paxat nr 6 2018 by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 6 2018:

VÄNDPUNKT

ALEXANDRA NERG:

Det måste ha skett ett mirakel!

PÅ SPANING EFTER DIAKONI : EN SAMLING KRUBBOR : GUIDE TILL GUDSTJÄNSTER

2 INTRO

Vändpunkt Det enda man vet om vinden är att den vänder. När den gör det uppstår på ett eller annat sätt en stund då allt blir stilla – för att strax därefter ta styrka för att blåsa på det nya hållet. PLÖTSLIGT HÄNDER DET. Man är vid den där punkten då saker och ting tar ut en ny riktning. Gamla upptrampade stigar blir ointressanta och ny mark bryts. Det är vid den tidpunkten alltid svårt att veta om det blir bra eller inte. Vad man vinner och vad man förlorar. En del av de där vändpunkterna är personliga och rör mest en själv. Man kanske vågar ta det där beslutet man längtat efter att ta – eller så dör någon och livet ser plötsligt helt annorlunda ut. EN DEL VÄNDPUNKTER påverkar hela mänskligheten – som stunden då man upptäckte penicillinet och kunde rädda miljontals människor från en för tidig död. Hemma har jag två minnessaker efter några av världens största vändpunkter. Den ena minnessaken är några stenar jag hackade ur Berlinmuren 1989 – bakom Brandenburger Tor. Det var onekligen tecknet på en ny era i Europa. Stenarna ser ganska oansenliga ut men dess historia är ovärderlig.

DEN ANDRA SAKEN är julkrubban. Den ser inte heller så mycket ut för världen – Den var billigt inköpt för längesedan – men jag vill ha upp en varje jul eftersom den bär på en historia som ändrat världen mer än någon annan historia. Den är tecknet på en ny era i världshistorien – berättelsen handlar om en nyfödd kung, helt annorlunda än andra kungar före eller efter. Den handlar om ett nytt rike, olik alla andra riken. Den handlar om ett nytt sätt att se på mig själv och på världen som är ovärderligt. TÄNK ER HUR VÄRLDEN skulle se ut om inte den vändpunkten i historien skett… är den en del av din personliga historia också… en vändpunkt…

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE PärMagnus Möller LAYOUT Jonna Svensson OMSLAGSFOTO Håkan Palm FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i början av februari 2019.

INNEHÅLL 3

5. Axplock 6.

Ett mirakel blev vändpunkten

Som en rörelse

10.

Kopiera ingen annan

12.

En flicka är född

13.

Samtal med barn

14.

På gång

18.

Hemma hos Elisabeth Josefsson

22.

Guide till gudstjänster

23. Ordet 24.

Värnamo södra kyrkogård

25.

Om Ragnar Sjöbeck

26.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

28. Korsord

6 ETT MIRAKEL BLEV VÄNDPUNKTEN - Noel skulle opereras men blev plötsligt frisk

SOM EN RÖRELSE - På spaning efter diakoni i vår tid.

Innehåll

GUIDE TILL GUDSTJÄNST: Advent och jul innebär en massa härlig musik och många tända ljus. Få en överblick över utbudet som bjuds i Kyrkbladet i tidningens mitt och i Guide till särskilt juliga gudstjänster.

ÅRETS JULKAMPANJ: En flicka är född

HEMMA HOS ELISABETH JOSEFSSON: Med passion för krubbor har det blivit en ordentlig samling

4 AXPLOCK

Vändpunkt JAG FLYTTADE HEMIFRÅN NÄR JAG VAR 20 ÅR. Strax efter årsskiftet packade jag ihop mitt ungdomsrum hemma i Växjö och flyttade de lite dryga 40 milen till min nya hemstad för att studera ekonomi. Det skulle bli en vändpunkt i mitt liv, ett rejält kliv in i vuxenlivet, något jag sett fram emot länge. Men det blev kanske inte riktigt som jag tänkt mig. Där satt jag, ensam i en stad där jag inte kände någon, i ett litet korridorsrum med flera timmars pendlingsavstånd till alla jag brydde mig om och allt jag kände till. Och fyra månader senare gav jag upp för hemlängtan och flyttlasset gick tillbaka. Ibland är livets vändpunkter välkomnade eller till och med efterlängtade. Andra gånger är en vändpunkt något oönskat fast kanske ändå ett nödvändigt ont. Ibland blir vändpunkten inte alls som man tänkt sig. Det viktigaste att komma ihåg är att en vändpunkt kan vara påfrestande just när vi är i den, det kan till och med vara svårt att se meningen ett bra tag efteråt, men i slutändan leder den oftast till något bättre. Livet får helt enkelt en ny inriktning. Nu gick ju inte mina ekonomistudier riktigt som jag tänkt mig, och jag blev som bekant inte ekonom. Och tur var väl det, för annars hade jag kanske inte sökt och kommit in på en annan utbildning ett halvår senare och då hade jag ju aldrig hamnat här och fått jobba med något av det roligaste jag vet. Från och med den 1 november är undertecknad ordinarie kommunikatör i Svenska kyrkan i Värnamo och redaktör för den här tidningen då Emilia Lindstrand efter sin föräldrarledighet går vidare till annan tjänst. Vi i redaktionen vill passa på att önska henne ett varmt lycka till och tacka för ett fantastiskt jobb med tidningen! /Jonna, kommunikatör

KOM MED! Kom med i redaktionsgruppen! Vi söker särskilt dig 25-50 år. Allt du behöver bidra med är dig själv. Vi ses en stund och bollar idéer inför varje nummer. Du deltar när det passar dig. E-post: jonna.svensson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 18

Gåva till Svenska kyrkans internationella arbete genom Värnamo pastorat: Swish-nummer c ÅRETS JULKAMPANJ: EN FLICKA ÄR FÖDD Vi kan aldrig acceptera att flickor föds in i förtryck och orättvisor – bara för att de är flickor. Att fattigdom och normer gör att flickor får sämre möjligheter till utbildning, sjukvård eller försörjning. Att de utsätts för sexuellt våld eller könsstympning. Eller att flickor får äta sist och minst. Det är en ständig kamp om liv och död, som vi måste ta tillsammans. I årets julkampanj har vi den stora möjligheten att tillsammans kämpa för att ingen flicka ska hotas, utnyttjas eller kränkas. För varje barn är skapad till Guds avbild och har samma värde – oavsett kön. I Svenska kyrkans julkampanj, som pågår från första advent 2018 till trettondedag jul 2019, samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete - för varje människas lika värde och makt över sitt eget liv. SWISHA DIN GÅVA TILL 9001223. TACK!

AXPLOCK 5

Jul i gemenskap I ALLIANSKYRKAN I VÄRNAMO VÄLKOMMEN TILL GEMENSKAP PÅ JULAFTON KL 13.00-17.30 Firandet inleds med julbord kl 13.00, sedan blir det lite program under eftermiddagen. Gemenskapen avslutas med julbön i Allianskyrkan som börjar kl 16.30. Biljetter finns att köpa i kyrkorna i stan, i församlingshemmet (Kyrkogatan 17), Café Duvan och Café Rättvist. Pris: Vuxen 80 kr Barn 30 kr (6-17 år) under 6 år gratis Familj: 200 kr Biljetter finns att köpa till och med måndag 17 december. Om du behöver färdtjänst, tänk på att beställa den i god tid! Har du frågor: Kontakta Christina Lundström, tel 070-370 53 32 Välkommen önskar kyrkorna i Värnamo!

DU KAN GÖRA SKILLNAD! GE BORT EN MATKASSE… Vill du vara med och bidra till att fler får mat på bordet i jul? En matkasse kostar ca 300 kr. Du kan bidra till en, flera eller delar av en matkasse. Swisha ditt bidrag till 123 220 22 73 Märk betalningen ”Matkasse”.

SOM EN RÖRELSE 9 januari till 23 januari kommer utställningen Som en rörelse att visas i Värnamo kyrka. Utställningen består av 13 oljemålningar av prästen och konstnären Kent Wisti och bilderna utgör illustrationer till boken Som en rörelse – på spaning efter diakoni i vår tid av Karin Ahlqvist och Charlotte Säll. I samband med utställningen hålls tre temakvällar med fokus på diakoni där vi på olika sätt lyfter diakonala aspekter i vår tid och omgivning. Temakvällarna äger rum i Värnamo kyrka följande tre onsdagar efter veckomässan kl 18.30 9 JANUARI Invigning av utställningen med mera 16 JANUARI På spaning efter diakoni i vår tid, Karin Ahlqvist och Charlotte Säll i ett samtal utifrån boken Som en rörelse 23 JANUARI ”Vad gör vi i Värnamo?” Ett panelsamtal PÅ SIDA 8-9 KAN DU LÄSA MER OM BOKEN SOM EN RÖRELSE PÅ SPANING EFTER DIAKONI I VÅR TID.

6 TT MIRAKEL BLEV VÄNDPUNKTEN

Ett mirakel blev vändpunkten

ETT MIRAKEL BLEV VÄNDPUNKTEN 7

- Jag tror att vi fått hjälp av Gud. När det var som värst bad jag till Gud, och jag kände någonstans att det hjälpte, säger Alexandra. Och nu när hon ser tillbaka på den jobbiga tiden då sjukvården ansåg att det var nödvändigt att operera Noels skallben, är hon helt övertygad om vad som orsakade vändpunkten: - Det måste ha skett ett mirakel! Noel Åhlander har haft en hel del otur under sitt korta liv. Han föddes med en infektion och fick tillbringa den första tiden på sjukhus, och när han sedan bara var en månad så blev det ytterligare sjukhusvistelse på grund av att han fick andningsuppehåll. Och så var det hans huvudform som hans mamma Alexandra mer och mer funderade över. - Jag har reagerat sedan han föddes på att han hade en konstig huvudform, och vid ett besök på BVC när han var drygt nio månader, så såg de att hans kurva var avvikande och vi fick en remiss till Barnmedicin i Värnamo. Det besöket blev omtumlande. När läkaren hade undersökt Noels huvud och noga känt på hans skallben så fick föräldrarna Alexandra och Markus det chockerande beskedet att Noel till nittionio procents säkerhet hade det som kallas Kraniosynostos, det vill säga, att skallbenen, suturus var ihopväxta och att huvudet därför inte växte som det skulle. I normala fall så ska suturena växa ihop mycket senare. - Läkaren var säker på sin sak och sprang iväg för att hämta information och kom tillbaka med några papper som han gav oss för att vi själva skulle kunna sätta oss in i vad Kraniosynostos

böneämne i kyrkan och det var många som blev berörda av hans situation och tog honom till sitt hjärta. - Jag tänkte att alla medel som kan hjälpa min pojke är bra. I en månad fick familjen vänta på att få komma till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och när de äntligen kom dit blev det inte alls som de hade befarat. Den dagen blev istället en vändpunkt. - Varför är ni här? Det är inget fel på eran pojke och det kan jag säga med all säkerhet! Läkarens ord kändes ofattbara. - Jag bara skrek och grät av lycka! Folk omkring mig undrade vad som hade hänt och jag kunde bara säga att jag bara var så glad! Alexandra berättar också om hur märklig tiden efter besöket i Göteborg blev. Nu började Noels huvud att växa och under bara några veckor kunde de se en markant skillnad, både på storleken och formen som jämnade till sig. - Ja, det är helt otroligt. Bekanta som vi träffade trodde att Noel hade fått en operation och att huvudformen därför hade rättat till sig. Många runtomkring oss såg verkligen en skillnad på hur hans huvud nu såg ut.

- Jag bara skrek och grät av lycka! Folk omkring mig undrade vad som hade hänt och jag kunde bara säga att jag bara var så glad! innebär. Han förklarade att det finns olika former och att man oftast upptäcker det vid fyra månaders ålder. Eftersom Noel då redan var mer än nio månader ville han att de skulle snabbt få en remiss till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Men informationen de fick var knapphändig och de fick läsa på det mesta själva. De fick rådet att ringa till Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få veta mera. Men utan att se patienten kunde de tyvärr bara förklara lite grann och säga att det finns två olika operationer som kan hjälpa; en stor och en mindre, och att det enda de kunde göra var att invänta remissen till Sahlgrenska. Den här tiden blev naturligtvis väldigt orolig för familjen. - Jag trodde att han kanske skulle dö och jag blev väldigt deppig och ledsen men försökte ta vara på den tiden som jag hade med Noel och verkligen uppskatta allt med honom, berättar Alexandra och beskriver hur förtvivlat det kändes. - Vi kunde bara be till Gud! Alexandra bad också sin pappa Håkan att lägga fram Noel som

När de sedan besökte sjukvården här i Värnamo så förstod man ingenting och i Göteborg trodde man att någon här måste ha gjort en felaktig bedömning. - Men jag tror inte att den första läkaren hade fel, det är jag helt säker på! Under hela sitt liv så har Noel varit väldigt tidig i sin utveckling; han har gått tidigt och är tidig i sitt tal – och han är vild och busig. Han älskar att vara ute och han är väldigt aktiv och charmar alla omkring sig. Och som person är Noel också mogen för sin ålder och väldigt snäll och omtänksam och mycket fäst vid sin storasyster Leah. - Jag får ofta höra hur kärleksfull han är, berättar Alexandra. Han brukar trösta Leah när hon är ledsen och kommer med hennes snuttefilt. Han är också så försiktig med hunden och ger den mat, och vi märker att han älskar oss. - Det är något speciellt med hans ögon. Han känns som ett litet mirakel. INTERVJU & TEXT: ANNA LINDAU FOTO: HÅKAN PALM

8 SOM EN RÖRELSE

SOM EN RÖRELSE PÅ SPANING EFTER DIAKONI I VÅR TID INTERVJU & TEXT: JONNA SVENSSON ILLUSTRATIONER: KENT WISTI

"Diakoni är inte fastställd - uppdraget står i ständig förändring i samklang med den omvärld vi lever i. Det är allas vår uppgift att i den kontext vi är satta leva så att Guds kärlek blir synlig. Hur denna uppgift ska gestaltas är upp till utföraren att tolka." Så skriver författarna tillika diakonerna Charlotte Säll och Karin Ahlqvist i sin nya bok Som en rörelse - på spaning efter diakoni i vår tid. Det är en knapp vecka sedan bokreleasen under Växjö stifts fortbildningsvecka när jag får möjlighet att träffa Charlotte och Karin i församlinghsemmet i Värnamo, för ett samtal kring boken och diakoni. Den har tagit nästan två år och åtskilliga timmar och samtal att färdigställa. Sedan 2012 driver de också diakonibloggen.com tillsammans och är samtidigt diakoner i tjänst i församling och på stiftsnivå, Charlotte som församlingsdiakon i Värnamo pastorat och diakon i sjukhuskyrkan i Värnamo och Karin som stiftsdiakon i Växjö stift. DIAKONI I DET VARDAGLIGA Genom samtal med diakoner och andra med koppling till diakoni har författarna skrivit en bok som vill uppmuntra och inspirera till samtal kring diakoni. För förtroendevalda, ideella medarbetare, arbetslag och andra som vill få en djupare förståelse för vad diakoni är. - Boken är född ur en längtan efter att få prata om diakoni. Vi ville göra ett diskussionsunderlag för att kunna samtala om diakoni i församlingen. Utan att det blir för teoretiskt akademiskt, förklarar Charlotte. Det fanns också en önskan om att göra ett material som var lättillgängligt och utgick från vardagssituationer. - De böcker som finns om diakoni idag är ofta skrivna, kanske företrädelsevis,

Charlotte Säll och Karin Ahlqvist av teologer eller präster som lägger det rastret på. Vi ville att den här boken skulle komma inifrån, från diakonin själv. Och det är därför vi i boken också har intervjuat så många personer med olika infallsvinklar, säger Karin. DIAKONI ÄR PRÄGLAD AV OMGIVNINGEN I boken skildras diakoni på flera olika sätt, av bland annat diakoner i församlingstjänst. Och lika många samtal, lika många tolkningar finns det också av vad diakoni är. Diakoni kan se olika ut på olika platser, den är präglad av hur omvärlden ser ut. - Med hjälp av boken hoppas vi att församlingen kan samtala och

komma fram till, vad är diakoni i våra sammanhang. Men också känna ändå att det finns en slags gemensam syn på själva identiteten, säger Charlotte och fortsätter. - Fast vi märker att det är svårt för vi har ju ställt frågan till alla vi har mött; Vad är diakoni? Och vi har fått nästan lika många svar som personer vi har mött. Det kanske lappar över lite men det finns väldigt många sätt att uttrycka vad diakoni är. Och det är både frustrerande och befriande på ett sätt, att det är svårt att ringa in liksom. - Vi behöver prata mer om diakoni för att få mer förståelse för varandras tolkning av vad diakoni är. Och framförallt för att diakoner i församling ska kunna motivera sitt arbete och känna att det finns en gemensam tanke, fyller Karin i. STOLTHET ÖVER DET DIAKONALA ARBETET Precis som det finns olika tolkningar av vad diakoni är bland diakoner och andra som utför diakoni så finns det också väldigt olika förförståelse för själva begreppet diakoni, något som Karin och Charlotte hoppas att boken kan hjälpa till att vidga. Karin jämför det med en liknelse som hon ibland tar upp. - Min son fick en gång frågan i skolan vad hans föräldrar jobbar med och när han kom hem var han irriterad eftersom ingen vet vad en diakon är. Och när jag

SOM EN RÖRELSE 9

9 januari till 23 januari kommer utställningen Som en rörelse att visas i Värnamo kyrka. Utställningen består av 13 oljemålningar av prästen och konstnären Kent Wisti och bilderna utgör illustrationer till boken med samma namn.

frågade vad han hade svarat så sa han: ”Typ som en präst”. Och det tror ju säkert rätt många, att det har någon koppling. En del vet att det rör sig om det sociala, en del tänker på exempelvis hembesök. - Sen är ju ändå diakoni en av de stora anledningarna till att människor fortsätter vara medlemmar. Det är det som ger förtroendet som många har för kyrkan, det sociala arbetet som kyrkan utför är en stor anledning till att många människor fortsätter vara medlem, att vi exempelvis besöker sjuka och ensamma. Och det är stort, det är något vi kan vara stolta över men också något vi behöver prata mer om, fortsätter hon. DIAKONI ÄR KYRKANS LUNGA "Om tro är en konstnärlig disciplin så är diakonin själva hantverket, om mission är en riktning så är diakoni själva rörelsen och om gudsriket är evigt spränger diakonin gränserna till nuet.” skriver konstnären och prästen Kent Wisti i sitt förord till boken. En målande beskrivning av diakoni, som i boken också beskrivs som kyrkans lunga, det är diakonin som ger liv till vår kyrka. Diakoni kan ses som kyrkans sociala arbete, men det finns en grund som gör att det finns ett större

perspektiv, en annan dimension, av det arbetet. - Jag tänker att Jesus är vår förebild. Och att han var den första diakonen, det står såklart även i gamla testamentet att vi ska ha omsorg av våra medmänniskor. Men Jesus är ändå en viktig förebild för diakoni och han uppmanar oss att visa varandra omsorg. Det är en grundtanke i hela evangeliet. Vi säger ibland att diakoni är att leva ut evangelium i handling. Ibland så behövs inte så många ord för att visa på evangeliet utan handlingen talar i sig också. Så även om vi inte slår bibeln i huvudet på folk eller säger att du måste tro för att få ta del av diakoni så är det ändå ett vittnesbörd i sig själv. Det kanske låter lite flummigt, men diakoni är ibland svårt att beskriva. Det kan vara väldigt konkret i de praktiska handlingarna, men själva identiteten är inte lika greppbar, säger Charlotte. - En tro utan handling är för mig en död tro. Jesus älskar oss och därför för vi kärleken vidare, fyller Karin i och fortsätter. - Diakoni är ett uppdrag som vi alla kristna har fått. Det är hela församlingen som utför diakoni och sen har diakonen ett särskilt uppdrag att leda och inspirera

det arbetet. DIAKONI ÄR ÖMSESIDIG - Det handlar lite om att sätta medmänskligheten i fokus i sitt liv. Att tona ner de egna behoven, de behöver vi också tillgodose men att hela tiden hålla blicken för medmänniskan levande. Diakoni kan också vara att inte bara utföra utan också bekräfta andras goda handlingar, säger Karin. Charlotte nickar instämmande och fortsätter: - Vi delar både utsatthet och medmänsklighet. Ibland så kan jag vara den som ger till någon annan men ibland behöver jag ta emot diakoni. Diakonin är ömsesidig på det sättet. SOM EN RÖRELSE - Diakoni är som en rörelse. Det är svårt att helt greppa det, det flyter lite beroende på var vi befinner oss, säger Karin. Charlotte fyller i: - Ja och diakonin måste vara levande, det som diakoni är här och nu måste hela tiden omprövas och omvärderas eftersom förutsättningarna hela tiden ändras. Och det är också en del av rörelsen.

10 KOPIERA INGEN ANNAN

Kopiera ingen annan - var dig själv!

Orden är en uppmuntran till frimodighet och kommer från Torgerd Pichler. Vi har mötts för att samtala om hennes engagemang för medmänniskor, ett engagemang som funnits med henne hela livet.

KOPIERA INGEN ANNAN 11

"Du kan ge mer än du egentligen orkar. Och kanske ge hjälp som personen inte ens bett om. Jesus drog sig undan för att vila sig ibland, så det behöver vi också göra.”

Torgerd kommer inte ursprungligen från Värnamo men har bott här i närmare 50 år. Med sig till intervjun har hon en nött skinnbibel. ”Den är min trogna följeslagare.” Hon är medlem i Missionskyrkan men är noga med att påpeka att det viktigaste inte är vad hon tillhör utan vem hon tillhör. Det är Jesus som är det centrala menar hon. Vägen har inte varit spikrak, men hennes tro har burit henne. ”Gud har sett mig med mina gåvor och mina brister och lett mig genom livet. Det har gjort mig ödmjuk inför andra och att livet kan ta olika vägar” Hon berättar att hon har burit på ett medmänskligt engagemang ända sedan hon var liten. Som barn hade hon blick för kamrater som hamnade utanför på olika sätt, tog parti för dem och stod på deras sida. Som vuxen har hon fått betyda mycket för många människor på andra sätt. Hon brukar regelbundet besöka Hela Människan och samtala med människor där. Hon berättar också att hon blivit starkt berörd av EU-migranterna som suttit utanför butikerna med sina muggar. ”Ibland har jag kunnat ge något men alla kan jag ju inte hjälpa.” Vid några tillfällen har hon låtit människor bo i hennes hem. ”En utländsk familj bodde hos mig en tid innan de fick eget boende, en annan gång var det en ensamstående person som hade det besvärligt.” När möjligheter har funnits tycker hon att det har varit naturligt att ställa upp. Människor har uttryckt att de känner sig trygga och kan slappna av

samma sätt som jag gör. Men vi har alla viktiga uppgifter på den plats vi befinner oss och vi kan ta vara på tillfällen att dela med oss av vår tro.”

Torgerd Pichler tillsammans med Torgerd och det är hon ödmjukt tacksam för. Ibland när hon har fått ihop lite extra pengar till en tågbiljett eller bensin till bilen åker hon iväg till en annan ort för att gå omkring och finnas till för samtal med människor. Då är det oftast sin tro hon talar med människor om. Hon har ibland på ett fint sätt kunnat berätta om sin tro och upplever att många är öppna för att tala om tro idag. Att det är tron som är Torgerds drivkraft råder det inga tveksamheter om. Hon hänvisar till hur Jesus i evangelierna talar om att gå ut på gator och i gränder. ”Men gatorna och gränderna ser olika ut för olika människor. Alla kan inte göra på

Någon särskild vändpunkt i sitt eget liv som inneburit ökat engagemang kan hon inte visa på – det har funnits hos henne hela livet. När jag nämner möjligheten att hennes stöd till andra kan ha varit med och lett till vändpunkter för de personerna nickar hon tankfullt. ”Jo, det hoppas jag på.” Vad gör ditt engagemang med dig? frågar jag Torgerd. Hon säger att hon får mycket tillbaka själv men att det också tar en hel del energi. Ibland kommer hon till ett läge där hon undrar hur hon ska orka. Då reser hon bort för att antingen vara ensam eller träffa vänner att koppla av med - något som ger möjlighet att fylla på ny kraft. Hon tror att det finns en risk i att ge och ge i tron att det är på Guds uppmaning. ”Du kan ge mer än du egentligen orkar. Och kanske ge hjälp som personen inte ens bett om. Jesus drog sig undan för att vila sig ibland, så det behöver vi också göra.” Till sist vill Torgerd uppmana till att vara frimodig i att möta andra människor och våga dela med sig av sin tro. ”Gud vill ha original och inte kopior. Vi kan betyda något för andra var vi än befinner oss. Om inte annat så genom att be. Det är en mycket viktig uppgift.” TEXT & BILD: CHARLOTTE SÄLL

12 EN FLICKA ÄR FÖDD – Jag tror att Grace kommer att få ett bättre liv än vad jag har haft. Vi har ingen lyx att erbjuda, men vi kan ge henne allt hon behöver. Och vi kommer att kunna satsa på hennes utbildning. I den globaliserade värld vi lever i blir utbildning bara viktigare och viktigare. Om Grace utbildar sig kommer det att hjälpa henne i livet, men utbildning gör också att hon kan hjälpa hela familjen, konstaterar mamma Beatrice.

En flicka är född TEXT: ANNA WAHLGREN FOTO: HELEN GOLDON/IKON

Grace föddes på Selian Lutheran Hospital i Arusha, Tanzania. Mamma Beatrice känner sig privilegierad. Hon är tacksam för att hon och maken har möjlighet att ge Grace den omvårdnad hon behöver. Grace fick födas på sjukhus och har en födelseattest. Födelseattesten betyder att hon senare i livet kan skaffa sig identitetshandlingar och kan rösta, öppna bankkonto, ta lån, kräva sin arvsrätt eller resa till ett annat land. I länder där registreringen av ett barn är krånglig är det många flickor som aldrig registreras, som aldrig får egna identitetshandlingar. Redan vid födelsen avgörs flickors möjlighet att själva få bestämma över sina liv. I den del av Tanzania där Grace är född finns stora utmaningar för flickor. Många tonårsflickor gifts bort och många blir gravida. I Tanzania tillåts skolflickor som blir gravida inte gå i skolan varken under eller efter sin graviditet. De blir nekade den utbildning och kunskap de behöver för att göra sina röster hörda i samhället. En ung flickas kropp är dessutom inte mogen för en graviditet. Det finns ett tydligt samband mellan tonårsgraviditet och barnadödlighet och mödradödlighet. Ytterligare en stor utmaning i området är att över 60 procent av flickorna könsstympas – trots att kvinnlig könsstympning är

förbjudet enligt lag. Könsstympning är en sedvänja som kan innebära livshotande skador och ge men för livet. Lutherska kyrkan i Tanzania driver ett omfattande arbete för att stoppa könsstympningen. De religiösa ledarna i samhället, som har ansvar för att upprätthålla kulturella traditioner, har stort inflytande över människors liv. Förändring kan ske när dessa ledare tar avstånd från könsstympning och annat könsbaserat våld. När en flicka växer upp kommer hon se sina möjligheter att expandera – eller minska. En flicka som blir självständig och utforskar nya intressen – eller tvingas in i hushållsarbete eller blir en vara som kan bytas bort. Nyfödda Grace har möjlighet att leva ett bra liv tack vare kärleksfulla föräldrar och ett samhälle i utveckling. Genom Svenska kyrkans internationella arbete kan vi stärka flickors rätt till en god hälsa, värdighet och makt över sitt eget liv. STÖD KAMPEN FÖR VARJE MÄNNISKAS RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV – GE EN GÅVA IDAG! SWISHA VALFRITT BELOPP TILL 9001223 PG 90 01 22-3 BG 900-1223

SAMTAL MED BARN 13

Samtal med barn After school-kompisarna Stina, Erik och Kajsa blev intervjuade av Marie-Louise Rapp en måndagseftermiddag i oktober i Johanneskyrkan. Erik, 8 år, går på Mossleskolan medan Stina och Kajsa, ockå 8 år, går på Trelleborgsskolan. Vi tittade på kampanjfilmen ”En flicka född” som är temat för Svenska kyrkans Julinsamling 2018. Den belyser flickor födda i olika delar av världen och hur deras situation och levnadssätt ser ut idag. Ett liv som är drastiskt annorlunda än det vi är vana vid hemma i Sverige. Det blev ett samtal om filmen. På frågan om någon av dom hade hört talas om filmen och vad dom tyckte om den, så var alla överens om att flickorna behandlades fel. Kajsa: "Den var okej....men dom var inte så snälla mot flickorna." Stina: "Den var bra och okej men det var inte okej som man behandlade flickorna." Erik: "Om det varit min syster så skulle jag gått till dom som hade min syster och släpa hem henne. För jag tycker inte det var okej." HAR NI NÅN GÅNG HÖRT TALAS OM DENNA JULINSAMLINGEN? Kajsa och Stina hade inte hört talas om den. Erik: "Jag har till och med gjort det....lämnat pengar till insamlingen alltså. Så visst har jag har hört talas om den." VAD TÄNKER NI NU NÄR NI HAR SETT FILMEN, HAR NI NÅGRA FUNDERINGAR KRING DETTA? Kajsa: "Det skulle vara mycket tråkigt att själv bli utsatt för

kränkning, barnarbete och liknande." Erik: "Ja, självklart ska dom ha hjälp." VAD SKULLE NI VAR OCH EN KUNNA GÖRA? Kajsa: "Nja....det vet vet jag inte riktigt." Stina: "Vet inte riktigt men jag skulle nog skicka lite pengar." EN NÅGOT ANNORLUNDA FRÅGA FICK DE ALLA PÅ SLUTET MED TANKE PÅ ATT DET LACKAR MOT JUL. VAD SKULLE NI KUNNA TÄNKA ER, OM NI HADE DEN MÖJLIGHETEN, ATT GE TILL JESUS I JULKLAPP? Kajsa: ”Nja, det vet jag inte”. Stina: ”En svår fråga tycker jag....men en ängel kanske”. Efter en ganska lång stunds fundering så säger Erik: Jo....ett kors av guld skulle jag vilja ge”. Denna ovanligt kluriga fråga var ju svår, även för mig som frågade. Inte ens jag vet vad jag skulle svarat. Men jag tyckte dessa barn klarade detta med bravur. Så hjärtligt tack Erik, Kajsa och Stina för att ni ställde upp och god jul till er alla.

INTERVJU & TEXT: MARIE-LOUISE RAPP FOTO: CECILIA SJÖBLOM

14 PÅ GÅNG SÖNDAG 2 DECEMBER 1:a söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan. 18.00 Ekumenisk adventsgudstjänst i Fryele kyrka

SÖNDAG 16 DECEMBER 3:e söndagen i Advent 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 16.00 Gudstjänst med stora och små i S:t Johannes kyrka 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

MÅNDAG 31 DECEMBER 17.00 Nyårsbön i Värnamo kyrka

TISDAG 4 DECEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

TISDAG 18 DECEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

ONSDAG 2 JANUARI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

ONSDAG 5 DECEMBER 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka 19.15 Bordssamtal i butik Rättvist

ONSDAG 19 DECEMBER 18.30 Mässa med musik från Taizé i Värnamo kyrka

LÖRDAG 5 JANUARI Trettondagsafton 16.00 Konsert i Värnamo kyrka

TORSDAG 6 DECEMBER 12.05 Middagsbön. Skinksmörgås och gröt i Mariakyrkan 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

FREDAG 21 DECEMBER 19.30 Julkonsert med Värnamo Kammarkör i Nydala klosterkyrka

LÖRDAG 8 DECEMBER 15.00 Adventsgudstjänst tillsammans med FUB i S:t Johannes kyrka. Efteråt fika och gemensam sång SÖNDAG 9 DECEMBER 2:a söndagen i Advent 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka 18.00 Körkonsert i Värnamo kyrka TISDAG 11 DECEMBER 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka ONSDAG 12 DECEMBER 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka TORSDAG 13 DECEMBER 18.00 Mässa i Mariakyrkan

TORSDAG 20 DECEMBER 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan 19.00 Vi sjunger in julen i Värnamo kyrka

SÖNDAG 23 DECEMBER 4:e söndagen i advent 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka

ONSDAG 26 DECEMBER Annandag Jul 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka SÖNDAG 30 DECEMBER Söndagen efter jul 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka

Med reservation för eventuella ändringar! Se hemsidans kalender för uppdaterad information www.svenskakyrkan.se/varnamo

SÖNDAG 6 JANUARI Trettondedag Jul 16.00 Musikgudstjänst i S:t Johannes kyrka 17.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Fryele kyrka TISDAG 8 JANUARI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

MÅNDAG 24 DECEMBER Julafton 11.00 Julbön för stora och små i Mariakyrkan 12.00 Julbön vid krubban i S:t Johannes 17.00 Julbön i Värnamo kyrka 17.00 Julbön i Fryele kyrka 23.00 Julnattsmässa i Värnamo kyrka 23.00 Julnattsmässa i Nydala klosterkyrka TISDAG 25 DECEMBER Juldagen 07.00 Julotta i Värnamo kyrka 07.00 Julotta i Fryele kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka

MÅNDAG 1 JANUARI Nyårsdagen 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

ONSDAG 9 JANUARI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Temakväll om diakoni i Värnamo kyrka

TORSDAG 10 JANUARI 18.00 Mässa i Mariakyrkan SÖNDAG 13 JANUARI 1:a söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo Kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka MÅNDAG 14 JANUARI 18.30 Tro och teologi i Värnamo kyrka TISDAG 15 JANUARI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 16.00 Grötfest med arbetskretsen i Mariakyrkan ONSDAG 16 JANUARI 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan

17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Temakväll om diakoni i Värnamo kyrka TORSDAG 17 JANUARI 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

TISDAG 22 JANUARI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

TISDAG 5 FEBRUARI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan 14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka

5 JANUARI KL. 16.00 i Värnamo kyrka Ljus i mörkret - en stämningsfull konsert i midvintertid. Välkommen till en konsert med sångarna Maja Björk och Sven Törnell som ackompanjeras av Adan Brown. Ett program från klassiskt till musikal.

ONSDAG 6 FEBRUARI 14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka

2 FEBRUARI KL. 18.00 i S:t Johannes kyrka Från mörker till ljus – körkonsert med pastoratets körer.

SÖNDAG 10 FEBRUARI 4:e söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Musikgudstjänst i Fryele kyrka

TORSDAG 24 JANUARI 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan 18.00 Ökenmässa i Mariakyrkan

NÄRRADION 98,1 Mhz

Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS).

VANLIGTVIS BER VI Middagsbön måndag-fredag 12.05 i Värnamo kyrka Kvällsbön/Vesper onsdag-fredag 18.00 i Värnamo kyrka

SÖNDAG 27 JANUARI 3:e söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

ONSDAG 30 JANUARI 15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem 16.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan 17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 18.30 Afternoon tea i Mariakyrkan TORSDAG 31 JANUARI 12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan

21 DECEMBER KL. 19.30 i Nydala klosterkyrka Värnamo Kammarkör bjuder på sin traditionella julkonsert. Innan konserten bjuds det på glögg utanför kyrkan.

TORSDAG 7 FEBRUARI 12.05 Middagsbön i Värnamo kyrka 18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Föredrag i Mariakyrkan

ONSDAG 23 JANUARI 18.30 Mässa i Värnamo kyrka 19.00 Temakväll om diakoni i Värnamo kyrka

TISDAG 29 JANUARI 08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan

LÖRDAG 2 FEBRUARI 18.00 Körkonsert i S:t Johannes kyrka SÖNDAG 3 FEBRUARI Kyndelsmässodagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

LÖRDAG 19 JANUARI 09.00 Frukost och melodikrysset i Mariakyrkan SÖNDAG 20 JANUARI 2:a söndagen efter Trettondedagen 09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka 11.00 Högmässa i Värnamo kyrka 16.00 Högmässa i Mariakyrkan 18.00 Högmässa i Fryele kyrka

20 DECEMBER KL. 19.00 i Värnamo kyrka. Vi sjunger in julen - körerna i Värnamo pastorat sjunger julens psalmer och sånger tillsammans med Värnamo symfoniorkester och alla i kyrkan.

18.00 Mässa i Mariakyrkan 19.00 Bönestund i Mariakyrkan

CAFÉ MARIA Måndag, tisdag, fredag 9.00-12.00 Onsdag 9.00-12.00 och 14.00-16.00 Våfflor Torsdag 9.00-11.00

KONSERTER 9 DECEMBER KL. 18.00 i Värnamo kyrka Jönköpings Kammarkör bjuder på en Advents/Julkonsert. Programmet består av välkänd musik från olika traditioner i gamla och nya arrangemang. Som ackompanjatör medverkar Fredrik Sjöblom.

Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring.

Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. Lördag 18.00-19.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Måndag - Tisdag och Torsdag 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Onsdag 13.00-16.00 Fredag 08.00-12.00 Vi har telefontid: Mån, tis, tors och fre 08.00-16.00 (Lunchstängt 12.00-13.00) Ons 13.00-16.00 Telefon: 0370-30 04 00 Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Hemsida: svenskakyrkan.se/varnamo Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på hemsidan. Eller ring växeln, så kopplar vi dig.

ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 Lördag 10-13

EXTRA ÖPPET RUNT JUL & NYÅR Rättvist butik, café och Second hand Lördag 1/12 kl. 10-15 Söndag 2/12 kl. 10-15

Julvangeliet VID DEN TIDEN UTFÄRDADE kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. MEDAN DE BEFANN SIG DÄR var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. I SAMMA TRAKT LÅG NÅGRA HERDAR ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: "Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt." NÄR ÄNGLARNA HADE FARIT IFRÅN dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta."De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem. LUKASEVANGELIET 2:1-20

PSALM 736 17

Ett barn ska hjälpa oss att tro, här mitt ibland oss ska det bo. Ett litet barn av Davids hus ska göra vinternatten ljus. Ett barn ska hjälpa oss att tro, här mitt ibland oss ska det bo. Ett barn som kommer ifrån Gud ska lära oss sin kärleks bud. Det är advent och än en gång ska jorden höra änglasång.

Sv.Ps 736

Text: E. Norberg (1974) Musik: W.J. Kirkpatrick (1895)

FOTO: DAN KOSMAYER /SHUTTERSTOCK

Ett barn ska hjälpa oss att tro, här mitt ibland oss ska det bo. Det är advent, var glad, tänd ljus för Frälsaren av Davids hus.

18 HEMMA HOS ELISABETH JOSEFSSON

HEMMA HOS ELISABETH JOSEFSSON

EN SAMLING KRUBBOR TEXT: ANNA LINDAU FOTO: JONNA SVENSSON

I julkrubbans mitt ligger Jesusbarnet på en enkel bädd av strå och halm - julens centrala budskap. Och trots att vi firar jul till minne av Jesu födelse, har krubban för många ingen given plats.

"Min allra första julkrubba från 1942. Den är utfällbar i tre steg och med ett rött silkespappersförsett halvcirkelformat fönster. Ett tänt ljus bakom och läsning av julevangeliet från Bibeln och julkänslan var total!"

HEMMA HOS ELISABETH JOSEFSSON 19

"Den här köpte Rudi under ett studiebesök i Kongo i slutet av 80-talet. Materialet är svart ebenholts, vad annars, det är ett vanligt träslag till hantverk i landet."

- Vi barn var tvungna att sitta tysta och lyssna på julevangeliet, annars skulle inte tomten komma. Ett tänt ljus bakom denna som är gjord i papperskartong, och julkänslan var total!

Hemma hos Elisabeth Josefsson, råder det bråda dagar. Elisabeth har en alldeles särskild passion för julkrubbor och har genom årens lopp fått ihop en stor samling med krubbor i alla former, storlekar och material och från stora delar av världen, och kommer nu att visa delar av sin samling i Gummifabriken. Men det som är viktigast för henne är inte i första hand att få visa upp sin imponerande samling, utan för att visa på det som för henne är centrum. Jesus. Vi besöker Elisabeth en eftermiddag i oktober och efter att ha blivit bjudna på fika, börjar hon berätta om sina krubbor, och den första hon visar upp är också den som är hennes äldsta. - Den här är ett minne från julfirandet i mitt barndomshem. Vi barn var tvungna att sitta tysta och lyssna på julevangeliet,

annars skulle inte tomten komma. Ett tänt ljus bakom denna som är gjord i papperskartong, och julkänslan var total! Sedan Elisabeth fick sin första julkrubba har intresset för julkrubbor gått lite upp och ned, men tog fart på allvar när hon tillsammans med sin man Rudi, som var en välkänd pastor i Svenska Missionsförbundet, började samla på sig en ansenlig mängd julkrubbor från alla världens hörn. Många av dem är också gåvor från vänner och bekanta. -Ja, när samlingen började växa, då var man fast! Det har blivit många utställningar och visningar genom åren och Elisabeth berättar att hon har fått vara med om många givande möten med människor i samband med dem. Det är med stor glädje i rösten och entusiasm som hon visar oss delar

20 HEMMA HOS ELISABETH JOSEFSSON

Ovan "Ett fint exempel på återvinning. Den här krubban från Vietnam är gjord av tidningspapper." Till höger "En kvinna från Brasilien har tillverkat den här i kartong."

av samlingen och trots att hon inte längre köper fler krubbor och tänker sig att trappa ned på uppdragen, så är det tydligt att intresset ändå fortfarande är levande. Elisabeth berättar att hon sammanlagt har 93 julkrubbor och det är överraskande hur unika och speciella de är. Ingen julkrubba är den andra lik. - Det är så spännande att de är så olika och speglar landets kultur. Intresset för att börja samla julkrubbor tog fart efter ett besök i Israel-Palestina då en krubba i olivträ blev inhandlad. Då satte vi igång på allvar, berättar Elisabeth, och sedan dess har

- Det är så spännande att de är så olika och speglar landets kultur. samlingen utökats med unika krubbor från världens alla hörn. Elisabeth har många favoriter som hon visar upp med stolthet, och det är inte svårt att smittas av hennes brinnande intresse. Men inte bara för krubbor i olika material, utan också för julkrubbans budskap. Det viktigaste. Den heliga familjen; – Josef, Maria och Jesusbarnet.

HEMMA HOS ELISABETH JOSEFSSON 21

Till höger "Den här står framme jämt och är gjord av vår ena dotter Ulrika Winterfeldt. Vi fick den julen efter det att hon och hennes man fått sitt första barn och skulpturen är gjord i stengodslsera." Nedan "Från Sri Lanka har den här kommit till oss via en Världsbutik. Den är tillverkad i tunt trä och fint målad. Alla figurer kan förvaras i stallet som blir till ett litet skåp. Praktiskt!"

22 GUIDE TILL GUDSTJÄNST

Guide till särskilt juliga gudstjänster Här kan du ta del av en samling julgodis för själen: ljus, välkända psalmer och gott om julstämning ryms i denna lilla översikt. Vill du läsa om allt som händer i kyrkan under advent och jul, titta i Kyrkbladet eller Kalendern på svenskakyrkan.se/varnamo. 2:A ADVENT • Adventskonsert i Värnamo kyrka kl. 18 med Jönköpings Kammarkör som ackompanjatör medverkar Fredrik Sjöblom.

1:A ADVENT • I Högmässorna firas på våra vanliga tider med körsång, solister och musiker som hjälper oss att känna adventsstämning.

4:E ADVENT • Vi firar Herrens moder Maria i gemensam högmässa kl 11 i Värnamo kyrka

JULAFTON • Kl 11 bygger vi krubba tillsammans i Julbön för stora & små i Mariakyrkan. • Kl 12 Samling vid krubban i S:t Johannes kyrka. En barnvänlig och lekfull stund. • I Värnamo kyrka blir det en klassisk och fridfull Julbön med solist kl 17. Alla ljusen i kyrkan brinner. Du är även välkommen kl 23 för Midnattsmässa, som avslutas ute vid krubban. Eller varför inte njuta stämningen i Nydala klosterkyrka samma tid? Ett utmärkt sätt att få julstämning i hela kroppen. Ljus, mystik och musik som ger vila och julstämning.

3:E ADVENT • I Värnamo kyrka medverkar Torsdagskören i högmässan kl 11. • Upplev julens budskap i familjevänlig version i S:t Johannes kl 16. Det blir en enkel julmusikal med After School och sen luciatåg vid kyrkkaffet.

JULDAGEN • Klassisk stämningsfull Julotta i Värnamo kyrka och i Fryele kyrka, båda startar kl 07. • Kl 11 firas högmässa i Värnamo kyrka. ANNANDAG JUL • Vi firar Stefanos dag med en gemensam högmässa i Värnamo kyrka kl 11. NYÅRSBÖN • Kl 17 i Värnamo kyrka. Tid för eftertanke.

5/1, TRETTONAFTON • Värnamo kyrka kl 16. Ljus i mörkret en stämningsfull konsert i midvintertid. Välkommen till en konsert med sångarna Maja Björk och Sven Törnell som ackompanjeras av Adan Brown. Ett program från klassiskt till musikal.

6/1, TRETTONDEDAG JUL • Musikgudstjänst kl 16 i S:t Johannes kyrka. Kör, sångare och instrumentalister framför julmusik. Efter gudstjänsten äter vi gröt. • Högmässa kl 17 i Värnamo kyrka. Alla kyrkans ljus är tända och det blir en härlig upplevelse. • I Fryele kyrka tänds också alla ljusen i Ljusmässa kl 18.

ORDET 23

Ordet TEXT: CHRISTER FJORDEVIK, PRÄST

Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning (joh 1:34) SÅ LYDER JULEVANGELIET ENLIGT ST JOHANNES. Till skillnad från evangelisten Lukas, som så levande och konkret beskriver miljön, möter hos Johannes ett annorlunda sätt att beskriva samma händelse. Med en språklig skönhet och stringens, som saknar motstycke. Med intellektuell skärpa och klarhet förklarar och sammanfattar Johannes Jesu födelse, en händelse, som påverkat och förändrat människans villkor här på jorden. JOHANNES, FISKARE SOM DE FLESTA AV JESU LÄRJUNGAR, hur kan han formulera sig på ett så fulländat sätt? Hur kan han, så vitt vi vet, inte särskilt skolad, uttrycka en teologisk sanning, som ger eko världen över och som tillhör den heliga Skrift. Jesus Kristus föds in i världen, sann människa och sann Gud, kommer ner från himmelen för att dela våra villkor. Det går inte att förstå på något annat sätt än att inse att Johannes var inspirerad, ledd av den helige Ande. På samma sätt som hela Bibeln är, inspirerad eller ”gudaandad”. Därför är det Johannes skriver Guds Ord till oss! Och tänk, det är samma Ord som uttalades redan i skapelsen då Gud sade: Ljus, bli till! - Så började det, med och genom Ordet! Så skapades jorden och universum och allt som finns därpå och däri. Och till sist också människan genom Ordet. I barnet Jesus, som betyder Frälsaren, tar Ordet gestalt. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av gud. Jesus Kristus kom till sin mänsklighet och till sitt folk, men blev mottagen av bara några få. Så började den första julen. Hur kunde herdarna se att barnet i krubban var Guds Son, Messias, som profeterna talat om. De vise männen, som rest lång väg med

sina gåvor, hur visste de att det nyfödda barnet var ett kungabarn, var Messias? - Var hemligheten att de hade hört Ordet och tagit det till sig. Det Ord, som uttalades i skapelsen och som gång på gång kommit till profeterna genom århundraden. En berättelse som muntligt traderats och som de med öron som hörde tog till sig. Och nu är det de som också ser hur Ordet tagit gestalt i barnet som fötts i Betlehem. Jesus Kristus, som kommit ned från himlen, skattskrivs på jorden. Han skrivs in i Davidssläkten från Betlehem. TÄNK HUR MÄNSKLIGHETEN STRÄVAT OCH SÖKT nå upp till Gud. Hur vi försökt forma oss gudar anpassade till våra behov och vårt önsketänkande. Tänk hur vi har spekulerat och trott oss sitta inne med sanningen och hur mycket vi har förlitat oss på vår egen förträfflighet och intellektuella förmåga. Så kommer Gud till oss, stiger ner från sin himmel, blir som en av oss, delar våra villkor fullt ut. Ett litet, värnlöst och utlämnat barn - så kommer Han! Snart ska Han tvingas dela flyktingens situation tillsammans med sin mor Maria och Josef. Ett jagat barn var han. Det fanns många som inte ville att han skulle födas, som var rädda för Honom, rädda för Ordet, för Guds Ord! I begynnelsen fanns ordet, och ordet fanns hos gud. det fanns i begynnelsen hos gud. allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. ordet var liv, och livet var människornas ljus. och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Ordet, som fanns i begynnelse, genom vilket allt har blivit till, är liv och ljus! Ordet, som lyser i mörkret är vår Herre och Konung, Jesus Kristus, Gud mitt ibland oss! Så älskar Gud världen, så älskar Han oss! Vi får förtroendet att ta emot Honom i barnet Jesus!

24 VÄRNAMO SÖDRA KYRKOGÅRD

UPPKOMSTEN AV

Värnamo södra kyrkogård Ulf Helgesson från hembygdsföreningen i Värnamo har sammanställt följande skildring av hur det gick till när Värnamo Södra kyrkogård anlades. Mycket värdefullt tycker vi! Dessutom följer omedelbart efter texten en skildring av Ragnar Sjöbecks tragiska bortgång bara några år efter invigningen av Södra kyrkogården. Även den sammanställd av Ulf Helgesson.

OM RAGNAR SJÖBECK 25

Om Ragnar Sjöbeck Sedan Värnamo blivit kristnat på 1200-talet hade man i mer än 600 år begravt sockenborna runt själva kyrkan. Till sist fanns inget tillgängligt utrymme kvar för jordfästning, detta inträffade omkring 1860. Då hade Värnamo blivit köping och fått en godkänd byggnadsplan som kunde redovisa läge för en ny begravningsplats, det som skulle bli Södra Kyrkogården. Marken som togs i anspråk var en tidigare samfälld betesmark i den norra delen av Apladalen som sedan Laga skiftet 1859 tillhörde kyrkan. Mellan Kyrktorget och den blivande begravningsplatsen låg som enda granne fattigstugan, av de styrande döpt till Brabo. Det behövdes troligen inte alltför omfattande arbetsinsatser för att iordningställa begravningsplatsen. Området var av naturen till stora delar plant, underlaget var rakt igenom mosand och det fanns inte en tillstymmelse till närvaro av sten eller berg. När planeringen var gjord vidtog planteringen. För trädplanteringen på Wernamo begravningsplats den 20,21 Nov. 1863. 90 st. Kastanier och Löner å 25 :- pr st Dertill skjuts för 2 mil Sättningen 3 dagar 6 Lass Svingödsel av Skollärare Peters. å 1 :Stör 100 af Nils i Assareg

Debet 22,50 :2 :4,50 :6 :2,50 :-

Summa Rdr Rmt

37,50 :-

Ovanstående anteckning fann släktforskaren Evert Apelmo i ett privatarkiv i Hjälshammar. De få raderna av vad som är ett mycket märkligt tidsdokument kan behöva förtydligas. Det var i november månad 1863 planteringen ägde rum. Trädvalet var kastanjer och lönnar, flest av de senare. Den som utförde arbetet var ingen lekman utan Sven Gustaf Pettersson, tredje generationen bonde och trädgårdsmästare i Hjälshammar Kaptensgård. Han torde säkert ha fått erbjudandet att göra detta omfattande och högtidliga hedersuppdrag minst fem år tidigare. Anlitad i projektet var också hans granne Nils Petter Danielsson i Hjälshammar Assaregård, som bidrog med 100 trädstöd till det facila priset av 2,5 öre stycket. För att träden skulle få en gynnsam start i den magra jorden behövdes hela sex lass svingödsel. Det var närmast att vända sig till ”storskolläraren” David Pettersson i kvarteret Nejlikan. Han var skollärare, bagare, vaktmästare och svinuppfödare allt på en och samma gång och ställe mitt inne i köpingen.

- Värnamopojken som störtade ned från Tabergs topp och dog med en björkplanta i handen. Ur Jönköpingsbladet tisdagen den 26 maj 1868: "En högst beklaglig olyckshändelse timade vid Taberg sistlidne fredag. Några vid härvarande läroverk studerande ynglingar hade på morgonen begifvit sig ut på en botanisk exkursion till Taberg. Uppkomna på bergets spets hade en af dem närmat sig bergets kant så mycket att han, sannolikt fattad af svindel, störtade i bråddjupet, från en höjd af ungefär 400 fot* och krossades till döds. Den aflidne var son till regementsläkaren doktor L T Sjöbeck i Vernamo." Den förolyckade pojken hette Anders Philip Ragnar Sjöbeck och var född i Värnamo den 22 november 1852. Han var son till regementsläkaren doktor Lars Theodor Sjöbeck och hans maka Maria Elisabeth född Fägerskjöld. Ragnar var 15 år och sex månader när han störtade utför Taberg den 22 maj 1868. Det var hans stora botanikintresse som blev orsaken till hans död, då han nära bergskanten letade efter ovanliga växter till sin samling. Han begravdes invid västra muren på Värnamo södra kyrkogård. På hans grav planterades den späda björkplanta han i fallet gripit tag i men som inte var fästad nog i berget för att kunna fånga upp honom i fallet. Ragnar Sjöbecks far donerade, som ett minne efter sonen, en summa pengar till läroverket i Jönköping. Avkastningen delas ut till en eller två elever på Ragnars dödsdag den 22 maj.

Vid biskopsvisitationen 1865 betecknades begravningsplatsen som ”ny och rymlig”. 40 år senare var den fullgrävd och då iordningställdes Norra Kyrkogården. TEXT: ULF HELGESSON

Det sägs att Ragnar höll en liten björkplanta i handen vid fallet. Just den björken ska ha planterats vid hans grav, men blev till slut för stor och fick bytas ut mot den lite yngre björk som nu står bakom gravvården. Foto: Ulf Helgesson

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Nu närmar sig ett nytt år. Vi ser tillbaka på det som har varit och ser fram mot det nya som ska komma. En vändpunkt. Du som läser detta har kanske helt nyligen förlorat någon som stod dig nära. För dig är kyrkogården ett helt nytt kapitel, en plats som du måste förhålla dig till. Vi önskar att du ska kunna känna att kyrkogården är en plats för tröst och för stillhet blandat med ljusa minnen. GRAVSTENSSÄKERHET Kyrkogårdsförvaltningen är skyldig att testa alla gravstenar för att säkerställa att kyrkogården är en säker arbetsplats och även säker för kyrkogårdsbesökarna. Testen har visat att en del stenar saknar förankring och helt enkelt bara står löst på en sockel. För din egen säkerhet ber vi dig att inte vicka på gravstenen för att testa om den är säker. Under en del stormar har gravstenar blåst omkull och personal har fått fallande sten på sig i samband med gravskötselunderhåll.

ERBJUDANDE OM SKÖTSEL Önskar du att kyrkogårdsförvaltningen sköter om din grav? Du kan alltid testa ett år i taget. I skötseln ingår vårblommor, sommarblommor, vinterdekoration, tvätt av gravsten, ogräsrensning och allmänt underhåll av planteringen. Priset varierar lite beroende på planteringens storlek, men ett snittpris är 800 kronor per år. Önskar du att vi börjar sköta din gravplats nu till våren behöver vi veta det senast 1 april. Kontakta oss för mer information.

Enligt regelverket ska gravstenarna vara väl förankrade i marken och det kan göras på en mängd olika sätt. När Kyrkogårdsförvaltningen säkrar gravstenar i dagsläget sker säkringen nästan uteslutande genom att två spett monteras genom befintlig sockel så att de når genom sockeln och en god bit ner i marken. Två hål borras sedan i stenen så att den kan placeras säkert på sockeln igen. Nästan alltid efter vår åtgärd kan man känna ett visst vickutrymme. Det är helt normalt och stenen är säker.

VIKTIGT OM SKÖTSELAVTAL FÖR GRÄS Ett alternativ till det vanliga skötselavtalet här ovan är ett så kallat gräsavtal. När ett sådant skötselavtal har tecknats tar kyrkogårdsförvaltningen bort planteringsytan och sår gräs om det är en gravplats på en gräsyta. I avtalet ingår puts runt gravstenen samt gravstenstvätt. För att personalen ska kunna trimma gräset på graven är det viktigt att det inte står några saker i gräset under växtsäsongen. Det kan bli ett stort besvär för personalen att plocka bort saker för att komma åt gräset.

TEXTIFYLLNING Om färgen i texten har bleknat på gravstenen kan kyrkogårdsförvaltningen hjälpa till. Ifyllning med bladguld kostar strax under 50 kronor per tecken och ifyllning med annan färg kostar under 30 kronor per tecken. I kostnaden ingår självklart både färg och arbete. Hör gärna av dig för offert!

Från och med helgen innan allhelgona är det fritt fram att sätta lyktor vaser och vinterdekorationer även på dessa gravar, men de behöver tas bort senast veckan efter påsk. Efter andra helgen i maj plockar personalen bort saker som står kvar på gravar med gräsavtal. TEXT & BILD: JENNY ARVIDSSON

En metod att säkra gravstenar är att montera dubb som går genom hela sockeln och en bra bit ner i marken. Först fyller vi på med material runt basen på sockeln så att den står stadigt. Efter det kontrolleras att stenen är vågrät och har en svag lutning bakåt. Med en mall markerar vi var hålen för dubben ska borras i sockeln. De meterlånga dubbarna slås ner genom hålen och ner i marken så att ungefär 7 centimeter sticker upp. Nya hål borras i stenen som sedan placeras över dubben.

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27

Oavsett anledning till ditt besök på kyrkogården vill vi att du ska veta att du kan vända dig till oss för samtal och råd. Vi kan också hjälpa dig att komma i kontakt med en präst eller diakon om du vill ha lite merdjupgående samtal.

Vi hjälper gärna till med ifyllning av text på gravstenar. Den här stenen får förnyad förgyllning av vaktmästare Daniel Hjelm. När vi utför textifyllningen tar vi först in gravstenen, rengör den och låter den torka ordentligt. Arbetet passar bra att göra på vintern då det finns lite mer tid över.

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET mån-tis, tor 08.00-16.00, ons 13.00-16.00 fre 08.00-12.00 Lunch 12.00-13.00 Telefon: 0370-30 04 00, 30 04 70 till kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

DIVAN

HÄNFÖRA

SÅ HETTE TVÅ AV DE TOLV

ALLTJÄMT

LÄMNING

STAD I NORRA ISRAEL

MYCKET TORRA

LAND ELLER KNIXAR

HUVUDSTAD

VÅGAR

IDROTTSPARK

TRIVIAL PURSUIT

DRA SÖDERUT

LgS

EN AV TOLV TABLETT KALL OCH HAL DE SÄLJER MAT NICKADE TILL

GULLIG

FÖRSTA GRUNDEN

Matteusevangeliet 2:9 VÄXLINGARNA ELLER ROVEN AVRÄTTADE UTAN RÄTTEGÅNG

BLÄNKARNA

FÖRLORARE

TRÅD AV DJURTARM

SKYDD

FIRAS 6 FEBRUARI

PÅ VILKET SÄTT

INTERNATIONELLT MÄSTERSKAP

PATRIARK KOSTHÅLLNING FICK MAN PÅ GALÄR

BRYNT ELLER KORRODERAT GOTTGÖRA

SITTER AX PÅ SLASK

OVILJAN

FÅR MAN KORT FRÅN

MYCKET OROLIG BAKDEL & DOKUMENT RYKTBARA GNUTTA

FÅGELHUNDAR

TVIST

AV SAMMA ÅSIKT

MAT FÖR SMÅ

HEMMAN

HONA

SLANT

MUSKULÖSA

FÖRLÖJLIGANDE

SES PÅ RÅTTFÄLLA

OMFAMNING

KALKYLPROGRAM

RÄKEL

SEDELÄRA

ANHYDRID & TOMRUM

INNEHAVAREN

BÄSTA NOTERING ELLER EN OPELMODELL

TIDNING

MÄRKE

FÖRSTORNINGSGLAS

VENTIL & TRAVERS

ELVA

PLAN ELLER BO

FLACKAR

STOR BEGÅVNING

FINNS KANSKE I LEDNINGEN

LÄMNADE

FIRAS 23/9

FÅ

UTSIKTEN PROFIT NÄR MAN SÄLJER

UTVALD SKARA

UTAN BÖJSTÄLLEN BÄR BÄR

STIM

MISS

SNOR MAN

BLIR OST OCH ORT

FRID

PRONOMEN

INFLYTANDE FÖR ANSTÄLLDA

KORT INLEDNING SVULST PÅ HÄST

FÅGEL ELLER KALLA

SLUTA ELLER HÄCK

VOLYM

TEOLOGIE DOKTOR

TUR ELLER FÖRRUTTNELSE

KAINS FAR

DRICKS

EPOKEN

CEREMONI

NERVSJUKDOM

BOUQUET

BEDRIFT

DATORTOMOGRAFI

ROVA

ANVÄNDA ETT SINNE

RÄCKA

BÄRANORDNINGEN

LÖVTRÄD

TRAPPA UPP TRAPPA

SJUKHUSEN

Skicka in ditt svar och din adress senast 7 januari till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Glatt hjärta ger god hälsa

Tre vinnare har vi dragit: Magnus Bjuggren, Eskil Hanebrant & Samuel Fransson Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.

PSYKISK STÖRNING