2013
3
En dag med vaktm채staren Janne sidorna 3-5
Sommarkyrkan
sidorna 6-7
Sommarmusiken
sidan 12
www.svenskakyrkan.se/karlshamn
Sommartankar Så har vi frusit oss igenom en ovanligt kall vår. I vårt land blir vi lätt fixerade vid vädret. Under några få sommarveckor blommar staden, och glada människor syns överallt. Dessa veckor sätter lätt en prägel på hur vi ser på livet. I det sammanhanget kan Sommarkyrkan bli både en bra träffpunkt, och en bra bild för det liv vi vill leva. Ett liv med ljus, värme och upplyftande möten med andra människor. Den största delen av livet är dock inte sommar. De flesta händelser vi är med om sker i vardagslivet. Därför är det viktigt att ta vara på vardagens upplevelser och möten. Följ med vaktmästaren Janne en dag i hans vardag! (sidorna3-5) En vardag som påminner om både liv och död, uteliv och inneliv, högt tempo och lugna möten. I höst ska vi välja de organ som ska ta ansvar för kyrkans resurser de kommande fyra åren. Nytt för i år är att vi bygger en organisation med både stad och landsbygd när Karlshamns församling går samman med församlingarna i Hällaryd och Åryd. Det blir en starkare organisation, med fler möjligheter än vi haft tidigare. Genom att delta i valet och lägga en röst bidrar just du till att de som sitter i dessa organ vet att människor tycker att kyrkan ska finnas där mitt i staden eller mitt i byn, mitt i livet.
Innehåll: 3-5 6-7 8 9 10 11 12
En dag med Janne Sommarkyrkan Paul Calwagen Jesus - min broder och vän Kyrkligt ABC Karlshamn-Trensum Anslagstavlan
Utgivare:
Svenska kyrkan Karlshamn
Ansvarig utgivare:
Johan Tyrberg, 0454-30 22 01 johan.tyrberg@svenskakyrkan.se
Redaktion:
Britt Kilsäter, Johan Tyrberg och Camilla Lindskog
Redaktör:
JOHAN TYRBERG kontraktsprost
Camilla Lindskog, 0454-30 22 11 camilla.lindskog@svenskakyrkan.se (text och bild om inget annat anges)
Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:
Mån-, tis-, tors- och fredag 09.30-12 telefontid även 13-14.30 (0454-30 22 00)
E-post:
karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se
Döpta
Hemsida:
www.svenskakyrkan.se/karlshamn
Vi hälsar er välkomna som medlemmar i Svenska kyrkan och Karlshamns församling: Agnes Johanna Wijk Wilma Ellen Bomsjö Tilde Nadine Lagerholm Elin Mia Evelyn Johnsson
2
Rolf Caspian Melvin Nilsson Edith Nelia Bengtsson Arnemar Emil Leo Snider Stoltz Bingestam Meja Anna Linnea Rodin Viktorsson
Facebook:
www.facebook.com/ SvenskakyrkanKarlshamn
Omslagsbild:
Vaktmästaren Janne Snödahl Foto: Camilla Lindskog
Tryck:
BS-tryck AB, Karlshamn
En dag med... vaktmästaren Janne 06.50
Idag är det städning på kyrkogården, så efter att ha bytt om till arbetskläder går vaktmästaren Janne Snödahl och hämtar trucken. Hans uppgift är att samla upp de högar som arbetskamraterna räfsat ihop. Arbetet tar hela förmiddagen. Janne har arbetat på kyrkogården i tolv år. Det började med att han fick en säsongsanställning, men efter tre månader blev han erbjuden en tillsvidareanställning. Tidigare har Janne bland annat arbetat i en mekanisk verkstad, på en fiskodling och på Cloettalagret i Linköping. – Jag minns fortfarande att koden för kexchoklad är 2760.
Jag undrar om Janne planerar att stanna hos oss, eller om han drömmer om andra jobb. – Just nu känns det som att jag vill stanna tills jag pensioneras! Detta är det bästa arbete jag haft. Visst har jag mer eller mindre roliga uppgifter, men så är det för alla. Jag trivs verkligen. Jannes tjänst har förändrats flera gånger. Först från att endast arbeta ute på kyrkogården, till att även tjänstgöra i krematoriet. För drygt ett år sedan fick han även tjänstgöring i Carl Gustafs kyrka. – Vi är tre vaktmästare som turas om att vara ute på kyrkogården, inne i krematoriet och att ha så kallad ”kyrkvecka”.
I serien ”En dag med...” följer vi olika personer som arbetar hos oss. Turen har kommit till vaktmästaren Janne Snödahl.
När vi har kyrkvecka tjänstgör vi vid gudstjänster och konserter. Jag gillar speciellt servicebiten, att förbereda och ställa iordning.
09.00-09.15
Nu är det fikarast och jag passar på att ställa de fyra frågor vi fått från AnnaKarin Olsson på vår Facebooksida: Vad tycker du om årets långa vinter? – Ja, som nästan alla andra tyckte jag att årets vinter var jobbig. Den ställde till det för oss på kyrkogården eftersom tjälen försenade vårarbetet med planteringar och sånt.
3
Det är tvära kast för Janne när han har så kallad kyrkvecka. –Då har jag både utetjänst på kyrkogården med gräsklippning och sådant och så tjänstgör jag vid gudstjänster och konserter i Carl Gustafs kyrka. Jag tycker det är roligt med den variationen!
Vaktmästarnas arbetsuppgifter Janne och hans två kollegor Lena Arvidsson och Camilla Andersson går på ett rullande schema; tre krematorieveckor, en kyrkvecka, tre uteveckor, en kyrkvecka och sedan börjar det om igen. – Under krematorieveckorna har vi begravningar, utför kremationer och sköter om kapellet och ytorna omkring det. I kyrkveckan ställer vi iordning kyrkan inför/efter gudstjänster och konserter och sköter ljud och ljus. När vi har uteveckor sköter vi våra fastigheter, ställer iordning återlämnade gravar, kontrollerar gravstenar, klipper gräs och annat som styrs av säsongen.
Vad är det bästa med ditt jobb? – Det bästa är absolut variationsrikedomen, och att få träffa många människor! Vilket är ditt märkligaste jobbminne? – Det var när en äldre man insisterade på att sitta med under hela kremationen av hustrun. Han hade lovat hennes familj på andra sidan jorden att göra det, och det gjorde han. Får man en speciell relation till vissa gravar? – Jag arbetar inte med gravskötsel på det viset. Jag har mer hand om de allmänna ytorna på kyrkogården. Men visst finns det gravarstenar man tycker är lite extra intressanta.
12.30
Efter lunchrasten tar Janne en runda till krematoriet för att byta några ord med kollegan Lena som tjänstgör där idag. Nästa vecka har Janne krematorievecka så han vill förhöra sig om vad som händer då.
spekt och behandlas med värdighet, men själva människan är inte där längre. Var är människan då? – Ja, det finns det många tankar om. Vid begravningarna brukar prästerna säga att ingen vet vart människan tagit vägen, men uppmuntrar oss att tro och hoppas att han eller hon är på ett fint ställe. Vad tror du? – Jag tror att vi hamnar på ett fint ställe.
14.30
Vi dricker eftermiddagskaffe och ger oss sedan ut på kyrkogården igen. Som kyrkogårdsarbetare är det mycket man behöver kunna och därför utbildas man kontinuerligt i allt från praktiska saker
”
Jag tror att vi hamnar på ett fint ställe
Många undrar hur det är att arbeta i ett krematorium. Om det är sorgligt, deprimerande eller obehagligt. Första gången Janne skulle utföra en kremation var han också lite osäker på hur han skulle reagera. – Det gick bra, och det är inte alls otäckt. Jag ser bara kistan. Jag vet att det ligger en kropp i kistan och den ska visas re-
som hur man gräver på ett säkert sätt och hur man använder maskinerna till hur man möter sörjande. – Det är många av de som besöker sina anhörigas gravar som vill byta några ord med oss på kyrkogården. Vi kan ju inte lösa någons sorg, men vi kan hjälpa genom att lyssna en stund.
Till vänster: Janne vid krematorieugnen i Hvilans kapell. Till höger: Kyrkoherde Johan Tyrberg och Janne stämmer av läget inför veckomässan i Carl Gustafs kyrka.
Janne berättar att om han eller hans kollegor själva har behov av att prata om tunga upplevelser har de goda möjligheter till det. – Vi har kompetent personal som är proffs på att lyssna. Själv lider jag inte av att se ledsna människor, men det betyder inte att jag saknar empati.
16.00
Janne åker hem för att äta och klä om inför kvällens arbetsuppgifter – veckomässa i Carl Gustafs kyrka.
17.30
En timme innan veckomässan börjar är Janne på plats i kyrkan för att tända ljus, hänga upp psalmnummer och göra en soundcheck med tjänstgörande präst, som idag är Johan Tyrberg. Han låser upp säkerhetsskåpet för kvällens kyrkvärd som ska duka inför nattvarden.
18.30
Efter att Johan hälsat alla välkomna ringer Janne i kyrkklockorna. – Vi har ett reglemente för klockringningen. När det är veckomässa ringer vi i den lilla och den mellanstora klockan i två minuter. När mässan är i gång ser Janne till att ljud och ljus fungerar. Han räknar också antalet deltagare. – Vi rapporterar en gång om året till kyrkokansliet i Uppsala hur många som deltagit i gudstjänster, konserter, dop och allt annat som händer i kyrkan.
19.30
När veckomässan är slut plockar Janne undan psalmböcker, tar ner psalmnumren, låser in nattvardskärlen i säkerhetsskåpet, släcker och låser. Imorgon fredag och på lördag är han ledig. Men på söndag är han tillbaka i kyrkan. – Som vaktmästare är man nästan som en festfixare, som ser till att allt blir bra för de som kommer, och det tycker jag om!
CAMILLA LINDSKOG
5
Varje dag besöker i snitt 150 personer Sommarkyrkan för att umgås och fika. Onsdagarna är särskilt välbesökta då det bjuds på musikunderhållning.
De som arbetar i Sommarkyrkan är volontärer, anställda och sommarjobbande ungdomar.
6
Sommarkyrkan mitt i stan - mitt i livet Är Sommarkyrkan Karlshamns vackraste mötesplats? Vi tycker det! Här sitter man under de stora träden som i en oas mitt i staden. Varma samtal och varmt kaffe gör inte saken sämre. Diakon Annica Ganestedt Som vanligt slår Sommarkyrkan upp sina portar tisdagen efter midsommar, i år blir det den 25 juni. Nytt för i år är att vi håller öppet tisdagar-fredagar klockan 10-17 och söndagar klockan 11-16. – Vi såg behovet av en mötesplats efter gudstjänsterna på söndagarna, men har inte resurser att utöka antalet dagar så vi byter bara måndagen mot söndagen, berättar kyrkoherde Johan Tyrberg.
Organist Mari Sundås
Sommarkyrkan är en viktig mötesplats för många. Men vad är det som gör den speciell? – Styrkan med Sommarkyrkan är inte bara att den ligger mitt i staden utan också ”mitt i livet”. Vår personal är specialister på att möta människor i både glädje och sorg. Vi VILL möta människor och skapar ständigt nya möjligheter till det. Förutom öppettiderna är också Sommarkyrkotältet nytt! – Ja, det gamla tältet har tjänat Sommarkyrkan sedan starten för minst 15-20 år sedan och är lagat så mycket det går. Nu har vi skaffat ett nytt som vi kan ha fikaförsäljningen i, berättar diakonen Annica Ganestedt som är huvudansvarig för Sommarkyrkan. Annica är tillsammans med diakonen Sven-Erik Arpåker arbetsledare för ett team på sex ungdomar och ett tiotal vuxna. Ungdomarna är anställda med avtalsenliga löner.
Kyrkoherde Johan Tyrberg
De vuxna hjälper till på sin fritid för att de tycker det är roligt. – Jag längtar tills vi drar igång för det är SÅ roligt att arbeta tillsammans med detta! För tredje året i rad bjuder vi på musikunderhållning varje onsdag. – Våra musikstunder har blivit väldigt populära. Det är ju väldigt mysigt att fika och lyssna på musik i den miljön, tycker organisten Mari Sundås. Syftet med Sommarkyrkan är att vara en mötesplats som är öppen för alla. Det är inget café, så att man kan dricka en kopp kaffe i solen är tänkt som en guldkant när man umgås med nya och gamla vänner. Annica ser redan fram emot att Sommarkyrkan ska dra igång. – Det är verkligen en fantastisk mötesplats med ett utomordentligt läge. Det är en sådan härlig mångfald bland besökarna. Jag hoppas och tror att alla känner sig riktigt välkomna! CAMILLA LINDSKOG
S
ommarkyrkan 25 juni - 8 augusti söndagar 11-16 tisdagar - fredagar 10-17 musikstund onsdagar 14.30 kaffe/te/saft och kaka 10 :-
Paul Calwagen – handelsman och kyrkorådsledamot Vi har i ett tidigare nummer skrivit om borgmästare Christopher Schröders ansträngningar för en ståtlig kyrka mitt i Karlshamn. Men det finns fler personer i denna kamp som är värda att lyftas, en av dem är handelsmannen och kyrkorådsledamoten Paul Calwagen.
Det var svårt att få ekonomin att gå ihop vid byggandet av Carl Gustafs kyrka. Kung Karl XI Gustav både lånade ut och skänkte pengar, ett par gånger beslutade han också om rikskollekt. 1698 beslutar kyrkorådet att sälja gravplatser inne i den halvfärdiga kyrkan. Detta var ett ganska vanligt sätt att samla in pengar på i slutet av 1600-talet. Åtta gravplatser i koret säljs för 100 daler silvermynt. En av dessa platser, den till vänster om borgmästare Schröders, köper handelsmannen och kyrkorådsledamoten Paul Calwagen. Tysken Paul Calwagen (1640-1708) kom till Karlshamn 1682 och bosatte sig på Drottninggatan. Calwagen undanbad sig uppdraget som rådman men blev 1692 invald i kyrkorådet. Att Calwagen var förmögen råder det inga tvivel om. Förutom att köpa den dyra gravplatsen, skänkte han och hans fru en päronformad vinkanna i silver (1690). På locket finns Guds lamm med korsfana. Pipen och handtaget är smyckade med änglahuvud, blommor och frukter. De skänkte också den stora ljuskronan (1704) som hänger närmast koret i Carl Gustafs kyrka. Delar av Paul och Marias gravsten finns numera i det gamla gravkapellet på Hvilans kyrkogård. I mitten finns ett nedsänkt fält med Calwagens vapensköld – en vagn med en stjärna. Det syns att gravstenen är tillverkad innan makarnas död, endast deras födelsedatum är ifyllda.
CAMILLA LINDSKOG Källor: ”Carl Gustafs kyrka – 300 år mitt i byn” av Stig Johnsson ”Mina anfäder i Karlshamn på 1600-1700-talen” av Siv Bergström Thelander
År 1684 gifte sig Paul Calwagen med änkan Maria van der Hagen. I våras fick vi beök av Siv Bergström Thelander som är ättling till Maria. Här håller Siv den vinkanna som Paul och Maria skänkte till Carl Gustafs kyrka 1690.
Jesus, min broder och vän Människa och Gud, en förebild och ett hopp... Jesus väcker många känslor och tankar. Personen Jesus är unik då han är Guds son och den som vår kristna kyrka är byggd på. Ändå var han en människa precis som vi, när han vandrade här på jorden. Och det är det stora – att Gud, den oändlige och ofattbare, blev människa i Jesus. Han delade våra mänskliga villkor, han umgicks med de utstötta och med de hemlösa, han hjälpte och botade de sjuka, han gav sin kärlek. Han lyssnade på dem som ingen annan lyssnade på och han blev berörd och lät sig påverkas av andra människors liv och av vad de hade att säga. Jesus följde sitt hjärta, han var ett med kärlekens Gud. Han visade oss en Gud som avsäger sig makt och status för att dela sitt liv med de maktlösa. Han vände sig mot sin tids patriarkala struktur och
människoförtryck. Barnen var han särskilt rädd om: ”Guds rike tillhör dem”. Jesus delade även rädslan för döden med oss. Han fick själv uppleva en fruktansvärd död genom avrättning och kunde ändå be Gud förlåta bödlarna. Men, och här kommer det stora, döden fick inte sista ordet. Jesus övervann döden – för vår skull. För att också vi en gång efter vår död skall få uppstå till evigt liv. Detta har gett mig mod och tröst när jag har förlorat mina kära. Detta är så stort och ofattbart att vi får ta emot det i tro och tillit till Gud.
har gått, törnbekrönte kung. Förtrogen med vår smärta möter du oss här. Vi ger dig allt vårt hopp och all vår längtan efter en rättfärdigare värld. Vår tro, vårt hopp, vår kamp bär vi fram till dig. Vi vet att du skall komma med din frid och fred.” (Svenska psalmboken 748) HANNE BOHGARD STIEPER Foto: KyrkoCD4
”Ett fåtal lever utan kamp och möda. Alltför många vandrar smärtans väg, den väg som du
9
Kyrkligt ABC – Trosbekännelsen Trosbekännelsen kan upplevas som en torr deklaration av den kristna tron, men den har en mer spännande historia än vad man kan tro. I de flesta gudstjänster läser vi trosbekännelsen, och i dopgudstjänsten markeras att det är den tron vi döps till. Man kan undra varför? Den vanliga trosbekännelsen kallas ”den apostoliska”, men det finns också ”den nicenska”. Vad är det för skillnad? Trosbekännelsen, eller ”credo” (latin: Jag tror) är en reaktion på predikan, en slags lovsång till vår tro. Men från början var den ett hemligt lösenord! När kristendomen blev en egen religion ur judendomen fanns kejsarkulten som en obligatorisk ”religion” för alla i Romarriket. Man förväntades utropa Kyrios Kaisar! vid lämpliga tillfällen. Utropet betyder Kejsaren är Herre, och för judarna är Herre ett ord för Gud. Därför protesterade de hängivna kristna med att istället ropa Kyrios Christos! (Kristus är Herre). Detta utrop blev den första formulerade bekännelsen. Den kom som en reaktion och en avgränsning mot vad man menade var fel. Detta ledde till kraftiga förföljeser, fängslanden och avrättningar. Därför började man efter hand att hemlighålla vem som tillhörde församlingen. Var och en fick själv avgöra om man ville berätta.
se vilka andra som var där. Om någon frågade varför man var där kunde man ju alltid säga att man bara var nyfiken. Men ville man vara med vid nattvardsfirandet, som var den avslutande delen av varje gudstjänst, var man tvungen att vara döpt och bekännande medlem av församlingen. Då kunde man inte bara vara nyfiken. Därför gjordes en paus efter predikan då ”de nyfikna” besökarna lämnade kyrkan. Diakonen ropade Ite missa est! Det vill säga Gå utsänt är! (Det kunde ju av den okunnige tolkas som ”gå, det är mässa”).
”
Men från början var den ett hemligt lösenord!
Om man var nyfiken på kristendomen var man välkommen till gudstjänsten och lyssna till predikan. Då kunde man också
10
Därefter läste de kvarvarande en längre bekännelse av sin tro. En bekännelse, som sades vara formulerad av apostlarna, till den Treenige. Denna bekännelse fick man inte lära sig förrän man döptes och fungerade som lösenord för att få stanna på nattvarden. Därför blev det bara döpta kvar. Denna ”urbekännelse” har sedan utvecklats till den vi kallar ”den apostoliska trosbekännelsen”. Bekännelsen är därmed kopplad till dopet.
I urkyrkan uppstod en hel del strider om vad som är sann kristendom. För att bringa ordning inom kyrkan kallade biskoparna, med dess ordförande biskopen i Rom, samman koncilier. Vid dessa formulerade man det som var kyrkans gemensamma tro. Vid koncilierna i Nicea år 325 och Konstantinopel år 381 använde man en annan variant på dopbekännelse som var lite mer utvecklad. Denna kom sedan att kallas ”den nicenska trosbekännelsen”. I kyrkan ute i världen har sedan den apostoliska trosbekännelsen använts vid dop, och den nicenska vid söndagens mässa. Trosbekännelsen är numera en enande, läst, lovsång till den kristna tron. Den blir därmed både en symbol och ett uttryck för den tro vi bär, och samtidigt längtar efter. Trosbekännelsen är däremot inte en checklista man ska kryssa av för att tro rätt för att kallas kristen. Men det leder in på ett djupare ämne som jag får ägna mig åt en annan gång.
JOHAN TYRBERG
Du hittar både den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen längst bak i Svenska Psalmboken.
Spaningar inför Karlshamn-Trensum Vid årsskiftet bildar Karlshamns församling Karlshamn-Trensums pastorat med församlingarna i Hällaryd och Åryd. Hur påverkar detta verksamheten?
Kyrkoherden Johan Tyrberg: – Det är alltid roligt att tänka nytt och att göra nytt! Sammanläggningen med församlingarna i Åryd och Hällaryd innebär en förstärkning av arbetslaget och därmed av all vår verksamhet. Var ska vi fira gudstjänst någonstans? – Ibland kan det bli söndagsgudstjänst i alla tre kyrkorna och ibland blir det kraftsamling till en av dem. Det finns inget schema på det än men vi ska fira gudstjänster där de som vill fira gudstjänst finns. Hur många präster ska det finnas i vårt nya pastorat? – Om man slår ihop det så är det i dagsläget två kyrkoherdar och två komministrar. Nu blir det istället en kyrkoherde och tre komministrar som utgör den ordinarie prästbemanningen. Ska alla prästerna vara stationerade i Karlshamn eller ska någon av dem ha Åryd och Hällaryd som sitt särskilda område? – Ja, en av komministrararna ska vara ansvarig för vår verksamhet i Åryd och i Hällaryd. Men den prästen ska också arbeta i Karlshamn och de som är placerade i Karlshamn ska också verka i ÅrydHällaryd.
Pedagogen Susanne Persson: – Detta är jättespännande och roligt! Det är både lärorikt och givande för oss allihop. Nu får vi nya möjligheter och kan utveckla verksamheten ännu mer. Har ni börjat skissa på hur den framtida verksamheten för barn och familj ska se ut? – Ja, vi har haft ett första möte med våra framtida kollegor i Åryd-Hällaryd. De är också positiva till det nya samarbetet, så vi ska redan i höst börja samordna en del verksamhet. Vi kommer både förändra det som redan finns och hitta nya sätt att arbeta på. En populär verksamhet här i Karlshamn är Vuxen/Barn-grupperna. Ska de fortsätta som nu? – De ska absolut fortsätta, men vi vet inte exakt hur eller i vilken omfattning. I höst blir det i alla fall så att församlingarna i Hällaryd och Åryd hänvisar till våra Vuxen/Barngrupper. Sedan flera år tillbaka samarbetar vi med stadens skolor och bjuder in till olika tematräffar. Hur blir det med dessa? – Vi fortsätter att samverka med förskolorna och skolorna och redan till hösten börjar vi med liknande verksamhet i Åryd och Hällaryd!
Diakonen Sven-Erik Arpåker: – Jag tycker detta är positivt! Det ska bli roligt att få ett blandat pastorat, med både stad och landsbygd. Ibland kan man känna sig mer ensam i en lägenhet i stan än i ett hus på landet. Ensamhet ser olika ut och det ska bli spännande att få arbeta med att hitta former för hur vi kan möta dessa behov. Du har arbetat en del med pilgrimsvandringar och -cyklingar, hur blir det med den verksamheten? – Nu får vi ju tre kyrkor i vårt eget pastorat så detta ger fina möjligheter till nya projekt. Jag hoppas vi kan erbjuda fler pilgrimsturer både till fots och på cykel. Ni är två diakoner i Karlshamn och efter sammanläggningen kommer Anki Hansson tillbaka som diakoniassistent på halvtid. Hur ser du på det? – Jag ser det som en god förstärkning! Anki har ju flera års erfarenhet av diakoniverksamhet, både här i Karlshamn och i Åryd-Hällaryd. När vi blir fler kan vi utveckla och bli bredare. Det känns jätteroligt att få fokusera på möjligheter och att få ta till vara det vi har!
CAMILLA LINDSKOG
11
S
Going to another level!
ommarmusik Hvilans kapell Musik vid helgsmål Lördag 1 juni 18.00
Kristin Skåre, flöjt och sång
Sugen på att sjunga gospel i sommar? I festivalyran firar vi gospelmässa torsdag 18 juli. Inför detta övar vi i Församlingsgården torsdagarna 27 juni, 4 juli, 11 juli kl 19-20.30 samt genrep på onsdagkväll den 17 juli. Anmälan senast 14 juni: Mari Sundås, 0454-30 22 08 mari.sundas@svenskakyrkan.se
Lördag 8 juni 18.00
Aina Sundås, sång och cello
Lördag 15 juni 18.00 Eva Skåre, sång
Carl Gustafs kyrka Sommarkonserter Söndag 2 juni 19.00
Konfirmation 2014
Våra konfirmandgrupper för de som går i åttonde klass startar i september. För mer information och anmälan: Kerstin Centerdal, 0454-30 22 16 kerstin.centerdal@svenskakyrkan.se
Carlskrona Chambermusic Festival
Söndag 9 juni 19.00
Carl Gustafs Motettkör
Lördag 29 juni 20.00 Lyckå Kammarmusikfestival Lördag 6 juli 20.00
Lyckå Kammarmusikfestival
Fredag 20 juli 20.00 Stefan Johnsson & Viktor Johnsson Lördag 21 juli 20.00
Karlshamn Windensemble
Sommarkyrkan
Läger för 18+
Ett läger på Aspan för ungdomar över 18 år med uteaktiviteter av olika slag, vila och samtal. Datum: 23-15 augusti Pris: 500 kronor Sista anmälningsdag: 2/8 Antalet platser är begränsat. För mer information och anmälan: Kerstin Centerdal, 0454-31 22 16 kerstin.centerdal@svenskakyrkan.se
Planer för krematoriet I november ska kyrkofullmäktige fatta beslut om vi ska bygga om krematoriet på Hvilans kyrkogård. Bland annat används idag fossil olja både till uppvärmning av lokalerna och till kremationerna. Det finns planer på att fasa ut det fossila bränslet och ersätta det med bergvärme gällande lokalerna och miljövänlig rapsolja för kremationerna. Karlshamns krematoriekommitté har genom arkitekt Anders Törnqvist tagit fram ett förslag. Den beräkning vi har för att kunna bygga om vårt krematorium grundar sig på cirka 500 kremationer per år. Ett besked om medverkan från de intilliggande församlingarna kommer Karlshamns församling för kännedom under maj månad i år. Det finns även intresse från andra församlingar. Därefter börjar processen med att teckna avtal med de församlingar som önskar nyttja vårt krematorium. Projekteringen kommer under tiden att fortgå, och i maj lämnas byggnadshandlingarna in till byggnadsnämnden i Karlshamns kommun som har ärendet på delegation. I juni kommer själva upphandlingsprocessen och därefter utvärdering av anbud. Planen, efter startbesked från Karlshamns kommun, är att om- och tillbyggnaden sker från januari 2014 till och med maj 2014. Om inga hinder dyker upp planeras krematoriet återinvigas i oktober 2014. Britt Kilsäter Ordförande i krematoriekommittén
Musikstunder
Onsdag 26 juni 14.30 Börje Klüft, violin Onsdag 3 juli 14.30
Ledare sökes
Onsdag 17 juli 14.30
Är du 15-20 år och vill ha en viktig uppgift? Bli konfirmandledare! Unga ledare är viktiga för konfirmanderna, för ledargänget och för hela Svenska kyrkan.
Torsdag 18 juli 14.30 Eeva Siljamäki, sång
För mer information: Kerstin Centerdal, 0454-30 22 16 kerstin.centerdal@svenskakyrkan.se
Synnöve Brorsson, dragspel
Onsdag 10 juli 14.30
Sånggruppen Citronellorna Barbro Hörberg, sång och gitarr
Onsdag 31 juli 14.30 Lars Johansson & Helena Wilhelmsson trombon och piano Onsdag 7 augusti 14.30 Olof Wilhelmsson & Christian Szelöczei, sång och piano
19/6 kl 19, Gammalstorps kyrka: ”Prästen som flydde till Danmark” 26/6 kl 19, Elleholms kyrka: ”Dopplats Elleholm” 3/7 kl 19, Hällaryds kyrka: ”Tre predikstolar” 10/7 kl 19, S:t Nicolai kyrka: ”Kvinnliga helgon i s:t Nicaolai” 17/7 kl 19, Mjällby kyrka: ”Bland påvar och snapphanar”
Fredag 19 juli 14.30 Eeva Siljamäki, sång Onsdag 24 juli 14.30 Mikaela Karlsson, sång
Sommarandakter
Tack!
Härmed vill Församlingssyföreningen tacka alla som kom till vårmarknaden och generöst bidrog till ett gott resultat! 12 650 kronor kan vi tack vare er fördela till behövande genom Svenska kyrkans Internationella arbete, Individuell Människohjälp, RIA, Läkare utan gränser och Önskeambulansen.
24/7 kl 19, Kyrkhults kyrka ”Kristus från olika sidor” 31/7 kl 19, Jämshögs kyrka: ”Gammalt blir nytt” 7/8 kl 19, Asarums kyrka: ”Orgel i hela kyrkan” 14/8 kl 19, Carl Gustafs kyrka: ”Altartavlan - Jesu död”