Petrus nummer 1 2022

Tidning för Klövedals, Rönnängs, Stenkyrka och Valla församlingar

Nr 1 2022

PETRUS

...å andra sidan...

Efter att Petrus sammanställdes började ett krig.

Ukraina invaderas av Ryssland. Overkligt och mycket hemsk! Men eftersom vi redan var klara med innehållet kommer inget mer om detta nämnas i detta nummer.

Mitten av mars, redan. Mycket har hänt, restriktionerna har släppt, i alla fall när jag skriver detta. Hoppas de inte kommer tillbaka...

Något som kommer tillbaka är Petrus. Som sig bör i vårtider med ett kalendarium för påsken, även om påsken ännu ligger några veckor bort. Du kan också läsa om ett tomt påskägg, en påskig krönika signerad Jaana Pollari Lindström. Sid 17.

Vi uppmärksammar vaktmästarna. Anders Anderssson slutar efter 44 år på Rönnängs kyrkogård, men vi lyfter också vaktmästarna i stort.

De är viktiga kuggar i en församlings arbete, inte bara för att byggnader och kyrkogård ska skötas om, utan för att de pratar med människorna som besöker oss. Och det kan kanske vara lättast att börja prata med just en vaktmästare.

Vill också puffa för helgen 25-27 mars. På fredag 25 mars får vi ett världsunikt instrument till Stenkyrka kyrka. Göteborg Barock framför Buxtehudes Membra Jesu Nostri, ett drama som tar fasta i Jesu kropp när han hänger på korset. På scenen finns då ett claverorgium, ett instrument som bara finns i ett exemplar i hela världen. Den 25 mars finns det i Stenkyrka kyrka, se sid 14. På lördag 26 mars uppmärksammar vi Earth hour i Valla kyrka där biolog Stefan Edman föreläser. Läs på sid 9. Och på söndag 27 mars, i anslutning till gudstjänsten, bjuder Valla församling in till Mariadag. Läs mer på sid 29. Och i Klövedal arrangeras hela helgen Livsloppet.

Ett nytt tema på årets fastekampanj presenteras och S:t Mary söker fler ideella. Som vanligt lite av varje att läsa om.

tina augustsson kommunikatör

PETRUS Nr 1 2022

KLÖVEDALS, RÖNNÄNGS, STENKYRKA OCH VALLA FÖRSAMLINGAR

Redaktion: Tina Augustsson Kommunikatör tina.augustsson@svenskakyrkan.se 0733 230 502 Johan Ernstson Kyrkoherde, ansvarig utgivare johan.ernstson@svenskakyrkan.se 0733 230 503 Delas ut till alla hushåll på Tjörn.

Upplaga: ca 8 000 Tryck: Risbergs Information & Media AB Petrus trycks på miljövänligt papper.

Ansvarig utgivare: Johan Ernstson Titta gärna in på vår webbsida: www.svenskakyrkan.se/tjorn

Om inte annat anges är bilderna i detta nummer tagna av Tina Augustsson, från vårt eget arkiv eller från Svenska kyrkans bildbank IKON. Foto framsida: Alex & Martin IKON

Svenska kyrkan Tjörn Hamngatan 17, 471 32 Skärhamn Telefon växel: 0304 66 00 55 www.svenskakyrkan.se/tjorn

därför har du fått denna tidning Distribution av denna tidning är oadresserad direktreklam (ODR). Den tjänsten får Posten sälja för så kallad icke kommersiell information. Dit hör till exempel information från politiska partier och religiösa organisationer. Den här typen av information delas ut oavsett om man undanbett sig reklam eller inte. Vi vet att varje gång vi delar ut information på det här sätter blir en del glada och andra irriterade. Till er som inte vill ha tidningen ber vi om ursäkt att vi stör och ber er lägga den i pappersåtervinningen. Er andra önskar vi en stunds trevlig läsning.

PETRUS sid 4

Tankar nu - för tiden

sid 6

Vaktmästarna en viktig kugge

sid 7

Slutar efter 44 år på kyrkogården

Sid 9

Earth hour

Sid 10

Intervju med Stefan Edman

Sid 12

Att ge och samtidigt få

Sid 14

Ett musikaliskt passionsdrama

Sid 16

Påskens gudstjänster

Sid 18

Påskbetraktelse

Sid 20

Årets Fastekampanj

Sid 22

S:t Mary söker fler

Sid 24

Våra kyrkklockor

Sid 26

Så styrs vi

Sid 27

Axplock

Sid 28

Personalnytt m.m.

Sid 30

Adresser och korsord Vi samarbetar med Sensus i nästan alla våra verksamheter.

Du kan hämta PETRUS i närmaste kyrka på Tjörn eller på pastorsexpeditionen.

Under året kommer Petrus till alla huhåll på Tjörn vid totalt fyra tillfällen. Nästa nummer kommer innan sommaren.

sid 6 vaktmäsare en viktig kugge

Foto: Tina Augustsson

... å andra sidan

sid 14 passionsdramat med göteborg baroque

Foto: Tina Augustsson

sid 2

Foto: Tina Augustsson

Nr 1 2022

sid 24 våra kyrkklockor

johan ernstson kyrkoherde

tankar nu för tiden LJUDET AV TYSTNAD… Ibland säger vi, inklusive jag själv, att tystnad är en bristvara. Jag har ofta försökt ge vidare upplevelsen av tystnad till mina konfirmander. Jag har emellanåt jobbat mycket med tystnad och pauser i gudstjänsten och det har oftast varit uppenbart att det är ovant, åtminstone till en början. Därför blir det liksom viktigt att först ”varna”, berätta, att nu kommer vi vara tysta i några minuter. Det blir lätt ”pinsamt” och frågan ”vad har han nu glömt?” infinner sig annars snabbt…

Detta är kanske inte så konstigt i en värld som fullkomligen översköljs med ljud i alla dess skepnader.

När vi säger att tystnad är en bristvara så är det kanske lätt att tro att tystnad är ett slags ursprungstillstånd. Att tystnaden fanns mycket mer förr? Så var det inte – men kanske lite, på ett annat sätt. Ljudkulissen i de gamla landskapen kunde vara nog så kompakt.

Peter Englund berättar i ”Tystnadens historia och andra essäer” om till exempel kyrkklockornas domi-

4 PETRUS 1/2022

"...bruset hindar oss från att hitta vår insida och den närhet som hela tiden finns där, men som vi inte förmår höra."

nans. I Grandcourt (i norra Frankrike) kunde man i slutet av 1700-talet, inom en radie på sex kilometer, höra ljudet från femtio kyrkklockor. Och de sände intrikata meddelanden till bygderna beroende på olika ringningsmönster.

Det var inte helt tyst förr heller. Kanske lite tystare? Men mer troligt mest bara annorlunda. Och det finns inget rum, nästan, med absolut tystnad.

Det skulle vi människor sannolikt inte klara av då

Foto:Magnus Aronson IKON

vi är skapta för att leva i olika sammanhang fyllda av ljud. Naturen är aldrig tyst – den låter ständigt och vårt inre ”dånar” av andning och hjärtslag… Så mer korrekt är kanske att säga att de små ljuden är en bristvara. Det där vi inte förmår uppfatta då vi omges (och omger oss) med så mycket av de stora, intensiva, hektiska ljuden. De stänger ute möjligheten till det stillsamma, till de små ljuden - de ljud vi (kanske) upplever som tystnad.

Jag tillhör dem som absolut inte vill ha musik i bakgrunden och ganska ofta behöver tystnad för att kunna fokusera. Jag störs av ljudbruset och kan bli irriterad på musik i affärer eller hög musik på platser där man vill prata med varandra. Det stör liksom själva livet!

I överförd bemärkelse – bruset hindar oss från att hitta vår insida och den närhet som hela tiden finns där, men som vi inte förmår höra.

Därför, tänker jag, är det viktigt med stilla rum. En kyrka, en skogsbacke, en tyst radio :-) – för att åtminstone ibland möta sina alldeles egna ljud. Hinna tänka utan mål, hinna landa i något utan bruset och påverkan.

Det är därför, tänker jag vidare, att en stor brusande fors några meter bort från tältet inte stör. Den bidrar istället till att skapa en rytm som vi upplever som ”tystnad” och tar oss med på en resa inåt.

En resa där vi förmår höra ”en stilla susning” (1 Kung. 19:11-13)

johan ernstson kyrkoherde

PETRUS 1/2022

5

VAKTMÄSTARNA - EN VIKTIG KUGGE I KYRKANS ARBETE som vaktmästare behöver du vara mångsidig. det är mycket på en kyrkogård och i en kyrka som ska ordnas med. det är ett ombytligt och varierande jobb. vad många kanske inte tänker på är att det också är väldigt socialt. för många besökare är vaktmästaren kanske den de möter först.

– Det bästa med jobbet är friheten, säger Louise Berntsson.

Hon berättar om många olika möten på kyrkogården. Särskilt de som blir när någon anhörig kommer för att välja ut en gravplats. Då händer något särskilt.

Själv jobbar hon i Valla församling. Hon har vad vi kallar en utomhustjänst på kyrkogården med skötsel av gravar, gräsklippning, plantering och vad som än

behövs göras. I tjänsten ingår även att jobba helg i olika gudstjänster. Då sköter hon ljudet och hjälper till att ställa i ordning innan.

Det finns också tjänster som vi kalla inomhustjänster, de har lokalvård på sin agenda. Det finns många olika utrymmen som behöver städas i en församling: kyrka, församlingssalar, toaletter, kök, kontor…

– Vaktmästarna är ofta kyrkans ansikte utåt - i dubbel bemärkelse. De är ofta de första som människor möter vid besök på kyrkogård och i kyrkorummet, och de vårdar de platser som människor förknippar med kyrkan, säger kyrkoherde Johan Ernstson.

Vaktmästarna är oftast där. De rör sig på kyrkogården och i våra

Louise Berntsson jobbar i Valla församling. Ibland är det en hylla som behöver sättas upp, ibland är plantering på gravarna.

lokaler. Spontana möten med människor händer ofta. Just därför är de också viktiga kuggar i det som är församlingslivet. De är där när det sker, ser människor och vet vad som händer.

tina augustsson

VILL DU OCKSÅ JOBBA I KYRKAN?

SKILLNAD MELLAN KYRKOAVGIFT OCH BEGRAVNINGSAVGIFT

Vi behöver fylla på i listorna över extrapersonal som kan hoppa in för kortare eller längre vikariat. Är du intresserad hör du av dig till kyrkogårdsförman Niclas Olsson, 0733-230 529.

Kyrkoavgiften betalas av medlemmar i Svenska kyrkan men begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och har en kommunalt beskattningsbar inkomst, oavsett religion.

Begravningsavgiften finansierar begravningsverksamheten. Kyrkoavgiften gör det möjligt för församlingar att fira gudsjänst och bedriva verksamhet för unga och äldre, ha körer, ge samtalsstöd med mera.

6 PETRUS 1/2022

Foto: Tina Augustsson

Fredrika och Anders på askgravplatsen på Rönnängs kyrkogård

GÅR I PENSION EFTER 44 ÅR PÅ KYRKOGÅRDEN det har fallit snö under natten när jag kör mot rönnängs församlingshem, en onsdag i februari när vi alla längtar efter våren. svänger in på kyrkvägen och inser att den är rätt isig. men upptäcker några hundra meter längre fram att den lilla backen upp till församlingshemmet både är plogad och sandad. vaktmästarna har varit i farten.

För det är ju så de är de där vaktmästarna, alltid i farten. Fixar, ordnar och håller på. Utan att man tänker på det.

I Rönnängs församlingshem

träffar jag vaktmästare Anders Andersson. I 44 år har han jobbat här som vaktmästare. Nu närmar sig pensionen.

skulle vilja jobba med något annat?

– Nej, aldrig. Jag tror jag blir dödgrävare också i nästa liv!

Kan man säga att du ärvde ditt jobb?

– Jo , så kan man nog säga, säger han. Jag var 12-13 år när pappa började på kyrkogården. När det blev en halvtidstjänst ledig började jag, då var jag några år över 20, och så tog jag över helt när pappa slutade, säger han lågmält, för det är sån han är.

På Rönnängs kyrkogård har han gått i ur och skur. Skött om gravarna, grävt nya gravar, planterat och klippt gräs. Skottat snö och sandat om vintern. Han känner igen många av de som regelbundet besöker sina anhörigas gravar. Även om de blir allt färre som kommer regelbundet.

– Jag känner igen fler här på kyrkogården än vad jag gör i affären, säger han och skrattar.

Vad är det roligaste?

– Alla kontakter med folk.

Har du aldrig tänkt att du

För så är det. Man besöker inte lika ofta sina anhörigas gravar.

PETRUS 1/2022

7

hedersuppdrag De första 30 åren jobbade Anders "bara" som vaktmästare utomhus på kyrkogården. Sedan 2010 även med tjänstgöring i gudstjänst, vigsel och dop. Numera får vaktmästarna ofta också vara med och bära kistan under begravningen. Något som väldigt sällan hände förr.

– Det var ett hedersuppdrag att få vara med och bära en släkting eller granne, säger han. Några anhöriga kom också innan begravningen och hjälpte till att bära in kistan i kyrkan. Som anhörig var man med hela vägen under begravningsdagen.

När Anders började hade de all information om gravarna på papper. En kollega fick i uppdrag att föra in uppgifterna digitalt.

Något som tog flera vintrar! ett snöigt minne Den 17 november 1995 drabbades västkusten av ett rejält snöoväder. Folk åkte skidor på Avenyn i Göteborg eftersom all trafik stod still och folk fick stanna där de var. Anders minns också dagen mycket väl. Det var natt mot fredag som snön kom och den fredagen skulle det vara begravning i Rönnängs kyrka. Han kunde ploga på kyrkogården men fram till kyrkporten var det värre, och det var så mycket snö att dörren inte syntes. Han fick hjälp av några ur begravnings-

8 PETRUS 1/2022

"Jag tror jag blir dödgrävare också i nästa liv! " följet att skotta fram kyrkporten, och begravningen kunde hållas så som det var tänkt. skapat askgravplatser Tillsammans med kollegan Fredrika har han varit med och utformat tre askgravplatser; först ut var den på Klädesholmens nya kyrkogård, därefter den på Klövedals kyrkogård och i september 2019 invigdes askgravplatsen på Rönnängs kyrkogård.

– Det var ett roligt jobb att göra och vi har fått många positiva reaktioner efteråt, det blev riktigt bra på våra kyrkogårdar tycker jag, säger han. Och i framtiden är det så folk kommer vilja begravas tror jag. Det finns en plats men ingen skötsel.

Jag har en tes om att vaktmästarna i kyrkan är de som har flest kontakter med människor.

– En av våra tidigare präster

Få tror att Anders bara kommer sitta still i soffan som pensionär.

sa att ”vaktmästarna pratar alla med”, säger han, så nog ligger det något i det. även diakon Han berättar också om en gång när han mötte en sörjande kvinna på kyrkogården. Diakonen i församlingen gick förbi men hann inte ta hand om kvinnan just då, men bad att få kontakta henne dagen därpå. Men Anders och en kollega tog med kvinnan till sitt lilla personalutrymme och satte på kaffet. I två timmar satt kvinnan kvar, pratade och grät, men gick tröstad därifrån.

Därefter kallade diakonen även honom för diakon. Den sörjanade kvinnan behövde ingen mer hjälp eftersom vaktmästarna hade tröstat henne, lät hon meddela. Och det är väl så det är med vaktmästarna. De finns där. Är ansiktet utåt för församlingen och gör ibland mer än vad någon förstår.

– Vi vaktmästare är nog ett speciellt folk, säger han med ett snett leende.

Och han om någon borde väl veta. Som jobbat på kyrkogården i 44 år.

tina augustsson

Foto: Tina Augustson

Anders ser fler gravar idag som ingen någonsin besöker, och framförallt har antalet gravar som kyrkogårdsförvaltningen sköter ökat markant.

EARTH HOUR 26 MARS

FÖRSÖRJNING & KLIMATRÄTTVISA act svenska kyrkan värnar skapelsen och försvarar alla människors rätt till ett värdigt liv. grundläggande trygghet, jämställdhet och klimaträttvisa är en förutsättning för en hållbar värld. den 26 mars under earth hour i valla kyrka, står detta i fokus.

När människor kan arbeta och klara sig på sin inkomst skapas självförtroende och framtidstro.

Trots att den globala fattigdomen har minskat de senaste decennierna har coronapandemin slungat hundratals miljoner människor tillbaka i fattigdom och hunger. Kvinnor och flickor drabbas oftast hårdast och riskerar att behöva sluta skolan eller bli bortgifta för att hjälpa sina familjer ekonomiskt. Bristande respekt för mänskliga rättigheter och klimatförändringarnas konsekvenser försvårar situationen ytterligare. arbetar för hållbarhet Act Svenska kyrkan arbetar för rättvisa och hållbara försörjningsmöjligheter för människor som lever i utsatthet, fattigdom och i klimatnödläge. Det kan handla om utbildningar i hållbart jordbruk, distribution av tåligare

grödor och skapandet av spargrupper som ger deltagarna större ekonomisk frihet. Arbetet genomförs tillsammans med lokala kyrkor och samarbetspartners för att stärka människors egna möjligheter till försörjning. Samtidigt ställer Act Svenska kyrkan krav på makthavare att förverkliga rätten till social trygghet och klimaträttvisa globalt. arbete inom försörjning och klimaträttvisa handlar bland annat om: • Utbildningar i hållbart jordbruk , bland annat om tåliga grödor och skogsskydd.

•Yrkesutbildningar för att människor ska kunna försörja sig själva och sina familjer.

• Stödjande boenden för barn som annars skulle leva på gatan utan försörjning.

• Säkra matförsörjningen trots klimatförändringarnas konsekvenser.

din gåva gör skillnad • 100 kr räcker till utbildning för en jordbrukare i Etiopien, att ge näring till jorden och bedriva klimatanpassat växelbruk, trädplantering, terrassodling och vattenbevarande metoder.

• 160 kr räcker till fyra mangoplantor för en familj i Etiopien, att tillföra ny näring till jorden och få varierad mat och tryggare inkomster.

• 300 kr räcker till fröer för att tre familjer i Sydsudan ska kunna odla naturligt tåliga grödor som står emot nyckfullt väder och kan ge mat på bordet.

Läs mer på nästa sida Earth hour från 19.00 i Valla församlingshem med försäljning och information.

Vid 20.00 går vi i fackeltåg till kyrkan där biolog Stefan Edman föreläser och Daniel Petrén spelar.

PETRUS 1/2022

9

Foto: Talarforum

EARTH HOUR 26 MARS

bråttom men inte kört! stefan edman är biolog med rötterna på mammas sida på klädesholmen. han började som folkhögskollärare men frilansar sedan 1995 på heltid kring miljö- och klimatfrågor och vårt förhållande till naturen, skapelsen. den 26 mars kommer han till valla kyrka när vi uppmärksammar earth hour.

och kärnkraft åter kommit upp på agendan.

Vilken betydelse har Earth hour?

- Svårt att mäta, men den är viktig som symbolhandling. Och får oss att fundera på hur vi kan och måste ställa om våra samhällen och vår livsstil. Kanske en särskilt het fråga efter den här vintern när elpriserna har stigit och frågorna kring havsbaserad el

lyfta det positiva Härom året kom Stefan ut med faktaboken Bråttom men inte kört – frågor och svar om klimatet. Där vill han lyfta goda exempel och ge hopp i en klimatdebatt, som lätt kan hamna i ett pessimistiskt dike.

–För mig har det alltid handlat om att sakligt försöka se det posi-

10 PETRUS 1/2022

Stefan Edmans meritlista inom området är lång. Författare till ett 50-tal böcker, grundare av Svenska kyrkans Miljövärn tillsammans med biskop emeritus Martin Lönnebo, föredragshållare och så vidare. Och under några korta år miljösakskunnig hos statsminister Göran Persson.

tiva som faktiskt sker, mitt i den allvarliga utmaning vi står inför.

Som t ex att många länder nu är på väg bort från kolanvändning.

Stefan Edman ser idag flera goda trender som tillsammans gör att det trots allt finns hopp. FN:s klimatmöte i Glasgow var en framgång. Chefer och ledare på många håll i världen börjar äntligen ta frågan på allvar, såväl i stora företag och sammanhang, som i det mindre. Den gröna tekniken är löftesrik. Och efterfrågan ökar på klimatsmarta varor och tjänster. Men tekniken löser inte allt, den måste kompletteras med en materiellt varsammare livsstil, det är som att ro med två åror i

EARTH HOUR 26 MARS

Klimatförändringarna är en existentiell fråga båten! Och dagens tillväxtkultur är ohållbar.

Sverige som nation har tre ”hemläxor” i klimatfrågan: transporterna, industrin och jordbruket, något Stefan kommer att beröra vid sitt besök i Valla. utsatta drabbas hårdare Men klimatförändringarna slår orättvist. Ingen blir opåverkad, oavsett var man bor i världen märker man av det, men redan utsatta länder och områden råkar än värre ut av översvämningar och torka. 10 procent av världens befolkning står för 50 procent av utsläppen, och det är den stora medelklassen i världen som är ”boven”.

– Klimatförändringarna är en existentiell fråga, dels för att utsatta grupper drabbas så mycket hårdare, dels för att den handlar om våra värderingar och hur vi väljer att leva våra liv, ett slags andlig dimension. Kanske har pandemin fått oss att förstå hur det är att leva varsamt, säger han. själens ekologi Så paradoxalt nog kanske det är en katastrof som får oss att förstå vidden av en annan. Stefan Edman hoppas att det håller i sig, att den livsstil som vi blivit tvungna att anamma de två senaste åren kvarstår. Många har tagit sig ut i naturen och vi har i större utsträckning semestrat på hem-

maplan, som två exempel. För den materiella jakten skadar vår jord, och det är inte ens säkert att den jakten gör oss lyckligare.

– Kultur, musik, läsa böcker. Det är bra både för miljön och för själen. Vi måste tänka på själens ekologi också. Vårt inre behöver också sin näring.

Något av hans ledord har med tiden blivit förundran, en förundran över skapelse, temat för hans senaste bok. Och det är en existentiell aspekt på miljöfrågan.

Och den är lätt att ta till sig och visst är den värd att kämpa för.

Och även om ingen kan göra allt, kan vi alla göra något.

tina augustsson så kan vi bidra!

1. Hjälpa varandra att upptäcka glädjen i det lilla. Att med fantasi och mod anamma en varsam livsstil.

2. Om man har möjlighet och kan spara pengar på banken – gör det i gröna fonder. Då genererar dina pengar även överskott till ny teknik etc.

3. Göra så gott man kan i det lilla. Gå när man kan istället för att ta bilen, välja klimatsmart när man handlar och så vidare.

4. Förundras över jorden ”Skönheten ska frälsa världen” (Dostojevskij) När vi tar hand om vår jord tar vi hand om oss själva.

utmana dig själv frågor på tema klimat

1. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna, kräver globala lösningar.

Act Svenska kyrkan är medlem i det globala nätverket ACT Alliansen. Hur många organisationer och kyrkor finns med i alliansen?

1. 135 organisationer och kyrkor från över 120 länder x. 120 kyrkor och organisationer från över 100 länder 2. 95 kyrkor och organisationer från över 50 länder 2. Vad innebär begreppet klimaträttvisa?

1. Att alla ska minska sina utsläpp lika mycket x. Att alla länder ska ha rätt att släppa ut så mycket de anser att de behöver 2. Att vi måste agera utifrån att de som har bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas mest, och att de som har släppt ut mest därmed har ett större ansvar 3. Vilka faktorer bidrar till mest utsläpp inom Sverige?

Produkter som konsumeras i Sverige men produceras i andra länder är ej inräknade.

(Enligt Naturskyddsföreningens data från 2019) 1. El- och fjärrvärme och gruvnäringen x. Industri och persontransporter 2. Jordbruk och lastbilstransporter

Facit på sid 27

PETRUS 1/2022

11

ATT GE OCH SAMTIDIGT FÅ act svenska kyrkans julinsamling 2021 nådde ett resultat på 46,4 miljoner, vilket är rekord. bara i göteborgs stift samlades 4,8 miljoner kronor in. men vad händer med oss när vi ger?

Det finns många sätt att ge och dela med sig.

Pengar, tid och kunskap är några sätt. Nu är vi inne i den period som i kyrkan kallas fastan.

Den varar i 40 dagar från Askonsdagen, som i år inföll 2 mars, fram till påskdagen. Att fasta kanske de flesta förknippar med att avhålla sig från mat, och det är ett sätt, men viktigast är kanske att avstå från något för att vinna något annat.

– Fastetid handlar om fördjupning av vårt andliga liv. Och det andliga livet, det som håller ihop kropp, själ och ande. Fastetiden handlar om vårt beroende. Vårt beroende av Gud, av hela skapelsen, av varandra och också av den relation vi har till oss själva, sa ärkebiskop Antje Jackelén i samband med ett seminarium kring fastan förra året. att avstå från något Så fasta är att avstå från något, men att ge till någon/något. Ett sätt kan vara att ge till sig själv, ta sig tid att reflektera till exempel. Att tillåta sig ett lugnare tempo för att höra på den inre rösten.

ar igång när vi ger, att vi aktiverar hjärnans belöningssystem och att vi blir lyckliga av att ge.

Arvid Erlandsson, doktor i psykologi vid Linköpings universitet, forskar just kring hjälpandets psykologi, intervjuas av Röda korset: – Vissa mår väldigt bra av att hjälpa, hjälpandet miljoner. ger dem en mening i tillvaron, Så mycket samlades in till Act:s julinmedan andra hjälper för att stilla samling 2021, vilket ett dåligt samvete är rekord! och för att känna sig duktiga, säger han.

46,4

Det finns alltså en dubbel sida av att ge och han menar att det inte är enkelt att säga exakt varför vi ger. Däremot betonar han att, oavsett ifall vi ger lite eller mycket, är alltid grunden medkänsla och empati. Vad vi ger till beror på hur vi ser på vårt eget ansvarstagande. Vissa har snävare cirklar och vill att det ska finnas en tyd-

mår bra av att ge Det finns studier som visar att dopaminet kick-

12 PETRUS 1/2022

Foto: Johannes Frandsen IKON

Att fasta från sociala medier har blivit ett populärt sätt sedan vi kommit att tillbringa allt mer tid med just detta. En riktig tidstjuv. Men det är inte bara själva avståndstagandet som är av betydelse utan vad du lägger in i den tiden istället.

Att hjälpa till i ett soppkök är ett sätt att ge.

”Fastetid handlar om fördjupning av vårt andliga liv”

lig närhet till det man stöttar, medan andra ser ett större område, kanske hela världen, som sin angelägenhet. gemenskap och mening På folkhälsomyndighetens hemsida finns en sida om psykisk hälsa. Här finns olika tips för att må bättre. Att ge av sin tid och sitt engagemang är två sätt för välmående enligt dem, vare sig det är att till exempel donera till välgörenhet eller volontärarbeta. Det ger en känsla av gemenskap och mening. Två saker som även kan påverka din självkänsla, att du känner dig värdefull. Och att ditt självförtroende kan få en kick av att du klarar av något du inte trodde du kunde. Vilket kan bli resultatet när du vågar göra något utanför din vanliga sfär genom till exempel ideellt arbete.

Nu under fastan har Act Svenska kyrkan en fastekampanj, läs mer på sid 20. Och S:t Mary café och second hand söker fler frivilliga. Kanske är detta ditt sätt att bidra?

tina augustsson

boktips!

Vad kan vara lämpligare under fastan än att läsa boken som handlar om att dra ner på tempot och ge plats för de grundläggande frågorna i livet, meningen och våra prioriteringar?

Patrik Hadenius har skrivit boken Paus – konsten att göra något annat.

Patrik Hadenius är språkvetare och publicist, inte teolog eller kyrkohistoriker. Men han har insikt nog att korrigera missuppfattningen att överdriven pliktmoral skulle vara Luthers fel. Plikten som moralkompass går snarare att härleda till filosofen Kant. Hadenius har hittat ett, som han själv tycker, ett mer rättvisande Luthercitat: ”Man tjänar Gud inte bara med arbete utan också med ledighet och vila”. Och i ett brev till sin medarbetare Melanchton skriver Luther: ”Man tjänar Gud också genom overksamhet, ja, särskilt genom overksamhet. Det är därför han så strängt hävdar sabbatsbudet.”

Hadenius slår också ett slag för ”mellanrummen” som bortglömda tidsluckor att fylla med paustankar istället för att fortsätta snurra på. Var vi, var och en, hittar våra tidsluckor må vara olika, men nödvändigheten av att söka dessa rastplatser tränger sig på. För pausen är hotad, vare sig den heter rast, semester eller ledighet. Paus behövs för att vi ska kunna reflektera, återhämta oss och planera. Tekniken och tidsandan får oss istället att vara på tårna jämt.

Foto: Magnus Aronson IKON

Igenkänningsfaktorn är stor när Hadenius beskriver vår egen tid och vår oförmåga att bryta det rådande tempot. Boken är konkret och lättläst. Nu gäller det bara att tillämpa lärdomarna också!

Att skänka pengar är ett sätt att ge.

Ett textsamarbete mellan Elisabeth Nordlander, präst i Stockholms stift, och kommunikatör Tina Augustsson

Boken är utgiven av Natur & Kultur

PETRUS 1/2022 13

Passionsdramat i musikalisk tappning den 25 mars framför göteborg baroque membra jesu nostri av dietrich buxtehude i stenkyrka kyrka. bland annat på ett världsunikt instrument, claviorganum.

– det är både en fröjd för ögat och örat, säger magnus kjellson, konstnärlig ledare för göteborg baroque och den som spelar på instrumentet.

Göteborg Baroque har funnits sedan 2003. En unik grupp med professionella musiker, både sångare och instrumentalister, som spelar på tidstypiska instrument. Till konserten den 25 mars kommer tio sångare och sju instrumentalister till oss på Tjörn.

Foton: Thomas von Brömssen

ornament och bladguld Det unika instrumentet som nu kommer att finnas med i Stenkyrka kyrka, heter claviorganum, och är ett kombinationsinstrument av en orgel och en cembalo. Instrumentet är dekorerat med ornament och bladguld, som tillsammans med övriga på scen skapar det lilla extra. Det ger en särskild klang som är vanlig i musik från barocken, vilket vi också kan finna i till exempel Händels musik.

– Instrumentet blir ett nav på scen och är väldigt roligt att spela på, säger Magnus.

Just den här claviorganum finns det bara ett

14 PETRUS 1/2022

endaste exemplar av, och Magnus har sedan de fick instrumentet fått göra många intervjuer med musiktidskrifter från hela världen. (Och nu också med Petrus!)

Vad är specifikt med musik från barocken?

– Det är musik som många tycker om, även om man just inte vet vad barockmusik är, så känner man ofta till musiken. Den är lätt att ta till sig, dels för att den har sin grund i basen och att den bygger på upprepningar, förklarar Magnus. besjunger jesu kropp och sår Verket Membra Jesu Nostri består av bibeltexter som sammanställdes redan på 1200-talet, medan musiken skrevs av Dieterich Buxtehude på 1600-talet. Och även om verket inte blundar för dramat, så är det också finstämt och vackert tillsammans med musiken. Verket består av sju satser, eller kantater, som beskriver Jesu sår

Foto: Suvad Mrkonjic

Membra Jesu Nostri beskriver Jesu sår och kropp när han hänger på korset. Fötterna, knäna, händerna, sidan, bröstet, hjärtat och ansiktet får alla varsin del. och kropp när han hänger på korset. Fötterna, knäna, händerna, sidan, bröstet, hjärtat och ansiktet får alla varsin del.

– Det är passionsdramat i en vacker form. Intimt och nära. I den tredje kantaten sjunger kören till händerna – vad är det för sår du har mitt i dina händer – och i en senare kantat till hjärtat, du har sårat mitt hjärta. hade bach som elev Dietrich Buxtehude föddes i Helsingborg 1637, och verkade i Helsingör och Lübeck. Av hans verk finns många kvar i originalupplaga i Uppsala eftersom han var vän med ledaren av hovkapellet, Gustaf Düben. Till honom skickade han sina handskrivna notblad och så blev de kvar i Sverige.

Buxtehude var dåtidens kändis och inspirerade många, däribland Johann Sebastian Bach, som sägs ha vandrat 46 mil för att få lyssna på hans musik och för att få vara hans elev. Och även om han föddes i Helsingborg, kan vi bara nästan räkna honom som en svensk kompositör.

Skåne tillhörde då Danmark. Istället räknas han idag som en av Tysklands största kompositörer under barocken.

Under 2023 hoppas Göteborg Baroque på att kunna turnera i Europa igen. Pandemin har satt stopp de senaste åren. Men först kommer de alltså till Stenkyrka kyrka.

tina augustsson

läs mer om Göteborg Baroque på www.goteborgbaroque.se

PETRUS 1/2022 15

PÅSK

VI FIRAR PÅSK TILLSAMMANS när börjar egentligen påsken? de allra flesta tänker nog på dagarna som inleds med skärtorsdagen och slutar med annandag påsk.

Fem dagar, som definierar mycket av vad kristen tro handlar om, och som för många är lediga dagar tillsammans med familj, vänner och släkt. Kanske rätt kravlösa dagar för de flesta. För Jesus var dessa dagar allt annat än enkla; han blev förrådd av en av sina lärjungar, ställd inför rätta, dömd, fick bära sitt eget kors längs Golgata och slutligen dö där på korset. Men så uppstår han på tredje dagen! Besegrar döden med livet!

En väldigt spännande berättelse som är den kristna grunden.

Välkommen till kyrkan under påsken för att höra hela berättelsen.

Askonsdagen inleder fastan. I år var det den 2 mars. Fastan varar i 40 dagar, till och med påskafton. fastan 40 dagar

Men påskveckan inleds först på påskdagen, det vill säga på söndagen. Då när Jesus uppstår och kvinnorna hittar graven tom. Jesus visar sig för lärjungarna för första gången på Annandag påsk och sedan flera gånger under tiden som följer. Även om de inte alltid förstår och tror på vad de ser.

Veckan innan påskdagarna kallas Stilla veckan och inleds med Palmsöndagen, som i år infaller den 10 april.

Stilla veckans dagar har alla namn, även om det bara är palmsöndagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskafton som ingår i den kristna berättelsen. Måndagen kallas den blå eller svarta måndagen och tisdagen för vita tisdagen. Från börjar benämningar på dagar under fasteperioden men som i folkmun kommit att bli

stilla veckan

Onsdagen heter dymmelonsdagen, för att det var på onsdagen man bytte ur kyrkklockans metallkläpp mot en i trä, för att under dagarna med Jesu lidande få en dovare klang i kyrkklockan. Först på påskdagen skulle det ljuda högt och klart igen.

Dramat som utspelar sig under Jesu sista dagar i livet kallar vi för passionsdramat. Vi har i år några passionsandakter som utgår från påskens berättelse att ta del av. Så att du är riktigt beredd när påsken inleds.

Tiden just nu kallar vi för fastan. Den inleds alltid på Askonsdagen. Nu finns tid för eftertanke och kanske kan du försaka någonting för att hjälpa någon annan.

Skärtorsdag Det nya förbundet Jesus firar den första måltiden (=nattvarden) med lärljungarna. Jesus i Getsemane, blir förråd av Judas.

Palmsöndagen Vägen till korset Jesus rider in i Jerusalem på en åsna.

16 PETRUS 1/2022

namn på dagarna under Stilla veckan.

Långfredag Korset Jesus dör på korset efter att ha fått bära sitt eget kors längs Golgata.

PÅSK

PÅSKENS GUDSTJÄNSTER SKÄRTORSDAG 14 APRIL 19.00 klädesholmens kyrka Mässa, Janåke Hansson 19.00 klövedals kyrka Mässa, Andreas Pervik 19.00 skärhamns kyrka Mässa, Jaana Pollari Lindström 19.00 valla kyrka Mässa, Malin Ringfelter, solosång

LÅNGFREDAG 15 APRIL

11.00 rönnängs kyrka Gudstjänst, Johan Ernstson 11.00 skärhamns kyrka Musikgudstjänst, Jaana Pollari Lindström. Kyrkokör.

Solist.

11.00 valla kyrka Gudstjänst, Malin Ringfelter 15.00 klövedals kyrka Gudstjänst, Andreas Pervik, Kyrkokör

17.00 klädesholmens kyrka Gudstjänst, Johan Ernstson 19.00 valla kyrka Musikgudstjänst, ”The Crucifixion” -en passion av John Stainer. Valla kyrkokör, solister. Malin Ringfelter

PÅSKDAGEN 17 APRIL

PASSIONSANDAKTER 15 MARS

9.00 rönnängs kyrka Påskotta, Janåke Hansson 11.00 stenkyrka kyrka Högmässa, Jaana Pollari Lindström. Kyrkokör 11.00 klövedals kyrka Högmässa, Andreas Pervik, Kyrkokör 11.00 valla kyrka Högmässa, Malin Ringfelter, Barnkör, Kyrkokör 11.00 rönnängs kyrka Högmässa, Janåke Hansson.

Sammanlyst i församlingen.

Påskdagen Kristus är uppstånden På tredje dagen uppstår Jesus. Graven är tom!

ANNANDAGEN 18 APRIL

11.00 klövedals kyrka Gudstjänst, Jaana Pollari Lindström. Sammanlyst för pastoratet. Efterföljande pilgrimsvandring.

18.30 klädesholmens kyrka Catharina Schönbäck, Maria Karlsson Runge 29 MARS 18. 30 dyröns efs Catharina Schönbäck, Maria Karlsson Runge 12 APRIL

18.30 åstols missionshus Egon Aronsson, Josephine Wikströms

Kristi himmelsfärds dag Herre över allting.

Infaller 40 dagar efter Kristi uppståndelse.

Jesus lämnar jorden.

påskveckan som övergår i påsktiden 40 dagar Annandag Påsk Möte med den uppståndne Jesus visar sig för sina lärljungar igen.

Pingstafton Den helige Anden Femtio dagar efter påsk.

Den helige Ande visar sig för lärljungarna.

PETRUS 1/2022 17

HISTORIEN OM ETT TOMT ÄGG en påskbetraktelse av jaana pollari lindström

M

in absoluta favoritberättelse om påsken är berättelsen om det tomma påskägget.

Den finns i Det är aldrig kört – Påsk. Och handlar om en skolklass och en fröken, där det går en pojke som inte är som alla andra. Han är dessutom svårt hjärtsjuk, men det vet de inte om. Fröken är lite bekymrad över honom, hon vet inte om han förstår allt, men när han säger något, är det klokt.

Fröken pratar om varför vi firar påsk, berättar om Jesus och vad som hände med honom under påsken. Sedan ger hon klassen en uppgift, alla barn får med sig ett tomt påskägg, som de skall fylla med saker som hör påsken till.

Dagen efter kommer alla barnen med äggen och de är fyllda av olika saker, blommor, fjädrar, smycken m.m. Till slut är det bara ett ägg kvar, ett tilltufsat ägg och det tillhör den speciella pojken. När hon öppnar ägget är det tomt och hon vet inte riktigt vad hon skall säga.

Hon frågar honom om han förstår vad uppgiften var. – Ja svarar han med klar röst, ägget är tomt eftersom graven är tom och Jesus har uppstått.

Varje gång jag läser denna berättelse, jag gör det för konfirmanderna och även vuxna grupper, så blir jag så berörd. Det är ju precis så här det är, enkelt och samtidigt svårt att förstå.

Kanske denna berättelse är vad vi behöver just i

18 PETRUS 1/2022

år. Vi har inte firat påsk i våra kyrkor på ett par år pga pandemin. De har ekat tomma och vi har fått göra andra lösningar, både digitala gudstjänster och många vandringar ute kring temat.

Men i år får vi fira påsk i kyrkorna. Vi får följa med i dramat varje dag i stilla veckan, från sista måltiden med gemenskapen och glädjen som förbytts i rädsla och oro. I kyrkorna firar vi nattvard och dukar av altaret och lägger rosor och törnekrona där i stället.

Natten i Getsemane då en av lärjungarna förråder Jesus och skräcken kommer till dem. Rättegången med Pontus Pilatus som egentligen vill slippa döma Jesus. Korsfästelsen på långfredagen, en dag då vi kan få bli stilla inför korset och döden. Vila i det. Sedan kommer påskdagens jubel, vi dukar upp altaret med ljus och blommor och sjunger; Dina händer är fulla av blommor.

Kristus är uppstånden – ja han är sannerligen uppstånden.

Och ännu en gång förundras vi över att ljuset alltid vinner över mörkret, vi går från död till liv. Vi omsluts av förlåtelsen och får bada i nådens hav.

Vi behöver ett tomt ägg i år. Ett ägg som symboliserar uppståndelsen. Att något nytt skall komma in i våra liv, fylla det med glädje.

Och rent praktiskt och fysiskt i år, så får vi mötas igen, vi människor. Med glädje och utan rädsla och oro. Vi möts ansikte mot ansikte och ler.

jaana pollari lindström

PETRUS 1/2022 19

FASTEKAMPANJ ACT SVENSKA KYRKAN

Tema: Dela lika under samma himmel mat är en mänsklig rättighet, ändå går miljoner människor på jorden hungriga. de senaste åren har den positiva utvecklingen i världen gått tillbaka till följd av vidgad ekonomisk ojämlikhet, konflikter och klimatförändringar. coronapandemin har ytterligare förstärkt den negativa utvecklingen och allt fler människor drabbas av hunger och matosäkerhet.

Fasteaktionen är ett tillfälle att samla alla goda krafter för människors rätt till en värld utan hunger, fattigdom och förtryck. Fastan påminner oss om att solidariskt avstå för att fördela och förvalta skapelsens gåvor så att de räcker

till alla. Fastetiden bjuder in till reflektion och omprövning hur var och en av oss kan bidra till en hållbar utveckling för alla människor. Och samtidigt innebär det att framtida generationer får samma förutsättningar att leva andligt, socialt och ekonomiskt hållbart inom skapelsens gränser. stöd act svenska kyrkans arbete för fred, jämställdhet och rättvisa. swisha din gåva till 900 12 23. kollekt till act svenska kyrkans fastekampanj i våra kyrkor 20 mars och 10 april.

geetanjali – och en ständig kamp på liv och död hunger och förtvivlad brist på mat är en av pandemins effekter. I ett av världens mest folkrika länder kämpar geetanjali och Act Svenska kyrkan för att människor ska få äta sig mätta. Det är en kamp mot pandemi, väderlek och destruktivt våld. En kamp som vi kan vinna om vi gör det tillsammans.

– Det handlar om en kamp för att överleva. Jag har sett människor tvingas äta blad och ogräs från skogen, okända svampar de hittat och mangofrön för att inget ville växa. Många människor förgiftades och hela områden drabbades av olika sjukdomar. Jag såg människor dö.

Så berättar Geetanjal om vad som driver hen-

20 PETRUS 1/2022

ne att idag arbeta tillsammans med Act Svenska kyrkan för människors rätt att äta sig mätta, att slippa hunger och att få leva ett värdigt liv. kämpar mot fattigdomen – Mitt namn är Geetanjali Mohanty. Jag arbetar som Områdessamordnare för organisationen Lutheran world service India Trust (LWSIT).

Mina uppdrag är att skapa kontakt, informera och mobilisera människor som lever i extrem utsatthet på landsbygden i distriktet Odisha och i distriktets huvudstad Bhubaneswars många slumområden.

– Jag känner till de hemska effekterna av fattigdom från min uppväxt. De minnen jag har

Foto: Act Svenska kyrkan

från barndomen driver mig att arbeta för andra människors livssituation idag, så att de aldrig ska behöva uppleva det jag upplevt.

Både klimatförändringar och corona-pandemin har slagit hårt mot ett av världens folkrikaste länder, Indien. Sedan lång tid tillbaka har jordbrukare i stora delar av Indien haft en känd, svår situation på grund av klimatförändringar och orättvisor. skördar slår fel Förstörda eller uteblivna skördar, dåliga socioekonomiska skyddsnät och lagar som begränsar de som inte äger eget land från att ta lån, leder till att många skuldsätter sig hos oseriösa aktörer och hamnar i skuldfällor med få vägar ut.

Demonstrationer och konflikter mellan bönder och myndigheter är återkommande i många delar av landet. Självmordsstatistiken är hög bland just jordbrukare.

Till storstädernas slumområden kommer många människor som migrerar från landsbygden för att få ökad försörjning och ett bättre liv. Tyvärr är risken mycket hög att situationen förvärras och familjer fastnar i slumområden och i allvarlig utsatthet och fattigdom.

Act Svenska kyrkan arbetar brett i Indien med flera lokala partner för att människors rättigheter ska bli tillgodosedda och att hungerspiralen ska brytas och inte leda till ren svält.

– Under pandemins restriktioner med karantän i hemmet förlorade många sina jobb. För att klara sig skar familjer ner sitt matintag avsevärt.

För de flesta i storstadsslummen innebar det ett mål mat om dagen för andra fanns till sist inget att äta, berättar Geetanjali. Hon fortsätter; akuta insatser – När plötsligt hela Indien stängdes ner, ställde vi om stora delar av arbetet från långsiktiga insatser till mer akut assistans. Främst arbetade vi med att lokalisera gravida kvinnor och mammor och barn, som är de som först riskerar att drabbas av undernäring när de isolerades i sina hem. Vi gav kontantstöd och samordnade familjer att dela sina resurser med dem som hade mindre.

Tillsammans med Geetanjali och flera modiga medarbetare hos LWSIT driver Act Svenska kyrkan kampen för allas rätt att kunna påverka sina egna liv och för att myndigheter ska tillgodose alla människors mänskliga rättigheter.

PETRUS 1/2022 21

Foto: Tina Augustsson

Ragnhild och Margareta är på S:t Mary i Skärhamn för att fika och handla. De är sjäva engagerade i Valla församling.

s:t mary behöver fler medarbetare s:t mary har blivit en mötesplats i skärhamn, öppet tre gånger i veckan; tisdagar, torsdagar och lördagar. nu behöver teamet förstärkas med fler ideella medarbetare som kan ge av sin tid. framför allt på lördagar och under sommaren.

– Det ska vara trevligt för alla att komma hit. Både för kunder, de som arbetstränar och för alla som jobbar ideellt, säger diakon Gunilla Gustafsson.

S:t Mary på Hamngatan 58 i

22 PETRUS 1/2022

Skärhamn är både ett café och en secondhand-affär. Lokalen ligger centralt, ett stenkast från hamnen. Redan idag finns ett 20-tal ideella medarbetare som jobbar här. Arbetsuppgifterna varierar: prismärka varor, diska, bre smörgåsar, tvätta, baka, stå i kassan. Det behövs ingen särskild erfarenhet.

som ideell på S:t Mary. För henne betyder det mycket, av olika anledningar.

– Alla kan bidra med något, bara man har ett eget driv, säger Gunilla.

– Jag har alltid engagerat mig ideellt så jag har det i rötterna, säger hon.

– Och eftersom jag flyttade hit till Skärhamn på heltid först när jag slutat förvärvsarbeta, så har jag träffat nya bekanta och kunnat fråga många äldre om Skärhamns historia. Jag mår dessutom bättre ju mer jag har att göra, säger hon.

betyder mycket Kaisa Hammar jobbar redan

Hon tycker tiden hon ger känns meningsfull och att det

"Alla kan bidra med något"

är behjärtansvärt, dessutom är det härlig stämning bland kollegorna på S:t Mary, oavsett ifall man är ideell, anställd eller arbetstränar.

vill du blir ideell medarbete på s:t mary eller veta mer om uppdraget?

Kontakta diakon Gunilla Gustafsson på 0733 230 514.

– Ena stunden skrattar vi och nästa stund pratar vi om något allvarligt, här ryms allt, säger Kaisa.

Vi har även andra ideella uppdrag inom Svenska kyrkan Tjörn. Kontakta Gunilla eller någon av hennes kollegor så kan de berätta mer.

högt i tak Det håller Åsa Johnsson med om, hon är verksamhetsansvarig för S:t Mary.

– Vi har högt i tak. Dessutom lär jag mig så mycket av de ideella. Alla har så olika kunskap, vissa kan mycket om porslin och heminredning, andra om olika klädmärken, säger hon.

När man kliver in i lokalen möts man direkt av en värme och en glädje. Bland skänkta porslinsfigurer, husgeråd, leksaker, skor och kläder känns generositeten. finns på fler ställen S:t Mary är ett koncept som finns på fler platser i Sverige.

Här finns plats för rehabilitering och arbetsträning, och här möts ideella och anställda. Bokstäverna står för Meningsfullhet, Arbetsgemenskap, Rehabilitering och

Vill du skänka till oss? Vi tar emot under ordinarie öppettider, övriga tider efter överenskommelse.

Just nu tar vi inte emot böcker, filmer och kläder.

Yrkesstolthet. S:t kommer av att det finns en kyrklig koppling.

– Man behöver inte vara troende, men man behöver dela våra värderingar, visa respekt för varandras olikheter och alla människors lika värde, säger diakon Gunilla Gustafsson.

Öppet på s:t mary

tisdag & torsdag 11.00-16.00 lördag 11.00-14.00.

Vi finns på Hamngatan 58 i Skärhamn. Bredvid Hotel Nordevik.

tina augustsson

PETRUS 1/2022 23

kyrkklockor har använts i århundraden för att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara. dess huvudsakliga uppgift är att kalla människor till kyrkan.

Kyrkklockorna har en lång historia i den kristna kyrkan, och de äldsta beläggen för dem är från år 535 i Italien. en kanal för kommunikation Kyrkklockornas huvudsakliga uppgift har alltid varit att kalla människor till kyrkan, och deras funktion var extra betydelsefull i de tider då folk saknade egna klockor. Av den anledningen ringde kyrkklockorna ofta tre gånger innan gudstjänsten skulle börja, så att människor skulle hinna till kyrkan i tid. Vi i Svenska kyrkan Tjörn har fortsatt att göra så, vi ringer en timme innan gudstjänsten startar, därefter en halvtimme innan och precis när gudstjänsten börjar.

Klockorna har också använts för att uppmana människor att be och för att varna vid till exempel brand eller krig, och för att tala om att någon har dött. Det var helt enkelt dåtidens sätt att kommunicera, inte minst när det gällde varningar, som dagens ”Hesa Fredrik” ungefär. själaringning Klockringning vid dödsfall kallas själaringning.

När en medlem i Svenska kyrkan Tjörn avlidit ringer vi kyrkklockan 11.00 nästföljande torsdag. Vi ringer i den kyrka där personen var tillhörig. Kyrkklockorna ringer också vid tacksägelse. Det sker under gudstjänsten på söndagen.

Vi ber för den döde, de anhöriga och sörjande.

24 PETRUS 1/2022

Samtidigt tänder vi ett ljus i kyrkan och låter kyrklockorna ljuda en stund.

Förr i tiden fanns det alltid en person som hade till uppgift att ringa i klockorna. Den personen hade titeln klockare. I slutet av 1940-talet började man automatisera klockringningen, så att klockorna ringde utan att det behövdes en klockare.

Text från Svenska kyrkan.se med lokal anpassning

NÄR RINGER KYRKKLOCKORNA? • En timme före söndagens och helgdagens huvudgudstjänst. Därefter en halvtimme innan och just när gudstjänsten är på väg att starta.

• Vid tacksägelse över en avliden. Då ringer det under gudstjänsten samtidigt som tacksägelsen sker.

• I början av barn-, vigsel-, dop- och begravningsgudstjänster.

• Vi ringer i församlingens kyrkklocka 11.00 på torsdagar om någon medlem avlidit under veckan som varit. Detta kallas själaringning.

• Vid helgmålsringning 18.00 på lördagskvällar och helgaftnar för att ringa in helgfriden.

• På nyårsafton rings det gamla året ut och det nya in.

stenkyrka kyrka Båda kyrkklockorna är från den gamla kyrkan.

Lillklockan är från medeltiden, troligen 1200-talet, och storklockan från 1767. skärhamns kyrka Skärhamns kyrka har två kyrkklockor. Den stora är från 1932. rönnängs kyrka Kyrkan har två kyrkklockor, en stor och en min- Den stora kyrklockan i Skärhamns kyrkas dre. Den stora klockan är gjuten 1955, och den lilla klocktorn. klockan gjöts så tidigt som 1797.

Foto: Svenska kyrkan Tjörns bildarkiv

våra kyrkklockor

klädesholmens kyrka År 1797 fick kyrkan sin första kyrkklocka, gjuten av Johan Björkman i Göteborg. År 1963 fick kyrkan ännu en klocka, gjuten hos M och E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. På ena sidan är ett uppståndelsemotiv ingraverat. På andra sidan en vers av dåvarande skolkantor Anders Bengtsson. klövedals kyrka Klövedals kyrka har två kyrkklockor. Lillklockan är gjuten 1799 och den stora 1765. Den sistnämnda blev omgjuten 1947. blekets kyrka När kyrkklockan kom 1955 byggdes också en tornspira till. Klockan är av malm, väger 300 kilo och rings för hand. Den tillverkades hos M och E Ohlssons klockgjuteri i Ystad onsdagen den 22 juni kl 11. Tiden meddelades så att församlingen kunde följa med i arbetet med förböner och lovsång. valla kyrka I kyrktornet i Valla kyrka hänger två kyrklockor. Den mindre är omgjuten i Göteborg 1814, medan den större är gjuten i Ystad 1939. Denna är en gåva från några församlingsbor.

Foto: Ove Berntsson

Vi har också några klockstaplar på Tjörn. Dessa är av trä och står i närheten av kyrkan, som vid Klövedals kyrka, eller vid de kyrkogårdar där det inte finns en kyrka i närheten, som på Klädesholmens nya kyrkogård och Lilla Askerön Klockstapeln vid Klövedals kyrka har inte längre någon klocka.

Däremot finns det klockor i de andra klockstaplarna. Dessa används vid begravning på kyrkogården och rings då i för hand.

Klockstapeln vid Klädesholmens nya kyrkogård.

PETRUS 1/2022 25

Kort presentation av våra styrande organ sedan förra petrus har det blivit klart vilka som är ordförande i kyrkofullmäktige och kyrkorådet. detta sedan valresultatet i kyrkovalet i september fastställts. vi presenterar även vilka som utsetts till ordförande i våra fyra församlingsråd. kyrkofullmäktige Består av 31 ledamöter och valresultatet i september 2021 gav följande resultat: POSK: 20 mandat S: 7 mandat C: 4 mandat Ordförande i Kyrkofullmäktige är fortsatt Berne Petersson (POSK).

1:e vice ordförande Henry Hermansson (C) 2:e vice ordförande Barbro Wiskari (POSK) Övriga ledamöter finns att se på vår hemsida. kyrkorådet Har elva ordinarie ledamöter och sex ersättare.

Ordförande är Elisabeth Larsson, POSK Vice ordförande är Ann-Mari Broberg, S Övriga ledamöter: Mikael Petersson (S) Inga Olsson (C) Maria Eliasson (POSK) Annika Andersson (POSK) Inger Jensnäs (POSK) Susanne Lavén (POSK) Ragnhild Vedenbrant (POSK) Maria Bäckersten (POSK) Kyrkoherde Johan Ernstson (självskriven ledamot) ERSÄTTARE Inger Bengtson (S)

26 PETRUS 1/2022

Svante Blidberg (C) Berne Petersson (POSK) Josephine Wikström (POSK) Bengt-Rune Axelsson (POSK) Jan Rydberg (POSK) valnämnden Till ny ordförande i valnämnden har utsetts Annika Andersson.

De valda kandidaterna har nu inlett sitt arbete och mandatperioden är på fyra år. Nästa kyrkoval hålls i september 2025. församlingsråd Våra fyra församlingar har alla var sitt församlingsråd. I varje råd har kyrkoherden adjungerat teamledaren i respektive församling att ingå i rådet. Här presenteras ordförandena.

Ordförande i Rönnängs församlingsråd: Mats Berntsson Ordförande i Stenkyrka församlingsråd: Maria Eliasson Ordförande i Klövedals församlingsråd: Susanne Lavén Ordförande i Valla församlingsråd: Inger Bengtson Detta val genomfördes kring första advent i våra kyrkor. Och ingår inte som val i själva kyrkovalet. Deras mandatperiod är också på fyra år.

För kontaktuppgifter till alla ordföranden se vår hemsida eller kontakta pastrosexpeditionen.

Telefon 0304-66 00 55 eller e-post: tjorn.pastorat@svenskakyrkan.se

kom till skärhamns kyrka och upplev påskens budskap. du får ta dig runt i kyrkan genom påskens dramatiska och spännande berättelse med alla dina sinnen.

helgmålsringning med biskop susanne

två tillfällen för allmänheten onsdag 6 april 17.00 och 18.00. ingen föranmälan.

be via bönewebben

Tänd ett ljus eller formulera en bön på Svenska kyrkans bönewebb. Du når den genom adress: be.svenskakyrkan.se

påskpyssla

Välkommen till en Äggande Workshop måndagen den 4 april 18.00 i Skärhamns församlingsgård.

Foto:Johannes Söderberg SVT

påskvandring med alla sinnen

Iband behöver man stilla sig och formulera sin oro, sin tacksamhet, sin längtan, sina problem, sin glädje. Bönen täcker allt!

Vi pysslar påskpyssel, pratar och äter en enkel bit mat.

Anmälan till pedagog Lisa Säll 073 32 30 532 Rätt svar till frågorna på sid 11 Fråga 1 1 - 135 organisationer och kyrkor från över 120 länder ingår i nätverket Act Alliansen.

Fråga 2 2 - Att vi måste agera utifrån att de som har bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas mest, och de som har släppt ut mest därmed har ett större ansvar.

Fråga 3 x - Industri och persontransporter bidrar mest till utsläpp inom Sverige.

Andra söndagen i påsktid, lördagen den 23 april 17.50 i SVT 1, leder Biskop Susanne Helgmålsringningen från Sankta Birgittas kapell, Klippan i Göteborg.

Tema: Påskens vittnen Göteborg, en internationell stad där påskens vittnen alltid varit en brokig skara. Här har alltid firats gudstjänster på olika språk. Min tro hakar i och bygger vidare på andras vittnesbörd och att Gud lever ibland oss.

Programmen går även att se efteråt på SVT Play.

du är välkommen till kyrkan oavsett om du är medlem eller ej. men som medlem hjälper du svenska kyrkan att jobba för: -äldre -ensamma - unga - utsatta på hemmaplan och längre bort - ett rikt musikliv - samtalsstöd

PETRUS 1/2022 27

personalnytt ingemar larsson, vad är det som är fantastiskt? ny vaktmästare – Vi skrattar varje dag, här finns inga sura miner rönnäng församling. och det är härliga arbetskompisar. Det är ett fritt jobb och finns alltid något att göra. Förr körde jag taxi och då var jag på jobb jämt, nu jobbar jag till exempel bara varannan helg, det är fantastiskt. vad är det som lockar med att vara vaktmästare?

– Jag tycker om ordning och reda och så är jag händig. Det får jag använda här. Dessutom är det ett socialt jobb och det gillar jag. vad säger du om att anders nu slutar?

– Det blir en utmaning för mig att axla hans mantel.

Han har jobbat här i 40 år, jag har varit här i 6 mådu var säsongsanställd sommaren 2021 och nader. Så jag har mycket att lära, men Anders är en har jobbat som vikarierande vaktmästare fantastisk lärare. Du ska se när han gräver gravar, sedan dess, men när Anders Andersson går så säker. Han tar det steg för steg och är alltid lugn. i pension kommer du att ta över hans tjänst. vilken är din favoritplats på tjörn?

– Jag är så glad. Det är fantastiskt att få vara kvar – Det är hemma på Rånäs, men när jag riktigt ska här. koppla av åker jag till stugan i Dalsland. minna karlsson. anställd som informatör, en nyinrättad tjänst med placering på pastorsexpeditionen i skärhamn.

varför vill du jobba inom svenska kyrkan?

– Vi lägger så stor del av våra liv på arbetet, därför vill jag känna att jag gör något vettigt. Svenska kyrkan gör en viktig insats i många människors liv, och det känns bra att engagera mig i det. Dessutom är min familj aktiv inom kyrkan, så det känns lite hemmavant. vad ser du fram emot i din nya tjänst hos oss?

– Att lära mig mer och utvecklas, och att lära känna mina nya kollegor. Sen ska det bli kul att få lära kän-

28 PETRUS 1/2022

na Tjörn ur ett lite nytt perspektiv. Jag är uppväxt här, men flyttade härifrån för att plugga för drygt tio år sen. Nu känns det kul att få en chans att komma tillbaka, jag har längtat efter lugnet och havet.

Efter att ha haft många tillfälliga jobb är det också skönt att få ett eget skrivbord där jag kan bo in mig. vad hoppas du främst kunna bidra med?

– En god känsla i arbetslaget. Gott te i fikarummet.

Och engagemang. vad har du jobbat med tidigare?

– Förra året tog jag examen från en yrkesutbildning i projektledning inom kultur. Efter det har jag haft småjobb på en barnteater och en konsthall. En stor del av min tid lägger jag på Studentradion. Nu i mars har jag blivit inbjuden till Tempo Dokumentärfestival i Stockholm. De kommer spela en kort radiodokumentär jag gjort. Innan utbildningen jobbade jag mest med trädgård, och vård och omsorg. vilken är din favoritplats på tjörn?

– Halsbäck är väldigt fint. Där finns både havet och ängar med djur som betar. Där är lummigt och husen ser fortfarande olika ut, allt är inte vitt och polerat. Jag får en lugn känsla när jag är där. Det känns nästan som att tiden rör sig långsammare.

nyanställd

Foto:Carina Etander Rimborg

Den 6 juni börjar Erik Edqvist som präst och teamledare i Rönnängs församling. Hon kommer närmast från en tjänst i Skåne.

Han kommer att presenteras i nästa nummer av Petrus.

avslutar

Josefin Ulmfelt slutar den 10 april sin tjänst som pedagog och teamledare i Klövedals församling. Hon kommer att återgå till en tjänst inom sitt andra yrkesområde, som sjuksköterska. Vi säger stort tack för den här tiden och lycka till på nya jobbet! Och vi vet att dina patienter kommer bli väl omhändertagna.

31 maj går Barbro Wiskari, kantor i Valla församling, i pension. Hon har satt Svenska kyrkan Tjörn på kartan rent musikaliskt och många är de solister och musiker som hittat hit tack vare henne. Hon blir saknad av så väl gudstjänst- som konsertbesökare, körmedlemmar och i arbetslaget. Vi säger stort tack och önskar härliga dagar som pensionär.

Den 12 juni gör Jaana Pollari Lindströms, präst och teamledare i Stenkyrka församling, sin sista arbetsdag. Jaana avslutar sin tjänst och flyttar hem till Värmland. Vi vet att Jaana kommer att bli saknad av många församlingsbor. Hon sätter färg på tillvaron, och det kommer vi alla att sakna. Vi tackar för tiden här på Tjörn och önskar lycka till!

I sommar blir vaktmästare Anders Andersson pensionär, se sid 7.Vi önskar lycka till!

mariadag i valla

Förra året kom ikonen Ömhetens Gudsmoder till Valla kyrka.

Skapad av ikonmålare Eva Aronsson Forsell. Den 27 mars kommer hon och föreläser i Valla församlingshem. Förutom föreläsning blir det också våfflor i församlingshemmet. Vi startar 15.30.

För den som vill börjar gudstjänsten i Valla kyrka 17.00.

livsloppet till förmån för act svenska kyrkan Vi inbjuder i Klövedal till tipspromenad LIVSLOPPET - från fredag till söndag den 25-27 mars med start vid församlingshemmets huvudentré. Till förmån för Act Svenska kyrkans fastekampanj, läs mer på sid 20. Frågor för barn/vuxna. Startavgift för vuxna: 25 kr.

På fredag serveras dessutom våfflor och även efter kyrkkaffet på söndag. fredag serveras våfflor 12.00-15.00 söndag serveras våfflor 12.00-15.00 kostnad 25 kr/vuxen.

Tipspromenaden hänger uppe under hela helgen! Så du kan gå när det passar dig.

Välkommen!

storgudstjänst 22 maj

Högmässa 11.00 i Valla kyrka. Sammanlyst gudstjänst för alla församlingar. Präster: Johan Ernstson, Malin Ringfelter, Andreas Pervik. Musik. Mer information kommer via annonser och hemsida.

PETRUS 1/2022 29

blekets kyrka kapellvägen 5, 471 96 bleket Det finns några parkeringsplatser vid kyrkan. hållplats blekets skola. dyröns efs-kyrka hamnvägen 27, 471 43 dyrön Ta färjan från Rönnäng. Parkera bilen vid parkeringen vid Stansvik vid ishallen. häröns skolhus Parkera vid Linneviken, vid infarten till Kyrkesund. Gå cirka 400 meter till färjeläget. Det går inte att parkera vid färjan. Ta färjan (tidtabell) från Kyrkesund och promenera till skolhuset (ca 200 meter). kyrkans hus i kållekärr svenborgsvägen 4, 471 94 kållekärr Det finns parkeringsplatser 50 meter från huset. hållplats kållekärr. klädesholmens kyrka och församlingshem kyrkvägen 10, 471 51 klädesholmen Det finns några få parkeringsplatser utanför kyrkan och församlingshemmet. hållplats klädesholmen östra. klövedals kyrka och församlingshem kyrkofjäll 224, 471 92 klövedal Det finns parkeringsplatser mellan kyrkan och församlingshemmet. hållplats klövedal tådås. myggenäs församlingsgård antilopvägen, 471 61 myggenäs Det finns parkeringsplatser utanför. hållplats myggenäs centrum. rönnängs kyrka och församlingshem kyrkvägen 26, 471 41 rönnäng Det finns parkeringsplatser utanför församlingshemmet.

hållplats rönnängs brygga ca 700 m till kyrkan

30 PETRUS 1/2022

stenkyrka kyrka stenkyrkovägen 30, 471 93 kållekärr Det finns några parkeringsplatser utanför kyrkan. Fler p-platser finns vid kyrkogården (ca 100 m) och vid Billströmska folkhögskolan. hållplats stenkyrka kyrka eller billströmska folkhögskolan. skärhamns kyrka och församlingsgård kyrkvägen 8B, 471 32 skärhamn Det finns i princip inga parkeringsplatser uppe vid kyrkan. Parkera vid fd Saga biografen. hållplats skärhamn norra eller skärhamns torg. valla kyrka och församlingshem, valla kyrkväg 31, 471 72 hjälteby kråkedalsvägen 43, 471 72 hjälteby Det finns parkeringsplatser mellan kyrkan och församlingshemmet hållplats valla kyrka. åstols missionhus gullheden 3, 471 44 åstol Ta färjan från Rönnäng. Parkera bilen vid parkeringen vid Stansvik vid ishallen. övergårdsvägen 39, höviksnäs Valla församlings lägenhet i Höviksnäs. för att hitta kollektivtrafiken se: Västtrafiks webbsida reseplaneraren. http://reseplanerare.vasttrafik.se/

svenska kyrkan tjörn, pastorsexpeditionen

hamngatan 17, 471 32 skärhamn telefon växel: 0304 66 00 55 öppet mån-tors 9-12 samt 13-16, fre 9-12 tjorn.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/tjorn hållplats skärhamns torg

Adress: ________________________________________________

Namn:_________________________________________________

kors och tvärs

skicka in din lösning till:

Svenska kyrkan Tjörn, Hamngatan 17, 471 32 Skärhamn.

Eller mejla de gulmarkerade orden till: tjorn.pastorat@svenskakyrkan.se.

Märk med ”Korsord”. Tävlingen pågår till 22 april 2022. Glöm inte ditt namn och adress.

Förra kryssets vinnare, som gratulerats med var sin blomstercheck, är: • Ove Finndin, Klädesholmen • Robin Karlsson, Skärhamn • Ann Olsson, Rönnäng

PETRUS 1/2022 31

det händer saker i våra församlingar! du kan alltid hålla dig uppdaterad via kalendern på vår hemsida och genom annonser i annonsnytt och st-tidningen får du ett urval presenterat varje månad. här följer ett axplock av vad som händer, något från varje församling.

Foto:Johannes Frandsen IKON

temakvällar i klövedal Vid några tillfällen under våren träffas vi i Klövedals församlingshem. Varje kväll har ett tema. Kvällarna leds av Andreas Pervik. klövedals församlingshem, start 18.00.

Fika ingår alltid.

17 mars: "Blott en dag..." Välkomna till en kväll om och med Lina Sandell! Ruth Jelmbark och Josefin Ulmfelt sjunger och berättar om den kända psalmförfattaren.

31 mars: Vad säger evangelisten Matteus oss idag? Vem var han och hur talar texterna till mig/oss nu? Vi läser några kända bibelställen ur Matteus-evangeliet och samtalar kring dessa tillsammans.

28 april: Vad säger evangelisten Markus oss idag? Vem var han och hur talar texterna till mig/oss nu? Vi läser några kända bibelställen ur Markus-evangeliet och samtalar kring dessa tillsammans.

påskbazar i rönnäng Kaffe med våfflor, lotterier och trevligt sällskap.

Till förmån för Act Svenska kyrkans fastekampanj Dela lika under samma himmel rönnängs församlingshem 9 april kl 14 .00

MegaPax i Valla För alla som går i åk 6-8. Vi träffas varannan fredag i Myggenäs församlingsgård 16.00-18.00.

Vi umgås, fikar, pratar och skapar.

Ingen anmälan.

småbarnens stund i skärhamn ”Liten och stor” har blivit Småbarnens stund och flyttat till S:t Mary på Hamngatan 58 i Skärhamn. Torsdagar kl 10.00-11.00 med sångstund och lek . Kl 11.00 öppnar affären och man kan köpa sig lite fika. Vi kommer också att bjuda på frukt.

Ingen anmälan, bara att komma!

32 PETRUS 1/2022