Svensk Skyttesport nr 2 2013 by Svensk Skyttesport

SVENSK

NUMMER 2 2013 ❚

ÅRGÅNG 5

Sverigeduvan

Inkörsport I sportIngskyttet

FYStrÄningen sÄtts på prov

aLLa vÄLkomna

I vÄXjö

utvecklas Med Mål ocH detaljer

GJÄDJEN I SKYTTET

Gunnar ElfvinG skyttEtjänst aB startat av skyttar – för skyttar i samarBEtE mEd skyttErörElsEn är vi GEnEralaGEnt för EdElmanns kvalitEtstavlor

fraktfria lEvEransEr till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på måltavlor och fältskyttEfiGurEr!

S ENSK SV

från redaktionen

glad sommar önskar svensk skyttesport! nu är sommaren här och med det väntar förhoppningsvis sköna ledigheter och mycket roligt skytte för er alla. för stunden i hängmattan kommer här också ett nummer av svensk skyttesport, fullmatad med läsning. denna tIdnIng Handlar till exempel en del om sporting och vi börjar med tävlingen sverigeduvan. sverigeduvan är en rekryteringstävling som ska få nya skyttar att hitta till tävlandet och vi åkte till Östhammar för att ta en närmare titt på tävlingsformen. följ med oss dit på sidan 14. Mer sporting – therese karlsson tänker bli bäst i världen och det jobbar hon på hon ute i roslagen där hon skjuter som enda tjej. Hur det är läser du på sidan 48. Det har också hållits ett fitasc sporting-eM i vår som slutade med några svenska lagmedaljer och ett veteranguld! Läs om detta på sidan 8. Många Är de föreningar som ibland ställs utan lokal. Detta hände tingsryds skytteförening för några år

sedan och de var bara en hårsmån från att behöva göra verksamheten vilande. Lokalfrågan löste sig i sista stund, och nu har de inte bara skytteverksamhet utan driver även en ungdomsgård. Hur det kommer sig, och vad det ger föreningen, kan du läsa på sidan 50. på sIdan 10 håller vi oss kvar i kronobergs län, men i växjö pistolklubb. Det här är en förening där det är en självklarhet att alla är välkomna, oavsett om man har en annan bakgrund än svensk, precis som styrdokumentet skyttesporten vill säger. Här träffar vi bland annat skyttefamiljen Alkashaf som fått en gemensam hobby i skyttet.

kontakta Gunnar för bra pris på

anschützGEvär!

att trÄna kan man göra på olika sätt. gör man det på rutinerade fri- och luftpistolgrenledaren Matti kirilovs

sätt så sätter man upp specifika mål, och man tränar på detaljer. på sidan 40 delar han med sig av sina tankar om hur du blir bättre och når resultat. en som följt kirilovs råd och också utvecklats är pontus olsson. vi får ta del av en normal träningsvecka för pontus, och den hittas på sidan 42. I fjol, 100 år efter os 1912 i stockholm, fick vi i varje nummer veta mer

skyttEklädEr, skor och tillBEhör från fisanti till myckEt förmånliGa prisEr! skyttejacka 1.300 kronor skytteskor 990 kronor Magasin kal 22 190 kronor

om några av de svenska olympiska hjältarna i historien. Men fler minnesvärda olympier förtjänar att uppmärksammas, och i detta nummer är det tvillingarna Carlbergs tur. en ung ledares tankar om ungt ledarskap, om det glädjerika i 6,5-skytte, information från viktiga årsmöten, om HBtQ-frågor i idrotten och en intervju med en australiensisk os-skytt är lite av det övriga som det ni hittar att läsa om ni bläddrar vidare. så vÄlkoMna tIll denna sommartidning av svensk skyttesport. vi önskar er trevlig läsning och en fantastisk skyttesommar! josefIn Warg

redaktör svensk skyttesport kommunikatör svenska skyttesportförbundet

köp 5 och få en gratis

kulor för luftvapEn hittar du hos oss! canaxa har Gått i pEnsion! från och med maj 2012 har GEsaB övertagit försäljningen av de artiklar som Canaxa tidigare salufört.

SVENSK

■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK

■ MATERIALINLÄMNING

■ POSTADRESS

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se ■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO Patrik Skoog, Östhammars JSK, skjuter ett välriktat skott på en deltävling av Sverigeduvan. Foto Josefin Warg ■ WEBBTIDNING

www.svensk-skyttesport.se

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

InneHåll Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 Conny vann veteranernas guld på fitasc-EM 8 Mångfald i Växjö Pistolklubb 10 Sverigeduvan inkörsport i sportingen 14 Glädje inom idrotten 18 Något visst med 6,5-skyttet 22 Mötesnytt från förbundsmötet 24 Nytt från Riksidrottsmötet 2013 26 Försvarsinfo: från Försvarsmakten till SvSF 28 En svängom med Håkan Dahlby 30 På besök hos välkomnande Gullabo Skf 32 Historisk återblick – bröderna Carlberg 34 Mini-intervju: Dane Sampson 36 Josefine Karlsson pryder SvD-medaljen 38 Pistolträning med bestämda mål och detaljfokus 40 En vecka med – Pontus Olsson 42 Från lerduvesektionen 43 Fysträning sätts på prov 44 Jag och min fysträning 46 Fysträning får mer fokus 47 Sporting-Therese satsar som enda tjej i sin förening 48 Ungdomsgård och skyttehall i kombination i Konga 50 Rikspropagandan 54 Hbtq och idrott 55 In Memoriam Per-Anders Lasson 56 Korsordet 57 Vi 5 58 Nästa nummer 59

tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ fax 0176-20 82 81 nr 1 2013 svensk skyttesport

i korthet

HÄr Är SOMMarenS

sommarens

internatiOnella HöJdpunKter

Under 2012 gjordes över 4000 starter i SM-tävlingarna inom Svenska Skyttesportförbundet. En bra siffra, men vad sägs om att höja den? Många SM väntar i sommar och vi hoppas att du tar chansen att delta i just dina grenars svenska mästerskap! Och skjuter du inte själv – gör gärna ett besök på tävlingarna. Här ser ni en sammanställning av sommarens SM:

TaCk MINa VÄNNER! tack mina vänner för förnyat förtroende att leda förbundet ytterligare ett år. Årets årsmöte är avklarat och vi ser framtiden för skyttesporten positivt. Alla delar i vår organisation har ställt upp på våra idéer och åtgärder.

ledare

vIkten av att alla använder IdrottOnline är ett exempel. Våra distrikt har med hög ambition och vilja pratat med många föreningar och förklarat varför och hur detta går till. Varför är IdrottOnline så viktigt då? Jo, detta är det verktyg som Riksidrottsförbundet (RF) använder för att beräkna sina anslag och medel till oss. Finns vi inte där så finns vi inte för RF heller. vad Är då resultatet av att vi använder IdrottOn-

line? Vi har 1 184 föreningar registrerade och av cirka 80 000 medlemmar så finns 63 200 i systemet. Vi har registrerat nästan 30 000 sammankomster i LOK-stödssystemet där våra ungdomar är huvudpersoner.

detta skapar resurser för oss. Resurser i form av pengar, liksom resurser i sex röster på riksidrottsmötet vilket skapar stor påverkansmöjlighet som exempel. Det skapar också förutsättningar för att bedriva vår verksamhet i våra skytteföreningar och det ger oss argument att fortsätta på den linje vi har påbörjat. Förbundet har gått bättre än budgeterat under 2012. Det gör att vi kan ha en stark central organisation för sport, politik och för distrikt och föreningar.

att skapa en skyttesport i världsklass är förbundets utbildningssatsning. Ta chansen nu och utbilda er själva, era kamrater, föräldrar och skyttar. Detta skapar engagemang och aktivitet. Ledare och skyttar känner sig synliggjorda nÄsta steg för

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

och kompetenta, vilket resulterar i kvalitet i verksamheten. En verksamhet som vi brinner för och är en del av vårt liv och leverne. jag vIll dÄrför ännu en gång tacka alla som deltagit under året i vår kamp att höja vårt skyttesportförbund till en högre nivå. Ett förbund att vara stolt över att tillhöra. Ett förbund där det är naturligt att vilja spendera en stor del av sin fritid. Jag ser därför fram emot fortsättningen av 2013 och hela år 2014. Vi ska tillsammans göra detta till ett skytteår att minnas och vara stolta över. på årets rIksIdrottsMöte så togs en hel del bra beslut för vår verksamhet. Det kan nämnas att LOK-stödet ändrades från att gälla för de aktiva mellan 7-20 år till dem mellan 7-25 år. Det är bra då vår verksamhet genomsyras av alla ålderskategorier. På sidan 26 finns en artikel om RIM där ni kan läsa mer om vad som behandlades på mötet.

Er alla en underbart härlig skyttesommar och tack än en gång för att ni vill vara med och forma svensk skyttesport i världsklass. En skyttesport där alla är lika viktiga. Ledare, tränare, skyttar, klubbmedlemmen, elit, distrikt, sektioner, kansli och förbundet. jag vIll önska

en skyttesport I världsklass är för mig en skyttesport som engagerar och inkluderar alla i verksamheten.

SM NORDISK TRAP dam/jun/veteran SM VILTMÅL 50m/80m/kulkombination SM 50 M SPORT/NATIONELLT SM 300 m SM Enkel jägarkombination och jaktkombination SM VETERANER SPORTSKYTTE luftgevär/korthåll SM NORDISK TRAP SM FITASC SPORTING SM OLYMPISK SKEET RM FIELD TARGET SM OLYMPISK TRAP SM AK4 SM VETERAN OLYMPISK SKEET SM PISTOL och VETERAN-SM SM KPIST SM ENGELSK SPORTING SM/SMV NATIONELL SKEET LAG-SM NORDISK TRAP JSM 50 m och 300 m (nationellt och sport)

6–7 juli 11–14 juli 13–19 juli 17–18 juli 19–21 juli 26–27 juli 27–28 juli 10–11 augusti 10–11 augusti 10–11 augusti 17–18 augusti 17–18 augusti 27–28 augusti 22–25 augusti 23–25 augusti 24–25 augusti 24–25 augusti 28 augusti 29 augusti–1 september

Karlstad Västerås Eskilstuna Eskilstuna Åmål Sala Östhammar Kalmar Torsby Laxå Uddeholm Halmstad Gislaved Uppsala Östergötland Nyköping Katrineholm Frillesås Västerås

Med reservation för ändringar. Inbjudningar hittar ni i SvSF:s tävlingskalender via www.skyttesport.se

Ett antal större internationella höjdpunkter hittar vi i sommar. I början av juli går en världscup, årets sista, för alla grenar i spanska Granada. Senare i juli går två EM för ISSF:s grenar av stapeln. Det börjar den 23 juli med EM för gevär och pistol på 25, 50 och 300 meter. Den tävlingen går i Osijek, Kroatien. Veckan efter, den 28 juli, startar EM för lerduva och viltmål i tyska Suhl. I mitten av september väntar lerduve-VM i Peru. Hur det går för våra svenska skyttar kan ni läsa på www.skyttesport.se. VM i fitasc sporting går i Spanien i mitten på juli och VM i engelsk sporting går i Kanada i början på augusti. På svensk hemmaplan avgörs NM i nationellt skytte 6,5 mm i Varberg den 6-7 september.

brEv om UtEsLUtning

FICK FART PÅ FÖRENINGAR I maj fick uppemot 200 föreningar inom SvSF ett brev om uteslutning ur förbundet. Detta för att de, trots idoga påminnelser, inte betalat årsavgift, inte årsrapporterat eller inte lagt in organisationsnummer i IdrottOnline. Saker som man måste göra för att få vara medlem i förbundet. Glädjande nog visade det sig att många av dessa föreningar ville fortsätta att vara medlemmar i förbundet och de såg därför till att åtgärda det nödvändiga hos just dem. Förhoppningsvis kan detta få positiva följder även i framtiden, då vi hoppas att alla föreningar gör det de är ålagda i tid. Det skulle bland annat innebära att tid i stället kan läggas på utvecklande saker för skyttet. Ett tack skickar vi till alla er som tidigare uppfyllt medlemskraven, och även ni som nu tagit tag i saken!

jimmy Persson, ordförande svsf, tel 070-319 59 21 nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

i korthet

JaCoBSSon

ny elitidrottsutvecklare på SOK

Paralympicskungen Jonas Jacobsson har fått ett nytt jobb på Sveriges Olympiska Kommitté som elitidrottsutvecklare. I sin tjänst, som är på 60 %, ska han till exempel vara ett stöd till elitidrottare med bland annat planering, genomförande av tävlingar och som ett mentorstöd. – Jag har ju skjutit internationellt i över 30 år, så lite erfarenhet av större tävlingar har jag ju. Många skyttar behöver ett bollplank att diskutera saker med. Man har ofta svaren själv, men det är bra att diskutera för att komma fram till det. Och det kan vara skönt att bolla med någon som vet vad det handlar om och som varit på en hög nivå, säger han. Till stor del kommer han att arbeta med just skyttarna inom SOK.

Ludvig Nilsson.

Anton Jönsson.

Skyttesportens Vänners ungdomsstipendum som årligen delas ut till två förtjänta juniorer gick i år till lerduveskytten Anton Jönsson och pistolskytten Carl Sandberg. Stipendium ur Steve Gunnarssons 50-årsfond tilldelas, på samma premisser som ovan, gevärsskytten Marcus Madsen och viltmålsskytten Ludvig Nilsson. Varje stipendiat tilldelas 3 000 kronor och ett diplom.

lyCKat KOrtHållSlÄger i VÄrMland En söndag i maj höll ungdomssektionen i Värmland ett korthållsläger med fokus på mängdträning. 24 ungdomar deltog, både de som skjutit bara 2-3 gånger med stöd tidigare och mer erfarna skyttar upp till ställningsklasserna. Instruktörerna Linda Strand och Jan-Erik Fäldt hjälpte till med saker såsom ställningar och rem-skytte, och även lite teori gavs. Också övningar och en liten tävling hölls där skyttar i par, oavsett erfarenhet, sköt tillsammans. Alltsammans resulterade i ett lyckat läger där det var trötta men nöjda skyttar som åkte hem efter dagen, vilket står att läsa på Värmlands Skyttesportförbunds hemsida. – Det är så roligt att kunna ha en träningsdag där kuddskyttar delar skjutbana med ställningsskyttar. Man ska inte underskatta ”idoldyrkan”. När jag själv var ny på skjutbanan såg jag upp till de duktiga, äldre skyttarna och ville själv en dag nå dit. Att genomföra skyttelekar där man delar in skyttar i lag ger möjlighet för dem att lära känna varandra. Det går att hitta enkla sätt att skapa teamkänsla, skriver instruktören Linda Strand.

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

regiOnala skytteanläggningar? Anläggningsbristen i Stockholm är känd och med en befolkningsökning på 40 000 nya invånare per år minskar den inte i framtiden. Därför tog Stockholms Idrottsförbund initiativet till en unik forskningsrapport. Den visar bland annat att det finns ett behov av ökat regionalt samarbete för att få fram nya regionala skytteanläggningar. – Det är viktigt att arbeta på lång sikt men vi måste även jobba på kort sikt och hitta metoder för effektivare utnyttjande av idrottsytor, säger Peter Larsson, ordförande i Stockholms Idrottsförbund.

Arbetet med förbundets Utbildningsstrategi 2017 går vidare. En form för utbildningen har börjat ta fram, och det mesta talar för att utbildningen kommer att ske i block fördelat på grenar och på olika nivåer. Kansliets utbildningsansvariga Michael Normann och Cecilia Augustsson Edstam har under våren rest runt till de olika distriktsförbundet och presenterat strategin, och i början av juni hade 13 av de 20 distrikten fått besök. I höst kommer de första utbildningarna för ledare på föreningsnivå att ske som ett pilotprojekt i Skåne. Den 30 juni

kommer utbildningsgruppen att bestämma datum för vår och höst 2014 som ska vara vigda för utbildning i respektive distrikt. Dessa datum kommer att utannonseras efter sommaren. Utbildningsprojektet 2017 syftar till att få utbildade ledare på alla nivåer inom Svenska Skyttesportförbundet, från föreningsnivå till riksnivå, och alla positiva följdeffekter detta kan få. I strategin ingår också domarutbildning och skyttekortsutbildning. Här ovan ser ni strategins nya logotyp, så ser ni denna vet ni att det har med Utbildningsstrategi 2017 att göra!

önskar svenska skyttesportförbundet

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

tävling

Den sista helgen i maj avgjordes fitasc sporting-EM i Tjeckien och våra svenska sportingskyttar presterade på topp. Medaljer och fina placeringar kom på löpande band. Inte mindre än fyra medaljer hamnade i den svenska truppen varav en i ädlaste valör genom veteranen Conny Petters.

Medaljregn vid EM i

fitasc sporting text josefin warg foto Derek Martin och Sven-Olof Eriksson

Damlaget tog silver. Från vänster Anna Jarnald, Amanda Martin och Rebecka Bergqvist. Juniorlaget tog silver. Från vänster (till höger på pallen) Carl Andersson, Jim Forsberg och Jens Hellström.

med halvdåligt väder slog Conny Petters, till vardags i Haninge Jaktskytteklubb, till i veteranklassen. 153 startade i klassen, däribland tidigare världsmästare, men efter fyra dagars skytte med 50 duvor per dag hade Petters träffat 181 duvor vilket var flest av dem alla. – Jag tittade inte varje dag på resultaten, utan efter en dag tittade jag på gårdagens resultat. Men jag visste instinktivt att jag låg bra till och efter dag tre visste jag att jag låg väldigt bra till, säger Petters som hade en nervös väntan innan det stod klart den fjärde dagen. – Förbundskaptenerna följde resultaten via telefon och var behjälpliga hela tiden. Till slut sa de att det var det en skytt kvar och att han behövde skjuta 25 för att slå mig, och det gjorde han inte. Men jag litade inte på det och sa att det inte är klart förrän de hänger medaljen runt halsen. På prispallen, först då, kändes det klart, säger Petters.

I ett kyligt Tjeckien

Veteranklassegrande Conny Petters. 8

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Conny hyllar banan som han säger var ’sanslöst bra’, något som verkar ha haft del i hans framgång. – Man fick verkligen testa sina förmågor på varierade mål och avstånd. Det är väldigt roligt att skjuta då, inspirerande. Svårt också i och för sig. Men jag var aldrig nervös, och trots kylan var det väldigt trevligt att gå runt, jag hade roligt hela tiden. Man vill hela tiden till nästa layout och se vad de har där. Och jag hade väldigt bra lag, ett trevligt lag med bra mix av nationaliteter, och det är en jätteviktig bit för att det ska stämma. ”Overkligt” Den fjärde dagen avslutade Conny Petters med 47 träff, sin bästa runda, och den regerande svenska och nordiska mästaren från Haninge blev därmed också europeisk veteranmästare. – Det känns märkligt, overkligt faktiskt. I sportingvärlden är det jävligt svårt rent utsagt att ta medaljer, det är tajt och hård konkurrens, så

det är därför. Jag har hållit på så länge så jag trodde inte att det var möjligt att ta en sådan här medalj. Och det var overkligt att stå på prispallen och höra nationalsången för en gångs skull. Engelsmännen är oerhört dominerande i sporting, så jag tror att många svenskar uppskattade att få höra den. Jag tror att de lät mest av alla under prisutdelningen och sjöng högst! Conny hoppas att hans individuella medalj borgar för fler svenska framgångar i framtiden. – Jag hoppas att det gör att det underlättar för de yngre, att de ser att man kan, att också de kan vinna. De är så pass bra så de kan. Och även i seniorklassen. Juniormedalj till Carl Redan i år blev det faktiskt en svensk juniormedalj, denna gång i valören brons. Den togs av junioren Carl Andersson, hemmahörande i Vilske Jaktskytteklubb. Han träffade 171 av

de 200 duvorna och var bara två efter övriga medaljörer. Lagkompisarna Jens Hellström och Jim Forsberg träffade 160 respektive 161 duvor, och tillsammans räckte det till ett svenskt lagbrons för de tre. Ännu en lagmedalj blev det till de svenska damerna som hämtade hem silvret. Amanda Martin (168), Anna Jarnald (155) och Rebecka Bergqvist (153) fick ihop 476 poäng totalt och det räckte till att nå silvret. Detta på samma poäng som segrande Frankrike. Fransyskorna vann dock då de var bättre på en slumpvis utvald layout. Rosersbergs Amanda Martin var med sina 168 träffar bara en hårsmån från att få bestiga pallen som individuell medaljör. Hon var hela tiden med i täten och slutade poängmässigt på en delad tredjeplats, men fick nöja sig med fjärdeplats efter särskjutning. I den öppna klassen gjorde Tobias Söderlund en fin prestation som sköt 183 träff och placerade sig på delad 15:e plats bland 835 startande. ■ nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

reportage

Mångfald I

Växjö Pistolklubb text & foto josefin warg

gemenskap och jämlikhet är två av skyttesportens grundbultar. Hos växjö pistolklubb är detta en självklarhet och här ska alla behandlas lika, oavsett vem man är och varifrån man kommer. etnisk mångfald finns det gott om här.

elvaårIga MaryaM vIll inte så gärna prata med mig som är på besök. Nej, Maryam vill bara skjuta med luftpistolen. För skjuta luftpistol är roligt. Det tycker också storebror Jasim och lillasyster Fatima. Och pappa Salman. Många av banorna inne i Växjö Pistolklubbs lokal nere i källaren i stadens bad- och idrottshall är upptagna denna måndagkväll. Familjen Alkashaf fyller fyra av dem. – Pappa har hållit på med sport

innan och nu ville han börja med något där han inte blir så trött. När jag testade första gången kände jag att det var en kul grej. Det var någon gång i mars 2012, det var snö ute. Två gånger i veckan har jag träning nu, säger 16-årige Jasim. – De började och jag frågade pappa om jag fick komma och skjuta, och jag gillade det. Det är roligt, man lära sig att skjuta och så, säger 9-åriga Fatima. Även syster Maryam testade på och

fastnade i sporten, och nu är Alkashafs en skyttefamilj som så många andra i Sverige. Men med den lilla skillnaden att de inte är födda i landet. De har nu bott här i Sverige i fem år, men de kommer från Irak, huvudstaden Bagdad närmare bestämt. Ett land och en stad med ett oroligt årtionde bakom sig. – I Irak var det så mycket bråk, här inget. Därför kom vi hit. Det blev sämre och sämre innan vi flyttade hit.

Alisan Mahmutovic och Jasim, Fatima och Salman Alkashaf i gemensam skjutträning hos Växjö Pistolklubb.

Det är idrotten som är det viktiga för Salman och Alisan. Men Alisan tror att idrotten också kan bidra till att få invandrade personer att komma in i mer i samhället. – Jag tror att föreningar gör sitt med integration. Jag tror att det finns de som har svårt att komma i kontakt med svenskar, och då är det bra att föreningar finns och gör sitt.

Några terrorister frågade efter pappa, som de ville döda. Vi flyttade till Syrien och sedan till Sverige. Pappa flyttade ett år före oss, säger Fatima. Fatima var inte så stor när de bodde i Bagdad, men hon minns ännu en del. – Det var ju krig och sådär där. Man vågade ju inte gå ut alltid. Det var kul inne i huset. Vi bodde i ett stort hus med många släktingar med barn, säger hon.

Dotter och far, Fatima och Salman Alkashaf. Familjen Alkashaf samlad – pappa Salman och barnen Fatima, Maryam och Jasim.

❘

svensk skyttesport

– Vi kunde gå ut i trädgården. Spelade lite fotboll. Här finns fler möjligheter, säger Jasim. Växjö är en mellanstor svensk stad med strax över 60 000 boende. 19 % av kommunens dryga 84 000 invånare har utländsk bakgrund, enligt kommunens hemsida. Ur ett internationellt perspektiv är Växjö inte en direkt stor stad, men visst finns ändå möjligheter att här hålla sig sysselsatt med olika aktiviteter för den som vill. Alisan Mahmutovic är Växjöbo sedan 1993 då han lämnade sitt hem i nordvästra Bosnien och det pågående Balkankriget. För några år sedan hittade han och ett gäng kompisar till Växjö Pistolklubb. – Det var lätt. En vän hittade hemsidan. Vi blev väl mottagna och fick prova två gånger, och sedan bestämma om vi ville bli medlemmar. De flesta av oss, fyra-fem, blev medlemmar och två är aktiva fortfarande. En har köpt en egen pistol, berättar han. Redan som 13-åring hemma i Bosnien började Alisan skjuta luftgevär, ❘

nr 2 2013

vilket han tyckte var jätteroligt, bland annat för att han såg hur han utvecklades. När möjligheten att få skjuta luftpistol i Växjö kom ville han prova det, och nu är skyttet en del av hans liv igen. – Det är kul grej och någonting som jag sedan barndomen tyckt om. Det är ett sätt att träffa andra. Jag kan gå dit, träffa lite andra och skjuta lite. En kul grej, det är vad det betyder för mig. Och att jag förbättrar mig med tiden och kan tävla lite mot andra, och driva lite med de andra som skjuter sämre än mig, säger han med ett skratt och tillägger att han givetvis är den som blir driven med av sina kompisar när det är han själv som skjuter lite sämre. Salman Alkashaf, som är här med sina tre barn och skjuter, höll tidigare på med friidrott och har bland annat varit med i Paralympics. Han tycker att skytte är roligt, och för honom är idrott överhuvudtaget viktigt. – Ja. Jag gillar att det är bättre för hälsan och roligt att tävla med många människor, säger han.

Är du en i gänget här i föreningen? – Ja, det var inga problem. Har tagits emot väldigt väl. Alla är så vänliga så. Skojar och har roligt. Alla är lika, säger han. Växjö Pistolklubb har drygt 200 medlemmar, av dem har några utländsk härkomst. Christer Claesson, föreningens ordförande, berättar att de inte haft någon medveten strategi för att öka mångfalden i klubben, men att de lyckats ändå. – Det är tillfälligheter. Vi har inte gjort någon särskild satsning på det, men vi har inte heller gjort det svårare för invandrade att komma till oss. Vi har många utlandsfödda i Växjö och vi ligger bra till med vår skjuthall i badhuset. De ser att vi finns och de som kommer in och vill prova på får det, och vill de fortsätta så får de, säger Claesson. Just att alla ska känna sig välkomna

och jämlika är av största vikt i föreningen. – Vi har en policy att alla ska behandlas lika, det tror jag är det allra viktigaste. Att vara likadan mot alla och inte särbehandla åt något håll. Det verkar vara en policy som föreningen lyckas med att följa. Både Jasim och Fatima Alkashaf känner sig i alla fall omhändertagna och väl bemötta i klubben. – De är snälla och hjälper till om det är något med pistolerna, säger Fatima. – De är glada och hjälpsamma, säger Jasim. Har ni några särskilda mål med ert skytte? – Inte jag. Det är bara roligt, säger Fatima. – För mig är det en annan grej. För mig handlar det om att jag vill få mer poäng än vad jag hade innan. Jag satsar alltid framåt, säger Jasim. ■

tips!

På nästa sida förklarar Riksidrottsförbundets ordförande Karin Matsson Weijber varför etnisk mångfald är viktigt inom idrotten.

saXat ur

stYrdokUmEntEt skYttEsportEn viLL

gemenskap Med gemenskap avses att alla skall känna sig trygga och välkomna till en prestigelös sport med många kringaktiviteter. Jämlikhet Alla ska kunna delta oavsett förutsättningar, kulturell samhällsgrupp eller sexuell läggning och det ska råda jämlikhet mellan könen. nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

intervju

metsyS sneL retropS hplodnaR ehT DESU EB NAC GNIVIRD ROF

ECNAMROFREP SNEL

SUONIMUL NOISSIMSNART

SNEL ROLOC

”EGATNAVDA RIAFNU“ NA ROF DEDNEMMOCER wolley dna egnaro seifilpmA .snoitidnoc thgil thgirb ot muideM sroloc dnuorgkcab gnitrotsid tuohtiw sroloc

%05.81

TMC 35#

SNOITIDNOC THGIL WOL ROF DEDNEMMOCER



gnitoohs roF .noitcetorp eye dna segnar roodni ,gnithgil rooP snel ytefas tnellecxe nA .dedeen si tsartnoc on nehw sroodni .gnidaol dnah nehw

%17.09

raelC 24#



yrev A .nwad ro ksud ,snoitidnoc thgil wol ni tceffe gninethgirB ni ,sroodtuo ,sroodni desu eb ot snel siht swolla tnit roloc thgil .thgin ta ro thgil talf

%27.09

elaP wolleY 84#

ro elfir rof snel dooG .noonretfa etal ro syad yggof tsacrevO ni desu eb naC .stegrat etihw dna kcalb htiw gnitoohs lotsip .segnar roodni

%53.58

wolleY 34#

thgil wol ni stegrat yalc egnaro fo tnemecnahne mumixaM .snoitidnoc

%96.38

muideM wolleY 25#



SNOITIDNOC THGIL EGAREVA ROF DEDNEMMOCER



ot )54#( egnaro taht rekrad ylthgilS .snoitidnoc yzah ,thgirB .ytiuca lausiv secnahnE .tsartnoc rof ,thgil eulb derettacs brosba

%66.16

tesnuS egnarO 94#

yduolc lluD .stegrat yalc egnaro rof snel dnuora lla tnellecxE .tegrat eht fo egnaro eht secnahnE .nwad ro ksud ,syad

%33.17

egnarO 54#

esoht rof llew skrow ,sdnuorgkcab neerg tsniaga gnitoohs roF erehw snoitidnoc sthgilhgiH .ycneicifed roloc neerg-der htiw snepmad dna egnaro sthgilhgiH .dnuorgkcab roop a si ereht .ylroop egnaro ees ohw esoht rof snel dooG .neerg

%14.14

noillimreV 64#

%76.16

thgiL elpruP 74#

Har du synfel? Jag HJälper dig! 

neerg tsniaga stegrat egnaro fo tsartnoc tnellecxe sedivorP snepmad tI .noillimrev dna yerg senibmoC .yks ro dnuorgkcab

.seert tsniagRanger a tegrat egnaoch ro eht sPilla ecnahneskytteglasögon. dna neerg eht För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att Stillgodose USA:s erbjuder NOITIDNOC T HGIL ESmilitärer, NETNI ROF D EDNEMMOCER yrev rof snel a ,74# naht rekraD .snoitidnoc thgirb yrev roF Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. stegrat egnaro fo tsartnoc taerg sedivorp dna thgilnus thgirb %33.03 .noitcuder eralg rof snel tnellecxe nA .yks eulb peed a tsniaga Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla doog A .stegrat egnaro fo noitinifed doog gnivig gnicuder thgiL typer av ljusförhållanden. gniralg thgirb no stegrat egnaro gnitoohs rof snel dnuora lla %27.43 

peeD elpruP 15# nworB 44#

.sdnuorgkcab nepo htiw syad

Du kan köPa RanDolPh RangeR och Pilla som .dnuorgkcab nepo htiw syad gniralg ,thgirb rof tsartnoc hgiH .snoitidnoc wons dna gnitnuh rof dooG ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser dna thgil secudeR .sretoohs lotsip ro elfir ,syad thgirb roF ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval  

egnaro ecnahne ton seoD .level emas eht ta sroloc lla stimsnart .thgilnus thgirb ni esU .stegrat

roloc tnellecxe gnidivorp retlif ytisned lartuen a sa stca tnit yerG rof tnellecxe era dna eralg ecuder sretlif gniziraloP .ytiledif hguohtlA :etoN .tnatropmi si noitcuder eralg erehw ro gnihsif emas eht reffo ton od sesnel eseht ,tnatsiser tcapmi ylhgih .sesnel ssalG gnitoohS hplodnaR sa noitcetorp

%94.61

re gn aR eznorB 05#

%82.45

yerG 14#

%00.41

yerG deziraloP 43# )nwohs ton(

mobilnr. 0705-18 35 .cnI ,gnir20 eenignE hplodnaR 5002© hplodnaR fo kramedart deretsiger a si ogol ER ehT .ASU ni detnirP .gnireenignE www.hakandahlby.com

evirD nettaP samohT 62vi hjälper dig att se ASU 86320 AM ,hplodnaR vad du skjuter på 7330-689-187 :xaF • 0706-169-187 adanaC & SU 5041-145-008 moc.asuhplodnar.www moc.asuhplodnar@ecivresremotsuc

För träning och tävling

Ett ögonblick

Lerduvesortimentet din klubb behöver SKEET – TRAP – SPORTING Kontakta din sport och vapenaffär

text & foto josefin warg

KARIN MATTSSON WEIJBER

ORDFÖRANDE FÖR RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Vilken roll spelar idrotten för integrationen i samhället? – Idrotten är ju väldigt speciell och bra på det sättet att vårt språk är universellt. Reglerna är ungefär lika i alla länder, så man behöver inte prata jättebra svenska för att kunna vara med. Jag tror att idrotten är ett av de viktigaste områdena för integration, förutom arbete och skola. Vad tjänar idrotten på mångfald? – Att det utvecklar verksamheten. Som allt annat är det en spegel av tiden och att få in olika kulturer, perspektiv och synsätt bidrar till att verk-

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

samheten inte stagnerar utan att den kan utvecklas. Hur tycker du att idrottsföreningarna sköter sig i fråga om jämlikhet vad gäller etnisk mångfald? – Idrotten är generellt ganska bra på aktivitetsnivån, men inte lika bra på ledarsidan, även om det är skillnader mellan idrott. Så ett utvecklingsområde är att få fler ledare med annan bakgrund än svensk, för då får vi fler aktiva. Efter en studie för några år sedan så vet vi att bland tjejer i gruppen 13-19 år med annan bakgrund än svensk, så var det fler som ville bli le-

dare än vad som hade fått frågan. Om vi lägger ihop detta med vår oro över ledarförsörjningen i idrotten finns det uppenbarligen här en potential som vi inte utnyttjar. Har du någon uppfattning om hur det ser ut med mångfalden i det svenska skyttet? – Inte i dagsläget. Men däremot är skytte en världsomspännande idrott där Sverige historiskt hävdat sig väldigt väl, så jag tror att potentialen är stor i skytte. Det underlättar förstås om man känner till idrotten, för då är vägen in lättare.

Hur tycker du att en idrottsförening bör arbeta med etnisk mångfald? – Jag tror man måste hitta det själv. Det beror på var man finner sig i landet, vilken typ av verksamhet man har och sådant. Mycket handlar om medvetenhet. Att man funderar på hur man vill göra, och tar hjälp om man behöver det. Hittar det som passar och utgår från det. Det finns igen universalmetod. Se det som inte som något man gör, utan som något som faktiskt utvecklar idrottens verksamhet. Att integration blir en naturlig del och inte något sidordnat, det tror jag är viktig. ■

www.superstar.se

FÖR SPORTING

MIDI 90 MM

BATTUE

RABBIT

FLASH / STANDARD

TILLVERKARE:

Super Star Lerduvor, Norra Säm, 524 93 Herrljunga, Sverige | 0513-722 80 | info@superstar.se

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

reportage

Sverigeduvan en inkörsport i sportingskyttet text & foto josefin warg

Lerduvorna flyger i den uppländska luften och många får en omild behandling. Det är en lördag i maj och Svensk Skyttesport är på besök i Östhammar där en deltävling i Sverigeduvan genomförs. Av dem som pangar för dagen noteras rutinerade skyttar, men också nybörjare som funderar på att bli mer än nybörjare. Det sistnämnda är helt i Sverigeduvans anda.

behöva tävla mot elitskyttar, säger Derek Martin, som var grenledare när tävlingen drogs igång 2011.

Mattias Eriksson skjuter i dag sporting för tredje gången någonsin.

ett gevär översträckt till sig och går fram till skjutplatsen på bana ett. Duva efter duva skickas iväg och Eriksson siktar och skjuter. Träffar några, missar andra. Så som det brukar vara när man inte skjutit så länge. – Det här är tredje gången jag skjuter sporting. Förra gången var i onsMattias Eriksson får

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

dags på Jägarduvan. Första gången var i höstas, innan snön kom. Jag har skjutit lite luftgevär som liten, men jag tror att det blev bara en säsong. Så jag är en rookie i skytte överhuvudtaget. Denna dag anordnas en deltävling av Sverigeduvan här i Östhammar. Mattias är här för att hans kompis Jonas dragit med honom och för att

få chans att träna inför en närstående uppskjutning för jägarexamen. Mattias är en av 36 skyttar som tar chansen att tävla i dag. De flesta är redan tävlingslicensierade sportskyttar, men Eriksson är inte det. Men han får vara med och tävla ändå. Gyttorp Sverigeduvan är nämligen en tävling där man får delta utan tävlingslicens. Anled-

ningen är att grundtanken med tävlingen är att den ska vara rekryterande till fitasc sporting-skyttet. – Vi startade den för att försöka få igång en tävling som en ingångsport till sporting. Meningen var att det skulle finnas tävling med reglerad svårighetsgrad, och där nybörjare tävlar i en klass för sig så att de inte skulle

Enkelhet viktigt Reglerna är enkla. Man skjuter som fitasc sporting på banor om 25 duvor på nivå 1-3. Man anmäler sig på plats, skjuter i skjutlag och gör så många varv man känner för. När man anser sig klar är det fritt fram att åka hem. Deltävlingen har inget prisbord, utan det som står på spel är en plats i den årliga riksfinalen. Enkelheten i tävlingsformen är något som Sven-Olof Eriksson, ordförande i Östhammars JSK tillika dagens tävlingsarrangör, uppskattar. – Jag vurmar lite för att försöka värva nya skyttar. De som inte är elit – det finns inte så många tävlingar för dem. Om man ska få folk att tävla måste det finnas lätta tävlingar. Får man mycket träff tror jag att det är lättare att komma tillbaka. Jägar-

examen är ett sätt att träffa folk som inte är aktiva skyttar och för dem vill vi gärna ha en sådan här tävling att hänvisa till, säger han. Tävling för flera Sven-Olof är inte helt nöjd med uppslutningen i dag på banan, men det är ändå konstant liv och rörelse där ute där sol blandas med moln på himmelen och en sval vårvind lätt ruskar om skyttarna. Skjutningen har pågått i någon timme när tre av fyra i familjen Larsson från Dannemora går ut i sitt skjutlag. Pappa Thomas, liksom barnen Victoria och Alexander. Victoria satsar hårt på skeet, men tycker att det är kul och bra träning att prova något annat ibland. Och att bara komma ut och tävla överhuvudtaget. – Jag har tänkt börja tävla mera. Jag har varit för feg innan. Har känt att jag ville bli tillräckligt bra för att träffa lite, men jag måste tänka på att bara skjuta och inte bry mig om vad andra

Skeetskytten Victoria Larsson tycker att det är nyttigt att tävla, även i andra discipliner än skeet.

Alexander Larsson skjuter sällan men tycker att det är roligt när han väl gör det. nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

reportage ration till Sverigeduvan. Tävlingsformerna påminner om varandra, men skiljs åt av att man till exempel inte får börja med geväret uppe vid axeln i väntan på duvan och att man går i skjutlag i Sverigeduvan. Det sistnämnda tycker Stefan Runarsson är bra. – Det är en fördel här att man går i grupper, för då får du mycket hjälp om du är gröngöling.

➤➤

Träffvänligt är bra, tycker Stefan Runarsson som menar att det gör att skyttar vill komma tillbaka och skjuta igen.

Potentiell blivande tävlingsskytt En skytt som upplever just det att man får mycket hjälp är rookien Mattias Eriksson som nu nått bana fyra. Han har fått kloka tips och råd, inte bara från kompisen Jonas utan även av de övriga fyra i skjutlaget, konstaterar han efter att ha avslutat sin runda. – Det kändes ganska bra. Jag fick 11 träff. Det var ganska svårt, jag tänker inte på anläggningen och det påpekar de andra.

träningsläger för ungdomar och allt möjligt. Och sett tillbaka på 2012 då Sverigeduvan genomfördes till fullo har tävlingen redan fått viss effekt, berättar Derek. – Jag vet att det var ett antal olicensierade skyttar som sköt i tävlingen och löste licens sedan och jag känner personligen ett par nybörjare som det varit en inkörsport för. Så jag hoppas nu att det håller i sig, jag tror på sikt av Sverigeduvan är jättebra. Även Östhammars ordförande Sven-Olov Eriksson såg liten tillökning av antalet tävlingsskyttar efter Sverigeduvan i fjol, och han avslutar med en önskan riktad till övriga klubbar. – Jag tycker att alla klubbar borde hjälpas åt att ordna instickstävlingar som denna. Jag tror att det är så vi kan få sporten större. ■

Sven-Olov Tullberg från Roslagens Jaktskytteklubb skjuter.

Var det roligt att tävla i dag? – Ja, väldigt roligt. Blir det en tävlingsskytt av dig framöver? – Ja, det tycker jag att det känns som. Jag frågade i dag vad jag behöver för att lösa licens, så det jag hade jag nog tänkt göra. Jag tycker att det verkar väldigt roligt, och jag känner några som håller på. Jag har en fördel som känner någon som har lite koll, så att jag kan följa med om han ska åka.

Benny Andersson, Patrik Skoog och Mattias Andersson följer intresserat skyttet.

tycker. Man lär ju träna tävlingsnerverna om inte annat, säger hon. När det är dags för lillebror Alexanders tur att skjuta är det med Victorias gevär då han inte är skytt på fritiden som sin syster. – Det händer någon gång där hemma ibland. Så att jag inte glömmer bort allt. Jag tycker att skjuta är roligt och så, men jag är hellre ute med ett fiskespö. Det är inte omöjligt att han blir tävlingsskytt i framtiden, när han gått gymnasiet och tagit jägarexamen, men till dess tycker Alexander ändå att det är roligt att kunna få vara med och tävla ibland. – Det är jätteroligt. Det är jättebra 16

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

på det sättet att man kan få komma och prova på. Vad tycker du om dagens tävling? – Det är rätt så bra. Det är både lätta duvor och lite svårare. Det är lite skillnad på hur man ska lägga an och komma in i gunget. Träffvänligt är bra – Ny duva! Ny duva! Borta på fjärde stationen kastar en kastare flera duvor in skogen i dag, istället för in i synligt skjutläge. Skyttarna är dock oberörda och står lugnt och inväntar en ny skjutbar orange duva. Här möter jag hemmaskytten Stefan Runarsson som gör en av

sina årliga insatser på tävlingsbanan. Som skytteansvarig på Jägareförbundet i Uppland jobbar han med att jägare ska komma ut och skjuta och bli bättre. Han betonar vikten av att det finns tävlingar såsom Sverigeduvan, som påminner mycket om jakt och där det inte är alltför svårt. – Det ska vara träffvänligt men svårt att skjuta fullt. En medelmåttig skytt ska väl träffa 15 eller uppåt 20 duvor, för då är de ju nära. Då vill de åka igen. Träffar du fem duvor, hur sugen är du då på att komma nästa gång? Och ingen station ska vara omöjlig, säger han. Inom Jägareförbundet bedrivs Jägarduvan som fungerat lite som inspi-

Är det lätt att komma in i tävlandet annars tycker du? – Helt lätt är det inte. Man måste ha någon känning. Sedan är det bra också att man får komma på en sådan här tävling utan att ha en licens. Vikten av rekrytering Skyttar som kvalificerat sig till finalen i Gyttorp Sverigeduvan måste ha tävlingslicens för att få skjuta den. Men förhoppningen med tävlingen är också alltså att öka antalet tävlingslicensierade sporting-skyttar i allmänhet, för att de upptäcker att det är roligt och därmed vill tävla mer. Tidigare grenledaren Derek Martin säger att det handlar om grenens överlevnad. – Vi måste ju få fler tävlingslicensierade skyttar och locka ungdomar, gör vi inte det dör vi ju på sikt. Det handlar också om ekonomin i förbundet och ekonomin i fitasc-grenen, så att vi kan utveckla sportingen, ha

FAKTA

GYTTORP SVERIGEDUVAN Skjuts som Sporting (fitasc) på banor/layouter om 25 duvor. Tävlingar kan ha nivå 1–3 banor. Alla som har minst 5 kastmaskiner kan ha ett arrangemang. Man kan ha tävlingar på vardagskvällar. Kvalificering på varje tävling till en riksfinal. Riksfinalen går sista helgen i juli. Man får skjuta hur många varv man vill och det bästa varvet räknas för kvalificering. Kvalificeringsperiod är fram till den mitten av juli. Tävlingar efter detta är kvalificerande till nästa år final. Inga prisbord på tävlingarna, man kan alltså åka och skjuta sina varv och sedan åka hem. Tävlingen har ålder och könsklasser. Det finns Elitklass och Sportingklass i varje ålders/ könsklass på finalen.

Jon-Anders ”Jonte” Kylin väntar in en lerduva.

Yvonne Fahlborg gör sitt på skjutplatsen.

Kontaktperson för tävlingen är Jonas Hellström, Vikbolandet, som nås på 0125-70057 eller 070-979 09 30. 11-årige Marcus Tullberg var dagens yngsta deltagare.

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

intervju

Oscar Klemmedsson, 15 år

GLÄDJE

INOM IDROTTEN text sara borg foto sara borg och josefin warg

Vad är det egentligen med skytte som är så roligt? Vad är det som får oss att lägga ned flera timmar i veckan och dessutom massa pengar på vårt fritidsintresse? Enligt många skyttar handlar det om att uppnå sina mål, att ta del av gemenskapen och att tävla runt om i Sverige. Vi bestämde oss för att gräva lite djupare och intervjuade tre av 2012 års NM-skyttar i 6,5 mmskytte om vad de anser om glädjen inom idrotten.

Emelie Hallén, 18 år

kristianstad skytteförening Vad är det inom skyttet som ger dig glädje? Att man får träna och tävla med alla sina kompisar på skjutbanan. Vad är roligast inom sporten? En dag när det verkligen går bra. Du vet, en sådan där dag när resultaten bara kommer och allting stämmer. Det är det allra roligaste! Hur mycket betyder gemenskapen för glädjen? Ganska mycket faktiskt. Att skjuta med andra är det allra roligaste. Vad är det som gör träningen rolig? Att man är en grupp människor som man kan ha kul med samtidigt som man skjuter. Man kan också ha tävlingar mot varandra med pris för att sporra varandra. Varför är skytte roligare än andra sporter? Skytte är sporten jag har fastnat för, dels för att det är kul att bara kunna skjuta och dels för att alla har chans oavsett ålder och kön. Det spelar

ingen roll om du är 12 år och skjuter mot någon som är 52 år, du kan vinna i alla fall!

roligt och det peppar mig till att skjuta bra. Saknar man motstånd blir det ju väldigt enformigt i längden.

Hur mycket betyder själva prestationen för glädjen? En del, såklart. Men ibland har man en svacka och det kan vara kul ändå. Det blir alltid bättre, så man ska inte bry sig allt för mycket, utan tänka på nästa tävling istället.

Om du inte tycker att det är kul, hur gör du då för att ändra på det? Ibland lägger jag ned och tar paus i en vecka eller så. Ibland så byter jag bara vapen ett tag och koncentrerar mig på det. Men jag har nog aldrig tappat intresset helt för skyttet, utan bara för vissa grenar under en period.

Vad har skyttet gjort för dig på ett personligt plan? Det har gjort mig mer uthållig när det gäller koncentration och fokusering. Sedan lär man sig ju en viss disciplin som jag tror att man kommer långt på. Hur skulle man kunna sprida ännu mer glädje inom sporten? Jag tycker att man ska försöka få in fler i skyttet, så man kan ha kul med varandra. Det är också kul att ha läger så att man kan träffa nya människor och träna ihop.

Kan man ha kul hela tiden? Nej, inte hela tiden. Ibland går det riktigt dåligt och man kan bli uttråkad. Men då får man vila eller träna tills det kommer tillbaka, för det gör det! ■

Hur mycket av glädjen kommer från konkurrensen? En hel del! Att tävla mot varandra är

Järna skytteförening Vad är det inom skyttet som ger dig glädje? Det är mycket gemenskap, och man får många nya vänner. Man lär sig också av andra. Jag får en kick av att skjuta. Vissa klättrar i berg för att få ett rus, jag skjuter. Vad är roligast inom sporten? När det går bra. Men det är också kul när flera personer gläds åt samma sak. Det är jätteroligt att se när andra når sina mål, även om man själv inte når sina egna. Hur mycket betyder gemenskapen för glädjen? Den är väldigt viktig! Förut var jag och min syster Carolina ensamma

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

juniorer i vår förening. Vi saknade gemenskap, men nu blomstrar den. Man blir som en liten familj och man stärker varandra genom att träna tillsammans. Man tar till sig tips och frågar om råd. Just nu tror jag att vi skrattar mer än vi skjuter på träningarna, och jag längtar dit!

Varför är skytte roligare än andra sporter? Det som gör skytte speciellt är att det är lite dolt. Alla känner inte till det. Och jag tycker att det är roligare att bidra till sporten då. Dessutom behöver jag bara tänka på mig själv och inte på ett helt lag.

Vad är det som gör träningen rolig? Det är aldrig kul att nöta ensam, men man får göra det kul. Är man flera kan man ha små tävlingar mot varandra. Man kan ha straff och pris som sporrar till bra resultat. Det är viktigt att skratta, så att allt inte är så allvarligt hela tiden. Är man flera lär man sig också att fokusera och stänga ute omgivningen.

Hur mycket betyder själva prestationen för glädjen? Det runt omkring är viktigare än min egen prestation. Det kan gå riktigt dåligt för mig, men går det bra för andra är jag glad ändå. Man lär sig av andra och gläds åt andra på samma gång. Även om sporten är individuell så blir föreningen och vännerna som ett lag. Man peppar, hejar och sporrar varandra till bra resultat.

Hur mycket av glädjen kommer från konkurrensen? Det är helt klart roligare att kämpa för en seger än att bara vinna. Jag har varit själv på flera tävlingar och även saknat konkurrens på många andra. Det är inte roligt i längden. Det är roligare att kämpa för bra skott, på varje skott. Man får ju inte samma fokus utan någon kamp. Man lär sig mycket mer av att kämpa än att faktiskt vinna. Vad har skyttet gjort för dig på ett personligt plan? Sporten har hjälpt mig jättemycket. Jag har lärt mig att fokusera och ta ansvar för mig själv. Dessutom har jag fått många nya vänner genom skyttet. Förut var jag väldigt blyg,

men nu har jag lärt mig hantera det. Mycket av det kommer från till exempel NM-resan förra året. Jag har lärt mig att bli bekväm i mig själv och framför allt att jag kan prestera.

det ju det tråkiga som gör att man vill fortsätta och träna ännu hårdare. Man vill hitta tillbaka till formen och man lär sig väldigt mycket om sig själv på vägen dit.

Om du inte tycker att det är kul, hur gör du då för att ändra på det? Jag pratar med andra om det, helst flera personer. Jag säger: ”Nu funkar ingenting, vad ska jag göra?!” Då får jag tips från andra som gått igenom samma sak. Ibland tar det tid att komma tillbaka, men har man viljan så kommer resultaten att komma till slut.

Hur skulle man kunna sprida ännu mer glädje inom sporten? Umgås med andra på skjutbanan och träningarna. Då kan man dela sina bra och dåliga erfarenheter med varandra. Man kan skratta åt sina tabbar och få hjälp med sina problem. Dessutom är delad glädje större glädje! ■

Kan man ha kul hela tiden? Nej, det kan man nog inte. Ibland är

➤➤ nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

intervju

Täcklappar som fäster i både regn och -40°

olle gabrielsson, 54 år

17x17

roMMeHeDs skyttefÖrenIng varför är skytte roligare än andra sporter? Man har ju hållit på sedan man var liten. När jag var liten följde jag med pappa till skjutbanan. När jag var yngre testade jag lite annat, men skytte var roligast tyckte jag.

➤ ➤ vad är det inom skyttet som ger dig glädje? Att skjuta överhuvudtaget är roligt. Jag saknar skyttet om jag inte är där och det är lika kul på vintern som på sommaren. Man träffar ju kompisarna också. Fast att skjuta själv kan också vara roligt.

kanske man hade två ståskott som var jättebra. Då får man ta med sig det!

vad är roligast inom sporten? När man lyckas med sitt mål. Man kan vara tvåa länge och sedan så lyckas man helt plötsligt och det är jättekul! Att ha delmål är också roligt. För även om man inte vinner tävlingen så

vad är det som gör träningen rolig? Det är roligt i sig självt. Att skjuta är ju kul! Men man kan göra det lite svårare på träningen än på tävlingen och passa på att utmana sig själv.

Hur mycket betyder gemenskapen för glädjen? Den är väldigt viktig för mig. Det kan vara kul att skjuta själv också, men det är roligare med andra.

Hur mycket betyder själva prestationen för glädjen? Man kan ha kul ändå! Man lyckas kanske en gång på tio. Men man får inte gräva ner sig för att det går dåligt. Det kommer ju alltid fler tillfällen och till slut lyckas man! vad har skyttet gjort för dig på ett personligt plan? Jag har lärt mig att hantera stress. När jag var yngre var jag nervös, men nu har jag lärt sig att hantera det på ett bra sätt och att bli lite tuffare. Sedan har jag ju fått resa runt i hela Norden och se mig omkring. Man har fått uppleva många platser och mycket roligt på dem. Hur mycket av glädjen kommer från konkurrensen? Det är roligare att kämpa för att vin-

Nu åter på svenska marknaden!

na. Förra året åkte jag över till Norge och tävlade. Det var jätteroligt. Man fick ju stryk, men det var kul och lärorikt ändå. kan man ha kul hela tiden? Mer eller mindre roligt kan man ha. Är det inget roligt så åker man väl inte och skjuter? Så det är viktigt att det är kul. om du inte tycker att det är kul, hur gör du då för att ändra på det? Man måste tänka positivt! Med åren lär man sig att det går upp och ned. Men tänker man positivt får man det positiva med sig. Man får absolut inte bli rädd för att misslyckas, för då misslyckas man. Hur skulle man kunna sprida ännu mer glädje inom sporten? Jag tycker att man ska hitta på nya saker och inte bara mala på i samma spår. Man får tillföra något nytt helt enkelt. Och sedan får man försöka få in nya skyttar, och på så sätt få nya bekantskaper. Det är viktigt att satsa på ungdomarna. ■

Allt i SkytteutruStning Vi har allt för skytten! Feinwerkbau- och Unique vapen Sauer skyttekläder H&N luftvapen- och blykulor Lapua- SK- Magtech ammunition CENTRA, CHAMPION, CZ, JÄGGI, KRÜGER, HÄRING, DISAG, MANURHIN, NILL, RINK, RÖHM, VFG, DEWEY och många andra fabrikat!

(reservation för färgavvikelse i trycket) 12x12

LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VihtAVUori krut, tändhattar DAgfinrUD, SKytterLinKen – fältskytteväskor m.m. SAUer pipor och tillbehör KongSberg elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Persson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult skytteservice@gmail.com

25mm Ø 1 rulle 45:-

Sveriges bästa täcklappar, 2000st/rulle 1 rulle 29:- 10 rullar 250:- 100 rullar 2300:-

Ny generalagent i Sverige för Eley ammunition

Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504

Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se

Vi erbjuder räntefri avbetalning via Wasakredit

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar. De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden. Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

www.skytteservicealmhult.se 20

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

reportage

något visst med

6,5-skyttet

tIps!

text & foto josefin warg

Vinnaren av den öppna klassen på SM blev Leif Sandberg från Kalix. Hur det gick i de andra klasserna och hur tävlingarna var kan du läsa om i senaste webbtidningen, nr 2, som du läser på www.svensk-skyttesport.se

Årets fältskytte-sM för 6,5mm gick en tidig majsöndag på kungsängen, utanför stockholm. 272 skyttar hade hittat hit och i fint väder, under en blå himmel där flygplan och kungsörnar kunde skådas, sköt deltagarna på en bana som för många var en riktig utmaning. trots svårigheterna noterades som vanligt på fält-sM en god stämning bland deltagarna och en stor kärlek till grenen. svensk skyttesport minglade runt och pratade med några av skyttarna om tjusningen med 6,5-skyttet och dess framtid.

var kanske 13-14 år och då var det inga problem att hänga på 6,5-an på en 13-åring och cykla iväg.

det Är något visst med 6,5-mm-

skyttet får man ofta höra. Thomas Karlsson från halländska Gunnarsjö säger precis detsamma. – Det är något visst när man kommer fram och ser långa fina mål. Det är väl det som fascinerar, de långa hållen. Det är ju som ett vykort när man kommer upp till Norrland för en skjutning till exempel. Thomas minns tiden när han började med skyttet, en annorlunda tid. – Man cyklade till skjutbanan. Jag

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Vad har skyttet betytt för dig? – Det har betytt rätt mycket. Nu är det mest det sociala som räknas. Jag har inte skjutit något annat, aldrig skjutit sport. Förr tränade man mer, då var det mer liv och död, vem som var bäst. I dag är Thomas en fältskytt i fler grenar än för 6,5mm. – 6,5 mm är Rolls Roycen, men korthållsfält är också en lättsam och trevlig skjutning. Vi brukar vara runt ett 30-tal från 3-4 föreningar på våra korthållsfälttävlingar. Vad som skiljer mot 6,5 mm är att på korthållsfält är hälften ungdomar. Magnus Larsson, Älekulla, är dock 6,5-skyttet trogen.

– 6,5 är Rolls Roycen, därför har jag inte börjat med korthåll. Har inte vågat, och tycker mig inte ha tid. Fält blir det varje vecka den här årstiden och jag tränar lite däremellan. Klickar i källaren och sedan går jag ut på banan och ser att det stämmer, säger han. Vad är roligt med 6,5 mm? – Det smäller lite och jag har alltid skjutit det, och det går någorlunda bra, säger Larsson. Båda tycker att det är synd att fältskyttet har minskat i omfång. – Folket räcker inte till för att arbeta med skjutningar, tror Thomas Karlsson. – Men när det är så lite fältskjutningar borde man ha fler banfältskjutningar, säger Magnus. Thomas håller tummarna för att det inte minskar än mer. – Jag har förhoppningar i alla fall om

att vi håller det som det är nu. Jag tror det beror mycket på kostnaden. Föreningen får inte ihop pengar, för man måste subventionera kostnaden om man ska ha ungdomsskytte. För att få ungdomar till fältskyttet hoppas jag att korthållsfältskytte är en framtid. Vid ett bord i solen, vid tävlingscentrum, sitter ett gäng män och skrattar ihop. – Jag skjuter korthåll, luft, jakt, 6,5 mm. Roligast är fältskytte. Det är trevligt att bara sitta så här, säger Göran Myrberg, Öregrund. – Många frågar varför jag skjuter 6,5 mm. Det är för att det är jag mot naturen. Varenda station är en utmaning – vind, höger, vänster, mirage och så vidare, säger Börje Nilsson från Östhammar. – Det går att få träff utan att skjuta 10,1. Det är större träffyta och det

kan slå bättre, säger Börje Forsberg, Östhammar. – Det är lika mycket socialt som skytte, säger Reijo Laine, Östhammar. – Man åker land och rike runt, säger Börje Forsberg. – Vi umgås ju lite privat också, säger Börje Nilsson. – Han tävlar i allt, men får stryk i det mesta. Men det är det som håller igång oss. Vi slår varandra, säger Forsberg med ett leende om sin namne. Alla herrar runt bordet gillar onekligen skyttet. Men oroliga är de för framtiden. – Det är färre tävlingar och färre skyttar sedan ett halvsekel. Förr krävdes uttagning till SM. Men det är svårt för idrottssverige i alla idrotter. Åtminstone vi i avfolkningsbygden, säger Börje Nilsson. – Jag tror att nationella skyttet syns

Skyttarna Göran Tibell, Stefan Lundqvist och Lars-Göran Lundqvist skrattar ihop ute längs fältskyttestigen.

för lite i TV och tidningar, säger Reijo Laine. – Det är ju en ganska bra kostnad också. Det drar ju iväg för föräldrar om ungdomar vill skjuta, säger Börje Forsberg. – Jag tror intresset måste ligga hos föräldrar och det är det som saknas, säger Göran Myrberg. – Jag började när grabben började. Har hållit på med fältskytte i fem år

kanske. Det är både det sociala och skyttet i sig som är viktigt. Lika mycket av varje, säger Laine. – Det är bekvämast att skjuta luft i och för sig. Varmt är det, och smidigt, säger Göran Myrgren. Några som är helt nya på ett fältskytte-SM hittas inne i den kyliga hallen i väntan på att se prisceremonin. Alexander och Fredrik Lönegren sköt dock inte den vanliga

klassen, utan i den allt populärare kikarklassen. För Fredrik tog tävlingen tyvärr slut i förtid när pipan lossnade, men Alexander kunde gå banan runt utan problem. – Det var väldigt roligt. Det var den svåraste tävlingen jag någonsin gjort, men bra planerat. Det var roligt för att det var svårt, säger Alexander Lönegren. Tvillingarna Lönegren, som fyller 18 senare i sommar, har skjutit i dryga tre år och hållit på med kikarskyttet i ungefär två år. Detta sedan de fick det rekommenderat för sig av någon i klubben. Och det är bara fältskytte som gäller, inte bana. – Det väl det att det är okända avstånd, att man måste ta hänsyn till olika faktorer och fältmässiga förhållanden, förklarar Fredrik fältintresset. ■

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

information

Senaste nytt från förbundets

och har dessutom ofta kombinerats med framgångsrika skyttekarriärer. FSR guld Carl-Axel Weilenmann, Alingsås Frivilliga Skarpskytteförening (och Lerums skyttegille)

årsmöte 2013 text & foto josefin warg

Svenska Skyttesportförbundets årsmöte 2013 hölls i början av maj i Bromma. Representanter från de allra flesta distrikt samt från sektionerna fanns på plats för att ta ställning i några viktiga frågor. Här kan ni läsa vad som beslutades på mötet.

SkytteUO silver Lars Lindgren, Fagersta Skf och Satu Lamminniemi, Virsbo Skf, Västmanland FSR:s förtjänstecken till Utländsk medborgare Christian Kjaer Pedersen, avgående ordf i DDS

Svenska Skyttesportförbundets styrelse 2013-2014. Saknas gör Christina Åhlstedt och sekreterare Mikael Jansson.

Stora Grabbars märke är ett utmärkelsetecken som tilldelas svenska skyttar på grund av framstående skytteprestationer, särskilt vid tävlan med andra länders skyttar. Stor Grabb blir den som erhållit sex poäng enligt poängsystem. Stora Grabbars märke 2013 tilldelades lerduveskytten Amanda Martin samt pistolskyttarna Kristian Sjöberg och Jan-Olov Danielsson. ■ SvSF årsmöte 2013. Deltagare från norr till söder, öst till väst, hade samlats i Bromma för att ta ställning i några viktiga skyttefrågor. 

innovativa markeringssystem… HS10 HYBRIDSCORE

Mottagare av medaljer och märken på förbundsårsmötet 2013. Från vänster Carl-Axel Weilenmann, Kerstin Bodin, Lars Björck, Göran Nygren, Satu Lamminniemi, Claes Johansson och Amanda Martin.

har en RMklass för kikarskyttar funnits på SM i fältskytte gevär. Intresset för klassen ter sig allt ökande, och efter en motion från Uppland beslöts att till RF föreslå SM-status för kikarklass vid fältskjutning. Ytterligare en motion hade inkommit, denna om borttagande av vapenlicens på snabbluftpistol. Frågan överfördes till pistolsektionen för vidare handläggning. Ett förslag till vapenpolicy hade lagts fram av förbundsstyrelsen och under helgen diskuterades denna intensivt. Efter vissa justeringar lades ett reviderat förslag till vapenpolicy fram, som fastslogs av årsmötet. Vapenpolicyn kommer att hittas på vår hemsida. De senaste åren

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Till följd av förbundets ekonomi i balans och på grund av en önskan om lite arbetsro för de kommande åren, fastställdes avgifter för en treårsperiod. Avgifterna beslöts vara oförändrade från i år, det vill säga 1 500 kronor i föreningsavgift per år och tävlingslicens á 300 kronor för seniorer och 150 för juniorer. Ett antal mindre ändringar i förbundets allmänna bestämmelser fastställdes, liksom i förbundets stadgar. Vissa justeringar främst till följd av att Ungdomssektionen har blivit ett Ungdomsråd. Ett avsnitt har lagts till i allmänna bestämmelser om hur sektionerna ska hantera skyttar som inte löst tävlingslicens vid tävling. Som brukligt på ett årsmöte gjor-

des också val till förbundsstyrelsen bland annat. Jimmy Persson valdes om till ordförande för ett år. Även ledamot Lars Lennartsson fick förnyat förtroende, för en period om två år. Förbundsstyrelsen fick också två nya ledamöter. Nyval av Margareta Ekberg-Emilsson för två år, och Robert Wälikangas i ett fyllnadsval på ett år. Kerstin Bodin valdes om till valberedningens ordförande. Anders Lindström valdes in som ny i valberedningen.

terås/Stockholm Claes Johansson. Sv Sportskytteförbundets förtjänsttecken i guld utdelas till en person som i kraft av sitt mångåriga engagemang på samtliga nivåer inom organisationen.

Medaljer och märken Ett antal personer fick ta emot förtjänstmedaljer och märken. SSF förtjänstmedalj i guld + ISSF diplom för VM viltmål 2012 i Väs-

Följande medaljörer har utfört ett gagnande och oegennyttigt arbete inom sina föreningar och distrikt eller skytteförbund. Engagemanget har undantagslöst varat i flera decennier

ISSF silver Göran Nygren, för VM viltmål 2012 i Västerås/Stockholm ISSF brons Kerstin Bodin, för VM viltmål 2012 i Västerås/Stockholm ISSF brons Lars Björk, för VM viltmål 2012 i Västerås/Stockholm

Den första elektroniska hybridtavlan World Wide för luftvapen och 50 m gevär. Tavlan HS10 är konstruerad för både luftpistol och luftgevär. Med förstärkt frontplåt kan tavlan även användas för 50 m gevär.

SIUSPRINT+

Program för utskrift och publikvisning. SIUSPRINT+ används för anslutning av upp till 10 banor direkt till en PC med laserskrivare utan att skjutledarens PC är ansluten. SIUSPRINT+ är marknadens bästa visningsprogram för publik på tävlingsplatsen.

tavl Nya

HS25/50 HYBRIDSCORE

Den första elektroniska hybridtavlan World Wide för pistol och gevär. Tavlan HS25/50 är konstruerad för både pistol 25 och 50 m samt gevär 50 m. Utrustad med grön och röd signallampa används tavlan även för snabbpistol.

när DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

ram

prog Nya

SIUSLIVE

Nu sänder du skyttetävlingen live med oöverträffad kvalité och snabbhet. ett. SIUSLIVE används för utsändning av din de e tävling till publiken hemmavid. Oberoende p av var du befinner dig kan du koppla upp a dig till live.sius.se och följa tävlingarna via en n din PC. Det går även att ta del av tävlingen via mobilen.

Tfn: 021-600 -6 13 | ww www.sius.se | info@sius.se nfo@

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

information

Röstning med dosa och resultatvisning.

Skyttesports sex ombud på RIM 2013.

batter hade många talare och pågick i flera timmar. De förslag som på detta RIM upptog mest tid handlade om RF:s strategiarbete, LOK-stödet och Idrotts-AB.

Stöd och service ❚ Alla SF och IF är anslutna till och använder verksamhetssystemet IdrottOnline. ❚ RF ska verka för att få fler internationella evenemang till Sverige ❚ Stärka det internationella arbetet ❚ RF ska ha etablerat varumärket Svensk Idrott. ❚ Bosön ska vara den av idrottsrörelsen mest använda anläggningen för idrottsutövande och som mötesplats. ❚ Verksamhet som har till syfte att stimulera den idrottsliga utvecklingen ska grundas på forskningsbaserad kunskap.

RF:s strategiarbete RF kommer de närmaste fyra åren göra en strategiresa som innebär att möta samhällets förändringar och människors förväntningar. Målet är att samtliga förbund ska delta utifrån sina förutsättningar. Fokusområden 2014-2015 är:

Röstning pågår.

Nytt från

Riksidrottsmötet 2013 text & foto jJimmy Persson, ordförande Svenska Skyttesportförbundet

Under tre intensiva mötesdagar i Luleå så var Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) med och påverkade svensk idrotts framtid och utveckling. Detta på Riksidrottsmötet, Riksidrottsförbundets samt SISU:s stämmor, som hölls i slutet av maj. Med våra sex röster så hade vi stort inflytande över de motioner som inkommit och över Riksidrottsstyrelsens förslag. Endast Svenska fotbolls-

hade fler röster än SvSF på mötet, med sina sju. För att få en röst så måste förbundet ha ombud på plats. Skyttesportförbundet representerades av ordförande Jimmy Persson, ungdomsrådets Sofia förbundet

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Åkesson, styrelsens Mikael Svensson, generalsekreterare (GS) Mikael Jansson, vice GS Inger Mortensen samt kansliets Cecilia Augustsson Edstam. Totalt var det 21 motioner och nio förslag från Riksidrottsstyrelsen (RS) på RF:s stämma. Utöver detta så hölls

även SISU:s stämma med fyra motioner och tre förslag från förbundsstyrelsen. Varje förslag från styrelsen sätts ihop med respektive aktuell motion och en debatt genomförs där varje talare får fyra minuters taltid och repliktiden är två minuter. Vissa de-

Idrotten ❚ Föreningsidrotten ska utvecklas och förutsättningarna förbättras ❚ Idrottsrörelsen ska öka antalet aktiviteter och utövare ❚ Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i ”Idrotten vill” utifrån sina respektive förutsättningar. ❚ RF ska på alla nivåer kunna erbjuda idrottsrörelsen kompetens inom barn-, ungdoms- och vuxenidrotten avseende såväl bredd- som elit ❚ RF ska ha utvecklat och etablerat ett system för att kombinera utbildning och elitidrott genom riksidrottsgymnasier, nationella idrottsutbildningar och riksidrottsuniversitet/högskolor. Resurserna ❚ Alla kommuner ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer: lokaler, anläggningar och utrymmen för idrottsliga aktiviteter. ❚ Myndigheter och intresseorganisationer, på både central som lokal nivå, ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka och förenkla möjligheterna att utnyttja mark-, vatten- och luftutrymme för idrottsliga aktiviteter. ❚ Medel ska årligen avsättas till anläggningar för investeringar i miljöanpassade lösningar. ❚ Det offentliga stödet samt stödet från andra intressenter ska ha ökat.

Medlemmar och medarbetare ❚ RF ska ha ett ”nöjd medlemsindex” som är minst ”4” på en femgradig skala. ❚ RF ska ha ett ”nöjd medarbetarindex” som är minst ”4” på en femgradig skala. Även en ekonomisk plan för de närmaste åren presenterades. Planen innebär ett underskott på ca 60 miljoner kronor. Varför detta då? Jo, RF tror inte på att endast nedskärningar är en framgång utan även när det kärvar så måste planer och satsningar genomföras så att intresset ökar. Så detta underskott ses som en investering inför framtiden. LOK-stödet RIM beslutade att den övre åldersgränsen för att uppbringa lokalt aktivitetsstöd höjs till 25 år istället för nuvarande 20. Stämman beslutade också att sammankomstbidraget ersätts med ett ledarbidrag där det premieras att ha två eller fler ledare. Att premiera fler ledare på plats är ett sätt att sätta barnets bästa i fokus. Detta ger våra skytteföreningar bättre förutsättningar att arbeta med LOKstödet som en intäktskälla. Idrotts-AB, eller 51 %-regeln Detta förslag har haft ett stor medialt intresse. Frågan är tudelad. Det

Fäktförbundet debatterar Idrotts-AB.

finns en formell sakfråga och en demokratisk aspekt. Om vi börjar med sakfrågan. Ett idrotts-AB är ett aktiebolag som ägs till minst 51 % av en idrottsförening samt resterande del av privata aktörer. På detta sätt bibehålls bestämmandet över bolaget inom idrottsföreningen. Detta styrs av RF:s stadgar som alla anslutna idrottsföreningar måste följa. RS:s förslag var att flytta denna paragraf i stadgarna från RF-nivå till SF-nivå. De ansåg att ett specialidrottsförbund, såsom Skyttesportförbundet, själv ska få bestämma om denna regel ska följas eller om mer än 51 % kan ägas av privata aktörer. Genom detta så skulle det kunna se olika ut inom RF. Bilsport och hockey är de största förespråkarna för att själv få bestämma ägandeförhållandet, medan fotbollen sa nej till detta förslag. En lång debatt genomfördes i frågan, där många förbund ansåg att regler som är av värdegrundande betydelse ska hanteras och styras centralt av RF för samtliga förbund. Exempel är miljö, etik och moral, doping etc. Denna fråga ansågs vara av sådan karaktär då den underminerar den ideella föreningen existens och betydelse. Om några förbund gör om sina föreningar till aktiebolag där ägandet i majoritet ägs av privata aktörer så kan detta få konsekvenser även för vanliga klubbar som inte bedriver föreningen i bolagsform. Myndigheter kan mycket väl jämställa alla föreningar som bolag i olika frågor. Det sker idag och risken är stor att det skulle ske i ännu större omfattning om denna regel styrdes av var och ett specialförbund. Så när frågan skulle avgöras så röstades styrelsens förslag ner till förmån för Fotbollsförbundets motförslag att behålla den ordning som är idag. Detta innebär att Idrotts-AB regleras på RF-nivå även i fortsättningen. Nya förbund inom RF Åtta förbund hade sökt medlemskap inför årets RIM. Efter presentationer och diskussioner så enades RIM om

att välkomna Skateboardförbundet som ny medlem inom RF. Svenska Cricketförbundet blev inte medlemmar på grund av sin storlek, men ansågs som viktiga genom att bidra med sin idrott till många nya svenskar från Indien, Pakistan och Bangladesh. De fick också in en känga mot den nya ledamoten i styrelsen, Mona Sahlin, då hon i ett uttalande i DN har sagt att hon älskar all idrott utom cricket. Efter förbrödring så gillar hon nu även sporten cricket. Avslutningsvis kan sägas att arrangemanget var mycket välordnat. God mat, bra lokaler och hög servicenivå på gäststaden Luleå. Vädret var helt fantastiskt med högsommartemperaturer på 23-25 grader. Och Skyttesportförbundet har fått vara med om att påverka svensk idrott i en riktning som känns både rätt i innehåll och även ambitionsnivå. ■

Mona Sahlin och Cricketförbundet förbrödras.

Invigning med samisk sång och dans.

Manuell rösträkning då tekniken strulade vid personval till styrelsen.

Utställare på Riksmötet. nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

försvarsinfo

från förSVarSMaKten till SKytteSpOrtförbundet – en värmländsk tradition text josefin warg foto lars-eriC sUnDin

försvarsmakten och svenskt skytte har historiskt sett stått varandra väldigt nära. Än i dag är det ett faktum, på vissa håll tydligare än andra. I värmland är det lite av en tradition att militära chefer på förbundsnivå har varit engagerade i skyttesporten. I år fick värmlands skyttesportförbund en ny ordförande, direkt hämtad från försvarsmakten och helt utan tidigare sportskyttekoppling.

överstelöjtnant bengt

är chef för ÖrebroVärmlandsgruppen vid Livregementets husarer (K3) och ansvarig för hemvärnsutbildning i Värmlands fransson

och Örebro län. Sedan några månader tillbaka är han också ordförande i Värmlands Skyttesportförbund, ett uppdrag som han inte är den förste militären att ha haft i distriktet.

– Det är en gammal fin tradition i Värmland att militära chefer på ena eller andra sättet är engagerade i skyttesporten. Ursprunget kan härledas till den på 1800-talet framväxande skarpskytterörelsen. När sedan skarpskytteföreningarna omvandlades till civila skytteförbund kvarstod det gemensamma intresset för skyttet. Militär och skytte har länge och, förhoppningsvis, skall länge gå hand i hand, säger Bengt Fransson. En del av Franssons arbete innebär att han är ytterst kvalitetsansvarig för den Grundläggande Utbildning för Frivilligpersonal, GU-F, som bedrivs

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambitionen att bli en bättre skytt? Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

Jönköping

Sävsjö Växjö

Malmö

❘

svensk skyttesport

lite mindre, mycket

❘

nr 2 2013

bättre

Sävsjö www.aleholm.se

satt vara för många andra. I ungdomshemvärnet skjuter man ju bland annat 22 long upp till 17 års ålder. Tycker man sedan att det är roligt så kan man ju mycket väl gå vidare inom sportskyttet. Jag tror att Försvarsmakten kan vara en entré för framtida skyttar. Det är ju så, alla kommer inte från bakgrund med vapen och skytte. Att det fungerar så vet han av erfarenhet. – Många kollegor har gått över till att bli idrottsmän i skytte och det är alltid spännande följa dem. Trots den huvudsakliga idrottsliga inriktningen hos Svenska Skyttesportförbundet tycker Bengt Fransson att det är viktigt att förbundet också identifierar sig som en frivillig försvarsorganisation. – Försvarsmaktens främsta uppdrag är att träna för väpnad strid. Det är viktigt att man förstår vad det ytterst innebär. Bland annat är militär skjututbildning med militära vapen en del av skyttesportförbundets verksamhet så länge man vill tillhöra frivilligfamiljen. ■

INBJUDAN TILL

UNGDOMSLÄGER

SKYTTE SK YTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M Härmed inbjuds ungdomar födda å år 1998-99 till träningsläger 10m vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.

Siktar du på att nå elitnivå?

Stockholm

Göteborg

samhet på bästa stöttar länets skyttar skulle jag känna mig riktigt nöjd. En viktig fråga som redan diskuteras flitigt på de flesta håll inom idrottsrörelsen, är den om ungdomsverksamhet. – Från all verksamhet jag varit engagerad i tidigare har jag lärt mig att ungdomsverksamhet alltid är något som man måste prioritera högt, så det ska vi väl försöka ha på dagordningen tycker jag, säger Bengt Försvarsmakten har nytta av SvSF:s instruktörer, för som Bengt Fransson säger – ”Vem kan vara en bättre instruktör än en duktig skytt?”. Men Fransson ser också att SvSF kan dra nytta av Försvarsmaktens verksamhet. Under uppväxten var vapen och skytte nämligen ingenting som Bengt Fransson kom i kontakt med. Det var först när han kom in i Försvarsmakten och ungdomshemvärnet som skyttet introducerades för honom. Något som han tror att han inte är ensam om. – Försvarsmakten blev en entré för mig till skyttet och så kan det ju fort-

på Villingsbergs skjutfält. Där kom han i kontakt med Svenska Skyttesportförbundet för första gången. En av SvSF:s uppgifter som frivillig försvarsorganisation är nämligen att ha instruktörer som lär ut skytte med Ak4 för kursdeltagarna. En uppgift som Fransson tycker att förbundet sköter bra, då det inte är helt enkelt. – Det är svårt uppgift för skyttesportförbundets instruktörer. Dels för att deltagarna kan vara nybörjare i skytte och dels för att instruktörerna har ganska kort tid på sig. Vi är väldigt glada över att ha det här samarbetet med förbundet, för där finns fantastiskt duktiga skyttar och instruktörer. I sin nya roll som ordförande för Värmlands Skyttesportförbund vill Bengt först och främst lyssna in hur skyttesporten fungerar i Värmland, för att därefter kunna bidra med sin erfarenhet. – Jobbar man som officer är man inte obekant med skytte, så även om jag inte är utövar sporten så är jag inte främmande för hantverket. Kan jag sedan bidra till att förbundets verk-

Tid: Plats: Anmälan:

Fredag 4 okt kl 16.00 – söndag 6 okt kl 13.00 Sävsjö Skyttecenter Skickas till jonas@skyttegym.se senast torsdag 19 sep., 2013. I anmälan skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några speciella behov rörande kost. Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg eller buss kontaktar. paul@skyttegym.se Kostnad: 1050kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter. Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 19 sep 2013. Märk betalningen med namn och träningsläger skyttegymnasiet. Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk. Vid frågor kontakta Paul Larm 0382.15371 (gevär), Kontakt: Gert Rosengren 0382-15370 (gevär) eller Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol). Övrigt: Äldre deltagare är välkomna i mån av plats.

Välkomna att känna p på miljön vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!

lite mindre, mycket

bättre

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

reportage

en SVÄngOM Med

dahlby

DAnsknepen Att tA MeD tILL skJUtBAnAn text & foto josefin warg

text josefin warg foto linUs HallsÉniUs/tv4

Under våren kunde vi följa os-silvermedaljören Håkan Dahlbys väg från att vara en dubbeltrapskytt till att bli en dubbeltrapskytt med förstklassiga danskunskaper. på fredagkvällarna deltog han i underhållningsprogrammet Let’s Dance i tv4, ända tills deltagandet efter en paso doble och en wienervals tog slut en kväll i april. Men dansskorna lägger han inte på hyllan för det… Let’s Dance-program för Håkan Dahlby med sin danspartner Jeanette Carlsson. Paret fick ofta ett gott omdöme och höga poäng av den stundtals svårtflirtade juryn med Tony Irving i spetsen. Men efter paso doble-kvällen fick Dahlby dessvärre se sig utslagen ur programmet. Men sammanfattningsvis är Håkan Dahlby nöjd med sin insats. – Jo, jag är nöjd med min prestation, för vi satte alla danserna felfritt, vi vann några av tävlingarna och jag åkte ut med flaggan i topp. I det stora hela är jag väldigt nöjd, men jag är besviken för att jag inte fick dansa fler fredagar. det blev feM

Stort intresse Över 1,5 miljoner tittare har varje fredagskväll följt Let’s Dance och Dahlby är glad över att ha fått vara med. – Jag är otroligt stolt över att ha blivit tillfrågad. Det är stor genomslagskraft i programmet, så det är ett bra genomslag för mig och jag tror att det varit bra för skyttesporten också. Svensk Skyttesport var med på en av dansparets träningar medan de ännu var med i tävlingen. Där fick vi av danspartnern Jeanette Carlsson veta att Dahlby varit såväl träningsvillig som envis. – Håkan är van vid att träna och på att se detaljer från skyttet, och detaljer i dansen är det som gör det snyggt. Så han är en mycket bra elev att jobba med, sa Carlsson. Fortsättning följer Även om tävlingsdansandet i Let’s Dance tog slut halvvägs in i pro30

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

det styrka i kroppen som gäller, och du behöver stå stabilt på ett ben i taget för att kunna rotera snyggt, snabbt och stadigt. Precis som du kan behöva göra inom sportingen. Anammar du paso doble-stilen fullt ut på skjutbanan – skjut då också fram ”paketet”… Inte att förglömma är BLICKEN. I paso doblen är den allvarlig och lite stirrig. Koppla på paso doble-blicken och använd mot första bästa motståndare inför tävling. Du kommer att få vem som helst att darra! ■

Att dans är roligt kan Håkan Dahlby gå i god för. Men det är inte bara roligt, menar han. vilken skytt som helst kan nämligen lära sig nyttiga ting av att ta en svängom. Därför delar Håkan och Jeanette här med sig av några speciella dansmoves att ta med sig till skjutbanan!

gramserien, så innebär det inte att Håkan Dahlby lägger dansskorna, de svarta med liten klack, på hyllan. Långt ifrån. – Till hösten ska jag fortsätta tävlingsdansa, när jag inte tävlar i skytte! Jag ska bli en mästare i tiodans, haha! Det är skitbra träning, jag har gått ner åtta kilo sedan jag började dansa och jag känner mig urstark i kroppen. Nu ska bara skyttet komma på plats också. Dahlby kommer till hösten att delta i en internationell tävling där en amatör dansar med ett proffs, berättar han. Och målet är enkelt. – Att ha kul. Dans är ett otroligt trevligt sätt att umgås på och i detta fall att man tävlar också och lär sig dansen och rutiner. Jag tror att jag får nytta av det, för man behåller sin vikt, får en otroligt stark kropp och en bra hållning. Jag är frälst! Skyttet nummer ett Det nyvunna intresset till trots, det är och förblir skyttet som Dahlby prioriterar. – Fokus är ändå på skyttet, absolut. Det här är en rolig grej som man kan göra på hösten och vintern för att behålla sin höga fysnivå. Jag kommer i år att skjuta för Södertälje Jaktskytteklubb och det är hårdträning som väntar. Målet är EM och VM. Målet på EM är att ta mig till final, och sedan kan allting hända. Och det långsiktiga målet är oförändrat. – Mitt mål är OS 2016. Vägen dit är lång och det ska skjutas många duvor fram till dess. ■

Rumba-fötterna Rumba handlar om hjärta, kärlek och åtrå. Och bra fötter. Bra rumbafötter får man genom att i grundposition ställa sig med fötterna ungefär i ställningen tio-i-två (tänk klockan). Titta ner, och du ser – nu har du en position som inte lämpar sig bara för en rumba, utan också för att vänta in en högerduva i de flesta lerduvegrenar.

Vals-hållningen Sträck på ryggen, lyft upp armarna och vinkla ut dem. Nu är du redo för en vals. Här har du också den ultimata ställningen för att värma upp inför skyttetävlingen. Bara att vrida på överkroppen fram och tillbaka, och du känner snart hur värmen börjar strömma utmed ryggraden. Mycket valsande är också att rekommendera för du skytt, framför allt pistolskytt, som känner att armstyrkan behöver förbättras. Efter en lång vals har dina armar gott och väl fått träna statisk position! I en vals ska man slutligen tänka elegant, vackert och smäktande. Att ha det som ledord på skjutbanan

fungerar säkert för att höja resultatet. Fungerar det inte och du behöver skylla på något, ja då kanske det är dags att dra en och annan vals? Paso doble-B:n I paso doble är du en matador som ska tygla tjuren med din cape. Här är det pondus och allvar som gäller, och i denna dans urskiljer vi två saker på B som är mer än användbart som skytt. Benen och Blicken. I en paso doble är

Nationell Idrottsutbildning

Sök till Skyttegymnasiet i Strömsund! Samma kvalité som alltid! Sista ansökningsdatum 1 dec 2013

Ambition

För mer information: Tränarna på Skyttegymnasiet, tel. 0670-162 16 e-post. skyttegymnasiet@stromsund.se www.hjalmar.nu

Gemenskap Utveckling

Roligt

Närhet

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

föreningsbesök

tänkt på det. Han säger att han inte har tänkt på det på det sättet, men att de berömmer sina skyttar när de gör något bra. Som sig bör, enligt honom.

pÅ BeSÖk HoS välkoMnanDe

GULLABO SKF

De sju skyttar i föreningen som kvalificerade sig till Skyttiaden Riksfinalen i Eskilstuna 2013. Från vänster: Martin Ohlsson, Amanda Carlsson, Mikaela Alexandersson, Ebba Forsberg, Emelie Forsberg, Johanna Carlsson och Maria Bondesson.

text Per jönsson foto jörgen olsson

Hungriga skyttar På frågan om varför just Gullabo lyckas plocka fram så många duktiga skyttar har han inget direkt svar, men vad han kan säga är att: – En sak som man märker tydligt i vår förening är att våra skyttar är väldigt hungriga på mer. Vi hade under några år skyttar som sköt på hög nivå, rent av högsta, och det sporrade de yngre. När några av våra bästa fallit ifrån av olika anledningar, skador, motivationsbrist och så vidare, blev vi lite oroliga och tänkte ’hur ska detta gå?’. Men faktum är att de yngre som kommer underifrån utvecklas i en stigande kurva så pass mycket att de är helt klart i klass med våra bästa skyttar när de var i samma ålder, kanske till och med lite bättre. Ny väg in i krutskyttet Föreningen är en utav dem som valt att via idrottslyftet investera för att möjliggöra för skyttarna att skjuta luftgevär i tre ställningar. Detta ser de som en enorm fördel för att lättare

introducera krutskyttet, som även det är stort i föreningen. Håkan berättar: – Det är inte alltid lätt att få de som provar på 50 meter första gångerna att tycka om det. Det kan vara obekvämt, om man är i den åldern att man skjuter med rem kan det göra ont och sedan det här med knäskytte. Med denna möjlighet i luftgevärshallen ser vi bara fördelar, att kunna introducera detta inomhus för att sedan bygga vidare på det när vi kommer ut på krutbanan. Vi hoppas det skall locka fler att skjuta ställningar utomhus i alla fall. När man börjar fråga de aktiva i föreningen varför de börjat i just Gullabos skytteförening får man i de flesta fallen de klassiska svaren som att min syster sköt, pappa har skjutit tidigare och så vidare. Men denna kalla februarikväll fick jag ett svar av en förälder i klubben som jag tycker sammanfattar Gullabo SKF och mitt besök hos dem mycket väl: – Föreningen har gott rykte i byn, och vad jag förstått nu i efterhand även i Sverige. Man vet att även om man lämnar barnen här, när man inte har möjlighet att följa med in, blir de tryggt och säkert omhändertagna, samtidigt som man vet att de har väldigt roligt! ■

Aktivitetet på korthållsbanan.

tIps!

I nummer 3 av årets tryckta Svensk Skyttesport presenterar vi några slutsatser som vi kunde dra efter inventeringen av skytterörelsens barnoch ungdomsverksamhet.

Under vintern genomförde svenska skyttesportförbundet en inventering av skytterörelsens barnoch ungdomsverksamhet. Detta genomfördes av per Jönsson, som bland annat besökte flertalet föreningar runtom i sverige för att prata med skyttar och ledare om deras verksamhet. Många positiva och lärorika möten blev det, och här berättar per om ett av besöken, nämligen hos gullabo skytteförening som varmt och vänligt välkomnade honom under en av deras träningskvällar. vIntern Har den lilla byn i Småland i ett fast grepp när jag anländer dit en torsdagskväll i februari. Snön knastrar under skorna när jag går från bilen till ytterdörren i Gullabo bygdegård där föreningen bedriver sin verksamhet. När jag öppnar dörren och kliver in möts jag av en atmosfär som är raka motsatsen till kylan jag nyss klev in ifrån. Direkt känner jag doften av nybryggt kaffe, jag ser barn som kommer skuttande och är exalterade över att de ska skjuta, samtidigt som jag hör folk som skrattar. Jag slås av vilken hemmakänsla man får när 32

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

man kommer till föreningen som utomstående, och då menar jag inte bara för att man ombeds att ta av sig skorna innanför dörren precis som i vilket hem som helst. Nej jag syftar mer på den välkomnande känslan i form av handskakningar, glada tillrop att man är där och frågan om de får bjuda på en kopp kaffe. Hemmakänsla. Blandad skara När aktiviteten startar och jag väntar på att kunna börja mina intervjuer med de aktiva sätter jag mig i skjuthallen. Där ser jag en väldigt

varierande skara av stående och sittande skyttar blandat om vartannat, och engagerade ledare och föräldrar. Tips och idéer delas ut till höger och vänster, ’tänk på det här’, ’gör så här istället’. Samtidigt märker jag en tydlig sak hos några ledare. När skyttarna skjuter bra skott är det direkt tummen upp och det där var bra, samtidigt som ett mindre bra skott knappt nämns. Omedvetet skapar de en positiv trend när det gäller att skjuta bra. Efteråt frågar jag Håkan Bengtsson, som är en av de stora eldsjälarna i föreningen, om han själv

➤➤

Träning pågår i luftgevärshallen. nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

historisk återblick

Tvillingarna föddes den

Bröderna Wilhelm och Erik Carlberg.

Svenska skytteprofiler Eric och Vilhelm

Carlberg text lennart broman foto arkiv

Den tidiga svenska skyttehistorien rymmer flera stora profiler utöver de kanske mest kända, Gomer och Alfred Swahn. Två av de absolut största är tvillingarna Eric och Wilhelm Carlberg. Tillsammans vann de fem OS-guld, sex OS-silver och ett OSbrons i de fyra olympiska spel de deltog i.

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

femte april 1880 och växte upp i Karlskrona tillsammans med ytterligare två syskon. När pojkarna var i tolvårsåldern dog pappan, länsveterinären Gustaf Carlberg, varefter modern Vilhelmina ensam svarade för barnens uppfostran och skolgång. Några större funderingar när det gällde yrkesvalet hade vare sig Eric eller Wilhelm. Båda visade redan i ungdomen upp ett stort intresse för sport och friluftsliv och det enda yrke som i princip stod tillbuds om man ville utveckla dessa intressen var som officer. Så fick det också bli. Men vad som kan tyckas aningen märkligt är att bröderna, som var mycket lika till utseendet och även till sin läggning, sökte sig till olika regementen. Eric sökte sig till Norra skånska infanteriregementet 1901 där han blev underlöjtnant (motsvarande fänrik i dagens befälsordning) medan Wilhelm samma år anställdes vid Värmlands fältjägarkår med samma grad som brodern. Snabb återförening Det dröjde dock inte mer än ett år innan bröderna var förenade på samma regemente. 1902 anställdes de vid Vaxholms grenadjärregemente och det var också på det regementet som deras idrottsintressen utvecklades och de började uppmärksammas i den tidens tidningar där idrott refererades. Under tiden i Vaxholm genomgick både Wilhelm och Eric Gymnastiska centralinstitutet, vilket kom att ligga till grund för att de senare skulle väljas in i som adjungerade till SOK inför den stundande olympiaden i Stockholm. Mångsidiga bröder Båda var i sitt idrottande väldigt

allsidiga och de tävlade med framgångar inom flera olika sporter. De var skickliga fäktare och simmare, och naturligtvis skickliga skyttar, både med gevär, revolver och pistol. Det var också inom skyttet de kom att vinna sina största internationella framgångar. De deltog på landslagsnivå i modern femkamp, som under den här tiden var en svensk paradgren. Det höll för övrigt i sig ända fram till 1956, då Lasse Hall avslutade sin karriär med att vinna sitt andra OS-guld. Båda bröderna Carlberg tävlade också internationellt i fäktning. I den grenen vann Eric stora tävlingar både i Ostende i Danmark och i holländska Haag. Eric hade länge svårt för att bestämma sig för vilken sport han skulle satsa på mellan fäktning eller skytte. Det som avgjorde till skyttets favör var bland annat att han, tillsammans med Wilhelm, blev uttagen till 1908 års olympiska spel i London som representant för det svenska skyttelandslaget. Han skulle därmed få chansen att vinna en olympisk medalj. Det var något han eftersträvade och som han inte lyckats med 1906 i de så kal�lade extraspelen i Aten, men som däremot Wilhelm hade lyckats med genom att skjuta hem bronsmedaljen i duellpistol. I London blev det medalj för bägge bröderna som vann varsitt silver i lagtävlingen med miniatyrgevär 50+100 yards i liggande skjutställning. Favoritgrenarna De skyttegrenar som, tillsammans med duellskyttet med pistol eller revolver, kom att bli brödernas favoritgrenar var skjutning med miniatyrgevär (ungefär som dagens korthållsgevär) från 25 och 50 meter. Miniatyrgevär från 25 meter var ett

duellskytte mot en tolv centimeter hög 10-ringad helfigur. Figuren visades under tre sekunder varefter den försvann och var borta fem sekunder då skytten skulle hinna ladda om och inta skjutställning. Antalet visningar var 25 och skjutställningen var valfri. Magasin var inte tillåtna på geväret. Duellskytte med korthållsgevär (miniatyrgevär) förekommer inte i dag. Kortdistansskyttet från 50 meter var likartat dagens korthållsskytte. Man sköt 40 skott på en femringad tavla, föregångna av fyra provskott. Lyckosamt Stockholms-OS Det var OS 1912 i Stockholm som kom att bli brödernas största framgång som olympier. Redan före spelen invaldes de i regelkommittéerna, Wilhelm för gymnastiktävlingarna och Erik för skyttekommittén, där han för övrigt samarbetade med Gomer Swahn. I tävlingarna ställde Eric utöver skyttet upp i femkamp, där han dock tvingades bryta, och i fäktning, där han hindrades av den skada han ådrog sig i femkampens ridmoment och inte kunde göra sig själv rättvisa. Wilhelm koncentrerade sig enbart på skyttet, naturligtvis både med pistol och gevär. Och det kanske var till Wilhelms fördel. Han vann guld i 25 meter miniatyrgevär, eller duellgevär som det också kallades, och han ingick tillsammans med Eric i de svenska lag som vann duellen i pistol och i gevär. De vann också silver i fripistol lag och miniatyrgevär 50 meter lag. Wilhelm blev därmed spelens mest medaljerade idrottsman med sina tre guldmedaljer och två silver. Stockholmsspelen blev inte brödernas sista OS. Trots att världskriget förhindrade spelen 1916 skulle båda hinna med ytterligare ett olympiskt spel, 1924 i Paris. Där lyckades

Wilhelm vinna ännu en silvermedalj, den här gången i den nytillkomna grenen silhuettpistol. Fortsatte åt skilda håll Efter OS 1912 kom bröderna att gå skilda vägar. Wilhelm fortsatte på den inslagna banan som officer, men övergick till Svea livgarde där han befordrades till major och så småningom tog avsked 1945. Han avled i Danderyd 90 år gammal den 1 oktober 1970. Eric fick efter OS 1912 erbjudande om tjänstgöring i Persien, dit han värvades för att bli instruktör vid gendarmeriet och chef för femte regementet, där han befordrades till överste 1915. 1928 övergick han i så kallad övergångsstat och arbetade för olika svenska och finska företag i Persien, bland andra Tändsticksbolaget. Han utnämndes till svensk generalkonsul i Teheran 1930 och tjänstgjorde som sådan till1935. Därefter utnämndes han till finsk generalkonsul, en tjänst han innehade från 1935 till 1958. Sina år i Persien skildrade han 1962 i boken ”På uppdrag i Persien – glimtar från en trettioårig vistelse under solens och lejonets tecken”. En bildsamling som Eric Carlberg i undervisningssyfte byggde upp under sin tid i det Persiska gendarmeriet finns numera på Etnografiska museet i Stockholm. Eric Carlberg avled 14 augusti 1963 i Stockholm. ■

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter. Komplett inredning för kontor, hem och jakt! SP88 h*b*d = 1500*550*400 *ALLT DETTA INGÅR! SP33 h*b*d = 750*550*400

text & foto Spännar Mats Eriksson

Dane

Sampson

– en australiensare på uppgång

SP88box

SP33box

Ord.pris: 9.285:-

Ord.pris: 7.840:-

7.500:-

6.000:-

Dörr och fönsterlarm

* SP88box alt. SP33box certifierat enl. SS3492 * Låsbart innerfack med ”brevinkast” * Elektroniskt kodlås * 9 v adapter. Inga nycklar, inga batterier behövs * Nyckelhållare och hyllor i dörren * Vit, svart eller röd (Färgtillägg 1.000:- svart och röd) Ev. frakt till gatuadress tillkommer med 495:-

Kamlås för säkrare låsning!

Pris: 2.995:-

Superkampanj!

text & foto Spännar Mats Eriksson

Nation Australien Ålder 26 år Gren Luftgevär, 2x40, 60 skott liggande meriter Tredje plats i Plzens 3x40 2012. Då sköt han det nya australiensiska rekordet i 3x40 - 1171.

Efter att ha skjutit sin första världscup i Sydney 2011 sköt australiensiska Dane Sampson OS i London. I 60 skott liggande hade Dane störst chans att lyckas, men allt gick inte enligt planerna och OS blev lite av en besvikelse för honom. Han säger att hans OS-berättelse inte är ”en underbar, lycklig en.” I stället menar Dane att det är en berättelse att lära från. Veckorna innan OS reste han runt i Europa och tävlade och tränade. Kanske blev det lite för mycket, tänker Dane. – När det var dags att åka till London var jag väldigt trött, berättar han. Jonas Jacobsson har blivit lite av en mentor för Dane. De träffades i Australien på ett träningsläger och sedan dess har de hållit kontakten. – Det är bra att ha någon med mer erfarenhet och som kan relatera till mitt skytte. Det är till mycket hjälp, säger Sampson. Om det är någonting Dane tycker är extra viktigt i sin träning så är det förberedelser. – Allt bygger på förberedelserna, säger han. Han berättar att han inte gör någonting särskilt veckorna eller dagarna innan en match. Däremot är känslan av att vara ordentligt förberedd inför en tävling viktig. Nu siktar Dane mot Rio de Janeiro. Hittills i år har han spenderat mycket tid åt vad han kallar ”återhämtningsträning”. Han tränar mycket fysiskt till exempel. När det gäller skytte tränar han mindre nu än innan OS, men han är fortfarande uppe i ungefär 20 timmar per vecka. Fokus ligger ofta på balans, stillahållning och avfyring, berättar han. ■

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

4 PACK 179:-

Ett enkelt och pålitligt larm för hem och kontor. Monteras på dörrar och fönster. Vid larm ljuder en stark signal eller en “ding-dong” ton. Enkel att installera, inga ledningar behövs! Komplett med självhäftande tejp för fastsättning och batterier. FRAKTFRITT

SP55, svart, inkl. kodlås och batteriadapter

OBS! Hämtpris! Hämtlager i hela Sverige! Ev. frakt till gatuadress tillkommer från 495:-.

:0 5 4.9

SP55. H*B*D: 1200*350*280 mm

Världens smartaste nyckelskåp!

Total kontroll på dina nycklar får du med våra nyckelskåp med RFID-teknink. IQ40, IQ160 samt IQ400 är integrerade i säkerhetsskåp certifierade enligt SS3492. Skåpet ser till att rätt person får rätt nyckel och registrerar automatiskt varje händelse. Alla nycklar sitter fast i skåpet och en nyckel släpps endast med rätt behörighet. Finns även som lådskåp där lådorna kan RFID bevakas. Läs mer på www.loxtore.se

Skydda din dator!

Digital security box, modell SS3040. En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m. Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel. Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm. Vikt: 6.6 kg

Brandsäker förvaring av dokument, kontanter m.m.

Brandbox, modell SS1101, för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. Brandboxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! UL-test 30 min i 850 grader. H*B*D utv. = 183*317*253 mm. H*B*D inv. = 94*288*180 mm. Frakt och moms ingår! Vikt 8,7 kg

Pris: 995:-

BRANDBOX A4, modell SS1103, för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. UL-test 30 min i 850 grader.

Pris: 1.295:-

Just nu: 1.495:Frakt och moms ingår!

Frakt och moms ingår! H*B*D utv. = 165*405*316 mm. Inv. = 98*333*215 mm. Vikt 12,9 kg

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

porträttet

Josefine kaRlssoN

text sPännar Mats eriksson foto liselott Danielsson

pryder dagbladetmedaljen svenska Dagbladets riksskyttetävling genomförs för 91:a gången denna sommar. I år pryds medaljen av en av sveriges mest aktiva ungdomsledare. Hör Josefine karlssons tankar kring att vara ung ledare!

skytt, ordförande I ungdomssektionen, ledare Stadium Sports Camp och föreningsledare. Josefine Karlsson har gjort mycket inom skyttesverige. Skyttekarriären började tidigt, mest för att hennes kompisar sysslade med skytte. Det hade nog lika gärna kunnat bli fotboll eller politik istället säger Josefine. I dag ser hon sig själv mer som ledare än som skytt. – Det är ganska många år sedan jag slutade skjuta. Men jag trivdes så bra inom organisationen, säger Josefine. Därför fortsatte hon att engagera sig även långt efter att hon själv slutat skjuta.

En plats för alla – Jag tror att skytterörelsen är ganska duktig på att ta hand om ungdomar, säger Josefine. Hon pratar om att det är viktigt att det finns en plats för alla inom organisationen, oavsett om man är aktiv skytt eller inte. Många tycker att man som skytt borde man engagera sig mer i organisationen, och folk som är engagerade i organisationen borde skjuta mer. Josefine håller inte med. Enligt henne är det är viktigare att se 38

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

vad personen vill hålla på med och att ta vara på talangerna som finns.

liksom ingenting om man sätter ett skott i väggen, säger hon.

givande lägerledaruppdrag Josefine var ordförande i ungdomssektionen under flera år och innan dess var hon engagerad i SkytteUO. Hon berättar att det var hon som skrev in de första 1000 gevärsskyttekorten i systemet. Under nio år bestod hennes semesterveckor av att leva lägerliv som skytteledare under det årliga lägret Stadium Sports Camp. Josefine berättar att det har gett henne otroligt mycket att vara ledare under dessa veckor. – För barnen på Sports Camp handlar det inte så mycket om att skjuta i tian, utan ofta bara om att klara sju dagar med hemlängtan, säger Josefine och berättar att det känns som en enorm seger när hennes unga lägerdeltagare klarar en hel lägervecka trots hemlängtan.

Det är lätt att undra om Josefine tycker att hon offrat en del av sitt egna liv för att hjälpa andra ungdomar, på läger eller hemma i skyttehallen, men det håller hon inte med om att hon gjort. Trots att årsmöten och ungdomsträffar gått före släktträffar svarar hon snabbt: – Vad skulle jag göra annars? Jag får så otroligt mycket tillbaka när jag ser andra människor växa. Dessutom har hon lärt sig massor och fått se mycket. Bland höjdpunkterna återfinns prinsessbröllopet och att få diskutera energifrågor under Riksidrottsförbundets årsmöte. Det var en riktig endorfinkick att få stå i talarstolen under det årsmötet, berättar Josefine. – Jag minns knappt någonting från mötet. Det var som att man nästan var hög!

glädje i Värnamo För tillfället är Josefine ledare i den lokala skytteföreningen i Värnamo, något hon stortrivs med. – Det är en sådan glädje! Det gör

Visa vad du vill Det är viktigt att ta för sig, menar Josefine. Är man sugen på att hjälpa till eller ta mer ansvar så måste man visa

att man vill. Som ung kan det vara svårt att veta vad man kan hjälpa till med i en förening, men Josefine säger att man måste visa tydligt att man vill hjälpa till. Och när det gäller de äldre i föreningen så måste de låta ungdomar ta eget ansvar. De ska ”ställa upp som hängslen och livrem”, men låta de yngre testa även om erfarenheten kanske inte riktigt finns. På senare tid har Josefine trappat ner lite på engagemanget och den här sommaren blir den första på länge utan Stadium Sports Camp för hennes del. Hon berättar att en annan ung tjej har tagit över efter henne. – Dyker det upp en ung tjej som vill ta över så ska hon få det. Man behöver byta folk ibland, säger hon. Josefine berättar att husbygge står på tapeten i sommar istället för Stadium Sports Camp. – Dessutom råkade jag bli med pojkvän, så jag kanske ska spendera lite tid med honom också, säger Josefine. Och självklart kommer hon att skjuta Svenska Dagbladets Riksskyttetävling! ■

Karlsson NAMN Josefine ÅLDER 30 år e. etenskaplig linje BOR Värnamo p” enligt Josefin r i biologisk geov te is ag m ie of bolag, ”miljömup os gi fil er en NG t NI et LD på BI e UT tssamordnar miljö- och kvalite ARBETAR SOM

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

träning

Pistol

träning med bestämda mål och detaljfokus text josefin Warg foto josefin warg och mathias sjöström

Att gå till skjutbanan och ställa sig och mängdträna pistol kan ge en bra lägstanivå men fungerar inte utvecklande. Att däremot träna med fokus på detaljer och att sätta specifika mål, är det som gör att du blir bättre. Det säger Matti Kirilov, Svenska Skyttesportförbundets grenledare för herrarnas luft- och fripistol. Här delar han med sig av sitt sätt att arbeta som tränare och sina tankar om hur man blir en bättre skytt.

Träningsupplägg Matti arbetar med individuella planer som varje skytt fyller i. De fyller i korttidsmål (2-4 månader framåt), delmål (cirka 6 månader framåt) och långsiktiga mål (för om 2-3 år). Skytten ska i planen fastställa vilken tid den kan lägga ner per vecka och skriva hur man tänker fördela denna tid på skytte, fysisk träning och mental träning. Varje skytt väljer träningsperioder om en, två eller tre veckor. Inför varje ny period fyller de i en ruta i träningsplanen om vad de ska fokusera på under träningen. – Det handlar det om specifik detaljträning i skyttet och de fyller i en ruta om vad de vill uppnå med sin träning. Vad gäller mental träning skriver de vad de vill komma fram till, vad de tror att de har störst problem med. Det kan till exempel handla om andning under tävling för att hålla sig lugna och fokuserade, eller mental träning mot en viss tävling. 40

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

På detta återkopplar Matti, om huruvida han håller med eller om han tycker att annat ska prioriteras, baserat på hur det gått beroende på bland annat föregående träningsperiod. – Och så kör de på, och kommer efter sina veckor med ny plan, ”att nu ska jag fokusera på det här”. Jag skriver om jag tycker att det verkar rimligt, eller om jag tycker att de ska göra även annat. Jag som på tävling kan se deras brister som de inte ser själva. Vissa säger att de tränar bra, men att de bara behöver tävla mer. Men för att bli bättre kan man inte göra som man gjorde innan, utan man måste förändra någonting. Det är då man går framåt. Mer om vad specifika mål och detaljer i träningen går vi in på härnäst. Konkreta mål När man sätter sina mål ska de vara konkreta och inte heller slumpbero-

ende, utan något som man själv kan påverka, tycker Matti. – ”Jag vill skjuta bra på en tävling” – ja, det är också ett mål, men när vill du göra det? Är det nu, eller till hösten eller om 10 år? Det måste vara mer specifikt, till exempel ”på tävling om sex månader”. Samma sak vad gäller långtidsmål. Där kan man inte bara skriva ”någon gång i framtiden vill jag nå internationell framgång.” Jag vill veta när, vilket EM till exempel. Jag har inga krav på resultat, men däremot att DÄR ska skytten göra sitt absolut bästa. Alla andra tävlingar är bara ett medel för att kolla hur träningen har gått. Att rikta in sig på specifika tävlingar innebär inte att du inte ska skjuta andra tävlingar och inte kan göra bra resultat där, förklarar Matti. – Men alla andra tävlingar ska bara vara ett medel för att kolla hur träningen har gått. Och en plats att våga göra saker på tävling som man

inte gör annars. Säg att man börjar göra en sak med ett verktyg och det fungerar bra ett tag. Men händer något till exempel verktyget slits ut, då måste man byta verktyg. Så fungerar även vi. Då kan det vara bra att våga tänka att nu ska jag träna detta även om det är tävling. Även om du tänker träning på tävling kan du ändå få ett jättebra resultat. Detaljer Det är detaljer som tillsammans gör en idrottare bra i sin gren och därför är det viktigt att träna på vissa detaljer, snarare än att bara skjuta mycket. – Jag brukar jämföra med idrottare som Patrik Sjöberg. Han jobbar ju på att få höga tävlingshopp, men gör inte så många sådana på träning för då skulle han gå sönder efter ett halvår. Men han tränar detaljer - ansats, benmuskler, vighet och så sätter han ihop de här sakerna och höjer ribban allt eftersom. En hundrameterslöpare kan inte gå ut på banan och bara springa 100-meterslopp utan han lägger mycket tid på muskler, snabbhetsträning och så. Så vill jag att skyttarna ska göra. Hitta detaljerna och få ihop det till en enhet. Inte bara gå ut och göra hundrametersloppen och försöka slå världsrekord på en gång, utan träna på detaljer, säger Matti. Det finns några detaljer i pistolskyttet som han tycker är viktigare än andra. En är: – Att våga skjuta även om det rör sig, även på bekostnad av rätt siktbild. Om du ligger i mitten och du är på väg att avfyra så är du alltid på väg ut ur mitten. Men struntar du i att ligga i mitten och vågar avfyra så kommer skottet ändå att dra sig mot mitten. Våga lita på det undermedvetna, att skottet vill till mitten. Om du åker förberedd till skjutbanan har du inställningen att hamna i mitten, ingen åker ju ut för att skjuta tre sjuor, två sexor, en tia och nia. För att hamna i mitten måste du våga avfyra även om

det rör sig. När man blir van skytt så är det absolut svåraste att våga avfyra. Detta för att man tycker att det rör sig för mycket. Och tycker man att det rör sig för mycket fokuserar man på fel saker, då tänker du bara på avfyringen och tappar allt annat. Då kommer stressen och skräcken att du måste avfyra. Men om du vågar avfyra så kommer det att röra sig mindre också, för då kommer lugnet. Bort med poängräkningen Att räkna poäng är något inrotat i skyttet, men poängräkning är Matti emot. I stället för att fokusera på vilken poäng man har när man skjuter, ska man i stället fokusera på att göra ett bra jobb på varje skott – jobba positivt. För gör du ett bra jobb så går det bra. Väljer man att se poängsumman kan det bli ett negativt tankesätt, i stället för att tänka på hur du gjorde för att det skulle bli bra. – Räknar du poäng tittar du på de dåliga skotten och undrar ”varför sköt jag den här sjuan?”. Då börjar du fundera vad du gjorde fel, och då skjuter du skottet en andra gång. Och sedan säger du att du inte får skjuta ännu en sjua, och då skjuter du skottet en tredje gång. Du måste i stället förkasta det sämre skottet. Gjort är gjort och du kan bara påverka det som komma skall. I stället för att tänka på hur jag gjorde för att det skulle bli bra. Matti tycker också annat är viktigt för att undvika att komma in i negativa tankegångar. – Jag tittar mycket kroppsspråk. Man får inte hänga med huvudet eller sucka, för det är en bekräftelse att man är dålig. Det är negativt. Man ska stå stolt och upprätt, för man får inte poängtera de dåliga skotten. Två övningar som Matti rekommenderar för att hitta mitten respektive för att träna den mentala hårdheten hittar du här bredvid. På nästa får du ta del av en vecka med Pontus Olsson, pistolskytt som tränar på Kirilovs vis. ■

Matti Kirilov.

Hitta mitten-övningen Det här är en övning för att lära sig att automatiskt avfyra när du är i riktområdet. Här kombinerar man fysiskt och mentalt arbete. – Jag själv brukar träna blundande torrträning. Blunda och gör allt som du ska - ta ut armen, blunda, lyft armen, vrid huvudet och gör hela processen. Målet är att när armen stannar så ligger vapnet rätt i riktområdet samt att riktmedlen är korrekt inbördes, och då går skottet automatiskt. När du har gjort det många gånger så kommer automatiken att fungera. Det gör det även när du tittar (skjuter). Varför vill det inte fungera när vi tittar, då? Jo, det hänger på att skytten fokuserar mer på ”oj vad det rör sig”, eller ”det ligger för stilla, gör jag något nu så blir det sämre” med mera, än att göra det man ska. Att blunda och avfyra till det sitter, då tar man med sig den känslan. Det blir till en sanning. Men man måste våga. Man måste tro på det också, annars funkar det inte. Ordspråk från Asien, ”Det du kan genomföra i tanken kan du genomföra i verkligheten, men ej tvärt om”. Mental hårdhet-övning Ett stort problem för många pistolskyttar är att avtryckarfingret fryser – att man kommer till ett läge där man håller still men inte vågar avfyra för att vapnet kommer att röra sig, vilket höjer anspänningen. En övning som är bra för att träna på den mentala hårdheten är en med ”dubbelskott”. – För att träna den mentala hårdheten lyfter du upp armen och drar avtryckaren en tredjedel. Säg ett mentalt pang, släpp avtryckaren och dra sedan på nytt och skjut. Det känns obehagligt, man tycker att det tar lång tid och att det rör sig, men då måste man ändå stålsätta sig och avfyra. Det handlar mycket om mental träning. Många är för petiga med att det ska vara blickstilla, men då vågar man inte avfyra i stället. Och så upplever de att det tar så lång tid. Men det tar 1-2 sekunder medan skytten känner att det tar 5-10 sekunder. Fokus här blir att våga röra avtryckaren trots att man känner att det rör sig. Man kan inte vänta länge för då tröttnar man. ■

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

information

en vecka med

pontus

olsson

PONTuS OlSSON

fÖdd 16 november 1976 bor Ramlösa, Helsingborg kLUbb PSKF Magnus Stenbock grEn Luftpistol/Fripistol arbEtar Enterprise Arkitekt/konsult på Sogeti i Helsingborg

text PontUs olsson

Att börja med skyttesporten var inte något självklart för mig. Jag har aldrig varit vapenintresserad och jag hade aldrig hållit i en pistol innan 30 års ålder. Min sambo köpte en nybörjarkurs till mig i present när jag fyllde 30, som jag gick, och sedan var jag så gott som fast.

”skytte med pistol” något helt annat än ”skjuta pistol”. Pistolen är i skytte bara ett fysiskt redskap. Skytte kräver fler verktyg än så och dessa måste dessutom verka i symbios. Det är denna samverkan jag fascineras av inom skytte. Mitt namn är Pontus Olsson och jag är 36 år. Jag började tävla med skyttesportsgrenarna luftpistol och fripistol år 2010 och jag ingår i 10/50-metersgruppen som leds av Matti Kirilov. Normalt tränar jag cirka 8 timmar i veckan där jag kombinerar skytteträning (skarp eller torr), fysisk träning och mental träning. Normalt sett lägger jag upp träningen utifrån tvåveckorsperioder. Jag sätter alltså upp delmål, förutom de långsiktliga målen som jag sätter upp på årsbasis. Jag försöker tänka att det är viktigare att man sätter upp mål, än att man når målen. Detta ger en mer positiv känsla i träningen och sannolikheten är ju så klart större att man når sina mål om man har några. Skytte handlar väldigt mycket om att lura sig själv. Innan den nya tvåveckorsperioden börjar funderar jag igenom vad det är jag behöver träna på just nu och vad syftet är. Därefter försöker jag komma fram till hur jag skall genomföra detta. Här använder jag mig mycket av de ”verktyg” som jag samlat på mig under de år jag utövat skyttesport. Dels har Matti, utifrån de träffar vi haft under de senaste åren, givit mig mycket för att kunna vidareutveckla mitt skytte, men jag har även väldigt mycket utbyte med flera av mina klubbkamrater. Jag försöker även ta in perspektiv från andra personer i min omgivning som exempelvis utövar andra sporter eller för MIg Är

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

har infallsvinklar från andra områden där det handlar om att nå mål och utvecklas. Eftersom skytte handlar väldigt mycket om det mentala försöker jag använda mig av ett lateralt tänkande både när det gäller själva planen för skytteutvecklingen och framförallt själva skytteutförandet. Det handlar både om att göra rätt saker och att göra dem rätt. Denna vecka började jag med att sätta upp ett nytt delmål för den närmsta tvåveckorsperioden. Målet handlar om att ”öka känslan av stillahållning, så att jag får ett stabilare genomförande och vågar låta skottet gå”. Detta skall jag nå genom att ”börja krama avtryckaren distinkt direkt när siktbilden uppenbarar sig. Träna utan kikartitt så att fokus på skottbilden (korn & sikte) blir starkare och etsar sig fast i det undermedvetna, kort uppföljning. Muskelövningar för att dels stärka armmuskel, och dels även

öka tron att jag kan hålla mer stilla (positivt tänk). Öka mängden torrträning mot prick på väggen”. Skytteträning med fripistol på klubben i Helsingborg. Inför träningen försökte jag samla på mig så mycket positiva tankar som möjligt. Detta lyckades jag ha med mig i träningen och det hjälpte mig att träna på rätt saker. Jag visualiserade siktbilden innan skotten och kramade av skottet så snart jag kom in i riktområdet. Cykling 40 minuter.

Måndag

Torrträning genom att sikta mot en prick på väggen och låta ”skottet” gå när jag kom in i siktområdet. Trädgårdsarbete hemma 2 timmar.

tIsdag

Mental träning genom att försöka tömma huvudet på tankar. Torrträning en kortare stund.

onsdag

torsdag

Skytteträning med fripi-

stol med en klubbkamrat. Vi tränade genom att köra olika övningar på tid. Jag försökte att inte titta i kikaren mellan omgångarna, för att få bättre återkoppling på själva genomförandet.

HeJ skyttevÄnner! Månaderna rullar på och så gör vår skyttesäsong. vi kan konstatera att våra skyttar som hitintills varit utomlands och skjutit skött sig väldigt bra trots den sena säsongsstarten. Jättebra prestationer av såväl våra ungdomar och våra seniorer som flugit och farit över större delen av vårt klot. jobbet InoM styrelsen och förbundsstyrelsen rullar på. Vi kan till vår glädje konstatera att ekonomiskt så är budgeten i balans för förbundet och det borgar i sin tur för ett lugnare arbetsklimat där planeringen inför framtiden blir bättre, som i sin tur gynnar vår sektion. Det som oroar är den minskning av tävlingar som anmäls via vårt nya kalendersystem IndTA. Det är naturligtvis en inkörningsperiod när man sjösätter ett nytt system och en del ”buggar” som måste rättast till och det jobbar vi på, men det är inte speciellt svårt att använda systemet om man bara tar sig tid att läsa de manualer som finns tillgängliga på vår hemsida. Glöm inte att lägga in resultaten efter tävling då klubben själva sköter den saken idag. Vi ser att systemet har vissa fördelar speciellt för oss som jobbar i sektionen, tidigare skulle vår sekreterare Lars-Eric sitta nätterna igenom och lägga in tävlingar och resultat för att ni skulle ha en bra service. I dag så sköter klubben det själva, lägger in tävlingen och efter avslutad tävling lägger in

resultaten. Det gör att Lars-Eric kan sova om nätterna istället för att sitta framför datorn och det tackar vi för. Så snälla försök att läsa igenom manualerna och använd systemet, det är inte så svårt som man först tror! En annan sak som oroar mig är den aggressivitet som visat sig bland en del skyttar där det förekommer personliga påhopp på våra grenledare. Vi måste ha en dialog mellan skyttar/ grenledare/styrelse. Har vi inte det så kommer vi inte vidare i utvecklingen av sporten, men det finns absolut ingen anledning att ge sig på en grenledare med personliga påhopp. När detta dessutom sker anonymt är det fruktansvärt dåligt. Har man ett klagomål så skall man lämna det med sitt namn så att vi kan diskutera problemet. Vågar man inte tala om vad man heter kan man hålla tyst. Vi i sektionsstyrelsen jobbar helt ideellt med detta och kämpar massor av timmar på vår fritid, många gånger offrar vi även vårt eget skytte för er skull, så snälla – skärpning. ´Ja visst´ säger många, ´men ni har tagit på er ett ansvar´. Det är rätt, visst

har vi det av intresse att driva sporten framåt tillsammans med er, men det betyder inte att vi måste stå och ta en massa skit från en skytt som inte vågar tala om vem han/hon är. Nog om det. Jag hoppas det blir bättre i framtiden. Vad det gäller svårighetsgraden på våra tävlingar så finns det olika uppfattning om det, vad vi har märkt. Som vi har sagt tidigare, läs det tävlingsPM som finns på vår hemsida. Det är inte framtaget av en slump, utan av lång erfarenhet och många samtal med våra vänner i England bland annat. Så läs det och försök att anpassa banorna efter vad som står där. Det förekom ett rykte på landslagstest 1 i engelsk sporting i Haninge om att testerna bara var till för AA & A skyttar. Inget kan vara mera fel. Vårt mål i sektionen är att alla skyttar som vill skall vara välkomna att skjuta ett test. Det är helt naturligt, för där kan man jämföra sig själv med de bästa i Sverige och på så vis få en uppfattning om hur långt efter man ligger (om man nu gör det). Så alla är varmt välkomna både på testerna och på SM-tävlingar.

Roligare nyheter är den utbildningssatsning som har rullat igång. Det är en satsning på utbildning av funktionärer i våra klubbar, det gäller allt från säkerhet till tränare och är en långsiktig plan som sträcker fram till år 2017. Mer info om detta kan ni få från ert respektive SDF. Har ni sett att vi fått en ny gren inom lerduva - ”Field Target”? ´Vad gör den i lerduvesektionen?´ har en del frågat. Ja, Field Target är en tävlingsform som man skjuter på fallmål med luftgevär, och anledningen till att den hamnade under oss var att viltmålssektionen i dagsläget inte mäktar med att ta hand om grenen. Men vad gör det? Vi fick en gren till som vi tror mycket på, då det är ett relativt billigt skytte som lämpar sig för hela familjen och är ett utmärkt komplement till lerduva. Att skjuta luftgevär är lärorikt då man bland annat lär sig avfyringsteknik som vi alla har nytta av! ■ Skjut väl och tänk på säkerheten! Michael Strindholm, ordförande Lerduvesektionen 070 642 15 79, sporting@telia.com

fredag Renoveringsarbete hemma 2 timmar. Torrträning en kortare stund. lördag Torrträning genom att sikta mot en prick på väggen och låta ”skottet” gå när jag kom in i siktområdet. Trädgårds- och renoveringsarbete hemma 2 timmar. söndag Tävling (Vårmönstringen) i Öckerö där jag sköt två matcher. Jag hade bestämt innan att detta var två träningsmatcher för mig, för att träna vidare med denna periodens målsättning. Jag lyckades genomföra båda matcherna väldigt nära planen. ■

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

reportage och det är bra då en god rörlighet är en förutsättning för att kunna bygga styrka. Det säger SOK:s träningsrådgivare Peter Svensson efter att en bågskytt och sex sportskyttar gjort klart några rörelse- och stabilitetsövningar, med godkänt resultat. Övningarna omfattade allt från att stå på alla fyra och kunna lyfta ett ben och motsatt arm samtidigt, och samtidigt behålla kroppen i en viss position, till att kunna lyfta benen upp i luften samtidigt som man ligger på rygg och trycker ner svanken i golvet. Denna majdag skiner solen ute på Bosön på Stockholmska Lidingö, men solen når inte in till träningslokalerna där testerna görs. De som testas är alla med på SOK:s topp- och talangprogram och det är en årlig procedur. Sveriges Olympiska Kommitté vill se att de sköter sin fysiska träning och inte har några problem i kroppen som kan förhindra dem att göra det de har i uppgift att göra – vilket är att skjuta. – Rörligheten var bra,

Fysiken text & foto josefin warg

sätts på prov

Rörelse, stabilitet, styrka och kondition. Det är vad som står i centrum när skyttarna på SOK:s topp- och talangprogram får göra sina årliga fyskontroller. För skyttarna är det nämligen inte bara skytte som gäller till vardags, utan även fysiken ska få sitt.

Vikter på stången Näst på tur står styrkeövningar, exempelvis knäböj med stång på axlarna. – Knäböj är en jättebra övning om du gör den rätt. Du kan ta bort många andra övningar i så fall. Det viktigaste är att knäböja först, inte sätta rumpa ut först, säger Peter. Hur mycket som ska ligga på stången är individuellt, men Peter säger att om man tar sin egen vikt och lite till är det bra. Mer lyftande blir det i övningen liggande rodd, där en skivstång ska lyftas från marken samtidigt som man själv ligger ovanför på en bänk. – Om jag tar det här, slipper jag springa då? Stefan Nilsson ställer frågan med ett plirigt leende, samtidigt som en hyfsat tungt lastad stång ligger redo för honom. Svaret på frågan är dock nej. Det Coopertest som snart ska springas slipper man inte undan så lätt. Det är där konditionsbiten ska kontrolleras. 3000 meter löpning, i dag på en 200-metersbana.

Att se sina resultat nu jämfört med tidigare gånger tycker alla deltagare är intressant! Från vänster dagens fystestdeltagare Christine Bjerendal (bågskytte), gevärsskyttarna Lotten Johansson och Jörgen Persson, och lerduveskyttarna Niklas Ringborg, Marcus Svensson, Therese Lundqvist och Stefan Nilsson. I bakgrunden står träningsrådgivare Peter Svensson och Jonas Fyrpihl från skyttegymnasiet i Sävsjö. 44

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

3000 meter på tid Att säga att någon av skyttarna är peppade på uppgiften vore en lögn. Men måste man så måste man, och lite senare står alla på startlinjen. Redo att göra vad de kan. Startskottet går och

genast hörs ljudet av sju par löpande fötter. Fältet dras snart ut, en stund senare kommer första varvningen och efter 11 minuter och 16 sekunder passerar Niklas Ringborg mållinjen efter en varvslång spurt. Vid sidan av sitter tidtagare och varvräknare och levererar uppgifter till de som springer. Men alla är inte nöjda med vad de får höra. – Det är två varv, ropar Therese Lundqvist med upprörd stämma när hon passerar. Det visar sig att varvräknaren sagt fel, nämligen tre, och att springa ett extra varv gör Lundqvist inte gärna. Manlig skytt som springer på 12 minuter eller snabbare och kvinnlig skytt på 13 minuter, får ett bra testvärde. – Vi vill ligga där. Då säger man att konditionen inte är en begränsande faktor, och man har god återhämtning vilket ger förmågan att träna mycket och klara tidsskillnader och annat belastande på kroppen lättare, säger Peter Svensson. Resultaten ger fortsatt resultat Skyttarna pustar och frustar trött efter Coopertestet, men nöjdheten att det är gjort går inte att ta miste på. Efter den efterföljande brutalbänken är dagens övningar avslutade och SOK:s team kan nu titta på var och en av skyttarnas värden för att jämföra med tidigare resultat, och se vad de behöver jobba med mer. Så att skyttarna tränar för att hålla just för skyttet, under tiden som de har siktet inställt på OS. ■

Testa dig själv! För varje övning har SOK satt upp mål som motsvarar en bra nivå för skyttarna. Hur står du dig, jämfört med dessa värden?

Coopertestet löpning 3000 meter – Man 12 minuter, kvinna 13 minuter.

Knäböj med skivstång på övre del av rygg – Din vikt på stången och lite till.

Brutalbänken situps – Man 20 situps, kvinna 15 situps.

Lotten gör en stabilitetsövning.

Ingemar Månsson från Helsingborgs SK-SK.

Marucs på brutalbänken.

Stefan i en hängande rodd. nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

föreningsbesök träning

Fystester

Christine Bjerendal bågskytt Hur tränar du fysiken? Två-tre gånger i veckan, mest kondition. Mest jogging, cykelpass och cross trainer. Hur har du tränat fys genom åren? Jag är periodare och det har varit roligt ett tag. Vid 15-årsåldern började jag träna och därefter har jag hållit igång hyfsat. Jag har alltid hållit på med något. Förut har jag inte brytt mig så mycket om det, men nu har jag som mål att jag vill förbättra min kondis och jag tar ut mig lite mer. Vad känner du att fysträningen ger dig? Det gör att jag kan tänka klart, att huvudet är med i alla situationer.

aktuellt område inom SvSF text & foto josefin warg

Från och med i höst kommer svenska skyttars fysik att uppmärksammas mer inom Svenska Skyttesportförbundet. Sedan tidigare har skyttar på SOK:s topp- och talangprogram årligen gjort tester i kondition och styrka, och nu vill Svenska Skyttesportförbundets sportchef Jonas Edman att detta ska bli en naturlig del även för fler elitsatsande skyttar. en skytt i världsklass är det inte bara nötning på skjutbanan som gäller. Även fysträning är viktigt. Sportchef Jonas Edman förklarar varför: – Dels att fungera skadepreventivt. Fysträningen i sig är inte det primära då det är låg fysisk ansträngning för att skjuta, men det är en uppenbar skaderisk om man bedriver ensidig träning. Dels syftet att fungera som en prestationshöjare. Jag är övertygad om att man med en god grundfysik blir man mindre benägen att påverkas av stress, då en bra fysik förbereder kroppen bättre för stresspåslag. Kroppen hanterar det bättre. Och i vissa discipliner som i stående luftgevär, som är beroende på en bra kroppshållning, handlar det om att ha god bålstabilitet för att få så lite rörelse som möjligt. Så man kan säga att det är en tredelad sak.

För att bli

Lotten Johansson gevärsskytt

Jag och min fysträning

Hur tränar du fysiken? Jag är ute och springer två gånger i veckan ungefär, cirka fem kilometer per gång. Jag har också skaffat gymkort och tänkt träna på gym två gånger i veckan. Jag har ett rätt fysiskt jobb, jag är snickare och rör mig mycket i jobbet. Hur har du tränat fys genom åren? Ända till att jag började på skyttegym höll jag på med friidrott och fotboll också, så jag har alltid hållit på med något. Vad känner du att det ger dig? Om jag inte tränat mage och rygg känner jag att jag sjunker ihop när jag står och skjuter. Det blir sämre ställning och sämre resultat. Vad tycker du om att fysträna och har du något tips till andra som inte tränar fys idag? Jag tycker att det är rätt kul. Jag tycker att man ska börja i rätt takt och inte chocka sig själv. Hitta något som är kul, någonting måste det ju finnas som är kul.

Likvärdiga tester Fysiska tester har länge varit en del för aktiva inom Sveriges Olympiskas Kommittés program, men nu vill Jonas Edman se att fysiska tester blir en naturlig del inte bara för de absoluta

toppskyttarna, utan även för exempelvis breddelittrupper och på skyttegymnasium. – Att använda en gemensam bas och ett likvärdigt testbatteri både konditions- och styrkemässigt tror jag gör att det blir lättare att man vänjer sig vid det. Om man får göra ett litet fysiskt test redan när söker så vet man vad det innebär. Och de flesta vill hålla uppe en viss nivå när de vet att de testas, och då tror jag att det kan fungera som en liten morot, säger Edman. SOK har i dag ett testbatteri som kallas Fysprofilen, där kondition- och styrketest ingår, liksom en kroppsscreening, rörelseanalys och undersökning för att se potentiella eller befintliga problemområden. Denna fysprofil, eventuellt lite grenanpassad, är tänkt att ligga till grund också för testerna inom SvSF. Edman hoppas att det ska bli kontinuitet i detta från och med i höst, men han säger också att det är upp till grenledarna också att avgöra om det är intressant eller inte. Men han ser gärna att många tar till sig detta som en naturlig del i skyttet. – Det gäller att få ringar på vatten-

effekten så att det fortsätter ut i vår organisation. Egen erfarenhet Att den fysiska biten verkligen har betydelse vet Jonas Edman, som tog OS-guld i 50 m gevär 60 skott liggande år 2000, av egen erfarenhet. – Som mest hade jag 860 träningstimmar effektiv tid på ett år. Av det var nästan 25 procent fysrelaterat. Det var för att jag hade lite problem i vänster axel till slut, så jag var tvungen att lägga tid på rehab. Innan hade jag tränat väldigt mycket konditionsträning och för lite styrketräning, och det var därför jag fick problem. Att därför föregå problemen innan man får dem ser han som önskvärt, och han bedömer att en del fysisk träning och fyra delar skytte är rimligt för den som satsar. – Har man ambitionen att bli riktigt, riktigt duktig, så bör nog 20 procent av den totala träningstiden vara fysrelaterat. För då börjar man komma upp i en så hög nivå med skyttetimmar, att skaderisken ökar. Men man ska inte ta bort 20 procent av skyttetiden, utan lägga till det. ■

Niklas Ringborg lerduveskytt Hur tränar du fysiken? Kondition, gym, badminton, simning. 4-5 gånger per vecka kör jag kondis/styrka. Vissa veckor är det mer, tävlingsperioder mindre. Hur har du tränat fys genom åren? Till och från, vissa perioder har det inte varit så jättemycket, men ja… Alltid någonting. Att du kom med i SOK-programmet, har det motiverat dig att träna mer? Ja, det har det. Och jag tycker att det är roligare och roligare. Man utvecklas, ser att man klarar mer och att det går framåt. Vad känner du att fysiska träningen ger dig? Tja, kanske att man blir mer uthållig, och orkar stå och träna hela dagar lättare. Och jag är mer frisk och orkar mer överlag. Är det roligt med fysträningen och har du tips till andra för att börja? Jag tycker att det är kul som fan, speciellt när man ser resultat i att man till exempel blir starkare. Jag tycker att man bara ska ta tag i det. Att bli fit har man igen hela livet, inte bara i skyttet. Man blir friskare, snabbare och vardagsgrejer blir en piece of cake! 46

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

porträttet

Therese Karlsson ensam lerduvetjej i roslagsskogen

text & foto sara borg

I roslagens Jaktskytteklubb dominerar männen i antal på lerduvebanan. Men det finns en katt bland hermelinerna. nittonåriga therese karlsson har passion för sporting och satsar högt mot framtiden. det att Therese Karlsson hör hemma. Hon rör sig vant omkring samtidigt som hon och hennes pappa Per-Ola Karlsson gör i ordning inför kvällens träningspass. Lerduvorna ska placeras ut och kastarna ska testas innan det är dags. – Det var nog mest en slump att jag började skjuta lerduvor. Allt började med att jag testade skjuta luftgevär och lite senare provade jag även på korthållsskytte. Sedan fick jag följa med pappa till lerduvebanan. Så jag testade och tyckte det var kul, sedan var jag fast, säger Therese. Therese skjuter båda sportinggrenarna, engelsk sporting och FITASC sporting. Och att det blev just sporting Therese skulle hålla på med beror enligt henne själv helt på tävlingsupplägget. – Jag tycker att sporting är den absolut roligaste lerduvegrenen. Sportingduvorna kan komma från olika håll och vinklar. Tävlingarna ser aldrig likadana ut och jag tycker om att det är väldigt varierat. Det skulle bli tråkigt i längden om det hela tiden var samma sak, säger hon.

på lerduvebanan syns

Tidig talang Inte nog med att Therese tyckte om lerduvor, hon visade sig även vara en riktig talang. Med hjälp från sin pappa, sina föreningskamrater och tränare så har hon utvecklats en hel del på bara några år. – Mina tränare betyder naturligtvis mycket för mig. Speciellt min ena tränare Stefan som hjälpte mig väldigt mycket i början. Nuförtiden hjälper han mig ungefär en gång i veckan. Att träna är något som är viktigt inom sporting där tävlingarna aldrig ser likadana ut. Medan vi är på Roslagens lerduvebana så syns det att Therese

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

spenderat en hel del tid här då hon vant rör sig mellan de olika skjutstationerna. – Det här är hennes andra hem under säsongerna, säger Per-Ola och ler innan han kastar iväg nästa duva. Och Therese håller med. – Formen är en färskvara i vår sport. Om jag inte tränat ordentligt så märks det direkt. Det handlar om att nöta och nöta tills det känns bra och man är nöjd, säger Therese. Och hon vet vad hon pratar om. Under säsongerna kan hon träna så mycket som fyra till fem gånger per vecka, plus att hon försöker gå till gymmet minst en gång då det krävs mer än bara talang för att bli en bra skytt. Det som Therese anser gör henne till en bra skytt är främst sitt tålamod. – Jag kan hålla mig lugn och sedan tagga till och prestera när det gäller, och det är nog min största styrka, säger hon. Bäst är det som gäller I framtiden vill hon vara bäst. Inte bäst i Roslagen, inte bäst i Sverige, utan bäst i världen. – Jag vill bli bäst, helt enkelt. Men för att bli det måste man jobba med delmål. Mina delmål nu är att hålla mig kvar i landslaget och att bli bäst i Sverige. Men huvudmålet finns hela tiden i bakhuvudet, säger Therese. Den prestation som Therese värderar allra högst hittills är SM-silvret hon tog förra året. – Det var väldigt stort för mig. Som sagt, ett delmål är ju att bli bäst i Sverige och nu var jag nära, säger hon. Även om målen är högt satta och det kommer krävas mycket tid så är Therese motiverad till att fortsätta sträva mot dem. Hon hoppas på att om fem år vara en av de bästa damerna i världen och på att prestera bra utomlands.

– Då är jag en bra bit på vägen mot världstoppen, säger hon. Internationell erfarenhet Men att skjuta bra utomlands har hon redan testat på. Förra året var hon reserv i damlandslaget på VM i England och hon passade även på att skjuta EM i Portugal. – Det är häftigt att få åka med! Allting var så stort om man jämför med de tävlingarna som är här i Sverige. På mitt första VM i Frankrike så blev jag lite chockad över hur många skyttar det var. Men det är jätteroligt att få komma ut och tävla i världen! Och i slutet på maj var det dags igen då EM gick Prag. Hennes förväntningar och förhoppningar inför tävlingen var att hon skulle ta en bra internationell placering. – Jag försöker alltid ta en bra placering samt komma i toppen bland svenskarna. Men ett annat mål är att njuta och ha kul såklart! Under den här säsongen vill hon först och främst kvalificera sig till att skjuta i A-klassen istället för B-klassen, men hon har också fler mål. – Förutom att byta klass så vill jag också ta hem en pallplats i damklassen på SM. Sedan vill man ju såklart utvecklas som skytt. Jag tror att det är rimliga mål för i år. Ensam tjej ingen svårighet Att vara ensam tjej på hemmabanan har både sina för- och nackdelar, menar Therese. Hon får ett bra bemötande från sina föreningskamrater som mer än gärna hjälper henne. – När jag började skjuta var jag alltid ”lilla Tessan” som de ville hjälpa. Och de är fortfarande hjälpsamma, men nu när jag börjar slå dem på tävlingarna så blir de lite häpna.

Och att de flesta av hennes föreningskamrater är äldre män är inget hon har något problem med. – De är väldigt trevliga mot mig och vi har kul ihop. Vi åker ju ut på tävlingar och tränar tillsammans. Har man roligt så spelar ålder och kön ingen roll. I Therese förening finns två andra ungdomar, två unga killar, som också skjuter lerduva. Men hon är ensam tjej och har vant sig med det. – Det är inget konstigt längre nu när man har vant sig. Det är nästan lite roligt istället. Tanken på att lägga av på grund av att hon är ensam har aldrig slagit Therese. – Nej, verkligen inte. Jag har nog aldrig funderat på att lägga av i överhuvudtaget. Visst, efter en säsong kan man vara väldigt less på det man gör, men om man vilar upp sig någon månad så kommer suget tillbaka igen. Roligt ska det vara Att vara sportingskytt kan säkert vara ensamt och udda på flera sätt. Det är inte många som vet om att sporten existerar utanför skjutbanan. – Mina vänner och bekanta vet nog inte riktigt vad det är jag gör. De flesta har ju aldrig varit med och sett hur det går till på skjutbanan. Men de tycker ju att det låter häftigt när man säger att man är skytt. Man ska göra det man tycker är roligt, oavsett vad det är. Det blir bäst då, säger Therese. När intervjun är avslutad passar Therese på att skjuta lite till. Hon laddar, hon tar ställning, hon ropar och skjuter sedan ner de två duvorna som kommer från olika håll med kort mellanrum. Efter det laddar hon om på nytt och gör om proceduren igen. – Så här kan hon stå i timmar, säger Per-Ola och skickar samtidigt iväg en två nya duvor. ■

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

föreningsbesök

En mörk och kall vinterkväll ser Konga samhälle ut att ligga som i dvala. Intet liv syns på de småländska gatorna, och därför blir kontrasten stor när man kliver in i Tingsryds Skytteförenings klart upplysta lokal. Här är det liv och rörelse, och skytte blandas med såväl biljardspel som TVtittande. Men så är skyttehallen också en ungdomsgård.

Ungdomsgård och skyttehall

i kombination i Konga text & foto josefin warg

Huset är gult, dörren är vit och det ligger i centrala Konga. Här, några mil söder om Växjö, huserar Tingsryds Skytteförening sedan några år. Fortfarande i Tingsryds kommun, men dryga milen från huvudorten. Det första som möter en när man kliver in är ett biljardbord där en grupp glada barn i 10-årsåldern är samlade. Tittar man höger ser man in i skjuthallen där fem luftgevärsbanor med elektronik ryms. Genom en glasruta kan den nyfikne sitta och titta in på skyttarna, som med geväret vilande på kudden försöker träffa tian. Just nu är det 8-åriga Wilma Johansson och ett år yngre Ville Karlsson som sitter där med ett extremt fokus på sitt skytte. Ungdomsledaren Niklas Ward står bakom och iakttar. För honom är det tredje året som ledare och han är också med i styrelsen. Han tycker att de har det bra här i föreningen. 50

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

– Jag tycker att vi har det kanon. Vi har ett nytt tak som har gjort det lugnare för skyttarna, och det fina golvet. Det är roligt att se unga skyttar som är så duktiga utvecklas. Husköp blev lösning Här i Konga har föreningen hållit till sedan 2005, då de blev uppsagda från sin lokal i Tingsryd. Den här gamla affären dök upp i allra sista stund, innan verksamheten behövde läggas på is, och föreningen hyrde den. 3-4 år gick innan ägaren ville sälja fastigheten och föreningen ånyo fick ett uppsägningsbesked. Lösningen, för att slippa flytta igen, blev att de själva köpte hela huset. – Det kostade 675 000 totalt, men i och med att verksamheten var hotad sökte vi bidrag av Riksidrottsförbundet som stöttade med en fjärdedel. Vi fick kommunal borgen och har kom-

Föreningens sekreterare Sture Håkansson.

munalt driftsbidrag, så RF och kommunen har ställt upp för oss, berättar sekreteraren Sture Håkansson. På ovanvåningen finns en lägenhet som föreningen hyr ut till ett yngre par. Man hyr ut skjuthallen till pistolklubben på tisdagskvällar, skyttar betalar en liten avgift varje gång man skjuter och Tingsryds Skf får också driftsbidrag och LOK-stöd. Ytterligare något som finansierar verksamheten är det aktivitetsstöd med 300 kronor per kväll som föreningen får när de har öppen ungdomsgård. – Kommunen stöttar verksamheten lite extra om man driver ungdomsgård och det fanns ingen i Konga. Vi hade möte med kommunen, som hade problem här med barnen för att de inte hade något att göra, och då erbjöd vi oss att öppna skyttelokalen för ungdomsverksamhet, säger Håkansson. Tack vare de olika inkomstkällorna nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

föreningsbesök har föreningen kunnat minska sina lån efter fastighetsköpet, och den installation av bergvärme man valde att göra, från 600 000 till 300 000 kronor på bara tre år. Ungdomsgård drar folk Förutom att skjuta och spela biljard, kan man fika, se TV, spela spel med mera, här inne på gården. Att det inte bara är en skyttehall utan även en ungdomsgård gör att det ofta är liv och rörelse i lokalerna. – Det är aldrig tomt här de dagar vi har öppet, säger ungdomsledaren Niklas Ward, som själv bor i Konga och som säger att skytte och fotboll i princip är det enda ungdomarna har att roa sig med här. På andra sidan glasrutan, från skjuthallen sett, sitter Nicklas Johansson och tittar på medan dottern Wilma sätter skott på skott i tavlans mitt. – Jag skjuter och jagar, så hon ville testa på skytte och fick det. Och så

är det för att komma hit och träffa kompisarna. Det är full rulle här. Det brukar vara mer än vad det är i kväll, säger han. Också han bor här i dryga 800 invånare stora Konga, och han tycker att skytteföreningens närvaro har inneburit ett lyft för byn. – Ja det tycker jag. Barnen har någonstans att gå nu, säger Nicklas Johansson. Ungdomsgård med många besökare innebär också stim och stoj, på gott och ont. – Ibland kan jag tycka att det kan vara lite jobbigt och störande för de som skjuter, men jag tycker ändå att det fungerar bra. Barnen är här, spelar lite spel, fikar. Det är ju en rekryteringsbas också, säger sekreteraren Sture. Skylt på dörren ger medlemmar En annan rekryteringsbas är föreningens årliga ”Julkul”. – När det är skyltsöndag så anord-

nar vi en tipspromenad där man kommer in hit och får glögg och får testa att skjuta. Vi fick två nya i vintras där. Och sportlovsskytte, vi får alltid någon ny även då. Nu är det också så att de som sköt på 70- och 80-talet är föräldrar och börjar komma hit med sina barn. Så rekryteringen sköter sig själv, vi måste bara tala om att vi finns. Bara att ha en skylt på dörren där det står ”skytte” fungerar också på ett värvande sätt. Det händer då och då att några läser på dörren, blir intresserade och kommer in och vill börja skjuta. Några som gjorde det var en uzbekistansk asylsökande mamma med sina två barn. De kunde inte någon svenska, men problem är till för att lösas. – Vi kommunicerade via google translate. Det gick bra, berättar Sture. Fokus ligger på att sysselsätta I föreningens första halvsekel var det 6,5-skytte som utövades. 1968 kom

luftgevär in i bilden, och nu är det bara det som skjuts. Här är det inte resultat och att vinna som är det viktigaste. – Ambitionen är att hålla barnen i kommunen sysselsatta. Vi är inte så mycket ute och tävlar, ibland någon förbundstävling med några stycken. Nej, det viktigaste är att hålla barnen aktiva, och det tycker jag att vi lyckas bra med. Vi är ungefär lika många hela tiden, berättar Sture och tillägger att även barn från orterna runtomkring Konga kommer till dem. – Jag får ibland frågan varför vi åker från Tingsryd hit, för att sysselsätta Kongaungdomar. Men det är ingen byapolitik. Det är för att det är roligt. Vi tillhör Tingsryds kommun. Det är inte bara unga som blir sysselsatta av föreningens verksamhet. Åldersspannet bland medlemmarna är stort. – Han som är yngst är väl 7-8 år och äldsta är 80. Det är rätt mycket föräldrar som skjuter också.

Fortsatt utveckling Skjuthallen är inbjudande. Banorna är elektroniska och det nya taket och golvet har dämpat ljudet och gjort hallen lugnare. Nya lufttuber till gevären inhandlades i fjol. Mycket har hänt hos Tingsryds Skytteförening de sista åren, men att stillasittande slå sig till ro är inte föreningens melodi. Arbetet med att utveckla förening är i stället konstant. – Vi har planer och idéer hela tider för att utveckla verksamheten. Nu framför allt lokaliteterna. Vi ska riva ett plåtskjul och eventuellt göra värme i källaren, så att vi kan börja använda även den, säger Sture Håkansson. ■

Wilma Johansson är fokuserad på sitt skytte.

fakta Tingsryds Skyttesförening Bildad 1902 ❚ Antal medlemmar cirka 70 ❚ Hemmahall Fem elektroniska banor i Konga Grenar Luftgevär, framför allt sittande ❚ www.tingsrydsskf.se

Skytte är roligast

Lithea Salomonsson, Nathalie Samuelsson, Emil Johansson, Kenny Johansson och Charlotte Johansson är alla gamla eller nya skyttar.

text & foto josefin warg

Ett gäng glada barn möter mig när jag kliver in hos Tingsryds Skytteförening. De tar gladeligen en paus från det de håller på med – biljardspel – för att i stället prata med mig. Det visar sig snabbt att barnen inte bara brukar spela biljard när de är här. – Alla skjuter, säger de fem i kör. – Jag har gjort det i minst fem år, säger 10-årige Emil Johansson. – Och jag har bara skjutit i dag. Det gick bra. Mitt rekordresultat var 134. Då sköt jag 20 skott, säger Charlotte Johansson som också hon är 10 år. – Natta, vad var det högsta du skjutit? frågar Lithea Salomonsson sin kompis Nathalie Samuelsson. – 193 eller 195, säger Nathalie. – Mitt högsta är 200, säger Lithea. – Jag med! säger Emil Johansson. Hur ofta brukar ni vara här? – Jag brukar alltid vara här, säger Lithea. – Måndagar och onsdagar, säger Emil. Varför är det roligt att skjuta då? – Man blir bättre och bättre. Vi pro-

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

vade och jag kände det, säger Charlotte. – När man står och jagar då blir man bättre av att skjuta. Jag tror att jag ska börja jaga, säger 12-årige David Morin. – Att få medaljer, märken och pris, säger Lithea. – Det tycker inte jag, inte att gå på tävling, säger Nathalie. – Det tycker jag, man utvecklas jättemycket, säger Emil. Eftersom vi står och lutar oss över det gröna biljardbordet känner jag att jag måste avsluta med en viktig fråga. Vad är egentligen roligast – skytte eller biljard? Svaret kommer snabbt, högt och helt utan tvekan från Lithea och Emil. – SKYTTE! ■

Ville Karlsson är djupt koncentrerad.

nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

tävling

föreningsbesök information

SvSf:s MinneStävling fSr:s rikSpropaganDa

Jag har hållit på med vattensport och det var helt underbart, något som jag ständigt längtar tillbaka till. Men jag kände mig elak som ’tvingade’ de andra killarna att behöva simma runt halvnakna med en bög. det kändes inte rättvist. de sa aldrignågot illa om det, men det pratades heller aldrig om det och det gjorde mig stressad att inte veta vad de tyckte.

en perfekt breddaktivitet för alla föreningar

DAVID 19 ÅR

text lars lennartsson, tävlingsledare

Jetonger till hälften av deltagarna i varje förening Individuellt fördelas jetonger klassvis till bättre hälften av deltagarna inom varje förening och därmed behöver endast antal starter rapporteras in. Allt för ett minimum av administrativt krångel. Efter flera års kraftigt minskat antal starter, har antalet i stort sett varit oförändrat under de senaste fem åren. Dock noterades en liten minskning under 2012. Detta innebär totalt 2324 starter från 87 föreningar under det gångna året.

Huvudsyftet med ”rikspropagandan på hemmabana” är att skapa förutsättningar för alla föreningar att, med minimal arbetsinsats, delta i ett riksomfattande arrangemang. så har det varit sedan 1934 och under senare år har det dessutom blivit ännu enklare, genom att varje förening själv anpassar genomförandet efter lokala förutsättningar. plaketter och jetonger från tävlingen är populära till och med i samlarkretsar, säkert delvis beroende på att motiven tidigare haft kunglig anknytning och att nuvarande serie pryds med våra landskapsvapen. tävlingen omfattar alla gevärssektionens grenar, med andra ord den perfekta programpunkten för skyttets dag, familjedagen och andra rekryteringstillfällen. naturligtvis kan skytt delta i flera olika discipliner och därmed öka möjligheten att få den populära jetongen.

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Återkommande topplaceringar I tävling mellan föreningar respektive distrikt, räknas procentuellt deltagande i förhållande till medlemsantal. Bästa distrikt får inteckning i vandringspris och de främsta föreningarna tilldelas silver- respektive tennbägare. Förening med högst antal starter tilldelas jetongen i silver. En del föreningar återkommer ofta bland de främsta i föreningstävlingen och 2012 utgjorde inget undantag. De tre främsta fanns på ”10-i-topp” även föregående år. Löderups skyttekår, Skåne, segrade på 102,56 %. Mariefred-Kärnbo Skf, Södermanland, blev tvåa med 97,35 % och Tomelilla Skf, Skåne, slutade på tredje plats med 95,12 %. På fjärdeplatsen finns ”uppstickaren” Wedevågs skf, Örebro, med 90 %. Det är en förening som förra året låg på 28:e plats. Årets femteplats gick till Jämjö skf, Blekinge, med 85 %, en förening som brukar hålla sig långt fram i resultatlistan. Räknat i antal starter befann sig Lesjöfors skg ”som vanligt” i en klass för sig med 150 starter. Ytterligare tre föreningar passerade den magiska 100-gränsen och andraplatsen gick till Löderup med 120 starter, följt av Mariefred-Kärnbo skf med 110 och Jämjö skf med 102 starter. Med rapporter från fem föreningar och 8,59 % segrade Blekinge skyttesportförbund i tävling mellan distrikten och på andra plats kom Skåne med 19 föreningar och 7,68 %. Tredjeplatsen erövrades av Östergötland som med rapporter från åtta föreningar uppnådde 6,14 procent. Rikspropaganda 2013 Jetongen för 2013 pryds med Skånes landskapsvapen och i Riksarkivets heraldiska register beskrivs detta såhär: ”I guldfält ett rött, avslitet griphuvud med blå krona och med blå beväring, därest dylik skall komma till användning.” Tävlingen pågår under perioden 1 januari till 1 december och omfattar luftgevär, korthåll, gevär 6,5 mm, kpist och Ak 4. Avgiften är endast 15 kr för deltagare i åldersklasserna 9-20 och 25 kr för övriga. Den obligatoriska föreningsavgiften på 40 kr täcker även deltagandet i föreningstävlingen. Inbjudan och rapportblankett finns som vanligt att hittas under Tävlingsverksamhet på gevärssektionens hemsida på www.skyttesport.se ■

tt tt H bt ro rott qq oc idro och h id tq ch b H tt t b idro sk idr H ott Ungdomars erfarenhet sven nsk m sve inom ino lko erroch vil ochvillk ororrinom villk ete ch arenh nheter o Ungdomarsserf ar erfare Ungdom

svensk idrott

Frida Darj, Mathilda Piehl

och Fia Hjelte lte a Piehl och Fia Hje elte Frida Darj, Mathild a Piehl och Fia Hj ld :1 hi 2013 Mat rapport FoU-id Fr a Darj, 13:1

FoU-rapport 2013:1

rt 20

FoU-rappo

HbtQ OCH idrOtt text CeCilia aUgUstsson eDstaM

”Alla som vill, oavsett nationalitet, etiskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.” så står det i Idrotten vill (2009), vilket är det idéprogram som vi inom idrottsrörelsen skall leva efter. Men hur är det egentligen? får alla vara med och känner sig alla välkomna? rIksIdrottsförbundet gav

ett forskningsbidrag till RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) och RFSL Ungdom för att ta reda på om hbtq-ungdomar känner sig välkomna inom idrotten. Genom intervjuer med och skrivna berättelser från ungdomar som ser sig som homosexuella, bisexuella, transexuella eller queera (nedan kallade informanter) har en bild om idrottens gemenskap och utanförskap kommit fram. Resultatet av denna forskning

under 2011

finns sammanställt i rapporten ”Hbtq och idrott – Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott”. För en del av informanterna innebär idrotten en plats där de känner gemenskap och frihet, men tyvärr beskriver flera att idrottens arenor (och främst omklädningsrummen) är platser som de inte alls känner sig hemma i. Det behöver inte vara så att det är en fysisk person som stoppar dessa ungdomar i sitt idrottsutövande, utan det är normerna som påverkar. De flesta är inte

HbtQ LITEN ORDLISTA! HomosEXUELL en person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av någon av samma kön. bisEXUELL en person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön. transsEXUELL en person som känner sig som en tjej men som vid födseln kategoriserades som kille, eller en kille som vid födseln kategoriserades som tjej. QUEEr ett brett begrepp, men som gemensamt är en kritik mot idéer om normalitet. Queer kan innebära en önskan om att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.

öppna inom sin idrott och lever med en ständig rädsla för omgivningens reaktioner om de skulle få veta, vilket också har lett till att fler ungdomar har slutat med idrotten. Jargongen hos kamrater och ledare kan vara sådan att de inte vill eller vågar vara med. Ledare som är öppet homofoba eller som pratar nedvärderande om personer som inte är heterosexuella framkommer tyvärr i ett flertal av intervjuerna. Det är lätt så att ett maskulint ideal hyllas inom idrotter med flest manliga utövare, och att deltagarna förväntas bete sig efter detta mönster. Går man utanför normen kan man få höra kommentarer som ”bög” eller ”fjolla”. Att som tjej inte prata killar och relationer eller att inte beakta sina feminina sidor kan skapa misstänksamhet. Informanterna beskriver att de anpassar sig till normerna och ursäktar eller förmildrar saker som de blir utsatta för. De kan skämta med i jargongen och är till och med förstående

till att heterosexuella träningskamrater inte vill byta om eller duscha med dem. Genom att reglera sitt beteende på förhand försöker de undgå att bli utsatta för trakasserier. Att inte prata om att någon inte faller inom det som anses vara norm kan vara minst lika jobbigt och skapar ett utanförskap. Flera av ungdomarna i studien är också rädda att skrämma bort sina idrottskamrater om de fick reda på att de är till exempel homosexuella. Rapporten visar att idrotten ännu har mycket att jobba med i dessa frågor. Därför rekommenderar vi er som är ledare i en förening att läsa rapporten ”Hbtq och idrott – Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott”. Den går att ladda ner från Riksidrottsförbundets hemsida, www.rf.se. Där hittar ni även idrottsrörelsens policy mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. ■ nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

korsordet

in memoriam

pEr-andErs

lasson pistolsektionen nåddes en måndag i februari av den tragiska nyheten att vår skyttekollega per-Anders Lasson, efter en kortare tids sjukdom, avlidit.

Per-Anders, vår styrelsekollega och kamrat... lämnar ett mycket stort tomrum efter sig. Han har varit vår dataexpert och arrangerat allt från SM, Allsvenskan på såväl luft som krut och han ingick i ledningsgruppen för Swedish cup under alla år. Vid EM luftvapen i Göteborg 2003 ingick Per-Anders i sekretariatet med ansvar för data och bokningsprogram för hotell och transporter. Per-Anders jobbade även inom det nationella skyttet och var senast resultatansvarig vid SM i Skillingaryd. Han var vid tiden för sin bortgång även kretsordförande i Malmöhuskretsen. Under yngre år var Per-Anders en utmärkt skytt, särskilt precision inom det nationella skyttet låg honom varmt om hjärtat. Våra tankar går till hustrun Ann och barnen Daniel och Tomas. Christer Claesson, pistolsektionen

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Till minnet av Per-Anders Lasson En av de första gångerna vi träffade Per-Anders var på SM i luftpistol som gick på Öckerö 2005. Efter att vi hade skjutit tävlingen kom Per-Anders fram till mig och sa att han tyckte sig kunna se en viss talang hos min fru Kristina och vår dotter Emma. Per-Anders sa vidare att han själv hade haft så mycket glädje av skyttet under många år och nu gärna ville dela med sig lite av sitt kunnande och undrade om han fick hjälpa min fru och dotter. Jag blev naturligtvis väldigt glad över detta men han nämnde ju inte mig… Jag försökte försiktigt påtala att jag också var pistolskytt och ville bli bättre. Per-Anders tittade då på resultattavlan och hittade till slut mig långt ner i listan. Han skakade lätt på huvudet när han vände sig mot mig, men jag lyckades snabbt finna mig och producera en hundvalpsliknande blick. Det lyckades och han förbarmade sig över mig så att också jag fick vara med.

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 10 november 2013. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Det följde sedan ett antal gånger där han tog sig an mig och min familj på skjutbanan i Ystad, vi fick mycket utbyte av dessa tillfällen och lärde oss mycket. Per-Anders och hans familj blev snabbt våra goda vänner. Historien visar nu att han hade rätt i sina iakttagelser 2005, dotter och i viss mån hustru har erövrat en mängd medaljer medan jag fortfarande ”är under utbildning” En annan händelse som jag gärna vill dela med mig visar en annan sida av Per-Anders. Kretsmästerskap precision i Helsingborg och Per-Anders står på skjutplatsen till höger om mig som är vänsterskytt. Efter mitt första provskott tittar jag i kikaren och ser en

välcentrerad 10:a, men… sekunden efter kommer det en 10:a till. Samtidigt som jag undrar hur det gick till ser jag Per-Anders i ögonvrån som hoppar av skratt. Det visar sig att när jag vänt ryggen till så har han vridit över min kikare mot sin tavla och han skjuter sitt andra provskott när han ser att jag tittar i kikaren efter mitt första skott. När jag nu vrider över kikaren till min tavla ser jag två åttor. Sådan var Per-Anders i våra ögon, allvarlig och seriös när det krävdes och rolig, busig och charmig när det var plats för det. En mycket god och engagerad vän har lämnat oss. Bertil, Kristina, Emma och Elias Nilsson, Sjöormens Pistolklubb

Namn ............................................................................................................................................................................................................................ Adress ......................................................................................................................................................................................................................... Postadress .............................................................................................................................................................................................................

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 4 2012 Familjen Johansson, Bjuv, Hans Lindström, Enköping, Inke Nilsson, Västervik Vinnare kryss nr 2 2013 presenteras i nr 4 2013. Skicka in ditt bidrag senast den 10 november. nr 2 2013

❘

svensk skyttesport

❘

utgIvnIngsplan

vad inom skyttet ger dig glädje?

yVOnne anderSSOn sportingskytt östhammar JSK

endel SeKObOn pistolskytt upsala SpK

Dels gemenskap och dels att jag tycker om när det smäller. Jag tycker att det är bara kul.

Det är kamratskapen tycker jag. Skyttekompisarna. Att man träffas, sitter och dricker kaffe och umgås.

för endast 500 kronor kan ni annonsera, 1/8-sida (68x98 mm), om er tävling i webtidingen, som publiceras på hemsidan www.svensk-skyttesport.se Alla medlemmar har möjlighet att läsa nyhetsbrevet/webtidingen. MAILA In er teXt oCH fAktUrAADress tILL leif.dylicki@agrenshuset.se

NR SISTa MaTERIalDaG NYHETSBREV/WEBTIDING

TIll WEB

1 2 3 4 5

21 24 4 16 27

12 13 23 7 18

MArs MAJ AUgUstI oktoBer noveMBer

MArs MAJ septeMBer oktoBer noveMBer

I fokus

hur fungerar vår ungdomsverksamhet?

Mentala aSpekter av Skytte riCKard JOHanSSOn MattiaS JanSSOn viltmålsskytt JSSK trofé Kalix skeetskytt uppsala JSK Det är allt, speciellt alla skyttar runtomkring. Man gläds väldigt mycket åt andras framgångar och det tycker jag är roligt. Visst, det är roligt att lyckas också, men roligast är nästan att träffa alla, gemenskapen.

Det är adrenalinet man får när man är ute på banan och träffar lerduvor. Då får man en kick tycker jag.

lennart andrÉ luft- och korthållsskytt ludvika Sportskytteklubb Det är väl egentligen att träffa alla skyttar, som har samma intressen som en själv, det är ju roligt. Och sedan är det väl att när det går bra så är det ännu roligare.

tÄvla sMart TEMA

jakt! Vad Vill du lÄSa OM i

nÄsta tIdnIng? Tipsa oss på redaktionen@skyttesport.se!

❘

svensk skyttesport

❘

nr 2 2013

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

Vรฅra skytteprodukter kรถper du via ombud: norma.cc/sv/Aterforsaljare/ Skytteombud-Sverige/