Det textila kulturarvet i Svenska kyrkan

Det textila kulturarvet i svenska kyrkor är unikt. Sverige var länge ett fattigt land och många textilier sparades, även de katolska efter reformationen. Vi har också en kulturminneslag som härstammar från 1500-talet och som hela tiden har krävt vård och underhåll av inventarierna.

Kyrkorummet har i alla tider smyckats på olika sätt. De kyrkliga textilierna har ett symboliskt budskap och bidrar till att skapa en andaktsfull miljö. De består av den liturgiska skruden, kläderna som prästen bär vid gudstjänst, men också av olika former av kläden på inredning och föremål som kalk, dopfunt och altare. Allt detta har funnits så länge gudstjänster firats, på våra breddgrader i nära tusen år. Ordet skrud betyder prydnad och handlar egentligen om allt som pryder kyrkan.

Agda Österberg var en av 1900-talets främsta formgivare av kyrkliga textilier. Under nästan sju decennier smyckade hon kyrkor runt om i Sverige.

”Första halvan av 1900talet visar på en stor variation, inte bara i färger, utan även av former, tyger, mönster och broderier.” mat det kyrkliga kulturarvet är nästan uteslutande män. Men i kyrkornas textila konst från 1900-talet finns kvinnlig dominans både av de som beställer och de som skapar. Altarskrud och kormattor ger prägel åt 1900-talets kyrkorum, mer än vi kanske upptäcker vid ett hastigt besök idag. Det påbörjades en ordentlig förnyelse under 1900-talet. kyrkliga textilier. Dels för att vi haft duktiga konstnärer och för att textilerna betyder mycket för kyrkan, säger antikvarie Frida Hauge Andersson på Göteborgs stift.

Det blir modernt med färg och de liturgiska färgerna lyfts fram under 1900-talet. Många plockar upp färgerna som redan finns i kyrkorummet för att de ska passa in. Tidigare hade de dominerande färgerna varit rött och svart berättar Frida Haugen Andersson.

De arkitekter, byggmästare, träsnidare och målare som for-

- Vi har hög kvalitet på våra

Första halvan av 1900-talet visar på en stor variation, inte bara i färger, utan även av former, tyger, mönster och broderier. I produktionen av mässhakar var siden och silke särskilt populärt. Under 1960-talet dominerade det handvävda yllet med enkel dekor främst i ränder och rutmönster där guld- och silvertrådar vävts in.

En textilkonstnär som finns representerad i våra kyrkor på Tjörn är Agda Österberg. Hon grundade sin ateljé Tre Bäckar i Varnhem under 1930-talet. Under hennes ledning producerades textilier till ett stort antal kyrkor i Västsverige. Det sägs att hälften av alla kyrkor i Sverige har något som skapats av Agda Österberg.

- Agda Österberg är ett stort namn inom textilkonsten, inte minst inom kyrkliga textilier. Hon har haft en stor inverkan på kyrkorummets utformning, och är känd för att använda starka färger, säger Frida Haugen Andersson.

Det finns även många andra duktiga textilkonstnärer, bland annat lyfter Frida den nutida Gunilla Sjögren. När Svenska kyrkan Tjörn köpte in ett nytt bårtäcke till Ceremonilokalen för några år sedan anlitande vi Birgitta Nordström.

Agda Österberg föddes i Klarakvarteren i Stockholm 1891, hon började arbeta tidigt för att hjälpa till med försörjningen. När hon var barnflicka upptäckte husmor hennes talang för broderi och Agda uppmuntrades att börja studera. Tack vare stipendier kunde hon studera vid bland annat Högre konstindustriella skolan (idag Konstfack) och hon fick därefter anställning vid Handarbetets vänner som mönsterritare. Snart avancerade hon och blev ”artist”. Hennes verk fanns med vid flera stora utställningar under 1920-talet, bland annat på Metropolitan Museum of Modern Art i New York. text av tina augustsson samt svenska kyrkan

Så få kan väl förstå när vi i koret i Skärhamns kyrka går på mattan som ligger där, att den är skapad av en textilkonstnär som nog borde vara mer berömd än vad hon faktiskt är. Det finns även textilier från Agda Österberg i våra övriga församlingar på Tjörn, bland annat mässkrudar och antependium.