Svensk Skyttesport nr 2 2016

SVENSK

NUMMER 2 2016 ❚

ÅRGÅNG 8

KIKARFÄLTSKYTTE

MED REMSTÖD

FIELD TARGET för unga i Skepplanda CHRISTIAN kan enkel jägarkombination En vecka med MATHILDA LISHÖJ och NICLAS BOO ÖB om hot, strategi och frivillighet

..

Tranin� FRIPISTOL

Nya generationens elektroniska markeringssystem

Kontrollenhet SA951

NYTT

färg Nu i och skärm touch Skrivare

Lotten Johansson föredrar SIUS markeringssystem

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå.

Fjärrkontroll

Streckkodsläsare

Kontrollenheten SA951 är certierad av ISSF i fas 1–3.

ISSF cert. fas 1–2.

Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning.

LS10 LASERSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 10m.

ISSF cert. fas 1–3.

Utskrift och visningsprogram i världsklass • Kan användas för både publikvisning och utskrift av skjutprotokoll

HS25/50 HYBRIDSCORE 25m och 50m pistol samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 25m och 50m.

ISSF cert. fas 1–3.

Resultathanterings program «SIUSRANK» Resultathanteringsprogram med marknadens bästa live-visning på internet. Du visar din klubbtävling live på internet, precis som alla internationella tävlingar!

• Används både vid ISSF tävlingar och klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna • Live-visning på internet • Import/export av startlistor från Microsoft-Excel

HS25/50 är den senaste e i serien av SIUS nyutvecklade lasermätande tavlor.

När driftsäkerhet och precision prioriteras !

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

S ENSK SV FRÅN REDAKTIONEN

”Skytte, kanske?”

Fotbollsspelaren och VM-bronshjälten från 1994, Kenneth Andersson, började med skytte ett tag efter fotbollskarriären. Varför? För att han ville tävla i OS. Detta berättade han i tv-programmet Mästarnas Mästare under våren, och mycket möjligt fick han många nickande instämmanden där ute i TV-sofforna. ”Ja, skytte kanske? Det kan man ju börja med lite senare i livet och det kan ju inte vara så svårt, så det borde man väl kunna lyckas ta sig till OS i?”

INNAN JAG BÖRJADE på Svenska Skyttesportförbundet hade jag hört funderingar och konversationer som

den ovan kring skytte. Kan det vara så att allmänheten har en felaktig bild av skytte, nämligen den att det är ingen match? Jag kan tro att det är så, att gemene man inte riktigt förstår vad som är det riktigt utmanande med sporten.

För visst, alla kan träffa tian en gång, eller panga en lerduva. Men utmaningen ligger inte där, utan att göra det om och om igen. I dessa OS-tider som ligger framför oss, då skyttesporten hamnar mer på den mediala agendan, kanske vi alla ska ta chansen att berätta för alla i vår omgivning om just skyttets utmaning och tjusning? Om och om igen…

MÅNGA DRÖMMER SOM sagt om att delta i ett OS, men få lyckas. I det här numret har vi ringt upp ett antal före detta OS-skyttar genom tiderna och frågat hur förutsättningarna för deras deltagande var och lite annat. Intressant läsning som ni hittar på sidan 18!

EN TÄVLING AV lite mindre kaliber än ett OS, men ändå betydelsefull, hölls i april i Skepplanda. Det var en field target-tävling gjord för bara barn och ungdomar, vilket är unikt. Oavsett skyttedisciplin kan barnanpassning vara ett sätt för att få fler aktiva och att få dem att stanna längre, och här hade man just anpassat för unga skyttar. Läs hur man gjorde på sidan 28.

PÅ SIDAN 50 lyfter vi fram något som sker inom pistol i Sverige just nu – nämligen att samlas och utvecklas gemensamt i regionala träningsgrupper. Det, t.ex. genom läger och utbyten av träningstips exempelvis. Från norr till söder samlas nu skyttar kring sitt gemensamma intresse, för att ha trevligt och för att bli bättre.

Du kanske också vill vara med där?

INNEHÅLL ■ ■ ■

NÅGOT JAG ALLTID tycker är trevligt är att prata med skyttesportens framtid. Unga skyttar, vill säga. Få höra varför de skjuter och vad de tycker är roligt med sporten. Den här gången får vi veta varför 13-årige Daniel Jonasson valt luftpistolskytte som en av sina tre idrotter. Träffa honom på sidan 14.

■ ■ ■ ■ ■ ■

DETTA OCH MYCKET, mycket mer ger vi dig härmed i årets

■

andra Svensk Skyttesport. Trevlig läsning och glad sommar!

■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport

■

■ ■ REDAKTÖR

SVENSK

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se ■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK

■ MATERIALINLÄMNING ■ POSTADRESS

Box 11016, 100 61 Stockholm ■ LEVERANSADRESS

Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm

Material och tips skickas till redaktionen@skyttesport.se

■ ■ ■

■ OMSLAGSFOTO Johan Örberg, Umeå Skytteförening, skjuter kikarfältskytte med rem. Här på årets fältskytte-SM.

■

Foto: Josefin Warg

■

■

■

Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm (tunnelbana Skanstull) tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

■

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

Föreningsinfo 8 Kpistskyttet ger Kristian en ny utmaning 10 Ung skytt: Daniel Jonasson 14 Håkan Dahlby uttagen till OS 16 Vad händer med OS-skyttet 17 Olympier minns tillbaka 18 En vecka med Mathilda Lishöj och Niclas Boo 21 Försvarsinfo: ÖB om hot, strategi och frivillighet 25 Field target-tävling för unga skyttar 28 Engagemang och regelverk för juniorer i Skepplanda 32 Träning: Bli en bättre fripistolskytt 35

Tema föräldrar ■ Mamma eller pappa som tränare: Succé eller katastrof? 38 ■ Med pappa som tränare 40 ■ Ungdomar om föräldrar 42

■ BESÖKSADRESS

■ ANSVARIG UTGIVARE

Från redaktionen 3 Ledaren 4 I korthet 6

■

Uppsving för kikarklass i gevär 45 Kikarfältskytte med remstöd 48 Mini-Intervju: Cheryl Hall 49 Regionala träningsgrupper för pistolskyttar 50 Träningsgrupp i Norrbotten 51 Miljö: Hantering av buller 52 Kombinerade grenar är Christians grej 55 Korsordet 57 Vi 5 58

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

VÅR VINDAR I skrivandes stund är det några veckor kvar innan skyttesportförbundets årsmöte med tillhörande konferens.

Maj i prakt sprider många positiva skyttevindar som på många sätt sätter bilden för resterande delen av skytteåret. Våra utomhusbanor har tinat upp. Klubbmedlemmar träffas och vårrustar, andra byter säsong från luft till krut. Några förbereder sig förväntansfullt för tävlingar. Grand Prix, Allsvenskor, Distriktsmästerskap och för några utvalda de olympiska spelen.

Ja, det är mycket vårkänslor och förväntan i luften.

I motsats till detta finns mörka moln. Ett osäkert vapendirektiv som påverkar hela vår sport, hot om nedläggning av banor, minskade anslag och tid som inte räcker till är några exempel. Dessa motpoler som tillsammans är den verklighet som vi alla 4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

måste förhålla oss till skapar den dynamik och intressebubbla som faktiskt gör att vår skyttesport blir så intressant.

När jag ser tillbaka på ytterligare ett år som ordförande i vårt förbund så kan jag summera en framtidstro. En framtidstro genom ett ökat antal medlemmar. Genom nya styrelsemedlemmar på alla nivåer som fortsatt vill driva vår sport framåt som en del av samhället. Genom ett starkt engagemang på olika nivåer för att vilja påverka vår gemensamma framtid, från individen ute i rörelsen till huvudorganisationens arbete tillsammans med andra skytteorganisationer i hjärtefrågor som är högst väsentliga för vår sports överlevnad. Jag ser fram emot ännu ett år med dessa ingredienser. Jag ser fram emot de olympiska spelen med de tre skyttar som Sveriges Olympiska

Kommitté har valt att satsa på inför Rio. Jag ser fram emot vår resa tillsammans med Riksidrottsförbundet och dess nya framtidsinriktning.

Jag hoppas ni alla känner dessa vårvindar och vill vara med på resan ytterligare några år. Eller varför inte hela livet? Skytte är en av de priviligierade sporterna som tillåter ett livslångt aktivt idrottande för den enskilde skytten. Du kan vara funktionär, styrelsemedlem och tränare samtidigt som du själv utövar skytte. Detta är få sporter förunnat.

Vi har en utbildningssatsning som skapar förutsättningar för detta livslånga förhållningssätt till vår sport. Nu är det upp till oss att ta vara på möjligheten, och förvalta och utveckla skyttet till en riktning som vi önskar. Jag är villig att ytterligare ett år hjälpa till på denna resa som ordförande för Skyt-

tesportförbundet. Att få representera nästan 95 000 medlemmar värmer mitt hjärta och ger mig energi i vardagen. Jag hoppas ni alla känner samma sak och jag hoppas ni alla vill hänga med på den resa som vi tillsammans kallar för Skyttesport.

Tack du skyttevår och välkommen sommaren, och tack till alla er som finns till och bidrar till skyttet som en del av vår vardag och vårt leverne.

Med glada skyttehälsningar, Jimmy Persson ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET

SvSF:s årsmöte Helgen den 21-22 maj hölls SvSF:s årsmöte med tillhörande konferens i Bromma. En rapport från mötet kan läsas i nyhetslistan på www.skyttesport.se.

TÄVLINGSLICENS

2016

Tävlingslicensen är obligatorisk för de som vill delta i tävlingar inom SvSF:s verksamhet. Tänker du tävla i sommar och inte redan har licens rekommenderar vi dig att du betalar/ansöker om din licens snarast så att vi kan godkänna den innan sommarsemestrarna. Licensen kostar 300 kr för seniorer och 150 kr för juniorer. För att lösa licens för 2016, betala in avgiften för tävlingslicensen på SvSF:s bankgiro 834-7718. I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: Ditt Tävlingslicensnummer/IID-nummer eller ditt personnummer, gren (t ex viltmål) och förening.

ÅRETS MILJÖ-

FÖRBUND 2015

Vid organisationen Städa Sveriges årsstämma i april belönades Svenska Skyttesportförbundet med utmärkelsen 2015 års Miljöförbund.

Vinnaren av titeln är det medlemsförbund som samlar flest deltagande lag i skräpprojekt i förhållande till antalet aktiva föreningar och för 2015 blev det alltså Skyttesportförbundet.

– Det är roligt att det arbete våra föreningar gör uppmärksammas, särskilt när det gäller en så god sak som Städa Sverige. Hoppas att denna utmärkelse kan hjälpa till att få ännu fler av våra föreningar att engagera sig framöver, säger förbundets generalsekreterare Mikael Jansson som tog emot utmärkelsen.

Städa Sverige, idrottens miljöorganisation är den välkända gula säcken som synts i snart 30 år längs älvar, vägar, på stränder och andra områden. 1 000 ton skräp plockas årligen upp genom Städa Sverige.

MARCUS VANN FÖR-OS Världscupen i Rio de Janeiro i april, eller för-OS som det också kallas, blev en rolig historia för skeetskytten Marcus Svensson. Svensson, hemmahörande i Landskrona-Saxtorps Jaktskytteklubb, hade en lite halvdan start men kunde med stabilt skytte därefter ta en plats i finalen med sina 121 träffade duvor. Väl i final sköt han 15 av 16 träff i den första rundan, ett resultat som ledde till guldmatch. I guldmatchen ställdes han mot indiern Mairaj Ahmad Khan och efter 14 lika fick särskjutning skilja de två åt. Men det blev en kort särskjutning. Khan bommade en av sina två första duvor och Svensson, som sköt efter Khan, gjorde då inget misstag. Två träff och hans första världscupseger i karriären var ett faktum.

– Det känns bra. Jädrigt roligt att ha skjutit bra på OS-banan här, och det känns lovande inför augusti. Det blir kul att komma tillbaka igen. Det kommer säkert att gå bra nästa gång vi ska hit med, sa sedan tidigare OS-klare Marcus direkt efter segern.

En längre intervju med Marcus efter segern hittas i nyhetsflödet på www. skyttesport.se, publicerat den 24 april. För svenskkollegan Stefan Nilsson blev det en 28-plats i Rio. Noterbart är att på för-OS i London 2012 var det också svenskt högst upp på pallen, då genom just Stefan.

På världscupen i Rio noterades också en åttondeplats av Håkan Dahlby i dubbeltrap samt en 12-plats och en 17-plats av Lotten Johansson i tre ställningar respektive luftgevär.

Field target SM-debuterar

BILDKAVALKAD FRÅN FÄLTSKYTTE-SM!

I år ska svenska mästare i field target koras för första gången. Disciplinen har sedan i år officiell SM-status godkänd av Riksidrottsförbundet. Vid pressläggning var det inte hundra klart, men förmodligen går det allra första SM:et i Mörrum i september.

I mitten av april avgjordes fältskytteSM med 6,5 samt kikare på Kungsängen utanför Stockholm. Referat från tävlingarna hittas i nyhetslistan på gevärssektionens hemsida på www.skyttesport.se. Dessutom bjuder SvSF på en bildkavalkad utan dess like från mästerskapet.

Bilderna kan ses på förbundets Flickr-sida: https://www.flickr.com/ photos/105063836@N07/.

OM GRENSEKTIONERNA Inga alls eller stora förändringar i SvSF:s grensektioner kan noteras efter årsmötena som hölls under årets första månader. I viltmålssektionen valde delar av den nya styrelsen dessutom att avgå kort efter årsmötet. Vilka som ingår i din grensektion står att läsa på respektive sektions hemsida på www. skyttesport.se. Där hittar du också allas kontaktuppgifter.

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

INTERNATIONELLA HÖJDPUNKTER Ingen sommar utan internationella mästerskap! 2016 är inget undantag, och bland annat väntar ju de olympiska spelen i augusti. Vilka fler högintressanta och spännande mästerskap står på agendan? Här är listan över stora internationella tävlingar och mästerskap där SvSF kommer att ha uttagna skyttar: 1/6-11/6 13/6-19/6 17/6-27/6 20/6-26/6 4/7-14/7 14/7-17/7 15/7-23/7 22-24/7 29-31/7 5/8-21/8 15/8-21/8 25/8-28/8 26-28/8 26-28/8 2-4/9

Världscup Lerduva Junior-EM Gevär/Pistol Världscup Gevär/Pistol/Lerduva VM Engelsk Sporting EM Lerduva VM Fitasc Sporting VM Running Target Nordic Fitasc Championship Skandinaviskt Mästerskap Compak Sporting OS Gevär/Pistol/Lerduva VM Field Target VM Compak Sporting NM Lerduva JNM Gevär/pistol/lerduva/viltmål NM 6,5 mm

San Marino Tallin, Estland Baku, Azerbajdzjan Churchill, England Lonato, Italien Perugia, Italien Suhl, Tyskland Remmene skjutfält, Sverige Uddevalla, Sverige Rio de Janeiro, Brasilien Lissabon, Portugal London, Storbritannien Trollhättan, Sverige Trollhättan, Sverige Skövde, Sverige

SVENSKA MÄSTARE-LISTOR Under våren har SvSF:s svenska mästare-listor uppdaterats efter några års fördröjning. På www. skyttesport.se kan du nu se tidigare svenska mästare (senior och junior) i just din disciplin. Titta under rubriken Tävlingsverksamhet och Rekord och medaljörer.

FAKTA EU:S FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I VAPENDIREKTIV Turerna kring EU:s förslag till ändringar i vapenlagstiftningen fortsätter. Ett ständigt flöde av förslag, kommentarer och utspel från olika håll kan noteras.

EU:s förslag till ändringar i vapenlagstiftningen är omdiskuterat och omdebatterat. Hos skytteorganisationerna är arbetet kring vapenlagstiftningen ständigt pågående och Svenska Skyttesportförbundet, i samarbete med exempelvis Svenska Jägareförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet, bedriver ett löpande arbete för att påverka. Det handlar om allt från att skriva remissvar till att ha möten med politiker och på annat sätt påverka beslutshavarna för skyttets bästa.

Turerna kring förslaget är som sagt många, och emellanåt är det till och med otydligt vad som just nu gäller. Det som är aktuellt i dag, kan vara passé i morgon. Budskapen från SvSF i sitt arbete förblir att man bör bibehålla en hög säkerhetsnivå men inte för den skulle försvåra för skyttesporten, och att fokus ska ligga mer på de illegala vapnen än de legala. SvSF vill också ha tydliga regler som inte kan misstolkas.

GLAD SOMMAR!

Svenska Skyttesportförbundet önskar alla skyttar, ledare, föreningar, distrikt och övriga skytteintresserade en riktigt glad och skön sommar!

SOMMARSTÄNGT KANSLI Förbundskansliet kommer att ha sommarstängt under vecka 29-31. Mailar ni kansliet på office@skyttesport.se hanterar vi ert ärende så fort vi har möjlighet. Ansöker du om tävlingslicens under sommaren kan du skriva ut en kopia på inbetalningen och ta med på tävling som bevis på att du får tävla.

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Norrbotten guldmedaljörer.

Norrbotten silvermedaljörer.

GALA I NORRBOTTEN En skyttegala anordnades av Norrbottens Skyttesportförbund på Western Farm i Boden den 23 april i år. Galan anordnades för att uppmärksamma några av alla de som gjort insatser för skyttesporten i Norrbotten, personer som nu erhöll förtjänstmedaljer och priser. Förtjänstmedaljer i silver och guld delades ut samt blombukett till de som redan erhållit guldmedalj men som förtjänar än mer uppskattning för deras engagemang.

Emma Fjällström, Gällivare Skytteförening, var inte på plats men fick via ombud motta ett ungdomspris för att hon bland annat är ett gott föredöme, alltid gör sitt bästa och också på bra vis ställer upp som ledare. Dessutom fick Henry Lindström från I19:s USKF emotta ett ungdomsledarpris för hans insatser där han med glädje, engagemang och ödmjuk framtoning tränar unga skyttar.

Utöver prisutdelning bjöds deltagarna på en färgsprakande show och en god trerättersmiddag.

– Galan var viktig för att uppmärksamma alla som brinner för skyttesporten och för att få fokus på sporten.

Och det var jättebra att träffas över föreningsgränserna.

Det väcktes också intresse för varandras grenar, så det var mycket positivt, säger skyttesportdistriktets sekreterare Erika Sjöö.

Sommarens SM i SvSF:s nya tävlingskalender Sommaren är fylld av skyttetävlingar i olika discipliner, bland annat svenska mästerskap i flera grenar! Ta en titt på vilka tävlingar som väntar i sommar i SvSF:s tävlingskalender, som hittas på www.indta.se. För sportingskyttar gäller ännu ett litet tag lerduvor.com.

Lycka till på sommarens tävlingar!

Kansliets Arne Forsberg går i pension Barn- och ungdomsledarträff på G ter tillät till exempel dubbletter vilket inte var så bra. Men det undanröjdes i och med att IdrottOnline infördes.

Intressanta på så sätt att jag haft en väldigt stor kontaktyta mot både klubbar och skyttar. Det säger sig själv att en skytt som träffar en skytt kan prata hur mycket som helst.

Och det är en tillfredsställelse när man kan hjälpa klubbar med deras problem. Jag har pratat med dem som varit i princip färdiga att kasta ut datorn genom fönstren, och när man kan hjälpa dem känns det bra.

Är du ledare eller tränare för unga skyttar och vill träffa likasinnade för en helg av idéutbyte, inspiration och utveckling? Boka i så fall in helgen den 21-23 oktober i kalendern. Då arrangerar Svenska Skyttesportförbundet nämligen en barn- och ungdomsledarkonferens på Bosön på Lidingö utanför Stockholm. Antalet platser är begränsat så vänta inte för länge med att anmäla dig när SvSF väl öppnar upp för anmälan! Inbjudan kommer att publiceras på www.skyttesport.se.

Vad kommer du att sakna mest?

Den 11 maj fyllde förbundets anställde Arne Forsberg 65 år och som en följd av det gick han i pension den sista maj. Arne blev anställd på Sportskytteförbundet år 2006 och blev kvar i Svenska Skyttesportförbundet när sammanslagningen skedde. Innan anställningen jobbade han ideellt för lerduvesektionen. Som anställd har han utfört flera administrativa sysslor, de senaste åren främst kopplade till skyttekort och tävlingslicenser.

Arne, hur ser du på dina år på SvSF? – Jobbiga men intressanta och nyttiga. Jobbiga på det sättet att det är fullt upp hela tiden. Nyttiga för skyttet på det sättet, att under de här åren har det skett en ganska omfattande strukturering av det som var ganska löst tidigare, som medlemsregister och sådant. Tidigare medlemsregis-

– Det är nog kontakten med klubbar och skyttar ute i landet. Det största glädjeämnet har varit de trevliga kontakter man haft, och de flesta har varit trevliga även om man förstås blivit utskälld någon gång också!

Som god tvåa kommer naturligtvis kansliets personal.

Vad kommer du att göra nu när du är pensionär?

– Tja, det finns en trave böcker som är olästa. Jag kommer nog att återvända till Australien, där jag bott, och hälsa på en session också. Det finns många bekanta där som jag vill träffa igen. Det är väl ungefär så. Skytte kommer jag väl fortsätta med också. Är född skytt och kommer väl förmodligen lägga näsan i vädret som det också. Så att kanske börja skjuta själv igen ingår i planen.

SvSF tackar Arne så mycket för sina år och sina insatser på förbundet och önskar honom ett fantastiskt pensionärsliv!

Compak Sporting-SM på SM-veckan Arbetet fortgår med hela Sveriges idrottsfest i Norrköping, nämligen SM-veckan som går där den 6-13 juli. Skyttesporten representeras av SM i Compak Sporting och tävlingen kommer att gå på Vikbolandet med Vikbolandets Jaktvårdsförening är arrangerande förening. Tävlingsdagar är fredag-lördag den 8-9 juli. Sveriges allra bästa Compak Sporting-skyttar kommer att vara där och göra upp om medaljerna. Även du som är nyfiken på att titta på är välkomna! Läs mer om hela SMveckan på www.smveckan.se.

SM-veckan är ett samarrangemang av Riksidrottsförbundet, värdstaden, SVT och deltagande specialidrottsförbund.

NYA TÄVLINGSKALENDERN Sedan mitten av mars har SvSF en ny tävlingskalender och vi ser att fler och fler skyttar hittar dit. Den nya tävlingskalendern hittar ni antingen genom att gå till www.skyttesport. se och klicka på den lila ikonen till vänster i bild eller så går ni direkt till www.indta.se.

ANMÄLA DIG TILL TÄVLING Ni kan utan att logga in titta och söka i kalendern, men om ni vill anmäla er så loggar ni in direkt i kalendern. Tänk på att er förening måste ha lagt in er i IdrottOnline med

fullständigt personnummer och med en e-postadress. Dessa uppgifter används för att identifiera er som användare. Endast föreningsadministratörer kan anmäla andra personer än sig själv.

LÄGGA UPP TÄVLING Vill ni lägga upp och administrera tävlingar behöver ni, precis som innan, ha rollen Tillgång till IndTA i IdrottOnline. Har du den sedan tidigare behöver du inte göra något, utan kan gå direkt till indta.se och logga in som ny användare.

FÖR WEBADMINISTRATÖRER Ni som är webadministratörer för förenings- eller distriktssidor får gärna byta ut era länkar till den nya kalendern. I inloggat läge i den nya kalendern hittar ni länkar och ni kan själva välja om den ska visa föreningens, distriktets eller förbundets kalender. Ni kan även ladda ner den nya lila Tävlingskalenderbilden på skyttesport.se.

För dig som behöver guidning på vägen finns det en manual på skyttesport.se under rubriken Tävlingsverksamhet.

In iam Memor

Alf Olsson har efter en tids sjukdom gått bort, 74 år gammal. Han har under många år arbetat för skyttet i Blekinge både som förenings-, krets- och förbundsledare. Alf höll alltid skyttet varmt om hjärtat och då framförallt ungdomsskyttet, med korthållsskyttet som främsta del.

Han var både sekreterare och kassör i Blekinge Ungdomsskytteförbund och i Blekinge Skytteförbund under flera år. Han var även utbildningsledare på de båda förbunden under många år och han var också anställd på deras gemensamma kansli.

2006 tilldelades Alf Blekinge Idrottsförbunds högsta utmärkelse och 2011 fick han motta Riksidrottsförbundets högsta utmärkelse, förtjänsttecknet.

Håkan Sigurdsson Ordförande Blekinge Skyttesportförbund Fotograf: Staffan Lindbom/BLT

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

FÖRENINGSINFO

Förändringar i IdrottOnline

Vaccinera er förening mot doping

Den 7-8 juni 2016 kommer IdrottOnline att genomgå en större uppdatering, främst gällande Episerver, det redigeringsverktyg för hemsidor som man använder via IdrottOnline. Under dessa dagar är det inte säkert att allas våra IdrottOnlinehemsidor fungerar som de ska. Efter uppdateringen ska vi kunna vänta oss en förbättrad hantering av hemsidorna i mobiler och surfplattor, både för editering och för besökare, samt finnas en ny bildhantering som även den kommer vara anpassad för att kunna administreras från mobil och surfplattor. På IdrottOnlinesupportens hemsida www.idrottonline.se hittas alltid senaste nytt om driftinformation och uppdateringar, liksom manualer.

I februari fattade SvSF:s förbundsstyrelse beslut om ett nytt antidopingprogram som gäller för all verksamhet inom förbundet. I antidopingprogrammet står att läsa om bland annat riskområden och dispenser, ansvar och handläggning av bestraffningsärenden i Sverige. Den finns att läsa på sidan Antidoping (under Tävlingsverksamhet) på www.skyttesport.se.

Alla aktiva skyttar som intar något sorts läkemedel har ansvar att själva se till att den inte bryter mot dopingreglerna, och att de har eventuella nödvändiga dispenser. På www. antidoping.se/rodgronalistan kan du se om ett läkemedel omfattas av dopingreglerna.

Alla föreningar rekommenderas att ”vaccinera klubben mot doping”. Det är ett preventions- och åtgärdspaket framtaget av Riksidrottsförbundet.

Genom det får föreningen grundläggande kunskap och stöd för att skapa en strategi för att hantera antidopingfrågor på rätt sätt i föreningen.

Vaccinationen sker smidigt i fyra steg och tar endast några timmar. Handledning samt diskussions- och utbildningsmaterial finns färdigt att ladda ner och använda.

Redan den 19 april gjordes en uppdatering vad gäller domänhanteringen. Tar er domänadress, till exempel www.skytteklubb.se, er sedan dess inte till er IOL-hemsida? I så fall måste ni peka om adressen.

Läs mer om det här på www. idrottonline.se/Uppgraderingen/ Nydomanhantering/ och kontakta supporten om ni behöver hjälp.

Idrottslyftet Till årets Idrottslyft inkom 149 ansökningar från 98 föreningar som ansökte om strax över 5 miljoner kronor. Vi har i år tilldelats extra medel och hade därför strax under 2 miljoner att fördela. Som alla förstår är detta en svår ekvation att få ihop varför vi varit tvungna att neka medel till en del av projekten.

Många har ansökt om medel till elektronisk markeringsutrustning.

Vi kan inom ramen för Idrottslyftet inte ge några större summor, men försöker hjälpa till i den mån det går. Är ni i startgroparna för att införskaffa elektronik vill vi tipsa er om att kontakta ert distrikts idrottsförbund för att se om det går att söka medel via det så kallade Anläggningsbidraget. Projektet får inte vara påbörjat om detta ska vara möjligt, ta därför omgående denna kontakt. Mer information och kontaktuppgifter hittar ni på www.svenskidrott.se under rubriken Ekonomiska stöd. Andra möjliga finansiärer är Jordbruksverket genom deras Leader.metod, Boverket via ett investeringsbidrag samt Allmänna arvsfonden. Vill ni veta mer så sammanställdes information om detta i Svensk Skyttesport nr 3 2015 sidan 48.

Till er som erhållit medel från årets Idrottslyft vill vi påminna om att så fort som möjligt starta upp projekten och om ert projekt innehåller inköp av material bör dessa köp genomföras omgående.

Cecilia Augustsson Edstam & Inger Mortensen, ansvariga Idrottslyftet i SvSF

8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Nytt om Utbildningsstrategin Svenska Skyttesportförbundet jobbar vidare med Utbildningsstrategin och här kommer lite information om vad som händer just nu.

Nya Breddtränare utbildade Helgen den 22-24 april gick tio personer en utbildning för att kunna verka som breddtränare. De fick utbildning i ämnen som organisationslära, ledarskap, mental träning och träningsplanering. De blivande breddtränarna startade utbildningen redan på fredagskvällen och på lördagseftermiddagen slöt en grupp av tidigare utbildade breddtränare upp.

Efter en genomgång av aktuella ämnen genomfördes grupparbeten kring utbildningarnas utformning och utbildningsmaterial.

Föreningstränarmaterial Grupparbetena vid ovan nämna träff resulterade i att vi kommer att göra vissa justeringar i utbildningsmaterialet för föreningstränarutbildningen.

När detta är gjort kommer föreningstränarutbildningen att kunna erbjudas till föreningsaktiva runt om i landet.

Aktuella utbildningar Via förbundets hemsida www.skyttesport.se kan ni se när utbildningar för biträdande föreningstränare och föreningstränare hålls. Gå till fliken Aktuella utbildningar (finns under Utbildning) och sök på ert distrikt specifikt eller på hela landet för att se samtliga upplagda utbildningar.

Facebookgrupp Vi vill även passa på att slå ett slag för en grupp på Facebook för tränare. Tanken är att alla ni som är tränare runt om i landet, oavsett om ni är verksamma på förenings-, distrikts- eller riksnivå, ska kunna gå med i denna grupp och genom den kunna få svar på frågor och utbyta tankar och erfarenheter. Tillsammans gör vi den till en aktiv grupp.

Ni hittar gruppen genom att söka upp Tränare i Svenska Skyttesportförbund och ansöka om att bli medlem. Välkommen dit!

Cecilia Augustsson Edstam.

En av projektledarna för utbildningssatsningen

ANSÖK OM LOK-STÖD SENAST 25 AUGUSTI Har er förening verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år? I så fall kan ni söka LOK-stöd, lokalt aktivitetsstöd, för detta. Fram till och med den 25 augusti kan ni söka LOK-stöd för er verksamhet under perioden 1 januari – 30 juni 2016. Ni ansöker om LOK-stöd via din förenings webbsida i IdrottOnline. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag. Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen.

LOK-stöd kan fås för aktiviteter som är minst 60 minuter långa, där minst tre ungdomar deltar och där ni har en ledare. Ledarstödet är 24 kronor per tillfälle och ytterligare 6 kronor ges om ni har fler ledare, förutsatt att närvaroregistrering sker i IdrottOnline.

Med hjälp av LOK-stödet kan ni som förening få en stor del av er ungdomsverksamhet finansierad, så missa inte chansen! Läs mer om LOKstödet på www.svenskidrott.se.

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

9

PORTRÄTTET

TEXT OCH FOTO CAMILLA OSKARSSON

KPISTSKYTTET GER

KRISTIAN EN NY UTMANING 10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Sedan unga år har Kristian Svensson alltid hållit på med skytte i någon form. Hösten 2014 tog han sig an en ny disciplin. Från att tidigare ha skjutit ömsom luftgevär, 6,5-gevär, pistol och jaktskytte har nu turen kommit till kpist. Precisionsskyttet med kpisten ger honom en helt ny utmaning inom skyttesporten.

Han hoppas på fortsatt utveckling av såväl sitt eget skytte som disciplinen, trots det överhängande hotet mot sporten.

DET ÄR RUNT lunchtid en solig lördag på Revingehed i början av april.

Kristian Svensson står lutad mot sin bil och dricker kaffe ur en termos.

Han har förmiddagens mauserträning bakom sig och väntar nu på att kpistträningen ska dra igång. Skyttet har alltid funnits med honom genom åren, intresset startade redan i tioårsåldern.

– Äpplet faller väl inte så långt från trädet. Min far har hållit på med gevärs- och pistolskytte, berättar Kristian.

En helt ny utmaning Genom livet har Kristian ägnat sig åt många olika intressen såsom klättring, dykning och ballongflygning. Skyttet har varit det enda genomgående.

– Jag har alltid provat många grejer.

På ett sätt hade det varit skönt att ha en grej som var det enda som gällde, men jag tycker om att prova nytt.

När han blev tillsammans med en tjej från Vittsjö så kontaktade han den lokala skytteföreningen för att fråga om träningsmöjligheter. Då visade det sig att de även hade kpist på programmet och Kristian fick möjlighet att återigen testa något nytt.

– Jag hade hört mycket innan om kpist, att det inte går att skjuta med och inte är någon precision i, massa konstigt. Jag tyckte att det var jättekul och fastnade direkt. Det erbjöd mig en helt annan typ av skytte, som är som ett mellanting mellan gevär och pistol. Dessutom är det väldigt socialt, vi grillar korv och har det mysigt.

Sedan har vi roligt i markörgraven också. Det är nog många som uppskattar att stå där nere och prata lite.

Han tycker att kpistskyttet erbjuder honom en helt ny utmaning.

– Bara det att förstå hur en kpist fungerar, hur man ska göra för att få en bra träffbild och hur fel det blir ➧

Kristian plockar fram sina grejer och förbereder sig inför eftermiddagens kpistträning.

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

Träning för Kristian och hans klubbkamrater sker på kommando av dagens skjutledare, Leif Olsson.

➧ om man lägger an på fel sätt. Det är en ny dimension på mitt skytte och dessutom är det lite kul att det är del av svensk militärhistoria.

I Vittsjö fanns inte så många träningstillfällen, så när Kristian hade avlagt sitt prov för kpisttillägget till gevärsskyttekortet började han höra sig för med andra skånska klubbar. På det viset hamnade han i Revinge och nu skjuter han både där och i Vittsjö. Överhängande hot Ett orosmoln för Kristian och ett hot mot allt kpistskytte är det föreslagna vapendirektivet inom EU som, om

det går igenom, skulle innebära att allt skytte med helautomatiska vapen skulle förbjudas.

– Som privatperson blir man så klart bekymrad när ens intresse riskerar att plockas bort. Jag, och många med mig, är också oroliga över hur EU egentligen fungerar om de inte kan skilja på terrorism och legalt vapeninnehav.

Det känns som att de söker efter en lätt lösning för att kunna visa på någon form av åtgärd, men som inte kommer ge något verkligt resultat. Som jag ser det är det inte mer komplicerat än att en golfspelare har en golfklubba som tävlingsredskap, och vi har ett vapen.

Jag undrar om inte fler blir dödade av golfklubbor än av legala vapen...?, säger Kristian ironiskt.

Han känner sig ändå ganska hoppfull om att ärendet blir återremitterat i början av juni.

– Som jag uppfattar det så har remissutlåtandena varit ganska tydliga från alla instanser att det här är fel.

Jag hoppas att det kommer att anpassas mer efter verkligheten. Men jag tycker ändå att vi måste vara observanta nu direkt. Visst kan man tycka att det inte berör så många inom skyttet i stort om någon gren med få utövare får offras, men det handlar också om vilka signaler det sänder utåt. Om inte förbundet är berett att slå vakt om och gå upp till kamp för alla grenar, så finns risk att allt civilt skytte försvinner efterhand.

Vissa kanske menar att man skulle kunna skjuta någon annan gren istället för kpist, men Kristian håller inte med.

– Det är som att säga till en slalomåkare att ”här har du ett par längdskidor, ut och åk med Gunde Svan”!

Skytte som upplevelsepaket Trots att han med sina 47 år är en av de yngre utövarna inom grenen så tror han ändå på en framtid för kpisten om den får finnas kvar.

– Jag tror att det finns en möjlighet

12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

att öka intresset om folk får prova på och får med sig en positiv upplevelse.

Jag har flera pistolkompisar som är intresserade av att testa och jag ser fram emot att få introducera kpisten för fler!

Tidigare drev Kristian en firma med varmluftballongsflygning. Genom detta kom han i kontakt med upplevelseföretaget Live it. Samtidigt var han också ordförande i Falsterbonäsets pistolskytteklubb och startade då upp ett samarbete där man erbjöd folk att testa på även pistolskytte som en del av upplevelsepaketet.

– Det föll väldigt väl ut och blev till slut så stort att vi som förening inte kunde hantera det, så nu drivs verksamheten av en pensionär som hyr banan. Att det blev så lyckat berodde nog på att vi fick en chans att visa folk hur seriöst det är, att säkerheten är stor och vilken personlig utveckling skyttet kan erbjuda. Jag tror att det skulle vara bra om det fanns något liknande inom kpist. Det handlar om att nya skyttar ska få med sig en positiv bild, säger Kristian.

Hoppas på egen licens Ett problem inom kpistskyttet är att kunna låna vapen när man inte har egen licens. Föreningarnas gamla kpistar har börjat skrotas efter hand.

– Att låna vapen är en lite bökig historia. De måste förvaras hemma hos någon i klubben som har egen licens, men jag har upplevt en stor samarbetsvilja kring detta. Skyttarna hjälps åt.

Sedan är min målsättning nummer ett att få en egen licens, vilket bland annat kräver att man skjuter guldfordringarna tre år i rad. Jag gjorde det förra året och hoppas göra det igen i år.

Han har fler förhoppningar inför framtiden, där en naturligtvis dominerar: – Jag hoppas att vi får behålla kpistskyttet! Sedan hoppas jag också att vi hittar ett sätt att lyfta fram det för allmänheten så att det blir en växande sport.

När Kristian så tar plats på vallen bredvid sina klubbkompisar denna aprildag är det kanske framförallt hans personliga målsättning som är i fokus.

Siktet är inställt på SM, där han deltog första gången ifjol. Då blev det en finalplats i ställning, men väl i finalen skruvade han åt fel håll. Nu hoppas han på revansch.

– Jag har som mål framöver att hamna på medaljplats i ett SM. ■

US7. 12/70 24 g.

påstå Vi vågar ltat esu att ditt r med e r t t ä b blir ian Caledon

PROVA-PÅ-PRIS

34

99

max 5 ask/kund

Pengarna tillbaka om du inte är nöjd!

Om du mot förmodan inte är nöjd efter att du provskjutit motsvarande en ask.

Kom tillbaka med resterande 4 askar och vi ersätter dig för alla fem askar.

www.interjakt.com NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

UNG SKYTT

DANIEL JONASSON

TEXT JOSEFIN WARG FOTO TOMMY JONASSON

ÅLDER 13 ÅR DICIPLIN LUFTPISTOL FÖRENING PK HJORTEN

Daniel Jonasson är 13 år och bor i Järpås i Skaraborg. Han har tre idrottsliga fritidsintressen, varav luftpistol i PK Hjorten är ett.

Vad är det roligaste med skyttet?

– Kompisar är kul, men det är också roligt för att det är en psykisk sport där man är ensam och får vara lite mer själv. Det är väldigt mycket koncentrationssport, så man lugnar ner sig väldigt mycket när man skjuter. Det är bra träning med det med. Jag ser att det även hjälper mig när jag spelar fotboll, så att jag kan fokusera mycket på mig själv och inte bara laget.

Du håller alltså på med andra idrotter förutom skytte?

– Jag spelar fotboll och så kör jag lite motocross för motion och för att det är roligt.

14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Så skyttet är bra för fotbollen till exempel. Är det andra du gör bra för skyttet?

– Ja, motocross är väldigt bra för man måste tänka på allting hela tiden. Så om man kör motocross är det bra för hjärnan och det i sin tur gör att du skjuter bättre luftpistol för du kan fokusera mycket mer. Fotbollen är bra för en för att det är med kompisar och är en lagsport, att man har blick för saker och ting och måste hitta passningar och hitta läget och så. Det är också mycket fokus hela tiden.

Hur ofta tränar du?

– Skytte en gång i veckan. Motocross

kör jag två gånger i månaden och fotboll två träningar och en match i veckan.

Hur ser en vanlig skytteträning ut?

– Först så skjuter vi några provtavlor, typ 10-20 skott, och sedan skjuter man en serie på 40 skott och sedan är det bra så. Jag utvecklas varje gång, det känns så.

Hur är ungdomsverksamheten i din förening?

– Vi är typ fyra-fem stycken. Eller sex.

Inte jättemånga, men ibland kommer det en del. Det är kul.

Vad tycker du om att tävla?

– Nervöst, ibland väldigt nervöst.

Men när man väl kommit in i det och skjutit 20 skott är det väldigt kul.

Varför är det så nervöst, tror du?

– Jag vet inte. Det är inte nervöst under provtiden, men när de säger att man ska ladda för tävling och säger lycka till, då smäller det i magen och så blir det skitnervöst!

Hur hanterar du nervositeten?

– Jag försöker skjuta ett skott och sätter mig sedan och vilar till mesta nervositeten gått bort. Och sedan skjuter jag ett till och ett till och fortsätter så. ■

INFORMATION

VAD HÄNDER MED

OS-skyttet?

TEXT KERSTIN BODIN, ledamot i ISSF Administrative Council Vicepresident ESC

Det finns fortfarande inga besked om hur skytteprogrammet kommer att se ut på OS 2020 och framåt. Internationella Skytteförbundets (ISSF:s) ledning hade nog gärna pressat fram ett beslut före sommaren, men nu avvaktar vi OS i Rio de Janeiro.

REDAN I DECEMBER skrev vi om att arbete, och spekulationer, pågår kring det framtida OS-programmet för skyttet. Vid senaste mötet i februari med ESC:s (Europeiska Skyttekonfederationens) presidium diskuterades frågan ingående. OS i Rio de Janeiro i augusti, sedan en ordentlig utvärdering och först därefter ett beslut om framtiden – det blev presidiets slutsats och president Vladimir Lisin lyckades också vid ISSF:s exekutivkommittémöte några veckor senare driva igenom ett långsammare tempo i beslutsprocessen.

Vid världscuptävlingen i Rio de Janeiro i april var framtiden givetvis ett hett samtalsämne. Många idéer ventilerades och alla har ju sin egen favorit-

lösning på problemet. Förslaget att ta bort gevärsgrenen 60 skott liggande, eftersom liggmomentet ingår i 3x40 och 3x20, är redan känt och missnöjet kring förslaget pyr. En grupp pistolskyttar från östra Europa lämnade över en skrivelse till ISSF:s pistolsektion med förslaget att slopa snabbpistolen och i stället införa en mixedtävling på standardpistol. Samtidigt som övriga nuvarande pistolgrenar behålls för herrar respektive damer.

Running target (RT) har inte gett upp hoppet om att återfå sin OS-status och under våren skickar ISSF ut en skrivelse till medlemsförbunden där man vill veta antalet skyttar nu och om man tänker satsa ifall RT kommer till-

Ska Sam Anderssons specialgren 60 skott liggande bort från OS- tillika världscupprogrammet? Ett förslag om det har nämnts, men fått kritik. Foto: Jonas Edman

baka på OS-programmet. I dag är det lätt att avfärda RT som en liten gren, men samtidigt är alla medvetna om att de allra flesta länder drog bort allt ekonomiskt stöd till RT direkt efter OS i Aten 2004.

Andra aspekter som också diskuteras är olika länders vapenlagstiftning, besvär att frakta vapen och ammunition, buller och bly. När IOK pratar laser-

skytte (helt befängt i mitt tycke) kanske vi inom skyttesporten måste börja tänka kreativt på luftskyttegrenarna, som har ”enklare” anläggningar och väsnas mindre. Än så länge är det omöjligt att gissa hur det hela slutar. Den som vill läsa mer om IOK:s Agenda 2020 hittar den på: www.olympic.org/olympicagenda-2020 ■

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Nästa auktion Söndag 23 okt 2016

Inlämning till höstens auktion pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

www.opticway.se

VAPENAUKTION!

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

INFORMATION

HÅKAN DAHLBY

TEXT JOSEFIN WARG FOTO JONAS EDMAN och JOSEFIN WARG

Efter åttondeplatsen på världscupen i Rio de Janeiro i april valde SOK att ta ut Håkan Dahlby till OS 2016.

UTTAGEN TILL OS

I början av maj blev det klart att Håkan Dahlby tar den sista svenska OS-platsen i skytte 2016. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) valde att ta ut Dahlby på den sista kvotplatsen baserat på att han klarat grundkriterierna för uttagning och att de tror att han har finalchanser. För dubbeltrapskytten Dahlby var uttagningen oväntad, men det innebär att han nu kan göra sig redo för sin fjärde OS-start.

REDAN I HÖSTAS blev det klart att skeetskyttarna Marcus Svensson och Stefan Nilsson ska få tävla på 2016 års olympiska spel i Rio de Janeiro i Brasilien. Den stora frågan var vem som skulle ta den tredje och sista platsen, som var svensk genom att Michaela Arvidsson säkrade en kvotplats i damernas luftgevär på en världscuptävling i april i fjol. Svaret gav SOK vid en presskonferens i början av maj; dubbeltrapskytten Håkan Dahlby, Södertälje-Nykvarn Jaktskytteklubb.

Håkan gavs beskedet först kvällen innan och vid presskonferensen var det en överraskad men lycklig skytt: – Jag är euforisk och jättelycklig.

Håkan Dahlby uttagen till OS 2016.

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Och mitt i de euforiska känslorna finns en sorg för de andra som kämpat om platsen. Men i dag har vi skrivit på papperna och det är verklighet att jag ska skjuta mitt fjärde OS. Det är sant, verklighet och jag ser väldigt mycket fram emot det, sa Håkan som dessförinnan trodde att hans OS-chanser var borta. Övertygat SOK I och med uttagningen kommer Håkan att göra sitt fjärde OS i karriären.

Senast i London, 2012, skrev han in sig i historieböckerna genom ett vunnet silver. Efter 2013 förändrades dubbeltrapen och det första året hade Dahlby problem med att få till det.

Men med ett EM-silver, en sjätteplats på världscupen och en åttondeplats på Europeiska Spelen 2015 samt en åttondeplats på årets världscup i Rio i april har han återigen visat vad han går för. Dessa insatser totalt, och framför allt insatsen i Rio, låg bakom SOK:s uttagning.

– Håkan visar med sin åttondeplats i Rio en nivå så att han faller in under grundkriteriet, men han visade också att det finns lite mer, tycker vi. Vår bild är också att Håkan har haft en förmåga att få till det på mästerskap, säger SOK:s truppchef Peter Reinebo.

Allmänhetens reaktioner på beslutet lät dock inte vänta på sig. Vissa

gladdes över uttagningen, men andra upprördes över att OS-platsen tilldelades en manlig lerduveskytt när den var tagen av en kvinnlig luftgevärsskytt.

– Om det varit en svår uttagning? Ja, det är ju en bedömning. Det är ju inte så vanligt att man, förutom att man ska bedöma nivån på en aktiv, också ska bedöma den ena eller den andra.

Men vår bedömning är att Håkan håller grundkriteriet ”topp åtta” och det finns ingen på gevär som håller den nivån, och det är det som är det avgörande. Om Håkan inte hade funnits hade vi kunnat överväga att kanske ta ut en gevärsskytt på framtidskriteriet, att den kan komma att nå toppnivå i framtiden. Men vår bedömning just nu är att Håkan har en sådan nivå att han kan ta det sista steget, då är det han som ska ha den här chansen, säger Peter Reinebo.

Tror på skyttarna Bara veckan innan uttagningen av Dahlby vann OS-klare Marcus Svensson världscupen i skeet i Rio,

och Reinebo tror gott om hela den svenska skyttetruppens OS-chanser.

– Vår bild är att vi har tre killar här som alla kan vara i final och väl där kan gå hela vägen, men väl i final kan allt hända. Men vi vet att det också är dagsform, så det gäller att få till bra förberedelser och optimerade dagar i Rio. Finaldröm För Håkan Dahlby är nu drömmen att ta sig till ännu en OS-final. Vägen dit ska gå genom en bra duva i taget.

– Mitt mål är alltid att skjuta så bra och perfekta skott som möjligt. Och jag kan inte lova något, men jag ska göra så bra som möjligt för att ta mig till final. För väl i final kan vad som helst hända, säger han.

Och trots att han tycker att OS-banorna i Rio var svåra att skjuta på, med stenhårda duvor framför allt, lämnade Håkan Dahlby genrepet på världscupen i Rio med tillförsikt.

– Jag har en jättetrevlig känsla med mig därifrån som jag dessutom ska ta med mig när jag åker dit igen. ■

HÅKAN DAHLBYS OS-MERITER 2004 ATEN FEMMA • 2008 PEKING ELVA 2012 LONDON SILVER • 2016 RIO DE JANEIRO?

ä lgkött & pe anlig ran ingen v

en ling med dig på ka tis as nt an mött fa n. d spise år. en tt berätta. natur in h oc en og d ut i sk . en st on ngsk

INGEN

älgkött &per an

kokbok g i l n a v n e g n i li n g av le if m il a jä m tl an D

le n s h m eD gi m Da en bo k om oc

la g i ös tr sö Dr a ja kt

VANLIG e kokbok av l

KOK BOK if milling

LEIF MILLING HAR FÖLJT GIMDALENS SÖDRA JAKTLAG Jag blev tillfrågad vid en ”filémiddag” om jag kunde göra en bok som handlar om middagar, en företeelse som fortskridit i mer än 20 år. Nu kom boken att handlan om myclet mer än just middagarna med tillhörande recept. ÄLGJAKT ÄR SÅ MYCKET MER ÄN FLIÉ Vi får lära känna en mängd profiler och deras historier om jakten i den stora skogen och bergen, historier som ingen visste något om. I värmen och skenet från tjärvedsbrasan har jag lyssnat på storskogens män, unika berättelser som jag nu har dokumenterat och lämnar över till framtiden.

PRIS 295 KRONOR

inkl moms + frakt.

Gör din beställning via mail pren@agrenshuset.se och ange namn, adress och postadress eller ring 0660-29 99 52.

Tack alla ni som bjudit på detta!

Nu kommer ÄLGKÖTT OCH PERAN, INGEN VANLIG KOKBOK! Låt er väl smaka!

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

INFÖR

OS BJÖRN THORWALDSSON

OLYMPIER

MINNS TILLBAKA TEXT SPÄNNAR MATS ERIKSSON FOTO ARKIVFOTO/SOK

I augusti avgörs de 31:a olympiska sommarspelen i Rio de Janeiro, Brasilien, med tre svenska skyttar som deltagare. De olympiska spelen har i lång tid varit sedda som mästerskapens mästerskap och många är det som drömt om att en dag få delta i ett OS. Färre är det som faktiskt fått chansen. För svensk del har 196 skyttar genom tiderna (enligt SOK:s hemsida) tävlat i OS en eller flera gånger. Svensk Skyttesport ringde upp några av dessa personer för att ta reda på hur livet som OS-skytt sett ut genom tiderna och vad de minns från sitt OS-deltagande.

ANDERS KVISSBERG Född 1929-01-24 Bor Motala Gör Pensionär, spelar ofta bridge tillsammans frugan (”och vi är sams fortfarande!”)

Gren Gevär (frigevär och korthåll) Förening Motala Sportskyttar OS-deltagande 1956 i Melbourne (14:e plats korthåll liggande, 8:e korthåll helmatch och 7:e frigevär helmatch) och 1960 i Rom (11:e plats korthåll liggande, 16:e korthåll helmatch och 14:e frigevär helmatch).

18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Hur var din tid som aktiv?

– Det var ingen fritid, utan ett evigt körande fram och tillbaka.

Stödet för elitidrott var betydligt mindre på den tiden som Anders var aktiv. Anders arbetade heltid måndag till lördag och tävlade under helgerna.

– Det var helt andra betingelser rent ekonomiskt. Man fick ju betala både det ena och det andra. Att vara borta i tre, fyra, fem veckor för att delta i olympiaden med utebliven lön, det kändes.

Hur tränade du?

– Jag tränade mer löpträning än skytte.

Det krävs god syreupptagninsförmåga för att orka hålla i kanonen länge. När vi testades blev man förvånad och sa att det bara var Sixten Jernberg som hade bättre värden!

Hur kom det sig att du kvalificerade dig till OS? – Jag tog varje chans att kvalificera mig. Men det svåraste för mig var att få en plats i landslaget. För mig som icke stockholmare var det svårt att peta

undan alla de där stockholmarna som redan meriterat sig.

Vad minns du från OS? – En olympiad är ju helt fantastisk att delta i. Men jag tyckte att det var för stort, för mycket hålligång. För många deltagare och för många journalister som ångade på om allt.

Anders minns 300-metersbanan i Melbourne. Den bestod enbart av reglar och presenningar. Dessutom var den en meter för kort och därför kunde inga nya världsrekord godkännas.

Hur var konkurrensen på din tid?

– Det var stenhårt. Speciellt från ryssarna och amerikanerna. De var ju professionella. Dessutom har jag förstått senare att vi sköt med sämre 300-metersutrustning än kombattanterna. ■

Född 1955-10-08 Bor Mörkö Gör Snickare Gren Lerduva (skeet) Förening Nyköpings JSK OS-deltagande Seoul 1988 (13:e plats) och Barcelona 1992 (51:a).

Hur var din tid som aktiv?

Jag tränade i Nyköping, så det tog ju en stund att åka. Jag tränade väl två-tre gånger i veckan, och ofta tävlingar på helgerna.

Björn arbetade heltid under hela sin satsning. Det var svårt att få ledigt för att tävla och han hade väldigt lite stöd utifrån. En månad innan OS fick han ett stipendium som han använde för att tävla mer, men annars var det knapert.

– Vi hade knappt råd att skjuta EM och VM. Ibland fick man betala själv om man skulle åka. Allt gick liksom till tävlandet. Man lade pengarna på det, och så gjorde man inte så mycket annat. Man letade hela tiden efter billigare grejer, hotell och så. Och det hände väl att man sov i bilen. Men var man intresserad så tyckte man att det var okej.

Vad var viktigt i din träning?

– Det var väl kvalitetsträning som gällde. Man sköt inte massor av skott, för det gick inte. Det var nästan som tävling när man tränade.

Från själva skyttetävlingarna minns Björn ingenting från OS i Barcelona, men Seoul minns han.

– Jag sköt ganska bra där, var ju bara någon duva från final. Hade kanske lite otur där. Hade man träffat en till… ja, det vet man ju inte. Det var väldigt jämnt.

Det OS:et var sista gången damer och herrar sköt tillsammans. Då vann en dam, och efter det ändrades reglerna.

– En del tyckte väl att det var pinsamt. Men hon sköt ju väldigt bra, så det var inget att säga om det! ■

CRIS KAJD

FOTO LASSE WIDEGREN

Född 1951-09-09 Bor Eskilstuna Gör Pensionär, men spenderar mycket tid i trädgården Gren Pistol (luft- och sportpistol) Förening Göteborgs Polismäns IF (1984 och 1988) och Eskilstuna PSK (1992) OS-deltagande 1984 i Los Angeles (11:e plats sportpistol), 1988 i Seoul (9:e luftpistol), 1992 i Barcelona (5:e luftpistol och 21:a sportpistol).

FOTO SOK/TT (TIMO JAAKONAHO)

Hur var din tid som aktiv?

– Jag tränade kopiöst mycket. Jag gjorde inget annat än att träna och jobba.

Tränade oftast tre gånger om dagen; ett pass innan jobbet, ett direkt efter och sedan ett till senare på kvällen.

Oftast två skyttepass och ett konditions- eller styrkepass per dag.

Förbundet hade på Cris tid inte

NATHALIE LARSSON Född 1984-05-25 Bor Österbybruk Gör Jobbar 70% på SOK som projektledare för Olympic Day Gren Lerduva (skeet) Förening Lövstabruks JSK OS-deltagande Peking 2008 (4:e plats).

Nathalie var med i SOK:s topp och talangprogram 2006-2011. SOK bekostade många läger och tävlingar under den perioden. De bidrog även med ett stipendium som ytterligare stöd. Även om det inte handlade om några stora summor var det en bra bas att stå på för Nathalie.

– Det hade aldrig gått att hålla på

råd att skicka skyttarna på så många tävlingar. Därför arbetade Cris heltid som polis för att kunna tävla mer – allt för att få mer erfarenhet. Detta var extremt krävande och efter OS 1988 sa hon upp sig och började studera på distans, vilket gav mer flexibilitet i satsningen inför OS 1992.

Vad var viktigt i din träning?

– Jag förstod att det inte bara var att stå och nöta, även om det var så Ragge [Ragnar Skanåker, red. anm.] lyckades. Men jag funderade mycket på det där. Jag förstod att konditionsoch styrketräning var viktigt. Men jag vann också en bok om mental träning av Uneståhl på ett SM och efter det

och vara på så många läger utomlands och träna så mycket utan deras hjälp.

Nathalie studerade under större delen av sin karriär, vilket gav henne en stor frihet att träna. Sista året av hennes satsning sköt hon på heltid.

– Det blev väl kanske fem till sju pass per vecka. Som mest sköt jag runt 22 000 skott på ett år.

En hel del torrträning blev det också, särskilt under vintern. Under reklampauserna i TV-tittandet kunde uppemot 200 anläggningar hinnas med under en kväll.

När kom du på att du ville delta i OS? – Jag hade aldrig drömt om OS innan jag vann EM som förstaårssenior.

Men då vaknade jag till och kände att det kanske skulle gå, och det gjorde det ju!

Vad minns du från OS? – Det spöregnade hela finalen, men det kommer jag inte ihåg alls. Jag hajar till ibland när jag tittar på bilder. Otroligt vad hjärnan kan spela en ett spratt.

Jag trivdes otroligt bra i situationen.

Nathalie hade bestämt sig för att njuta av OS, och det gjorde hon. Hon minns även de svenska fansen som såg finalen.

– Många var inte var skyttefans så de tjoade och skrek efter varje station,

jobbade jag väldigt mycket med mental träning. Boken var förresten det sista priset som fanns att välja när det var min tur att välja pris, men jag hade tur som fick den!

När kom du på att du ville delta i OS? – Efter OS i Moskva 1980 bestämde man att damer skulle få vara med 1984 [i egen klass, red. anm.]. Du vet, då hände nåt i huvudet, att dit ska jag. Dit ska jag. Och med det för ögonen, och med min målsättning att bli bättre, så jobbade jag för det.

Det är intrycken från allting runt idrottandet som Cris minns starkast från de olympiska spel hon deltog i.

Särskilt hur det var att träffa människor från andra länder.

– På invigningen i Los Angeles så började man med en stor ringdans mitt i allt, och jag kommer ihåg att jag hade en kines och en afrikan i vardera handen och det tyckte jag var helt fantastiskt! Jag hade ju aldrig sett en afrikan och knappt en kines förut!

Cris minns damen som sålde hamburgare på skjutbanan, vars ”grandma was from Sweden”. Och japanerna som lärde henne äta med pinnar (”de satt på marken, med benen i kors och käkade mat ur kartonger”).

– Det är inte riktigt lika idag. Idag har ju nästan alla rest jorden runt. ■

och det var ju jätteroligt! Det är man ju inte så van vid.

Naturligtvis minns hon även duvan som hon träffade, men som inte gick sönder och dömdes ut som bom.

– Jag har ju fått frågan en miljard

gånger, ”tänk om” och så vidare. Men jag har inte grämt mig en sekund över det. Hade jag bommat ett skitskott hade jag nog varit förbannad, men det hade jag ju inte. Jag tycker att jag gjorde en bra tävling. ■ ➧

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

INFÖR

OS

SVEN “SMÅLAND” JOHANSSON Född 1945-01-01 Bor Skillingaryd Gör: Mestadels pensionerad läkare. Sysslar med jord- och skogsbruk samt är överläkare i Luleå en vecka per månad.

Gren: Gevär (korthåll och frigevär) Förening: Skillingaryds SG (1968), Upsala SSK (1972, 1976) och Jönköpings SSK (1980) OS-deltagande: 1968 Mexico City (13:e plats frigevär helmatch, 18:e korthåll helmatch och 17:e korthåll liggande), 1972 München (23:e frigevär helmatch, 26:e korthåll helmatch och 39:e korthåll liggande), 1976 Montreal (5:e korthåll helmatch och 31:a korthåll liggande) och 1980 Moskva (brons korthåll helmatch och 18:e korthåll liggande).

Sven tränade mer eller mindre varje dag under karriären. Närmare 25 000

skott per år blev det, och en hel del fysisk träning. Samtidigt studerade han på heltid. 1977, ett år efter OS i Montreal, blev han färdig läkare och därefter arbetade han 100 procent.

– Det var mest träning och studier och arbete som gällde. Det fanns ju ingen professionalism med pengar som det finns idag. Man fick klara sig själv, så man fick arbeta och ta sig fram på annat sätt. Det var en stor ekonomisk påfrestning.

Sven berättar om hur han och de andra svenskarna, som fullständiga amatörer, fick tävla mot professionella skyttar från östblocket och USA. – Dagens skyttar har inte en susning om hur vi hade det. Förväntningarna att man ska få stöd och hjälp svämmar ju över idag. Det går inte att jämföra.

Vad minns du från dina OS? – Mitt första OS var jag 23 år gammal, och det är klart man rycktes med av storheten i det hela. Det gjorde ju att man inte kunde prestera på samma nivå som man egentligen kunde. Vi skyttar var inte vana med all uppmärksamhet.

Sven vande sig ändå med åren, och hans sista OS hanterade han på ett bättre sätt.

– Då hade jag varit med så pass länge att jag tog det lite mer som en vanlig tävling. Det är ju så man måste ta det, och inte göra det till något så väldigt speciellt som man gjorde de första gångerna. ■

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se 20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

PETER GABRIELSSON Född 1960-07-31 Bor Korskrogen Gör Tidigare kundtjänst i olika företag, arbetslös för tillfället Gren Gevär (frigevär) Förening Väsby SSK OS-deltagande Barcelona 1992 (7:e plats liggande och 7:e helmatch) och Atlanta 1996 (42:a plats liggande och 22:a helmatch)

När kom du på att du ville delta i OS? – Jag bestämde mig någon gång på 80-talet att det vore roligt att se hur bra jag kan bli, med de resurser jag har. Och det var så det började, och jag började mer med att träna systematiskt.

Hur var din tid som aktiv?

– Vi var ju amatörer. I första hand fick vi sköta det där med jobb och familj, och sedan fick man handskas med idrottandet på tiden man fick över.

Peter arbetade heltid och tävlade så ofta han kunde. Det blev ungefär två världscuper, ett mästerskap och några tävlingar i Europa per år.

Vad var viktigt i din träning?

– Eftersom jag var amatör betalade allt själv och eftersom jag inte hade hur mycket tid som helst så kvalitétstränade jag nästan enbart. Jag behövde få ut så mycket som möjligt från varje skott som jag sköt och lade ner väldigt mycket tid på kvalitet.

Peter sköt ett väldigt litet antal skott i jämförelse med internationella konkurrenter, berättar han.

– Många av amerikanerna och européerna var ju helt professionella, och sköt upp emot 70 000 skott per år, men det hade jag varken tid eller ekonomiska resurser till.

Vad minns du från OS? – Någonting som jag minns väldigt väl från OS -92 var en helkväll när

de svenska seglarna bjöd in hela den svenska truppen för att visa sin idrott.

De visade båtarna och bjöd på mat, och jag tyckte det var ett så himla trevligt arrangemang som de gjorde för oss! En sådan grej som jag aldrig kommer få uppleva igen.

Ett annat starkt minne från samma OS är JO Waldners. Samma kväll som Waldner skulle delta i semifinalen såg Peter honom se på TV. – Han satt alldeles ensam i en soffa och tittade på tv och så hade han de här vinnarögonen… Han såg förmodligen ingenting av det som var på TV:n, han var helt inne i sina förberedelser. Och han vann ju naturligtvis. Det syntes i ögonen att han skulle vinna.

På OS i Atlanta var busstransporterna mellan OS-byn och skjutbanan otillräckliga, men det löste skyttarna på sitt eget vis.

– Folk skulle ju tävla, och då vart vi ju tvungna att ha en buss. Så då ”kapade” vi en buss och sa: ”nu ska vi till skjutbanan!” De beväpnade vakterna ombord på bussen var minst sagt förvånade, skrattar Peter.

Vad har ditt OS-deltagande betytt för dig?

– Själva OS:en vet jag inte om de har betytt så otroligt mycket, utan jag får nog baka ihop det med hela idrottandet, för det har betytt jättemycket. Jag har rest jorden runt och fått vänner för livet. ■

d e m � k c e En v

MATHILDA LISHÖJ OCH NICLAS BOO TEXT MATHILDA LISHÖJ och NICLAS BOO FOTO VERONICA LISHÖJ

Mathilda Lishöj och Niclas Boo skjuter lerduva i Strövelstorps Jaktskytteklubb. De båda är landslagsskyttar i nordisk trap, och båda funderar dessutom på att utöka sitt register vad gäller discipliner att tävla i. Dessutom är de flickvän och pojkvän, ett av alla par som skyttet fått fram. Här får vi lära känna Mathilda och Niclas bättre när de delar med sig av en vecka i deras liv!

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

SENSOMMAREN 2012 FRÅGA-

min pappa om mamma och jag inte skulle ta och följa med till skyttebanan för att prova på lerduveskytte.

Jag tyckte att det var roligt även om jag fick några blåmärken här och där, och jag blev således medlem i Strövelstorps Jsk. 2013 började jag träna lite mer, cirka två dagar i veckan. Detta år var jag även på min första tävling Texastrapen i Svenljunga där jag fick ihop 48 träff av 100.

2014 blev ett händelserikt år. Jag började träna mer, drygt 4 dagar i veckan, och åkte då även till andra klubbar för att träna. Min familj och jag ställde upp som lag i Skåneserien.

Det blev en bronsplats i division 3.

Två klubbmedlemmar vid namn Niclas och Göran Boo började tjata lite på mig om att ställa upp på fler tävlingar.

Sagt som gjort så följde jag med på två landslagstester, sköt även mitt första SM där jag fick brons. Detta år kom jag inte med i landslaget.

Våren 2015 åkte jag på dam- och juniorträningsläger i Östhammar. Efter det lägret kändes det som om jag fick rätt på mitt skytte. Efter två landslagstester och samt det ”kallade” testet tog jag mig in i landslaget. I landskampen mot Norge och Danmark kom jag på sjätte plats i damklassen vilket jag är väldigt nöjd med eftersom detta var min första landskamp. Detta år blev jag tvåa på SM och även rankad etta i damklassen.

Mitt första egna vapen var en Fabarm Elos C Sporting som jag fick i slutet på 2013. Två år senare fick jag reda på att en klubbkompis eventuellt skulle sälja sin Browning Signature. Efter lite tjat så var den min och första serien med DE

En veck� med

MATHILDA FÖDD 5 JULI 1998 BOR HYLLINGE KLUBB STRÖVELSTORPS JAKTSKYTTEKLUBB PERSONBÄSTA 138/150, 90/100 GREN NORDISK TRAP MERITER 2014 SM-BRONS, 2015 SM-SILVER STUDERAR DJURVÅRDSLINJE PÅ GYMNASIET

Mathilda Lishöj heter jag och jag är lerduveskytt. Min skyttehistoria började som 6-åring när jag började skjuta luftgevär i Norra Wrams Skytteförening. Kort som jag var även då, och fortfarande är, så fick jag sitta på tre stolar på höjden för att nå upp, fastän borden var nedsänkta.

Luftgevärsskytte höll jag på med i cirka 9 år och under denna period testade jag även på korthåll.

22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

det vapnet resulterade i 24 träff av 25.

Klubbkompisen skrattade och sa att bössan hamnat hos rätt person.

Mina starka vs svaga sidor inom skyttet är att jag kanske inte alltid skjuter så höga resultat på träning, men när det väl är tävling det är då jag tänder till.

Mina framtidsplaner är att en dag få vara med i OS även om jag då måste byta gren. Jag har funderingar på att börja med olympisk skeet som jag testat på några gånger…

Här ger jag er en vecka i mitt liv.

Måndag 18/4 Denna dag började med att jag gick upp 6.40 och fixade till mig inför skolan. När jag kom hem från skolan var jag lite trött, det är ju trots allt måndag.

Som tur i oturen så finns det inte några banor som har öppet i närheten måndagar så jag passar på att ta en vilodag.

Har även läxa som ska hinnas med.

Tisdag 19/4 Var och tränade hos Dufeke Jsk. Det blåste en del i dag så duvorna levde sitt eget liv. Det gick inte speciellt bra, men att träna när det blåser är alltid bra ändå. Sedan är det så att när det är kallt så är det lätt att man blir stel i kroppen och att det då inte är lika lätt att vrida på kroppen. Det påverkar också resultatet.

Att det gick lite mindre bra i dag är inget jag går och funderar på, utan imorgon är det träning igen.

Onsdag 20/4 Träning i dag på min hemmabana, hos Strövelstorp Jsk. Solen sken denna kväll och det var inte så kallt. Det märktes också på skyttet. Jag funde-

rade på vad jag egentligen tänker på när jag står där på plattan och väntar på min tur. Vissa skyttar har koll på de andra om de träffar eller inte. Vissa står och nynnar tyst för sig själv, och andra tittar på kastarhuset eller bara rätt ut. Sätten är många, och jag själv är lite allt i allo beroende på vilket humör jag är på. Är jag på glatt humör kan jag nynna på en låt och kolla om folk träffar. Är jag lite åt det irriterande hållet kollar jag ner och tänker på något annat för stunden tills det är min tur.

Torsdag 21/4 I vanliga fall på torsdagar brukar jag träna i Landskrona-Saxtorp, men säsongen har inte riktigt dragit igång på heltid än. Där av fick även denna dag också bli en vilodag. Men solen sken och jag passade då på att gå en promenad med kameran, och fotade lite.

Fredag 21/4 I dag gick jag upp vid klockan 6 och gjorde mig redo för min praktik som jag har på en veterinärklinik i princip varje fredag denna termin. Kvällen tillbringade jag tillsammans med min pojkvän Niclas. Men det blev tidigt i säng för i morgon är det tävlingsdags.

Lördag 23/4 I dag drog Skåneserien igång så det var till att gå upp tidigt fast det är lördag. Jag skjuter i division 2 tillsammans med pappa, mamma och en annan klubbmedlem. När vi lastat in vapen, ammunition, hundarna och annat som ska med begav vi oss mot Landskrona-Saxtorp JSK. Skåneserien består av tre omgångar med två matcher per omgång, och en match består av 50 skott. När jag skjuter Skåneserien får jag även ett SM-kval.

Första matchen vann vi då laget vi skulle mött lämnat in walkover.

Andra matchen förlorade vi. Jag fick ihop 84/100 det är jag nöjd med då säsongen precis dragit igång.

Söndag 24/4 I dag är jag lite trött efter gårdagens tävling. Annars blir det oftast träning även på söndagar i LandskronaSaxtorp. Jag håller på att ta körkort så jag har pluggat teori och gjort tester på datorn. Men skytte blev det ändå på kvällen då vi tittade på världscupfinalen där Marcus Svensson tävlade.

Kul! ■

En veck� med

NICLAS FÖDD 31 MAJ 1991 KLUBB STRÖVELSTORPS JSK GREN NORDISK TRAP BOR ÅSTORP PERSONBÄSTA TRÄNING 100/100 + 149/150 PERSONBÄSTA TÄVLING 98/100 + 146/150 MERITER JSM-SILVER 2011, LAG-SM-GULD 2012, SKANDINAVISK SENIORMÄSTARE 2013, NM-SILVER 2014 SYSSELSÄTTNING TIMANSTÄLLD PÅ ETT GRÖNSAKSLAGER

Mitt namn är Niclas Boo och jag är 25 år gammal. För åtta år sedan tog min far med mig ut till skjutbanan i Strövelstorp för att han ville träffa sina gamla skyttevänner. Det ena ledde till det andra och efter detta besök var det jag som frågade om vi kunde åka ut och skjuta lite. Nu, åtta år senare, lägger jag fruktansvärt mycket tid på att just skjuta. Jag skjuter huvudsakligen nordisk trap men är inte blyg för att skjuta även andra grenar. Målet med mitt skytte är att jag skall kunna ligga på topp och hålla en jämn hög nivå. vara utformade på väldigt lika vis. Jag tränar i regel fem gånger i veckan med minst 100 skott per träning.

Måndagar och fredagar är vilodagar eftersom vi inte har någon bana som har öppet dessa dagar.

Mitt vapen som jag nu skjutit med i fyra år är en Browning gti signature. Detta har varit den bästa bössan jag någonsin hållit i. Tyvärr så har denna, efter lite viktminskning från min sida,

MINA VECKOR BRUKAR

tappat sin passform vilket gör att jag kommer över spången när jag skjuter – något som har visat sig vara ett stort problem som jag har svårt att få bukt med. Jag kommer därför i år att byta vapen till en Rizzini br.440. Detta gör jag även med anledning av att jag eventuellt tänkte börja skjuta mer olympisk trap.

Förra året beslöt jag att ändra min anläggning till att stå mer upprätt samt att ändra mitt utrop.

Anledningen att jag ändrat dessa är att jag har smalnat av i mitt ansikte vilket har gjort att jag får kämpa lite med bössan för att den ska passa ordentligt. Min lösning till detta dilemma har blivit som sagt att räta upp både kropp och huvud för att få en rakare anläggning samt kindkontakt. Men det är något som är väldigt svårt att ändra efter 7 år av annan stil.

Här får ni ta del av en vecka ur mitt skytteliv. 

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

 Måndag 18/4 Upp tidigt i dag för att fara iväg till jobb i Malmö. I dag finns det ingen bana som är öppen i närheten av oss så det blir en vilodag. Spenderade kvällen med Mathilda.

Tisdag 19/4 I dag hos Dufeke var motivationen inte direkt på topp. Det var kallt och blåste väldigt mycket. Detta är dock inte något som hindrar träning med stil samt anlägget. Fick faktiskt tag i fina resultat även om det nu som sagt blåste ordentligt. Känslan efter dagen var faktiskt bra och jag var relativt nöjd med dagens skytte.

Onsdag 20/4 När man är på sin hemmabana, Strövelstorp, har det blivit lite avkoppling för min del. Jag tränar inte lika mycket här som jag gör på andra banor utan jag försöker i stället hjälpa andra med deras skytte. Jag har insett att det är något som får mig att hålla intresset igång samtidigt som jag förhoppningsvis kan assistera någon annan.

Jag sköt ändå tre serier denna afton trots detta. Skyttet kändes inte riktigt hundra men fick ändå fina resultat.

Inte nöjd alls.

Torsdag 21/4 Efter gårdagen kände jag mig inte nöjd med skyttet och bestämde mig därför att besöka Örkelljunga för att se om det bara var i går eller och det är något som sitter i. Det blev en kort sväng med endast två serier, enbart för att få känslan. I dag fanns inte den osäkra känslan där utan det gick som vanligt igen. Nu känner jag mig redo för Skåneserien på lördag.

Fredag 22/4 En extremt slö dag. Varken aktivitet eller skytte. Spenderade åter igen kvällen med Mathilda och med lite taggning inför morgondagen.

Lördag Osby 23/4 I dag väntade Skåneserien, en tävling som består av 100 skott som man skjuter i två matcher mot andra lag, det vill säga 50 skott mot ett lag och sedan resterande mot ett annat. Det avgörs över tre omgångar där laget med flest poäng vinner.

I vår första match mötte vi Riseberga Jsk. Med lite darr i kroppen och lite för mycket vilja så gick denna match inte riktigt så bra för min del som jag hade velat. Vi vann matchen men resultaten från min sida var un-

der all kritik. Andra matchen var mot Hässleholm. Här gick det bättre. Vi vann även denna match.

Söndag 24/4 Lite avslappnat skytte efter gårdagens

tävling väntade i Landskrona i dag.

Det blev åter till att träna anläggning.

I dag kändes det faktiskt riktigt bra att skjuta vilket är lite synd för det hade varit bättre att ha det under tävlingen i går. Nöjd med dagen ändå! ■

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

FÖRSVARSINFO

Överbefälhavaren om hot, strategi och frivillighet TEXT JIMMY PERSSON, ordförande Svenska Skyttesportförbundet FOTO NEMO STJERNSTROM, Försvarsmakten

Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) och 15 andra frivilliga försvarsorganisationer samlades den 10 maj på Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm för att lyssna på Överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén och hans närmsta och högsta chefer. Det handlade om försvarets framtid, inriktning och de beslut de har att förhålla sig till beträffande leverans av militär förmåga. Vi sammanfattar här det viktigaste de hade att förtälja.

Överbefälhavare Micael Bydén.

Om verksamhetsinriktningen den närmaste fyra åren Överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén inleder med att berätta om ett bra verksamhetsår och en uppfyllnadsgrad på bemanning på 90 procent av de behov de har just nu. Det finns behov av att årligen rekrytera cirka 500 personer för att bibehålla de 5 100 befattningar som finns fördelat på de frivilliga organisationernas verksamheter. Alla befattningar är i dagsläget inte fyllda.

Vidare målas en målbild fram. Försvarsmaktens vision är ”Ett starkare

försvar” och målbilden de närmaste åren kan kortfattat beskrivas av tre tankar som samtlig personal ska ta med sig i sitt arbete. a) Att bli starkare i det var och en gör, med de förutsättningar som finns; b) Att vi ska räkna med en fortsatt negativ utveckling av hotläget i världen; c) Att vår operativa förmåga kommer att vika om inte medel tillförs.

Doktrinen (MSD16) Allt detta sammanfattas och beskrivs i en skrift som förkortas MSD16

och står för Militärstrategisk doktrin för Sveriges militära försvar 2016. I kort kan sägas att detta är handlingsplanen och ordern för att uträtta det uppdrag Försvarsmakten har fått av vår regering och riksdag. Ett citat från inledningen är ”Doktrinen är en vägledning för Försvarsmaktens personal om hur vi bör tänka, inte vad vi bör tänka. En kompass - inte en rigid ram. Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin utgör därför en väsentlig del i att skapa ett starkare försvar som möter varje hot och klarar varje

utmaning.” I dagsläget finns inget direkt angreppshot riktat mot Sverige, konstaterar ÖB. Vägen till framgång i uppdraget är partnerskap Ett annat konstaterande är att Försvarsmakten inte klarar att lösa sin uppgift utan stöd från samhället.

Allt från den enskilda medborgaren, andra myndigheter, kommuner samt de frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga partners i försvarsarbetet. ÖB påpekar ett flertal gånger vikten av att ge de frivilliga mer stöd och att  NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

 jobba in dessa organisationer mer i den ordinarie verksamheten som bedrivs av Försvarsmakten själva. ÖB påpekar också att det nya hotet från till exempel Rysslands militära upprustning och de terrorhot som finns inte går att hantera med de resurser och medel som traditionellt har tillförts försvaret. Dessa hot måste hanteras med nya resurser, modeller och i viss mån personal.

Det nya hotet är nästan momentant och skiftar fort karaktär. Därför satsar ÖB mycket på analys av aktuellt omvärldsläge och omvärldsutveckling.

Dessa två är måttstocken på de behov och resurser som behövs nu. Vidare berättar ÖB om vikten av internationella partners. Just nu står USA och Finland närmast på agendan. ÖB Bydén är stor fan av frivillighet men han tror att dessa nya hot personellt behöver hanteras med någon sort av plikt, detta för att säkerställa att Försvarsmaktens uppdrag går att realisera i kontinuitet.

Frågestund från de frivilliga Tretton frågor till ÖB hade föranmälts. De flesta handlade om resurstilldelning av marina fordon och

fartyg men två av frågorna berör vår verksamhet.

Den första frågan som får bäring på Skyttesportens verksamhet handlar om de uppdragsutbildningar vi har kring skytte och vapenhantering och som vi genomför på uppdrag av Försvarsmakten. Frågan lyder kortfattat: ”Vem har arbetsmiljöansvaret på dessa utbildningar?” Svaret var att Försvarsmakten avsåg att kvalitetssäkra utbildningen. Kortfattat trattar det ner i en process där Försvarsmakten utser en kvalitetssäkrare för utbildningen som godkänner innehåll, plats och genomförandepersonal av utbildningen.

Men arbetsmiljöansvaret ligger alltid på utföraren, det vill säga Skyttesportförbundet i vårt fall.

Den andra frågan handlade om nuvarande regelverk som de frivilliga måste förhålla sig till. Det är gammalt och i dag anpassat till heltidsanställda.

Svaret är att FM ser över detta regelverk nu, men de vill inte släppa den nya versionen förrän arbetet kring organisationsstödet är klart. Det är detta stöd som styr vilken ersättning SvSF får för de uppdrag vi utför åt Försvarsmakten. Det nya regelverket kommer, oavsett när de är färdigt, att verkställas

den 1 januari 2018. Detta innebär att 2017 för vår del blir som 2016.

Sammanfattning Slutligen kan sägas att Försvarsmakten vill stärka samarbetet med de frivilliga försvarsorganisationerna. MSD16, den nya doktrinen, styr innehåll och förhållningsätt. Dynamik i beslut och tillvaratagande av personlig kompetens och egenskaper, samarbete med samhället och samarbete med internationella partners är de nya tagen som ska skapa ett starkare försvar mot dagens hot.

En stor Försvarsmaktsövning är under uppsegling. Den kallas för ”Au-

rora”. Vi hoppas nu att ÖB Bydén går från ord till handling och att Aurora blir första beviset på att de frivilliga är en viktig partner för Försvarsmakten och att de organisationer som behövs för att stödja vårt försvar i denna övning får delta och öva tillsammans med resterande militära förband.

Detta var också en stark önskan från ett flertal organisationer under mötet.

Som ordförande för Svenska Skyttesportförbundet gör jag en subjektiv bedömning att vi framgent kommer, om ÖB Bydéns plan består, att vara en viktig partner till Försvarsmakten och möjligen kan vårt samarbete även fördjupas och bli än starkare. ■

...ÖB påpekar att det nya hotet från till exempel Rysslands militära upprustning och de terrorhot som finns inte går att hantera med de resurser och medel som traditionellt har tillförts försvaret...

För träning och tävling Lerduvesortimentet din klubb behöver SKEET - TRAP - SPORTING Kontakta din sport- och vapenaffär Vi producerar också ECO-lerduvor.

Lämpliga för skjutbanor med höga krav på miljömedvetenhet.

Vi säljer även 12-volts kastmaskiner Mer information hittar ni på vår hemsida.

Nyhet 2016!

Ny kartong Innehåller 150 lerduvor Lägre vikt - Smidigare hantering

www.superstar.se Tillverkare:

Super Star Lerduvor Norra Säm, 524 93 Herrljunga 26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

0513-722 80

info@superstar.se

15 års jubileum!

SP88 med elektroniskt kodlås, viltvåg och skjutmål.

Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren!

Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär.

Skåpet levereras med elektroniskt kodlås, topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist.

Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift.

Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:- (Ord. 595:-).

Köp till en Honeywell brandbox för brand- och vattensäker förvaring av dokument och värdehandligar. Pris från 595:-.

Behöver inte förankras. Certifierad enligt SS3492.

H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg. Pris inkl. moms.

5.995:Ordinarie pris: 7.495:-

Honeywell brandbox.

Modell SS1101. Brandsäker.

H*B*D utv. = 183*317*253 mm.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

Vikt 8,7 kg. Pris: 595:-

Honeywell 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Skyddar även CD, USB-enheter och DVD.

Honeywell Brandbox A4.

Modell SS1103. Brand och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm.

H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

Vikt 12,9 kg. Pris: 795:-

SP66 med viltvåg och skjutmål. Certifierad enligt SS3492 Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär.

Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Elektroniskt kodlås går att få som alternativ. Pris 1.500:-.

Skåpet levereras med två justerbara hyllor samt 5 förvaringslådor i dörren, bottenmatta samt vapenhållare för gevär.

Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen.

H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 kg. Pris inkl. moms.

3.995:Ordinarie pris: 4.695:-

Kontakta oss för mer information om närmaste återförsäljare.

Nu över 750 st runt om i Sverige, många med hämtlager för direktleverans!

125:-

Köp “Det levande målet” för halva priset i samband med skåpköp!

Ord. pris: 250:-

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms.

Beställ genom någon av våra 750 st återförsäljare.

Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:UPPGE KOD: Jubileum-16 vid beställning.

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel 08-689 85 60 www.scandinaviansafe.se NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

REPORTAGE

Hejarop och applåd belönas Lukas Tilgmann med när han sätter en klockren fällning. Det här är första gången Lukas skjuter field target och efteråt är han nöjd. ”Det var jätteroligt. Jag gillade fallmålen. Jag fällde två på en bana. Och det blev många ”pling”! Väldigt många. Mest pling, minst träffar”, säger han.

FIELD TARGET-tävling FÖR UNGA SKYTTAR TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

Det säger pling när luftgevärskulan träffar metallmålet i form av en råtta en bit bort. Målet står kvar upprätt, men en poäng antecknas ändå i funktionärens anteckningsblock. Nästa gång, när målet faller, blir det två. Vi är på field target-tävling hos Skepplanda Skytteförening. De som tävlar är enbart barn och ungdomar och det är en tävling anpassad just för dem.

28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Simon Arlei fäller målet där inne i skogen. Han tycker annars att det är lättare med målen som står mer i ensamhet. ”Ibland kan det vara typ mossa eller träd eller så i vägen så att det blir lite jobbigt. Då får man sätta sig på olika sätt.”, säger han.

– VÄLKOMMEN TILL DAGENS täv-

ling. En speciell tävling eftersom det är en tävling för bara juniorer. Så det blir roligt. Vi blir pionjärer på det här området, säger Lars Johansson, field target-ledare i Skepplanda Skytteförening.

Det är en söndag i april och ett tjockt grått molntäcke ligger över Skepplanda Skytteförenings bana. Där ute står trettio field target-mål uppställda och väntar på att dagens elva deltagare ska försöka skjuta ner dem.

– Vi kommer att tävla i olika klasser. Ni som är 8-10 år kommer att tävla mot varandra, ni som är 11 till 14 mot varandra och ni som är 15 till 20 mot varandra. Ni som är 8-10 får sitta och skjuta, ligga om ni vill. Ni får poäng om ni träffar målet, hör ett litet pling, eller får fällning, säger Lars

och fortsätter att ge instruktioner för tävlingen.

Plåt = träff Säkerhetsgenomgång följer för hur man ska bära geväret och annat. Patrullindelning sker, och varje patrull får ha med sig en sittkudde. Strax därefter är tävlingen igång.

– Hur många poäng fick du nu? frågar en av patrulledarna tillika poängräknarna.

– Fem, säger Simon Arlei som just har skjutit.

– Fäll, fäll, plåt – fem poäng ja. Bra! Plåtträff är inget som existerar i det internationella regelverket, men används ibland i Sverige för unga och debutanter. Här hos Skepplanda är det ett självklart val för de yngre klasserna, för att det ska bli roligare för

deltagarna. 9 år gammal tävlar Simon Arlei i en av två klasser där man får dubbla poäng för fällning och en poäng för plåtträff. Han tycker att det är bra att det är så, och i dag blir det båda delarna för honom.

– Ibland när man skjuter och träffar plåt så kan man bli arg på sig själv.

Men det går bättre om man inte blir det. För plåt är ju också bra, säger han.

9-årige Simon har testat lite olika sorters skytte men har skjutit Field Target i drygt ett år, tror han.

– Det är jättekul. Det är kul att skjuta och att träffa kompisarna.

Med god hjälp Efter Simon är det Edwin Ädels tur.

Första skottet sitter klockrent och fallmålet i form av en råtta faller. På andra blir det värre. För var är målet

egentligen? Råttan som är ganska lätt att se i verkligheten är svårare att inledningsvis se i kikaren.

– Jag ser den inte, säger Edwin med tydliga bekymmer med att försöka hitta rätt.

Patrulledaren Jimmy Sandberg kommer till hjälp och försöker styra geväret åt rätt håll.

– Ser du den nu? Ser du den?

Till slut är råttan funnen och skottet sitter.

– Du är jätteduktig, säger Jimmy och klappar om Edwin.

Stämningen är god och varje skytt får ta den tid den behöver. På varje station står tre olika mål utställda. Näst på tur är 7-årige Lukas Tilgmann, som skjuter field target för allra första gången i dag. På pedagogiskt vis guidar Jimmy även honom.  NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

 – Ser du den råttan jag drar upp nu.

Ser du den?

– Ja, den är ju nära! svarar Lukas solklart.

Jimmy verkar trivas i rollen som patrulledare för patrull två. Han tycker att det är positivt med en field targettävling enbart för unga, och som dessutom är anpassad för unga skyttar i olika ålder.

– Jag tror att det är viktigt med variation, så att alla kan utvecklas. Här ska ju både 15-åring och 8-åring tycka att det är kul. Som Lukas, som är yngst.

Han har ju en del träffar nu, och det är ju kul. Det är ju ett sätt att uppmuntra alla. Som nu – trots att det ju är ett jättesvårt mål kan ju även knattarna få poäng, även om det inte är full poäng.

Och så får de vara med och dra upp det de fällt, säger han.

Sitta, ligga, knä eller stå?

I tur och ordning skjuter skyttarna i en patrull stationens tre mål. Oftast sitter de ner och skjuter och varianterna på sittställningarna är lika många som antalet skyttar. Antalet gevär är dock inte lika många. Freja Andersson, 9 år, har ännu inget eget gevär så i dag delar hon med 12-åriga Emilia Johansson.

Och så fort ingen av dem skjuter står de nära varandra och pratar. De har blivit kompisar via skyttet och Freja tycker att det är viktigt med kompisar.

– Ja, så att man inte bara står där och inte har någon att prata med.

Bara de äldsta skyttarna, 15-20 år, behöver stå och skjuta här på tävlingen. Här Ellen Wessman från Laxå.

30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Översta bilden: Viktor Thorsson och Kewin Sandberg försöker ta sig en titt på resultaten under pågående tävling. ”Det är kul. Jag får skjuta, kan känna lugn när jag skjuter och jag får också vara utomhus. Det är också väldigt snälla lärare som hjälper till”, säger Viktor om field target.

Bild i mitten: Där satt den! En liten hjälpande hand att hitta målet på den här stationen räckte för att Edwin Ädel skulle träffa.

Ovan till vänster: Emil Johansson spanar framåt.

Ovan till höger: Under dagens tävling lånar Freja Andersson gevär av sin kompis Emilia. Men nästa år hoppas hon ha ett eget.

Lånat gevär är dock inget hinder för att det ska träffas.

– Det gick rätt så bra tror jag. Det är jätteroligt för jag tycker om att skjuta, säger Freja efter att hon skjutit klart på ett mål.

Freja och Emilia skjuter i samma patrull men i olika klasser. På en och samma station kan de därför skjuta i olika ställningar, där den lite äldre klassen även skjuter i den lite svårare knäställningen. Ibland väcker skillnaden frågetecken. Freja ställer sig uppfordrande och försöker få kontakt med ledaren Lars Johansson som är inbegripen i ett annat samtal. Till slut lyckas hon.

– Behöver jag stå knästående där? frågar hon inför en station halvvägs längs banan.

– Nej, du är 8-10 år, så du får välja, svarar han.

Lagom avstånd På första stationen satt man uppe på en backe och sköt lite snett nedåt. På en annan står fallmålen en bit in i skogen. Och på en tredje station står målen rentav på den vanliga skjutbanan för pistol.

– Nu vill jag ha en fällning, säger Viktor Thorsson bestämt där han sitter redo för sista målet på en station.

Det blir en fällning, och glädjen när det blir det är uppenbar. Hela ansiktet lyser upp hos honom. Jag frågar hur det går.

– Plåt, säger jag då. Det är svårt. Jag

kan inte avgöra hur långt avstånd det är, för min bössa har ingen parallax.

Och sedan har jag en svårighet, för jag ska trycka av löst men drar av för hårt.

Och sedan har jag också en stock som inte är så hög att jag kan lägga kinden på den.

12-årige Viktor har skjutit lite annat tidigare och han säger att målet är att bli en jättebra skytt. I field target tycker han att ställningarna är bland det svåraste att hantera, särskilt knä.

– Det är lätt att börja vingla och att pipan börjar snurra. Sedan är det också de små hålen. De har jag jobbigt för.

Där försöker jag få plåtträff. En del mål försöker jag få plåtträff på, en del fällning.

Precis som Simon Arlei tycker Viktor att det är bra att de som är lite yngre kan få poäng också när de bara träffar.

– Det är väldigt bra. För även om man inte träffar mitten kan man ändå känna att man har en poäng och är med. Så jag då, som tagit många plåtträffar, är väldigt nöjd. Då kan jag känna att jag ändå har chans.

Vilka är de roligaste målen att skjuta på?

– Det beror på. I dag gillar jag de som har störst yta att träffa i, de som står närmast. Men jag gillar också att utmana mig själv och då är de längst bort roligast.

något lite längre bort och något däremellan. Här är avståndet till målen mellan 10 meter, som är det närmsta man får ställa dem enligt regelboken, och upp till 35-40 meter. De allra flesta mål är betydligt närmre skjutplatsen än vad det brukar vara på en tävling för mest vuxna. Mål på kortare avstånd har ofta dessutom lite mindre träffyta än de på längre avstånd. Det går att variera svårighetsgraden och göra det utmanande för alla på något sätt, säger Lars Johansson vid en av stationerna: – Här är det närmare mål, men för att det ska vara svårare för de äldsta kör vi stående för dem här. Man behöver ju inte ha långa avstånd för att det ska vara utmanande.

Tävlingen går sakta men säkert mot sitt slut. Alla patruller blir så småningom färdiga och poängen håller på att räknas ihop. Inne i klubbstugan sitter de äldre skyttarna vid ett bord och pratar.

– Det var en bra bana och lite enklare än vanligt. Det är skönt ibland. Att inte alla mål alltid är på 30 meter, eller

som på större tävlingar där det ofta är 45-50 meter, säger Emil Johansson.

Emil, som fyller 15 år i år, är en av de skyttar som faktiskt brukar vara ute och tävla även i ”vanliga” tävlingar.

Precis som syskonen Wessman, för dagen hitresta från Laxå.

– Det var bra. En bra första tävling för de nya, säger Ellen.

– Jag tycker att det är bra att det är mer ungdomsanpassat, så att fler unga kan komma in i sporten. De flesta tävlingar annars är ju rankingtävlingar, så det är nästan inga unga som kommer dit för att de är för svåra, säger hennes bror Lucas.

Själva har Ellen och Lucas varit lika duktiga i dag och får skjuta särskjutning om vinsten. Men trots sina 23 poäng vardera hade de inte mest poäng totalt i dag. Högsta poängen kom nämligen i den yngsta klassen. Framför allt har alla i resultatlistan poäng.

De allra flesta många poäng.

Och framför dem ligger en säsong med flera tävlingar kvar, för just dem. ■

...man behöver ju inte ha långa avstånd för att det ska vara utmanande...

Närmre håll De tre målen på varje station står alla på olika avstånd. Något lite närmre,

Under tävlingen finns också goda möjligheter att umgås med motståndarna, som också är kompisar. Och det är en glad stämning mellan dem.

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

REPORTAGE

Engagemang och regelverk för juniorer i Skepplanda TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

Fullt fokus på barnen och ungdomarna. Det är Skepplanda Skytteförenings melodi när det kommer till field target.

Något som krävt att man skapat ett junioranpassat reglemente i syfte att få fler att stanna kvar när de väl börjat.

– Vi får fler unga hela tiden och alla går hem med leende på läpparna. Ska de fortsätta skjuta som vuxenvärlden kommer de att lägga ner, säger Lars Johansson om anpassningen för de unga. Men det har inte varit helt oproblematiskt.

andra field targetföreningar har en majoritet av vuxna skyttar, är det de unga som dominerar i Skepplanda Skytteförening. Föreningen har dessutom beslutat att i år inte ha några field target-tävlingar för vuxna alls. I stället ordnar de fyra öppna tävlingar för barn och juniorer, och ytterligare fyra för enbart klubbens unga field target-skyttar.

Föreningen själv har en grupp på 15 ungdomar i dag, varav det brukar

NÄR DE FLESTA

Den öppna tävlingens alla deltagare vid Svensk Skyttesports besök. Från vänster Viktor Thorsson, Lucas Wessman, Edwin Ädel, Ellen Wessman, Kewin Sandberg, Lukas Tilgmann, Emil Johansson, Ludvig Andersson, Freja Andersson, Emilia Johansson och Simon Arlei. Alla utom Laxåskyttarna Lucas och Ellen skjuter för Skepplanda

32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

ligga runt 10-11 stycken per träning.

Under den gångna vintern tränade de en gång i veckan i en lada, så aktivitet pågår hela året om. Målsättningen är att det ska vara en så pass stor ungdomsgrupp att man kan fördela träningsgrupperna i olika klasser, så att man skjuter med jämnåriga, och att alla sedan får träffas på tävling.

– Vi vill göra så att det blir mer lagkänsla. Var tredje månad byter vi därför ut en tisdagsträning mot att göra

något annat, där de får träffas och umgås och lära känna varandra. För gemenskapen. Det är ju de från 10 till 20 år, och ju äldre de blir ju mer idoler blir de för de yngre, säger Lars Johansson som tillsammans med pappa Sören är drivande för field target i klubben.

Unikt i landet Enligt sektionens grenledare Lasse Laursen är Skepplanda nästan unika i Sverige som har unga som skjuter

field target. Att man lyckats kan bero på att klubben har valt att barnanpassa disciplinen och delat in dem i klasser på tävlingar.

– Vi har varit ute och skjutit så mycket och ungarna har ju aldrig fått någon chans. Hur roligt är det för en 8-åring att vara med mot en 20-åring?

Det gäller att motivera barnen för att ta sig uppåt, säger Sören Johansson.

– Vi hade en jätteduktig skytt, 13 år i dag, som till slut slutade för han

hamnade ju aldrig på pallen. Hur kul var det? Med det här systemet har du större chans att få mer poäng och komma på pallen, säger Lars.

Särskilt regelverk Som vi sett i reportaget på föregående sidor är olika åldersklasser, med skillnad i ställningar och poängräkning, exempel på sådant man lagt in i det barnanpassade regelverk som Skepplanda nu använder när de arrangerar tävlingar för barn.

– Vi skapat detta regelverk utifrån att kollat andra grenars regelverk, hur de har gjort med ålder och så. Innan tävlade 8-åringen mot 20-åringen, nu har vi tre klasser. Och det är olika ställningar för olika klasser, säger Lars.

De yngre klasserna får två poäng för fällning och en för träff, och det ger dem mer likvärdighet med de äldre skyttarna.

– Poängmässigt kan faktiskt en 8-åring lyckas få samma poäng som en 20-åring. Det höjer stämningen, även om de såklart tävlar i olika klasser.

– Vi lägger också målen på närmare avstånd och ser till att trojer-värdet, banans svårighet, inte är så högt som på vanliga tävlingar. Vi lägger närmare mål och lite större mål, så att de har

chans att gå runt och få lite poäng, säger Lars.

Vad gäller avståndet till tavlorna har några av de äldre ungdomarna haft synpunkter, säger Sören: – Vi har fått kritik från vissa ungdomar – att ”då får jag inte någon chans att öva”. Då säger vi att ”öva gör du hemma”. På tävling ska alla kunna skjuta.

Annars får vi inte barnen med oss.

Omvänd grenledare Field targets grenledare Lasse Laursen var från början skeptisk till om det, bland annat ur regelsynpunkt, var okej att dela in barnen i olika klasser på tävling. Men det är han inte längre.

– Jag kollade med förbundet att man kunde dela in i klasser och det blir ju roligare för de yngsta. Ju mer jag tänkt på det och nu när jag sett det – det de gjorde var klockrent, säger han om tävlingen han just sett.

– Jag tyckte att ni skötte det skitbra.

Det var mycket väl genomfört. Precis så som en ungdomstävling ska vara, säger han därefter till arrangörerna.

Att räkna plåtträffar är även det omdiskuterat. Framför allt för att det kan vara svårt att höra plåtträffar och att det därmed blir en subjektiv bedömning.

– För dem över 15 gäller ett internationellt regelverk, men jag tycker att det här är helt okej, säger Lasse. Vi har haft diskussioner med vissa, men jag tycker att det är jättebra att ungdomarna får poäng för sin plåtträff.

Hur roligt är det att gå runt och ha sju poäng efteråt?

Under tävlingens gång fick många barn hjälp med än att hitta ställning än att ladda bössan och annat. Hur ser du på den saken?

– Kanon. För hur ska en liten 10-åring orka spänna upp en bössa. Då är det kanonbra om en ledare eller funktionär kan hjälpa till, säger Lasse Laursen.

– Det här är utbildning samtidigt som en rolig tävling, säger Lars Johansson.

Potential att bli standard Hur ser du på chanserna att detta kan bli en allmän svensk standard i field target för barn och unga?

– Helt ärligt – Skepplanda har stora möjligheter i att påverka ett regelverk för juniorer och goda förutsättningar för att sätta en standard. Men det måste göras på rätt sätt, säger Lasse.

Vilket låter hoppfullt i Skepplandas öron.

Även en tävling för unga skyttar kan behöva avgöras med särskjutning. Här skjuter syskonen Lucas och Ellen Wessman från Laxå isär.

Son och far Johansson, Lars och Sören, är drivande i field target-skyttet i Skepplanda Skytteförening.

– Det här är vad vi sett passar, säger Lars.

– Innan vi hade det här systemet droppade de av fort. Nu har vi fått behålla fler små, och har sett att det ger resultat, säger Sören.

Att det behöver vara exakt just så här som field target för unga ska gå till kräver Lars och Sören dock inte, utan det viktiga för dem är att något görs för att det ska bli roligare för ungdomarna och att det blir enhetligt överallt.

– Jag tycker att alla borde köra efter det här systemet. Men det viktiga är att vi ska ha en gemensam standard.

Alltid lika, alltid samma, säger Sören.

Arbetet fortsätter I Skepplanda Skytteförening fortsätter man i alla fall oförtrutet med sitt field target-arbete och man har stora planer för framtiden. I höst planerar de ett läger tillsammans med scouterna och man räknar med 30 barn som härigenom får testa disciplinen. En ny skyttepaviljong ska byggas i sommar och en ny utebana enbart för field target ska anläggas. Ett gäng likadana gevär till klubben ska köpas in till bra pris via en sponsor. Vidare ser man framför sig hur man också kommer att kunna lägga banor längs vägen på området, och därmed göra det möjligt för även funktionshindrade att kunna delta.

– Och då tänker jag inte bara på field target, utan även pistol och korthåll. Vi har ju så många grenar. Finns bara viljan kan du lösa det mesta, säger Sören.

De ska också fortsätta med de medaljskjutningar för guld-, silver- och bronsmärken som man startat med.

Som inte bara syftar till att barnen ska få ha roligt: – Om vi har märkesskjutning och de kan skjuta upp till guld, ta skyttekort och är aktiva, då blir det lättare för oss att skriva föreningsintyg senare. Vi vill ju också se att de blir bättre som skyttar, säger Lars.

Sören berättar att de många gånger fått frågan om hur de lyckats få ihop till den barn- och ungdomsverksamhet som de har. Och förutom ett skytte anpassat för de unga, menar han att det finns något minst lika viktigt.

– Du måste engagera dig. Engagerar man sig så kommer det barn. För det här är roligt. För vilka pojkar och töser tycker inte att det är roligt att skjuta? Bjuder du till själv, så kommer barnen. ■ NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se 34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

TRÄNING

bli en bättre

FRIPISTOLSKYTT TEXT CAMILLA OSKARSSON FOTO DICK BOSCHMANN, JOSEFIN WARG och ARKIV

Fripistol är en klassisk skyttedisciplin som av många anses vara en av de allra svåraste pistoldisciplinerna. Men precis som i alla sporter finns det mycket man kan göra för att bli en bättre utövare. Anders Bonander är en av våra mesta landslagsskyttar i fripistol, med många internationella tävlingar på 90- och 2000-talet, och har en tredjeplats från världscupen som bäst.

Han gjorde comeback på SM i fjol efter några års uppehåll från krutskyttet och tog då direkt ett silver. Här delar Anders med sig av sina bästa tips för hur man blir en bättre fripistolskytt.

ANDERS INLEDER LEKTIONEN

med att berätta om vad han själv anser är tjusningen med just fripistol.

– Med samma tavla på 50 meter som används för precision på 25 meter är fripistol ganska likt luftpistol, men ännu svårare. Det är den svåraste grenen som finns, så till vida att poängen är relativt låg och aldrig har slagit i taket och maxat. Samma riktningsfel som i luftpistol ger en nia, blir i fripistol en åtta. Det gör att det kan hända så himla mycket och det ger ett större poängspann för vilka resultat som är gångbara, jämfört med andra grenar.

Träning För att bli riktigt bra på någon skyttegren krävs att flera olika delar av träningen samverkar. Naturligtvis finns det här lika många metoder som det finns skyttar, men Anders delar med sig av några grundläggande saker utifrån sin egen träningsbakgrund. Han själv sköt flera olika discipliner, men ett tag satsade han helhjärtat på bara fripistol, i kombination med luftpistol. Han menar att det kan behövas för att kunna bli riktigt bra, eftersom det är en så svår gren.

Styrketräning Den del av träningen som Anders nämner allra först är styrketräningen.

– Jag tränade fruktansvärt mycket bål. Det blev även en del axlar och rygg såklart, men inget jättetungt, det

är bålen som är det viktigaste. Det var till exempel övningar som vertikala situps och sidlyft, säger han.

Det gäller alltså att hitta övningar som fungerar för en själv och det är en stor fördel om man kan få hjälp med styrkebiten.

– Jag hade förmånen att få ha en extremt duktig personlig tränare, och det kan vara skönt med någon som pressar på och hjälper en. Det viktiga med styrketräningen är egentligen två saker: Dels att förebygga skador och dels att rent fysiskt orka stå där. Fripistoler är ganska tunga!

Skytteträning Det första Anders påpekar här är att det behövs mycket träning.

– Det fanns ju de som sköt mer än mig, jag låg väl kanske som mest på 15 timmar i veckan. Men sedan handlar det inte bara om att göra ett visst antal skott eller timmar, utan framförallt om att ha en rutin och göra likadant.

Visst behövs det en viss mängd för att få rutin, men det kan ju också vara så att bara 20 procent av den mängden är bra och resten slarvigt. Det handlar mycket om att våga stoppa när det inte blir rätt, börja om med skottet. Sedan är det såklart en balansgång, för man måste våga skjuta också.

I Sverige kan det vara svårt att komma åt att träna fripistol under vintern.

– Det är ett gissel, för sedan drar ju världscupen igång på våren. Men 

År 2004 blev det världscupbrons för Anders Bonander. Än i dag sitter takterna i och han delar gärna med sig av sina bästa tips för hur man blir bättre fripistolskytt.

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

 luftpistol är bra träning för fripistol, likaså är det bra att torrträna med fripistolen och verkligen nöta avfyrningar.

Det man ska tänka på är dock att det alltid finns en skillnad mellan luft eller torrträning jämfört med att skjuta fripistol, nämligen hur du tar upp rekylen.

Torrträning var också något som Anders använde sig mycket av i kom-

bination med att skjuta, när han tränade fripistol som mest.

– Det var en övning jag gjorde mycket, bulgarisk torrträning kal�las det. Syftet är att ha fokus helt på riktmedel och avfyrning. Man siktar i väggen, bara en decimeter eller så från väggen. Då syns det tydligt om det rycker till. Så gör man det några

gånger, sedan tillbaka och skjuta några skott och hålla på att varva där emellan. Det gjorde mycket nytta!

– Tyvärr tränade jag väldigt mycket ensam. Det var tråkigt, men också lite härdande. Men har man möjligheten att träna ihop med någon, mot varandra, så är det bra. Det handlar om att träna på att hitta sitt fokus under press.

Gärna också att man tränar på att fokusera trots saker som stör. Testa att ha radion på när du skjuter!

Mentalt En sak som kan vara en utmaning i fripistol är att ha disciplin under så, relativt sett, lång tid.

– Det gäller att rent mentalt träna på hur du hittar ditt tävlingsfokus.

När du gör ditt skott så genomför du det som ett moment, sedan gäller det att släppa och gå tillbaka till ditt mer allmänna tävlingsfokus. Det går inte att ha full koncentration en hel match, så det gäller att hitta en metod för det. Oavsett vad som händer måste du kunna komma in i rätt läge mentalt när du ska göra ett skott. Man får hitta sina knep för att lyckas återta fokus. Jag kunde ibland ta mig friheten att sätta mig ner och tänka på något helt annat ett tag. Det spelar inte så stor roll vad, så länge man inte börjar tänka på något som bekymrar en.

– Jag tror att en bra inställning är att man gör sina moment i 60 skott och så kan det bli bättre och bättre med tiden. Man måste acceptera att allt inte går rätt under en match, för det gör det aldrig för i så fall skulle man ju alltid skjuta 600! Det viktiga är att ha en grundstomme att utgå ifrån, och när något går fel så är det inget som ska fixas där och då bara för att man sköt en åtta. Du kan alltid bara göra det du har tränat på. Allt annat får man fixa på träning! Just dessa bitar tror jag att många kämpar med, för man ser alltid någon på tävling som håller på och joxar och ändrar.

Skottets genomförande Precis som vi redan varit inne på så är ett skott en procedur bestående av moment som ska genomföras likadant varje gång för att det ska bli bra.

Anders guidar oss genom de olika beståndsdelarna i ett väl genomfört skott och berättar vad som är viktigt att tänka på enligt honom.

Anders på en av världscuperna han deltog i. Foto: Dick Boschmann.

36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Ställning Det finns olika sätt att stå, olika skyttar står med olika mycket vinkel mot tavlan. Anders gick efterhand mer och mer över till att stå med sidan mot tavlan, så att lyftet skedde i princip rakt ut åt sidan.

– Skulle jag rekommendera något i dag så är det en sådan ställning jag skulle förorda, men den kräver att man

tränat väldigt mycket bål för att orka hålla emot.

En övning som ofta används för att kontrollera att man har rätt ställning är att blunda och lyfta för att se om man hamnar rätt i tavlan. Anders vill dock varna för att man till viss del kan låta sig luras av den om den används fel.

– Den är så beroende av vinkel.

Därför gäller det i första hand att ha en trygghet i ställningen, så att man kan hitta sin ställning och kroppen känner igen när det pekar åt rätt håll. När man kommit så långt kan man testa sig själv genom att blunda. Om man inte har den tryggheten kan man hamna mitt i tavlan trots att man har en annan vinkel än vanligt.

Många pistolskyttar ändrar sin ställning och går omkring mellan skotten.

– Jag tror att det är bra om man kan stå på samma ställe länge och lära sig att slappna av där man står. Tittar man på världseliten så står många faktiskt stilla en hel match, vilket är mer likt hur gevärsskyttar gör. Återigen, det krävs träning och att lära känna kroppen.

Lyftet – Jag föredrar tekniken där man lyfter över tavlan och sedan sjunker ner, för då blir det bara anspänning i de muskler som håller emot. I Sverige kan det dock innebära problem då vissa banor har regler för hur högt man får lov att lyfta, på grund av säkerhetsrisker.

Av den anledningen hade jag en teknik där jag lyfte ganska lite över, bara precis över tavlan. Där slappnade jag sedan av och sjönk ner under pricken.

Grepp och tryck – Det vanliga på den tiden jag var som mest aktiv var att ha väldigt låg avtryckarvikt, några gram bara. Jag höjde trycket, till kanske 150 gram.

Man bör inte hålla hårdare än vad trycket motsvarar, eftersom det då blir obalans i avfyrningen, men med högre tryck kunde jag hålla mer bestämt. Jag gick också från direkttryck till att ha tryckpunkt. Jag kunde ta tryckpunkten innan jag gick ner i tavlan utan att vara rädd att det skulle smälla.

Rikta och avfyra Vad gäller att rikta och avfyra poängterar Anders att de hör tätt ihop och att det handlar om att tajma dessa båda.

– Man börjar med hyfsad fokus på

kornet på vägen ner i tavlan. Samtidigt som man börjar den kramande avfyrningen ökas fokus på kornet och detta måste ske parallellt. Det går inte att först hitta fokus och sen tänka att man ska börja krama, då är det redan för sent. Man måste få dessa båda moment att verka ihop och peaka samtidigt. Att ha en tryckpunkt möjliggör att man kan krama och samtidigt vara mer bestämd. Det högre trycket gör att man kan krama mer kontrollerat.

– Ett vanligt misstag är att man försöker trycka av när man är på rätt ställe i tavlan. Det går inte, då träffar man aldrig mitten! Fokus måste ligga på kornet och inte på avfyrningen, man får acceptera en viss rörelse. Man bör jobba stenhårt med korn och avfyrning så kommer stillahållningen med idogt arbete, inte tvärtom. De flesta har faktiskt en relativt bra stillahållning, annat är mer avgörande. Om du tappar fokus på kornet så hjälper det inte att hålla jättestilla, du ser i alla fall inte att det pekar fel.

Det finns alltså en viktig lärdom att ta med härifrån: – Kornet och avfyrningen är det ABSOLUT VIKTIGASTE! Om man är nervös i en final och det börjar röra sig så brukar det ändå gå bra så länge man har fokus på kornet och gör kontrollerade avfyrningar. Det är lätt att stressa igenom dessa moment så att det går åt pipan, det gäller här att vara offensiv samtidigt som man har tålamod i ögonblicket.

Andning – Andningen var något som jag egentligen aldrig tänkte på, den bara fanns där. Men när jag tänker tillbaka kan jag minnas att jag andades in när jag lyfte upp, andades ut lite på vägen ner i tavlan och sedan höll andan tills skottet gått. Det kan ju låta jobbigt men där ska man vara offensiv och då blir det inget problem att hålla andan den lilla stunden.

Uppföljning Sista momentet i genomförandet är att följa upp skottet genom att efterrikta.

– När skottet har smällt bör man låta det gå någon sekund där man reflekterar över skottet, innan man tar ner. Om man tar ner för snabbt kan det nästan bli att man tar ner innan skottet har gått och då blir det sällan något väl genomfört skott. Man ska

Anders gjorde en stark krut-comeback på SM i fripistol i fjol. Han blev bästa skytt i grundomgången och sköt hem silvret i finalen.

känna rekylen, låta skottet ha gått färdigt och krutröken lagt sig, sedan ta ner.

Avslutande tips Anders berättar vad han tycker att man kan lära sig av de allra bästa.

– När de gör ett skott, så gör de det alltid på samma sätt. Det är nog största lärdomen, disciplinen. Är det inte rätt så gör om. Sedan måste det ju såklart tillämpas utifrån den nivå där

man själv befinner sig, annars kanske man aldrig får iväg något skott. Men just det här att inte vara rädd för att avbryta skottet är bra att ta med.

Som avslutning på lektionen skickar han med några sista tips: – Träna på oförutsedda grejer, det är viktigt att kunna hantera det oväntade. Att hänga upp sig på saker blir aldrig bra. Det gäller helt enkelt att inte krångla till det för mycket, det är egentligen inte så komplicerat! ■

...ett vanligt misstag är att man försöker trycka av när man är på rätt ställe i tavlan...

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

TRÄNING

Mamma eller pappa som tränare:

SUCCÉ ELLER KATASTROF? TEXT MARCUS LINDSKOG, ISSF A licensierad Coach Forskare i Psykologi

När jag var 13 år hade jag förmånen att delta på ett sportlovsläger arrangerat av Skyttegymnasiet i Strömsund. Efter en veckas träning tittade min pappa in på kontoret i skjuthallen och frågade Skyttegymnasiets dåvarande pistoltränare P-O Gustafsson: ”Hur bär du dig åt? Det jag i månader har pratat med Marcus om att göra på skjutbanan fixar du till på ett par dagar.” P-Os svar kom snabbt: ”Ja, men jag är inte hans pappa.”

DET ÄR MÅNGA som börjar med skytte för att någon av deras föräldrar tidigare varit aktiv. I dagsläget finns dessutom få tränare i landets skytteklubbar. Dessa två faktorer bidrar till att många skyttar, i alla fall under någon period, tränas av sina föräldrar.

Ibland fortsätter samarbetet långt upp i skyttekarriären och några skyttar, både i Sverige och internationellt, har sina föräldrar som tränare även som elitaktiva. Att ha en förälder som tränare kan ha många fördelar och leda till riktigt bra resultat. Som exemplet ovan antyder kan det dock finnas tillfällen där samarbetet inte funkar lika bra. Men vad är det som gör att samarbetet ibland leder till succé och ibland till katastrof? Nedan försöker jag peka

38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

på ett par viktiga faktorer och ge några tips för att få till ett bra samarbete.

Roller Är jag förälder eller tränare, skytt eller barn? I alla relationer och samspel med andra människor har vi en roll.

På jobbet kan vi vara chef eller medarbetare. I skolan kan vi vara elev eller kompis. Och hemma kan vi vara förälder eller partner, för att ge några exempel. Med dessa roller kommer ett antal förväntade beteenden. Oftast kan vi snabbt och enkelt växla mellan olika roller och därtill hörande beteenden. Den som i rollen av chef på en arbetsplats säger åt sina medarbetare vad de ska göra och leder arbetet har förmodligen inga problem att som

förälder ta emot instruktioner och bli ledd av skytteföreningens ordförande när det är dags att ordna en tävling.

Det finns dock situationer där det är oklart vilken roll en individ ska använda sig av, och därmed vilket som är det mest lämpliga beteendet. Sådana oklarheter kan ibland leda till att samarbetet mellan skytt och tränare blir mindre effektivt. Till exempel, som skytt är det viktigt att lita på att de instruktioner som tränare ger kommer att leda framåt. Ibland behöver man som skytt också lita på att visa beslut som tränaren tar är de bästa i en viss situation, utan att nödvändigtvis ifrågasätta dem.

Som barn är det samtidigt viktigt att utveckla en självständighet, att lära sig att ta egna beslut och att ibland ifrågasätta sina föräldrar. På motsvarande sätt behöver en tränare ofta vara rak, tydlig och effektiv i sin kommunikation medan en förälder förmodligen vill skapa ett annat kommunikationsklimat. Det finns också situationer där det inte är helt tydligt vilken roll som är mest lämplig. Ska jag, till exempel, vara tränare eller förälder när klubben går ut och äter tillsammans efter en tävling på en annan ort? Detta är bara några exempel på när rollerna som barn och skytt och de som förälder och tränare inte helt kan hållas isär, vilket kan leda till ett ineffektivt samarbete på skjutbanan. Hur kan växlingen mellan dessa roller göras så smidig som möjligt? Ett första viktigt steg är att diskutera dessa olika roller med varandra. Vad förväntas av var och en i de olika rollerna och i vilka situationer förväntas den ena eller andra

rollen användas. Eftersom dessa roller till stor del överlappar och eftersom samspelet sker mellan samma individer kan det ibland vara svårt att slå av och på en roll. Ibland kommer förälder- och barnrollen med till skjuthallen fastän det är tränaren och skytten som borde stå där. Genom att ha en kontinuerlig diskussion kring de olika rollerna kan dessa tillfällen göras färre och samarbetet i skjuthallen bli bättre.

Motiv och förväntningar Varför skjuter jag och vad vill jag åstadkomma? Vi har alla en anledning, ett motiv, till varför vi håller på med skytte. De finns de som tränar för att bli bäst i världen och det finns de som tycker att det är en kul fritidssysselsättning där man har möjlighet att träffa kompisar. Våra motiv styr också våra förväntningar, både på oss själva och på andra. En elitskytt förväntar sig någonting annat av sin tränare än en skytt som mest har sitt idrottande som en social aktivitet. I relationen mellan en skytt och en tränare är det alltid viktigt att göra tydligt vilka motiv och förväntningar som finns. Då kan båda parterna jobba mot samma mål och samarbetet kan bli riktigt bra.

När det är en förälder som tränar sitt barn blir detta ännu viktigare. Om barnet vill hålla på med skytte för att kunna träffa kompisar medan föräldern tror att barnet satsar för att bli elitskytt kan det lätt leda till att barnet känner sig otillräcklig eller tycker att skyttet blir kravfyllt. Det omvända är också möjligt, där föräldern tror att barnet inte har tänkt sig en elitkarriär medan barnet drömmer om en OS-

start. Då är det lätt att inte ta eventuella misslyckanden på allvar eller att inte driva på tillräckligt som tränare.

Båda situationerna är olyckliga. Precis som i alla samarbeten mellan en tränare och en skytt är det därför viktigt att klargöra vilka förväntningar som finns. Eftersom det är lätt att tro att man känner varandras motiv och förväntningar bara för att man bor under samma tak är detta dock lite extra viktigt när en förälder tränar sitt barn.

Konflikter I alla relationer uppstår konflikter. Av en eller annan anledning kan man bli oense och till och med ovänner om något. Att ha konflikter är inte något konstigt eller dåligt i sig. Ibland kan det till och med vara bra att bli oense för att kunna rensa luften och hitta nya vägar i en relation. När en förälder tränar sitt barn kan det dock uppstå situationer där konflikter hemma påverkar samarbetet i skjuthallen och där oenigheter i skjuthallen fortsätter att trätas över middagsbordet. Båda möjligheterna är olyckliga. Om samarbetet mellan en skytt och dess tränare ska fungera bra får inte en häftig diskussion om ett ostädat rum följa med ner i skjuthallen. Och en häftig diskussion om utebliven träning eller dålig attityd på skjutbanan bör inte tas i soffan när det är dags för fredagsmys.

Det finns ett par strategier för att minska risken för att konflikter påverkar samarbetet i skjuthallen. En första möjlighet är att komma överens om att avsluta en diskussion eller en oenighet hemma innan det är dags att åka till skjuthallen. Det innebär att träningen vissa dagar kan bli förskjuten

en stund för att något behöver redas ut på hemmaplan. Sitt ner, diskutera det ostädade rummet och lös konflikten. Åk sedan iväg till skjutbanan. En annan möjlighet är att komma överens om att sätta oenigheten på paus och bestämma en plats och tidpunkt för när diskussionen återupptas. Det är då viktigt att båda parterna väntar med att ta upp konflikten tills denna tidpunkt och inte har för bråttom och börjar diskutera den igen under träningspasset.

Viktigt här är att beslutet att sätta konflikten på paus är gemensamt. Det är alltså inte okej med ett klassiskt: ”Det där tar vi en diskussion om senare” från föräldern. För att inte konflikter på skjutbanan ska följa med hem kan det vara bra att komma överens om att alla diskussioner som rör relationen mellan tränare och skytt tas på skjutbanan, eller i alla fall i nära anslutning till en träning. Det kan ibland leda till att man får stanna någon timme extra på skjutbanan för att reda ut en oenighet som uppstått. Ett sista övergripande tips är att ha en diskussion om hur konflikter i olika situationer ska lösas innan de uppstår. Konflikter går inte att undvika men det går att förbereda sig på hur de ska hanteras så att de får så lite påverkan som möjligt på samarbetet i skjuthallen.

Det finns många exempel på skyttar som tränats av en förälder och lyckats utomordentligt bra. Ovan har jag försökt belysa några faktorer som kommer att påverka om samarbetet blir till en succé istället för en katastrof. Förhoppningsvis kan du och ditt barn/din förälder använda mina tips för att gör just ert samarbete på skjutbanan till en succé. ■

Tips!

På nästa sida delar gevärsskytten Anna Normann med sig av sina erfarenheter av att tränas av sin pappa.

NR 2 2016 Lapua Svensk Skyttesport 2016 Skytte 104x302 conv.indd 1

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

28.4.2016 9:28:42

TRÄNING

MED PAPPA SOM TRÄNARE TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

En av de senaste årens mesta landslagsskyttar är Anna Normann från I 16/LV 6 Skytteförening i Halmstad. En tidigare bruten fot som krånglar har just nu satt hennes skyttekarriär på halt, men karriären har varit lång och när det kommer till att bli tränad av sin egen förälder kan hon tala av egen erfarenhet. Från de första skotten som barn var pappa Michael hennes tränare och än i dag är han bollplanket nummer ett. Vi ringde upp Anna för att ta del av hennes erfarenheter i ämnet.

Till hur stor del har du haft din förälder som tränare?

– Det har jag haft heltid i stort sett hela tiden. Lite mindre de senaste åren sedan vi fått en tekniktränare till elitgruppen, men pappa är den som varit man bollat med även efter det. Ända sedan jag började skjuta har han varit min tränare på hemmaplan. Första gången jag tryckte av smäll var jag fyra år, men sedan började jag vara med i Hallandsserien när jag var runt 6-7 år gammal, och sköt allt i gevär från fältskytte till korthåll till 300 meter. Jag har alltid varit skotträdd och låg och grät när jag skulle skjuta 300 meter.

Pappa sa ”du behöver inte Anna”, men jag svarade ”jag vill, jag vill.”

Har ni tränat i grupp med andra eller bara du och han?

– I början var det mest i grupp med andra, föreningsträningar, och sedan kanske vi åkte iväg en helg bara vi två.

Men ju äldre jag blivit och ju högre nivå jag kommit på har det mer varit bara jag och han, för att jag ville ha så mycket hjälp som möjligt.

Vilka fördelar ser du med att ha sin förälder som tränare?

– Fördelen är att han känner en på alla plan. Han känner hela Anna. Och för mig är det jättevärdefullt, för han 40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

kan se att jag är stressad eller nervös utan att jag själv vet att jag är det, och då hjälper han till att få bukt på det.

Och han är mer tillgänglig. Vi pratade skytte över frukost, middagsbord, ja jämt. Man har ju ens pappa lite mera tillgänglig än en vanlig tränare.

Vilka nackdelar i det ser du?

– Det negativa är att pappa aldrig kan ha rätt, om man säger så. Han hade ju rätt, men när man var i tonåren och han sa något ville man ju inte lyssna till det. I den åldern måste du kanske alltid tjafsa emot lite. Sedan efter två veckor kunde jag komma på att jag ville göra som han sagt tidigare. Då har han varit superduktig och inte sagt ”vad var det jag sa”, utan i stället sagt ”vad bra att du har kommit på det”. Det ingår ju lite i barn- och föräldrarelationen att man ska säga emot sina föräldrar. Det är väl det negativa.

Har ni medvetet gjort en skillnad mellan era roller som föräldrar/ barn och tränare/utövare?

– Nej, pappa har alltid varit pappa först och främst, och sedan råkar han vara min tränare också. När vi var mindre kunde vi prata träning och därefter kunde jag tigga pengar till fika. Jag kan inte känna att det har inkräktat på varandra, utan jag har bara se det po-

sitivt. Dessutom kan jag ju göra grejer mot pappa som man kanske inte kan göra mot andra tränare. Jag behöver ibland bli förbannad för att skjuta bra.

En tävling började jag dåligt och då gick jag och skällde ut pappa efter noter, för sköt jag dåligt var det hans fel såklart. Då skällde ju han tillbaka och det var precis vad jag behövde, för att vara förbannad på honom gjorde att jag gick in och sköt bättre. Och det fungerar ju bara med sin pappa, man kan ju inte gå och skälla ut någon annan tränare.

Har det funnits situationer där du önskat att du haft någon annan än din förälder som tränare?

– Ja, i tonåren när man ville komma ut på skol-SM och JSM, den period när man helst inte vill förknippas med sina föräldrar. Jag fick ju aldrig åka på det själv, utan pappa var ju alltid med som tränare eller ledare. Så jag har aldrig velat byta tränare, men i en viss ålder hade jag velat åka på grejer själv.

Det är ju inte ovanligt att det uppstår konflikter mellan barn och föräldrar på hemmaplan, något som kanske kan vara svårt att lämna hemma när man åker till skjutbanan. Hur har du och din förälder hanterat sådana situa-

tioner för att ändå kunna ha ett produktivt samarbete som skytt - tränare?

– Vi har aldrig åkt till skjutbanan om vi har haft en konflikt. Om jag var sur på pappa, eller tvärtom, har vi alltid rett ut det först och sedan åkt och tränat.

Sedan kan det uppstå konflikter på skjutbanan och då får man ta det där och då. Det går inte att träna om man sur, och det gäller oavsett vem som är din tränare. Pappa var militär och där jobbar man mycket med gruppdynamik. Det är normalt att inte hålla med varandra, men det är viktigt att säga vad det är så att man kan reda ut det.

Man har inte fått gå och tjura.

Ibland behöver man en tränare vara väldigt rak med sina utövare

- rak på gränsen till att det kan dra igång starka känslor. Har du någon gång upplevt att din förälder backat i sådana situationer för att inte påverka er andra relation?

– Nej. Pappa är superrak, men det är jag också. Därför har det fungerat.

Jag ser det inte bara som att tränaren behöver vara superrak, det behöver atleten också. Då tror jag att man får till bästa samarbetet. För bara att du är tränare behöver du inte vara allsmäktig. Däremot tycker jag att pappa vacklar mer mot andra än mig. Han kan ju vara hårdare mot mig än andra.

Har du någonsin känt press att prestera från din pappa?

– Nej. När jag var liten stiftade jag ett uttryck när pappa sköt en final och

det inte alls gick bra, där jag gick och kramade honom och sa ”pappa, jag tycker om dig ändå”. Och jag är fortfarande Anna även om jag inte presterar bra. Självklart vill de en väl, men jag har inte känt den sortens press. Men jag tror att det är vanligt.

Har du någon rekommendation till andra skyttar som har sin förälder som tränare, samt till dessa föräldrar, för att de ska lyckas så bra som möjligt tillsammans?

– Som tränare i ett sådant läge kan det vara bra att vara där och ta smällarna när det går dåligt. Min pappa har hjälpt mig i motgång, men när det har gått bra har han i stället tagit ett steg tillbaka och låtit mig skina. Och precis som jag sa tidigare, att han har aldrig

sagt ”vad var det jag sa”. Som atlet är det bra att veta att dina föräldrar bara vill ditt bästa. Ibland kanske man inte förstår allt, men hade de kunnat hade de lyft dig med sina bara händer i din prestation. De vill dig inget ont. Och försök att verkligen se det för vad det är. Visst, du som skytt kanske vill nå toppen, men det ska vara kul också.

Har du glädjen kan du lägga ner 1000 timmar om året, men är det med tvång du går till träningen kan du inte det.

Hitta glädjen i skyttet. Det var ju därför man började en gång i tiden, för att det var kul. Så det är väl det. ■

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

UNGDOMAR OM...

SAMMANSTÄLLT AV JOSEFIN WARG

Barn- och ungdomsidrott är för jämnan en het fråga inom den svenska idrottsrörelsen och det är mycket som påverkar barn och ungdomars idrottande. Till exempel föräldrar. Hur mycket ska en förälder engagera sig i sitt barns aktivitet? Hur ska föräldern bete sig på bästa sätt, och vad är det sämsta en förälder kan göra när det kommer till idrott? Om föräldrars roll för barn och ungdomar i idrotten får vår ungdomspanel här resonera om!

HÄR ÄR UNGDOMSPANELENS DELTAGARE JOHANNA KLEMMEDSSON 20 år GEVÄRSSKYTT FILIP ALMGREN 20 år GEVÄRSSKYTT ANDREAS CHRISTENSSON 21 år GEVÄRSKYTT MALIN JANSSON 20 år LUFTGEVÄRSSKYTT ALMA ANDREASSON 19 år PISTOLSKYTT ANDRE AKBARZADEH 17 år TRAPSKYTT

Andre Akbarzadeh.

42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Är era föräldrar ofta med när ni skjuter?

Johanna: Ja, ofta. Pappa skjuter SM i korthåll fält, så han skjuter en gång om året, men han är ledare så han är med på träningarna.

Andreas: Min pappa är alltid med.

Han var ledare när jag började, för han blev det när min bror började.

Malin: Jag brukar säga åt mamma att hon får köra, så hon brukar följa med.

Andre: Pappa skjuter och det var han som fick mig att börja egentligen.

I princip alla jag känner har föräldrar som skjuter, ingen som kommer in annan väg. Pappa har blivit som en coach, han lärt upp mig och följt

med hela vägen. Det är skönt att ha en förälder med, och vissa måste ju ha en förälder med. Jag ser inga problem med det. Jag tycker vi håller det på en bra nivå. Jag ser honom som en tränare och inte förälder när vi är ute, det gäller ha en bra inställning.

Filip: Och jag kör på det spåret så att jag sköter allt inom skyttet själv. Mina föräldrar är inte inblandade alls egentligen. Jag är inte ute och tävlar jättemycket, och de brukar inte vara med.

Skulle du vilja att de engagera sig mer, Filip?

Filip: Nej, för jag vet att de inte tycker att det är roligt. I början körde de mig

alltid, var med på träningar och sköt sittande själva och så. Men nu kan jag köra själv och jag är i den åldern att jag klarar mig i alla fall.

Alma: För mig är det lite åt Filips håll. Mina föräldrar inte varit med så mycket. De har kört mig till träningar och skjutsat till tävlingar ibland, men har inte satt sig in i det. Jag inte velat det heller. Jag tycker att det är jobbigt när folk försöker prata om saker de inte förstår. Som när de frågar om resultat och inte förstår innebörden i det. De frågar hur det gått, men det är inte alltid positivt alla gånger. Kan hända att mamma frågat någon gång, jag har svarat och hon säger ”det var

inte så bra” och så var det personligt rekord. Då känns det som att de hellre får lägga ner mycket tid som vanliga skytteföräldrar gör eller låta det vara helt.

Kan det bli ”för mycket” föräldrar?

Johanna: Ibland kan det vara bra att de är på avstånd, men ibland är det skönt när de är med. Men jag kan tycka att det räcker att en är med, båda behöver inte vara med. Och precis efter att du skjutit mindre än bra är det inte jättekul att de kommer fram. Då kan de få hålla sig undan ett tag. Men när man skjutit jättebra eller behöver hjälp är det bra. Innan skjutning är det bra att de kan bära saker och så!

Andreas: Ja, det kan det bli. De flesta gångerna. Det är rätt skönt just att få hjälp att bära saker och prata om man skjuter mindre bra. Men just före och efter kan det bli för mycket att de vill prata när man själv bara vill tagga till.

Filip: Jag gillar som jag har det. Att jag får bestämma helt och hållet själv som jag vill.

Johanna: Det bästa hade varit om de

...det bästa är om de kunnat läsa ens tankar...

Alma Andreasson.

kunde läsa ens tankar, för gränsen är ganska hårfin.

Malin: Jag kan nog hålla med Johanna där. Min mamma har inte varit insatt i skyttet så länge, för det är ju pappa som varit med då jag bott hos honom.

Så det är först nu när jag börjat skyttegym och bor hos henne som hon blivit involverad. Så ibland förstår hon inte alls. Att läsa tankar vore inte helt fel.

Alma: Jag är ganska nöjd med att de inte varit med så mycket. Men hade de kunnat läsa tankar hade det varit exemplariskt. Är det viktigt att ha någon vuxen överhuvudtaget med sig som ung när man är ute och skjuter?

Filip: Ja, det räcker att ha någon som håller koll på dig. Ledare har jag alltid haft med mig, och vi är inte en jättestor förening så vi känner alla varandra rätt så väl. Någon vuxen finns alltid med.

Malin: När man var yngre och var iväg på tävlingar behövde man stöd mer.

När man nu kommit upp i åldern inte lika viktigt längre.

Johanna: Jag tycker att det är skönt att ha med någon. På mindre testtävlingar är det okej att åka själv, men på andra tävlingar är det bra att ha med någon ledare eller förälder. Det ger trygghet.

Andre: Ja, det är lättare att bli arg också på en som står en nära.

Andreas: Det största nejet för mig är föräldrar som sätter press.

Alma: Ja, om föräldern får det att låta som att det är viktigt för den att du skjuter höga poäng. Det vill man inte höra.

Johanna: Det finns många skyttar som skjuter för sina föräldrars skull, och inte för sin egen.

Filip: Man får känslan av det i alla fall… Man ser att föräldern säger ”Varför gjorde du så? Varför koncentrerade du dig inte?” i stället för att berömma det skytten ändå gjort. Den kan komma ut och vara nöjd, men gå från toppen till botten när den träffar föräldern.

Alma: Man kanske inte skjuter för att föräldern vill det, utan bara satsar lite extra för att den vill det. Men det är kanske inte optimala förutsättningar för att lyckas.

som börjar skjuta. Är man 7-9 år är det inte så lätt att säga till en förälder.

Då kanske det är upp till tränaren att förklara att det inte alltid går bra, eller på något sätt formulera sig och få föräldrar att förstå att man inte kan sätta press på sitt barn.

Hur är man bästa sortens idrottsförälder, enligt er?

Alma: Man kan kanske fråga sitt barn vad den vill. Först generellt över alla träningar och tävlingar, och sedan specifikt på tävling – ”Hur vill du att jag ska agera? Ska jag vara i närheten eller i bakgrunden, och så vidare?”.

Andre: Jag tror att man ska vara tydlig och veta vad barnet vill innan en tävling, så att man hjälper till och peppar. Om man skjutit bra i början och sedan går ner sig lite är det skönt att ha någon som ändå peppar och säger att ”du ville skjuta så här bra och det gjorde du”. Det är enkelt att gå ner sig när det inte går så bra. Så det är alltid bra att ha någon att föra dialog med, hjälp att klara av det om det inte går dåligt.

Malin: Är man förälder till ett barn kan det ju vara så att barnet blir skitförbannat om det går dåligt. Då kanske man inte ska gå på direkt och säga ”men du sköt bra ändå”. Det finns ju barn som inte tar emot det. Så man måste veta hur man ska agera i olika situationer, och behöver kanske inte prata med den direkt när den kommer ut från banan.

Andre: Men föräldrar känner ju sina eget barn, så de borde kunna bedöma.

Använd sunt förnuft. ■

Finns det något stort NEJ, som i ”nej, det här bör en förälder inte göra”?

Johanna: Jag tycker att det är känsligast när man skjutit mindre bra. Det de gör och säger behöver inte vara fel, men man tar det fel för att man är besviken.

Hur kan man som ung hantera sådana krävande föräldrar som ni nämner?

Johanna: Föräldern kan ju börja skjuta själv så får den insikt i hur det är.

Alma: Men det finns ju föräldrar som skjuter själva som ändå säger sådana saker. Jag funderar hur de tänker. Det finns ingen förklaring till hur de tänker, för de har ju själva varit i en skytts sits.

Andre: Jag tror att det handlar mycket att man vågar ta eget ansvar och säga ifrån, och att sätta upp eget mål och inte fixera på resultaten. För det håller inte, det vet alla.

Malin: Jag tänker mycket på yngre

Malin Jansson.

Andreas Christensson, Johanna Klemmedsson och Filip Almgren.

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

Strömsund

Vill du bli en av oss?

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Vi erbjuder: • Nationell idrottsutbildning • Utbildning i gevär, pistol och viltmål • Utbildning för dig med funktionsnedsättning Kontakta oss så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

Välkommen hit!

Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

10ED 22N

Jag säljer glasögon till alla och för alla skyttar oavsett skyttedisciplin och nivå. Ni hittar allt Ifrån Pilla Zeiss Vivx toppklassglasögon med linser tillverkade av Zeiss Optics, Randolph Rangers nya Falcon båge, Castellani och nya ShootOff.

26ED 44N 44ED 45Max 94HC

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

OUTLAW & PANTHER SERIES

76HC

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! ZEISS CERTIFIED VIVX LENSES

66N

❘

2016 NEW LENS OPTIONS

60HCP

44

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

Har ni ett ögondominans problem prova Nya OFFEYE! Varför inte köpa en ny Ergosign Nill kolv, jag hjälper dig med beställning och injustering.

Vill ni bli en bättre skytt, kanske nästa Olympiamedaljör, köpa rätt bössa Perazzi, ny bättre ammunition Clever.

Hos mig hittar ni allt som ni behöver för att skjuta bättre!

EVOLVING THE SCIENCE OF SPORTS VISION...

Introducing the new 18RHC, 32MXB, 58ED, 69MWN

50RHC

THE WORLDS PREMIER LIGHT MANAGEMENT TECHNOLOGY FOR MAXIMUM FOCAL REGISTRATION IN HIGH DEFINITION

Jag säljer modeller som passar allas plånböcker.

Har ni synfel så hjälper jag er med korrektionsglas inslipade i insatser för dom flesta modeller. Zeiss och Essilor är mina leverantörer.

Jag hjälper er gärna med konsultation med rätt Optiker för att allt ska gå så smidigt och för snabb leverans!

vi hjälper dig att se vad du skjuter på

FÖRENINGSENKÄT

UPPSVING FÖR KIKARKLASS I GEVÄR TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

För bara några år sedan blev kikarklass i fältskytte en officiell klass i Svenska Skyttesportförbundet, och kikarskyttet är populärt. På årets SM, det tredje i ordningen, deltog 70 skyttar i klassen. En stor ökning jämfört med de 54 som deltog 2015, 15 stycken 2014 och de 27 som deltog på RM 2013. Svensk Skyttesport gjorde en rundringning till några av de föreningar vars verksamhet omfattar också kikarskytte numera, för att se hur tankarna går kring disciplinen vars kurva är stadigt uppåtgående.

Björn Lönegren, ÖssebyGarn Skytteförening, tvåa från höger, sköt i kikarklass på årets fält-SM på Kungsängen.

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Össeby-Garn Skytteförening Stockholms Skyttesportförbund BÖRJE SJÖMAN, ORDFÖRANDE OCH BJÖRN LÖNEGREN, SEKRETERARE

Björn Lönegren.

Hur ser intresset ut för kikarskytte i er förening?

– Det har blivit ett ganska stort intresse. Kommer inte ihåg exakt hur många det är nu, men det är väl ett tiotal aktiva sammanlagt. Det är kanske inte så mycket, men det är de som är kontinuerligt aktiva, säger Börje som själv skjutit 6,5, korthåll och luftgevär.

– Vi har väl varit lite pionjärer på grund av lite tur. Jag och mina söner gick igång på det här första gången det prövades kikarfältskytte vid Hacksjön.

Sedan har vår förening varit aktiv, så många kommer till vår förening. Det har varit rätt mycket sådant. Och det har bidragit mycket att Börje har stöttat den nya tävlingsformen, säger Björn som skjuter såväl diopter som kikare, det senare mestadels.

Har medlemsantalet påverkats av kikarskyttar och i så fall hur?

– Ja, de har ju dragit med sig ett ökat intresse, så är det ju. Det har ju blivit mer aktivitet. Några har ju genom

detta också blivit intresserade av det traditionella skyttet och valt att prova på det som en följd. Vi har det problemet nu att det är så många som vill bli medlemmar så att vi har fått lova att sätta stopp på grund av banans begränsade kapacitet och bullerrestriktioner, i avvaktan på att vi förhoppningsvis ska kunna bygga bullervallar. Men det gäller inte de som är etablerade tävlingsskyttar, där har vi inget stopp.

Men det är många andra intresserade som vill vara med, mest jägare som vill skjuta in för jaktändamål, säger Börje.

– Nästan alla som är kikarskyttar har varit eller är jägare och har kommit in i det på så sätt. Och det var själva idén, att få med fler överhuvudtaget, säger Björn.

Hur ser kikarskyttarna ut i antal jämfört med diopterskyttar i klubben?

– Ungefär lika många, ett tiotal. Vi har bland annat under banskyttesäsongen en onsdagsserie med tre andra föreningar som åker till varandra under säsongen. Där är det mest traditionellt 6,5-gevär med diopter. Men där är det några som är både kikarskyttar och 6,5-skyttar, men som då blivit

mer intresserade av 6,5 med diopter, säger Börje.

Har ni renodlade träningstillfällen?

– Inte just för tillfället, men vi har haft stående dagar vid tidigare skede.

Och det har nämnts önskemål om mer möjlighet till övning, på figur och tavla också för den delen. När vi hade det förut ansågs det som en fördel att ha en stående dag., säger Börje.

Vad tycker du själv om kikarskyttets uppsving?

– Jo, men det är ju positivt att det blir aktivitet, det tycker jag. Vi har ju sett fördelar med det, ett ökat deltagande och som sagt, att man också kan se det som en väg till diopterskyttet. Och även till annat gevärsskytte. Och det har också visat sig positivt när vi har arbetsdagar, för då har betydligt fler kommit med av den här nya kategorin skyttar, säger Börje.

– Det här är framtiden i fältskyttet helt klart. Det är jättetydligt positivt för diopterskytte. Det finns gamla diopterskyttar som börjat med kikare och tvärtom. Sedan handlar det ju också om att vända trenden i sporten som helhet, säger Björn. ■

Hajom Skytteförening Västergötlands Skyttesportförbund LENNART HÖGENBERG, ORDFÖRANDE Kikarskyttet verkar ju ha ett rejält uppsving, vad säger du om det?

– Jo, det är det enda som ökar i skyttet.

Man ser ju sedan det blev SM-status i klassen att det nu är över 60 skyttar som startar i klassen, och det är ju en fin ökning på några år. Och de skjuter ju enormt bra. Men de har mycket fördelar i kikarna som de använder, genom att de kan mäta storleken och få avståndet. Så det är ju inte riktigt jämförbart med diopterskyttet.

Hur är intresset för kikarskytte hos er?

– Vi har åtta kikarskyttar i vår förening varav fem är väldigt aktiva. De andra är med från och till. Som jag ser det inom Hajoms Skytteförening så är kikarskyttet 6,5-skyttets framtid, det bara är så. Rekryteringen i 6,5-skytte är ju minimal i hela Sverige. Kikarskyttar är många fler än 6,5-skyttar hos oss, och det är nog inte bara i min

förening som det är på det viset. Men det är ju roligt om skjutbanor och så finns kvar på föreningsnivå, då det finns skyttar som vill skjuta.

Du låter väldigt positiv till kikarskyttet?

– Jag är väldigt positiv, framför allt för att det är skjutbanornas framtid på föreningsnivå, att det finns folk som kommer att hålla i dem. När gamla generationen inte orkar längre finns annars ingen som sköter det här.

Några utmaningar som ni mötts av på grund av kikarskyttet?

– De är väldigt positiva de som är i min förening. De vill rusta upp 100 och 200-metersvallar, så det kan väl sägas vara positivt. Men inga utmaningar.

Många har sökt sig till Hajom, sådana som bor i Göteborg och Varberg och runtomkring, och de är ju som ett gäng som redan känner varandra.

Har ni särskilda träningstillfällen?

– Träning sker mer individuellt. Vi har ett skjutprogram så att banan är öppen för 6,5 på torsdagskvällar och på helger, olika tider de dagar.

Som den diopterfältskytt ute i svängen som du är, hur upplever du att tongångarna går kring kikarskyttet?

– Jag har inte hört något negativt utan det som pratas om är att de är skickliga och att det är roligt att det har kommit fram något nytt. Sedan blir det lite strul hit och dit, precis som i allt skyttet, som det här med telefonen på fält-SM i Skåne i fjol. Men det tar ju lite tid innan allting har format sig.

Reglementet för kikarskyttet har varit rätt flyktigt upplever jag, så det tar tid för det att sätta sig. ■

Törnsfall Skytteförening Smålands Skyttesportförbund ORDFÖRANDE PER SVENSSON Hur ser intresset ut för kikarskytte i er förening?

– Det är väl ganska högt. Det är 3-4 stycken som håller på. Det är ett ökat intresse jämfört med diopterskytte.

Vi brukar delta i serieskjutning med gevär 300 meter, i tremannalag, med diopter. Men allt fältskytte är i kikarklassen. Det är väl lite så att synen inte riktigt räcker till för dioptern. Jag tror att det är många äldre veteranskyttar som skulle ha stor glädje av ett kikarsikte på geväret.

Hur tycker du att ni som kikarskyttar blir mottagna av diopterskyttarna?

– Vi tycker väl att vi är välkomna dit vi kommer. Jag tycker att det här är intressant, lite räknande och en utmaning även med kikare. Du har ju möjlighet att mäta målets storlek om du har en skaplig kikare och sedan räkna ut avståndet till målet därigenom. Det svåra är väl sedan vinden, men det är ju samma för alla.

Finns det en ”typisk” kikarskytt?

– Den typiske skytten är väl från 25 år och uppåt. Jag är 59 och det är väl däremellan. Det är nästan bara killar som håller på. Det är väl flera jägare också som kommer in den vägen.

Tränar ni regelbundet eller hur ser det ut?

– Vi har en 300-metersbana som går sträcka ut så vi kan skjuta på 400 meter, men vi har varit i Kungsängen och skjutit på lite längre avstånd för att träna det. Vi tränar mest inför tävlingar, inte så regelbundet. Här i Småland är det inte så många fältskjutningar, så vi får åka ganska långt för att tävla. Det brukar bli ett par tre tävlingar, förutom SM, om året.

Vad tycker du om kikarskyttets uppsving?

– Det är trevligt. Man släpper in jägare och så är det ju ingen låst kaliber heller, så man kan ta vad man har och sätta kikare på. Regelverket är ju ganska enkelt och det är en fördel. ■ NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

 Till vänster: På årets SM sköt Johan 38 träff (15 inner-) och blev 43:a i kikarklassen.

Mitten: Medan de flesta andra kikarskyttar använder sig av benstöd till geväret, är det rem som gäller för Johan (i rött).

KIKARFÄLTSKYTTE med REMSTÖD TEXT JOHAN ÖRBERG, Umeå Skytteförening FOTO JOSEFIN WARG

Kikarfältskytte med remstöd, kan det vara något? Javisst, säger Johan Örberg i Umeå som har valt bort att använda de benstöd som de allra flesta kikarfältskyttar använder till sina gevär. Här berättar Johan mer om sitt val. med remstöd i kikarklass för ett antal år sedan.

Vi var så få skyttar tidigare uppe i norr som sköt i kikarklassen, så jag tänkte det skulle vara roligare att mäta sig mot de betydligt större klasserna som sköt med diopter genom att lämna benstöd och baksäck hemma. I dag är vi två skyttar i Umeå som skjuter med remstöd. Även om jag har kikare på bössan så ligger utmaningen i grunderna för skyttet - ställning, andning , riktning och avfyrning. Det är något som jag inte hör talas om så mycket inom kikarklassen och det är något jag saknar.

Det blir ofta prat om utrustning, och lite om skjutteknik. Med remstöd är

JAG BÖRJADE SKJUTA

det mer upp till mig som skytt att hålla i bössan och göra bra avfyrningar.

Sedan jag bytte till remstöd blev det ännu roligare, när man kände att allt stämde med ställning, avfyrning med mera och markören markerar fem träff eller bättre. Med benstöd och baksäck blev jag tidigare besviken om man inte hade sex träff och många innerringsträffar.

En annan svårighet med remstöd är också att mäta avståndet med riktmedlet i och med att det är svårare att ligga lika stilla som med benstöd. Den svårigheten har även diopterskyttarna.

En fördel med remstöd är i stället att det är lättare att få en konsekvent och bra rekylupptagning, vilket många gånger kan resultera i täta träffbilder när allt stämmer.

Resultatmässigt är det såklart svårt att mäta sig med toppskyttarna i kikarklassen, men desto roligare när allt stämmer och man gör en bra tävling.

Det viktigaste är dock att man skjuter och har kul, oavsett vilket stöd man nyttjar.

I framtiden hoppas jag på ytterligare en kikarklass, där man skjuter under samma förutsättningar som Öppen/Elit, både vad gäller skjuttider och ställningar. Detta skulle öppna för nya utmaningar för de etablerade kikarskyttarna att utvecklas vidare inom sitt skytte. Förhoppningsvis skulle det också innebära en naturlig möjlighet för diopterskyttar med försämrad syn att kunna fortsätta med skyttet. ■

 Som kikarskytt med rem tävlar Johan mot andra kikarskyttar. Han upplever att remmen gör det mer upp till honom själv att få ett bra resultat.

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

MINIINTERVJU

l y r e Ch l l l a H TEXT REBECKA BERGKVIST FOTO ANDERS BORE

Cheryl Hall är en av världens bästa damer när det kommer till att skjuta sporting, alla kategorier.

Det trots att hon på grund av tidsbrist sällan hinner åka till en skjutbana bara för att träna. Här berättar Hall vad som ändå gjort henne till den duktiga skytt hon är i dag. från Storbritannien, red anm). Det var han som lärde mig grunderna i att skjuta sporting och jag har honom att tacka för väldigt mycket.

CHERYL HALL

ÅLDER 35 ÅR NATION STORBRITANNIEN GREN ENGELSK SPORTING, FITASC SPORTING OCH COMPAK SPORTING. VAPEN OCH AMMUNITION PERAZZI MX8 OCH HULL CARTRIDGES. FRÄMSTA MERITER VINSTEN I DUBAI 2015 OCH VM-GULD FITASC SPORTING 2015.

När började du skjuta och hur kom det sig att du började?

– Jag har skjutit i 14 år och det började, lite otippat kanske, med en fågeljakt.

Jag fastnade direkt och bestämde mig för att jag ville lära mig mer och att bli en bättre skytt. Jag tog hjälp av Steve Brightwell (en välkänd sportingskytt

Du är en skytt som vunnit det mesta de senaste åren, men vad är höjdpunkten av din karriär?

– Hela säsongen 2015 var helt otrolig!

Det var en dröm som gick i uppfyllelse när jag blev bästa dam i den stora tävlingen Dubai, en helt fantastisk start på säsongen. Sporting-VM i USA är den andra tävlingen jag verkligen värderar riktigt högt. Inte bara för att jag vann utan mer sättet som jag lyckades att prestera på genom hela tävlingen.

Utöver de två tävlingarna så är jag också otroligt glad över mitt EM-guld i FITASC Sporting 2015 och VMguldet i Compak Sporting.

Träning … är det något som existerar i din värld?

– Jag jobbar väldigt mycket så det är svårt att få ihop pusslet och att enbart åka till en skjutbana för att träna, tyvärr. Önskar situationen såg lite annorlunda ut.

Eftersom du inte hinner att enbart åka och träna, hur jobbar du med ditt skytte när det ibland går sämre? Vad brukar du fokusera på då?

– Förändringar! Jag försöker att rannsaka mig själv vad problemet är och sedan försöker jag att förändra det. För det mesta hjälper det att bara försöka ha extra roligt och att njuta av lerduvorna. Det är ju därför jag skjuter!

Vad är dina bra, respektive dåliga egenskaper som skytt?

– Det där är en svår fråga att besvara.

Men mina bättre egenskaper är nog att jag för det mesta är lugn och fokuserad och att jag verkligen njuter när jag tävlar och skjuter sporting. Mina sämre egenskaper kan nog vara att jag ibland är lite ”för” snäll och tänker lite för mycket på andra. Jag försöker att vara hjälpsam och ibland tar det för mycket fokus ifrån vad det är jag egentligen ska göra.

Hur hanterar du dina sämre egenskaper?

– När skyttet går lite trögt och jag fokuserar på fel grejer så försöker jag att

ta några steg åt sidan och gå för mig själv. Det behöver jag för att kunna hitta rätt fokus igen utan att för den saken bli arrogant eller otrevlig.

Vad är det som tagit dig dit du är idag?

– Engagemang, målmedvetenhet och galenskap! Jag har dessutom en passion och drivkraft att bevisa att ALLA skyttar ska behandlas lika då vi utför samma uppgift, att det ska vara jämställt framförallt mellan kvinnliga och manliga skyttar.

Har du några mål inför framtiden?

– Att bli bästa skytt, oavsett kategori, på ett internationellt mästerskap!

Vad tycker du är viktigast för att lyckas och bli en framgångsrik sportingskytt?

– Behåll fötterna på jorden och se till att vara dig själv. Kom ihåg vem du är under resans gång, och varför du började skjuta sporting. Det är också oerhört viktigt att komma ihåg att alla är lika mycket värda och att man aldrig ska se sig viktigare än någon annan oavsett hur duktig man blir. ■ NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

INFORMATION

Träningsgrupp Öst på fjolårets träningsläger i fripistol som Uppsalaskyttarna ordnade.

REGIONALA TRÄNINGSGRUPPER FÖR PISTOLSKYTTAR TEXT JOSEFIN WARG FOTO CHRISTINE WÄLIKANGAS

Regionala träningsgrupper är något som har uppstått inom svenskt pistolskytte de senaste åren. Med grund i skyttarnas egna önskningar och helt i linje med Pistolsektionens tankar kring breddverksamhet.

SEDAN TIDIGARE HAR elitgrupper funnits inom pistolskyttet inom Svenska Skyttesportförbundet, för dem som satsar på landslaget. Numera finns också regionala träningsgrupper för bredden på minst fem ställen i Sverige. Grupper där skyttar från hela regionen gemensamt kan utvecklas och ha trevlig genom bland annat läger. I området Öst (Gävle, Uppsala, Stockholm ner mot Nyköping och Norrköping) drogs det igång för drygt två år sedan. Det var egentligen på skyttarnas initiativ men ändå helt i linje med förbundets tankar kring breddverksamhet, säger Robert Wälikangas som är med i träningsgrupp Öst sedan starten: – Vi ville något mer än att bara åka på tävlingar och då var vi ett flertal skyttar som diskuterade om vi inte skulle försöka ha en träningsgrupp som inte enbart var inriktad på eliten. Det här var något som också diskuterats på såväl förbunds- som sektionsnivå, säger Robert som är ledamot i SvSF:s styrelse och som då också var adjungerad i pistolsektionens styrelse.

Sagt och gjort. Skyttar började prata ihop sig och det togs egna initiativ.

– Det började med ett träningsläger i fripistol på Faxan i anslutning till rankingtävlingarna som arrangerades.

Där hade vi aktiviteter som kolvpassning och teknikdiskussioner där bland annat Anders Bonander ställde upp som inspiratör och berättade om hans tid i landslaget. Vi har också en Fa50

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

cebookgrupp sedan starten där vi delar träningstips och allmänna tankar kring skytte, säger Robert, som också tror mycket på att ha gemensamma aktiviteter i samband med tävlingar.

Uppskattat initiativ Pistolsektionen gillade initiativet och såg till att i sin tur kicka igång fler grupper.

– Vi har då försökt anamma det här och få igång träningsgrupper i olika landsändor via våra olika tränare i pistolsektionen. För att få igång en breddverksamhet över riket, vilket är grunden, och att systematisera träningen, säger pistolsektionens ordförande Tomas Skarpsvärd.

I dag finns det grupper åtminstone i Norr, Syd, Väst och ”Mellan” (området kring Karlstad) utöver grupp Öst. I öst har man valt ett luft- och fripistolfokus, och det är upp till de aktiva själva att bestämma vart fokus ska ligga.

– Det är olika i olika landsändor vad man har satsat på. I öst har man satsat på fripistol, i norr har vi satsat på grov-, sport- och standardpistol.

Men vi har inte ställt några krav eller gett några riktlinjer för vad de här grupperna ska ha på sin agenda, säger Tomas.

– Det finns ju också exempelvis snabbpistolskyttar i andra konstellationer. Det är skyttarna själva som har tagit initiativ till det och det är en naturlig del i hur vi inom förbundet ser att man kan bedriva träning, säger Robert.

För alla Alla som är intresserade, från nybörjare till före detta eller blivande landslagsskyttar, är välkomna att ansluta sig till grupperna. Robert Wälikangas tror att det kan vara nyttigt för alla.

– Jag tror att det ger möjlighet för skyttar som vill bli bättre att få ta del av väldigt mycket kunskap och erfarenhet som finns i grupperna. Det är också trevligt att kunna samlas runt vårt gemensamma intresse än enbart i tävlingssammanhang. Det blir mer socialt och kunskaps- och erfarenhetsutbytet sker på ett ganska naturligt sätt. Många skyttar är väldigt givmilda med sina tips, och det är ofta i dialogen med andra som gör att man blir bättre själv. Det är inte så lätt för nybörjare att bli duktig på egen hand i tekniska grenar som fripistol och luftpistol utan man kan behöva lite hjälp i början. I breddgrupper handlar det om att det ska vara trevligt och man kan utvecklas i den takt man själv önskar, säger han.

Tomas Skarpsvärd tror och hoppas att regionala träningsgrupper på många sätt kan gynna sportskyttet.

– Jag tror att vi kan få fler sportskyttar och fler skyttar att bli intresserade av sportskytte. Vi vill ju öka antalet medlemmar och aktiva i våra discipliner.

Positiva erfarenheter Tomas är själv med i gruppen i norr, en grupp som redan hunnit ha några läger tillsammans. Senast var det fokus på grunderna i sport- och grovpistol.

Det handlade bland annat om vikten av att ha en skottplan, det vill säga en ”fusklapp” där man har skrivit upp hur man genomför en skjutning steg för steg, men främst var det ren och skär teknikträning som var huvudtemat.

– Det var jättebra att få repetera. Jag har hållit på med sportskytte i många år men det är alltid bra att få repetera grunderna. Man har en förmåga att efter en tid börja gena i kurvorna…

På senaste lägret deltog skyttar från Kiruna i norr till Piteå i söder och det gav en positiv känsla, säger han: – Alla som har varit med har varit jätteglada. Även de deltagare som varit aktiva sportskyttar i decennier säger att de har haft nytta av det här. ■

Fotnot: Vill du veta mer eller kanske gå med i en regional träningsgrupp?

Eller vill du starta en grupp i din region? Kontakta gärna Pistolsektionen så kan de vidarebefordra intresseanmälan eller hjälpa till att samordna!

Pistolsektionen kan också informera om de elitgrupper som finns, för de skyttar som har landslagsambitioner.

TIPS! Läs mer från Norrbottens träningsgrupps läger på nästa sida!

TEXT TOMAS SKARPSVÄRD

Träningsgrupp i Norrbotten I Norrbotten har det under vintern anordnats två träningsläger i sportskyttegrenar. Vid det första lägret lades fokus på standardpistol och vid det andra på grov- och sportpistol.

Det var enskilda skyttar som tog initiativet till dessa läger och 15 skyttar från hela länet har deltagit. Ytterligare ett läger är inplanerat under försommaren. Vi frågar några av de deltagande skyttarna vad de tar med sig från lägren.

Har träningslägren utvecklat ditt skytte och finns det något särskilt som du har tagit med dig?

Anna Edin Almqvist, Boden Gick nybörjarkurs och tog det gröna kortet 2014.

– Självklart har lägren utvecklat mig som skytt. Jag har fått många tips om hur jag kan fortsätta utveckla mitt skytte. Sedan är det bra att vi har varit så många på lägren, vi träffas ju på tävlingar och kan fortsätta utbyta erfarenheter med varandra. Det som jag spontant kommer på att jag har tagit med mig från lägren är vikten att göra provlyften och hitta den rätta positionen innan jag börjar skjuta.

Jan-Erik Westerberg, Boden Har tidigare mest skjutit nationellt och då företrädesvis fältskytte.

– Lägren har fått mig att bli mer noggrann både när jag förbereder mig inför skjutningen och när jag skjuter.

Det jag har tagit med mig är förstås de träningsprogram som vi har fått men det viktigaste är att lägren har fått mig att ändra mitt sätt att tänka. Tidigare letade jag bara 10:an på tavlan, nu jobbar jag istället med detaljerna i mitt skytte och väver ihop dessa till en helhet. Då kommer 10:orna av sig själv.

Hugo Ambursley, Luleå Junior som skjuter luftpistol och .22.

– Javisst. Nu använder jag träningstipsen vi har fått och framförallt så tänker jag på hur jag tränar. Något som jag har tagit med mig är vikten av att vara fokuserad och att i förväg bestämma vad, exempelvis avfyrning eller uppföljning, som jag ska träna på när jag kommer till skjutbanan. Jag åker inte längre till skjutbanan och bara skjuter.

Patrick Holmberg, Kiruna Har tidigare skjutit företrädesvis precisionstävlingar.

– Ja absolut! Jag jobbar på helgerna och när jag körde de 34 milen från Kiruna till Luleå till det första helglägret tänkte jag att det här kanske inte kommer att ge mig något. Efter två läger har jag insett att de 136 mil som jag hitintills har kört med bilen, och de semesterdagar det har kostat mig, har varit väl värda det. Motivationen att träna har ökat och jag tränar mer på detaljerna. Jag är rätt duglig på precisionsskytte så just nu tränar jag bara snabbskytte. Det viktigaste som jag har tagit med mig från lägren är att jag har ändrat skjutställning och fått en bättre balans.

THE PARTNER

FOR GOLD RWS – VÄRLDSREKORDKULAN

RWS sortiment återfinns i bl a följande skyttebutiker: Hertzmans Vapen Påryd • Sportec Åkarp • GESAB Norrtälje

BJ Hunting Mullhyttan • Skyttetjänst Älmhult.

R W S ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

MILJÖ

Skottbuller, bullerdämpning och bullerdämpande material TEXT JANNE KJELLSSON, Miljö-och Jaktkonsult och BENGT SIMONSSON, akustiker WSP Akustik

Skottbuller är en ständigt aktuell fråga för föreningar och skjutbaneansvariga. Hur ska man göra för att det ska bullra som lite som möjligt från sin bana? Här delar miljökonsulent Janne Kjellsson och akustiker Bengt Simonsson med sig sina bästa tips när det kommer till buller.

återkommer vid mina kontakter med skjutbanor runt om i landet är klagomål från omgivningen på skottbuller. Klagomål som kan resultera i föreläggande och krav från tillsynsmyndigheten på bullerberäkningar, bullermätningar samt bullerdämpning eller andra försiktighetsmått och skyddsåtgärder.

Orsaken kan vara att bebyggelsen flyttat närmare skjutbanorna i takt med ökad nybyggnation eller att skjutbanorna utökar sin verksamhet utan att kontrollera effekten. I båda fallen kan det innebära klagomål på höga bullernivåer från omgivningen.

Tyvärr är det också så att alla kommuner inte tar hänsyn till att det finns en skjutbana i närområdet utan upprättar planer och medger bygglov trots att planerade fastigheter hamnar inom bullerutsatta områden. De flesta skjutbanor bevakar inte heller sina rättigheter genom att hålla sig ajour med den kommunala planeringen i översiktplaner och detaljplaner, och blir överraskade när man får ett föreläggande om skyddsåtgärder eller tidsbegränsningar. Min uppmaning till alla skjutbanor är därför: Håll er ajour med den kommunala planeringen i översiktsplanerna och lämna synpunkter även om kommunen inte krävt det.

ETT ÄRENDE SOM

Skottbuller Skottbullret, som är av impulskaraktär, skiljer sig från annat omgivningsbuller genom hög ljudnivå och kort varaktighet. Skott från vapen ger upphov till tre olika ljud: ❚ Mynningsknall ❚ Bogvågsknall, som uppkommer när projektilen når över ljudhastigheten (340 m/s). Denna kan ibland vara högre än mynningsknallen.

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

❚ Ljud från projektilträff (vid skytte med finkalibriga vapen kan man bortse från denna).

Skottbuller kan också reflexteras från terrängformationer, byggnader och annat samtidigt som ljudet kan dämpas tack vare markdämpning, terräng och skogsvegetation.

NV:s allmänna råd Naturvårdsverket (NV) har i NFS 2005:15 lämnat allmänna råd som är avsedda att ge vägledning till både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare när det gäller skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vid störning av buller från skjutbanor.

De skytteföreningar som inte har dessa råd bör snarast skaffa dessa. De finns att hämta på NV:s hemsida, www.naturvardsverket.se.

I de allmänna råden finns bland annat riktvärden för buller vid olika tider, vardagar och helger samt för olika typer av fastigheter. Där finns också til�lämpningsanvisningar för olika typer av skjutbanor, nyanläggning, större ombyggnationer samt banor byggda före 1982. Vid dessa banor samt för hagelskytte kan en högre ljudnivå til�låtas än vid nybyggnad då hagelbanor normalt inte kan ljuddämpas.

Enligt de allmänna råden bör en verksamhetsutövare, dvs. skjutbanan, genom bullerberäkningar eller bullermätningar ta fram underlag för störningspåverkan på omgivningen.

Observera att en sådan kartläggning bara är nödvändig om det förekommer klagomål på buller.

NV anser att bullerberäkningar oftast ger ett mer tillförlitligt resultat än bullermätningar, men en kommun kan inte kräva att bullerberäkningar ska genomföras om det är mer prak-

tiskt och ekonomiskt att genomföra mätningar. I en bilaga till de allmänna råden finns anvisningar hur en ljudnivåmätning ska gå till.

Det som avgör vilken metod man ska använda är bl.a. hur många fastigheter som är störda och var de är belägna i förhållande till banan. Är det bara någon enstaka fastighet i en riktning bör man bullermäta, medan bullerberäkningar förordas om det ligger flera störda fastigheter i olika riktningar runt banan. En bullermätning vid 1-2 fastigheter kostar mellan 10 000–15 000 kr medan en bullerberäkning uppgår till 20 000-40 000 kr beroende på komplexitet.

Bullerdämpning I vissa fall är det möjligt att bullerdämpa en skjutbana. Särskilt vid kulskytte, om man använder slutna skjuthallar som bara är öppna framåt i skjutriktningen. I sådana fall kan bullerdämpning ske tvärs skjutriktningen och bakåt, dvs. 90-180 grader på vardera sidan om huvudskjutriktningen. Observera att det normalt inte går att bullerdämpa i skjutriktningen.

Ljudnivå, emissionsvärden (används vid bullerberäkningar), för olika typer av vapen/kalibrar i olika riktningar i förhållande till skjutriktningen kan hittas på NV:s hemsida eller i tabell 1 i NV:s meddelande nr 7/1984.

Det finns både behov och vilja att genomföra bullerdämpande åtgärder vid många av dagens skjutbanor men tyvärr saknas det idag både ritningar, materialanvisningar och tips om hur man enklast bullerdämpar olika typer av skjutbanor. Nedan gör vi ett försök att komma med tips när det gäller att bullerdämpa olika typer av skjuthallar

och banor. De material vi använder och redovisar är sådant vi har erfarenhet av. Öppna skjuthallar, typ pistolbanor 25 m och 50 m Normalt är skjuthallarna byggda i trä men kan också vara byggda av plåt.

De är öppna framtill men med tak och väggar på bak- och kortsidorna.

Skjuthallar som är byggda i plåt eller med träpanel < 20 mm bör förstärkas på insidan med en lämplig beklädnad typ gipsskiva eller mineritskiva (cellulosa och cement) för att ge tillräcklig ljuddämpning. Lämpligt material att beklä väggar och tak med är 45 mm stenull/mineralull för att både absorbera och dämpa ljudet och undvika reflexer. Stenull/mineralull finns både som lätta och tunga skivor (kg/m3).

De tunga skivorna dämpar bra men absorberar dåligt.

Man bör således välja skivor med hänsyn till skälet och syftet med bullerdämpningen. För att det inte ska damma och sprida stenullsdamm måste man klä skivan med lämpligt material typ glasfiberväv eller tunn geoduk. Det är viktigt att beklädnaden är luftgenomsläpplig, dvs. att det går att blåsa genom den utan alltför stort luftmotstånd.

För att ytterligare minska ljudnivån till omgivningen kan man dämpa även mellan skjutplatserna. Då reglar man upp väggar med en gipsskiva eller mineritskiva i mitten för att dämpa höga frekvenser. Bullerdämpningen bör sträcka sig ca 1,5 m framför skyttarna.

På ömse sidor om väggen lägger man sedan en skiva stenull, 45/70 mm, 5070 kg/m3 för dämpning av låga frekvenser. Stenullen kläs med geoduk, 5 mm skumgummiduk alternativt glasfiberväv.

Övre bilden: Skjuthall med bullerskärm.

Nedre bilden: Älgbana framifrån.

Nackdelen med glasfiberväven är att man lätt slår hål på denna med hylsor som kastas ut vid skytte med grova kalibrar. Energin från tunga kalibrar kan också påverka stenullsmaterialet så att det bildas stenullsdamm och blir hål i materialet. Stenullsdamm inte är synligt i vanligt ljus men belyser man väggen med uv-ljus/lampa vid skytte ser man om damm bildas. Det har också visat sig att fåglar gärna hackar hål på glasfibern och använder stenullen som bomaterial. Bäst är därför att

täcka stenullen med geoduk när man skjuter med tunga kalibrar.

Gevärsbanor 300 m På många skjutbanor av äldre typ finns det gevärsbanor för gevärsskytte på 300 m, 200 m och 100 m.

Ofta med en skjuthall med få skjutplatser på 300 m och öppna skjutplatser på övriga avstånd. Föreligger behov av bullerdämpning kan samma utförande som för skjuthallar typ pistolbana tillämpas.

Viltmålsbana 80 m (älgbana) För att dämpa ljudet på en älgbana med skjuthall kan man bygga ut en ljudfälla framför skjutplatsen eller platserna. Observera att en bullerdämpad skjuthall bara dämpar ljudet ut åt sidorna och bakåt och mycket begränsat rakt i skjutriktningen.

Grunden för ljudfällan anläggs med Lecablock eller betonghålsten med en minitjocklek på 200 mm. Grunden helmuras för att täta mot ljudläckage.

Om skjuthallen ligger på råmark drä-

neras marken under ljudfällan och ovanpå en fiberduk lägger man på 300 mm stenkross i fraktion 16-32 mm eller grövre. Detta behövs för att man ska kunna spola ner oförbrända krutrester som är en allvarlig risk vid denna typ av anläggning.

Ljudfällans väggar och bafflar kan göras på många sätt och med olika material. Principen är, om man börjar från ytterväggen, att den är av någon typ av panel. Innanför har man en gips- eller mineritskiva (cellulosa och cement) som dämpar ljudet utåt och då särskilt de höga frekvenserna.

Innanför denna har man ett absorberande material, tjocklek 70 -100 mm (mineralull, stenull, 50-70 kg/m3, ej typ markskivor) och innerst ett hårt material exempelvis 30-50 mm träullit (träull blandat med cement) som klarar tryckstötar och vibrationer utan att gå sönder. Det hårda materialet får inte vara lufttätt. Då försvinner absorptionseffekten och ljudet kan förstärkas genom reflexion i ljudfällan.

Det innersta skiktet i ljudfällan ska också klara återkommande rengöring och damsugning av oförbrända krutrester. Materialet i ljudfällan direkt framför skjutplatsen bör också vara av brandsäkert material.

Träullit, som är tillverkat av grov träull bunden med cement, fungerar bra som innersta skikt, men har en grov yta som gör rengöringen svår.

Därför bör träulliten kläs in med glasfiberväv så det blir lätt att rengöra. En akustikskiva typ ecophon eller liknande kan också fungera bra.

Som absorberande material fungerar stenull eller glasull bra, men det är inte lämpligt som innersta skikt i ljudfällan då det bryts ner av ljudtrycket.

När det gäller ljudfällan bör både väggar och tak isoleras enligt ovan.  NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

 På www.skyttesport.se på sidan Miljöarbete (under Förening) finns en skiss på en skjuthall byggd enligt ovan.

I den skissen redovisas använt material och dimensioner.

För att ytterligare dämpa ljudet anläggs bafflar på väggar och tak runt ljudfällan. Hur de har monterats i en skjuthall med två skjutplatser framgår av nämnda skiss. Den första ljudbafflen, direkt framför skjutplatserna måste göras av brandsäkert material.

Här är stötvågen störst och här kommer huvuddelen av de oförbrända krutresterna att hamna. Träullit inklädd med glasfiberväv fungerar bra.

Ljudbafflarna på väggarna räknat från ljudbelastningen bör bestå av 30 mm träullit, 95 mm stenull, 13 mm gipsskiva eller mineritskiva och 30 mm träullit. Bafflarna i taket anläggs på motsvarande sätt men här räcker det med 45 mm stenull.

I det bakre utrymmet i skjuthallen/ vänthallen bör sidoytterväggarna isoleras som i ljudfällan, medan det räcker om taket och den bakre väggen isoleras med ett absorberande material.

Om man har flera skjutplatser kan man skapa inre ljudfällor i den större.

Detta genom att bygga ihop den andra bafflen med väggen från skjutledarbåset och bara lämna en öppning för skyttet. Gör man ett sådant inre rum/ ljudfälla får man inte glömma att göra en dörr så man kan komma in i utrymmet för rengöring.

Ventilationen i skjuthallen är viktig

❘

SVENSK SKYTTESPORT

Inskjutningsbanor På de flesta jaktskyttebanor finns det inskjutningsbanor med skjutplatser på 80/100 m för kontroll och inskjutning av jaktvapen. Många inskjutningsbanor har skjuthallar med en eller två skjutplatser som kan bullerdämpas enligt tidigare beskrivning. Skjutplatserna kan även byggas ut med ljudfällor typ älgbanan ovan vid behov. Detta kan i vissa fall vara för avancerat och kostsamt och då kan en enklare metod med bullerplank framför och på ömse sidor av skjutplatsen tillämpas.

Se texten nedan om uppbyggnad av bullerplank.

Uppbyggnad av bullerplank/ bullerskärm Bullerplank/bullerskärmar kan användas för att dämpa ljudet i olika riktningar - bakåt, åt sidan eller framåt.

Höjd och längd på skärmen beror på behovet av dämpning som kan fastställas med en bullerberäkning.

Följande princip gäller vid uppbyggnaden. För att dämpa ljudet (både höga och låga frekvenser) bör planket byggas av minst 2 tums brädor.

...det gäller att stabilisera planket med kraftiga stolpar eftersom det är ett avsevärt vindfång...

Vid klenare virke kan risk för ljudläckage uppstå. Planket måste vara tätt och ansluta tätt till marken så att ljudet inte kan läcka ut. Bullskärmar tillverkade av lockpanel eller spontat virke är vanligt. Vid anslutning av ett plank till en skjutplats måste planket ansluta tätt till skjutplatsen. För denna typ av skärm räcker det normalt med en höjd på 3 m och en längd på 4 m.

Det gäller att stabilisera planket med kraftiga stolpar eftersom det är ett avsevärt vindfång. Använda reglar bör vara 70x120 mm och minsta regelavstånd bör vara 600 mm vid skärm av stående panel.

För att undvika reflexer finns flera alternativ. Principen är densamma som när man bullerisolerar en skjuthall. Insidan av planket täcks med ca 50-70 mm mineralull eller stenull som kan täckas av hönsnät (för att hindra att fåglarna pickar sönder det) och/eller kläs med glasfiberväv eller någon annan typ av genomsläpplig duk. Använder man en mineralullskiva får den

inte vara för tät för då försvinner den absorberande effekten.

Ett annat alternativ, som dock är dyrare, är att klä insidan med träullit (grov träull bunden med cement). Använder man träullit måste det finnas en luftspalt mellan trävirket och träulliten annars försvinner den absorberande effekten. Bäst effekt blir det med mineralull innanför träulliten.

Bullerskärmar kan av ljudskäl utföras av i princip valfritt material.

Det vanligaste är skärmar av trä.

Anläggningskostnaderna varierar från projekt till projekt beroende på höjd, längd och materialval. Val av material har främst stor betydelse för underhållet. Ett bristande underhåll kan på några år försämra effekten av bullerskyddet.

När det gäller kostnaden kan ett riktvärde på ca 2 500 kr gälla vid nybyggnad av ett 3 m högt plank. Vid högre skärmar, 4-5 m, som kräver kraftiga förankringar med hänsyn till vindfång blir kostnaden oftast högre.

Ett 3 m högt och 10 m långt plank, dvs. 30 m2, kostar ca 75 000 kr. Ett 5 m högt och 30 m lång skärm, dvs. 150 m2, kostar 375 000-450 000 kr. Vid höga och långa bullerplank blir ofta bullervallar billigare.

Bullerplank kan användas för att skärma ljudet i önskad riktning om planket kan placeras relativt nära ljudkällan, dvs. nära skjutplatsen. Några exempel kan nämnas. Skärmning i skjutriktningen på en 25 m pistolbana där en 3 m hög skärm placerades ovanpå kulfånget. En skjuthall vid en pistolbana kompletterades med ett 4 m långt bullerplank för att täcka ljudläckage i en viss riktning, se bild ovan.

Bullervallar Som tidigare nämnts blir bullervallar ofta billigare att bygga än höga och långa bullerplank.

När det gäller bullervallar beror kostnaderna bl.a. på möjligheten att upphandla billiga schaktmassor och

Ljudfälla på en älgbana.

54

så att krutgaserna ventileras ut. Det krävs flera årliga rengöringar i ljudfällan för att städa bort både oförbrända krutkorn och krutdamm som utgör en stor brand och explosionsrisk. Se ”Risker vid inomhusskjutbanor och skjuthallar” på sidan Miljöarbete på skyttesport.se.

❘

NR 2 2016

PORTRÄTTET avståndet för transporter. Följande exempel gäller en 30 m lång och 5 m hög vall.

När det gäller transporter beror kostnaderna på en mängd variabler.

Som exempel har följande förutsättningar valts. Avståndet till källan för schaktmassor är ca 10-15 km. Lastbil med släp som tar 25 m3 massor kostar ca 900 kr/tim. Tidsåtgången per lass ca 1 timme. Transportkostnaderna uppgår då till 36 kr per m3.

Kostnader för lastning och lossning har uppskattats till 30 kr per m3. Totalt uppskattas kostnaderna för transporter med lastning och lossning till 66 kr per m3.

En 5 m hög bullervall innehåller ca 45 m3 massor per längdmeter dvs. totalt 1 350 m3 för 30 m. Kostnaden för att transportera dessa massor uppskattas då till ca 90 000 kr. En grävmaskin bedöms behöva ca 4 dagar à 6 000 kr/ dag dvs. 24 000 kr för uppläggning av vallen.

Härtill kommer sedan kostnaderna för schaktmassor som kan variera avsevärt. Vid 100 kr per m3 uppgår kostnaderna till 13 500 kr. Totalt, med 10 % oförutsett, uppskattas kostnaderna för vallen till ca 140 000 kr.

Hagelbanor Hagelbanor kan normalt inte bullerdämpas. I några sammanhang har tillsynsmyndigheter ställt krav på bullerdämpning av en trapbana i skjutriktningen. Detta är både ett orealistiskt och orimligt krav som strider mot skälighetsregeln i 2 kap. 7 § MB. En sådan bullervall är dock byggd vid Haninge Jaktskyttebana, av avfall för anläggningsändamål, utan kostnad för skytteklubben. Vallen är ca 12 m hög, 350 m lång och kostnaderna uppskattas till ca 7 Mkr. Övrigt Det finns många olika typer av bullerdämpande material som inte har behandlats av det skälet att vi saknar erfarenhet av materialet. Bland annat kan nämnas byggmatta, akustikskivor, ecophon m.fl. På nätet kan man hitta ytterligare information. Det finns också en hel del litteratur om bullerdämpning, dock inte för skjutbanor. Grundprincipen är att i väggar mm är det tjockleken och tyngden av valt material som ger ljudisolering/ dämpning. Ytorna inne i hallar och mot skyttarna bör vara absorberade för att ta bort reflexer. ■

Christian Andreasson är regerande svensk mästare och svensk rekord-innehavare i enkel jägarkombination.

KOMBINERADE GRENAR är Christians grej TEXT OCH FOTO JOANNA HALVARDSSON

Christian Andreasson har vunnit tre SM-guld i rad i enkel jägarkombination, förra året slog han svenskt rekord med 189 poäng av maximala 200. Hemligheten bakom framgångarna säger han är att träna smart och att orka hantera pressen.

CHRISTIAN ANDREASSON, 40,

bor i Edane utanför Arvika i Värmland tillsammans med sin sambo och två barn. Till vardags arbetar han inom industrin. I dag tävlar han för Glaskogens JSK, då hans tidigare klubb Arvika JSK inte fått ihop ett lag. Skytte och jakt har alltid varit en stor del av hans liv, och redan som barn var han med sin morbror ute i skogen. Men intresset för skytte slog till ordentligt när han vid 25 års ålder skulle åka på en jaktresa till Tunisien , för att jaga vildsvin och kände att han behövde träna lite.

–­ Jag började skjuta mer för att träna inför resan och sen var jag fast, säger han.

Snart tvåa i familjen Det är inte bara Christian som fastnat för skyttet, han har nämligen fört över sitt intresse till äldsta sonen Anton, 12 år.

– Han skjuter riktigt bra. Niklas Bergström som är före detta olympier i viltmål, säger att han är en supertalang och fortsätter Anton att utvecklas så här fort, så är han snart bättre än pappa, säger Christian.

Han fortsätter att berätta om hur

svårt det kan vara att fokusera på sig själv när man har sonen med sig på tävlingar.

– Det är kul att skjuta tillsammans, men när han är med så måste jag ju såklart även bry mig om honom också. Men Niklas följer ofta med och hjälper Anton så jag kan fokusera mer på mig själv, säger Christian, och menar att skytte är en sport där alla hjälper alla. ­– Jag vet inte riktigt hur det är i andra sporter, men i skytte är man som en stor familj och hjälper alltid varandra. En gång gick mitt slutstycke sönder mitt under en tävling, då 

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

55

Christian är färgblind och måste ha röda glasögon för att överhuvudtaget se lerduvorna.

sprang en annan skytt i väg och hämta sitt som jag fick låna, säger han.

Behöver pirret Christian berättar hur det ibland kan vara svårt att hitta motivationen till träning. Han behöver ha tävlingsnerverna för att skjuta bättre.

– Oftast skjuter jag bättre på tävlingar, för jag behöver det där pirret i magen för att få den där kicken som behövs för att lyckas, säger han.

Men när det går för tungt så tar han en paus.

– Det är ingen idé att skjuta när man

känner att man inte kan leverera. Då tar jag en paus tills jag känner att det är roligt igen. Jag kommer hålla på med skytte så länge som det är kul. Är det inte kul så är det ingen idé att hålla på längre, säger han.

Jakten går före Även om tävlingsskyttet är en stor del av Christians liv så är det jakten som är roligast.

– Skulle jag vara tvungen att välja mellan tävlingsskytte och jakt så skulle jag välja jakten, för det är roligast, säger han.

Christians sex tips på hur du blir en lyckad tävlingsskytt ❚ Träna smart i stället för mycket. Det är ingen idé att skjuta massa skott om man inte vet vad man gör. ❚ Ta råd av andra skyttar med mer erfarenhet. ❚ Ha inte för hög press på dig själv och jämför dig inte med andra.

Man kan inte skjuta bättre än vad man gör, tävla mot dig själv inte mot andra. ❚ Ha utrustning som passar dig. ❚ Ha bra fysik. Kondition är viktigare än vad man tror när det gäller skytte. ❚ Våga ha en dålig dag. Man måste våga misslyckas, för att lyckas!

56

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Men än så länge är skytte kul och tankarna på att sluta finns inte, även om tiden till träning är mindre än tidigare.

– Jag skjuter två till tre gånger i veckan det är mindre än innan, men nu har jag ju två barn, sambo och hundar som också kräver lite tid, säger Christian och skrattar.

För många medaljer Christian tävlar i både jaktombination och enkel jägarkombination, discipliner där viltmålsskytte på rörligt mål kombineras med lerduva.

– Jag tycker att kulskytte är roligast för det känns som man har mer kontroll där. I hagel är det mer att bara lyfta och trycka av, säger Christian.

Medaljerna har under årens lopp blivit många och han har sedan länge tappat räkningen på hur många han tagit. Dock är det ingen tvekan om vilket skytteminne han värderar högst. ­– Det var när jag slog svensk rekord.

Det var riktigt kul och är nog det jag värderar högst, säger Christian. ■

FAKTA ENKEL JÄGARKOMBINATION Enkel jägarkombination är en nationell viltmålsgren som endast finns i Sverige. Programmet består av viltmål 50 meter (bock), viltmål 80 meter, nordisk trap och nationell skeet. Varje grens tekniska regler tillämpas.

Tävlingen skjuts under en dag och maxpoängen är 200.

JAKTKOMBINATION Även jaktkombination är en nationell gren som endast finns i Sverige.

Den består av viltmål 50 meter, viltmål 80 meter och nationell skeet.

Tävlingen är en tvådagarstävling med samma program båda dagarna och maxpoängen är 600.

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK SE NED PÅ

KÄNNE- MYCKET TECK- BLÖTT NEN DISKHO

LED OCH NAMN STRECK SERIEN

SKEDE BEHÖVS MED LÅG- FÖR ATT TRYCK FLYGA

TON

MER SMIDIG KRIGSKÄRLEKS- LIST SÅNGEN

TEKNISKT SKICKLIGT DUELLEN

SES VID HORNBORGASJÖN

JAG

VÅGSPEL

SMETIGARE

STÖD

TÅGVIRKE TIDPUNKT

FLUGAN

ERFAREN

BLIR HÄSTEN

HARANG SES I UTAN ATT SES SUMPMARKEN

PARADIS

SICILIANSK VULKAN SOM UK

KLISTER

I DENNA STAD HÅLLS SKYTTETÄVLING 15/8 - 21/8.

VILKEN? EJ ANALOGA ATOLLSJÖN

KOXA

MAGASINERA RENGÖRING

DAGSVILA

VEN KONSTÄLSKAREN

KNÄN

GÄRDESTAD

VITALA I DESSA BARBERAS DAGAR KNEP

TRAMPAS

SVALK- FÖRNÄRMAD PÅ AR

ÄR VI MED I

DANSVIRVELN BIBELDEL

NITA HÖRSELSKYDDEN

KNYCK I EKAN

FIKTIV Ö

SINNESORGANET

MAT

SÄNGVÄTARE EJDER LEVER PÅ VÅR STÖRSTA Ö

SJUNGS I TILL VARDAGS

BITA

ATTRAKTIVT

RYGGBIT NATRIUM KORT

NYSTA OCH NAMN

GOLFKLUBB

SKER VID HJÄLPLERDUVEMOTOR SKYTTE

K O R O P P S A R L Ö E R P E P L O S E K E L N

VÅR MINSTA PIPPI FÄLTHÖNA

LINSEN

DANS I 2/4 TAKT

EFTERFORSKA SYRISK STAD

T LINGON DYGDIG

S KÄRR KLIMATRAPPORT

V LATTE MACCHIATO

SVINKÄTTOR

S DEL AV BOLAGSVINST

S M Ä D A D

LIKE

FATTIG

FM I LONDON

BLIR FÄRRE

A B O T E N H A R B R D E M O E E S A M R M O F B Ä E R P R O G R G I R R K A F F E D R I T I O R A N A K T I E U T D

HÅNAD

ICKE UPPTÄCKTA

PÅ DETTA SKA DET SKE

PRIVATLIVETS HELGD

STÄMNING

RASERA

BEKYMMERSLÖS

UPPREPAD

DRILLAT

SYRE

VITAMIN

GÅR UPP-

SOLNAFOSTRAD ELVA HUND

SÖNDRING

FACEBOOK

INGÅNG

FLACKA RUNT

0816

DELAKTIGHET URAN

G L E S N A N D E

FUTTIG

KAMP MOT KLOCKA KALAST

PÅ KANT VÄTE OCH SYRE

AFFÄRSOMBUDSKONTRAKT GLYKEMISKT INDEX SÄLUNGE

VÄSTERÅSKLUBB I HANDBOLL

KOMMER KÖRANDE EDWALL

RYSSAVISA VISAR MISSNÖJE

STAMMODER SKYFFLAR FIRN

OXUDDE 0377

MATTEUPPGIFT

ÄR LÖMSK KUTTRASJU

SVTPROGRAM KORT BLEV PÅVERKAD

T U R B O

VÄXT

N E J L I Ö K M M T A T I I T D L A U G R E I N

EXPRESSRESPONS VÄRNAT OM

RESA

TIDEN FÖR NY TEKNIK

INOM

RYSLIG BLUFF

TRAKASSERAS

G UPPENBAR

E K L A T A N T ÅKT GRATIS VAPEN

A K

OERFARNA HALVGRÄS

A G

HJÄLPER

P H C S F Å G E L Y R E L Ä K T I V E T A G Ä S T S V A R S Å S K K U R S N Ö T T S K O T S K Y T T I V T A L I F T A T N N E G O I S T A M N Y A N T G E R A D E N A T E N BRYTER STRÖMMEN

KUND

SAVANNDJUR

SMÅ MYGG

SVENSKA KENNELKLUBBEN

VILL FRILUFTSIVRARE

HUM

RÖR HIMLAVALVET ENKLA ÄGAN

UTÖVAS PÅ LÅNGT HÅLL

LURVIGA

SPELBOLAG

FLINGOR LÄSER NOG TIDNINGEN

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Box 11016, 100 61 Stockholm, senast den 30 oktober 2016.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn.............................................................................................................................................................................................................................

HAR 22/1121/12 SOM TECKEN HUGG

TILLFÖRORDNAD IHOP

FOLKGRUPP VALUTA I TOKYO

PRYGEL

Adress..........................................................................................................................................................................................................................

JAG ABRAHAMS HUSTRU

BIBELDEL GREKISKT SÄTE

Postadress..............................................................................................................................................................................................................

VÅTARVET

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 4 2015 Bertil Omark, Övertorneå, Leif Persson, Ystad, Ulla Haglund, Trollhättan.

Vinnare i kryss nr 2 2016 presenteras i nr 5 2016. Skicka in ditt kryssbidrag senast den 30 oktober 2016.

NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

57

Hur tycker du att en bra idrottsförälder ska vara?

SARA LINDAHL, 19 år, Luftgevärsskytt Malmöskyttarna

JOHAN LARSSON, 21 år Sportingskytt Falköpings Sportskytteklubb

Det är en som peppar ens barn, men som inte är så fokuserad på resultat så att barnet måste vinna tävlingen, utan att den ska prestera det bästa den själv kan. Mina föräldrar är de som har lärt mig att jag ska titta mer på egen prestation än vilken placering jag har, och de har stöttat mig och åkt med tävling.

Väldigt stöttande och ställa rimliga krav hela tiden, och inte gå händelserna i förväg på något sätt. Mina föräldrar har varit stöttande men alltid låtit mig bestämma själv hur mycket jag velat satsa. Samtidigt är det viktigt att vara närvarande på rätt sätt, visa att man tror på en, men inte vara involverade för mycket. Intresserade så att man kan bolla idéer är bra.

NICKLAS HOLMGREN, 16 år JOAKIM STRÖMBERG Luftgevärsskytt Pistolskytt, pappa till tre varav Malmöskyttarna två skyttar samt ledare Föräldern ska framför allt vara stöttande Linköpings Skf till sina barn i just den gren den håller på med, och visa intresse även om det inte är dennes egen favoritsport. Och gärna engagera sig, kanske i klubben, så gott man kan efter förmåga. Det är nog väldigt många barn glada för, att man känner att sina föräldrar är med.

58

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2016

Den ska vara med och stötta och ställa upp och vara intresserad av vad barnet håller på med. Man ska finnas där och hjälpa till med saker. Man ska inte pressa och vara på det viset, utan vara med och heja.

CHARLOTTA JANEHEDEN Pistolskytt och ledare Upsala Sportskytteklubb Den behöver vara engagerad i barnet och idrotten, följa med på tävlingar när det behövs och uppmuntra. Men den behöver kanske inte lägga sig i för mycket. Så lagom engagerad, blir svaret tror jag. Som ledare kanske vi är bättre än föräldrar på att se objektivt på barnets möjligheter i prestationer.

KI

YLIC D F I E L a akt

kont A T S I L S SPRI sport e t ANNON t y k S vensk S n e g n i Tidn Bjästa 0 8 3 9 set.se 8 u , h s 3 n n e r e g g ylicki@a Flygelvä d . f i e l , 8 9 99 5 2 0 6 6 0 l Te NS!

ANNON

E G N I N D I S E RA I T

N

K SVENS

VI

N ANNO I D V A EN RMNING

D UTFO E M A N IG GÄR D R E P L HJÄ

KOMMANDE NUMMER AV

KAMRATSKAP VINNANDE KONCEPT I UMEÅ SKYTTEFÖRENING

SVENSK

Nummer 4 2016 kommer i början av oktober

NÄSTA NUMMER

OS-SPECIAL! KOMMER UT I JULI

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se NR 2 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

59

Posttidning B

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c