varnamo.

Foto: Håkan Palm

Allt detta och lite till. Välkommen att besöka oss mitt i smeten!

Gud, jag tackar dig för min mat, för allt det goda som finns på mitt fat. För regnet, vinden och solens ljus, för alla jag älskar som bor i mitt hus. (Bordsbön av Eva-Stina Sjöberg, Barnens stora bönbok)

Upplevelsekonsert Välkommen till Värnamo kyrka och lyssna till Vokalensemblen Vox Magica med säte i Vetlanda. De sjunger främst för glädjen att sjunga tillsammans och givetvis vill de också sprida den glädjen! Programmet för kvällen har rubriken ”Från Småland till savannen”. Rubriken syftar på bredden i repertoaren, där ensemblen byter omväxlande mellan olika stilar och känslor. Vi får lyssna till både visor, pop och jazz. NÄR? Fredag 24 augusti kl 21.00

September = Diakonins månad

Ladda ned Kyrkan

Diakonins månad i september är ett ekumeniskt samarbete

Kyrkan är Svenska kyrkans app för barn i förskoleåldern. Med den kan du besöka en kyrka för att bland annat tända ljus, hälla vatten i dopfunten och måla ett kyrkfönster. I appen finns också tre korta filmer. Välkommen till Kyrkan!

material som både ger stöd till drabbade, men som också ger

Kyrkan är gratis och finns där appar finns.

mellan olika kyrkor och organisationer. I år är temat äldres psykiska ohälsa. Sveriges Kristna Råd har samlat digitalt vägledning till de som är engagerade i socialt arbete. På sida 18 kan du läsa mer om diakoni.

6 KÖKSBORDET- EN VIKTIG PLATS FÖR SAMTAL

Köksbordet EN VIKTIG PLATS FÖR SAMTAL

Med sin härliga skånska dialekt och varma utstrålning slår han sig ned i mitt arbetsrum för en pratstund en dag i början av sommaren– Stefan Hedenborg, som under augusti månad tillträder den nyinrättade besökstjänsten i Värnamo pastorat. Och vi samtalar en stund om hans tankar inför sin nya tjänst och särskilt om just samtalets betydelse. -Samtalet är mitt redskap och det som jag huvudsakligen kommer att ägna mig åt. Och i samtalen tänker jag att det finns två dimensioner. Dels den fysiska närvaron, men också att försöka lyssna in personens egna önskemål när det gäller vad man vill prata om. Det kan vara livsfrågor och tankar om tro, men även vardagliga samtalsämnen. Personen får avgöra. - Jag har inga färdiga svar utan vill fungera som en ventil för människor. Det kan vara så att man har ett nätverk omkring sig, men att man ändå känner sig ensam med sina tankar och behöver någon att prata med. Stefan säger också att han känner stor ödmjukhet och respekt inför att vara gäst i någons hem och också inför att möta människor med olika bakgrund, kultur och livssituation. -Vi är ju alla älskade av Gud oavsett hur livet ser ut och min uppgift är inte att döma utan att möta den enskilda människan med respekt. Stefan är utbildad socionom och har de senaste 17 åren arbetat som kurator inom skolan med ungdomar, men även arbetat inom Värnamo vuxenutbildning och där kommit i kontakt med många familjer, och har också genom sina tidigare arbeten fått en bred erfarenhet inom flera yrkesområden, och att han trivs med att möta människor, både yngre och äldre, råder det inga tvivel om. -Jag är en social person och tycker om att umgås. Och när den här tjänsten kom tänkte jag direkt: ”den här tjänsten är som gjord för mig”. Tänk att få kombinera det sociala arbetet med min tro!

Stefan ser det som en stor möjlighet att få tjänstgöra i en öppen miljö där det är tillåtet att tala om den personliga kristna tron, till skillnad från att jobba i skolan som ska vara icke-konfessionell. Samtidigt är han noga med att betona vikten av att vara lyhörd i mötet med de människor som han kommer att träffa och ser det som en trevlig utmaning att vara så flexibel som möjligt. - Vill någon spela ett parti schack, eller prata om inredning, fotboll eller väder och vind, eller kanske bara ha en stunds sällskap utan att för den skull behöva prata så mycket, så går det också bra. -Att vara närvarande i det tysta samtalet är också viktigt och kunna vila i det. Att kunna lyssna och bara umgås en stund vid köksbordet och vara lyhörd för personens egna önskemål och låta den som man besöker ha sista ordet, tänker jag är ett sätt att också vara någons medvandrare. -Man kan ha förlorat sitt hopp och till och med sin tro och att då få möjlighet att kunna förmedla kärleksbudskapet och öppet tala om tron i mitt arbete, det blir något som jag länge har önskat och längtat efter. Stefan, som vuxit upp i Landskrona, har haft en kristen tro sedan barndomen. Hans föräldrar var aktiva i Betlehemskyrkan EFS, och efter det att han flyttat till Helsingborg fortsatte han att vara aktiv i EFS-kyrkan på Bruksgatan. När han sedan flyttade till Småland stod bröllopet i Gnosjö kyrka och det är även där de båda döttrarna blivit döpta. Hustrun Anneli är medlem i Pingstkyrkan och det är där han numera är engagerad på fritiden. Stefan säger också att den tro som växte fram hos honom redan som liten, genom åren bara blivit starkare. -Jag tycker också mycket om att sjunga och de gamla läsarsångerna har funnits med i hela mitt liv, som till exempel Pärleporten och Jesus kär, var mig när. Guds hjälp och ledning genom den Helige Ande, tillsammans med sunt förnuft och försiktighet i kontakten med människor, ser Stefan som viktiga beståndsdelar i att förvalta det stora

förtroende som han nu har fått, dels genom det arv som Svenska kyrkan i Värnamo har fått mottaga som gåva och som möjliggjort den nyinrättade besökstjänsten, men också genom att vara en del i det arbete som kyrkan redan verkar i. -Jag kommer att arbeta efter samma principer som redan pågår när det gäller det diakonala arbetet och behöver till en början sätta mig in i det. Men jag vill också bidra med min erfarenhet och kunskap och så småningom kanske föra in lite nytänkande. Som socionom i Svenska kyrkan är mitt arbetsområde hela den sociala sektorn. -I vissa fall kan det röra sig om att vara med som en representant för någon i kontakten med myndigheter och bistå med vad personen kan behöva känna till i fråga om till exempel rättigheter. Det kan också handla om att på olika sätt ge stöd och vara ett bollplank. Stefan berättar också att hans tjänst även kommer att ha en samordningsfunktion när det gäller besöksverksamheten, men

hoppas att den största delen av tiden kommer att handla om att möta människor i deras hemmiljö. I sin utbildning har Stefan också fått undervisning i en metod som heter MI (Motivational Interviewing), motiverande samtal, som handlar om att motivera personer till att kunna se om det finns alternativa tolkningar på den situation som man befinner sig i, för att på så sätt kunna hjälpa människor. -Här ser jag en möjlighet. ”Hur kan jag tänka kring min ensamhet?” Men han poängterar ändå hela tiden att det är lyssnandet och den personliga närvaron i rummet som är det viktigaste. -Köksbordet kommer att bli en viktig plats. Det är ju där man pratar om det som är väsentligt i livet och det är vid bordet man får både sin lekamliga och andliga föda! INTERVJU & TEXT: ANNA LINDAU, FOTO: JONNA SVENSSON

8 DÄRFÖR ÄR JAG MED I SVENSKA KYRKAN

DÄRFÖR ÄR JAG MED I

SVENSKA KYRKAN Att vara medlem i Svenska kyrkan är idag inte lika självklart som för bara ett tiotal år tillbaka. I massmedia informeras vi om hur medlemsantalet sjunker och kampanjer upplyser oss om vad vi kan vinna ekonomiskt på att gå ur och vart pengarna borde gå istället. Blanketter erbjuds för att hjälpa den som vill ta steget att gå ur kyrkan. Jag har bett några fundera över sitt medlemskap och berätta vad kyrkan betyder för dem. Jag träffar Thomas i reparationsverkstaden i Pelarsalens lokaler i församlingshemmet. Just nu arbetar han och en medhjälpare med att göra en cykel funktionsduglig igen. -Det finns inte på kartan idag att jag ska ur kyrkan. För ett antal år sedan när barnen var små och gick i barnverksamhet i en annan kyrka dök frågan upp. Det var inget jag funderade allvarligt på. -Jag har varit med i Pelarsalens arbete ett antal år och ser vad detta arbete betyder för den som av någon anledning hamnat utanför den vanliga, krävande arbetsmarknaden. Vi har haft så kallade hopplösa fall som under tiden här fått tillbaka självförtroendet och nu har arbete och klarar sig själva. Thomas berättar att den som varit utan arbete en längre tid lätt hamnar i en känsla av att man är totalt misslyckad, fylls av ångest och inte vill eller vågar träffa människor. Här får de tid och

stöd att våga möta människor igen och tillsammans arbetar man för att hitta arbetsuppgifter som passar dem. Pelarsalen kan erbjuda olika typer av arbeten. På Storgatan finns Second hand och Rättvist butik & café. I församlingshemmet finns lokaler för att reparera och skapa, bageri och cateringverksamhet. I prostens trädgård arbetar en grupp som kallas Återväxt med att odla blommor och grönsaker. -Den som har sett och upplevt vad kyrkan gör för människan – den tror jag inte vill lämna kyrkan. Inte jag i alla fall. Och här ser vi vilka härliga människor diakonerna är och vilket viktigt arbete de utför. -Det finns inte på kartan att jag skulle lämna kyrkan, upprepar Thomas. INTERVJU & TEXT: ELSIE HÅKANSSON

JEANETHE:

MATILDA:

ALF:

- Jag är döpt, konfirmerad och vigd

- Jag har växt upp inom Svenska

- Jag är döpt och konfirmerad här i

i Svenska kyrkan. Jag har varit med

kyrkan. De aktiviteter som erbjudits

Värnamo kyrka. Hit har jag alltid varit

i miniorer, juniorer, ungdomskör och

både sommar och vinter har jag

välkommen.

kyrkokör. Det hör till ens liv att vara

trivts bra med. Jag har bland annat

med i kyrkan.

varit med i körerna Diamanterna och

- Jag tror på Jesus som han

Gloria. Det har varit roligt.

presenterar sig i Bibeln. Högmässan

- Att gå ur kyrkan, upplever jag,

och tidebönen är två exempel som

är som att vända Gud ryggen.

- Eftersom jag är kristen vill jag ha en

har historiskt ursprung och är bibliskt

Då kan man ju inte heller ha

kristen gemenskap. Det har jag fått

förankrade och som passar mig. Det

begravningsgudstjänsten i kyrkan.

inom Svenska kyrkan. Jag hoppas få

är här vi får del av Guds ord och får

det även när jag flyttar till annan ort

en rätt syn på tillvaron.

för utbildning. - Här har jag hittat ett sammanhang och en tillhörighet. Jag har växt

ULLA: - Det skulle kännas tomt och fattigt att inte tillhöra kyrkan. - Jag upplever att kyrkan globalt står för solidaritet och rättvisa. Den är en samlande kraft som driver viktiga frågor till exempel klimatfrågan. - Även på församlingsnivå delar jag de värderingar som kyrkan står för. Det är viktigt att kyrkan står upp för de utsatta och hjälper den enskilda människan. - Själva kyrkorummet ger mig en känsla av högtidlighet och jag anar traditionen långt tillbaka. Det är mäktigt vid de stora högtiderna när kyrkan är fylld av deltagare. - I kyrkan möts jag alltid av en välkomnande atmosfär. Alla får komma. Jag uppskattar ritualerna i gudstjänsten och jag tycker att predikan är viktig. Att få med sig något att fundera på under veckan känns bra.

in i församlingens gemenskap och upptäcker att den vill jag inte vara utan. Det har blivit en livsstil för mig.

10 BARBRO DAVIDSSON: VI VAR KYRKAN

BARBRO DAVIDSSON:

Vi var kyrkan Det är inte helt ovanligt att mötas av Barbro och hennes man Lennart i korridorerna i församlingshemmet. Lennart som, bland annat, tidigare ledamot i kyrkorådet och en del av bärarlaget och Barbro som volontär i Mariakyrkan och medlem i vår fenomenala Torsdagskör. Idag träffar jag de båda i församlingshemmets samtalsrum för att intervjua Barbro till tidningen. Lennart har, likt inför övningarna med kören på torsdagar, fått agera skjuts och följer med på ett hörn. Även om jag har stött på både Barbro och Lennart tidigare vid ett flertal tillfällen, både på torsdagarna i församlingshemmet eller i kyrkan så har vi inte riktigt haft möjlighet att pratas vid tidigare och det första jag slås av är vilken otrolig värme de utstrålar, mot omgivningen men kanske särskilt mot varandra. Men det är inte av den anledningen vi sitter här. Nej, i stället har jag särskilt bett att få intervjua Barbro då jag hört att kyrkan har spelat en stor roll i hennes liv, ända sedan barnsben. 1930 blev nämligen Barbros pappa Erik Löfgren kyrkvaktmästare i Värnamo kyrka och som barn fick Barbro och hennes syskon ofta vara med och hjälpa till med flera av sysslorna. - På den tiden var det lite speciellt eftersom man valdes till vaktmästare vid kyrkostämman. Min pappa hade sökt men det var en grupp personer som tyckte det var en annan som borde få tjänsten. Därför blev det nästan lite osämja vid stämman, berättar Barbro som har fått historien om valet berättad av sin pappas kusin. Barbro håller fram en liten utklippt tidningsannons daterad den 26 augusti 1930. Det hade kommit så många till kyrkostämman den gången att det inte gick att avgöra med acklamation utan saken fick avgöras med sluten omröstning och herr Erik Löfgren från Åminne korades till kyrkvaktmästare i Värnamo kyrka med 177 av rösterna. För ett tag sen var Barbro och hennes syskon på besök i Värnamo kyrka och fick då tillsammans med nuvarande kyrkvaktmästare Ulf följa med upp i kyrktornet för att titta på det gamla urverket. - Jag försökte räkna hur många trappsteg det var och fick det till 93, fast jag kan ha missat att räkna stegen i yttertrappen in i kyrkan. Dessa steg gick man ju var eller varannan vecka på den

tiden för att se till att det gamla urverket hölls igång, det ingick i pappas uppgifter och vi syskon hjälpte till. Idag är det en liten låda som sköter allt. Enligt Barbro var det lite annorlunda att växa upp med en pappa som var kyrkvaktmästare, kanske mest påtagligt var det att det var en lite udda plats att bo på eftersom bostaden låg i anslutning till församlingshemmet. - Där fanns ju också de gemensamma lokalerna och det pågick ofta sammankomster och även ett och annat sammanträde. I början hade vi inte ens egen toalett utan då fick man springa ner och kika från trappan om det var fritt så att man kunde använda den allmänna toaletten. Vi åkte bort till prostgården för att hämta kyrkböckerna som skulle vara på plats i kyrkan till söndagens gudstjänst. Det var ju oftast en familjär känsla och vi fick ett sammanhang där. Vi var kyrkan på något sätt, det finns alltid kvar. Det skulle gå att lyssna en hel dag på Barbros berättelser om uppväxten i det gamla församlingshemmet och dåtidens arbetssysslor i Värnamo kyrka. Innan vi skiljs åt för den här gången konstaterar vi att det är mycket som förändrats, tekniken har gått framåt men medlemsantalet sjunker. Kanske är det inte lika självklart idag att tillhöra Svenska kyrkan och kanske reflekteras det inte lika mycket över vad medlemsskapet innebär. Men gemenskapen, sammanhanget och den familjära känslan finns kvar. Likaså historien och minnena som Barbro och hennes syskon bär vidare, och såklart de 93 trappstegen upp i det gamla kyrktornet... INTERVJU, TEXT & BILD: JONNA SVENSSON

PILGRIMSVANDRING FÖR KROPP OC SJÄL 11

Pilgrimsvandring På en pilgrimsvandring vårdar du både kropp och själ. Samtidigt stillar du din nyfikenhet. Vem möter du bortom vägkröken, och inom dig? En av världens mest kända pilgrimsleder är den till Santiago de Compostela, dit pilgrimsvandrar ungefär 300 000 varje år. Under 2019 anordnar vi en resa där du får möjlighet att vandra de sista 14 milen till Santiago. Dessutom startar vi upp en pilgrimsgrupp som under fyra år ska vandra hela den 80 mil långa leden.

Santiago 25/5-3/6 2019 Våren 2019 erbjuder Värnamo pastorat möjligheten att följa med på en pilgrimsvandring till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien. Enligt legenden är en av Jesu lärjungar, Jakob, begravd i Santiago de Compostela och runt år 900 började traditionen av att göra en pilgrimsvandring till graven. Under tiden 1150-1450 har man räknat ut att mellan 2050% av Europas befolkning deltog på pilgrimsvandringar. Den mest kända och mest frekventerade pilgrimsvandringen var den till Jakobs grav i Santiago. Även från Sverige gick/reste man till Santiago, en av dessa var den helige Birgitta som vallfärdade till Santiago år 1341-1342. Redan under medeltiden utarbetades ett system för att hjälpa pilgrimer. Det handlade om enkla övernattningar och möjlighet till mat. Också idag är leden väl utbygd med särskilda pilgrimshärbärgen och ”billiga” pilgrimsmenyer. Denna pilgrimsvandring har fått en renässans under de senaste 30 åren. Under 2017 var det mer än 300 000 pilgrimer som anlände till Santiago. För att ”räknas” som pilgrim i Santiago skall du ha gått minst 10 mil. Av dessa 300 000 pilgrimer var det förra året närmare 33 000 som hade gått ”hela” pilgrimsleden det vill säga ungefär 80 mil (från fransk/spanska gränsen till Santiago). Denna medeltida pilgrimsled finns numera med på UNESCO´s världsarvslista. Mellan den 25 maj och den 3 juni kommer vi att vandra de sista ca 14 milen till Santiago. Vi kommer inte att sova på de enkla pilgrimshärbärgena utan vi sover på hotell och har även bagagetransport. Vi vandrar därför bara med enkel dagspackning varje dag. FRÅGOR OCH ANMÄLAN Du kan läsa mer om vandringens upplägg och vad det kostar på www.svenskakyrkan.se/varnamo. Anders Hallberg, präst, är den som kommer leda pilgrimsgruppen. Anmälan görs via pastorsexpeditionen i Värnamo församlingshem på tel 0370-30 04 00 tidigast den 21/8, först till kvarn gäller då det bara finns plats för 12 deltagare.

Pilgrim 2019-2022 Har du också drömt om att kunna vandra hela den medeltida pilgrimsvägen till Santiago de Compostela? Har du drömt om att få möta pilgrimer från hela världen och dela gemenskapen vid de enklare pilgrimshärbärgen? Har du drömt om att kunna stiga av ekorrhjulet under en tid för att få syn på vad som är verkligt viktigt i livet? Då är kanske detta något för dig! I Värnamo församling kommer vi under 2019 starta en ”pilgrimsgrupp” med avsikt att gå HELA den berömda pilgrimsvägen från den fransk/spanska gränsen (St-JeanPied-de-Port) till Santiago de Compostela. Det är en stundtals krävande vandring på ca 80 mil. I vanliga fall brukar man säga att det tar mellan 4-6 veckor att gå. Vi tänker göra det på 4 år istället Tanken är att vi vandrar en vecka om året (i september). Andra året åker vi tillbaka dit vi slutade första året och går en vecka till. Tredje och fjärde året på samma sätt. Då är förhoppningen att vi i slutet av den fjärde veckan kan anlända till Santiago de Compostela. VILL DU VETA MER? På www.svenskakyrkan.se/varnamo kan du läsa mer om kostnad och upplägg för vandringen. Om du vill anmäla dig eller är nyfiken och har frågor kring Pilgrim 2019-2022 hör av dig till prästen Anders Hallberg på e-post anders.hallberg@svenskakyrkan.se eller telefon 0370-30 04 37

12 TOLV SKÄL ATT VARA MED I SVENSKA KYRKAN

12 SKÄL att vara med i Svenska kyrkan Nästan alla som lever i Sverige kommer någon gång i sitt liv i kontakt med Svenska kyrkan. Det kan vara när livet känns som bräckligast eller absolut bäst - och allt däremellan. Kyrkan är en plats att vara stolt över. Du som medlem gör allt möjligt!

1 2 3 4 5

ÖPPNA FÖRSKOLA och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas HEMBESÖK OCH SJUKHUSBESÖK för att stötta sjuka eller människor i kris

GUDSTJÄNSTER, för alla i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp GEMENSKAP OCH AKTIVITET för barn, unga och äldre.

JOURHAVANDE PRÄST som människor i krissituationer kan kontakta under den tid på dygnet då många andra resurser är stängda

ARBETE I KRISSITUATIONER med exempelvis lokala kriscentrum och samtalsstöd

Anmälan om inträde i Svenska kyrkan

7 8 9 10 11

SJÄLAVÅRDSSAMTAL när livet känns tufft och man behöver någon att prata med GENOM ÅTERVÄXT OCH PELARSALEN har vi möjlighet att ge stöd till människor i arbetslöshet ETT RIKT MUSIKLIV med körer och musiker UNDERHÅLLET av våra kyrkobyggnader och kulturarv

STÖD till människor på flykt, både i Sverige och utomlands. Stöd till de som sörjer. Stöd till svenskar som befinner sig utomlands och till människor som är nya i Sverige att lära sig svenska och komma in i samhället. Tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar. Stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser

BIDRA TILL Svenska kyrkans Internationella arbete vid katastrofer, men också bidra till kyrkans olika biståndsprojekt.

Vill du bli me dlem? Fyll i, klipp ut och posta till: Värnamo pastorat Box 624 331 26 Värnamo

Namn

Personnummer

Gatuadress

Postadress

Ort och datum

Telefon

Namnteckning

ch spara! Klipp ut o

TERMINSSTART! 13

Terminsstart! MÅNDAG 27 AUGUSTI ÖPPEN FÖRSKOLA I S:T JOHANNES KYRKA MÅNDAGAR KL 9.30-12 För barn 0-5 år. Föräldrar och barn sjunger, leker, fikar och pysslar tillsammans. AFTER SCHOOL I S:T JOHANNES KYRKA MÅNDAGAR KL 13.15-17 För barn 8-12 år. Ett ställe där du kan vara med kompisar, ha roligt, pyssla, spela innebandy och mycket annat. DIAMANTERNA I S:T JOHANNES KYRKA MÅNDAGAR KL 17-18.30 Kör för barn 8-12 år. Vi sjunger, pysslar och leker. TISDAG 28 AUGUSTI BABYRYTMIK I S:T JOHANNES KYRKA TISDAGAR KL 10-11.30 För barn 0-1 år med föräldrar. JOHANNESKÖREN I S:T JOHANNES KYRKA TISDAGAR KL 18-19.45 är en blandad kör för vuxna som sjunger i stämmor. Vi har en varierad repertoar och sjunger allt från klassiskt till gospel. Du behöver inte kunna läsa noter. Efter övningen har vi en kort paus med enkelt fika varje gång. Kören medverkar vid gudstjänster ungefär 1 gång i månaden.

ONSDAG 29 AUGUSTI BORDSSAMTAL I RÄTTVIST BUTIK O CAFÉ ONSDAGAR OJÄMNA VECKOR KL 19.15-20.30 Vid bordssamtalen fikar vi och har öppna samtal kring tro och liv. Du kan komma när det passar dig och behöver inte vara med varje gång. Vi utgår vid varje tillfälle från livstema och utforskar vad bibeln säger. Inga förkunskaper behövs, ta bara med dig din nyfikenhet!

MÅNDAG 3 SEPTEMBER TRO & TEOLOGI I VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM ETT FRISTÅENDE TILLFÄLLE I MÅNADEN KL 18.30-20.30 Tro & Teologi är en öppen diskussionskväll för alla som tycker om att tänka och fundera över tro och teologi utifrån sin egen utgångspunkt. Vi brukar säga att vi är inte här för att vara fromma utan för att ställa de frågor vi bär på och söka sanningen. Kristen tro skall tåla alla frågor.

TORSDAG 30 AUGUSTI TORSDAGSKÖREN I VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM TORSDAGAR KL 14-15 är en kör för dig som gillar att sjunga, men inte är så van vid stämmor. Oftast sjunger vi bara melodi. Musiken varierar med årstiderna och kyrkoåret, och vi sjunger i gudstjänst ungefär en gång per månad. Ibland sjunger vi tillsammans med PRO eller andra vuxenkörer i församlingen.

ONSDAG 5 SEPTEMBER ÖPPET HUS I S:T JOHANNES KYRKA ONSDAGAR JÄMNA VECKOR KL 09.30-12.00 På Öppet hus fikar vi och njuter av ett program av något slag. TISDAG 18 SEPTEMBER CAFÉ JOHANNES I S:T JOHANNES KYRKA TISDAGAR JÄMNA VECKOR KL 14-16 God fika i god gemenskap. Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo

14 PÅ GÅNG

TISDAG 21 AUGUSTI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan VÄRNAMODAGARNA Onsdag 22 augusti-Söndag 26 augusti Välkommen till vårt tält – se annons i början av tidningen

MÅNDAG 3 SEPTEMBER 18.30 Tro och teologi i Värnamo församlingshem

TISDAG 18 SEPTEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka

TISDAG 4 SEPTEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

ONSDAG 19 SEPTEMBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

ONSDAG 22 AUGUSTI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

ONSDAG 5 SEPTEMBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

TORSDAG 23 AUGUSTI 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan

TORSDAG 6 SEPTEMBER 18.00 Mässa i Mariakyrkan

FREDAG 24 AUGUSTI 21.00 Upplevelsekonsert i Värnamo kyrka SÖNDAG 26 AUGUSTI 13:e efter trefaldighet 10.00 Ekumenisk gudstjänst på Flanaden 18.00 Mässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka

TISDAG 28 AUGUSTI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

SÖNDAG 9 SEPTEMBER 15:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 Ro för själen i Värnamo kyrka TISDAG 11 SEPTEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

ONSDAG 29 AUGUSTI 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i Rättvist butik & café

ONSDAG 12 SEPTEMBER 14.00 Café Maria – musikcafé i Mariakyrkan 15.00 Andreaskretsen i Värnamo Församling 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i Rättvist butik & café

TORSDAG 30 AUGUSTI 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Föredrag i Mariakyrkan

TORSDAG 13 SEPTEMBER 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

SÖNDAG 2 SEPTEMBER 14:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Gudstjänst med stora och små i S:t Johannes kyrka efteråt gemenskapsdag 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Mässa med musik från Taizé i Nydala portkapell

Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo

SÖNDAG 16 SEPTEMBER 16:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

TORSDAG 20 SEPTEMBER 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan SÖNDAG 23 SEPTEMBER 17:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 I all enkelhet i Värnamo kyrka TISDAG 25 SEPTEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 26 SEPTEMBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.00 Afternoon tea i Fryele församlingshem 19.15 Bordssamtal i Rättvist butik & café

TORSDAG 27 SEPTEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan LÖRDAG 29 SEPTEMBER 09.00 Frukost och melodikrysset i Mariakyrkan

SÖNDAG 30 SEPTEMBER Den helige Mikaels dag 09.30 Gudstjänst med stora och små i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Mässa med musik från Taizé i Nydala portkapell 18.00 Konsert i Värnamo kyrka

SÖNDAG 14 OKTOBER Tacksägelsedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

MÅNDAG 1 OKTOBER 18.30 Tro och teologi i Värnamo församlingshem TISDAG 2 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka ONSDAG 3 OKTOBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

VANLIGTVIS BER VI Middagsbön måndag-fredag 12.05 i Värnamo kyrka from 1 september Kvällsbön/Vesper onsdag-fredag 18.00 i Värnamo kyrka

TORSDAG 4 OKTOBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Föredrag i Mariakyrkan LÖRDAG 6 OKTOBER 18.00 Härlig är jorden – psalmkonsert i Mariakyrkan SÖNDAG 7 OKTOBER 19:e efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 Ro för själen i Värnamo kyrka TISDAG 9 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 10 OKTOBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i Rättvist butik & café TORSDAG 11 OKTOBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

CAFÉ MARIA Måndag, tisdag, fredag 9.00-12.00 Onsdag 9.00-12.00 och 14.00-16.00 Torsdag 9.00-11.00 AFTERNOON TEA 26 september i Fryele församlingshem Tre profiler: Dr Hjorton, Flahultar'n, THX doktorn. Underhållare och talare är läkare Leif Oktander. FRUKOST OCH MELODIKRYSSET 29 september i Mariakyrkan 9.00 börjar vi med att äta frukost tillsammans och 10.00 löser vi radions melodikryss. EKUMENISK OMSORGSDAG När minnet sviker – att möta personer med minnessvårigheter Lördag 20 oktober kl. 9.30-12.00 i Värnamo församlingshem Irene Ericsson som är universitetslektor vid hälsohögskolan i Jönköping kommer och pratar om demens. FÖREDRAG I MARIAKYRKAN Följande torsdagar kl. 19.00. 30 augusti – Carl-Erik Sahlberg pratar om bön 4 oktober – Axel Fors berättar om Walsingham, en pilgrimsort i England. 8 november – Katarina Sandberg berättar om Anna-Maria Hokes textila konstnärsskap. Mariakyrkans korvävnad och kormatta är formgivna av henne.

! UPPLEVELSEKONSERTEN Fredag 24 augusti i Värnamo kyrka kl 21.00 Vokalensemblen Vox Magica med säte i Vetlanda framför ett program med titeln ”Från Småland till savannen”. Titeln syftar på bredden i repertoaren där ensemblen byter omväxlande mellan olika stilar och känslor. Vi får lyssna till både visor, pop och jazz. KONSERT MED BLÅSARKVINTETT Söndag 30 september i Värnamo kyrkan kl 18.00 Välkommen att lyssna till en blåsarkvintett från Mjölby. Vi får lyssna till allt från klassisk musik till filmmusik.

NÄRRADION 98,1 Mhz

Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring. Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Måndag - Tisdag och Torsdag 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00 Fredag 08.00-12.00 Vi har telefontid: Mån, tis, tors och fre 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Ons 13.00-16.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på hemsidan. Eller ring växeln, så kopplar vi dig.

ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 Lördag 10-14

R SKÄNK BORT E

L AR!

A GAML A PRY

ot (hela, Vi tar gärna em • Kläder • Prylar ler • Mindre möb

ande): rena och funger

mo dre plan i Värna Inlämning på ne , eller på Second , Kyrkogatan 17 församlingshem ttet går till ttider. Översko pe öp r de un hand ksamhet. kyrkans hjälpver ND HAND

/RÄT TVIST SECO

PSALM 396 17

Kring sitt eget håller ingen vakt. Här släpper oron. Allt vårt självförakt, vår rädsla för varandra mist sin makt.

Här är rymlig plats. Här är Guds bord, ett stråk av himmel och en doft av jord, ett rop ur mörkret och ett svar i tro. Gud är en av oss vid detta bord. Gud är en av oss vid detta bord. Inga avstånd mer, ej främlingskap, och tiden gemonträngd av Guds "i dag", med Abraham är du och jag kamrat. Gud är en av oss vid detta bord. Gud är en av oss vid detta bord. Ej ens änglar anar eller vet de djup som ryms i Guds barmhärtighet: den frid som han en skuldtyngd mänska ger. Gud är en av oss vid detta bord. Gud är en av oss vid detta bord. Kring sitt eget håller ingen vakt. Här släpper oron. Allt vårt självförakt, vår rädsla för varandra mist sin makt. Gud är en av oss vid detta bord. Gud är en av oss vid detta bord.

Sv.Ps 396 Text: A. Frostenson 1974 efter R.J. Stamps 1971 Musik: R.J. Stamps 1971 (bearb)

FOTO: PIXABAY

Närhet, ljus och ingen utanför, en fattigmåltid, enkelt vin och bröd, en kärleksfest med himmelskt överflöd. Gud är en av oss vid detta bord. Gud är en av oss vid detta bord.

18 ATT MÖTAS VID BORDEN

Att mötas vid borden Vad är diakoni egentligen - om vi ska översätta det från det ”kyrkiska” språket? Ibland säger vi att det är kyrkans sociala omsorg. Att med Jesus som förebild möta varandra i olika livssituationer och utmaningar. Här i Värnamo pastorat omfattar den diakonala verksamheten öppna mötesplatser, samtal, besök, Pelarsalen, andakter på äldreboendena, gruppverksamhet, Sjukhuskyrkan, högmässor med mera. TEXT: CHARLOTTE SÄLL Ett sätt att beskriva vad diakoni kan innebära är att använda bilden av sju olika bord – köksbordet, parkbänken, altaret, soffbordet, talarstolen, runda bordet och skrivbordet.

någon som orkar lyssna och ta emot kan vara något som bär i en svår situation.

LITE VÄRME OCH EN KOPP KAFFE Vi säger ibland att köket är husets hjärta. Vid köksbordet handlar det om vardaglig och praktisk omtanke. Att sitta ner en stund med en kopp kaffe, växla några ord med någon som ser mig. Någon som hjälper till att kontakta en myndighet, ringer färdtjänsten eller skickar med en portion soppa hem.

SPEAKERS CORNER! Talarstolen är ett bord på högkant. Ibland behöver vi säga ifrån när människor far illa på grund av orättvisa strukturer. Den profetiska (av ordet profet som betyder ungefär sanningssägare) diakonin vågar utmana, vara obekväm och ge röst åt orättvisor. Sociala medier är en användbar arena eller varför inte skriva en insändare i tidningen?

- HEJ DÄR! HUR HAR DU DET IDAG? Parkbänken är diakonins uppsökande funktion. Att röra sig på olika platser för människor som vill prata en stund. Det kan vara på torget, i sjukhuskorridoren, på krogen, i köpcentrat eller på fritidsgården och även på internet.

DELA LIV OCH LÄRA AV VARANDRA Det runda bordet är den pedagogiska aspekten av diakoni. Att mötas, exempelvis i en självhjälpsgrupp eller på ett språkcafé, och dela kunskaper och erfarenheter skapar förutsättningar för gemenskap, egenmakt, insikter och växande.

VI BER FÖR VARANDRA I kyrkans mitt finns altaret. Gudstjänsten är en kraftstation där det ges tillfälle att lyfta glädje och tacksamhet, oro och bekymmer i kyrkans förbön. I nattvarden får vi del av Guds kärlek och sänds sedan ut att dela den vidare i vardagen.

PLANERA, NOTERA OCH UTVÄRDERA Verksamhet behöver organiseras för bästa funktion, så en del av diakonal verksamhet sker vid skrivbordet. Det planeras, analyseras, nätverkas, dokumenteras, telefoneras och utvärderas.

FÖRTROENDE KRING SOFFBORDET Här handlar det om det lågmälda samtalet. Kyrkan erbjuder själavårdande samtal och diakoner har liksom präster tystnadsplikt. Att få tid för att dela sina tankar och känslor med

Diakoni lever vi med tillsammans! Vill du ha kontakt med någon av oss diakoner, hör av dig till församlingsexpeditionen på telefon 0370-30 04 00

KÄLLA: MODELLEN OM DIAKONINS SJU BORD ÄR UTFORMAD AV SANNA OCH HANS-ERIK LINDSTRÖM

Visste du att

Under 2016 gjorde Svenska kyrkans diakonala verksamhet 107 843 hembesök och 88 290 besök på sjukhus eller andra institutioner för att stötta människor i olika situationer.

VÄLKOMMEN TILL CAFÉ MARIA 19

Café Maria erbjuder gemenskap och omtanke TEXT & BILD: CHARLOTTE SÄLL RUNT KAFFEBORDET I CAFÉ MARIA är det högt i tak och många som träffas och trivs. Varje vardagsförmiddag är Mariakyrkan öppen för fika och gemenskap.

både glädje och bekymmer. Vi pratar om det mesta. Men det får inte bli för mycket politik”, skrattar hon. ”Då kan det bli lite tjafsigt.”

JAG MÖTER ULLA-BRITT som är den som håller i caféet. Hon började engagera sig för några år sedan i den secondhandbutik i Svenska kyrkans regi som tidigare fanns nära Mariakyrkan. Hon blev också volontär i det café som drevs i föreningen Härbärgets lokaler. När Härbärget lades ner 2015 ville Ulla-Britt gärna driva caféet vidare i någon form. Från Mariakyrkans håll fanns samtidigt planer på att starta ett öppet café. Resultatet blev att Café Maria kunde öppna i september 2015.

ULLA-BRITT ÄR DEN SOM HAR huvudansvar för caféet men vissa dagar är det fler involverade. Då passar hon på att baka kaffebröd till serveringen. ”Här serveras hembakat kaffebröd till överkomliga priser. Café Maria fyller en viktig funktion för många som bor häromkring som inte kan ta sig till caféerna i stan. Om någon som brukar komma inte dyker upp på några dagar brukar vi höra av oss. Det kan vara en trygghet för den som bor ensam.”

JAG SLÅR MIG NER VID ETT BORD och småpratar med några av stamgästerna. Ulla-Britt talar varmt om verksamheten som en viktig mötesplats på området. ”En del kommer varje dag. Det blir en fin gemenskap där vi månar om varandra och kan dela

CAFÉ MARIA HÅLLER ÖPPET alla vardagar kl 9-12. När höstterminen drar igång blir det frukostbuffé på tisdagarna. På onsdagarna är det eftermiddagsöppet kl 14-16 och då serveras våfflor. Någon gång per månad är det också underhållning. Välkommen till Café Maria!

20 ALTARET

Altaret I varje kyrka finns minst ett altare. Det står där mitt i blickfånget. Allting i rummet blickar mot altaret. Vad är ett altare egentligen? TEXT: PÄR-MAGNUS MÖLLER

ALTARE FINNS I NÅGON FORM i alla religioner. Ofta är det platsen för offer – djuroffer, matoffer, dryckesoffer. Det är en plats där man liksom möter Gud, man bär fram offer i tacksägelse eller i ånger. Altaret är därför en helig plats.

oss – han älskar oss redan – och offret har han utfört – och vi får bara lov att ta emot. Till altaret får vi komma med allt vad som finns i våra liv och vi får veta att vi därifrån alltid möts av kärlek. Allt är redan klart – vi får bara öva oss i ta emot.

VI KAN LÄSA I GAMLA TESTAMENTET att patriarkerna ofta reste ett stenaltare där de upplevt Guds närhet på ett särskilt sätt. Sedan stod altarna kvar där i öknen som tecken på att Gud finns

SYMBOLIKEN KRING ALTARET är till och med djupare än så; ofta tänker man att altaret symboliserar arken i templet, den kista vari man förvarade budorden och mannat från ökenvandringen och

Till altaret får vi komma med allt vad som finns i våra liv och vi får veta att vi därifrån alltid möts av kärlek. Allt är redan klart - vi får bara öva oss i att ta emot. och verkar. I Jerusalems tempel reste man också ett väldigt altare inne i tempelområdet där man dagligen bar fram massvis med djuroffer. Man brände offren på altaret och när man såg röken stiga mot himmeln tänkte man att Gud tagit emot ens offer och förlåtit synder eller tagit emot tacksägelse. NÄR JESUS INSTIFTADE NATTVARDEN sa han att varje gång ni äter av det här brödet och dricker ur den här bägaren så vet att det är min kropp ni äter och mitt blod ni dricker – och ni blir delaktiga i det offer som jag måste genomlida på korset. Förstå, säger Jesus, att jag är nära er var gång ni äter denna måltid. FÖR OSS KRISTNA HAR DÄRFÖR nattvardens måltid burit på en stor hemlighet – vi tar emot Guds kärleksoffer var gång vi firar den. I GUDSTJÄNSTEN GESTALTAR MAN DEN osynliga verkligheten genom liturgin, dvs det som prästen och församlingen tillsammans gestaltar när de firar gudstjänst. I det sammanhanget är altaret alltings centrum. På altaret dukar vi upp det offer Jesus en gång för alla utförde så att vi alla kan se det igen. Symboliken är tydlig; vi behöver inte offra några djur för att Gud skall älska

lite annat sådant. Den kistan förvarades inne i templet och man tänkte att den var som Guds fotapall – och därmed centrum i hela världen. När vi ser altaret kan vi därför tänka att vi är inför allsmäktig Gud i hans heliga tempel. MAN TÄNKER OCKSÅ ATT ALTARET är Jesu krubba. Varje gång vi firar nattvarden ”Föds” Jesus inför oss – han tar gestalt i brödet och vinet liksom han tog mänsklig gestalt när han föddes en gång i Betlehem. TVÅ SISTA BILDER; man brukar likna altaret vid Jesu tomma grav. Ofta liknar man de tre dukar som brukar täcka altaret för Jesu linnebindlar. När vi ser altaret är vi inför den Gud som besegrat död och mörker och nu är levande mitt ibland oss – och den uppståndne Jesus leder oss till den stora himmelska festsalen där bordet är dukat för alla som vill tillhöra honom – vid det bordet får vi redan här och nu komma och ta emot de himmelska gåvorna vid nattvarden – vi får ta emot brödet från himmelen. ”Jag är livets bröd” säger Jesus,” den som kommer till mig skall aldrig hungra och den som tror på mig skall aldrig törsta” – kom du också! Välkommen!

22 VID FÖRSAMLINGSRÅDETS BORD

Vid församlingsrådets bord Kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd. Många människor hjälps åt att fatta beslut och driva församlingens arbete, ekonomi och riktning framåt.

Församlingsrådet har fått ditt förtroende och du har möjlighet att påverka. Lika viktigt som det är att de förtroendevalda lyssnar och tar tillvara på det de hör är det också viktigt att du som medlem i våra församlingar delar med dig.

I VARJE FÖRSAMLING som ingår i ett pastorat finns ett församlingsråd som fungerar som en styrelse. Värnamo pastorat består av Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. I församlingsråden behandlas verksamhetsfrågor, gudstjänstschema, gudstjänstformer, kyrkvärdar utses, gåvomedel och fonder handhas och framtidsutmaningar bollas.

Under Värnamodagarna är du välkommen förbi vårt tält för att svara på en enkät om vad du tycker om eller vill se mer av i Svenska kyrkan i Värnamo. Kanske vill du att vi ska ha fler

FÖRSAMLINGSRÅDEN I VÄRNAMO och Nydala-Fryele tar hand om de mjuka, men viktiga frågorna. Man kan kort och gott förklara det som att kyrkoherden tillsammans med församlingsråden har ansvar för att församlingarnas grundläggande uppgift blir utförd och också ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. DEN SOM ÄR VALD av kyrkofullmäktige att sitta i församlingsrådet har fått ett förtroende av många människor.

Församlingsrådet har fått ditt förtroende och du har möjlighet att påverka. musikgudstjänster, ordna kyrkogårdsvandringar eller starta upp språkcafé? DU KAN OCKSÅ höra av dig direkt till ditt församlingsråd. På vår hemsida www.svenskakyrkan.se/varnamo kan du se vilka som är förtroendevalda i din församling. Alla förslag är välkomna, vi vill gärna att du delar med dig!

VEM VILAR HÄR? 23

VEM VILAR HÄR? I den här graven vilar kantorn Karl Gustaf Widén. Honom visste vi ingenting om tills vi blev kontaktade av en ättling. Hon skrev följande berättelse.

Han var min mammas farfar, men det intressanta för er är att han var pappa till de båda syskonen Ivar Widéen (1871-1951) och Linnéa Andrén (1877-1962), som tillsammans skapade den av smålänningar älskade Smålandssången Röd lyser stugan. Karl Gustaf var mycket musikalisk och kom till Bellö strax utanför Eksjö och gick i lära hos organisten där, Johannes Rydell. Han gifte sig med Rydells dotter Anna Lovisa och de fick tre barn. Ivar, Frithiof och Linnéa. Familjen kom att bo i Järsnäs i Jönköpings län. Där var Karl Gustaf skollärare och kantor. Men han var också skollärare och kantor i två andra närliggande socknar, och tog sig med cykel runt mellan de olika ställena. Men Anna Lovisa blev svårt sjuk och avled 1885 endast 38 år gammal. Karl Gustaf gifte om sig med Ida, som ju också hon vilar i graven i Värnamo. Barnen kom därefter att vistas mycket i morföräldrarnas hem i klockarbostaden i Bellö, där äldsta sonen Ivar lärde sig att spela orgel och i mycket unga år kom in på Musikkonservatoriet i Stockholm, och avlade organistexamen 1889. Efter åtta år som organist i Laholm gick flytten till Skara för Ivar där han var verksam som domkyrkoorganist 1900 – 1951 då han avled. Dottern Linnéa hade diktandet och ordet som sin talang. Hon skrev dikter som publicerades på olika håll, anlitades som uppläsare vid olika föreningssammankomster och reste runt som sagoberätterska då hon tolkade framför allt HC Andersens sagor för publik. Båda syskonen hade bildat familj och hade tre barn var. Inför sommarolympiaden i Stockholm 1912 skulle man låta varje svenskt landskap representeras av en landskapssång. Ivar ombads att komponera en smålandssång. Han fick dock svårt att få hjälp med lämplig text av någon textförfattare, och vände sig då till sin

syster Linnéa med vädjan om en insats. Texten rann över henne då hon stod och kokade gröt en morgon och hon skrev ner den på en papperspåse. Hon skickade den till sin bror samma dag, och tre dagar senare fick hon hans tack och den färdiga melodin i retur. Sången var färdig redan 1911. Texten handlar om det lilla röda klockarbostället under hängbjörken i Bellö och all den kärlek och trygghet som fanns hos morföräldrarna. (Hon var bara åtta år då hennes mor dog). Så här skrev Ivar till sin syster då han fått texten av henne: ¨Tack kära syster! Det var den texten jag väntat på. Jag ville ha något känt, något varmt och upplevat¨. Ja, nu vet ni lite om vad det är för en gravsten ni har i Värnamo, LENA HUGGERT-HELLGREN

Foto: Familjens arkiv

Nu äntligen ska jag sätta mig och berätta lite om vem Karl Gustaf Widéen var.

24 VID BORDET MED BEGRAVNINGSOMBUDET GUNNAR OLSÉN

Vid bordet med

begravningsombudet Gunnar Olsén

Gunnar Olsén har alltid en liten räv bakom örat. Han bidrar ofta med en underfundig kommentar eller rolig historia. Sådan är min bild av honom. Men när vi satte oss ner vid bordet på kyrkogårdsförvaltningen för att prata om Gunnars roll som begravningsombud tog han sig an mina frågor med stort allvar och en tydlig stolthet över uppdraget.

År 2000 skiljdes kyrkan från staten och Svenska kyrkan fick förtroendet att vara huvudman för begravningsverksamheten. Länsstyrelserna tog då kontakt med kommunerna runt om i Sverige för att dessa skulle utse begravningsombud. - Redan i mars samma år blev det klart att jag skulle vara begravningsombud i området, berättar Gunnar. Det utsågs 5 stycken ombud i Jönköpings län då. Det var en tjänsteman på medborgarförvaltningen i Värnamo som frågade Gunnar om han ville bli begravningsombud och eftersom han var ganska väl insatt i vad det skulle innebära

Som ombud får jag vara med och se till så att allt funkar. Det är en viktig funktion. svarade han ja. Gunnar har ett genuint intresse för uppdraget. - Jag brukar besöka kyrkogårdar så fort jag får en chans och har läst en hel del om olika begravningsseder. Som begravningsombud får jag vara med och se till så att allt funkar. Det är en viktig funktion. Till exempel är jag besiktningsman vid anläggning eller ändring av gravplatser. Medan Gunnar berättar kommer jag att tänka på min dåliga hållning vid bordet och konstaterar att han däremot sitter avspänt och prydligt. Med tanke på alla år som Gunnar suttit vid skrivbord, konferensbord, åklagarbord och runda bord har han

förstås tränat på att sitta anatomiskt korrekt. Jag rätar upp mig lite och frågar vilka han som begravningsombud samarbetar med. - Det är de olika samfunden, begravningsbyråerna och de muslimska församlingarna bland andra. Jag är ombud i pastoraten i Värnamo, Bredaryd och Voxtorp samt Forshedabygdens och Rydaholms församling. Det är fascinerande och över lag tycker jag att samarbetet fungerar bra med alla. En mycket viktig samarbetspartner är de anlitade revisorerna. Gunnar betonar att det viktigaste i uppdraget är att bevaka att de som inte tillhör Svenska kyrkan får sina rättigheter tillgodosedda inom begravningsverksamheten. Han tycker att det är bra att det sedan något år tillbaka är en gemensam begravningsavgift i hela landet. Ett begravningsombud väljs på 4 år i taget och nu i år går en sådan period ut. Jag frågar Gunnar om han tänker svara ja om han får frågan om att fortsätta. - Ja, jag vill gärna fortsätta. Jag tycker det känns fint att kunna stå till tjänst! Vi tackar varandra för en trevlig pratstund och går ut på kyrkogården för att ta några bilder. Där ute möter vi kyrkogårdschef Tobias Munkholm och Gunnar passar på att fråga om när taket beräknas sättas upp vid ceremoniplatsen på nya muslimska delen. Vi är tacksamma för att vi har ett så engagerat och påläst begravningsombud! TEXT OCH BILD: JENNY ARVIDSSON

Begravningsavgift Alla folkbokförda i Sverige som avlider måste gravsättas enligt lag och kostnaden för detta betalas genom begravningsavgiften. Alla som är folkbokförda i Sverige och som betalar kommunal inkomstskatt är med och betalar den avgiften. Avgiften ska täcka de nödvändigaste kostnaderna i samband med gravsättning av en avliden. Bland annat ingår rätt till en gravplats i 25 år, gravsättning inklusive gravöppning och återfyllning, kremering, lokal för förvaring av stoftet och lokal för begravningsceremoni. Dessutom går avgiften till skötsel av de allmänna ytorna på begravningsplatsen och begravningsombudens verksamhet. Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan betalar dessutom en kyrkoavgift. I den avgiften ingår begravningsceremoni inklusive

musiker, begravningsförrättare samt ett bärarlag. Det ingår alltså inte i begravningsavgiften.

BEGRAVNINGSOMBUD – ENLIGT BEGRAVNINGSLAGEN 10 kap. 2§ i begravningslagen säger att när en församling är huvudman för begravningsverksamheten ska länsstyrelsen förordna ett eller flera begravningsombud att granska hur församlingen tar till vara de personers intresse som inte tillhör Svenska kyrkan.

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR När vädret har varit gynnsamt, plantorna haft god kvalitet och kyrkogårdspersonalen fått förutsättningar att göra ett gott jobb; då är det som vackrast på våra kyrkogårdar. Då är gräsmattorna gröna, träden friska och starka, häckarna välklippta, grusgångarna fria från ogräs och överallt lyser blommorna i en mängd färger. Tänk också om rådjuren och hararna stannade utanför muren, fåglarna lät bli gravljusen, sorkarna valde att gräva någon annanstans och vinden inte blåste ner kvistar från träden. Det är många faktorer som spelar in för att kyrkogården ska bli en vacker och fridfull plats. SKÖTSELN AV KYRKOGÅRDEN börjar vid bordet. Personalen funderar tillsammans över vilka växter som passar bra på de olika områdena och vilka växter som inte fungerade så bra föregående år. Sedan görs en uträkning för hur många plantor som behöver beställas av varje sort. Vårblommorna (penséer) beställs redan i början av augusti, men exakt datum för leverans bestäms först när det går att gissa vilken vecka det kan vara möjligt att börja med planteringen. Vädret har en tendens att inte följa vårt kalendersystem så bra och plantorna behöver planteras så snart som möjligt efter leveransen, så det är en svår gissningslek.

jord. Det är ett tungt arbeta att gräva upp jorden när trädeller häckrötter letat sig in i planteringsytan. Utmaningen med sommarblommorna är att de ska vara hela sommarsäsongen, gärna ända in i slutet på september. Hur väderförhållandena är vid planteringsperioden är av stor betydelse. Det kan komma några frostnätter även i juni. Regnet kan ösa ner i flera veckor eller så kan temperaturen vara mycket högre än vad som räknas som normalt. Lagom till att sommarblommorna är planterade är det dags att beställa de lökar som ska sättas under hösten. När den här tidningen kommer ut har vi ett facit. Då vet vi hur det gick för sommarblommorna.

UNDER GYNNSAMMA FÖRHÅLLANDEN blir vårblommorna lagom höga, lagom täta och blommar ända fram till

INFÖR ALLA HELGON ska vi ha lagt ut vinterdekorationer på de gravar som har ett skötselavtal där det ingår. Innan dess måste alla sommarblommor grävas upp och planteringsytorna snyggas till. Det är i samband med det som vi sätter lök på utvalda gravar. Vi försöker följa ett system för vilka gravar som får lökväxter under olika år. Ibland kan glappet mellan sommarblommorna och vinterdekorationerna bli långt, särskilt om frostnätterna kommer tidigt och sommarblommorna måste tas bort långt innan det egentligen var planerat. Under ideala väderförhållanden är sommarblommorna fortfarande fina när vi måste ta bort dem för att hinna lägga på vinterdekorationerna i tid.

Hur väderförhållandena är vid planteringsperioden har stor betydelse. sommarplanteringen. I år var lökarna långsamma i starten på grund av tjälen, men när de väl började växa stack de iväg på höjden och blommade över allt för fort. Det såg sorgligt ut med alla vissna lökväxter. En del år blir de perfekta, rätt höjd och lång blomning och ofta lite tidigare än de planterade vårblommorna. SOMMARPLANTORNA BESTÄLLS INNAN jul och med dem är det lite lättare att planera leveransdatum. Innan sommarblommorna planteras byter vi jorden i planteringsytorna mot ny näringsrik

UNDER HÖSTEN OCH vintern förbereds nästa säsong igen vid bordet. Förberedelser som vi förstås hoppas ska bli rätt i förhållande till hur vädret blir. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27

Arbetet med att välja blommor och planera säsongerna börjar vid bordet. Förhoppningen är att kyrkogårdarna ska bli vackra och lättskötta, men facit kommer långt senare. Vädret spelar en stor roll i hur det blir.

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET mån-tis, tor 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 fre 08.00-12.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00, 30 04 70 till kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

1. Vad heter konstverket? 2. Vem var konstnären? 3. Var finns konstverket? 4. Vad kallades i medeltida mytologi, bägaren som användes vid den sista måltiden?



SLAPP

MER TÄNJBAR

RINNER GENOM NOVOSIBIRSK

MASURKNÖL

ELDFAST SKÅL

HAFT PÅ KÄNN

GEMENA

PERSONLIGT POSSESSIVT PRONOMEN

DELSTAT I USA

DÄR ÄR BAMIR TOPI PRESIDENT

GICK IHOP MED BROWN BOVERI

SNO ELLER VERKA

LJUS

SKÄR

UNIVERSITET I USA

KOMPLETT

BRODERAT

SKURKAR BRUKAR BLIGA



SÄDESSLAG

NÄRA NOG FÖR ATT TA SIG DIT TILL FOTS

DISPUTERA

KUNDKRETS

STÅNG ELLER SYNCELL

SÄTT OCH INTE LÅNGT KLARSYNT FRÅN VARA HAR SINA AGENTER

TÅG

MANLIGT KRAFTFULL

KORT SLAG

FÅGEL

SKÄR

ROTEN UR ÅTTIOETT BLÅÖGD

TÄNKER

OFREDADE

MEDDELANDE

BÄRBAR BÄDD

DE GÖR RENT

INTE ALLVARLIGT MENAT

OS-GREN KATEGORISK

GRUNDLIG

BILMÄRKE

SKAL

ÄVEN

ÄTER JÄRV

HEL

LÖVTRÄD

FIK

HÖGSTA NIVÅ

KAFFEPAUS

STENPELAREN

SNUSKIGT

BLIR KANSKE MUNK

STRYKER PÅ

PASSA IHOP

TRAMS OCH KRYP

FORDON

ANKEL

ALLTJÄMT SÄLLSYNT ELLER GULLIG

SKÄR

BÖRDORNA KÄND BISKOP

FÅGLAR

HAR TIO BEN

SÄLJA UT

TRÄD

GÅ MED OSÄKRA STEG

MEST INSIKTSFULL

GAMLA

FÅGEL ELLER KASK

NICKEL

STORT INTRESSE

GRÖNSAK

TASSLA & BORSTE

SJÄLSFRID

ÄR JOE BIDEN I USA

GRANSKANDE ELLER FARLIGA

SMÄRTA

ENSAM I SITT SLAG

Korsordskonstruktion: www.LarsGöransKorsord.se Skicka in ditt svar och din adress senast 10 september till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Stäm upp musik, slå på tamburin

Tre vinnare har vi dragit: Daniel, Gunilla och Majken Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.