Paxat nr 5: Efter döden by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 5 2017:

EFTER DÖDEN

SJUKHUSPRÄST THOMAS SJÖBERG:

Lidande är en del av livet

mer: KREMATORIET : PAPPA JAG SAKNAR DIG : ALLHELGONA : RÄDSLA FÖR DÖDEN : 3:E SKOVELN

2 INTRO

Vi är så mycket mer! BEHÖVER VI ETT LIV EFTER DÖDEN? Många säger att det bara är ett falskt hopp som kyrkan och de religiösa försökt trycka ner folk med genom historien. Och det kan på ett sätt vara sant. Visst har makthavare använt himmelen som en tröst eftersom man inte vela ge människor goda liv här i tiden; you get pie in the sky when you die. Visst har man använt rädslan för de eviga plågorna i helvetets rykande ugn för att kuva fritänkare och sådana som utmanat systemet. Samtidigt finns himmelen kvar som en djup, djup erfarenhet i våra liv. VI KANSKE INTE ”BEHÖVER” HIMMELEN som kompensation för ett svårt liv, men vi behöver himmelens hopp. Det är som om våra liv är för stora för att rymmas i våra kroppar och i den tid vi kan använda dem. Vi är så mycket mer än det vi hinner erfara under våra korta liv. Jag tror det är så. Vi är så mycket mer. Bibeln säger att vi är skapade till Guds avbild. När vi bejakar våra liv i evighetsperspektivet ser vi dem på ett nytt sätt. Vi behöver inte vara så rädda, vi kan vara frikostiga och modiga i våra liv, vi behöver inte snåla på livet eftersom det är evigt. Jag ser inte livet efter döden som en kompensation för olevt liv här i tiden, jag ser det som en frihet, friheten att leva mer gränslöst, modigt och frikostigt. I alla fall övar jag mig att leva mitt liv i den friheten.

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

OM PAXAT

KONTAKTUPPGIFTER

Denna tidning utges av Svenska kyrkan i Värnamo. Ansvarig utgivare: Pär-Magnus Möller Layout: Emilia Lindstrand Omslagsfoto: Emilia Lindstrand Tryck: Värnamo Ljuskopiering AB Upplaga: ca 10 900 ex Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar.

Församlingsexpeditionen är öppen mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo E-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo

INNEHÅLL 3

5. 6. 10. 13. 17. 18. 20. 21. 22.

Axplock Lidande är en del av livet Varje kremation är unik

Kyrkbladet

Som liljan på sin äng

Mariakyrkan fyller 40 år. Kom och fira!

Pappa, jag saknar dig

3:e spateln Glädjen att få spela vid begravning Livrädda för döden

23.

Boktips

24.

Orgelmusik och solosång vanligast

26. 28.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar Korsord

HEDVIG SILJEDAHL:

Om att förlora en förälder.

Innehåll

PELLE MÖRCK:

THOMAS SJÖBERG:

– Framför allt skulle jag rekommendera andra att kistlägga sina anhöriga.

– Vi är nog på väg emot att göra döden mindre påtaglig.

ANDERS HALLBERG:

Kommer med hopp.

4 AXPLOCK

Efter döden TROTS ATT DÖDEN ÄR EN AV LIVETS ABSOLUTA SJÄLVKLARHETER gör vi vårt bästa för att skjuta den åt sidan. Som gick den att undvika. Sjukdom och död kommer i vägen för vardagsstress, logistik med barn och krav på effektiviet. Död bryter så abrupt den vanliga lunken, skapar ett definitivt före och efter. I detta nummer säger sjukhuspräst Thomas Sjöberg att: Sorgen är kärlekens pris. Det är kostnaden för att älska en annan människa. Här skriver också Hedvig Siljedahl om sorgen efter sin pappa. Vi får dessutom följa med Pelle Mörck runt i krematoriet och ta del av hans erfaremheter av att ta hand om sina döda anhöriga. Allhelgonahelgen är en tid för tacksamhet och saknad. Välkommen till kyrkan för en stunds musik och till kyrkogården för att tända ljus. Se sida 13 för mer information om Allhelgonahelgen. /Emilia Lindstrand, kommunikatör

KOM MED! Kom med i redaktionsgruppen! Vi söker särskilt dig 25-50 år! Allt du behöver bidra med är dig själv. Vi ses en stund och bollar idéer inför varje nummer. Du deltar när det passar dig. E-post: emilia.lindstrand@svenskakyrkan.se Tfn: 070-354 07 75

TA EN PAUS! RETREAT 24-26 NOVEMBER Välkommen med på en retreat den 24-26 november, domssöndagshelgen. Retreaten äger rum på Hjelmserydsstiftelsen i gamla Hjelmseryds prästgård. Temat är ”Nära”. Bön i kyrkan varvas med meditationer, god mat, möjligheter till samtal. Det är en retreat som fungerar både för nybörjare och för de som varit med tidigare. Leder retreaten gör Pär-Magnus Möller. Kostnad för mat och logi i enkelrum är 1300:-. Anmälan till församlingens expedition tfn: 0370- 300 400 senast 17 november. Det är begränsat antal platser, så anmäl er gärna i tid. Välkomna!

MARIAKYRKAN 40 ÅR Detta firar vi med fest i dagarna tre. Välkommen att delta i kalaset! FREDAG 10 NOVEMBER Kl 17-19 Barn och familjeaktiviteter LÖRDAG 11 NOVEMBER Kl 17 Musikgudstjänst kring kyrkorummet i Mariakyrkan. Medverkande: Christer Fjordevik, Mari Lennartsdotter och Katarina Johansson Kl 18 Festmåltid för dig som har ditt hjärta i Mariakyrkan Anmälan till församlingens expedition tfn: 0370-300 400 senast 7 november. SÖNDAG 12 NOVEMBER 16.00 Jubileumshögmässa F.d. anställda medverkar i mässan. Jubileumskör. Katarina Antonsdotter-Hylthén och Jonas Hylthén, trumpet. Söndagsskola. Kyrkkaffe med tårta.

Visste du? 144 115 barn deltog i barn- och ungdomsgrupper i Svenska kyrkan 2016. Till dessa grupper räknas körer, söndagsskola, babyrytmik, ungdomsgrupp m.m. Drygt 90 000 vuxna sjunger dessutom i någon av Svenska kyrkans körer.

AXPLOCK 5

KYRKOVALET Valdeltagandet i kyrkovalet var 18,22 procent! I valet 2013 röstade knappt 13. Årets siffra är den högsta sedan 1950! Det är ett imponernde resultat, som visar att kyrkan betyder mycket för många människor. Tack för att du röstade! I november tillträder det nyvalda kyrkofullmäktige i Värnamo pastorat, vi återkommer till det i nästa nummer av paxat.

ÖPPNA BIBELSAMTAL ONSDAG 1, 15, 29 NOVEMBER KL 19 FRYELE FÖRSAMLINGSHEM I höst är det deltagarnas egna frågor som står i centrum. Hittills har det handlat om "Kyrkans plats i samhället", "Nattvarden - varför och för ofta?!", "Varför be?". Ämnen väljer vi tillsammans, det som berör, sånt som vi undrar över. Kom och var med - alla kvällar, en eller några. Vi fikar lite tillsammans. Har du frågor ring Erling Resare tfn: 0727-196 449 eller epost: erling.resare@svenskakyrkan.se

Prata om det! Känner du stor rädsla inför döden, lever du med sorg eller behöver du möta andra i liknande situation? Svenska kyrkan erbjuder enskilda samtal, samtal om sorg i grupp och andra samlingar där livets stora och svåra frågor kan lyftas. Självklart kostar de ingenting, utan bekostas tack vare alla medlemmar. Kontakta en präst, diakon eller expeditionen för att få veta mer!

SKAPA GUDSTJÄNST

VILL DU VETA MER OM DOP?

18-19 NOVEMBER VÄRNAMO KYRKA Varmt välkommen till Svenska kyrkan i Värnamos inspirationsdagar kring gudstjänstutveckling. Tonsättare och präst Leif Nahnfeldt kommer och hjälper oss att skapa gudstjänst tillsammans. Lördagen ägnar vi åt inspiration och gudstjänstplanering. Söndagen firar vi gemensam gudstjänst kl 11 i Värnamo kyrka.

MARIAKYRKAN Under hösten är du välkommen till dopskola för barn (och samtal för föräldrar). Du är välkommen oavsett om du redan är döpt eller vill bli. Vi träffas i Mariakyrkan vid tre tillfällen, fredagarna 20 okt, 3 nov, och 17 nov. Träffarna inleds kl 17.30 med att vi äter tillsammans. Därefter går barnen till sin samling och föräldrarna till en egen samling. Vi avslutar kl 19. Anmäl till medarbetarna i söndagsskolan eller till församlingens expedition tfn: 0370-300 400 senast 15 oktober.

Lördag kl 10-13 i Värnamo församlingshem. Stanna gärna på lunch efterår. Till självkostnadspris. Söndag 10-13 i Värnamo kyrka.

6 LIDANDE ÄR EN DEL AV LIVET

THOMAS SJÖBERG, SJUKHUSPRÄST RYHOV:

Lidande är

EN DEL AV LIVET TEXT & BILD: EMILIA LINDSTRAND

LIDANDE ÄR EN DEL AV LIVET 7

– Vi är nog på väg emot att göra döden mindre påtaglig. Livet får liksom inte störas, det måste ha ett ”flow”, säger Thomas i ett samtal om rädsla för döden, betydelsen av riten och varför det kan vara så svårt att hantera förlust.

HUR ORKAR MAN ARBETA MED SÅ MYCKET LIDANDE? – För mig handlar det om att det känns så djupt meningsfullt att få jobba med människor som har det svårt. Att vi tillsammans kan hjälpas åt att hitta vägar att leva med den verklighet man nu har - och att kunna finnas med över tid. Sen har vi också som kyrka ett uppdrag att finnas där i Kristi efterföljd, säger Thomas och fortsätter: – Sen är det är klart att det finns en gräns för hur mycket man orkar. Någon som arbetade med våldsutsatta kvinnor uttryckte att: Man måste ha ett bra liv i övrigt, annars orkar man inte! Det ligger mycket i det. Man behöver ha ett liv vid sidan om, en familj eller en stabil vardag att trivas i. Sen är handledning och fortbildning viktiga bitar för att orka det här jobbet över tid, att man förkovrar sig inom sitt område, säger Thomas.

– Vi kan ta ansvar för den formen, så att anhöriga kan vila i den och känna trygghet. Det ger en ram att gå in i och ut ur, som vi kan erbjuda i omöjliga situationer. ÄR VI MER RÄDDA FÖR DÖDEN IDAG? – Vi är nog på väg emot att göra döden mindre påtaglig. Livet får liksom inte störas, det måste ha ett ”flow”. När vi då drabbas av lidande, sjukdom och död kan vissa uppleva att det är orättvist, att det inte hör till livet. Har man den ingången – att lidande inte är en del av livet – så har man ett sämre utgångsläge att möta svårigheter. Förlust, skada, sjukdom och död är ju också en del av livet, det ingår! Kan man acceptera det, så har man också ett bättre utgångsläge när man drabbas, svarar Thomas och blir tyst en stund innan han fortsätter: – Vi är väldigt påverkade av idealbilden av livet: Man ska ha bra jobb och bra relationer och trevlig fritid och på ytan ha ett fantastiskt liv. Allt annat är fel. Det har vi matats med hela livet. Då är det inte så konstigt att vi tycker det är konstigt att vi får ont i tån, säger Thomas och skrattar till.

När inget annat finns att göra,

så finns det ändå något vi kan göra. Och det kan betyda någonting.

NÄR ALLA ORD ÄR SLUT – Att be en bön, sjunga en psalm eller tända ett ljus. De riterna gör något, när alla ord är slut. När inget annat finns att göra, så finns det ändå något vi kan göra. Och det kan betyda någonting. En sång, en bön, ett ljus. I den stunden, säger Thomas. Att döden blivit svårhanterlig och opraktisk i vår tid är något han även märkt i sitt arbete: – Jag tror att vi tappar riterna mer och mer i vår tid. Förr var det mer självklart att använda riter för att uttrycka känslor: sorgband och gravris. Det fanns i folks medvetande. Numera har vi inte tid med döden. Den bryter det vanliga på ett jobbigt sätt. Då försöker man istället snabbt komma vidare och missar lätt sorgen och den egna bearbetningen. Thomas tror att kyrkan har en viktig roll att spela i detta: -– Vi kan visa på riter och deras plats. Exempelvis kan vi sjunga en psalm och läsa en bibeltext vid avsked i sjukhuskapellet vid bårhuset, vi kan erbjuda en form att gå in i och ut ur. Inte sällan upplever människor att det blir något fint, meningsfullt. Vi gör något som människor gjort i tusentals år och det känns bra. Vi behöver få markera: när livet börjar, när livet slutar, när det händer något speciellt. Några tidlösa ord och inte minst en form att vila i, säger Thomas och betonar:

ETT GOTT LIV – Livet har inga garantier, vem som helst kan drabbas när som helst. Livet rymmer också smärta, lidande och död. Det är en del av den existentiella hälsan att inse det. Även om jag drabbas av sjukdom, kan jag ändå ha ett gott liv. Också när jag själv är nära att dö, så kan jag ha en meningsfull tid här, säger Thomas och fortsätter: – Vi möter människor som är jättesjuka, som har kort tid kvar i livet men som har ett djupt meningsfullt liv, här och nu. Vi möter också förhållandevis friska människor som mår oerhört dåligt. PROJEKT FÖR EXISTENTIELLA HÄLSA Thomas berättar om ett nytt projekt han driver tillsammans med Anna-Karin Jeppson, som är utvecklare av psykiatrisk vård: – Vi vill överbrygga glappet mellan att vara inlagd på psykiatrisk avdelning och få en vårdkontakt i öppenvården. Därför arbetar vi med ett samtalsmaterial tillsammans med patienter som

8 LIDANDE ÄR EN DEL AV LIVET

ligger inne. Det är existentiella samtal i grupp på temat livsmod, livsmening och livsglädje. Nu är planen att vi ska starta en sådan grupp även för före detta patienter, som en sluss. Under tio veckor ses vi och pratar om tillit, hopp, meningen med livet och andra teman som Världshälsoorganisationen definierat som viktiga för att vi ska orka med livet. Thomas plockar fram en kortlek med samtalskort som de utvecklat för arbetet. På asken står ”När livet utmanar”. – Ensamheten är en bov när det gäller psykisk ohälsa. Det blir lätt att man isolerar sig. Då kan det vara bra att ha rutiner, en fast plats att gå till och få möta andra i liknande situation, säger Thomas. De har även haft en grupp för personal, för att visa syftet med samtalen. – Det betyder mycket när vi vågar prata om det som är viktigt. Det är ett värde vi kan ge som kyrka: Vi är duktiga på att leda grupp och våga samtal, säger Thomas och fortsätter: – Tyvärr är det ganska dåligt med samtal i vården, det finns ett underskott på riktiga möten. Det blir fokus på mediciner och tabletter men man vågar inte riktiga samtal om sin situation. Det finns mycket mer att önska där. Sjukhuskyrkans närvaro kanske kan bidra till att sätta fokus på de existentiella frågorna. I mitten av januari planeras en konferens på Ryhov, just kring existentiell hälsa. Då kommer biskop Fredrik Modéus och flera intressanta föreläsare.

ett tufft jobb! De går in där det är riktigt tungt. Med ballonger. En svår och spännande roll: Att komma med distraktion och hopp. PERSONALEN ÄR AMBASSADÖRER Thomas berättar att sjukhusets personal många gånger är Sjukhuskyrkans främsta ambassadörer. Sjukhuskyrkan berättar om sitt arbete och vad de kan bistå med vid arbetsplatsträffar för sjukhusets personal, så att de sedan kan erbjuda sig att kontakta Sjukhuskyrkan när det verkar lämpligt. Personal kan också få enskilda samtal med representanter för Sjukhuskyrkan. STÄNDIG BEREDSKAP – Någon inom Sjukhuskyrkan har alltid beredskap, dygnet runt och alla årets dagar. Det händer ca 40 tillfällen per år att vi behöver kallas in. Det kan exempelvis vara större bilolyckor - med skadade, de som orsakat skador, vittnen, personal som är först på plats. Vid sådana större händelser är det Räddningstjänsten som koordinerar alla övriga insatser, från polis, socialtjänst och Sjukhuskyrkan exempelvis. Ett POSOM-ärende kallas det. Vi har alltid uppföljning efter och bearbetar tillsammans. Reflektionen gör ju också att vi blir bättre, säger Thomas. – Det är ett spännande jobb, ett jobb jag trivs med. Jag vet ju sällan hur min dag ska bli. Imorgon ska jag exempelvis föreläsa för 60 kuratorer från hela länet, om existentiell smärta! Så det är ett fantastiskt varierat jobb att vara sjukhuspräst, avslutar Thomas.

Även om jag drabbas av sjukdom, kan jag ändå

ha ett gott liv. Också när jag själv är nära att dö, så kan jag ha en meningsfull tid här.

HUR ÄR EN VANLIG ARBETSDAG FÖR DIG? – Vi fyra som finns i Sjukhuskyrkan på Ryhov ansvarar för olika avdelningar, så vi inte ska springa precis på samma ställen. I min tjänst har jag: psykiatrin, barnavdelningen och kvinnokliniken. Det kan vara svårt att hinna med men jag försöker. Så varje vecka besöker jag psykiatrins två öppna psykiatriska avdelningar, de är alltså låsta avdelningar och där finns ca 25 personer. Där är det ganska vanligt att patienter önskar enskilda samtal. Jag sitter ner en stund i fikarummet, vi pratar lite allmänt. Sen säger jag: Om någon vill fortsätta prata enskilt så finns jag här. Det brukar bli ett par samtal, längre eller kortare. Också när man har skrivits ut kan vi ju fortsätta ha kontakt, berättar Thomas och fortsätter: – Sen går jag exempelvis till neonatalavdelningen. Där finns familjer som får stanna på avdelningen under lång tid, oroliga familjer. För någon vecka sen hade jag ett dop där, eftersom det var osäkert om barnet skulle klara sig. Ibland händer det ju att barn dör, då kan jag finnas med som ett stöd. Jag går även en runda på barnavdelningen. Och jag handleder sjukhusclownerna. De har

Thomas med en av de saker som ger honom livsglädje.

EN HISTORISK RASTPLATS PÅ VÄG FÖR TILL SJÄLEN VUXEN 99

FAKTA OM SJUKHUSKYRKAN • Sjukhuskyrkan finns på drygt 70 orter • Målgrupp är patienter, närstående och personal • Medarbetarna har tystnadsplikt och för inga journaler • Sjukhuskyrkan kan förmedla kontakt med andra religioner och samfund • Sjukhuskyrkan samarbetar med sjukhuspersonalen kring frågor om livsåskådning, etik och tro

KONTAKT: Du som vill få kontakt med Sjukhuskyrkan i Värnamo, kontakta sjukhuspräst Erling Resare tfn: 0370-300 405

EXEMPEL PÅ ARBETSUPPGIFTER: • Enskilda samtal och själavård • Krisstöd vid akuta händelser • Avskeds- och minnesstunder • Dop och barnvälsignelse i krissituation • Gudstjänster och andakter • Samtal och reflektionsgrupper med personal • Utbildningsinsatser för vårdpersonal eller personer i vårdutbildningar

10 VARJE KREMATION ÄR UNIK

Varje kremation är unik Hur ser det ut i krematoriet? Och hur är det att arbeta där, i närheten av döden? Möt Pelle Mörck, som arbetar i krematoriet.

VARJE KREMATION ÄR UNIK 11

DEN SOM ÖNSKAR FÅR VARA MED – Här passerar ungefär 500 kistor per år. I snitt ska 450 av dem kremeras och 50 jordbegravas. 200 av dem kommer från Värnamo, resten kommer från Vaggeryd, Smålandsstenar, Gislaved och andra orter i närområdet, berättar Pelle när vi står vid ingången till krematoriet. – När där finns ungefär 25 kistor i kylrummet är det dags för kremation. Det innebär att vi kremerar varannan vecka. Vi gör så för att spara på miljön: En kremation första dagen kräver 48 liter olja. Sista dagen behövs mindre än 20 liter. Den olja vi använder är biologiskt nedbrytningsbar, säger Pelle. Pelle har jobbat med detta länge. Han trivs med arbetet och är van att visa grupper runt i krematoriet. Konfirmandgrupperna brukar exempelvis komma på studiebesök i lokalerna. Den som är anhörig till någon som ska kremeras får gärna vara med vid insättning av kistan. Pelle berättar att buddhister alltid är med, men att det tyvärr inte är särskilt vanligt i övrigt. – Men de som har varit med är ofta väldigt tacksamma efteråt, de är glada att de vara med. Även de som kommer hit på studiebesök blir ofta glatt överraskade, man har väl lite bilder och fördomar, konstaterar Pelle.

När askan svalnat tillräckligt för att kunna hanteras läggs den i en askberedare som finfördelar. Där separeras även järnskrot från askan. Det är exempelvis spikar från kistan, beslag och proteser som separeras och skickas till metallåtervinning. Överskottet från den återvinningen går till Allmänna arvsfonden. Askan hälls så i urnan, oftast underifrån. Hålet undertill försluts med lim och en platta med kremationsnumret, så att eventuell åverkan skulle synas tydligt. Därefter ställs urnan i ett låst rum, där begravningsentreprenör eller anhörig hämtar den. – Vi är alltid två vid insättning av kista, berättar Pelle medan

Varje kremation är unik, det blir aldrig precis samma resultat varje gång.

SÅ GÅR DET TILL Ugnen förvärmer under natten, så den är klar för kremation följande morgon. Innan man börjar kremera måste ugnen vara minst 700 grader varm, vid lägre temperatur blir miljöpåverkan större. För att minska utsläpp bränns rökgaserna en extra gång i en andra kammare. – En kista brinner ungefär 1,5 timme, berättar Pelle och tittar in genom det lilla fönstret i ugnen. Det tar nog 13 minuter till, konstaterar han och trycker på några knappar. Efter bränningen rakar Pelle fram askan. Den får ligga på efterbränning och svalning och därefter flyttas askan till ännu en sval.

han lyfter telefonen för att ringa på en kollega. Om något skulle gå galet eller kännas jobbigt, är det bra att vara två. Några minuter senare kommer Dan och gör oss sällskap medan kistan lyfts och skjuts in i ugnen. Luckan stängs. Röken leds vidare ut i ett annat rum, där reningsanläggningen finns. För att kunna rena rökgaserna kyler man dem från drygt 700 till 130 grader. – Överskottsvärmen går ut i kommunens fjärrvärmeledning och värmer deras returvatten, förklarar Pelle. Därefter renas rökgaserna med hjälp av bland annat aktivt kol. Då renas rökgaserna till 98%. I rummet finns också ett särskilt aggregat som möjliggör att man alltid kan avsluta en påbörjad kremation, även om strömmen skulle gå. VARJE KREMATION ÄR UNIK Pelle började arbeta ute på kyrkogården, och blev lagom långsamt

12 VARJE KREMATION ÄR UNIK

invigd i kremationsverkstamheten. – Det är nog inte många som tänker: Jag ska bli krematör! Man blir oftast insmygd lite i taget. Och när vi är två vid insättning vänjer man ju sig också. Det är lite udda, det är det ju, säger Pelle. – Varje kremation är unik, det blir aldrig precis samma resultat varje gång. Det kan exempelvis ta olika lång tid. På något ställe har man testat att kremera tomma kistor och kunnat få exakt samma resultat med olika kistor. Men så fort en människa hamnar i kistan så kan resultaten inte längre förutses, berättar Pelle. Ingenting extra får läggas i kistan, inga minnessaker eller liknande. Det har delvis att göra med att vissa material smälter och kan förstöra ugnen eller påverka kremationen, glas exempelvis. Det har också med miljön att göra, att röken ska kunna renas. – Så var det dags för pappersarbetet, konstaterar Pelle när kistan har satts in, och går in på det intilliggande kontoret. Skatteverket ska ha sitt!

Många vill väl inte riktigt ta i känslorna och sorgen. Själv tycker jag tvärtom. ATT TA HAND OM SINA NÄRSTÅENDE – Jag ska kremeras, svarar Pelle och fortsätter: – Jag har också haft förmånen att göra mycket för mina anhöriga, i och med jobbet. Jag har grävt mina anhörigas gravas, jag har kistlagt dem, kremerat dem. Framför allt skulle jag rekommendera andra att kistlägga sina anhöriga. När man är den personen som stänger kistlocket, så är man redan en bra bit på vägen i sorgebearbetningen när det väl är dags för begravning. Om man däremot skyfflar undan sorg och känslor och plötsligt hamnar på begravningen: Då börjar ju sorgen inte förrän då. Så att själv lägga sina anhöriga i kistan, det skulle jag verkligen rekommendera. Så gjorde jag åt både min far och min svärfar. Det kändes som ett bra sätt att bearbeta sorgen, berättar Pelle. – Många vill väl inte riktigt ta i känslorna och sorgen. Själv tycker jag tvärtom. Sen är jag ju inte van vid att ta i lik, vi rör ju bara kistor här och de är alltid stängda. Men vid kistläggning bearbetade jag mycket. Då är det mest dramatiska avklarat och borta vid själva begravningstillfället. Så känner i alla fall jag, avslutar Pelle. TEXT & BILD: EMILIA LINDSTRAND

Vill du se mer av krematoriet? Varmt välkommen på drop-in-guidning fredag 3/11 kl 14-16 i Uppståndelsekapellet. Både barn och vuxna välkomna!

Urnor som ska vidare till orter i närområdet packas i kartonger med texten: Hanteras varsamt.

KYRKBLADET Allhelgonahelgen FREDAG 3 NOVEMBER Värnamo 14-16 Drop-in-visning av krematoriet. Välkommen in och få en guidning. 15-18 Öppet för fika och samtal i kyrkogårdsförvaltningens lokal. 15-18 Uppståndelsekapellet öppet för möjlighet till ljuständning och en stilla stund. 17 Musik i allhelgonatid – musik och texter om tacksamhet, saknad och hopp. Uppståndelsekapellet. 20 Konsert – en strimma av ljus. Sånger och texter om kärlek, saknad och hopp. Solister och musiker. Värnamo kyrka. Fryele 15-18 Fryele församlingshem är öppet för fika och samtal 15 Musik i allhelgonatid – musik och texter om tacksamhet, saknad och hopp. Fryele kyrka. Nydala 15–18 Nydala klosterkyrka är öppen för ljuständning och en stilla stund.

LÖRDAG 4 NOVEMBER

Värnamo 11 Högmässa. Enkelt kyrkkaffe. Värnamo kyrka. 14–18 Öppet för fika och samtal i kyrkogårdsförvaltningens lokal. 18 Minnesgudstjänst medverkan av Kyrkokören. Värnamo kyrka. Nydala 14–18 Nydala klosterkyrka är öppen för ljuständning och en stilla stund. 18 Minnesgudstjänst med sångmedverkan. Enkelt kyrkkaffe i kyrkan efter gudstjänsten. Nydala klosterkyrka.

KALENDERN SÖNDAG 15 OKTOBER 18:e söndagen efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Efteråt Öppet forum 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka TISDAG 17 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka ONSDAG 18 OKTOBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 18.30 Afternoon tea i Mariakyrkan. Se Urval. 19.00 Bibelsamtal i Fryele församlingshem TORSDAG 19 OKTOBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan LÖRDAG 21 OKTOBER 18.00 Körkonsert i Värnamo kyrka. Läs mer under Urval på sidan intill SÖNDAG 22 OKTOBER 19:e efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 I all enkelhet – en sorts gudstjänst i Värnamo kyrka TISDAG 24 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 25 OKTOBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bordssamtal i Rättvist butik o café TORSDAG 26 OKTOBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan FREDAG 27 OKTOBER 17.00 Taco-kväll i S:t Johannes kyrka

Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information. www.svenskakyrkan.se/varnamo

SÖNDAG 29 OKTOBER 20:e efter trefaldighet 09.30 Mässa med stora och små i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa med i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 17.00 Gudstjänstverkstad i Fryele församlingshem 18.00 Mässa med stora och små i Fryele kyrka MÅNDAG 30 OKTOBER 18.30 Samtal om tro och teologi i Värnamo församlingshem TISDAG 31 OKTOBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka ONSDAG 1 NOVEMBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bibelsamtal i Fryele församlingshem TORSDAG 2 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan FREDAG 3 NOVEMBER 17.00 Musik i allhelgonatid i Uppståndelsekapellet 20.00 Konsert i Värnamo kyrka LÖRDAG 4 NOVEMBER Alla Helgons dag 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Minnesgudstjänst i Nydala klosterkyrka 18.00 Minnesgudstjänst i Värnamo kyrka SÖNDAG 5 NOVEMBER Söndagen efter alla helgons dag 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Minnesgudstjänst i Fryele kyrka 18.00 Ro för själen i Värnamo kyrka TISDAG 7 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 8 NOVEMBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bordssamtal i Rättvist butik o café TORSDAG 9 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan

19.00 Ungdomsmässa i S:t Johannes kyrka FREDAG 10 NOVEMBER 23.00 Nocturne. Brasskonsert med Söderkårens Musikkår från Stockholm i Värnamo kyrka LÖRDAG 11 NOVEMBER 14.00 ”Det stora kafferepet”. Lotteriförsäljning från 13.00 i S:t Johannes kyrka 17.00 Musikgudstjänst i Mariakyrkan SÖNDAG 12 NOVEMBER 22:e efter trefaldighet 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka TISDAG 14 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka 18.00 Församlingskåren i Värnamo församlingshem ONSDAG 15 NOVEMBER 12.05 Lunchmusik i Värnamo kyrka 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bibelsamtal i Fryele församlingshem TORSDAG 16 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan LÖRDAG 18 NOVEMBER 10.00-13.00 Dag kring att skapa gudstjänst tillsammans. Läs mer på sida 4-5 SÖNDAG 19 NOVEMBER Söndagen före domssöndagen 11.00 Gemensam högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 I all enkelhet – en sorts gudstjänst i Värnamo kyrka TISDAG 21 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 22 NOVEMBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bordssamtal i Rättvist butik o café TORSDAG 23 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan

19.00 Mässa i Taizéanda i S:t Johannes kyrka FREDAG 24 NOVEMBER 18.00 Församlingsretreat i G:a Hjelmseryd LÖRDAG 25 NOVEMBER 17.00 Missionsauktion i Fryele församlingshem SÖNDAG 26 NOVEMBER Domssöndagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka MÅNDAG 27 NOVEMBER 18.30 Samtal om tro och teologi i Värnamo församlingshem TISDAG 28 NOVEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Café Johannes i S:t Johannes kyrka ONSDAG 29 NOVEMBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bibelsamtal i Fryele församlingshem TORSDAG 30 NOVEMBER 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan 19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan LÖRDAG 2 DECEMBER 15.00 Sånggudstjänst i S:t Johannes kyrka SÖNDAG 3 DECEMBER 1:a söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 14.00 Adventsmys i Mariakyrkan 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Efteråt fortsättning på adventsmyset. 18.00 Ekumenisk gudstjänst i Fryele kyrka 18.00 Ro för själen i Värnamo kyrka TISDAG 5 DECEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan ONSDAG 6 DECEMBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Bordssamtal i Rättvist butik o café TORSDAG 7 DECEMBER 12.05 Middagsbön. Skinksmörgås och gröt i Mariakyrkan

18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Fördjupningskväll med Peter Halldorf i S:t Johannes kyrka LÖRDAG 9 DECEMBER 15.00 Adventsgudstjänst tillsammans med FUB i S:t Johannes kyrka. Efteråt fika och gemensam sång SÖNDAG 10 DECEMBER 2:a söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka Tjänstgörande präst vid respektive gudstjänst finns annonserad på vår hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo samt i församlingarnas annons på torsdagar i Värnamo Nyheter.

I URVAL ONSDAG 18 OKTOBER 18.30 Afternoon tea i Mariakyrkan ”Hjärta för barn” - Cecilia Sjöblom och Sara Carlsson berättar om Hela Människans arbete med barn som har krångel i familjen. LÖRDAG 21 OKTOBER 18.oo Kör i rörelse i Värnamo kyrka. Välkommen till en musikgudstjänst med körsång i rörelse. Vuxenkörerna i pastoratet har jobbat med en körpedagog och här får vi uppleva resultatet. Det kommer också bjudas på orgelmusik och duettsång. 10-12 NOVEMBER firar vi att Mariakyrkan fyller 40 år. Läs mer sida 4-5! LÖRDAG 11 NOVEMBER 14.00 ”Det stora kafferepet” i S:t Johannes kyrka. Arbetskretsen i S:t Johannes bjuder in till gemenskap och fika Lotteriförsäljning från 13.00. 24-26 NOVEMBER Församlingsretreat i G:a Hjelmseryd Läs mer på sida 4-5. Anmälan senast fredagen 17 november till församlingens expedition 0370-300 400. LÖRDAG 25 NOVEMBER 17.00 Missionsauktion i Fryele församlingshem. Fika, lotterier och auktion. TORSDAG 7 DECEMBER 19.00 Fördjupningskväll i S:t Johannes kyrka under rubriken: ”Alla himlens fåglar har flytt – profeten Jeremia i sin egen tid och vår.” Gäst: Peter Halldorf.

ÖKENMÄSSA Ökenmässa firas i Mariakyrkan en gång i månaden. Under hösten sker det kl 18.00 torsdag 2 november och 30 november. Mässan har en rik liturgi och tar ca 1.45 h. Vill du veta mer om ökenmässan, kontakta Anders Hallberg. EN JORDEMORS BERÄTTELSE För andra året framförs Benjamin Brittens julmusik, ”A cermony of carols” till julevangeliet berättat av Jordemor. Pär-Magnus Möller har skrivit jordemors berättelse och våra amatörskådisar ger liv åt den. Allt på plats i vår upplysta kyrka. Välkommen 10/12 till Värnamo kyrka kl 18. Till detta behövs några dramatisörer. Vill du vara med? Kontakta Åsa Johnsson tfn: 0370-300 402 Max 12 personer-först till kvarn! Repetitionstider: 5/11 kl 13.30-15, 19/11 kl 13.30-15, 2/12 kl.10-12 MÄSSA MED STORA & SMÅ I FRYELE 2 gudstjänster per termin i Fryele kyrka är särskilt inriktade för barn och familj. Vi som vill vara med och forma en gudstjänst tillsammans träffas då kl 17.00 i Församlingshemmet och förbereder: sång, något enkelt drama, förbön m.m. och äter korv med bröd. Sen går vi över till kyrkan och firar en enkel mässa tillsammans. Varmt välkommen med eller utan barn! Nästa gång 29/10 kl 17

NÄRRADION 98,1 Mhz

Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring. Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

EXPEDITIONEN Mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 Lunchstängt 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på hemsidan. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Gåva till Svenska kyrkans internationella arbete genom Värnamo pastorat: Swish-nummer 123 092 87 47

ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK O CAFÉ Butik, café & second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 Lördag 10-13 Torsdagar finns diakon i butiken kl 14-16, för dig som önskar samtal och/eller gemenskap.

Bilder från rättvist butik o café och prostgårdens trädgård, där Pelarsalen odlar och växer. Foto: Emilia Lindstrand.

Livsviktiga samtal I PELARSALEN FÖR ATT KOMMA VIDARE I LIVET och lära sig mer om sig själv behöver vi våga prata med varandra. Särskilt viktigt är det att vi pratar med varandra om det som är viktigt för oss. I församlingens arbetsmarknadsåtgärd Pelarsalen är samtalet viktigt. Vi har gruppsamtal som handlar om livet: Vad behöver jag för att komma vidare i min livssituation? Hur fungerar jag i sociala sammanhang? Ämnena kan kretsa kring relationer, vikten av att ta makten över sina tankar, hur man kan vårda sin kropp, gränser, arbete och försörjning m.m. Vi samtalar i stor grupp och ibland i liten grupp. Vi delar det vi vill dela och lyssnar när andra talar. Det finns även möjlighet till enskilt samtal med diakon. Häromveckan pratade vi om idoler och förebilder. Det var spännande att höra olika bilder. En av deltagarna sa att vi alla var hans idoler. När han kommer till Pelarsalen känns det gott och människorna han möter ger honom energi. Vi blev alla väldigt glada men började också fundera över vad det innebär för möjligheter och ansvar att vara en idol. TEXT: ANNA BERTILSSON, DIAKON OCH VERKSAMHETSLEDARE PELARSALEN

SOM LILJAN PÅ SIN ÄNG 17

Som liljan på sin äng Som liljan på sin äng, som fågeln högt i skyn, som stjärnan i sin rymd, så är jag till i dig. Du mäter alla mina år. Du räknar mina huvudhår. Jag växer i din närhets land, du bär mig i din hand. Och inte ens ett strå på ängen vissnar bort och inte ens en sparv till marken faller ner, om inte du har stakat ut när livet börjar och tar slut. Vart än jag flyr så finns du där, du har mig mycket kär. Som luften sluter om varenda dal och höjd, som vattnet fyller ut de stora havens djup: Du sluter om mig, år från år. I dig jag rörs, vart än jag går. För varje andetag är ditt: Du bor i livets mitt. Som liljan på sin äng till slut ska vissna ner, går sommaren mot höst och dagen lugnt mot kväll. Men blomman som i vila går ska snart slå ut i evig vår och vad som sås i ringhet här du ger sin blomning där. Sv.Ps 798 Text: Jan Arvid Hellström 1975, professor och biskop Musik: Svensk folkmelodi Psalmen passar utmärkt vid begravning men också till tröst.

18 PAPPA, JAG SAKNAR DIG

Pappa, jag saknar dig! Fyra månader före Hedvig Siljedahls studentexamen dog hennes pappa, hastigt och oväntat. Snart har fyra år gått. Här skriver hon själv om sin sorg och saknad.

FÖR DRYGT TRE OCH ETT HALVT ÅR SEDAN NÄR JAG VAR 18 ÅR gick min pappa bort mycket hastigt och oväntat. Från en dag till en annan fanns han inte hos oss mer. Pappa var borta för alltid. När någon dör så hastigt så är det mycket som förändras och så mycket som händer i kroppen. Hjärnan kan inte förstå att någon som alltid funnits helt plötsligt inte finns där. Allt ser precis likadant ut som minuterna innan, men ändå är precis allt förändrat. Man väntar bara på att personen ska stiga in och att man ska vakna upp ur en overklig dröm. Livet kan numera delas in i två delar – tiden före 31:e januari 2014 och tiden efter.

saknar våra stunder då vi spelade och sjöng tillsammans och då vi gled nerför skidbackarna tillsammans. Jag saknar att kunna gå nedför källartrappan och vet att han satt där hemma och arbetade. Den här saknaden är något jag får leva med. På ett sätt är den annorlunda och jobbigare nu, för nu har jag tillåtit mig att inse vad det faktiskt är jag saknar till skillnad från när sorgen och chocken var som störst. För att kunna leva med det måste man ta det i små steg. I början vet jag att jag tänkte i dagar, men nu har det kanske snarare gått över i veckor eller månader. Jag tänker att nu har jag klarat ännu en vecka utan pappa och det gick ju helt okej. Det är alldeles för stort och overkligt att tänka på att jag måste leva resten av mitt liv utan honom.

I det lilla facket som fanns på min studentmössa hade jag en bild på pappa och mig

NU HAR DET KNAPPT GÅTT FYRA ÅR sedan det hände. Fyra år som känns overkligt långa men som också har gått väldigt fort. Det känns som en evighet sen pappa fanns hos mig, samtidigt som han ändå är så självklar och närvarande. Tanken på pappa finns på ett eller annat sätt med mig varje dag – i allt jag gör. Det finns ögonblick där saknaden gör sig extra påmind – ögonblick där man trodde att pappa skulle varit närvarande. Det är en sorg att han inte får vara med att dela händelser och livet med oss. Det är en saknad och en tomhet att han inte är med och att han inte får se mig bli vuxen. Ibland kan det vara smärtsamt att se andra personer dela glädje med sina pappor när jag vet att jag inte kommer kunna göra samma sak själv. Jag är medveten om att saknaden kommer variera i intensitet under olika perioder i livet – när jag tar examen, om jag gifter mig, bildar familj och får barn.

ÄVEN OM JAG VET ATT PAPPA ÄR MED MIG kan det ibland underlätta att göra något konkret för att påminna mig om det. Ett sådant ögonblick var när jag skulle ta studenten fyra månader efter pappas bortgång. I det lilla facket som fanns på min studentmössa hade jag en bild på pappa och mig, och på mottagningen hemma stod det ett bord med ett ljus och ett foto på pappa. Det är viktigt för mig att påminna mig och även andra att pappa och hans kärlek alltid är närvarande och lever vidare. Mitt i saknaden så är jag rädd för att glömma. Glömma bort hans röst, hans personlighet och hans egenheter. Jag vill prata om min pappa, så som andra kan prata om sina pappor, men jag upplever ibland att folk är rädda eller känner obehag för att fråga eller att höra mig prata om pappa. För mig blir det på ett sätt ännu viktigare, för genom det kan jag hålla honom vid liv och pappa är och kommer alltid vara min pappa även om han inte är fysiskt närvarande längre.

NÅGOT SOM JAG KÄNNER SAKNAD OCH STOR SORG ÖVER är saker jag hade velat prata med pappa om. Saker som jag som 18-åring kanske inte hade funderat så mycket över, men där jag nu oerhört gärna hade velat bolla tankar med pappa. Ett hastigt dödsfall ger inga möjligheter till avsked och samtal. Det finns så mycket jag kan fundera över och så mycket som jag vill säga.

EN TRÖST FÖR MIG ÄR ATT JAG VET att rent biologiskt är jag ju faktiskt 50 % pappa. Det går inte att ändra på. Att jag dessutom ofta får höra att jag är väldigt lik honom är också något som bär mig. Jag bär hans kunskap och kärlek med mig och känner den varje dag. Därför går det på något sätt att leva vidare trots att han inte finns kvar här hos mig.

DET FINNS SÅ MYCKET JAG SAKNAR MED PAPPA. Jag saknar hans stora varma kramar, hans uppmuntran och våra samtal om livet. Jag

TEXT: HEDVIG SILJEDAHL BILD: EGEN, ALEX & MARTIN/IKON

PAPPA, JAG SAKNAR DIG 19

I hjärtat finns ett rum som bara är för dig Och var jag än tar plats så finns du här i mig. I mörker och i ljus ditt ansikte jag ser Ur minnet tar jag fram de bilder där du ler Men bland allt du är för mig finns något svårt att bära - min längtan efter dig när jag inte har dig nära. Siv Andersson

20 3:E SKOVELN

3:e skoveln Jag står vid en kista en gång i veckan, ibland oftare. Ibland är personen yngre, oftast äldre. Ibland har det gått fort. Ibland har det gått långsamt. DEN VANLIGASTE KOMMENTAR JAG FÅR SOM PRÄST är kanske: ”Det måste vara jobbigt att så ofta vara med på begravningar”. Tanken är då att jag, precis som de anhöriga, i mötet med döden också får brottas med förgänglighet och meningslöshet. Alla som har begravt någon nära vet att det är en ansträngande stund. Som präst måste även jag brottas med detta, men mitt uppdrag att ”tända ljus i sorgens mörker”. Till de sörjande får jag får bära hoppet om att detta inte är slutet. Att det finns en fortsättning. Till alla som är vilse i förgänglighetens mörker får jag säga att jag vet en väg. En väg från förgänglighetens mörker till det eviga ljuset. Det vi ibland kallar för återseendets glädje hemma hos Gud. Precis som en läkare kan känna glädje över att kunna bota eller hela en sjukdom eller skada, så får jag som präst känna glädje över att i dödens närhet få påminna om hoppet, om Guds löften, om att inte ens döden är slutgiltig.

Med den tredje skoveln förklarar vi trotsigt att vi inte är besegrade

VISST KAN ÄVEN JAG BLI ”SLAGEN TILL MARKEN” av lidandet, orättvisan, sorgen, men det som ger mig kraft i dessa situationer är just Jesu seger över döden. Ett ord som är viktigt för mig personligen är Paulus ord i Thessalonikerbrevet: Vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något hopp. Om Jesus har dött och uppstått, vilket vi tror, då skall Gud också genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. I BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN BLIR DÄRFÖR ”mullösningen” ett av de viktigaste momenten. Alla närvarande ställer sig upp och prästen låter 3 skovlar jord falla på kistan. Vid den första säger prästen ”Av jord är du kommen”. Vid den andra: ”jord skall du åter bli”. Vid den tredje: ”men Jesus Kristus skall uppväcka dig på den sista dagen”. Det förgängliga, lidandet, smärtan och döden, accepteras med de två första skovlarna mull, men med den tredje skoveln förklarar vi trotsigt att vi inte är besegrade. Tvärtom! Därför tillhör begravningar något av det viktigaste jag som präst får göra också för min egen del. Jag blir ständigt påmind om ljusets seger över mörkret, det godas seger över det onda, livets seger över döden. DEN TREDJE SKOVELN MULL ger mig kraft att möta varje dag med hopp. Den tredje skoveln mull påminner mig om att även det svåraste i livet kan vändas i glädje – därför att Jesus Kristus skall uppväcka mig från död till evigt liv. Då vet jag att inget är hopplöst. Begravningen är därför, hur svår och smärtsam den än är, något som ger mig kraft att möta det svåra och smärtsamma i livet med hopp. Jag hoppas att begravningsgudstjänsten kan göra detsamma för de som sörjer. TEXT: ANDERS HALLBERG, PRÄST

GLÄDJEN ATT FÅ SPELA VID BEGRAVNING 21

Glädjen att spela vid begravning TONERNA TAR VID DÄR ORDEN TAR SLUT

KANSKE UNDRAR DU SOM LÄSER: Vad menar hon egentligen? Inte kan man väl känna glädje när alla andra är ledsna och gråter av sorg?! Kanske är det snarare tacksamhet än glädje - att med toner få försöka fånga det som har betytt mycket för den avlidne och dess anhöriga. UNDER ÅRET HAR jag fått spela både vid en arbetskamrats och en före detta körmedlems begravning. En avled alldeles för tidigt, en efter ett långt och innehållsrikt liv. Det blev begravningar av väldigt olika karaktär. Vid den unge killens begravning hade de anhöriga valt en del inspelad musik. Låtarna som spelades hade han lyssnat mycket på. De var förknippade med honom och man önskade vid begravningen musik med just artistern som sjungit in låtarna. Jag fick istället möjlighet att spela under avskedet och fick då fria händer att själv välja vad jag skulle spela. Efter lite eftertanke valde jag bland annat att spela Tears in heaven och Himlen är oskyldigt blå. Styckena valde jag med tanke på att det var en ung människa som avlidit och att de passade just honom. HELA KAPELLET VAR FYLLT MED SÖRJANDE anhöriga, vänner och arbetskamrater. Vid sådana här tillfällen vill vi musiker verkligen göra vårt yttersta för att det ska bli bra för alla. Efteråt blir man självlart väldigt trött, men samtidigt tacksam över att man har fått vara med och bidra med sin gåva och att tonerna får ta vid där orden tar slut. VID DEN FÖRE DETTA KÖRMEDLEMMENS BEGRAVNING valde de anhöriga att följa ett musikaliskt tema. Den sista tiden i kvinnans liv hade de nämligen lyssnat mycket på en CD-skiva med sånger av Lina Sandell. Det hade kvinnan mått gott av. Orgelstycke, psalmer och solosånger som valts till begravningen var sådant som Lina Sandell hade skrivit. Det kändes gott att få vara med vid körmedlemmens sista stund i Fryele kyrka, där hon så många gånger stått i kören och sjungit. I samtal med de anhöriga kunde vi tillsammans komma på sånger och musik som både den avlidna och hennes man tyckt om. NÄR DU SKA ORDNA MED EN BEGRAVNING så får du mycket gärna ta kontakt med den musiker som ska spela vid begravningen. Vi kan då diskutera musiken tillsammans. Det går bra att ringa både om du vill ha hjälp med musikval eller om du bara vill berätta hur du har tänkt. TEXT: KATARINA JOHANSSON, KANTOR

Det kändes gott att få vara med vid körmedlemmens sista stund i Fryele kyrka, där hon så många gånger stått i kören och sjungit.

22 LIVRÄDDA FÖR DÖDEN

LIVRÄDDA FÖR DÖDEN OCH DÖRÄDDA FÖR LIVET Någon har sagt att vi i vår tid är ”Livrädda att dö och därför också dörädda för livet”.

JAG TROR ATT DET STÄMMER, även om det är nog så drastiskt uttryckt. Liv och Död hör ihop och går inte att skilja åt. Trots att vi ständigt möter döden på TV och på film så är döden något vi sällan pratar om, i alla fall vår egen död. Det är som om vi tänker att om vi inte pratar om den så finns den inte. Det är väldigt sällan jag möter människor i besöken inför begravningen av en anhörig, som säger: Jovisst, det har vi pratat om och så här tänker vi. OFTAST ÄR DET SOM OM DÖDEN tar oss på sängen, som en total överraskning. Trots att det ju borde vara en av de mest självklara sakerna med LIVET - att vi faktiskt ska dö en dag, förr eller senare. Och ändå så möter vi den i våra egna liv, rätt så oförberedda, både inför våra anhörigas död och vår egen.

JAG SKULLE ÖNSKA ATT VI VÅGADE prata mer om Döden – inte som den totala överraskningen, utan som den självklara slutpunkten av Livet här. För jag tror, av erfarenhet, att det är när vi vågar räkna med döden som vi också på ett rätt sätt kan våga leva. Inför döden förlorar ofta många stora ting helt sin betydelse och många små enkla vardagsting blir så viktiga. Inför döden spelar det inte så stor roll hur fett bankkonto jag har eller vilken bil som står parkerad utanför villan, utan vad jag fyllt mitt liv och mina relationer med. Godhet och kärlek eller tidsfördriv och ytlighet. I EN BIBELVERS SOM IBLAND läses i begravningsgudstjänsten ber psalmisten ”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet” (Psaltaren 90:12) När vi vågar prata med varandra om döden som självklar realitet så tror jag att mycket av det som vi är rädda för släpper sin skrämmande makt. När vi vågar leva öppet – prata om döden med varandra - så hittar vi lättare det som är viktigt i livet. Det blir synligare. ATT FÅ SITTA VID EN DÖDSBÄDD hos en anhörig kan faktiskt vara något väldigt fint och stort. Naturligtvis önskar vi att den som ligger där slipper plågas. Men där kan ofta livet sammanfattas och inneslutas i en känsla som känns närmast helig. Precis som när vi får vara med vid livets början, med ett nyfött barn på armen, så kan mötet vid dödsbädden vara ett stort och viktigt ögonblick. Livet som vi får dela, har innehållit så mycket av godhet och kärlek. Visst finns där också smärta över det som gått fel och sönder men sammantaget var livet oftast värt att leva. DET ÄR EN PARADOX – när vi vågar leva öppet och ärligt inför DÖDEN så får vi kraft att ta vara på LIVET och leva det på ett mera helt sätt. Om döden blir något som vi ständigt ska försöka besvärja och undvika så tappar vi också lätt bort själva Livet. TEXT: ERLING RESARE, SJUKHUSPRÄST VID VÄRNAMO SJUKHUS

BOKTIPS 23

BOKTIPS

om tröst, sorg, död och hopp. Konsten att rädda liv: Om att förebygga självmord, av Ullakarin Nyberg Konsten att rädda liv handlar om att bryta den tystnad som ofta omger psykisk ohälsa och självmord. Genom konkreta råd och exempel visar Ullakarin Nyberg hur man kan prata om det som är svårt och vad man kan säga och göra i mötet. Boken tar upp fakta och myter om självmord, vilka signaler omgivningen kan vara observant på, hur förloppet från tanke till självmordshandling ser ut och framför allt hur det kan avbrytas. Det går att hjälpa människor i förtvivlade situationer genom känslomässig närvaro, enkla formuleringar och små omsorger. Vem är död?, av Stina Wirsén. För barn från 1,5 år. Fågels farfar är död och fågels pappa är så ledsen. Efter begravningen i kyrkan vandrar fågel och hans föräldrar hem genom parken. De funderar över vad som händer nu med farfar. Kanske blir han en fjäril? I parken träffar de också nalle och nalles mormor. Fågel tycker att mormor ser lite gammal och skruttig ut – ska nalles mormor också dö? Men mormor säger att hon mår fint, hon ska inte dö nu!

Jag dör inte, jag träder in i livet: en bok om döden och evigheten. är en bok av Wilfrid Stinissen. Den passar dig som söker teoretisk information om den kristna trons syn på död och evighet. I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, av Tom Malmquist. Tom och Karin väntar sitt första barn när Karin plötsligt insjuknar och måste föras till sjukhus. Barnet tas ut med kejsarsnitt och som i en mardröm springer Tom i kulvertarna under Karolinska sjukhuset, mellan intensivvårdsavdelningen och Neonatalen; mellan liv och död. Dom som är kvar, av Karin Saler och Siri Ahmed Backström. För barn 3-6 år. Boken har utsetts till årets svenska bilderbok och tar sig an hur vardagen sakta letar sig tillbaka i en sörjande familj. Med små medel gestaltar boken vilsenheten och tomrumskänslan i sorgen och visar samtidigt hur de första tecknen på fortsatt liv kan se ut.

Sorgens gåva är en vidgad blick, av Patrik Hagman. Teologen och författaren Patrik Hagman har upplevt flera stora förluster i sitt liv; inom loppet av några år förlorar han sin sexårige son Joel i cancer och sedan sin hustru Kika i en plötslig hjärnblödning. Dessutom dog hans pappa i cancer efter en lång sjukdomsperiod när Patrik Hagman var 21 år. I Sorgens gåva är en vidgad blick skriver Patrik Hagman om vad som händer i en människa när sorgen så påtagligt kliver in och ut i ens liv. Hur tron påverkar sorgen och hur sorgen påverkar tron. Vad som blir kvar, vem man blir och vad sorgen faktiskt ger, även om man mycket hellre hade avstått den gåvan. Och om det som förenar alla människor att våra liv levs med döden som en ständig följeslagare och att all kärlek kommer med sårbarhet.

FLER TIPS: Den dolda dörren: Om undran inför döden, av Owe Wikström Anteckningar under dagar av sorg, av C.S. Lewis Jossel Rakovers samtal med Gud, av Zvi Kolitz

24 ORGELMUSIK OCH SOLOSÅNG VANLIGAST

ORGELMUSIK OCH SOLOSÅNG VANLIGAST Begravningsbyrån Fonus har gjort en opinionsundersökning där drygt tusen personer fått svara på vilken musik de vill ska spelas på sin begravning. Orgelmusik och solosång är fortfarande de vanligaste formerna av musik, men det finns även en trend med personligare begravningar. – Begravningar följer trender i övriga samhället. Det blir allt vanligare att man personifierar allt från val av bil, bostad och mobiltelefon. Vi märker av att mer musik som spelas på begravning är musik som har betytt något för den avlidne. Jag tycker det är ett fint sätt att minnas den avlidnes personlighet vid begravningen, säger Peter Göransson, informationschef på Fonus, i ett pressmeddelande.

MEST ÖNSKADE MUSIKEN •

Air (J. S. Bach)

•

Håll mitt hjärta (Björn Skifs)

•

Härlig är jorden (Bl.a. Carola)

•

Jag har hört om en stad (Bl.a. Christer Sjögren) KÄLLA: FONUS

På Spotify finns Musik till tröst, en spellista från Svenska kyrkan där du kan få inspiration till musikval. Du kan också självklart kontakta någon av församlingens musiker.

POPULÄRA PSALMER VID BEGRAVNING • • • • • • • • • •

Psalm 190: Bred dina vida vingar Psalm 231: Oändlig nåd mig Herren gav (Amazing grace) Psalm 235: Som en härlig gudomskälla (Pärleporten) Psalm 248: Tryggare kan ingen vara Psalm 249: Blott en dag ett ögonblick i sänder Psalm 256: Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken Psalm 271: Närmare Gud till dig Psalm 277: Så tag nu mina händer Psalm 289: Guds kärlek är som stranden Psalm 297: Härlig är jorden

BÅRTÄCKE 25

BÅRTÄCKE – en vacker tradition Istället för kistdekoration får man gärna använda bårtäcket. EN VACKER TRADITION Bårtäcken över kistan under begravningsgudstjänsten är en tradition som tagits upp på nytt i församlingar över hela landet. Sedvänjan från 1600-talet, att använda bårtäcke vid begravning, hade försvunnit under 1900-talet. Vid kungliga begravningar, i det militära och inom vissa organisationer har dock traditionen förts vidare. Och nu har den återtagits upp även hos allmänheten. Bårtäcket utgör ett fint alternativ till annan form av kistdekoration.

BÅRTÄCKETS ANVÄNDNING Bårtäcket kan användas vid både jordbegravning och kremation. Vid begravning med efterföljande kistgravsättning tas bårtäcket bort när kistan placeras på katafalkvagnen utanför kapellet/kyrkan. Vid kremation ligger bårtäcket kvar på kistan under hela akten. Bårtäcket får lånas kostnadsfritt vid begravningar inom Värnamo pastorat. FAKTA OM BÅRTÄCKET Bårtäcket, som är vävt i ull och lin, pryds av ett Kristusmonogram utfört av guldtråd i snärjteknik. Textilen är utförd i Alice Lunds Ateljé, Borlänge, och signerad av textilkonstnärinnan Dagmar Lodén, Leksand. TEXT: SAMMANSTÄLLNING AV JENNY ARVIDSSON

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Tiden runt Alla helgons dag är fylld av minnen, saknad, sorg, glädje och tacksamhet. Många är vi som tänder ett ljus och minns. PLATS FÖR ALLA

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG

Många vill tända ljus och sätta blommor vid gravarna såhär års. Vid de gemensamma ytorna vid minneslunden och kring askgravplatserna är det många blommor och ljus som ska få plats. Ditt ljus är viktigt. Tänk på att placera ditt ljus så att det finns utrymme för fler.

Värnamo pastorat vill erbjuda en mångfald av gravplatsalternativ och en god service. Med din hjälp kan vi bli bättre. Kontakta oss gärna om du har synpunkter eller tips! TEXT: JENNY ARVIDSSON

HJÄLP OSS MED SÄKERHETEN På den egna graven kan det vara bra att tänka på att placera ljus och lyktor så att det inte finns någon brandrisk. Sätt gärna gravljus en bit ifrån varandra så att det inte blir för varmt. Använd inte marschaller, de sotar mycket och blir väldigt varma. Vanliga gravljus brukar fungera bra och det finns många lyktor som är både säkra och fina.

VARNING FÖR FARLIGA LYKTOR OCH LJUS Det kan vara svårt att veta vilka ljus och lyktor som fungerar bra. Titta gärna efter ljus som har garanterat lång brinntid, det tyder på att de är hållbara och säkra och att ventilationen fungerar. Undvik hjärtformade ljuslyktor, de blir ofta för varma, de som är i plast smälter och de som är i glas kan spricka. Undvik också en särskild sorts små lyktor med räfflade plastsidor och som har ett gravljus placerat inuti, vi har sett flera av dem smälta ihop och fatta eld.

BATTERILJUS På våra kyrkogårdar finns ingen sortering för batteriljus. Tänk på att batterier kan innehålla kvicksilver, kadmium och bly som är mycket skadligt för miljön. Lösa batterier ska läggas i kommunens batteriholkar och gravljus med inbyggda batterier lämnas tillsammans med övrigt el-avfall på kommunens sorteringsgård.

ERBJUDANDE OM SKÖTSEL Önskar du att kyrkogårdsförvaltningen sköter om din grav? Du kan alltid testa ett år i taget. I vårt paket ingår vårblommor, sommarblommor, vinterdekoration, gravstenstvätt och full skötsel. Genomsnittspriset är 770 kronor per år. Kontakta oss för mer information.

På många kyrkogårdar runt om i landet har man upplevt problem med de hjärtformade gravljusen. De som är i plast kan smälta ihop och börja brinna och de som är av glas kan spricka. FOTO: ARKIVBILD

I år har vi sett flera lyktor av den här modellen smälta ihop och fatta eld. Det är en liten nätt lykta med räfflade sidor av plast. Om du upplever problem med din lykta bör du meddela butiken som du köpt den i. FOTO: JENNY ARVIDSSON

Den här typen av gravljus har bra ventilation. Brinntiden varierar ganska mycket mellan olika modeller, välj gärna en med lång brinntid vilket tyder på en god konstruktion. Tänk på att inte sätta dem för tätt eftersom de värmer varandra och då kan smälta. FOTO: JOSEFIN CASTERYD/IKON

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27

mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00 Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

FOTO: JIM ELFSTRÖM/IKON

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET

1 november

Allhelgonadagen 1.Vilken stor väpnad konflikt började 1 november 1955 och avslutades först 1975? ……………... 2.Numera firas ingen namnsdag 1 november. Vem hade namnsdag denna dag 1993-2001?

Korsordskonstruktör: Lars-Göran Ståhl ©

SMIDER RÄNKER

VÄDERLEK

FRÅNSLAGEN

FRÖKEN

DEN PLATS FÖR SLUTLIGA VINTERBEHÅLLDVALA NINGEN

ÅKALLA GUD

DUKAR

DEN HAR STRÄNGAR

OCH SÅ VIDARE

LOJALITET

SNO ELLER GRIPA

LUMPEN

STÖRTA ELLER VARA URSINNIG

NÄRINGSTILLSKOTT OPARTISKA

REPADE

FÖRSUMMAD

UTOMJORDING

GAMMAL RELIGION

SÄTT

HAR MÅNGA FACK

GILLAR GLADA

SJUKDOM

DÄR VANN KARL XII

LITEN DEL AV GAS HÄKTA & VID MUN

FÅGEL ELLER SKÄRA TILL KUBER

LARV

TABLETTER

ROSENLAGER

HJÄLP TILL TOMTEN

ETTÅRIGA INTE HÄSTAR UTTRÅKAD

KLAGADES VÄGLEDER

STARTAR & UPPHÖR

GIBBON

GRAD OCH FJÄRIL

SLÅ

VILL IDROTTARE GÄRNA FÅ

LARV

DELSTAT I USA

GULLIGA

TA AV DAGA

PIMPELBLÄNKE

KALIUM

KRUSNING ELLER HÅL

MÖDAN VÄRT

BULTAR & GRUND

SIFFRA LOS ANGELES ÖLAND

LEDARE

HAR KLÖVAR

ADELSMAN

SKRIVDON

VANN SERIE A 1990

ÄNGSLAN

TÄTTING

PRONOMEN

DÅ ELLER FÖDER

SPELBOLAG

GÖR MAN PÅ GALÄR

GIRAFFDJUR

FLOD

UTTALADE FINNS DET VATTEN I TOPP

BEARBETA METALL UTAN VÄRME BÖRJAR SKALA FATTA ELLER VERKA

SAMVETSGRANNA

STRÖM

STRÖMMEN

FICK FREDSPRIS HACKA EL-

IGÅNGSATT

LER till: FÅGEL Skicka in ditt svar senast 7 september e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se POKULERADE SLAG Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo

KOMPOSITION ELRätta svaret i förra LER GOTTTänk på era ledare GJORT

DRYCK

VAR ENTUSIASTISK

numrets korsordstävling var:

MEDKÄNSLA

Tre vinnare har vi dragit: Irene Hammarström, Birgitta SKRIN Karlsson BÄR EN och Per Mattsson. TILLVERKAR PLANGrattis till er! Presentkort som gäller i rättvist butik o café kommer på posten. ÄMNE

LÖVTRÄD

OVÄNLIGT SINNAD

ÄMNE

STOR SKALBAGGE

KROPPSDEL & NOT HONA

TARIFF ELLER KÖRA PLAN PÅ MARKEN

PLAN