Svensk skyttesport nr 1 2015

S ENSK SV SVENSK

NUMMER 1 2015 ❚ ÅRGÅNG 7

MÄNNISKORNA GÖR

SWEDISH CUP ❚ Tom Alderin – internationell lerduvecoach ❚ Säffle Pk satsar mot ny nivå ❚ Ställning, avfyrning och andning – viltmålsexperterna tipsar

d e m a k c e v en KJELL LEDAREN

NILSSON

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en GRS-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

S ENSK SV

FRÅN REDAKTIONEN

När optimismen sjuder Visst är det ganska roligt när någon säger ”Det här kommer att gå bra!” i stället för ”Det här kommer aldrig att gå…”? Det finns tyvärr människor som nästan av hävd alltid uttalar sig på det senare sättet. Tack och lov finns också människor som från knopp till tå är optimister, och de är bra inspirationskällor tycker jag.

För att se saker från den positiva sidan gör en lite gladare, gör saker lite lättare och ger mer inspiration till att göra fler positiva saker.

I ETT FÖRSÖK att lyfta det positiva ställde vi via vår hemsida frågan ”Vad gjorde ni bra under 2014?” till alla våra

föreningar, för att dessa skulle se tillbaka på fjolårets verksamhet med optimist-glasögon på. Vi fick några svar och de var inspirerande att läsa. Läs du också på sidan 8.

BARA FÖR ATT man ibland fokuserar på det som man gör eller har gjort bra betyder det inte att man bara ska sätta sig och vara nöjd. Bra kan för det mesta nämligen bli bättre. I Säffle Pistolskytteklubb hade man år 2013 ett bra uppsving av unga skyttar. Positivt givetvis, men de var inte nöjda med bara en högre siffra i medlemsregistren.

Nej, för när man är fler måste ju verksamheten bli bättre, så att alla kan och vill stanna kvar, tänkte man. Sagt och gjort, i fjol satsade klubben på bred front för att förbättra verksamheten. Hur det har gått och vad de gjort kan du läsa om på sidan 12.

MER VÄRMLAND BLIR det i tidningen, men då närmare bestämt Lesjöfors. En liten ort där klubbens skyt-

teförening samlar en mängd människor. Vad sägs om 111 deltagande i Värmlandsserien i luftgevär exempelvis?

Kjell Nilsson heter en man som är mer än bara engagerad i Lesjöfors Skytteförening. Snarare lever han skytte. Följ en vecka med honom på sidan 20.

I DET HÄR numret tar vi också med er en sväng till Granada. Där, under den spanska solen, gick ISSF:s VM i fjol

på en skytteanläggning som rankas högt i världen. Visst har vi många fina anläggningar och banor i Sverige, men ännu inte någon lika stor och mångsidig som den i Granada. På sidan 30 kan du ta en titt och få veta mer om den.

EN SKYTT SOM tävlade i Granada var amerikanen Vincent Hancock i skeet. Det blev ett lagguld till honom och laget denna gång, och hans CV var ganska vackert redan dessförinnan – med två OS-guld som kronan på verket.

I en intervju på sidan 44 kan du läsa vad hemligheten är till Hancocks framgångar.

I FÖRRA NUMRET delade Sveriges bästa viltmålsskyttar, Emil Martinsson och Niklas Bergström, med sig av praktiska tips för att bli en bättre viltmålsskytt. På sidan 38 får ni fortsättningen på det. Nu handlar det bland annat om avfyrning och andning.

INNEHÅLL

DET BLIR OCKSÅ mer träningstips i denna tidning och då

specifikt till dig som känner att motivationen att träna sjunkit, trots att du egentligen vill. Missa inte Markus Lindskogs behändiga råd på sidan 42.

■ ■ ■

DETTA OCH MYCKET mer i årets första Svensk Skyttesport som

du nu har i dina händer. Trevlig läsning!

■ ■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport Kommunikatör Svenska Skyttesportförbundet

■ ■ ■ ■ ■

SVENSK

■ GRAFISK FORM

■

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion

■

■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

■

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se

■

& DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa

■

■ TRYCK

■

■ MATERIALINLÄMNING

■ POSTADRESS

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Värnamoskyttarna Eddie Johansson, Viktor Johansson och Filip Almgren på Swedish Cup. Foto Josefin Warg.

■ OMSLAGSFOTO

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se ■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■ ■ ■ ■

■ ■

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 SvSF:s och sektionernas årsmöte 7 Bra gjort av föreningar 2014 8 Medlemsträff ett lyft för I 16/LV 6 10 Säffle Pk:s satsning har slagit rätt 12 Betydelsefullt föräldraengagemang 16 Tre biträdande föreningstränare i tonåren 17 Sunt förnuft på skjutbanan 18 En vecka med Kjell Nilsson 20 Åsa ser potential i frivilligheten 24 En svensk man under kuwaitisk flagg 26 En skytteanläggning i världsklass 30 Ung skytt: Julia har rest sig med luftgeväret 34 Miljötekniska undersökningar av skjutbanor 36 Ställning, avfyrning, andning – Emil och Niklas tipsar 38 Unga och äldre i Vinterriksskyttet 40 Nytt år och ny satsning - hur blir den av 42 Mini-Intervju Vincent Hancock 44 Människorna gör Swedish Cup 45 Kryss och annat 53 Vi 5 54 Nästa nummer 55

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

HEJ SKYTTEKAMRATER! Nytt år och nya utmaningar är satta. Det är mörkt och trist ute men vi ser en ljusning när solens strålar lyser lite längre på oss för var dag som går. Vi fortsätter vår utbildningsresa där fokus har legat på biträdande föreningstränare.

Vi går nu in i en fas med föreningstränarutbildning. Likaså har vi fått till en fungerande domarutbildning för gevär vilket är mycket glädjande.

VÅR TÄVLINGSKALENDER GÖR

vi omtag på. Vi har valt en ny leverantör och kommer att skapa en tävlingskalender baserat på den erfarenhet och de önskemål som har kommit fram under tiden som vi har haft den nuvarande versionen. Allt fokus ligger på användarvänlighet, enkelhet och funktionalitet, för att stödja samtliga våra discipliner. Vi hoppas och tror att detta kommer att lyfta vår möjlighet att visa upp all vår aktivitet till skyttar runt om i landet på ett bra sätt så att vi fyller våra skjutlag på årets tävlingar.

En första ny version kommer under halvåret.

De olympiska spelen 2016 knackar på dörren och nu har kampen om de eftertraktade kvotplatserna börjat. Jag 4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

och många med mig hoppas på bra prestationer av våra svenska skyttar under året så att vi får ett starkt OSlag i Brasilien 2016.

Den 9-10 maj har vi årets förbundsmöte där ny styrelse och verksamhetsplan 2015-2016 presenteras. Jag hoppas och tror att ni alla har sett de förändringar vi har genomfört under de senaste åren som positiva. Ett fortsatt fokus på verksamhet och ekonomisk balans är viktiga beståndsdelar i arbetet. Vi behöver ett starkt förbund där våra 82 000 medlemmar står enande kring våra hjärtefrågor samt skytte som bredd och elitaktivitet. Vi är en del av samhället och vill så förbli.

Riksidrottsförbundet (RF) står inför ett ekonomiskt och organisatoriskt

stålbad. Vi står relativt starka inför RF:s förändringar. Det är viktigt för skyttet att få vår röst hörd hos RF då de måste prioritera framgent för att skapa en ekonomi i balans.

Med det vill jag bara önska alla en fortsatt god skyttevinter och vår.

Hoppas att vi ses där ute.

Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET

ÅRETS FÖRSTA EM STUNDAR Den 4-7 mars avgörs luftvapens-EM i Arnhem i Holland. Sverige ställer upp med två running target-skyttar, tio luftgevärsskyttar och tolv luftpistolskyttar.

Totalt 13 seniorer och 11 juniorer. Många i truppen är debutanter på internationella mästerskap och för dem handlar det mycket om att se och lära. Samtidigt finns det även riktigt rutinerade skyttar i truppen, som till exempel running target-skytten Emil Martinsson och luftgevärsskytten Mikael Svensson.

Följ EM på www.skyttesport.se. Där hittar du hela truppen och schema, samt givetvis artiklar när EM är igång!

STIPENDIUM TILL

MARTINSSON BW-reportage stipendium för 2014 går till suveräna viltmålsskytten Emil Martinsson från Strömsund.

Martinsson vann ett individuellt VM-guld 2014 och utöver det flera andra medaljer. Han visade därmed att han fortfarande är i världsklass efter 20 år inom sporten. Undertecknad lyfter på hatten för Strömsundsbon som utöver sedvanligt diplom erhåller BW-reportages stipendium om 1 000 kronor.

Bosse Wiqvist

Kerstin och Rolf Bodin med ISSF:s ordförande Olegario Vasquez Raña med fru (i mitten).

FEM SVENSKAR INVALDA I ISSF På Internationella Skyttesportförbundets (ISSF:s) generalförsamling i december valdes fem svenskar in i ISSF:s kommittéer och råd. I ISSF:s Council, styrande råd, valdes Kerstin Bodin in. I domarkommittén tog Patrik Johansson, ordförande i vår svenska pistolsektion, plats. Claes Johansson valdes om i running target-kommittén, liksom Rolf Bodin i den medicinska kommittén. Även i gevärskommittén fick vi en representant genom Christina Åhlstedt, som valdes in med näst flest röster.

Alla svenska kandidater blev valda och det var glädjande då det innebär ökat inflytande i den internationella verksamheten.

– Det är något som vi inte vågade hoppas på innan, utan det är över förväntan. Det är väldigt hård konkurrens om att komma in. Jag tror att det gick så bra tack vare att våra kandidater varit på plats så att de andra här har fått ansikten på dem, säger SvSF:s generalsekreterare Mikael Jansson.

Populärt med skyttegymnasium 17 stycken sökte till att få börja Riksidrottsgymnasiet (RIG) Skytte på Aleholmsskolan i Sävsjö höstterminen 2015. Sammanlagt 26 platser RIG-platser per tre år finns för skyttar på Aleholm och efter antagningstester i december tilldelades elva skyttar en plats som framtida elever på RIG. Söktrycket var också bra till Skyttegymnasiet i Strömsund, Hjalmar Strömerskolan. Där kommer 12 skyttar att börja till hösten.

TIDIGARE STIPENDIATER 1992 Jonas Fyrpihl, Lindesberg.

1993 Bertil Olsson, Uppsala.

1994 Conny Pettersson, Hofors.

1995 Roger Hansson och Mönsterås skytteförening 1996 Bälgvikens skytteförening och Mats Persson, Eslöv.

1997 Thomas Karlsson, Edsbro.

1998 Karl Olsson, Torsås och Christian Lilleng, Strömsund.

1999 Jonas Edman, Jönköping och Olle Gabrielsson, Rommehed.

2000 Johan Gustafsson, Solna och Strömsunds Skyttegymnasium.

2001 Christian Lejon, Umeå, och Kubikenborgs Sportskytteklubb 2002 Arvika Skyttegille.

2003 Per Sandberg, Gimo.

2004 Marie Enqvist. Eskilstuna.

2005 Patrik Sartz Stora Sundby.

2006 Janne Hempel, Arvika.

2007 Nathalie Larsson, Lövstabruk.

2008 Stefan Alesved, Karlstad.

2009 Familjen Åhlin, Bälgviken.

2010 Therese Lundqvist, Uppsala.

2011 Marie Enqvist, Eskilstuna.

2012 Håkan Dahlby, Stockholm.

2013 Anders Brolund, Arvika.

2014 Emil Martinsson, Strömsund.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

TÄVLINGS-

LICENS 2015

Vid månadsskiftet januarifebruari hade redan 4 700 skyttar löst tävlingslicens för 2015. Det tackar SvSF och dess sektioner för. Dessa 4 700 får därmed tävla i alla tävlingar inom SvSF i år, i grenar där skytten har skyttekort.

Ni som ska tävla men ännu ej löst licens bör se till att ansöka om licens minst två veckor innan tävling, för att kansliet ska hinna godkänna den. För att få tävlingslicens för år 2015 betalar du in avgiften för tävlingslicensen på Svenska Skyttesportförbundets bankgiro 834-7718.

I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: ditt IIDnummer, gren (t ex viltmål) och förening. Avgiften är 300 kr för seniorer och 150 kr för juniorer. Junior är man från och med det år man fyller 15 år, till och med det år då man fyller 20. Skyttar yngre än så behöver inte tävlingslicens.

FÖRENINGSAVGIFT

2015 Ni har väl kommit ihåg att betala årets föreningsavgift till SvSF för 2015? Senast den 31 januari skulle avgiften på 1500 kronor ha varit erlagd. Har ni missat detta ber vi er betala omgående.

SM-STATUS TILL COMPAC SPORTING Compac Sporting har från och med 2015 fått SM-status. Compak Sporting enligt fitasc-reglemente infördes av lerduvesektionen för att klubbarna skulle få en tämligen enkel men rolig gren att arrangera. Då många klubbar i dag redan har en compak-bana så är det en ganska lätt sak att läsa igenom reglementet och anpassa banan för Fitasc Compak Sporting. I januari kom beskedet att disciplinen har fått SM-status och första SM:et kommer förhoppningsvis att gå av stapeln redan i år.

NYA FÖRENINGAR UTBILDNING FÖR DISTRIKTEN I SÄKB I SVSF 2014

Svenska Skyttesportförbundet tillsammans med Svenska Jägareförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet kommer under 2015 att erbjuda distrikten utbildning i SäkB. Dessa personer ska i sin tur ge råd och utbildning till skytteföreningar.

Utbildningen är tänkt att hållas under augusti månad, från en fredag från klockan 18.00 till söndag 12.00. Den riktar sig till dig som har ett intresse av säkerhetsfrågor på skjutbanan och i fältskytteterrängen, inga övriga förkunskaper krävs.

OBS. Utbildningen tar INTE upp miljöanknutna frågor utan enbart säkerhetsfrågor.

Du som har lust att delta, var god kontakta eget distrikt eller skicka in ditt intresse till michael.normann@skyttesport.se.

Slutlig anmälan med exakt tid och plats kommer att presenteras under maj månad.

SKYTTEKORT Antalet som gjort grundutbildningen skyttekortet bara ökar, och det är positivt. Genom att skyttar går utbildningen för Skyttekortet kan SvSF visa myndigheter att vi har utbildade skyttar och därigenom ge tyngd åt det faktum att våra medlemmar kan beviljas vapenlicens. Skyttekortet kan tas i pistol, lerduva, viltmål, gevär samt tilläggsutbildningen kpist. Mer information om skyttekortet och lista på examinatorer hittas på www.skyttesport.se.

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Under 2014 hade Svenska Skyttesportförbundet glädjen att välkomna följande föreningar som nya medlemmar: • Asa Skytteklubb, Smålands Skyttesportförbund • Diana Pistolklubb, Stockholms Skyttesportförbund • Föreningen Grovskyttarna Luleå, Norrbottens Skyttesportförbund • Föreningen Vilhelmina Jaktskytte banor, Västerbottens Skyttesport förbund • Leksands Pistolklubb, Dalarnas Skyttesportförbund • Säffle Pistolskytteklubb, Värmlands Skyttesportförbund • Vadsbro Blacksta Skytteföre ning, Södermanlands Skytte sportförbund

FÖRENINGS-

ABC

Som en hjälp till er förening har vi samlat viktig information som gäller för medlemskapet i SvSF i ett dokument. Det handlar om årsrapporterande, föreningsavgift, IdrottOnline, ekonomiskt stöd till verksamhet, förmåner som medlemsförening, skyttekort och tävlingslicens med mycket.

Du hittar det under rubriken ABC för förening under rubriken Förening på vår hemsida.

INFORMATION

SVSF:S OCH SEKTIONERNAS

ÅRSMÖTE

Svenska Skyttesportförbundet kallar till årsmöte söndagen den 10 maj 2015 på hotell Best Western Plus Bromma.

SvSF:s sektioner kallar till årsmöte enligt nedan ❚ SvSF:s lerduvesektion Söndagen den 15 mars 2015 klockan 11:00 Scandic Kalmar Väst, Kalmar. ❚ SvSF:s pistolsektion Lördag den 14 mars Töreboda

❚ SvSF:s viltmålssektion Lördag den 14 mars 2015 klockan 16.00 Mötesplatsen, Munktellarenan, Eskilstuna

❚ SvSF:s gevärssektion Lördag den 21 mars klockan 18.00 ”Nya” Sörabyhallen, Rotte

För ert skyttesportdistrikts årsmöte, se under Kungörelser – Årsmöten 2015 på www.skyttesport.se.

Information från SvSF:s valberedning och lekmannarevisorer Valberedningen önskar få in kandidatnomineringar från medlemmar, skyttar, ledare, föreningar och/eller distriktsstyrelser innan den 15 mars till undertecknade.

Förbundsstyrelsen Valberedningen har under skytteforum intervjuat ledamöterna i förbundsstyrelsen. Vi har därefter frågat dem om hur de ser på sitt uppdrag när mandatperioden är slut. Alla står till förfogande för omval och det är följande: Jimmy Persson, Ordförande – Förfogande för omval 1 år Lars Lennartsson, Ledamot – Förfogande för omval 2 år Margareta Emilsson-Ekberg, Ledamot – Förfogande för omval 2 år

Hanna Karlsson är ny ungdomsrepresentant utsedd av ungdomsrådet. Sofia Åkesson avslutar arbetet i ungdomsrådet då hon är överårig som ungdomsrepresentant. Sofia har sedan tidigare avböjt fortsatt arbete i förbundsstyrelsen som ordinarie ledamot.

Lekmannarevisorer och valberedning Förra året valdes Ulla Samuelsson till att vara både lekmannarevisor och ordförande i valberedningen vilket inte är avsikten enligt stadgorna.

Ulla Samuelsson, Lekmannarevisor – Avböjer omval Marie Franzon Suppleant, Lekmannarevisor – Förfogande för omval 1 år.

Lekmannarevisorn och suppleanten har till uppgift att ta fram kandidater till valberedning och vill därför ha kandidatnomineringar. Enligt stadgorna ska valberedningen bestå av en man och en kvinna. Båda representanterna i valberedningen är i dagsläget aktiva i grenen lerduva.

Ulla Samuelsson, Ordförande valberedningen – Förfogande för omval 1 år Anders Lindström, Vice ordförande valberedningen – Förfogande för omval 1 år Kontakt Kandidatnomineringar till förbundsstyrelse och lekmannarevisionen meddelas: Ulla Samuelsson, u.samuelsson.033@telia.com, 070 325 75 14 Anders Lindström, anders@hunt.se, 08 31 06 50 För kandidatnomineringar till valberedningen, kontakta: Marie Franzon, mariefrazze@hotmail.com, 076 781 67 68

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

FÖRENING

VAD HAR NI GJORT BRA UNDER 2014?

Det kan ibland vara lätt att haka upp sig på sådant som inte är bra. Dumt tycker vi, för sådant ger negativ energi.

Bättre då att fokusera på vad som görs och vad som är bra och slå oss för bröstet i stället, för att framkalla de positiva känslorna för vad vi alla håller på med. Vi ställde därför frågan ”Vad har ni gjort bra under 2014?” till alla våra föreningar via vår hemsida www.skyttesport.se. Här kan ni inspireras av det vi fick veta!

CHRISTIANSTADS SKYTTESÄLLSKAP

CHRISTIANSTADS SKYTTESÄLL-

hade ett väldigt roligt och framgångsrikt år 2014 och mer om detta kan man läsa i en snabbversion på vår blogg: http://christianstadskytt.blogspot.se/2014/12/arskronika. html. Men för att sammanfatta några punkter som vi är riktigt stolta över som förening så är det: Vi fortsatte vårt arbete med att sätta våra ungdomar i fokus i föreningen.

Bland annat genom att utveckla vårt Ungdomsråd som är en grupp av ungdomar i föreningen som är de ungas talesgrupp i styrelsen och i föreningens olika kommittéer. Denna grupp har nu bland annat en stående punkt på styrelsemötenas agenda.

Med input från ungdomsrådet har vi startat en ”Upp o Stå”-grupp där vi får yngre skyttar som skjuter sittande att börja träna och lära sig ståskytte. Vi har just nu en grupp på sex ungdomar i åldrarna 14-17 år i den gruppen.

Vi arrangerade ett JSM i gevärsskytte som blev en mycket lyckad tävling.

2014 uppmärksammades Christianstads Skyttesällskap så mycket på olika håll att vi blev nominerade som en av tre föreningar till Årets Ungdomsförening vid Nordöstra Skånes Idrottsgala 2015. Sista lördagen i januari fick 20 personer från föreningen därför gå på gala och det slutade med att vi vann! ■

SKAP

Per Klemmedsson, sekreterare och ungdomsledare 8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

KILA SKYTTEGILLE fram Hans Eriksson, eftersom han aldrig skulle lyfta sig själv. Men Hasse gör ett fantastiskt jobb som varje fredag plockar fram alla saker och dessutom ser till att hålla i RIK (Rörelse, Idrott och Kultur), när skolornas årskurs 1 och 2 kommer ut och provar olika idrotter. Tack vare det så kommer det nya skyttar som upptäcker hur roligt det är att skjuta.

Kila Skyttegille lyckades även öka sin andel tävlingsskyttar i ungdomsklasserna från två till fem stycken under 2014, och vi jobbar hårt med att få med några till ut på tävlingar! ■ JAG VILL LYFTA

Cajsa Myrberg, Kila Skyttegille

VÄRNAMO SKYTTEFÖRENING

VI HAR KOMMIT på några bra grejer som vi gjorde under 2014 och det är det här: Vi har en liten stågrupp, för tillfället beståendes av fyra grabbar, och de har fått igång en regelbunden träning som gett många personliga rekord. Ett delmål var Swedish Cup i år, nästa mål är Junior-SM i Söraby.

En av våra ”gamla rävar” har fått med två skyttar under 20 år på korthåll fält och en till 6,5 fält.

Vi har haft deltagare på de föreningsledarutbildningar som arrangerats av förbundet. Två av dem fick vara försökskaniner på utbildning i Sävsjö och de var lite chockade över mängden utbildning som skulle pressas in i hjärnan under helgen.

Vi har arrangerat en tävling till för-

mån för BRIS. Alla sköt sittande med stöd, och i samma klass. Vi har även arrangerat några rankningsgrundande torsdagstävlingar för ståskyttarna så att de fick träning inför Swedish Cup, och det kommer bli några till.

Föreningen har skaffat ett gäng knallröda västar med texten ”Ledare” på ryggen för att tydligare visa vilka som jobbar när vi har våra ungdomsaktiviteter.

För två år sedan fick vi in en medlem

Tips!

med funktionshinder. Hon är muskelsvag och har inte styrka att balansera geväret själv. Efter lite klurande konstruerades ett specialstöd, så med lite laddningshjälp skjuter hon nu själv.

Förra året kom vi på att det stödet även kan användas till nybörjare, då blir det en detalj mindre att tänka på när man ska lära sig sikta, tryckpunkt och att krama av skottet. ■ Värnamo Skytteförening genom Liselott Danielsson

Vad har ni gjort bra eller vad har varit bra i er förening under 2014? Och vad tänker ni göra bra just i år?

Skicka ett e-post till josefin. warg@skyttesport.se och berätta er historia!

SKELLEFTEÅ SKYTTEGILLE SKURUPS SKYTTEGILLE vi antalet seniormedlemmar från 49 till 92 och 21 stycken medlemmar tog gevärskyttekortet. Ökningen har uteslutande skett genom att nya kikarskyttar tillkommit. Knappt 16 skyttar var med i vårt för året nyinstiftade gillesmästerskap för kikarskytte, och ytterligare 16 skyttar utifrån var med och tävlade hos oss den aktuella dagen då vi också sköt som en del av Toppcupen.

Jag har en fin bild på näthinnan där knappt 30 kikarskyttar finns på vallen på vår 8-ställsbana vid vårt GM. Mitt i decembermörkret och kylan.

Vår medlemsstatistik, i fråga om betalande seniormedlemmar, har haft en positiv utveckling. Från 24 medlemmar år 2010, till 35 och 49 medlem-

DET BÄSTA SOM hände Skurups Skytteförening under 2014 var att vi äntligen

UNDER 2014 ÖKADE

fick inviga vår nya luftgevärslokal med fem elektroniska banor från Kongsberg.

Målet är naturligtvis att kunna komplettera med ytterligare 3-5 elektroniska banor till. Ytterligare en positiv sak är våra fem skyttar i laget till Skåneserien Sitt 2014-2015 som har växt med sin uppgift och lärt sig att hantera lagets med och motgångar. ■ Richard Nilsson, Skurups Skytteförening

mar år 2012 och 2013, för att i fjol ha haft hela 92 medlemmar. En nästan fyrdubbling på 4 år. Ökningen består helt och hållet av kikarskyttar. ■ Håkan Lidman, Skellefteå Skyttegille

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

9

FÖRENING

MEDLEMSTRÄFF

ETT LYFT FÖR I 16/LV 6 Vad har ni gjort bra under året? För I 16/Lv 6 i Halmstad var svaret på den frågan ganska omfattande. En mycket givande medlemsträff har hållits, en ledarguide har skapats och så har man säkerhetsfokuserat på ett lite annorlunda sätt på en lite annorlunda plats… Läs och inspireras av kassör Bo Erlandssons berättelse!

I 16/Lv 6 i Halmstad gjort ett antal saker för att föra föreningens verksamhet framåt.

Det började med att kommunen satte krav på att en ledarguide skulle vara klar till 2015. Efter många egna försök kom Sisus Håkan Hallberg till vår räddning. Resultatet blev en folder där vi presenterar föreningen och dess verksamhet och ledarguiden förstås, en folder på fyra sidor som tar upp föreningshistorik, allmänna policys, verksamhetsmål, säkerhet med mera.

UNDER 2014 HAR

Medlemsträff Vi hade tidigare funderat på att kalla till en medlemsträff, som vi inspirerats av på annat håll, och en sådan bjöd vi in till. En samling dit alla medlemmar med familjer fick komma och där de bjöds på lunch. Deltagarna delades in i grupper, så även styrelsen, och fick sedan diskutera följande frågor,

en i taget: Vad är vår förening bra på (styrkor), Vad är vi mindre bra på (svagheter), Vad kan vi bli bättre på (möjligheter), Vilka hinder finns mot vår verksamhet (hot). Redovisning gjordes muntligen och kortfattat via Post-It-lappar av varje grupp efter varje fråga.

Positiv känsla Känslan när vi satt där tillsammans i föreningen var annorlunda. Man vill ju ha in synpunkter från medlemmar men enda tillfället det gjordes på förut var på årsmötet och när man håller på med verksamheten, men det blir inte samma sak. Här var ung som gammal med och vi var många fler. Och alla vågade säga något, delge sina tankar och idéer, för det var ju ingen risk att man skulle bli vald till något. Det var en mycket positiv stämning och ett enormt engagemang. Vi fick en lista på vad medlemmarna tycker att vi kunde bli bättre på och utveckla och den önskelistan vi fått är inte styrelsens idéer, utan där är det medlemmarna som tänkt och tyckt, så vi har fått med breddens tankar och förankrat det.

Omgående resultat Träffen blev en mycket uppskattad tillställning och redan där på plats fick vi några som anmälde sig till att vilja bli nya ledare/tränare, och några tänkte ta tag i anskaffandet av profilkläder, en önskan som dykt upp. Med denna

10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

“önskelista” av önskade saker som framkommit blev det enklare för oss att fatta “rätt” beslut i styrelsen, och nu prickar vi av efter hand vad som genomförs.

Vad har vi då gjort så här långt är att ha haft kurs/utbildning till biträdande föreningstränare, sett till att det finns tillgång till gratis fika vid varje träningskväll, samt ökat antalet ledarledda träningstillfällen (varav några med kort varsel).

Flera föräldrar kör ju sina barn till och från träning och tävling och då möjligheten fanns att hyra trafikövningsplatsen i Halmstad en lördag så genomförde vi i november dessutom en kurs i halkkörning med lånad eller den egna bilen. Det blev också en riktigt uppskattad grej.

I närtid under 2015 planerar vi att hålla kurs i “individuell satsning” för

de aktiva för att ge förutsättningen för enskild att planera, genomföra och kunna utvärdera sin träning och tävling mot ett specifikt mål. Vi ska också förbättra förvaringsmöjligheterna av skyttarnas utrustning i lokalen samt skaffa profilkläder i form av jackor till klubbens medlemmar. ■ Bo Erlandsson, kassör och allt-i-allo i I 16/Lv 6

Familjeskåpet med kodlås!

Glöm inte bort att skydda dina värdesaker mot tjuvar och brand!

: 5 6.49

Ett av de säkraste skåp man kan ha mot tjuvar! Just nu extra brandskydd på köpet!

Skåpet är utrustat med ett låsbart fack där man kan lämna medelande eller deponera olika saker.

Skåpet är perfekt för hela familjen eller det lilla företaget. En allmän del och ett privat låsbart fack! Just nu ingår även en brandbox från Honeywell.

,

LÅS D O K .

INKL

OX B D N BRA

T

RAK F H OC

Skalskyddet är certifierat enligt SS3492 vilket innebär att det är godkänt av myndigheter och försäkringsbolag för förvaring av bl.a. kontanter, smycken, nycklar, kameror, klockor och övriga värdesaker. Ja till och med för viktiga dokument rörande rikets säkerhet.

Finns i färgerna Röd, vit och svart!

Avbetalning 12 månader: 583:-/mån Ord. pris från: 8.140:-

SP33EBox. H*B*D = 750*550*400 m.m. Uppge kod: “Säker familj”

Ett säkert skåp för hela familjen! Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter!

Världens smartaste nyckelskåp!

Full kontroll på dina nycklar får du med våra nyckelskåp med RFID-teknink.

IQ40, IQ160 samt IQ400 är integrerade i säkerhetsskåp certifierade enligt SS3492.

Skåpet ser till att rätt person får rätt nyckel och registrerar automatiskt varje händelse.

Alla nycklar sitter fast i skåpet och en nyckel släpps endast med rätt behörighet.

Finns även som lådskåp där lådorna RFID bevakas.

Läs mer på www.loxtore.se

Skydda din dator!

Digital security box från Honeywell, En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m.

Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel.

Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm.

Vikt: 6.6 kg

Honeywell brandbox

Modell SS1101. Art.nr: 330005.

Honeywell brandbox för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test.

Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

2 st överfallslarm!

Ett enkelt och pålitligt överfallslarm. Kan även monteras på dörrar och fönster.

Vid larm ljuder en mycket stark signal.

Enkelt att installera.

Batteri 9v ingår ej.

FRAKTFRITT!

2 st 99:inkl. frakt!

H*B*D utv. = 183*317*253 mm.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

995:-

Ev. frakt tillkommer med 150:-

495:-

Ev. frakt tillkommer med 150:-

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

FÖRENINGSBESÖK

SÄFFLES PK:s SATSNING

HAR SLAGIT RÄTT TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Säffle Pistolskytteklubb har ett gott år bakom sig, med en ungdomsverksamhet som växer och frodas. Mer vuxenengagemang, utbildning och lite nya skytteprylar har gjort sitt för utvecklingen och förhoppningen är att det här bara är början.

FAKTA Säffle PK startade projekt med syfte att ❚ Behålla ungdomar i föreningsverksamhet och sportskytte. ❚ Säkerställa kvalitativ samt godkänd utrustning inom klubben så att alla ungdomar ska ha samma möjlighet att utöva både tränings- samt tävlingsverksamhet oavsett etnisk tillhörighet, kön och/eller socioekonomisk status.

Projektet beviljades stöd från Idrottslyftet för ❚ utbildning för 6 personer ❚ 1 luftpistol ❚ lufttuber ❚ hörselkåpor – Säffle PK hade ett bra omfattande projekt på gång för att få igång sin ungdomsverksamhet. Vi valde att bevilja dem en större summa från Idrottslyftet än normalt för att testa om det här kan vara rätt väg att gå för föreningar som vill ta sin verksamhet till en ny nivå, säger Cecilia Augustsson Edstam, Idrottslyftsansvarig på Svenska Skyttesportförbundet.

12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Ungdomsledaren Alf Sundfeldt tar en titt på Viktor Joas tavlor.

Uppvärmning är numera en självklar del i träningen och Carl Stolt, Jim Magnell och Dennis Sand utför den med glädje.

UTE FALLER SNÖN sakta och vack-

ert. Inne börjar ett gäng skyttar samlas i skyttelokalen i källaren till ortens badhus, och de hälsas med fraser som ”Tjenare buspojkar”. Det är onsdagkväll i värmländska Säffle och dags för säsongsstart för luftpistolskyttet. I kväll ska skyttarna få skjuta hemmabanetävlingen Nya Värmlandsserien och det dröjer inte länge innan åtta skyttar är på plats så att ett första skjutlag kan börja, efter att först ha värmt upp.

– Ta och gör i ordning nu så att ni sitter ordentligt, med bänken och kuddarna i rätt höjd. I dag är det femte omgången Värmlandsserien som ska skjutas, 30 skott vardera, säger Alf Sundfeldt.

– Ni har precis som vanligt 60 minuter på er, inklusive provskottstid. 30 skott, fem på vardera tavlan. Har alla fått tavlor?, säger Mårten Stolt och får snabbt svar från en av sina egna söner att tavlor saknas.

Startskott Inget problem som dock inte kan lösas och snart har startskottet för dagens tävling gått.

I fjol gick ett annat startskott här i Säffle, nämligen det för föreningens satsning på ungdomsverksamhet.

Ungdomsverksamhet har de haft även tidigare, med en bas på 4-5 skyttar och med bara ordförande Alf som ensam ledare. Men så märkte de att något hände under 2013.

– Vi hade alldeles för mycket folk samtidigt i skjutlokalen! Det kom hit många ungdomar. Dels vänner till de redan aktiva, och dels spontanbesökare som provade en gång och sedan fortsatte. På hösten såg vi att vi behövde komma upp i två skjutlag för att kunna hantera det. Och vi märkte direkt att det också kom in en del för-

äldrar som med varandras hjälp kände att de kunde ta ansvar och samtidigt avlasta varandra, säger Mårten Stolt.

Mårten är själv en av de pappor som började engagera sig när hans barn började skjuta, och i dag är han medlem i styrelsen, samt ansvarig för Idrottslyftet och IdrottOnline.

Det växande intresset för skytte hos de unga i kombination med fler engagerade föräldrar gjorde att de kände att det var läge för en satsning. Satsa på att göra det bättre för sina befintliga ungdomar och för att även kunna bli fler.

Satsning På en tävling år 2013 i Karlstad hos Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening/I2 fick de höra talas om Idrottslyftet och det stöd man därifrån kunde få. Föreningen insåg att det var precis vad som kunde behövas och när ansökningsperioden kom i februari 2014 var Säffle PK

Dennis Sand och Axel Stolt siktar på att hitta tian.

nyblivna medlemmar i SvSF och hade en projektansökan redo. Kontentan i projektet var att skapa möjligheter för att ge alla medlemmar bättre möjligheter att delta och tävla på likartade villkor. Föreningen beviljades stöd för utbildning, hörselkåpor, ett vapen och nya lufttuber.

– Det var klockrent att det gick att få till med relativt kort varsel, med de få ideella krafter vi var, och det var ju roligt. Fokus var ju bland annat att få fler utbildade tränare, för att få kvar barnen på ett helt annat sätt. Det var satsningen initialt. Och sedan sökte vi och fick medel för en pistol och fräscha lufttuber, och det var väldigt uppskattat. Lufftuberna var akuta, för utan dem hade vi inte fått använda våra pistoler varken på träning eller på tävling, så det var ju väldigt tacksamt, säger Mårten.

En ny pistol med komprimerad luft är en av de saker föreningen kunde investera i tack vare stödet.

– Det är ju en viss materialsport och då är det rätt viktigt att vapnet har hyfsad kvalitet. Då kommer Idrottslyftet in väldigt bra. Det gör att även vi i lilla Säffle kan delta på hyfsade villkor och välkomna ungdomar oavsett ekonomisk och social bakgrund. Får man som förening den stöttningen utifrån gör det att man är villig att göra mer själv, säger Mårten.

Att pistolen varit ett tillskott vittnar 18-åriga Viktor Joas, som skjutit i föreningen sedan i höstas, om.

– Det är väldigt mycket lättare med den, för att man inte behöver dra och ladda den. Man behöver bara öppna en liten lucka. Man behöver inte anstränga sig. Är den bättre att skjuta med också?

– Det beror på vem som skjuter. Men den nya luftpistolen är ju lättare, säger han. 

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

FÖRENINGSBESÖK Viktor här och det gick inte alls för honom. Då bad vi Pernilla Lander Nordin som gått utbildningen och som är mer i hans ålder att gå och prata med honom och försöka förklara. Han lyssnade och sedan kom han direkt in på det svarta. Han förstod med hennes ord, säger Mårten. Även de vuxna blev bättre instruktörer efter utbildningen, om man frågar Hugo Wittemyr.

– Ja, det blev de. De kan utveckla mer och förstår mer, säger han.

Uppvärmning nytt En ren konkret sak som utbildningen bidragit till är den uppvärmning som nu inleder varje skjutning, och mer konkret från utbildningen väntar på att förverkligas.

– Vi fick ju en hel mapp med övningar för att träna på olika moment, och smålekar som gör det roligare. Så det ska vi jobba in under 2015 så att det blir mer variation i träningen. Det har vi inte jobbat med tidigare, säger Mårten.

9-årige Oscar Johnzén lägger upp luftgevärskulor som han snart kommer att skjuta bra med. ”Personbästa. Det var någonting med 235.” säger han efteråt.

Bättre standard Det smattrar av luftpistolskott i hallen och då och då räcker någon av skyttarna upp en hand. Alf Sundfeldt är på tårna och är snabbt på plats när det händer, för att hjälpa till med att skruva och att ge andra välmenande tips.

Att se de unga skyttarna ha roligt och se dem komma tillbaka år ut och in, i kombination med att få se deras framgångar, är det som har drivit honom att vara i princip ensam ungdomsledare i föreningen i över 20 år. Han uppskattar stödet som Idrottslyftet inneburit.

– Tack vare de bidragen vi får nu kan vi ju börja bygga upp till en bättre standard, så att vi kan börja konkurrera med de andra klubbarna och inte känna att vi har bara de här gamla grejerna. Men det tar ju några år att komma upp, säger Alf. Fler och fler kunniga Trots att Alf varit ungdomsledare i föreningen i två decennier har han aldrig gått någon tränarutbildning eller liknande. Men eftersom utbildning var en del av projektplanen var det i fjol äntligen dags. I december åkte tre vuxna, däribland Alf och Mårten, och tre ungdomar till Karlstad och gick SvSF:s utbildning för biträdande föreningstränare.

– Bara att få höra allt från begrepp till om grunder till om skjutplaner, hur de tänker de som är aktiva och presterar bra – det är ju jätteintressant.

Och det där praktiska där var och en 14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Här blev det full pott på fem skott för Alexander Pettersson.

fick instruera den andra och testa respektive roll var jätteutvecklande, säger Mårten.

Både han och Alf tycker att det är roligt att tre av de unga skyttarna också ville gå utbildningen. De säger

att ungdomarna utvecklades av det och att de nu efteråt tagit ansvar på träningarna och hjälper dem som är yngre eller nya.

– Det var roligt att se. Första veckan efter att ha gått den där kursen så var

Pernilla Lander Nordin har just fått hjälp av Alf som sa något roligt precis när han gick därifrån. Nu har hon svårt att hålla sig för skratt.

Socialt och roligt Stefan Wittemyr är pappa till Hugo som har skjutit i 2,5 år. Förutom det angenäma problemet när skjutplatserna inte räcker till tycker han att föreningens verksamhet är väldigt bra.

– Barnen har jättekul när de är här.

Jag har aldrig hört att Hugo har varit missnöjd när han har åkt härifrån, utan det är alltid roligt och på den här nivån är det ju det viktigaste – att det ska vara roligt. Samtidigt ska de kunna utvecklas och få testa att tävla om de vill.

Att de blivit fler och att de ibland får vänta på att få skjuta verkar dock ha sina fördelar, säger han: – Det som märks är att de får en större social tillvaro. När de åkte hit förut så åkte de hit, sköt sina serier, packade ihop och åkte hem. Nu är det mycket mer socialt. De hinner sitta bredvid, prata mer skytte allmänt och se mer. Hela den delen har kommit med att de blivit en större grupp.

Tävling Aftonens tävlingsskjutande i Värmlandsserien tar så sakteliga slut, för en skytt i taget. Det här med regionalt tävlingsdeltagande har det också blivit mer av det sista året, och med fler skyttar, och föreningen hade hela sex skyttar med i finalen i Svenska Ungdomscupen i fjol.

– Det var verkligen en boost för ungdomarna att se hur det gick till på riksplanet, att få skjuta på elektroniska tavlor och se en så mycket större tävling. Och Pernilla Lander Nordin blev fyra och Carl Stolt tia i LP11 och det var en stor framgång för vår del, säger Mårten.

– Men vi tar det ju inte på så blodigt allvar. Det ska vara kul. Vi tvingar ingen till någonting. Att försöka tvinga barn till att skjuta går inte, utan det måste vara lite harmoni och roligt.

Det är ju en lek, poängterar Alf. Framtidstro Alf, som själv går och längtar efter grovpistolsäsongen, ser dock gärna att leken så småningom leder till ett intresse för även de andra sportskyttegrenarna.

– Jag hoppas att vi, när de kommer upp i 14-15 år, får med dem att skjuta skarpt sportskytte. Jag hoppas att vi kommer igång, för det är ju görroliga

grenar. Det är det som hägrar för mig.

Men det är ju valfritt för dem om de vill börja med det eller fortsätta skjuta luft, men luft är en inkörsport i alla fall, säger Alf. Tack vare utvecklingen som skett och sker i klubben är Alf och Mårten fulla med energi, visioner och framtidstro.

– Vi är verkligen i vår linda, men sett till vår utveckling har det verkligen hänt mycket under 2014. Om vi tittar vidare på 2015 och 2016 och fler ungdomar kommer upp i stående så känns det som att det här bara är början. Det är verkligen inspirerande, även om det givetvis kommer att kräva än mer av oss också, för att behålla dem som vi har i dag. Men vi har byggt mot en proffsigare och bättre organisation, och det tror jag kommer fortsätta i flera år framåt. Både de som skjuter och vi som leder är riktigt taggade allihop, säger Mårten. ■

Rätt sortiment och pris till alla GECO representerar ett brett utbud av ammunition för i stort alla former av skytte. Mer än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion återges bokstavligen i varje patron. GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”.

GECO erbjuder, med andra ord, alla aktiva skyttar produkter av hög kvalitet till rätt pris. Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

Hugo Wittemyr skjuter i dagens andra skjutlag och värmer på egen hand upp innan start.

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

Nästa uppslag: Föräldraengagemang avgörande för Säffle Pk och tre utbildade ungdomar.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

FÖRENINGSBESÖK

BETYDELSEFULLT

FÖRÄLDRAENGAGEMANG TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Säffle Pistolskytteklubbs satsning tog sitt avstamp i två saker. Att det började delta fler barn var det första.

Det andra – men minst lika viktigt – var att fler föräldrar började engagera sig i verksamheten.

Stolt, pappa till två skyttar och såväl styrelseledamot som Idrottslyftsansvarig numera.

Alf Sundfeldt själv är givetvis nöjd över den nya tillvaron.

– Jag är otroligt glad att vi har fått ihop folk för att kunna administrera och sköta verksamheten. Tidigare har jag varit ensam, men nu är vi fyra vuxna ledare och tre ungdomsledare som kan bidra. Det är ju det att, som du ser, om vi är flera stycken behöver inte bara en ta ansvaret utan det kan rulla runt, och det är ju det som är väldigt gött. Och de tycker också det är roligt.

Att det behövs flera vuxna som hjälper till har också visat sig behövas på själva träningarna.

– På första tillfället på hösten hade vi fyra tjejer i 18–19-årsåldern här som vi aldrig sett förut, och första halva skjutlaget var också nya. Både jag, Alf, Stefan och Per-Anders var fullt upptagna med att visa hur man ska sikta, träffa tavlan och så vidare. Ibland har vi även små barn här som testar, och det är viktigt att vi kan hjälpa. Vi har byggt upp den kompetensen succesivt under 2014, säger Mårten.

På en stol i bakre änden av skjuthallen

sitter Stefan Wittemyr tillbakalutad med en dator i knät under kvällens skjutning. Allt eftersom tar han emot de skjutna tavlor som skyttarna kommer med. Det är han som är chef över tavlorna i dag och för in resultaten.

– I dag ja. Jag försöker vara behjälplig så att de som kan något kan fokusera på dem som skjuter i stället. Man får hjälpa till med det man kan, säger han.

Under kvällens skytte hjälper Stefan Wittemyr till med att bokföra resultaten i datorn. ”Man får hjälpa till med det man kan” säger han.

Per-Anders Lander är en av skyttepapporna som jobbar med ungdomsverksamheten och avbryter här sitt eget skjutande för att hjälpa Hugo Wittemyr när pistolproblem uppstått.

Stefan säger att de emellanåt hinner med både kaffe och skitsnack under tiden som ungdomarna är igång och skjuter, men att också ställa upp och göra något vettigt är en självklarhet enligt honom. Samtidigt som det är viktigt att dra en gräns, för sonen Hugos skull.

– Det är väldigt viktigt att ha möjlighet att få vara delaktig i vad barnen gör. Både på gott och ont. Det är också viktigt som förälder att kunna släppa taget och låta dem vara själva och få utvecklas och göra grejer utan att en annan är med. Jag försöker att inte vara med för mycket och peta i allt. Så skyttet får Hugo lösa med de andra instruktörerna, så kan jag vara med och göra det här andra. ■

Mårten Stolt och Theo Bruce tar en gemensam titt på den senares träffar.

hjälpas åt och dela på uppgifter som ska göras är en av hemligheterna bakom en lyckad satsning. För några år sedan var Alf Sundstedt ensam i arbetet med Säffle Pistolskytteklubbs ungdomsverksamhet.

– Men så började jag, Stefan Wittemyr, Christian Högberg och Per-Anders Lander - en liten trojka som var villiga att hjälpa till. Då började ung-

ATT FLERA KAN

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

domsorganisationen sätta sig lite mer.

Det bygger väldigt mycket på att man får engagemang hos föräldrar, avlastar och hjälper varandra. Som att jag tar fram grejer och förbereder, och någon annan plockar bort efteråt. Man får inte så mycket tillbaka annat än att se barnen utvecklas. Så alla små bitar är guld värda för att man ska hålla fanan högt och orka fortsätta, säger Mårten

FÖRENINGSBESÖK Både Hugo Wittemyr och Pernilla Lander Nordin tycker att det är kul att kunna hjälpa sina klubbkompisar med skyttet.

TRE BITRÄDANDE FÖRENINGSTRÄNARE I TONÅREN TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

En av Säffle Pistolskytteklubbs strategier för en lyckad ungdomsverksamhet är att det är bra om många hjälps åt. Därför nöjde de sig inte bara med att skicka tre vuxna på utbildning när möjlighet fanns, utan de ställde också frågan till de skjutande ungdomarna. Tre av tonåringarna sa ja och nu är de tre några av alla biträdande föreningstränare som finns runtom i landet.

– För att jag skulle kunna hjälpa till mer och förstå mer hur jag skulle kunna förbättra mig. Det var bra och intressant, säger Hugo.

– Ja, vi fick väl förfrågan och tyckte det var kul att kunna försöka hjälpa andra sedan, säger Pernilla.

14-årige Anton Högberg har börjat skjuta stående nu och är på G för att ta skyttekort.

SÄFFLE

PISTOLSKYTTEKLUBB

i fjol upp ögonen för Svenska Skyttesportförbundets biträdande föreningstränarutbildning och tyckte att den lockade. De sökte bidrag från Idrottslyftet för att gå den och fick det.

I december var det dags och hela sex stycken från föreningen åkte då till Karlstad för att utbildas. Av dem var

FICK

tre vuxna och tre var tonåringar som själv är med och skjuter – Anton Högberg, 14 år, och 13-åringarna Pernilla Lander Nordin och Hugo Wittemyr.

Hur kommer det sig att ni gick utbildningen?

– De behövde folk här som kunde hjälpa till, säger Anton.

Vad lärde ni er?

– Jag lärde mig hur jag ska sikta och avfyrningen och så, säger Hugo.

– Skjutställningar och hur man ska ha fötterna. Och en del regler, säger Anton.

– De pratade mycket om säkerhet och sådant, lite om hur man skulle kunna göra för att visa hur man ska skjuta och så. Det bästa... Jag vet inte riktigt. Det var bra alltihop. Jag har ju lärt mig lite själv också, så det var inte bara för att lära ut till andra, säger Pernilla.

Hur mycket hjälper ni till?

– Jag har inte hjälpt så mycket, men

någon gång har jag gjort det, säger Pernilla.

– Jag hjälper till ibland. Om folk behöver hjälp att skruva så att de kommer rätt, säger Anton.

– Det är mycket mer än innan, men inte så jättemycket. Jag har hjälpt till att skruva och hjälpt till med att räkna tavlor, säger Hugo som tycker att det känns jättebra att kunna bidra.

Vid ett tillfälle på en träning gick det inte så bra för nye klubbkompisen Viktor, men med Pernillas hjälp gick det bättre.

– Jag tror att Alf sa till mig att gå och hjälpa honom och så gav jag honom några tips och så gick det väl bättre, säger hon.

Hur kändes det för dig?

– Man tycker ju att det är kul för att det har gått bra för honom. Och så känns det väl bra för att man har fått ut någonting av kursen, så att man har kunnat hjälpa till, säger Pernilla. ■

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

INFORMATION

SUNT FÖRNUFT PÅ SKJUTBANAN Inom skyttesporten ska gemenskap, ansvar, rättvisa, demokrati och jämlikhet råda. I skyttesporten ska alla känna sig trygga och välkomna. Vi ska värna och hjälpa varandra och agera föredömligt. Alla ska behandlas rättvist och etik och moral är rättesnören. Detta kan läsas i förbundets styrdokument Skyttesporten Vill, som ska genomsyra all verksamhet. Men, rent praktiskt då? Hur förverkligar man de fina orden ovan? Här tittar vi lite närmare på sådana viktiga saker som rör vårt beteende mot varandra och som därmed påverkar hur vi upplever tillvaron inom skyttesporten.

Etik och moral Etik och moral är något som diskuteras mycket inom idrotten. Men orden är kanske lite svåra och kräver en lite närmare förklaring. Ofta används orden tillsammans, men är det bara olika ord för samma sak? Nej, inte riktigt.

Enkelt uttryckt kan man säga att moralen är etiken i praktiken. Det innebär att inom etiken behandlas vad som rent teoretiskt anses vara rätt eller fel. Moralen visar däremot hur man praktiskt klarar av att följa givna regler. Ett exempel: Svenska Skyttesportförbundet har tagit beslut om att alla som ska delta i tävling inom Svenska Skyttesportförbundet, där två eller flera föreningar deltar, ska ha giltig tävlingslicens. En bestämmelse som inte följs av vissa skyttar, föreningar eller tävlingsledare…

Skyttevett Skrivna och oskrivna regler har nästan alltid en naturlig bakgrund. Ofta innebär det att uppträda så att man inte utsätter sig själv eller andra för fara. Det kan även innebära att vara ärlig i samband med tävlingar och att visa hänsyn både gentemot sina lagkamrater och gentemot sina motståndare, oavsett om man själv har gjort en bra eller dålig insats. Att vara en dålig förlorare eller rent av en dålig vinnare är inget som främjar sporten, utan framkallar ofta dålig stämning och ovänskap.

Det handlar om att använda sig av sunt förnuft när man vistas på skjutbanan eller i föreningslokalen. Det kan också handla om att hjälpa till vid olika arrangemang som klubben tagit på sig, tävlingar, lotteriförsäljning, städning och ledaruppgifter med mera. Ärlighet Idrotten bygger på att två eller flera 18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

personer tävlar mot varandra under förutbestämda regler. Den som presterar bäst, under givna förhållanden, vinner. Om detta ska fungera fullt ut måste alla som deltar verkligen följa de regler som gäller. Att ge sig själv fördelar genom att fuska stämmer inte överens med idrottens intentioner.

Följer man inte reglerna blir tävlingen meningslös. Att inte kunna reglerna är heller ingen ursäkt för att bryta mot dem. Lär dig därför de vanligaste reglerna. Det kan vara bra att ha tillgång till regelboken om det skulle uppstå diskussioner. Det är bättre att fråga om man är osäker, än att låtsas som ingenting.

Hänsyn Skytte är en koncentrationssport och oväntade ljud och rörelser i närheten av skytten kan vara nog för att koncentrationen ska störas. Naturligtvis är det tillåtet att ha trevligt, skratta och vara glad, men man behöver inte vara högljudd för det. Den enda gången du får störa under skjutning är om du upptäcker något som kan äventyra säkerheten.

Det gäller också att visa hänsyn hela tiden till sina medskyttar, inte bara under det att de skjuter. Ett exempel från verkligheten är när en skytt gick fram till en annan, som var på väg att packa upp på skjutplatsen, och frågade om den personen verkligen skulle skjuta med de kulorna, för ”de brukar klicka ofta”. Det är inte svårt att gissa att den frågan satte griller i huvudet på den skytt som strax därefter skulle skjuta, och mycket riktigt fick hen inte heller en bra dag på banan. Uttalandet om kulorna gjordes inte avsiktligt för att störa, men det är en bra påminnelse om att ”tänka först och tala sedan” kan vara en bra regel på skjutbanan.

Tänk på att det inte enbart är på

skjutbanan och området närmast bakom som det gäller att uppträda hänsynsfullt, utan det bör gälla överhuvudtaget när man vistas på banan.

Att högljutt skrika ut sin besvikelse, kasta saker eller göra stora gester under skjutningens gång är inte att visa hänsyn. Sådana reaktioner hjälper naturligtvis inte heller till att förbättra resultatet utan snarare tvärtom.

Bemötande Människor vill känna sig betydelsefulla, kompetenta och omtyckta. Kan tyckas vara stora ord men visst tycker vi om när någon säger ”hej” när vi kommer till träningen, berömmer finalskjutningen eller visar sin uppskattning när vi blev uttagna till laget.

Motsatsen är när ingen bryr sig om eller saknar dig vid träningstillfället, en i övrigt bra finalskjutning ”drunknar” i den förargliga bommen eller att ingen i laget pratar med dig längre. För att undvika/motverka de sistnämnda obehagliga situationerna är det lätt att vi överreagerar för att exempelvis få mer uppmärksamhet eller kanske ”flyr” genom att lämna föreningen, tränaruppdraget eller styrelsen. Med detta som bakgrund förstår vi varför bemötandet är så viktigt. Att som tränare eller ledare bemöta alla lika, oavsett bakgrund, ålder eller skjutskicklighet är avgörande för hur lång tid den enskilde stannar kvar i din förening.

Men att bemöta sin omgivning bra är självklart inte bara något för en ledare. En ledare som bara får ovett från skyttarna lär inte fortsätta som ledare länge. En styrelseledamot i föreningen som bara får höra klagomål lär inte ställa upp för omval. Och även om skyttesporten är en individuell idrott så är du del av en gemenskap i och med att du är med i en förening.

Ingen kan kräva att du ska älska alla dina klubbkompisar, men med hänsyn och respekt sinsemellan er alla så blir skyttehallen en plats för alla.

KOMMUNIKATION

Hur vi pratar och kommunicerar med varandra är av betydelse för hur vi upplever en tillvaro.

I en kommunikation finns det minst två inblandade, sändare och mottagare. Båda har stor del av ansvaret för att kommunikationen ska bli så bra som möjligt. Innehållet färgas av våra värderingar, situationen, tolkning av ordens betydelse, vår inbördes rangordning, med mera. Vi ska också komma ihåg att när vi möts och talar med varandra så har orden 7 procent, tonen/ röstläget 38 procent och kroppsspråket 55 procent påverkan på hur meddelandet överförs. Något att tänka på inte minst då vi använder andra medel (telefon, mail, sms med mera) för vår kommunikation, men också i mötet människa mot människa. ■

FAKTA Denna artikel är baserad på Svenska Skyttesportförbundets utbildningsmaterial för bland annat biträdande föreningstränare. Etik och moral, bemötande med mera är en viktig del för att kunna bli en bra tränare och ledare, och därför är det ett ämne som ingår i SvSF:s utbildningar på alla nivåer.

Robin tar sikte.

Läs mer om SvSF:s utbildningssatsning och hitta aktuella utbildningar på www.skyttesport.se.

ELEYHAWK

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se

d e m a k c e en v

FOTO ALF LARSSON

KJELL

NILSSON

Ledare i Lesjöfors Skytteförening

Nöjd Kjell vid tävlingsdatorn.

29/5-43 i Lysvik i Värmland. Efter avslutad skolgång med realexamen blev det tungt hårt arbete. Redan från start fanns stort intresse för ideellt föreningsarbete.

Första ideella uppdraget var som 12-åring som kassör i en politisk ungdomsförening. Därefter som ledare i fotboll och orientering fram till militärtjänstgörning vid Jämtlands fältjägarregemente under 15 månader i Östersund. Hit kom vi under utbildning av en världsmästare i sportskytte, Furir Wedin, så där lades grunden till mitt senare skytteintresse. Efter militärtjänsten fanns ingen skytteförening i närheten av hemorten, utan tillsamJAG ÄR FÖDD

20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

mans med en driftig lärare ansåg vi att ungdomarna hade för litet att göra på fritiden då endast fotboll och orientering fanns på programmet. Vi erbjöd oss att starta en ny förening, där alla fick önska vad de ville syssla med och vi erbjöd oss att skaffa ledare till allt.

Det blev LysV IK. Efter ett år bestod föreningen av 18 sektioner med främst bordtennis och schack. 1968 erbjöds jag arbete i den stora bandymetropolen Lesjöfors och kom där i kontakt med ortens skytteförening, med en drivande ordförande som fortsatte att driva föreningen under 55 år innan han avgick.

Redan från början ansåg jag att det

fanns möjlighet att göra föreningen mer aktiv, och redan 1970 valdes jag in som sekreterare och biträdande ungdomsledare, tjänster som jag fortfarande har kvar. Vi fick igång ungdomsverksamheten och drev föreningen till att bli en av de största och mest aktiva i Sverige. I slutet av 70-talet insåg jag att jag aldrig kommer att bli någon elitskytt (är detta viktigare än att roa folk med att skjuta?) så jag fick i alla fall fart på ytterligare en gren, kpistskyttet som i hela Sverige var på väg dö ut. Jag startade Filipstadsträffen kpist med både fältskjutning och banskjutning samma dag. Och intresset uteblev inte utan mellan 200-250

starter gjordes varje år, näst efter SM och Norrköpingshornet en av Sveriges enskilt största tävlingar fram till 2013 då mina krafter gjorde att tävlingen avslutades.

1980 startade också Sveriges enskilt största tävling, Värmlandsserien kpist på hemmabanor med final i Karlstad varje år. Senare tillkom också en söndagstävling efter finalen. När tävlingen var som störst deltog 25 av länen med skyttar och individuellt totalt cirka 700 skyttar, med 350 starter vid finalen samt Värmlandsknattret i Karlstad. Senare åren gick dessa tävlingar i Filipstad, med Lesjöfors Skg som arrangörer. Från början var tävlingen arrangerad av förbundet med mig som drivande och prisanskaffare.

Kan nämnas att prisbordet 1985 var det största med en längd av 46 meter och prisvärdet var cirka 250 000 med mestadels hemslöjdsatiklar. Under de sista åren har tävlingen endast avgjorts på hemmabanor och även med AKskytte.

Nu driver jag hårt med luftgevärsskytte och i denna lilla ort deltar i år 111 skyttar, bestående av personer mellan 7 och 75 år, i Värmlandsserien.

Jag har under åren fått mycket uppskattning för mitt arbete inom förening, kretsförbund, ungdomsförbund och som suppleant i FSR. 45 år i förening, 35 som kretssekreterare, 30 år i förbundsstyrelse i olika befattningar, som förbundssekreterare i 6 år, kpistledare 43 år. Förutom detta arbetade jag sista 10 åren före pension som anställd kanslist åt Lesjöforskyttet och Lesjöfors IF bandy och fotboll på programmet och startade då en knallemarknad

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Inlämning till vårens auktion pågår!

Nästa auktion Söndag 19 april 2015

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

Ny webshop: www.sportec.se Kjell som instruktör.

åt Lesjöfors Skidklubb med jogging, längdåkning, utförsåkning och orientering på programmet. Där gick mesta tiden åt till att ragga sponsorer. Åt LIF har jag dessutom de senaste 10 åren varit chef för bingoverksamheten under 40 veckor varje år. Mellan detta har jag också hunnit vara ordförande i Lesjöfors kyrkoråd och hjälpt PRO med bouleverksamheten - så här finns inte så många håltimmar att fylla med verksamhet. En femårsperiod verkade jag också som ledare för ett gäng ungdomar i HV. Som tack för mitt glädjefyllda arbete har jag hedrats med förbundets silver- och guldmedalj, Ungdomsskytteförbundets hederstecken, FSR:s silver- och guldmedalj, SkytteUO:s silver och förbundets standar och som största uppskatting inom skyttet - att få pryda Svenska Dagbladetmedaljen.

I Lesjöfors har jag utmärkts med stipendiet Lesjöforsprofilen och av Filipstads kommun med deras idrottsstipendium.

Jag uppmanar alla äldre skyttar ge tillbaka lite av allt som skyttet har gett er. Ställ upp som ungdomsledare då detta ger er oerhört mycket tillbaka och ni känner er yngre till sinnet.

Allt jag uträttat har inte varit möjligt utan en förstående familj som delat mitt intresse och då främst min kära hustru Inger som alltid ställt upp i vått och torrt.

På kommande sidor kommer du att få ta del av en vecka i mitt liv som ledare i Lesjöfors Skytteförening, och se hur jag jobbar och hur vi har det!

Ha det bra och ta väl till vara på dina dagar, och var rädda om varandra!

Med vänliga hälsningar, Kjell Nilsson

Läs mer på nästa uppslag! 

Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

KLÄDER • SKOR • KOFFERT • VAPEN • VAPENTILLBEHÖR • AMMUNITION • OPTIK • FÖRHÖJNING • DIOPTER • GLASÖGON • STATIV • PUMP • KOMPRESSOR • ADAPTER • TRÄNINGSSYSTEM • FAN SHOP •

KLÄDER, SKO VAPENTILLBE OPTIK, FÖRH GLASÖGO KOMPRE TRÄNINGSS

ALLT SAMMA Allt på PÅ samma plats PLATS inom INOM

SPORTSKYTTE www.naggessportv

www.naggessportvapen.se Andreas & Johan Nagysson, tel 0761-71 48 54 Nagysson 0761 Andreas & Johan

Rådgivning Processföring Utbildning Välkommen till Wälikangas Juridik.

Vi tillhandahåller juridiska tjänster för privatpersoner, företag och föreningar.

Kontakta gärna oss eller besök vår hemsida för mer information. info@wjuridik.se, 072-511 10 80 www.wjuridik.se Äldre och yngre tillsammans.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

en vecka med

KJELL

NILSSON

Mitt schema den 19-25 januari 2015 MÅNDAG 09.00–12.30 lett PRO-boulen och förberett för torsdagens Bingo.

15.00–21.00 Ungdomsskytte och 1000-poängaren.

Vi håller till i en källare under Folkets Hus och först när jag kommer dit ska någon nödutgång låsas upp. Sedan gäller det att se till att alla gevären är iordninggjorda, fyllda med kolsyra och så vidare. Och det absolut viktigaste är att sätta på kaffet! Sedan blir det ganska lugnt. Vi har elektronik och kör med SIUS Ascor, och varje skytt har ett eget nummer så det är bara för den att knappa in det och sedan är den igång. De allra minsta får man stötta och hjälpa lite, och när det kommer nybörjare får en hjälpa till med skjutställning och säkerheten och så. Men de flesta skruvar själva, och då blir det rätt lugnt.

Man märker att man blir som en farfar eller morfar för barnen. De törs prata mer med en själv än vad de kan göra hemma, eftersom man varit i hallen i 40 år. Och det är ju en liten ort där alla känner alla, det går inte att jämföra med större ort. Så det är en trevlig och gemytlig stämning. När de äldre är där blir de lite mer tjo och livat i holken, för de tar de ju inte så allvarligt.

TISDAG Förmiddagen har jag arbetat med LOK-stödet under 5 timmar.

15.00–22.00 Ungdomsskytte och 1000-poängaren.

Trots att 111 skyttar är med och skjuter Värmlandsserien och att vi bara har fyra banor har vi inga större problem med långa köer och väntan. De flesta har lärt sig att alltid komma en och samma veckodag, en kanske kommer varje måndag, en andra tisdagar. Lesjöfors är ju en liten ort med ungefär 1000 personer på orten, och en del 22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Anton Andersson nöjd efter 1000-poängaren.

glesbygd runtomkring. När vi börjar vid 15 kan de unga komma direkt efter skolan, innan de åker hem. En hel del dyker upp två gånger under veckan, både bland unga och också de lite äldre.

Som jag får det till är det cirka 60 ungdomar och 50 vuxna ungefär som deltar. För 15-20 år sedan tappade vi massa ungdomar när de skulle upp i stå, men nu kan de skjuta i en klass med stöd även när de blir lite äldre, och det tycker de är kul. Vi satsar inte på elitskytte. Det här gänget åker inte ut och tävlar. Någon gång kan det vara tävling i Filipstad men då måste de betala licensen, och det vill de inte göra för en tävling. Så vi skjuter Värmlandsserien och 1000-poängaren på hemmabana och vi bjuder på alla startavgifter. Sedan skjuter vi lite interna tävlingar också, mer jippo.

Vi ska snart skjuta klubbmästerskap i sittande, då lär över 100 vara med och tävlingen får gå över minst fyra dagar.

ONSDAG Förmiddagen ägnas även i dag åt LOK-stödet.

15.00–18.30 Ungdomsskytte och 1000-poängaren.

19.00–21.30 Möte med kommun och skola för planering av Sportlovsveckan efter 18.30 med annan ledare.

I dag var vi på möte om sportlovsveckan. Ibland på sportlovet har vi öppet en heldag, och ibland öppet två dagar, från 10 på förmiddagen till 20 på kvällen. Det beror på hur kommunen lägger upp det, för ibland bjuder de på resor till simhallen i Filipstad, ordnar tillgång till ishallen eller som i fjol när kommunen bjöd på en resa till Säfsen.

Och då är det ingen idé att ha öppet utöver de vanliga tiderna. Ibland kan det vara ungdomar som kommer hem och hälsar på som kommer och skjuter. Föräldrar kan ringa och fråga ”Får de komma och skjuta?”, och det är klart de får.

TORSDAG Förmiddagen ägnar jag åt planering av Bingokvällen.

14.00–15.00 Städning av skyttehall, kontroll av vapen och elektroniska tavlor.

15.00–16.30 Ungdomsskytte och överlämning till annan ledare för kvällen.

17.00–01.30 Bingokväll.

Bingon gör jag för bandyn och fotbollen, och det är en rolig grej. Vi var 20 personer i fjol som hjälpte till med bingon och bara två av dem tillhörde idrottsföreningen. Men vi körde in 210 000 åt bandyn och fotbollen i fjol. Hos många är det nästan tomt på bingo, men här i Värmland är det fullt av bingo. Jag ansvarar för att se till att det är personal på plats, och sköter bokföring och pengarna och den biten. Jag sitter och säljer lotter före bingon och efter räknar jag 11 kassor och lägger in i bokföringen på en gång.

Jag brukar vara klar halv två. Det är långa dagar, men roliga dagar.

FREDAG 10.00–12.00 Planering och skrivning av inbjudan för Värmlandsserien Kpist och Ak4.

15.00–20.00 Ungdomsskytte och 1000-poängaren.

Jag känner väldigt mycket för Värmlandsserien, men det har blivit för jobbigt att arrangera finalen. Men jag vill inte lägga ner hela serien, genom att den är kvar tvingar jag skyttarna att gå och skjuta i alla fall sex dagar om året!

Så länge det är över 200 skyttar med är det värt att ha kvar den.

LÖRDAG 10.00–13.00 Redovisning för LOK-stöd.

15.00–18.00 Tusenpoängaren.

Vad gäller LOK-rapporteringen kör vi med gamla listmodellen, och sedan sitter jag och räknar ihop och lägger in i IdrottOnline. Att rapportera med telefon är lite för modernt för oss gamlingar. Men det går snabbt att lägga in i datorn också. När jag har mina papper färdiga tar det inte mer än 10-15 minuter att lägga in i IdrottOnline.

Likadant med föreningsrapporten.

Bara du följer upp medlemsregistret under året är det ju i princip färdigt.

Där är datorn bra. Nu är den gjord på två minuter.

I LOK-rapporteringen ligger vi på runt 450 till 470 grupper i halvåret, tror jag. Det blir lite över 30 000 kronor i halvåret. Det är bra pengar, men det ligger arbete bakom det.

SÖNDAG Söndagar är normalt min fridag, men den här gången gick hela dagen åt till att bokföra 1000-poängaren. Vi har under veckan skjutit 20-skottare med 80-talet skyttar och tusenpoängaren med 73 skyttar.

Den här veckan var intensiv, med Värmlandsserien, men även en normal vecka är jag i hallen fem dagar i veckan. Jag tycker om att vara med och hjälpa till, särskilt när en får mycket tack tillbaka. Och som sagt, utan min älskade hustru hade aldrig gått. Jag skulle gärna arrangera större tävlingar, men det orkar jag inte längre, men annars är det lika roligt i dag som när jag började. Man får så mycket tillbaka! ■

Kvinna i stilstudie.

Teresia nöjd med slutresultatet.

Fundersam Teresia.

Franks förargliga 9.

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

FÖRSVARSINFO

ÅSA

SER POTENTIAL I FRIVILLIGHETEN TEXT JOSEFIN WARG

FOTO RIKSDAGEN

Försvarfrågor är ständigt debatterade i samhället och de både berör och engagerar. Några som tittar extra mycket på det här med försvarsfrågor är de 17 politiker som sitter i Försvarsutskottet. Det är nämligen de som behandlar frågor om Sveriges militära och civila försvar, som omfattar de 18 frivilliga försvarsorganisationer som finns och där Svenska Skyttesportförbundet är en. Svensk Skyttesport ringde upp Försvarsutskottets vice ordförande Åsa Lindestam (S) för att höra hennes tankar kring frivillighetsorganisationernas insatser nu och framöver.

FÖRSVARSUTSKOTTET BEHAND-

frågor om Sveriges militära och civila försvar och där tas förslag till beslut fram som därefter riksdagen ska ta ställning till. Mycket av utskottets arbete går ut på att ta ställning till förslag, propositioner från regeringen och motioner från ledamöterna. Åsa Lindestam (S) är vice ordförande i Försvarsutskottet och har suttit i utskottet i 12 år.

LAR

Vilka stora och aktuella frågor behandlar ni nu?

– Det stora vi står inför just nu vad gäller försvarsdelen är att vi har en inriktningsproposition. Det betyder att vi ska säga hur vi tycker att vårt försvar och vår krisberedskap ska se ut från 2016 och framåt. Vi är samtalspartner till regeringen, de kommer att ta beslut kring propositionen den

16 april och den 24 april kommer den till riksdagen. Inriktningspropositionen kommer att leda till beslut om hur vi ska ha det i Sverige. Oavsett vilken regering som sitter måste man vara rätt så sams, och i Sverige är vi oftast överens i de här stora frågorna.

Det kan handla om beställningar som ligger till exempel över en 10-15-årsperiod, till exempel om vi ska ha ett eller fem JAS-plan, och då måste man vara pragmatisk och lösa det här för Sveriges bästa.

Finns det frågor i dag som ni behandlar som kan påverka de frivilliga försvarsorganisationerna?

– Absolut, och det kommer också med i inriktningspropositionen. Vi behöver många delar som frivilligheten skulle kunna stå för. Om vi börjar med folkförankringen så är den oerhört

viktig för oss. Om bara jag själv fick bestämma skulle vi ha en tydligare definition om vad folkförankring är, för det står för lite olika saker beroende på vem man pratar med. När värnplikten fanns satt man hemma vid köksbordet och resonerade, men det håller på att försvinna. Jag som bor i Söderhamn vet att där finns inga militärer alls, så det är inget våra ungar ser upp till och tänker ”åh, jag vill bli soldat”. Så folkförankringen tror jag att vi måste ta tag i på något vis. Det hör också ihop med krisberedskapen. Hur ska man klara sig om strömmen går eller det blir andra problem? Eller om livsmedelsförsörjningen skulle stoppas i stor del av landet, hur skulle vi klara oss då? Det måste vi titta på.

Du och de övriga S-politikerna i Försvarsutskottet bjöd in Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) till ett möte nyligen, och träffade generalsekreterare Mikael Jansson och försvarsmaktskonsulenten Michael Normann. Vad fick du för bild av SvSF? – SvSF har en stor uppgift tycker jag, och det påtalade de två, just för att kunna få upp intresset för kris och försvar. Om ni har ett gäng ungdomar som tycker att det är spännande att skjuta så kan vi erbjuda andra delar av försvaret. Då kan man få ihop de här delarna och era ungdomar kanske kan tänka sig bli Hemvärnssoldater eller tidsbegränsat anställda. Tillsammans tror jag att vi skulle ha stor nytta av varandra.

Hur ser du på Sveriges behov av de frivilliga försvarsorganisationerna?

– Vi politiker tycker väldigt mycket

24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

om frivilligheten, oavsett parti egentligen. Jag är själv Lotta och ordförande i Riksförbundet Svenska Lottakåren.

Vi politiker känner samhörighet och vi förstår frivilligheten. Vi är ofta själva med i någon organisation och driver frågorna. Men sedan händer något på vägen mellan ledningen av frivilligheten och Högkvarteret med pengarna och uppgifterna. Ibland blir jag lite upprörd att det inte riktigt går ihop med vad vi politiker önskar.

Hur menar du då?

– Jag tror att det här med folkförankringen, om vi nu har frivilligheten som finns i samhället i hela Sverige i någon organisation. De skulle behövas synas ut mot samhället för folkförankringens skull. Sedan får frivilligheten X antal miljoner årligen, jag tror det är 92, men då tar Högkvarteret delar av de här medlen för att använda, och det får de med all rätt. Men jag önskar att dessa miljoner skulle gå ända längst ut i frivilligheten, för jag tror att organisationerna behöver ett centralt kansli, men det kan också behövas ute i distriktsorganisationer och för verksamheten i klubbar eller vad det nu är.

FM är inte intresserade att det funkar på det sättet, utan de vill ha in folk. De betalar frivilligheten för att ha utbildningar, men det hjälper ju inte riktigt.

För få igång verksamhet i föreningar behövs tid och pengar.

Menar du att Försvarsmakten inte stöttar och utnyttjar frivilligheten till fullo?

– Jag tror FM har varit klämd i budgethänseende under så lång tid, då anslaget skurits ned hela tiden av tidigare regeringar. Hade det man önskat sig funnits hade det här inte varit ett

bekymmer. Och det är så många delar som måste fungera för att vi ska få personal, om det så är till kris eller försvar.

Jag tänker exempelvis på det som varit i tidningarna om att vi inte personalförsörjer försvaret och inte får folk till alla tjänster. Det finns ju orsaker till det, men om frivilligheten fungerar på sitt sätt och levererar in människor som är intresserade och om företag säger att vi släpper våra anställda tillfälligt till utbildningar hade det varit ett mindre bekymmer.

...vi behöver ju också ha etiska och moraliska samtal i samhället om hur man hanterar och använder vapen...

Ser du några utvecklingsområden där SvSF skulle kunna göra mer för att stödja försvaret?

– Jag tror att organisationerna skulle kunna närma sig varandra. Jag är inte säker på vad det finns för hinder, vilken typ av information man får ge med hänsyn till exempelvis barnkonventionen, men med tanke på alla de aktiva ni har hos er skulle man kunna ha gemensamma sammankomster.

Till exempel för att få upp intresset för försvaret men också för det här med folkförankringen.

SvSF är en frivillig försvarsorganisation men också en idrottsorganisation. Ser du att SvSF har en särställning på grund av det som kan komma Sverige till nytta?

– Någonstans finns ju ett intresse för vapen hos er och det är en stor fördel.

Om man nu kan tänka sig att hålla i vapen och vet hur man hanterar det, och kan säkerhet och etiken i att hantera det, tror jag att det kan ge mycket.

Vi behöver ju också ha etiska och moraliska samtal i samhället om hur man hanterar och använder vapen. Så jag tror att ni har väldigt mycket att ge, inte bara försvaret utan hela samhället.

Efter ert möte med SvSF, väcktes några nya tankar och idéer?

– Ja. Vi, den grupp som jag jobbar med i Försvarsutskottet, sa efter mötet att vi skulle vara väldigt uppmärksamma och fånga upp alla inom frivilligheten och bjuda in till ett möte i riksdagen om vad som står i propositionen när den kommer, om vad den kan ge i glädjeämnen och bekymmer. Det var en väldigt positiv upplevelse att träffa de två från SvSF, de hade goda idéer och god kännedom om organisationen. Det var ett bra samtal. ■ NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

PORTRÄTT

26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

En svensk man under kuwaitisk flagg TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Svenska tränare och coacher på internationell nivå är sällsynta. Men de finns och det är Tom Alderin ett livs levande exempel på. Han startade som skytteinstruktör hemma i Nyköping och i dag, drygt 40 år senare, är han landslagscoach för framgångsrika lerduveskyttar i Kuwait. För Svensk Skyttesport berättar han om sin väg in i arabiskt trap- och dubbeltrapskytte och om vilka utmaningar man kan ställas inför i mötet med nya kulturer.

ut ur mängden i det kuwaitiska lerduvelandslaget. I några unga svenska VM-juniorers ögon ser han ut som vår svenske kung, en beskrivning som inte är helt oäven på denne 65-åring från Södermanland. Håret är grått och lite glest, glasögonen sitter där på den solbruna näsan och han iakttar det som händer på den idrottsliga banan med lika stort intresse som den svenske regenten brukar göra. Svensk Skyttesport träffar Tom Alderin på VM i Granada 2014 under tiden som dubbeltraptävlingen pågår, och hans fokus på vad den kuwaitiske skytten gör på banan är totalt.

Tom Alderin är nämligen något så ovanligt som en svensk internationell coach i skytte och det är i Kuwait han är verksam just nu. Han är inne på sitt femte år som ansvarig coach för skyttefederationens dubbeltrapskyttar i landslaget. Däribland tvåfaldige OSmedaljören Fehaid Aldeehani som också skjuter trap.

– Det är en teknisk och mental roll.

Vi har en fystränare, men det är också mitt ansvar att killarna håller sig i fysisk spänst. Och jag ansvarar givetvis för årsplanering och sådant. Så det är en övergripande roll, säger Tom och tillägger att han inte är förbundskapten, men att det också finns en sådan.

Som nu, under ett VM, är det en självklarhet att Tom är med skyttarna

TOM ALDERIN STICKER

vid sidan av banan. Mycket tid med dem blir det även hemma i Kuwait.

Rollen som coach är ett heltidsarbete med sex dagars jobb per vecka.

– Men det blir normalt fem eftersom de bara skjuter fem dagar i veckan. Men några juniorer jobbar jag med på helgerna när de inte har skola.

Från jägarinstruktör till Kuwait Tom blev värvad till jobbet, berättar han. Detta efter att först ha varit coach i Grekland i tre år och dessförinnan även lagledare/förbundskapten i Sverige. Ett nästintill livslångt skytteinstruerande.

– Jag har varit instruktör för jägare sedan jag var 22. Då tog jag beslut om att antingen instruera andra eller skjuta själv, och då slutade jag skjuta. I ett år utbildade jag mig till instruktör på Holland and Holland (en vapenfabrikör, red anm.) i England.

Detta följdes av jobb på en egen skjutskola i Nyköping följt av instruerande i England under en sjuårsperiod. Ett drygt åtta år långt uppehåll följde innan han gjorde entré i det som då var Svenska Sportskytteförbundet.

– 1994 kom Staffan Schullström och frågade om jag ville hjälpa det svenska traplandslaget. Det var i januari -94 på min födelsedag. Sedan dess har jag hållit på.

Det svenska lerduvelandslaget jobbade mot Atlanta-OS 1996 men

missade kvotplatsen dit med en duvas marginal. Bättre gick det till OS i Sydney 2000 där det rentav blev ett landslag med tre lerduveskyttar. Och väl på plats nåddes framgångar i dubbeltrap med Pia Hansens guld och en fjärdeplats till Conny Persson, bland annat.

– Under den här tiden var det här ett jobb som man utförde ideellt, och man fick hjälp med bensinpengar för att ta sig till skjutbanan i princip. Efter OS, eftersom det gick bra, kom pengar från SOK och vi kunde satsa mer mot OS i Aten, säger Tom. Väl i Aten 2004 fick Tom bland

annat se Håkan Dahlby skjuta till sig femteplatsen. Bara ett år senare skulle Tom Alderin göra sin sista insats för det svenska landslaget. VM i Lonato 2005 var sista tävlingen där han var med och samtidigt som en resa tog slut där och då, inleddes en annan.

– När jag sa upp mig och avtackades satt grekerna bordet bredvid och hörde, och de undrade väl varför Tom fick den här vasen. De fick veta att jag skulle sluta och på det sättet fick jag nästa jobb, berättar han.

Lärorik tid Ett år senare inledde han sin tjänst

Tom och storstjärnan Fehaid Aldeehani, dubbel OS-bronsmedaljör, kollar när nästa runda väntar.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

PORTRÄTT

Jag tränar med HYBRIDSCORE® Lotten Johansson

HS10 HYBRIDSCORE®  HS10

HYBRIDSCORE med display För tävling och träning upp till 15m

 HS10

HYBRIDSCORE utan display med programmet SIUSLANE i din PC För tävling och träning upp till 50m

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Om skyttarna vill Det förlängda kontraktet innebär att Tom kommer att vara med de kuwaitiska skyttarna även under hela 2015 års säsong. En säsong som är viktig på så sätt att det är här de allra flesta kvotplatserna till OS i Rio de Janeiro 2016 fördelas. Om det sedan blir ännu ett OS som Kuwait-representant för sörmlänningen är upp till skyttarna, menar Tom. – Har vi tagit en kvotplats kommer jag att sitta ner och prata med den skytten och fråga om den vill byta coach, och det skulle jag i så fall acceptera fullständigt. Efter sex år kan det bli slentrian och ny input kan behövas.

Så om skytten säger det accepterar jag det. Men just nu finns inte en möjlighet att de vill byta coach.

Plus och minus Att vara verksam som coach i ett annat land kan ha både för- och nackdelar, och det ger många nya erfarenheter.

Som anställd av Kuwaits Skyttefederation har Tom till exempel fått lära sig att beslut fort kan ändras.

– Det är ju en mycket bättre organisation i Sverige, med mer planering och man bestämmer ”så här gör vi”, och så gör man så. I Kuwait planerar jag och de ändrar. Som när vi skulle åka till Amerika. Vi skulle åka med fem skyttar, men en vecka innan skulle Foto Christian Erlandsson

SIUS har som enda leverantör ISSF-godkännande för samtliga dicipliner och avstånd

för Greklands landslag. Jobbet var på halvtid och Tom åkte mellan hemmet, som då var i Spanien, och Grekland i tvåveckorsintervall. Ingen dans på rosor men det gick och när OS 2008 i Peking kom så hade en grekisk skytt lyckats kvala in sig. Det blev ett OSdeltagande som främst förde med sig lärdomar.

– Det gick jättedåligt. Vi kom dit för tidigt, och skytten satt och spelade spel hela nätterna. Han sköt jättebra när vi kom dit och jättedåligt efter ett tag. Så kan det gå, konstaterar Tom. Efter OS i Peking tänkte Tom Alderin lägga av med landslagscoachandet för att i stället satsa mer på skjutskolan i Nyköping som han hade kvar.

Men det dröjde inte länge innan en förfrågan från Kuwait kom.

– De erbjöd mycket bra förutsättningar både ekonomiskt och på alla andra sätt, så jag sa att ”jag tar jobbet, åker ner, kör ett år och får se”. Och nu kommer jag att skriva på för det sjätte året, så det blir minst ett år till, säger Tom.

plötsligt bara en åka. Det är mycket kovändningar. Jag vet inte varför, för de ekonomiska resurserna finns ju.

Men efter tre år börjar jag lugna ner mig, låter dem ändra, fokuserar på skyttarna och struntar i vad som händer i bakgrunden.

Tom berättar att den Kuwaitiska Skyttefederationen får ekonomiskt stöd av landets ”Sports and Youth Minister”, som kan liknas vid det svenska Riksidrottsförbundet. Det finns också något som påminner om Sveriges Olympiska Kommitté, men utan den ordning och reda som finns i Sverige.

Det finns konkurrens om platserna i landslaget och skyttefederationen är den som beslutar om vilka skyttar som ska tävla för landet.

– Jag försöker att styra i bakgrunden, men besluten tas av förbundet.

Som coach vill man helst inte ha det beslutet. Vi har en teknisk kommitté som jag berättar vad jag tycker för, och sedan är det deras beslut som gäller.

Oftast följer de mina rekommendationer, men ibland blir det lite tjafsigt, säger Tom. Vad gäller likheter och skillnader mellan Kuwait och Sverige finns ett problem som båda länderna lider av, och det är att det under delar av året är svårt att träna på grund av klimatet.

– Kuwait är varmt… På somrarna är det nästan hopplöst att träna. Det är 50 grader plus eller mer!

Språk som barriär I själva relationen och arbetet med skyttarna i Grekland och Kuwait, vars engelskkunskaper är begränsade, har Tom Alderin konstaterat vilken som är den största utmaningen.

– Det stora problemet när du jobbar utomlands är inte tekniksidan som sådan, för den kan man få fram till skyttarna. Men det här mellansnacket mellan skyttarna när man pratar, att ”jag känner inte det här, och det här”… Du förstår inte deras språk, så det tar lång tid innan du kan prata med skyttarna mentalt. Och varken Grekland eller Kuwait har det alfabet som vi har, så det är jättesvårt att fånga upp språket. Men nu känner jag dem och de känner mig, så kommunikationen fungerar nu. Det tog väl två-tre år.

Skyttarna i sig är killar som Tom gillar att jobba med.

– De är enormt trevliga mina skyttar. Toppenkillar allihop. Generösa och de tänker alltid på andra. Nu brukar jag inte alltid gå ut och äta middag

...Kuwait är varmt. På somrarna är det nästan hopplöst att träna.

Det är 50 grader plus eller mer!

En skjutomgång är klar och Tom väntar in sin skytt.

Nöjd med sitt val Ute på VM-banan är Ahmad Alafasi, en av de tre Kuwaitskyttarna i seniorernas dubbeltraptävling, just nu i färd med att skjuta en av sina fem serier.

– Den här killen inte så jätterutinerad. Vi får se om han lyssnat och lärt sig att fullfölja sitt skytte. Han började skjuta för fullt för två år sedan och har nu tagit sig in i landslaget. Kom igen nu då, mumlar Tom Alderin samtidigt som han i en hejande rörelse slår till sig själv på knät.

Trots sina 65 år säger han att det inte är aktuellt med att gå i pension.

– Jag har ju bott utomlands ganska mycket så jag har nog inga bra pensioner, utan jag får väl hålla på och pyssla

lite smått! Men det finns många intresserade av till exempel halvtidsanställda.

Dessutom är skyttevärlden en värld som han trivs i.

– Ja. Det är roligt. Jag tycker fortfarande att det är kul. Titta på alla vänner som finns runtomkring oss, alla skyttar och så. Man känner dem från inte bara sedan fem år tillbaka utan det är ju en familj.

Tom Alderin är själv en del av skyttefamiljen och det tack vare valet för 40 år sedan att satsa på instruerandet.

Ett val han inte ångrar.

– Det har gett mig glädje i livet.

Jag trivs med det, har haft det bra och det har gett mig personlig utveckling.

Det ger väl alla yrken, men speciellt det här att jobba med utlänningar och i andra kulturer, klart att det öppnar vyer. ■

Inte ett skott missas när de kuwaitiska skyttarna är ute på banan.

Foto Rickard Johansson

med dem, då det blir jobbigt att lyssna bara på arabiska. Det blir tråkigt till och med, om jag ska vara riktigt ärlig!

Vad var bra och vad var mindre bra? Ahmad Alafasi och Tom Alderin snackar igenom Alafasis genomförda VM-runda.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

REPORTAGE

EN SKYTTEANLÄGGNING I

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

VÄRLDSKLASS Fråga en av fjolårets VM-skyttar vad denne tycker om skjutbanan i Granada och du lär säkerligen få ett ganska positivt svar.

När VM i Internationella Skyttesportförbundets discipliner arrangerades i september var det nämligen på skytteanläggningen CEAR Juan Carlos I utanför Granada som tävlingarna hölls. En skytteanläggning som är av yttersta världsklass. Svensk Skyttesport tog reda på mer om denna bana.

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

AÑOLA E SP D

FEDERACI

O

Cear Juan Carlos I

N

L EA

R

❘

Vegas del Genil

O

30

250 000 yteffektiva m² CEAR Juan Carlos I totala yta är dryga 250 000 kvadratmeter, och av säkerhetsskäl används en stor del av dessa kvadratmeter till tom yta i skjutriktningen bakom banorna. Själva banorna och hallarna i sig känns i stället väldigt yteffektivt planerade där de ligger i en delvis sluttande yta.

Just precis nedanför huvudbyggnaden ligger lerduvebanorna på rad. På deras vänstra sida hittas gevärs- och pistolhallarna. 10-metershallen är placerad överst, bara dryga tio meter från 25-metershallen som i sin tur har

Granada Churriana de la Vega

A-395

A-338

rra

Ne

vad a

Las Gabias

Sie

The Specialized High-Performance Centre of Olympic Shooting is considered as one of the world best shooting ranges, as for its technical and functional equipment, as for its location in a natural place, La Vega de Granada; and also for the possibility to enjoy of the services of the hotel and its high category restaurant. And everything distributed in a total area of 248.000 m2.

Airport Granada

O OLIMP IC

UNDER TVÅ VECKOR i september ifjol var skytteanläggningen CEAR Juan Carlos I mästerskapsarena för ISSF:s stora världsmästerskap. Det är en anläggning, eller ett ”center för högpresterande i skytte” som det kalllas, som har hög renommé bland skyttar i världen. Jesús Almiron är manager för CEAR Juan Carlos I. – Folk säger att det här är den bästa skytteanläggningen i Europa, och den tredje bästa i världen. Jag vet inte, kanske är det så, säger han.

Klart är i alla fall att det är en anläggning i världsklass. Det är Kungliga Spanska Skytteförbundet som äger CEAR Juan Carlos I, som ligger dryga milen utanför Granada. Anläggningen stod klar 2002.

– Den kostade omkring 12 miljoner euro, säger Almiron.

Landets skytteförbund hade tidiga-

SPECIALIZED HIGH-PERFORMANCE CENTRE OF OLYMPIC SHOOTING “JUAN CARLOS I”

TIR

Säkerhetsaspekten på 300 m-banan gör det lätt för skyttarna att skjuta på rätt tavla i alla fall.

Klarar alla ISSF-grenar Redan i ett tidigt skede bestämdes det att den nya anläggningen skulle ha skjutbanor för att kunna husera alla ISSF-discipliner.

– Vi har sex lerduvebanor, en 10 marena, 25 m, 50 m och 300 m. Och en finalhall. Vi har alla typer av banor, det är nödvändigt för att kunna ha ISSF-mästerskap. Det är få banor i världen som kan ha alla discipliner i samma anläggning, säger Almiron som berättar att alla banor har elektronik sedan 2008. Även en running target-bana på 50 m finns här, liksom möjligheten att skjuta på 100 meters avstånd på 300-meters-banan. Under VM gick därför nästan alla discipliner på denna skytteanläggning. Endast running target 10 m sköts på annan plats, då det av utrymmesskäl - fysiskt i kombination med schemamässigt - fick läggas i en idrottshall i närmsta samhälle.

Maracena Autovía A-92G

E

re en nationell anläggning i Granada, men den låg nära staden vars styrande beslutade att marken skulle användas till annat i stället, såsom bostäder. För pengarna som skytteförbundet fick för att sälja anläggningen och marken kunde man finansiera CEAR Juan Carlos I.

d vía to Au

e

La Malaha

ESC recognized Training Center

LOCATED: ... at 10 km of Granada. ... at 8 km from the Airport of Granada. ... at 130 km of the International Airport of Malaga. ... at 40 km of Sierra Nevada. ... at 50 km of the Tropical Coast.

“CEAR DE TIRO OLÍMPICO JUAN CARLOS I” Ctra. A-338 Km.8 • 18110 Las Gabias / Granada • SPAIN e-mail: fundeto@fundeto.org Telf.: +34 958 582 361 Fax: +34 958 582 254

SPECIALIZED HIGH-PERFORMANCE CENTRE OF OLYMPIC SHOOTING “JUAN CARLOS I” Las Gabias / Granada

www.tirolimpico.org

ESC recognized Training Center

25-metershallen till höger och till vänster 300-meters- tillika viltmålsbyggnaden.

Upp till 70 skyttar kan skjuta samtidigt på korthållsbanan, och på läktaren bakom ryms många åskådare.

I 25-metershallen.

Totalt sex lerduvebanor ligger på rad efter varandra, direkt nedanför huvudbyggnaden. På grund av bakgrunden är det inte alltid helt lätt att se duvorna.

Den centrala 25-metershallen till vänster och rakt nedanför syns finalhallen. Går man rakt till höger när du står framför finalhallen kommer du in på lerduveområdet.

300-meterstavlorna och stora vidder syns från lerduvebanorna.

Finaler på 10, 25 och 50 m skjuts i en särskild hall som anpassas efter disciplinen. Här inför luftpistoljuniorernas final.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

50-metershallen nedanför sig. Och längst till vänster hittas 300-metersbanan som är placerad så att skotten rentav går ovanför running target-banan. Av säkerhetsskäl står mängder av träväggar längs med, under och över, kulbanorna på 300-metersbanan.

– Det är för att verkligen inget skott ska kunna smita utanför, säger Almiron.

Trots att banan är ISSF-anpassad främst kan också annat skjutas här.

Till exempel svartkrut vars VM anordnades på banan i månadsskiftet september-oktober ifjol. Då fick ytterligare 350-400 skyttar känna på att tävla här.

Faciliteter av alla sorter Förutom skjutbanorna i sig finns en huvudbyggnad med alla tänkbara faciliteter.

– Vad vi har i huvudbyggnaden är hotell, restaurang, bar, salong för firanden, gym med mera. Och det är väldigt viktigt, för ländernas skyttar kommer hit och kan göra och få allt här, säger Jesús Almiron.

Högsäsongen på anläggningen är mellan mars och oktober, då vädret här är som bäst för skytte. Men besökare har de året om.

– Det är många länder som kommer och tränar här inför tävlingar. Exempelvis har många haft läger här inför världsmästerskapet, för att lära känna banorna, säger Almiron och nämner Sverige, Finland och Venezuela som exempel.

Anläggningen rymmer givetvis också mycket verksamhet för de inhemska skyttarna.

– Vi har cirka 600 skyttar normalt

Jesús Almiron är manager på skytteanläggningen.

32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

som kommer 3-4 dagar i veckan. Vi har också huvudcentret för spanska skyttarna i lerduva, gevär och pistol här. Till 300 m-banan kommer också många från Andalusien och andra delar i Spanien, för det finns få civila banor på 300 m. Vi har även nationella mästerskap här.

Jesús Almiron har jobbat på skytteanläggningen sedan starten och är förstås nöjd med den.

– Jag tycker att det är en väldigt bra skjutbana där folk kan träna hela året och i alla discipliner. Det är elektroniska banor och alla faciliteter som behövs för skytten. Bra är också den personliga servicen som vi ger till alla som kommer hit, för de kommer tillbaka om och om igen och det är väldigt viktigt för oss. ■

På viltmålsbanan skjuter man 50 m och i luften ovanför susar vid ett annat tillfälle 300-meterskulorna förbi.

Lerduvebanorna är belägna rakt nedanför huvudbyggnaden.

Lufthallen överst till vänster, 25-metershallen till höger och 300 m-hallen rakt fram.

SIUS har som enda leverantör ISSF-godkännande för samtliga dicipliner och avstånd

Snart framme på skytteanläggningen.

SKYTTAR OM BANORNA PÅ CEAR JUAN CARLOS I ❞ Banorna i Granada är världsklass men inte på något sätt lätta eller förlåtande! Banorna är som bäst under vår eller tidig sommar då gräset fortfarande är grönt, då man ser duvorna bäst mot gräsbak grund!”

Håkan Dahlby, dubbeltrap

❞ Jag tycker hela anläggningen är väldigt häftig! 25-metersbanan

var den finaste som jag har skjutit på, bra ljus vid skjutplatsen och vid tavlorna. Nackdelen var att vid en viss tidpunkt på dagen så kom solen i ett läge då det blev ”ljusränder” på tavlorna. Förutom det så var det en 25-metersbana och tävlingsanläggning i världsklass!”

Pontus Schmidt, snabbpistol

Årets Skytt 2014 Emil Martinsson

HS25/50 HYBRIDSCORE® Lasermätande tavla för pistol och gevär 10 m, 25 m, 50m samt löpande viltmål.

Inga rörliga delar eller gummiband ger minimalt underhåll och oöverträffad driftsäkerhet.

❞ Skjutbanan: På luftbanan var allt bra - temperatur, ljus, skjutbänkar,

mm – förutom att det var för små läktare och lite trångt för åskådarna.

Servering på banan: maten var av dålig kvalité och på tok för dyrt (rå kyckling för 19 Euro). Men generellt är jag nöjd. Fint läge!”

Carl Sandberg, luftpistolskytt

❞ 50-metersbanorna var så bra som de kunde bli. Tak över huvudet så

att man kunde gömma sig ifrån solen, SIUS-markering som fungerade helt perfekt hela tävlingen och riktigt bra resultathantering med rullande lista där placeringar ändrades efter i stort sett varje avlossat skott. Sedan tyckte jag vi hade rätt bra genomströmning med publik!”

Richard Johansson, viltmålsskytt

❞ Jag tyckte om att skjuta på både 50m-banan och 300m-banan.

Även om det var mycket åsikter om hur dålig 300m-banan var så var det skönt att bara skjuta som när man var liten. Inte bry sig om vinden eller några vimplar, utan bara gå in och skjuta bra skott. Det var väldigt skönt. 50m-banan tyckte jag var som man kan förvänta sig, med ett stort plus för liggmattorna.”

Anna Normann, 50- och 300m-skytt

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

UNG SKYTT

JULIA HAR REST SIG MED LUFTGEVÄRET TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Julia Sjögren är 12 år och bor i Diö, en mindre ort som ligger utanför lite större Älmhult i Småland. Julia är medlem i Älmhults Skytteförening och hon skjuter luftgevär. Det gör även hennes storebror Jesper, som är 1,5 år äldre än Julia. De båda lämnade i höstas sittandeskyttet bakom sig och började stå och skjuta.

Hur länge har du skjutit?

– Jag har skjutit ungefär i fyra år. Jag började efter Idrottsskolan, där man får testa på olika idrotter några gånger.

Hur är det att skjuta?

– Vi har nyss börjat stå upp och det är nytt och roligt. Sedan får man inte lika bra poäng som när man sitter ner, men man har ju stöd när man sitter ner och vinglar inte lika mycket. Det är utmanande att stå, man måste hitta balansen och balansera geväret som är ganska tungt med. Det väger några kilo, men jag vet inte hur mycket.

Hur mycket tränar du?

– En gång i veckan, på torsdagar. Vad som är bäst med träningarna? Man får träna på nya saker och träffa nya kompisar, som man inte träffar annars.

Tränar du enbart eller tävlar du också?

– Vi tävlar någon gång ibland. Jag skjuter klubbens tävlingar och sedan någon gång till ibland. Det är ju roligt. Man tar det ju mer på allvar. På träning gör det ju inget om man missar tavlan.

Hur känns det att sätta en tia?

– Första gångerna var det jättekul, men sedan vande man sig när man satt ner. Jag längtar lite efter att få en tia när jag står upp. I dag fick jag en nia, det kändes bra. Jag tror att jag fått det någon gång tidigare men jag minns inte riktigt.

Vad har du för andra intressen förutom skytte?

– Vi har modellflyg som fritidsintresse också. Man har en kontroll som man styr och så har man ett litet flygplan som man startar och landar och flyger i luften. Det är roligt med. Det finns en tävling som min bror flyger, där man ska jaga andra med en svans bakom planet som är 12 meter. Jag har nästan precis lärt mig att starta och landa, men jag kanske tävlar nästa år.

Din bror och du skjuter tillsammans och flyger även modellflyg ihop. Är det roligt att ha samma intressen som sin bror?

– Ibland, för då kan man stötta varandra. Som i modellflygen - där är ju inte

34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Julia sikte på tian.

Julia och storebror Jesper skjuter.

jag jätteduktig ännu, men han stöttar mig. Och pappa med.

Du och Jesper hjälper också till i klubben på olika sätt. Vad gör ni då?

– Någon gång sköt vi med ett och samma gevär på träning och då fick den som inte sköt hjälpa dem som sitter och skjuter. Och i går på Idrottskolan hade vi två-tre eller till och med fyra stycken i en grupp. Då hjälpte jag en grupp att förstå hur man skjuter och visade hur man har geväret, sätter det mot axeln och har armbågarna i bordet och så. Det är kul. ■

Strömsund

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Vill du bli en av oss?

– Skyttegymnasiet i Strömsund erbjuder nationell idrottsutbildning – Utbildning i gevär, pistol och viltmål – även för skyttar med funktionsnedsättning Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

www.stromsund.se Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

För träning och tävling Lerduvesortimentet din klubb behöver SKEET - TRAP - SPORTING Kontakta din sport- och vapenaffär

www.superstar.se

Nu producerar vi också ECO-lerduvor.

Lämpliga för skjutbanor med höga krav på miljömedvetenhet.

Vi säljer även 12-volts kastmaskiner - Bäst i test i Tidningen Vapen Mer information hittar ni på vår hemsida.

Tillverkare:

Super Star Lerduvor Norra Säm, 524 93 Herrljunga

0513-722 80

info@superstar.se NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

MILJÖINFORMATION

MILJÖTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR AV SKJUTBANOR TEXT JANNE KJELLSSON, MILJÖKONSULENT

Syfte Syftet med miljötekniska undersökningar är att undersöka vilka föroreningar som kan finnas från verksamheten och om eller hur dessa föroreningar eventuellt sprids. När det gäller skjutbanor kan det vara aktuellt att genomföra sådana undersökningar i de fall man avser att lägga ner en bana och avveckla verksamheten. Även i andra fall har det hänt att tillsynsmyndigheten, kommunen, kräver att det görs en miljöteknisk undersökning för att kontrollera att föroreningar från verksamheten inte kan spridas. Detta kan exempelvis vara aktuellt om en skjutbana finns i länsstyrelsens databas över förorenade områden och genomförd MIFO fas1undersökning tyder på att objektet bör klassas i riskklass 1, det vill säga den högsta riskklassen. Detta är dock mycket ovanligt när det gäller skjutbanor, som oftast hamnar i risklass 3-4, främst för att det inte bedöms ske någon vidareutlakning till omgivningen.

MIFO är en förkortning av Naturvårdsverkets (NV:s) ”Metodik för inventering av förorenade områden” (NV rapport 4918). Metodiken innebär i korthet att risken för att ett objekt ska förorena omgivningen bedöms genom en sammanvägning av fyra olika parametrar: föroreningsnivå, föreningarnas farlighet, spridningsmöjligheterna och omgivningens skyddsvärde och känslighet. MIFOklassificeringen kan genomföras i två faser, där fas 1 oftast grundar sig på arkivdata medan fas 2 grundar sig på mätningar eller undersökningar.

Provtagningsplan En miljöteknisk undersökning för en 36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

skjutbana grundar sig normalt på en provtagningsplan som baseras på: • Verksamheten – det vill säga olika typer av skytte, hagel, kula, antal skott, ammunition och lerduvor med mera, • Geologiska, hydrogeologiska och topografiska förhållanden, • Skyddsvärda objekt inom området – det vill säga människor som vistas på platsen, växter och djur både marklevande och i vatten, privata dricksvattentäkter i närområdet med mera, • Eventuellt förorenade områden i närområdet.

Vid riskbedömning av ett objekt jämförs uppmätta föroreningshalter med NV:s generella riktvärden för förorenad mark med hänsyn till fyra skyddsobjekt - människor, markmiljön, grundvatten och ytvatten - i förhållande till typen av markanvändning som indelas i känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). En skjutbana är att hänföra till MKM. Provtagningar De undersökningar som kan genomföras är provtagning av jord/sand i kulfång och övriga markområden inom banan.

Provtagningen i kulfång sker genom att man gräver provgropar på olika platser och djup och/eller genomför mätningar med ett XRF-instrument när det gäller ytliga prov. Detta är ett fältinstrument där exempelvis blyhalten i mark kan erhållas direkt på plats efter cirka 2 minuters mättid. Provtagning av övriga områden genomförs på samma sätt. Proverna skickas till laboratorium för analys. Det som mäts i jordproven är halterna av arse-

nik (As), koppar (Cu), bly (Pb), zink (Zn) och antimon (Sb). När det gäller lerduvebanor mäts även halten av PAH från lerduvor. Halterna jämförs sedan med riktvärdena för MKM. Även pH-värdet på bland annat sanden i ett kulfång kan vara aktuellt att mäta då pH har betydelse när det gäller risken för läckage av bly till omgivningen.

När det gäller provtagning av ytvatten brukar det ske i eventuella våtmarksområden i anslutning till banan eller i bäckar som avvattnar banan.

Provtagning av grundvatten sker direkt i befintliga brunnar på området eller i brunnar vid närbelägna fastigheter samt med installerade grundvattenrör i särskilda provgropar i området. Det man mäter är bland annat konduktivitet (ledningsförmåga), pH och temperatur. Proverna skickas även till laboratorium för analys av metal�ler och PAH. Resultatet jämförs sedan med ekotoxikologiska riktvärden, bland annat för bly i vatten eller NV:s gränsvärdesnorm för bly i vatten. För grundvatten används SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) tillståndsklassning avseende bly i grundvatten.

Man kan även genomföra andra typer av undersökningar, exempelvis läckagetester av kulfång vilket dock är mindre vanligt av bland annat kostnadsskäl. Dessutom har ett stort antal sådana tester, genomförda av Försvarsmakten, visat att ett kulfång normalt inte läcker bly om inte pH är väldigt lågt, 5 eller lägre. Ett annat sätt kan vara att göra en översiktlig MIFO fas 1-undersökning.

Utvärdering och riskbedömning Utifrån en jämförelse mellan uppmät-

ta halter i aktuella prov och de generella riktvärdena för MKM har det visat sig att de föroreningar som potentiellt kan innebära en risk för människor och/eller miljön är bly och PAH. Även antimon nämns i sammanhanget men eftersom bly och antimon är korrelerade och blyhalterna oftast är betydligt högre bedöms antimonhalterna inte vara dimensionerande när det gäller hälso- och miljörisker.

Halterna av bly eller PAH vid en skjutbana är oftast mycket höga i förhållande till halterna för MKM, men det är inte halterna som är intressanta när det gäller hälso-och miljörisker utan möjligheten för spridning till människor och djur i omgivningen, det vill säga det ska finnas en exponeringsväg mellan föroreningen och riskobjektet. Det är således inte bara föroreningens storlek (halter med mera) utan också spridningsvägarna (exponeringsvägarna) som ska värderas vid en riskbedömning.

Där man har genomfört större undersökningar vid skjutbanor har det visat sig att den åtgärd som bedömts rimlig för att minska exponeringsrisken för människor är att upprätta restriktioner för markanvändningen.

Exempelvis att använda lerduvor med lågt PAH, kalka och sikta kulfång, avråda från att plocka bär och svamp och att genom skyltning upplysa om de eventuella risker som kan finnas. Området kan även inhägnas för att hindra tillträde för obehöriga människor och hindra större djur att beta på området.

Sedan blyhagel ersatts av stålhagel får även förgiftningsrisken för vissa fåglar anses som mindre trolig.

När det gäller kulfång framgår det av blykonsekvensutredningen (NV

Tips!

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Som en hjälp i miljörelaterade problem anlitar SvSF, tillsammans med SPSF, Janne Kjellsson som miljökonsulent. I Jannes uppgift ingår att bistå medlemsföreningarna via e-post eller telefon med enklare rådgivning som för våra föreningar är gratis. Behövs mer omfattande rådgivning bekostas det av föreningen.

Kontakta Janne Kjellsson via e-post janne.kjellsson@miljojakt.se eller telefon 0706-51 81 66. Läs mer på www.miljojakt.se.

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

rapport 5624) att en rimlig metod i samband med nedläggning av en skjutbana är att kvarlämna massorna efter kontroll av lakbarheten.

Kulfångets hörn dokumenteras med gps-koordinater och utmärks på en karta. Kulfånget täcks sedan med en vattentät duk för att förhindra vatteninträngning och täcks sedan med jord och grässås. Eventuellt kan ett särskilt kontrollprogram upprättas så att vattenprover kan tas för att kontrollera eventuella läckage till omgivningen

i framtiden. Detta är en metod som tillämpats vid flera skjutbanor som lagts ner.

Att genomföra en miljöteknisk undersökning kräver särskild kompetens och kostnaderna är ofta höga och kan variera mellan 50 000-200 000 kr.

Skulle en skytteförening få ett sådant krav gäller det att välja ett välrenommerat företag med erfarenhet av liknande undersökningar. Skytteförbunden kan vid behov ge ett visst stöd i frågan.

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

The Randolph Sporter Lens System LENS COLOR

LUMINOUS TRANSMISSION

CMT #53

18.50%

LENS PERFORMANCE

CAN BE USED FOR DRIVING

RECOMMENDED FOR AN “UNFAIR ADVANTAGE” Medium to bright light conditions. Amplifies orange and yellow

colors without distorting background colors För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon.

RECOMMENDED FOR LOW LIGHT CONDITIONS Poorkvalitet lighting, indoor and eye protection.

Tillverkade i samma somranges vi använder för For attshooting tillgodose USA:s Clear indoors when no contrast is needed. An excellent safety lens 90.71%  #42 militärer, erbjuder when hand loading.

Pale effect in low light conditions, dusk or dawn. A very Randolph RangerBrightening bästa möjliga säkerhet och målskärpa. light color tint allows this lens to be used indoors, outdoors, in 90.72% Yellow  flat light or at night. #48 Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger foggy days or late afternoon. Good lens for rifle or Yellow är du väl85.35% förbereddOvercast förshooting alla typer avandljusförhållanden. pistol with black white targets. Can be used in #43 indoor ranges.

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM Maximum enhancement of orange clay targets in low light 83.69% conditions. ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

Medium Yellow #52

RECOMMENDED FOR AVERAGE LIGHT CONDITIONS

Sunset Orange #49

61.66%

Bright, hazy conditions. Slightly darker that orange (#45) to absorb scattered blue light, for contrast. Enhances visual acuity.

Orange #45

71.33%

Excellent all around lens for orange clay targets. Dull cloudy days, dusk or dawn. Enhances the orange of the target.

41.41%

For shooting against green backgrounds, works well for those with red-green color deficiency. Highlights conditions where there is a poor background. Highlights orange and dampens green. Good lens for those who see orange poorly.

Vermillion #46



HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG!

Light Purple #47

61.67%

Provides excellent contrast of orange targets against green background or sky. Combines grey and vermillion. It dampens the green and enhances the orange target against trees.



RECOMMENDED FOR INTENSE LIGHT CONDITIONS

Deep Purple #51

30.33%

For very bright conditions. Darker than #47, a lens for very bright sunlight and provides great contrast of orange targets against a deep blue sky. An excellent lens for glare reduction.

Brown #44

34.72%

Light reducing giving good definition of orange targets. A good all around lens for shooting orange targets on bright glaring days with open backgrounds.

Ranger Bronze #50

16.49%

High contrast for bright, glaring days with open background.

Good for hunting and snow conditions.

Grey #41

54.28%

For bright days, rifle or pistol shooters. Reduces light and transmits all colors at the same level. Does not enhance orange targets. Use in bright sunlight.



14.00%

Grey tint acts as a neutral density filter providing excellent color fidelity. Polarizing filters reduce glare and are excellent for fishing or where glare reduction is important. Note: Although highly impact resistant, these lenses do not offer the same protection as Randolph Shooting Glass lenses.



Grey Polarized #34 (not shown)

©2005 Randolph Engineering, Inc. The RE logo is a registered trademark of Randolph Engineering. Printed in USA.



26 Thomas Patten Drive Randolph, MA 02368 USA vi hjälper dig att se vad du skjuter på 781-961-6070 • Fax: 781-986-0337 800-541-1405 US & Canada www.randolphusa.com customerservice@randolphusa.com

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

TRÄNING

STÄLLNING AVFYRNING ANDNING TEXT JOSEFIN WARG FOTO ARKIV

EMIL OCH NIKLAS TIPSAR I förra numret av Svensk Skyttesport fick vi ta del av viltmålsskyttarna Emil Martinssons och Niklas Bergströms bästa tips om hur man lyckas med lyftet – det som enligt dem är A och O för ett bra skott. Utöver lyftet finns dock ytterligare några viktiga saker som påverkar hur ditt viltmålsskott blir. Här tittar vi närmare på några av dessa saker, och återigen gör vi det med hjälp av experterna Emil och Niklas.

38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Vad ska man tänka på i fråga om ställningen, hur man står?

Emil: Man måste man känna sig för, men ett utgångsläge måste vara att det ska gå lika lätt åt båda hållen. Så hitta en medelpunkt där det gör det. Ställ dig och kolla att det går lätt att vrida sig åt båda hållen. Justera efterhand om du märker att det går trögt eller tippar över åt ena hållet. Man måste ge det tid och våga testa också.

Niklas: Du ska kunna vrida åt bägge hållen och ändå skjuta bra, och vara

...fingret ska ligga så hårt på avtryckaren att det inte ska synas någon rörelse när du trycker av...

väldigt medveten om var du håller pipan i förhållande till där målet kommer - så att du kan korrigera om det skulle behövas för att komma mer rätt i lytet.

Vad kan ni säga om avfyrningen?

Niklas: Avfyrningen är väldigt viktig.

Framför allt på 10 m. Fingret ska ligga så hårt på avtryckaren att det inte ska synas någon rörelse när du trycker av.

Så bedriv avfyrningsträning, gärna på stillastående samtidigt som du tränar lyft.

Emil: Avtryckarhanden ska inte vara för hårt knuten och inte för lös, utan lagom. Avfyrningen ska bara göras med pekfingret, och ingenting annat.

Därför måste fingret jobba så lite så möjligt. Under lyftet ska du ha lite kontakt med avtryckaren, så att du vet var den är i förhållande till fingret. När du sedan får bild i kikaren så kramar du hårdare och hårdare så att det automatiskt smäller när hjärnan säger att du är rätt. Under sista delen av avfyringen är det viktigt att tänka på att endast rörelser i avfyringsfingret får göras, och detta för att underlätta för bättre avfyringar. Det är viktigt att denna sista lilla rörelse dras rakt bak.

Om inte, justera greppet eller avtryckaren så att det passar. Tänk extra på att ligga kvar i riktpunkten ett uns efter avfyring så att du inte avbryter för tidigt, och därav skjuter ett dåligt skott.

Vad gäller kring andningen?

Emil: När du har kommit en liten bit så ska du tänka på hur du andas, så att du inte ena gången har fullt med luft i lungorna och andra gången inget alls. Du måste bestämma hur det ska vara. Jag har lite ny luft inne när jag

har bild i kikaren. Jag kör utandning i färdigställning och liten inandning när jag lyfter bössan, och sedan håller jag andan tills jag har skjutit. Det är bara att testa olika tills man hittar vad som känns bra.

Niklas: Andningen är väldigt viktigt, men de flesta är nog inte medvetna om hur de andas. Det var inte jag heller i början, tills en rysk tränare frågade mig. Han sa att man aldrig ska skjuta på full inandning eller tomma lungor, utan man ska ha halv nivå. Så andas som vanligt mellan skotten. Ju mer spänd du är, ju mer måste du andas.

Jag andas ut när jag ställer mig i färdigställning och i lyftet andas jag in ett halvt andetag för att ha syre när jag skjuter. Men det gäller att inte andas in för djupt så att du står och håller andan. Andningen blir också mental grej som gör att du tänker lika från skott till skott. Det tar upp tankekapacitet och gör att du inte börjar tänka på annat.

Något annat tips kring hur man ska tänka – eller INTE tänka – när man står och skjuter?

Niklas: Gör fler grejer på samma sätt från skott till skott - ladda, titta markering och så. Och så kanske du kan lägga in någon teknisk detalj som du måste tänka extra på. På så sätt blir det en tankekedja som bara ska rulla, rulla, rulla för att hindra andra tankar från att komma in och störa. Det är lite lurigt också, för om du kör samma tankekedja hela tiden, år efter år, så blir det till slut per automatik så att tankekapacitet ändå frigörs. Så jag brukar ändra någon detalj då och då.

Inte så att jag ändrar tekniken i vad jag gör, men vad jag tänker på. Så att jag gör lika gång från gång.

Det är ju mycket som ska stämma för att få iväg ett bra skott. Hur får man till tajmingen?

Emil: Tajmingen sitter i mängden timmar på skjutbanan. Jag har det bra som har skjutbana hemma, men träning är det som gäller. Den som har för långt till sin skjutbana bör torrträna en timme hemma i stället.

Några rekommendationer för hur man ska bli grymt bra i de blandade loppen?

Emil: Du ska alltid tänka att det kommer en snabb, inte långsam så att du blir överrumplad. Och så gäller det att vara hård mot sig själv, och inte tänka att man har gott om tid när det kommer en långsam, utan köra som om det vore en snabb. Det kan lätt bli så att man slappnar av lite och tänker att det är gott om tid när det kommer en långsam, men det är det farligaste man kan göra.

Niklas: Våga vara tuff på långsammen, då man ofta får sikta lite på en höft.

Och i de snabba loppen?

Emil: Det är svårt säga hemligheten till bli duktig där. Jag lever på att skjuta på ingång och inte att skjuta i mitten. Det tror jag är fördelen för mig i alla fall. Därför passar inte långsamma loppen mig lika bra, för jag har inte samma stillahållning som till exempel Niklas.

Något sista tips till den som vill bli riktigt duktig?

Niklas: Det är att börja skjuta rätt mycket i början, och att åka på tävlingar och se bättre skyttar. Speciellt juniorer är ju väldigt mottagliga om de ser hur andra gör. Och hitta en teknik och skjut så. Först när du gör likadant från skott till skott kan du egentligen säga om du gör fel. ■

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

REPORTAGE Emil Alakulju på skjutplatsen.

UNGA OCH ÄLDRE I VINTERRIKSSKYTTET www.opticway.se

TEXT & FOTO STEFAN JAKOBSSON

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Vinterriksskyttet 2015, där Västerås och Sala skyttekretsar svarade för värdskapet, gjorde verkligen skäl för namnet ”vinter”.

Det var gott om snö, någon minusgrad och en strålande sol. Vinden ställde stora krav på skyttarna när det stundtals blåste 15 m/s. deltagarna, från Kalix i övre Norrland till Helsingborg i söder fanns bröderna Emil och Erik Alakulju från Nyköping. ”Varför fältskyttet här i Sala?”, frågade jag Emil. ”Brorsan bestämde”, blev Emils svar.

Storebror Erik, sex år äldre, har hunnit pröva på 6,5-skyttet flera säsonger mer än Emil, som bara skjutit någon figurskjutning på bana och en riktig fältskjutning innan denna söndags tävling. Inte så underligt när han först i slutet av månaden fyller 13!

Båda bröderna skjuter annars alla grenar inom gevärsskytte. Utom korthåll fält, påpekar båda med en mun. På frågan vad han tycker är speciellt bra med 6,5 svarar Emil ”att det smäller”.

Dagens tävling gillades av båda. Samma slutresultat, men Emils glädje efter markeringen på fjärde målet, sex av sex möjliga, var klart märkbar. Glädjen blev inte mindre av att Rikskyttemästaren, som sköt i samma patrull, tappade sin enda träff just där! Dagen blev inte sämre av att Emil fick med sig två priser hem.

Spännviden geografiskt var stor, men spännvidden i ålder minst lika anmärkningsvärd. Vilken annan idrott kan visa på att en trettonåring, Emil, kan tävla på samma villkor som den 83-årige Jonny Andersson från Frötuna?! ■ BLAND DE 150

Emil efter fullträffen på station 4.

”Varför fältskyttet här i Sala?”, frågade jag Emil. ”Brorsan bestämde”, blev Emils svar...

Skytte – en sport där åldern inte spelar roll. Som här - åldersskillnaden mellan Göran Tibell och Emil Alakulju är 66 år!

Bröderna Erik och Emil Alakulju från Nyköpings Skyttegille.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

TRÄNING

NYTT ÅR OCH NY SATSNING

– HUR BLIR DEN AV? TEXT MARCUS LINDSKOG, ISSF A licensierad Coach, Forskare i Psykologi

När det nya året dragit igång är det säkert många som lovat att det är nu skyttesatsningen äntligen ska få den uppmärksamhet den förtjänar. Det ska tränas fler och längre pass, och skytteträningen ska få högsta prioritet.

Fysträningen ska nu äntligen komma igång och minst en timme om dagen ska ägnas åt att visualisera det perfekta skottet. Inget ska lämnas åt slumpen i satsningen mot högt ställda mål.

på det nya året brukar verkligheten komma ikapp. Familj, vänner och jobb eller skola tar alla sin beskärda del av vardagen och när mörkret ligger tätt och regnet faller horisontellt kan även den mest ambitiöse känna sig en smula omotiverad.

EN BIT IN

Något fyspass här och där utelämnas, den mentala träningen skjuts upp till imorgon och snart är antalet skjuttimmar tillbaka på samma nivå som innan 2014 blev 2015. Undersökningar visar att ungefär 80 % av de som börjar motionera slutar inom

12 veckor. Jag skulle gissa att det ser ungefär likadant ut för oss skyttar när det kommer till att dra igång en satsning.

Men varför blir så många nysatsningar avslutade långt innan de fått riktig fart? Och finns det något vi kan

göra för att fortsätta och slutföra det vi påbörjat? Här följer tre tips på hur du kan få en nysatsning att fortsätta förbi den fas där du sprudlar av nyfikenhet och motivation och in i den fas där soffan lockar mer än skjutbanan eller löparspåret.

STABILOTHERM Distributör av Brunox vapenoljor

DEN PERFEKTA vapenrengöringen Rekommenderat av proffsen

OUTDOOR EQUIPMENT

Kvalitativa jakttillbehör sedan 1984 Du hittar oss i din jaktbutik.

Hela sortimentet hittar du i katalogen på vår hemsida.

42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

www.stabilotherm.se

1. Välj rätt målsättning De flesta nysatsningar misslyckas redan innan de börjar. Orsaken är att du väljer fel målsättning. Ordspråket säger att vi ska sikta mot stjärnorna.

Men ofta leder det till att vi biter av en alldeles för stor tugga. Även om stjärnorna kan finnas med i bakgrunden så måste den konkreta målsättningen du jobbar med till vardags vara mycket närmare. Om du i dag tränar tre gånger i veckan á en timme kan en första målsättning vara att lägga till 10 minuter per träningspass. Det kommer att fungera bättre som mål än att lägga till två hela träningspass i veckan. Den allra viktigaste komponenten i ett nytt träningsmål är att det är realistiskt. Du ska kunna säga till dig själv: ”Den här ändringen i min träning kan jag lyckas med, även när det är mycket på jobbet och det regnar småspik.” snarare än ”Om allt klaffar i min vardag kommer det här kanske vara möjligt.”

2. Ändra en sak i taget Av de nysatsningar som faktiskt kommer igång misslyckas en hel del på grund av att du försöker göra för många ändringar samtidigt. Om du försöker lägga in fler timmar skytte, börja fysträna och läsa en kurs i mental träning samtidigt, minskar chanserna att lyckas. Forskning som undersöker hur människor lär sig nya beteenden visar att det är lämpligt att ändra ett beteende i taget. Det blir då lättare att se till att det nya beteendet verkligen har fastnat och blivit en vana innan ytterligare beteenden förändras. Vill du göra förändringar i din skyttesatsning? Gör då en liten förändring i taget. Börja med att motionera en gång i veckan. När motionerandet blivit en regelbunden vana är det dags att lägga in 10 minuter visualisering i veckan.

Genom att göra en serie av små förändringar, där varje förändring får tid att bli en vana, kommer du till slut att

både få in fler timmar skytte, börja fysträna och slutföra kursen i mental träning.

3. Minska motståndet Ett av de största hindren för att ett nytt beteende ska bli en ny vana är ett motstånd eller en ovilja att genomföra det nya. Så snart det blir lite omständligt och tidsödande att genomföra det nya beteendet är det lättare att låta bli. Därför är det viktigt att göra det så lätt som möjligt att genomföra dina förändringar tills de har blivit en vana. Du måste minska motståndet. Motståndet kan minskas på två sätt. Till att börja med kan du se till att det går snabbt och enkelt att utföra ditt nya beteende så snart det är dags. Om du vill lägga in 60 minuter torrträning varje kväll, se då till att alla skytteprylar finns lätt tillgängliga när det är dags. Om du behöver gå ner i källaren för att hämta dina grejer är chansen stor att träningen inte blir av. Det går också att minska motståndet för att börja aktiviteten. Att torrträna 60 minuter kan kännas jobbigt. Det kan då vara bra att välja ett lite enklare mål. Bestäm dig för att torrträna 10 minuter den här kvällen. Om du efter den tiden vill sluta så gör det. Men om du känner att det finns lite kraft kvar så fortsätt till 20 min, och så vidare. Ta inget beslut om att låta bli träningen innan du har börjat. Ofta leder det till att alla 60 minuter blir genomförda.

När du läser detta har vi börjat närma oss slutet på februari och de tolv veckor som de flesta orkar hålla ut i en nysatsning är på väg att ta slut. Om du känner att motivationen börjar tryta och märker att fler och fler pass hoppas över, ta då en titt på tipsen ovan.

Genom att omvärdera din nysatsning har du chansen att bli en av de 20 % som faktiskt forsätter sin resa mot nya mål. ■

Steeliga Fullträffar

Gyttorp Steel HÄR NÅGRA UR VÅRT BREDA SORTIMENT AV SPORTINGPATRONER MED STÅLHAGEL

FÖLJ UTVECKLINGEN AV GYTTORP SPORT & COMPETITION PÅ FACEBOOK

OCH PÅ GYTTORP.SE

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

MINIINTERVJU

VINCENT HANCOCK TEXT ROBERT TENNISBERG FOTO ROBERT TENNISBERG OCH USA SHOOTING

Född den 19 mars 1989 och bor i Fort Worth, Texas, USA GREN Olympisk skeet MERITER Olympiskt guld 2008 och 2012 samt VM-guld 2005 och 2009

Amerikanen Vincent Hancock har vunnit mycket och han har gjort det tidigt i sin karriär. Sina två första världscupsegrar tog han som 16-åring, samma år som han blev världsmästare bland seniorer. Det följde han upp med att bland annat ta OS-guld som 19-åring, och sitt andra raka OS-guld fyra år senare. Inget dåligt CV för en skytt som bara är 25 år fyllda. Men, ännu är han inte nöjd.

När märkte du att du skulle kunna bli en skytt i världsklass?

– Efter att ha börjat skjuta som tioåring insåg jag redan efter något år att jag gjorde resultat som var riktigt bra för min ålder, och som 13-åring började jag satsa på allvar med träning varje dag. Jag satte tidigt upp höga mål 44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

och bestämde mig för att nå OS och vinna guld.

Hur mycket tränar du nuförtiden och hur lägger du upp din träning?

– Det blir skytte ungefär fem dagar i veckan. Nu har jag familj, fru och

två små döttrar, så jag prioriterar lite annorlunda nu. Men jag försöker att ha en extrem kvalitet i det jag gör och varje pass är noga förberett. Jag fokuserar väldigt mycket på det jag vill göra vid varje tillfälle.

Totalt blir det cirka 50 000 skott per säsong. Inför stora tävlingar skjuter jag 250-300 skott varje dag under några veckor, för att sedan trappa ned successivt sista veckan.

Vilka är dina främsta styrkor som skytt?

– Jag är väldigt fokuserad. Och jag älskar att vinna, och hatar att förlora. Jag låter mig inte påverkas av yttre omständigheter som väder och vind. Det blåser alltid hemmavid, och jag har en fördel om det är tuffare förhållanden på tävling.

Vilka är dina knep och råd för att prestera på topp i en final?

– Ändra ingenting! Gör ingen skillnad på grundomgång och final, varken i

tanke eller i handling. Många hamnar i ”protection mode”, och oroar sig mer än de borde. Jag försöker att tänka ”ett skott i taget” och missar man inte är det ingen som slår dig!

Du vann OS-guld för första gången som 19-åring, i Peking, och vann även i London. Att ha de meriterna redan som ung, hur påverkar det din syn på framtiden?

– När jag var yngre var det lättare på så sätt att det inte fanns mycket annat som kändes viktigt i livet än att skjuta. Ju äldre man blir finns det ju fler och fler andra viktiga saker. Jag vill vinna VM 2015, men mitt stora mål är naturligtvis OS-guld i Rio de Janeiro 2016. Lyckas jag med det blir jag än mer historisk och då kanske jag avslutar min elitsatsning, för att fokusera än mer på familjen. Det andra OS-guldet var större än det första, men jag siktar på att det tredje ska bli det största! ■

TÄVLING SWEDISH CUP

SWEDISH CUP 2015 TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

– 606 skyttar och många andra därtill I vanlig ordning inledde luftvapenstävlingen Swedish Cup det nya året dagarna efter nyår. Denna den elfte upplagan bjöd på spännande tävlingar i Sävsjö och rekordmånga deltog. Hela 606 skyttar kom till start och därtill fanns en mängd ledare, tränare, supportrar och funktionärer på plats. Ja, vad vore Swedish Cup utan alla inblandade? Ingenting konstaterar vi.

Svensk Skyttesport har pratat med några av alla människor på Swedish Cup om deras upplevelse av och känslor för tävlingen. Ni möter dem på de närmsta sidorna.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

TÄVLING SWEDISH CUP

FUNKTIONÄREN Man kan se honom då och då inne i Sävsjö Skyttecenter på Swedish Cup. Än fixar han med en sladd, än sätter han igång ett dataprogram. Thomas Persson är nämligen den som ser till att tekniken fungerar hela tiden.

på det krasst kan egentligen alla funktionärer ersättas, utom Thomas. Så är det.” Orden är tävlingsledare Mikael Svenssons och det gäller Thomas Persson. Thomas är med i Christianstad Skyttesällskap och jobbar som larminstallatör. ”Kabel och skruvmejsel” är vardag. I år gör han sitt fjärde år i Swedish Cupstaben och han sammanfattar sitt ansvarsområde: – Data, elektronik och tavlor ska fungera – det är väl det. Allt som är ihopkopplat kan man säga.

”SKA MAN SE

Tidig start Thomas uppdrag börjar långt innan första tävlingsdag, nämligen med att se till att webbanmälan kommer upp och igång. Därefter konfigurerar han resultatprogrammet så att det fungerar som det ska. Helgen innan nyår är så Thomas med flera här och riggar

så att 110 tavlor och monitorer, varav 70 är inlånade, är i drift. Och dag innan ankomstdag fixar han nätverket och startar de sju officiella datorer som sköter själva tävlingen.

– Sedan är vi på skyttarnas ankomstdag och då gäller det att ha igång det som inte fungerar. Det brukar alltid vara någonting... En del hittar man innan tävlingen börjar, men det mesta hittar man under dag ett. Nu i år hade vi en switch som inte gjorde som den skulle, och det blev nätverkskommunikationsproblem. Det blev till att börja byta ut den under tävling. Men sedan så har det snurrat på.

Problemlöseri Problem kan dyka upp. Ofta i stil med ”starten väntar om tio sekunder och detta måste ändras”. Men en kolugn Thomas brukar se till att fixa problemen, även om det kan vara knepigt.

– Jag blir inte stressad i den bemärkelsen, utåt sett. Det stora problemet kan vara att lista ut vilket problemet är, och sedan att hitta en lösning på det. Än så länge har vi lyckats.

Finns det något problem som skulle göra dig riktigt stressad?

– Ja - strömavbrott två minuter innan finalstart. För det är utanför min kontroll.

Under finalerna sitter Thomas vid domarbordet och övervakar datorerna. Dessförinnan har han varit inne i tävlingsledarrummet och satt igång finalprogrammet. I det rummet står några lådor med allsköns sladdar och annan extrautrustning för alla situationer, och här inne bedrivs också tankeverksamhet.

– Du Jimmy, signeringen – måste

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

den göras med penna?, säger Thomas under en paus i tävlingsledarrummet.

– Hur tänker du då?

– Man skulle kunna göra D-knappen på monitorn till signeringsknapp. Då slipper man de långa köerna till signeringen…

Thomas bidrar gärna till förbättringar och förenklingar.

– Det händer väl att man vaknar mitt i natten med någon idé. En del går att genomföra och en del märker man inte fungerar. Men kan man hitta något enkelt sätt att göra det enklare för organisationen och tävlingen totalt så har man ju nytta av det på övriga tävlingar också.

Konstant utveckling Bidrag till förbättringarna sträcker sig även ända in i Megalink-programmen som används.

– Jag har nära samarbete med taveltillverkarna Megalink för att kunna utveckla programmen på rätt sätt. Vi brukar ju komma på förbättringsförslag och i många fall har de lösts under tävlingen så att vi har fått nya programversioner efter hand, under själva tävlingen, säger han och ger som exempel när livevisningar visat fel grejer.

Hur är det vara funktionär och göra ditt jobb här?

– Funkar det så är det ju ganska lugnt, så det är väl mest det att när problemen kommer så skulle det ha fungerat redan för någon minut sedan… Men annars är det bara att ha igenom tävlingen och träffa massa folk som man inte träffar dagligdags, det är ju en kombination där ju. Det är trevligt får man väl säga, annars hade man väl inte varit med! ■

DE ÅTERKOMMANDE De har varit här varje år sedan starten. Elva år, alltid första dagarna efter nyår. För systrarna Axelsson kan det nya året inte starta annat än med Swedish Cup i Sävsjö.

SYSTRARNA AXELSSON FRÅN

Helsingborg är i vanlig ordning på Swedish Cup och skjuter luftpistol.

För 26-åriga Jenny är det elfte starten på elva år. Lillasyster Malin, 23, gör sin tionde start. Det är den tredje dagen och de står med några banors mellanrum från varandra. De var här i lagom tid för att skytteskorna skulle hinna värmas upp och för att hinna slappna av och komma in i stämning.

Det senare gör de med musik i öronen. Westlife om Malin får välja och i Jennys lurar var det spellistan ”pop ballads” som gick denna gång.

– Det var ganska skönt. Om man blir stressad när man sedan står där ute kan man tänka på någon låt man hörde innan för att bli avslappnad, säger Jenny. För Malin är också uppvärmning ett måste innan varje runda.

– Jag har det från Skyttegymnasiet

i Strömsund. Så jag värmer upp och försöker vara för mig själv innan. Jag brukar kunna bli nervös just innan tävlingen, men så fort jag får pistolen i handen blir allt lugnt igen. Och jag har mina maskotar att prata med. En grå nalle sittande på skjutbänken brukar få prata med mig rätt mycket när jag blir nervös, i inre dialoger.

Nådda mål Jenny och Malin brukar träna som vanligt under hösten, någon gång i veckan, och de brukar ofta boka hallen i Helsingborg en dag under julveckan för att träna lite extra inför Swedish Cup. Den här gången blir den tredje dagen systrarnas bästa, när Jenny skjuter 350 och Malin 361.

– Mitt mål i år var att försöka hålla mig över 340-345 där och det har jag klarat. Ibland har det gått riktigt dåligt, men så länge jag inte slutar på

sista platsen utan ovanför så är jag nöjd. Men det var väldigt skönt att avsluta på topp i dag, säger Jenny.

– Det gick bra får man säga ändå.

Jag har inte tränat så mycket. Första dagen var jag inte så nöjd med utförandet även om resultatet var där, men det var hyfsat i går och i dag är jag nog jättenöjd med. Senaste tävlingarna har jag inte kommit över 360 men det är där jag vill ligga hela tiden, säger Malin.

Ett Swedish Cup-år lyckades Malin ta sig till två finaler, och knep ett brons. Det är systrarnas favoritminne från tävlingen.

– När jag tog bronsmedaljen var känslan lättnad, för jag var så nervös.

Lättnad och sedan glädje över jag hade blivit trea, säger Malin.

– En funktionär sa att det var det största leendet han någonsin sett på en som blivit trea, säger Jenny.

Familjetradition Sedan något år tillbaka tävlar också brorsan Simon, 21, och pappa Mats här på Swedish Cup. Mamma Carina står för det mesta hejandet.

– Mamma är publik. Det är skönt att ha henne där bakom, säger Malin.

– Hon sköter sig jättebra som publik. Vi har just skjutit klart och fick sms av henne nyss: ”Jättebra. Snyggt.”

Det är roligt att hon och de andra följer en även om de inte är här just nu, säger Jenny.

Nu är systrarnas tävling slut för i år, och ännu en gång tycker de att det varit roligt, trivsamt och trevligt att träffa gamla kompisar. Malin säger att de nästa år definitivt är här igen.

– Jag tror att vi hade saknat det och att vi skulle ha känslan att året inte hade börjat om vi inte varit i Sävsjö.

Jag tror att vi måste vara det för att året ska komma igång! ■

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

TÄVLING SWEDISH CUP

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

DEBUTANTERNA Av 606 skyttar var 89 herrjuniorer i luftgevär. Och av de 89 kom tre från Värnamo Skytteförening. Det var Filip, Eddie och Viktor som alla deltog på Swedish Cup för första gången. En rolig debut som gav många nya erfarenheter.

VÄRNAMOSKYTTARNA

FILIP

18 år, Eddie Johansson, 16, och Viktor Johansson, 13, deltar på Swedish Cup för första gången.

– Vi satte som mål förra året att träna upp oss för att komma hit, berättar Eddie.

Hemma i Värnamo brukar killarna träna på måndagar och tisdagar. Filip skjuter också luft med ”gamlingarna” på onsdagar, medan Eddie brukar skjuta fältskytte med 6,5:an på söndagar. Och lite extra har de förberett sig inför Swedish Cup. – Inte hårdträning, men träning om man säger så, säger Eddie.

Killarna har just avslutat tredje dagens runda och de är ganska nöjda när de sammanfattar sin debut.

– Det har varit bra. Resultatmässigt har det gått sisådär, men det har gett erfarenhet av just det här att stå i en hall med publiken bara några meter bakom sig, säger Filip.

– Det har varit kul. Lite långtråkigt ibland när man väntar, men precis som Filip sa så lär man sig också lite.

Till exempel att komma in i ställningen snabbare. Det har varit hyfsat resultatmässigt. I alla fall inte dåligt, säger Eddie.

– De två sista dagarna har det gått bättre. Jag har kommit över mitt mål, över 550, säger Viktor.

Alla tre gillar att tävla och de försöker åka på så många tävlingar som de kan. Swedish Cup var annorlunda, framför allt för antalet människor som står bakom en när man skjuter. Men hur det påverkar en är de oense om.

– Det är en större utmaning just för att man hör röster bakom hela tiden.

Här har man ungefär fem gånger så

ALMGREN,

mycket röster bakom sig än vanligt, säger Viktor.

– Fast vi har tävlat öppen hall här förut, säger Eddie till sina klubbkompisar.

– Men inte med 450 personer bakom, säger Viktor.

– Äh, jag kommer från en stökig klass. Jag kan ignorera dem, säger Eddie.

– Jag ser att man får gå i sin bubbla, säger Filip.

De noterade också att de internationella reglerna var ”strängare” än de som används på de nationella tävlingar som de skjuter i.

– Jag var tvungen att sänka stativet lite, för när jag stod upp var det okej men när jag stod i skytteställning var det inte okej. Det brukar de inte säga något om nationellt, säger Eddie.

Känslorna inför tävlingen varierade från nervositet till trötthet på grund av tidig morgnar. Nu efteråt är känslan

att det var väldigt roligt och inspirerande.

– När man kommer hit och ser att det går att skjuta så bra, så kan det nog göra att man sätter ännu högre mål och lyckas med det. Att det blir roligare helt enkelt, säger Filip.

– Jag skulle inte vilja gå och skjuta denna vecka, utan ha paus nästa vecka.

Men sedan blir det roligare, säger Eddie.

Deras tränare har dessa dagar plockat upp några saker som killarna ska få träna på framöver, till exempel hur man ska ha fötterna i skjutställning. Så nu ska de hem och träna inför nästa år. För de räknar med att vara med igen.

– Nästa år tänker vi höja våra mål, hur mycket vi ska skjuta. Jag lade mig på 560 och det klarade jag i går och i dag. Nästa år ska vi se om jag ska ligga på 570 eller 80. Man får jobba sig uppåt, säger Eddie. ■

...resultatmässigt har det gått sisådär, men det har gett erfarenhet av just det här att stå i en hall med publiken bara några meter bakom sig...

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

TÄVLING SWEDISH CUP Jennifer Gahne från Stenkumla Skyttegille står på banan och skjuter, två par ögon övervakar henne bakifrån. Pappa Daniel Gahne samt John Erikssons. De två är ledare tillika föräldrar till de fyra Gotlandsskyttar som med båt och bil gjort resan till Sävsjö och Swedish Cup. Här träffar vi John lite närmare.

LEDAREN JOHN ERIKSSON FRÅN Stenkumla Skyttegille sitter på en bänk och pratar med sonen Oscar samtidigt som han med stort intresse följer gotlandsskytten som står på banan framför och skjuter. John är här för andra året och det i en klassisk kombinationsroll; den som förälder och ledare.

– Jag tycker att det är väldigt roligt att vara med här. Det är kul att se när skyttarna utvecklas och går framåt allihop. Sedan vinner man inte varje gång, men man kan vinna över sig själv och göra personbästa och det är lika stort som att vinna alltihopa, säger han.

De gotländska skyttarna på årets Swedish Cup är från två olika föreningar, men de reser och bor tillsammans och är en enad trupp.

– Skyttarna blir ju mer sammansvetsade så. Även om det är en indi-

50

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

viduell sport så blir de som ett lag. Jag tror det är viktigt och det är rätt roligt att åka iväg som ett gäng, säger John.

Dagarna som ledare blir ofta långa.

– Vi åker hit när våra första skyttar börjar. I går var det klockan åtta, de sköt i skjutlag 1 och 2. Sedan hem till boendet, en stuga hos släkt i Nyaby utanför Vetlanda, äta, vila och tillbaka till 17.20 då Oscar började skjuta, i sista skjutlaget. Däremellan går man och tittar på teknik och pratar med andra ledare.

När det väl är dags för skyttarna att tävla försöker John att hålla sig i bakgrunden, men står till tjänst för eventuella praktiska bestyr som att bära någon pinal.

– De är väl förberedda och vet vad de ska göra, men jag finns där om det blir problem… I dag var det en dragkedja som gått sönder på Oscars

byxor, då försökte vi reparera den. Jo, vi fick ihop den med lite hjälp!

Under tävlingen finns John alltid i närheten om skytten skulle vilja något. Även om det händer är det inte så ofta de går ut och vill diskutera något problem eller liknande, berättar han.

Efteråt brukar han få möta blandade känslor: – Då lägger jag fokus på det positiva. Det tycker jag att man ska göra.

Detaljteknik kan vi ta sen ikväll eller i morgon, för när de har skjutit sitt har de så mycket annat att tänka på, eller är helt tomma. Då är det ingen idé att snacka teknik.

Om Johns positiva ord blir lyssnat på? Kanske inte riktigt jämt, enligt sonen Oscar.

– Inte alltid, men det finns ju alltid där i bakhuvudet i alla fall. Även om man kanske inte tänker på det just då,

uppe i all hets, men när man lugnat ned sig tänker man ju på vad han sagt, säger Oscar som medger att det är en trygghet att ha någon där bakom.

I går fick John se sin dotter Frida skjuta personbästa och vara snubblande nära final. En nervös, spännande och tillika glädjande stund. Att se sina skyttar lyckas, trots eventuella missar, är en av drivkrafterna.

– Man vill dem väl. Man vill ju att det ska gå bra och att de kan komma tillbaka till skyttet igen även om de gör ett skott riktigt snett ut som de inte alls är nöjda med. Då har man ju gjort något som ledare, om man kan hjälpa dem så att de inte blir jättefrustrerade när det inte fungerar. Det är ett litet mål i min filosofi att man ska kunna släppa det dåliga skottet och ta ett nytt. Men visst är det lite nervöst... ■

- Hiss till 4K187 och 4K300 tavlor - Tavlor för 10-300m - ISSF fas II godkända tavlor 10, 25 och 50m - Alla tavlor har Megalinks unika och patenterade kvalitetssystem inbyggt.

Träna som de bästa!

Nicco Capriani Tränar på 4K187 tavlan på 15m. Har monterat hiss så han kan simulera 50m.

Använder den regelbundet för att bli en bättre 50m skytt och kan använda billigare ammunition

Vi har marknadens bästa program för publikvisning och resultatbehandling

Megalink fakta:

Över 150 kunder i Sverige Sävsjö Kristinehamn Söraby Ramselefors Används på Swedish Cup Svensk supporttelefon och service Svensk försäljning av förbrukningsmaterial och reservdelar.

Träningstavla för klubb eller hemma!

ISSF fas II certifierad

Erbjuande under 2015 10m från 13.990,-

www.megamal.se Tel: 0721-911689 www.megalink.no NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

Nytt luftgevär - Modell 800 X Alu 1:a plats Swedish Cup Herrjuniorer • • •

Förbättrad rekyldämpning.

Kortare skottavgångstid. Ännu fler inställningsmöjligheter.

Korthållsgevär (vi har även begagnade gevär) 2700 Super Match

FWB Framgångar 2011: 60 skott liggande, herrar: 600 poäng med FWB2700 och Lapua patroner

5,6-6,1 kg

EM 2011: 11 medaljer 5,6-6,1 kg

•

2700 Universal

•

Godkända för alla korthållsgrenar Både Super Match och Universal finns med 22 eller 24 mm pipa

5,2-5,5 kg Magtech har alla patroner från kaliber .25 (6,35) till .500 Patroner cal .22 per styck priser från: LAPUA X-act 3,85 kr LAPUA Midas + 2,45 kr LAPUA Polar Biathlon 2,22 kr LAPUA Center-X 1,675 kr SK Rifle Match 1,00 kr SK Standard Plus 83,75 öre SK Magazin 70,00 öre *med reservation för prisändringar

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

Sort Magtech Magtech Magtech Magtech

Kula 32S&WL WC 38 Spec. WC 9B FMJ 9C JHP

Magtech 9F Magtech 9K Magtech 357E

Grains/ Energi Pris/ 50Gram E0 Joule ask Pris/1000 st 98 / 6,35 137 210 kr 3 700 kr 148 / 9,59 224 160 kr 2 900 kr 124 / 8 459 140 kr 1 990 kr 115 / 7,5 462 160 kr 2 800 kr

JSP-TC 95 / 6,15 JHP 147 / 9,53 SJSP Flat 158 / 10,24

517 320 724

160 kr 170 kr 200 kr

2 700 kr 2 900 kr 3 600 kr

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK

BETÄNK- MJÄLTLIGHETSJUKA ERNA OFTA ONT ORGIEN OM

SKJUTS OFTAST MED PÅ 10 METER INTENSIV

UTAN WOLLTERSTYR- DOTTER SEL

STYRDE UK 19972007

ICKE KVALIFICERAT

DALAORT OCH HUVUDSTAD PLATS FÖR CRISTO REDENTOR ARRANGERAS

FRAGIL

VIBRATO KONTROLLERA OMRÅDE

BIBELTEXT BEGEISTRING

SKY TÄLJANDE LÅNGT LIDET

TRAKTORTYP PÅHITT

TEGEN

KLÄDEDRÄKT I ASIEN

RÖRLEDNINGAR SAKEN DÄR

ÄR SJÖ FRUSEN PÅ VILNIUSÅK

TAVLA MAN

UR-

SNÄPPA SPRUNGS-

ORNEHUSEN

MÄNNISKA

SNES

UNPLUGGED

SAMSPELA

EJ I TID

ARKTISK JÄTTE

GAGE

STRÖM TITAN MONTERADES IGEN

ÖPPNAS MED

GEGGAMOJAN

SKRALT BETYG

TILLTALAT FÖRR

PILLRATS

AVBÖJT

0656

SPÖKEN

SPRIDA UT

KLINGA

ILLUSTRATIONER TILL ARTIKEL

SKÅNK

TORP

UTFLYKT

RÄCKER

BLAD

KURANT

Ä L G S P A S S M M E D H A O O N L A B G E S K R E N S N U TIDIG

PUTTOMRÅDE MOTIVERATS

MISSTÄNKT TRIGONOMETRISKA SVÄNGNINGEN

ÄR OFTA HÖG I SYDTYSK DRYCK VILL MYCKET HA SÄGS DET

SANKT

NATURLIG TOPP

FLYGER OMKRING

BLODKÄRLETS AMFORA

A L L A M

TRÄD

ÄNGLASTAD

BEREDA OST

SKRANGLIGT

Y G S T Ä A FLYGFÖRBAND

KRAMAR VISS FILT

HANS NAMN FIRAS 30 MARS

GJORT RENT

TRO

PUND IHOP

EFTER

HAR OFTA SKINNVÄSTAR

Ö I L L G A M R E E N A O R R A T S N A D O K I N U S K U V A L O S E L V I R S L A N I S K A T M B Y T T A L T E P I L T N G A G O R A D R A R S N U M M T T A R T

SARKASM

SÖRJAN

ÄGNAR SIG ÅT SKEET

U R

K A N I N V

HYDRAN

KIROPRAKTIKER

SIST I BREV

DESS PLATS ÄR FRÄMST PÅ SO

N A P R A P A T E R

IAKTTA

VIRIL

MED SKICKLIG MERA MED VÄDURAR KORT

FRIGIVNINGEN ALVARVÄXT

EJ BILDAT

GRÖNT

PARADOXALAST

BÖR KALLA HA BRA

SPJÄLA

ANTIMON

FASON MANDRILL

PÅ VILNIUSÅK IHOP

TRAKTORTYP

TYDLIG ANTYDAN

SLIDHORNSDJUR

ANTIKT GREKISKT TORG

ALBANSKT SÄTE MEITNERIUM

KÖBRICKA

M M SOM 4 PENDYL

S ÅKERLAPPEN

KATT

L O KORT DAG I VECKAN

E KRING

I TÄNKER BARA PÅ SIG SJÄLVA

Y

SYDOSTASIENSPRÅK SCARF

SUNDHAGE

ORIGINELLT LITEN ORT

STRÅLMOTOR

ÄR TJATTE TILL KNATTE

GENOMTRÄNGANDE VINDAR

V D Y S Å S J A U R

FROM

LJUS TID OCH NAMN PÅ ATENÅK

SMÅ ROVFÅGLAR

V I N T R A R N

GRIMASERAT

URSKILJA

SIGNAL INFÖR MULLER

VISST

ÄR ÖNSKAN I 2:A HALV- MÖRKA LEK GUNGAR EFTER 0-3 I PAUS KRAFTKÄLLAN

SÖTNINGSMEDEL

ARBETAR BAGARE NÄRA

JÄMNAR MED MARKEN

M L A E S T V I N I G A N D S S Y R V R E I D L L E L Ö R K P I O M R A N E G O N E T

MILJÖERNA

ÄR STADIG FÖDA

VATTENVÄXT

BRUTEN

GÖR MINDRE

GÅR I LEDNINGEN KEXEN

FARTYGSBOLAG

FJÄDRAR EN AV 4 HOS KO

LANDSKOD FÖR SANA SKRIVELSE

ROFFA ÅT SIG

ARTIST

NOTERINGEN

BOKVÄRLD

ANTILOP

L I T T E R A T U R

G N U FÖRSKOTTEN

L Å N E N FINT TÄLJVIRKE

E N N Y E A N A S

BRYTNING

KOMMER FÖRST

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 1 juni 2015.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn.............................................................................................................................................................................................................................

Adress..........................................................................................................................................................................................................................

Postadress..............................................................................................................................................................................................................

0176

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 3 2014 Thomas Quist, Tyringe, Olle Wester, Valdemarsvik, Inke Nilsson, Västervik.

Vinnare i kryss nr 1 2015 presenteras i nr 3 2015. Skicka in ditt bidrag senast den 1 juni.

NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

Hur gör du för att få tillbaka lusten om träningsmotivationen tryter?

MALIN KARLSSON viltmålsskytt Åmålsortens JVF

KENT NILSSON Field Target-skytt Mörrum Skyttegille

– Det kan dels vara att boka in tävlingar så att man har mål, så att man blir mer motiverad, för att ha poäng att sikta på eller för att nå en viss placering. Inte annat kan prova skjuta ihop med någon, det höjer också motivationen.

– Det har den inte gjort för jag tycker det är så roligt, så det vet jag inte riktigt. Jag skulle kunna tänka mig att lägga av helt ett tag i så fall, så att man börjar längta tillbaka i stället för att pusha sig själv.

BEATRICE EDBERG JONATHAN HERMANSSON MATHIAS BRÄNNVALL gevärsskytt Ludvika Skytteförening sportingskytt Svegeråsens JSK pistolskytt Upsala Sportskytteklubb – Jag brukar först ta en liten paus på eventuellt en vecka, och sedan kommer jag tillbaka och sänker mina mål lite så att de blir lättare att nå. Och så väljer jag att variera träningen, och skjuter bara provskott kanske en dag, andning en dag, avfyrning och efterriktning en annan.

54

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 1 2015

– Träna mer. Det är bara att nöta på, för det blir roligt igen.

Man tränar sig i form och man tränar sig ur form.

– Sätt upp delmål som att höja sitt snitt resultatmässigt, tror jag. Eller skaffa nya prylar - nya glasögon eller en ny kolv eller fila till något. Det är ju en materialsport..

Läs bland annat om detta i nästa nummer...

MINIINTERVJU MED

Warren Potent

Unga skytten Jim Magnell har intresse för vapen NÄSTA NUMMER AV SVENSK

Nästa nummer kommer i mitten av juni!

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se NR 1 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

55

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

Följ våra sponsrade skyttar på Facebook: Norma Precision

Carsten Brandt, Danmark

www.norma.cc