••• Världsklass när Derby och SM avgjordes ••• Krönika: Ser domaren bara felvändningar? ••• Svenska laget utklassade övriga Norden
Vatnsenda Frakkur
P
INTER
AKTUELLT FRÅN SVENSKA POINTERKLUBBEN • #3/2023
HEJ••
Ordförande har ordet
POINTER #3/2023 Tidningen Pointer ges ut av Svenska Pointerklubben, med tre nummer per år som publiceras digitalt på pointerklubben.se
Detta händer i styrelsen och FA Efterlängtat som alltid så kommer nu ett nytt nummer av vår tidning Pointer. Jag skickar ett fortsatt stort beröm till alla i redaktionen för ert fantastiska arbete! Våra pointrar har fortsatt levererat utmärkta resultat under hösten och särskilt kul var att det svenska laget vid Nordisk Pointermatch vann överlägset. Ett extra tack till Lisbeth Bodén och Björn Meijel för ett utmärk arrangemang! Som ordförande i Svenska Pointerklubben och representant i Fågelhundarnas Arbetsutskott vill jag passa på och ge er lite information om vad vi jobbar med just nu inom FA. Vi gör bland annat en översyn av en uppdatering av arbetsordning som förhoppningsvis ska kunna presenteras och fastställas i samband med våra årsmöten i Sörfjärden 10–12 maj 2024. En uppdatering av vår hemsida sker under våren 2024, där vi behöver inspel på utformning och innehåll. Har du som medlem förslag och idéer så skicka mejl till fa.sekr@gmail.com. Ett annat viktigt initiativ som vi jobbar med är vår
Svenska Pointerklubben (SvPK) bildades 1903. Dess syfte är att verka för pointerns goda utveckling, med tanke på jaktegenskaper, utseende och mentalitet, samt att verka för god jaktkultur och bra viltvård. E-post: svenskapointerklubben @gmail.com Hemsida: pointerklubben.se Redaktion: Lisbeth Bodén, Susanne Legneskog, Roger Larsson, Maria Rydlöv, Jens Larsson Omslagsbild: Vatnsenda Frakkur, svenskägd import från Island. Foto: Jens Larsson.
SVERKER ÖRMIN, ORDFÖRANDE SVENSKA POINTERKLUBBEN
Skicka in motion till årsmötet! 10–12 maj hålls klubbens årsmöteshelg i Sörfjärden utanför Sundsvall. Har du några idéer eller förslag till årsmötet så glöm inte att skicka in din motion! Motionen ska vara sekreteraren tillhanda på mejl (klas@ dagertun.se) senast 13 april.
FOTO JENS LARSSON
Allt redaktionellt material lagras elektronisk. Eftertryck, kopiering eller spridning av text och bild är förbjuden, om inte överenskommet. Redaktionen tar inte ansvar för inskickat, ej beställt material.
värdegrund inom de brittiska fågelhundsraserna, där vi tydligt märker att vi fått ett försämrat ”klimat”. Hur vi uttrycker oss mot varandra på sociala medier, och hur vi agerar och uttrycker oss i samband med jaktprov, utställningar och andra aktiviteter. Det finns i dag tydliga policys och regelverk hur vi ska förhålla oss till varandra. Vår uppmaning är att alla medlemmar läser igenom dessa och att vi genom denna självreflektion får till ett bättre klimat för er medlemmar och för alla som bidrar som funktionärer vid vår ideella verksamhet. Avslutningsvis vill jag än en gång uppmana alla pointerägare att göra er röst hörd för den fortsatta fria fjälljakten och att ni påverkar politiker, grannar och vänner vad som kan bli konsekvensen om ett felaktigt beslut fattas av regeringen i denna viktiga fråga. Vi riskerar inte bara jakten i fjället utan vi riskerar även möjligheten att vistas i vår natur i framtiden med våra hundar. Med vänliga hälsningar
Efterlysning av pointerbilder! Har du bra fotogfafier på din pointer? Till tidningen händer det ibland att det saknas bilder. Är du en flink fotograf och har bilder (gärna i jaktsituationer, men även annat går bra) som vi skulle kunna få använda, så skulle vi i redaktionen bli jätteglada om du vill dela med dig av dem till oss! Kravet är att bilden ska vara
hyfsat högupplöst (inte bara en bild tagen med mobilen alltså). Dina foton mejlar du till fotografjens@icloud.com (om filerna är väldigt stora skicka dem via till exempel Sprend eller WeTransfer). Uppge i mejlet att bilden ska till tidningen Pointer. Skriv även vilken/vilka hund/ar som är på bilden samt namn på fotografen.
AKTUELLT••
14 nybakta jaktprovsdomare Under hösten har hela 14 nya jaktprovsdomare examinerats av FA (Fågelhundarnas Arbetsutskott). Fler domare är ett mycket värdefullt tillskott till vår provverksamhet. Här berättar två av dem lite om sig själva och om varför de ville bli jaktdomare. intressant och lärorik. Jag upplever att jag efter den blivit mer ödmjuk inför hur komplext det faktiskt är att bedöma stående fågelhundar i jaktsituationen. Det ska bli väldigt spännande att få påbörja min kommande domargärning. Jag ser fram emot att skaffa mig praktisk erfarenhet av att bedöma våra hundar på samtliga underlag. Jag hoppas kunna bidra med tydliga, genomtänkta och förhoppningsvis kunniga och ”torra” bedömningar enligt de nya egenskapsbedömningarna. Utifrån att skogsjakten ligger mig väldigt varmt om hjärtat ser jag lite extra fram emot att bedöma våra hundar på skog.
Alexander Johansson, Örebro: Jag ser det som ett hedersuppdrag
V
ia goda vänner kom jag i kontakt med jakten med stående fågelhund när jag studerade i Östersund i mitten på 1990-talet. Jag fastade omgående för jaktformen. Jag har jagat med stående fågelhund i 25 år. De första 18 åren var det företrädesvis skogsjakt med strävhårig vorsteh som gällde, alltid på egen hand. Ibland även någon vecka på fjäll. Det var då enbart jakt som gällde, ibland ren busjakt, aldrig några jaktprov. 2016 köpte jag min första pointer, Carnbrings Rusty Nail, från Claes Carnbring på Öland. I samband med det väcktes successivt såväl intresset för jakt på fält som att delta på jaktprov. Idag har jag förutom Rusty Nail och Jack Russeln Charlie (stor jaktlust på fågel, litet format). Förhoppningsvis ny pointer på ingående inom kort. Jag ser det som ett hedersuppdrag att bli tillfrågad om att få gå domarutbildningen. Det tillsammans med att jag ansåg mig ha den tid och det utrymme det krävdes för att fullfölja utbildningen gjorde att jag valde att tacka ja. Utbildningen har jag tyckt varit både
Marit Hellström, Undersåker: Det har varit spännande och mycket jobb
J
ag är uppvuxen med hundar och jakt. Det var jämthund och älgjakt som gällde i min familj i Rätansböle i Jämtland. Jag har dock en farbror som höll på med fågelhundar och det fångade mitt intresse. Min granne hade vorsthrar och hade en tik som de undrade om jag ville ta hand om och det gjorde jag, det var en trevlig bekantskap, vi jagade och åkte skidor ihop. 1991 frågade min farbror John-Eric om jag ville ta en parningsvalp som han skulle få. Sagt och gjort så flög jag ned till Skåne och hämtade upp en liten söt pointertik, Axelas E’Cera, som lärde mig mycket. Hon
blev så småningom dubbelchampion. Efter henne så har det blivit lite pointrar, jag har haft några kullar i min kennel Nylannes. Eftersom jag och min man bor i Undersåker i Jämtland så är det på fjället vi trivs allra bäst men vi jagar också en hel del i skogen. Med min man kom också ett helt gäng med irländska settrar så nu har vi både kort och långhåriga hundar hemma. Vi har två stycken pointrar och två irlänska settrar hemma. Varav det är Trostebackens Tesla och Ljungviddens Verona som vi tävlar med nu. I och med att jag varit mycket på prov och startat många gånger men även varit kommissarie och provledare, så har frågan kommit några gånger om jag kunde tänka mig att bli domare. Jag har tidigare känt mig tveksam men vid frågan för två år sedan kände jag mig redo och behövde lite utmaningar. Sagt och gjort så tackade jag ja. Det har varit två spännande år med ganska mycket jobb. Dels rätt stora teoretiska bitar med regler, teoriprov, bedömningar på papper och dels flera elev tjänstgöringar ute på fjället och på fält. Domarutbildningen har mestadels varit på teams och via classroom, som för det mesta funkat bra, men för min del har det varit tur att jag haft min dotter att rådfråga ibland då det strulat lite med det tekniska. Förhoppningsvis så har utbildningen gett mig självförtroende att börja döma för nu har jag redan tagit på mig ett uppdrag här i mitten av november, att döma mitt första fjällprov. Jag hoppas att jag och de andra nya domarna kan bidra med att avlasta de domarna som redan finns i klubben, så de inte behöver döma jämt. Jag hoppas att få se många trevliga och duktiga hundar. Jag hoppas också kunna ge den startande hunden en så rättvis och positiv bedömning som den är värd och att alla ska få en trevlig dag där ute. Ha det gott alla så ses vi ute på fjället!
NYA JAKTPROVSDOMARE I FA 2023:
Alexander Johansson, Martin Hallberg, Björn Danås, Claes Carnbring, Per Grönlund, Klas Dagertun, Lena Larsson, Marit Hellström, Mikael Johansson, Jan Svensson, Regina Lindberg, Sofie Gidlund, Sverker Örmin, Torbjörn Ahnqvist
POINTER #3/2023 3
SM & DERBY • •
Magiska dagar när Derby och Marker i världsklass, utmärkta hundar och strålande sol bjöds det på när SM och Derby för de brittiska raserna derby:
Onsdag 11 oktober var det dags för derbykval på Trossnäs gård i Värmland. Det var 15 grader varmt och en hel del vind. Yttrycket ”de värmländska skogarna” är välkänt, så överraskningen blir påtaglig när de stora markerna kring Trossnäs öppnar upp sig. Fina, höga stubbar och fina gräsmarker. På marken fanns bra fåglar, både rapphöns och fasan. Johanna Gustafsson Melin och Daniel Gustafsson dömde varsina kvalpartier, med nio respektive tio hundar. Det hade regnat på natten så det var blött ute och fåglarna visade sig inte förrän fram på dagen när det torkat upp. Och då passade några hundar på att nyttja situationerna och sex hundar gick till pris. 4 POINTER #3/2023
Pristagarna: Goppolens Kelly, 1 UKL HP, ägare Edith Somdal. Laka’s Puccini, 1 UKL HP, ägare Kalle Stolt. Rörosviddans Kjeld, 1 UKL HP, ägare Martin Hvidberg och Erik Petersen. Goppolens Saga, 1 UKL, ägare André Stenumgård, förare Sören Mulvad Johansen. Black Luckys Kentucky, 2 UKL, ägare Espen Ribe. Herrskapets Golddigger, 2 UKL, ägare Lasse Malmsten. Övriga med till finalen: English Birdlands Eros, ägare Alexander Bennergård. Senjas Felix, ägare Sarah och Erling Clausen.
Fugledes Fie, ägare Flemming Jörgensen. Kokanees Basse, ägare Robert Åkerlind. Tytingens S Factor, ägare Tor Flöysvik. Med till Derbyfinalen tog sig totalt elva hundar, förutom pristagarna fem hundar som inte kommit för fågel men visat upp ett fint och bra sök. På finalen visade Trossnäs upp sig från sin bästa sida. Finalen dömdes av samma domare som i kvalet, Johanna och Daniel. Det var ett fantastiskt väder med klarblå himmel och en bra och jämn vind. Förutsättningarna för fåglarna denna morgon var bättre än i kvalet vilket gjorde att hundarna direkt hade flera chanser att komma för fågel. Men turen var inte med för alla. Efter två rundor med fantastiska hun-
SM & DERBY • • Derbyfinalens vinnare: Espen Ribe med Black Luckys Kentucky (6:a), Lasse Malmsten med Herrskapets Golddigger (5:a), Sören Mullvad Johansen med Goppolens Saga (4:a), Kalle Stolt med Lakka’s Puccini (3:a), Tor Flöysvik med Tytingens S Factor (2:a) och Erling Clausen med Senjas Felix (1:a), flankerade av domarna Johanna Gustafsson Melin till vänster och Daniel Gustafsson till höger.
SM avgjordes i Trossnäs gick av stapeln på Trossnäs gård i Värmland. TEXT & BILD LISBETH BODÉN & PIA JELKESTÅHL dar, deltagare och domare var Derbyt för 2023 över med sex placerade hundar. Derbyvinnare 2023: Senjas Felix, 1 UKL HP, ägare Sarah och Erling Clausen. 2:a derbyplacering, Tytingens S Factor, 1 UKL , ägare Tor Flöysvik. 3:e derbyplacering, Laka’s Puccini, 1 UKL, ägare Kalle Stolt. 4:e derbyplacering, Goppolens Saga, 2 UKL, ägare André Stenumgård, förare Sören Mulvad Johansen. 5:e derbyplacering, Herrskapets Golddigger, 2 UKL, ägare Lasse Malmsten. 6:e derbyplacering, Black Luckys Kentucky, 2 UKL, ägare Espen Ribe.
sm:
14 oktober var det dags för domarna Kjell Gustafsson och Hans Lundvall att döma kvalpartierna för SM 2023. Lottningen skedde kvällen innan på middagen som intogs på förläggningen First Camp Duse Udde i Säffle. 29 hundar deltog i kvalpartierna, vilket gav 15 hundar i Kjells parti och 14 i Hans parti. Precis som på Derbyt var det ett fantastiskt väder som gav Trossnäs fält och fåglar de bästa förutsättningarna för en lyckad dag. Det blev tre placerade i respektive parti. Med till finalen dagen efter var det elva hundar, det vill säga att det var fem hundar förutom pristagarna som domarna ville se i SM finalen 2023.
Pristagare Hasse Lundvalls parti: 1:a cert VP, Stina, ägare Alexander Bennergård. 2:a CK, Hagalidens Sweet Duck, ägare Erling och Sarah Clausen. 3:a CK, Sydåsens Zigzag, ägare Marie Mulvad Franson, förare Sören Mulvad Johansen. Pristagare Kjell Gustafssons parti: 1 SKL cert, Björås Elda, ägare Björn Danås. 2 SKL CK, Black Luckys Bella Donna, ägare Kenneth Persson. 3 SKL, Top Point Mira, ägare Mona Hammar.
POINTER #3/2023 5
SM & DERBY • •
De tre som gick till pris under SM-kvalet: Sören Mulvad Johansen med Sydåsens Zigzag, Erling Clausen med Senajs Sweet Duck och Alexander Bennergård med Stina.
Erling Clausen lyckades med bedriften att vinna både Derby och SM.
Övriga fem hundar som domarna ville se på finaldagen: Greenspot, ägare Sarah och Erling Clausen. Ripfinnarens EP Joyce, ägare Tommy Hagerlund, förare Amir Zaidisand. Black Luckys Oden, ägare Cecilia och Göran Norin, förare Sören Mulvad Johansen. Black Luckys Ranger, ägare Espen Ringöen, förare Sören Mulvad Johansen. Björås Grissla, ägare Björn Danås. På finaldagen var det upprop klockan 8 på Trossnäs gård. Där bjöds det, som alla andra dagar, på kaffe och kaka. Efter upprop så åkte vi flera kilometrar bort för att parkera bilarna, så att förhållandena blev så bra som möjligt. En följebil med luncher och annat fanns med under hela finalen. Finalen började med att en flock höns trampades upp av domarna, där hundarna hade sökt och då reducerades startfältet till nio hundar. Sista släpp i andra rundan var magisk. Stor stubb, strålande sol och publiken på första parkett, då båda hundarna i stort sett samtidigt ställde sig mot en dikeskant med drygt 100 meters mellanrum. Båda hundarna hade fasan framför sig som de kunde presentera. Finalen avslutades 12.30 med ett finalsläpp. Återigen fin stubb och publikvänligt. Finalsläppet gick mellan pointer Black Luckys Ranger och engelsk setter Senjas Sweet Duck. Efter ett kort släpp var domarna eniga om vem vinnaren skulle bli. För dagen var Senjas Sweet Duck bästa hunden och blev därmed vinnare av fält SM 2023. Vilken prestation av Erling Clausen, förare av både Derby- och SM-vinnare 2023! 6 POINTER #3/2023
De danska vinnarnas berättelse:
”Alltid ett nöje att gästa Sverige”
V
i er kommet på prøve i Sverige gennem mange år – både fordi vi kan lide det svenske prøvesystem, men i endnu højere grad fordi vi værdsætter det sociale samvær der er med alle de venner og bekendtskaber vi har i Sverige. På trods af at dette års SM og Derby var placeret på Trossnäs et lille stykke oppe i Sverige, så var der ingen tvivl om at vores kvalificerede hunde skulle tilmeldes! Vi har ikke tidligere besøgt Trossnäs gård, men vi blev bestemt ikke skuffet! Utrolig store og vildtrige terræner gav de perfekte muligheder for afprøvning af de stående engelske hunde. Hundene kunne arbejde både med fasaner og fine stærke kuld agerhøns. På trods af at deltagerantallet i år på både Derby og SM var lavere end normalt, så udeblev kvaliteten blandt de startende hunde bestemt ikke. Vi så utrolig gode hunde både fra Sverige, Norge samt Danmark, og det lover godt for den fremtidige avl både blandt settere og pointere i Norden!
VI MØDTE TIL DERBY med en hund vi virkelig havde troen på at kunne gøre det – han er endnu ikke så gammel, men har helt fra forårssæsonen i Danmark vist sine kvaliteter, og med toppræstation på Gotland to uger forinden var han helt klar til Svensk Derby. Han gik både kvalifikation og finale med top udmærkelse på søg, fart og stil, og da det i anden omgang på finaledagen lykkedes at få en stærk fuglesituation var kortene lagt, og som eneste unghund der kunne opnå 1. pris med HP blev Senjas Felix Derby vinder 2023 – en præstation vi er utrolig stolte af både som hundefører, men bestemt også som avlere – vi vandt Svensk Derby i 2019 med moren Maclau
Hitched Ginny Cocktails. Dette års derby blev et år hvor det blev sat i relief at gode gener ikke fornægter idet flere hunde på finaledagen er efter tidligere derbyvindere. Derbyet blev efterfulgt af en hviledag hvor det sociale var i højsædet – der blev strukket ben på hundene forud for SM og lunsj blev spist i fællesksab på en lokal cafe. Der blev tændt op i Sauna på campingpladsen og der blev delt mange historier fra verden innom hundesporten og jagten. SM BLEV AFHOLDT i de samme fine omgivelser på Trosnäss gård. De fine terræner gav rigeligt med chancer for fugl til hundene, og der blev placeret i alt seks hunde på kvalifikationsdagen. Herudover blev fire hunde taget med til finalen på formatet. Det blev en fin finale på store marker hvor hundene kunne få vist alle deres kvaliteter. For os var exit´en dog ret hurtig med den ene hund som desværre måtte udgå efter første omgang. Herefter havde vi Hagalidens Sweet Duck tilbage – en hund der har vist sig utrolig stabil dette efterår samtidig med den har et utrolig stort format. Alle hunde havde chance til fugl, Duck udnytter begge de chancer han har og som eneste hund på dagen får Duck to fuglesituationer. Efter matchning om CACIT kan Hagalidens Sweet Duck tituleres som vinder af Svensk Mesterskab 2023 med CACIT. At have både en Derbyvinder og en vinder af Svensk Mesterskab det samme år er noget man ikke engang tør drømme om! Det er helt magisk og køreturen hjem blev pludselig ikke så lang! Tusind tak for nogle fantastiske dage på Trossnäs, det har som altid været en fornøjelse at gæste Sverige! SARAH OCH ERLING CLAUSEN
SM & DERBY • •
Trossnäs Gårds ägare Tomas och Charlotte Jensen:
”Vi imponeras av att se de brittiska hundarna susa över våra marker”
T
rossnäs Gård kom i Tomas familjs ägo 1909 då den köptes av hans farfars far, Trävaruhandlare Niels Christian Jensen från Odense i Danmark. Sedan 2005 drivs gården av 4:e och 5:e generationen. Produktionen består av spannmåls- och nötköttsproduktion och är helt ekologisk. Tomas och Charlottes intresse för fågelhundar började redan i början av 1980-talet med några gordonsettrar, bland annat Fjellets Tito som 1985 blev Sveriges vinstrikaste. Då träningssamlingar för brittiska hundar var ganska sällsynta i Värmland på den tiden så fick de genom kontakter tips om att Vorstehklubben var väldigt aktiva så de kontaktade dem och var välkomna trots ”fel” ras.
TOMAS BÖRJADE FÖDA UPP och sätta ut fasaner och påverkan från vorstehfolk blev till slut så stor att det snart sprang några
korthår på markerna som det även då arrangerades jaktprov på. Under åren kom även taxar, tyska jakterriers och gråhundar in i familjen, men 2005 när gården togs över flyttades allt fokus över på att sköta driften. Tio år senare kom det än en gång in vorsthrar på gården, den här gången strävhår, där Springbjergslunds Ria och Fam Mögelhöjs Bessie har meriterats till jaktchampions. Tomas satt även som ordförande i SVK Mellansvenska i sex år 2017–2022. INTRESSET FÖR FÅGELUPPFÖDNING och utsättning har ökat de senaste åren och målsättningen har varit att i symbios med modernt jordbruk skapa de bästa förutsättningar för att fåglarna ska överleva och trivas över hela marken vilket i sin tur skapar naturliga förutsättningar när jaktprov arrangeras. Tomas och Charlotte tycker om att se
hundar som tar fälten från kant till kant med bra reviering och erkänner att de blir imponerade när de ser de brittiska hundarna susa fram över markerna, så vem vet, en vacker dag kanske det springer omkring en britt på Trossnäs igen. TOMAS OCH CHARLOTTE JENSEN
ARRANGÖRENS TACK:
Tack Happy Dog och My Hansson för er sponsring! Det är fantastiskt vilka marker vi har haft tillgång till under Derby och SM på Trossnäs gård. Vi tackar Tomas och Charlotte Jensen för att vi fick vara här, på marker i världsklass, och vi hoppas på återseende! LISBETH BODÉN, PROVLEDARE PIA JELKESTÅHL, KOMMISARIE
POINTER #3/2023 7
AKTUELLT • • •
Vid Kennelfullmäktige i september valdes Britt-Marie Dornell till ny ordförande i Svenska Kennelklubben. Hon har sedan många år ett stort engagemang inom fågelhundsvärlden, bland annat som jaktprovsdomare och uppfödare av irländsk röd setter. Vi bad henne skriva några rader om sin nya roll och vad SKK arbetar med just nu som berör vår ras.
”Hedra våra föregångare genom ett större engagemang centralt”
J
a, ibland blir det inte riktigt som planerat. Jag avslutade min tid i Svenska Kennelklubbens (SKK) styrelse 2019 efter att nära nog lagt 20 år på styrelsearbete. Det är spännande, men över tid också ganska slitsamt arbete. Mitt eget deltagande på jaktprov fick ställas på paus och det enda tiden räckte till för var jakten, framför allt ripjakten. Men olika omständigheter gjorde att valberedningen kontaktade mig bara några veckor före Kennelfullmäktige och frågade om jag kunde stå till förfogande. Summa summarum valdes jag till ny ordförande och blev på kuppen historisk såsom första kvinna på den posten. Vid en snabb titt över tidigare ordförande så tror jag dessutom att jag är den första på hundra år som kommer från pointer/setter-världen, sedan Sten Häger var ordförande i SKK. Han var en av grundarna till Svenska Pointerklubben och dess första sekretare. Lite extra roligt tycker jag som är lite av historienörd. Det är viktigt att tänka på att som ordförande företräder jag hela den omfattande och komplexa organisationen. Men jakthundarna ligger mig förstås alltid nära hjärtat. NÅGRA AV ALLA DE stora frågorna som ligger i pipeline som berör fågelhundarna på ett eller annat sätt är: • Renmarksutredningen, och vad den kan få för effekter. SKK samarbetar här med Jägareförbundet och tillsammans blir vi ändå en i sammanhanget stark röst. Men jag tycker att alla ska engagera sig och och påverka lokala politiker och framföra sina åsikter även till rikspolitiker. Politiker är påverkbara och det är för mig helt förunderligt om det inte ska gå att påverka i rätt riktning. • Det som vi gemensamt, centralt tillsammans med berörda specialklubbar, måste värna rätten att sätta ut fågel. Här är det utomordentligt viktigt att alla förstår att denna rätt kan stoppas av ett enda oetiskt handlande. Alla, både klubbar på 8 POINTER #3/2023
Britt-Marie Dornell, ny ordförande i Svenska Kennelklubben.
jaktprov och träningar, måste följa alla regler och policys när det gäller utsättning av fågel. Men det är lika viktigt att ni som enskilda medlemmar också håller etiken högt. Jag hoppas att alla förstår att de regler och policys som SKK centralt beslutat är till för att vår rätt ska bestå, inte för att göra livet krångligt. • Kennelfullmäktige tog beslut att SKK ska ställa tydligare bakom riksdagens beslut om förvaltningen av vargstammen samt hur den ska bedrivas och att SKK aktivt ska synas och höras i debatten genom att vara tydligare i medier och klart och tydligt ska redovisa vad SKK:s policy är. Vidare ska SKK ställa sig klart och tydligt, och offentligt, bakom licensjakt på varg så att den av riksdagen beslutade lägsta nivån uppnås. SKK ska också verka för att inventering av vargstammen ska genomföras så nära jakten som möjligt. Detta så att beslut mer överensstämmer med den aktuella nivån. SKK ska också aktivt föra samtal med berörda myndigheter om problemen med varg och hund. Motionen var skriven av ett flertal jakthundsklubbar och antogs alltså av KF. Ett bra exempel på hur specialklubbarna kan påverka.
FOTO SKK
EN SAK JAG VERKLIGEN vill trycka på är att vi jägare alltid kommer vara en minoritet i samhället. Det gör att vi alltid är beroende av vad majoritetssamhället tycker. Nu är det så lyckligt att det svenska folkets acceptans för jakt är väldigt hög, hela 89 procent. Endast 6 procent är emot jakt. Resterande har ingen åsikt. Men, och detta är viktigt i sammanhanget, denna höga acceptans är villkorad, att jakten utförs etiskt och att man tar tillvara fällt vilt. Till sist vill jag uppmana klubben att aktivt engagera sig i det centrala arbetet. Mycket berör direkt eller indirekt medlemmarna i Pointerklubben. Tänk på att de som en gång bildade SKK var i princip samma personer som grundade Svenska Pointerklubben. Vi har en ärorik historia som jag tycker vi slarvar bort lite genom att inte engagera oss centralt. Får medlemmarna i Pointerklubben information om vad som beslutades på till exempel Kennelfullmäktige? De flesta jakthundsklubbar är faktiskt bättre på hugget. Vi kan bättre hedra våra föregångare genom att engagera oss tycker jag. BRITT-MARIE DORNELL
ANNONS
Hundfoder av
högsta kvalité
Optimalt anpassade foderserier för alla åldrar, krav och behov
HAPPY DOG
JÄGARKLUBB REGISTRERA DIG DIREKT PÅ
HAPPYDOG.SE FÅ 25% PÅ DITT FODERKÖP!
POINTER #3/2023 9
ANNONS
10 POINTER #3/2023
POINTERPROFILEN••
Lars Olander blev förälskad i pointern redan på 1970-talet. Sedan dess har det alltid funnits en pointer i hemmet. Hans bidrag till rasen har skett på många olika sätt – bland annat som domare, och genom otaliga träningsarrangemang.
”Det är glädjande att se många nya unga uppfödare” • Varför blev det pointer för dig? – I kvarteret intill, när jag bodde i Blombacka, Södertälje på 1970-talet, fanns Blombackagårdens kennel. Jag blev förtjust i rasen när jag fick ta del av och uppleva deras sätt att jaga. Sedan dess har det alltid funnits en pointer i mitt hem och de flesta har kommit från Västan-Åns kennel. • Vad gillar du bäst med pointern? – Pointern har i mitt tycke varit jämn och hållit bra genom åren och hävdar sig väl gentemot de övriga fågelhundsraserna. – Det är idag också glädjande att se att vi har många unga uppfödare av pointer som satsar på viltfinnarförmåga, dresserbarhet och tilltalande stil. • Ser du några utmaningar för framtiden? – Det är tråkigt att det verkar vara svårt för oetablerade idag att komma åt jaktmöjligheter på fält och numera även på fjäll. • Vilken är den bästa hund du haft? – Den bästa pointer jag haft hette Skärtorps Ringo som var framgångsrik som unghund och sedermera även i segrarklass. LISBETH BODÉN JENS LARSSON
namn Lars Olander. ålder 79.
bor Hälleby Gård, Hölö.
uppdrag Jaktprovsdomare
sedan
1993. Genom åren engagerad i en rad olika fågelhundsträningar, som fjällträning i Stora Blåsjön och Sälen, veckokurser i Grövelsjön och Fulufjäll och fältträning på Mörkö, Hörningsholm. Under 19 år ledamot i MFK:s styrelse. år. hundar Södersjöns Jeff, 6 Lars Olander på jakt med Södersjöns Jeff.
FOTO PRIVAT POINTER #3/2023 11
KRÖNIKA • •
Sture Stolt på jaktprov med Gamekeepers Fire. FOTO KALLE STOLT
Kalle Stolt:
”Ibland kan det kännas som att domaren bara ser felvändningar”
H
östen håller på att övergå till vinter och i skrivande stund faller den första snön utanför fönstret på gården Berg i Viskadalen. En belåtet trött pointer vilar på sin bädd och tre novembertuppar hänger i slingorna på ladugårdsväggen. Jag har grunnat på ämnet för denna, årets sista krönika ett tag. Med ödmjukhet inför risken att kasta sten i glashus känner jag mig nödgad att reflektera något kring min syn på deltagandet och uppträdandet på våra jaktprov.
EN FIN JAKT- OCH PROVHÖST är till ända. För egen del har såväl starter som ett par domaruppdrag tilldragit sig på klassiska marker i Skåne, samt för mig nya vyer i Värmland. De senare syftar givetvis på Trossnäs där såväl fält-SM och Derby, som Mellansvenskas sena höstprov gick av stapeln. Under devisen ära den som äras bör, vill jag helt kort passa på att nämna att Derbyfinalen var något av det bästa jag upplevt med hänseende till kvalitet och tillgång till fina starka rapphönskullar. Alla vi som startar våra hundar på jaktprov är i ärlighetens namn vad som kan betecknas som tävlingsmänniskor i större eller mindre utsträckning. Jag själv är inget undantag och får väl tillstå att jag nog hamnar i den ”större” änden av skalan. Med passion för uppgiften, förhoppningar och anspänning kommer också ärliga och ofrisserade känslor upp till ytan; i såväl med- som motgång. Således måste jag erkänna att jag genom åren både gråtit glädjetårar och kastat kepsen i backen. DET DÄR MED ”KEPSEN I BACKEN” och några andra liknande episoder är inget att vara stolt över, även om just den episoden bjudit mig och den vid tillfället närvarande domaren på ett antal goda skratt i efterhand. Det som slår mig när jag tänker tillbaka på de tillfällen då jag varit mindre nöjd med den kritik min hund fått av domaren, är att jag undantagslöst har förståelse för, och finner den rättvis i efterhand. Inte minst sedan jag själv genomgick domarutbildningen och examinerades för fyra år sedan. Det man lätt glömmer som startande är att medan man själv går 12 POINTER #3/2023
och är fokuserad på sin egen hund, så ser domaren upp till 15 andra hundar under loppet av en dag. I varje släpp ska hans, eller hennes uppmärksamhet delas mellan två konkurrerande hundar som far fram i 10–15 meter per sekund. Det säger sig självt att man kan ha både tur och otur beroende på när domaren ser på respektive hund. Ibland kanske ett misstag förbigår utan notis, ibland kan det kännas som att domaren bara sett släppets två felvändningar och inte den reviering man själv tyckte var så fin. Återigen brukar ärliga reflektioner och perspektiv på saken göra att man förstår varför det där efterlängtade förstapriset förbyttes till en lägre valör. ATT UNDER DE VÄXLANDE förutsättningar och oförutsedda händelser som en dag med goda hundar erbjuder, bedöma dessa inom ramen för gällande regelverk är inte alltid enkelt. Det så kallade fria skönet; det mått av subjektivism som reglerna medger, är något vi ska värna. Utan det och den enskilde domarens jaktliga erfarenhet kan vi lika gärna slopa jaktproven och skicka en film på en hund som springer, står för fågel och reser densamma till en domare som sätter pris på distans. Domargärningen är ideell och att lägga en eller flera dagar av sin lediga tid på att döma jaktprov är förvisso intressant och givande, men förtjänar ändå respekt och tacksamhet. Därmed inte sagt att en domare inte tål att förklara och motivera sin bedömning. Jag tror inte någon i vår domarkår tar illa upp om man ber denne att förklara sin syn på saken under provdagen. När provet är avslutat och domarboken är stängd får man ta skeden i vacker hand och acceptera bedömningen.
Kalle Stolt bor i Öxnevalla i Västergötland, har haft pointer sedan 2009 och driver kennel Gamekeeper’s.
KRÖNIKA • • POINTER #3/2023 13
För att vår hemsida pointerklubben.se ska vara levande så behöver vi din hjälp. När du tar en jaktprovspremie eller utställningsmerit på din hund – berätta det för oss så att vi kan publicera det på hemsidan. Mejla till svenskapointerklubben@gmail.com. Skriv vilket prov du gått, på vilken ort, vad hunden och föraren heter, vilken premie du tagit samt vem som var domare. Skicka gärna med en bild också (så högupplöst som möjligt).
14 POINTER #3/2023
FOTO JENS LARSSON
Klubben vill berätta om dina premier!
AKTUELLT • • •
SAXAT FRÅN SKK.SE • • •
Från valp till jakthund – en digital föreläsning med Olov Åhman
Renmarkskommitténs deltänkande oroar
15 januari 2024 föreläser jägare och pointeruppfödare Olov Åhman om hur han tränar sina hundar. Det blir fokus på hundens beteende och hans specialområde skogsfågeljakten. Olov Åhman bor i Renvallen utanför Arvidsjaur. Han har jagat hela sitt liv och det är främst skogsfågeljakten som är hans passion, även om det blir en hel del fjälljakt också. ”Jag bor med skogen inpå knuten, vilket är lättsamt när du har många hundar. Jag fastnade för pointer redan när jag i unga år såg en bild på en pointer i en bok och började läsa om rasen. Jag gillar dem för deras jaktliga egenskaper, att de har tydliga av- och påknappar, att de är lyhörda samt snälla, lugna och harmoniska inne”, säger han. Mer info samt hur du anmäler dig hittar du inom kort på pointerklubben.se.
Gamla/moderna dressyrmetoder – en digital föreläsning med Erik Wilsson
Svenska Kennelklubben, SKK, ser med oro på det budskap som framförs i delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland som Renmarkskommittén överlämnar till regeringen idag. Detta då den föreslagna skissen för kommitténs fortsatta arbete utgår från principerna i den så kallade Girjasdomen. Delbetänkandet förslår att staten via länsstyrelserna tills vidare ska fortsätta att upplåta småviltsjakten på statens mark ovan odlingsgränsen. Det gäller dock bara till dess att uppdraget slutredovisas vilket enligt direktivet ska ske senast den 20 maj 2025. Renmarkskommitténs ordförande Eric M. Runesson, ledamot av Högsta domstolen, skriver redan nu på Dagens Nyheters debattsida att Girjasdomen sannolikt innebär att Lapplands samebyar har rätt att bestämma över småviltsjakt och fiske och annan verksamhet som berör hundägare på sina områden. Svenska Kennelklubben har tidigare uttryckt oro för att Renmarkskommittén ska fatta ett beslut som ensidigt gynnar en part, medan andra medborgares intressen inte beaktas alls. Högsta domstolen avgjorde i januari 2020 en dom som gav samebyn Girjas exklusiv rätt att upplåta jakt och fiske inom sitt byområde med hänvisning till urminnes hävd. – Vi är oroliga att våra medlemmars tillgång till naturen ska begränsas. En stor del av våra medlemmar bor och verkar inom de aktuella områdena, därutöver tillkommer alla de som årligen tillbringar tid, med eller utan hund, i vår fjällvärld. Om resultatet blir i enlighet med Girjasdomens utfall äventyras träning, avelsprov och småviltsjakt med i hund i renbetesland, säger Kees de Jong. Svenska Kennelklubben noterar att Renmarkskommittén dock inte är enig och ledamöterna för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna stödjer inte förslaget i delbetänkandet. SKK ska nu läsa delbetänkandet noga, säger Kees de Jong.
12 februari 2024 föreläser biologen och etologen Erik Wilsson om dressyr. Erik Wilsson har skrivit boken ”Hunden – människans spegel”. Med avstamp i godisdressyren menar han att orsakerna till de motsättningar som finns mellan förespråkare av olika dressyrmetoder handlar om att många styrs av känslor när de tränar hundar. ”Målet med lydnadsdressyr är att uppnå kontroll och få bättre kontakt med hunden. Då kan vi inte göra oss till foderautomater”, säger han. Mer info samt hur du anmäler dig hittar du inom kort på pointerklubben.se.
POINTER #3/2023 15
POINTER – JÄGARENS VAL • • •
Ronald Götzén i Hortlax utanför Piteå har i över tre årtionden varit en hängiven fågeljägare – och pointern har alltid varit hans trogna följeslagare. Här berättar han varför han anser att pointern är den främsta jaktkamraten. TEXT & BILD RONALD GÖTZÉN
Jakten framför allt!
I
35 år har jag jagat med pointer. Jag har aldrig varit på ett jaktprov och aldrig varit på en utställning. För mig har det istället alltid varit viktig att få skjuta mycket fågel, och eftersom jakttiden begränsas väldigt mycket av lövfällningen anser jag för min egen del att jaktprov tar alldeles för mycket tid av värdefulla jaktdagar. Redan 1987 fick jag för första gången prova på jakt med stående fågelhund i fjällen. Det var LKAB som hade några dagar representationsjakt i Tjuonajokk och på en av dessa dagar fick jag jaga med en duktig pointer som hette Kim, som även kunde rapportera. Jag var fast direkt och inte långt efter skaffade jag min egen fågelhund och övergav även älgjakten. Detta var innan staten släppte småviltsjakt ovanför odlingsgränsen. Ett helikopterföretag hade etablerat ett bra samarbete med några samebyar och du kunde hyra stuga och jaga ripa i bland annat Saarivuoma, Lainiovuoma och Könkämä. Det blev många turer med våra pointrar till jaktmarker i Kirunafjällen.
NÄR FJÄLLJAKTEN SLÄPPTES fri ökade valmöjligheterna uppe på fjället och även i fjällnära skogar där vissa områden hade god tillgång på tjäder. Så har det fortsatt fram till idag, och i år har jag varit iväg på fem resor med mina pointrar Kali, 2,5 år, 16 POINTER #3/2023
och Jas, 4 år, och riptillgången har varit mycket god. Det har ju blivit några pointrar genom åren och dessa har jag hämtat från uppfödare i Jämtland, Kiruna, Västerås och den senaste Luleå. Med alla mina pointrar har jag kunnat jaga redan första hösten, jag anser att om hunden gör allt rätt och är skottränad så kan du börja fälla fågel. Däremot har jag inte matchat unghundar för hårt eftersom muskelmassan är färdigutvecklad först vid 2 års ålder. DET JAG UPPSKATTAR med en pointer är den enorma jaktlusten, att det är en fågelspecialist och att intresset för klövvilt är minimal. Lägg till att det är väldigt trevliga hundar, snälla mot både människor och andra hundar samt väldigt tillgivna mot matte och husse. En pointer jagar med luftvittring och det ger en väldig stilig hund som är en fröjd för ögat. Även en pointer som står för fågel är en mycket vacker syn. Lägger jag ihop alla nätter som jag tillbringat i tält så har jag bott i över tre år av mitt liv i skogen och på fjället. Att ha en eller två pointrar som sällskap har gjort njutningen ännu större. Det är mysigt att efter en jaktdag sätta på dom täcken, ge dom mat och stoppa ner dom i sovsäcken och sedan höra hur dina jaktkamrater njuter av tillvaron. Det är väldigt intensivt att tillbringa alla dygnets timmar med sina hundar ute, men du kan verkligen lita på
att en pointer alltid är en god kamrat och vill vara till lags. Om du jagar i väglöst land innebär det också stora risker vilket jag har fått erfara. En av mina pointrar (Johaug) blev mest troligtvis vargmat när jag jagade i Arjeplogsfjällen, vilket förstås var väldigt ledsamt. Att åka hem utan sin jaktkamrat var mycket tungt och än idag tänker jag ofta på henne och hennes öde. Men att stanna hemma på grund av att det kan vara farligt går ju inte, en jakthund vill jaga. Jag försöker vara medveten om riskerna och förbereda mig för att minimera dem, och så har jag alltid med mig första-hjälpen-grejer i ryggsäcken. EN LITEN TILLBAKABLICK ger många trevliga minnen: som fina jaktsituationer med mina pointrar med stora ripkullar, tjäderlöpor, rapport av fågel, eller avkopplande raster när hundarna vill vara nära husse och gärna lägger sitt huvud på husses bröst. Jakt med stående fågelhund är en livsstil och varje dag är jag ute med mina pointrar för att hålla dem i god kondition. Även husse måste förbereda sig för jaktdagar i terräng och inte minst skjuta en hel del på lerduvebanan. När det sedan är dags den 25 augusti då leker livet och även hundarna känner på sig att något roligt kommer att hända när husse börjar packa all utrustning som skall med.
Pointrarna hittar fågel och skapar gott om jaktbara situationer för husse Ronald Götzén, som är ute på jakt många dagar på ett år. POINTER #3/2023 17
NORDISK POINTERMATCH • • •
Det svenska laget levererade på topp och avgick både med totalsegern och med två hundar högst upp när Nordens bästa pointrar möttes på Gotland.
Solklar seger för Sverige i Nordisk Pointermatch S
yftet med Nordisk Pointermatch är att stärka samarbetet mellan de nordisk länderna och till gagn för fortsatt avel av framstående pointrar i Norden. Nordisk Pointermatch bör arrangeras med ett lämpligt tidsintervall på 2–3 år och ska alterneras mellan de nordiska länderna. I år var det Sverige som stod som värd för tävlingen som hölls på Gotland 27 oktober. Till varje land hör fyra klasshundar inklusive förare, domare och eventuellt en reserv. Provet är ett fältprov som döms enligt vedertagna regler, vilka i år har uppdaterats och tydliggjorts.
KVÄLLEN INNAN VID middagen lottades ländernas turordning och därefter lottades startordningen. Denna lottning följde hundarna under hela dagen. Det blev totalt 24 släpp om fyra länder och fyra hundar. Tanken är att varje hund får gå mot en hund från de andra länderna. Detta är nog så viktigt då vi inom de olika länderna prioriterar olika saker i vår bedömning och avel. Innan middagen hölls det traditions-
enliga domarmötet för att säkerställa att regelverket efterlevs. När Pointermatchen gick av stapeln visade sig Gotland från sin bästa sida med ett vackert landskap och ett fantastiskt väder. Det var en fin dag längs med Gotlands östra kust med öppna och viltrika marker, där det fanns både vilda rapphöns och fasaner. Över dagen ska domarna var och en för sig poängbedöma hundarna individuellt utan att konferera med varandra. Först efter tredje släpp och därmed det sista släppet ger domarna sina poäng. För att utse den bästa individuella hunden för dagen, så anordnades det ett finalsläpp, mellan de två hundar som hade högst poäng. Finalsläppet blev mellan två svenska hundar, Black Luckys Oden och Top Point Purdey. Purdey avgick till sist med segern. Några ord från vinnaren Alexander Bennergård: ”Det är första gången som jag är med i Nordisk Pointermatch. Det är ärofyllt att bli uttagen. Det var ett fantastiskt arrang-
emang med marker i världsklass. Jag hade en bra känsla hela dagen. Jag har en hund som jag känner mig säker på och är trygg med. Finalsläppet var något extra och i synnerhet när jag fick gå med Sören. Det är alltid marginaler det handlar om och i dag var de på min sida. För mig känns det stort att vinna och ett vackrare finalsläpp kan man inte ha. Vacker mark ner mot havet och solen som sken i bakgrunden. Pointern i Sverige är bra, det visade vår lagvinst.” LAGTÄVLINGEN AVGÖRS genom att lagets tre bästa hundars poäng sammanräknas. I år blev det, det svenska laget som var bäst för dagen och tog hem vinsten. Tvåa kom Danmark, trea Norge och därefter Finland. Dagen präglades av fina marker, vilda fåglar, fantastiska hundar och ett vänligt och trevligt bemötande av alla deltagare. Alla där för att se på Nordens bästa pointrar. Nästa match planeras i Danmark våren 2025 i samband med Danska Pointerklubbens 120 års jubileum. LISBETH BODÉN
NPM – en tradition som överlevt världskrig och bidragit ”Den norske dommer udtalte efter matchen at der især var tre hunde han ville framhæve som noget helt særligt. Det var Kawass, Kawass og Kawass!”, skriver Jens Bang, lagledare för det danska laget, när han berättar historien om Nordisk Pointermatch.
N
ordisk Pointermatch blev afholdt første gang i 1912 som en landskamp mellem Sverige og Danmark, bedømt af ikke mindre end tre dommere, der kom den lange vej fra Finland, der på det tidspunkt var det klart førende land indenfor jagten og markprøvesporten med pointeren. I de efterfølgende år blev NPM afholdt med jævne mellemrum. Efter 2 verdenskrig og især op gennem 18 POINTER #3/2023
50 erne og 60érne intensiveredes antallet af NPM og kendte pointer-koryfæer som Peter Jensen (kennel Zita), Aksel Knudsen (kennel Søndermosen), Bent Hansen (kennel Boga), Knud Fuglede (kennel Fuglede) og Kaj Hansen (kennel Brangstrupgaard) var, blandt mange, mange andre, inkarnerede deltagere i disse årtiers NPM. Der var i disse år (har jeg hørt) en intens og skarp konkurrence mellem DPK:s medlemmer om at blive udtaget til delta-
gelse i NPM og, når det lykkedes, blev det betragtet som en virkelig anerkendelse af indsatsen. Fra Sverige kan nævnes bl.a. vet. Anders Wassberg og proff. Niels Obel, der begge erkendte, at det avlsmæssige og personlige nordiske samarbejde var en uomgængelig nødvendighed for at bevare den uvurderlige gen-pulje i de nordiske pointerstammer for eftertiden. NPM BLEV SAT PÅ PAUSE omkring 1970, hvor de øvrige nordiske lande trak det kynologiske jerntæppe ned da der blev konstateret rabies i Danmark. NPM fortsatte i ”forbudstiden” mellem de øvrige nordiske lande og DK var sporadisk repræsenteret af dansk opdrættede pointere fra det øvrige norden, bl.a. af Catarina og Henrik Nordenstamm-Stan-
DELTAGARE NORDISK POINTERMATCH 2023
Det vinnande svenska laget med Björn Meijel (domare), Alexander Bennergård, Henrik Nilsson, Lisbeth Bodén (lagledare), Sören Mullvad och Bertil Mårtensson. FOTO LISBETH BODÉN
Norge: Kokkanes Bubbi, Per Ola Brekke, Black Boy av Vestre Homble, Johnny F Andersen, Frierfjordens Rudy Yamba, Ole Martin Engberget, Rypeparadisets Rosa, Ulf Jørgensen, Domare: Per Anton Berg Sverige: Top Point Iris, Henrik Nilsson, Milpoint Mixa, Bertil Mårtensson, Top Point Purdey, Alexander Bennergård, Black Luckys Oden, Sören Mullvad, Domare: Björn Meijel Finland: Zephyr av Rabbelugn, Minna Hietikko, Riekkokirhveen HQ Sif, Tero Nikkarinen, Peltoluovin Pyhä Sylvi, Jaakko Liimatta, Besserwisser Maia, Ville Hautajärvi, Domare: Lasse Tano Danmark: Kvint, Tage Jessen, Diana, Allan Bredsgaard, Fugledes Agent, Henrik Christensen, Krogsøgaards Guel Sia, Peter Due, Domare: Flemming Fuglede Jørgensen
Deltagarna kunde njuta av fint väder och fina marker på Gotland.
till det viktiga nordiska samarbetet för pointerstammen dert-skjöld, der med stor succes for DPK førte de to danskopdrættede pointere, Boga Consul og Boga Ambassadør til tops på Nordisk Match i 1983. Efter karantænebestemmelserne blev ophævet tog DPK initiativ til genoptagelse af NPM i 1996, der løb af stablen hos Erik Skeel på Birkelse og hvor vi alle erfarede hvilken formidabel hund Black Luckys Kawass (BL Glory/Assynt Tom) var. Den norske dommer udtalte efter matchen at der især var tre hunde han ville fremhæve som noget helt særligt. Det var Kawass, Kawass og Kawass! The rest was silence! I VK på Toftegårdene dagen efter NPM så vi Black Luckys Kawass og Öb’s Try give en opvisning i finale-slippet, som vi, der overværede den, nok aldrig glemmer. Det var verdensklasse!
I 2023 var det så Sverige, der havde fornøjelsen og æren af at invitere til endnu en traditionsrig Nordisk Pointer Match i rækken. NPM 2023 blev afholdt på øen Gotland i Østersøen på klassiske marker med en passende stor bestand af vilde høns. Arrangementet var lagt i sikre og erfarne hænder hos Lisbeth Bodén og Bjørn Meijel, der i mindste detalje havde sørget for at alt klappede i ret tid og på ret sted. Tak for det! Det var en fornøjelse. SVERIGE VINDER holdkonkurrencen ved Nordisk match 2023 og Alexander Bennergård bliver bedste individuelle pointer i matchen med Top Point Purdey. Bemærk i øvrigt, at Black Luckys Tekla er mormor til samtlige deltagende svenske pointere! Stof til eftertanke?
Det var gode dage på Gotland, nyttigt og lærerigt at se ”nye” hunde, træffe gamle venner og ikke mindst stifte nye bekendtskaber, bland annat med en debuterende NPM-deltager fra Finland, der kom oppe fra det Finske Lapland og som havde mere end 1 000 km kørsel inden han nåede hjem. Det kan man kalde entusiasme! Turen hjem gik gennem et natte-mørkt Sverige og selvom jeg landede på Vestfyn på et tidspunkt, hvor de fleste er i færd med at stå op, er jeg opstemt, glad og taknemmelig over endnu engang at have fået lov til at opleve et NPM med de gamle, klassiske værdier, der ligger bag det nordiske samarbejde og jeg glæder mig allerede til, at det er DPK, der i 2025 byder velkommen til næste Nordiske Pointer Match i dens lange og traditionsrige historie. JENS BANG POINTER #3/2023 19
TRÄNING • •
Top Point Scott
Christer Bjarnesund är hängiven jägare, och hemma på släktgården utanför Göteborg har det funnits stående fågelhundar sedan 1920talet. Här ger han sina bästa tips för att förbereda valpen för framtida jaktdagar.
Träning med valpen – Bjarnesund tipsar När valpen är hämtad hos uppfödaren lämnas stafettpinnen över och ansvaret för utvecklingen landar på mig. Nu börjar jag att introducera valpen i sin nya miljö och på ett otvunget sätt följer den mig och övriga familjemedlemmar i vår gemensamma vardag. Sovplats, tider för mat, uträtta sina behov är självklart viktigt då en stor del av tryggheten hos valpen är beroende av rutiner och förutsägbarhet. Att ha valpen nära och visa kärlek och omtanke är för mig en avgörande del för framtida kontakt och följsamhet. Teamkänslan skall enligt mig börja redan här. 20 POINTER #3/2023
Ett annat ämne som ger trygghet i valpens liv är regler. En valp som känner till vad som är tillåtet alternativt otillåtet blir trygg i att välja för att vinna sin ägares tillit och gunst. Då jag har den stora förmånen att bo på en stor gård med flera olika djurslag kommer valpen naturligt att träffa till exempel hönor, får och familjens övriga hundar, vilket gör att respekt för andra individer ofta kommer ganska naturligt. Självklart är jag där och korrigerar om den lilla valpen vill ta ett nappatag med en höna.
Christer Bjarnesund är ordförande i Västsvenska Fågelhundsklubben. FOTO PRIVAT
Den regelrätta dressyren påbörjar jag när valpen är cirka 6–7 månader, detta är oftast individstyrt då hundar mognar olika. Dock har jag tidigare introducerat exempelvis apportering, inkallning, sitt, ligg med mera i ett mer lustfyllt läge för valpen. Detta gör jag för att steget inte ska bli för stort när väl kravställningen kommer. Några handfasta tips för valpägaren: • Socialisering, ha med valpen i vardagen. • Kärlek och omtanke, lägg mycket tid på lek men bestäm start och slut. • Sätt regelverket som gäller hos dig och uppmuntra goda beteenden.