Miljöarbetet är en existentiell fråga

Pella Thiel har jobbat med miljöfrågor i över 20 år. Tidigare i år fick hon Martin Luther Kingpriset för ”sitt outtröttliga arbete för skapelsen och livets förutsättningar på vår planet”. I slutet av juli föreläser hon i Klövedals församlingshem.

Rubriken på föredraget i Klöve- dal är ”Ett nytt kontrakt mellan människan och naturen” och det bygger på nya boken Naturlagen – om naturens rättigheter och människans möjligheter som hon skrivit tillsammans med Henrik Hallgren.

Vad innebär det här nya kontraktet?

- Vårt system idag bygger på att människan ser naturen som en- bart resurser, som ägodelar för oss. Och det avspeglar sig i lagstiftningen. När vi förstår oss själva som en del av naturen, där allt levande har rätt att existera för sin egen skull, då måste vi och våra lagar förhålla oss på ett annat sätt, säger hon.

Det är alltså ett helt nytt sätt att tänka och förhålla sig. Som sätter vana mönster och värde- ringar ur spel, som måste omförhandlas med oss själva och mellan oss och naturen. Rent juridiskt är det möjligt att stifta lagar som gör naturen till en egen ”juridisk person”. Det finns länder som redan har sådana lagar. Främst i länder där urfolken är starka, inte minst i Nordoch Sydamerika.

Vi befinner oss i vad Pella Thiel benämner som en ekologisk kris. Och det är ingen nyhet. Vi hör nästan dagligen rapporteringar om olika miljö- och klimathot, naturkatastrofer, klimataktioner, uppvärmningsmål som blir allt avlägsnare. Listan kan göras lång. Vi är många som gör vad vi kan för att vända trenden; återvinner, klimatkompenserar, installerar solceller, köper härproducerat. Det vi kan utifrån våra egna förutsättningar.

- Det fascinerar mig att vi är många som har kunskapen om att vi är på väg åt ett bokstavligt talat livsfarligt håll och också gör så gott vi kan, men kollektivt går vi ändå med på att fortsätta. Det tror jag har att göra med vår världsbild, att det är svårt att göra de förändringar som krävs så länge vi uppfattar oss som separerade från naturen, säger hon.

En bild som måste förändras om vi ska lyckas. Pella Thiel ser Svenska kyrkan som en viktig resurs i det arbetet. Genom att värna skapelsen gör vi miljöarbetet till en existentiell fråga, och det är en nyckel. Det är en fråga om överlevnad och rätten till liv.

- Den omställning vi behöver göra bygger på att vi förstår oss som en del av en levande helhet och utvecklar nya institutioner som bygger på den förståelsen. Till exempel med naturens rättigheter. Det är en omställning av existentiella dimensioner, något som för kyrkan redan är en självklarhet.

På Pella Thiels hemsida kan man läsa att hon skriver böcker, föreläser och utbildar. En av utbildningarna i ekopsykologi heter ”Jorden är själens hem”. Flera formuleringar knyter an i mig, det är vackra ord, i vackra formuleringar, nästan som poesi. Vi pratar om ordens betydelse, och för oss i Svenska kyrkan har vi kanske lättare för ord som knyter an till det existentiella, för att vi är mer vana att uttrycka oss kring det. Och språket måste harmoniera med omställningen. tina augustsson Fakta:

- När jag är ute och föreläser upplever jag att fler och fler tappar hoppet och tron på nuvarande system. De vill ha och kräver en omställning som är mer omfattande. Man är redo för ”djupare tankar” kring miljöarbetet. Där tror jag att Svenska kyrkan också har mycket att bidra med, att vara en reflekterande resurs kring den nya omställningen som behövs.

Martin Luther King-priset delas varje år ut av Sveriges kristna råd, Ekumeniakyrkan och Svenska Freds. I år valde Svenska Freds att inte stå bakom Pella Thiel som pristagare. Detta utifrån vad Pella själv beskriver som en händelse där hon försökte tänka nytt men där det inte togs emot så väl.

- I omställningsrörelsen har vi inga färdiga svar, vi måste gå nya vägar och det kan vara lite stökigt längs vägen.