Basilika magasin nr 1 2015 by Svenska kyrkan Västerås

Svenska kyrkan Västerås | Nr 1 2015

BUDORD FÖR ETT LYCKLIGARE LIV VAR MED OCH UTROTA HUNGERN

FIXA SCHYST FIKAPAUS

Alla kan bidra

Joachim Sandberg

MÖT HELÉN LUNDBERG VÄSTERÅS NYA DOMPROST

Tid för eftertanke och omtanke Just nu befinner vi oss i ett slags mellanrum. I tiden mellan jul och påsk. I fastan. En tid för både eftertanke och omtanke. i julsången sjöng vi för en tid sedan om mellanrummet mellan jul och påsk att ”… däremellan kommer fastan”. I mellanrummet mellan de två stora högtidernas fester kommer alltså fastan. Fastan kan vara en tid för både ”eftertankar"och ”omtankar”. En tid som inte bara handlar om att avstå, eller att följa bantningsmetoder som 5:2 eller LCHF, utan om att hitta tillbaka till livet. Att ge sig själv tid att samla ihop det som varit bra, både det glädjande och det som varit svårt och tungt - ”eftertankar”. Men att sedan också rikta sin energi till andra i tanke och handling - ”omtankar”. ibland hörs röster som säger att det bara talas om lidande, smärta och kamp i kyrkan under fastan. Den befogade frågan kommer: Finns det inte tillräckligt med lidande och ondska i världen ändå? Måste det få ta så stor plats? Min egen erfarenhet är att de svåraste perioderna i livet med lidande, motgång och sjukdom varit viktiga. Jag har fått nya perspektiv på livet, och börjat värdera saker och ting på ett annat sätt. Att då också få höra att det finns en Gud som lider med mig, och med dem jag tänker på, ger en inre styrka. Som det fint uttrycks i psalm 766 i den svenska psalmboken: ”Jag tror på en Gud som gråter med mig, när jag gråter och allting är gråt. En tröstande Gud som kan trösta likt den, som väntar tills gråten gått åt”. En Gud som blir människa i Jesus och delar livet med oss, medgång och motgång, glädje

och sorg och som visar på en väg genom de svåraste passagerna i livet, till och med genom döden till ett nytt liv. som sjukhuspräst möter jag människor som tagit sig ur svåra sjukdomsperioder och övertygande säger: ”Den här tiden vill jag trots allt inte vara utan. Den har gett mig så mycket. Jag är numera tacksam för varje dag jag får”. När vi sammanfattar livet, det vi varit med om och vad det tillfört, så blir det inte bara svart och vitt. Inte lidande, sorg och motgångar eller kärlek, glädje och medgång. Vi får istället ”färglägga” den tid som ligger bakom oss och se alla nyanser. vi behöver stanna till ibland och tänka efter. Som på en refug mitt i en trafikerad väg. Man kan säga att det handlar om att leva i nuet med de ”eftertankar” man har. Då kan vi också flytta fokus från oss själva till andra i form av ”omtankar”. Vi kan öva upp förmågan att se oss själva utifrån, och andra inifrån. Det leder till tankar som sträcker sig till andra, och handlingar som har betydelse för andra. Det här numret av Basilika magasin handlar just om att göra något för sin nästa. Du får bland annat möta olika personer som sätter medmänsklighet högt på dagordningen. Inspiration och riktningsvisare för våra ”omtankar”. För, är det inte så som många menar, att vi kan finna lyckan genom att göra något för andra?

INGEMAR MORITZ Yrke: Präst i Sjukhuskyrkan. Gör gärna på fritiden: Åker långfärdsskridskor, sjunger i kören Cantamus och läser sagor för barnbarnen. Bra musik i passions- och påsktid: Jesus Christ Superstar och Matteuspassionen. Bästa påskminnet: Första frukosten ute, påsken 2014. Solen värmde och magnolian höll på att slå ut. Nytt liv och uppståndelse.

INGEMARS TIPS MED TANKE PÅ FASTETIDEN

Ge plats för dig själv och dina ”eftertankar”. Sammanfatta dagens händelser vid dagens slut!

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

Ge plats för dina ”omtankar”! Du kan få rikta dem till några eller någon som just en god tanke eller bön en stund under dagen, morgon eller kväll.

Låt händerna sträckas utåt: gör något för din nästa! I handling bidra till att någon får konkret hjälp. Ge till exempel ett bidrag till Svenska kyrkans fasteinsamling: ”Var med och utrota hungern”.

Svenska kyrkan Västerås | Nr 1 2015

BUDORD FÖR ETT LYCKLIGARE LIV VAR MED OCH UTROTA HUNGERN

Innehåll

FIXA SCHYST FIKAPAUS

Alla kan bidra

MÖT HELÉN LUNDBERG VÄSTERÅS NYA DOMPROST

Joachim Sandberg

sidan6

Nummer 1 2015

BASILIKA MAGASIN NUMMER 1 2015 Basilika magasin är en tidning från Svenska kyrkan Västerås. Den delas ut gratis till alla hushåll fyra gånger per år. Läs mer om tidningen på: www.svenskakyrkan.se/vasteras

”I små saker kan man göra stor skillnad för en annan människa”, säger Joachim Sandberg, barnläkare från Västerås. Han har bland annat varit på Haiti, i Palestina, i Sydafrika, och i Liberia för att göra skillnad.

Redaktion: Ann Löfqvist, 021-10 76 06 Michael Hjelt, 021-40 41 08 Nathalie Myrberg, 021-80 48 08 Leyla Atak, 021-81 46 33 E-post: basilika.vasteras@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Margarethe Isberg Nästa nummer: Maj 2015.

sidan8

Basilika finns också som en egen sida i Västerås tidning varje onsdag. Där hittar du information om verksamheten i Svenska kyrkan Västerås och kommande veckas gudstjänster.

Fikapausen på jobbet är oasen där man i trivsamt sällskap kan ladda med lite mer energi. Men det kan också vara ett tillfälle då unkna fördomar vädras. Har man då modet, kan man göra skillnad genom att stå upp för det man tycker är rätt och på så sätt bidra till en bättre värld och en schystare fikapaus.

Framsidesbilden: Joachim Sandberg, barnläkaren som ger sig ut i världen för att göra skillnad. Läs mer om Joachim på sidan 6-7.

VARFÖR HETER MAGASINET BASILIKA? Nytt, oväntat, grönt, fräscht, gott, beskt? Ordet Basilika kommer av det grekiska ordet Basilevs som betyder kung och Basiliká som betyder kunglig. Basilika som namn på kyrkobyggnader betyder alltså kunglig byggnad. Basilika är också en ettårig kryddväxt och odlandet av basilika är känt sedan det forntida Egypten. Basilikan räknas som en helig växt i Indien och är en krydda med stor betydelse i thailändsk matlagning. Basilikan kom till Sverige med medeltidens klosterordnar som odlade den som en kryddoch medicinalväxt. Den främjar bland annat matsmältningen. Basilikan passar speciellt bra tillsammans med tomat, ost och pasta. Det vill säga mat som finns på många bord till vardags. Namnet Basilika anknyter till kyrkans verksamhet, historik, användbarhet, internationalitet och vardaglighet. Helt enkelt en krydda på många plan i tillvaron och livet.

sidan10 Helén Lundberg, ny domprost i Västerås, sätter människovärdet högt. Sedan i februari har hon tagit över rodret för Svenska kyrkan Västerås. Barn och unga, socialt arbete och en öppen kyrka är några av de saker som Helén vill se mycket av på kyrkans dagordning framöver.

med mera Aktuellt s 4-5 Smått och gott s 12-13 Kultur s 14 Krönika s 15

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015 |

Succé för film- och discoklubb Succé för Tomaskyrkans nya barn- och familjesatsning. Varannan fredagskväll är Tomaskyrkans café fullt av små och stora gäster på den nya film- och discoklubben. Välkommen fredagar ojämna veckor, kl 17-19.30. Gratis entré och möjlighet att köpa fika. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/vasteras.

Aktuellt

FASTEKAMPANJEN 2015

Frälsarkransen

ett modernt radband firar 20 år

Foto: Magnus Aronsson

Frälsarkransen skapades av biskop Martin Lönnebo, från början till sig själv, men nu har den också spritts långt utanför kyrkans murar till dem som söker gemenskap och hoppas att Gud finns.

Många barn växer upp utan tillräckligt med näring, men i den etiopiska byn Robbit har utsattheten minskat. Genom att utveckla jordbruket och starta kvinnogrupper har familjer kunnat öka sina skördar och fått nya inkomstkällor genom försäljning av grönsaker och djuruppfödning. Nu finns alltid tillräckligt med mat till Rahima, 8 år.

Två getter förändrade livet Nu pågår Svenska kyrkans stora fastekampanj. Målet är att samla in 35 miljoner kronor som ska användas i kampanjen mot hungern.

Alexandra Charles

Frälsarkransen skapades 1995 av Martin Lönnebo, tidigare biskop i Linköpings stift. Den bärs som ett armband och består av 18 pärlor i olika färger och former. Varje pärla har något viktigt att berätta och representerar en aspekt av livet. Det finns pärlor för tystanden, för jaget och för dopet men också för det som är tung i livet, kriser och döden. För kärleken finns det två pärlor, en för att ge och en för att ta emot. Under sina 20 år har Frälsarkransen berört tusentals människor. Den har inspirerat till konstverk, böcker, pilgrimsleder och musik. Flera kända människor har genom åren synts med Frälsarkransen på armen, bland andra drottning Silvia i samband med att hon träffade president Obama och Samuel Ljungblahd när han medverkade i Så ska det låta. Varje Frälsarkrans är unik. De tillverkas för hand i Indien av kvinnor och män som jobbar inom ramen för Tara projekt, en av världens äldsta FairTrade organisationer. De garanteras en minimilön, bra arbetsförhållanden och skolgång för sina barn. Varje gång någon köper en Frälsarkrans går även pengar till biståndsorganisationen Individuell Människohjälps arbete med skolor, dagcentra och resursklasser för barn med intellektuell funktionsnedsättning i bland annat Jordainen, Palestina och Moldavien. Utställning om Frälsarkransen i domkyrkan Till och med den 8 mars, alla dagar kl 9-17 kan du se en utställning i om Frälsarkransen i Västerås domkyrka. Vill du ha en egen Frälsarkrans? Du kan köpa en och läsa mer om den på www.frälsarkransen.se. Där du också kan ladda ner appen Frälsarkransen.

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

foto: magnus aronson/ikon

"När jag blir stressad till exempel kan jag ta tag i någon av Tystnadspärlorna."

År 2015 är hunger fortfarande ett av världens stora problem. Parallellt med vår verklighet lever 800 miljoner människor som aldrig kan äta sig mätta. Detta är varken rättvist eller acceptabelt, speciellt när vi vet att det finns resurser att föda alla. Asenaku Beyale bor i byn Robbit, Etiopien med man och barn. Tack vare Svenska kyrkans projekt har de själva arbetat sig bort från hjälplöshet och hunger. De äger djur, odlar grönsaker och kan plöja sin mark med egna oxar. Livet är tryggare, men framtiden ser skör ut. Redan idag påverkar kilmatförändringarna jordbruket.

Asnaku berättar: – Vår fattigdom var värre innan. Vi har alltid haft mark, men då hade vi ingen oxe, så vi fick låna oxar att plöja marken med. För det fick vi betala med delar av skörden, vilket gjorde det svårt att få maten att räcka. Projektet gav mig två getter och jag kunde börja föda upp djur. Nu kan jag låna pengar från gruppen och köpa det jag behöver. När jag betalar tillbaka gör jag det till en rättvis ränta. Till slut kunde vi köpa egna oxar och började plöja vår egen mark. Nu har vi också en åsna och vi odlar grönsaker. Projektet

och kvinnogruppen har gjort att jag kan bidra till samhället. VAR MED OCH UTROTA HUNGER! 800 miljoner människor kan aldrig äta sig mätta. Tusentals barn dör varje dag på grund av för lite mat och näringsbrist. Ändå räcker jordens resurser till oss alla. Stöd Svenska kyrkans internationella arbete! Så här kan du ge: Sms:a HUNGER till 72905. Ge direkt på www.svenskakyrkan.se/ gavoshopen. Swisha valfritt belopp till 9001223. Ge en gåva till Pg 90 01 22-3 eller Bg 900-1223.

Hunger är varken rättvist eller jämlikt. Idag lever 800 miljoner människor utan tillräckligt med mat. Kvinnor och flickor drabbas hårdast. Dela med dig, SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223

www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

39 000 000 kronor

Earth hourvärldens största miljömanifestastion

Så mycket samlades in till julkampanjen "Låt fler få fylla fem". Pengarna ska användas till att motarbeta barnadödligheten i världen. Insamlingen är ett rekord i modern tid och överträffade förväntningarna med fem miljoner. Tack alla!

Den 28 mars är det dags igen att gemensamt lyfta klimatfrågan genom att tillsammans släcka ljuset under en timme. Under kvällen genomförs en manifestation på Bondtorget, med artister, show och talare. Glöm inte att släcka lamporna hemma innan du beger dig till torget!

DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL SOMMARKONFIRMATION

Välj fotboll, dans eller gyckleri Psykisk hälsa och ohälsa uppmärksammas Den 7-12 mars arrangeras en uppmärksamhetsvecka för kunskap, hopp och samtal kring psykisk hälsa och ohälsa. – Vi vill både medverka till en ökad kunskap om psykisk hälsa och en ökad kunskap, öppenhet och förståelse för psykisk ohälsa, säger Pauline Salzer, projektledare. Målet är att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att få en ökad öppenhet och värme i staden. Lördagen 7 mars hålls ett större övergripande event med föreläsningar, debatt och informa-

tion. Den 9-11 mars är de medverkande föreningarna värdar för varsin föreläsningskväll. Den 12 mars hålls ett avslutande event med föreläsning, forumspel och en lösningsfokuserad debatt. Bakom veckan står bland andra VSPH (Västmanlands Samverkan för Psykisk Hälsa), patient/ anhörigföreningar, Västmanlands kommuner och landsting, Västerås stadsmission, Anhörigcentrum och Svenska kyrkan.

På gång i påsk

Svenska kyrkan får pris för klimatsmarta investeringar

Nu hittar du alla aktuella gudstjänster och annat spännande som händer i Svenska kyrkan under fastan och i påsk i den nya kalendern på vår webbplats, www.svenskakyrkan.se/vasteras. Det finns också kalendrar på respektive kyrkas sida.

Svenska kyrkan Västerås satsar lite extra på årets sommarkonfirmation. För den som vill konfirmeras under sommarlovet finns det nu möjlighet att kombinera konfirmationen med fotboll, dans eller gyckleri, eller att välja en allmän inriktning. Mia Ehrengren är konfirmandpräst och arbetar med de nya inriktningarna. Hon berättar att konfirmanderna kommer att jobba med sina olika profiler på förmiddagarna och sedan samlas i en gemensam grupp efter lunch. Under den gemensamma tiden jobbar gruppen med de frågor som man vanligen tar upp, till exempel livet, döden, kärlek och relationer. – Vi tror att det här upplägget kan tilltala grupper som annars kanske inte hade funderat på konfirmation över huvudtaget, som tycker att de har fullt upp med träningar och skola under terminerna. 95 procent av alla som väljer

att konfirmera sig säger efteråt att konfirmationen var mycket bättre än vad de trodde att den skulle vara. Varför de här inriktningarna? – Jag själv är engagerad inom fotbollen och hade flera föräldrar som frågade om det var möjligt att göra något. Vi som jobbar pratade också om att många ungdomar dansar. Gycklargruppen kom till för att vi har konfirmandassistenter som är engagerade där. Vi har lyckats få med oss tre kända namn till sommaren: Jonny Rödlund, som tränare för fotbollen, Maria Isaksson från Västerås danscenter, som danslärare och gycklargruppen TRiX.

För den som föredrar en konfirmation utan specialinriktning finns även sommarkonfirmationen från tidigare år med allmän inriktning kvar. Kan alla vara med i konfirmationsgrupperna? – Alla som vill får vara med. Vi anpassar självklart träningarna efter deltagarna. ANMÄLAN OCH MER INFO Kontakta Erik Öberg, 021-40 45 05, erik.oberg@svenskakyrkan.se eller Mia Ehrengren 021- 40 38 05, mia.ehrengren@svenskakyrkan.se. Läs mer om konfirmation och anmäl dig på www.svenskakyrkan. se/vasteras

Svenska kyrkan tilldelas 2014 års CFA Sweden ESG Award för sitt arbete med klimatsmarta investeringar. Priset delas ut av CFA Society Sweden, ett forum för ackrediterade finansanalytiker.

Högskolekyrkan

Fler vill vara med Judisk hälsning

Viktig mötesplats i nya lokaler.

Förra året var ett trendbrott. Färre lämnade kyrkan än tidigare år. 46 177 medlemmar lämnade Svenska kyrkan och 7 542 personer gick med. Så säger de preliminära siffrorna för 2014. Analyschefen på Svenska kyrkan, Jonas Bromander tror att detta beror på att många av de äldre som velat gå ur nu har gjort det. Sedan kyrkan blev fri från staten har 880 600 gått ur och 94 100 gått med. Men trots det är Svenska kyrkan fortfarande Sveriges största folkrörelse med nästan 6,4 miljoner medlemmar. Det motsvarar 65,9 procent av Sveriges befolkning.

Nu är högskolekyrkan på plats i nya lokaler i kårhuset på Mälardalens högskola. Högskolekyrkan är öppen för alla oavsett tro, nationalitet eller sexuell läggning. Kyrkan bjuder bland annat in till internationella matlagningskvällar, mäs�sor i Västerås domkyrka och centrumkyrkan och filmkvällar med samtal. Det finns också möjlighet till enskilda, kostnadsfria samtal under tystandaplikt. Aktiviteterna har en öppen och kravlös utformning så att alla ska känna sig välkomna. Läs mer om högskolekyrkan på www.svenskakyrkan.se/vasteras.

Varje torsdag kl 15-17 har högskolekyrkan stickkafé. En populär mötesplats för både svenska och utländska studenter.

Med anledning av attacken vid en synagoga i Köpenhamn har ärkebiskop Antje Jackelén skickat en hälsning till judiska församlingen i Stockholm: "...Jag vill försäkra er om min och Svenska kyrkans medkänsla och vår beslutsamhet att stå emot antisemitism och allt som främjar hat. Aktionen "vägra hata" som har initierats av Sveriges interreligiösa råd måste fortsätta, tillsammans med alla människor av god vilja. Men låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström! Amos 5:24. Med bön om Guds beskydd och människors solidaritet."

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015 |

Om jag hjälper en människa... Möt barnläkaren som tror på människans förmåga att göra gott. Västeråsaren Joachim Sandberg har varit i många katastrofområden runt om i världen för att hjälpa människor som drabbats av naturkatastrofer, konflikter och epidemier.

jag frågar honom om hur det har påverkat honom som människa att komma ut i världen som barnläkare till människor som lever liv som ser så annorlunda ut. Joachim säger att i Sydafrika, där han arbetat i långa perioder, var allt på ytan som här. På sjukhuset hade man samma sorts material, samma sorts utrustning. – Men om man i Sverige känner att behoven är större än vad man som läkare har möjlighet att tillfredställa, så är det ingenting mot där. Behoven är så enorma. Man kämpar för att rädda ett pyttelitet liv och vet samtidigt att det kanske inte finns resurser att ge det barnet stöd när det växer upp. 6

Vad gör det med dig som läkare, som människa? frågar jag. – Man går sönder, förstås. joachim tittar upp för att se om jag är med. Han berättar och jag skriver i det skarpa vintereftermiddagsljuset. Vi rör oss från barndomen i Roslagen, i en intim och trygg miljö. Kyrkskola, pappa från Lappland och en radikal mamma med lantbrukssläkt. Vidare till militärtjänstgöringen i jägarförband. Reservofficer. Det var under sin FN-tjänst i Libanon under det sena 80-talet som Joachim först verkligen insåg det. Att det han trott var sant, visade sig vara något annat. Att sanningen var svårare. Med sig hade han den härskande svenska bilden av palestinier som terrorister och Israel som det goda landet. Joachim röjde minor. Han säger att man inser snabbt att det inte är så enkelt, vad som är gott och vad som är ont. Det är rörigare. Rörligare. Alla bomber dödar. Allas minor trasar sönder. Det är alltid de svagaste som drabbas hårdast. Barn. Kvinnor. – När jag kom hem från Palestina efter FN-tjänsten, berättar Joachim och kisar mot mig, då skulle jag hitta något att jobba med. Jag vikarierade på långvården. Och älskade det. Gubbarna där, med sina levnadshistorier… Jag insåg att i små saker kan man göra stora saker för en annan människa. Och man kan ha det som jobb, ler han. han frågar sig hur det är möjligt att det finns 20-30 000 läkare i Sverige och det ändå var problem med rekryteringen när man i höstas behövde ha tag på läkare som kunde

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

Foto: Linda Karlsson

– Det här är en anomali, säger han. Att leva så här. Det är inte normalt. Barnläkaren Joachim Sandberg slänger en blick ut genom fönstret och ögonen vilar en stund vid det vintervita landskapet. – För de flesta är ett sådant här liv en fullständig omöjlighet, fortsätter han. Att byta bil för att man har lust, att äga flera jackor. Och Joachim vet. Han har varit i Palestina, i Sydafrika, i Liberia… Ibland genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ibland för Röda Korset. I höstas var han på plats i Liberia för att vara med och sätta upp tekniskt stöd för vård av misstänkt eboladrabbade. Det är rollen som barnläkare som för honom ut, utanför det bekväma vardagslivet. Bort från Västmanlands sjukhus Västerås där han är anställd. Bort från fru och tre barn mitt i vardagslunken i Sverige.

åka till Afrika och hjälpa till med ebolakatastrofen. Läkare har valt ett yrke där man ska hjälpa människor. Vill man inte lämna sin bekvämlighetszon? – Något har hänt med Sverige, fortsätter han, när vi har folk i riksdagen som kallar kvinnor för horor, jagar folk med järnrör och säger att samer och judar inte är svenskar. De gör det på fritiden, så då är det OK. För inte så länge sedan tyckte vi att det var hemskt att Mona Salin köpte en Toblerone på sitt jobbkreditkort och sedan betalade tillbaka

de lånade pengarna. Då blev det folkstorm. Det är som om vi har andra värderingar nu. Något har hänt med Sverige. Med svenskarna. – Vi tycker det är OK med FRA-lagstiftningen och att ha alla våra samtal, all datatrafik övervakad, precis så som vi en gång förfasades över skedde i Östtyskland, suckar Joachim. Vi säger att vi inte har något att dölja. Så då är det OK. Vi har blivit de vi skulle försvara oss emot, av rädsla. joachim rätar på sig i stolen. Hans mobil ringer för lite

barnlogistik. Det börjar bli sent. Eftermiddagssolens horisontella strålar söker sig in över bord och stolar. – Alltså, i Liberia dog en fjärdedel - en femtedel av läkarkåren i kampen mot ebolan nu. Men de som levde kom hela tiden till jobbet. Det fanns inget annat! Och jag undrar, säger han, hur många av oss här som skulle göra det? Som skulle komma till jobbet varje dag därför att människor behövde oss, med fara för våra liv. Joakim fingrar på den tomma kaffemuggen. Han

”

Jag insåg att i små saker kan man göra stora saker för en annan människa.

Bilden är från ett av Joachims uppdrag ute i världen, från ett väntrum i det sjukvårdstält där han jobbade efter jordbävningen på Haiti. De brukade ta emot 400 patienter per dag i sjukvårdstältet.

Stöveltorken är en så kallad "Liberiansk julgran". Allt som varit inne i den smittsamma zonen på ett ETU (Ebolasjukhus) bränns - kropparna efter avlidna, kläder, lakan, madrasser, mobiltelefoner, pengar - med två undantag: Gummistövlar och skyddsglasögon. De ligger i klorinbad och får sedan torka på ”julgranar” innan de används i den smittsamma zonen igen.

säger att det ju finns så mycket pengar, så mycket tid. Varför kan vi inte dela med oss? Varför volontärarbetar vi inte? Hur kommer det sig att vi reser mer än någonsin och ändå inte ser mer av världen än allinclusivehotellens poolområde? – Du vet, fortsätter Joachim, världen består av massor av människor. Massor av små händelser. Få kan vara Nelson Mandela eller Albert Einstein. Men om jag hjälper en människa i Liberia med ebola, det är samma sak! Det är inte jättesvårt! De flesta skulle ju hjälpa en

tant som ramlat på gatan här utanför. Man kan inte göra stora saker om man inte gör små saker. vi sitter tysta på varsin sida bordet med de två telefonerna och de två kopparna och snart ska han rusa vidare i sin verklighet och jag i min. – Jag har inget behov av att lämna efter mig någonting, säger Joachim. Absolut inte. Men jag har en lapp på kylskåpet som jag klippt ut från någonstans: ”Jag lever i den hoppfulla övertygelsen att jag kommer

att leva kvar i mina barn långt efter att min kropp har förvandlats till stoft och aska.” Han säger att det väl är det man kan hoppas: att man lever kvar hos sina barn på samma sätt som han minns sin morfar och mormor. Och att han genom att vara ett gott exempel kan hjälpa sina barn att inte vara rädda och att göra bra val. – Jag tror på människors förmåga att göra gott, säger Joachim. Vi ställer till med mycket elände, det är sant, men ändå… Människan är rätt fantastisk! Alla har vi varit

små, hjälplösa, totalt beroende av andras omsorg. Vi tar så mycket för självklart, men det är ju vi som har gjort allt det här möjligt! Vi ställer till med en hel del saker på vägen, men vi har en förmåga att göra väldigt, väldigt bra saker. – Människor verkar inte förstå att det vi har är värt att vårda. Det händer inte av sig självt. Vi måste bidra. Vi kan bidra! Malin Anneteg Fogel

joachim Joachim Sandberg Ålder: 48. Yrke: Barnläkare. Första utlandsuppdrag: Libanon. Mest stolt över: Min fru och mina barn. Råd från mitt vuxna jag till mig själv som barn: Man lär sig av att förlora, det är inte hela världen. Gör mig mest glad: Ett oväntat skratt. Bok jag önskar alla läste: Bury my heart at wounded knee. Mest oväntade talang: Oväntat bra på att bygga barnsängar utan spik eller skruv.

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015 |

: ra d n ra a v r fö p p u lla ä st tt a m o r a m Ungdo

” a r b r ä ln e g e r e n e ll y g ”Den De flesta tycker att vi ska ställa upp för varandra. Vi frågade några konfirmander i Skultuna om varför de ställer upp för andra och varför det är viktigt.

VARFÖR STÄLLER DU UPP? ”Den gyllene regeln är bra, att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Men man kan inte ställa upp på allt.” ”Man ställer upp om man vet att dom också skulle ställa upp när man behöver hjälp. Ingen vill hjälpa någon som själv aldrig hjälper någon. Gör man något snällt mot någon kan den göra något snällt tillbaka.”

Konfirman derna i Sku ltuna gjord som sedan e en tavla sattes ihop av pärlplatt till en stor. or. Var och Motivet vä en gjorde xte fram: H en liten pä änder som rlplatta bär ett hjä rta.

”Om man hjälper någon så har man större chans att få hjälp när man själv behöver det.”

VARFÖR STÄLLER DU UPP? ”Om någon ställer upp för en så får man en jättebra känsla. Varför inte? Jag tänker att det är bra att man finns och bryr sig.” ”Jag ställer upp för att det är bäst i längden.” ”Det är snällt och behövligt.” ”Man ställer självklart upp mer för någon som man känner än man gör för en total främling.” ”Det ger ett bra förtroende.” ”Det kan vara bra att ha någon att lita på.”

VARFÖR STÄLLER DU UPP? ”Man känner sig tryggare när man känner att man kan få hjälp om man behöver.” ”Ställ upp, så att du har någon som ställer upp för dig. Att finnas där för någon, att hjälpa varandra, att känna sig trygg med någon.” ”Varför? För att man sedan kan behöva hjälp själv. För att man känner sig trygg med dem och vill deras bästa.”

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

Anmäl dig till konfirmation på www.intesomdutror.se

Foto: Coompanion Västmanland

Marita Öberg Molin, Johan Larsson, Tatiana Lahtinen och Emil Atak fikar gärna tillsammans på Coompanion.

Fixa schyst fikapaus

4 tips

Man behöver inte åka ut i världen för att göra skillnad. Under fikapausen på jobbet kan du påverka arbetsklimatet och sätta stopp för en och annan unken fördom. För några år sedan var jag på en föreläsning. Föreläsaren berättade att han en dag kommit ut som transperson och sedan dess växlat mellan att klä sig som kvinna och som man på jobbet. För att understryka vad han sa klädde han sig som kvinna på den här föreläsningen. Han ville förstås utmana våra normer. En av hans poänger var att det är i de små sammanhangen som våra fördomar växer eller avslöjas. Det är under arbetsplatsernas fikapauser som man har möjlighet att göra skillnad. Om vi vågar säga ifrån. Vågar vi det? för att få svar på den frågan pratade jag därför med ett fikagäng på företagsrådgivningsföretaget Coompanion. Marita Öberg Molin, Johan Larsson, Emil Atak och Tatiana Lahtinen mumsar på vetelängd och kaffe. När det gäller de vanligaste samtalsämnena på fikapausen berättar de att det brukar börja med väder eller något nytt på TV eller film.

– Men mest pratar vi nog om jobbet, berättar Emil, vad som hänt när vi varit ute på uppdrag. Men finns det då något man helst inte tar upp? – Det finns inte mycket som vi inte pratar om, säger Johan. Vi tar kanske inte upp känsligare familjeproblem. – Och vi pratar inte så mycket om sjukdomar, fyller Tatiana i. Det är en stor skillnad från min förra arbetsplats! Vad händer om någon vädrar unkna fördomar? – Vi pratar mycket om jämställdhet och värderingar i vårt arbete, berättar Marita, så vi försöker leva som vi lär. Om någon skulle säga något fördomsfullt så bemöter vi nog det på en gång. Visst kan det svida just då men arbetsklimatet blir så mycket bättre i längden. en som tagit detta med att säga ifrån ett steg längre är Tina Wilhelmsson, västeråsare och visartist. Hon berättar att hon gav ett nyårslöfte 2014

om att hon skulle säga ifrån när någon var rasistisk, sexistisk, homofob eller transofob. Det blev ett år fyllt av konflikter med människor som blivit arga och tyckt att hon förstört stämningen. – Men jag tycker att stämningen redan var förstörd genom det som sagts, menar Tina. Och själv mådde jag faktiskt bättre av att ta konflikten istället för ångesten jag brukade få av att inte säga ifrån. Vid nyår 2015 tog Tina löftet ett steg längre. – Jag tänkte att jag inte bara skulle säga ifrån utan också ge alternativ. När någon säger något fördomsfullt kan jag säga: ”Så tänker du, men man kan ju också tänka såhär eller såhär... Nu har det inte gått så lång tid av året, men hittills är det ingen som blivit arg, så Tina tycker redan att det gjort stor skillnad. – Jag tänker att många av dem jag möter bara upprepar saker de hört utan att egentligen ha tänkt igenom konse-

Marias tips för en schyst fikapaus

kvenserna. Samtalet kan bli utvecklande om de får reda på alternativa sätt att tänka. Själv ser inte Tina sig som en särskilt modig person. Tvärt om beskriver hon sig själv som konflikträdd. – Jag tycker att det är läskigt att säga ifrån, men jag känner att jag måste bryta dagens trend där det blir mer och mer okej att ha de här fördomsfulla åsikterna. Jag har ett ansvar att säga ifrån. maria johansson, familjerådgivare och psykoterapeut på Svenska kyrkans familjerådgivning tänker att fikapausen är ett nav kring vilket hela arbetsplatsen kretsar. Den har stor betydelse för hur hela arbetsplatsen mår. Är det mycket gnäll och sura kommentarer smittar det av sig, liksom god stämning och glada skratt. – Jag tycker att alla medarbetare har ansvar när det gäller stämningen. Men det är inte alltid så lätt att skapa god stämning när den är dålig.

1. Fikapausen behöver ha struktur. Fika på bestämda tider och se till att alla kommer. 2. Fikapausens ska vara utvecklande och positiv. Alla har ansvar för att den blir så. 3. Ta initiativ till trevliga samtal. Bjud lite på dig själv. Det skapar bättre förståelse för personerna runt fikabordet. 4. Allas åsikter måste få komma till tals. Samtidigt är det bra att ta strid för saker man inte ställer upp på. Hämta alternativa synsätt ur ditt eget liv, eller bara säg att du inte håller med. Då kanske någon annan hakar på. Maria Johansson är familjerådgivare och psykoterapeut.

Man får själv avgöra hur mycket man vågar göra, menar Maria. I värsta fall riskerar man ju att bli utfryst. Men ibland är kanske inte åsikterna så väl genomtänkta och en fråga om det verkligen är på det sättet, kanske får personen att tänka efter och fundera på om det verkligen är sant. – Och då har alla vunnit på att du sa ifrån. Och du känner dig bra efteråt. Michael Hjelt

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015 |

Helén tar rodret med ro Snön yr utanför fönstret på Helén Lundbergs nya kontor i domprostgården i Västerås. Som nybliven domprost har hon ett späckat schema och vi har bara en timme på oss. Jag är lite stressad över hur jag ska hinna med alla frågor jag planerat att ställa, men när vi sätter oss ner vid det runda bordet i björk och börjar prata känns det plötsligt som om vi har all tid i världen.

jobbet, ja. För Helén var det både självklart och omöjligt det här med att bli präst. – Jag har egentligen alltid vetat att jag skulle jobba med tron och Bibeln, men hemma var det inte att tala om något sådant. Jag är uppfostrad till att karlarna har sin plats och kvinnorna sin. Istället blev det treskift i gummifabrik, jobb inom missbrukarvården och i hemtjänsten för Helén. Hon gifte sig, blev förälder, levde sitt liv. Men längtan att få jobba med tron fanns kvar och i början av 1990-talet började Helén att läsa teologi. Till en början hade hon svårt att bestämma sig för om det var präst eller lärare som hon skulle bli och höll sina tankar om att bli präst för sig själv. – Jag satt hemma hos mamma och pluggade grekiska och då frågade hon vad det var jag egentligen läste till. Jag tänkte att nu måste jag säga något, 10

så jag sa: ”Vad tror du om att jag blir präst?” Jag trodde nog att mamma skulle få ett utbrott, men hon sa bara att hon tyckte att det var en bra idé. Samma sak sa min pappa. Tyvärr var ingen av dem i livet när jag prästvigdes, men de gav sitt ja. Att byta inriktning och bli präst är ett val som Helén aldrig ångrat. – Jag uppskattar kontakten med människor och att få gå med en bit på vägen i andras liv, men också att få stå upp för det som kyrkan tror på – människors lika värde.

efter några år i Råneå var det dags för förändring igen

”

Att det finns hopp om livet. Även om marken är täckt av snö och vinden viner så finns det något hoppfullt. Livet har alltid sista ordet.

just människovärdet kom att spela en stor roll när Helén fick sin första kyrkoherdetjänst i det lilla samhället Råneå, med ett par tusen invånare, som ligger mellan Luleå och Kalix. Råneå fick ta emot en större grupp asylsökande och kyrkan, med frivilliga församlingsbor i spetsen, kom att engagera sig på bred front för att de nya Råneåborna skulle kunna etablera sig på orten. Helén såg kraften i att finnas där för sin nästa – och att det inte alltid är självklart vem det är som ger och vem som tar emot. – Jag minns en kvinna i asylgruppen som var sjukskriven från sitt arbete. Hennes kropp orkade inte med det tunga jobbet i vården, men

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

hon gjorde ett fantastiskt arbete med de asylsökande. När jag sa till henne hur bra hon var svarade hon: ”Men det är ju jag som får. De människor jag möter ger så mycket av sig själva - och jag känner att jag har en uppgift.”

och Helén blev kyrkoherde i Piteå. Hon gick från det lilla sammanhanget till ett betydligt större. – Jag brukar säga att Råneå var som en liten jolle, lätt att styra och jag var med i det mesta som hände. Piteå å andra sidan jämförde jag med ett lastfartyg. Det är stort och det tar längre tid att få alla åt samma håll. svenska kyrkan Västerås - en av de största enheterna inom Svenska kyrkan med

13 församlingar som sedan ett år tillbaka är samlade i en gemensam organisation - vad är då det i jämförelse, undrar jag? En atlantångare? Helén skrattar och håller med. – Det kommer att ta tid att få alla delar att hänga ihop, även ytterkanterna. För att det ska fungera måste vi alla jobba ihop och inse att alla är lika viktiga. Jag undrar vilka frågor som är de viktigaste för Svenska kyrkan Västerås att jobba med framöver. – Det kanske är lite tidigt att svara på det ännu… men barn och unga är absolut viktiga, och då menar jag viktiga för vad de är nu, och inte för vad de ska bli som vuxna. Det diakonala arbetet, alltså att vara en röst för de svaga i samhället, är också viktigt och att stå för öppenhet och tolerans. är det viktigt att fler går i kyrkan? – Det är inte viktigt att kyrkorna är proppfulla varje söndag, men jag önskar att fler kunde få upptäcka vilken kraft och inspiration en gudstjänst kan ge inför veckan som kommer. Det kan vara ett sätt att släppa mobiltelefonen och närvaron på nätet en stund, stanna upp och se efter vem man själv är. Och kanske ställa sig frågan om Gud finns - och vad det i så fall betyder i mitt liv. Men här menar Helén att Svenska kyrkan har en utmaning i att bli bättre på att berätta om all den verksamhet som finns – och att den är öppen för alla. – Jag har mött människor som tror att det enda vi gör i kyrkan numera är förrättningarna, alltså att viga, döpa och begrava. De blir förvånade när jag berättar att vi fortfarande firar gudstjänst varje söndag kl 11.00 och undrar: ”Får jag

komma då? Är kyrkan öppen för mig?”. Här tror jag att vi som kyrka har ett stort jobb att göra när det gäller att visa att trösklarna är låga. den som kommer till kyrkan den här tiden av året märker att gudstjänsterna präglas av att kyrkoåret är inne i fastan. För Helén märks fasteperioden även på det personliga planet. – Jag minskar ner på kött och godsaker. De pengar jag sparar på det skänker jag till Svenska kyrkans fastekampanj ”Var med och utrota hungern”. Fastan är en förberedelse inför det som många anser vara kyrkans största högtid, påsken. Vad betyder påskberättelsen om Jesus uppgång, fall, död och återuppståndelse idag? – Att det finns hopp om livet. Även om marken är täckt av snö och vinden viner så finns det något hoppfullt. Livet har alltid sista ordet. Vår timme är över. Alla frågor blev inte ställda, men det känns inte längre så viktigt. Snart står jag i snöyran utanför domprostgården och tänker på den ro med vilken Helén verkar ta sig an rodret för Svenska kyrkan Västerås. Och på hur självklart hon förmedlar den ron till sin omgivning. Ann Löfqvist

HELÉN Helén Lundberg Ålder: 58 år. Familj: Maken Staffan, två barn och två barnbarn. Fritid: Handarbetar, läser böcker, reser och umgås med familj och vänner. Bor: I nya domprostgården i Västerås och i Luleå.

Foto: Linda Karlsson

– det är mycket snö här, kommenterar Helén. Hemma i Luleå är det ännu mera. Över en meter. Det har inte varit så mycket snö sedan 1966. ”Hemma i Luleå”. Före jul var hon kyrkoherde i Piteå och bodde i Luleå. Nu har Helén flyttat nästan 90 mil till en ny stad och tagit över rodret för Svenska kyrkan i Västerås. Hennes man och son bor kvar i Luleå. En stor förändring skulle nog många tycka, men Helén tar det med ro. – Det finns inte så mycket som är statiskt i världen. Det mesta förändras, på gott och ont. Förändringar kan ju vara både svåra och spännande samtidigt. Jag försöker välja det senare perspektivet. Och det här är ju något som jag och min man gör tillsammans. Vi är vana sedan tidigare att vara ifrån varandra i perioder på grund av jobbet.

Svenska kyrkan V채ster책s | BASILIKA | Nr 1 2015 |

Smått & gott

100 timmar

Eller ungefär två timmar i veckan, räcker det med att hjälpa andra för att du själv ska känna mer lycka i ditt liv, enligt den amerikanske författaren Erik Barker.

Ibland försöker jag minnas hur det var att inte odla, men det var så länge sedan. Antagligen var det mer tomt och jag hade mer tid till annat… vad det nu var? För mig, och de flesta odlare, ger odlandet ett rikare liv och en möjlighet att leva mer närvarande i både årstidsväxlingarna och smakerna. Idag är det för många också ett sätt att ta makten över kvalité och vad det egentligen är vi stoppar i oss, men också skaparkraften som rent konkret mynnar ut i att vi kan äta oss mätta. Vill du ha de finaste, färskaste och godaste grödorna så ska du odla dem själv. Om Stadsodlarna Västerås Stadsodlarna Västerås är en grupp människor som brinner för att odla i staden och arbeta för ett mer hållbart samhälle. Under två odlingssäsonger har vi odlat framför domprostgården i centrala Västerås med tonvikt på ätbara växter. Tack vare Svenska kyrkan som står för mark, Aroseken som står för vatten, Gröna mimer och Studieförbundet vuxenskolan samt ett flertal odlingsföretag som sponsrar oss har den här odlingen blivit möjlig. Vill du odla med Stadsodlarna? Skicka ett mejl till Johannes Wätterbäck: johannesw71@hotmail.com

Foto: Jim Elfström /IKON

Vi som odlar vid domprostgården

Påvens tio budord för ett lyckligare liv I en intervju med en argentinsk tidning presenterade påven tio råd för hur du blir en lyckligare människa. Råden återges av CNN och bygger på påvens egna erfarenheter.

LEV OCH LÅT LEVA Det är en upprepning av vad påven tidigare har sagt om homosexuella: ”Vem är jag att döma?”. Dessutom är det vad Jesus sa: ”Döm inte, om du inte vill bli dömd själv.”.

GE AV DIG SJÄLV TILL ANDRA Du ska ge av din tid och dina pengar till de som behöver, inte sitta passivt och se på.

LEV VARSAMT Du bör leva i balans med naturen och göra minsta möjliga skada i din omgivning, fysiskt så väl som psykiskt.

NJUT AV FRITIDEN Konsumtionssamhället skapar ångest. I stället för att jaga efter mer prylar ska vi sträva efter enklare nöjen; lek med barnen, ta mer ledigt och lev i nuet.

Rödbetscarpaccio med smak av timjan Ingredienser: 4-8 kokta rödbetor några kvistar timjan 1 liten rödlök 1/2 dl vinäger 1 och1/2 dl olja En rejäl nypa med salt

Gör så här: Koka rödbetorna mjuka. Vispa ihop vinegrettsåsen (oljan, vinägern och saltet) och repa ner timjan i den. Skiva en rödlök i tunna skivor och blanda i. Skär rödbetorna i nästan en cm tjocka skivor och slå därefter vinegrettesåsen över de varma rödbetsskivorna. Låt stå i kylskåpet från en timme till ett par dagar.

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

ÄGNA SÖNDAGAR ÅT FAMILJEN Ett av de tio budorden - hedra sabbaten. Ägna en dag i veckan åt bön/ meditation, familjeliv och andliga behov.

HITTA JOBB ÅT UNGDOMAR Att ha ett arbete är viktigt för unga människors välbefinnande. Men ett arbete behöver inte betyda karriär och hög lön. Lyckan kan ligga i ett vanligt, hederligt arbete - och i att skapa bra jobb för andra.

RESPEKTERA NATUREN Du kan inte förorena luft, förgifta floder och hugga ner skog urskillningslöst utan att själv lida. Enligt påven kommer mycket av den ångest som vi ser omkring oss från vårt hänsynslösa missbruk av jordens naturresurser.

SLÄPP DET NEGATIVA Klaga inte på folk som irriterar eller hindrar dig, släpp istället taget så snabbt som möjligt. Livet är fullt av motgångar och elaka kommentarer som gör oss olyckliga om vi låter dem fastna.

PRACKA INTE PÅ ANDRA DIN RELIGION Att försöka övertala andra att tro som du, kan få motsatt effekt. Jesus sade att man ska ge sig ut och sprida ordet (Matt 28:16-20). Ett bra sätt att göra det är att föregå med gott exempel.

ARBETA FÖR FRED Påven uppmanar oss att tänka nytt om hur vi kan skapa fred i världen. Och att vända andra kinden till om vi möts av hat, våld och ilska.

Vårfrudagen blev våffeldagen Ett språkligt misstag gjorde Vårfrudagen till våffeldagen. Därför kan du äta våfflor i kyrkan den 22 mars. Vårfrudagen eller Marie bebådelsedag är en kyrklig högtid som i äldre tider även markerade början på vårbruket. Enligt evangelierna var det just den här dagen som jungfru Maria fick veta av ärkeängeln Gabriel att hon var havande. Numera förknippas dagen av

många med våfflor och kallas därför ”våffeldagen”. Det sägs vara en språklig missuppfattning där ”vår fru” tolkades som ”våffla”. I många kyrkor runt om i Västerås serveras det våfflor på Vårfrudagen den 22 mars. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/vasteras

Ring med guldängel 1 400 kr, Silver Wijk.

Halsband 129 kr, Argument.

Din egen ängel

Ängel från Willow Tree 179 kr, zendy.se.

En okänd man räcker dig plånboken som du inte märkte att du tappade... En ängel kan se ut på många olika sätt. Här hittar du några klassiska varianter. Örhänge 129 kr, Garnboden. Glasängel 225 kr, IM Fair Trade.

Skyddsängel 349 kr, Skultuna.

DET HÄNDER NÄR DU VILAR Tomas Sjödin Det händer när du vilar är en bok för människor som har mycket omkring sig och handlar om vårt behov av stillhet. Men också om hur mycket vi behöver umgänge, måltider och fest. I ett samhälle där allting går fortare och fortare har vilan gått från att vara det första, det som ger kraft till arbete och ansvar, till att hamna sist. Vilan har blivit en kompensation, en snabbladdning, istället för att vara en del av själva livet. Libris förlag

TILL HIMLEN OCH TILLBAKA Eben Alexander När neurokirurgen Eben Alexander drabbas av hjärnhinneinflammation hamnar han i koma. Den del av hans hjärna som kontrollerar tankar och känslor slutar att fungera. När läkarna menar att allt hopp är ute öppnade han plötsligt ögonen och berättar om sina upplevelser av det som ligger bortom vår verklighet. Han har befunnit sig i livet efter döden. Det här är hans egen berättelse. Månpocket

Många besök i kyrkan Det senaste året har 69 procent av alla svenskar besökt en kyrka för att vara med på en vigsel, en begravning eller ett dop.

Foto: Per Erik Berglund

På påskdagen byts den svarta färgen som funnits i kyrkorummet på Långfredagen ut mot vitt, som är glädjens färg. De många ljusen i kyrkorummet visar att mörkret vänts till ljus och långfredagens lidande till jubel.

Foto: Magnus Aronson/IKON

Foto: Kristina Strand Larsson/IKON

Vitt är påskens färg

UPPRORSMAKAREN: BERÄTTELSEN OM HUR JESUS FRÅN NASARET BLEV JESUS KRISTUS Reza Aslan Vi vet inte mycket om Jesus liv, men vi vet säkert att han blev upphängd och dog på korset. Och vi vet att det var ett straff som de romerska ockupanterna av Palestina reserverade för statens fiender. Det är utgångspunkten för Reza Aslans biografi över Jesus från Nasaret, mannen som efter sin död, i evangelierna, skulle bli Jesus Kristus. Weyler Förlag

Men Herre Gud! – en podd om tro I Sveriges Radios poddradiospecial ”Men Herre gud!” frågar bästa vännerna Mark Levengood och Henrik Johnsson sig själva och medverkande gäster vad de tror på. – Alla söker vi, hela tiden. När jag var 12 år skrev jag en bön: ”Du är hönan, jag är ägget – värp mig”. Sen insåg jag att jag får fortsätta söka. Men Herre Gud! är en fortsatt sökning, säger Mark Levengood. – Om du inget tror på är du inget. Vi byter ständigt trosobjekt – till något som kan få oss att må bättre. Vi tror på dieter, fonder, träning, Gud och oss själva i hopp om att hitta en väg upp till något högre. Men hur orkar vi vara trofasta när verkligheten försätter oss i tvivel?, säger Henrik Johnsson. Men Herre Gud! publiceras varannan söndag i sammanlagt tio avsnitt. Programmen finns på sverigesradio.se och i appen Sveriges Radio Play.

JUST IDAG: 365 TANKAR FÖR SINNESRO Olle Carlsson I sin nya bok, har Olle Carlsson, präst i Svenska kyrkan, samlat 365 tankar för sinnesro. En kort text som avslutas med en fråga, för varje enskild dag under året. Det är personliga reflektioner som blir ett slags andliga övningar att inleda dagen med. Att ta en stund för meditation varje morgon blir en vana. Tankarna ska ge oss kraft och möjlighet att påverka den enda tid vi verkligen har: nuet. Bonnier Fakta

DENNA DAGEN, ETT LIV: EN BIOGRAFI ÖVER ASTRID LINDGREN Jens Andersen Denna dagen, ett liv är den första nordiska Astrid Lindgrenbiografin på fyrtio år. Den bygger på en mängd okända och aldrig tidigare publicerade brev, dagböcker och fotografier, samt på samtal med Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, som på nära håll följde sin berömda mors karriär och kluvenhet inför berömmelse, rikedom, ensamhet, makt - och män. Norstedts

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015 |

Orgeln i Rytterne kyrka.

Foto: Matilda Hildingsson

Kultur

3 000

Så många kyrkorglar finns det i Sverige, som regelbundet används i gudstjänster och konserter.

Bach för barn

Hallå där...

Foto: Alex & Martin

Under våren ges ”Johann Sebastian – tjugo barn och storslagen musik” i flera kyrkor runt om i Västerås. Det är en musiksaga för hela familjen där besökarna får gå in i sagans värld, möta den berömda tonsättaren och följa hans liv och äventyr. Under berättelsens gång spelas några av Bachs mest mest välkända stycken på orgeln. Johann Sebastian Bach har komponerat några av musikshistoriens mest betydelsefulla stycken. Han kom från en berömd musikersläkt som bodde och verkade i Tyskland under första halvan av 1700-talet. Han fick 20 barn och flera av dem följde i sin pappas fotspår och blev själva musiker och kompositörer.

Åkerman och Lundorgelns

Ängel Strax in till höger, när man kommer genom vapenhuset och in i Västerås domkyrka, finns en vackert snidad ängel. Till synes står den på en kalkstenspelare men är i själva verket en del i fasaden till Åkerman och Lundorgelns västra orgelläktare. Fasaden är från 1898 och ritad av arkitekten Agi Lindegren. Snickerierna, däribland ängeln, är utförda av slottssnickaren L O Löfmark och ytbehandlingen av Edward Bergh. Åkerman och Lundorgeln, eller ”stora orgeln” som den brukligt kallas, är ett av de främsta instrumenten i sitt slag i norra Europa, och ett av de största. Den innehåller 4186 pipor, där den längsta pipan mäter 9,75 meter. Varje helgfri lördag kl 12 under höst och vår bjuds på Orgelmatiné, en kortare kostnadsfri konsert, då man kan lyssna till när det mäktiga instrumentet spelas. Åkerman och Lundorgelns ängel kan man titta på närhelst domkyrkan har öppet, det vill säga alla dagar kl 9-17.

Tisdag 21 april kl 15.30, Önsta Gryta kyrka. Söndag 26 april kl 13, Västerås domkyrka (i samband med orgeldagarna). Söndag 26 april kl 15, Viksängskyrkan (i samband med familjegudstjänst). Onsdag 29 april, Tibbleskolan, Skultuna.

Ingemar Andersson Till vardags är Ingemar präst och jobbar i Dingtuna, Rytterne och Barkarö. Men nu också författare till två böcker. Huvudpersonen i din senaste bok ”En viskning till en död vän” heter Karl och är präst precis som du själv. Hur mycket av dig finns det i Karl? – Karl är en påhittad präst. Det som finns av mig är att jag är halv smålänning genom att min mamma kom från Småland. Jag tillbringade många somrar som barn i Västervik. Behovet att åka bort för att koppla av finns hos mig också. Boken är en dramatisk och bitvis ganska våldsam berättelse. Vad är det som intresserar dig i de mörka sidorna av människan? – Det är varken våldet eller de mörka sidorna i sig. Det intressanta är hur de olika sidorna kommer fram när människorna ställs inför olika situationer. Vad är det som göra att det mörka tar över ibland eller motsatsen, det goda. Boken handlar också om de dilemman som man kan ställas inför som präst. Vad är mest utmanande med att vara präst? – Det är att försöka förstå djupt mänskligt lidande, och att lindra och ge tröst så långt man kan och räcker till. Om du var en romankaraktär, vilken skulle det vara? – Just nu skulle det vara den person som en gäng dagdrivare vill ha en stor fest för i boken ”Det stora kalaset” av John Steinbeck som jag läser just nu. Det är en doktor i biologi som bor i en småstad i Kalifornien. Han verkar vara en intressant människa.

SOMMARKONFIRMATION Välj mellan fyra profiler: fotboll, dans, gyckleri och allmän. Anmäl dig via www.svenskakyrkan.se/vasteras.

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015

2 0 15

Ronald Henriksson Biträdande direktor

Krönika

Ulrica Blomqvist Direktor Västerås stadsmission

Vad kan jag göra? De som har det svårast i vår stad bör få det bästa av det vi kan ge dem! Vad kan jag göra för dem? de flesta i vår stad och dess omgivning, lever med god livskvalité, trivs och kan känna tillfredsställelse och trygghet i sin tillvaro. Samtidigt lever många människor i Västerås i ensamhet, fattigdom, utanförskap och vilsenhet. Trots mångas goda insatser möter vi som stadsmission en ökad utsatthet i form av hemlöshet, drogmissbruk, psykisk ohälsa, våld, hot, skadegörelse, kriminalitet, främlingsfientlighet, arbets- och sysselsättningsbrist med mera. Det brukar heta att ett mått

på hur ett samhälle mår är hur man tar hand om dem som är mest utsatta. Tyvärr mår vårt samhälle inte så bra utifrån detta, och vi behöver som samhällsmedborgare och medmänniskor se hur vi som enskilda och kollektiv kan påverka och bidra. Uppenbarligen räcker det inte med ett samhällssystem av skattefinansierade åtgärder, kompletterat med frivilligsektorns stora engagemang. Det behövs långt mer av samhällsanalytiska och strukturerade krafttag, byggda utifrån en

helhetssyn på människans komplexa livssituation. Alltför många upplever sig inte bli sedda, bekräftade, tilltalade, behövda, älskade – vilket är grundförutsättningen för att kunna utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Vi människor behöver inte enbart mat, kläder och bostad. Även själen behöver näring. Människan är en helhet och vi önskar att det förhållningssättet alltmer fick prägla vårt samhällsklimat. vi håller fast vid att alla människor har möjligheter till

Illustration: Pernilla Hjelt

Det krävs kanske inte så mycket av oss, mest handlar det om att se människor, hälsa, småprata, visa att jag ser dig och bryr mig.

Caf é

förändring i sin livssituation, oavsett vad de har upplevt av lidande och förnedring, men att det kräver mångas uthålliga engagemang utifrån ett helhetsperspektiv. Stadsmissionens ständiga strävan är att visa på människors möjligheter, istället för att vara upptagna av deras begränsningar. Från utanförskap till innanförskap. Möten människa till människa. Inom Stadsmissionen har vi förmånen att under många enskilda möten, få lyssna till människors livsberättelser och tillsammans staka ut vägen mot ökad egenmakt för den berörda.

När tillvaron har rasat för en människa, ja, då vill det till att det finns människor som låter sig beröras och som i kombination med en strukturerad handlingsberedskap, är beredd att gå med en bit på vägen mot återerövrad egenmakt och upprättat självförtroende. hur ser det ut i vår egen närhet? Förmodligen får vi ett betydligt varmare klimat i vår stad om vi kan öka den psykosociala bry-sig-om-känslan för varandra. Med största sannolikhet känner vi till människor i vår egen närmiljö vars tillvaro är präglad av ensamhet och utanförskap av olika slag. Det krävs kanske inte så mycket av oss, mest handlar det om att se människor, hälsa, småprata, visa att jag ser dig och bryr mig. inom stadsmissionen talar vi ofta om, och försöker träna oss i, att möta och bemöta vår medmänniska med respekt och värdighet, oavsett vad hon bär med sig i sitt livsbagage. Det känns gott och meningsfullt. När du möter en medmänniska i utsatthet, det kan handla om människor från Stadsmissionens målgrupper, EU-migranter eller andra – träna dig på att se, möta och bemöta dessa på ett respektfullt och upprättande sätt. Det kräver så lite, men betyder så oändligt mycket för den det berör! De som har det svårast i vår stad bör få det bästa av det vi kan ge dem – och där är respekten, värdigheten och seendet grundläggande och avgörande faktorer. Ulrica Blomqvist Ronald Henriksson

Svenska kyrkan Västerås | BASILIKA | Nr 1 2015 |

e n g a l st

Fastlagssöndagen eller fläsksöndagen, blå måndagen och fettisdagen är de tre sista dagarna innan fastan inför påsk. I äldre tider var fastlagen sista chansen att äta upp sig inför fastan.

Fastlagssöndagen Det är den dag som inleder hela fastan och kallades i äldre tider även Fläsksöndagen eller Köttsöndagen.

Blå måndagen

Fettisdagen

Namnet kommer av att kyrkorummet i äldre tider kläddes i blått, fastans färg, den här dagen.

Sista dagen innan fastan. Idag förknippas fettisdagen av många med semlor.

12 13

18 17 22 20 21 23

Askonsdagen Första dagen i fastan. Den har fått sitt namn efter den romersk katolska sedvänjan att strö välsignad aska på de botgörare som kom till kyrkan den här dagen.

…för däremellan 24 kommer fastan 34

33 35

e k n s å p

25 27

28 29

Vad är fettisdagen, fläsksöndagen och palmsöndagen? Vad är egentligen fastan? Varför firar vi påsk? Basilika magasin tar dig med på en vandring genom fastan och påskens dagar och den spännande påskberättelsen.

Den kristna fastan är 40 dagar, söndagar inte inräknade, och pågår till och med påskafton. Fastan handlar att följa Jesus väg - att kunna ge av sig själv och det liv man fått, utan tanke på vinst. Att kunna ta emot utan att det kräver motprestation. Många förknippar fastan med att avstå från mat, men i den kristna traditionen idag handlar det mer om att avstå i ett vidare perspektiv – som att lägga telefonen åt sidan för att få mer tid över för närstående eller kanske för att reflektera över vad man vill förändra i sitt liv.

14 15

7 6 fastan 8

l l i t

c k e an v a

Är den sista veckan i fastan och inleds med palmsöndagen.

Palmsöndagen

Dymmelonsdagen

Skärtorsdagen

Den dag då Jesus enligt den kristna traditionen red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken med sina lärjungar. Han togs emot som kung av folket som jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

Kommer ur det medeltida bruket att den dagen byta ut metallkläppen i kyrkklockan till en träkläpp – en dymmel. Det var en markering av början på en mer dämpad period inför skärtorsdag och långfredagen.

Firas till minne av den kväll när Jesus för sista gången äter tillsammans med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Senare på natten grips Jesus av de romerska soldaterna i Getsemane trädgård. Han grips efter att Judas mot en betalning av 30 silvermynt har avslöjat för dem var Jesus finns och gett honom en kyss som tecken för soldaterna på vem som är Jesus.

Långfredagen Påskdagen

Annandag påsk

Firas till minne av Jesus uppståndelse. När en grupp kvinnor kommer till den grotta där Jesus ligger begravd är stenen som låg framför öppningen bortrullad och Jesus kropp försvunnen. Enligt den kristna traditionen har Jesus besegrat döden och blivit levande igen. Kristen tro är en tro på att livet övervinner döden.

Handlar om hur Jesus visar sig för de modfällda lärjungarna. En känd berättelse är den om hur två lärjungar är på väg från Jerusalem till byn Emmaus. De går och samtalar om det som hänt Jesus då en man slår följe med dem. De förstår först inte vem han är, men när han stannar hos dem och äter, ser de plötsligt att det är Jesus själv.

Handlar om hur Jesus dör. Efter att han gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus och döms till döden för att ha kallat sig judarnas kung. Jesus torteras, förnedras och avrättas genom att hängas upp på ett kors.

Påskafton Sista dagen i fastan. I vissa kyrkor inleder man påskdagens firande redan på natten mellan påskafton och påskdagen med en påsknattsmässa.

Vill du uppleva påskens berättelser? I många kyrkor runt om i Västerås ges dramatiseringar av påskens händelser. De kallas ”påskvandringar” och är anpassade för barn. Du är också välkommen på någon av påskens alla gudstjänster. Se www.svenskakyrkan.se/vasteras för mer information.