Svensk Skyttesport nr 1 2016

SVENSK

NUMMER 1 2016 ❚

ÅRGÅNG 8

Running Target-läger för tjejer VIKBOLANDETS JUNIORER ÄR HEJARE PÅ SPORTING UNGDOMAR OM FÖRENINGAR PÅ KLIRR I KASSAN-UPPDRAG

EN VECKA MED

MARCUS MADSEN

Nya generationens elektroniska markeringssystem

Kontrollenhet SA951 Exclusive ISSF Results Provider Worldwide the only system with ISSF-approval for all disciplines

NYTT

färg i u N

Värlsdmästaren Emil Martinsson föredrar SIUS markeringssystem V

Skrivare

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå.

Fjärrkontroll

Streckkodsläsare

Kontrollenheten SA951 är certierad av ISSF i fas 1–3.

ISSF cert. fas 1–2.

Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning.

LS10 LASERSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 10m.

ISSF cert. fas 1–3.

Utskrift och visningsprogram i världsklass • Kan användas för både publikvisning och utskrift av skjutprotokoll

HS25/50 HYBRIDSCORE 25m och 50m pistol samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 25m och 50m.

ISSF cert. fas 1–3.

Resultathanterings program «SIUSRANK» Resultathanteringsprogram med marknadens bästa live-visning på internet. Du visar din klubbtävling live på internet, precis som alla internationella tävlingar!

• Används både vid ISSF tävlingar och klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna • Live-visning på internet • Import/export av startlistor från Microsoft-Excel

HS25/50 är den senaste e i serien av SIUS nyutvecklade lasermätande tavlor.

När driftsäkerhet och precision prioriteras !

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

S ENSK SV FRÅN REDAKTIONEN

Den värdefulla barn- och ungdomsidrotten Jag var något motsträvig. Var nervös och ville inte riktigt. Jag stod på parkeringen vid Malmbacka i Boliden, med grönvita knästrumpor och med pappa som sällskap, och tvekade inför att gå upp på den där fotbollsplanen. De andra hade ju hållit på längre och var säkert mycket bättre än mig. Men jag gjorde det. Jag var med på träningen.

DET DÄR ÄR min minnesbild från hur en drygt 10-årig Josefin Warg i början av 90-talet blev en idrottande ungdom. När jag väl gett fotbollen en chans var jag fast. Jag lärde mig fort, fann min roll bland de andra i laget och via fotbollen blev det också innebandy för fulla muggar. Att jag till slut vågade upp på fotbollsplanen, pushad av min pappa, påverkade hela mitt liv. Det kom att ge mig ett sammanhang, trevliga vänner, utmaningar, kunskaper och senare också medaljer. Idrotten har format mig till den jag är i dag och jag skulle inte vilja vara utan det.

FOTBOLLEN I MITT fall är skytte för många andra. Under mina år som redaktör för den här tidningen har det

varit extra värmande att se alla barn i skjuthallar och på skjutbanor, och alla härliga eldsjälar som gör det möjligt för de unga att skjuta. I årets första Svensk Skyttesport har vi valt att fokusera till fullo på sådant som rör barn- och ungdomsskytte. Till exempel kvalade veteranerna Allan och Gunnar Nilsson in. Bröderna Nilsson har hämtat, skjutsat, stöttat, handlat och på alla möjliga vis hjälpt ungdomar i Vedum in i lerduveskyttet. Vad som drivit dem kan ni läsa om på sidan 36.

ATT FÅ FÖRYNGRING bland ledare är önskvärt i många föreningar. Hur man gör? Våga fråga de unga, till att börja med. I Upsala Sportskytteklubb vågar man fråga de unga om hjälp, och på sidan 32 träffar vi Isak och Sarah som berättar hur det är att vara med som ledare och instruktörer.

SKYTTE ÄR EN sport som man kan ägna sig åt hela livet, och det vill vi givetvis att alla gör. Men visste du att chansen att få barn och unga kvar i idrotten är större om de håller på med mer än en sport? 14-åriga Maja i Kristianstad håller på med både skytte och orientering. Hur det fungerar och vad det ger henne berättar hon på sidan 14.

PÅ SIDAN 46 tar vi oss till Eskilstuna och viltmålssektionens tjejläger som de höll i december. Fler tjejer och fler tjejer som satsar är målet och läger är ett steg på vägen mot detta. Mer running target på sidan 20, där vi får veta mer om den fyrfaldige (!) JEM-mästaren 2015 - finske Mika Kinisjärvi.

MISSA INTE HELLER sidan 9 där ni kan träffa 15-årige skytten Kristoffer Eriksson. Bara genom att göra det han gör och genom att vara som han är, är han en stor förebild för de yngre skyttarna i Åker-Länna Skytteförening. Oavsett om du som läser är ung eller gammal, låt dig gärna inspireras av honom!

INNEHÅLL ■ ■ ■

DETTA OCH MYCKET mer bjuder vi nu på här i årets första

■

Svensk Skyttesport. Trevlig läsning!

■ ■ ■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport

■ ■ ■ REDAKTÖR

SVENSK

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■

■ GRAFISK FORM

■

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion

■

■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

■

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se

■

& DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa

■

■ MATERIALINLÄMNING

■

■ TRYCK

■ POSTADRESS

Box 11016, 100 61 Stockholm ■ LEVERANSADRESS

Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm

Material och tips skickas till redaktionen@skyttesport.se Malin Karlsson, Åmålsortens Jaktskytteklubb, var en av deltagarna på Viltmålssektionens tjejläger i running target.

Foto: Sara Karlsson

■

■ OMSLAGSFOTO

■

■ BESÖKSADRESS

■

Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm (tunnelbana Skanstull) tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

■

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledaren 4 I korthet 6

Skyttesportförbundets nya lokaler 8 Kristoffer är en förebild 9 Krönika – Är du en förebild? 12 Maja kör dubbla sporter 14 Mästerliga sportingjuniorer på Vikbolandet 16 Mini-Intervju – Mika Kinisjärvi 20 Försvarsinfo: Skytten André känner sig hemma inom Försvarsmakten 22 Ung skytt: Emma Holmer 26 Ungdomar om 29 Isak och Sarah trivs som tränare 32 Ungt ledarskap – en underskattad resurs 34 Allan och Gunnar mår gott när ungdomarna lyckas 36 En vecka med Marcus Madsen 38 Uppdrag för föreningar 42 Tjejerna i fokus hos viltmålssektionen 46 Malin och Louise – med olika förhoppningar för damskyttet 48 Korsordet 49 Vi 5 50 Nästa nummer 51

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

UNGDOMLIGT

BRA och om ett hot mot vår sport

Ungdomar och framtid Under början av året så gick Swedish Cup av stapeln. En av Europas största luftvapentävlingar med cirka 1 800 starter under tre dagar. Jag var en del av organisationen under dessa dagar.

I foajén till Skyttecentret hade vårt ungdomsråd en utställarplats där de presenterade sig själva och den ungdomsverksamhet som bedrivs inom förbundet. De hade också en skojig tävling där vinnaren vann tre starter till Swedish Cup 2017. Jag såg dessa trevliga ungdomar och deras arbete under tre dagar från där jag satt. Jag blir stolt när jag ser vilket engagemang som ungdomar skapar, vilken glöd och glädje som tillförs i vår skytteidrott.

Och jag blir glad av att se all barnoch ungdomsverksamhet som pågår i föreningarna. Jag ser talanger som utvecklas till elitskyttar. Jag ser akti4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

viteter som skapas för dem som vill ha skytte som en trevlig hobby och jag ser en idrott där gemenskap, lärande och utveckling är ledord i verksamheten.

Vad skulle vi göra utan våra ungdomar i vår verksamhet? Ja, en sak är klar.

Vi skulle ha mycket svårt att utvecklas som idrott. Vi skulle ha svårt att inspirera och locka nya skyttar till oss. Vi måste därför ta hand om våra yngre på bästa sätt. I skytteträningen, genom aktiviteter och i ledarrollen.

Har vi då några verktyg att tillgå?

Ja.Vi har vår utbildningsstrategi, Skyttesporten Vill, våra sektioner och ungdomsråd och vi har Riksidrottsförbundets (RF:s) nya strategi för barn- och ungdomsidrott. Alla dessa saker tillsammans skapar en bra plattform att bygga en idrott där ungdomar och vuxna tillsammans är en del av vår utveckling och framgång.

RF är mycket tydliga på hur vi ska hantera barn och ungdomar i idrotten, både i perspektivet bredd som elit. RF tillåter inte elitidrott för barn under 13 år. Vi måste därför anpassa våra tävlingar och klasser så att detta uppfylls. Det är ett arbete som vi ska realisera under 2016. Det första tillfället att visa resultat av detta arbete blir på vårt årsmöte i maj.

Om förslaget till nytt vapendirektiv I november kom EU-kommissionen med ett nytt förslag på vapendirektiv som ska gälla inom EU, och därmed också i Sverige. Remisstiden gick ut i början av januari och många har lämnat svar på EU-kommissionens förslag. Det finns mycket att nämna i detta förslag men jag tänker ta upp några saker som skulle påverka oss och

den idrott som vi bedriver, om förslaget går igenom.

Helautomatiska vapen totalförbjuds och vissa halvautomatiska vapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanisk kommer att förbjudas. Detta är en synnerligen diffus definition så det är svårt att sia om vilka vapen som påverkas hos oss.

Ett är helt klart och det är att kpisten förbjuds, vilket innebär att dessa ska skrotas. När det gäller pistoler så är inte våra modeller de som påverkas särskilt mycket. Möjligen kan några modeller av våra sport-, standard-, grov- och snabbpistoler påverkas.

Det ska bli förbjudet för privatpersoner, och begränsningar för företag, att sälja vapen på distans. Det innebär i praktiken att all handel måste ske via butiker. Radannonser på internet blir olagligt. Det är tufft i vårt avlånga

land där antalet vapenbutiker är begränsade.

Vapenlicenser ska bli 5-åriga och vid licensansökan ska ett friskhetsintyg från läkare medfölja. Vad intyget ska innehålla är inte specificerat ännu men troligen är det psykisk hälsa det gäller. Ni kan ju tänka er vilken kö 5-åriga licenser och intyg kommer att skapa kö hos polisen. Om det är långa ledtider redan idag så kommer dessa att blir synnerligen långa om förslaget realiseras.

Att få licens om man är under 18 år kommer att vara mycket svårt. Detta ger konsekvenser på vårt riks- samt nationella idrottsgymnasier.

Detta var några axplock från innehållet. Svenska Skyttesportförbundet har skrivit och lämnat remissvar samt gjort besök hos och varit med i debatten med regeringstjänstemän och riksdagsledamöter, ibland själva och ibland med andra organisationer. Allt för att påverka detta förslag och effekterna som det skulle kunna få för vår idrott. Vi hoppas att vi nått framgång i detta. Tyvärr så är det 28 nationer som ska säga sitt i detta och med det rådande läge vi har i världen, där terroristdåd och andra oroligheter styr vår vardag och politik, så blir vår sport och därmed våra skyttar orättfärdigt drabbade av panikslagna makthavare och deras förslag inom EU. Syftet med direktivet är motverka terroristdåd med vapen. Det är ett mycket bra syfte, men det felfokuserade innehållet och bristen på en konsekvensanalys i förslaget kommer inte att hjälpa till i kampen mot terrorism.

Fokus ligger på fel typer av vapen och

användare – de legala. Några delar i förslaget är bra och hanterar exempelvis deaktivering av vapen på rätt sätt.

Det finns ytterligare ett förslag till direktiv för att begränsa och försvåra illegal vapenhandel. Vi tycker att fokus ska ligga på dessa frågor och inte på de vapenägare och idrottare som sköter sig och som inte utgör ett problem.

Vi får nu se vad som händer. Självklart ska vi anpassa oss efter den lag som kommer att gälla, och självklart så ska vi göra det bästa av det för att säkerställa vår idrotts fortlevnad.

Ett tack till er alla Med detta så vill jag tacka alla inom Svenska Skyttesportförbundet för det år som varit. Vi är nu över 90 000 medlemmar och vi har en stark verksamhet och en stark framtidstro inom förbundet. Detta är helt och hållet er förtjänst, med det engagemang ni lägger i vår idrott och verksamhet. Nu fokuserar vi på 2016 och ett fantastiskt år med mycket och bra breddaktivitet samt ett olympiskt spel som ger oss skytteupplevelser att inspireras av.

THE PARTNER

FOR GOLD RWS – VÄRLDSREKORDKULAN

Med glada skyttehälsningar, Jimmy Persson ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

R W S ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

FORTSATTA FÖRENINGSTRÄFFAR

Svenska Skyttesportförbundets arbete med att besöka våra distrikt, och distriktens föreningar framför allt, fortsätter. I oktober och november hölls föreningsträffar i Östergötland och Stockholm, och sista helgen i januari i år väntade välbesökta träffar i Skåne och Halland. På agendan på dessa träffar står bland annat diskussion om verksamheten i distrikten och allmän information om allt från utbildning till säkerhetsfrågor. SvSF planerar att hålla fler föreningsträffar i distrikten under året. Inbjudan till berörda föreningar skickas ut per e-post samt publiceras på www.skyttesport.se.

Nya föreningar i SvSF 2015

Sök LOK-stöd senast den 25 FEBRUARI Senast den 25 februari ska aktiviteter för perioden 1 juli-31 december vara inrapporterade för att kunna få LOK-stöd. LOK-stöd, lokalt aktivitetstöd, kan sökas av alla föreningar som har haft verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år. Ni ansöker om LOK-stöd via din förenings webbsida i IdrottOnline. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag. Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen.

Med hjälp av LOK-stödet kan ni som förening få en stor del av er ungdomsverksamhet finansierad, så missa inte chansen! Läs mer om LOK-stödet på www.svenskidrott.se.

ÅRETS SKYTT 2015

Under 2015 har fem skytteföreningar valt att ansluta sig till Svenska Skyttesportförbundet. Vi hälsar följande välkomna in i skyttesportsfamiljen:

❚ Bergknallen Fria Skytteförening, Stockholm ❚ Everöds Skytteförening, Skåne ❚ Hässelmara Skytteförening, Stockholm ❚ Södra Ballistiska Klubben, Stockholm ❚ Östra Södermanlands Jaktskytteklubb Gnesta, Södermanland

NYTT NATIONELLT REGELVERK Gevärssektionens regelkommitté informerar att det kommer en ny genomarbetad ”Regelbok nationellt skytte gevär” som gäller från den 31 mars 2016.

Den kommer att hittas på www.skyttesport.se.

Luftvapens-EM 2016 Strax efter detta magasins utgivning avgörs luftvapens-EM i Györ, Ungern.

Tävlingarna för seniorer och juniorer skjuts den 24-27 februari. Den svenska truppen består av totalt 18 skyttar, tio i gevär, fem i pistol och tre i running target, och det finns goda förhoppningar om några framskjutna placeringar.

Håll gärna tummarna för våra svenskar och följ www.skyttesport.se för dagliga rapporter från EM!

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Årets Skytt 2015 blev skeetskytten Marcus Svensson, LandskronaSaxtorps JSK, efter sitt år som bland annat innehållit en andraplats på världscupen på Cypern samt 125 träff – fullt – på två tävlingar. Nyheten presenterades strax före jul, efter att styrelsen beslutat om det på ett möte i mitten av december.

– Tack, det känns bra. Det har ju varit ett bra år. Men det var faktiskt inget jag hade någon tanke på förrän ordförande Jimmy ringde och gratulerade. Det är alltid skoj att få en sådan utmärkelse, sa Marcus efter beskedet.

Motiveringen lyder: ”Han var säkerheten själv när han tog sig till final och guldmatch på världscupen på Cypern i april, och där säkrade ett världscupsilver

och en svensk kvotplats till OS. En insats som dessutom gav honom välförtjänt plats i höstens världscupfinal. När sommaren kom visade han återigen klass, genom att inte på en, utan hela två tävlingar skjuta drömresultatet i skeet, 125 av 125 träff, i grundomgången. Under många år har denne skytt varit en av Sveriges absolut bästa i sin disciplin, och i år befäste han verkligen sin roll som en av världens bästa. Med sina dubbla 125-resultat visade han dessutom att han, trots lång erfarenhet, fortsätter att ta kliv framåt i sitt skytte. Med anledning härav utses skeetskytten Marcus Svensson till Årets Skytt 2015.”

Läs mer om vad Svensson sa efter utnämningen på www.skyttesport.se, i nyhet publicerad den 21 december 2015.

SKYTTAR på IDROTTSGALAN

Så här såg det ut 2013 när Simon Tollstern, då 15 år, sköt liggande luftgevär i Söraby Skytteförening.

TRE STÄLLNINGAR I LUFTGEVÄR Ställningsskytte i luftgevär var något som uppmärksammades av årets första Svensk Skyttesport 2013, också det ett barn- och ungdomsnummer.

Att skjuta i tre ställningar med luftgevär var ett projekt som gevärssektionen dragit igång som syftade till att skapa mer variation för skyttarna samt för att långsiktigt kunna få svenska skyttar mer konkurrenskraftiga även i hel- och halvmatch, respektive 60 skott liggande. Några föreningar fick stöd för att investera i höj- och sänkbara bänkar, för att komma i rätt nivå med tavlan, och Söraby Skytteförening hade en tavla som kunde justeras i höjd. En hemmabanetävling mellan tre-ställningsklubbarna var dessutom initierad.

Men hur gick det sedan? Vi ringde gevärssektionens luftansvarige Patrik Hjortskull och frågade om projektet.

– Nej, det finns inget. Det lades ner. Första året vi hade det så deltog hyfsat många. Vi hade nog 30-35 skyttar som sköt det i en slags hemmabanetävlingar, på fem omgångar, säger Hjortskull.

Under inledningsåret fick han frågor från seniorer som också ville delta, men då det var ett Idrottslyftsfinansierat projekt – det vill säga en satsning på ungdomar – var det inte möjligt just då. Året därefter däremot gjordes ett försök att bredda det hela, men resultatet var nedslående.

– Vi sköt 3x20 och 3x10 och då hade vi det i en junior- och en senioromgång. Men det rann ut i sanden, för då fanns plötsligt ingen efterfrågan överhuvudtaget. Tyvärr, det var väldigt tråkigt, säger Hjortskull.

Finns det chans att projektet återupptas?

– Jag tror på idén. Det är ju ett ypperligt sätt att träna ställningsskytte, för du blir inte beroende av en 50-metersbana och det blir billigare och mer lättillgängligt. Men man kan ju inte skjuta åt folk. Men vi har ju satt upp ställen, som vi i Söraby har fem höj- och sänkbara ställ, så det finns färdigt att använda för den som vill.

Gevärssektionen tittar nu på andra projekt för att stimulera och utveckla ungdomsskyttet, och även på formerna för Skyttiaden. Och även om treställningsprojektet rann ut i sanden förblir Patrik Hjortskull optimistisk.

– Allt skytte är ju faktiskt bra. Så länge de unga skjuter så känns det som att vi ska vara nöjda just nu.

En måndagskväll i slutet av januari arrangerades den svenska Idrottsgalan i Globen i Stockholm. Inga skyttar fanns bland de nominerade till priser, men bland alla idrottare på plats noterades ändå skyttar såsom Håkan Dahlby och Ragnar Skanåker. Två gevärsskyttar gjorde debut på Idrottsgalan och bara efter att ha vandrat röda mattan upp tyckte Michaela Arvidsson och Marcus Madsen att det var spännande, eftersom det vimlade av stora idrottsprofiler.

– Wow, vi har redan sett Sarah Sjöström och Frank Andersson, sa Marcus.

– Och Patrik Sjöberg, fyllde Michaela i.

Michaela och Marcus var på plats för att ta emot sina elitidrottsstipendier från Riksidrottsförbundet och

Svenska Spel, stipendium som de båda värdesätter mycket att få.

– Pengar saknas alltid för att kunna satsa för fullt, så att få stipendium som detta är jätteviktigt, säger Michaela.

Redan nu kan elitidrottsstipendium sökas för perioden 2016/2017. Det kan sökas av den som kombinerar elitidrott med eftergymnasiala studier på minst halvfart. Ansökan stänger den 2 maj. Mer information om det finns på www.svenskidrott.se.

INFORMATIONSMATERIAL OM SKYTTE Är ni intresserade av broschyrer och affischer för att marknadsföra skyttesporten? Passa då på att beställa detta från förbundskansliet. Vi bjuder på själva materialet, det enda ni behöver stå för är fraktkostnaden.

För 100 kronor i frakt får ni till exempel upp till 50 12-sidiga broschyrer hemskickade. Beställ broschyrer genom att sätta in pengar på förbundets bankgiro 834-7718 och ange vad beställningen gäller och fraktadress. För övriga beställningar, e-posta office@skyttesport.se.

SKYTTE EN SPORT FÖR ALL

A

www.skyttesport.

se

www.skyttesport.

se

Ta gärna chansen att marknadsföra skyttesporten i er omgivning!

In Memoriam Tidigare Svenskt Skytte-skribenten Carl G Nord har gått ur tiden. Calle Nord var en av våra främsta skytteledare i modern tid. Han hade sina rötter i Haraker och var uppväxt i Harakers Prästgård.

Calle hade ett otroligt engagemang för skyttet i Västmanland och kanske framför allt för Harakers skytteförening.

Han var en outtröttlig ungdomsledare och ordförande under många år. Calle var även en mycket framgångsrik ledare för Västmanlands förbundslag i ban- och fältskytte. Hans känsla för att ta ut de bästa skyttarna för SM-laget är vida känt och har gett många framskjutna placeringar i SM för Västmanland.

Calle var också en mycket respekterad banläggare och skytteskribent. Han ansvarade för ett flertal SM- och Riksskyttetävlingar med ibland över 1000 skyttar i deltagarlistan. Hans skyttereferat från både små och stora skyttetävlingar fick ofta stort utrymme i lokala tidningar, liksom i Svenskt Skytte.

Calle var en mångsysslare utav rang, och förutom skyttet så var han också en mycket duktig naturfilmare och naturfotograf. Calle var också mycket intresserad av konst. Väggarna i hans bostad var fulla av tavlor av kända konstnärer och han målade en del själv också, mestadels med naturmotiv förstås. Calle var också mycket tekniskt intresserad, bland annat byggde han en av socknens första radioapparater samt byggde en egen TV vid sommarstället på Långholmen i början av 50-talet.

Calles minne kommer för alltid att leva kvar hos oss inom skytterörelsen. Han var en eldsjäl, oerhört betydelsefull för Haraker och Västmanlands skytteframgångar.

Torbjörn Ericson och Bengt Lundgren, Harakers Skf.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

INFORMATION

SKYTTESPORTFÖRBUNDETS NYA LOKALER TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Strax före julen 2015 sa Svenska Skyttesportförbundets kansli hej då till sina dåvarande lokaler på Östermalm i Stockholm, tog sitt pick och pack och flyttade i stället in i lokaler på Södermalm.

REDAN 2014 STOD det klart att en flytt av det så kallade Idrottens Hus skulle bli av. Skyttesportförbundet flyttade in i Idrottens Hus i december 2010, och satt där tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF) och många andra idrottsförbund. Huset var gammalt, ej ändamålsenligt och nu gick hyreskontraktet för lokalerna ut. En lång jakt på nya lokaler påbörjades från RF:s håll och till slut stod det klart att en del av försäkringsbolagets Folksams huvudkontor skulle bli det nya Idrottens Hus. Svenska Skyttesportförbundet ser många fördelar med att sitta ihop med RF och andra idrottsförbund, så att flytta med dit var en självklarhet. Efter en hel höst av utrensning av onödigheter i skåp och förråd, och efter en flytt-REA som minskade utbildningsmaterialet ordentligt, gick så flytten helgen före jul.

Det nya Idrottens Hus är beläget längst söderut på Södermalm i Stock8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

holm, med viss utsikt över Hammarby Sjö och med Globen i sikte.

350 arbetsplatser skapades i huset och Skyttesportförbundets sju finns i en flygel där också Parasport-, Castingoch Cricketförbundet sitter. De egna kontor som kanslipersonalen tidigare satt i har nu förbytts mot ett öppet kontorslandskap. I huset finns många små obokningsbara samtalsrum där man kan sätta sig för samtal i avskildhet, och på våningen ovan finns även flera bokningsbara konferensrum. I dessa kommer bland annat förbundsstyrelsen att ha sina möten framöver.

Efter lite mer än en månad i de nya lokalerna är personalen mycket nöjda.

Arbetet i det öppna kontorslandskapet fungerar smidigt, kaffet smakar gott och nästan alla har fått närmare och snabbare väg från hemmet till arbetet. Den ende som inte fått det är generalsekreterare Jansson, men han är i stället nöjd över all extra motion

som han får nu när han cyklar totalt 70 minuter per dag till och från jobbet.

Hittills har inte ens många minusgrader och snökaos stoppat honom!

Ny postadress, ny leveransadress och ny besöksadress är en given följd av flytten, och nedan hittar ni det!

Postadress Box 11016, 100 61 Stockholm.

(För all post och paket till Idrottens Hus).

Leveransadress Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm, (för transporter till Idrottens Hus).

Besöksadress Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm.

(Tunnelbana: Skanstull, grön linje från T-centralen. Kommer du med bil, ta sikte mot södra änden av Södermalm. För parkering hänvisas till

stadens parkeringar på främst gator i området.)

Telefonnummer och e-post 08-699 63 70 och e-post office@skyttesport.se är detsamma som tidigare. ■

PORTRÄTTET

KRISTOFFER ÄR EN FÖREBILD TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

9

Förutom luftgevär skjuter Kristoffer också korthåll i Mariefred. ”Där blev han tackad för att han kom in med seriositet. De andra kom bara in och lade sig och började skjuta, och Kristoffer stod och studerade tavlan och förberedde sig, som Martin lärt honom” säger Kristoffers mamma Åsa.

Han är snäll och uppmuntrande mot de yngre skyttarna. Han affischerar på skolan och pratar gärna och gott om skyttesporten för dem som inte känner till den. Och om han vinner en tävling firar han försiktigt av respekt för de andra. Det finns många sätt som man kan vara en förebild på och 15-årige gevärsskytten Kristoffer Eriksson i Åker-Länna Skyttegille är en verklig förebild. luftgevärsträningen efter juluppehållet och 10-årige Max Jonsson Trosén släntrar in i Åker-Länna Skyttegilles lilla hall i sörmländska Åkers-Styckebruk. Han möts genast av en glad hälsning från Kristoffer Eriksson.

– Tja, Max! Max och Kristoffer klappar vänskapligt om varandra innan de går in i rummet med de fem banorna och påbörjar sin träning för dagen. Max sittande på bana tre, Kristoffer stående på bana fem. Under stor tystnad DET ÄR FÖRSTA

skjuter Max sina 30 skott. Trots att det går undan så går det går bra för Max, som har hållit på med skytte sedan september. En av anledningarna till att det går bra är Kristoffer.

– Hade inte han funnits hade jag inte kommit så här långt. Han kan ge tips. Om du har problem kan du fråga han om det, säger Max. Tipsar gärna 15-årige Kristoffer började skjuta sittande för sex-sju år sedan och fortsatte om än andra jämnåriga slutade. Att stå

och skjuta lockade för honom och nu är han en av Åker-Länna Skyttegilles få ståendeskyttar. Som sådan hjälper han gärna de yngre i klubben.

– Jag peppar dem som vill ta det här seriöst till att fortsätta, och jag lär dem allt jag kan, säger han.

Jag frågar några av de yngre skyttarna och de bekräftar att de lärt sig en del från Kristoffer.

– Ja, hur man gör när man siktar, hur man ska skjuta, hur man laddar, säger 11-årige Alexander Andersson.

– Han har lärt mig lite att skruva och sikta och så, säger Casper Arnstein som är 10 år.

Lockar till sporten Kristoffer har en önskan om att det ska bli fler skyttar överhuvudtaget och fler ståendeskyttar specifikt i sin förening.

Därför ser han till att lobba mycket för sin sport genom att prata gott om den och försöka locka fler till den.

– Det blir roligare för mig att skjuta och jag tror att många skulle tycka att det var kul.

Inför säsongen gjorde han affischer som han och en till skytt satte upp på skolan. Han startade ett Instagramkonto för föreningen och han har också hållit ett föredrag om skytte för klassen.

10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

– Jag fick faktiskt en klasskompis att börja skjuta då. Jag väntar bara på att han ska ställa sig upp. Han ska sitta ner ett tag, han började ju nyss - i september, men han tyckte att det var jättekul. Hans mamma ville att han skulle hitta på något så det här var perfekt. Han visste ju inte ens att det fanns, säger Kristoffer.

Och bara genom att gå runt och prata om skytte i skolan, om att tävla och sådant, har Kristoffer sett till att få fler till föreningen.

– Det har gått bra, för de jag har sagt till att de ska komma och prova, de har gått till sina kompisar och tagit med dem. Som Alexander. Max gick ju till Alexander och frågade om han vill följa hit, och det gjorde han.

Viktigt att vara snäll Förutom att man ska få ha skoj och lära sig skjuta, ska skyttesporten vara en plats där alla ska känna sig välkomna och hemma. Och Kristoffer verkar se till att de yngre också trivs i sin förening.

– Han är snäll, rolig och omtänksam. Vi går i samma skola så vi brukar träffas där, och han är en snäll person.

Han är aldrig arg, säger Max. – Han är schysst. Han har bra humor, säger Casper.

På vilket sätt är han schysst?

– Han sitter liksom inte och dummar sig, han säger schyssta saker, slåss inte och så, säger Casper.

Vad säger han?

– Vad bra du har skjutit! Ungefär.

Jag berättar lite senare för Kristoffer vad de yngre killarna har sagt om honom. Deras ord gör honom glad.

– Det känns underbart, jättekul.

Det är kul att höra att de vet att de har någon att prata med och så. Till exempel i skolan och så, säger han.

Varför är det viktigt?

– Det är ju självklart. Som det ser ut nu i vår skola är 80 procent i deras klasser rädda för våra klasser. Några i min klass beter sig så dåligt mot de små.

Det är viktigt för dem att ha förebilder i skolan.

På vilket sätt beter sig dina klasskompisar dåligt?

– De visar ju inte respekt för dem. Ska alltid leka så coola och sånt. Är töntiga och säger taskiga kommentarer, och

om någon mindre står i vägen bara puttar de bort dem typ. De visar ingen respekt. Men Max känner sig trygg med mig. Det är viktigt att ha någon äldre som man känner sig trygg med.

Känner du att det är viktigt för dig och för er klubb att du beter dig och agerar på ett visst sätt?

– Alltså, ja det är klart att det är. Hade jag varit jättetaskig mot alla hade det väl inte varit någon unge här.

Schyssthet överallt Att uppträda på ett schysst sätt gäller också på själva skjutplatsen, tycker Kristoffer.

– Jag har stått bredvid hur många som helst som svurit och knuffat en i ryggen när de är arga och flaxar omkring. Jag kan tappa mitt humör tio minuter efteråt, men gör det aldrig just efter att jag skjutit klart.

Likaså väljer han att fira försiktigt om han vinner en tävling.

– När jag vinner står ju inte jag och skriker yeah, även om jag kanske tänker det inombords. Jag tycker inte att man behöver göra det, för jag har sett folk gråta när de skjutit tävlingar så glädjen kan man ta sen. ”Öppen, positiv, hjälpsam, glad” är några av orden som beskriver en förebild och det är tydligt att Kristoffer är en förebild. Och att en av föreningens sittandeskyttar säger ”och så vill man ju bli som honom” om Kristoffer, intygar det. Och Kristoffer fortsätter att göra vad han kan för att stötta de andra på de sätt han kan.

– Jag tycker att det är viktigast att peppa de andra. Då blir det roligare för dem, och jag vill ju att de ska fortsätta skjuta och tycka att det är roligt. ■

10-årige Max Jonsson Trosén säger att han inte kunnat så mycket som han i dag kan i skyttet, om det inte vore för Kristoffer.

Fullsatt på Åker-Länna Skyttegilles banor.

Kristoffers egen förebild är klubbens ledare och ordförande Martin Smedenborn. ”För att han har hjälpt mig att skjuta överhuvudtaget. Jag hade inte kunnat alls om han inte hade hjälpt mig. En bra förebild är en sådan som är snäll och hjälper andra människor.” säger Kristoffer.

Ett glatt gäng tillsammans, Kristoffer och de några år yngre sittandeskyttarna i föreningen. Här syns Kristoffer med Alexander Andersson, Max Jonsson Trosén, Casper Arnstein, Marcus Arnstein, Ville Eriksson och Elina Eriksson.

Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Nästa auktion Söndag 24 april 2016

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

www.opticway.se

VAPENAUKTION!

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

a k i n ö r K

ÄR DU EN BRA FÖREBILD? TEXT JOHANNA KLEMMEDSSON, UNGDOMSRÅDET

Hur är man egentligen en bra förebild? Kan vem som helst vara det eller måste man ha gjort något stort eller varit framgångsrik inom en sport? Frågorna är många och svaren kanske inte alltid är så självklara.

Många saker kanske är solklara för mig men inte för dig, och tvärtom. Just ämnet förebilder är otroligt viktigt, både i vardagliga livet och i idrottslivet, och min önskan är att vi alla försöker vara förebilder. in på Svenska Skyttesportförbundets hemsida så kommer det upp en slogan där det står ”Svensk Skyttesport - en idrott i väldsklass”.

Det är en ganska kaxig rubrik men om man tänker efter så är det sant. Vi är med i Riksidrottsförbundet, VM, EM, WC, OS och det viktigaste av allt - vi bedriver barn- och ungdomsidrott. När man bedriver barn- och ungdomsidrott finns det några ledord som jag anser att man ska följa: ❚ Positivitet ❚ Glädje ❚ Utveckling ❚ Utmaning

OM MAN GÅR

Dessa ord är lika viktiga för både aktiva utövare, ledare, coacher och även för föräldrar. Detta gäller inte bara på barn- och ungdomsnivåer utan på alla nivåer. För tappar du glädjen inom din idrott kan du lika gärna packa ihop väskan igen och åka hem.

Dagens samhälle är ganska tufft och vi matas av mycket negativ information i alla mediekanaler som finns. Det är inte alltid lätt att vara barn/ungdom eller vuxen. Det är inte lätt att leva upp till de idealbilder som samhället har, eller till alla de krav som ställs från olika håll. Tyvärr så ökar mobbingen i Sverige och framförallt nätmobbingen. Sociala medier som Facebook och Instagram gör det lätt för så kal�lade nättroll att gå på sina offer. Det är inte bara barn som detta drabbar utan även vuxna känner sig mobbade och utanför på sina arbetsplatser.

Många barn och vuxna söker då sin fristad i föreningarna och idrottslivet.

I föreningen kan man synas, höras och vara precis som man är oavsett vilken 12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

bakgrund man har. Många barn har kanske till och med sin enda vuxna förebild ute i föreningarna. Deras egna föräldrar kanske jobbar, eller så har man bara en mamma eller en pappa eller kanske inget av det. Då tycker jag det är självklart att vi ska vara dessa förebilder!

Då kommer vi tillbaka till två frågor. Hur är man en bra förebild? Kan vem som helst vara en förebild?

Om vi börjar med första frågan om hur man är en bra förebild så kan man säga att det är en person som är sig själv, omtänksam, ödmjuk, snäll, tydlig, har ett bra ledarskap och säkert mycket mer. Ni kan säkert komma på 20 egenskaper till som passar för en bra förebild, men vad som är gemensamt med alla ord är att de är positiva.

Jag vågar påstå att alla har en förebild.

Vare sig du är 5 eller 55 år så har du någon som du ser upp till lite extra. Även jag som är 20 år har det.

Om vi tar svaret på fråga två så kan alla kan vara en bra förebild. Du, jag, din mamma, din tränare, din lärare, en konståkare, en skidåkare, en kock.

Det finns väldigt många olika förebilder i världen och ingen är sämre eller bättre.

Man förändrar inte världen över en natt, det är ett långsamt projekt som tar tid. Vill man att det ska gå lite fortare ändå så kan du och jag varje dag tänka på hur vi ska vara bra förebilder just i dag. Vi kan säga något snällt till någon, hjälpa någon lite extra på en träning eller bara ställa upp när någon behöver hjälp. För om alla gör sitt bästa och försöker tänka på dessa saker så kommer vi att förbli en idrott i världsklass. ■

Luftgevär Modell 800 X Alu 3 guldmedaljer EM 2015!

• • •

Förbättrad rekyldämpning.

Kortare skottavgångstid. Ännu fler inställningsmöjligheter.

Korthållsgevär (vi har även begagnade gevär) 2700 Super Match

•

Godkända för alla korthållsgrenar *Alu finns som “lätt” gevär (5,1 kg).

• 5,1-5,8 kg *

Vill du ha inskjuten ammunition?

5,1-5,8 kg *

Kostnadsfri inskjutning av tävlingsgevär vid köp av minst 1000 patroner.

2700 Universal

Kontakta oss!

5,2 kg

Magtech har alla patroner från kaliber .25 (6,35) till .500 Patroner cal .22 per styck priser från: LAPUA X-act 4,05 kr LAPUA Midas + 2,55 kr LAPUA Polar Biathlon 2,40 kr LAPUA Center-X 1,79 kr SK Rifle Match 1,09 kr SK Standard Plus 89,50 öre SK Magazin 86,00 öre

Sort Magtech Magtech Magtech Magtech

Kula 32S&WL WC 38 Spec. WC 9B FMJ 9C JHP

Magtech 9F Magtech 9K Magtech 357E

Grains/ Energi Pris/ 50Gram E0 Joule ask Pris/1000 st 98 / 6,35 137 210 kr 3 750 kr 148 / 9,59 224 145 kr 2 900 kr 124 / 8 459 140 kr 2 090 kr 115 / 7,5 462 170 kr 3 000 kr

JSP-TC 95 / 6,15 JHP 147 / 9,53 SJSP Flat 158 / 10,24

517 320 724

170 kr 180 kr 210 kr

2 950 kr 3 200 kr 3 850 kr

*med reservation för prisändringar

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

Maja

TEXT JOHANNA KLEMMEDSSON FOTO NIKLAS NILSSON och JOHANNA KLEMMEDSSON

KÖR DUBBLA SPORTER Du springer i skogen med en karta i handen, kanske regnar det eller så skiner solen. Eller så står du i en hall med fullt fokus och siktar efter mitten. Ni kanske redan har listat ut vilka två idrotter det är jag försöker beskriva och ni har rätt, det är skytte och orientering. Två kanske till synes olika sporter, men som ändå har lite likheter när man tittar lite närmre på vad sporterna innebär. De går dessutom bra att kombinera. Men kan man verkligen hålla på med två sporter samtidigt? ”Ja”, säger Maja Strand,14 år, från Kristianstad på den frågan. Hon tävlar både för Christianstad Skyttesällskap och för orienteringsklubben FK Åsen. Hon började med orienteringen när hon var 8 år och skyttet kom in i bilden när hon var 10 år. Tittar man på Riksidrottsförbundets rapporter så är det bra att vara aktiv i flera olika idrotter, då de som är det löper större sannolikhet att bli kvar i idrotten hela livet. Svensk Skyttesport har fått chansen att ställa lite frågor till Maja om hennes dubbla idrottande.

14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Varför valde du just dessa två idrotter?

– Jag började med skytte för att min storebror Anton sköt och jag ändå alltid var med på träningarna. Det såg kul ut så jag provade och fastnade för det. Orientering började jag med för att min pappa kör orientering och även där var jag med som liten på trä-

ningarna. Jag provade och sen var jag fast för det också.

Vad är det som gör dessa idrotter så roliga?

– Vad som är roligt med båda är att man tränar och utvecklas. I skytte får man ha ett stort fokus och tålamod.

När jag springer orientering får jag röra på mig mer, och vara ute i skogen.

Har dina idrotter någon gång krockat?

– Nej, det har inte varit någon större krock. Jag skjuter luftgevär under vinterhalvåret och orienteringen är under sommarhalvåret. Jag skjuter lite korthåll också men på sommaren är det orienteringen som går först, och på vintern är det skyttet. På vintern har vi lite löpträning med orienteringen men det krockar inte med skytteträningarna.

Gör orienteringen dig till en bättre skytt och tvärtom?

– Ja, båda påverkar varandra. När jag springer orientering så springer jag i skogen på ojämn mark och det är bra för balansen. Balans är väldigt viktigt när man skjuter. Man tränar även konditionen som är bra för skyttet, och när jag tränar skytte så får man bra koncentration som även är viktigt för orienteringen.

Hur ser du på dina idrotter i framtiden?

– Jag vet inte riktigt. Jag går i nian nu och ska snart välja gymnasium och det kommer nog att påverka mina idrotter för jag funderar på skolor som ligger utanför kommunen. Men om jag kan kommer jag att fortsätta med båda.

Har du några mål inom dina idrotter?

– Jag håller på med båda idrotterna för att det är roligt och det är det som är mitt mål, att ha kul och utvecklas. Jag tar båda lite som det kommer och så får man ser hur långt det går.

Har du någon gång kombinerat dessa?

– Ja, nu i höstas var FK Åsen på skjutbanan tillsammans med Christianstad Skyttesällskap och vi körde orienteringsskytte. Först fick skyttarna en orienteringslektion och orienterarna

fick en skyttelektion. Sedan sprang vi en bana med karta och kompass, sköt några skott, sprang igen och sedan sköt. Det var superlyckat och vi ska göra om det igen i vår.

Vilka är dina bästa minnen från dessa två idrotter?

– Mitt bästa skytteminne är från Swedish Cup nu i år. Jag var där för första gången och tävlade, och det var så häftigt. Finalerna var jätteroliga att se. Ett annat roligt minne är från skol-SM 2015. Då åkte vi i minibussar från Skåne och hade kul. Det gick även bra för mig så det var extra kul.

Ett roligt orienteringsminne är nog när jag sprang så vilse på ett DM så att de vuxna fick springa och leta upp mig. Jag tyckte inte att det var kul då men nu skrattar jag åt det! ■

Om Allsidighet ur RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott Träning för barn och ungdomar ska vara allsidig. De aktiva ska ges möjlighet att utöva flera olika idrotter och ges möjlighet att göra detta i olika föreningar.

Anvisningar ❚ Idrott för barn ska organiseras så att den möjliggör aktivt deltagande i flera idrotter. ❚ Barn och ungdomar ska erbjudas allsidighet och variation i sin träning, oavsett träningsmängd och typ av idrott.

Därför att: Det är viktigt, speciellt för växande barn och ungdomar, att träna hela kroppen, men också mentala och sociala egenskaper. Ju fler idrotter barnen får möjlighet att prova på desto större är chansen att de hittar något som passar dem. Barn och ungdomar som tränar med variation har större chans att nå seniorelit.

Så att: Stimulera till idrott och fysisk aktivitet hela livet. För att undvika akuta skador på grund av ensidig belastning och därmed minska framtida hälsoproblem eller avhopp på grund av rörelsehinder.

Källa: RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott, beslutade av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

REPORTAGE

MÄSTERLIGA

SPORTINGJUNIORER

PÅ VIKBOLANDET

TEXT JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG och GÖSTA FREDRIKSSON

De stod för årets överraskning på SM i Compak Sporting 2015, Jens, Jonathan och Alfred. De tre skyttarna från Vikbolandets Jaktvårdsförening, födda mellan 1996 och 2001, sköt bra. Riktigt bra. Så pass att de tillsammans bärgade guldet i lagtävlingen. En bedrift av tre juniorer. Svensk Skyttesport åkte till Vikbolandet och fick veta hur laganda, mentalt arbete och ett speciellt sätt att hantera prestationsångest gjorde tre unga skyttar till lagvinnare.

DET ÄR EN grå och regntung dag på Vikbolandet i Östergötland. Det är långt ifrån lerduveskyttets högsäsong, så mycket är säkert, men en Compak Sporting-bana är ändå riggad och en serie duvor får sig en omgång medan Svensk Skyttesport är på besök. Fem skyttar på fem skjutplatser, och en som trycker. Åtminstone när han hör att de kallar. De som skjuter här just i dag är mestadels sådana som heter Hellström i efternamn. 19-årige Jens och pappa Jonas, 14-årige Alfred och pappa Rickard (avlägsna släktingar till de föregående två) och så en Nordqvist

– 16-årige Jonathan. Normalt sett brukar det vara lite fler här. Många av jaktvårdsföreningens 300 medlemmar är här och skjuter åtminstone någon gång per år, men drygt ett 20-tal kan anses aktiva.

– På de tisdagsträningar som vi har kört, till exempel, har vi varit mellan fem och tio stycken. Då försöker vi få till en blandad bana med något som är lite svårare för den som vill utvecklas, men samtidigt med några lättare duvor för att bygga från grunden. Det kan vara allt från en ren nybörjare här till andra mer erfarna. Det är ju öp-

Vikbolandets juniorer högst upp på pallen i lagtävlingen på SM i Compak Sporting 2015.

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

pet för alla och vi vill ju få hit fler och utveckla skyttet som sport och vill utveckla allas nivå, säger Jens.

Jens är trots sina unga 19 år kanske en av föreningens mest rutinerade skyttar. Han har bland annat representerat Sverige på mästerskap utomlands flera gånger, med ett juniorlagguld och ett -lagbrons från fitasc-EM i meritlistan. Skjutit hagel har han gjort sedan barnsben, även om tävlandet dröjde till 15-årsåldern. Såväl Jens som Jonathan och Alfred är födda i jägarfamiljer, varför steget till lerduveskytte inte varit alltför långt.

Jonathan och Alfred har skjutit aktivt i några år nu.

– För att det är kul. Och på fritiden hemma brukar jag jaga. Jag har haft intresset ända sedan jag föddes, säger Jonathan.

Träffsäkert I dag är det Compak-duvor som är i fokus på Vikbolandets hemmabana.

De allra flesta skotten för de fem skyttarna sitter. Likaså satt det mesta den där sköna helgen i månadsskiftet juliaugusti, när det allra första svenska mästerskapet i Compak Sporting hölls i Sunderbyn. En inte fullt så skön tågresa tog Vikbolandets SM-deltagare till Norrbotten, men föga visste de då att hemresan skulle kännas bra mycket lättare.

– Förstår du hur långt det är till Luleå? Det är så långt! Fast på vägen hem kändes det kort, säger Rickard, som deltog individuellt på SM och som var informell ledare över laget.

Vad som gjorde hemresan lätt var att laget, bestående av de tre juniorerna, då hade blivit seniora lagmästare.

– Det var överraskande må man säga. Otippat, säger Jens.

– Nej, vi var väl inte förberedda på att det skulle ske, säger Jonathan.

– Vi åkte dit för att ta det som en träning och det var första stora tävlingen för mig, förutom att jag har skjutit något landslagstest, och så gick det så bra, säger Alfred om sitt allra första SM. Ingen på plats kunde dra sig till minnes att ett lag helt bestående av

Alfred, Rickard, Jonas och Jens Hellström och Jonathan Nordqvist pangar duvor när Svensk Skyttesport kommer på besök.

juniorer tidigare vunnit ett senior-lagSM, så överraskande var ordet även för omgivningen.

– De hade nog inte förväntat sig att få stryk från ett juniorlag, för det är duktiga skyttar och bra lag. Men även om de fick stryk av ett gäng snoriga ungar blev nog de flesta positivt överraskade. Det kändes som att många gladdes med oss, säger Jens.

Alfred och Jonathan väntar in att Jens skjuter sina skott innan de tar vid. De tar gärna tips från den några år äldre och rutinerade skytten.

Sen laguttagning Att det överhuvudtaget blev tre juniorer som fick representera Vikbolandet i lagtävlingen var inte självklart när planerna på Compak Sporting-SM tog form, berättar Rickard.

– Vi pratade om vem som ville åka och när jag anmälde laget gick jag faktiskt på Alfred, Jens och mig själv. Jonathan hade skjutit lite svajigt och hade ny bössa och så. Men precis innan anmälningstiden gick ut, och det fortfarande gick att ändra, så kändes det ibland som om Jonathan skulle skjuta bättre än mig själv. Och då fick det bli Jonathan. En sak till var också det mentala. Jag trodde att pressen mentalt skulle vara stor för de två yngre grabbarna. Att de inte skulle klara det, utan att det skulle gå jättebra några serier och sedan åt helvete i några, säger Rickard som själv har erfarenhet av hur hjärnspöken kan ställa till det.

Att Jens siktade högt på SM var ingen hemlighet, och det var något som riskerade att pressa Alfred och Jonathan.

– Lite prestationsångest var det väl,

att de kände att de skulle förstöra för mig, säger Jens.

– Vi visste ju att Jens är väldigt duktig och att han ville att det skulle gå bra första Compak-SM:et, säger Alfred.

– Men nu ska jag säga att de byggde upp det där själva, för det var ju trots allt första Compak-SM:et även för mig och jag har ju absolut inte varit i närheten av ett lag-SM-guld innan, och inte placering heller. Men skjuta kan vi, det visste vi redan innan vi åkte upp och dominerade, säger Jens med ett leende.

Bot mot prestationsångest Att satsa på de tre juniorerna blev dock en lyckad laguttagning, för det var tre gedigna resultat som gav Vikbolandet sitt guld. Alfreds 126 träff hade räckt till topp tretton i seniorernas klass, och Jens 142 och Jonathans 137 hade räckt till pallen respektive strax utanför den.

Nu blev de etta, tvåa och trea i juniortävlingen, och totalt hade de 405 träff ihop och vann hela lagtävlingen med 16 duvors marginal. Först när tävlingen var helt färdigskjuten vågade de ta en titt på totalresultatet, men redan efter första dagens skytte förstod de att de borde ligga väldigt bra till.

Då började oron för att det mentala skulle börja spöka. För att inte hjärnorna skulle ställa till det försökte de få tiden att gå.

– Så vi tränade hela kvällen på löpband… Pappa visste att det var prestationsångest, så han tyckte att vi skulle träna på kvällen för att kunna somna  NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

Här på Vikbolandets Jaktvårdsförenings bana kommer SM i Compak Sporting 2016 att gå.

 bättre, i stället för att ligga och tänka, berättar Alfred.

Fungerande taktik Efter löpbandet, ”bomben” i spaavdelningen och lite andra aktiviteter somnade killarna lätt. Och taktiken att aktivera sig för att inte tänka skytte fungerade bra, för på den avslutande tävlingsdagen höll de ihop det väl. Att inte låta det mentala störa är något de pratat mycket om redan innan SM:et.

– Skytte är en psyksport. Man sätter höga krav och så vidare, och ju högre nivå man skjuter på desto värre blir det. Så det mentala måste tränas. Och det har jag gjort mycket och tragglat med de yngre här, säger Rickard och fortsätter: – När Alfred var yngre blev han ledsen om han bommade. Men det är viktigare att vara glad om du träffar än ledsen om du bommar, för vi håller på för att det är roligt. Och det har Alfred anammat, och Jonathan måste träna på det. Vi pratar mycket om det för det är så jädra viktigt. Bara för att man bommar en enkel behöver man inte svära över den, för du kommer att 18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

svära än mer om du missar tre till för att du är arg, säger Rickard.

– Det är vad jag jobbat mest med, humöret. Jag blir inte glad om jag bommar en duva som är enkel, men det gäller att tänka bort det. Man skjuter för att det är kul, och inte för att

man ska må dåligt när man skjuter, och då är det bara att lägga bort bommarna, säger Alfred.

Laganda Glädjen i Vikbolandetlägret blev förstås stor när lagguldet blev säkrat

i Sunderbyn. Och gemensam glädje nämner gänget också som en bidragande förklaring till framgången.

– Bra laganda var det nog. Vi hade en väldigt trevlig resa ihop, vi tre och Rickard. Tågluffade ihop och bodde på samma hotell, och vi känner var-

Jonathan Nordqvist.

Alfred Hellström.

Jens Hellström.

Rickard vågade tro på juniorerna och han är imponerad av hur de tre unga skyttarna tog sig hela vägen till lagguld på SM: ”Det är inte så lätt att åka och göra en sådan här sak. För vara ett framgångsrikt lag måste alla skjuta bra. Ingen får dippa, någon kanske måste skjuta på gränsen av sin förmåga. Jag tycker att det var väldigt bra gjort.” säger han.

Bara 14 år gammal blev Alfred svensk seniorlagmästare.

andra sedan innan. Jag tycker vi hade väldigt kul, säger Jens.

– Ja, vi hade väldigt kul utanför skyttet med. Tåget var väl inte toppen liksom, men hotellet och att man käkade ihop på kvällarna och så, säger Alfred och skrattar ihop med de andra när tågresan kommer på tal.

– Vi kom överens om att inte åka tåg till Luleå igen. Åtminstone inte i liggvagn. Vi konstaterade att man skulle tagit sovvagn. I ligg ligger man och inget annat. I sovvagn sover man.

Det var väldigt trångt!, säger Jens.

De skrattar och skämtar med varandra här där vi sitter och pratar i Vikbolandets JVF:s lilla och för dagen kalla klubbstuga. Och det är här på hemmabanan som den goda lagandan till början lagts, under de timmar av gemensamt skytte man ägnat sig åt.

Träning där man hjälper varandra att utvecklas.

– Tränar vi ihop och någon har svårt för någon duva kan vi tipsa varandra. För är det någon man skjuter i lag med är det ju kul om det går bra för den. Jag tycker personligen att det är viktigt med bra lagsammansvets-

ning. Det ska vara kul att vinna, och man ska kunna glädjas ihop, och då är det viktigt att man känner varandra, säger Jens.

SM på hemmaplan Sommaren 2016 väntar nya utmaningar för gänget. Vikbolandet JVF står själva som arrangör för årets Compak Sporting-SM och det är något de ser fram emot. Om det återigen blir juniorerna Jens, Jonathan och Alfred som får representera klubben i lagtävlingen står inte skrivet i sten, säger Rickard, men menar att det gärna kan få bli så.

– Det beror på formen just då tror jag, säger Alfred.

Alfred, Jonathan och Jens är i alla fall sugna på att försöka försvara lagguldet, och Jens säger att han tänker ge övriga en hård match.

– Det ska bli otroligt kul att ha SM på hemmaplan. Dels ser jag fram emot att försöka få ett fint arrangemang och en bra tävling, och dels mot att göra bra tävlingsresultat. De som ska komma hit och försöka plocka guldet ska få kämpa för det! ■

Jonathan pulvriserar duvor på löpande band.

19-årige Jens är redan en av Sveriges bästa sportingskyttar.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

MINIINTERVJU FÖDD 14 MARS 1995 FÖRENING LAPPLANDS SKYTTEFÖRENING BOR I ROVANIEMI, FINLAND MOTTO “INGA URSÄKTER”

MIKA KINISJÄRVI TEXT JOSEFIN WARG i samarbete med FINSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET FOTO LASSI PALO

att jag inte får ut tillräckligt av dem.

Ibland under träningarna ser jag mig själv skjuta i en OS-final för att få en tävlingsmässig puls, men det är ungefär den enda typen av mental träning som jag använder.

Finske viltmålsskytten Mika Kinisjärvi hade ett riktigt bra 2015.

20-åringen tog hem ALLA fyra juniorguld som stod på spel på årets två europamästerskap på 10 respektive 50 meter. Här ger Mika en förklaring till framgången, delar med sig av sina träningsvanor och berättar om hur det nu känns att bli senior.

När, hur och varför började du med running target?

– Jag började med skyttet under hösten 2008. Först tränade jag enbart för jakten, men efter en tid blev jag mer och mer biten av tävlingar. Tävlingsmomentet i skyttesporten fascinerar mig och speciellt att vinna tävlingar, jag är mycket tävlingsinriktad. Viltmål valde jag därför att den grenen är utmanande, att man måste behärska så många saker samtidigt. Dessutom har tävlingarna mycket bra stämning.

2015 blev du europeisk juniormästare i alla fyra running targetdiscipliner. Hur känner du för den bedriften?

– Naturligtvis känns det mycket bra, men känslan är svår att förklara. Målet var uppnått, och man kan inte vara mer lycklig än när man lyckas i säsongens viktigaste tävling.

Hur kändes det att vinna guld efter guld på de två EM:en?

– Det var naturligtvis jättespännande.

Jag tänker aldrig på att jag måste vinna varje tävling. I allt jag gör försöker jag ge 110 procent, sedan ser jag hur långt det räcker. Förra året räckte det till fyra juniormästerskapsguld.

20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Hur förklarar du din succé under fjolåret?

– Genom hårt arbete utan kompromisser, den goda stämningen i laget och världens bästa tränare Ville Häyrinen. Mera behövs inte.

Berätta om hur du tränar.

– Jag skjuter över 30 000 träningsskott per år, därtill fysisk träning 3-5 gånger per vecka. Har träningar sammanlagt 6-1 per vecka. Söndag är alltid vilodag. Varje träning planerar jag alltid noggrant, vad jag ska göra och hur mycket. Jag försöker utveckla en enskild egenskap under varje träningspass, och så får jag till en stark och en komplett helhet. Det blir ungefär 130-250 skott per träning, och under läger blir det lite flera. Rekordet är 800 skott på en dag, men det är extremt belastande fysiskt. Jag tränar nästan alltid ensam. Ensam kan jag bättre koncentrera mig och utveckla olika delområden. På läger är det det motsatta, där vill jag alltid skjuta tillsammans med någon annan. Där kan den andra se på tekniken och man har någon att diskutera med vad man kunde ha gjort annorlunda samt vad man ännu kan utveckla. Mentala träningar gör jag inte ofta, jag anser

På vad fokuserar du när du tränar?

– Jag koncentrerar mig på att göra så rena prestationer som möjligt och jag analyserar ofta mina prestationer, vad som varit bra och dåligt. Efter träningen fokuserar jag på de saker som lyckats bra. På så sätt får jag en positiv stämning efter varje träning och träningen känns motiverande.

Vilka är dina starka sidor som skytt?

– Stark vilja att vinna, gör inga kompromisser, ger inte upp och jag tycker mycket om att träna.

Vad känner du att du behöver förbättra som skytt?

– Jag borde lära mig att godkänna att skjuta en dålig tia, och inte enbart försöka skjuta den rena maximala tian.

Det är en sak som alltid går att förbättra.

Förra året var ditt sista år som junior. Hur känner du nu för att skjuta i seniorklassen?

– Naturligtvis är det spännande. Jag måste höja nivån och träna mycket

mera och med mera kvalitet än tidigare.

Vad har du för mål i år?

– Varje år har jag som huvudmål att vinna viktiga tävlingar, så också i år.

När jag deltar i en tävling är mitt mål att vinna. Bara förstaplatsen räknas. I år är det VM så det är också huvudmålet i år.

Finland har många internationellt sett bra running target-skyttar. Hur förklarar du det?

– Vi har ett bra lag, där alla hjälper alla. Naturligtvis också för att vi har världens bästa grentränare, Ville Häyrinen, som gör ett bra arbete med viltmål och har mycket goda kunskaper i grenen.

Vad är ditt råd för att bli en bra viltmålsskytt?

– Hårt arbete samt en vilja att ge allt för att uppnå framgång. Det lönar sig alltid att fråga om råd av de mera erfarna skyttarna, såsom av er Emil Martinsson som säkert gärna delar med sig av sina kunskaper.

Slutligen, vad inspirerar dig?

– Att vinna. Jag har ännu inte alls vunnit allt. Ännu känns det som om något är ouppfyllt. Och så får jag alltid en extra kick varje gång jag skjuter resultatet 100. ■

Mika högst upp på EM-pallen i Maribor 2015.

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

FÖRSVARSINFO

André tillsammans med kamrater har just avklarat sin GMU på Fältjägargruppen i Östersund.

SKYTTEN

TEXT JOSEFIN WARG FOTO HELENE NYBERG, Norrbottens Flygflottilj och MIKAEL NORRMANN, Fältjägarbild

ANDRÉ KÄNNER SIG HEMMA INOM FÖRSVARSMAKTEN

21-årige skytten André Olsén vill göra skillnad. Det fick honom att söka sig till Försvarsmakten. Nyligen avslutade han en grundläggande militär utbildning (GMU) och nu går han en befattningsutbildning för att bli fältarbetssoldat. Här svarar han på frågor kring hur det var att gå en GMU, vad som lockade med militären och så berättar han hur hans tidigare skytteerfarenhet gav honom en fördel när det kom till att hantera en Ak5:a.

år gammal och kommer från Umeå i Västerbotten. Hösten 2006 började han med luftgevär i Umeå Skytteförening.

Sommaren därpå började han också skjuta korthåll, som han efter några år valde att satsa till fullo på.

– Det var jag bäst i också. I Riksskölden eller Svenska Dagbladet blev

ANDRÉ OLSÉN ÄR 21

ANDRÉ OLSÉN ÅLDER 21 år FÖRENING Umeå Skytteförening KOMMER FRÅN Umeå BOR F21 i Luleå GÖR Går befattningsutbildning för att bli fältarbetessoldat

22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

jag etta. Sedan har jag hållit på och skjuta det året om en gång i veckan.

Nu har det tagit slut just nu, i och med flytten upp till Luleå, men jag har lärt mig hemskt mycket, säger han.

Sedan januari bor och utbildas André på Norrbottens flygflottilj, F21, i Luleå. När Svensk Skyttesport pratar med honom har han just avslutat sin

tredje dag på en befattningsutbildning för att bli fältarbetessoldat.

– Det innebär i stora drag att jag ska kunna reparera, rädda och upprätta flygplatser för JAS:en. Det innebär snöröjning, minröjning och mycket annat.

En del av gänget Han och några till som ska befattningsutbildas är provanställda under tiden och när utbildningen är klar och man är godkänd övergår det i tillsvidareanställningar. Utbildningen sker i grupp med de som redan arbetar som fältarbetssoldater, och André trivs redan.

– Spontant känns det bra, för det är ett skönt gäng som är här och man blev verkligen välkommen direkt. Det är en bra attityd mot människor inom Försvarsmakten, det är väldigt fördomsfritt. Man kan komma in som vem som helst och trivas.

Varför har du sökt dig till det militära?

– Det kan låta klyschigt, men jag vill göra skillnad på riktigt och vara del av den här organisationen. När världen ser ut som den är, och är orolig, så känns det som att jag vill kunna hjälpa

till. Jag har alltid sett upp till militären, för de gör verkligen något för alla människor. Alla i samhället gör skillnad, men här är det så direkt kopplat till att hjälpa de som har det svårt. Jag känner att det här just nu är det bästa för mig för att kunna göra skillnad för andra människor.

Första steget - en GMU Innan André kunde börja på en befattningsutbildning fick han genomgå en så kallad GMU, grundläggande militär utbildning. På en GMU får man grundläggande kunskaper för framtida tjänstgöring i det militära, och André gjorde sin GMU hos Fältjägargruppen i Östersund. Det var tre intensiva månader som gav många nya kunskaper.

– Vi har haft närkamp, varit ute i skogarna och haft övningar, vi har tränat fys en del och fått lära oss överlevnadsutbildning också. Till exempel har vi fått ha ett ensamdygn där man ensam skulle bygga ett skydd, bivack som det heter, hämta ved och vatten, göra upp eld och sådana grejer.

Och vi har skjutit och haft skjutprov på Ak5:an, och provat att skjuta lite pistol, kulspruta och prickskyttegevär också. Sedan har vi haft teori om sä-

kerhetspolitik, om samarbete i grupp och hur man ska tänka där och annat.

Det är väldigt mycket. Vi har varit väldigt mycket i skogen, och just i Jämtland är skogen väldigt fin.

Vapenvana gav försprång Såväl teori som praktisk stod alltså på schemat. När det kom till den praktiskt delen med att skjuta Ak5 övade de på att sikta, olika skjutställningar och olika scenarion för hur man ska röra sig, bland annat. André säger att han här hade ett försprång gentemot de andra tack vare sin vapenvana.

– Till en början. Sedan var vissa talanger som kom ikapp snabbt som rackarns. Men jag gläds åt att vissa blev så duktiga som de blev, det var roligt att se. Men just den tekniska biten,

att jag vet hur vapen fungerar och hur man ska sätta ihop olika delar, gav ett försprång. Vi skulle ha en tävling om att sätta ihop vapnet fortast och där vann jag väl rätt överlägset. Då känner man att det inte är så tokigt att ha gjort något sådant tidigare! Dessutom har man genom skyttet lärt sig att respektera vapen på rätt sätt, att man vet att det är något som är farligt men går att använda med respekt. Och det är ju en del av militärtjänst att använda vapen, så att ha använt dem tidigare inte direkt någon nackdel.

Hur var det totalt sett, och vad gav det dig, att gå GMU:n?

– Det är alla möjliga känslor. Det har till största delen varit väldigt, väldigt roligt. Man har lärt känna nya 

...det kan låta klyschigt, men jag vill göra skillnad på riktigt och vara del av den här organisationen...

Att rensa snöslungor är en del av uppgifterna för André Olsén på sin befattningsutbildning.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

 människor och fått väldigt god kamratskap. Och man har man fått se sidor hos sig själv som man inte trodde sig ha, och fått veta hur viktigt det är med samarbete. Man har mognat och växt som människa. Man såg hur folk förändrades över tiden och det var riktigt kul. Även om det har varit jobbigt har det ändå varit så att man lär sig genom att lära känna sina gränser, och man förstår att man har det väldigt bra. Man lär sig medmänsklighet och man har fått med sig en bra värdegrund, att alla accepterar alla oavsett var man kommer ifrån.

Det är väldigt fördomsfritt. Och så blir man mer insatt i hur Sverige står sig med alliansfrihet och att vi ska vara del av säkerhetspolitiskt arbete tillsammans med andra länder.

Vad var största utmaningen för dig?

– Det jobbigaste var nog ”aldrig ge upp”-delen. Det var både psykiskt och fysiskt jobbigt. Vi gick med en bår uppför en mjuk, sumpig backe i terräng. Vi bar en person på båren och var tio personer per bår som bytte av varandra. Halvvägs satte jag mig ner, var less, grät och var hur trött som

helst. Och då var vi inte ens halvvägs.

Men gruppen drev en framåt och vi peppade på varandra. Det var som ett rollspel där vi inte direkt hade ätit något, för dagen innan blev vi av med maten. Och i rollspelet blev sedan två ”skadade” och skulle bäras upp till en höjd för att kunna hämtas av en helikopter. Då hade man ingen energi att gå på. Det var påfrestande, men det var nog det nyttigaste momentet på hela utbildningen. Ur överlevnadssituation var man långt ifrån sina gränser då, men när vi kom upp där var jag väldigt nära att spy av utmattning. Det var ett väldigt bra test för mig.

Inte en kontorskille Även under befattningsutbildningen kommer militärövningar att ske. Det för att man ska upprätthålla sina soldatfärdigheter inom sjukvård, skjuta, överlevnad och så vidare. Som fältarbetssoldat kommer André också ha nytta av sina lastbilsmekarkunskaper och sitt intresse för lastbilar.

– I den här tjänsten får man köra lastbil och hjullastare så jag tänkte att jag tar chansen och söker och ser om det är för mig. Jag är väldigt fysisk och skulle nog inte passa på ett kontor, jag

är inte den typen av människa. Träning på arbetstid får vi också och det känns extra bra när jag har ett stort intresse av det, att man får röra på kroppen.

Tittar André framåt ser han sig själv vara kvar inom Försvarmakten i många år. Och han tycker att fler, tjejer som killar, ska våga ta steget och gå en GMU till att börja med.

– Det tycker jag absolut. Alla kan

verkligen göra det här. Vad som rekommenderas är väl att man har tränat lite innan så att man är stark för sin vikt. Men det är bra för sin mognad, och man lär sig kamratskap och ödmjukhet. Och det är en bra start på arbetslivet, och man kan göra väldigt mycket karriär i militären. Det verkar också som att det är en bra sorts människor som söker sig till militären. Jag känner mig hemma. ■

FAKTA Grundutbildningen är början på din karriär i Försvarsmakten. Det är en värdefull utbildning som du har nytta av resten av livet. Grundutbildningen inleds med GMU som pågår i 3 månader. GMU fungerar som en introduktionsutbildning där du får grundläggande kunskaper för din framtida tjänstgöring.

Utbildningen är både praktisk och teoretisk och pågår i drygt tre månader.

GMU:n är indelad i sju olika projekt. Det är ”Introduktion, patrull, försvara, skyddsvakten bevakar, individuella dagar, aldrig ge upp, avslutning.”

Efter GMU kan du fortsätta med en befattningsutbildning i 1-8 månader. Tiden varierar beroende av vilken befattning du är antagen till.

Källa: Försvarsmakten

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

www.skytteservicealmhult.se

För träning och tävling Lerduvesortimentet din klubb behöver SKEET - TRAP - SPORTING Kontakta din sport- och vapenaffär Vi producerar också ECO-lerduvor.

Lämpliga för skjutbanor med höga krav på miljömedvetenhet.

Vi säljer även 12-volts kastmaskiner Mer information hittar ni på vår hemsida.

Nyhet 2016!

Ny kartong Innehåller 150 lerduvor Lägre vikt - Smidigare hantering

www.superstar.se Tillverkare:

Super Star Lerduvor Norra Säm, 524 93 Herrljunga

0513-722 80

info@superstar.se NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

a m m E r e m l Ho UNG SKYTT

TEXT OCH FOTO HANS DRUGGE

Emma Holmer är nyss fyllda 14 år och skjuter gevär hemma i Arboga Skyttegille. Där har hon skjutit i lite mer än tre år, och hon var till exempel en av alla som deltog på skol-SM hösten 2015. Och redan nu funderar hon på att kanske söka till skyttegymnasiet när hon går i nian. Här svarar hon på några frågor om sitt skytte.

Varför började du med skytte?

– Jag tittade på skidskytte på TV och blev inspirerad. Jag åker ganska mycket skidor när vi är på vintersemester så jag kanske ska prova skidskytte någon gång.

Hur är ungdomsverksamheten i din förening?

– Vi är ganska många barn och ungdomar i föreningen och de flesta är mellan 5 och 13 år. Tjejerna är nog lite bättre än killarna i min förening.

Vilka discipliner skjuter du?

– Jag skjuter luftgevär och korthållsgevär, men jag har inte skjutit 6,5 ännu.

Men jag vill gärna prova! Jag tycker om att skjuta fält för att det är så varierat och inte så mycket decimaler.

Vad tycker du om att tävla?

– Det är roligt att tävla och man möter många andra skyttar i min ålder.

Jag har varit på flera större tävlingar. I somras var jag och sköt korthåll. Fast jag tycker egentligen att luftgevär är roligast.

Vad är det roligaste med skyttet?

– Det är så skön avkoppling. Som terapi. Jag glömmer till och med läxor när jag skjuter!

Hur ofta tränar du?

– Jag tränar två gånger i veckan och på helger är jag ofta med i någon tävling.

Hur ser en vanlig träning ut?

– Först skjuter jag några serier sittande sedan kanske jag tränar på några detaljer. Till exempel att hålla stilla. Sedan blir det lite träning i stående. Lite styrketräning kan det också bli.

26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Vad har du för andra intressen förutom skytte?

– Bakning! Och så tittar jag på matlagningsprogram.

EMMA HOLMER ÅLDER Blev 14 år den 11 februari FÖRENING Arboga Skg

Familjeskåpet med kodlås!

Glöm inte bort att skydda dina värdesaker mot tjuvar och brand!

Ett av de säkraste skåp man kan ha mot tjuvar! Just nu extra brandskydd på köpet!

Skåpet är utrustat med ett låsbart fack där man kan lämna meddelande eller deponera olika saker.

Skåpet är perfekt för hela familjen eller det lilla företaget. En allmän del och ett privat låsbart fack! Just nu ingår även en brandbox från Honeywell.

Skalskyddet är certifierat enligt SS3492 vilket innebär att det är godkänt av myndigheter och försäkringsbolag för förvaring av bl.a. kontanter, smycken, nycklar, kameror, klockor och övriga värdesaker. Ja till och med för viktiga dokument rörande rikets säkerhet.

: 5 9 .4

!

rakt f h c box o d n a s, br å l d o k inkl. x o EB SP33

6

Färgtillägg 1.000:-

SP33EBox finns röd, vit eller svart!

Nu: Från: 6.495:-. Ord. pris från: 8.140:Avbetalning 12 månader: 583:-/mån

STOPPA TJUVEN!

Tjuvsäkert skåp istället för bankfack. Nu till kampanjpris!

H*B*D = 750*550*400 m.m. Uppge kod: “Säker familj 2016”

Passa på! Ett säkert skåp för hela familjen. Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter.

Nu: 695:-

Honeywell brand- och vattensäkra boxar!

Honeywell brandboxar för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test. Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. Vattentät 48 timmar vid 1 meters djup. Inbyggt bärhandtag och dubbla lås för extra säkerhet! Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

Boxen är vattentät även helt under vatten! 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Eftersom boxen är vattentät är det bra att den öppnas någon gång per månad för att förhindra mögelangrepp.

Brand och vattensäkra boxar finns i två olika storlekar. (1102 och 1103).

Skydda din dator!

Digital security box från Honeywell, En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m.

Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel.

Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm.

Vikt: 6.6 kg

Brandbox Modell 1102.

Volym 4,25 l. Vikt ca 8 kg H*B*D utv. = 178*309*249 mm.

H*B*D inv. = 114*245*151 mm.

795:-

Brandbox A4 Modell 1103.

Volym 7,3 l, Vikt ca12 kg.

H*B*D utv. = 166*407*320 mm.

H*B*D inv. = 94*333*216 mm.

Ev. frakt tillkommer med 150:-.

Honeywell brandbox Modell 1101 Honeywell brandbox för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test.

Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! Vikt ca 7 kg.

2 st överfallslarm!

Ett enkelt och pålitligt överfallslarm. Kan även monteras på dörrar och fönster.

Vid larm ljuder en mycket stark signal. Enkelt att installera.

Batteri 9v. Ingår ej.

FRAKTFRITT!

2 st 99:inkl. frakt!

Brandbox Modell SS1101 H*B*D utv. = 183*316*253 mm.

H*B*D inv. = 116*245*153 mm.

995:Ev. frakt tillkommer med 150:-

595:Ev. frakt tillkommer med 150:-

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

Glada barn – precis som vi vill ha dem i skyttesporten. Hur når vi dit? Vår ungdomspanel diskuterar saken.

Arkivfoto: Anna Håkansson, 2011

28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

HÄR ÄR UNGDOMSPANELENS DELTAGARE Johanna Klemmedsson, 20 år, gevärsskytt Filip Almgren, 19 år, gevärsskytt Andreas Christensson, 20 år, gevärskytt Malin Jansson, 20 år, luftgevärsskytt Alma Andreasson, 19 år, pistolskytt Andre Akbarzadeh, 16 år, trapskytt

Barn och ungdomsidrott är för jämnan en het fråga inom den svenska idrottsrörelsen. Likaså är det viktigt med ungdomsinflytande i idrotten. Här får en panel med ungdomar diskutera två viktiga ämnen som handlar om barn, ungdomar och skyttesporten!

Ungdomar om...

SAMMANSTÄLLT AV JOSEFIN WARG

OM TÄVLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Aktuellt på den svenska idrottsagendan är barn och ungdomars tävlande, och att man inte ska fokusera på resultat för barn (under 13 år), inte ha utslagningstävlande och att de bara ska tävla i närområdet med mera. Om barns tävlande är nästa ämne för panelen att diskutera.

Hur viktigt var tävlande och resultat för er själva när ni var yngre, och vad tänker ni om idrottens tankar kring tävlande för barn?

Malin: Man tränade ju för att åka och tävla. Jag var ute mycket som yngre, men jag har aldrig varit jätteduktig på skytte. Så för mig har det egentligen aldrig spelat så stor roll hur det gick, utan det var bara kul att vara ute och tävla.

Johanna: Man tränade för tävlingar, men det var allt annat runtomkring tävlingen som också som var roligt.

Andre: Många är inte med för att vinna, men man vill ändå ha bekräftelse.

Tar man bort resultat tar man bort bekräftelsen för hur det går.

Alma: Men man behöver inte skriva ut resultat för att man vet ju själv om jag skjutit bra eller dåligt. De ska bara inte behöva läsa resultat för alla, att man tar fokus från det och det tycker jag är bra.

Malin: Jag har yngre syskon och yngsta är fem och hon gillar naturligtvis att vara bäst. Men det här med serietävlande där man slås ut på vägen är ju inte så bra, när du slås ut för att du inte är tillräckligt bra.

Johanna: Allt tävlande går ut på resultat, och det är så man mäts. Sedan är

det klart att man kan göra på olika sätt, men det går alltid ut på någon sorts resultat.

Andreas: För våra små skyttar i vår förening har vi tävlingar varje vecka nästan inom föreningen. Det blir resultatlista av det och man får se sin förbättring, men alla får pris och de åker inte ut och tävlar så tidigt som många andra.

Filip: Vi har också internt serieskytte.

Man får sitt resultat på papper och sedan inget mer med det, och alla får pris i slutet av säsongen.

Andreas: Det är svårt inom vår sport.

Många som vill börja skjuta är yngre än 12 och om man då ska hindra från tävla kommer de kanske inte fortsätta.

Andre: Ja, man tröttnar ju annars. Det vore dumt att förstöra för de som vill tävla.

Johanna: Många små ser äldre skyttar som förebilder, och åker de ut och tävlar vill de yngre också det. Sedan kanske man inte behöver åka på SM det första man gör. Kretstävlingar och sånt är bra början.

Malin: Ja, mindre tävlingar räcker.

Man behöver kanske inte åka 15-20 mil utan det räcker att åka till grannföreningen. Det är tävling det också. NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

Andre Akbarzadeh.

ATT REKRYTERA OCH BIBEHÅLLA SKYTTAR REKRYTERING OCH BIBEHÅLLA

är nästa ämne för panelen. Det pratas ofta om att vi måste få fler att börja med skyttesporten, men också om att få alla som redan är inne i skyttet att stanna kvar. Bland annat vet vi att många slutar när de ska börja skjuta stående med luftgevär eller pistol.

30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Hur tycker ni att man ska göra skyttesporten så lustfylld så alla vill stanna kvar i den, till att börja med?

Johanna: Om vi tänker att vi tappar dem när de går upp i stående, vilket är ett problem som alla har i luftgevär. Frågar man skyttarna så säger

de att de vill ha träningsläger och sådant. Tittar man på andra idrotter har de mer organiserad träning, läger och åker iväg på cuper och så.

Det är lite så skytteföreningar borde tänka.

Malin: På Idrott hela livet i Örebro var det en föreläsning om varför ungdomar slutar idrotta. När det sker förändringar blir det känsligt.

I gevär och pistol ska du plötsligt skjuta stående. I sittande skjuter du kanske 400 varje gång, men i stående

är du plötsligt nere på 350 och det är en väldigt stor skillnad.

Alma: Och det händer ju också mer förändringar när man ska ställa sig – det är tonåren, puberteten, mycket i huvudet hos ungdomar. De kanske inte orkar med idrotten mer. Jag tror inte att vi kan behålla alla, men vi kan helt klart göra idrotten mer attraktiv.

Hur gör vi skyttesporten mer attraktiv då så att man vill bli och vara en del av den?

Alma: Jag tror som Johanna sa på mer organiserad träning för ungdomar, och då kanske vi ska börja med att ha duktigare tränare och få de som redan är engagerade att bli mer insatta. Det är svårt förstås, för många är redan väldigt aktiva och de kanske inte orkar ännu mer.

Andreas: Vi har ingen stor skytt som lyckats på länge, utom Håkan Dahlby på OS 2012 visserligen. Det har snackats jättemycket om att när Jonas Edman tog OS-guld 2000 så ökade skyttet mycket för att det syntes i TV. Jag tror att det är ett problem att vi inte syns. Man måste veta vart man hittar oss.

Johanna: Jag med tror att det är ett problem, att vi inte är en mediasport.

Nu var skyttet med på Lilla Sportspegeln för ett tag sedan och det är jättebra. Det behövs mer reklam.

Malin: När jag säger att jag skjuter luftgevär säger många bara ”jaha?!”

Johanna: Det är många som jag känner som provar skytte på sportlovet i Kristianstad, för de får en tidning med ALLA prova-på saker i, och då fast-

Alma Andreasson.

Malin Jansson.

Andreas Christensson, Johanna Klemmedsson och Filip Almgren.

nar de. Kanske något fler föreningar borde prova.

Filip: Vi känner igen det men vi har valt inte vara med, för vi får för många då så vi mäktar inte med det.

Malin: Träningen behöver varieras mer så att det inte bara är resultatinriktat, för det blir tråkigt i längden. Man måste hitta på något annat.

Andre: Den sociala delen är jätteviktig.

Att försöka bygga ihop lagkänsla mellan skyttarna, speciellt om man har flera ungdomar i föreningen. Att få dem att peppa varandra och skjuta ihop tror jag är viktigt för få dem stanna kvar.

Att man gör något ihop som inte är skytte och får gruppen mer sammansvetsad och värvar samtidigt.

Andre: Jag tror att man ska göra det inom skyttet. Att lerduveskyttar skjuter gevär och tvärtom. Då förlorar man dem eventuellt bara inom skyttet.

Malin: I unga åldrar tror jag att det är bra med utbyte. Många barn vill prova många sporter, men hinner inte för att föräldrar inte hinner skjutsa och så vidare. Och det finns ju forskningsrapporter som visar att de som håller på med flera idrotter stannar längre i idrotten. ■

Behövs det mer reklam för oss själva inom skyttesporten?

Andre: Det behövs absolut, inget snack om saken. Största ansvaret där ligger på föreningar. Nu snackar jag generellt. Det finns många bra föreningar och de flesta jag varit med om är väldigt måna om ungdomar när de kommer, men ungdomarna hittar inte dit. Vi måste visa att vi finns och att man får komma och prova på. Det är det som saknas. Jag tror att de lägger mycket fokus på annat. När man säger att man är skytt till någon är reaktionen ”wow”, eftersom det ju är en okänd sport. Så föreningar har ett stort ansvar att visa att de finns, och att ha prova på. Gå ut med information, locka folk. Framför allt i tider när skyttet uppmärksammas.

Vad mer kan man göra för att få barn och unga att hitta till och stanna kvar i skyttesporten?

Johanna: Jag tror att skyttet blir långtråkigt för många. Du åker dit, tränar och åker hem. Jag tror att det behövs mer specifik träning.

Filip: Och mer social del. Grilla efter träningen, få dem att stanna kvar, gör något just så att de inte bara skjuter och går hem. Så att det blir mer av skyttet och blir variation.

Johanna: Åk på gemensamma tävlingar, spela brännboll, skjut lekar på träningar. Gör något bara så de inte bara skjuter sina 40 skott.

Skulle mer lagkänsla inom skyttesporten få fler unga att stanna kvar?

Andre: Utan tvekan.

Johanna: Det tror jag. Det finns en anledning till varför fler håller på med bollsporter.

Andre: Exakt. Det gäller att göra det individuella också till en lagsport och få gemenskap där. Det är något man kan ta efter och bli inspirerad av från andra sporter. Man behöver ett driv och vänner som peppar på, för bara vänner kan få en att vilja gå till en träning. Att ha en person att utvecklas med.

Alma: Jag tänker… Hade det gynnat vår sport om man till exempel haft utbyte med andra föreningar i kommunen? Säg att en förening till exempel har utbyte med brottning, att de kommer till oss och vi lär dem grunder i hur man skjuter, och sedan går vi till dem och får lära oss några grepp. Risken är att man kan förlora skyttar, men samtidigt kan man värva några brottare.

Andre: Exakt – där har vi idén för få fler skyttar.

Johanna: Vi provade det med orientering, och fick någon ny och förlorade ingen!

Alma: Det kan nog vara en rolig grej.

TIPS! Mer ”Ungdomar om…” väntar i nästa nummer. Då är ämnet föräldrar!

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

REPORTAGE

ISAK OCH SARAH trivs med att leda och instruera andra TEXT OCH FOTO SPÄNNAR MATS ERIKSSON

Hos Upsala Sportskytteklubb tränar inte bara skyttar av olika åldrar ihop, de tränas även av både unga och äldre tränare. Två av klubbens framgångsrika ledare, endast 16 och 17 år gamla, hoppas att fler unga ska våga ta steget att bli mer engagerade i sina föreningar.

tyckt att det är roligt att ge folk tips. Efter att jag gått en skyttekurs hade jag lite idéer om hur den kunde göras bättre. Då blev jag tillfrågad om att hjälpa till och jag sa ja, berättar Isak.

För 16-årige Isak Dellsand och hans pappa Mikael började luftpistolskyttet som en far-och-son-grej. Nu, ett par år senare, hjälps de åt att tillsammans instruera andra skyttar i föreningen.

Sarah Söberg-Broms, 17, fick frågan om att hjälpa till när en av klubbens tränare skulle gå i pension.

– För mig handlade det om att skapa en bra framtid för klubben. Jag tycker det är väldigt viktigt att satsa på unga. Men jag vet egentligen inte hur jag kom att träna ungdomar, för jag är egentligen livrädd för barn! Men min grupp är väldigt snäll så det går bra, skrattar Sarah.

– JAG HAR ALLTID

Unga tränare Sarah leder en grupp med barn i elvaårsåldern. Isak tränar ett gäng skyttar i alla åldrar, från nio till sextio år. De har inte gått någon tränarutbildning men båda ska delta i SISU:s Plattformen, en grundkurs för barn- och ungdomsledare.

De brukar inleda sina träningspass med en teorigenomgång.

– Vi brukar ha ett tema för varje träning som vi pratar lite om. Och sedan 32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

går vi runt och tittar och hjälper skyttarna när de tränar, berättar Isak.

Afshin Eslah, 55, har tränats av Isak sedan i höstas. Han tycker inte att åldern hos en tränare spelar någon roll.

– Det är vad de kan som spelar roll.

Inte om de är gamla eller unga. En bra tränare kan leda och vara en bra förebild, och det kan man vara oavsett ålder. Isak är sjukt bra! Åldersskillnaden mellan skyttar och tränare är inget problem utan snarare en fördel tycker flera av klubbens skyttar. Nicklas Vulcan och dottern Charlotte tränar med Isak och Sarah ikväll.

Nicklas tycker att det är jätteroligt att det är så stor spridning i åldrarna bland de som leder skyttet.

– Ofta är det gamla gubbar som själva började skjuta för 25 år sedan som instruerar. Det är lite mer avslappnat med de yngre. Det är inte så länge sedan de var nybörjare, så de minns fortfarande många nybörjarfel och kan förklara lösningar på ett bra sätt.

Dottern Charlotte, en av klubbens yngre skyttar, instämmer.

– Det känns bra när tränaren är lite närmare min ålder. Lite mer avslappnande. Ibland är det lättare att förstå vad de menar.

Bra även för egna skyttet När Sarah och Isak är ledare så hjälper de inte bara sina skyttar att bli bättre.

Isak förklarar för Charlotte Vulcan hur man justerar siktet.

Isak och Sarah trivs som tränare och tycker att de lär sig mycket av att hjälpa till.

De utvecklas även själva. Genom att ge tips till andra så blir man själv bättre, tycker de.

– Det förstärks liksom hos en själv också, säger Isak.

– Det man säger till andra är ju ofta repetition av vad man själv blivit tipsad om, så då blir man påmind själv också, tillägger Sarah.

Själva hinner de inte träna så mycket. Isak brukar skjuta lite då och då under träningspassen, under de korta stunder som han inte hjälper någon annan skytt. Sarah använder hemmatävlingarna som möjlighet att träna.

Men det gör inget att de inte hinner skjuta lika mycket som förut.

– Det är så roligt att hjälpa andra så det gör ingenting, utbrister båda.

Sarah tycker att det är extra roligt att träna unga barn, för att man då får möjligheten att lära dem från grunden.

– Barn är som svampar, så vad man än säger går det in.

Varför tycker ni att ungdomar ska engagera sig i sina föreningar?

– Dels får man lite mer att säga till om i klubben, och dels så får jag också se hur människor utvecklas i skyttet.

Och jag utvecklas ju som tränare också!, berättar Sarah.

Fördelar med engagemang Gemenskapen blir mycket starkare när fler engagerar sig. Sarah och Isak förklarar att det är lättare att komma in i en förening om man engagerar sig och hjälper till. Samtidigt är det inte alltid så lätt att ta första steget, berättar de. Till exempel kan det kännas lite konstigt att lägga fram förslag när de flesta andra i föreningen är äldre, tycker Sarah.

De har flera tips till ungdomar som vill hjälpa till men kanske inte vet 

Sarah diskuterar skjutteknik med Vera Drape, 15.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

hur de ska börja. Ett sätt kan vara att prata med någon som kan föra vidare ens förslag till de äldre, och på så vis påverka. Det kan också bli lättare att ta för sig om man har ett större kontaktnät i föreningen.

– Det kanske känns lite tryggare att lägga fram ett förslag om man är flera som föreslår det. Men det hetaste tipset är nog att ställa upp som funktionär så ofta man kan! Då får man också fler kontakter i klubben, säger Sarah. ■

Till vänster: Isak säger att han alltid har tyckt att det är roligt att ge folk tips.

Till höger: Afshin, 55, pratar med Isak om skytteutrustning.

UNGT LEDARSKAP – en underskattad resurs TEXT OCH FOTO SPÄNNAR MATS ERIKSSON

Att föryngra i ledarstaben emellanåt är viktigt för en förenings överlevnad. Men hur gör man för att få de unga att bli ledare? 15-årige Isak Dellsand blev ledare för att pappa Mikael helt enkelt frågade om han ville hjälpa till, och Mikael tycker att föreningar skulle tjäna på att använda sina ungdomar mer.

ISAKS PAPPA MIKAEL tror att unga ibland inte riktigt släpps fram, även om det säkert inte är medvetet från de äldres sida. Kanske tänker många att ungdomar inte ska behöva tänka på det praktiska utan fokusera mer på att träna själva. Men då gör man dem en björntjänst, menar Mikael. Man ska låta dem ta del av all verksamhet i klubben, inte bara den faktiska träningen.

– Det gör ju att man kommer in i klubbgemenskapen på ett mycket bättre sätt om man är med och hjälper till. Om man i klubbarna är rädd för att använda ungdomarna för att man då utnyttjar dem så tror jag att man gör en missgärning, för jag tror att de utvecklas mer av att vara med.

Hans teori är att ungdomar tycker att det är roligare att vara med i ett sammanhang där alla är lika värda.

De vill vara med, men kanske behöver de lite draghjälp i början och där måste föräldrar och klubbkamrater hjälpa till.

– Ofta vet de inte vilka möjligheter det finns att hjälpa till. Det kanske inte är så naturligt för dem att själva hitta möjligheterna och där måste de äldre 34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

stötta ungdomarna. Och varför inte som tränare? Det är ju utmärkt!

Mikael menar att ungdomar faktiskt kan vara särskilt lämpade som ledare och tränare. Deras perspektiv på saker och ting kan vara väldigt bra i många situationer.

– De har ett annat sätt att förklara många gånger, och det är ofta väldigt uppskattat.

Kombinationen av äldre tränare och yngre förmågor som jobbar ihop är underskattad, tror Mikael. Dessutom bidrar engagemanget till att ungdomarna utvecklas på flera nivåer.

– Det är så fränt att se dessa ungdomar våga instruera vuxna. Det hjälper dem ju överallt i livet! De får lättare att prata med vuxna och lättare att säga sin åsikt. Kanon! ■

Isak Dellsand fick frågan om att vara med som ledare, och sa ja direkt. Här ser vi Patrik Karlsson och Emilia Norström, båda 27, som testar skytte för andra gången och här får en repetition av grunderna av Isak. 

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

PORTRÄTTET

Allan och Gunnar mår gott när ungdomarna lyckas TEXT CAMILLA OSKARSSON FOTO ANDERS BORE

Även om skytte i huvudsak är en individuell sport, är det få som klarar sig helt själva. Särskilt om man är ung. Då är det bra med någon som kan skjutsa en till avsides skjutbanor för träning och tävling, hjälpa till med kostnader, bidra med coachning och pusha en till att tävla. Ofta är denna person ens förälder, men det finns också många som utan eget släktskap engagerar sig för de unga. Tvillingbröderna Allan och Gunnar Nilsson i Vedum är två av dem. Tack vare dem har flera ungdomar utvecklats till duktiga tävlande lerduveskyttar.

lilla klubben Vedums Sportskytteklubb som bröderna Nilsson haft stor betydelse för flera ungdomar. Själva tycks Allan och Gunnar inte tycka att det de gör är så märkvärdigt, snarare verkar de betrakta det som en självklarhet att ställa upp.

– Innan ungdomarna har körkort själva måste ju någon köra! Men nu är det jag som får åka med dem istället!

Gunnar har också varit med och kört en hel del, men det är väl jag som lagt ner mest arbete... eller arbete, det är ju mest nöje!, säger Allan.

DET ÄR I DEN

Ett par donerade skott Skeetjunioren Robin Helgosson var bara 11 år när han började skjuta och han är en av dem som bröderna stöttat allra mest.

– Jag följde med Allan första gången och sedan har det fortsatt så, hade han inte tagit med mig hade jag nog inte skjutit så mycket. Han har lärt upp mig och nästan blivit som en farsa till en, säger han.

– Vi var vid banan och Robin ville prova, så jag frågade vid en station om jag fick köpa ett par skott åt honom.

Han träffade båda de duvorna, och jag brukar skämta om att det är det dummaste jag gjort! Sedan blev det mer skeet och han gör det väldigt bra, säger Allan.

För egen del började brödernas skytteintresse med jakt. Allan berättar att han som ung spelade fotboll men att han i 25-årsåldern började mer intensivt med skyttet.

– En annan var så stor så man klarade sig själv. Då var det mest trap, jag 36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Allan skjuter fortfarande själv emellanåt.

blev distriktsmästare i Västergötland till exempel.

Han beskriver klubben, Vedums Sportskytteklubb, som en liten klubb med bra kamratskap.

– Det där är viktigt och det var samma sak i fotbollen. Sen gick det till

överdrift där med värvningar och så.

Då var det inte samma sammanhållning längre. Men det har vi i skyttet.

I år fyller Allan och Gunnar 72 år och de har vid det här laget hunnit med en hel del på skjutbanorna.

– Ja, du skulle se hur här ser ut,

det hänger medaljer överallt, skojar Gunnar.

Han har själv inte skjutit på tio år nu på grund av smärta i axlarna, men han bidrar fortfarande på sitt sätt.

– Robin och Allan åker på tävlingar.

Sedan när de kommer hem så är de

Gunnar Nilsson, till vänster, och Allan, till höger, tillsammans med skeetskyttarna Johannes Brolin och Robin Helgosson.

Både Johannes och Robin säger att de inte hade tävlat som de gör i dag om det inte vore för tvillingarna Nilsson.

hungriga, så då är det jag som står för middagen.

För skojs skull Förutom tid och skjuts har bröderna också bidragit med såväl kunskap som sponsring.

– Allan har lärt upp mig och jag har fått gevär av honom, berättar Robin och tillägger: – Det är bra att ha någon med som tittar hur en gör. På en stor tävling är

Att se ungdomarna glada är något som gjort att Allan engagerat sig genom åren.

det ju annars många som tittar, men ingen som säger om en gör fel. Han har ju varit lite som en individuell tränare.

– Jag försöker prata med dem, att de ska lugna sig och inte stressa, att de ska komma igen och sånt, berättar Allan. Även Johannes Brolin och Rebecka Bergkvist tillhör den framgångsrika skara som Allan och Gunnar varit med och fostrat.

– Rebeckas första bössa var det jag som betalade, berättar Allan.

Att få sms från ungdomarna när det gått bra uppskattas av Gunnar.

– De har stöttat mig och flera andra ungdomar i klubben. De är helt klart två människor med stora hjärtan som verkligen tycker det är kul att ungdomar intresserar sig för jakt och skytte, säger Rebecka själv.

Det är nog inte många som engagerar sig så mycket att de till och med köper vapen till någon annan, men inte heller detta vill Allan själv göra någon stor sak av.

– De blir ju så glada, barnen! Jag gör det för skojs skull. Man får ju hoppas att det är uppskattat, så att de kommer och hälsar på en när man själv inte kan vara med längre.

– Vi har inga egna barn och det är roligt att ta hand om ungarna, tillägger Gunnar.

– Dessutom fick jag 30 kronors höjning på pensionen nu, så jag får väl höja bidraget till skyttarna lite, säger Allan skämtsamt.

Väntar på sms Allan tar fortfarande med bössan och åker upp till banan varje vecka.

– Jag har inte kroppen till att skjuta mycket själv längre, men det är ju så roligt att titta när ungdomarna skjuter!

Jag hoppas att de fortsätter med det.

Många av adepterna har blivit mycket framgångsrika, och nog har

Allan och Gunnar haft ett finger med i spelet där.

– Jag vet inte, men något måste det ju vara. Det har ju gått bra hittills. Vi har stöttat dem, annars hade de ju inte varit där. Man behöver det, säger Allan.

Han berättar att det är nervöst när ungdomarna tävlar.

– Jag ser alltid fram emot att åka på tävlingar och även när jag inte själv är med så är det ändå spännande hela dagen, när jag väntar på deras sms.

Gunnar är inte med ute på tävlingarna lika ofta.

– Nej, det har jag inte lagt mig i så mycket. Jag fattar inte hur han orkar gå där och vänta hela dagen! Men det är roligt att få sms från dem när det har gått bra. Ibland när jag har åkt med på någon tävling istället för Allan så har det kommit fram folk som jag inte känner och trott att jag var han, vi är ju tvillingar.

Något som Allan minns som en rolig anekdot var när någon kommenterade Johannes Brolins ställning.

– Det var en gång som någon sa ”Hur kan han stå så?!” och så sköt han ändå 25. Men mitt bästa minne är nog när Johannes vann SM och det gick väldigt bra även för Robin.

När ungdomarna lyckas – då mår en fint! ■ NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

MARCUS MADSEN FÖDD 17 augusti 1994 BOR Lambohov, Linköping SYSSELSÄTTNING Student, läser till civilingenjör inom teknisk fysik KLUBB Linköping SKF DISCIPLINER Luftgevär 10m, 50m gevär tre ställningar (3x40) och 60 skott liggande på 50m PERSONLIGA REKORD Luftgevär 627,0, liggande 621.8 och 1169 i ställningar

EN VECKA MED

MARCUS MADSEN TEXT MARCUS MADSEN FOTO PAUL LARM och ARKIVFOTO/JONAS EKMAN

38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

MARCUS MADSEN HETER jag och

jag är gevärsskytt.

Jag började skjuta när jag var 10 år, och sedan min första tävling så har jag alltid strävat att bli bäst.

Men att bli bäst är inte så lätt, mycket satsning och uppoffringar behövs. Men det har jag beslutat mig för att göra för att kunna satsa helhjärtat utan problem. Jag studerar på halvfart vilket ger mig mycket tid till att träna. Dessutom spenderar jag varje helg antingen på tävlingar eller på läger. Jag strävar alltid mot att ha ett syfte med varje träning och att lyckas genomföra dem så bra som möjligt. Jag tänker varje dag också på hur jag måste lägga upp min kost för att träningen ska bli så bra som möjligt. I slutändan är det alla detaljer som räknas.

Hur en vecka brukar se ut Eftersom jag studerar halvfart så är mina vardagar rätt olika. Ibland så är jag ledig och ibland har jag skola hela dagen. Eftersom det kan ändras mycket så är det inte superlätt att planera in långt i förväg. Men en normal vecka för mig är att jag tränar i snitt ett skyttepass om dagen och nästan ett fyspass om dagen. När jag fystränar brukar jag gå och klättra. Det är min ”andra hobby” som även ger väldigt bra träning för hela överkroppen.

Det gynnar skyttet väldigt mycket eftersom det är bra att ha stark bål och rygg. Jag brukar hålla mig till varannan dag när det kommer till klättring, och dagarna däremellan så brukar jag ta och springa.

När det kommer till hur helgerna ser ut så beror det självklart på om det är någon tävling eller något läger att åka iväg på. Annars, när jag har en ledig helg, så brukar jag åka ner till Sävsjö och träna med min tränare Paul Larm, eller samordna en träningshelg med min kompis Michaela

Denna veckas måndagsträning.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

Arvidsson. Det är ju så mycket roligare än att träna själv!

Just i denna vecka som ni får läsa om hade jag lite mer ledighet från skolan, då skolterminen startade nu.

Det var en vecka då jag tog mig till Eskilstuna för att träna med Michaela och skjuta några tävlingar.

MÅNDAG Veckan börjar långsamt med att jag var ledig från skolan, men trots det behövdes det läggas lite energi här på att förbereda inför den nya terminen.

Men efter lunch så startade jag mitt enda skyttepass för dagen. Det var ett lite speciellt pass då jag inte hade tränat på två veckor, och då vill jag alltid köra igång med ett pass där jag fokuserar helt på kroppen. Jag börjar med att bara stå och torrträna i understället. Med fokusering på att stå rätt och jobba rätt så ska rörelserna minska allt eftersom. När jag är nöjd med hur små rörelserna blev så går jag vidare till att göra samma sak fast med skorna på. När sedan det stämmer tar jag på mig byxorna och gör likadant igen tills även det stämmer.

Efter den uppvärmningen så testar jag hur det är att stå i full utrustning och jobba rätt. Efter ett tag så satt allt jättefint och jag var nöjd med de tre timmarna på banan.

Efter skyttet blev det mat och lite avslappning innan jag stack till klättringen och tränade i cirka två timmar.

Det är inte full effekt när man klättrar så det brukar ta lite extra lång tid, men det är superskoj! Efter det var det kvällsmål och sedan var dagen slut.

TISDAG Första dagen på nya terminen och vi har all skola på eftermiddagen, 13-17. Då började jag dagen med en löprunda på förmiddagen innan lunchen. Efter skolan så åkte jag direkt till skyttet. I dag tränade jag disciplin.

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Började med att värma upp och bli redo för kvalitetsskott, och sedan började jag med första skottet och försökte göra det så bra jag kan enligt min skottplan. Det blev långt ifrån helt rätt, så då tog jag de momenten jag gjorde fel och tänkte extra på dem i nästa skott. Så höll jag på tills jag tyckte att mina skott blev som jag vill ha dem, och ytterligare lite till för att låta kroppen komma ihåg så bra som möjligt. Passet tog cirka två timmar.

Den största svagheten jag har när det kommer till skyttet är disciplinen.

Jag har en tendens att försvinna lite i tankarna och missar något skott endast på grund av det. Bland de styrkor jag har så är nog anpassningen och tajmingen till att göra bra tior av dåliga skott de starkaste.

ONSDAG I dag var all skola på förmiddagen, och jag började med dagens skyttepass direkt efter. I dag stod det på schemat att jag skulle skjuta en match. När jag gör sådana här träningsmatcher så försöker jag alltid få dem så lika en riktig match som möjligt, så jag börjar som man gör med 15 minuters förberedelsetid följt av 15 minuter provskott innan start.

Matchen gick bra men jag började känna lite problem med variation när jag lyfte in bössan, en detalj som kräver lite mer arbete. Hela skyttepasset varade 2,5 timmar. Efter skyttet blev det två timmar klättring.

TORSDAG I dag var jag ledig igen och då passar jag på att köra extra mycket. Så efter frukost blev det ett skyttepass på 2,5 timmar med inriktning på att vara konsekvent när jag lyfter in bössan.

Det var ett pass som jag över telefon lade upp med Paul Larm, för att få extra tips på att hålla utkik efter vissa detaljer.

Hem och lite återvila med att göra lite skolarbete genom att läsa optimeringslära. Efter lunch blev det sedan återigen ett strukturerat pass med hjälp av Paul. Detta 1,5-timmarspass var likt träningen i tisdags, med extra fokus på att inlyften skulle sitta. Att få kunna bolla tankar och träningsplanering med en tränare är någonting jag uppskattar väldigt högt. Då jag normalt sett är hyfsat ensam på banan är det skönt när någon säger till mig vad jag ska göra och vad jag gör för fel. Även i dag hann jag med en sväng till klättringen där jag höll på i en timme.

FREDAG I dag hade jag bara skola på eftermiddagen och med avfärd till Eskilstuna efter skolan så fick det bli ett skyttepass innan skolan. Det blev ett pass med tävlingsmoment och utmaningar för att försöka pressa mig och hantera lite svårare situationer.

Ett pass som jag är väldigt nöjd med.

Det var högt fokus under hela passet och tekniken hängde på. Hela passet tog 1,5 timme.

Sedan väntade skola och efter det avfärd. Jag var nog framme i Eskilstuna runt 18-tiden. Då var vi taggade på att skjuta, så det blev ett mindre pass på en timme då träningen mest handlade om att vänja sig vid en annan bana och att komma rätt.

Det brukar inte vara så svårt men jag gjorde lite knasiga saker vilket påverkade mig längre bort. Kvällen tog slut med massa skyttesnack.

Inga tankar eller förväntningar innan - då går det alltid bra.

En lång shoppingrunda senare så tog vi ett tvåtimmars skyttepass med Paul på plats, då vi kollade lite noggrannare på hur det såg ut i Scatten, ett elektroniskt hjälpmedel för att läsa av rörelser och liknande. Att använda Scatt eller liknande vid träning kan bidra mycket med snabb feedback på precis vad man gör. Vi följde också upp min träning från veckan och kollade mina inflyft så att de stämde.

SÖNDAG Dubbeltest med sportregler stod i dag på schemat, och efter två mindre bra tävlingar med ändå fina insatser kunde jag se hur insnöad jag var på att försöka anpassa mig till banan.

Så insnöad att jag gjorde fel korrigeringar och tappade kontrollen lite.

Men efter lite djupa analyser så hittade vi lösningen, det handlade om ställningen, och den ska sättas i bruk till nästa träning. Och där var veckans träning och tävlande slut och jag beger mig vidare till Bosön för ett galaläger inför Idrottsgalan 2016, där jag ska ta emot det Elitidrottsstipendium från RF som jag tilldelats. ■

TIPS! I dagarna vid denna tidnings utgivande avgörs luftvapens-EM i Ungern. Marcus Madsen är en av de skyttar som där representerar Sverige.

Besök www.skyttesport.se för rapporter från mästerskapet!

Det är inte full effekt när man klättrar så det brukar ta lite extra lång tid, men det är superskoj!

LÖRDAG Eskilstuna höll i dag en nationell tävling som vi passade på att skjuta. Eftersom tiderna skiljer sig rätt mycket mot sportreglerna var det fokus på att köra på även fast jag inte fick så mycket förberedelse. Och jag körde på bra och sköt jäkligt högt, 419,5!

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

UPPDRAG FÖR FÖRENINGAR TEXT JOSEFIN WARG

– klirr i kassan och bra för gemenskapen Att som förening ha råd med allt man vill göra kan ibland vara en utmaning. En sak man kan göra för att dryga ut klubbkassan är att ta på sig arbetsuppdrag åt företag, organisationer och vid evenemang, där klubbens medlemmar tillsammans får lägga några arbetstimmar vardera. Svensk Skyttesport har pratat med tre föreningar som haft uppdrag av olika karaktär. Och det visar sig att det inte bara är för klubbkassan som uppdragen varit positiva!

RENT OCH FINT DÄR HEBY SKF GICK FRAM FOTO HEBY SKF

När Heby Skytteförening hörde talas om att man mot ekonomisk ersättning kunde få städa naturen-uppdrag av organisationen Städa Sverige anslöt man sig omgående. Det tog därefter inte lång tid innan 15 personer ur klubben var ute och gjorde rent och fint på två sträckor längs Dalälven. Det gav klirr i kassan och dessutom ett trevligt tillfälle att lära känna varandra mer.

Föreningens ordförande Nicklas Häggmark berättar mer.

Ni var med och Städade Sverige.

Vad gjorde ni?

– Vi var med och städade två delsträckor av nedre Dalälven. Det var första gången vi ansökte om att få vara med där och vi blev tilldelade två etapper, då det inte var tillräckligt många föreningar som ville ställa upp.

Etapperna var sammanhängande runt Östa naturreservat, som sträcker sig från Ingboviken i söder till Östaholm i norr, inte långt från där vi bor och verkar. Så det städade vi av med några av våra små och stora deltagare i vår förening. Det var skyttar och en del ledare och föräldrar som gjorde det under en intensiv lördag i fint väder.

Det var tursamt med vädret eftersom Östa och Dalälven är förknippade med mycket mygg… Så det var bra.

Hur långa var etapperna?

– Jag tror att de var fem kilometer stycket där. Hade det varit landsväg hade det inte varit mycket att bråka om, men eftersom det var kanten på en älv… Tja, det var bra träning för oss allihopa att ta oss runt!

Hur gick arbetet till?

– Man städar av strandkanten och ett område på 15-20 meter upp, så det var klara direktiv hur vi skulle gå till väga. Och vi sorterade det vi hittade i 42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

brännbart, plast och sådär. Så det var källsortering och sedan leverans av det upphittade till uppsamlingsplatser som fanns utmärkta på etapperna.

Och nog hittade vi grejer, både det ena och det andra. Allt från gummistövlar till fiskeredskap, delar av båtar och det vanliga – tomburkar, petflaskor, rester från grillning och sånt där. Det är ju egentligen en salig kompott av sådant som vi släpar ut i naturen men inte tar med oss hem igen. Det mesta tror jag att vi hittade runt campingplatsen med den fina badplatsen.

Hur såg det ut efteråt jämfört med före ni städade?

– Vi gick långa sträckor där det var väldigt fint, men runt campingen och de fasta grillplatserna var det mesta som sagt. Men vi städade ju upp de

här platserna så att de var de snygga och prydliga igen.

Hur många var det som hjälpte till totalt?

– Vi var 15 personer, från 9 års ålder till pensionärer.

Och 9-åringen fick inte gå närmast älven, gissningsvis?

– Absolut inte. Vi var väl blandade och som sagt var, det var klara direktiv för hur det skulle gå till väga. Det var högt säkerhetstänk.

Vad gav uppdraget er som förening?

– Förutom att vi fick lite mer medel att lägga på inköp till föreningen och underhåll av vår utrustning så blir det en liten boost för gemenskapen. Man behöver inte träffas för att utöva spor-

ten utan kan lära känna varandra på ett annat sätt. Vi fick 5 000 kronor per sträcka och det var bra pengar att sätta i föreningskassan, absolut.

Blir det fler liknande uppdrag?

– Vi har anmält oss till nästa gång det dyker upp också, för vi såg det som ett trevligt sätt att umgås, få lite motion och göra en välgärning för miljön. Och vi blev faktiskt intervjuade på plats av Upsala Nya Tidning, som kom ut på lördagen och gjorde ett litet reportage om oss när vi var ute och klättrade i slänterna på älven. Man försöker ju på alla sätt och vis få till sådana här saker, som kan hjälpa oss att få in lite extra pengar till föreningen. Vi uppskattade verkligen denna dag och om det dyker upp nåt liknande igen ställer vi absolut vår förening till förfogande. ■

Ett gäng från Gammalstorps Skf i tjänst på Sweden Rock Festival. Foto: Cecilia Haglund

Rockigt på festivalen i Norje. Foto: Josefin Larsson

”Har du rätt att åka in?” En från föreningen kontrollerar. Foto: Cecilia Haglund

ROCKIGT VÄRRE FÖR GAMMALSTORPS SKF Över 30 000 besökare vallfärdar varje år till lilla Norje i Blekinge för att se rockkonsert efter rockkonsert på Sweden Rock Festival. Och som en av Sveriges största musikfestivaler är den beroende av många människors insatser. I flera år har Gammalstorp Skytteförening bidragit med ett stort antal funktionärer här. Dels för att dryga ut klubbkassan, och dels som en service till medlemmarna. Vi frågar ut ordföranden Håkan Sigurdsson om föreningens festivaljobb.

FAKTA Gammalstorps Skf Discipliner Luftgevär, korthåll och 6,5 Antal medlemmar Cirka 200

Vad gör ni på Sweden Rock Festival?

– Vår uppgift är att vakta så att inte obehöriga kommer in där de inte ska vara. Det har varit lite olika under årets lopp. Ibland är det in på festivalområdet och ibland in på stugområdet, men vaktande är det.

Hur länge har ni jobbat på festivalen och hur kom det sig att ni började med det?

– Vi har hållit på med det i ganska många år, en 6-7 år i alla fall. Jag var först med som medhjälpare via en helt annan förening. Och sedan, i Gammalstorp, såg vi det som en möjlighet, anmälde vårt intresse och fick senare chans att jobba där. De behöver många frivilliga, och det ska helst inrikta sig mot lokala föreningar. Eftersom kommunen går in och betalar för en del av festivalen så ska föreningarna i kommunen också ha ut något av det.

Hur många ur föreningen brukar vara engagerade på festivalen?

– Det varierar lite från år till år beroende på hur stort uppdrag vi får, men någonstans mellan 30 och 50 personer brukar det vara. Vi har tjänstgöring på festivalen hela veckan dygnet runt, så det går åt lite folk. Från måndag morgon klockan 06.00 till söndag klockan 12 står vi där, så det är en hel vecka.

Varför väljer ni att göra det här?

– Egentligen gör vi det av två anledningar. Det är helt klart en ekonomisk del. Beroende på hur många vi är där får vi en fast summa beroende på antalet personer. I runda slängar handlar det om runt 15 000 kronor som vi får in till föreningen. Det är en ganska trevlig inkomst. Dessutom får alla som jobbar minst 18 timmar ett armband och kommer in på festivalen, så samtidigt är det en service till medlemmarna som får en väldigt billig biljett. Det har dessutom gett oss några nya medlemmar, eftersom en del medlemmar är med nästan bara vid dessa tillfällen. Är det värt den insats ni gör, och går det ni tjänar till något särskilt?

– Det är mycket tid för några få, för det tar tid att gå på möten, bestämma och

göra schema inför festivalen. Men, jag tycker att det är rätt lättförtjänta pengar. Ska man tjäna samma summa pengar på att arrangera skjutningar tar det nog mer kraft. Pengarna vi tjänar är inte öronmärkta utan de går in i den ordinarie verksamheten.

Vilka är det som ställer upp och jobbar för föreningen?

– Festivalen har en åldersgräns på 18 år för att man ska få jobba. Sedan är det egentligen hela spannet. Vi har väl de från 18 år upp till några pensionärer, eftersom vi ska stå där mitt på dagarna också när de flesta andra jobbar.

Det är helt frivilligt och vi ställer inga krav på våra medlemmar. De flesta som jobbar för att få sitt armband är väl under 25.

Hur är det då att jobba på Sweden Rock Festival?

– Det är en upplevelse att träffa allt det här folket. Det är en salig blandning av olika människor i former och färger av olika slag, och de allra flesta otroligt glada. Så jag tycker att det är en rätt så trevlig sysselsättning, och man behöver inte stå och ha långtråkigt.

Klart att det inte händer mycket mitt i nätterna, men på dagar och kvällar är det mycket folk som kommer och frågar saker och om vägbeskrivningar

och sådant. Det underlättar om man har lokalkännedom.

Har alla i föreningen blivit hårdrockare vid det här laget?

– Haha, det är väl en liten klick som har den tjusningen från början, men jag tror inte att det här arbetet har övertygat någon till att bli hårdrockare. Men man får ge det en chans. Som sagt har det dessutom genererat ett antal nya medlemmar som är intresserade av festivalen och vill hjälpa till.

Har ni lyckats göra någon av de medlemmarna till skyttar?

– Det är några stycken som har provat på och har tyckt att det har varit roligt, men vi har inte fått någon till att bli skytt så att säga, utan bara medlemmar. Men det ger ändå en liten slant.

Men oavsett om man gillar det eller inte, hör man musiken när man jobbar?

– Ja, det hörs i hela byn med omnejd, så det hörs gott och väl! Jag tycker att det mesta av det är rätt så trevligt. Det är en rätt så bred festival. Även om det är en hårdrockfestival är det många sorters rock. Och det är en av tjusningarna med festival, att man kan gå till en scen och hitta något som man inte visste att man gillade. ■ NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

MOTALASKYTTAR SERVAR CYKLISTER 2015 startade hela 20 002 cyklister i den 30 mil långa Vätternrundan. När så många deltar i en idrottsaktivitet behövs givetvis också många funktionärer. Motala Skyttegille fyller varje år några platser i funktionärsstaben.

FAKTA Motala Skytteförening Discipliner Luftgevär och korthållsgevär Antal medlemmar cirka 60

Motalaskyttar redo för Vätternrundanjobb! Foto privat.

Påsar packade för att ges till VMtriathleter.

Vätternrundan. Foto Micke Fransson.

SKA DU SJÄLV cykla Vätternrundan någon gång så är chansen stor att du träffar på någon ur Motala Skyttegille när du hämtar din startlapp och senare ditt diplom. Att dela ut sådant är nämligen något som klubben varit med och gjort i flera år nu. Gillets sekreterare Roland Berg berättar här mer om det.

– Vi vart tillfrågade för X antal år sedan utav en som själv varit med lite i skyttet och nu var inblandad i Vätternrundan. Och då frågade han oss om vi var intresserade av att ställa upp, för de behövde funktionärer.

Och ni sa ja på en gång?

– Ja det gjorde vi, mer eller mindre.

Första året var vi väl en tre-fyra stycken som körde förmiddagen och sedan på kvällen igen, och vi var väl fem-sex totalt. Nu är det nästan 15-16 stycken som hjälper till och jag behöver inte tjata, om man säger så. De flesta ställer upp utan problem, och det är de från 10 år och uppåt. Det brukar vara de som kommer och frågar, ”När är Vättern?” och ”när kör vi?”. Det är en väldigt rolig grej, om än det är arbets-

intensivt just den dagen det gäller. Jag själv brukar köra från sex på morgonen och till 12 på kvällen, med någon timmes paus. Men det är jätteroligt.

Vad är det som är roligt med det?

– Att träffa allt folk och stå och prata med dem. Till diplomutlämningen kommer det ju sådana som är nästan tjuriga för att de inte cyklat under 8 timmar, utan på 8.05, och så kommer det gamla damer som kanske cyklat i 24 timmar och har stannat i varenda depå och haft så trevligt så. Alla har ju sitt eget sätt att cykla Vätternrundan på. Men de flesta är ju väldigt glada när de kommer till oss. En del får vi nästan bära in och bära ut när de kommer till oss, och de säger att de aldrig ska cykla igen. Men så ser man dem ändå nästa år igen.

Det finns ju kortare varianter av loppet också, som hålls helgen före stora Vätternrundan. Är ni med och jobbar där också?

– Nej. Vi är inte flera tusen i föreningen, utan vi har folk så att vi klarar det här och gör inget mer. Annars är det hela helgen innan också. Skulle vi göra mer skulle till slut ingen vilja hjälpa till för att det blir för mycket. Men förra året gick VM i triathlon i Motala och då hjälpte vi till och packade påsar som alla deltagare fick, med reklam om sponsorer och så. Vi var tio som höll

på mer eller mindre sex timmar. Det var samma arrangör som för Vätternrundan och de frågade om vi hade tid.

Vad får ni i föreningen ut av det, såväl ekonomiskt som annat?

– Ekonomiskt så fick vi väl förra året 55 kronor per arbetad timme och person, tror jag. Så det är ganska så bra betalt. Det som är mervärdet är det med sammanhållningen. Alla kommer och tycker att det är kul. Och när vi är färdiga och har rivit ner det vi ska riva ner går vi upp och äter korv och potatismos ihop, arrangören bjuder ju på mat, och sitter där och pratar. På hösten hade vi som jobbade på Vätternrundan grillfest ihop. Så det är roligt och ger sammanhållning.

Gör ni något särskilt med inkomsten?

– Nej, det går rätt in i verksamheten.

Har några av er själva ännu cyklat runt sjön?

– Några har väl cyklat innan vi började med det här, men det är inte så att någon har börjat på grund av det här... Det är ju jättelångt, det är ju trettio mil! Jag är född och uppvuxen i Motala och jag har sagt att ”så dum blir jag inte så att jag ska cykla Vätternrundan”, och än har jag klarat mig, haha. Men nog har jag kompisar som cyklat nog. ■

Vill er förening göra något liknande, men vet inte vad eller hur?

Här ger vi några tips! ❚ Anmäl er omgående till Städa Sverige, via www.stadasverige.se. Städning av naturen sker främst under sommarhalvåret som ligger framför oss. ❚ Planeras något större arrangemang inom er närhet, hör av er till arrangören och erbjud era tjänster. ❚ Företag behöver inventera sina lager emellanåt. Erbjud er att göra jobbet! ❚ I skogslän behövs det alltid planteras skog. ❚ Kontakta kommunen och hör om de har några uppdrag att leasa ut. ❚ På vissa platser används föreningar som ”fodervärdar” för exempelvis återvinningsstationer, och då ska man ha löpande tillsyn över den. ❚ Hitta på ett eget uppdrag där ni bor, exempelvis julgransinsamling där privatpersoner får betala en slant för er tjänst!

44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

Strömsund

Vill du bli en av oss?

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Vi erbjuder: • Nationell idrottsutbildning • Utbildning i gevär, pistol och viltmål • Utbildning för dig med funktionsnedsättning Kontakta oss så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

Välkommen hit!

Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

10ED 22N

Jag säljer glasögon till alla och för alla skyttar oavsett skyttedisciplin och nivå. Ni hittar allt Ifrån Pilla Zeiss Vivx toppklassglasögon med linser tillverkade av Zeiss Optics, Randolph Rangers nya Falcon båge, Castellani och nya ShootOff.

26ED 44ED 45Max

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

76HC

ZEISS CERTIFIED VIVX LENSES

66N

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! OUTLAW & PANTHER SERIES

60HCP 94HC

2016 NEW LENS OPTIONS

Har ni ett ögondominans problem prova Nya OFFEYE! Varför inte köpa en ny Ergosign Nill kolv, jag hjälper dig med beställning och injustering.

Vill ni bli en bättre skytt, kanske nästa Olympiamedaljör, köpa rätt bössa Perazzi, ny bättre ammunition Clever.

Hos mig hittar ni allt som ni behöver för att skjuta bättre!

EVOLVING THE SCIENCE OF SPORTS VISION...

Introducing the new 18RHC, 32MXB, 58ED, 69MWN

50RHC

THE WORLDS PREMIER LIGHT MANAGEMENT TECHNOLOGY FOR MAXIMUM FOCAL REGISTRATION IN HIGH DEFINITION

44N

Jag säljer modeller som passar allas plånböcker.

Har ni synfel så hjälper jag er med korrektionsglas inslipade i insatser för dom flesta modeller. Zeiss och Essilor är mina leverantörer.

Jag hjälper er gärna med konsultation med rätt Optiker för att allt ska gå så smidigt och för snabb leverans!

vi hjälper dig att se vad du skjuter på

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

REPORTAGE

Louise Samuelsson, Malin Karlsson, Linnéa Lundstedt och Johanna Hermansson var med på viltmålssektionens första läger för tjejer.

TJEJERNA I FOKUS HOS

VILTMÅLSSEKTIONEN TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Fler tjejer som skjuter viltmål, och framför allt fler tjejer som satsar. Det är en dröm som Svenska Skyttesportförbundets viltmålssektion har och som de jobbar för att förverkliga. I början av december anordnade de ett running target-läger för enbart tjejer. Dit var redan aktiva likväl som de som ville testa på grenen välkomna. För 13-åriga Johanna Hermansson och 16-åriga Linnéa Lundstedt var det premiär för att skjuta på 10 meter.

första gången, så det blir spännande. Det kortaste jag kört hittills är på 50 meter, så tio meter är det kortaste avståndet jag ska skjuta på. Det ska bli kul. Jag har längtat hela dagen efter att få skjuta, säger 16-åriga Linnéa Lundstedt från Uppsala.

Hon och 13-åriga Johanna Hermansson från Kungsörtrakten står båda redo vid en 10-meters running target-bana i skjuthallen i Eskilstuna.

– Du får prova.

– Nej, du får prova först.

Linnéa börjar.

– Vilken siktpinne var det du skulle hålla på riktpricken?, frågar instruktören Calle Gilljam.

– Den främre. Vilket håll kommer tavlan ifrån?

– DET HÄR ÄR

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

– Den ska komma från höger. Nej, det blev från vänster.

Skottet avfyras, det blir en nolla.

– Shit, utbrister Linnéa.

Nolla.

Sjua.

Nolla.

Och så - 10,3.

Behov av tjejer Det är december och vi är på viltmålssektionens läger för enbart tjejerna.

Viltmålssektionen vill att fler tjejer ska börja med den här typen av skytte, framför allt på 10 meter, och även satsa på det. Claes Johansson, tidigare ordförande i sektionen och nu inbjuden för att inspirera och ge tjejerna tips, förklarar för tjejerna varför det är viktigt.

– Jag tror att det är framtidschansen för viltmålsskyttet att fler tjejer håller på. Så jag tror att ni tjejer har en ganska viktig roll att spela. Man hör från ISSF och IOK att tjejerna måste fram.

För det är herrarna som dominerar, och det håller inte.

För Linnéa Lundstedt går det bara bättre och bättre. Linnéa är medlem i Almunge Jaktskytteförening och kom in i skyttet först genom sin farmor, som är teorikurslärare för jägarlicensen, och nu har hon skjutit på 50 meter, lite kuljaktsstig och lerduva bland annat.

– Det är väldigt kul att skjuta, man måste uppmana fler att göra det. Jag visste inte att skytte som sport fanns, förrän jag började skjuta, säger hon.

Första gången I dag är alltså första gången hon testar på att skjuta running target på 10 meter och det är med bestämd blick som hon laddar, lyfter och skjuter.

– Det var roligare än vad jag trodde att det skulle vara. Jag hade helt andra förväntningar, tänkte att 10 meter är ju ingenting. Men det var svårare än vad jag trodde, och är det inte utmanande är det inte kul. Jag kan nästan säga att jag är fascinerad över hur roligt det var, säger hon efter någon timmes tillvaro vid skjutplatsen.

Viltmålssektionen vill ha fler tävlande tjejer i disciplinen. Skulle det kunna vara en potentiell framtidsgren för dig?

– Jag kan inte se mig själv tävla i tio

meter om jag ska vara helt ärlig. Men däremot är det en ganska rolig hobby om man bara vill skjuta. Jag tänker också att tio meter är ganska bra för nybörjare, om man vill prova på och gå över till 50 meter sen.

Kan du tänka dig att tävla i något i skytte?

– Det skulle faktiskt vara 50 meter.

Viltmålsskytte är kul där det går fram och tillbaks. Men sedan är det det där med tiden, jag har inte riktigt tiden att göra det. Jag går ekonomi första året på gymnasiet, och så är jag ganska mycket med kompisar på fritiden också.

Linnéa tycker ändå att det är ett bra initiativ med läger som dessa, där man får komma och prova gratis. Även om det kan vara en utmaning att få unga att veta om att det finns.

– Jag tror att många skulle komma om de fick höra talas om det. Och om man skriver vad man kommer att göra under lägret - som att vi äter frukost, sedan instruktion om hur man ska använda vapnet, och sedan någon tävling kanske - för många ungdomar är tävlingsinriktade. Det får inte vara för många pauser, annars tappar man intresset.

Johanna är peppad Det är fyra tjejer på plats i dag, varav Linnéa och Johanna är ”nykomlingar”. Johanna Hermansson är den mest oerfarna, men måhända också den mest sugna på att testa. Hon har tidigare sett viltmålsskytte, men inte provat att skjuta så mycket själv. Men nu är det dags för några inledande skott.

– Nu har du fått skjuta en. Var det roligt?, frågar Calle.

Svaret kommer genast.

– Ja! Johanna är barnbarn till Lisbeth som är med i sektionsstyrelsen och hon har många jägare i släkten. Och det lockar med att börja skjuta själv.

– Ja, jag skulle vilja börja med skytte.

Jag har ju gitarren och det är bara en gång i veckan, så då skulle jag vilja börja med skytte också. Båda är med händerna och armarna, så det är kul.

Jag vill inte börja skjuta på heltid och jobba med det, men skulle vilja göra det på fritiden, säger hon.

Praktisk utmaning Geväret som Johanna och Linnéa får skjuta med i dag har inga vikter framtill, som ett vanligt viltmålsgevär brukar ha. Det är en nog stor utmaning som det är - att hålla rätt, sikta, träffa.

– Pröva göra ett lite lugnare lyft och lägg ner bössan mellan skotten så du får vila armarna, tipsas de två av erfarna Rimforsaskytten Louise Samuelsson som också är med på lägret.

Efteråt är det tydligt att bösshanteringen var lite av en utmaning för 13-åriga Johanna.

– Jag fick lite ont i axeln för att jag inte är van. Annars är det roligt. Men jag tyckte att det var tungt och jag skakar ju för att jag inte är van. Men skulle jag bara bli van skulle det inte vara något problem. Så det har varit roligt. Jag klarade åtminstone att få tio innan jag behövde vila, säger Johanna stolt och fortsätter: – Eller det visade ingen träff där, men jag såg att det blev det. Och sedan såg att det var en i trynet på stillastående, och sedan fick jag en som var mer i ringen. Jag vet inte vad det blev för poäng men jag prickade den, det såg jag! ■

Översta bilden: Johanna Hermansson tycker att det är väldigt roligt att skjuta.

Bild i mitten: ”Hur tog skottet?” Den elektroniska markeringen visar snabbt vad det blev för Linnéa Lundstedt.

Nedersta bilden: Johanna Hermansson känner på hur styv en skyttejacka egentligen är.

Läs mer på nästa sida! 

TIPS! ”Så här ska du hålla på tavlan inför att skjuta.”

Den 9-10 april kommer ännu ett running target-läger för tjejer hållas i Eskilstuna av Viltmålssektionen. Inbjudan kommer att publiceras på sektionens hemsida på www.skyttesport.se.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

MALIN OCH LOUISE

– VILTMÅLSSKYTTAR MED OLIKA FÖRHOPPNINGAR FÖR DAMSKYTTET TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Rimforsaskytten Louise Samuelsson och Malin Karlsson från Åmålsortens JSK var också på plats på lägret. Vi tog ett snack med de två, som redan är aktiva, om det här med tjejer och viltmålsskytte.

den svenska tjej som i dagsläget satsar för fullt på running target 10m. Hon är glad över viltmålssektionens initiativ att försöka locka fler tjejer, för hon både vill och tycker att det behövs fler tjejer i sporten.

– Ja, såklart att det behövs. Vi behöver visa att vi är breda på alla fronter, och att det inte bara är herrskyttar.

Visst går det bra vara ensam dam i det svenska gänget, men det är alltid kul att vara fler tjejer. Och kanske att ha någon att tävla mot så att man slipper skjuta ensam i damklassen, säger hon.

Louise fokuserar på RT 10 meter eftersom hon vill tävla internationellt, och hon siktar bland annat på sommarens VM. Ibland händer det att hon skjuter även på 50 meter för att bryta av och för att få träffa viltmålsgänget även på sommaren. 50 meter är däremot Malin Karlssons favorit, som hon kan skjuta hemma i Åmålsortens JSK, om än hon kör lite 10-meters när det finns tillfälle.

– Jag sköt på 50 meter innan de ens letade upp mig hit, så jag tycker att det är roligare. Eller, antagligen tycker jag LOUISE SAMUELSSON ÄR

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

att det är lättare, så att det är roligare för det. Och hemma finns andra som skjuter 50 meter, så det är roligare att träna det. Och banan är varm och har infravärme, så det är inte så att man står där och längtar till en inomhushall, säger hon.

Helst av allt skulle 18-åriga Malin vilja kunna tävla för fullt i 50 meter, en disciplin som dock inte har någon internationell eller SM-klass för damer.

– Jag behöver inte ha en damklass, jag vill bara få vara med och skjuta. Jag ser inte problemet att skjuta mot killar, för alla har ju samma förutsättningar.

Enda skillnaden skulle kunna vara att vissa tjejer är lite mindre, men det finns ju vapen i alla storlekar, så jag förstår inte grejen. Det känns lite konstigt.

På lägret i dag går skyttet bara sådär för Malin. Inte på grund av något hon själv gör, utan för att geväret klickade det första som hände denna dag, och det verkar vara ett svårlöst problem.

Och att skjuta utan gevär är svårt. Annars tycker hon ändå att det är kul att komma på läger.

– Jag tycker att det är jättemotiverande. Man är alltid lite mer peppad när

man kommer hem från läger, och man blir ofta motiverad av att lyssna på, och se, dem som är väldigt duktiga. Det förstärks ju av att man är lite färre som skjuter hemma, att det blir kul med ett större sammanhang.

Louise gillar också att vara på läger.

Där hon bor i Kalmar har hon hittills inte haft någon bana på 10 meter att träna på, och då är det skönt att komma upp till Eskilstuna och få skjuta lite. Hon hjälper också till och visar och tipsar de nya tjejerna på plats.

– Det är kul att träffa de nya och vara en inspirationskälla och försöka få med dem. Eftersom det är så få damer vore det kul att få in dem i sporten.

Hennes egen tävlingshistorik börja-

de med att hon följde med brorsan och en klubbkompis på en tävling som de skulle på, och det räckte för att komma in i gänget och att vilja fortsätta. Och hon rekommenderar alla tjejer där ute i jaktklubbar som skjuter viltmål att våga tävla, och att våga testa 10 meter när tillfälle ges.

– Jag tror att många tänker att de kanske inte är så bra att de vill åka på tävling, eller inte vågar det. Vi måste försöka få en bro däremellan så att det inte blir så stort glapp. Och man måste släppa sina egna krav på att man till exempel måste skjuta bra för att åka på ett C-test. Det är bara att komma dit, komma in i gruppen och se andras tekniker! ■

...enda skillnaden skulle kunna vara att vissa tjejer är lite mindre, men det finns ju vapen i alla storlekar...

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK TVÅL I UK RIOJA TIDLÖS

FÖRKICKA VALTARE GER UPPGIFTER SYRE TILL SMHI

ANSVARAR FÖR REDOVISNING

ANSEENDE FÖRNIMMAT

STIG CLAESSON BUTELJERAT

LJUS I BERGMANTILLHÅLL HAVSVATTEN TÄVLINGSFORM

HORISONTER

PÅ TEHERANÅK TOPPRESULTATET

SPÅRAR SKADSKJUTET MÄNGDEN

BARBERAR TORSKFISKENS

PUHKOMPIS FÖRMÅR BLÅKLINTSNYANS SJUDANDE FÅGLAR

PENGAR I ITALIEN FÖRR

FÖLJE GEVÄRSTYP

SLUTAT SOVA

STÖTA UPP

LADE OM KURSEN

NÄSET

LÄMNING

BOLAG

BILJARDKÄPP

ÅTERGER ORDNAT MEDICINBEHÅLLARE

0663

KOM EFTER BAROCKEN RELIGION FÖLJER NOG NOVIS I KÖK

M

FROM FACKFÖRBUND FÖRR

S

VÄXLINGAR PÅ HÖGSÄTE

KASTA INTE NI & DRYCK

G A L I B L E V I

GALILEO HÄRLIG

FÖRTJUSANDE

L J

STRUNTPRAT

JULAFTON GUILLOUFIGUR

SKEDE

HOPP OM TRIUMF

A R N

V D I P I N U V D O P R R A T S T U

STJÄRNOR TÄTT SIKTAS

ÖKSTOCK KAN MAN SÄTTA

MELLAN FYRA ÖGON

MALANDE

H A R T A G I T S I K T E P Å U T

KOSTAR INGET ATT SKICKA

P O R T O F R I

RINGBÄRARE GÖRA AVSLAG

T E K A

GIGASEKUND

G S

R B E L S I N S K O K O K O O B L Y R E C E P T D K S T A Ö D E O N S K I F N G L A O D J U R A R O T E U R R Ä N G M D N A R E D A N E I G E G A N D E I K T S M HÖJDPUNKT

KATT

TAR PLATS I SALONGEN KLUNGA

MARKHELGEN 14-15 NO- NADSVEMBER PLATSEN

TAPPADE ORKEN

SKIVA

FRAMFUSIG

STORSJUKHUS LADE TILL

ILLVILLIG

BARNMAT

AGERADES MED FORTUNAN TAMPEN

NYA

HINDUISKT HELIGT VATTEN

MITT I SKOTERN

AVISA JOBBADE VISS SJÖMAN MED

HJÄLP

0893

LÅNGVARIG KRAFTLÖSHET

TAGGIGA

CERE- INDIVIDER BIBELMONI DEL

HORNET

KAN HÖRAS FRÅN BLÖT GOM

T O R B E T R O K N A G A R K E T U R U T M A S S Y S S T E L E A N V Ä N T E G L E A E D Ä N G I H E A S T E N L K O T T L U R E A S K N I FRID

TYSK FEDERAL KRIMPOLIS

ÄR OFTAST LITEN

M

BERGSKEDJA I ÖST EMEDAN

LAND

KUNG FINT TUNT PERGAMENT

TRÄD

KARAKTÄRSDRAGET

VITAMIN

SAMTLIGA

S E N D E G A L N A L A R D A E K S A S T T I A R Å N G

SAMMANTRÄDER RIKSDAGEN I

GLO FÖRMED FARLIGA STULET ISTAPPAR LANDTUNGA

BLAD

PROVOCERA

RÖSTNING TOKROLIG

BESTRAFFADE VEN

ORANGA KALLA GLASSEN

VIKAREN DELFINEN

SÖNDER

SNEDSPRÅNGET SPECIALOMRÅDENA

STORM- ÄR LIVADE EGEN

BOKSTAVERAS

OSTMASSA MANDRILL

SVEKFULLT BILMÄRKE

HALVGRÄS SAVANNDJUR

URORGANISATION TILL EU KALT

OSÄKERHET

UTFÖR VISS HYGIENIST

DEN GRÖNA ÖN

BRÄNNVIN FYNDAS PÅ FORNNORDISK “ÖRN”

HAR KOLL

GIGANTER

MIMARE NORD

KAN UGNEN VARA AV

PÅ DETTA SKA DET JUMBO SKE

ARTIST SOM VANN I BAKU

SKYDD

NÅGRA GJORDES I VISS KOPP

HÖJD

STELKRAMP

EFTER KLARA

ÖL

STÄLLT TILL

KVIDA HALSBRYTANDE

DRAGTYG

SHOW

MELLANHAND

HYRA UT KASTAS UT

KRYDDSTARKT

FÖN

HALV INGÅNG

ETABLERADE

MEST OKONSTLAD

GYLLENE SLANT

KAN MAN HA I RYGGEN

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 29 april 2016.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn.............................................................................................................................................................................................................................

Adress..........................................................................................................................................................................................................................

Postadress..............................................................................................................................................................................................................

DRAG

STRECK

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 3 2015 Jan-Erik Leksell, Malung, Thomas Quist, Tyringe och Majvi Marklund, Rörö Vinnare i kryss nr 1 2016 presenteras i nr 4 2016. Skicka in ditt kryssbidrag senast den 29 april 2016.

NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

Vem är din förebild och varför?

50

❘

CECILIA ANDERSSON luftgevärsskytt Trelleborgs SpSk

MARTIN SÖRENSEN pistolskytt Älvdalens PK

Min förebild inom skyttet kan nog vara mina föräldrar, för båda de två ledde in mig på skyttet.

De stöttar mig alltid och följer med på tävlingar och sådant.

Förebild? Tja… Vet inte om jag har någon riktigt. Men en förebild ska väl vara någon som är en bra person, trevlig, omtänksam och hjälpsam.

EDVIN MOBERG skeetskytt Oppunda JSK

JONAS ANDERSSON WANG pistolskytt Ljungbyheds PK

ELLA CARLSSON gevärsskytt Ramsbergs Skf

Någon träningsnarkoman kanske...

Idrottare överlag som lägger ner sitt liv och sin själ i sin idrott för att bli bättre, det får jag väl säga är förebilder.

Just nu har jag inte direkt någon förebild, men en bra förebild skulle jag säga är motiverande.

Min kusin Elin Åhlin är min största förebild, både i skytte och i livet. Hon är hela tiden så ödmjuk och vill alla väl, och så är hon ju en av världens bästa skyttar också och det försöker jag också satsa på att bli. Så jag försöker se vad hon gör och hur hon tänker i olika situationer.

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2016

KI

YLIC D F I E L a akt

kont A T S I L S SPRI sport e t ANNON t y k S vensk S n e g n i Tidn Bjästa 0 8 3 9 set.se 8 u , h s 3 n n e r e g g ylicki@a Flygelvä d . f i e l , 8 9 99 5 2 0 6 6 0 l Te NS!

ANNON

E G N I N D I S E RA I T

N

K SVENS

VI

N ANNO I D V A EN RMNING

D UTFO E M A N IG GÄR D R E P L HJÄ

NÄSTA NUMMER AV SVENSK

Clhleryl Ha

MINIINTERVJU

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se Nästa nummer av Svensk Skyttesport kommer i början av juni NR 1 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c