Husockupanter i Spanien

En skam för Spanien MEN NU KASTAS DE UT!

Ockupanter, okupas på spanska gör livet surt för bostadsägare i Spanien. Ett 40-tal ockupationer där obehöriga bryter sig in sker dagligen. Nu har problemet kommit upp på regeringens bord och statsåklagaren flaggar för nya instruktioner hur ockupanter ska hanteras. De ska kastas ut! Av Ola Josefsson

Svenska Magasinet har under några månaders tid granskat verksamheten med ”okupas”. En google-sökning på nätet av ”okupas” ger cirka 3,2 miljoner träffar. På Internet hittar vi också manualer att följa för ockupanterna, hur de ska handskas med processen med myndigheterna så att den fördröjs och de kan bo kvar.

Under 2019 kom det in 350 fall till nationalpolisen och Guardia Civil i provinsen Málaga. Det visar siffror från Inrikesdepartementet. Mellan januari till juni i år registrerades 170 fall. Totalt i Andalusien finns 1.183 fall inrapporterade.

Men det finns ett mörkertal. Siffrorna ovan grundar sig på anmälningar till nationalpolisen och Guardia Civil. Lägg till fall som blir lösta genom förhandlingar eller med hjälp av mellanhänder och företag specialiserade i branschen.

Samhällsproblem

”Okupas” är ett samhällsproblem i Spanien. Utöver att det orsakar bekymmer och sömnlösa nätter för de drabbade skadar det även landets ryckte.

Under min research möts jag även av kommentarer som ”att det är negativt att skriva om. Det skadar och skrämmer bort folk från Spanien. Det är en skam för landet och skrämmer potentiella husköpare”.

En klar majoritet av fallen gäller bankåtertag, vissa siffror pekar på att 80 procent av fallen gäller bankåtertag.

De övriga gäller i synnerhet egendomar som inte är hemvist eller fast adress. Ägaren använder det som vinterbostad eller semesterbostad.

På sociala nätverk diskuteras fenomenet ”okupas” och folk känner sig hotade. Det är ett stort problem för oss nordbor som lämnar våra fastigheter i Spanien längre tider och riskerar att andra flyttar in och tar över våra hus. Foto:SAS Dom ockuperar våra hus, skriver en svensk i en grupp på ett socialt nätverk. ”Det är en skam för Spanien att detta med bostadsockupationer får fortgå” skriver ytterligare en läsare.

Ockupanterna består av flera familjer samt minderåriga. Kända av polisen som våldsamma.

Casa Elsa har varit Hokholts sedan 1960-talet.

Skräp och bråte på terrassen. Vilka skador huset har i övrigt vet ingen.

Ett reportageteam från norsk tv har besökt platsen.

Det finns många berättelser, och alla är lika förvånade, säger en drabbad skandinav. Och efter att Svenska Magasinet under augusti och september publicerat flera nyhetstexter har tips strömmat in som vi har granskat.

Omkring 40 bostäder om dagen ockuperas i Spanien. När inte de sociala myndigheterna, polis, Guardia Civil och rättsväsende bryr sig tillräckligt mycket, tar grannar och allmänhet saken i egna händer.

I Sevilla har boende satt press på både kommunfullmäktige, lokalpolisen och elbolag att agera. Grannarna vill inte se ockupanter på sin gata och försvara sitt kvarter från inkräktarna.

Det började med att en spansk familj ockuperade en fastighet. Efter det agerade grannskapet och pressade på kommunfullmäktige, lokalpolisen och elbolaget att agera.

Efter en månad lämnade den spanska familjen fastigheten för att i stället lämna över till en annan grupp bestående av rumäner.

Svart marknad

Det beskrivs som en ”svart marknad” som går under namnet ”de patada”. Det handlar om ockupanter som bryter sig in i en för tillfället obebodd fastighet.

Sedan ”hyr de ut” fastigheten eller bostaden till en tredje person som betalar för att ta över en ockuperad bostad. Det har blivit en illegal affärsrörelse och myndigheterna står handfallna.

Med hjälp av grupper på WhatsApp och sidor på sociala medier varnar grannar Syskonparet Jörn och Elisabeth Hokholt samt Vibeke Tarnanger

varandra för situationer när ockupanter lägger beslag på bostäder i kvarteret. Grannarna går samman i grupper och ställer sig utanför fastigheten, för oväsen och uppmanar ockupanterna att försvinna där ifrån.

Med hjälp av mobiltelefoner filmas händelser.

Det rapporteras om ökade antal konfrontationer och oroligheter. Husockupanterna ägnar sig även åt olaglig verksamhet som droghandel i vissa fall. Flera är kända av polisen sedan tidigare och beskrivs som våldsamma. ”Vi har blivit tvungna att skapa ett nätverk genom en grupp på WhatsApp där alla boende är med. Minsta misstanke gör att ett meddelande går ut och polisen kontaktas när någon bryter sig in i ett för tillfället obebott hus” säger en person till dagstidningen ABC.

Men att ringa polisen beskrivs som ett lotteri. ”Ibland agerar de och ibland inte”.

Husockupationerna i Spanien har ökat med 40,9 procent de senaste fyra åren. Och för den som åker fast för att ha ockuperat en bostad är straffen låga. Enligt uppgifter från inrikesdepartementet registrerades under första halvåret 2020 hela 7.450 ärenden. Det är 40 ockupationer om dagen i Spanien visar en undersökning som dagstidningen ABC hänvisar till. Det är en ökning med fem procent jämfört med samma period ifjol.

Avslag i domstol

Husokupanter, okupas på spanska, bröt sig in i syskonparet Jörn och Elisabeth Hokholts hus i Torre del Mar ifjol. Vid två tillfällen har ärendet fått avslag i domstol. Den 17 september var det dags för tredje gången. Men domstolen beslutade att skjuta upp ärendet till den 12 november. Under tiden har ockupanterna gett sig iväg.Vi kommer till ett hus som är tömt på alla värdesaker. Det enda de lämnat kvar är sopor och bråte, vad vi har hört. Det säger Jörn Hokholt efter att ha nåtts av beskedet att de personer som ockuperat hans hus sedan i september ifjol hade gett sig iväg. – Dörrar och fönster står öppna. Vi vill sätta in larm och stänga igen men vi har fått besked om att vi inte kan göra det. I så fall kan vi inte anmäla dem och de kan inte bli dömda. – Vi är intresserade av att dessa personer blir dömda. Det måste få konsekvenser att ockupera ett hus på detta sätt, säger Jörn Hokholt som har satt vakter utanför huset så att det inte blir ockuperat igen.

,,

Ungefär ett 40-tal illegala ockupationer sker i Spanien varje dag. Många av ockupanterna hoppas nå uppgörelser, att få pengar för att lämna bostaden.

I skrivande stund var syskonen Lisbeth och Jörn Hokholt tvungna att hålla sig borta från sitt eget hus innan saken var prövad och avgjord i domstol.

Bostadsområdet Villa del Mar ovanför fiskehamnen La Caleta i Vélez Málaga. Vid en första blick upplevs det mysigt och fridfullt. En idyll, bara några stenkast från fiskehamnen. En norsk och svensk firma utvecklade område under 1960-talet. För syskonen Jörn och Elisabeth Hokholt som fick ärva huset Casa Elsa på calle Central har det utvecklat sig till en mardröm sedan hösten 2019 som fortsätter. När Jörn och hustrun Vibeke Tarnanger kom till Torre del Mar var deras semesterbostad ockuperad av oinbjudna gäster. Casa Elsa har varit sommarhus för Hokholt, barn och barnbarn under många år. Men i år har de inte kunnat ta sig in i sitt eget hus. Sedan september ifjol är det ockuperat av obehöriga personer, flera familjer med minderåriga. – Poliserna har berättat för oss att de är kända av polisen sedan tidigare. De är våldsamma och polisen har tyckt att det var bättre att inte konfrontera dem, säger Hokholts advokat Eduardo López-Chicheri i en intervju för Diario SUR som också uppmärksammat fallet. Advokat Eduardo López-Chicheri beskriver ärendet som mycket upprörande, med brister i rättsväsendet och rena juridiska felsteg. Det är otroligt att det kan hända i ett europeiskt land. Exempelvis väntade nationalpolisen tre månader efter att en polisanmälan hade lämnats in innan de åkte till huset. – Det har varit och är en hemsk historia. Jag förstår inte att detta kan vara möjligt. Här är folk som har tagit över vårt hem och vi har fått avslag i domstol, säger Jörn Hokholt till Svenska Magasinet.Ockupanterna beskrivs som otäcka individer. Med tecken har de hotat Jörn att skära halsen av honom. När en journalist från NRK besökte huset och försökte få en intervju med ockupanterna hotades även denne. Den 17 september skulle ärendet upp i domstol för tredje gången. Men domstolen i Vélez Málaga har skjutit upp rättegången till 12 november eftersom inte någon offentlig försvarare var utsedd till ockupanterna… Tidigare har fallet blivit avvisat. Rätten har menat att Hokholts själva inte hade gjort tillräckligt för att avhysa ockupanter. Och så skyllde de på pandemin. Domstolen har även menat att det är syskonparets sekundära bostad. Inte deras fasta adress eller hemvist. Innan ärendet är avgjort i domstol fortsätter att betala räkningarna för el och vatten. De fruktar för att huset är illa åtgånget, och hur mycket som återstår av deras semesterbostad.

Mediestorm

En mediestorm om ockupationer av bostäder och fastigheter i Spanien under sommaren har satt press på rättsväsendet. – Vad jag har förstått från vår advokat är det ett resultat av att media har satt fingret på ett växande problem och skadar Spaniens rykte. När även utländsk media börjar röra i en känslig sak vaknar myndigheterna, säger Jörn Hokholt som menar att det hittills varit lite sympati för husägarna.

– Detta är kriminellt och dessutom är ockupanterna kända av polisen. På min terrass odlas numera marijuana.

Ungefär ett 40-tal illegala ockupationer sker i Spanien varje dag. Många av ockupanterna hoppas nå uppgörelser, att få pengar för att lämna bostaden. – Det gör att våra grannar i området är livrädda. Lämnar ockupanterna vårt hus försöker ockupanterna hitta en ny bostad.

Underjordiska mäklarfirmor

Husockupationerna skiljer sig åt i Spanien. I vissa fall är det enskilda individer som agerar, i andra fall är det organiserade klaner och så kallade ”underjordiska mäklarfirmor” som ”tar över” bostäder, byter ut lås, upprättar vatten -och elkontrakt för att sedan hyra ut till helt ovetande hyresgäster.

Brottsmåladvokaten Luis Quiñones har startat företaget Recupro (Recuperación Profesional de Propiedades) som utför två avhysningar i månaden. I en intervju i Diario SUR berättar han om ”underjordiska mäklarfirmor” som erbjuder bostäder med nyckeln i hand. Det är en kriminell verksamhet där elektriker, rörläggare och låssmeder ingår.

För dessa är verksamheten med att ”ta över” bostäder som vilket företag som helst.

José María Páez, som är domare i Málaga, säger att långbänkar och sena beslut i domstol tär på bostadsägarnas tålamod. Han förstår allmänhetens känsla av hjälplöshet och hopplöshet.

Politiskt

Ämnet ockupanter är ett känsligt ämne, även politiskt. Det finns partier i regeringsställning som har sympatier hos ockupanterna. Och medier på vänsterkanten duckar och beskriver det som ett mindre problem jämfört med vad det är.

Kanske du hört uttrycket ”perroflauta”?

Kungliga spanska akademin (RAE) förklarar ordet i uppslagsverket ”Nuevo diccionario histórico del español” (NDHE) som en person, vanligtvis i yngre medelåldern som sitter på gatan och spelar flöjt samt åtföljs av en hund. Personen är officiellt bostadslös, hänger i en grupp som tillhör en hippiepåverkad kultur som är mot systemet.

Vissa av dessa ger sig på privat egendom för att utnyttja den i eget syfte. Mer kriminella ”hyresgäster” får vi leta efter. Men de är ganska privilegierade.

Målet för en del är att ta över en annan person egendom, med adress och bli mottagare av minimilön som Spanien nuvarande regering nyligen lagstiftade om.

För att bli berättigad till minimilön krävs en adress. Detta är en anledning av flera varför antalet fall ökar.

Ockupanter får även ett visst uttalat stöd av organisationen PAH (Plataforma de Afectados por la Hipoteca) i Málaga. Det är en stödförening för de som blivit vräkta efter att inte har betalat sina hypotekslån.

Enligt PAH rör 80 procent av ockupationerna lägenheter och hus som är i händerna på banker eller gamfonder. ”Vi stöder inte ockupanter som ger sig på privata hem. Däremot försvarar vi rätten att återta obebodda bostäder som de betalat en viss del för. Det är en grundläggande rättighet” säger Isabel Jiménez, Mónica Pérez och Paqui Pascual, talespersoner vid PAH.

PAH är tydliga med budskapet att de inte ger juridisk eller social hjälp till ockupanter som gett sig på andras egendom. De fördömer även de maffialiknande organisationer som ockuperar egendomar, de så kallade ”underjordiska mäklarfirmorna”.

PAH säger i ett uttalande att problemet ”ocupas” har flera sidor. Stigande hyrespriser och brist på socialbostäder bidrar. Samtidigt ökar marknaden av organiserade ligor som tjänar pengar på andras egendomar.

Känner oro

Alltfler känner oro men också besvikelse över att det tycks råda straffrihet för ockupanter som bryter sig in när ingen är hemma. Att ockupanter bryter sig in när någon är hemma sker aldrig.

Advokaten Javier Morales som specialiserat sig på denna typ av brott säger i en intervju i Diario SUR att ockupanten gör sig skyldig till två olika brott beroende på tillvägagångssätt.

Det kan rubriceras som egenmäktigt förfarande, ”usurpación” (artikel 245.2 Código Penal). Då väntar endast böter om inte våld eller hot förekommer.

Jämfört med hemfridsbrott, “allanamiento de morada” (artikel 202.1 Código Penal) som kan ge fängelse på upp till fyra år om gärningsmannen använt våld eller hot.

Men det sistnämnda är ovanligt. Ockupanterna bryter sig inte in när folk är hemma. Därför slutar det i regel bara med böter, och innan fallet är avslutat naglar ockupanterna sig fast i bostaden.

Det beskrivs som komplicerat, som gör att beslut och vräkning kan dra ut på tiden. Speciellt om inte polisen kan identifiera ockupanterna. Då är det svårt att ställa någon till svars för handlingen.

Känsla av hjälplöshet

José María Páez, som är domare i Málaga, säger i en intervju att långbänkar och sena beslut i domstol är en nackdel för ägarna. Han förstår allmänhetens känsla av hjälplöshet inför detta brott.

En del tar saken i egna händer när de har drabbats. Grannsamverkan bidrar till att ockupanter drivs på flykten vilket har hänt i Sevilla. På andra håll ökar antalet företag som är inriktade på att avhysa ockupanter mot betalning.

På Costa del Sol finns i dagsläget sex företag som vänder sig till de som upplevt hur helt okända människor flyttar in i deras privata egendom. Företagen har namn som Desokupa Exprés, Evictions Staff, Recupro eller Antiokupas Group som nyligen startade i Marbella. På en månad har vi gjort ett dussintal avslut med positiv utgång i Málaga och Sevilla, säger grundaren till Antiokupas Group. Vi har fått mer att göra i år, säger Ález Caro hos Evictions Staff. ”Varje vecka genomför vi i genomsnitt fem avhysningar, ungefär tjugo i månaden eller hundra som det har blivit sedan det nationella nödläget upphörde på försommaren” säger Álex Caro i en intervju för Diario SUR.

Salvador Palazón som äger Desokupa Exprés med huvudkontor i Murcia har expanderat till Solkusten och provinsen Málaga. Här finns det mycket att göra, framför allt i Málaga stad, Marbella, Torremolinos och Benalmádena.

Efterfrågan på våra tjänster har fördubblats de senaste månaderna. Från 12 till 15 per månad före pandemins utbrott till 20 till 25 per månad, säger Salvador Palazón.

Det kostar mellan 2.500 till 3.000 euro att anlita ett företag specialiserade på att avhysa ockupanter. Det betraktas som småsummor jämfört med ett rättsligt förfarande som kan ta 12 till 16 månader.

Teamet på Desokupa Exprés inleder en övervakning av den ockuperade bostaden. De erbjuder aldrig pengar till ockupanterna. Av den orsaken att det inte ska uppmuntra dem att fortsätta. Allt från 48-72 timmar upp till en vecka så lyckas i regel avhysningen. Nya direktiv:

Ockupanter ska kastas ut

När det är bevisat att ockupanterna inte äger bostaden ska de kastas ut. Det är ett förfarande som måste gå snabbare. Så säger Spaniens statsåklagare Dolores Delgado efter presenterat ny vägledning, Instrucción nº 1/2020, de 15 de septiembre, som ska gälla i samband med ockupationer av bostäder, så kallade ”okupas”.

Kritikerstormen mot Spaniens sätt att behandla ockupanter har tilltaget. Och bland gemene man i Spanien sprider sig oron. En undersökning som gjordes i augusti av Selectra uppgav 47 procent av spanjorerna oro för att drabbas av ockupanter som tar över deras egendom.

Enligt landets statsåklagare ska myndigheterna ta tag i problemet, och att avhysningen av obehöriga som tagit över andras privata egendomar ska gå snabbare.

Drabbas du av ockupanter ska du genast anmäla det till polisen. Du ska även vid tillfället bevisa att du är ägare till bostaden eller fastigheten.

Sedan blir det polisens sak att genast ta itu med avhysningen av ockupanterna. Och det ska gå snabbt.

Ockupanterna kan därefter gå till domstol och försöka bevisa att de har en laglig rätt till bostaden. Men först ska de kastas ut.

Det nya beskedet från statsåklagaren är ett förtydligande. Fram till nu har ockupanter kunnat bo kvar tills ärendet om vem som har rätt till bostaden har avgjorts i domstol.

Och rättsväsendets kvarnar mal långsamt i Spanien varför det många gånger har dragit ut på tiden innan det har blivit avgjorda.

Statsåklagaren Dolores Delgado erkänner att ockupationen av privat egendom är ett fenomen som skapar social oro och osäkerhet hos invånarna. Det bidrar även till problemen med samexistens.

De nya anvisningarna ska försvara offrens rättigheter och skyddet av privat egendom. tillräckligt för att avhysa ockupanter. Och så skyllde de på pandemin. Domstolen har även menat att det är syskonparets sekundära bostad. Inte deras fasta adress eller hemvist.

Till den 12 november har advokaten skickat ett brev till domstolen där han begär att avvisning av ockupanterna ska ske genast med hänvisning till de senaste instruktionerna från statsåklagaren (se artikel nedan).

Innan ärendet är avgjort i domstol bor ockupanterna kvar medan Lisbeth och Jörn fortsätter att betala räkningarna för el och vatten. De fruktar för att huset är illa åtgånget, och hur mycket som återstår av deras semesterbostad den dagen ockupanterna gett sig därifrån. – Redan i december såg vi betydande skador på huset. Ockupanterna säger att de bara ger sig därifrån om ett domstolsbeslut kommer, säger advokaten.