Svensk Skyttesport nr 5 2016 by Svensk Skyttesport

S ENSK SV SVENSK

NUMMER 5 2016 ❚

ÅRGÅNG 8

EN VECKA MED

REBECKA ANDERSSON Bilder från skytteåret 2016 var fältskytten Gustavs Lövgrens år Kolvanpassning hagel

Mörsils Skytteförening bygger ut för framtiden

Nya generationens elektroniska markeringssystem

Kontrollenhet SA951 Exclusive ISSF Results Provider Worldwide the only system with ISSF-approval for all disciplines

NYTT

färg i u N

Värlsdmästaren Emil Martinsson föredrar SIUS markeringssystem V

Skrivare

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär. Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå.

Fjärrkontroll

Streckkodsläsare

Kontrollenheten SA951 är certierad av ISSF i fas 1–3.

ISSF cert. fas 1–2. Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning.

LS10 LASERSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär. Används för alla internationella tävlingar på 10m. ISSF cert. fas 1–3.

Utskrift och visningsprogram i världsklass • Kan användas för både publikvisning och utskrift av skjutprotokoll

HS25/50 HYBRIDSCORE 25m och 50m pistol samt 50m gevär. Används för alla internationella tävlingar på 25m och 50m. ISSF cert. fas 1–3.

Resultathanterings program «SIUSRANK» Resultathanteringsprogram med marknadens bästa live-visning på internet. Du visar din klubbtävling live på internet, precis som alla internationella tävlingar! • Används både vid ISSF tävlingar och klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna • Live-visning på internet • Import/export av startlistor från Microsoft-Excel

HS25/50 är den senaste e i serien av SIUS nyutvecklade lasermätande tavlor.

När driftsäkerhet och precision prioriteras ! Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

S ENSK SV FRÅN REDAKTIONEN

En släkthistoria Skyttesporten är inte så vida omtalad, men den är bred och med lång historik. Jag är säker på att de flesta hittar en skytt i släktträdet – som jag gör. Min farfars far och farfars två bröder hittades såväl på 6,5-fältskyttetävlingar som på skidskyttetävlingar, och de visade till och med klass ibland. Gammelfarbror Jean blev exempelvis mästare i en stor fältskyttetävling omkring mitten av 1900-talet. Historien säger att det var en blåsig dag när tävlingen gick och hur man skulle skruva för att träffa rätt var den stora frågan hos alla deltagare. Jean valde till slut att inte skruva alls. När skotten gick siktade han i stället helt sonika på grannens tavla. Med vindens hjälp ledde det till full pott för honom själv, medan de andra skruvat bort sig! Om GUSTAV LÖVGREN någonsin ställt sitt fulla hopp till vinden är oklart, men en sak som är säker däremot är att han har en makalöst fältskytte-år bakom sig. Lär känna den svenska mästaren i fältskytte med 6,5:an på sidan 10. EN ANNAN MÄSTARE heter Jonas Jacobsson, som har en imponerande medaljskörd från Paralympics. Efter

årets medaljlösa dito valde han att avsluta sin egen skyttekarriär och på sidan 48 tittar han tillbaka på några höjdpunkter. Han berättar också om sina upplevelser från den tuffa tid när det beslöts att paraskyttar fick börja tävla i dåvarande Sportskytteförbundets tävlingar. TUFFA TIDER KAN det sägas vara i dags dato, åtminstone om man ser till det säkerhetspolitiska läget i Sverige

och vår omgivning. Finns det till och med risk för att vi ska hamna i krig? Nej, inte om vi ska tro armétaktiska chefen Stefan Andersson, som också är SvSF:s kontakt i Försvarsmakten. På sidan 32 kan du läsa vad han säger om läget. ETT VAPEN ÄR ett idrottsredskap och som sådant har det betydelse för den egna prestationen. I lerduveskytte är det många små detaljer på hagelgeväret som påverkar skyttet. Vilka, och hur man anpassar sin bössa på bästa sätt, går vi igenom på sidan 26. I HÖST HÖLL Skyttesportförbundet en träff för barn- och ungdomsledare

från flera av våra föreningar. Många klokskaper fick de med sig hem och du kan ta del av några av dem på sidan 38. Missa inte heller sidan 42, där Mjölby Pistolskytteklubb delar med sig av sina erfarenheter av hur gemensamma tävlingsresor främjar verksamheten. Och vi slutar denna text som vi började, med en släkthistoria. På sidan 44 möter du far, son och son Akbarzadeh som har olympisk trap som gemensamt intresse!

INNEHÅLL ■

Från redaktionen 3

■

Ledaren 4

■

I korthet och föreningsinfo 5

JAG HOPPAS ATT du får en trivsam stund med detta års sista

■

2016 var fältskytten Gustavs år 10

skyttemagasin och jag önskar dig en riktigt god jul och ett gott nytt år!

■

Sektionerna rapporterar 14

■

Mörsils skytteförening bygger ut för framtiden 16

JOSEFIN WARG

■

SäkB-skola del 2 20

Redaktör Svensk Skyttesport

■

En vecka med Rebecka Andersson 22

■

Kolvanpassning för hagel 26

■

Bilder från skytteåret 30

■ REDAKTÖR

SVENSK

■

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se ■ KORREKTUR

Lenita Calijak ■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK ■ POSTADRESS

Box 11016, 100 61 Stockholm ■ LEVERANSADRESS

Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm (tunnelbana Skanstull) tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se ■ ANSVARIG UTGIVARE

Patrik Johansson, patrik.johansson@skyttesport.se

■

Pistolskytten Rebecka Andersson på träning. Foto: Marlene Stenehäll/Fotografen Strömsund.ww

Ung skytt: Axel Löfvander 36

■

Barn- och ungdomsledarträffen på Bosön 38

■

Mjölby bygger gemenskap via tävlingar 42

■

Far och söner Akbarzadeh brinner för sin gren 44

■

Skytten Jonas Jacobsson tackar för sig 48

■

Steffo satsar på ett lerduve-SM 50

■

Korsordet 53

■

Vi 5 54

■

Nästa nummer 55

■ MATERIALINLÄMNING

Material och tips skickas till redaktionen@skyttesport.se

Försvarsinfo: Brigadgeneral Stefan tror inte på krig 32

■ OMSLAGSFOTO

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

LEDARE

En värld i förändring – och ett förbund Vi lever i en värld som konstant förändras och med det förändras också de spelregler som förut var så självklara. Det handlar om allt från vapenlagstiftning till hantering av licenser, det politiska och säkerhetspolitiska läget både i Sverige och utanför våra gränser.

så har USA precis avslutat ett spektakulärt presidentval på många sätt. EU kommer inom kort att klubba igenom en ny vapenlagstiftning som på olika sätt kommer att påverka oss både positivt och negativt. Våra ungdomars vanor ändras. Riksidrottsförbundet (RF) kommer möjligen att erkänna e-sport som en sport inom idrottsfamiljen. Mycket av e-sportens arenor har gemensamheter med oss. Mentalt fokus, skjutskicklighet och en åldersgrupp som är synnerligen viktig för oss. Hur ska vi närma oss dessa individer? Allt detta påverkar vår organisation på ett eller annat sätt. Vi måste förhålla oss till detta och när det behövs också påverka. Ibland även göra förändringar i verksamhet och inriktning för att möta dessa nya utmaningar som vi utsätts för. I SKRIVANDE STUND

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Klarspråk För att vara tydlig så gäller det för skyttesporten att skapa en attraherande organisation för alla som gillar vår sport, med betoning på ALLA. Nuvarande struktur är inte helt optimal och anpassad för dagens men framförallt inte framtidens behov. Förbundet bygger på ett arv från flera organisationer, var och en mycket livskraftig på sin tid med de förutsättningar som fanns då. Vi har tagit några steg i resan att enas om en gemensamhetsyn, men i ärlighetens namn så finns mycket kvar att göra. Vi måste därför ta nästa steg som handlar om att skapa en attraktion så nära våra skyttar och aktiva som möjligt. Ett steg på denna resa är att fokus i hela organisationen ska läggas på klubben, eller föreningen som vi också kallar det, och dess medlemmar.

Vi och ni? Våra klubbar är oftast uppdelade i pistol-, gevär- och jaktskytteklubbar. Vi förlorar oftast de bonuseffekter som vi hoppats på med ett gemensamt förbund. Till och med mellan nationella och sportskyttegrenar inom samma vapenslag finns stora klyftor som är ibland svåra att bryta. Allt är inte nattsvart trots min kanske mörka beskrivning. Det finns bra exempel på samarbeten som lyckats. Projekt som sammanför grenar. Detta är bra, men dessa aktiviteter och projekt måste bli bestående i verksamheten. Vi kommer därför att initiera en resa mot att skapa en ny distriktsorganisation. Vi kommer självklart inte vända upp och ner på allt, utan vi kommer att börja med det inre av distrikten, det vill säga organisationernas uppbyggnad och sammansättningen av

styrelsen. Vi kommer att ställa krav och lista vad som bör ingå i detta arbete. Exempel på vad vi tänker oss är: Minskat styrelsearbetet ❚ En styrelse. Samtliga sektioner avvecklas. ❚ Det sektionerna tidigare har gjort ska fortsätta göras, men genom huvudstyrelsen. ❚ Gemensam ekonomi. ❚ Styrelser ska bestå av ledamöter från samtliga aktiva grenar. ❚ Ledamöter i styrelsen arbetar gränsöverskridande. ❚ Ett årsmöte vid ett tillfälle. ❚ Formaliserat arbetssätt med fokus på förening och skytteverksamhet. ❚ Ingen verksamhet som inte involverar föreningar. Exempel på saker distrikten bör göra är att utreda ansvarsområden – hur

I KORTHET

STORA SKYTTARS MÄRKE Stora skyttars märke (före detta stora grabbars märke) är ett utmärkelsetecken som av Svenska Skyttesportförbundets styrelse tilldelas svenska skyttar som har gjort framstående skytteprestationer enligt nedanstående regelverk. Regelverket gäller från 2016-01-01, tävlingar genomförda innan detta datum räknas enligt det gamla regelverket som hittas på www.skyttesport.se. För att erhålla Stora skyttars märke krävs att man har uppnått sex (6) poäng enligt nedanstående poängtabell på tävlingar som uppfyller kriterierna. Poäng kan erhållas på följande individuella tävlingar i seniorklass: OS, VM, EM, NM, världscup samt SM. En förutsättning för att erhålla poäng är att det är minst sju deltagande skyttar samt minst tre deltagande nationer i aktuell gren och klass på internationella tävlingar. Maximalt ett (1) poäng per kalenderår kan intjänas vid SM-tävlingar.

kan man få saker gjorda på bästa sätt. Utreda om en framgångsfaktor är sammanslagning med andra distrikt eller att fortsätta i egen regi. Skyttesportförbundet centralt kommer självklart att finnas som hjälp i denna resa. Vi tänker skapa verktyg som ni kan behöva för att göra denna förändring. Några saker att nämna är:

Poängtabell för att erhålla Stora skyttars märke

Skyttesportens centrala kansli ❚ Har en konsultativ roll i förändringsarbete Ex: Behjälplig vid bildande av ny styrelse Ex: Konsolidering av distrikt

Det är upp till varje enskild aktiv eller klubb att ansöka om utmärkelsen när tillräckligt antal poäng är erhållna för en skytt. Ansökan/nominering skickas till office@skyttesport.se och ska innehålla namn, förening, IID-nummer och förteckning över skyttens poänggrundande meriter. ❚

Skyttesportens sektioner ❚ Har en dedikerad kontaktperson gentemot distrikten ❚ Tar emot frågor och problemställning ❚ Frågor och svar ❚ Kanalisera konkreta frågeställning och problemhjälp Ex: hjälpa till kommunikativt med att förklara tävlingskalendern Ex: Bistå med utbildningar av tävlingskalendern Allt detta ska kokas ihop till en ny struktur som ska vara klar till årsmötet 2018. Vi har nästa år på oss att göra detta jobb. Jag och styrelsen tror på detta. Kansliet tror på detta. Skytteförbundets grensektioner tror på detta. Vi hoppas ni alla tror på detta så att vi kan skapa en skyttemiljö som alla trivs i nu och för framtiden i föreningen med skytten och medlemmen i fokus. Med det vill jag bara hälsa alla en härlig jul och en vinter med många fina skytteupplevelser.

Med vänliga skyttehälsningar, Jimmy Persson ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

Placering

OS & VM

EM & världscup

Nomineringsförfarande

Tävlingslicensierade I slutet av oktober i år var 6 126 personer tävlingslicensierade inom skyttesporten. Det är 252 fler än vid samma tid i fjol, då 5 874 skyttar hade tävlingslicens. I förra numret angavs en högre siffra tävlingslicenser, som följaktligen var felaktig vilket vi beklagar. ❚

Den 5-7 januari 2017 hålls tävlingen Swedish Cup i Sävsjö Skyttecenter igen. Hit kommer som vanligt mängder av luftpistolskyttar och luftgevärsskyttar för att delta i tre dagars tävlingar. Pistolsektionen och gevärssektionen hälsar alla deltagare, ledare, funktionärer och åskådare välkomna till Sävsjö! Mer information om och från tävlingen hittas på www.swedishcup. nu. ❚

Skyttestipendium till Oscar Nilsson Ullmanska släktföreningens skyttestipendium till Torsten Ullmans minne har för 2016 tilldelats Oscar Nilsson, Lönsboda Sportskytteklubb. Motiveringen lyder: ”Oscar Nilsson, 21 år, har på ett underbart sätt gått från framgångsrika juniorår till succé som pistolsenior. Oscar vann under de sista åren som junior SM i luftpistol och fripistol, han har flera internationella meriter bland annat nordisk juniormästare med nordiska rekordet 579p i luftpistol. Därefter har han gjort en enastående entré som senior genom att toppa den svenska rankingen för herrar i luftpistol och han presterade i absolut världsklass när han kvalificerade sig till final vid världscupen i luftpistol i München 2016, med det nya personliga rekordet 585 poäng.” Stipendiet är på 5 000 kronor och ett diplom. Det här var andra gången som Ullmanska släktföreningens skyttestipendium till Torsten Ullmans minne delas ut. ❚ Thomas Ullman, Ullmanska släktförening

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

I KORTHET PENGAR TILL FÖRENINGAR GENOM GRÄSROTEN I november delade Svenska Spel ut 50 miljoner kronor till svensk ungdomsidrott genom Gräsroten. Gräsroten fungerar som så att Svenska Spels kunder kan välja sina favoritföreningar, och varje gång kunden spelar ges poäng till dessa föreningar. Föreningens totala poäng avgör sedan hur stor del av stödet man får när det årligen delas ut. När stödet för 2016 delades ut fick skyttesportsföreningar totalt 680 095 kronor. Med det var skyttesporten nionde största idrott, och klättrade som idrott en placering på listan jämfört med 2015. En förening måste ansluta sig till Gräsroten för att spelare ska kunna välja er som favoritförening. Mer information om hur Gräsroten fungerar och hur ni ansluter er förening hittas på www.svenskaspel.se/grasroten. ❚

TACK FÖR ERT STÖD! SvSF vill skicka ett extra stort tack till Norma & Gyttorp, 3M Peltor och Umbro för ert stöd till den svenska skyttesporten under 2016. TACK!

KANDIDATNOMINERING TILL

Förbundsmötet Svenska Skyttesportförbundet Förbundet har nästa förbundsmöte i maj 2017. Valberedningen önskar hjälp med kandidatnomineringar till förbundsstyrelsen. Nominera din kandidat senast den 1 mars 2017. Vid förbundsmötet utgår mandatperioden för: ❚ Ordförande Jimmy Persson ❚ Ledamot Lars Lennartsson ❚ Ledamot Margaretha Emilsson-Ekberg ❚ Valberedningens ordförande vakant (tidigare ordförande Rolf Baum har avgått under mandatperioden) ❚ Valberedningens vice ordförande Ulla Samuelsson ❚ Lekmannarevisor Marie Franzon ❚ Lekmannarevisorssuppleant Ulla Samuelsson Valberedningen önskar kandidatnomineringar till följande val: Ordförande för 1 år, två ledamöter för 2 år, ordförande och vice ordförande i valberedningen på 1 år samt suppleant lekmannarevisor för 1 år. Valberedningen föreslår kandidater till styrelsen och lekmannarevision. Lekmannarevisor har till uppgift att ta fram kandidater till valberedning. Enligt stadgarna ska valberedningen bestå av en man och en kvinna. För att ge kandidatnomineringar till förbundsstyrelseposter och revision kontakta: Ulla Samuelsson, u.samuelsson.033@telia.com, 070- 325 75 14 eller Ingemar Gustavsson, ingemar.gustavsson@sisu.o.se, 010-476 41 40. För nomineringar till valberedningen kontakta: Marie Franzon, mariefrazze@hotmail.com, 076- 781 67 68. ❚

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Du har väl inte missat att Svenska Skyttesportförbundet finns i sociala medier? Gilla gärna förbundet på Facebook eller börja följ svenska_skyttesportforbundet på Instagram för en återkommande dos skytte i ditt liv! Förbundets officiella hashtag är #skyttesport! ❚

Nyfiken på hur det går för de svenska landslagsskyttarna ute i världen? Här är ett program för det stora som händer internationellt nästa år. Då 2017 är lite av ett mellanår i den olympiska 4-årscykeln kommer SvSF att ha begränsad representation på årets världscup, som ett sätt att hushålla med elitpengarna. 22/2-4/3

Världscup

Gevär/Pistol/Lerduva

New Dehli, Indien

6/3-12/3

Luft 10m

Maribor, Slovenien

17/3-27/3

Världscup

Lerduva

Acapulco, Mexiko

28/4-8/5

Världscup

Lerduva

Larnaca, Cypern

11/5-14/5

Compak Sporting

Polen

17/5-24/5

Världscup

Gevär/Pistol

München, Tyskland

6/6-14/6

Världscup

Gevär/Pistol

Gabala, Azerbajdzjan

8/6-

Fitasc Sporting

Lulworth Estate Dorset, UK

22/6-30/6

Junior-VM

Gevär/Pistol

Suhl, Tyskland

6/7-

Fitasc Sporting

Galgamácsa, Ungern

13/7-

ICTSF World Championship

Engelsk Sporting

ICTSF Kelmarsh Estate, UK

13/7-16/7

Field Target

Marienberg, Tyskland

21/7-4/8

Gevär/Pistol 25, 50, 300m & Lerduva

Baku, Azerbajdzjan

Compak Sporting

Lund, Danmark

4/8

Skandinaviska Mästerskap

15/8-20/8

Juniorvärldscup Lerduva

24/8-27/8

Compak Sporting

Signes, Frankrike

30/8-11/9

Lerduva

Moskva, Ryssland

19/9-23/9

Field Target

Glanusk, Wales

Världscupfinal Gevär/Pistol/Lerduva

New Dehli, Indien

Med reservation för ändringar.

❘

i sociala medier!

VÄRLDSCUPER och MÄSTERSKAP 2017

23/10-30/10

SKYTTESPORTFÖRBUNDET

Porpetto, Italien

CHRISTER SVENSSON slutar som förbundskapten ELITIDROTTS-

R 1 2016 ❚

ÅRGÅN G

OS SPECIAL

Runnin Target-läg g er för tjejer VIKBOLANDETS

EN VECKA

JUNIORER ÄR

MAR C U S MADS E N

TING

ÅRGÅN G

.. Tranin� FRIPISTOL

unga i Skepplanda FIELD TARGET för jägarkombination CHRISTIAN kan enkel S BOO ILDA LISHÖJ och NICLA En vecka med MATH i och frivillighet ÖB om hot, strateg

ÅRGÅNG 8

till samhällets nytta ingen! LEK på trän D

SVENSK CÉ SKEETSUC I RIO

SVE S SV ENS NSK K

KIKARFÄTLTESKYTSTÖD MED REM

INGEMAR MÅN

OM KASSAN-UPPDR AG

❚ R 2 2016

ÅRGÅN G

ME EN VECKA SSON

HEJARE PÅ SPOR

NUMME

❚ R 4 2016

FOI:ter

NUMMER 3 2016 ❚

SVENSK UNGDOMAR

M ED

FÖRENINGAR PÅ KLIRR I

SVENSK SK

NUMME

PORTRÄTT

PATRIK SON JOHANS NY GS NUMME

R 5 2016 ❚

ÅRGÅN G

EN VECKA M

REBECKED A ANDER SSON 2016 var fältskytten

Bilder från skytte året Gustavs Lövgrens år Kolvanpassning hagel

den från februari till oktober där man är borta 10–14 dagar, så det är mycket. Jag stänger inga dörrar för framtiden men den här gången kommer jag inte att stå till förfogande. Men det har varit fantastiskt med alla framgångar, säger Christer som på bilden syns med Therese Lundqvist på EM 2016. Vad har förbundskaptensuppdraget gett dig? – Det har varit riktigt roligt. Jag har ägnat hela mitt vuxna liv åt skytte och det här är ju i stort sett så högt upp man kan komma i ledarkarriären, så det har varit fantastiskt. Och roligt med alla fina framgångar. Att få uppleva OS-silvret, världscupsegrar och EM-medaljer är ju en framgångsrik session. Det har varit en ynnest att få arbeta med så många talangfulla skyttar på högsta internationella nivå! Under senhösten har SvSF jobbat med att rekrytera en ny förbundskapten för lerduva, och även en förbundskapten för pistol. ❚

www.skyttesport.se

SVENSK

NUMME

förlänga kontraktet. Det var ett tufft beslut att ta säger han, men nu väljer han i stället familjen före jobbet. – Vi har vänt och vridit på frågeställningarna, men bestämt att jag inte ska fortsätta den här gången. Det är ju lite slitigt med i stort sett en resa i måna-

På förbundets hemsida hittas alltid senaste nytt från skyttevärlden, såsom tävlingsreferat från årets SM och andra större tävlingar av nationellt intresse. Adressen är givetvis www.skyttesport.se. För tävlingsreferat från övriga tävlingar hänvisas till distriktens hemsidor. ❚

STIPENDIUM till två skyttar

Gevärsskytten Marcus Madsen och skeetskytten Therese Lundqvist får RF:s och Svenska Spels elitidrottsstipendium för året 2016/2017. Elitidrottsstipendiet på 50 000 kronor vardera ska underlätta för satsning på både studier och elitidrott, och totalt ges stipendium till 75 elitaktiva svenska idrottare från 40 specialidrottsförbund. ❚

DROGPOLICYN säger I SvSF:s drogpolicy definieras tobak, snus, alkohol och narkotika som droger. I policyn, senast fastställd på förbundsmötet i maj 2016, står att läsa att för ledare och aktiva under 20 år gäller: ❚ Nolltolerans gäller i samband med all verksamhet i SvSF:s regi. ❚ Nolltolerans gäller även beträffande alkohol för ledare i samband med aktiviteter för denna åldersgrupp. ❚ Narkotika ska inte förekomma överhuvudtaget. Inom svensk idrott råder nolltolerans mot narkotika. ”Kännedom om narkotika i idrottssammanhang bör anmälas till polismyndighet och/eller social myndighet.” Läs SvSF:s drogpolicy i sin helhet på sidan ”Riktlinjer och styrdokument” under ”Information” på www. skyttesport.se. Där hittas också andra viktiga dokument som handlar om vad som gäller inom SvSF – exempelvis Skyttesporten Vill, vapenpolicy, policy för föreningsintyg samt miljöpolicy. ❚

Mörsils Skytt

bygger ut för eförening framtiden

Svensk Skyttesport 2017 Träningstips, föreningsbesök porträtt och bra att ha-information. Det och mycket mer kommer du som tävlingslicensierad fortsätta att få även i nästa års upplaga av Svensk Skyttesport som ges ut i fyra nummer. Får du tidningen i egenskap av föreningsrepresentant? Ta gärna med tidningen och lägg den i klubblokalen när du har läst klart tidningen, så får fler chans att läsa den! Får ni flera tidningar i familjen, och känner att det räcker med en? Kontakta redaktionen@skyttesport.se så ordnar vi det. Gillar du skytte och att skriva? Vi är alltid intresserade av skribenter som vill skriva en eller flera gånger för tidningen. Låter det intressant, kontakta oss på redaktionen@skyttesport.se. Här kan du även tipsa oss om sådant du vill läsa om! ❚

JULSTÄNGT KANSLI

Förbundskansliet har julstängt från och med den 23 december till och med den 9 januari.

God Jul otct hAr Gott ny 0

Han har fått vara med om medaljer på OS och EM, och världscupsegrar, men vid årsskiftet slutar Christer Svensson som förbundskapten för lerduva. Sedan januari 2015 har han haft förbundskaptensrollen, ett arbete på halvtid, men han väljer nu att inte

ÖNSKAR SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET!

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSINFO

Årsrapport 2016 2016 går mot sitt slut, och innan årsskiftet ska föreningarna rapportera in 2016 års verksamhet. Detta ska göras via IdrottOnline, IOL, senast den 31 december 2016. Är er verksamhet klar för året går det utmärkt att årsrapportera redan nu. Om ni i föreningen har lagt in alla medlemmar i IOL så är rapporten nästan klar när ni öppnar den.

ÅRSAVGIFTEN Föreningarnas årsavgift ska vara betald den 31 januari 2017. Den betalas till bankgiro 834-7718. Ange föreningens namn vid betalning.

TÄVLINGSLICENS Nya rutiner finns kring SvSF:s tävlingslicens. Tävlingslicensen är obligatorisk för dem som vill delta i tävlingar inom SvSF:s verksamhet. Kostnaden för tävlingslicensen är 300 kronor för seniorer och 150 kronor för juniorer (född mellan 19972002). För yngre skyttar behövs inte licens. På SM-tävlingar är det dock tävlingslicenskrav och vill en skytt under 15 år (lägst 13 år) delta på ett SM krävs därmed tävlingslicens. Skyttekort krävs för att kunna lösa tävlingslicens. Med tävlingslicensen erhåller skyt-

Tävlingskalender och tävlingslicensen Förbundsstyrelsen vill förenkla för arrangörer av tävlingar samtidigt som vi vill behålla tävlingslicensen.

VARFÖR TÄVLINGSLICENS? Det är en viktig inkomstkälla till framförallt sektionernas verksamhet. Alternativet som ibland har förts fram är att i stället lägga en mindre summa per medlem i föreningarna men med hänsyn till den stora variationen vi har i förbundet mellan olika föreningar är det inte möjligt. Det finns till exempel många mycket stora föreningar där bara ett litet antal personer ägnar sig åt vår sport medan det stora flertalet är engagerat i andra förbund som föreningen också tillhör (som pistol och jakt). Skulle vi införa en medlemsavgift skulle vi tappa många medlemmar. Dessutom tycker vi att licensavgiften är mycket låg där det dessutom ingår en årsprenumeration på en förnämlig tidning!

Vem ska ansvara för att skytten har en tävlingslicens?

Efter lite funderingar har vi bestämt att flytta huvudansvaret för att skytten har tävlingslicens till skytten själv! Tidigare har ansvaret mer legat på föreningen och tävlingsarrangören. Eftersom vi som sagt vill förenkla för arrangörer har vi tagit bort kravet på licens i resultatlistan på alla tävlingar där svenskt rekord inte kan sättas. För att bibehålla kontroll har vi bestämt att respektive sektion slumpvis kommer att kontrollera licens i efterhand från resultatlistor. Om någon ertappas med att inte ha licens blir det disciplinpåföljd som kan vara varning, diskvalificering eller uteslutning på viss tid.

Varför får det inte finnas en lista med alla licenstagare på hemsidan?

På grund av personuppgiftslagen är det förbjudet att lägga ut sådan information som är åtkomlig genom ett enkelt lösenord. Licenserna finns numera i Tävlingskalendern, alla som skaffar sig en inloggning kan där se sina egna licenser och skyttekort. Den som är föreningsadministratör kan se alla föreningens medlemmars licenser och de som är förbundsadministratörer (i respektive sektion) kan söka på alla licenser. De som använder tävlingskalender även för anmälan kommer automatiskt att se om deltagarna har tävlingslicens eller inte. ❚ Text: Bo Ohlsson

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

ten magasinet Svensk Skyttesport hem i brevlådan. Uppmuntra gärna era medlemmar att lösa tävlingslicens omgående, så att de inte missar säsongens första tävlingar eller de första numren av magasinet 2017. Samtliga licenslösare 2016 har skickats ett brev med information om tävlingslicens 2017.

SKYTTEKORT Observera att kpist och field target nu får egna skyttekortsprov och samtliga prov är uppdaterade. Det är nu valfritt om man önskar få ett fysiskt kort och avgiften för detta är 50 kr.

SÖK LOK-STÖD SENAST 25 FEBRUARI Senast den 25 februari ska aktiviteter för perioden 1 juli-31 december 2016 vara inrapporterade för att kunna få LOK-stöd. LOK-stöd, lokalt aktivitetstöd, kan sökas av alla föreningar som har haft verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år. Ni ansöker om LOK-stöd via din förenings webbsida i IdrottOnline. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag. Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen. LOK-stöd kan fås för aktiviteter som är minst 60 minuter långa, där minst tre ungdomar deltar och där ni har en ledare. Ledarstödet är 24 kronor per tillfälle och ytterligare 6 kronor ges om ni har fler ledare, förutsatt att närvaroregistrering sker i IdrottOnline. Med hjälp av LOK-stödet kan ni som förening få en stor del av er ungdomsverksamhet finansierad, så missa inte chansen! Läs mer om LOK-stödet på www.svenskidrott.se.

HEMSIDOR I IDROTTONLINE Ni känner väl till hemsidesfunktionen i IdrottOnline som varje förening har tillgång till? Det finns många fördelar med att använda föreningens IOLsida. Till exempel kan man hämta nyheter från andra organisationer, så att era egna nyheter kan få sällskap av nyheter från exempelvis Skyttesportförbundet, distriktet eller Riksidrottsförbundet. Hemsidan kommer i ett

Att avlägga skyttekortsproven kostar som förut 50 kr i administrativ avgift.

KÖP AV TÄVLINGSLICENS OCH SKYTTEKORT Numera löser man sin licens eller köper sitt skyttekort via SvSF:s tävlingskalendern. Logga in i kalen-dern, klicka på den inloggades namn uppe i listen. Klicka sedan på fliken Licenser. Här genomförs köpet. Föreningsadministratörer kan köpa licenser för föreningens medlemmar, övriga kan köpa licens till sig själv. Mer information kring detta finns på hemsidan www.skyttesport.se. ❚

grundutförande, men med enkla boxar kan man skapa ett eget upplägg för hur startsidan ska se ut. Man kan också med enkla medel göra egna val i fråga om färg och stil. Dessutom kan man genom att skapa arbetsrum göra en tillfällig hemsida för exempelvis en tävling. Sedan en stor uppdatering i somras har webben i IOL också blivit snabbare och mer användarvänlig, och numera är hemsidorna också sådana att de anpassas utifrån vad för plattform man använder. En annan stor fördel med IOL-sidorna är att man med en sådan inte är beroende av en enda persons kunnande. Detta eftersom IdrottOnline-supporten, och till viss del också förbundskansliet och sektioner, kan ge svar vid problem. Givetvis kan man koppla en egen domänadress till IOL-hemsidan.

RÄTT ADRESS I IDROTTONLINE Se till att ni kan bli nådda! Se till att ni har rätt kontaktuppgifter i IdrottOnline! I IdrottOnline anger ni som förening bland annat era kontaktuppgifter som visas externt, det vill säga de uppgifter som kan ses av för intresserade som söker efter en förening nära sig via www.skyttesport.se. Att ni har rätt adress där, samt rätt kontaktpersoner i diverse roller, är också viktigt för de tillfällen då Skyttesportförbundet har viktig information till er. Gör det gärna till en årlig rutin att ni dubbelkollar att allt stämmer!

LATHUND FÖR SKATTER OCH AVGIFTER FÖR 2017

Lathunden är en liten orientering om vad som gäller för föreningar/distriktsförbund (SDF) som gör utbetalningar av lön/arvode och olika ersättningar till anställda/ ledare/idrottsaktiva. Den är inte fullständig, men innehåller information om de mest förekommande utbetalningarna som görs föreningar/SDF.

BETALAR FÖRENINGEN/SDF UT ARVODE/LÖN TILL LEDARE? Med ledare menas här: Anställd personal/konsulent, tränare (med anställningskontrakt), styrelse-/kommittéledamot, föredragshållare eller kursledare.

UPPGÅR ERSÄTTNINGEN (ARVODET/FÖRMÅNEN) TILL 1 000 KRONOR ELLER MER UNDER KALENDERÅRET (1/1-31/12)? SCHAKTMASSOR FRÅN SKANSKA Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) har tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté och ett antal andra förbund inlett ett samarbetsprojekt med Skanska. Målet är att skapa bättre förutsättningar för idrottande genom återvinning av rena schaktmassor. Skanska tvingas idag att deponera schaktmassor. Dessa skulle i stället kunna användas till att utveckla och förbättra svenska idrottsarenor. Rent konkret innebär detta för skyttesporten att exempelvis föreningar som vill skulle kunna få tillgång till rena schaktmassor som till exempel skulle kunna användas till att bygga bullervallar, markutjämna eller liknande. SvSF behöver inventera föreningarnas behov av massor och av denna anledning vill förbundet komma i kontakt med föreningar som är intresserade av massor. I första hand rör detta klubbar runt våra största städer så som Stockholm, Malmö, Göteborg, Västerås, Örebro, Linköping, Norrköping, Gävle, Eskilstuna med flera då det är där som Skanska i första hand har överskott av schaktmassor. Är er förening intresserad av att förbättra er skjutbana med hjälp av schaktmassor? Vänligen kontakta Skyttesportförbundets via e-post till office@skyttesport.se och skriv i mailet vad ni vill göra samt uppskatta mängden massor ni behöver. Var god ange ”schaktmassor” i ämnesraden. Har ni frågor kan ni kontakta kansliet på telefonnummer 08-699 63 70. ❚

Då ska sociala avgifter inbetalas med 31,42 % (personer födda från 1951), 16.36 % (personer födda mellan 1938 till 1950). Procentsatserna gäller år 2016. Avgiften och eventuell preliminärskatteavdrag betalas in till Skatteverket på särskild arbetsgivardeklaration i regel den 12:e i varje månad – utom januari och augusti – då sista inbetalningsdag är den 17:e.

BETALAR FÖRENINGEN/SDF UT ERSÄTTNING (ARVODE/FÖRMÅNER) TILL IDROTTSUTÖVARE? Med idrottsutövare menas: Aktiva, instruktör/tränare, domare, linjemän, materialförvaltare, lagledare och därmed jämställda ledarkategorier. Ersättning upp till 22 149 kronor (2016 års siffror = halvt prisbasbelopp) kan utbetalas utan att föreningen/ SDF behöver inbetala sociala avgifter eller dra preliminärskatt. Om ersättningen uppgår till 22 149 kronor på ett kalenderår (1/1–31/12) ska sociala avgifter betalas på det totala beloppet, det vill säga från första kronan!

BETALAR FÖRENINGEN/SDF UT RESEERSÄTTNING? Utbetalas 18:50 kronor/mil till nämnda typer av utövare enligt ovan = ingen lön, dock kontrolluppgift med X i ruta 50 på kontrolluppgiften (Kostnadsersättningar som inte anges med belopp). Betalas reseersättning ut med mer än 18,50 kronor/mil ska överstigande belopp antingen anges i ruta 11 på kontrolluppgiften = lön eller ruta 31 = andra skattepliktiga ersättningar, beroende på om halva prisbasbeloppet är tillämpligt eller inte. Avser reseersättningen att ta sig till och från träning/aktivitet på ”hemmaarena” eller motsvarande anläggning, räknas ersättningen för resan som lön = ruta 11, alternativt ruta 31 beroende på om halva prisbasbeloppsregeln är tillämplig eller inte, och oavsett milersättningens storlek.

UTBETALAS RESEERSÄTTNING TILL DOMARE? Hela beloppet + domararvodet anges i ruta 31.

UTBETALAR FÖRENINGEN/SDF UT KOSTNADSERSÄTTNING? Ersättningen kan vara ett bestämt rimligt belopp per kalenderår för täckande av kostnader för telefon i hemmet/mobiltelefon (dock ej abonnemangsavgift), linjetrafiken för datauppkoppling, vissa utlägg etcetera. Hela beloppet skall kryssas i ruta 20.

SKA FÖRENINGEN/SDF SKICKA KONTROLLUPPGIFT? Har beloppet varit 100 kronor eller mer under kalenderåret ska kontrolluppgift skickas till den som erhållit ersättningen. Kontrolluppgiften ska vara personen tillhanda senast 31 januari, året efter utbetalningsåret. Kopia skickas till Skatteverket (om pappersvarianten används och som finns att hämta på lokala skattekontoret) eller om föreningen/SDF använder Skatteverkets program skickas in via fil.

FRÅGOR BESVARAS AV Skatteupplysningen 0771–567 567 eller Inger Mortensen, ekonomiansvarig, Svenska Skyttesportförbundet 08-699 63 72.

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

PORTRÄTT Gustav Lövgrens mantelrörelse går blixtsnabbt och många gånger är han färdig med sin sexskottsserie medan konkurrenterna har ett skott kvar i loppet.

2016 VAR FÄLTSKYTTEN

GUSTAVS ÅR TEXT OCH FOTO JOAKIM NORDLUND

Under 2016 har Niemisels Gustav Lövgren vunnit alla stora fältskjutningar som han har ställt upp i. Träningen hemma på altanen i byn Fällträsk har gjort honom till landets hetaste fältskytt. – Det finns inget bättre sätt att träna på än med korthållsbössan. Där straffas man direkt om avfyrningen inte är perfekt, säger han. DEN HÄR SEPTEMBERDAGEN

har skyttarna i det svenska landslaget samlats inför de nordiska mästerskapen och Svensk Skyttesport träffar Gustav Lövgren i hemmet i den lilla byn Fällträsk som ligger cirka sex mil 10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

från Luleå. Gustav hade chansen att kröna året med en medalj från NM – men hunden Mira och förberedelserna inför älgjakten går före. – Åker jag på en sådan tävling vill jag komma väl förberedd. Jag vill

kunna träna bra och verkligen gå in för det och nu har det varit så mycket här hemma. Sedan krockar det ju också med jakten, säger han och blickar ut genom köksfönstret och mot skogen. Men Niemisel-skytten Gustav gick

ändå inte lottlös från fältskyttesäsongen 2016. Först blev han Påskrallymästare i Tornedalen, en titel som varje fältskytt sätter mycket högt eftersom det handlar om fyra tävlingsdagar där den skytt med bäst resultat totalt

får åka hem med titeln. Sedan följde Vinterriksskyttet, eller ”SM i vinterfältskytte” som många också kallar det, och där gick det precis lika bra. Han och Marcus Åhlin från Bälgviken sköt båda 36 träffar och det gick till en lång och rafflande särskjutning där Åhlin sköt helt fenomenalt. Det var bara det att Lövgren från Niemisel sköt ännu lite bättre. När 31-åringen från Fällträsk reste sig från den vackra snövallen i Pajala hade han inte missat ett enda av de 60 skott som passerat loppet den här tävlingsdagen i mars. Och det skulle komma ännu mer. Ny succé på SM Den 17 april var det dags för stora fältskytte-SM som i år arrangerades i Kungsängen utanför Stockholm. Där pulvriserade Gustav fullständigt sitt motstånd där han mästrade den svåra SM-fältskjutningen som ingen annan. Han vann på 46 träffar, tre stycken före tvåan Olle Gabrielsson, Rommehed, och det är en marginal så stor att den kan jämföras med en travhäst som vinner med halva upploppet. Lövgren går in i ett av rummen i sitt hem och kommer ut med den lagerkrans som varje SM-vinnare får. – Jag tappade en på sista och tänkte att ”där for segern”, men det gick vägen, säger Lövgren och ser på vinnarkransen. Det visades sig att banan var mycket svår, där flera skyttar hade stora problem redan på den första stationen. – Det var en liggande tunna på 410 meter som många sköt över, minns 32-åringen. De två i särklass svåraste målen kom på den tredje och den fjärde stationen

där skyttarna först skulle träffa en L2 i knä på 440 meter och sedan en tredjedel i liggande på 525 meter. – Jag tappade ett på L2:an. Jag kom väldigt lågt men jag hade skjutit bra och hade fem träffar nedanför innerfiguren, säger Lövgren och ler. Men det höll ändå – med råge. Norrbotten har en lång och stolt tradition när det gäller just fältskytte och Gustav Lövgrens namn kan nu nämnas samtidigt som Tommy Öhman, Nils Ström, Bo Engström, Jim Sundqvist, Leif Sandberg, Niklas Grape, Per-Erik Vårlund, Ulf Johansson och Åke Bröms. Fält är favoriten Gustav är också en mycket skicklig banskytt och han behärskar samtliga tre ställningar, eller ska man säga fyra om nu ska räkna i fältskytteknä, på bästa sätt. Hjärtat klappar ändå lite extra för just fältskyttet. I väntan på att få gå upp på vallen finns – Det är ändå lite som Formel 1 in-  det alltid tid för småpratande. 

Träningen hemma på altanen i Fällträsk har gett resultat. Under 2016 vann Gustav Lövgren både Vinterriksskyttet och SM. NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

PORTRÄTT

I väntan på nästa station på Påskrallyt.

 om de skyttegrenar som jag håller på med. Så där är det ju extra att få vinna just ett SM i fält, säger han. Sedan försöker han sätta ord på varför han känner så inför just den grenen: – Det finns ju en så lång tradition för fält här i Norrbotten och det är en kombination av så mycket. Man måste vara bra på att skjuta och man måste kunna skjuta snabbt. Samtidigt måste man kunna analysera situationen och läsa miljön för att ställa rätt avstånd och göra rätt bedömning av vinden. En figur ser ju olika ut i olika slags väder och det ställer krav på en om man ska lyckas. Man måste använda både hjärna och kropp och för varje säsong lär man sig alltid något nytt. Man blir aldrig fullärd i fältskyttet.

Göran och Ulla Lövgren har backat upp sonen till 110 procent ända sedan han började och pappa Göran följer sonen på i stort sett varje tävling. 12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Men du måste vara ganska fullärd så mycket som du har vunnit? – Ja, men till ett annat år behöver det inte alls gå lika bra, säger han och skrattar. Man får njuta av stunden nu i stället. Finns det något annat som du gillar med fältskyttet? – Ja, det är klart. Det är ju en massa saker, bland annat snacket efter en tävling när man jämför vad man har ställt och hur det har tagit. Det blir som ett snack där och det tycker jag om. Vinnarskalle Gustav började skjuta i slutet på 90-talet och han hade Niemiselsskytten Bo Engström som mentor och läromästare. Rätt snabbt förstod man att Gustav skulle gå långt för han hade vad man ofta kallar vinnarskalle. – Jag har alltid varit väldigt tävlingsinriktad i det mesta som jag har gjort men när det gick mig emot när jag var yngre hade jag svårt att hantera det, säger han. I dag har den truliga, blyga och tystlåtne tonåringen förvandlats till en öppen ung man med mycket humor och han har också nära till skratt. – Jag har nog fått ett annat perspektiv. Jag har insett att det inte är hela världen att misslyckas, det händer. Livet fortsätter som vanligt även om man presterar sämre. Jag lägger inte

för stor vikt vid vare sig framgång eller motgång, säger han. Vid köksbordet hemma i Fällträsk sitter också Gustavs pappa Göran och mamma Ulla. Göran har under alla år som sonen tävlat också följt med honom. Det finns möjligen ingen förälder, i alla fall inte i norra Sverige, som har följt med på så många tävlingar som vad Göran har gjort. Och även mamma Ulla brukar följa med, men på senare år när hennes hälsa har sviktat lite har hon valt att stanna hemma. – Jag tycker ju om att prata med folk och känner också nästan alla skyttar här uppe. Jag tror inte jag har missat många tävlingar under de här åren, utan det är ju när han har åkt riktigt långt bort. Men jag brukar tycka om att följa med, säger Göran och ser på sonen innan han sätter kaffekoppen till munnen.

– Utan mammas och pappas fantastiskt fina stöd hade det ju aldrig gått. För det första hade jag aldrig börjat och utan den uppbackningen hade jag slutat för länge sedan. Så deras stöd har betytt allt, säger Gustav. Matematik och hemmaträning Gustav gick ut gymnasiet med toppbetyg och han är framför allt en mycket duktig matematiker som bland annat har vunnit några matematiktävlingar som han har ställt upp i. – Jag gillar matte och jag gillar att analysera problem. Det gör jag även i skyttet. Tar det dåligt så vill jag veta varför och jag ger mig sällan innan jag har fått reda på det, så det handlar väl om envishet också. Men jag gillar att analysera och försöka hitta lösningar, det gäller nog det mesta som jag tar för mig, säger han.

Träning hemmavid har också haft betydelse för Gustavs framgångar. Det är hemma på altanen i närheten av skogen som han har tränat upp sin förmåga som fältskytt. Där har han sin egen korthållsranch där exempelvis torrträning och avståndsbedömning på figurer mellan 30 och 100 meter kan göras på enkelt sätt på sommaren. – Under vintern brukar jag också sätta upp korthållfigurer och torrträna åt dem. Då har jag 6,5:an och en klickpatron. Det är också bra träning tycker jag. Vad har korthållsträningen inneburit för din utveckling som fältskytt? – När jag gick från höga knä till låga fältknä gjorde det att jag lärde mig att hitta en bättre knäställning snabbare och det är viktigt för annars kan man hamna i tidsnöd när man är på tävling

och måste hålla på och leta en vettig skjutställning. Det är också ganska varierande vindar där jag skjuter och då får man lära sig lite sådant också. Sedan är ju korthållsskytte en bra träningsform eftersom man måste vara så noggrann med avfyrningen och följa upp skotten. Sedan har ni en egen bana för 6,5 bara någon kilometer från ditt hus? – Det började vi med för åtta år sedan. Det är upp mot ett hygge och där får vi ut upp till 600 meter och det är ju också en fördel att kunna få träna och se figurer på olika håll och också testa vapnet ordentligt. Jag brukar ha snötrampor på mig när jag sätter ut figurerna så då får jag samtidigt gratis motion, säger han och skrattar. Sedan tränar jag inte några stora mängder utan ibland ser jag bara hur figurerna ser

ut och sedan torrtränar jag. Jag ställer mig upp och sätter mig ned för att jag ska lära mig att hitta skjutställningen snabbt. Och det är i naturen och i skogen som han tillbringar mesta delen av tiden. Han har tagit ett avbrott i studierna till brandingenjör för att i stället arbeta med familjens skogsfastighet. Och mycket av hans intressen har också skogen som gemensam beröringspunkt. – Det är skytte, fiske, jakt och skogsbruk. Skogen och naturen är centrala för mig. Den ger mig ett lugn och en ro där jag också kan samla mina tankar och tänka klarare. Jag blir mer harmonisk av att vara i skogen, för det lugn som finns där finns nästan inte någon annanstans. ■ NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

SEKTIONERNA RAPPORTERAR Det är i Svenska Skyttesportförbundets fyra sektioner som det mesta arbetet kring det rent idrottsliga sker i förbundet. Där bedrivs ett ständigt pågående jobb för att utveckla och förvalta respektive grens verksamhet. Nu läggs ett år till handlingarna, men arbetet med nästa år är redan i full gång. Här ger sektionerna statusrapporter kring viktiga saker för dem under året som varit samt för det år som kommer. skyttar är i nuläget minst benägna att bidra med det senare.

I vanlig ordning har många bra gevärsarrangemang hållits i landet året. Här fält-SM.

GEVÄR

att summera det gångna året och blicka framåt för att möta nya utmaningar. För gevärssektionen har det varit ett år i berg-ochdalbana, och så blir det även framöver. 2016 har till stora delar varit ett juniorernas år, med separat junior-EM i Tallinn och junior-NM på hemmapDET ÄR DAGS

lan i Trollhättan. OS blev en parantes ur vår synpunkt, på många håll och i många sammanhang har det svidit i gevärssjälen att vi blev berövade ”vår” OS-plats. Nåväl, framgångarna har varit blandade och anledning till jubel har funnits i många sammanhang. Inte minst då allas vår Olle GabrielsVAPEN KLÄDER SKOR KOFFERT AMMUNITION OPTIK FÖRHÖJNING DIOPTER GLASÖGON STATIV PUMP KOMPRESSOR TRÄNINGSSYSTEM VAPEN TILLBEHÖR , mm

ALLT INOM SPORTSKYTTE www.naggessportvapen.se

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

son spräckte norska dominansen i 6,5-landskampen. De flesta arrangörer gör ett stort jobb i samband med tävlingarna – vill hävda att vi gevärsskyttar är bortskämda med bra arrangemang – och på hemmaplan är det många ideella själar som sliter hårt för vår sport. Tyvärr finns avarter, inte minst när det gäller beteenden kring barn- och ungdomsidrott, och där måste vi leva upp till RF:s direktiv. Gevär har flest unga och får fortlöpande ta debatten med elit- och resultatfixerade individer, som på sikt stjälper istället för hjälper sina ungdomar. Om vi blickar framåt väntar flera trevliga mästerskap, inte minst när juniorerna får egna VM och egna världscuper. Dilemmat är att det kostar pengar och vi måste börja prioritera. Här finns två vägar att gå, den ena är att förbundet betalar allt och får skala ned på verksamheten, den andra att viss självfinansiering sker. Här skiljer det sig mellan grenar och gevärs-

Gevärssektionen har i verksamhetsplanen för 2017 fyra fokusområden: ❚ Skytte hela livet: Vi ligger långt framme och ibland har det garvats åt oss för att vi har sittandeklasser för vuxna. Här finns mer att utveckla, varför inte skjuta sittande vid ett bord istället för liggande på 50, 100 och 300 meter. ❚ Barn- och ungdomsidrott: Här måste vi leva upp till RF:s ganska skarpa direktiv, samtidigt som vi måste närma oss frågan med SBF-metoden (sunt bonnförnuft) och prova oss fram. ❚ Ungdomsinflytande på alla nivåer: Detta är ett måste, så att barn- och ungdomars intressen tas tillvara. Idag finns alltför många vuxna som tror sig veta hur verksamheten ska vara. Varför inte låta barns egna motivation styra. ❚ Föreningsfokus: Många föreningar tycks ha gått i stå sedan SkytteUO försvann. Här behövs större variation än den vanliga lunken i skyttehallen och tävlingar på helgen. Såväl utbildning och sociala verksamheten inom föreningen som utbudet utanför måste utvecklas för att möta framtidens utövare och intressenter. Gevärssektionens plan för 2017 innehåller såväl det traditionella som några nyheter. Däribland en ny form av Lag-SM samt en ny form av Allsvenska. Nyheterna provas i första hand i luftgevär, men kan vid bra genomslag överföras till övriga grenar. Vi tackar alla ideellt arbetande ledare på olika nivåer för att ni finns. Såväl skyttet som idrotten i helhet står inför utmaningar – tillsammans kommer vi att fixa även dem. ■ Text: Mikael Svensson, ordförande gevärssektionen

LERDUVA LERDUVESEKTIONEN HAR HAFT

Andreas Bergström, här på VM 2016, är ett av viltmålssektionens framtidshopp.

VILTMÅL

VILTMÅLSSEKTIONEN ÄR EN liten sektion, men en sektion på god frammarsch. Vår idrott är relativt liten, men förhoppningsvis kan vi skymta OS-platser i framtiden. Hoppet lever. Något som är ett faktum är att våra skyttar fortfarande håller hög världsklass. Vid EM- och VM-tävlingarna under 2016 bärgade sektionens skyttar inte mindre än åtta medaljer till Sverige. Återväxten ser bra ut med inte mindre än fyra medaljer vid juniornordiska mästerskapet.

För nästa år så har vi planerat in ett sportlovsläger på 10m i Strömsund vecka 9. Vi har också planer på att ordna ett läger för våra kombinationsskyttar, men det är i skrivande stund i startgroparna. Mer information om det och kommande års tävlingsprogram kommer att hittas på sektionens sida på www.skyttesport.se. ■ Text: Calle Gilljam, vice ordförande viltmålssektionen

ett fantastiskt år internationellt och på hemmaplan med flertalet härliga medaljer. Vi fick se två svenska i OSfinal i skeet, varav det slutar med ett silver, är helt fantastiskt. Sedan ska vi heller inte glömma att vi fått ett VMguld på damsidan i Fitasc Sporting, också det är en otrolig prestation. Vad som nu och för kommande år är viktigt är att alla våra föreningar är vakna och lyhörda då framgångar ofta föder intresse hos nya personer som vill prova på och kanske börja med sporten. Ta tillfället i akt de nästkommande åren att välkomna de nya skyttarna. Hjälp dem och vägled dem genom skyttet. Så hoppas jag att vi som förbund och föreningar är ännu starkare inför OS 2020. Glöm heller inte att vi gör detta för att vi tycker det är skoj och för att vi vill ha roligt på fritiden. Ta emot nykomlingar till er förening på samma sätt som ni själva vill bli mottagna när ni vill prova något nytt. Även för sektionerna kommer nästa år att till stor del handla om att få fram nya skyttar som kan och vill komma någonstans. Lerduvegrenarna är kostsamma för de som vill hålla på med

Ett lyckat gemensamt läger för SvSF-skyttar ihop med det militära pistolskyttelandslaget hölls under året.

PISTOL PISTOLSEKTIONEN

REKAPITU-

LERAR - och ser framåt.

Det är några år sedan vi fick se svenska pistolskytteframgångar på den högsta internationella elitnivån. Vi kan glädjas åt att det finns hopp för framtiden. Joackim Norbergs deltagande i Paralympics blev ju en formidabel succé. En annan skytt som under året lyckats internationellt är Oscar Nilsson, Lönsboda PK, som under

sitt första år som senior lyckades ta sig till final på en 10m världscuptävling i München. Oscar nådde finalplatsen genom att slå ett nytt personbästa på 585 poäng. Juniorerna, särskilt på damsidan, har också nått framgångar både internationellt och nationellt. Nationellt genom att vara med och slåss om medaljerna tillsammans med seniordamerna. Rebecka Andersson, Do-

rotea PSK, och Josefin Thörnqvist, Frövi-Lindesberg, har på juniornivån slagits sinsemellan, men båda har också lyckats knipa seniormedaljer på SM-tävlingarna under året. Det bådar gott för framtiden. Här hemma har grenledarna varit aktiva och arrangerat ett stort antal läger. Ett av lägren genomfördes i samarbete med det militära pistolskyttelandslaget. Det lägret slog så

Ett bra arbete ute i föreningarna med att ta hand om nya medlemmar är viktigt för det svenska lerduveskyttet skriver ordförande Kronstrand. På bilden pågår lerduveskytte i Sunderby Sport- och Jaktskytteklubb, en av alla medlemsföreningar i SvSF.

sporten och det kräver ofta att man har en förälder eller nära släkting som är jakt- eller skytteintresserad. Ska vi fortsätta att få fram duktiga skyttar som kan axla utmaningarna vid framtida OS eller vid andra stora internationella tävlingar så gäller det att vi som förbund hjälper våra föreningar att värna om juniorerna. ■ Text: Mikael Kronstrand, ordförande lerduvesektionen

väl ut att sektionen och lagledningen i det militära landslaget har kommit överens att fortsätta samarbetet även kommande år. Precis som sektionen skrev i verksamhetsplanen för 2016 så har en satsning på den mentala biten av pistolskyttet genomförts. Här har både skyttar och ledare deltagit. Det projektet fortsätter en bit in på kommande år. Nästa år är förstås fortfarande ett oskrivet kort, men pistolskyttåret inleds som vanligt med en rivstart strax efter nyår när Swedish Cup genomförs och sedan drar tävlingsprogram och aktiviteter igång som vanligt igen. Det som sektionen och pistolskyttarna mest hoppas på för kommande år är att arbetet med att få en anställd förbundskapten för pistolskyttet ska lyckas. Det tror vi ska ge framgångar som på sikt kommer att bidra till att infria Pistolsektionens vision - svenskt pistolskytte i världsklass. ■ Text: Tomas Skarpsvärd, ordförande pistolsektionen NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSBESÖK Barn- och ungdomsverksamhet är en viktig del i Mörsil Skytteförenings verksamhet. I lufthallen finns sex skjutplatser med Megalink, för både luftgevär och luftpistol. 

Mörsils SKYTTEFÖRENING BYGGER UT FÖR FRAMTIDEN TEXT LENNART BROMAN FOTO JONNY ROTHOFF och ANDERS WESTERLUND

Mörsils skytteförening i västra Jämtland tillhör de äldre i Sverige, med anor sedan juni 1863, då man vid ett möte på Äggens gästgiveri beslöt att bilda en skarpskytteförening. I Jämtland är man till och med den äldsta föreningen som fortfarande bedriver verksamhet oavsett vilken idrott det handlar om. Men med tiden måste man utvecklas, har föreningen konstaterat. Därför har föreningen valt att möta framtiden genom samarbeten och en utökning i antalet grenar.

juni 1863 har man följt den normala utvecklingen för skytteföreningar med verksamhet som bedrevs inom den Frivilliga skytterörelsen. Framförallt banskytte på 300 meter, fältskytte och skidfältskytte. Men man var också tidigt ute med att starta upp ungdomsverksamhet med luftgevärsskytte. Något som säkerligen varit grunden för föreningens utveckling till att den fortfarande är ett starkt alternativ för bygdens ungdomar när det gäller val av fritidsaktivitet men också för den vuxna befolkningen inom Åre kommun.

SEDAN STARTEN I

Upprustning inleddes Sammanslagningen av de tre skytteförbunden, FSR, SkytteUO och SSF medförde egentligen inga större 16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

förändringar för föreningen på det lokala planet. Det mesta pågick som vanligt och man började planera för en upprustning av skjutbanan. Man ville satsa på en modern anläggning med elektronisk markering och samtidigt ville man anlägga en korthållsbana, också den med elektronisk markering. – Det var ju onekligen ett stort projekt för en liten förening och den stora frågan var om vi skulle gå iland med det rent ekonomiskt. Vi ägde heller inte marken där skjutbanan ligger så även där fanns det frågetecken kring om vi skulle våga satsa, berättar Anders Westerlund, sekreterare och ekonomiansvarig i föreningen. Första förhandlingen med kommunen var inte heller särskilt lovande. – De begärde marknadshyra för

marken och i Åre kommun är markpriserna tämligen höga och hyrorna därefter, så det var ju en omöjlighet för oss. Men efter en tids förhandling, där vi fick redogöra för hur vi tänkte oss verksamheten för att fortsätta utveckla skyttet inom kommunen, så enades vi till slut om ett för oss mycket fördelaktigt avtal. Vi fick betala en krona för arrendet av marken i 50 år på det område där vi planerade bygga ut anläggningen. Så vi känner absolut att vi har ett stort stöd från kommunens sida och stor förståelse för den verksamhet vi bedriver. Både från kommunledningen och från kommuninnevånarna. Bygdemedel hjälpte Men det behövdes ju också pengar för

att kunna fullfölja planerna. Mycket pengar, och som inte fanns i föreningens kassa på långa vägar. De började ansöka om så kallade bygdemedel - pengar som bland annat föreningar i kommuner där vattenkraften byggts ut, kan ansöka om. – Åre är en av dessa kommuner, och vi har till i år erhållit i storleksordningen en miljon kronor av bygdemedel, pengar som plöjts ned i skytteanläggningen och för att utveckla föreningen, fortsätter Anders Westerlund. Tack vare de pengarna vill jag påstå att vi i dag har ett av länets modernaste skyttecentrum. Vi har skjutbanor med elektronisk markering för 300 meter, korthåll 50 meter och 25 meter och 80 meter för jaktskytte samt en hagelbana. Dessutom hyr föreningen in sig

på bygdegården i Ocke, fem kilometer från Mörsil till en kostnad av 5 000 kronor per år. Där har de en luftvapenhall för både luftgevär och luftpistol, också den med Megalinkställ för markering. Pistolskyttar anslöt sig Den nya anläggningen har medfört att föreningen vuxit både vad avser antalet medlemmar och utbudet av verksamhet. De första kontakterna om samarbete kom från pistolskyttarna som gjorde en förfrågan om man inte kunde få ansluta sig till Mörsils skytteförening. Från början fanns ett visst motstånd mot att släppa in pistolskyttarna i föreningen. Man tyckte sig ha för liten kunskap om den verksamhet som bedrevs på pistol och ansåg att

det inte fanns utbildade ledare för att på ett seriöst sätt ta hand om träning och utbildning. Man skulle också vara tvungen att organisera om föreningen då pistolskyttarna ville vara fortsatt anslutna till Svenska Pistolskytteförbundet. – Men det löste sig, säger Anders Westerlund. Vi bildade helt enkelt en pistolskyttesektion inom föreningen. Pistolskyttarna åtog sig att själva svara för ledare till sin verksamhet och pistolsektionen kunde ansluta sig till Svenska Pistolskytteförbundet men ha Mörsils skytteförening som sin moderförening, och det går alldeles  Testskjutning av det senaste Megalinktillskottet. Fem banor för pistolskytte 25m.  NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSBESÖK  utmärkt. Vi delar utrymmet i luftgevärshallen och på skyttecentrum är det heller inga problem. Vi har skilda träningskvällar och tiden räcker mer än väl till för både gevärs- och pistolskytte. Sektionen har dessutom, under namnet Tombstone Siblings, blivit medlemmar i Svenska Westernskytteförbundet. – Kanske inte den största verksamheten i föreningen men mycket trevlig, säger Anders och ler. Och så kom jaktskyttarna Nästa samarbetsförfrågan kom från Jaktskytteföreningen Mården. Jakt är en mycket viktig del av livet för väldigt många i Jämtland och Åre kommun är inget undantag. – Jägarna hade tidigare använt vår skjutbana för inskjutning av sina vapen utan att vara medlemmar i föreningen. Men vi kände direkt att med jaktskyttarna organiserade i föreningen kunde vi utveckla både föreningens och jaktskyttarnas verksamhet ordentligt, samtidigt som vi kunde öka medlemsantalet i föreningen och ytterligare förstärka vår position gentemot andra idrotter inom kommunen, säger Anders. Från att ha fört en tämligen stillsam tillvaro har jaktskyttarna fått snurr på verksamheten. Man har förutom egna träningskvällar utbildat ledare som kan hantera anläggningens elektronik, genomfört träning och prov för jägarexamen - detta då sektionen genom ett avtal med Jägarnas Riksförbund har utbildade ledare som kan ansvara för provtagning och föreningen har godkända skjutbanor. – Dessutom har flera älgjaktlag hyrt in sig för träning på vår skjutbana liksom några företag som vill skjuta in sina vapen inför jaktsäsongen. Alla

Föreningen arrangerar Mörsilskottet pistol precision C. Mörsilskottet arrangeras årligen även i luftgevär, luftpistol och korthåll. Till höger i bild syns även en ”stage” i grenen Cowboy Action Shooting (CAS).

Ett stort lyft för föreningens verksamhet var när man med hjälp av bygdeavgiftsmedel kunde köpa in Megalink för skytte på sex 10 m-banor och tio 50 m-banor. Senaste tillskottet är fem banor för pistolskytte.

utomstående får naturligtvis betala för sig och på så sätt bidrar den verksamheten till att finansiera sektionens kostnader för bland annat underhåll av skjutbanan, säger Anders.

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer. H&N luftvapen- och blykulor. Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Positivt samarbete Så den lilla föreningen vid fjällets fot har verkligen gått vidare. Från Skarpskytterörelsens uniformer, marscherande och skyttefester, via Frivilliga Skytterörelsens gevärsskytteverksamhet till dagens utvecklade Skyttecentrum. Med ett utbud som omfattar i princip alla former av skytte och med utbildade ledare och instruktörer som ansvarar för säkerhet och träning. – Vi hade egentligen inget val, säger Anders. Om vi hade fortsatt som tidigare hade skytteföreningen somnat in då 6,5-skyttet avtagit allt mer i våra trakter. Och då hade skjutbanan vuxit igen så att det till slut hade blivit skjutförbud på den. Som allt annat krävs det ett visst underhåll för att bedriva verksamhet på alla typer av anläggningar, även på skjutbanor.

Delade bördor Underhållet på anläggningen klaras nu genom att varje sektion tar sin del av arbetet med gräsklippning, snickerier och allt annat som behöver göras för att hålla anläggningen i gott skick. – Vi har blivit flera som kan hjälpas åt. Dessutom har vi trevligt när vi träffas för att jobba eller genomföra tillexempel Skyttets Dag, som brukar locka en hel del folk som kan prova på olika typer av skytte. För vår del var det här samarbetet nödvändigt och jag tror att även andra föreningar kan må bra av att utveckla samarbetet på den ort man bedriver verksamhet på. Fortsatta planer Och Anders Westerlund berättar att fortsatta utvecklingsplaner för framtiden finns: – Vi vill naturligtvis fortsätta att bygga ut skyttecentret. Vi vill köpa in ytterligare fem Megalinkställ för 25-metersbanan och skyttepaviljongen behöver rustas upp. Den har fått stå tillbaka då vi i första hand satsat resurserna på skjutbanorna. Vi måste också höja kulfången på våra tre skjutbanor för att få dem godkända av Polisen. Så det finns onekligen en hel del att göra. Man kan säga att föreningen fungerar ungefär som ett sportstugeprojekt: man blir aldrig riktigt färdig, det är alltid något som behöver åtgärdas och man blir aldrig riktigt klar. Det är ett utvecklande arbete och det håller föreningen vid gott liv, kanske för ytterligare 150 år. ■

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller! Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

SÄKERHETSSKOLA

Säkerhetsbe stämmelser civilt skytte

SäkB

VÅRA SÄKERHETSBESTÄMMELSER DEL 2 TEXT MICHAEL NORMANN, SÄKB-ANSVARIG SVSF

april 20

reviderad up 15 plaga

Denna del av Säkerhetsbestämmelserna kommer att ta upp vilket område i och omkring en skjutbana som utgör en risk att befinna sig i. Vi kommer också att ta upp hur resonemanget förs avseende inomhusskjutbanor, då bestämmelser för dessa kommer att bli ett eget kapitel i nästkommande SäkB.

FÖRST VILL JAG ta upp några egna reflektioner som jag har gjort när jag har arbetat med och hållit kurser avseende SäkB 2015. Svenska Skyttesportförbundet har cirka 95 000 medlemmar. Dessa bedriver skytte nästan varje dag året runt. SvSF har inte haft någon noterad olycka under de senaste decennierna. Detta tyder på ett högt säkerhetsmedvetande och en säkerhetskultur som är inbyggd i vår verksamhet, en uppfostran som vi ska ta vara på och föra över till nästa generations skyttar. Jag vill dock ta upp ett par saker som jag har noterat under den gångna banskyttesäsongen för gevär. ❚ Säkerhetspropp/lina har inte alltid varit med ❚ Skott har skett före kommando ladda ❚ Skyttar provriktar mot mål när funktionärer är i riskområde ❚ Provriktning sker på icke anbefalld plats.

I inget av fallen blev skytten korrigerad av medtävlare, ledare eller funktionär. När vi upptäcker säkerhetsbrister i vår närhet ska vi hjälpas åt och korrigera. När vi korrigerar varandra tar vi hänsyn till varandra, skyttet och vår omgivning. När vi blir korrigerade så säg ett enkelt TACK. 20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Kapitel 2 i SäkB talar om hur en skjutbana ska vara konstruerad för att vara säker. Det område som utgör riskområde utgår från specifika grundvärden, som exempelvis skyttarnas skjutskicklighet, kulfångets konstruktion, området mellan skjutplatsen och målet samt hur kulan studsar. Skjutbanor dimensioneras efter en maximal fastställd spridning av skytten för ett specifikt vapen, vilket gör att ett kulfång för pistol är 12 gånger högre i höjd och fem gånger bredare i sida än ett kulfång avsett för gevär. Exakta värden för respektive vapen finns att läsa i SäkB kapitel 2. OBSERVERA att värden som anges är för van skytt med inskjutet vapen. För nya skyttar eller skyttar med större spridning, exempelvis vid eventskytte, ska skjutning bedrivas med stöd eller på kortare avstånd. Verksamhetsansvariga och skjutledare har ett ansvar att anpassa skyttet efter deltagarens förmåga. En skjutbana är inte dimensionerad för grova riktfel och eller vådaskott, detta gör att skjutbanor placeras i områden där det naturligt inte rör sig många människor. När omgivningen kommer närmare kan skjutbanan få restriktioner eller anmodas att utöka säkerheten med exempelvis kulfångsskärmar. Se bild 1.

Kulfånget är konstruerat utifrån att skjutning bedrivs från en specifik plats mot ett bestämt mål. Vid rörligt mål eller om skytten rör sig dubbleras riskområdet i sida. Det innebär att skjutavståndet ska modifieras för att kulfånget ska uppfylla sin funktion. För viltmål byggs en speciell kulfångsskärm framför målet, för att ta upp kulor som kan tänkas gå vid sidan om. Se bild 2.

BILD 1

BILD 2

Riskområde för gevär, pistol och viltmål är likartade. Utanför riskområdet läggs ett varningsområde på 5m och det är där som skjutvarningsskyltarna ska sättas upp. Se bild 3. Riskområde ❚ Utsträckning enligt bild ❚ Fritt från vegetation och markhinder (50cm) ❚ Eventuella byggnader ska inte ge rikoschetter

Riskområde Skeet Riskområdets utsträckning i längd för US 6-9 från platta 8 är 250 m. I sida 213 m räknat från Torn och Låda. För US 1-5 tillkommer 50 m. BILD 5

BILD 3

Riskområde Trap Riskområdets utsträckning är 60 grader för US 6-9 och 250 m i längd från respektive ytterplatta. För US 1-5 tillkommer 50 m. BILD 6 Varningsområde Minst 5 m utanför riskområdet Kunna se två skyttar samtidigt Mindre än 5 m kompletteras skyltning med staket BILD 4 Riskområdets utsträckning är 90 grader för US 6-9 och 250 m i längd från respektive ytterplatta. För US 1-5 tillkommer 50 m.

riskområdet gör det möjligt att skjuta med andra typer av vapen än som skjutbanan är avsedd för. Ja det är möjligt, förutsatt att ny besiktning görs. Orsaken är den som beskrivits tidigare, att varje skjutbana besiktigas utifrån ett speciellt vapen med specifik ammunition. För att bedriva en verksamhet med visst vapen och ammunition ska dessa vara uppsatta i skjuttillståndet. Det är i dag vanligt att det bedrivs fältskjutningar inom skjutbaneområden där det finns olika typer av skjutbanor avsedda för gevär, pistol eller viltmål. Det förekommer att det skjuts gevär på pistolbanor och vice versa. Detta är förenligt med gällande skjuttillstånd enbart om vapentypen finns uppsatt i banans skjuttillstånd. Frusna kulfång OBSERVERA! När kulfånget är fruset är det INTE möjligt att skjuta på skjutbanan. Den som har ansvaret för om det är möjligt är föreningsstyrelsen. Om skjutning genomförs mot fruset kulfång ska riskområdet avlysas. Exempel på riskområdets utsträckning för pistol 25 m och gevär 300m blir då som Bild 9 visar. BILD 8

BILD 7

Är riskområdet inhägnat med staket sammanfaller varningsområdet med riskområdet. Se bild 4. Vid lerduveskytte är riskområdena utformade på annat sätt och där är riskområdet större än vid övriga grenar beroende på att skjutningarna görs upp i luften och haglen då når längre. För Hagelpatroner US 6-9 är maximal längd 250m och för US 1-5 300m. Maximala avståndet för ett hagel eller kula benämns Dmax. Värden för olika ammunitionstyper finns i SäkB kapitel 4. Riskområdets utformning beror på vilken gren. Trap– Se bild 5.

Skeet – Se bild 6. Compac Sporting – Se bild 7.

OBS! Compak sporting. Compak sporting skjuts ofta på befintliga skeet och trapbanor. Här har tävlings- och/ eller skjutledare ansvar för att banan konstrueras så att riskområdet är inom ordinarie banas riskområde. Vid lerduveskytte finns inget krav på att hela riskområdet ska kunna övervakas. Det område som ska övervakas är området från kastaren och till huvuddelen av nedslagsplatsen för lerduvorna. Resterande område ”skyddas” av skjutvarningsskyltar. Motivet är att eventuella hagel eller splitter från duvor inte förorsakar någon skada på detta avstånd. Om andra vapen än de vanliga på banan En fråga som ofta kommer är om

BILD 9

gare anlades de flesta inomhusbanor i källarutrymmen, vilket gjorde att säkerheten för omgivningen var tryggad då de sköts under markplan och källaren var omgiven av betong. På senare tid har det blivit intresse för att bygga även på markplan och diskussioner har förts kring nödvändigheten av att ha fullträffsäkert skydd runt omkring. Det Anläggningstekniska rådet (ATR) arbetar med detta och kommer till nästkommande SäkB att ge ut riktlinjer för hur man säkert och ekonomiskt kan anlägga en inomhusbana utan att innesluta den med betong. Inriktningen i dagsläget är att väggarna upp till 240 centimeters höjd ska vara fullträffsäkra och att vägg mot kulfånget ska vara fullträffsäkert till takhöjd. Tak behöver nödvändigtvis inte var fullträffsäkert beroende på skjutriktning och omkringliggande bebyggelse. Att ta hänsyn till vid anläggandet av inomhusskytte är ventilation, ökad brandrisk (oförbränt krut), dragandet av el, VVS-installationer samt att passage från sidoutrymmen inte är möjlig vid skjutning. ■ BILD 10

Skjutning i terräng I Sverige är det möjligt att med markägarens tillstånd avlysa terräng och skjuta. Hur man i detalj beräknar riskområdets storlek framgår i SäkB Kapitel 4. I mycket grova drag kan man säga att riskområdet i längd är cirka hälften av Dmax för respektive vapen och cirka 22 grader på ömse sidor om skjutriktningen. Se bild 8. Banor för inomhusskytte Inomhusskjutbanor blir allt mer populära då de ökar tillgängligheten och är okänsliga för väder och ljusförhållanden. En rätt bygd inomhusbana är att föredra vad avser att utbilda, återvinna bly och att minska buller. TidiNR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

REBECKA ANDERSSON

FÖDD 27 april 1998 KLUBB Dorotea Pistolskytteklubb GREN Luftpistol, Sportpistol VAPEN Luftpistol Morini, Sportpistol Pardini BÄST MERIT 13e plats på EM, 3 JSM-Guld, 1 SM-Guld. Nordisk mästare 2016 i Luftpistol PERSONLIGT REKORD Luftpistol 381poäng och Sportpistol 569 poäng 22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

d e m � k c En ve

REBECKA ANDERSSON TEXT REBECKA ANDERSSON FOTO MARLENE STENEHÄLL/FOTOGRAFEN STRÖMSUND

Jag heter Rebecka Andersson och jag bor i en kommun i Lappland. Dorotea kommun är liten till befolkningen men har ändå mycket aktiviter att erbjuda barn och ungdomar, men lagsporterna har aldrig varit något för mig. När jag var 11 år så började min lillebror att skjuta pistol. Jag gick dit en dag och blev då övertalad av en ledare att testa, trots att jag var väldigt skotträdd. Min lillebror slutade ganska fort efter det och jag blev fast.

ÄNDA SEDAN BÖRJAN så har målet varit att bli bättre än de som var bättre och då är målet att bli bäst. Skyttet är en gren där det är svårt att skylla på någon annan om det går dåligt. Det går upp och ner hela tiden men det är bara jag som kan styra det jag ska göra. När det går bra och allt flyter på då är det som bäst och det väger upp alla tunga jobbiga träningar som jag gärna vill hoppa över ibland. Föreningen är väldigt stöttande och ledarna är väldigt hjälpsamma om det är något. Varannan helg då jag inte har tävlingar och annat så jobbar jag i kiosken på medborgarhuset i Dorotea, där finns det simhall, gym, sporthall och bio. Det är inte så mycket men det är roligt att få jobba lite även under skolåret. När det var dags att söka till gymnasiet sökte jag även till skyttegym i Strömsund. Jag var väldigt blyg på den tiden och tyckte att det var väldigt jobbigt att behöva flytta hemifrån och bo med personer jag inte kände. Men min mamma övertalade mig att testa och jag ångrar inte en gång att jag började. Skyttegym har hjälpt mig att komma dit jag är idag, det blev en mer

strukturerad träning med innehåll. Jag har inte bara blivit bättre inom skyttet sedan jag började i Strömsund, jag har blivit mer framåt och är inte lika blyg längre. I ”Ström” så är det roligare att träna när man har andra som vill satsa lika mycket som jag och man är sällan själv i skjuthallen, gymmet eller under löparrunderna. Då blir det lättare att hålla sig till de timmar jag ska träna per vecka för att hålla mig till årsplanen. När jag började i Strömsund började jag även skjuta 25m mer seriöst, innan var det bara enstaka gånger på sommaren för att det var kul. Nu kan jag även skjuta 25m på vintern om jag känner för det. 25m har jag skjutit i två säsonger nu. Sportpistolen tycker jag bäst om då den är lite lättare – standarden har jag ganska svårt för. Mina veckor är väldigt varierande, men en typisk vecka för mig brukar innehålla ungefär fem-sex skyttepass och ungefär fyra-fem fyspass, då det är blandat kondition och styrka. Jag har alltid en vilodag under veckan så kroppen kan vila lite. Veckan jag har skrivit om nu är en ganska lätt vecka, det är ungefär en medelvecka - varken lätt eller svår.  NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

sekunder även efter skottet har smällt. Jag avslutar sedan med offensivitetsträning, att komma till skott snabbt. Då spelar det inte sådan stor roll vart skottet hamnar utan mer på att jag ska ligga på tryckpunkten och skjuta när jag kommer ner och det känns rätt. Efter att jag skjutit klart går jag ner till gymmet för ett snabbt ryggpass. Jag jobbar på effektivt med korta pauser i drygt en halvtimme. Jag kan få ont i skulderbladen och i svanken när jag skjuter så jag körde några korta övningar för de områdena. Sen var det kvällfika och lite plugg. Torsdagen Kliver upp 7.30, och jag har skola fram till 15.00. I dag på fysen springer jag en liten runda på cirka 4 km. Sen blir det middag och dusch innan vi går ner till hallen för dagens styrda kvällspass. I dag var det ett pass på 90 min och vi körde finalträningar hela passet inför tävlingar i Umeå lördag och söndag.

 Måndag Jag kliver upp vid 7.30 och skolan börjar 8.15. Jag har lektioner fram till 13 och sen går jag ner till skjuthallen. I dag var det ett teoripass på schemat. 16.50 är vi på plats uppe vid skidstugan för dagens löparpass. Det blev en sträcka på cirka 4 km kuperad terräng och 30 minuter fys. Vid 18.00 står jag skjutklar för dagens kvällpass, ett pass på drygt 2h. Jag börjar med att skjuta 30 minuter ståendes på balansplatta, för att träna upp min balans. Sen byter jag till en balansplanka med ett liggunderlag över, också en balansövning. Den är lite svårare att stå still på men den är väldigt effektiv när man tränar balans. Efter det så ställer jag mig mot väggen och ”skjuter bulgariskt”, att man står och torrklickar mot väggen i 30 minuter. Det tränar jag ganska ofta nu då jag har lätt att tappa fokus på kornet. Bulgariskt hjälper mig med att få mer fokus på kornet då jag inte har en tavla som stör i bakgrunden. Jag slutar dagens pass med att träna på att skjuta offensivt. Jag kan stå länge med ett skott men jag vill att det ska smälla snabbt då det ofta blir ett bättre skott. Därför tränar jag mycket på att vara offensiv och komma snabbare till skott. Vid 20.00 är det kvällfika och då samlas alla framför tv:n och äter tillsammans. 24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Tisdagen Kliver som vanligt upp vid 7.30, i dag har jag skola fram till 11.30 och jag äter lunch innan jag går ner till skjuthallen. Innan det styrda skyttepasset så tränar jag en halvtimme bulgariskt för att jobba med kornet. På det styrda passet är det i dag finalträning i 90 minuter. Det kör vi för att vi ska bli mer bekväma och säkra med hur finalerna går till. Just i dag hoppar jag över fysen och åker hem till Dorotea i stället, det är 7 mil så jag har nära hem. Jag åkte hem för att klubben skulle fira mina medaljer från nordiska mästerskapen i Trollhättan. Kommunalrådet var med och Dorotea kommun uppvaktade med tårta och fina blommor. Klubben sponsrade med ett träningsbidrag vilket var uppskattat. Onsdagen I dag kliver jag upp 06.00 för att åka med bussen till Strömsund som går 06.55. Är på skolan fram till 15.15. Middag och sedan ner till skjuthallen. Jag tränar i 1,5 timme. Börjar med bulgariskt, med fokus på kornet. Det blir mycket samma nu för att nöta in de delar som jag brukar kunna tappa lätt. Sedan byter jag till att jobba med uppföljningar. Uppföljningar är något som jag slarvar med och jag jobbar med att ha kvar fokus på kornet i några

Fredag I dag har jag bara en lektion och då brukar jag kunna träna innan jag åker hem med bussen, men i dag har jag vilodag eftersom att jag ska tävla i helgen. Vi äter middag innan vi samlas i skjuthallen för att packa bussarna för att sedan rulla mot Umeå. Vi åker vid 16.15. Det är cirka 30 mil så det tar inte så lång tid, och vi hinner också med ett fikastopp i Åsele. Vi är framme vid 20.00 och då checkar vi in på hotellet och äter middag nummer två. Lördag Vi kliver upp 7.30 för att äta frukost och göra oss redo för att åka till skjut-

hallen i Umeå vid 8.30. När vi kommer dit gör vi utrustningskontrollerna och sedan får vi vänta ungefär en timme innan det är dags för att gå till banan och skjuta. Jag är dålig på att värma upp och förbereda, jag tycker inte att det gör någon skillnad för mig. Om jag ska värma upp så kan jag till exempel gå upp och ner några gånger i en trapp, om det finns. Dagens match är jag inte nöjd med, det är dåligt fokus och jag slarvar mycket med avfyrningarna. Ibland så slarvar jag och får en 10:a ändå och då blir det att jag slarvar mer och hoppas på det bästa. Det ska jag jobba bort. Men finalen är jag nöjd med, då kommer jag in i min bubbla och har fokus på mitt, medan jag har svårt att få till det under grundomgången. Efter finalerna och prisutdelningarna åker vi tillbaka till hotellet för att äta mat. På kvällen har vi bokat in Laserdome, så vi gör något roligt tillsammans också. Vi körde två matcher. Jag är inte den bästa att tävla mot då jag har ett sådant ”härligt” humör men jag blev inte sist i alla fall! Söndag I dag kliver vi upp samma tid som i går men vi har bara en halvtimme på oss innan vi ska åka till skjuthallen. Matchen i dag går bättre, men jag upplever fortfarande samma problem som dagen innan. Finalen går bättre och jag har bättre fokus i den. När alla skjutningar och prisutdelningen är klara åker vi till Ikea för middag. Bästa maten. Därefter får vi gå igenom Ikea lite snabbt, och jag är väldigt nöjd och glad innan bussarna rullar tillbaka mot Strömsund. ■

Foto: Daniel Wallberg NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

KOLV ANPASSNING – HAGEL TEXT CHRISTER SVENSSON OCH HÅKAN DAHLBY FOTO JOSEFIN WARG

Det finns ett talesätt som säger att man ”siktar med kolven” när man skjuter lerduvor och det ligger en hel del i det. Som hagelskytt så vill man undvika att sikta på det sätt som gevär- och pistolskyttar gör, utan man riktar vapnet mer med rörelse för att få hagelsvärmen dit man vill mot de snabba lerduvorna. Då är det av yttersta vikt att kolven passar till skytten. Här ges en grundlig genomgång av hur man anpassar sin kolv på bästa sätt för att få bästa resultat. och kolv ska siktlinjen, när du siktar längs spången, ligga i mitten eller något över centrum. Till exempel om du är högerskytt så ska siktlinjen ligga i mitten eller möjligen något till höger av mitten på spången. Att ligga något till höger gäller främst för discipliner där man skjuter två skott efter varandra, då rekylen gör att anläggningen på kolven flyttas i sidled. Vapnet ska inte heller luta åt något håll. Att som högerskytt ha en siktlinje något till vänster på spången är helt förkastligt. Se bild 2-8 för varianter av siktlinjer. 

BILD 1 Hagelsvärm på tavla.

För varje hagelskytt med ambitioner är det en självklarhet att kontrollera och anpassa kolven till sitt vapen så den passar optimalt. Man kan inte redan hos vapenhandlaren säga att en bössa passar perfekt. Olika vapen kan ha skilda träfflägen vilket ovillkorligt måste kontrolleras genom provskjutning. Kontrollera även hagelsvärmen om du byter ammunition då de olika fabrikaten kan ha olika egenskaper. Provskjutning kan med fördel göras mot en pappskiva som är ca 1x1 meter och man skjuter på cirka 30 meters avstånd. I de flesta lerduvegrenarna önskar man att ha ett överslag, det vill säga att hagelsvärmens centrum ligger något 26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

över riktpunkten. Det är för att man vill se det man skjuter på och därför ligger något under när man avfyrar vapnet. Se bild 1 för hagelsvärm på tavla.

Siktlinje Det första man bör kontrollera när man provar ett nytt hagelvapen är siktlinjen. Pröva med att göra några provanläggningar, gärna framför en spegel, viktigt är då att du inte doppar pipan och att kolven bör träffa axeln och kinden samtidigt. När du gör en mjuk och fin anläggning med god kontakt mellan kind

BILD 2

BILDBESKRIVNINGAR BILD 2. Skjuter du med detta överslaget (siktlinje) bör du skjuta i centrum på 30m. Bra för exempelvis jaktskytte eller nordisk trap. BILD 3. Bra anläggning för skeet, sporting, jakt – blicken rakt över spången och du ska se mycket av den. Ögats iris ska vara bruten. BILD 4. Standardanläggning för olympisk trap – med ögats hela iris ovanför spången. BILD 5. Anläggning för dubbeltrap – med hela ögat över spången. BILD 6. Dåligt exempel på siktlinje. Här tittar man för lågt ned, så att man inte ser tillräckligt. BILD 7. Att som här ha blicken till vänster om spången (som högerskytt) är fel på alla sätt. (Gör man alltid denna anläggning så kan man anpassa kolven genom att ta bort material på dess vänstra sida.) BILD 8. Att ha blicken till höger om spången (som högerskytt) är inte heller att rekommendera. (Om du gör denna anläggningen per automatik kan du lägga till material på kolvens vänstra sida för att flytta blicken.) OBS! Anläggningar enligt ovan är en rekommendation. ”Självklart förekommer individuella skillnader beroende på hur man skjuter, men 95 procent av alla världens toppskyttar gör så här”, säger Håkan Dahlby.

BILD 3

BILD 4

BILD 5

BILD 6

BILD 7

BILD 8

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

 Efterföljande anpassningar Om man inte är nöjd med hur geväret passar och att hagelsvärmen inte är där man önskar när man provskjutit finns det en rad olika sätt för att anpassa kolven och ”flytta svärmen”. Att åtgärda kolvlängd, höjd, skränkning och pitch är de sätten man har till förfogande för att påverka vapnets känsla och hagelsvärmens läge. Kolvlängd Längden på kolven kan du bland annat kontrollera genom att lägga bakkappan (vapnet) i armvecket, då ska pekfingret nå till avtryckaren. Det viktiga är att kolven inte är för lång, så att den hämmar anläggningen. Men, vid köp av bössa är det ändå bättre att råka köpa en för lång och hög kolv, än en för kort och låg, för det är lättare att ta bort material från kolven än att lägga till. Se bild 9 för varianter av kolvar.

Höjd Många nya vapen har en justerbar kolvkam som kan flyttas upp och ned och i sidled. Ju mer du ser av spången desto högre kommer hagelsvärmen att landa. Det finns även en rad lösa kolvhöjare i vapenhandeln som kan limmas fast. Pröva först med att tejpa fast exempelvis pappskivor på kolvens ovankant så att du vet hur mycket som måste läggas på. Det gäller både höjd och sidled. Som exempel på hur kolvens höjd påverkar, kan sägas att 1 mm på kolvhöjden gör cirka 4 centimeter på träffläget på 30 meters avstånd, beroende på svinghastighet. Se bild 9 för kolvar med kolvkammar.

Skränkning Skränkningen är krökningen på kolven, den som normalt börjar från där du har handen (den som greppar bös�san) till bakkappan. Skränkningen på ett vapen är det som avgör din siktlinje. Om kolven är för rak kan man låta en vapenverkstad skränka den 28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

BILD 9

ytterligare, men då används en metod som ofta gör kolven går tillbaka till ursprungsläget efter ett tag, så det är inte helt att rekommendera. Då är en tillpassad kolv för just skytten att föredra. Är kolven överskränkt kan trä behöva avlägsnas. Se bild 10-11 på vapen där skränkningen syns.

Pitchen Pitchen, vilket är vinkeln på kolvens bakkappa, kan kännas nog så viktig om den inte är anpassad för det skytte du bedriver. Normalt är pitchen sådan att avståndet från avtryckaren till hälen (överkanten på bakkappan) är lika eller något kortare än till tån (nederkanten på bakkappan). Förändring av pitchen kommer även att påverka träffläget. Exempelvis anläggningsskyttar, såsom olympiska trapskyttar, har fördel i använda mycket pitch. På så sätt får de mindre pipuppslag och mindre rekyl, och det är naturligtvis önskvärt för att få en mjuk övergång till skott nummer två. Om man har mycket pitch vill bössan dock skjuta lägre och detta kompenserar man genom att man höjer överslaget så att man ser mer spång i anlägget. Skeetskyttar, sporting- och nordisk trapskyttar använder normalt mindre

BILDBESKRIVNINGAR 9. Kolvar med olika längd, höjd och drop. Dropet är den eventuella lutningen som ses på kolvens övre kant. 10-11. Vapnets skränkning, som kan ses här, är krökningen i kolven. 12. Närbild på två bakkappor med olika pitch. 13. Två hagelgevär med olika vinkel på kolvens bakkappa, det vill säga pitch. Hagelgeväret till vänster har en rak pitch, som lämpas för exempelvis skeet och markmålsskytte, och det till höger har en centrerad pitch som är lämplig för snabba frångående duvor. 14. Geväret med rak pitch vid anlägg. 15. Geväret med centrerad pitch vid anlägg. BILD 10

pitch eftersom man därmed kan göra en lättare, smidigare anläggning. Se bild 12-15 för exempel på pitchar och hur de påverkar.

Drop Drop är höjdskillnaden från främre till bakre delen på kolvkammen. Drop använder man mestadels vid skeet, nordisk trap, sporting och jakt för att kunna få olika siktbild (överslag).

BILD 11

BILD 12

Ingen eller väldigt lite drop använder man i anläggningsskytte såsom olympisk trap och dubbeltrap, på grund av att oavsett var du lägger huvudet på kolven så vill du ha samma överslag.

BILD 13

Har du mycket drop i kombination med lite pitch kan det göra att det blir pipuppslag och att kolven slår dig på kinden vid avfyrning. Se bild 9 för exempel på kolvar med olika drop.

Justeringsordning När man justerar en kolv bör man sträva efter att göra förändringarna i rätt ordning, detta för att inte en åtgärd ska ta ut en annan. Ordningen är: ❚ Höjd ❚ Längd ❚ Skränkning ❚ Pitch ❚ Drop

THE PARTNER

BILD 14

FOR GOLD RWS – VÄRLDSREKORDKULAN

RWS sortiment återfinns i bl a följande skyttebutiker: Hertzmans Vapen Påryd • Sportec Åkarp • GESAB Norrtälje

BJ Hunting Mullhyttan • Skyttetjänst Älmhult.

BILD 15

R W S ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

SKYTTEÅRET I BILDER! Från norr till söder, öst till väst under årets alla dagar pågår skytteverksamhet i någon form i Sverige. Det har tränats, tävlats, skrattats, gråtits, utvecklats, njutits, fascinerats och så vidare. Upplevelserna är lika många som antalet utövare (=många) och det alla har gemensamt är kärleken och intresset för skyttesporten. Här tar vi oss en titt på några aktivas upplevelser och erfarenheter av skyttesporten under året som har gått. Bilderna är hämtade från olika användare på Instagram, där du också kan följa svenska_skyttesportforbundet. Tagga gärna dina bilder, som är kopplade till skyttet under Svenska Skyttesportförbundets vingar, med #skyttesport!

mickeihammar

+ FÖLJ

Tufft att skjuta 24 timmars! #skytte24 #christianstadsskyttesällskap #somnastående

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

ateliersastre

+ FÖLJ

SM #inskjutning #kpist #karlstad #skyttesport

dwallberg

+ FÖLJ

Coach-Hugos kommentar på Fannys ”dåliga” 10,7: ”Nästan Fanny! Sikta mer åt andra hållet nästa gång bara.” #träning #issf #SvSF #skyttesport #smallbore

annikahult

+ FÖLJ

Sista skjutet utomhus för säsongen. #skyttesport #blomsterhult #skytte #ulvsbyskytteförening #pangpang #inspiration #motivation #skyttedrottningnot

niclaslarsson.mariefred

+ FÖLJ

Station 7, här är vårt skydd. Långt där borta, typ 410 m, så ligger ett gäng skyttar som ska träffa en liten tavla. #skyttesportförbundet #fältskytte #fältskyttesm #mariefredkärnboskytte

kronis_gbg

+ FÖLJ

First day at south swedish open. 136/150 targets. New day tomorrow with another 150 fresh targets. #sportingclays #compaksporting #claytargets #skyttesport

_nyberg

+ FÖLJ

Taktiksnack mellan serierna, 4:ans dubbléer är lurigare än man tror! #skeet #lerduveskytte #sportskytte #skeetshooting #clayshooting

pitepjotr

+ FÖLJ

På skjutbanan med frugan = tufft motstånd. För familjefriden sköt vi samma poäng! #skyttesport #piteåskytteförening

accuracyandlifequality

+ FÖLJ

The first shots this year in 50 meters olympic freepistol. Feels good! #shooting #olympic #targetshooting #freepistol #training #competition #shootingsport #issf #fit #fitness #fitlifestyle #active #sport #coach #inspiration #fun #lifequality #goals #motivation #skyttesport

forminaogon

+ FÖLJ

#pistolskytte #skytte #natur #avkoppling #koncentration #rensatankarna #mål #blomma #gräs #skjutbana #andas #skog #sol #regn #sundsvall

tobbe_a78

+ FÖLJ

Blev några rundor träning idag, alltid lika skoj att krossa lerduvor. #helsingborgsjsk #compacsporting #nordisktrap #lerduveskytte #hagelskytte #svenskaskyttesportförbundet #svenskidrott #skyttesport #ettskyttesverige

josstosse

+ FÖLJ

Olga & Aron #luftpistol

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRSVARSINFO

Brigadgeneral Stefan Andersson:

”Om man frågar ’HAR VI KRIG SNART?’ säger jag nej” TEXT JOSEFIN WARG FOTO ANTON THORSTENSSON/COMBAT CAMERA/FÖRSVARSMAKTEN och NIKLAS EHLÉN/CC014/FÖRSVARETS BILDBYRÅ

Värnplikt som återinförs. Gotland som rustas. Och ja eller nej till Nato som ständig fråga på rikspolitikernas agenda. Försvarsfrågorna har onekligen varit heta på agendan denna höst. Men vad är det som händer i Sverige, och har vi skäl att oroa oss? Svensk Skyttesport fick en intervju med brigadgeneral och armétaktiske chefen Stefan Andersson, Svenska Skyttesportförbundets kontakt inom Försvarsmakten.

”Andersson i möte” Stefan Andersson svarar i telefonen som ringer för tredje gången under Svensk Skyttesports timlånga möte med honom. Det är allt från TV4 till en general med tre stjärnor som ringer om viktiga frågor som kräver snabba svar. Men är man brigadgeneral och armétaktisk chef så är man, och det innebär att man har ett stort ansvar på sina axlar. – Mitt ansvar är att leda armén i kris och i krig. Jag har som uppgift att leda insatsoperationer, och det gör jag dygnet runt året runt på de 14 platser vi finns på runtom i världen. Utöver nationell ledning ska jag se till att förbanden har rätt förutsättningar för att kunna lösa sina uppgifter, och skulle det bli beredskapshöjning så hamnar det på mitt bord. Mitt ansvar är egentligen att ge förbanden uppgifter. Och skulle vi mobilisera i krig är det mitt ansvar att leda operationer, säger han. Stefan Andersson har haft tjänsten sedan januari 2014 och sedan dess har han en gång i halvåret åkt till exempel till Mali och Afghanistan där Sverige har trupper i fredsbevarande insatser. Han besöker också dem på hemmap32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

lan som är i sin slutträning inför utlandsuppdrag. – Jag har försvarets roligaste jobb, därför att jag ständigt får träffa superentusiastiska människor, från unga soldater till professionella truppofficerare. Och de gör ett strålande jobb där ute. Som soldaterna i Mali, där vi har 250 män och kvinnor. De jobbar i 35–40 graders värme i södra Saharaöknen, bor i tält och de löser fantastiskt viktiga uppgifter på ett bra sätt, säger han. Men Stefan Anderssons jobb handlar också om vad som händer här hemma. – Ska inte glömma den nationella säkerheten heller. Ett av mina tre fokusområden är att skapa ordning och reda i den nationella försvarsplaneringen. Allmänt säkerhetspolitiskt läge Andersson är också frivilliga försvarsorganisationen Svenska Skyttesportförbundets kontaktperson inom Försvarsmakten och som sådan är han rätt man att svara på Svensk Skyttesports frågor kring försvarsmaktsaktualiteter. För försvarsfrågorna är heta och

det händer mycket på ämnet försvaret. Så sent som i somras sa Överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén, som vi kunde läsa i årets andra nummer, att ”nu är det på riktigt”. En ståndpunkt som Stefan Andersson delar med Bydén. – Jag tror att han tar sin utgångspunkt i att vi ser, tyvärr, ett försämrat omvärldsläge. Vi ser här den olagliga annekteringen av Krim och Rysslands agerande i östra Ukraina. Bara de händelserna i sig är tecken på att Ryssland har resurserna och förmågan, och de gör en aktiv åtgärd och helt enkelt bara går in och tar en del av annat land. Det är en stark markering. Och i vårt eget närområde ser vi att de har ett mer aktivt och hotande beteende, mer omfattande övningsmönster i större förband, i luften och till sjöss. Ryska flygplan åker utan transpondrar - varför det, kan man ju undra. Och de gör regelbundna markeringar mot Nato, som att de omplacerar missilsystem till Kaliningrad. De markerar att de har stormaktsambitioner och vill komma tillbaka till den nivån. Med det sagt måste vi ta det på allvar. Är det bara Ryssland som utgör hotet?

– Det blir ju lätt att man enbart tittar på Ryssland. Men ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv så handlar det också om Nato, där de tre baltiska länderna är med. De triggar varandra, Nato och Ryssland. Nato är en organisation som bygger på att man stödjer varandra och Nato vill vara en trovärdig säkerhetsaktör. Så gör den ena det, gör den andra det. Det känns lite som att det aldrig tar slut. Det gör att man kan vara lite orolig. Risken för en olyckshändelse som kan skapa komplikationer är något som också oroar Andersson. Han nämner exemplen när ryska flygplan flugit väldigt nära förbi svenska plan: – Ponera nu att ett svenskt flygplan, eller ett Natoflyg, och ett ryskt flyg flyger nära varandra och råkar slå ihop vingarna och en åker i sjön. En olyckshändelse kan inträffa för att man är för  Stefan Andersson besöker ofta, som på bilden, förband i Sverige men också de svenska förbanden i internationella fredsinsatser. De senare vill han gärna framhålla. ”Göra skillnad är ett slitet uttryck, men de gör verkligen skillnad. För hur hade det sett ut om vi inte varit där? De som är ute i insatsområden förtjänar all respekt.”

STEFAN ANDERSSON

BOR i Stockholm KOMMER FRÅN Tingsryd ÅLDER 55 år YRKE Brigadgeneral och armétaktisk chef sedan 2014

”På Tingsryds Ridskola, där finns mycket tjejer – dit åker vi” Så sade en ung Stefan Andersson när det för första gången var dags för fritt val på skolan hemma i Tingsryd och hans val föll på ridsport. Året efter valde han luftgevärsskytte i stället. Skyttet i Tingsryds Skytteförening, även 6,5mm, blev hans hobby en lång tid därefter. ”Roligaste skyttet var faktiskt fältskjutningarna, när man åkte iväg till någon bygdegård i Småland och gick iväg i patrull, stod med plastremsorna för att se hur det blåste och stod där och kollade i kikaren. Och också att vara med som funktionär, där man skulle springa fram och krita och markera antalet träffar, var väldigt roligt och också en viktig del av skyttet. Det var bra gemenskap och alla kände alla. Det var en av mina största hobbys när jag var yngre.” Genom skyttet kom Andersson in på det militära och 15 år gammal bestämde han sig för att det var där hans framtid låg. Därefter har han ”fått göra massa roliga saker” som han säger, såsom plutonchef, kompanichef, brigadchef, chef för Nordic Battle Group (med 2200 personer från sex olika länder som står i EU:s beredskap), militärrådgivare på departementet, produktionsledare i armén och sedan januari 2014 armétaktisk chef. En tjänst som han älskar. ”Jag får jobba nära människor, soldater och officerare, i förbanden i Sverige och utomlands. Mötena med dessa människor ger mig en sådan vitamininjektion.” Han hoppas att få ha kvar tjänsten åtminstone till nästa år, då det är dags för ruljangs igen. ”Det är så systemet fungerar. Alla organisationer mår bra av att vitaliseras, få in nya erfarenheter och nya idéer. Men jag inte klar här. Bestämt mig för att jag ska bidra till att skapa ordning och reda i det nationella försvaret först.” NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRSVARSINFO  aggressiv och det kan göra att det hela eskalerar och drar igång en utveckling som inte går att stoppa. Det kan jag tycka är ganska allvarligt. Permanent förband på Gotland Från och med den 14 september i år finns ett permanent stridsförband på Gotland. Det skulle egentligen vara där med start i början av 2018, men det tidigarelades till årets september. I väntan på ordinarie stridsgrupp (som nu ska finnas på plats sommaren 2017) så sker ett rotationssystem med olika förband som placeras på Gotland. Och det är den nyss nämnda omvärldssituationen som är anledningen. – Det är något som planerats under lång tid och inget som bestämts under en förmiddag. Det är gjort utifrån händelserna i omvärlden, nyss nämnda förhållanden. Hur allvarligt är det är att en ordinarie stridsgrupp ska behöva finnas på Gotland? – Vi ska inte överdramatisera. Det finns ingen överhängande krigsrisk nu, utan det här är mer ett sätt att vi sänder signalen att vi tar vårt ansvar i vår del av området och det är en konkret förberedande åtgärd. Regeringen hade redan beslutat att vi skulle ha en ordinarie stridsgrupp där från januari 2018, och vi sa att vi har möjlighet att finnas där tidigare och då gör vi det. Men om man frågar ’har vi krig snart?’ säger jag nej. Att världen hamnar i en storskalig konflikt är inte något någon vill se, för det skulle släppa lös oönskade krafter. Så vi får ändå hoppas att det finns en återhållsamhet som gör att politiken löser upp knutarna. Som i Syrien, där finns ingen militär lösning på konflikten utan det är politiken som måste göra det. Men vad vi måste ha respekt för är att vi ser ett mer aktivt Ryssland som uppträder mer offensivt och aggressivt. Vi kan inte blunda för att de gick in och tog Krim och strider i östra delen av Ukraina. Med det sagt måste vi titta på vad vi kan göra i Sverige och vi anpassar vår beredskap utifrån vad som händer. Och vilken skillnad skulle du säga att stridsgruppen på Gotland gör i ett större perspektiv – i till exempel omvärldens syn på oss? – Jag hoppas ju att Sverige uppfattas som en trovärdig och seriös nation som ansvarar för sitt eget territorium. De finns de som småler och säger ”vad 34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

kan 150 man göra på Gotland”? Men jag säger att de åker i skyddade stridsfordon och varje sådant har en 40 mm kanon, och det gör inte lite ont att få en sådan på sig. Och de har skarp, och inte lite, ammunition. Och 150 man är fler än inga. Sedan har vi planering för att kunna tillföra ytterligare resurser, och det övade vi på förra och förrförra året under mitt ansvar. Obligatorisk värnplikt En annan nyhet som presenterades i september var den att en statlig utredning föreslår att värnplikten ska återinföras med start 1 januari 2018, och att alla födda 1999 och 2000 redan nästa år ska kallas till mönstring. Både män och kvinnor. Välkommet, enligt Stefan Andersson: – Frivilligheten ligger fortfarande som bottenplattan och sedan ska vi kunna plikta in folk för att kunna bemanna vår krigsorganisation, enligt utredningens förslag. Jag tycker att det är jättebra att alla män och kvinnor förväntas genomföra mönstring. Nu när man riktar sig till alla unga sänder konungariket Sverige signalen till alla att de faktiskt har en uppgift. Många unga känner att de har rättigheter och ska få mycket av samhället, men de har också en uppgift att kunna ge samhället. Vi har ett välmående land med hög standard, som fri tandvård, skolgång och så vidare, så det här tycker jag är individens sätt att också bidra till samhället. Vad är det som nu gör att värnplikten, enligt förslaget, ska återinföras? – Vi lyckas inte fullt ut att bemanna förbanden med det system som vi har med tidvis tjänstgöring. De tidvis anställda blir reservister. De kommer in, genomför sin utbildning, blir soldat och så åker de hem. Därefter blir de inkallade till tjänstgöring med viss regelbundenhet. Det är annan sak om du blir kontinuerligt, ”fast anställd” soldat, för de får en målbild, att ”det här ska du göra”. De tidvis anställda saknar målbilden och får sin krigsplacering mer i ett Excelark. Där har vi inte lyckats fullt ut, säger Andersson. För de kontinuerligt anställda soldaterna var sökandet stort, men här har de som anställts inte stannat i organisationen så länge som man önskat, säger Andersson. – Man hade hoppats på att majoriteten skulle stanna minst sex år, men vissa har stannat lite för kort tid och

Brigadgeneral Stefan Andersson.

...det finns ingen överhängande krigsrisk nu, utan det här är mer ett sätt att vi sänder signalen att vi tar vårt ansvar i vår del av området...

då måste man hela tiden jobba med att fylla på. Var det rätt att slopa värnplikten? – Jag tycker att slopa är ett starkt ord, men det fanns anledning att se över modellen. I Holland gjorde man samma sak och det tog 10 år att implementera ett nytt bemanningssystem. Nu har vi haft sex år utan värnplikt, så vi ska inte döma ut oss själva, för det tar tio år att göra en sådan här förändring. Men nu har den nya utredningen kommit och har vi tur beslutar politikerna enligt utredningsförslaget och det tror jag kommer att ge många positiva effekter. En grund i förslaget är dock frivillighet och det tycker Andersson är bra: – Oaktat, tycker jag att organisationen ska bemannas av personal som vill vara i den. I den bästa av den världar ska vi bemanna vår organisation med den som vill lägga några år på detta

och sedan kanske göra annat. Alla organisationer mår bra av engagerade och entusiastiska och välutbildade medarbetare. Vilka är det ni vill nå och få in i Försvarsmakten? – I min värld vill vi få in ett snitt utav svenska medborgare. Tjejer och killar, nysvenskar, HBTQ-personer. Vi kan inte bara ha unga vita män, utan samhället ska spegla sig även i Försvarsmakten. Det berör alla och alla organisationer mår bra utav mixen. SvSF har en väldigt stor rekryteringsbas, men ur förbundets synvinkel upplevs att Försvarsmakten inte vill ta del av och marknadsföra sig mot deras medlemmar. Varför gör man inte det? – Jag vet faktiskt inte. Jag själv har reagerat och tänkt mycket på detta när jag tog på mig att vara kontaktperson åt båda skytteförbunden, er och

Pistolskytteförbundet. Vi har väldigt gott stöd av bägge förbunden som bidrar med utbildning av instruktörer, till exempel för vapenutbildning av hemvärnspersonal. Jag tror faktiskt att vi skulle kunna göra mer där, men har inget bra förslag på vad. Och det är produktionsstaben och deras frivilligavdelnings uppdrag att beställa tjänster baserat på förbandens behov. Det gäller att hitta vad vi kan jobba med mer och det gäller även för förbundet att bli mer konkret, att titta på sin egen verksamhet och se vad det kan erbjuda Försvarsmakten och kommunicera det till PROD FRIV i möten. Men jag tror att vi skulle kunna göra mer. I min värld tycker jag att om man har viss skytteverksamhet kan FM stå där med en infomonter. Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Är inte redan skytteintresserade unga vuxna en bra målgrupp för FM att nå? – Det är klart att det är. De har redan ett intresse som har tydlig koppling

mot Försvarsmaktens verksamhet. Det är klart att vi vill tala om för dem att genom en anställning inom Försvarsmakten får du hålla på med din hobby och dessutom få betalt för det. Som frivillig försvarsorganisation, är SvSF nödvändiga för er? – Ja! Det ni levererar till Försvarsmakten i form av exempelvis instruktionsutbildning är en fantastisk möjlighet och en stor hjälp för oss. Skyttarna är specialister, vi vill ju åt er så att vi kan bli ännu duktigare så att vi kan göra de här punktinsatserna. Och som att ni arrangerar SM i Ak är vi bara tacksamma för; att det kommer personer som brinner för det, är kompetenta, och angelägna om att det ska blir en bra och väl förberedd tävling. Det är bra med den hjälpen, för annars måste förbanden göra det själva och de går redan på knäna - och ni är många skyttar. Kan vi då vi då förmedla information om Försvarsmaktens verksamhet och armén i synnerhet vore det alldeles utmärkt. ■

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m. SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

FOTNOT Intervjun med Stefan Andersson gjordes i slutet av oktober och det säkerhetspolitiska läget kan svänga fort. Vill man ha absolut senaste nytt om vad Försvarsmakten gör rekommenderas deras hemsida www.forsvarsmakten.se.

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar. De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden. Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

UNG SKYTT

Vad är det roligaste med skytte? – Att det är en individuell sport. Man har bara sig själv att skylla!

axel

LÖFVANDER TEXT OCH FOTO CAMILLA OSKARSSON

Axel Löfvander är 12 år gammal och skjuter för Dagstorp-Lilla Harrie skytteförening och för Kävlinge sportskytteklubb. Här berättar han om sin träning och vad han tycker är roligast med skytte. Hur kom det sig att du började med skytte? – Mor och far skjuter så jag har varit på skjutbanor i hela mitt liv. Jag ville prova på, så jag började när jag var sju år och har hållit på sedan dess. Från början var det morfar som hjälpte mig på träningarna. Vilka är dina discipliner? Någon favorit? – Jag började skjuta luftgevär i Kävlinge först. Nu skjuter jag även i Dagstorp-Lilla Harrie, korthåll och pyttelite 6,5. Korthåll är roligast. Det är lagom mycket rekyl, jag tycker om att skjuta liggande och det är kul med vind. Jag försöker träna på att hålla koll på den och märker att jag blir bättre på att både vänta ut den och på att sikta lite bredvid. Hur mycket tränar du och hur ser en vanlig träning ut? – Det brukar bli två gånger i veckan, plus tävling på helgen ibland. På trä36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

ning skjuter jag oftast bara på och försöker få det att kännas bra. De dagar det är organiserad träning i klubben skjuter jag en liggserie först och sedan

skjuter jag ställning efteråt om det finns plats. Annars brukar jag skjuta så mycket jag vill, först ligg och sedan till exempel stå.

Hur skulle du beskriva ungdomsverksamheten i din förening? – Vi har många bra skyttar och är ute på mycket tävlingar. Nya skyttar kan komma in och testa, föreningarna har gevär och utrustning att låna. Vi brukar vara ungefär 15-20 stycken på träningskvällarna och fem-sex stycken ungdomar som tävlar. Jag tror att vi är så många för att vi har kul när vi tränar och inte alltid räknar poäng. Vi gör också vissa grejer utanför skyttet, till exempel har vi setts och bakat pizza ihop och haft kul. För ett tag sedan hade vi en träning tillsammans med Trelleborg. De var hos oss och sköt och så grillade vi efteråt. Varje år brukar vi också ha en träningslägerdag i Dagstorp. Det är bra för då hinner man få mer hjälp med att titta på skjutställningen och börja komma igång med ställningsskytte eller remskytte eller något annat som man vill ha hjälp med. Hur ofta tävlar du? – Nästan varje helg, men inte alltid. På luften blir det oftare lite större tävlingar, kanske över två dagar. På korthållet är det fler mindre tävlingar. Varför tävlar du? – Jag tycker att det är kul att se hur jag utvecklas med poängen och så är det roligt att träffa annat folk. Jag har vänner i andra klubbar som jag träffar på tävlingar. Roligaste tävlingen tycker jag nog har varit Guldskottet som vi hade på hemmabana, för den var lagom stor och jag fick prova på att skjuta sportskytte. Det är också bra att vänja sig vid andra banor och kul att få se andra ställen. Vad har du för intressen förutom skytte? – Jag spelar fotboll också. Jag lägger nog lite mer tid på skyttet, men det funkar bra att kombinera. Eftersom det är en lagsport och en individuell, en mer fysisk och en som inte är det, så fungerar det bra. ■

Sista chansen! SP88 med elektroniskt kodlås och två skjutmål. Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren! Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär. Skåpet levereras med elektroniskt kodlås, topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist. Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift. Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:- (Ord. 595:-). Köp till en Honeywell brandbox för brand- och vattensäker förvaring av dokument och värdehandligar. Pris från 595:-. Behöver inte förankras. Certifierad enligt SS3492. H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg. Pris inkl. moms.

5.995:Ordinarie pris: 8.590:-

Honeywell brandbox. Modell SS1101. Brandsäker. H*B*D utv. = 183*317*253 mm. H*B*D inv. = 94*288*180 mm. Vikt 8,7 kg. Pris: 595:-

Honeywell 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Skyddar även CD, USB-enheter och DVD.

Honeywell Brandbox A4. Modell SS1103. Brand och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm. H*B*D inv. = 98*333*215 mm. Vikt 12,9 kg. Pris: 795:-

SP66 med två skjutmål. Certifierad enligt SS3492 Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär. Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Elektroniskt kodlås går att få som alternativ. Pris 1.500:-. Skåpet levereras med två justerbara hyllor samt 5 förvaringslådor i dörren, bottenmatta samt vapenhållare för gevär. Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen. H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 kg. Pris inkl. moms.

3.995:Ordinarie pris: 5.195:-

Kontakta oss för mer information om närmaste återförsäljare. Nu över 750 st runt om i Sverige, många med hämtlager för direktleverans!

125:-

Köp “Viltvåg” för halva priset i samband med skåpköp! Så långt lagret räcker! Ord. pris: 250:-

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms. Beställ genom någon av våra 750 st återförsäljare. Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:UPPGE KOD: Jubileum-16 vid beställning.

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel 08-689 85 60 www.scandinaviansafe.se NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

BARN- OCH UNGDOMSLEDARTRÄFFEN PÅ BOSÖN TEXT OCH FOTO CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM, BARN- och UNGDOMSANSVARIG SvSF

Under helgen den 21–23 oktober genomförde Svenska Skyttesportförbundet en barn- och ungdomsledarträff på Bosön, där inspiration för att utveckla verksamheten hemma i föreningen stod på agendan. Deltog gjorde cirka 60 ledare från hela Sverige och det var ett antal välkända namn på talarlistan. Dopingfritt mot OS-silver Fredagskvällen inleddes av Skyttesportförbundets nytillträdda generalsekreterare Patrik Johansson som

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

hälsade alla hjärtligt välkomna till Bosön. Därefter pratade Håkan Dahlby om vikten att sätta mål och använde sin egen resa till OS-silvret i London

2012 som utgångspunkt. En resa som inte skulle ha varit möjlig om han inte varit fri från doping. Han är ambassadör för Ren Idrott och visade oss

bilder som tydligt visar vad som är dopingens baksida. Bilder på kroppar som inte längre alls fungerar som de ska efter användning av otillåtna pre-

parat. Han påminde även om att man måste ha dispens för vissa mediciner om du ska tävla och att detta gäller redan på SM-nivå. Så om du är osäker

på om din eller din aktives medicin är dopingklassad kan det kollas upp det på den så kallade röd-gröna listan, som du kan hitta på rf.se. Idrott på barnens villkor Idrottsrörelsens gemensamma mål inom barn- och ungdomsidrotten stod på agendan på lördagsförmiddagen. Anders Wahlström från Riksidrottsförbundet utmanade deltagarna att tänka på hur våra strukturer, som våra tävlingsformer och reglementen, styr vår barn- och ungdomsverksamhet. Är verksamheten verkligen anpassad efter de unga eller är det de vuxnas tävlingsformer som styr? Han pratade även om de riktlinjer som idrotten enats kring och som ska styra vår barn- och ungdomsverksamhet. Till exempel säger riktlinjerna att tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Med detta menas att tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras. Det betyder också att nationella mästerskap inte ska förekomma för barn, inte heller nationella tävlingar som kräver kvalificering. Detta var något som väckte en del frågor kring några av skyttesportens egna tävlingar och deras utformningar. Höjdhopp på skyttesportsträff Efter lunch var det så dags för höjdhopparen Stefan Holm som tog OSguld i Aten 2004 att berätta om resan dit, som både har kantats av upp- och nergångar. Det var en föreläsning kantad av många skratt, men även allvar när han delade med sig av hur han planerade och lade upp sin resa till målet. För att deltagarna skulle få ta del av den vackra naturen kring Bosön gick de därefter en tipspromenad 

Översta bilden: Höjdhopparen Stefan Holm delade med sig av erfarenheter. Under t v: Håkan Dahlby pratade bland annat om dopingens baksidor. Under t v: Anders Wahlström. Under t h: Om bemötande, kommunikation och samarbete berättade Tommy Olsson. NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

 i ett av de träningsspår som finns runt anläggningen. Vikten av utbildade ledare Eftermiddagen avslutades med att förbundets sportchef Jonas Edman pratade om vår skytteverksamhet, om vikten av utbildade tränare och om förbundets elitsatsning. Han undrade bland annat hur en del föreningar kan överraskas av att de unga slutar när vi erbjuder dem en verksamhet som kan liknas vid öppen förskola utan utbildade förskolepedagoger. Vi behöver utbilda våra ledare och tränare och lära oss att planera verksamheten så att deltagarna stimuleras. De föreningar som har skyttar som vill satsa behöver mera utbildning till sina tränare och föreningarna behöver hjälpa skyttarna att hitta en gemenskap, kanske genom att bilda kluster i till exempel regionala träningsgrupper. Vi behöver även föreningar som är uttalade elitklubbar och då även på seniornivå. Jonas avslutade med att släppa nyheten om att vi under 2017 planerar att testa ett nytt Lag-SM där deltagarna verkligen tävlar som ett lag tillsammans. Än så länge är detta enbart ett embryo och mer information kommer att komma, men det blir ett nytt sätt att bygga lag och gemenskap på föreningsnivå. Kommunicera rätt Hela söndagsförmiddagen ägnades åt ledarskap och föreläsare här var Tommy Olsson, som tagit fram materialet i detta ämne till förbundets utbildningar. Hans pass kretsade kring bemötande, kommunikation och samarbete. Vet du till exempel att kommunikation består av 7 procent ord, 38 procent tonläge och 55 procent kroppsspråk? Hur påverkar det hur budskapet mottas när vi berättar något i en lärande situation? För att komplicera det hela så är mottagaren även fakta- eller känslostyrd. Till den förra behöver du förmedla tydliga budskap med struktur och till den senare behöver du förmedla en känsla. Det här är något att tänka på när vi lär ut saker så att alla nås av budskapet utifrån sin förutsättning. ”Superwoman” Under helgens sista pass fick deltagarna med sig några ”verktyg” hem som de kan använda i det fortsatta arbetet hemma i föreningen. Det gavs av Aila Ibanez Mengüc som är tidigare elitspelare i basket och nu jobbar på 40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Riksidrottsförbundet. Det var dock mera i sin roll som idrottsmorsa och ledare för ett pojklag i basket som hon föreläste. Under hennes pass fick deltagarna konkreta tips på hur man kan kommunicera så att föräldrarna blir mer delaktiga i verksamheten. Hon menade bland annat att aktiva och föräldrar frågar sig vilka målen med idrottandet är, så föreningen bör vara tydlig med vad som gäller och förväntas. Aila pratade om vikten av fysisk aktivitet och den allt mer stillasittande kultur som finns i vårt samhälle. Sitta är det nya röka! Hon provocerade deltagarna genom att fråga om man som förälder är villig att säga att det är okej att förkorta barnens livslängd med fem till sju år genom att godta ett stillasittande liv. Deltagarna fick själva testa enkla övningar för att få bättre bålstabilitet. Ni som hade ledare med på utbildningen kan därför se fram emot några härliga rörelser som att flytta vattenmeloner, klia hunden på nosen eller flyga som Superwoman alternativt Superman. Aila passade även på att rekommendera den serie som utbildningsradion gjorde för något år sedan och som heter Idrottens himmel och helvete. Har ni inte sett avsnitten ännu rekommenderar vi er att göra det. Ni hittar dem på www.urskola.se. I det andra avsnittet går man bland annat igenom barn och ungdomars utveckling. Något som vi kan ha nytta av både som förälder och ledare. SvSF:s tack Vi tackar alla som var med under helgen, både deltagare och föreläsare, och vi hoppas att de ledare som var med har fått ny inspiration till sitt arbete hemma i föreningarna! ■

Bilder uppifrån och ner: Varje föreläsare utmanades av en deltagare i simulatorskytte med luftpistol. Alla föreläsare fick när de var klara visa vad de gick för som luftpistolskyttar. Här sportchef Jonas Edman. Aila Ibanez Mengüc såg till att deltagarna fick träna bålstabiliteten, i övningar att ta hem till föreningen. Mer utmanande styrkeövningar för alla!

Strömsund

Vill du bli en i gänget? Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Vi erbjuder: • Nationell idrottsutbildning • Utbildning i gevär, pistol och viltmål • Utbildning för dig med funktionsnedsättning

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16 skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

Välkommen hit!

Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

10ED 22N

Jag säljer glasögon till alla och för alla skyttar oavsett skyttedisciplin och nivå. Ni hittar allt Ifrån Pilla Zeiss Vivx toppklassglasögon med linser tillverkade av Zeiss Optics, Randolph Rangers nya Falcon båge, Castellani och nya ShootOff.

26ED 44N 44ED 45Max

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

76HC

ZEISS CERTIFIED VIVX LENSES

66N

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! OUTLAW & PANTHER SERIES

60HCP 94HC

2016 NEW LENS OPTIONS

Har ni ett ögondominans problem prova Nya OFFEYE! Varför inte köpa en ny Ergosign Nill kolv, jag hjälper dig med beställning och injustering. Vill ni bli en bättre skytt, kanske nästa Olympiamedaljör, köpa rätt bössa Perazzi, ny bättre ammunition Clever. Hos mig hittar ni allt som ni behöver för att skjuta bättre! EVOLVING THE SCIENCE OF SPORTS VISION... Introducing the new 18RHC, 32MXB, 58ED, 69MWN

50RHC

THE WORLDS PREMIER LIGHT MANAGEMENT TECHNOLOGY FOR MAXIMUM FOCAL REGISTRATION IN HIGH DEFINITION

Jag säljer modeller som passar allas plånböcker. Har ni synfel så hjälper jag er med korrektionsglas inslipade i insatser för dom flesta modeller. Zeiss och Essilor är mina leverantörer. Jag hjälper er gärna med konsultation med rätt Optiker för att allt ska gå så smidigt och för snabb leverans!

vi hjälper dig att se vad du skjuter på

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

MJÖLBY bygger gemenskap genom tävlingsutflykter

TEXT ROGER och ALEXANDER JOHANSSON TEXTBEARBETNING CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM FOTO MATS HJORT

Mjölby Pistolklubb har en ungdomsverksamhet som blomstrar. En av förklaringarna kan vara gemenskap, något som de jobbar aktivt med. En sak som hjälper att bygga gemenskap är att åka iväg på tävlingar tillsammans. Förutom att tävla är att gemensamt äta hamburgare obligatoriskt och ibland hör också klassiska skolsalsövernattningar på luftmadrass till, vilket ungdomarna tycker är spännande. Här delar klubben med sig av en reseberättelse från en av tävlingsutflykterna. ROGER JOHANSSON ÄR ledare i föreningen och han berättar att föreningen har åkt på tävlingen Göta Kanal Master i Töreboda flera år i rad. Han säger att de tycker att det är kul när det är deltagare från Norge med samt att det är både luftpistol och luftgevär samtidigt. Han säger också att föreningen verkligen sätter värde i att arrangören ordnar så att deltagarna kan sova över i skolsalar i anslutning till idrottshallen där tävlingarna är. I år representeras föreningen av elva ungdomar och tre seniorer. Med på resan var även fem föräldrar. Roger berättar att det normalt är fler ungdomar med på resan, men i år krockade tävlingen med gymnasiemässor. Detta gjorde att flera var hemma och besökte dessa eftersom de behövde fundera över valet till gymnasiet.

Gemenskapen byggs under resan Alexander Johansson är en av juniorerna som var med och när vi frågar om resan till tävlingen svarar han att stämningen på morgonen vid sam42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

lingen är bra men många är lite trötta då det var tidig samling. - Vi åker gemensamt i bilar, med föräldrar eller ledare som kör. I bilen pratades det om allt från Pokemon till kameror. Andra använder bilresan till en sovstund. Hur ser dagen ut efter det? -Väl framme i Töreboda är de första förberedelserna att äta lunch, de flesta har med någon matsäck hemifrån. Sedan gör alla utrustningskontroll och börjar förbereda sig för första dagens tävling, där Mjölbys alla skyttar har fått starttid i skjutlaget som startar kl. 13:00 -Alla kämpar under tävlingen och gör sitt bästa, som vanligt är det några som lyckas lite bättre och för några kanske det gick lite sämre än förväntat, säger Alexander. -Då är det bra att vi åkt på en tävlingshelg så att man får en chans till redan nästa dag. Alla är med på prisutdelningen och direkt efter görs det obligatoriska besöket på Mandys, en hamburgerrestaurang i Töreboda där vi ätit många gånger. Stämningen är hög och alla är med och äter. Alexander berättar också att redan

tidigare under dagen har alla valt sina sovplatser i skolsalen och luftmadrasserna har pumpats. -Det är roligt att alla sover tillsammans, eftersom det bidrar till gemenskapen att umgås även utanför själva tävlingen, säger han. Röster om tävlingen Vad tyckte då de deltagande ungdomarna om tävlingen? Hampus Tängmark berättar att det var kul att tävla, även om det inte gick så bra första dagen. - Det var spänt i början med släppte efter några skott, erkänner han. Det är kul att skjuta flera dagar i rad. Sara Karlsson tyckte också att det var roligt att tävla, men att hon blir mer nervös än när hon står hemma i träningslokalen. Linnea Vall är yngst i gänget och hon tycker att det är kul att skjuta större tävlingar. -Det blir mer pirrigt! Oscar Johansson reflekterar över att utrustningen med banor och bord är annorlunda mot hemma i egna lokalen och att det är bra att vänja sig vid olika förhållanden.

Höjdpunkterna Vad var då det bästa med helgen? Det var söndagens tävling då det gick bättre och maten på Mandys, menar Arvid Hjort. Rasmus Franzen är inne på samma sak och säger -Det bästa med helgen måste nog vara att besöka Mandys, och skyttet så klart! Oscar tycker att det är att vara med kompisar och ha roligt ihop. Sara gladdes åt att skyttet gick bra med personligt rekord på söndagen och att gemenskapen var bra i hela gruppen. Hampus svarar även han att det är gemenskapen, men även att få skjuta flera dagar… och att slå sitt personliga rekord, med många poäng. Mjölby Pistolklubb har hittat ett vinnande koncept för en bra ungdomsverksamhet och kommer att fortsätta jobba med gemenskapen, så troligen kommer det även i fortsättningen att bli en och annan bilresa med sovande på luftmadrass och hamburgermiddag. ■

Prenumerera på SVENSK

www.opticway.se

PRIS HELÅR 350 KRONOR + MOMS TEL 0660-29 99 52 • pren@agrenshuset.se

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning. Nästa auktion Söndag 7 maj 2017

3 1. Alexander Johansson vann i herrjuniorklass före en norrman. 2. Alla gillar den gemensamma middagen på en hamburgerrestaurang. 3. Lagtävling sittande med Arvid Hjort och Linnea Vall som vinnare.

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

PORTRÄTTET

tripp, TRAP, trull

far och söner Akbarzadeh brinner för sin gren TEXT OCH FOTO SPÄNNAR MATS ERIKSSON

Det som började med en inbjudan till en skjutbana har utvecklats till en passion för olympisk trap för både Amir och hans söner André och Anton Akbarzadeh. Nu hoppas bröderna, med pappas hjälp, att nå den allra högsta nivån inom sporten.

skytte som rekreation efter ett besök på en skjutbana i Norrland, och han fastnade direkt. Det blev en hel del prat om skytte hemma och snart blev även äldsta sonen André intresserad. Senare hakade även Anton på och nu tränar de alla tre tillsammans. Familjen Akbarzadeh bor på Vendelsö, strax söder om Stockholm, men åker till Uppsala en eller ett par gånger i veckan för att träna. Det finns bara

AMIR BÖRJADE TRÄNA

ett fåtal banor för olympisk trap i Sverige och disciplinen är inte särskilt stort här jämfört med många andra länder. – Det handlar om tillgänglighet, säger Amir. Olympisk trap kräver betydligt fler lerduvekastare än nordisk trap och därför finns väldigt få banor där man kan träna ordentligt i Sverige. Att valet av disciplin föll på olympisk trap, trots att den mer tränings-

vänliga nordiska varianten är mer tillgänglig och erbjuder lättare träningsmöjligheter, var ingen slump. – Vi tänkte, vilken variant ska vi välja?’ Om vi nu ska hålla på, varför inte drömma? Och ska vi drömma, varför inte ta i? Olympisk trap ska vi skjuta! säger Amir. Grenen är också utmanande. Familjen beskriver olympisk trap som ”skyttets Formel-1”. Duvorna går fort och det blir ofta långa avstånd.

Anton Akbarzadeh förbereder sig inför kommande tävlingar, så här i slutet av säsongen.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Dessutom vet man inte vilken duva man får. Kombinera skytte och studier André började skjuta för ungefär fyra år sedan och gjorde bra ifrån sig redan då. – Jag tänkte, det här skulle ju kunna bli riktigt bra! säger Andre och berättar att det var då han fastnade för sporten. Just nu går han andra året på teknikvetenskapsprogrammet på gymnasiet – ett program som kräver mycket. Skolan måste få ta mycket tid om André ska lyckas med studierna, men han vill komma långt inom sporten. Tankarna på OS finns där och André planerar att satsa så mycket som skolarbetet tillåter. Lillebror Anton står inför en liknande utmaning. Han går i nian och vill komma in på teknikprogrammet. Därför pluggar han stenhårt under veckorna för att kunna ägna helgerna åt att träna. Pappa som tränare När Svensk Skyttesport besöker Uppsala Jaktskytteklubbs skjutbana tränar grabbarna tillsammans. Amir skjuter också, men han tittar på Anton och André mellan sina duvor. Med jämna mellanrum vinkar han till sig dem en och en. Amir pratar, gestikulerar och pekar. Anton och André har inte tillgång till någon tränare. I stället har pappa Amir har tagit på sig en tränarliknan- 

Tripp, trapp, trull - olympisk trap har blivit en gemensam aktivitet för familjen Akbarzadeh – pappa Amir (i mitten) med sönerna Anton och André.

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

 de roll och stöttar sönerna så mycket han kan. – Jag är ingen expert men jag försöker dela med mig av den kunskapen jag har, säger Amir. Bröderna tycker att det fungerar bra men på sikt hoppas de få tillgång till en tränare som kan hjälpa dem till nästa nivå. – Ibland vet man inte själv hur man ska förbättra sig eller om man gör något fel, och då behöver man kanske någon som kan se sånt, säger André. Hur fungerar det att ha pappa som tränare i övrigt? – Ja du kan ju gissa vem som packade i bössorna och ammunitionen i morse! utbrister Amir. – Äh, jag tycker att det här funkar jättebra! Vet inte vad du har att klaga på! kontrar Anton skrattandes. André berättar att det är viktigt att komma överens hur relationen mellan tränaren och skytten ska fungera, särskilt om tränaren är ens förälder. – När vi är här på skjutbanan, då är pappa inte min pappa utan min tränare. Det är säkert olika för alla, men för oss fungerar det att ha det så. Framtiden Trots avsaknaden av en riktig tränare har det gått relativt bra för grabbarna. I årets nordiska mästerskap tog André sig till semifinal i juniorklassen, men där tog det slut efter särskjutning och han fick nöja sig med en sjätteplats. Anton slutade som sjua i samma tävling. Familjen Akbarzadeh har många planer för kommande säsonger. För André är säsongen slut, men Anton tränar inför en GP-tävling som går i Málaga ungefär samtidigt som den här tidningen trycks. – För mig handlar det mycket om att skaffa erfarenhet nu, och det tror jag att den här tävlingen blir bra för, berättar Anton. Och mer erfarenhet lär det bli för bröderna och pappa Amir. De har redan börjat planera för kommande säsonger med intensiva studier och hård träning i en spännande gren. Familjen Akbarzadeh satsar på olympisk trap tillsammans! ■ 46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Till vänster: Akbarzadeh A. gånger två. Övre bilden: På banan går Amir Akbarzadeh in i en tränarroll för att hjälpa sönerna utvecklas. Nedre bild till vänster: Bröderna Anton och André Akbarzadeh pratar skjutteknik. Nedre bild till höger: Stor glädje på olympisk trap-banan.

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INTERVJU

I september satte Jonas Jacobsson punkt för sin egna skyttekarriär. I samband med det visade han upp alla sina Paralympicsmedaljer, som de fyra från 2004 bakom honom.

SKYTTEN JONAS JACOBSSON TACKAR FÖR SIG TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

Redan 1980 gjorde gevärsskytten Jonas Jacobsson sitt första Paralympics. Det var starten på en lång och framgångsrik karriär som totalt kom att omfatta tio Paralympics med 17 guld, 4 silver och 9 brons vunna. Utöver det har han också 38 VMmedaljer och 42 EM-medaljer inom paraskyttet, flera SM-medaljer inom SvSF:s tävlingar och han hann också med att vara bara en hårsmån från att ta en kvotplats i 60 skott liggande till OS 2012. Han har också belönats med Svenska Dagbladets bragdguld. Nu har Jacobsson dock valt att lägga de egna gevären på hyllan, för att i stället hellre kunna hjälpa andra att utvecklas.

1980

1992

s a n o J

minns de fem mest minnesvärda höjdpunkter från karriären 48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Första guldet på Paralympics 1980. Jag var så pass ung så många hade inte räknat med att jag skulle kunna vara med i en medaljstrid. Det var inga finaler då utan bara grundomgång. Jag vet att jag sköt i ett av de första skjutlagen så jag fick vänta ganska länge innan det var klart att jag vunnit. Jag vet att jag vann med två poäng före en österrikare. När han var siste skytt att ha chans, stod jag bakom honom och kollade.

1992 var jag riktigt sjuk och låg på sjukhus just innan Paralympics, men lyckades bli frisk och ta mig till spelen och vann där också. Jag åkte på en njursten som satte sig fast så att jag fick en njurbäckeninflammation. Hade 40 graders feber i 14 dagar, låg inne på sjukhus och de visste inte riktigt vad de skulle göra åt det. Jag kom ut från sjukhuset två veckor innan spelen, så det var inte någon jättebra uppladdning.

Vad är det som gjort att du har kunnat ha en så lång och framgångsrik karriär? – På engelska är det Focus, Fight and Fun. Du måste kunna fokusera och vara hundra procent motiverad. Du måste kunna knyta näven när det behövs och du ska tycka att det är kul. Och så länge du har det kan du fortsätta. Om du tappar något av det här är det ingen idé längre, du måste ha gnistan. Jag hade inte det i Rio, men den har jag haft alla andra gånger. Ditt tionde och sista Paralympics blev det enda utan medalj. Så här i efterhand, känns det ändå rätt att du var med i Paralympics i Rio? – I efterhand tror jag att det var rätt att vara med där, för att jag tror att det har hjälpt en del. Jag och min fru Aja gjorde en kalkyl på vad som kunde hända – vad händer om jag åker dit och vinner, eller åker dit och inte vinner alls? Vi kom fram till att fördelen om jag åker dit är att jag kan hjälpa de andra och ge stadga i laget. Och om jag åker dit och inte får medaljer spelar det ingen roll för jag kände att jag inte har något att bevisa. Om jag slutat efter London och bara lagt ner tror jag inte att vi hade haft ett lag i Rio. För det var egentligen efter London som vi fick fart på Håkan Sköld, Jocke, Ellinor, Philip och Martin. 2004 beslöt dåvarande Sportskytteförbundet vid sitt årsmöte att handikappskyttar skulle få tävla på lika villkor som andra i sina tävlingar. Vad har det beslutet betytt för dig? – Om man tittar på hur det ser ut med tävlingar på handikappsidan så är det väldigt få, och det är för få skyttar för

JONAS JACOBSSON Förening Krokeks Skf Ålder 51 år Sysselsättning Jobbar halvtid på Parasportförbundet samt som mentor åt aktiva åt SOK, skytt och coach.

att ha egna tävlingar i Sverige. Så att det blev öppet är naturligtvis väldigt betydelsefullt för mig och alla de andra handikappskyttarna, det är ju ändå ett tiotal i Sverige, så att vi har tävlingar att tävla i. Har du blivit en bättre skytt av att tävla mot icke-handikappade? – Absolut, så är det. Under långa perioder, säg från slutet av 90-talet till 2008 nästan, så var det väldigt få handikappskyttar som gjorde 1160 på en helmatch. Och under den perioden mörkade jag mina poäng på handikappsidan och försökte inte skjuta bättre hellre, för jag visste vad som skulle räcka. Men här hemma gjorde jag vad jag kunde, för att jag visste att det behövdes för att kunna vinna. Man hamnar i den poäng som omgivningen har, spärren i skallen släpper. Beslutet att tillåta handikappade i tävlingarna var ett omskrivet beslut som dock ifrågasattes en hel del och du hamnade i skottlinjen. När du, i tidslinjen med höjdpunkter nedan, beskriver höjdpunkten 2008 med Bragdguldet och att du fick stöd från SOK för att satsa på OS 2012 så använder du ordet ”revansch”. På vilket sätt var det en revansch? – Våren 2008 gjorde vissa så mycket

2004

2004 I Aten var absolut en höjdpunkt. Jag ställde upp i fyra grenar, vann alla fyra och slog ett antal världsrekord. I sista matchen när jag redan vunnit tre guld, sköt jag liggande 50 m. Jag sköt en bra poäng och slutade finalen med 10,9 i sista skottet. Under en period där – om man lägger ihop luften stående och luftgevär liggande och liggande på 50m – sköt jag 120 tior i rad, 127 tror jag till och med, och det är inte så vanligt. Det var den period där jag sköt som bäst.

som möjligt för att sabba för mig, och det var inte snyggt gjort. Och det var väldigt synd, för några av dem var väldigt bra och hade de fokuserat på sitt eget skytte och tagit det som en utmaning att jag var med hade de själva kunnat bli mycket bättre. Efter det har jag litat mycket mindre på andra skyttar, så är det ju tyvärr. Det har tyvärr förstört en del. Men det var många som också ställde upp bakom mig, många var ändå väldigt positiva. Det var några som verkligen stöttade mig och var engagerade, och den stora massan har varit bra och det är jag tacksam för, absolut. Sedan ska vi komma ihåg att beslutet var väl underbyggt. Man hade tittat på skyttar som tidigare varit duktiga som icke handikappade och som sedan fått skador och hamnat i rullstol och jämfört hur de sköt före och efter. Man hade några exempel som visade att de inte sköt bättre när de satt i stol än före, till exempel amerikanen Dan Jordan. Och strax efter beslutet kom en undersökning från Tyskland som med elektroder visade att rörelserna på överkroppen inte skilde mellan ståendeskyttar och skyttar i rullstol. Så det gör att det känns som att förbundets beslut var rätt. Problemet var dock att jag fanns här i Sverige, och jag hade världsrekord och hade vunnit massor. Då jämförde man med mina resultat och inte med vanliga handikappskyttar, och det var väl inte riktigt rättvist. Hur tacklade du allt som var då? – En grej som var kul, ett tillfälle med lite press, det var när allt tjafs varit 2008 och när SOK ringde och frågade om jag ville komma med i de-

ras topp- och talangprogram mot OS 2012. Första träningslägret att åka på med SvSF:s landslag var i München och bland dem som var med på det lägret fanns några som tjafsat mest. Det var lite tryckt stämning i bussen när de hämtade mig från flygplatsen. Och så, på första träningspasset sköt jag 595 poäng och på det andra sköt jag 600. Efter det var det ingen som längre tyckte att jag inte hade där att göra. Det har funnits en del stunder när man haft press på sig, och det var en av dem. Hur skulle du känna att du blivit bemött genom åren i det svenska skyttet? – Det är svårt att säga av flera anledningar, och även internationellt om man tittar på handikappsidan. En gång på tävling gick ett gäng skyttar förbi oss där vi satt och jag suckade och sa att ”de där hälsar aldrig”. Pernilla (Svensson, förbundskapten red anm) svarade då att ”jamen det är klart, du är ju som Usain Bolt för dem”. Så det är svårt att säga, man vet ju inte varför folk kanske inte hälsar. Men många är skittrevliga och bra att ha att göra med. En del är lite avogt inställda, men de är ganska få. Nu har du lagt dina egna gevär på hyllan, men du har sagt att du gärna fortsätter inom sporten på något sätt. Vad är drömuppdraget framöver? – Det har jag redan - att hjälpa Lotten Johansson att bli bäst! Sedan vore det kul att hjälpa andra skyttar också som vill nå så långt det bara går, men ska man göra det måste man jobba med dem som verkligen vill och har gnistan, skyttar som förstår att det krävs ett jädra jobb. ■

2008

2012

Sedan är det då 2008, när jag fick Bragdguldet. Jag var med i snacket 2004 också men fick det 2008. Dels fick jag Bragdguldet 2008 och dels ringde SOK och frågade om jag ville vara med på deras talangprogram mot OS 2012, och det var en liten revansch för mig.

2012 på Paralympics i London är höjdpunkten vändningen som var i helmatchen där. Min pappa var förbundskapten 1980 och 1984, sedan tyckte han att det var bättre att jag utvecklades själv och han klev av då. Han och mamma hade inte varit på någon av de stora tävlingarna alls sedan dess och 2012 var första gången de satt på läktaren sedan 1984. Så jag ville verkligen vinna matchen och låg två poäng efter när finalen började, och efter två skott låg jag tre poäng efter. Jag fick verkligen bita ihop för att kunna vinna, men sista åtta skotten blev åtta tior. Det var speciellt. Vi satt mitt emot varandra, jag och ledande israelen, och han har aldrig slagit mig i en final. Men jag visste att han skulle känna att det kunde börja brännas. I skott åtta satte han en åtta och då hamnade vi lika. I nästa skott drog jag ifrån med ett poäng och sista skottet vann jag. Föräldrarna och min fru tyckte att det var jättekul att vara där, tanken var ju att det skulle vara sista spelet.

FOTO MARTIN NAUCLÉR

FOTO HENRIK HUELMBERG

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INTERVJU

STEFFOS SATSNING:

TOPP FEM PÅ ETT LERDUVE-SM TEXT JOSEFIN WARG

”Jag har gett mig fan på att bli bra på att skjuta hagel. Från total nybörjare till topp fem i SM i sommar. Cirka. Kan det gå? Kunde jag gå till final i Let’s Dance kan jag väl skjuta ner några lergökar, resonerar jag. Hur svårt kan det vara?”. Det där inlägget publicerade Steffo Törnquist, Nyhetsmorgon-programledare i TV4, i sociala medier i oktober i år, ihop med en film där han skjuter lerduva. Därefter har han publicerat flera korta filmer där träningen går framåt, med coachning från förre landslagsskytten Staffan Schullström. En blötsnöig dag i början av november ringde Svensk Skyttesport upp Steffo för att ta sig ett snack om hans nya satsning mot ett lerduve-SM.

Hej Steffo! Är du på väg till träning? – Nej, vi ställde in träningen i dag för att det var sådant skitväder. Men det var inte jag, det var min tränare Staffan som ställde in… Du var beredd att träna trots ruskigt väder alltså? – Självklart!

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Steffo berättar att allt började förra året innan jul då han arrangerade julbordet på Knista Herrgård, och under tiden där passade han på att ta jägarexamen. Han tyckte att det var kul, även om han kände viss tveksamhet till hur det skulle vara att faktiskt skjuta djur på riktigt. Han förstod dock att det gällde att göra det på riktigt om

det ska göras, alltså träna mycket för att minska risken för dåliga skott. I januari fyllde han 60 år och han beslöt sig för att köpa bra skyttegrejer till sig själv i present, bland annat en Perazzi som kolvanpassades på plats i Italien. I samband med shoppingen kom han i kontakt med tidigare landslagsskytten Staffan Schullström och vid ett skyt-

tetillfälle i början av sommaren konstaterade Staffan att Steffo verkade ha potential. – Det visade sig att jag var ganska hygglig redan från start. Jag spelar mycket golf och hade svingrörelsen naturligt. Staffan sa att jag ’klarar mig långt med det här, men att om jag vill bli riktigt bra måste jag träna och bryta

ner svingen och börja om från början’. Och jag blev taggad av det, och även taggad utifrån Let’s Dance (där Steffo slutade tvåa 2014, red anm). Det är roligt att som vuxen lära sig något från grunden, med mycket träning, duktig instruktör, full satsning och så. Jag insåg att jag kanske kunde göra samma sak i skyttet. Staffan sa att jag har sådana förutsättningar att kunna komma topp fem i en 60+-klass på SM om ett år. Det kanske var ett försäljningstrick, skit samma, men jag tyckte att det lät som en kul utmaning. Satsning igång Utmaningen accepterades därmed och i augusti började Steffo träna på riktigt med Staffan som coach. Därefter har de brutit ned svingen och byggt upp den från grunden. – Jag har under hösten varit med på några fågeljakter och det visar sig att träningen varit väldigt effektivt, jag skjuter långt bättre än snittet redan. Träffar typ tre av fyra skott, också på riktigt höga fåglar. I ett tidigt skede bestämde sig Steffo också för att dokumentera satsningen. – Jag gillar att ha press på mig så jag bestämde mig för att filma utvecklingen och lägga ut på Facebook, så får folk heja, bråka eller vad de nu vill. Och då gjorde vi det. Jag är förstås bättre än det ser ut i de första filmerna, vi hade ju tränat några veckor när vi

började filma, men för dramaturgin så gjorde vi så, säger han ärligt. - Förutom att filmerna sätter press på mig kan råden som Staffan ger också användas av andra för att förstå hur det funkar och hur man ska tänka. För jag har märkt på jakterna att folk inte alltid skjuter så jäkla bra. Du pratar om lerduve-SM. Vilken disciplin mer exakt tänker du satsa på? – Vilken gren har jag inte bestämt mig för. Just nu tränar vi allt. Skeet vet jag att vi testat men jag vet inte hur grenarna är ännu, men jag överlåter det till Staffan. Det måste vara en gren där det är flest sopor också, så jag kan placera mig bra, säger han och skrattar. Styrkor och svagheter Nu i vinter tänker han att träning kanske någon gång var eller varannan vecka blir lagom, innan våren kommer då det får bli mer träning igen. När han skjuter är ett dominant vänsteröga en utmaning. Att hålla fokus är en annan. Orörlighet på en 60-årig mans vis möjligen en tredje. Däremot säger han sig aldrig bli nervös, något han kan tacka 2 000 direktsändningar för. Bra kontroll på rörelserna och förmåga att göra som Staffan instruerar, är en styrka. För att inte tala om glädjen i det nya intresset. – Det är ju urkul när det smäller och man får resultatet direkt, det är också

kul att vara nybörjare och ha mycket att utveckla - jag skjuter bättre nästan varje träningstillfälle. Och så älskar jag prylar, och här snackar vi om en verksamhet där det verkligen finns prylar. Vi skjuter vid Skokloster och man sitter och snackar lite över en pipa och en kopp kaffe, skjuter 100 skott och sen tar man en kopp kaffe till. Så panga igen. Det är mycket med det här som är skitkul. Du har en före detta landslagsskytt som coach. Hur funkar det? – Han är strålande, seriös och otroligt skicklig, men han missar ju också ibland vilket är uppmuntrande och ger mig tillfälle att reta honom. Att retas är min paradgren. Men jag tycker att han bygger upp mig som skytt på ett pedagogiskt vettigt vis, och kanske, kanske kan det här gå vägen. Staffan säger att chansen finns. Vad tror du själv om dina chanser att faktiskt bli topp fem på ett SM i 60+-klass? – Alltså, jag har ingen aning. Jag har aldrig sett ett SM och vet inte hur bra skyttarna är som ställer upp, men om Staffan säger att chansen finns så är det väl så. Han säger att om jag skjuter lika bra på tävling som jag gör på träning nu är jag praktiskt taget där. Det är ju svårare på tävling såklart och jag måste ju känna på att tävla någon gång

före SM för att få se hur det funkar och få veta vilka som tävlar i 60+-klassen. I Let’s Dance-satsningen trodde jag att jag skulle åka ut i första omgången, men gick till final och det gick ju bättre och bättre varje vecka. Lite hybris har jag väl fått av det, men jag kanske har nytta av det i skyttet. Jag brukar inte tycka att något är omöjligt, och om jag ger mig fasen på något så brukar det gå ganska bra. Så varför inte i det här också? Sedan kommer såklart en och annan tycka att jag är en idiot och en kaxig typ, och det är möjligt att det stämmer, men det är ju kul. Jag tar inte mig själv på så stort allvar, jag vill att livet ska vara kul, så det gör inget om jag misslyckas och jag har ingen prestige. Visar det sig att det går åt helvete har jag i alla fall försökt, jag kommer inte att bli ledsen utan jag kommer att ta det med gott humör oavsett hur det går. Vad kommer att krävas för att du ska lyckas med din föresättning? – Det är att jag måste skaffa tiden att träna. Det blir den stora utmaningen. Skyttet kommer att konkurrera med golfen, båtlivet, grillningen och allt annat jag sysslar med och älskar – jag får väl sluta jobba helt enkelt! Steffo Törnquists väg mot ett lerduveSM – en följetong på hans Facebooksida. 

NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se 52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK URSINNIG UTOMUPP- SIKTAS SURRA BABYPÅ I BLAND LEKSAK STÅ- SLAGSENDE VERK TRAP FOLK

SLENTRIAN UPPSKAKADE

LADE TILL OXUDDE 0263

LIDELSEFULL

BULVANERNA

LÄSES PÅ T EX PLATTA GRODDE

OVANNÄMNDA LJUS TID HÄR PÅ BODDE POLISER

PIPPIN PÅ TORGET TABURETT

ROTERADE

LEDSAM

MOTVINDEN FILM LÄKEMEDELSSKOLAN

DÄCKKOM- LÅNGMÄRKE PONEN- LIGA LIVTENTEN TIDER GARDET

KICKEN

NATRIUM KORT IHOP

RIKTNING

KRIGS- KAJKAR GUDEN SAME-

TRIMMAT PÅ PÅ APPARAT

SYSSLA

DEMOLERA TILLFÄLLIGT TILLKALLADE

BAGARENS BÄSTA VÄN? DRAR DE FEM I HJÄRNAN

H Å R

LIG

LJUSMATERIAL VÄLDIG PIPPI

HAR MYCKET C-VITAMIN TORKHUS

BOXAR

FISKE

VILDÄPPLE KÖKSRÖK

CLAES .. GEIJERSTAM

HUSRUMMET BRÄNSLET I VISSA ÅK

FÖRETRÄDER SVENSK MUSIK FÖRE MAJESTÄT

KÄNNE- MYCKET TECK- BLÖTT NEN DISKHO

SE NED PÅ

TON

R I S K ERFAREN HARANG

SMETIGARE FLUGAN BLIR HÄSTEN

KLISTER

L I M

VÄTE OCH SYRE

FIKTIV Ö

SINNESORGANET

Ö R A T

DANSVIRVELN BIBELDEL

P I R U E T

N A G L A N A

SKÅDISGARDNER

KNÄN VITALA

LEVER PÅ VÅR STÖRSTA Ö

GOLFKLUBB

G K

NYSTA OCH NAMN

ÄR VI MED I

EJDER

PARADIS MATTEUPPGIFT

KOMMER KÖRANDE EDWALL

R E P

E D E N

E T N A

B I PÅ KANT

TÅGVIRKE TIDPUNKT

KAMP MOT KLOCKA KALAST

VÄSTERÅSKLUBB I HANDBOLL

OXUDDE 0377

FUTTIG

I D S

L B U R E N

O S A M S

L E D E R I DESSA BARBERAS DAGAR KNEP

GÄRDESTAD

VEN KONSTÄLSKAREN

T E D

R A K A S I S

TRAMPAS

SVALK- FÖRNÄRMAD PÅ AR MAT

SJUNGS I TILL VARDAGS

M I

BITA

ATTRAKTIVT

KNYCK I EKAN

E N T R E C O T E

L I N D A

HJÄLPER

R K

HUM

Namn.................................................................................................................................................................................................................................. Adress...............................................................................................................................................................................................................................

T Å

S Ö T T SPELBOLAG

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Box 11016, 100 61 Stockholm, senast den 30 april 2017. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

E N U R E T I K E R

G U T A R RYGGBIT

SICILIANSK VULKAN SOM UK

A T L A N T SÄNGVÄTARE

I S K

E N V I G E N

L A G R A

P R A V D A

P E L T O R N A NATRIUM KORT

MAGASINERA RENGÖRING

S I E S T A RYSSAVISA VISAR MISSNÖJE

JAG

A G N E T

A G E N T U R A V T A L

K U T NITA HÖRSELSKYDDEN

DAGSVILA

DUELLEN

P E R I S K O P

I S S A B O N

G I

BRINGA KLARHET UN

MER SMIDIG KRIGSKÄRLEKS- LIST SÅNGEN

G E G G I G A R E

M O R A S E T

S V

T R A N A N

F O T

STAMMODER SKYFFLAR FIRN

LED OCH NAMN STRECK SERIEN

E K V I L I B R I S T

SES I UTAN ATT SES SUMPMARKEN

KOXA

SES VID HORNBORGASJÖN VÅGSPEL

I DENNA STAD HÅLLS SKYTTETÄVLING 15/8 - 21/8. VILKEN?

SKEDE BEHÖVS MED LÅG- FÖR ATT TRYCK FLYGA

TEKNISKT SKICKLIGT

STÖD

AVISA I NÄRKE

LOCKBETE MONOLOG

HETVÄGGARNA

AFFÄRSOMBUDSKONTRAKT GLYKEMISKT INDEX SÄLUNGE

ARBETA HÅRT

KULA

IHOPRULLAD KÖTTBIT

STARKVARA

MÅNFAS

SKIKTENS

KAN SES KÄRV I KAR

TRÅKIG STOPPA

HUR SA? NATIONELLT MÄSTERSKAP

ASPIRANT BROM IHOP

EJ ANALOGA ATOLLSJÖN

NOSPRÅK BLESS FÖRARG-

FÄSTE

SKUTPLATS KONTRASTERS

FORNTIDS-

PROTEST OLJEVÄXT

Postadress...................................................................................................................................................................................................................

E A

A N I N G

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 2 2016 Åsa Boman, Norrsundet, Berit Lindgren, Sundsvall och Leif Strid, Malmö. Vinnare i kryss nr 5 2016 presenteras i nr 2 2017. Vi vill ha ditt kryssbidrag senast den 30 april 2017. NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

På vilket sätt skulle ni kunna utveckla din förenings barn- och ungdomsverksamhet?

ELISABETH SVENSSON Tolg Skytteförening

JENS LINDGREN Bodens Lerduveskytteklubb

Vi har redan alternativa tävlingar, men skulle kunna ha andra tävlingsmoment i den ordinarie verksamheten. Vi kan träna på ett annat sätt, där det inte är poängen som räknas alla gånger.

Vi vill få fler ungdomar och kan kanske nå detta i samarbete med andra föreningar genom att bygga verksamhet ihop. Kan vara med andra grenar, som till exempel luft. Vi skulle också kunna genomföra läger och fånga upp intresserade.

JACOB ENBERG JOHAN YNGVESON I16/Lv6 Skytteförening Gammalstorps Skytteförening På träningarna i sittande skjuter en del bara sin serie och går hem. Vi skulle kunna skapa mer gemenskap mellan skyttarna. Det finns lokaler, så det borde gå att göra.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 5 2016

Vi har bra med ungdomar, men trångt i lokalen och skulle kunna dela upp i grupper. Ha fasta tider för de återkommande, så att de får lugn och ro på egna träningar, men också fortsätta ha drop-in-verksamhet.

VERONIKA GLANSHOLM Stenkumla Skyttegille Vi har diskuterat om att arbeta i grupper med skyttarna, att arbeta med dem där de är. Nu är det uppdelat i sitt och stå, men vi vill dela sitt i flera grupper. Vi vill se vart varje individ är och sedan dela in i grupper.

YLIC D F I E L a akt

kont A T S I L S SPRI sport e t ANNON t y k S vensk S n e g n i Tidn Bjästa 0 8 3 9 set.se 8 u , h s 3 n n e r e g g ylicki@a Flygelvä d . f i e l , 8 9 99 5 2 0 6 6 0 l Te

ANNON

E G N I N D I S E RA I T

K SVENS

N N ANNO I D V A EN RMNING

D UTFO E M A N IG GÄR D R E P L HJÄ

MER M U N NÄSTA

God Jurl önska



POPULÄRT JUNIORSKYTTE I VÄXJÖ

SVENSK

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT? TIPSA redaktionen@skyttesport.se! NR 5 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

Posttidning B

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app. Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c