Paxat nr 5 2018 by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 5 2018:

ÄGD

LARS-GÖRAN THUR:

Jag har träffat fantastiskt fina ungdomar! ALLHELGONA : VEM ÄGER MITT HJÄRTA? : EXISTENTIELL HÄLSA : LJUSET SOM LYSER

2 INTRO

Ägd FRIHET ÄR ETT ÄLSKAT ORD. Vi lär oss genom reklamen att frihet går att köpa. Du kan köpa en ny bil, då får du inte bara en ny bil och nya omkostnader utan också frihet. Du kan ta sms-lån, då blir du fri från bankernas kontroll. Om du köper nässpray och sprutar i den förkylda näsan upplever du en fantastisk frihet. SAMTIDIGT UPPLEVER VI att ju mer vi konsumerar desto mindre frihet får vi. Det är inte bara nya utgifter som tynger oss utan också den tid det tar att ta hand om alla nya prylar – och all ångest som det innebär då de dyra prylarna inte hinner brukas på det sätt vi vill. Jag tror att det är lika bra att acceptera att ingen av oss är fri – alla är vi bundna av något – alla är vi ägda av någon eller något. Eller om man uttrycker det med andra ord; vi är alla slavar under någon. DEN STORA FRÅGAN I LIVET är därför inte hur du kan bli fri utan vem du låter äga dig. Vem tillåter du styra över din tid, vem styr över dina politiska åsikter, vem styr över dina intressen, pengar, relationer… listan kan göras lång. Jag tror att den som vill söka lycka här i livet inte främst skall

söka friheten – för den är alltid en chimär – utan istället förstå och välja vem som får lov att styra över ens liv. JAG TROR ATT DET är i det sammanhanget Jesus säger: Jag är Vägen, sanningen och livet – den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Så vem äger dig – vem är din herre? Om du inte kan svara på det så är risken stor att den som styr ditt liv inte styr det åt ett gott håll. DET FINNS MÅNGA SOM vill äga dig, många som ger dig fantastiska löften till ringa kostnad. Ansvaret för vem som äger dig är helt och hållet ditt… har du valt?

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE Pär-Magnus Möller LAYOUT Jonna Svensson OMSLAGSFOTO Jonna Svensson FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i början av december 2018.

INNEHÅLL 3

Axplock

Driven av ett engagemang

Den existentiella hälsan

11.

Att äga sin identitet

12.

Ungdomar om äga och ägd

13.

Vem äger kaffet?

18.

Vem äger mitt hjärta?

21.

Besökstjänsten på väg

22.

Ljuset lyser i mörkret

23.

Första hjälpen vid sorg

24.

Allhelgona

26.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

28.

Korsord

6 DRIVEN AV ETT ENGAGEMANG: Lars-

Göran hjälper och får tillbaka

Första hjälpen vid sorg

Sorg kan inte botas, men genom Tipsen på den här affischen är b av att möta och stötta människ vi som medmänniskor kan göra även en liten insats kan få stor prata med är du välkommen till fler konkreta tips på svenskak

VEM ÄGER MITT HJÄRTA?

Innehåll

Konkreta tips som att finnas där för n

23 FÖRSTA HJÄLPEN VID SORG: Konkreta tips som gör det lite lättare att ﬁnnas där för någon som sörjer

DEN EXISTENTIELLA HÄLSAN:

Biskop Fredrik Modéus om en annan dimension av hälsa

Ta ansvar för kontakten

Bryt tystnaden

Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig. Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, den sörjande orkar inte alltid svara, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.

Många känner att det är svårt att sig till en medmänniska som sörjer jag säga? Tänk om det bara blir ty personen börjar gråta? Men det v inte vad vi säger utan att vi bryte Och ibland är ett sms en bättre lö telefonsamtal eftersom det kan v både skicka och svara på.

24 ALLHELGONA

4 AXPLOCK

Ägd NU ÄR DEN HÄR, det känns i luften och på doften. Det doftar på ett alldeles särskilt sätt när den är på väg. Jag får nästan lyckorus när jag känner den doften och jag vet att den snart är här. När jag skriver detta närmar sig temperaturen ute nollan och jag funderar över vad det är att vara ägd och vad jag själv ”ägs” av. Jag tänker att årstiderna och vädret kanske är en sådan sak. Av alla årstider föredrar jag nämligen hösten. Just nu är det såklart ovant med kylan men i några veckor har jag känt en upprymdhet och samtidigt ett särskilt lugn när luften lättat och färgerna förändrats. Det är som en nystart, som att hösten är mitt egentliga nyår. Såklart uppskattar jag också våren, när dagen plötsligt fylls på av timmar, naturen får liv igen och allt blir en kontrast till det som varit. Men med våren kommer också snart sommaren. Och med sommaren kommer en mängd förväntningar, och för mig och många andra en hel del krav. Instagram exploderar av bilder från stränder och resor, det är frågor inför semestern och frågor efter, det är uteserveringar som fylls på bredden och det är badkroppar som ska trimmas. Men allt det där tillför mest en stress för någon som gillar att vara hemma, som får energi av att gå inne och skrota och som inte bryr sig om att vara där allt händer. Och timmarna är ju inte alls fler, dagen är egentligen precis lika lång som tidigare. Vi ska hinna med det vanliga men också så mycket mer för "det är ju fortfarande ljust ute". När det är sommar tänker jag såklart inte på det men kanske är det så att jag ägs av årstiden och förväntningarna och kraven som varmare och ljusare tider medför. Nu är hösten här och stressen över allt jag ska förväntas göra under dagens ljusa timmar börjar försvinna, nu känner jag mig lättad och nu kan jag andas igen. /Jonna, vikarierande kommunikatör

KOM MED! Kom med i redaktionsgruppen! Vi söker särskilt dig 25-50 år. Allt du behöver bidra med är dig själv. Vi ses en stund och bollar idéer inför varje nummer. Du deltar när det passar dig. E-post: jonna.svensson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 18

Ta en paus

RETREAT 16-18 NOVEMBER Välkommen med på en retreat den 16-18 november. Retreaten äger rum på Hjelmserydsstiftelsen i gamla Hjelmseryds prästgård. Bön i kyrkan varvas med meditationer, god mat, möjligheter till samtal. Det är en retreat som fungerar både för nybörjare och för de som varit med tidigare. Leder retreaten gör Pär-Magnus Möller. Mer information om kostnad och anmälan får du på vår hemsida. Välkommen!

Till dig som mist en vän Att förlora någon närstående är en omvälvande händelse, som förändrar livet för alltid. Det finns inte några enkla tröstens ord eller något annat lätt sätt att lindra sorgen. Vår erfarenhet säger oss, att det enda sättet att komma igenom sorg är att gå rakt igenom den. Då kan det vara bra att ha någon att prata med. Någon som lyssnar, någon som tar dig och dina känslor på allvar, någon som själv har varit där. DEN 18 OKTOBER BÖRJAR HÖSTENS ”SAMTAL OM SORG” Du deltar i en mindre grupp med 5–8 personer, som möts vid sex tillfällen (varannan vecka). En inbjudan skickas till dig som under våren/sommaren har förlorat en anhörig, men du som tidigare förlorat en anhörig är varmt välkommen att vara med. Om du är intresserad eller undrar över något är du välkommen att ringa samtalsledare Sara Gyllensten på tel 0370–30 04 16.

SÖNDAGSSKOLA Söndagsskolan kan vara sång, bön, skapande, lek, berättelser ur Bibeln och hjälpa till i gudstjänsten. Här kan barnet fråga om det som verkar konstigt eller svårt att förstå. Under lekfulla former lär vi oss mer om kristen tro och hur vi ska vara mot varandra. Och har kul ihop! SÖNDAGAR I SAMBAND MED GUDSTJÄNST S:t Johannes kyrka kl 9.30 Mariakyrkan kl 16.00

AXPLOCK 5

KONSERTER I VÄRNAMO KYRKA Välkommen att njuta av härliga toner i Värnamo kyrka! Under hösten bjuder vi in till följande program: FREDAGEN DEN 9 NOVEMBER KL. 23.00 Nocturne - konsert med brassorkestern Swedish Central Band SÖNDAGEN DEN 25 NOVEMBER KL. 18.00 Konsert med Värnamo Kammarorkester. De framför bland annat en klarinettkonsert med solist Kristian Möller.

SÖNDAGEN DEN 9 DECEMBER KL. 18.00 Adventskonsert med Jönköpings Kammarkör. Dirigent Owe Gotting. LUNCHMUSIK I VÄRNAMO KYRKA Följande onsdagar blir det lunchmusik i Värnamo kyrka 24 och 31 oktober samt 7 och 14 november med bland annat Julia Karlsson som organist.

Församlingskväll OM FRAMTIDEN

Välkommen till en kväll i Värnamo församlingshem där vi talar om framtiden för Värnamo församling - en kväll med idéer, framtidsspaning och visioner. Ta chansen att dela med dig av dina tankar kring framtiden för Svenska kyrkan i Värnamo! Vi bjuder på enklare ﬁka. Alla är välkomna - ingen anmälan! VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM, 22 NOVEMBER KL 19

Spagettigudstjänst VI börjar med en enkel familjevänlig samling i kyrkan, därefter följer smaskig spagetti och köttfärssås. Under gudstjänsten har vi bibelutdelning för alla barn som har fyllt eller fyller sex år i år. Välkommen att dela gemenskap och vardagspussel, samtidigt som middagen redan är ﬁxad! 15 OKT KL 17.00 MED BIBELUTDELNING I S:T JOHANNES KYRKA 14 NOV KL 17.30 MED BIBELUTDELNING, I MARIAKYRKAN

Vill du hjälpa till? Vi söker volontärer till den ekumeniska julaftonsgemenskapen som i år är i Allianskyrkan. Mer information om kvällen kommer i nästa Paxat. Är du intresserad av eller har frågor om att vara med och hjälpa till? Ring församlingsexpeditionen på tel 0370-30 04 00

Anmäl er gärna för matens skull till församlingspedagog Madelen Johansson 070-303 74 03 (sms går också bra). Middagen är klar. Kom och ät!

Vi sjunger in julen

Välkommen att sjunga in julen på finska i Mariakyrkan. Medverkar gör Anna-Liisa Kantola. MARIAKYRKAN, LÖRDAG 8/12 KL 14

Tack!

Tack till alla som besökte och hjälpte till i vårt tält under Värnamodagarna. De tre som fick flest röster i fototävlingen presenteras på sida 25 i tidningen och resultatet av enkäterna delar vi med oss av under församlingskvällen den 22/11.

6 DRIVEN AV ETT ENGAGEMANG

Driven av ett engagemang ”Det är svårt att inte ryckas med - att få göra något gott! Så säger Lars-Göran Thur om sitt engagemang för ensamkommande ungdomar. JAG TRÄFFAR LARS-GÖRAN en eftermiddag strax innan han ska hålla möte med en grupp unga ensamkommande flyktingpojkar. Det är en ödmjuk person jag träffar och han är inte alldeles bekväm med att prata om sig själv. Men vi är överens om vikten av att berätta om situationen runt de ensamkommande flyktingungdomarna och då ställer han gärna upp på en intervju. Lars-Göran har arbetat inom Posten i Värnamo i 47 år och på fritiden har han varit involverad inom idrottsverksamhet, både fotboll och ishockey. På så vis är han ett känt ansikte för många i Värnamo. HANS ENGAGEMANG FÖR ENSAMKOMMANDE startade i samband med att han gick Överförmyndarnämndens utbildning för att bli god man 2014, då han nyligen hade slutat jobba. Sen kom 2015 och den stora flyktingströmmen. Lars-Göran upplevde att det fanns så mycket misstänksamhet mot ensamkommande. ”Jag hörde så många rykten om de ensamkommande, att det handlade om vuxna män som var terrorister, kriminella… Jag ville lära mig mer och bilda mig en egen uppfattning. Jag bestämde mig för att prata med dem istället för att prata om dem. Och jag har träffat

fantastiskt fina ungdomar!” Rykten om att ungdomarna skulle få en massa pengar när de kommer till Sverige har han också kunnat dementera då han som god man har fått ha hand om deras ekonomi. ATT VARA GOD MAN HAR INTE ALLTID varit så enkelt. Särskilt i början blev det en del kulturkrockar och svårigheter i kommunikationen. Många av ungdomarna kommer från Afghanistan och har erfarenhet av maktsystemet i bygemenskapen, där en ”äldstefarbror” har mycket makt och kan styra och ställa. Till exempel har en del ungdomar blivit besvikna för att Lars-Göran inte kunnat ordna ett uppehållstillstånd. Han har tydligt fått förklara att han som god man finns där för att hjälpa dem i deras kontakter med det svenska samhället, men att han samtidigt inte utgör en myndighetsperson. ”Det tar tid att bygga upp ett förtroende. De har sett så mycket elände i sina hemländer, så det är inte konstigt att de är lite reserverade.” RUNT TIO UNGDOMAR HAR LARS-GÖRAN varit god man för. Just nu är det två pojkar som ingår i uppdraget, som mest har det

varit fem samtidigt. ”Men jag tycker inte det har varit riktigt bra att ha så många samtidigt. Många av dem behöver tid att prata med en vuxen, och då krävs det mycket för att räcka till. De har så mycket att berätta när förtroendet har uppstått.” Han försöker träffa ungdomarna en gång i veckan. Under samtalet återkommer han flera gånger till att det är skolan som är det viktigaste, att motivera de unga till att satsa på utbildning och på att lära sig svenska bra för att kunna få jobb. Han har behållit kontakten med de unga även när uppdraget som god man har upphört. ”Då fungerar jag mera som en vuxen kompis.” SÅ STÄLLER JAG DEN SVÅRA FRÅGAN om hur de ensamkommande egentligen mår. Jag tänker att det måste vara oerhört frustrerande för en ung människa att framtiden ligger i någon annans händer. En del av de ungdomar Lars-Göran har kontakt med omfattas av gymnasielagen*, men inte alla, och svårigheten som det verkar vara för Migrationsverket att efterleva den lagen skapar oro och frågor. Många har väntat obarmhärtigt

Engagemanget för de ensamkommande ungdomarna ger mycket tillbaka. länge på besked. ”De reagerar på olika sätt och oftast går det upp och ner i hur de mår. Jag försöker förmå dem att göra det bästa av dagen, träffa andra ungdomar, göra roliga saker och tänka på något annat. Men också föreställa sig alternativet att bli skickade till hemlandet, att fundera ut en plan för att hantera en sådan situation.” HAN FÅR NÅGOT SORGSET I BLICKEN när han berättar om Mahdi, en afghansk flyktingpojke som blev uppmärksammad i Värnamo då han fick Rutan-priset. Filmaren Peter Schwartz gjorde en kortfilm om konstverket Rutan där Mahdi var huvudperson.

Priset som Mahdi vann, en tavla, såldes till en företagare så att han fick pengar istället, något som han behövde bättre. Mahdi fick inte stanna i Sverige, han hamnade på förvaret i Kållered och utvisades i december 2017. ”Jag har kontakt med honom i Kabul via Messenger. Han lever i ett helvete. Han jobbar på ett hotell utan lön, han får bara mat och husrum.” Det blir tydligt hur tufft det är att lära känna ungdomar som får avslag på avslag efter flera överklaganden. LARS-GÖRAN HAR KÄMPAT PÅ I FLERA ÅR NU. ”Engagemanget för de ensamkommande ungdomarna ger mycket tillbaka”, menar han, ”och det är svårt att inte ryckas med”. Dock upplever han nu att han behöver trappa ner sitt engagemang för att räcka till för familjen och barnbarnen också. Han är glad över att han genom åren fått möta många människor och föra diskussioner med bland annat politiker för att få dem att bättre förstå de ensamkommandes situation. ”Det här engagemanget är inte bara för ungdomarna, det värmer också en själv”, betonar han. NÄR JAG SEDAN FÅR MÖJLIGHET ATT DELTA i mötet med gruppen av ensamkommande blir jag också varm. Runt bordet sitter flera personer med ett ideellt engagemang för att stötta unga människor som lämnat allt och flytt från krig, från hem och familj. Jag uppfylls av tacksamhet och glädje över människor som ger av sig själva och sin tid för ett bättre och mer humant samhälle. Eldsjälar som Lars-Göran.

TEXT: CHARLOTTE SÄLL FOTO: JONNA SVENSSON GYMNASIELAGEN ÄR EN NY MÖJLIGHET till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om vissa kriterier är uppfyllda. Läs mer på www.regeringen.se.

8 DEN EXISTENTIELLA HÄLSAN

DEN EXISTENTIELLA HÄLSAN TEXT: BISKOP FREDRIK MODÉUS FOTO: LINA ALRIKSSON

"I kyrkan finns sammanhang som i sina bästa stunder erbjuder människor hjälp att tolka livet. Som kyrka vill vi bidra till människors existentiella hälsa. För att det ska fungera behöver både Svenska kyrkan och andra samfund ärligt rannsaka sig själva." Det skriver Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift. Läs hans tankar kring existentiell hälsa och vad kyrkan kan göra för att bidra till en god existentiell folkhälsa. NÅGRA HUNDRA ÅR EFTER den moderna läkekonstens fader Hippokrates, utvecklade Claudius Galenos teorin att sjukdom beror på obalans i kroppsvätskorna. Hans teori levde kvar till den moderna läkekonstens genombrott på 1800-talet. I modern tid har olika dimensioner av begreppet hälsa vuxit fram vid sidan av den fysiska. Att tala om psykisk och social hälsa är sedan länge etablerat. De senaste 20 åren har hälsoforskningen fått upp ögonen för ännu en aspekt; den existentiella hälsan. GUDRUN, PER OCH DAGMAR är namn på några av de stormar som har härjat vårt land. Miljontals kubikmeter skog har fällts. Oavsett storm har samma sak noterats när vinden mojnat: granarna har fallit men tallarna står kvar. Orsaken är enkel. Granen har ett ytligt rotsystem medan tallens rötter söker sig djupare och därför tål stormar bättre. Jag tror att det finns en parallell till oss människor. Människor med djupa rötter, de som upplever en känsla av hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap, står stadigare när livet stormar. DESSA BEGREPP ÄR INTE MINA utan Världshälsoorganisationens (WHO) åtta dimensioner av existentiell hälsa. Existentiell hälsa utgår från erfarenheten att människor som är fysiskt, psykiskt och socialt ”friska” ändå kan uppleva att de inte mår bra. Katie Eriksson, professor i vårdvetenskap, har format ett ”hälsokors” där den objektiva diagnosens axel (frisk-sjuk) korsas av den subjektiva upplevelsens axel (mår bra-mår dåligt). Människor som av läkare betraktas som fullt friska kan ha en subjektiv upplevelse av att inte må bra. Det är något som fattas dem. De är sjuka trots att de är friska. Ibland känner vi oss sköra, utan att egentligen förstå orsaken. En existentiell tomhetsupplevelse kan bita sig fast, mitt i en annars välfungerande vardag.

FORSKNING HAR VISAT HUR central den existentiella hälsan är för hur människor mår. Därför är det viktigt att vi är många som samverkar i arbetet med denna dimension av hälsobegreppet. Det måste vara en kollektiv utmaning, där samhällets olika organ bidrar utifrån kompetens och kunnande. Mycket görs redan. Det är bra att regeringens folkhälsoproposition lyfter fram kroppsliga, själsliga och andliga behov som en utgångspunkt för Sveriges folkhälsopolitik. Utifrån regeringens skrivning behöver det offentliga Sverige på allvar prioritera de andliga aspekterna av en god hälsa. Att den existentiella hälsan är av svåråtkomlig karaktär får inte leda till att den prioriteras lägre. Tvärtom bör konkreta strukturer arbetas fram, sådana som ger människor stöd i ett existentiellt friskvårdsarbete. Teol. Dr. Cecilia Melder, den främsta svenska experten på existentiell hälsa, föreslår just detta utifrån sina studier. MEN TROTS ATT FRÅGAN om existentiell hälsa är angelägen ligger den i debattskugga. Jag tror att en orsak kan vara svårigheten att möta de djupa livsfrågorna i dagens samhälle. I ett sekulariserat, individualistiskt och fragmentiserat samhällsklimat med högt tempo sätts det långsamma samtalet, som ger tillgång till livets djupdimensioner, lätt på undantag. Jag tror att alla människor behöver få möjlighet att samtala om de eviga frågorna: Varför finns jag? Vilken är min uppgift? Hur passar mitt liv in i ett större sammanhang? RELIGIONERNA HAR BIDRAG att ge i det samverkansarbete som behöver påbörjas. En god existentiell hälsa behöver inte vara liktydigt med en gudstro. WHO:s ”personlig tro” handlar inte nödvändigtvis om personlig gudstro. Det handlar om känslan av en inre övertygelse som bidrar till att forma livet och det

handlar om värden som är av betydelse för livsföringen. Religiös övertygelse är således inte det enda sättet att skapa meningsfullhet i livet. Men för många är det rätt väg, ett sätt att svara mot en grundläggande längtan. Det offentliga samtalet behöver därför i allt högre grad integrera erfarenheter av tro och religion. I detta samtal får inte fördomar som att en gudstroende är naiv, världsfrånvänd eller rentav potentiell terrorist skymma ett uppriktigt samtal. Begreppet ”religiös” behöver fyllas med ett bredare innehåll än hur det tolkas idag.

människor på djupet. Här finns också prästens samhällsunika absoluta tystnadsplikt. Det som sägs i biktens rum får inte föras vidare utan stannar mellan präst och konfident. Den tredje byggstenen är våra egna kroppar. Under 2000-talet har det kroppsbundna andliga sökandet vuxit i Sverige. Helig dans, reträtt, meditation och pilgrimsvandring är fyra exempel. Just exemplet pilgrimsvandring är intressant då det kombinerar tre starka samhällstrender; motion och hälsa, natur och upplevelser samt andlighet och tro.

SVENSKA KYRKAN ÄR EN ETABLERAD del av samhället. Trots detta är hon en dold resurs i arbetet kring existentiell hälsa. Låt mig peka på tre byggstenar som kyrkan kan bidra med i arbetet för

I KYRKAN FINNS SAMMANHANG som i sina bästa stunder erbjuder människor hjälp att tolka livet. Som kyrka vill vi bidra till människors existentiella hälsa. För att det ska fungera behöver

I kyrkan ﬁnns sammanhang som i sina bästa stunder erbjuder människor hjälp att tolka livet. Som kyrka vill vi bidra till människors existentiella hälsa. en god existentiell folkhälsa. Den första är kyrkobyggnaderna som sedan hundratals år är centrum för livets stora frågor och händelser. Under valven får människor plats för eftertanke, reflektion, samtal och återhämtning. Genom studier vet vi att många människor, oavsett tro, söker sig till kyrkorummen för en stund i ensamhet eller tillsammans med Gud. Kyrkobyggnaderna, ofta med en tillhörande kyrkogård, är också fysiska påminnelser om att livet har en existentiell dimension. Den andra byggstenen är samtalet. Svenska kyrkan har en lång tradition av existentiella samtal. Kyrkorna har språket och erfarenheten att kunna möta

både Svenska kyrkan och andra samfund ärligt rannsaka sig själva. De lokala församlingarna måste vara vitala mötesplatser där människors liv ges utrymme. De får inte bli platser där svar ges på frågor ingen ställt. Det är först när komplexiteten i att vara människa tas på allvar som livstolkningen spelar roll och den existentiella hälsan påverkas. Kanske hade Galenos rätt i sin teori om balans mellan kroppsvätskorna? Inte att vi ska uppnå balans mellan olika vätskor utan att vi för att både vara friska och må bra behöver balans i livet. Balans i vårt sätt att vara. Balans mellan fysisk, psykisk, sociala och existentiell hälsa.

ATT ÄGA SIN IDENTITET 11

ATT ÄGA SIN IDENTITET TEXT: DAVID LINDÉN

Det händer att jag funderar på om det är lättare eller svårare att vara ung idag jämfört med när jag själv var ung. Hur har idealen förändrats? Vad gör digitaliseringen med våra relationer? Är inte utseendehetsen kvar, fast nu förklädd till träning och hälsa? Är vi kanske mera tillåtande idag och vad är det vi egentligen premierar? Så många frågor och inga enkla svar.

STATISTIKEN TALAR SITT SPRÅK. Enligt Socialstyrelsen ökade psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år med över 100 procent mellan 2006 och 2016. Gruppen med unga som mår sämre växer alltså, men att dra säkra slutsatser om varför är betydligt svårare. Det kan vara så att ökningen delvis har att göra med en ökad medvetenhet om psykisk ohälsa och att fler vågar berätta. Troligtvis är det inte bara en enskild faktor som påverkar siffrorna utan ett helt kluster av förändrade livsvillkor som gör att många unga har det tufft. Just nu jobbar jag med ungdomar. I arbetet ingår givetvis synliga och uppenbara uppgifter, men där ryms också mycket som inte är uppenbart. För i mitt inre pågår det en ständig process där seendet spelar en avgörande roll. Håller man tålmodigt utkik börjar en del mönster att framträda. Jag är fullt medveten om att den skara unga människor jag försöker se inte är representativa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Urvalet är för litet och gruppen har olika slagsidor för att kunna utgöra ett representativt underlag. Ändå säger kampen i deras liv något generellt till både unga och till oss som blivit lite äldre. Många unga kämpar med sig själva. Man brottas med frågan om vem man egentligen är. Det är en brottningskamp som ofta är omedveten och dold, men som ibland tar sig synliga utryck för den som är närvarande och uppmärksam. Att försöka komma tillrätta med sin identitet blir för många människor en livslång kamp. Vad utgör då vår identitet? Givetvis har vi i en mening många identiteter, exempelvis som kvinna, svensk, fotbollsspelare

och så vidare. Identiteter som vi använder lite som kläder, vi plockar fram dem ur garderoben efter behov. Det är relativt oproblematiskt. I denna reflektion är jag mer ute efter sökandet av kärnidentiteten. Om det ens finns ett sådant begrepp. Den identitet som ligger som en bas, underst i högen av våra många identiteter. Som jag väljer att använda begreppet här, skulle jag ödmjukt påstå att identitet innefattar åtminstone två saker. Det handlar dels om en känsla om vad jaget är, djupast sett. Vad är den bestående, stabila, tåliga kärnan i den jag är, som inte förändras oavsett vilken roll jag spelar eller situation jag befinner mig i? Identitet handlar också om känslan av värde. Vad är det som gör att jag känner mig betydelsefull och varför kan jag vara trygg och säker på mitt eget värde? Tillsammans utgör dessa ”storheter” ungefärligt din identitet. I takt med att samhället i vår del av världen blivit allt mer individualistiskt har också sättet att skapa och uppfatta vår identitet förändrats. Till skillnad från många andra kulturer där du får din identitet genom att uppfylla den roll som familjen, klanen och det omgivande samhället gett dig så förväntas vi nu på ett individualistiskt plan antingen hitta vår identitet genom att titta djupt inom oss själva, eller att skapa den genom de val vi gör och de drömmar vi följer. Jag är otroligt tacksam för den individualistiska frihet vi lever i, men när det gäller formandet av idetitet tror jag den medför vissa svårigheter. Den sätter en stor press på unga människor att försöka hitta och skapa sin identitet i egen kraft. Synsättet gör det också svårt att ha en identitet som inte tar sitt avstamp i jämförelsen med andra. Jag är en lyckad affärsman, men det är inte du. Jag är en duktig musiker, men det

är inte du. Jag är något därför att du inte är. Jämförandet gör identiteten både relativ och instabil. Det blir inte heller lätt för människor som ligger långt ner på den ”lyckade” skalan att försöka forma sin identitet. Hur gör den som aldrig följde sin dröm eller den som slösade bort sitt liv? Jag läste för några år sedan en bok om självkänsla. Författaren föreslog en övning där man skulle ställa sig framför spegeln och säga fina saker om sig själv. Intentionen är bra och kärleksfull, och det är självklart ett bättre alternativ än att uttrycka ett självhat framför spegeln. Tack gode Gud om övningen hjälpt några att må bättre. I grunden tror jag dock inte på idén att du kan ”skapa” dig själv. Jämför upplevelsen av att stå framför spegeln och säga att du är fin till dig själv, med upplevelsen att någon du verkligen uppskattar eller älskar skulle ge dig samma kommentar. Det är en milsvid skillnad. För vi blir till i mötet med den andre. Men vad händer med identiteten hos den som är ensam eller aldrig hade turen att bli älskad av andra? Det hoppfulla i allt detta är att det finns en hållbar väg att följa. Alternativet går helt på tvärs mot hur många tänker. Men för den som är beredd att lägga ner det mödosamma byggandet av den egna identiteten finns det hopp. Jesus säger till oss att han är den gode herden som ger sitt liv för fåren. Han känner sina får och ropar på dem med deras egna namn och fåren känner hans röst. En herde måste ge sina får namn därför att fåren inte klarar att namnge sig själva. Låt därför Gud namnge dig. Ta tacksamt emot din nya identitet som Guds älskade barn. Du kan inte förtjäna din nya identitet och därför blir jämförandet med andra oviktigt. Låt istället Gud viska till dig vem du är. Då kommer du att höra att du är så värdefull att Gud valde att lägga ner sitt liv för dig. Din identitet är nu tryggt förankrad i verkligheten själv och ingen kan ta den ifrån dig. För de flesta av oss räcker det dock inte med att veta att detta är sant. Vi måste ständigt och jämt påminna oss själva. Sanningen måste få sjunka från en abstrakt nivå ner till ett djup där den inte dunstar bort. En dag hoppas jag att min verkliga identitet blivit en sanning längst in i hjärtat också hos mig…

Några av våra ungdomar i församlingen tänker fritt kring att äga och vara ägd INTERVJU, TEXT & BILD: MADELÉN JOHANSSON

ABBE BÄCK: - Det finns människor som försöker äga och manipulera andra människor. Det är inte bra, det ska man hålla sig ifrån. AXEL SCHÖNECK: - Vi människor säger att vi äger jorden. Det är som att vi agerat enligt ”finders keepers” (det man hittar, det får man). - Det är skillnad med rymden den kan man inte äga, planeterna är allas. Samma regel borde kanske gälla för planeten Tellus? EMIL NORRÅ FLORENTZON: - Det första jag tänker på är materiella saker som jag äger. Men när man tänker efter så kommer det mesta från det som var allas från början, så egentligen äger man ingenting. Det blir så hur man än vänder och vrider på det. - Äganderätt skapar också konflikter och krig.

Emil, Axel och Abbe

VEM ÄGER KAFFET? 13

VEM ÄGER KAFFET? Finns det något mer svenskt än kaffe, te, choklad och bananer? Ja, det gör det förstås! Att kunna leva på sitt arbete, att få sina rättigheter tillgodosedda och att ha inflytande över sitt eget liv. Det är svenskt. Att barn går i skolan i stället för att arbeta. Det är svenskt. Att det aktivt arbetas på att få ett jämställt samhälle. Det är svenskt. Alla de har sakerna tar vi kanske för givet, alltså även kaffet, teet, chokladen och bananerna. FAIRTRADE SLÄPPER REGELBUNDET RAPPORTER om läget i utvecklingsländerna. Om du gillar att läsa kan jag verkligen rekommendera att du tittar igenom dem. Det är fortfarande förfärligt många i världen som lever under existensminimum och slaveri förekommer än idag. Tyvärr hänger det ganska ofta ihop med kaffe, choklad och te. ” Många odlare och anställda ställs idag inför djupt rotade problem då generation efter generation har utnyttjats och marginaliserats i den globala handeln. PRISPRESSEN FRÅN LEVERANTÖRER ÄR HÅRD, vilket leder till en ständig jakt på minskade kostnader i produktionen, en starkt bidragande orsak till allt från tvångsarbete och barnarbete, till miljöförstöring och negativ påverkan på klimatet.” står det i rapporten ”Agenda 2030 - Fairtrade och de globala hållbarhetsmålen”. Det känns ju inte så bra. Här borde vi agera tillsammans för att få stopp på orättvisorna. Eller hur? Samtidigt delas det ut reklamblad till svenska hushåll om 2 paket kaffe för 49 kronor och det kan möjligtvis vara avgörande för en del personer om de ska ha råd att köpa kaffe alls, men för en väldigt stor del av befolkningen är det kaffet för billigt. För en annan del av världen blir det kaffet nämligen alldeles för dyrt, särskilt om de på sikt får betala med sitt liv. Har du råd att betala vad kaffet

borde kosta? Vem äger rätten till kaffet? VÄRNAMO PASTORAT ÄR EN KYRKA FÖR FAIRTRADE. Här har vi beslutat att allt kaffe vi serverar ska vara fairtrademärkt. Vi jobbar på att även all choklad, allt te och alla bananer ska vara fairtrademärkta. Då bidrar vi till att producenterna ska kunna leva på sitt arbete, få sina rättigheter tillgodosedda och kunna ha inflytande över sitt eget liv. Vi bidrar genom en sådan enkel handling också till att barn ska få gå i skolan i stället för att arbeta och att arbetet för en mer jämställd värld ska kunna fortsätta. Alla de här sakerna jobbar Fairtrade med. Så genom att köpa fairtrademärkta varor kan du vara med och göra världen lite bättre. Läs mer på www.fairtrade.se och www.kyrkaforfairtrade.org Rapporterna finns på Fairtrades hemsida under Resursbank och de innehåller faktiskt en hel del upplyftande information också, som olika miljöinsatser och vad fairtradepremierna används till. TEXT: JENNY ARVIDSSON

14 PÅ GÅNG

MÅNDAG 15 OKTOBER 17.00 Spagettigudstjänst med bibelutdelning i S:t Johannes kyrka

ONSDAG 7 NOVEMBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i butik Rättvist

18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

SÖNDAG 14 OKTOBER Tacksägelsedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

SÖNDAG 28 OKTOBER 22:e efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa med i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Mässa med musik från Taizé i Nydala portkapell

TORSDAG 8 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

TISDAG 16 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka

MÅNDAG 29 OKTOBER 18.30 Tro och teologi i Värnamo församlingshem

ONSDAG 17 OKTOBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

TISDAG 30 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka

TORSDAG 18 OKTOBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan

ONSDAG 31 OKTOBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

LÖRDAG 20 OKTOBER 09.30 Ekumenisk omsorgsdag i Värnamo församlingshem

TORSDAG 1 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan

SÖNDAG 21 OKTOBER 21:e efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 I all enkelhet i Värnamo kyrka TISDAG 23 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 24 OKTOBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 14.00 Musikcafé i Mariakyrkan 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i butik Rättvist TORSDAG 25 OKTOBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan

Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo

FREDAG 2 NOVEMBER 18.00 Gravsmyckningsgudstjänst i Uppståndelsekapellet 20.00 Ljus i mörkret – sång, musik, dans och ord av lokala ungdomar i Uppståndelsekapellet

FREDAG 9 NOVEMBER 23.00 Nocturne. Brasskonsert i Värnamo kyrka

LÖRDAG 10 NOVEMBER 09.00 Frukost och melodikrysset i Mariakyrkan SÖNDAG 11 NOVEMBER 24:e efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

LÖRDAG 3 NOVEMBER Alla Helgons dag 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Minnesgudstjänst i Nydala klosterkyrka 18.00 Minnesgudstjänst i Värnamo kyrka

SÖNDAG 4 NOVEMBER Söndagen efter alla helgons dag 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Minnesgudstjänst i Fryele kyrka 18.00 Ro för själen i Värnamo kyrka TISDAG 6 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

TISDAG 13 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka ONSDAG 14 NOVEMBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 17.30 Spagettigudstjänst med bibelutdelning i Mariakyrkan 18.30 Mässa i Värnamo kyrka TORSDAG 15 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan LÖRDAG 17 NOVEMBER 14.30 ”Liten höstfest” med arbetskretsen i S:t Johannes kyrka SÖNDAG 18 NOVEMBER Söndagen före domssöndagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka

11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 I all enkelhet i Värnamo kyrka TISDAG 20 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 21 NOVEMBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i butik Rättvist TORSDAG 22 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan 19.00 En kväll om framtiden, i Värnamo församlingshem LÖRDAG 24 NOVEMBER 17.00 Missionsauktion i Fryele församlingshem

SÖNDAG 25 NOVEMBER Domssöndagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Nydala portkapell 18.00 Konsert med Värnamo Kammarorkester MÅNDAG 26 NOVEMBER 18.30 Tro och teologi i Värnamo församlingshem TISDAG 27 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka

TORSDAG 29 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan

GOTT OCH BLANDAT

SÖNDAG 2 DECEMBER 1:a söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. 18.00 Ekumenisk adventsgudstjänst i Fryele kyrka

EKUMENISK OMSORGSDAG När minnet sviker – att möta personer med minnessvårigheter Lördag 20 oktober kl. 9.30-12.00 i Värnamo församlingshem Irene Ericsson som är universitetslektor vid hälsohögskolan i Jönköping kommer och pratar om demens.

TISDAG 4 DECEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

ONSDAG 28 NOVEMBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Föredrag i Mariakyrkan

ONSDAG 5 DECEMBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i butik Rättvist TORSDAG 6 DECEMBER 12.05 Middagsbön. Skinksmörgås och gröt i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan LÖRDAG 8 DECEMBER 15.00 Adventsgudstjänst tillsammans med FUB i S:t Johannes kyrka. Efteråt ﬁka och gemensam sång

! !

SÖNDAG 9 DECEMBER 2:a söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 Körkonsert i Värnamo kyrka

RETREAT 16-18 november. Församlingsretreat i Gamla Hjelmseryd. Läs mer på sida 4-5. FÖREDRAG I MARIAKYRKAN Följande torsdagar kl. 19.00. 8 november - Katarina Sandström berättar om Anna-Maria Hokes textila konstnärsskap. Mariakyrkans korvävnad och kormatta är formgivna av henne. 29 november - Helena Ruderfors berättar om och visar bilder från sin 80 mil långa pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. FRUKOST OCH MELODIKRYSSET 10 november i Mariakyrkan 9.00 börjar vi med att äta frukost tillsammans och 10.00 löser vi radions melodikryss. KONSERTER I VÄRNAMO KYRKA Fredagen den 9 november kl. 23.00 Nocturne - konsert med brassorkestern Swedish Central Band Söndagen den 25 november kl. 18.00 Konsert med Värnamo Kammarorkester. De framför bl a en klarinettkonsert med solist Kristian Möller.

VANLIGTVIS BER VI Middagsbön måndag-fredag 12.05 i Värnamo kyrka Kvällsbön/Vesper onsdag-fredag 18.00 i Värnamo kyrka

Söndagen den 9 december kl. 18.00 Adventskonsert med Jönköpings Kammarkör. Dirigent Owe Gotting.

CAFÉ MARIA Måndag, tisdag, fredag 9.00-12.00 Onsdag 9.00-12.00 och 14.00-16.00 Våfflor Torsdag 9.00-11.00

LUNCHMUSIK I VÄRNAMO KYRKA Följande onsdagar blir det lunchmusik i Värnamo kyrka 24 och 31 oktober samt 7 och 14 november med bland annat Julia Karlsson som organist.

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Måndag - Tisdag och Torsdag 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00 Fredag 08.00-12.00 Vi har telefontid: Mån, tis, tors och fre 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Ons 13.00-16.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till enskilda anställda ﬁnns på hemsidan. Eller ring växeln, så kopplar vi dig.

ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND

DU KAN GÖRA SKILLNAD!

Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 Lördag 10-13

GE BORT EN MATKASSE… Vill du vara med och bidra till att en medmänniska får mat på bordet?

27-29 november Välkommen till butiken den 27-29 november. Då får vi besök från systrarna från S:t Eliisabeths kloster i Minsk. Systrarna säljer hantverk och specifika saker från Minsk. Den här gången med inspiration från julen. Passa på att köpa årets julpynt hos oss i Rättvist butik, café o second hand!

En matkasse kostar ca 300 kr. Du kan bidra till en, flera eller delar av en matkasse. Swisha ditt bidrag till 123 220 22 73 Märk betalningen ”Matkasse”.

PSALM 87 17

Våga vara den du i Kristus är, den i hans tanke, den i hans kärlek, den i hans ögas eviga ljus du är.

Våga vara den du i Kristus är, den i hans tanke, den i hans kärlek, den i hans ögas eviga ljus du är. Intet äger du som ej han dig ger, Kravet och kraften, viljan och verket strömmar ur samma källa från bergen ner. Skuld och rädsla trycker dig inte mer. Nu är du fri att älska och tjäna dem som du möter, Jesus som bor i dem.

Sv.Ps 87 Text: A Frostenson (1963) Musik: R. Forsberg (1970, 1986)

FOTO: GUSTAF HELLSING / IKON

Redan är du den du en gång skall bli: dömd och benådad, död och uppstånden, älskad och ett med honom som gjort dig fri.

18 VEM ÄGER MITT HJÄRTA?

VEM ÄGER

Mitt hjärta? Ingen människa kan äga en annan människa. De som våldför sig på människors frihet, skändar även hennes skapare. Det gör ont att veta att sådant tyvärr förekommer. När vi däremot får höra talas om någon som har kommit ut i frihet efter att orättfärdigt ha levt i fångenskap, då jublar våra hjärtan!

VEM KAN INTE SE NELSON MANDELAS STRÅLANDE ansikte framför sig, när han steg ut från fängelset på Robben Island och fick sin frihet efter 27 år i fängsligt förvar, och glädjas. Han var fri till det yttre, men för att också kunna vara fri i sitt inre valde han att förlåta. Och de ord som han uttalade efter sin frigivning förklarar hur han kände inför det beslutet; ord som många gärna citerar: ”När jag gick ut genom dörren mot min frihet, visste jag att om jag inte lämnade bakom mig all ilska, allt hat och all bitterhet, skulle jag fortfarande vara i fängelse”. Ett yttre fängelse vet vi vad det är, men att känna sig bunden i sitt inre, är även det något som kan begränsa ens frihet. I den svenska psalmen Guds kärlek är som stranden, sjunger vi om friheten hos Gud, men också om det som kan hålla oss bundna; Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag. Men den som kan lösa oss från vårt inre fängelse, som kan vara byggt av rädsla, men också av ilska, hat och bitterhet, är den Gud som vi får tro är en kärleksfull Gud som har makt att lösa oss från våra inre bojor och sätta oss fria.

MEN DEN KRISTNA PARADOXEN ÄR att när vi är fria, förlåtna och räddade - frihalsade, då blir vi istället Kristi slavar. Åtminstone är det så som Paulus uttrycker det i sitt första brev till Guds församling i Korinth. Han skriver: Slaven som har kallats att tillhöra Herren är Herrens frigivne. Och likaså är den frie som har blivit kallad Kristi slav. Gud har köpt er och priset är betalt. KRISTI SLAV. ÄGD AV GUD. Ja, är det vår djupaste identitet som kristna? En bön som vi ibland använder i våra gudstjänster är en bön som vi kallar Överlåtelsebön. Med Margareta Melins ord överlåter vi oss själva till Gud då vi ber: Du som ville mitt liv och har skapat mig efter din vilja, allt i mig känner du och omsluter med ömhet, det svaga likaväl som det starka, det sjuka likaväl som det friska. Därför överlämnar jag mig åt dig utan fruktan och förbehåll. Som ett lerkärl lämnar jag mig i dina händer. Fyll mig med ditt goda, så att jag blir till välsignelse. Jag prisar din vishet, du som tar till dig det svaga och skadade och lägger din skatt i bräckliga lerkärl. Amen.

Att med sin röst och sitt hjärta överlämna sig åt Gud är att ge sig åt honom. Och att bekänna Jesus som Herre är att utan tvång, men av fri vilja överlåta sig till att vara Kristi slav. Jag äger inte mig själv. Mitt liv och mitt hjärta tillhör Gud. FÖR PAULUS VAR DETTA INTE SVÅRT. När han får möta den uppståndne Jesus i ett bländande ljus, på sin väg mot Damaskus, blir han på en gång övertygad. Allt hat och all nitisk iver i att förfölja de kristna, som band och förmörkade hans hjärta, brast, när Guds kärlek fångade honom. Den enorma kärlek och förlåtelse som han upplevde genom sitt möte med Jesus förändrade hans liv för alltid. Han lät sig bli Kristi slav och tvekade inte att ge hela sitt liv till honom. I Filipperbrevet kan vi läsa något om hans överlåtelse och förstå hans iver i att nå ut med budskapet som han själv så dramatiskt blev befriad av: Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans – kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda. Tro inte att jag redan har nått detta eller redan blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Jesus Kristus har fått mig i sitt grepp. (Filipp 3:10-12) VERKLIG FRIHET, KAN DET VARA ATT LÅTA Jesus Kristus fånga oss i sitt grepp? Eller att ta på sig hans ok? I Matteus evangelium

”ta på sig himmelrikets ok”. Oket bestod i att man åtog sig att göra Guds vilja, vilket gav stor glädje för dem som kunde det. Men det gällde inte de som ”arbetade och var tyngda av bördor”, utan bara dem som hade de rätta förutsättningarna. Men det ok som Jesus talar om handlar istället om det som vi alla kan göra

Oket sammanbinder oss med honom och gör också att vi måste gå i hans takt. Det går inte att springa; lugnt och varsamt får vi vandra framåt. 11:28-29 säger Jesus: Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.

- i tro ge sig åt honom. Vi får också den kraft vi behöver genom den Heliga Anden att bära oket. Men det är inte tungt. Att gå i ok med Kristus och vara hans slav, det är det som ger lättnad och verklig frihet.

VAD ÄR DET FÖR OK SOM JESUS TALAR OM? Själva ordet indikerar att det handlar om ett ok som hjälper oss att balansera våra bördor med någon annans, så att det blir jämvikt och bördan lättas, som en vågbalk. Samma ord används i Uppenbarelseboken 6:5 och handlar då om en våg som någon håller i handen. Jag tänker, lite fritt, att det här oket som vi frivilligt tar på oss hjälper oss att leva på samma sätt som Jesus – milt och ödmjukt och att hans närvaro, och att Jesus går tillsammans med oss, gör att han också hela tiden kan undervisa oss i hur vi ska leva, och vart vi ska gå. Oket sammanbinder oss med honom och gör också att vi måste gå i hans takt. Det går inte att springa; lugnt och varsamt får vi vandra framåt.

OKET ÄR OCKSÅ EN BILD PÅ DEN TRÄBALK som Jesus sedan tvingas bära när han går de tunga stegen mot Golgata. En man vid namn Simon från Kyrene, tvingade man att bära hans kors en bit. Simon bär hans kors en bit, men Jesus bär så mycket mer – hela världens synd och skam och lider korsdöden för oss alla. Jesu kärlek är den fullkomliga kärleken, för ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. (Joh 15:13)

JESU KALLELSE ATT TA PÅ SIG HANS OK gäller alla. I den judiska traditionen som Jesus levde i talade man i sitt bildspråk om att

NÄR VI GÅR I OK MED JESUS OCH HANS träbalk läggs på våra axlar borde det bli långt ifrån jämvikt. Men det är det som är evangelium, det glada budskapet. Han tar hela bördan, och istället för synd och skam får vi som gåva bära hans kärlek. En kärlek som är så tung att den väger lika mycket som all smärta, men som samtidigt är mild, ödmjuk och skänker själen vila.

TEXT: ANNA LINDAU

BESÖKSTJÄNSTEN PÅ VÄG 21

BESÖKSTJÄNSTEN på väg...

Temat för detta nummer av Paxat är ”Ägd”. Vad tänker du på när du hör detta ord? Vem kan vara ägd och vem eller vad är det i så fall som äger? Är det positivt eller negativt att vara ägd? Ja, det går att ställa många frågor kring detta, och du och jag kan eventuellt ha känts oss ägda på olika sätt i olika skeden i livet. Ett sätt kan vara att någon som du känner, eller du själv, kan känna sig ägd av sin egen kropp, som av olika skäl inte längre vill lyda tankar och instruktioner, så att rörelser och förflyttningar kan ske på samma självklara sätt som tidigare, och som gjort att deltagandet i samhällslivet utanför bostaden begränsats eller upphört? Det kan också handla om att någon som du känner till, eller du själv, har tankar och känslor där det inte finns någon att dela dem med. Det kan både vara glada och tacksamma tankar, men också nedstämda och oroliga. Sådana tankar som begränsar och isolerar och som i längden kan leda till både sjukdom och ensamhet. Då finns besökstjänsten i Svenska kyrkan just för dig, som ett komplement till de kontakter du redan har eller som du önskar få! Efter ditt önskemål besöker vi dig i ditt hem och vi delar en stund tillsammans. Det är dina önskemål som ligger till grund för innehållet under besöket. Vi kan prata om det du önskar prata om, minnen, något dagsaktuellt eller framtiden. Inget är för stort eller för litet att prata om. Vi kan ta en promenad tillsammans eller varför inte baka något. Vi kan sjunga en sång eller läsa något tillsammans ur Bibeln eller ur en tidning. Ibland kan orden också bli överflödiga och då kan vi sitta ner en stund tillsammans och bara vara, och känna gemenskapen med varandra. Det är dig vi vill träffa och det är dina önskemål som vi vill lyssna in. Om du önskar få besök från oss, tveka inte att ringa eller be någon i din omgivning att ringa till oss, så kommer vi gärna hem till dig! Eller om du känner till någon som du tänker skulle ha glädje av ett besök! Om du hellre skulle vilja träffa oss utanför ditt hem för samtal, t.ex. i någon av våra kyrkor eller församlingshem, går givetvis det också bra.

OM STEFAN HEDENBORG: Stefan arbetar sedan augusti som samordnare av besökstjänsten i Värnamo. Besökstjänsten startade i Värnamo församling tack vare ett arv från Alice Conradsson. Stefan kommer närmast från en tjänst på Värnamo kommun och du kommer säkert träffa på i honom flera olika sammanhang i vår församling. Hör gärna av dig om du vill veta mer om besökstjänsten! Kontakt: stefan.hedenborg@svenskakyrkan.se, 0370-30 04 41

VILL DU HJÄLPA TILL? Om du vill göra en insats för dina medmänniskor, ser vi gärna att du tar chansen att gå med som frivilligbesökare i Besökstjänsten, ett stimulerande och viktigt arbete för att minska ensamhet och utanförskap hos äldre som är sjuka och ensamma. Kontakta Stefan för mer information.

22 LJUSET LYSER I MÖRKRET

Ljuset lyser i mörkret TEXT: ANDERS HALLBERG Varför tänder vi ljus på gravarna vid allhelgonahelgen? Att minnas våra avlidna, det är en gammal sed. Helgen är känd som en viktig helg redan under 1100 talet i Sverige. Men under medeltiden var det inte vanligt att tända ljus på gravarna. Den stora ljushelgen var under medeltiden Kyndelsmässodagen. KYNDELSMÄSSODAGEN INFALLER DEN 2 FEBRUARI eftersom det då är 40 dagar efter Jesu födelse och att bibeln berättar om att Jesus då bars fram i templet. Den gamle Symeon i templet säger då: ”mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk”. Under medeltiden var detta den dag man välsignade de ljus som skulle användas under året (ordet kyndel är ett gammalsvenskt ord som betyder ljus).

PÅ TAL OM LJUSET SOM LYSER I MÖRKRET vill jag kort berätta om Ljusundret i heliga gravens kyrka i Jerusalem. Ljusundret har inträffat varje år i minst 1200 år, vid samma tid, på samma sätt, och på samma plats. På påskafton vid 13-tiden kommer en delegation av lokala dignitärer. Det har varit så i flera hundra år. Nuförtiden är det israeliska ämbetsmän. De går in i graven och kontrollerar att där inte finns någon gömd låga eller eld. Därefter förseglar de graven med vax.

SEDEN ATT TÄNDA LJUS PÅ GRAVARNA känner vi i Sverige till från slutet av 1800 talet men då var det i samband med jul som man tände ljus på barngravar. Det är först efter 2:a världskriget som vi i Sverige börjar tända ljus på anhörigas gravar i samband med allhelgonahelgen. Martin Modeus skriver i sin stora bok om ”tradition och liv” att sedan med att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen kom till Sverige via italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik i Stockholm. Det är först på 1960 talet som det börjar bli vanligt runt om i Sverige att tända ljus på gravarna.

STRAX DÄREFTER KOMMER PATRIARKEN. Han avkläds så att han bara har en vit kjol på sig. Vaxsigillet tas bort och med två stora, släckta ljus går patriarken in i gravkapellet. Patriarken Diodoros I som under 22 år var den som gick in i graven berättar att från den stenen där Jesus låg kommer ett odefinierbart ljus. Ljuset liksom stiger ut ur stenen. Efter en stund samlar sig ljuset som en pelare och patriarken kan tända sina ljus på eldpelaren. Han går därefter ut från graven och räcker det heliga ljuset vidare tills alla pilgrimer har fått sitt ljus tänt av den heliga lågan.

OM KYNDELSMÄSSAODAGEN HADE SITT SÄRSKILDA bibelord om uppenbarelsens ljus så har allhelgonahelgens bibelord istället blivit: ”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det” Joh 1:5. Att ”ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det” har i den kristna kyrkan lett till att vi har ljus på altaret. Att vi tänder ljus i samband med förbön. Att vi överlämnar dopljus till den nydöpte. Allt som en ständig påminnelse om att ”ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det”.

MÅNGA KRITISKA TANKAR HAR VÄCKTS mot att detta är ett bedrägeri. I så fall är det ett bedrägeri som hållit på i mer än 1200 år, kanske ändå längre. Ännu har ingen lyckats hitta en förklaring. Istället är berättelserna många om undret på påskafton i Jerusalem. Det är väl det undret vi hoppas och tror på. Att Jesus som besegrade döden också skall besegra min och mina käras död. Att ljuset lyser i mörkret och att mörkret inte har övervunnit det. Därför tänder jag ljus.

Första hjälpen vid sorg

Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.

FÖRSTA HJÄLPEN VID SORG 23

Klipp ut och spara!

Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan sorgen göras mer uthärdlig. Tipsen på den här affischen är baserade på Svenska kyrkans långa erfarenhet av att möta och stötta människor i sorg och är bara några av de många saker vi som medmänniskor kan göra för den som sörjer. Underskatta inte det lilla, även en liten insats kan få stor betydelse. Vill du ha mer stöd eller någon att prata med är du välkommen till din församling. Du hittar kontaktuppgifter och fler konkreta tips på svenskakyrkan.se/forstahjalpenvidsorg

Ta ansvar för kontakten

Bryt tystnaden

Ge utrymme

Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.

Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.

Ta initiativ

Visa närvaro

Ha tålamod

Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.

Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls. Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.

Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi behöver ha förståelse för och tålamod med. Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig. Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normal eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.

illustration: stina löfgren. sk17757

24 ALLHELGONA

Allhelgona Allhelgona är den helg på året då vi tillsammans med människor i Sverige och världen uppmärksammar och minns dem som lämnat det här livet. Vi smyckar deras gravar med blommor och tänder ljus som lyser upp i mörkret mellan lördag och söndag. En helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla. Välkommen att besöka våra kyrkor och kyrkogårdar för att dela tankar och sorg med varandra. FREDAG 2 NOVEMBER

LÖRDAG 3 NOVEMBER

Värnamo

16.15 Visning av krematoriet

11 Värnamo kyrka. Högmässa.

17.15 Visning av krematoriet

14-18 Kyrkogårdsförvaltningens lokal är öppen för fika och samtal.

15-18 Kyrkogårdsförvaltningens lokal är öppen för fika och samtal

18 Värnamo kyrka. Minnesgudstjänst.

15-18 Uppståndelsekapellet är öppet för möjlighet till ljuständning och en stilla stund.

Nydala

18.00 Gravsmyckningsgudstjänst i Uppståndelsekapellet.

14-18 Klosterkyrkan är öppen för ljuständning och en stilla stund.

20.00 Ljus i mörkret – sång, musik, dans och ord framför av lokala

16 Klosterkyrkan. Minnesgudstjänst. Enkelt kyrkkaffe i kyrkan efter

ungdomar i Uppståndelsekapellet.

gudstjänsten.

Fryele

SÖNDAG 4 NOVEMBER

15-18 Fryele kyrkan är öppen för ljuständning och en stilla stund.

Fryele 18 Fryele kyrka. Minnesgudstjänst med samvaro efteråt i

Nydala 15-18 Klosterkyrkan är öppen för ljuständning och en stilla stund.

församlingshemmet

VINNARE FOTOTÄVLING 25

Vinnare fototävling I nummer tre av årets Paxat utlyste vi en fototävling. Vi fick in 22 bidrag som ställdes ut i vårt tält under Värnamodagarna. Där fick alla besökare rösta fram de tre bilder som föll bäst i smaken. Stort grattis till Anna Lindau och Sara Gyllensten som har tagit de tre vinnande fotografierna. Ett presentkort på Rättvist butik o café är på väg till er!

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Vilken sommar vi har haft! Somliga har njutit av värmen och den mer eller mindre påtvingade möjligheten att ta det lugnt, andra har slitit hårt och oroat sig för framtiden. Den höga värmen och frånvaron av regn har försvårat tillvaron för många. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON VARMT OCH TORRT På kyrkogårdsförvaltningen har vi försökt förhålla oss till de nya villkoren så gott vi kunnat. I Nydala och Fryele har vi sedan tidigare monterat bevattningslådor på de gravar vi ska sköta, men gräsmattorna fick torka. Värnamo Södra kyrkogård omgärdas av höga träd och mycket buskage som gett skugga så där har det klarat sig riktigt bra. På Värnamo Norra kyrkogård har vi vattnat med prostsjövatten, ibland även på dagtid vilket säkert många fick uppleva på ett överraskande sätt. Tyvärr tog värmen knäcken på en del plantor redan i början på sommarsäsongen och det visade sig att även grossiterna hade problem med den höga värmen. Nu har många gräsytor repat sig och de växter som trivdes i värme och bevattning har blivit ovanligt stora och skymmer texten på gravstenarna. Det är svårt att styra över väder och levande växter. FÅR OCH GRISAR Kyrkogårdsförvaltningen fick i år möjlighet att bjuda på fårbete.

Ett mycket trevligt inslag på Värnamo Norra kyrkogård. Det vill vi gärna göra igen! En annan bra sak var att en grisuppfödare kom och hämtade en del av vårt gräsklipp. Det känns mycket bra att obrukad mark och gräsklipp kommer till användning. ALLA HELGON Fredag och lördag eftermiddag vid Alla helgon kommer det att vara Öppet Hus på kyrkogårdsförvaltningen. Välkommen att ta en fika och prata lite med oss! Det kommer också att vara öppet i Uppståndelsekapellet för ljuständning och en stunds stillhet. PLATS FÖR ALLA Många vill tända ljus och sätta blommor vid gravarna nu. Vid de gemensamma ytorna vid minneslunden och kring askgravplatserna är det många blommor och ljus som ska få plats. Ditt ljus är viktigt. Tänk på att placera ditt ljus så att det finns utrymme för fler. Tänk också på att sätta gravljus en bit ifrån varandra så att det inte blir för varmt runt dem.

I och med årets torka var det många djurägare som behövde söka nytt bete. Kyrkogårdsförvaltningen hade förmånen att få ta emot en liten flock får för bete på Värnamo Norra kyrkogård. Ett mycket uppskattat inslag på kyrkogården.

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET mån-tis, tor 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 fre 08.00-12.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00, 30 04 70 till kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27

Liten ordlista

Inom begravningsverksamheten använder vi oss ganska ofta av ord som kan vara svåra att begripa eller lätta att blanda ihop. Här är en liten skiss över begravningsplatsens delar.

Vi på kyrkogårdsförvaltningen använder oss ganska ofta av ord som kan vara svåra att begripa eller är lätta att blanda ihop. Här kommer en liten ordlista som förhoppningsvis kan underlätta. Begravningsplats – Områden eller utrymmen för förvaring av avlidnas stoft eller aska. I Värnamo, Nydala och Fryele är det kyrkogårdarna som är begravningsplatser. Ett kolumbarium kan också vara en begravningsplats. En begravningsplats är ofta indelad i avdelningar och kvarter. Gravplats – Det är själva platsen där den faktiska graven ingår. I Värnamo, Nydala och Fryele är graven det utrymme som stoftet eller askan grävs ner i. Ibland är det bara en grav i en gravplats men det kan också vara flera gravar i en gravplats, till exempel i en familjegrav. Gravvård – Det här ordet är krångligt för det är nämligen inte skötseln som avses, det är istället gravsten eller liknande det

handlar om. Gravstenen är en gravvård av sten. Ett träkors som markerar gravplatsen är också en gravvård. Själva fundamentet som gravstenen står på ingår också i gravvården. Gravanordning – Här ingår gravstenen, men också eventuella planteringslister, gravramar och staket. Gravplatstyp – Inom Värnamo Kyrkogårdsförvaltning har vi följande gravplatstyper; Kistgravplats, Urngravplats, Askgravplats och Minneslund. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON

TA EMOT OCH NÅGRA

SLUMOMRÅDE

PIGG

UTVALD SKARA

VILORUM OCH ALLVARLIG

PÅ TAPETEN

HITTA PÅ

GEMEN

SATTE I SIG OCH TILL

GÖR KOR OFTA

BJUDNINGARNA VERKSAMT

HALT

KORV

HOP

ORDSPRÅKSBOKEN 17:22 FÄRG

INTERNET OCH SÅNT

KASTADES DANIEL I UTSLITEN

ROVDJUR

DELIKATESS

ÖNSKEDRÖM

SKÖNJA

FRISINNAD

BAKBENEN

FÖRSÖKA BLI BRUN

ÄR TVÅL

FINT GLAS

NYHETSBYRÅ

PERSONDATOR

BLIR TRÄ

KAMPSPORT

ASK

DÄGGDJUR

BY I SMÅLAND SÅFRAMT

DEN GER SMÄRTA I BRÖSTET

BRÖSTVÅRTA

KARAMELL

STAD I NORRA ENGLAND

FINNS PÅ BANK

FISKAR

GRYMTAR

NAKEN

HENNE & HONOM FARLIG GAS

UNDERSÖKNING INNE I KROPPEN

MINSKAR RISKEN FÖR LÅNTAGARE

SEBAOT VAR HANS HOLMÉR UNDERKÄNNAS

OMOGEN

TRÄD

STRESS

SAKNAR LINNE

BEHÅLLARE

SJUKDOM

FORTFARANDE

SPILLNING

AVRÄTTA UTAN DOM

ÄR SEDAN FORM AV

STRÖM

FINNAR

TILLHÖRIGHET

KNARK OCH SPRIT

LANDSKAP

KAN MAN FÅNGA TORSK MED

JUST FÖRÄLSKAD DRAGIT IHOP

ONYKTERHET

PRODUKT ELLER KAN SÅR

ELAKA KLÖSTE OCH LINA

TRÄSLAG GRABB

ORDNING

FÅGEL GYTTJAN

SKAL BAK PÅ HALS

TINGELING

ÄR HAL

TJUTA

FEBERSJUKDOM

SENARE TID

MEDDELAR

PÅSTOD

VAR VI NORDBOR ENLIGT HITLER

Korsordskonstruktion: www.LarsGöransKorsord.se

Skicka in ditt svar och din adress senast 5 november till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: 1. Nattvarden 2. Leonardo da Vinci 3. Milano 4. Graal

Tre vinnare har vi dragit: Sara Skarstedt, Anita Lundin & Sven Sjöberg Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.