Miljövänligare med grund

Det finns alternativ till den koldioxidtunga betongen. En husgrund i återvunnet glas och lättmetall är både grönare och mer hållbar.

- Räknar man på livscykelkostnaden blir den inte heller dyrare, säger Henning Eliasson, vd på Koljern Nordic.

Koljern Nordic har sin produktion i en stålgrå plåtlada, i ett industriområde strax utanför Varberg. På parkeringen ligger tre moduler och några pallar cellglasblock till markarbetet. De ska hämtas senare i veckan. Henning Eliasson lyfter på ett hörn av presenningen.

– Här kan man se konstruktionen, säger han och pekar. Den inre delen består av stora cellglasblock. De hålls på plats av en ram i lättplåt.

UTÖVER PALLARNA PÅ parkeringen är här ganska tomt för tillfället. Det dröjer några dagar innan arbetet med nästa husgrund tar vid. Inne i den stora monteringshallen ligger spillbitar av sotsvart cellglas på hög och Henning lyfter obesvärat upp ett av de kvadratmeterstora blocken. Det väger mindre än åtta kilo trots att hållfastheten är förbluffande 50 ton per kvadratmeter.

– Du kan ställa en jumbojet på nosen på ett sånt här block utan att det går sönder, säger Henning. Cellglaset som vi använder tillverkas av återvunnet glas i fabriker i Belgien och Tjeckien. Till oss kommer det i form av block som vi sågar till i rätt storlek och sätter samman till måttbeställda moduler.

CELLGLAS I SIG är ingen ny uppfinning. Materialet har använts sedan

Kan du hantera en skruvdragare och följa en anvisning är det inte svårare än att montera ihop en ikeamöbel

30-talet till bland annat rör och isolering och fördelarna är många. Det står emot fukt och skadedjur, är hållbart, måttbeständigt och åldras mycket långsamt. Däremot går det inte att skruva i det, men det problemet löste en uppfinnare i Sundsvall i början av 2000-talet genom att ge cellglaset en ram.

Uppfinningen fick namnet Koljern och är numera en patenterad metod där moduler byggs ihop på fabrik utifrån kundens mått. Byggelementen transporteras sedan till bygget på lastbil och skruvas samman till en grund på plats.

– Kan du hantera en skruvdragare och följa en anvisning är det inte svårare än att montera ihop en Ikeamöbel. Grunden till en villa fixar du på tre eller fyra dagar mot flera veckor om den ska gjutas, säger Henning Eliasson

VAD ÄR DÅ vinsten med att skruva ihop en grund av cellglas framför att gjuta den i armerad betong? Vi går en trappa upp och på sin dator klickar Henning fram ett bildspel.

- Förutom att den är både enklare och snabbare att jobba med, är Koljerngrunden också hållbarare än en gjuten grund, påpekar Henning.

Och när huset en gång ska rivas kan den enkelt demonteras och återanvändas i ett annat bygge. Koljerngrunden gör också byggprocessen mer planeringsbar eftersom arbetet aldrig blir sinkat av att betongen torkar långsammare än man räknat med. Och sist men inte minst är Koljern alltså ett bra val av miljöskäl.

– I DAG ÄR koldioxidutsläppen ungefär hälften av vad du får med en grund av cellplast och armerad betong, säger Henning. Om några år ser siffrorna ännu bättre ut. Cellglasfabriken har planer på att byta från naturgas till biogas och vi står i kö för att få fossilfritt stål så snart SSAB kommer i gång med produktionen. Koljern Nordic startades så sent som 2020. Henning Eliasson och