Svensk skyttesport nr3 2014 by Svensk Skyttesport

SVENSK

NUMMER 3 2014 ❚

ÅRGÅNG 6

VM I GRANADA

❚ Sammanslagning ett lyft för Bromma-Solna ❚ Träningsplanera rätt ❚ En vecka med Pontus Schmidt

GÄLLIVARE

ANNA

SATSAR PÅ NORDISK TRAP

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR I SAMARBETE MED SKYTTERÖRELSEN ÄR VI GENERALAGENT FÖR EDELMANNS KVALITETSTAVLOR

FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

S ENSK SV

FRÅN REDAKTIONEN

STÄMNINGSFULLT OCH MÄKTIGT Vart fjärde år är det sportskyttets stora världsmästerskap för alla ISSF-discipliner. Det är svårt att förstå hur stort det är förrän man kommer fram och ser det hela. Och dem alla – världens allra bästa skyttar i alla dessa gevär-, lerduve-, pistol- och viltmålsdiscipliner. Världens bästa skyttar som alla kämpat så för att få skjuta där och kanske till och med få åka hem med en medalj. I detta nummer viker vi några sidor till VM och vi hoppas att ni vill följa med dit på sidan 26. EN RESA AV ANNORLUNDA karaktär har Bromma-Solna Skytteförening gjort. Från att ha varit två fören-

ingar gick man 2011 samman och blev en. En förening med nya möjligheter, vilket fram till nu framför allt visat sig i korthållet för unga. Här ökar skytteskaran sakta men säkert och utvecklas gör även utrustningen som används liksom ledarna. På sidan 10 får vi följa med på en korthållsträning hos föreningen och på sidorna därefter berättar de om sammanslagningen. Där får du också SvSF:s hjälplista över saker att tänka på och kontrollera och göra vid en sammanslagning eller nedläggning. EN ANNAN FÖRENING som går framåt är Lönsboda Pistolskytteklubb, trots att den blir 50 år fyllda i år. Ambitioner och vilja finns att bli såväl fler som bättre, och vi träffar dem på sidan 40. AMBITIONER OCH VILJA kan man komma långt på, och båda de två sakerna finns hos gevärsskytten Sam Andersson. På VM gick det inte vägen i grundomgången för Sam, men desto bättre gick det på världscupen i Peking i juli. Han blev då förste svenske gevärsskytt att få kliva upp på pallen på världscupen sedan 2009. Och dit vill han igen. Möt Sam på sidan 8.

KONTAKTA GUNNAR för bra pris på

ANSCHÜTZGEVÄR! SKYTTEKLÄDER, SKOR OCH TILLBEHÖR FRÅN FISANTI TILL MYCKET FÖRMÅNLIGA PRISER! Skyttejacka 1.300 KRONOR Skytteskor 990 KRONOR

NÅGOT SOM DE allra flesta världsskyttar har gemensamt är att de inte bara går till banan och skjuter när de

vill träna, utan att de faktiskt planerar sin träning. Bra planerad träning kan ge bättre resultat än oplanerad dito, och här finns det stor utvecklingspotential inom svenskt skytte. SvSF:s sportchef Jonas Edman kan området väl och på sidan 20 berättar han hur du lägger upp och hur du kan arbeta med träningsplanering. PLANERING AV ANNAT slag är en av de saker som Mikael Frisell sysslar med på jobbet som Sveriges överbefälhavares högra hand och militära rådgivare. Han har jobbat inom Försvarsmakten ända sedan värnplikten och han var också skytt i såväl det militära och civila skyttelandslaget. Träffa honom på sidan 14.

INNEHÅLL ■ ■ ■

OCH SÅ AVSLUTNINGSVIS, missa inte att läsa på sidan 44 om nordisk trap-skytten Anna Persson som huserar uppe i Gällivaretrakten. Efter att ha läst om henne så är det nog få som vågar klaga på att det är långt till tävlingar igen! Trevlig läsning!

■ ■

■

Magasin kal 22 190 KRONOR köp 5 och få en gratis

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

JOSEFIN WARG

Redaktör Svensk Skyttesport Kommunikatör Svenska Skyttesportförbundet

■ ■ ■ ■

SVENSK

■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion

■

■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK

■ MATERIALINLÄMNING

■ POSTADRESS

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se

■

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm

■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■ ■ ■ ■ ■ ■

Dokkasskytten Anna Persson satsar på nordisk trap. Foto: Simon Eliasson ■ OMSLAGSFOTO

■

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se

■

■ Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 Porträtt: Sam Andersson 8 Korthåll frodas i Bromma-Solna Skytteförening 10 Checklista vid sammanslagning av föreningar 13 Försvarsinfo: Mikael Frisell är ÖB:s högra hand 14 Inbjudan till skjutinstruktörskurs 16 En vecka med Pontus Schmidt 17 Träningsplanering 20 I,7 miljoner kronor till skytteföreningar 22 Information från lerduvesektionen 24 VM - väsentligt medryckande viktiga mästarmöten 26 10 svenska medaljer på VM i Granada 28 Mini-Intervju Maxim Stepanov 34 Target Sprint 36 Världsrekord – den ultimata prestationen 38 Framåtanda i Lönsboda Pistolskytteklubb 40 Om ventilation på inomhusbanor 43 Klimat och avstånd inga hinder för Anna Persson 44 Korsordet 49 Vi 5 50 Nästa nummer 51

Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81 NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

LEDARE

I KORTHET

SKYTTIADEN

2014/15

Kreativ och positiv miljö

ALSTRAR FRAMGÅNG Nu välkomnar vi hösten efter en fantastisk varm och skön sommar präglad av allehanda trevliga skyttetävlingar och aktiviteter. Den känsla som sommaren ger i våra skyttesjälar tar vi med oss in i höstmörkret.

FÖRBUNDSSTYRELSEN ÄR JUST

nu i planeringsstadiet inför Skytteforum den 22-23 november i Bromma. Fokus ligger på verksamheten i våra klubbar och distrikt. Vår utbildningssatsning fortsätter och går in i nästa fas. OS 2016 i Rio de Janeiro knackar på vår dörr. En mycket intensiv tävlingsperiod för alla våra elitskyttar har startat, där jakten på kvotplatser till OS är det primära målet. Våra tre mätbara mål är viktiga att följa upp och jobba med: 64-13-95. 64 innebär att vi ska öka medlemsantalet i IdrottOnline med 1300 stycken under året – så att vi hamnar på 64 per förening. 13 står för att vi ska öka antalet tävlingslicenser med 50 stycken. Det är i dag var trettonde medlem som har licens. 95 står för utbildningsminuter per medlem och år som vi önskar nå. Vi ska ha 11 300 mer utbildningstimmar 4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

samt 560 fler gruppaktiviteter med LOK under året jämfört med 2013. Dessa tre mål är vi på väg att nå. Det är helt fantastiskt och det är er förtjänst endast. Jag måste tacka och buga ödmjukt. Allt ovan nämnt skapar en kreativ och positiv skytteverksamhet i vårt förbund och alla våra klubbar. Vi har en ekonomi i balans som skapar ytterligare möjligheter av satsningar och framtidsinriktade aktiviteter. Vi arbetar hårt med polisen och andra förbund kring vapenlicensfrågor och den nya vapenlagen. Jag ser framgångar i detta arbete som påverkar vår idrott positivt. Vi är en given remissinstans, vi är en samarbetspartner i detta arbete. Jag ser fram emot skytteåret 2015. Vi är ett skyttesportförbund på frammarsch. Med dessa ord vill jag än en gång tacka alla ledare och skyttar för ett fantastiskt arbete under året.

Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

Skyttiadenkommittén meddelar att säsongen 2014/15 innebär en del förändringar mot tidigare år. En ny administratör har utsetts och en ny finalarena väntar. Administratörsskapet kommer i fortsättning att skötas av en grupp personer från Marks Skyttecenter. Och det blir just i Marks Skyttecenter i Västergötland som 2015 års final kommer att hållas över två dagar i mars. Tanken är också att finalerna inte ska arrangeras av samma förening varje år utan flyttas till lämpliga skyttehallar inom landet. 2016 är det tänkt att Norrland skall få chansen att arrangera och Ramselefors i Västerbotten har tackat ja till att stå som värd för själva finalen. I övrigt är det inga större förändringar i själva konceptet. Inbjudan bearbetas just nu och kommer att läggas ut så snart som möjligt på gevärssektionens hemsida på www. skyttesport.se. Frågor kring detta skickas till Patrik Hjortskull på patrik.hjortskull@skyttesport.se. Skyttiadenkommittén

Pristagare 2013 i LP11: 1. Jenny Andersson, Öckerö SF 2. Daniel Bredåker, Lönsboda SSK 3. Andrea Olausson, Öckerö SF 3. Mattias Lund, Härryda PSSK 5. Alexander Olsson, Lönsboda SSK 6. Alexander Heed, PK Hjorten.

Svenska Ungdomscupen Luftpistol 2014-2015 Nu går det mot mörkare tider och det börjar ploppa i kulfången på 10m-banorna. Då är det också hög tid att planera för klubb- och distriktstävlingar i Svenska Ungdomscupen Luftpistol, ett samarrangemang mellan SvSF och SPSF. Anordna gärna en klubbtävling under enkla former, där skyttarna kan få en inblick hur en tävling går till. Nyttja gärna instruktionsfilmerna som ligger på Skyttesportförbundets Youtube-kanal för genomgång av skjutteknik och säkerhet. Väl förberedda så är det ännu roligare att tävla i pistolskytte! Planera sedan in upp till tre kvaltävlingar i varje distrikt (fyra i Norr- o

Västerbotten), där den sista räknas som Distriktsfinal. Regionansvarig beställer medaljer och dekaler av undertecknad inför finalerna. Det är naturligtvis roligast för skyttarna att samlas på större tävlingar, men i mindre distrikt kan ett kval enkelt arrangeras en vardagskväll. Se bara till att inbjudan finns ute på sektionens tävlingsprogram i god tid, då många skyttar vill resa på många tävlingar respektive studerar på annan ort. Att arrangera resor kan vara ett sätt att knyta föräldrar tätare till verksamheten och få fler ledare och tränare i föreningen. Detta hjälper också till att skapa en regional samhörighet bland ungdomarna och en

vilja att mötas igen på Riksfinalen och andra tävlingar. Och viktigast av allt, att ungdomarna inser att tävlingarna är det roligaste med att skjuta pistol! Konceptet har bara mindre ändringar, se reglementet som finns på pistolsektionens hemsida. Anmälningstiden inför finalen har upplevts som för kort, så därför är sista datum för tävling/resultatredovisning den 16 februari 2015. Viktigt är att resultat rapporteras in snarast efter tävling, gärna i Excelformat, till ungdomscupen@skyttesport.se. De bästa skyttarna i varje klass kallas sedvanligt till Riksfinalen som går i Töreboda 14–15 mars 2015.

Jan-Olof Olsson, tävlingsledare för Svenska Ungdomscupen Luftpistol. OBS! nytt mobilnummer: 072-525 32 95

VAD ÄR KLOCKAN?

Sommarens händelser

En intressant och alltid lika aktuell fråga. Men vilken tid gäller? Som skytt/ledare skall man ha reda på när anmälningstiden går ut, när man får tillträde till banan, när förberedelsetid och provskott startar. På inbjudan/ startlistan kan flera av dessa klockslag anges, men står bara ett klockslag angivet är det när första tävlingsserien startar! När du skall vara beredd med all utrustning för att bli kallad till skjutplatsen, är olika för olika grenar.

Nu har vi lagt sommarens händelser bakom oss och som vanligt kan konstateras att skyttesomrarna är händelserika. Till exempel har många nya svenska mästare i skytte krönts och det har också varit andra mästerskap såsom nordiska sådana. Minns tillbaka till sommarens tävlingar via sektionernas nyhetsarkiv där det finns många referat från sommaren. Sektionerna hittar du såklart via www.skyttesport.se. Resultatlistor ska hittas i SvSF:s tävlingskalender.

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

I KORTHET

FÖR 2015

Nu kan du lösa tävlingslicens för 2015! Från och med 1 oktober 2014 kan skyttar lösa tävlingslicens för hela nästa år. Tävlingslicensen ger dig som skytt möjlighet att delta i skyttetävlingar inom Svenska Skyttesportförbundet (SvSF). Du som har tävlingslicens erhåller även tidningen Skyttesport hem i brevlådan och du har möjlighet att ta del av erbjudanden från våra samarbetspartners.

Vill ni att personer som är nyfikna på skytte ska kunna hitta er via Svenska Skyttesportförbundets hemsida? Och vill ni få viktig information från SvSF som skickas ut, exempelvis Idrottslyftsbroschyren? Se då till att ni har uppdaterade kontaktuppgifter i IdrottOnline. Att såväl föreningens kontaktuppgifter är korrekta, som att rätt person är inlagd på rätt roll (exempelvis ordförande och kassör) är ytterst viktigt. Så riskera inte att missa något – se över era kontaktuppgifter och gör eventuella nödvändiga korrigeringar! Tack från SvSF

TÄVLINGSLICENS

ÄR NI KONTAKTBARA?

800. Snabbare. Mindre rekyl. Bättre. Kr 23.900:- *

Tävlingslicens för 2015 gäller under perioden 1 oktober 2014-31 december 2015. Tävlingslicensen är obligatorisk för de som vill delta i tävlingar inom SvSF:s verksamhet. För att du som skytt ska få beviljad tävlingslicens måste du ha skyttekort. En bekräftelse när din tävlingslicens är godkänd skickas via e-post till dig som har en e-postadress registrerad i IdrottOnline. Tävlingsarrangörer kommer liksom tidigare kunna ta del av vem som har tävlingslicens, genom en lista på vår hemsida som varje vecka uppdateras. Du som skytt behöver dock inte ha med dig något fysiskt bevis till tävlingen.

SKYTT – så här gör du för att få din tävlingslicens för 2015 Betala in avgiften för tävlingslicensen på SvSF:s bankgiro 834-7718. Avgiften för 2015 är, liksom tidigare, 300 kronor för seniorer och 150 kronor för juniorer (född mellan 1995-2000). I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: Ditt Tävlingslicensnummer/ IID-nummer eller ditt personnummer, gren (t ex viltmål) och förening.

Utbildningsstrategin rullar vidare och planen är lagd för resten av året. Här kommer några axplock ur den: mer under rubriken aktuella utbildningar.

Skytten betalar sin avgift för tävlingslicens direkt till SvSF. Ni som förening har dock fortsatt ansvar för att lägga in era nya, samt ännu ej registrerade, medlemmars personuppgifter IdrottOnline. Hur du gör detta kan du läsa i manualerna i Medlemsregistret som hittas på http://idrottonline.se/Support/ Lathundar/ Vill ni som förening betala in tävlingslicenserna för era medlemmar finns även den möjligheten. Vid föreningsinbetalning meddelas vilka personer inbetalningen avser (namn, IID-nummer, gren) till SvSF:s kansli.

RELYFTSMEDEL 2014 TIMLFLÅTTFIDÖ ROTTS SO

Kom ihåg att återrapportera era Idrottslyftsprojekt innan den 31 december. Återrapporten görs i Idrottslyftsmodulen i datasystemet IdrottOnline, alltså på samma plats som ni fyllde i ansökan.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

500. Passar både höger- och vänsterskyttar. Bra föreningsgevär i nytt utförande. SPECIALPRIS Kr 10.500:- *

DECEMBER Den 5-7 december genomförs en pilotutbildning för föreningstränare att hållas i Sävsjö. Denna utbildning genomförs som en sista genomgång av föreningstränarmaterialet innan det går i skarpt läge våren 2015.

FRÅGOR?

E S L E N N I M PÅ NINGAR

800 Universal. Kr 16.400:- *

SENASTE NYTT OM UTBILDNINGSSTRATEGIN

Förening – er uppgift gentemot era medlemmar

Hör av dig till SvSF:s kansli på 08-699 63 70 eller office@skyttesport.se. Ni når oss på telefon vardagar mellan 9.00-11.30 och 12.30-15.00.

-tryckluftsgevär-

NY HE T

NU KAN DU LÖSA

Aktuella utbildningar OKTOBER De första elittränarna kommer att utbildas i oktober. Det är gevärstränarna som blir först ut och utbildningen hålls i Kinna för dem som sektionen utsett till blivande elittränare. Den av gevärslandslaget flitigt anlitade tränaren Dick Boschman kommer att hålla i utbildningen.

NOVEMBER Helgen den 8-9 november kommer vi att genomföra centrala utbildningar för de som önskar bli biträdande föreningstränare. Mer information och anmälan görs via hemsidan, läs

Centrala utbildningar och utbildningar anordnade av distrikten kommer att publiceras på Skyttesportförbundets hemsida under rubriken Aktuella utbildningar. Här kan ni alltid se vad som är på gång ute i landet.

800 Junior. Ett lite mindre och lättare gevär. Passar både höger- och vänsterskyttar. Kr 13.950:- * Vi tar andra vapen i byte. Möjlighet till delbetalning finns.

TILL SIST Slutligen kan vi nu rekommendera sidan 20-21, där Jonas Edman ger oss en djup inblick i träningsplanering, ett ämne som ingår i våra utbildningar! Cecilia Augustsson Edstam och Michael Normann Ansvariga Utbildningsstrategi 2017

* med reservation för prisändringar

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

PORTRÄTTET En höstdag anordande Kävlinge kommun en prova-på-dag inom massa olika sporter, och skytte var en av aktiviteterna som man kunde prova. Sam Andersson, då bara 7 år gammal, var fast redan vid första skottet han tryckte av. Han valde därför att gå med i Dagstorp-Lilla Harrie skytteförening. Men det han inte visste då, och ingen annan heller, var att han nio år senare skulle stå på en prispall i Kina med en världscupsmedalj i handen och med siktet fast inställt på OS 2016.

SAM ANDERSSON – en pricksäker kille TEXT JOHANNA KLEMMEDSSON FOTO ISSF

som liten med i scouterna och hade provat på en del bollsporter under idrottstimmarna i skolan, men som han beskriver sig själv så är han en kille utan bollsinne. Efter prova på-dagen var han fast för skyttet, han hade hittat sin sport. Han började med luftgevär och när Sam var tio år började han skjuta 50 m. Sam kände att han vill bli bättre. Det fanns något med skyttet som var drivande och gjorde att han ville utvecklas så 16 år gammal valde han att flytta 115 mil hemifrån för att börja på Skyttegymnasiet i Strömsund för att satsa fullt ut på skyttet. Sam trivdes som fisken i vattnet och han hade sina mål klara redan första dagen. – När jag flyttade till Strömsund gick OS på TV. Jag kollade samma kväll som jag flyttade in och sedan den dagen hade jag målet klart, att jag ska till OS. Efter det kan man säga att framgångarna har duggat tätt, meritlistan är lång. Största meriten kom i juli på världscupen i Kina. Det började med att han tog en efterlängtad plats i fi-

SAM ANDERSSON VAR

nalen. Det slutade med att han fick åka hem med en tredjeplats i bagaget. Vinnande noggrannhet Sam beskriver sig själv som en noggrann, punktlig och påhittig person, tre bra egenskaper hos en skytt. Just noggrann kanske är något av det viktigaste, för att kunna göra exakt samma sak 60 gånger i en följd är en konst. Men för Sam är det vardagsmat. Frågar du Sam varför han är så duktig på skytte får du lite samma svar som på föregående fråga, att han är noggrann, lugn, kan hantera nerver, är stensäker på det han gör och att han brinner för sporten. Den sista delen är helt klart en fördel, att verkligen älska det man gör och lägga ner så mycket tid som det krävs. Marcus Lindskog var tränare på Skyttegymnasiet i Strömsund när Sam gick där och han ser verkligen fram emot att se Sam i framtida stora finaler. Marcus beskriver Sam som en kille som alltid gått sin egen väg, han har tagit det steg för steg och långsamt jobbat sig framåt. Enligt Marcus så är detta

EN NORMAL TRÄNINGSVECKA FÖR SAM

TIDSLINJE 2007 Junior-EM Spanien 26:a ❚ Juniortävling Suhl 3:a 2008 Nordics juniormästare liggande ❚ Svensk juniormästare Ringamåla ❚ Junior-EM Tjeckien 5:a 2010 VM Tyskland 24:a ❚ Student-VM Polen 3:a 2011 Världscupdebut München 29:a ❚ Universiaden Kina 5:a individuellt och trea i lag 2012 ISAS Tyskland 2:a ❚ Svensk mästare Ystad 2013 Världscup Tyskland 16:e 2014 Världscup Tyskland 11:a ❚ Världscup Kina 3:a ❚ VM Spanien 48:a

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Kvällsträning 2 h liggande, 1h valfri ställning Kvällsträning 2h liggande, 1h valfri ställning Vilodag från skytte. Fys 45 min, oftast en löprunda Kvällsträning 2h liggande , 1 h valfri ställning Ledig (resdag till tävlingar) Träning på förmiddagen eller tävling Jobbar på Ica Maxi

till Sams fördel. Han minns Sam som en duktig och ambitiös kille som var grundduktig inom skyttet och jobbade på bra i skolan. Men det är först efter skyttegymnasiet som Sam har börjat ta de stora kliven. – Jag tror att Sam kommer komma till OS och prestera bra, för han har alltid varit en kille som aldrig ger upp, säger Marcus. Stöd och träning betydelsefullt En faktor till Sams utveckling är all träning. Han tränar väldigt detaljerat och fokuserat med en prioritering på paradgrenen korthåll liggande. Han har lagt upp sin träning i olika perioder. På vintern är det mycket torrträning och ”back to basics” som gäller. I perioden maj-juni är det tävlingsträning och matchträning. Samtidigt som han sköter all träning pluggar han på distans till webb-programmerare och jobbar lite på Ica Maxi i delidisken. En annan faktor till hans framgång är stödet han har fått genom åren. Han har alltid haft pappa Lennart och mamma Zandra som närmaste stöd. Redan från dag ett var det pappa som ställde upp som taxi och caddie. Men det har inte alltid varit en dans på rosor och när det har varit som tyngst har pappa fått i väg Sam på olika tävlingar ändå. Sams flickvän som bor i Schweiz satsar också på skytte och är väldigt duktig, och hon är också ett stöd i olika situationer. Om man är duktig inom en sport kanske man blir någons idol, med många som ser upp till en, men det är även viktigt att man själv har någon som man kan se upp till. Frågar du Sam vem han har som idol blir svaret den jämngamle skytten Henri Junghänel från Tyskland.

– Han är en skön kille och vi är väldigt lika på många sätt. Henri har lyckats på en del stortävlingar och är någon som man kan se upp till, säger Sam. De träffades som juniorer på de stora tävlingarna och börja prata. De blev sedan seniorer och kontakten har fortsatt. Drömmen om glimrande guld Att åka på så många olika tävlingar och resor ger många olika härliga minnen och erfarenheter som man tar med sig genom hela karriären. Jag frågade Sam om vilket hans bästa skytteminne är och svaret kom snabbt. – Helt klart att stå på pallen i Kina! Men efter att ha funderat lite kom det ett annat svar och ett litet ledande. När Sam var 13 år var han på sin första luftgevärstävling för hösten och han och hans pappa kom till banan ungefär 10 minuter innan start. Han började pilla med sina saker och skulle sätta på dioptern men utan att få den att passa. Han insåg då att han hade tagit med sig fel gevär. – Det var väldigt pinsamt då men idag är det ett sådant minne som jag skrattar åt, säger han. Målet är OS 2016 och det närmar sig med stormsteg. Sam jobbar målmedvetet framåt mot OS-ringarna med en trestegsplan. Steg ett var att komma till final på en världscupstävling. Steg två var att ta medalj. Steg tre är hädanefter att ta sig till final på VM eller fler världscupstävlingar och knipa åt sig en bättre valör på medaljen. – Det är ju ändå så att guld glimmar finare, säger Sam och ler. Siktet är inställt och jag tror säkert att vi kommer få se Sam försvarar de blågula färgerna på OS 2016. ■ NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSBESÖK

Korthållsskyttet

FRODAS I BROMMA-SOLNA TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Förutom att han skjuter är 21-årige Robin Wahlmark även med i styrelsen, hjälper till på prova-på-tillfällen och hoppar in som ledare när det behövs.

Från knappt någon utomhusverksamhet för ungdomar alls, till återkommande träningar med ett tiotal unga skyttar. Sådan har utvecklingen varit i Bromma-Solna Skytteförening sedan en sammanslagning 2011. Korthåll är en av de discpliner där föreningens utveckling går framåt och under en vanlig träningskväll i september gjorde Svensk Skyttesport ett besök hos föreningen.

ÅRETS

Bröderna Andreas och Leo frost lämnar dagens skyttepass med resultaten i behåll.

Jacob Kuylser skjuter med rem för tredje gången och tar en paus mellan serierna för att vila handen och armbågen som han säger att man får lite ont i.

Victor Vieweg Olin med pappa Johan är helt nya medlemmar i föreningen.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

FÖRSTA

SEPTEMBER

bjuder på särdeles fint skytteväder på Grimsta skjutbana i Bromma och tavlorna strålar fint i ett mjukt gult ljus. Klockan är 17 när den instruktörledda återkommande måndagsträningen drar igång, men ännu har bara två skyttar hittat hit till Grimsta skjutbana. Ledarna är desto fler. Numera är de alltid minst tre ledare här, i dag till och med fyra, och liknande upplägg har de på vinterns luftgevär. För två år sedan var Kenneth Hagenstam ensam ledare och när det inte var hållbart sattes krav på föreningens rutinerade skyttar, att de minst en gång per år skulle ”tjänstgöra” på en ungdomsträning. Inte heller det fungerade något vidare, då det inte blev någon kontinuitet. Nu däremot har man fått till en liten grupp med återkommande ledare, vilket Kenneth tycker är bra eftersom alla ledarna numera faktiskt känner till och kan namnen på dem som kommer och skjuter. Dagens fyra ledare sätts i arbete när 15-årige Jacob Kuylser från Bromma anländer träningen. Det är tredje gången han ska skjuta liggande utan stöd, och det visar sig att det inte är lätt att med lånegeväret hitta rätt ställning, remplacering, axeltryck och allt annat som krävs för att skotten ska sitta i mitten. – Ställningen fungerade inte riktigt bra. Siktet hamnade inte i pricken och när jag sköt stannade det inte kvar i

mitten. Men till slut gick det bra, berättar Jacob senare. Idogt arbete för att hjälpa Innan ”till slut” inträffar flyttas remmen ömsom bak, ömsom fram, tas loss, sätts tillbaka och till och med Jacob själv flyttas handgripligen en decimeter framåt i ett resolut lyft av instruktör Martin Long. Allt för att den rätta skjutställningen ska infinna sig. Jacob följde med en kompis hit förra sommaren, och är nu en återkommande deltagare här på Bromma-Solnas korthållsträning samt på vinterns luftgevär. Där deltar även hans lillasyster och även pappa Håkan brukar få vara med och skjuta. – Vi föräldrar som vill brukar få vara med och skjuta inomhus, så det är jättekul, säger Håkan. Familjen Kuylser bor i Bromma men visste inget om att det fanns en skytteförening här före förra sommaren. Men det var en positiv upptäckt. – Det är fantastiskt här. Trevlig stämning och trevliga människor, berättar Håkan och ger även en annan positiv erfarenhet av medlemskapet i klubben: – Kostnadsmässigt är det billigare också jämfört med andra idrotter, absolut. Förutom medlemsavgiften på 400 kronor kostar det inget för barn och unga upp till 20 år på föreningens egna träningar och tävlingar, utan klubben

tillhandahåller såväl skott som utrustning. Håkan sitter just nu bakom banan där Jacob ligger och försöker skjuta. Håkan ler lite åt sonens tappra kamp med den trasslande remmen. Strax därefter får Håkan själv testa att skjuta med rem och efteråt förstår han vad sonen går igenom. – Det var intressant. Man inser att man har hjälp av kuddar, men att man blir stabilare med rem. Men det tog 25 skott innan man kom in på en åtta… Förstår nu att det är svårt att hitta en ställning där man kan vara avslappnad, säger Håkan. Optimistiska nykomlingar En klocka i taket tickar ilsket och nästan hörselkåpekrävande högt. Allteftersom visarna rör sig framåt trillar en efter en skytt med medföljande förälder in i hallen. – Hans?! – Victor?! Det är två ”typ klasskompisar – vi går i parallellklass” som visar sig ha ett gemensamt intresse när de släntrar in med bara en minuts mellanrum. Till både Hans Jakobssons och Victor Vieweg Olins förvåning. Men något snack om saken blir det inte, utan här gäller det att få på sig skyttejackorna och lägga sig till rätta med geväret. För Victor är det här med skytte fortfarande en ganska ny sak. – Det är fjärde gången jag skjuter.

Jag tycker att det är rätt roligt faktiskt. Jag har en flygsimulator hemma och där är det också mycket precision och så där. Jag gillar när det är tyst och man får jobba på, som i skolan när det är lugn och ro, säger han. Medan Victor skjuter berättar pappa Johan Vieweg att de är alldeles nya medlemmar i klubben och att det var sonens lugna, metodiska och fokuserade sätt som fick dem att tänka på skytte när de funderade på lämpliga aktiviteter. På ett prova-på-tillfälle i lufthallen under sommaren sköt Victor bra och efter att ha utbristit ”Jag har hittat min grej” så var det en självklarhet att börja skjuta. Johan berättar med glädje i rösten. – Och vi blev så väl mottagna på prova-påt och det var fantastiska ledare som verkligen tog sig tid. Det är jag jätteglad för. Jag tänker också att det här är något man kan göra tillsammans samtidigt och det är ju jätteroligt. Växande grupp Omkring 13 barn och unga är det som den här säsongen är med och skjuter korthåll här i Bromma-Solna. Majoriteten av dem kommer från luftverksamheten som de bedriver vintertid. Rekryteringen av nya skyttar sker på en mängd olika sätt. Dels genom att ha prova-på-verksamhet på idrottsdagen Hagadagen i september, och genom att ha gratis luftskytte under

sommaren, något som utannonseras via en katalog med sommarlovsaktiviteter som Solna kommun tar fram. Dels genom befintliga skyttar som drar med sina vänner. Och dels genom att ha en uppdaterad hemsida. – Många hittar oss via nätet. Man googlar ”skytte Solna” eller ”skytte Bromma” och då kommer man till vår hemsida, säger Kenneth. Tävlingsambitioner När Victor har skjutit klart frågar han faktiskt om han får ta med en kompis till nästa träning och självklart får han det svarar Kenneth. Samtalet kommer därefter in på tävlingar, och Kenneth är snabb med att ta fram inbjudan till en tävling och ge till Victor. I vintras fick föreningen ihop en rekordstor tävlingsgrupp på luftskyttet berättar Kenneth. Och även här på korthållet har han ambitioner om att skyttarna ska vilja komma igång med att tävla. – Jag är grenledare i nationellt skytte korthåll i Stockholm, så jag tänkte få igång inte bara den här utan även andra föreningar så att de åker ut och skjuter mot andra på tävlingar. Många har sin verksamhet på sin bana och åker aldrig ut, men det är bra att komma ut och se vad andra går för. Får man komma ut kanske man ser någon som är bättre i en annan förening, och blir inspirerad att träna lite mer, säger han.

Kenneth upplever att det gäng som nu utgör ungdomsstyrkorna hos Bromma-Solna är av den ambitiösa sorten, att de faktiskt vill bli bättre. Det gläder honom, liksom det faktum att utvecklingen går åt det håll han önskat. – Från min horisont var den stora grejen med att slå ihop föreningarna att jag ville få luftskyttarna att hitta till

korthållet, och även till 300 m om de ville det. Jag känner att vi är på väg. Och medan skymningen så sakta börjar falla över Grimsta och gevären packas undan, går nyblivna skytten Victor Vieweg Olin hem med en tävlingsinbjudan i näven: – Jag bestämmer mig till nästa vecka! ■

12-årige Tom Rehnström, Frösunda, skjuter personbästa med 171 poäng av 200 i dag. ”Det känns bra. Man tänker att man går framåt och lär sig och att man gjorde bättre än förra gången. Och så känner man att man är väldigt bra.” säger han om att skjuta personligt rekord.

”Jag skjuter 10 m och korthåll och 300 m. Jag tycker nog bäst om 300 m. Det är roligt för att det är långt avstånd och smäller mera” säger 12-årige Solnakillen Calle Olsson som ville börja skjuta efter att ha testat skytte på nöjesfältet Gröna Lund.

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSBESÖK

INFORMATION

MER KAPACITET OCH BREDD I

BROMMA-SOLNA

...vi har blivit ganska bra på att arrangera. Men det tär lite på ”personalen”...

CHECKLISTA VID SAMMANSLAGNING AV FÖRENINGAR TEXT HANS DRUGGE idrottskonsulent SvSF

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

EFTER SAMMANSLAGNING En förening med nationellt skytte på programmet och ingen ungdomsverksamhet alls. En sportskytteförening med många barn och unga i luftgevärshallen på vintern men utan möjligheter till någon sommarverksamhet. Två föreningar med typiska svårigheter att fylla en styrelse med folk. Det var verkligheten som föregick sammanslagningen till det som nu är Bromma-Solna Skytteförening, en förening som nu har såväl kapacitet som bredd och flexibilitet.

FAKTA BROMMA-SOLNA SKYTTEFÖRENING Bildades år 2011 i dess nuvarande form Hemmabana/ort Kungsängen i Upplands Bro kommun, lufthall i Solna Kommun och Grimsta i Stockholms kommun Grenar/discipliner man utövar Det mesta inom gevär Antal medlemmar cirka 133, varav 35 juniorer (september 2014)

stod BrommaSolna Skytteförening klar som en förening. Sammanslagningen mellan Bromma Skytteförening och Solna Skytteförening var initierad något år tidigare, till följd av att respektive förening hade sina problem att brottas med. 1 JANUARI 2011

– Det var väl som alltid lite minskat deltagande och antal medlemmar. Vi hade överlappade verksamheter och hade redan samarbete kring en del tävlingar, så det kändes väl naturligt. Brommasidan hade ingen ungdomsverksamhet alls i princip, medan ungdomarna fanns i Solna. Vi hade svårt

För att utveckla skyttarna ser Kenneth Hagenstam gärna att skytten övergår från kuddstöd till att skjuta med rem innan 15 års ålder, för att därefter kunna introducera dem för knäskyttet om de ännu är aktiva vid 15-16 års ålder. ”På så sätt kan man vara med i mycket mer tävlingar” säger Kenneth.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

med ledarskap och funktionärer till att handha ungdomar så, och det fanns väl lite mer av det i Solna. Och sedan med lokalen i Solna också. Det är klar fördel ha luftgevärslokal, berättar nuvarande ordförande Ulf Ingmansson, som tidigare tillhörde Brommaföreningen. Korthåll saknades Innan sammanslagningen hade Solna inga möjligheter till korthållsskytte för ungdomar. Det innebar att de inte kunde erbjuda sina unga luftgevärsskyttar en sommaraktivitet, och ett halvårs uppehåll gör ju lätt att den unga skytten glömmer bort att skytte är roligt, och sedan inte kommer till lufthallen igen. Korthåll för solnaiterna var således angeläget. Efter sammanslagningen har korthållsbiten lösts och nu har man ett samarbetsavtal med Stockholmspolisen om att använda Grimstas bana där BrommaSolna nu äger utrustning. Här har Bromma-Solna gjort en satsning och införskaffat elektronik. 20 fräscha ställ, som dessutom har stora målytor så att de även kan användas för 50 m pistol. – Det har varit mycket kring den investeringen. Det är främst för ungdomarnas skull. Det är ett bra sätt att få ungdomarna att komma tillbaka på hösten. Innan investeringen var det kanske 4-5 ungdomar en måndagkväll, men i år var det till exempel 1518 en kväll. Men det var en chansning

att söka bidrag för 20 ställ. Vi var inne på att söka för 10 ställ men satsade på 20, säger Ulf. Kommunal samverkan Elektroniken har bekostats med bland annat 450 000 kronor i anläggningsbidrag från Riksidrottsförbundet, 100 000 från Eidemstiftelsen och även 100 000 kronor från Stockholms stad. Det sistnämnda trots att föreningen är registrerad i Solna kommun. – Vi försökte initiera att det är kommunal samverkan. Nu har vi en lufthall i Solna kommun, 300 m i Upplands Bro kommun och korthåll i Stockholms kommun, säger Ulf. Den kommunala samverkan har dock en baksida och det i fråga om exempelvis LOK-stöd. Ulf berättar att en del kommuner har krav på att 50 procent av deltagarna ska vara skrivna i kommunen för att LOK-stöd ska ges. – Det fungerar utan problem på exempelvis Gotland, men det är jättesvårt här, säger själv gotlandsfödde Ingmansson om det faktum att Storstockholm är som ett lapptäcke av små kommuner som gränsar till varandra. Dagens verksamhet Korthållet för både ungdomar som övriga har i alla fall kommit igång sedan sammanslagningen, och luftverksamheten pågår som tidigare – dock med mer regelbundenhet bland ledarna. Och på 300 metersbanan Kungsängen rullar verksamheten på med bland

Ibland händer det att föreningar likt Bromma och Solna vill gå ihop och bilda en gemensam förening. Då finns det givetvis några saker att tänka på och här listar vi några punkter att tänka på vid nedläggning/sammanslagning. annat åtta egna banskjutningar per år, med normalt 15 skyttar per gång i år. Ulf har glädjande nog noterat att två ungdomar har blivit återkommande på 6,5-skyttet, även om det är knapert med ungdomar där ute i övrigt. – 6,5 fyller inte på med ungdomar alls, det är lite svårt. Det är problemet med den här sporten. Man håller på och är aktiv tills man dör, och då orkar man inte med att vara ledare och ta hand om nybörjare också, säger han. För några år sedan hade föreningen ett uppsving med ett gäng nya skyttar i kikarklass, men Ulf upplever att klassen har minskat deltagarmässigt senaste säsongen. Men i det stora hela har medlemssiffrorna sedan 2011 stigit uppåt i Bromma-Solna Skytteförening, från drygt 90 medlemmar då till runt 150 nu. Detta trots att man i år höjde medlemsavgiften från 250 till 600 kronor (400 kr för ungdomar), främst för att ha råd med hyran av luftgevärshallen. Kunniga arrangörer Medlemmarna engageras ofta i de ar-

rangemang och tävlingar som föreningen åtar sig, till exempel årligt återkommande Brommastafetten men även distriktstävlingar och prova-påaktiviteter. – Vi har blivit ganska bra på att arrangera. Men det tär lite på ”personalen”, säger Ingmansson och lägger till att det kanske är dags att dra i handbromsen ett litet tag vad gäller arrangerandet för att i stället ta hand om sig själva ett tag, säger Ulf. Sammantaget säger Ulf att Bromma-Solna Skytteförening är en ganska välmående förening och han ser att sammanslagningen har gett mycket positivt. – För det första en större kapacitet att ta arrangemang och ta emot ungdomar och medlemmar. Det är väl det största som det gett, och en bredare och mer flexibel verksamhet. Särskilt nu när vi täppt till hålet med korthåll, för det hade ingen av föreningarna innan. Så vi har täppt till hålet, överbryggt säsongerna och även vapentyperna. Och det här med korthåll har vi bara sett början på. ■

Nedanstående punkter gäller (i tillämpliga delar) för den förening som upphör i samband med sammanslagning (någon av föreningsidentiteterna måste försvinna). Förening ❚ All avveckling ska ske under ledning av en beslutsför styrelse. Hela processen bör avslutas med ett årsmöte där styrelsen beviljas ansvarsfrihet. ❚ Informera SDF och SvSF om planerna och genomförandet. ❚ Utlysa årsmöte där frågan om nedläggning/sammanslagning finns med i kallelsen samt fatta beslut om hur eventuellt kvarvarande tillgångar ska användas/överlåtas i enlighet med stadgarna. ❚ Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse skall omedelbart tillställas SvSF. ❚ Informera kommun (miljömyndighet, fritidsförvaltning) samt Skatteverket att föreningen upphör genom sammanslagning. Nedanstående punkter gäller om den kvarvarande föreningen inte övertar ägandet/ansvaret ❚ Kontakta markägare ang verksamhetens avveckling (hur hantera paviljong, skjuthall etc). ❚ Informera kommunens miljömyndighet om planerna på nedläggning och träffa överenskommelse om åtgärder rörande avveckling och sanering av skjutbanans kulfång. ❚ Kontakta polismyndigheten för avveckling/överlåtelse av vapeninnehav. ❚ Säga upp elabonnemang, sophämtning etc. ❚ Slutarkivera (i kommunarkiv) föreningens original-handlingar som styrelseprotokoll, verksamhetsberättelser, skjutprotokoll och fotografier. ❚ Erhålla skriftlig nöjdförklaring från markägare och kommunens miljömyndighet. Exempel I nedanstående exempel på protokollsformuleringar har jag använt YY Skytteförening och XX Ungdomsskytteförening. Det är bara att byta ut dessa beteckningar mot andra föreningsnamn. Exempel på formulering i Ungdomsskytteföreningens protokoll: XX Ungdomsskytteförening upphör som förening 2011.12.31 och för därmed över all verksamhet till YY Skytteförening. Samtidigt förs alla ekonomiska tillgångar och annan egendom över till YY Skf att användas i deras ungdomsverksamhet.

Martin Long, Kenneth Hagenstam och Lars Kock är tre av dagens fyra ledare. Martin och Kenneth kan till och med titulera sig biträdande föreningstränare, eftersom de har gått utbildningen för det inom Skyttesportförbundets utbildningssatsning.

Skytteföreningen bör fatta beslut som bekräftar ovanstående beslut i uskf: YY Skytteförening övertar 2012.01.01 över all verksamhet, egendom, aktuella ansvarsförbindelser samt ekonomiska tillgångar från XX Ungdomsskytteförening.

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRSVARSINFO

MIKAEL TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

FRISELL

ÖB:s högra hand och tidigare skytt En gång i tiden var han landslagsskytt såväl i det civila som i det militära gevärslandslaget. Ett decennium senare är han Sveriges överbefälhavares (ÖB:s) militära rådgivare, och även vice ordförande i Sveriges Militära Idrottsförbunds skyttesektion. Svensk Skyttesport möter Mikael Frisell.

bort från Svenska Skyttesportsförbundets lokaler i Stockholm ligger en stor tegelbyggnad inhägnad bakom galler. Efter två inpasseringskontroller, där man konstaterar att jag är väntad och att jag är den jag utger mig för att vara, är jag inne i den svenska försvarsmaktens högkvarter. Här möter Mikael Frisell upp, en person som är en välbekant person här i byggnaden. – Jag är chef över ÖB och GD:s personliga stab. I den personliga staben finns en politisk rådgivare rekryterad från UD, en adjutant som sköter mycket av det praktiska vid resor med mera, två sekreterare, en medierådgivare och jag som är militär rådgivare. Mina arbetsuppgifter innebär bland annat att vara rådgivare till ÖB och generaldirektören, men också att samordna ÖB:s verksamhet. Det som kommer in till honom som rör hans kalender och dylikt går via mig som gör en bedömning för vad han ska göra. Jag är en kugge i maskineriet för att det ska fungera. Fullt upp är bara förnamnet. – ÖB är en mycket upptagen man, säger Mikael och ler, trots att ÖB:s upptagenhet innebär detsamma för Mikael. ÖB heter Sverker Göranson och med honom har Mikael jobbat i drygt 1,5 år. Men det är andra gången Mikael Frisell har just den här tjänsten. Första gången var en 3,5 år lång period för några år sedan då Håkan Syrén var ÖB. Det var i samband med Göransons överraskande sjukskrivning som Frisell ombads göra comeback, och så blev det. BARA ETT STENKAST

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Fast efter värnplikten Vägen till Försvarsmaktens Högkvarter började med värnplikten på P4 i Mikaels hemstad Skövde. När han började hade han ingen tanke på en fortsättning inom det militära, men han trivdes mycket bra och övertalades till att gå en officersutbildning. Sedan dess har han varit Försvarsmakten trogen med en mängd olika tjänster - på P4, utlandstjänst i Bosnien, på Armécentrum , i högkvarteret, som ställföreträdande chef för FM logistik och också som stabchef för den nordiska stridsgruppen. – Som stabschef för den nordiska stridsgruppen var jag chef över ett multinationellt högkvarter som låg i Enköping. Det högkvarteret skulle under första halvåret 2011 vara redo att leda stridsgruppen vid insats om EU ville använda den. Vi var i beredskap för att kunna åka vartsomhelst i världen inom tio dagar, berättade han. Skytt på deltid Under sina år i Försvarsmakten har Mikael Frisell också hunnit med att ägna sig åt skytte. I sin ungdom sköt han nationellt skytte, men när han började värnplikten hade han redan hunnit sluta med det för fotboll, hockey och andra aktiviteters skull. Men under värnplikten väcktes intresset igen och ganska snabbt kom han med i det militära landslaget. Och under tiden i Bosnien bestämde han sig. – Där i mitten av 90-talet bestämde jag mig för att ge skyttet en ordentlig chans. Efter att jag hade kommit hem från Bosnien påbörjade jag en ordent-

lig skyttesatsning och tränade massvis och redan säsongen -95/96 kom jag med i det civila landslaget. Många år i både det civila och det militära landslaget följde, och Frisell hade tur. – Precis när jag väljer att jag vill satsa på skyttet säger FM att de ska stödja elitidrottsatsningar. Jag hade förmånen att få vara testpilot inom ett projekt som kallades ”ÖB utmaning” och som innebar att jag hade ekonomiskt stöd samt möjlighet att få träna och tävla på halvtid. I projektet var det bland annat jag och skidåkaren Oskar Svärd som var testpiloter och hade möjlighet att få vara med om att utveckla FM elitsatsning inom idrottsområdet. Jag var lyckligt lottad och hade förmånen att få full uppbackning av FM på olika sätt, ända tills att jag slutade min skyttekarriär sommaren 2002. FM Elit i dag Samma satsning finns kvar i dag, men heter numera FM Elit och omfattar bland annat i skyttekretsar välkända Linda Olofsson och Anna Normann. Mikael berättar att Försvarsmakten verkligen är beredda att satsa på idrott, och då specifikt sådana grenar som har en direkt koppling till FM:s kärnverksamhet såsom exempelvis skytte, skidor, löpning och orientering. Mikael säger att det ur ett internationellt perspektiv är viktigt att finnas där ute med sina aktiva. – En sak som skiljer det militära från det civila skyttet är att den militära idrotten en gång skapades med mottot ”Friendship through sport”. Det ska-

pades för att främja internationellt utbyte och kontakter mellan olika länders försvarsmakter, så de inte bara skulle mötas på slagfältet om man säger så. Jag minns själv någon gång ute på en tävling där en sydkorean låg och tränade på ena sidan om mig och en nordkorean på den andra. Med den utveckling som vi har i omvärlden med krig och konflikter med mera är det jätteviktigt att världens försvarsmakter har möjlighet att träffas vid idrottsutbyten och tävlingar. Det internationella idrottsutbytet är ett sätt att få nationer och stater att prata med varandra. Uttagningsregler och rekrytering Mikael är sedan några år tillbaka vice ordförande och sekreterare i styrelsen för det militära skyttelandslaget, som på många sätt påminner om en sektion i SvSF. – Vid styrelsemöten samlar vi gevärsledarna och pistolledarna och diskuterar verksamhetsplanen, frågor kring ekonomi och inköp, bestämmer vilka som ska vara ledare var och när med mera. Som vanligt blir det diskussioner om uttagningsregler och så. Men det fungerar mycket bra. Fast tyvärr blir det färre och färre aktiva skyttar, framför allt på 300 m, så snart är det inget problem med uttagningsregler – utan det är lätt se vilka som är de bästa. Laguttagningen blir inget problem, säger han skämtsamt om något som ändå har ett allvar i sig. Att rekrytera nya skyttar, som man önskar, är en utmaning som FM delar med SvSF.

– Nu när det är möjligt för alla anställda i FM - civila, soldater och officerare – att få vara med i laget öppnas det möjligheter att få in skyttar på ett helt annat sätt, men det gäller att fånga upp dem. Varje år arrangerar vi breddläger på olika platser i Sverige där en inbjudan går till alla förband. Förhoppningen är att genom dessa läger fånga upp nya skyttar. Det är ett sätt för oss att rekrytera nya till vår så kallade landslagsgrupp. Men eftersom det inte finns så många skyttar inom organisationen blir det ofta en liten grupp, säger Mikael. Trots den stora reform som innebar att värnplikten togs bort går rekryteringen till FM i sig däremot bättre än vad det kan ges sken av ibland i medier, berättar Mikael. Men visst finns det fortfarande en hel del utmaningar att jobba med. Här ser Mikael att FM kan dra nytta av frivilligorganisationerna och i det här fallet SvSF. – Om vi har ett bra samarbete med SvSF, då kan ju vi använda SvSF som en bland flera rekryteringskanaler. Det handlar inte bara om att fånga upp en bra skytt, utan målet är också att skytten blir en bra medarbetare i FM. Att ha ett program och en elitsatsning som FM Elit, och synliggöra det, tror han också kan vara positivt i rekryteringssyfte. – Jag tror att om man får ut det här mer i samhället och inte minst i media så blir det ännu mer attraktivt att ta en anställning i FM. Det handlar inte bara om att fånga upp duktiga idrottare utan även individer som är intresserade av en längre anställning i FM och som då får möjlighet att kombinera hobby och arbete. Samarbete a och o I dagsläget är förvarsmaktsanställda Mats Eriksson förbundskapten för det militära såväl som det civila gevärslandslaget, där han fick det senare uppdraget för bara något år sedan. Mikael säger att de blev väldigt stolta över att Mats fick frågan av SvSF i och med att det ”visar att den verksamhet vi bedriver är helt rätt”. Mats uppdrag i SvSF ligger dock utanför hans arbete i dagsläget, men här ser Mikael eventuella framtida samarbetsmöjligheter eftersom SvSF är en frivillig försvarsorganisation. – Vi ger ekonomiskt stöd i dag till våra frivilligorganisationer, men jag kan tänka mig att det blir svårare i

framtiden. Då kanske man kan hitta andra tjänster att stödja med. En idé skulle kunna vara att FM stödjer en försvarsmaktsanställd förbundskapten med betald arbetstid på motsvarande sätt som vi gör för de aktiva inom FM Elit. Jag menar att vi inför framtida samarbete och stöd vågar diskutera hur vi kan utveckla stödet till frivilligorganisationerna – och då inte bara titta på pengastöd, utan även se andra möjligheter. Utvecklingsmöjligheter tycker Mikael finns även vad gäller vad SvSF gör och kan göra i själva rollen som frivilligorganisation för FM. Han menar att båda här måste bli bättre på att våga tänka utanför boxen och kontinuerligt diskutera olika samarbetsmöjligheter. Han exempel kan vara kommunikation i syfte att marknadsföra skyttet och FM i media och i samhället. Och även utbildning och information vid olika typer av läger, kurser och skolor inom FM. – Och inte minst rekrytering som vi redan har pratat om. Vi kan säkert även bli bättre på att utnyttja våra kompetenser som finns i våra organisationer så att det kommer oss båda till del. Vi utbildar ju till exempel prickskyttar… Det måste enligt min uppfattning vara bättre att en duktig skytt som också är instruktör inom en frivilligorganisation utbildar en soldat som ska träffa på långt håll än att en som inte kan skjuta gör det. Samarbete på olika sätt för utnyttja knappa resurser betonar han. – Vi har inte råd i vårt lilla land med små resurser att inte samarbeta med varandra över gränserna. Utmanande och utvecklande Klockan börjar närma sig avrundningsdags för mitt samtal med Mikael Frisell. Vid tretiden ska han prata med ÖB på telefon, och uppdatera honom om vad som hänt på hemmaplan eftersom ÖB själv befinner sig på Natos toppmöte i Cardiff. Att uppdatera ÖB i både det ena och det andra är en typisk arbetsuppgift för ÖB:s högra hand. Mikael trivs med jobbet, och i takt med att han börjar se ett slut på just denna tjänst ser han fram emot nya utmaningar inom FM. – Jag har alltid trivts inom Försvarsmakten. Jag gillar att jobba för ett gott syfte som fred, frihet och demokrati är. Vi har till och med rätt att om så beslutas använda väpnat våld för att

försvara dessa värden, så det är ett stort ansvar att jobba för de syftena och det känns jättebra. Att jobba i FM med den varierade verksamhet vi har samt med vår engagerande personal – civila, militärer, gamla, unga, akademiker, icke akademiker, män, kvinnor – det är jätteutmanande. Abrupt skyttekarriärsslut Ja, och hur gick det då med skyttesatsningen för Mikael? Jodå, civilt blev han sexa i halvmatchen 300 m på EM 2001 som bäst, och femtonde man på VM året där efter. Det var också pre-

cis där det tog slut, efter att Mikael på förhand förstått att framtida flytt och jobb i Stockholm inte skulle vara kompatibelt med en fortsatt skyttesatsning. – Sista skottet jag har skjutit var i civila VM i Lahtis 2002, i finalen i halvmatchen 300 m. Det kan låta som en skröna men det var verkligen det. Jag har inte ens packat upp väskan sedan dess! ■

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INBJUDAN TILL INSTRUKTÖRSKURS FÖR SKJUTINSTRUKTÖR

”GU-F”

SKYTTEINSTRUKTÖRSKURS

P7, REVINGEHED 1-5 DECEMBER 2014 Vinterns kurs (Kurs Nr Y 19502) riktar sig till dig som är intresserad av att ytterligare utveckla ditt eget skytte och kunna verka som instruktör vid kommande Grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal (GU-F). Vid kursen kommer du att få genomföra utbildningspaketet Skjut RF AK samt agera som instruktör enligt fastställd övningsplan. Du som idag är aktiv instruktör inom Frivilligorganisationerna eller Hemvärnet är också välkommen.

Rätt sortiment och pris för alla GECO representerar ett brett utbud av ammunition för i stort alla former av skytte. Mer än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion återges bokstavligen i varje patron. GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”. Med andra ord erbjuder GECO alla aktiva skyttar och jägare

SAMLING OCH RESOR Samling för dig som åker bil sker direkt vid P7 Revingehed. För dig som åker tåg kommer hämtning att ske vid Lund central. Eventuella flygresenärer hämtas vid Sturups flygplats. Ange i anmälan vilket färdsätt som är lämpligast för dig. Resor med tåg och flyg beställs av kansliet, biljetter skickas hem senare. Avslutning sker fredag 5/12 kl. 15.00.

produkter av hög kvalitet till rätt pris. Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

UTRUSTNING Då huvuddelen av utbildningen sker utomhus på skjutbanan så krävs oöm klädsel. Regnkläder, hörselkåpa, anteckningsmateriel skall tas med. Civil skytteutrustning som skyttejacka, mössa skall inte tas med. Du som är tilldelad uniform, skall använda dig av den.

en vecka med

ANMÄLAN Vi har möjlighet att bereda utbildning för maximalt 20 stycken deltagare, bindande svar på deltagande senast 1:e november. Svar skickas till Michael Normann via e-post michael.normann@skyttesport.se ÖVRIGT Vid frågor kontakta Michael Normann, tfn: 070-625 88 99. KURSLEDNING Göran Besedes, Peter Stenfeldt, Joakim Bjuhr,Jan Hjortzberg.

PONTUS

SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET

SCHMIDT

➤➤

TEXT PONTUS SCHMIDT FOTO JOSEFINE JOHANSSON

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

NR 1 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

När jag var 13 år hade jag provat på en del sporter, bland annat fotboll, mountainbike och fäktning, men det var inget som jag fastnade för. På Örebro Pistol- och Sportskytteklubbs hemsida hittade min mamma så en annons om att prova på att skjuta luftpistol, och utan att egentigen ha en aning om vad det var för något så åkte jag dit och provade. Jag blev fast direkt! Jag fortsatte att skjuta luftpistol och två år senare gick jag pistolskyttekursen för att skjuta krutpistol.

PONTUS SCHMIDT

Född 18 april 1994 Bor Örebro Klubb Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening, I2 Skf Gren Snabbpistol Personbästa 575 poäng på tävling (svenskt juniorrekord) och 580 poäng på träning Vapen Pardini SP Rapid Fire

FAKTA MIN TEKNIK väldigt speciell skyttegren där det gäller att vara på hugget. Jag ska berätta lite om hur jag gör när jag skjuter en 50 poängare! Vi kan börja med 8-sekunders-serien. Här tar jag alltid lite extra tid på första skottet. Det brukar smälla efter ungefär 2,8 sekunder och då kan jag i lugn och ro skjuta de resterande fyra skotten. Ett tips är att skjuta i ett visst tempo, för om man har en rytm för skotten så blir det lättare. En sak som är speciell för snabbpistol är att man ska skjuta på fem tavlor. Det innebär att man måste flytta pistolen, och hur gör man det? Många som är oerfarna, bland annat jag i början, flyttar bara armen, men det är ”fel”. Låt istället höften jobba som ett kugghjul medan armen är stilla, när du har tränat tillräckligt länge så kommer pistolen att stanna mitt i tavlan varje gång ”kugghjulet” (höften) rör sig. Även i snabbpistol är uppföljning viktigt, när sista skottet har smällt så går jag till ”en sjätte tavla”, det är min uppföljning! På 6-sekundersserierna så har jag samma teknik, med skillnaden att jag skjuter första skottet på 2,2 sekunder istället och håller ett lite högre tempo igenom serien. Nu kommer det roliga, serier på 4 sekunder! Det är många gånger jag har hört från min omgivning att det inte går att skjuta 50-poängare på fyra sekunder, men det går om man gör rätt! När jag skjuter 4-sekundare så är det viktigt att vara bestämd. Lyftet ska vara snabbt och jag skjuter första skottet på 1,6 sekunder. Då kan jag i ett högt men kontrollerat tempo skjuta ytterligare fyra skott på de resterande 2,4 sekunderna! Om inte skjutbanan har vändställ för tavlorna kan jag rekommendera en app för iPhone som heter ”Shot timer”. Denna app registrerar tiden för varje skott, tiden mellan skotten och totaltid för en hel serie. En utmärkt app för alla snabbskyttar!

SNABBPISTOL ÄR EN

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

en vecka med

PONTUS SCHMIDT

I ÖREBRO ÄR det nationella skyttet stort och det var även där jag började min karriär. Jag sköt bara fältskytte och precision och blev fort duktig på framförallt det snabbare skyttet. Som 15-åring fick jag min första licens på en pistol och kunde därmed träna så mycket jag ville – och det blev en hel del! Det nationella skyttet var fortfarande roligt och 2011 tog jag mitt första SM-guld i fältskytte. Jag var med på Nordiska Mästerskapen i fältskytte vilket är den största tävling inom fälten och efter den tävlingen tänkte jag ”Är det här allt, kan jag inte komma längre?”. Jag bestämde mig för att under året 2012 prova på alla sportskyttegrenar istället och se om det var något som passade mig eftersom jag ville komma längre med min skyttekarriär. Jag sköt och provade på alla grenar, och det var en gren som innehöll lite snabbare skytte och utmärkte sig speciellt – snabbpistol! Jag bestämde mig under hösten 2012 för att snabbpistol är vad jag vill skjuta och så blev det. I början av 2013 kom jag med i en träningsgrupp för snabbpistol och sedan dess har jag tränat enormt mycket snabbpistol. I dag, två år senare är jag klar för VM i Granada, Spanien. Till vardags jobbar jag som lastbilschaufför (kör grus) och anläggningsarbetare. Det är ett väldigt varierande arbete. Ena dagen kan jag sitta och köra lastbil hela dagen och den andra så är jag ”spadgubbe” (anläggare) åt en grävmaskinist. Fritiden spenderas mestadels på skjutbanan tillsammans

med min flickvän Josefine Johansson, som också skjuter pistol. När ni läser detta har VM varit, men för mig i skrivande stund väntar VM. Det är väldigt roligt att förbundet valt just mig för att få åka iväg och skjuta juniorernas VM i snabbpistol för Sverige. Eftersom det är mitt första internationella mästerskap i disciplinen har jag inte satt upp alltför höga mål. Jag ska ha roligt, få med massor av erfarenhet hem och skyttemässigt vill jag kunna skjuta två bra halvmatcher och känna mig nöjd när jag lämnar skjutbanan. Självklart vore det roligt att vara en av de sex som skjuter om medaljerna i en VM-final, men det skulle bara vara en bonus! Nu ska ni få ta del av en typisk träningsvecka för mig. Typisk veckoplanering som de flesta veckor ser ut: ❚ Måndag Snabbpistolträning 60-120 min ❚ Tisdag Snabbpistol träning 60-120 min eller torrträning 10-15 min ❚ Onsdag Vilodag ❚ Torsdag Snabbpistolträning 60-120 min ❚ Fredag Kondition/styrka 60 min och torrträning 10 min ❚ Lördag Snabbpistolträning 60-120 min ❚ Söndag Snabbpistolträning 60-120 min Måndag 14 juli Den här dagen jobbade jag från 6:3016:00. Hela dagen bestod av att köra

lastbil med miljöfarliga jordmassor ifrån ett gammalt industriområde till återvinning. Efter arbetsdagens slut åkte jag till Lindesberg för träning, en resa på nio mil tur och retur. Vår egen bana i Örebro är för tillfället avstängd i väntan på att vår nya skjutbana ska bli färdigbyggd. Den nya skjutbanan har jag även varit med och gjort allt markarbete på. På dagens träning lade jag fokus på 8- och 6-sekunderserier. Det tränar jag mycket just nu för att få tillbaka tryggheten i skyttet, få till rätt flytt mellan tavlorna, vara noga med tryckpunkten mellan skotten och framför allt få en bättre tidskänsla för att undvika eventuell onödig stress. Träningen gick helt okej men inte mer, jag sköt cirka 120 skott. Jag slarvade med tryckpunkten mellan skotten så det tar jag med till nästa träningspass för att förbättra. Tisdag 15 juli Återigen jobb i lastbilen från 6:3016:00. På kvällen åkte jag och min flickvän Josefine upp till Lindesberg för gemensam träning. Visserligen sköt hon sportpistol och jag snabbpistol men vi tränade ändå tillsammans. På dagens träning fortsatte jag där jag slutade igår, jag sköt 32 serier med 8 och 6 sekunder. Under träningen lade jag fokusen på just tryckpunkten som jag tycker att jag slarvade med under gårdagen. Dagens träning gick mycket bättre och jag kunde åka hem nöjd efter träningspasset. Väl hemma gick jag och lade mig strax efter klockan 21, men innan jag somnade så gjorde jag min mentala träning. Denna träning innefattar 16 ljudfiler som jag lyssnar på med ett visst antal dagar per ljudfil. Detta gör jag för att kunna lära känna mina nerver, kunna känna skillnaden på när min kropp är spänd eller av-

slappnad, kunna skapa trygghet inom mig själv och veta vad jag ska göra när eventuella nerver kommer fram vid tävling. Onsdag 16 juli Idag blev det vilodag från skyttet. Josefine åkte med mig i lastbilen idag och efter arbetsdagens slut åkte vi hem och tog det lugnt hela kvällen. Men det blev såklart en del skyttesnack, det går inte att undvika!

var väldigt varmt ute! Jag fortsatte träningen med 8 och 6 sekunders serier. Söndag 20 juli Även idag blev det träning i Zinkgruvan. 90 minuter med serier på 8 och 6 sekunder stod på schemat. Det märks verkligen att jag har tränat mycket på

dessa tider - korn och sikte flyttar sig helt rakt mellan tavlorna, kroppen rör sig rätt i flytten, skotten smäller direkt och framför allt – skotten sitter i 10:an! På kvällen åkte jag hem och laddade upp för en ny arbetsvecka men innan jag somnade gjorde jag min mentala övning. ■

Torsdag 17 juli Även idag var Josefine med på jobbet och på kvällen for vi upp till Lindesberg och tränade. Idag började jag med att skjuta en helmatch snabbpistol och det märktes att träningen på 8 och 6 sekunderserierna ger utdelning. Även 4-sekunderserierna gick bra och jag sköt faktiskt personbästa på träning, 580 poäng. Det kändes riktigt härligt! Efter träningsmatchen fortsatte jag att nöta på 8 och 6 sekunder. Totalt blev det 120 skott på dagens träning och jag hade ett snitt på 49 i varje serie! Den kvällen sov jag riktigt gott! Fredag 18 juli På fredagar jobbar jag till klockan 13 så då har jag oftast lite mer ork efter jobbet. Jag och Josefine åkte till Kvarntorpshögen och tränade intervallträning i 45 minuter. Där springer vi upp för en 200 meter lång trappa som har 427 trappsteg, sedan springer vi i nerförsbacke i 800 meter, och denna sträcka sprang vi tre gånger. Lördag 19 juli På helger är det alltid skönt att få sova lite längre på morgonen och denna lördag blev inget undantag. Den här helgen spenderades i Zinkgruvan där Josefine bor och idag blev det ett kortpass på 45 minuter eftersom det

Kvalitets sKytteglasögon synundersöKningar • glasögon • linser Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

opticway.se

FAKTA SÅ HÄR GÅR EN

SNABBPISTOLMATCH TILL

I snabbpistol skjuter man fem skott/serie fördelat på fem tavlor, ett skott på varje tavla. En serie skjuts på följande sätt: ”Ladda” kommenderas och efter en minut hörs ”Färdiga” och tavlorna svänger bort (en röd lampa tänds om det är elektroniska tavlor). Då ska pistolen sänkas ner i 45 graders utgångsställning. Efter 7 sekunder svänger tavlorna fram (en grön lampa tänds på elektroniska tavlor). Då får man lyfta pistolen och skjuta serien. En snabbpistolmatch skjuts i två halvmatcher, och en halvmatch innehåller 30 skott. Först skjuts två serier på 8 sekunder, sedan två serier på 6 sekunder och halvmatchen avslutas med två serier på 4 sekunder. I Sverige skjuts andra omgången direkt efter att den första omgången har avslutats men internationellt skjuts andra halvmatchen dagen efter att första halvmatchen har skjutits. De två halvmatcherna räknas samman till ett resultat, maxpoäng är 600.

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

TRÄNING

Årsplanering

TRÄNINGSPLANERING TEXT JONAS EDMAN, SPORTCHEF SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET

Vecka Tävlingar

Vila

40 195 45

41 315 50

42 455 30

90 60

105 90 70

75 70 70 80 60 70

Match simulering

Grund 43 350 90 80

47 0

Tävl trän 49

Topp 0

lugnt 0

Grund /Teknik 0

Topp

Vila 0

Grund/ teknik/ tävl 0

Lugnt 0

Tekn 0

Topp 0

Lugnt 0

Teknik tävlings trän

29 0

Topp 0

35 0

Vila 0

Träning med poängräkning Teknik träning Grundträning

60 70 50

Tävlingar

Träningsplanering är förmodligen en av de mest underskattade och mest missförstådda utvecklingshjälpmedel som vi använder oss av i svenskt skytte. Detta är beklagligt eftersom planering är oerhört effektivt både utvecklingsmässigt och ekonomiskt – betänk att få bättre resultat med samma, eller kanske till och med mindre, investering. Svenska Skyttesportförbundet tycker att planeringsarbetet är så viktigt att en ambition är att alla aktiva i förbundets träningsgrupper skall ha en utvecklingsplan samt kunna redovisa sin årsplan. Men hur gör man en bra träningsplanering? Här får du svaren utav sportchef Jonas Edman, vars egen träningsplanering som aktiv hjälpte honom till OS-guld.

L ä g e r

T ä v l i n g

L ä g e r 3

T ä v l i n g

M o s k v a

L ä g e r

U m e å

c u p

E M

S M

S w e

L ä g e r

T ä v l i n g

W C

M u n c h e n

M a r i b o r

W C

V M

T ä v l i n g

P e k i n g

L ä g e r

V M

Läger Antal dagar

Självskattning av träningspass Skala 1-10

6 5

6 5 4

8 6

10= mycket bra pass enligt plan med hög fokusering

er in i träningsplaneringens förlovade land är det några saker som ni måste göra först. Annars blir planeringen ungefär lika givande och svår som att orientera utan både karta och kompass - man kan hitta rätt men det är mycket svårare och tar garanterat längre tid. Till att börja med vill jag klargöra några saker. Det första är att om du är nybörjare eller skytt som endast skjuter någon gång/vecka är detta väldigt enkelt. Om du vill börja jobba med träningsplanering så gör du planeringen på ett mycket elementärt och övergripande sätt. Enklaste sättet för er att utvecklas är förmodligen att utöka träningsdosen med ytterligare något träningspass/vecka. Om du däremot är elitskytt eller skytt med höga ambitioner krävs det lite mera arbete och tankeverksamhet. Det andra är att detta på inget sätt är något nytt eller revolutionerande. Att jobba med strukturerad varierad träning för att få kroppen att utvecklas har exempelvis ryssarna jobbat med i över 50 år. Det finns dock en viktig skillnad mellan skytte och de flesta andra idrotter, och det är att utvecklingen i skytte inte drivs framåt av i första hand fysisk utveckling utan av teknisk skicklighet, automatisering och mental mognad. Då kan man inte heller planera sin träning efter samma modell som i en fysisk idrott, där man tränar hårt en period för att sedan utnyttja kroppens naturligt uppbyggande förmåga under vila eller lätt träning och på så vis få en superkompensation. Vår träning är inte fysiskt nedbrytande på samma sätt och följaktligen måste vi träna efter de förutsättningar som gäller i vår idrott. Det är två saker som bör fastställas innan man kan sätta i gång med träningsplaneringen och det första är vad man vill. Det vill säga - vilka är era

INNAN NI KASTAR

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

mål? Det andra är er startpunkt, det vill säga er nuvarande investering och status. Om ni är osäkra på var ni är och inte vet vart ni ska är det ganska svårt att hitta rätt. Mål och motivation Personligen är jag helt övertygad om att man måste jobba med delmål och mål, och använda den starka drivkraft som finns i bra mål, som motivation för att åstadkomma bestående utveckling och nå framgång på de tävlingar som man själv vill. Motivation och mål är för mig starkt sammankopplat och man kan dela upp motivationen i tre grundblock: riktning mot målet, intensiteten, det vill säga hur gärna jag vill uppnå mitt mål, samt uthållighet (hur länge är jag beredd att kämpa för att nå målet?). Tidsfaktorn är viktig. Om huvudmålet ligger långt fram i tiden måste delmål upprättas, annars är risken att motivationen avtar på grund av utebliven förstärkning eller belöning. Uteblir detta helt riskerar man att motivationen släcks. Man kan grovt dela upp mål i tre typer: resultatmål, prestationsmål och process- eller arbetsmål. Långsiktiga resultatmål kan fungera bra som motivationsdrivare men de får inte bli för dominanta. Specifika, utmanade men realistiska prestationsmål är mycket bättre när vi kommer till närliggande mål. Process- eller arbetsmål är ett bra sätt att hantera tävlingssituationer. När du bestämmer dig för dina mål är det viktigt att det är dina mål och inte någon annans, DU måste tro på detta och vilja detta. Det blir aldrig bra om man försöker leva någon annans dröm. Enligt en studie av Deci & Ryan (2000) om självbestämmandeteori har alla aktiva tre grundläggande behov som behöver tillfredställas för att nå ett lyckat resultat. Dessa är kompe-

tens, eget inflytande och tillhörighet. Deci & Ryan beskriver också förhållandet mellan yttre och inre motivation, att enbart yttre motivation kan leda till omotivation eller utbrändhet vilket ofta får som konsekvens att en aktiv slutar. Inre motivation är ofta kopplat till ett stort mått av självbestämmande, inre motivation har också många positiva effekter på beteendet. Yttre motivation kan vara olika former av belöningar såsom lön, prispengar medaljer med mera. En kombination av yttre och inre motivation torde vara en bra blandning. Nuvärdesanalys För att veta var du står idag och skapa en startpunkt behöver du göra en nuvärdesanalys. Detta gör du lämpligen med din tränare (om du har en sådan), och tillsammans gör ni en utvecklingsplan. En utvecklingsplan är kort och gott ett dokument där man tydligt definierar nuvarande insats och kompetensnivåer inom ett antal olika delkapaciteter såsom teknik, taktik, mentalt, fysik, utrustning etcetera. Ni kommer att hitta ett antal områden där du ligger bra till och några som behöver förbättras. Det är i utvecklingsplanen som ni bedömer vad du behöver träna på och i vilken omfattning för att du skall få en positiv utveckling. En utvecklingsplan är inte ett tidsbestämt dokument utan något som regelbundet skall utvärderas och uppdateras. Om ni vill ha hjälp med en mall till en utvecklingsplan att utgå ifrån kan ni kontakta mig. Nu har ni definierat er startpunkt, det vill säga er nuvarande nivå och ni har också bestämt vart ni vill, alltså era mål. Det ni måste göra nu är att fundera på vad som krävs för att nå era mål och värdera om ni har tillräcklig motivation för att göra jobbet? Om målen är för höga eller kanske för låga i för-

hållande till den motivation man har kan det vara läge att ompröva målen. Om man inte gör det är risken stor att en stor del av motivationen försvinner och dålig motivation ger mycket sällan bra resultat.

5 = medel bra pass 1 = mycket dåligt pass med dålig fokusering

Fysträning Kondition

4 7 6 7 6 3

6 4 3

Styrka

Säsongs- eller årsplan Det är nu som ni börjar grovplanera din träning. Handen på hjärtat, hur många känner inte igen sig i följande scenario? Du kommer till skjutbanan med endast en vag tanke på vad du skall göra på dagens träning, och ofta slutar det med att du skjuter en match eller ett antal serier som du sedan räknar ihop för att bedöma hur bra du har tränat. Känns detta igen? Att skjuta matcher eller serier på träning kan förvisso vara bra till och från, då detta är motovationsdrivande och det är ett sätt att kontrollera var man står. Men är ni säkra på att ni tränar rätt saker för att uppnå en optimal utveckling? För att optimera träningen skall följande beaktas: Vad skall tränas? När skall detta genomföras? I vilken omfattning och med vilken belastning? Det är viktigt att hitta rätt balans mellan volym och kvalité. Det måste finnas en grundvolym i botten för att åstadkomma utveckling och automatisering, men hur stor den volymen är varierar från person till person. Men volym utan kvalité är inte bra, tappar man kvalitén och närvaron i träningen är risken stor att man börjar göra fel och det är nästan alltid kontraproduktivt. Om man skall förenkla något kan man säga att den som tål mest träning utan att tappa i kvalité har bäst förutsättningar för att bli riktigt framgångsrik. Det är nu dags att upprätta en årsplan eller säsongsplan. Vilken man väljer beror på hur lång plan man vill jobba med. Hur själva planen dokumenteras är helt upp till er, men mitt råd är att

Sjukdagar

den skall vara enkel att jobba med och inte minst enkel att utvärdera. Vi har tagit fram en mall till en träningsplan, och vill ni använda denna kan ni kontakta mig så får ni mallen samt instruktioner om hur ni använder den. Förutom att du förbättrar dina möjligheter att nå dina mål genom att jobba med planering finns det ytterligare några bra skäl. Ett är att det är lättare för er att utvärdera ditt skytte om du dokumenterar vad du gör. Ett annat är att det är lättare för din tränare eller ledare att hjälpa dig om det finns en strukturerad planering att titta på. Ett bonusskäl är att vi som förbund kan lära oss en massa genom att studera olika upplägg och förhoppningsvis se vad som ger bäst resultat. Detta kan sedan läras ut till nya skyttar. På detta vis kan vi på ett strukturerat sätt driva utvecklingen framåt genom att göra saker som fungerar och undvika saker som fungerar sämre. Av den anledningen är det också bra om många använder samma typ av planeringsmall eller åtminstone mäter och värderar sin träning på samma sätt. Steg ett i säsongsplaneringen är att placera ut mål och delmål samt andra viktiga aktiviteter i träningsplanen. Exempel på detta är prioriterade tävlingar av olika grader, läger, tentaperioder, högtidsdagar samt andra viktiga aktiviteter som du måste närvara på och som påverkar din träning, till exempel semester med familjen. Hur ser kalendern ut efter detta? Finns det

tillräckligt mycket hålrum kvar till träning och vila? Om det ser trångt ut kanske du skall plocka bort någon aktivitet och om det är tomt kanske lägga till någon. Macrocykler Utifrån dina mål fyller du sedan på och gör en grovplan med 3-4 macrocykler (en macrocykel är 2-4 månader) där du enbart placerar ut dina olika träningsblock, det vill säga grovt var du skall ha din grundträning (automatisering), teknikträning, tävlingsförberedande träning, vila och så vidare. Akta dig för att för att bli allt för specifik och ambitiös i detta läge, det är lätt att göra en lång plan med många aktiviteter och mycket träning på pappret men det är en helt annan sak att genomföra alla aktiviteter 6-9 månader senare. Ofta upplever man det som ett misslyckande om man inte genomför alla planerade aktiviteter. Det kan resultera i dåligt samvete och svag självkänsla och det skall naturligtvis undvikas. Innan du kommer för långt i planeringen skall du fundera på vilka delkapaciteter som du skall träna på. Vilka de är varierar beroende på vilket vapen du skjuter samt din nivå. Exempel på delkapaciteter kan vara avfyring, efterriktning, sving, lyft, balans, reaktion, spänningsreglering, skjutställning, riktning, andning, styrka, kondition, idrottspsykologi, etcetera. Ni bör också fundera på vilken belastningsnivå ni skall träna med vid

olika tillfällen. Till exempel tycker jag att man bör ha förhållandevis låg anspänning när man jobbar med nya tekniska detaljer, för att sedan sakta öka detta till en nivå som ligger i närheten av er tävlingsanspänning när man väl har kommit en bit in i automatiseringsprocessen. Förutom den utveckling som ni får genom förbättrad teknik och förfinad automatisering finns en viktig princip i all träning. Det är att man måste utmana kroppen genom att överbelasta den på träning och på så vis få utveckling. Ett exempel kan vara att man skall genomföra träningspass med full koncentration i minst 1,5 gånger normal tävlingstid eller antal skott. På detta vis försäkrar man sig om att det finns en överkapacitet vid skarpt läge, det vill säga viktiga tävlingar. Mesocykler När du nu har macrocyklerna klara så är nästa steg att planera 3-4 veckor framåt. Detta kallas i träningsplaneringssammanhang mesocykler. Utan att planera enskilda träningspass tittar man nu lite närmare på vilka tävlingar och andra aktiviteter som skall genomföras under perioden samt vilken typ av träning och ungefärlig mängd som bör genomföras. Glöm inte att du skall återhämta dig också, varför du måste planera in även vila i din plan. Microcykler Sista delen av träningsplaneringen är

att planera kommande träningsvecka, som normalt kallas en microcykel. Detta görs således allt eftersom, vecka för vecka, och det är nu du gör den detaljerade träningsplanen och bestämmer vad du skall göra på enskilda träningspass kommande vecka. Vilka delar skall du träna på? I vilken omfattning? Vilken belastningsnivå skall du ha? Hur mycket vila behöver du för att inte tappa i kvalité? Att göra en dylik träningsplanering kan kännas komplicerat och ganska omfattande men allt detta skall hänga ihop. Det innebär naturligtvis en hel del arbete, speciellt när man gör det första gången. Utgångspunkten är era mål och om ni har gjort ett bra arbete när ni analyserat er själva i utvecklingsplanen vet ni också vilka styrkor och svagheter ni har, och följaktligen vet ni också vad ni behöver träna på för att utvecklas i önskad riktning. Årsplanen ger dig en bra översikt, macro- och mesocyklerna hjälper att grovplanera och styra din träning och tävlandet. Microcyklerna hjälper dig att träna på rätt saker i rätt omfattning med rätt belastning. Allt detta tillsammans ska förhoppnings göra dig till en bättre skytt och att du får en högre måluppfyllnad. Vill ni ha ytterligare tips och råd är ni välkomna att kontakta mig! ■ Vill du veta mer? Kontakta Jonas Edman på jonas.edman@skyttesport. se eller 08-699 63 74. NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

1,7

Tips!

MILJONER KRONOR

TILL 121 SKYTTEFÖRENINGAR TEXT CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM & INGER MORTENSEN, IDROTTSLYFTSANSVARIGA SVSF FOTO JOSEFIN WARG

1 724 000 kronor. Så stort är beloppet som har tilldelats de föreningar som i år beviljades medel från Idrottslyftet till sina projekt. Idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga. Ett av direktiven är att pengarna i första hand ska ges till satsningar som syftar till att bibehålla barn och ungdomar i idrotten. Svenska Skyttesportförbundet har även valt att prioritera utbildningar i form av vår egen nya grundläggande tränarkurs för att utbilda biträdande föreningstränare samt SISU Idrottsutbildarnas barn- och ungdomsledarutbildning Plattformen.

Arbetet med att bevilja medel Under ansökningstiden skickade 144 föreningar tillsammans in 276 ansökningar med en total ansökningssumma av cirka 3 551 000 kr. Det är otroligt roligt att få ta del av alla de idéer som ni i föreningarna har. För en del föreningar är ansökan till Idrottslyftet en del av ett mycket större projekt och för andra är detta projekt så viktigt att hela föreningens framtid hänger på det. Här gäller det att fundera på hur medlen ska fördelas på ett så effektivt sätt som möjligt och alla ansökningar är viktiga på sitt sätt. Alla behöver ju medlen för att projekten ska kunna genomföras, oavsett storlek.

Vissa kriterier är satta och dessa prioriteras. Satsningar som riktade sig till att bibehålla unga skyttar i föreningen samt utbildningssatsningar har prioriterats. En spridning mellan de olika grenarna (gevär, lerduva, pistol och viltmål) har eftersträvats och föreningar som tidigare inte fått bidrag har i viss mån fått gå före de föreningar som tidigare fått bidrag. ”Är det då någon idé för föreningar som tidigare fått ett bidrag att söka igen?”, har några föreningsaktiva frågat. Ja det är det. Vi vill poängtera att föreningar som tidigare sökt och fått bidrag och som kommer in med nya satsningar absolut har möjlighet att få igen. Då det i år dock var många för-

Biträdande föreningstränare Martin Long i Bromma-Solna Skytteförening hjälper Jacob Kuylser med att få till remmen på korthållsgeväret. Bromma-Solna är en av de föreningar som fått Idrottslyftsmedel i år för att låta ledare gå SvSF:s utbildning för biträdande föreningstränare. 22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

eningar som ville genomföra likartade projekt har de som tidigare inte fått medel fått gå före i kön. Av de 121 föreningar som tilldelades medel är det 55 stycken som är ”nykomlingar”, så fler än hälften är föreningar som erhållit medel tidigare. Lite siffror Som tidigare nämnts har 121 föreningar beviljats medel. Av dessa var 90 gevärs-, 20 pistol-, nio lerduve- och tre viltmålsföreningar. Denna fördelning avspeglar antalet föreningar som ansöker, så till kommande år hoppas vi att det till exempel är fler lerduveföreningar som ansöker. Samtidigt vet vi att en stor del av vår barn- och ungdomsverksamhet genomförs i våra gevärsföreningar. För att hjälpa föreningarna att hitta lämpliga saker att söka bidrag för har vi föreslagit ett antal paket. Dessa paket är indelade i tre grupper – utbildning, föreningsaktiviteter och utrustning. Det finns även en möjlighet för föreningarna att söka för så kallade fria projekt, alltså projekt som inte passar in i något av de föreslagna paketen. Fördelningen mellan dessa blev i år utbildning ca 130 000 kr, föreningsaktiviter ca 60 000 kr, utrustning ca 1 400 000 kr samt fria projekt ca 140 000 kr. Projekt Norrbotten Vid en genomgång av föregående års projekt insåg vi att föreningarna i vissa

VISA ERT IDROTTSLYFTSPROJEKT! Har ni bilder som visar hur ni använt ert Idrottslyft 2014? Vi på SvSF är nyfikna på att ta del av dessa, för vår egen skull som för att kunna visa upp för andra! Så skicka gärna någon bild med beskrivning till redaktionen@ skyttesport.se. Genom att dela med er av era bilder godkänner ni att SvSF har rätt att publicera dem i sina kanaler.

distrikt i lägre grad sökte Idrottslyft. För att motverka detta valde vi därför att besöka ett av dessa distrikt, Norrbotten, för att informera om bland annat Idrottslyftet. En mindre summa pengar avsattes till detta och föreningarna från Norrbotten fick under en begränsad period ansöka om dessa medel helt enligt samma kriterier som annars gäller för Idrottslyftet. Detta gjorde att ett antal ansökningar från i Idrottslyftssammanhang nya föreningar inkom och beviljades. Vår ambition är att fortsätta göra fler besök som detta hos distrikt med lägre ansökningsgrad. Nästa ansökningsperiod Blev ni nu måhända sugna på att söka medel för ett eget projekt? I så fall är det bara att börja fundera på vad just ni vill göra. Nästa ansökningsperiod för Idrottslyftet är i februari 2015. Inriktningarna och paketen är ännu inte spikade, men innan året är slut kommer alla föreningar som vanligt att få en broschyr i brevlådan. Se till att ni har rätt kontaktuppgifter till föreningen i IdrottOnline för att inte missa utskicket. Håll även utkik på vår hemsida www.skyttesport.se för mer information. Allt arbete ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av riktlinjerna i Idrotten vill och barnrättskonventionen. Läs gärna på om detta redan nu – du hittar mer om detta på www.skyttesport.se ■

Heta nyheter med kodlås! Ny serie vapenskåp!

: 5 s!

9 dlå 4 o . 3 l. k

:-s 5 9 lå

Kodlås ingår!

4 od d. k 5 kl. ran in h b !! oc box

:-! 5 9 lås

5 d . o k 4 l.

ink

Superpriser! SP4 med elektroniskt kodlås. SP8 med elektroniskt kodlås och brandbox. H*B*D 1200*320*250. 65 kg. H*B*D 1500*500*300. 130 kg.

SP8 Mini med elektroniskt kodlås. H*B*D 1250*500*300. 100 kg.

Beställ direkt från någon av våra 700 återförsäljare runt om i Sverige!

Tillbehör till kanonpriser! HONEYWELL BRANDBOXAR - PRISSÄNKTA! För brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test. Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! Modell SS1103, även vattentät. A4 storlek.

250:250:Viltvåg

Skjutmål

För vägning av kött 4+1 Direkteller annat. Kraftig markerande konstruktion. skjutmål som gör Max vikt ca 200 kg. träningsskyttet ännu roligare.

495:Modell SS1101. Art.nr: 330005

595:-

Modell SS1103. Art.nr: 330007

Vapenfodral som passar de flesta VAP vapen. Insida i stark vaddering ENF med förstärkt stark struktur. ODR AL Axelrem samt bärhandtag. Rem för att kunna bäras på ryggen. Vikt: 750 gr Storlek: 130 x 25 cm.

:6 9 3 LYX

Nyhet! Det levande målet! Skjut på det, det rullar iväg. Skjut igen, det förtsätter att rulla om och om igen...

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambitionen att bli en bättre skytt? Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar? Siktar du på att nå elitnivå? Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se

Stockholm

Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Göteborg

Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

Jönköping

Marcus Larsson på EM i Fitasc Sporting. Foto: Anders Bore.

HEJ LERDUVESKYTTAR! Säsongen rullar på och vi kan se att vi har framgångar i stort sett i alla grenar inom lerduva och det är vi mycket glada för.

SKEET, DÄR KAN vi se att våra skyt-

tar som ingår i SOK-gruppen och i toppgruppen slåss om varenda duva, även om det ej gick vägen på VM. Det är stenhård konkurrens och ett skytte i absolut världsklass. Otroligt bra. Sedan har vi de olika sportinggrenarna där vi också har skyttar som också presterar i absolut världsklass, med Marcus Larssons fjärdeplats på EM i FITASC och nu senast Martin Andersson som vann A klass på British Open och slutade på en 14:e plats totalt bland över 700 seniorer. Detta visar vilken bredd vi har inom lerduva i Sverige i dag, och då är det många gånger tråkigt att vi inom sektionen inte kan supporta våra skyttar som vi skulle vilja. Ekonomin tillåter inte det i samma utsträckning som det gjordes för fyrafem år sedan. Vi har i dag en halverad

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

budget om man jämför med tre år sedan. Vad gör vi då? Ja, det som är viktigt att påpeka är följande: Tävlingar! Vi måste få igång tävlingar som skjuts under förbundets flagga och på så sätt genererar fler tjugolappar, då detta är en viktig del av vår budget. Vi kan se i dag att sportinggrenarna är en fullständig katastrof - endast 27 tävlingar anmälda under förbundets flagga! Varför? En orsak har varit förfarandet att anmäla en tävling i vår tävlingskalender, som flera har uppfattat som krångligt. På grund av det är just nu en revidering och omkonstruktion av hela systemet på gång. Vi hoppas att det skall bli mera användarvänligt så att även vi som inte har stort datakunnande kan anmäla tävlingar. Budget - här kommer nästa problem. Vi kommer nu under hösten att jobba fram vår verksamhetsplan inför

Sävsjö

2015 och då ska vi också äska pengar för detta. I den processen så tittar vi på vad de olika grenarna har genererat i starttjugor. Trots att många tror att sporting är den största grenen så är jag rädd för att det kommer att vara den minsta grenen i den bemärkelsen, och hur gör vi då angående pengar? Ja, problemen hopar sig och vi får på något sätt reda ut detta. Jag vet att det skjuts en fantastisk massa tävlingar under året. Hjälp oss att få in dem under förbundets flagga så kommer vi alla att få det bättre. Egenavgifter vid landslagsuppdrag har varit en het potatis och där kan vi se att det blir en åtstramning då alltför stora egenavgifter kan ses som att man ”köper” sig en plats i landslaget, och det är inte bra. Ett nytt uttagningssystem har växt fram inom sportinggrenarna där vi direkt kan se om man har en chans att konkurera i världseliten. Med rankinglistan till grund och med utgångsläge från våra bästa seniorer (som bevisligen skjuter i världsklass) så kommer vi att få ett starkt landslag där de bästa skyttarna kommer att åka. Hur många kommer att styras av uppdraget och tillgång på pengar. Antalet tester inom sporting och ESP har varit många, totalt 12 stycken. Vi kommer att se över hur många vi egentligen behöver, då det är en

stor kostnad för en enskild satsande skytt att åka på dessa tävlingar. Vi i sektionen jobbar också med andra saker, som vårt ”trap-projekt” där vi har några duktiga ungdomar som vi vill fortsätta hjälpa med träningsläger med mera. Nordiska trapen rullar på och där gör vi bra ifrån oss i våra landskamper. Och tävlingarna rinner in, så nordisk trap fortsätter att vara vår största gren. Kring det råder inga tvivel. Dessvärre finns det en del destruktiva krafter inom lerduva, där man bara försöker att hitta fel och vrida och vända på saker. Många av dessa diskussioner skulle inte uppstå om vårt årsmöte var lite mer välbesökt. Där får man vår verksamhetsplan och budget presenterad och där kan vi reda ut flera frågor innan det blir en massa stridigheter. Till syvende och sist så uppkommer de flesta diskussioner av anledningar där man ”gissar och tror”, och kanske avsaknad av information. 2014 har varit ett mellanår då vi har haft ett glapp att jobba ifatt, men jag kan känna att vi är på väg åt rätt håll igen. Så anmäl tävlingar, skjut väl och var rädda om varandra - speciellt nu i jakttider. Vi ses på någon skjutbana eller i skog och mark! ■ Michael Strindholm Ordförande Lerduvesektionen

Växjö

Malmö

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se

metsyS sneL retropS hplodnaR ehT DESU EB NAC GNIVIRD ROF

ECNAMROFREP SNEL

SUONIMUL NOISSIMSNART

SNEL ROLOC

”EGATNAVDA RIAFNU“ NA ROF DEDNEMMOCER

%05.81

TMC 35#



gnitoohs roF .noitcetorp eye dna segnar roodni ,gnithgil rooP snel ytefas tnellecxe nA .dedeen si tsartnoc on nehw sroodni .gnidaol dnah nehw

%17.09

raelC 24#



yrev A .nwad ro ksud ,snoitidnoc thgil wol ni tceffe gninethgirB ni ,sroodtuo ,sroodni desu eb ot snel siht swolla tnit roloc thgil .thgin ta ro thgil talf

%27.09

elaP wolleY 84#

ro elfir rof snel dooG .noonretfa etal ro syad yggof tsacrevO ni desu eb naC .stegrat etihw dna kcalb htiw gnitoohs lotsip .segnar roodni

%53.58

wolleY 34#

thgil wol ni stegrat yalc egnaro fo tnemecnahne mumixaM .snoitidnoc

%96.38

muideM wolleY 25#

wolley dna egnaro seifilpmA .snoitidnoc thgil thgirb ot muideM sroloc dnuorgkcab gnitrotsid tuohtiw sroloc

SNOITIDNOC THGIL WOL ROF DEDNEMMOCER



SNOITIDNOC THGIL EGAREVA ROF DEDNEMMOCER



ot )54#( egnaro taht rekrad ylthgilS .snoitidnoc yzah ,thgirB .ytiuca lausiv secnahnE .tsartnoc rof ,thgil eulb derettacs brosba

%66.16

tesnuS egnarO 94#

yduolc lluD .stegrat yalc egnaro rof snel dnuora lla tnellecxE .tegrat eht fo egnaro eht secnahnE .nwad ro ksud ,syad

%33.17

egnarO 54#

esoht rof llew skrow ,sdnuorgkcab neerg tsniaga gnitoohs roF erehw snoitidnoc sthgilhgiH .ycneicifed roloc neerg-der htiw snepmad dna egnaro sthgilhgiH .dnuorgkcab roop a si ereht .ylroop egnaro ees ohw esoht rof snel dooG .neerg

%14.14

noillimreV 64#

%76.16

thgiL elpruP 74#

Har du synfel? Jag HJälper dig! 

neerg tsniaga stegrat egnaro fo tsartnoc tnellecxe sedivorP snepmad tI .noillimrev dna yerg senibmoC .yks ro dnuorgkcab

.seert tsniagRanger a tegrat egnaoch ro eht sPilla ecnahneskytteglasögon. dna neerg eht För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att Stillgodose USA:s militärer, erbjuder NOITIDNOC THGIL ESNETNI ROF D EDNEMMOCER yrev rof snel a ,74# naht rekraD .snoitidnoc thgirb yrev roF Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. stegrat egnaro fo tsartnoc taerg sedivorp dna thgilnus thgirb %33.03 .noitcuder eralg rof snel tnellecxe nA .yks eulb peed a tsniaga Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla doog A .stegrat egnaro fo noitinifed doog gnivig gnicuder thgiL typer av ljusförhållanden. gniralg thgirb no stegrat egnaro gnitoohs rof snel dnuora lla %27.43 

peeD elpruP 15# nworB 44#

.sdnuorgkcab nepo htiw syad

Du kan köPa RanDolPh RangeR och Pilla som .dnuorgkcab nepo htiw syad gniralg ,thgirb rof tsartnoc hgiH .snoitidnoc wons dna gnitnuh rof dooG ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser dna thgil secudeR .sretoohs lotsip ro elfir ,syad thgirb roF ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval  

egnaro ecnahne ton seoD .level emas eht ta sroloc lla stimsnart .thgilnus thgirb ni esU .stegrat

roloc tnellecxe gnidivorp retlif ytisned lartuen a sa stca tnit yerG rof tnellecxe era dna eralg ecuder sretlif gniziraloP .ytiledif hguohtlA :etoN .tnatropmi si noitcuder eralg erehw ro gnihsif emas eht reffo ton od sesnel eseht ,tnatsiser tcapmi ylhgih .sesnel ssalG gnitoohS hplodnaR sa noitcetorp

evirD nettaP samohT 62vi hjälper dig att se ASU 86320 AM ,hplodnaR vad du skjuter på 7330-689-187 :xaF • 0706-169-187 adanaC & SU 5041-145-008 moc.asuhplodnar.www moc.asuhplodnar@ecivresremotsuc

%94.61

re gn aR eznorB 05#

%82.45

yerG 14#

%00.41

yerG deziraloP 43# )nwohs ton(

mobilnr. 0705-18 35 .cnI ,gnir20 eenignE hplodnaR 5002© hplodnaR fo kramedart deretsiger a si ogol ER ehT .ASU ni detnirP .gnireenignE www.hakandahlby.com

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

TÄVLING

VM!

En flora av färger som fladdrar i vinden möter dig när du anländer till skjutbanan C.E.A.R. Juan Carlos I utanför Granada. I ett övrigt torrt landskap skiner deltagande VM-nationernas flaggor desto mer där de i eftermiddagsblåsten står rakt ut från sina stolpar. Redan här och nu känner du tyngden i detta mästerskap i skytte som här pågår. Men så är det ju också ett VM. Världens bästa skyttar är här. De som hittar mitten på running target-tavlan flest gånger, de som om och om igen träffar duvor på löpande band, de som oftast sätter skotten mest centralt i gevärstian och de som, som ingen annan, kan hålla stilla i fripistol.

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

VÄSENTLIGT medryckande viktiga MÄSTARMÖTEN I ETT HETT Granada i Andalusien i södra Spanien utspelar sig 2014 års stora skytte-VM i Internationella Skyttesportförbundets alla discipliner. Tolv intensiva dagar med tävlingar tar plats på en skjutbana i världsklass. Flaggorna som vajar utanför huvudbyggnaden representerar alla de deltagande nationerna. Sverige, Sydafrika, Cypern, Chile, Ecuador, Mongoliet, Vitryssland, USA, Danmark… 94 nationer totalt och till och med det så stängda landet Nordkorea har skyttar på plats. I vissa skyttars CV:n trängs redan OS-guld med VM-diton och CV:n kommer att förlängas här, det är helt säkert. Någon mjukstart är det inte tal om och mästerskapet kickas igång med trap, fripistol och luftgevär, där det första guldet hängs om halsen på unge kinesen Haoran Yang redan den första dagen. Och om det inte imponerats på skjutbanorna redan nu, görs det åtminstone så nästa dag. Ett 34 år gammal världsrekord flyger all världens väg när sydkoreanen Jin Jongoh skjuter 583 poäng i fripistol och skriver in sig i historieböckerna. Ingen tvekan

om vem som är världens bästa pistolskytt här inte. Det är ett aldrig sinande tåg av människor som rör sig fram och tillbaka över området. De går till skjutplatsen, till vapenförvaringen, till aktivas vilotält med den stora brummande fläkten, till fiket, till finalhallen, till grillrestaurangen vid lerduvebanorna. Eller tja, det kanske inte är så många som går till det sistnämnda, ty den billigaste rätten kostar trots allt 35 euro där, men några lerduveskyttar från ekonomiskt välförsedda länder hänger där åtminstone. Själva skjutbanorna är dock de mest besökta platserna. Skjuter du inte själv antingen träning eller tävling, så ser du gärna på en landsman som skjuter. Och på banorna pågår intensiv aktivitet. Ofta intensiv på bästa Skalmanvis. På gevärsbanorna är det extra påtagligt. Varje rörelse är genomtänkt och görs likadant om och om igen, ackompanjerat av andetag i sakta mak. Det är hemligheten bakom det bra skottet, och visst – många bra skott blir det. Men inte nog med att du ska skjuta

bra, för vissa gäller det också att ha ordning på sakerna. I finalen på heloch halvmatchen på gevär 50 m börjar skyttarna att skjuta 15 skott i knästående. Efter det följer sju minuters förberedelsetid inför 15 skott i liggande. Vi får se raska justeringar av gevär såväl som en lätt variant av striptease där skyttebyxor tas av. In med mattan, hitta ställning, skjut dina provskott. Att ha nerver och grejerna under kontroll verkar också helt klart väsentligt. I finalen är läktaren full och publiken bjuds på underhållning av bästa sort. De två år gamla finalerna, med nollställda resultat in i final och utslagningsmoment, gör de flesta finaler till riktigt spännande tillställningar. Publiken oar för en 7,7:a och oar för en 10,9:a. Den bästa skytten i en serie kan skjuta sämst i nästa, och inte ens de allra bästa skyttarna på papperet är opåverkade av pressen i en final. Över 2 000 deltagare är här för att delta i VM och JVM. De kommer som sagt från alla håll i världen. Alla med målet att prestera sitt bästa. Många med målet att gå till final och somliga med målet att ta medalj. 2 000 deltagare med ett oändligt antal träningstimmar bakom sig. Sam Andersson förklarar vad det är som driver en. – Glädjen i att åka och träna varje dag är att känna glädjeruset när man väl lyckas, och får kliva upp på den där pallen och räcka upp händerna i luften och känna ”ja, jag har fixat detta”. Den här gången får inte Sam kliva

Många moment av spänning ryms under ett VM. Till exempel som här när herrjuniorernas luftpistols grundomgång håller på att avslutas och Carl Sandberg, Pontus Schmidt och Vendela Sörensson väntar på att se om det ska bli svensk lagmedalj eller inte.

Även forna mästare vill fotas med en aktuell VM-mästare.

Ryssen Sergey Kamenskiy visar prov på ett silverleende efter herrarnas gevär 50 m tre ställningar.

upp på pallen, men många andra får den ynnesten. En knuten näve och armen i luften är en vinnargest god som någon, och den syns med jämna mellanrum. Den och smittande, breda vinnarleenden. Lite svalkande vindar börjar dra in över skjutbanan när dryga 1,5 vecka gått och vindarna får de orangea lerduvorna att emellanåt te sig lite underligt där de flyger genom luften, med Sierra Nevada som tornar upp sig långt bakom dem. När fredagen den 19 september går mot sitt slut har de sista duvorna pangats och de sista kulorna träffat tavlorna för den här gången. Hela 53 event är avgjorda och 306 medaljer har fått sina ägare och i takt med att flygen med skyttar vänder hemåt sprids medaljerna ut över jorden. Nu väntar nya mål ett tag framöver, liksom oändligt många mer träningstimmar för alla dessa världens bästa skyttar. För om fyra år, ja då väntar VM igen. ■

Inget darr på pipan är en av de avgörande faktorerna, och där lyckades Johan Gustafsson bra i 300 m 60 skott liggande. Också en del av en skyttefinal – ställningsbyte med allt vad det innebär. 

Lerduveskyttarna på VM fick skjuta i vackra omgivningar.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

TÄVLING

SVENSKA VM-MEDALJER I GRANADA! TEXT JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG och JONAS EDMAN

Stora VM, med Internationella Skyttesportförbundets alla discipliner, avgjordes i september i spanska Granada. 30 svenska skyttar, 21 seniorer och 9 juniorer, var där och sköt för Sverige i detta mästerskap som återkommer bara vart fjärde år. När det var klart kunde vi räkna ihop till tio svenska medaljer. Här tar vi oss en titt på höjdpunkterna under VM för svensk del.

❚ VILTMÅL Fyra svenska running target-skyttar åkte till VM i Granada och fyra svenska skyttar åkte hem från Granada med medaljer! Den sista medaljen var den som gjorde VM:et till ett bra VM för Emil Martinsson. Emil sparade nämligen det bästa till sist. I 10 m regelbundna lopp såg han ut att vara avhängd efter den långsamma rundan. Men Martinsson, som inte hyste några förhoppningar inför de snabba loppen, gick in och sköt dem på utmärkt vis. Så pass att han blev trea i totalen och därmed tog en av fyra platser i medaljmatch. Väl i medaljmatcherna hade motståndarna ingen chans. Det blev rena tennissiffrorna när han vann med 6-1 mot ungraren Boros i semifinalen, och med 6-2 mot kinesen Zhai i finalen. – Det känns bra, nu är jag nöjd. Nu har jag gjort det jag kom hit för att

göra – vinna guld, sa Martinsson när saken var klar. Martinsson uppe i tvåsiffrigt på VM Innan denna avslutande tävling hade det i och för sig också gått ganska bra för Osbyskytten, men i alla intervjuer med honom hördes det mellan raderna att han inte var helt nöjd. Han siktade ju på guld i 50 m inför VM men ett plankskott kom emellan i de regelbundna loppen. Individuellt medaljlöst där, men däremot blev det två silver i de blandade loppen på både 50 m och 10 m. Den senare medaljen av de två var Martinssons tionde individuella VM-medalj! – Emil är ju världens bästa viltmålsskytt. Det är helt fantastiskt och en förmån att ha en sådan otroligt duktig skytt i vårt lag. Och jag hoppas att han inte gör verklighet i funderingen på att avrunda sin karriär, utan att han ››

Official ISSF Results Provider Endast SIUS systemen har ISSF-godkännande för samtliga dicipliner

ta erfek räning p n t De n för a l v a t Lotten Johansson

HS10 HYBRIDSCORE HS10 HYBRIDSCORE®

HS10 HYBRIDSCORE med integrerad digital display Den ideala mobila träningsredskapet utan kontrollenhet Med denna mobila tränings utrustning kan du träna överallt. Häng upp, anslut till närmaste vägguttag och starta - så lätt är det!

HS10 HYBRIDSCORE utan digital display med programmet SIUSLANE

Guldlaget i damernas gevär 300 m 60 skott liggande.

Den kompletta mobila träningsutrustningen

Emil Martinsson med sitt efterlängtade guld.

Med SIUSLANE installerat på en Windows-baserad PC/ Laptop, kan du omedelbart se skottets valör och läge, del- och totalsumma samt skriva ut ditt protokoll. Det perfekta individuella träningsprogrammet!

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras! Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

TÄVLING nella tävling 1994, och det här är min första individuella VM-medalj, sa Gustafsson i takt med att skytt efter skytt var framme och gratulerade. – Jag har hållit på så länge nu så jag tror att många unnar mig det här. Vi unnar varandra framgång, för man vet kicken av att kunna sätta sista skottet och besegra tavlan. Det är oslagbart, sa Gustafsson.

Rickard Johansson.

Jesper Nyberg.

håller i ännu i några mästerskap, säger sportchef Jonas Edman.

Totalt tog running target-skyttarna sju medaljer. Succé!

Rickard och Jesper imponerade Tre individuella medaljer alltså till Martinsson, men också två medaljer i lag. Laget med Emil, Rickard Johansson och Niklas Bergström ordnade ett brons i 50 m regelbundna lopp och ett guld i 50 m blandade lopp! Men det var inte nog med running target-medaljer så. De första två säkrades redan i regelbundna lopp på 50 m. Kalixskytten Rickard Johansson gjorde en kanonskjutning i seniorernas tävling och stannade på 587 poäng. Det var medaljnära i det läget, men det krävdes särskjutning om medaljen mot ytterligare två skyttar. – I början sköt jag ett riktigt skitskott men lyckades tråckla in en nia och fick en tia i nästa. Det var en skön befrielse att skjuta ett säkert andraskott. De andra sköt också 19 så då blev det en ny särskjutningsomgång. Jag var sist och visste inte vad de hade skjutit innan, men jag gick upp och sköt två i centrum och då började alla applådera. Då förstod jag att det var klart. De sista två skotten som avgjorde kände jag mig grymt säker på, sa Johansson som därmed vann ett silver, sin första individuella mästerskapsmedalj internationellt. Det blev även svensk medalj i juniortävlingen. Mästerskapsdebutanten Jesper Nyberg, Hylte Sportskyttar, gjorde strålande ifrån sig och tog ett silver med sina 580 poäng totalt, efter 293 i långsamma loppen och 287 poäng i snabben. Resultatet var bara en poäng efter den vinnande finske skytten. I de blandade loppens tävling följde Nyberg upp med att särskjuta om bronset. Det blev dock en fjärdeplats, men – vilken mästerskapsdebut!

❚ GEVÄR

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Dubbla medaljlaget i running target.

På gevärssidan var de olympiska disciplinerna först ut under VM med svenskt i bland annat luftgevär samt 3x20 och 3x40 på 50 m. Här gjorde våra svenska skyttar till största del resultat som motsvarar deras resultat på hemmaplan och således godkända insatser, men till finalplatser fattades det fortfarande lite. Junioren Marcus Madsen i luftgevär var med 621,2 poäng nämast final – siste skytt att gå till final hade 622,6 poäng. Madsen sköt senare även 60 ligg och helmatchen, men hans trettondeplats i luftgevär blev bästa placering. – Det har varit en debut som varit kul och jag har fått massa erfarenheter. Som helhet är jag rätt nöjd, sammanfattade Madsen VM-debuten. I herrarnas 50 m 60 skott liggande var deltagandet som alltid högt och tre elimineringslag krävdes för att få ett enda skjutlag till grundomgången. I elimineringen sköt Sam Andersson finfina 627,7 poäng och gick solklart

Elin Åhlin.

Johan Gustafsson får silverkram.

vidare till grundomgången. Där lyckades han dessvärre inte upprepa det fina resultatet och slutade långt från toppen, men att han är kapabel att skjuta världsklassresultat visade han. I damernas 50 m 60 skott liggande gjorde laget bestående av Linda Olofsson, Anna Normann och Marie Enqvist en hygglig prestation i och med sin femteplats.

bara en poäng och några innertior ifrån lagbronset. Medalj i disciplinen skulle det dock bli dagen efter i den individuella tävlingen. För medalj på ett VM i denna disciplin krävs ofta att man bara tappar någon enstaka poäng. Efter att ha skjutit hälften hade Bromma-Solna-skytten Johan Gustafsson tappat två. Men sedan täppte han till. Tia, efter tia, efter tia satte han ända tills alla 60 var skjutna. För att riktigt visa att han förtjänade medalj satte han sista skottet så centralt som det bara går. 598 poäng blev det och silvermedaljen var hans. – Jag gjorde min första internatio-

Silvermedaljör i 20-årsjubileum På 300 m-vallen gick det desto bättre för de blågula. Herrarna på 60 skott liggande, Johan Gustafsson, Anders Brolund och Stefan Ahlesved, var

Dubbelt upp i damtävlingen Men det skulle komma mer. När damernas lagtävling på 300 m 60 skott liggande avgjordes hade Sverige för första gången på väldigt länge med ett lag i tävlingen. Och Marie Enqvist, Anna Normann och Elin Åhlin gjorde ingen svensk besviken. När alla skjutit klart hade Sverige med tre poängs marginal vunnit guldet! – Det här är jätteroligt. Häftigt. Vi bara njuter här, sa VM-debutanten Åhlin. – Jag visste att det här laget hade en bra chans, för vi har skjutit bra hela sommaren, sa Enqvist som var den som avslutade det svenska skyttet. För 300-metersdebutanten Anna Normann var guldet däremot överraskande. – Det här var min första internationella tävling på 300 m så jag visste inte vad som skulle krävas. Det var bara att gå in och göra 60 bra smällar liksom. Nu är det jäkligt roligt! Elin avslutade starkt I den individuella tävlingen i 60 ligg blev tjejerna medaljlösa, men så blev inte fallet i halvmatchen där Elin Åhlin var ensam svenska att starta. Med omgångens i särklass bästa ståendeskytte – 194 poäng av 200 – avancerade hon uppåt i resultatlistan för att med totalt

580 poäng stå som silvermedaljör när allt var klart. Något förvånad sådan. – Det känns jättebra. Detta trodde jag inte när jag vaknade i morse. Jag ville inte ha så höga förväntningar, utan bara vara nöjd med 60 bra skott. Så jag försökte nollställa huvudet och ta det som en vanlig tävling, och glömma att det var VM, sa Elin och förklarade att det var spänt och jobbigt hela matchen igenom. Men i efterhand var hon givetvis väldigt tillfreds. – Jag är väldigt nöjd. Oavsett placering är jag jättenöjd över att klara att skjuta så här bra här på VM! Även Kalle Olsson gjorde en gedigen insats på 300 m-vallen i helmatchen, framför allt i stående. Med tio skott kvar låg han i ledning, men lite passivitet mot slutet gjorde att skotten smet utanför tian och medaljchanserna med det. – Målet var topp tio. Och det är bra att kunna hålla hemmanivå på ett stort mästerskap. Kul att vara med så långt i matchen och fajtas om medaljer, sa han.

❚ PISTOL Detta VM fick vi ställa vårt pistolhopp till fem juniorer, Pontus Schmidt i snabbpistol samt Vendela Sörensson, Carl Sandberg, Oscar Nilsson och Magnus Palmgren i luftpistol. Och vi fick anledning att glädjas. I herrjuniorernas luftpistol sköt Carl Sandberg som aldrig förr. Hans 574 poäng var ett mer än hans tidigare personbästa och det räckte raka vägen till final. Dit gick han som sexa och det var en placering som han behöll. – Jag är jättenöjd. Målet in i final var att komma på minst samma plats som jag gick in i final, och det gjorde jag. Det är skönt att veta att bara ››

Ny generation SIUS-tavlor – en investering framtiden ! för framtiden! Samtliga tavlor är godkända av ISSF.

Emil Martinsson

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär. Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå. Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning.

LS10 LASERSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär. Används för alla internationella tävlingar på 10m.

HS25/50 HYBRIDSCORE 25m och 50m pistol samt 50m gevär. Används för alla internationella tävlingar på 25m och 50m. HS25/50 är den senaste i serien av SIUS nyutvecklade lasermätande tavlor.

SIUSLIVE Gör dina tävlingar tillgänglig för publiken med SIUSLIVE. Via PC «live.sius.se» och Android/Iphone via appen SIUSLIVE!

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Vackra guldmedaljer i damernas 60 skott liggande på 300 m.

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se Anna Normann och Elin Åhlin, samt sportchef Jonas Edman, klappar om en lättad Marie Enqvist som just säkrat lagets guld i 300 m gevär.

Juniorernas luftpistollag Oscar Nilsson, Carl Sandberg och Magnus Palmgren. NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

TÄVLING ❚ LERDUVA

Carl Sandberg.

fem är bättre än jag i dag, och att jag är en av de åtta bästa, sa Sandberg efter färdigskjuten final. Även det svenska laget gjorde en bra prestation. Tillsammans kom killarna upp i 1708 poäng, bara två från bronsplatsen. En fin fjärdeplats till svenskarna således. – Jag tycker att de har gjort ett bra VM, bra förberedelser och bra jobbat. Sedan är det försmädligt att det är så nära pallen. Killarna är värda medalj med allt jobb som de gjort under året, sa ledaren Lars Erik Bjuhr. ”1708 var också en tangering av deras då två veckor gamla svenska rekord för juniorlandslag. Vilket gladde Magnus Palmgren: – Vi är det bästa laget Sverige haft någonsin – fy fan va gött! Härlig känsla!”

Med tre herrar på topp 20 på världsrankingen i skeet, och en svensk EMfemma på damsidan, fanns givetvis vissa förhoppningar inför detta VM. Dessvärre hade alla våra skeetseniorer lite problem med att hitta av duvorna i tillräcklig mängd för att det skulle bära sig till final. Närmast blev till slut Henrik Jansson som med 118 träff var tre duvor från särskjutning. Desto bättre gick det för skeetjunioren Edvin Moberg. Katrineholmssonen Moberg inledde med fyra raka 23:or. I sista serien avslutade han starkt och satte alla 25 duvor. 117 träff räckte till en åttondeplats, bara en träffad duva från att få särskjuta om en plats i final. – Det får jag väl vara ärlig och säga att jag är nöjd med. Det är ungefär vad jag har skjutit i år, och att göra det är vad jag har hoppats på. I första serien var jag väldigt nervös, det var det värsta jag har varit med om, men sedan blev det bättre. Men i sista serien sköt jag precis som jag tränat, det var bara sista duvan som var skakig, säger Edvin. – För tre år sedan satte vi upp en plan med sikte på final i den här tävlingen, och nu blir han åtta. Edvin får klart godkänt, säger förbundskapten Claes Johansson. Godkänt även för Dahlby Även Håkan Dahlby i dubbeltrap fick godkänt. Efter en svagare start i första serien följde han upp och sköt bra

Edvin Moberg.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Strömsund

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Sista ansökan 1/12!

Vill du bli en av oss? Håkan Dahlby.

i övriga fyra. Totalt 135 träff gav en 23-placering. – Jag tycker att det är en stabil och bra prestation, med en bra avslutning med fyra bra serier efter en svagare start. Det ligger i nivå med hans nuvarande kapacitet, sa sportchef Jonas Edman.

❚ SAMMANFATTNING När VM kunde sammanfattas hade vi den stora glädjen att räkna ihop till totalt tio medaljer.

– Totalt sett måste vi vara nöjda med antalet medaljer på VM. Det är de mesta antalet medaljer vi tagit på ett mästerskap på flera år, sa Jonas Edman. De tio medaljerna gav Sverige elfte plats i medaljligan, efter storheter som Kina, Tyskland och Ryssland i toppen. Svenska Skyttesportförbundet tackar alla skyttar och ledare för sina insatser i detta VM och tar nu nya tag mot nya mästerskap. ■

– Skyttegymnasiet i Strömsund erbjuder nationell idrottsutbildning – Utbildning i gevär, pistol och viltmål – även för skyttar med funktionsnedsättning Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

www.stromsund.se Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

Ny generalagent i Sverige för Eley ammunition

Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504

Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

MAXIM STEPANOV

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Maxim Stepanov är en av kuggarna i det ryska running target-laget, som de svenska skyttarna alltid strävar efter att slå. Han är fyrfaldig individuell världsmästare och på VM i Vierumäki 2009 tangerade han världsrekordet 596 poäng i running target 50 m regelbundna lopp, ett rekord som fortfarande står sig.

När började du med skytte och varför? – För 17 år sedan, 1997. För att jag gillar det, allt kring vapen och precisionen. Nu jobbar jag som officer i militären, men den största delen av mitt jobb är skytte. Jag är till största del en idrottsman. Hur mycket tränar du? – Normal träning mellan tävlingar är fyra till fem dagar i veckan. Under hård träning inför tävlingar blir det normalt sex dagar i veckan. En normal dag, om jag har lite tid, kanske jag tränar bara två timmar utan rast. Har jag mycket tid tränar jag kanske 5-6 timmar med pauser. Du tävlar I både 10 och 50 meters running target. Hur fördelar du träningen? – Jag tränar enbart, åtminstone till 98 procent, på 10 m för kring mitt hem och i Sankt Petersburg har jag inte någon 50 m-bana. Så jag skjuter bara 50 meter på tävling. Men 10 meter kan jag träna varje dag hos min klubb i staden, på en liten skjutbana i en historisk idrottsstadium från 1923 eller något sådant. Men för mig är det inte så stor skillnad på 10 och 50 m.

MAXIM STEPANOV Ålder 33 år ❚ Bor Sankt Petersburg, Ryssland Gren Running Target 10 och 50 m

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Du tangerande världsrekordet 596 poäng på running target 50 m regelbundna lopp år 2009. Hur var det? – Det var en glädje för mig och det kändes bra. Överraskad för att det var ett stort personligt rekord. Ett normalt resultat för mig där är 591-592, kanske 593. Ni i Ryssland ställer alltid upp med ett bra lag och även juniorer. Hur ser det ut med eventuella framtida skyttar i laget?

– Just nu är situationen för running target väldigt dålig i Ryssland för det kommer inga nya skyttar, och några politiker i skytteförbundet försöker stoppa running target och ibland stänga skjutbanor. Därför har running target inte heller träningsläger. Ordföranden Vladimir Lisin vill inte stödja några discipliner som inte är olympiska, så majoriteten av oss på årets VM har åkt hit för våra egna pengar. För mig spelar det ingen roll om det är en OS- eller en VM-medalj, men Lisin är en affärsman och inte en sportsman. Men du kommer att fortsätta skjuta? – Ja, för det här är mitt liv. Jag tycker verkligen om det och vill skjuta mer. Men om det kommer in idrottare som skjuter bättre än mig kommer jag att bli glad att se dem. Men jag vill stanna i skyttesporten. Skjuta eller som coach eller jobba med tekniken. Men jag vet inte vad som kommer hända på grund av situationen i mitt land, jag vet inte vad Lisin kommer att göra för skyttesporten. Det svenska laget tycker om att besegra just er. Hur känner du kring att tävla i lag? – Tävling är tävling. Vi är alla jämlika här och vi tävlar först och främst mot oss själva. Vad gäller laget så har vi en tradition av att vinna. Alla i laget kämpar för det och vi stöttar varandra så att laget ska bli bättre. Men det svenska laget är också väldigt bra och starkt. Vilka är dina styrkor som skytt? – Jag vet inte, det kan jag inte säga själv utan det får du fråga vår coach. Kanske koncentrationen, att jag kan behålla lugnet under skyttet. ■

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m. SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Persson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

ANNONSERA I TIDNINGEN

MINIINTERJVU SVENSK

ANNONSPRISLISTA kontakta LEIF DYLICKI Tidningen Svensk Skyttesport Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa Tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se VI HJÄLPER DIG GÄRNA MED UTFORMNINGEN AV DIN ANNONS!

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer. H&N luftvapen- och blykulor. Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

www.skytteservicealmhult.se

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar. De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden. Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

TARGET SPRINT

TEXT JOHANNA KLEMMEDSSON FOTO EMMA AHLSTRAND Stadium Sports Camp

TARGET SPRINT på Stadium Sports Camp 2014

TEXT PÄR JÖNSSON FOTO STADIUM SPORTS CAMP

Target Sprint är en internationellt nyligen introducerad gren ifrån International Shooting Sport Federation (ISSF). Grenen kombinerar luftgevärsskytte på 10 meter med intensiv löpning. Grenen har nu anlänt till Sverige och i Svenska Skyttesportförbundets (SvSF) regi kommer denna spännande form av skytte att presenteras för dem som är nyfikna, hungriga på en utmaning och som vågar prova någonting nytt. Det moderna och nytänkande med denna gren är tävlingsformen. Från det att startskottet går tills atleterna korsar målsnöret är det två saker som strålkastarna fokuserar på, de aktiva och publiken.

Det är en årlig tradition numera att skyttesporten finns med på stora ungdomslägret Stadium Sports Camp i Norrköping. Lägret är fyllt av träning, bus och lek tillsammans med nya kompisar och roliga ledare. Fyra veckor långt med en ny grupp barn varje vecka. I år debuterade Target Sprint som en aktivititet under veckan och lägerledaren Johanna Klemmedsson beskriver här hur det var. Just i år hade skytte med en speciell aktivitet under veckorna, nämligen Target Sprint. Grenen hade faktiskt Sverigepremiär på Stadium Sports Camp. Man kan jämföra det med skidskytte fast man springer i stället för att åka sidor och man skjuter med luftgevär liggande med stöd. Vi hade ungdomsanpassat grenen lite så att det skulle fungera med barnen. Till exempel hade vi kortat ner sträckan som man skulle springa från 400 till 200 meter och prickarna som vi sköt på var lite större än vad det ska vara. Barnen tävlade i heat och sedan var det final med de bästa från varje heat så att vi kunde kora tre medaljörer. Detta var en väldigt uppskattad gren bland både barn och ledare. – Det var jättesvårt att skjuta när man var andfådd, men det var mycket roligare än att bara sitta, var ett av uttalandena som hördes från de barn som testade. Det var inte bara barnen som fick prova utan vi ledare var också med, och jag kan inte annat än att hålla med deltagarna, det var superroligt. – Det är jätteroligt att få prova både luftgevär och target sprint, för att det blir lite mer fart och fläkt. Man märker ju också hur svårt det måste vara för till exempel skidskyttar, sa gruppledaren Veronica Peralta som tog chansen och testade. Båda citaten är hämtade från Multisportgruppen, de som provar alla sporter under veckan, däribland då Target Sprint. Kul att inte bara barn från skyttesportsgruppen fick ta del av premiären! ■

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Tips!

en längre artikel om stadium Sports Camp finns att läsa bland nyheterna på www.skyttesport.se

TARGET SPRINT ÄR en gren som genomförs med en väldigt enkel typ utav luftgevär. På 10 meter avfyras de mot fallmål som ögonblickligen indikerar till den aktive och med förtjusning signalerar till publiken huruvida det nyligen avfyrade skottet träffade eller inte. Innan skotten börjar smälla på skjutbanan skall samtliga startande med hjälp av intensiv löpning förflytta sig 400 meter till sin skjutplats. Väl på plats gäller det att trotsa eventuell mjölksyra, den höga pulsen och stressen som konkurrenterna sätter upp genom att träffa fem stycken fallmål. Skjutning pågår tills du träffat samtliga fem, därefter fortsätter du med ytterligare en rusning på knappa halvkilometern. Varje atlet som startar ett lopp springer tre varv på löparbanan kombinerat med två skjutningar, en efter det första och en efter det andra varvet löpning, för att sedan tömma kroppen på energi fram till mållinjen. En tanke med denna gren är att tillföra en mer publikattraktiv gren för omvärlden som gör skytte mer attraktivt samt utvecklar verksamheten. Internationellt har denna nya gren provats i ett antal länder med framgång. Störst och mest har det genomförts tävlingar och uppvisningsevenemang i Tyskland, med bland annat ett gästspel på världscupen i München. Nationellt sett är Target Sprint i ett väldigt nytt och expansivt skede. Detta är en ny gren till vilken det klart finns en positiv inställning hos föreningar ute i landet. Ambitionen

från Svenska Skyttesportförbundet är att denna nya gren i framtiden ska komma att växa och eventuellt bli en del av våra redan etablerade grenar. Då detta är något som är tämligen nytt i Sverige är detta ett arbete som måste få ta tid. Det finns en handfull föreningar som visat intresse för att börja bedriva Target Sprint-tävlingar, vilket tas emot med stor glädje. Under sommaren har grenen funnits på plats i samband med Stadium Sports Camp i Norrköping och där uppskattats av deltagarna då det är lite mer ”action” än vanligt skytte. Target Sprint är något som förhoppningsvis kommit för att stanna. Det är nytt, modernt och publikvänligt. Vill du därför utmana sig själv både uthållighetsmässigt och precisionsmässigt är Target Sprint ett bra val för dig. Här tvingas du tänka taktiskt gällande hur du ska förvalta dina fysiska förutsättningar, samtidigt som du ska kunna hålla huvudet kallt på skjutbanan. Anta utmaningen och prova du också. Lite jobbigare, lite nyare men framför allt väldigt roligt. ■

...Target Sprint i ett väldigt nytt och expansivt skede. Detta är en ny gren till vilken det klart finns en positiv inställning hos föreningar ute i landet...

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

REPORTAGE Det svenska laget som sköt världsrekord 2001.

d r o k e r s d l r ä V

DEN ULTIMATA PRESTATIONEN TEXT LENNART BROMAN FOTO ISSF OCH PRIVAT

Oavsett vilken idrottsgren man utövar, om man hoppar längd- eller höjdhopp, springer hundraeller tiotusen meter, så finns hos de flesta utövarna drömmen om att få bli bäst i världen: att någon gång under sin karriär få sätta ett världsrekord. Skyttar är därvid lag inga undantag. En svensk skytt har nått världsrekord i år och det ger oss anledning att titta närmare på svenska världsrekord nu och genom tiderna. ATT NÅ SINA drömmars mål kan vara

svårare för skyttar än för många andra idrottare. Det finns nämligen bestämmelser som säger att världsrekord endast kan sättas vid större mästerskapstävlingar såsom VM, OS, EM och världscupstävlingar, en bestämmelse som starkt begränsar möjligheterna att skrivas in i rekordböckerna. Det finns också flera exempel där resultat som uppnåtts på mindre tävlingar och överskridit gällande världsrekord inte blivit godkända. Ett slående exempel på det är Skövdeskytten Kristina Fries. På en tävling i Borås för många år sedan sköt hon med sin standardpi-

stol 585 poäng, två över det världsrekord som gäller än idag, utan att få det godkänt som världsrekord. Marcus kortvarig världsrekordinnehavare Men det finns i dag svenska skyttar som gjort avtryck i rekordtabellerna under de senaste åren. Marcus Svensson tangerade världsrekordet i skeet med 124 duvor vid världscupstävlingarna i Kazakstan så sent som i maj i år. – Det känns jävligt bra att ha tangerat världsrekordet. Det är inte var dag man gör det. Jag har skjutit 124 en gång innan, men det var på gamla

Marcus Svensson är vår senaste världsrekordskytt. Men bara sju veckor senare blev han av med rekordet. 38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

systemet och med gamla bössan, sa Marcus då. Glädjen blev dock relativt kortvarig. Sju veckor senare prickade italienaren Valerio Luchini nämligen in maximala 125 duvor vid en världscuptävling i Peking. Det resultatet kommer säkerligen att tangeras i en inte alltför avlägsen framtid, varför inte av Marcus Svensson? I framtiden kanske också en regeländring eller någon form av justering av förutsättningarna ske, så att nya rekord kommer att kunna sättas och slås. En regeländring genomfördes för övrigt så sent som 2013, vilken bland annat medförde att Therese Lundqvist miste sitt damjuniorrekord på 74 av 75 träff i just skeet. Ett gällande svenskt världsrekord Det finns i dag ett världsrekord noterat på svenska skyttar. Och det är dessutom svårslaget. Redan 2001 Vid EM i Zagreb slog trion Anders Brandt, Michael Larsson och Johan Gustafsson till och sköt 1794 poäng i lagtävlingen på 60 skott liggande på 300 meter. Rekordet har alltså stått sig i tretton år och är fortfarande orubbat, vilket säger en hel del om trions prestationer. Visst finns det utrymme för ett tremannalag att slå svenskarnas re-

sultat, men det utrymmet är ytterligt litet, bara sex poäng. Och det gör man inte hur enkelt som helst. Det svenska rekordet torde vara ett av de mest svårslagna inom det internationella trehundrametersskyttet. Tidiga världsrekordinnehavare Svenska skyttar utmärkte sig redan i början av förra seklet med framskjutna placeringar på de internationella tävlingarna. När VM började arrangeras ute i världen efter första världskriget deltog Sverige redan från början med lag. Flera gånger placerade sig dessa som ”bästa nation”, något som var mycket prestigefullt på den tiden. Som förste världsrekordinnehavare från Sverige noterades Mauritz Eriksson från Södermalms skytteförening som vid VM i Rom 1927 satte världsrekord på 60 skott liggande med frigevär på 300 meter. Bertil Rönnmark, Stockholm Amatörförening är kanske den största skyttebegåvningen som tävlat inom gevärsskyttet i Sverige. Under hela 30-talet dominerade han både korthålls- och 300-metersskyttet. Sitt första världsrekord satte han 1931 i knästående med 395 poäng med miniatyrgevär 50 meter vid VM i Polen. Året efter vann han olympiskt guld i kortdistans och 1933 satte han vid VM Granada världsrekord i knästående fritt gevär 300 meter. Det rekordet kom att stå sig i 22 år. Han vann ytterligare två VM, 1935 och 1939 varefter han avslutade sitt internationella tävlande. Den förste pistolgiganten Samtidigt som Rönnmark härjade i gevärsgrenarna var Torsten Ullman, Hjortskyttarna/Växjö PK, lika dominerande inom pistolgrenarna. Framför allt inom fripistolskyttet. ”Han leker med poängerna så att till och med schweizarna avgudar honom”, skrev lyriska tidningsskribenter hem till Sverige vid VM 1933. Under sin 30 år långa karriär sätter Ullman flera världsrekord i fripistol. Det mest kända satte han vid OS i Berlin, då han prickade in 557 poäng och vinner guld, 14 poäng före tvåan. ”Det rekordet kommer aldrig att kunna slås”, skrevs det i pressen. Ullman själv var mer klarsynt. ”I framtiden kommer det att skjutas både över 570 och 580 poäng”, svarade han de trosvissa. Och han fick rätt. Han sköt själv nytt rekord med 566 poäng vid VM i Oslo 1952 och

var den dominerande pistolskytten i landet under 30 år. Sammanlagt satte Ullman fyra världsrekord. Den andre pistolgiganten Pistolskyttets andre store ikon, Ragnar Skanåker, har slagit världsrekord flera gånger. Men ett världsrekord sticker ut lite extra. Inte i fripistol, den gren han är mest känd för, utan i standardpistol. Det var en gren som han normalt inte tävlade i, men till VM 1978 anmäldes han som reserv. Sjukdom i det svenska laget gjorde att Ragnar var tvingad till start, trots att han själv ansåg sig vara både otränad och ”dålig” med standardpistol. Men han ställde lojalt upp och inte bara det: Han kom, han sågs och han segrade på nytt världsrekord med 583 poäng. Rekordet stod sig i fem år innan det slogs med en poäng av amerikanen Erich Buljong, som

faktiskt fortfarande är innehavare av rekordet. Skanåkers meritlista är minst lika lång och gedigen som Torsten Ullmans och det skulle onekligen varit intressant att fått se de två giganterna drabba samman i en fripistolsduell då de bägge stod på toppen av sina respektive karriärer. Rekordskytt till åren kommen Ytterligare en gevärsskytt sticker i det här sammanhanget ut. Kurt Johansson, Södermalm/Liljeholmen. Hans världsrekord i liggande från VM 1966 på 598 poäng slogs tämligen omgående men till saken hör att Kurt Johansson var 52 år då han satte sitt världsrekord. Ett resultat som dessutom gav honom Svenska Dagbladets bragdmedalj. Det ger onekligen ett lite annat perspektiv på Kurts prestation. Kommer man då förr eller senare

till en gräns där världsrekorden blir omöjliga att slå? Den frågan har ställts allt sedan rekorden började noteras. Personligen är jag böjd att hålla med Torsten Ullman. Det kommer alltid, förr eller senare, någon som kan prestera ett uns bättre än sin föregångare. Om inte annat kommer man att justera regelverken så att det blir möjligt att sätta rekord. För vi behöver näm-

ligen världsrekorden att sträva mot. Vi vanliga dödliga för att imponeras och glädjas över. Och skyttarna för att kunna sträva efter att nå sina drömmar: att sätta ett nytt världsrekord. ■ Källor: ”Skytterörelsen 100 år” av Alf Åberg och Josef Wallin Berger, ”Om skyttar för skyttar” av Lennart Rönnmark och intervju ”Då blev Ragnar utbuad”, av: basti.dinstudio.se 2009-08-04.

FAKTA DET SVENSKA VÄRLDSREKORDET Ett enda världsrekord just nu är svenskt, alltså lagrekordet i gevär 300 m 60 skott liggande. Det sattes på EM 2001 i Zagreb och lyder 594 poäng. Skyttarna som ingick i laget var Anders Brandt (599 p), Michael Larsson (598p) och Johan Gustafsson (597 p). Läs Anders Brandts minnen från världsrekorddagen nedan.

ANDERS BRANDT HÖLL NERVERNA UNDER KONTROLL TEXT LENNART BROMAN FOTO PRIVAT

Det var fruktansvärt varmt den där morgonen i Zagreb 2001, vindstilla och 33 grader, då EM 300 meter skulle avgöras. I skjuthallen på dagen då svenskarna skulle in på banan drog sig termometern upp mot 40-gradersstrecket. – DET VAR FRUKTANSVÄRT varmt,

säger Anders Brandt, som tillsammans med Michael Larsson och Johan Gustafsson representerade Sverige. – Svetten droppade från ansiktet så att kindstödet på gevärskolven halkade i ansiktet när man försökte ta stöd. Men jag lyckades hålla ihop det rätt bra, trots en förarglig nia i 31:a skottet. Jag var en av dem som utnyttjade skjuttiden längst, och mot slutet började det samlas folk bakom min skjutplats och då anade jag att det var något stort på gång. Då började också nerverna göra sig gällande. De sista skotten var verkligen påfrestande. Inte minst för att finländaren som sköt på banan bredvid mig hela tiden kollade på min monitor. Men jag lyckades hålla alla resterande skott inom tian och knåpade ihop 599 poäng. Det räckte till en bronsmedalj. Vi var fyra man som tappade endast en poäng. Michael sköt 598 med två nior i den första serien och blev femma. Johan prickade in 597 poäng och slutade nia. Tillsammans nådde vi 1794 poäng och satte nytt världsrekord. Och visst tänker jag tillbaka på den där da-

gen med glädje. Vi var ett härligt lag som hela tiden sporrade varandra och trivdes tillsammans. Vi kände verkligen att vi gjort något som var riktigt bra, berättar Anders. Men det var inte alls säkert att Anders Brandt skulle bli skytt. Som de flesta ungdomar i Ljusdal så spelade han bandy, både med lust och framgång och hade inte lillebror Magnus lockat med honom till luftgevärshallen när han var 12 år hade han nog fortsatt i bandyutrustningen. Han spelade tills han var 17 år och på väg in i juniorlaget. Då blev framgångarna på skjutbanan så pass stora att han beslöt sig för att helt gå in för skyttet. – Det gick också bra att kombinera skyttet med mina studier. Jag åkte till Köpenhamn1995, där jag doktorerade i naturgeografi 1998 och därefter fick jobb vid Roskilde universitet. Så när vi satte världsrekordet var jag inne i en rätt intensiv period i livet. Jag började känna att skyttet inte var lika roligt som tidigare så 2009 beslöt jag mig för att göra ett uppehåll i tävlandet. Uppehållet blev fem år utan att jag lossade ett enda skott. När jag så fick

en tjänst vid högskolan i Gävle och det blev flytt hem igen så hade jag också mycket annat att tänka på. Men jag har börjat återfå lusten att skjuta igen så i år jag tog fram bössan och ställde in siktet på SM i liggande och Margaretakedjan. Och plötsligt var både

lusten och glädjen med skyttet tillbaka. Vart det leder vet jag inte men jag kan kanske vara med och röra om i grytan. På vilken nivå får vi se men det är i vart fall riktigt roligt att gå in i skjuthallen igen, avslutar Anders vårt samtal. ■

Anders direkt efter avklarat skytte på VM 2001.

Anders 599 poäng räckte till en tredjeplats individuellt.

Anders Brandt under serien som bidrog till lagrekordet.

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSBESÖK

Lönsboda pistolskytteklubb blomstrar. I en uppmuntrande miljö finns här utrymme för både bredd och elit. En vanlig träningskväll brukar det vara upp emot 20 ungdomar som kommer ner i källaren i klubbens lokaler för att skjuta.

FRAMÅTANDA I LÖNSBODA PISTOLSKYTTEKLUBB TEXT & FOTO CAMILLA OSKARSSON

SVENSK SKYTTESPORT BESÖ-

klubbens första luftträning efter sommaruppehållet. Nedanför en smal och brant trappa ligger skjuthallen med sina tio banor. Trots att träningen just har börjat är alla banorna redan upptagna. Även på tävlingar är klubben från den lilla skånska orten flitigt representerade, berättar Arthur Hentze. Både Arthur Hentze och Kurt Olofsson, som befinner sig inne i hallen och hjälper ungdomarna, har varit med i klubben nästan sedan starten för 50 år sedan. Bland pistolskyttar är klubben välkänd, menar Arthur. KER

 Kurt Olofsson, Göran Nilsson och Arthur Hentze utanför klubblokalen.

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

– Alla i Sverige känner till Lönsboda, säger han stolt. Klubbens ordförande Göran Nilsson berättar att de ibland har haft så många som 10-12 skyttar med i riksfinalen av Svenska Ungdomscupen och också vunnit pris som största förening i tävlingen. Arthur skakar närmast förundrat på huvudet när detta kommer på tal. – Egentligen är det helt otroligt! Men något särskilt recept för framgången har han inte. Han rycker lite på axlarna. – Vi har en bra verksamhet och duktiga ledare. Det är trevligt att

komma hit och vi har god sammanhållning i klubben. Roligast att tävla Att få med sig de ungdomar som tränar ut på tävling brukar heller aldrig vara något problem. Både Göran och Arthur utbrister i mun på varandra: – Tävla är det bästa de vet! Göran förklarar att de brukar vara tydliga med att förklara hur viktigt tävlandet är för att utvecklas som skytt, och som människa. Han menar att tävlandet ger stärkt självförtroende även i övriga livet. På väggen i träningslokalen ››

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

FÖRENINGSBESÖK hänger en svart tavla med allas personbästa skrivet med vit krita. Syftet med den är att skyttarna ska uppmuntras till att alltid göra sitt bästa. Två som sporras av poängtavlan är tvillingarna Annie och Linus Sjöland. – Det är bra för man kan tävla mot sig själv, säger Linus. – Men eftersom vi är syskon tävlar vi lite mot varandra också, säger Annie. Den här gången var det Annie som vann den kampen. Hennes nya personbästa finns redan att beskåda på svarta tavlan. – Linus brukar vinna annars, för han har skjutit längre än jag. Linus har skjutit ett år, Annie ett halvt. Båda två tycker att träningarna är roliga, men det allra roligaste tycker de är att tävla. Detsamma gäller deras klubbkompis Viggo Berntsson. Både han och Linus har varit med i Svenska Ungdomscupen, och att se Linus där fick även Annie att vilja börja med skytte. – Det var den roligaste tävlingen för att jag fick träffa så många andra skyttar, förklarar Linus. Alla tre berättar att de började för att de hörde talas om skyttet genom kompisar, och de har själva också fört vidare intresset till fler kompisar. Det verkar som att en del i Lönsbodas framgångssaga är att skyttarna är duktiga på att marknadsföra sitt intresse. – Och så har vi de bästa ledarna man kan få, säger Viggo.

och Viggo. Göran Nilsson förklarar att just det är en av klubbens största utmaningar, att få skyttarna att vilja fortsätta när de blir för gamla för att skjuta sittande. – Det gäller att förbereda dem på att de kommer att skjuta mycket lägre poäng, säger han. Viggo har en säsong kvar som sittskytt, men han har redan börjat prova på att skjuta stående. – Det är svårt, men det går rätt bra. Luftskyttet började Lönsboda med 1992 och det är numera den största verksamheten inom klubben, även om man också skjuter krut. I och med tappet vid övergången till stå, försvinner många när de börjar komma upp i rätt ålder för att skjuta krut, men förhoppningen är att de som är ung-

domar nu ska vilja skjuta även krut så småningom. Byggplaner I höst har föreningen 50-årsjubileum med öppet hus för att visa allmänheten vad de sysslar med. Intresset har ökat tack vare att klubben fått en del publicitet i och med Oscars framgångar. För att möta det växande intresset har de stora planer på att utveckla klubblokalerna. Jag får se skisser över en tänkt utbyggnad och Göran, Kurt och Arthur talar alla varmt om projektet. De ska söka bidrag från kommunen, Idrottslyftet med mera för att den nya anläggningen ska kunna bli verklighet. Då kommer det att bli 20 nya elektronikbanor som ligger i markplan, anpassat för personer med

funktionshinder, och dessutom ska det finnas en bana för blindskytte. – Skytte ska vara en sport för alla! Det är inte så begränsat som till exempel fotboll eller ishockey, säger Göran. Han berättar att deras dröm är att utbyggnaden är färdig hösten 2015. – Men det viktigaste är att det blir av, inte när det blir klart. Göran är övertygad om att den nya anläggningen kommer att generera många nya skyttar, när klubben verkligen kan satsa. – Skyttet måste ut och synas, och visa hur bra och roligt det här är. Vi måste lära oss att lyfta fram skyttet i samhället. Det finns de som sitter hemma och är duktiga, men inte vet om det! ■

Oscar Nilsson tränar intensivt de sista veckorna innan VM.

Koncentrationsnivån är hög på träningarna i Lönsboda. Viggo Berntsson gillar att tävla.

Annie och Linus Sjöland framför tavlan med skyttarnas personliga rekord.

Rutinerade och nybörjare Inne i skjuthallen är det fortfarande full aktivitet, med allt från VM-aktuelle junioren Oscar Nilsson till skyttar som är där för första gången. – Tre nya idag! säger Kurt glatt när han sticker ut huvudet ur hallen. – Förra säsongen fick vi 25 nya medlemmar, berättar Arthur. Vid mitt besök är det några veckor kvar till VM och Oscar tränar intensivt. – Nu blir det varje dag. Jag springer, skjuter och gymmar. Och så torrtränar jag varje kväll. Oftast tränar han i Kristianstad, men den här kvällen är han på hemmaplan. Han är ganska ensam i sin ålder. De flesta är yngre och skjuter sittande med stöd, som Annie, Linus

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

INFORMATION

PORTRÄTTET

Det finns inga särskilda regler när det gäller skjutbanor men dessa kan betraktas som en typ av arbetslokal enligt både arbetsmiljöverket, som meddelar föreskrifter och råd och arbetsmiljöinspektionen som utövar den praktiska tillsynen.

VENTILATION

INOMHUSSKJUTBANOR TEXT & FOTO JANNE KJELLSSON

att uteluftflödet skall vara lägst 0,35 l/s. m2 och luftutbyteseffektiviteten minst 40 %. Socialstyrelsen ger också ut råd angående inomhusmiljön, SOSFS 99:25. Enligt dessa anses god luftkvalitet kräva att CO 2-halten ligger under 1000 ppm. Det finns också föreskrifter, AFS 2005: 17, som gäller hygieniska gränsvärden för processer eller aktiviteter som ger upphov till luftföroreningar i form av damm, rök mm. För bly gäller följande Nivågränsvärde (NVG) Totaldamm 0,1 mg/m3 Takgränsvärde (TVG) – Respirabelt damm 0,05 mg/m3 Takgränsvärde (TVG) –

föreskriften med allmänna råd när det gäller inomhusmiljön är AFS 2009:02 ”Arbetsplatsens utformning”.

DEN MEST AKTUELLA

I denna står bland annat ❚ I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning kan koldioxidhalten (CO2) användas som en indikator på om luftkvalitén är tillfredsställande. En CO2-halt under 1000 ppm skall eftersträvas. ❚ Uteluft skall tillföras i tillräcklig mängd ❚ Ventilationsbehovet bestäms utifrån personbelastning, material i byggnaden, arbetet och processerna ❚ Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 % 44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

❚ Generella värden för lägsta godtagbara luftflöden är omöjliga att ange. Det finns inga gränsvärden eller riktvärden när det gäller luftväxling, men det finns standards för olika typer av lokaler, dock ej inomhusskjutbanor, som får jämföras med en allmän arbetslokal. När det gäller arbetslokaler behövs ett uteluftflöde på minst 7 l/s och person vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet behövs högre luftflöden. Med hänsyn till föroreningar från andra källor än personer bör ett tillägg på lägst 0,35 l/s och kvadratmeter golvyta göras. I Boverkets byggregler 2002 (BFS 1993:57) finns bara två föreskrifter när det gäller luftväxling, nämligen

När det gäller val av ventilationssystem, omblandande luftföring eller deplacerad luftföring får man studera AFS 2009: 02. Det finns en bok som arbetsmiljöverket rekommenderar som heter ”Minikrav på luftväxling” som är en tolkning av Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Socialstyrelsens allmänna råd och andra dokument. Författaren heter Håkan Enberg, H Enberg, ventilationskon-

Tips!

sult AB, www.henberg.se, E-post: order@henberg.se I boken finns krav på olika typer av arbetslokaler men tyvärr inget om inomhusskjutbanor men hans rekommendation var ett uteluftflöde på 9 l/s och person och ett tillägg på 0,35 l/s och kvadratmeter golvyta med hänsyn till blydamm och krutrester, en luftutbyteseffektivitet på 40 % och en CO2-halt under 1000 ppm. Frånluftdon/utsug borde finnas vid skjutplatser och kulfång. Håkan Engberg ansåg att ovanstående regler bör gälla för inomhusskjutbanor. I SÄK B civilt skytte 2010 punkt 6.3 Miljö anges att hela lokalens luftmängd under skjutning skall bytas minst 5 ggr/tim med en uppskattad reningsgrad av 80-95 %. Vad detta innebär ur ventilationssynpunkt beror ju på lokalens storlek, antal personer och genomförd aktivitet, se ovan. Beakta även punkt 6.4 i SÄK B mht oförbrända krutrester. ■

Kontakt Janne Kjellsson janne.kjellsson@miljojakt.se Telefon: 0706-51 81 66 www.miljojakt.se

Janne Kjellsson är miljökonsult och bistår SvSF:s föreningar med enklare, kostnadsfri, rådgivning kring miljörelaterade problem. Behövs mer omfattande rådgivning bekostas det av föreningen.

a n n A

KLIMAT OCH AVSTÅND INGA HINDER FÖR

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

PORTRÄTTET

...det är ljuset som är problemet. Vi tränar med elljus, och det är ofta ganska svårt att se duvorna...

a n n A Persson

Född 1987 Gör Lantmätare Bor Gällivare Aktuell Landslagsskytt nordisk trap Förening Dokkas Skytteförening

TEXT SPÄNNAR MATS ERIKSSON FOTO SIMON ELIASSON

Anna Persson från Gällivare är trapskytten som slog sig in i landslaget för första gången den här säsongen. Svensk Skyttsport har pratat med Anna om hur det är att satsa på nordisk trap när man bor i Gällivare, med dess korta utomhussäsong och långa avstånd till de flesta tävlingar. SEDAN HON TESTADE nordisk trap på en träningskväll för tjejer har det hunnit bli fem säsonger för norrländskan Anna Persson. Nu tränar hon med ”gubbarna i klubben” på en skjutbana i Dokkas, fyra mil utanför Gällivare. Den senaste säsongen blev hennes hittills bästa när hon blev ›› 46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

KORSORDET

PORTRÄTTET

SARKASM

SÖRJAN

ÄGNAR SIG ÅT SKEET

IAKTTA

VIRIL

MED SKICKLIG MERA MED VÄDURAR KORT

MILJÖERNA

PUTTOMRÅDE MOTIVERATS

BRUTEN GÖR MINDRE

PENDYL MISSTÄNKT TRIGONOMETRISKA SVÄNGNINGEN

FÖRSKOTTEN

EJ BILDAT

GRÖNT GÅR I LEDNINGEN

ÄR OFTA HÖG I SYDTYSK DRYCK VILL MYCKET HA SÄGS DET

PARADOXALAST

BÖR KALLA HA BRA

KIROPRAKTIKER

HYDRAN

ANTIMON ÄNGLASTAD

TRO

SANKT

BEREDA OST

FLYGER OMKRING

Norrländska förutsättningar Det som gör Annas satsning lite annorlunda i jämförelse med många andra satsande lerduveskyttar i Sverige är hennes förutsättningar. Hon bor nämligen i Gällivare. Som bekant är utomhussäsongen väldigt kort på de breddgraderna. Annas utomhussäsong varar bara från maj till september. – Jag skottar väl upp banan någon gång i april, men sedan kommer inte träningen igång på riktigt förrän i maj.

...söderut kan de ju träna hela året, om inte så mycket så lite grann i alla fall...

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Det här med avstånd… Det är inte bara klimatet som är en utmaning i Annas satsning. Gällivare ligger 10 mil norr om polcirkeln och dryga 8 mil söder om Kiruna och det geografiska innebär förståeligt nog att det är långt de flesta tävlingar. Anna arbetar som lantmätare och har förstående arbetsgivare, och dessutom har hon förmånen att göra en stor del av jobbet när det passar henne. Det gör det lättare att få tid att resa för tävlingar, men det är fortfarande svårt att få tiden att räcka eftersom hon spenderar många mil i bil varje säsong. Som till SM i år till exempel - 145 mil bort. – Man har ju inte riktigt samma möjligheter när man bor så här långt bort. Alla tävlingar ligger så avsides! Att ha så långt till många tävlingar skapar lite stress under säsongen, speciellt när det kommer till uttagningstävlingar för landslaget. – Jag vet att jag kanske bara kan åka

på det testet som är i norr och då måste jag skjuta bra, för jag kan inte åka på alla. Något underläge med tanke på Gällivares geografi i jämförelse med konkurrenternas hemorter tycker hon dock inte att hon har. – Jag är tävlingsmänniska, och jag tänker som inte att jag är i något underläge. Lockande sammanhållning Tävlingsmänniskan Anna lyckades också bra den senaste säsongen. Hon blev alltså uttagen till landslaget i nordisk trap för första gången och fick åka på flera tävlingar med truppen. Årets upplevelser i landslaget har gett motivation för nästa säsong och för att förbereda sig under vintern blir det mer konditions- och styrketräning för Anna, som dessutom vill försöka börja med skytteträningen tidigare. För landslaget vill hon tillbaka till. – Det var jätteroligt, det är sådan sammanhållning där! Jag har sällan känt mig så välkommen. ■

HAR OFTA SKINNVÄSTAR

STORT RUM

NALLES NÄVE

FOTBE- TING FÖR GULDVÄXJÖ KLÄDKLUMP LAKERS NAD

BEDÖVNINGSMEDEL

TABLETT

KORT FÖR VISS HOJ

TRÄNAR I BOXNING

AVKOMMOR

HAR DARR I LÖVEN

FÖRFATTARE OFTEDAL

VII ÄR LAG MED BÅ-DA KÖNEN

MÅSTE NOG SKADAD DELTAGARE

HAR TRÖJAN

SAX, LAX OCH TAX

KONTAKT

H ÄR JU OKLART

FYRA MOT FEM

DRIFT

TUSENBRÖDER DE GRÖNA

TVÅ L

ROSA

STOFOT

ALLTIHOP BEN OCH KNORRA

VISAR VÄGEN

MÅTT I KÖKET URSPRUNG

PASO DOBLE

GRUS

INLEDER NAMN PÅ MÅNGEN UDDE SPÖKLJUD IHOP

ÄR JU RAKAST

TRÄDSAMLING GÄSTABUD

TRISSA

RIKTNING

MYCKET MYCKET MARIG

GRATTA FÅR OCKSÅ STÅ PÅ PALL

LYXÅK KORT LÄROBYGGNAD

DRAGET

I DEN HAMNAR MÅNGA PUCKAR

POETEN ELIOT SKOLSÄSONG

OSTKRYP KAN MAN VARA I SITT

GREEN CARGO

SKO MED RÖR SKYLTGAS

FLOTT OCH SMAKFULL

LANDSKOD FÖR SANA SKRIVELSE

KRING

KOMMER FÖRST TÄNKER BARA PÅ SIG SJÄLVA

S 0079

BISTÅNDET

ANMÄRKER

REKLAM

BRANT BERGVÄGG

KAN KOMMA FRÅN LUNGA

FOGAR SAMMAN METALL

KAN MAN EJ RATTAD FÅ FÖR ETT DUGG ÖRAT

GÖRS I VISS CIRKEL NYHETSSTORBYRÅ FRMAKT ÅN FÖRR

GRINIG SMÅFÅGEL

FIRAR 23 FEBRUARI

SPELA IN

TVÅ TRAVLOPP VARJE KVÄLL

GÅR I LEDNINGEN

ÄR STEKT I MI GORENG

0176

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 15 december. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

BEHÅLLER IN-SKÄRNINGEN

U KORV FRÅN SÖDRA EUROPA

HIGHCHAPARRALFIGUR MÅLSMAN SPRÅKRÖRET OCH TIDNINGEN

ANTIKT GREKISKT TORG

DESS PLATS ÄR FRÄMST PÅ SO

FLYTTAS SNABBT FRAMÅT

FÅR INTE HÄNDA VID SKYTTETÄVLING SPEL SERALJ

FLYGARMADA UNDER 2:A VÄRLDSKRIGET

TYDLIG ANTYDAN

KÖBRICKA

GÖRS PÅ SKOLGÅRD

BRYTNING

ALBANSKT SÄTE MEITNERIUM

KRAMAR VISS FILT

EN AV 4 HOS KO

KORT DAG I VECKAN

FLYGFÖRBAND

AMFORA

ARBETA MED ILLUSTRATION HUR SA?

FJÄDRAR

MANDRILL

TRAKTORTYP SLIDHORNSDJUR

BLODKÄRLETS

DRAR INÅT SITTER I BÅS

PÅ VILNIUSÅK IHOP

SKRANGLIGT

EFTER

träna mer utomhus under vintern även om det ofta är ganska tråkigt.

FASON

FINT TÄLJVIRKE

NATURLIG TOPP

Det går att skjuta under vintern också, men det fungerar inte alltid så bra när temperaturen närmar sig -30°C. Temperaturen är ändå inte det största hindret, berättar Anna. – Det är ljuset som är problemet. Vi tränar med elljus, och det är ofta ganska svårt att se duvorna. Ibland fungerar det skapligt, men det är inte optimala förhållanden. – Söderut kan de ju träna hela året, om inte så mycket så lite grann i alla fall. Istället försöker Anna torrträna inomhus, men säger att hon borde göra det oftare. Dessutom vore det bra att

FARTYGSBOLAG

KATT

GJORT RENT

PUND IHOP

uttagen till landslaget, vann Skandinaviska Mästerskapen och slutade på fjärdeplats på Nordiska Mästerskapen.

KEXEN

SIST I BREV

ÅKERLAPPEN

SPJÄLA

HANS NAMN FIRAS 30 MARS

ANTILOP

FRIGIVNINGEN ALVARVÄXT

SOM 4

TRÄD

BOKVÄRLD

VATTENVÄXT

TIDIG

ÄR ÖNSKAN I 2:A HALV- MÖRKA LEK GUNGAR EFTER 0-3 I PAUS KRAFTKÄLLAN

ÄR STADIG FÖDA

Namn............................................................................................................................................................................................................................. Adress.......................................................................................................................................................................................................................... Postadress..............................................................................................................................................................................................................

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 1 2014 Bertil Omark, Övertorneå, Bengt Myrberg, Uppsala, Charnett Lövdahl, Malmö. Vinnare i kryss nr 3 2014 presenteras i nr 1 2015. Skicka in ditt bidrag senast den 15 december. NR 3 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

Hur stor är skyttesporten i ditt land?

ALI AL MUHANADI Luft- och korthållsskytt, Qatar

TASI TAMAS Running target-skytt, Ungern

Inte så stort om man jämför med europeiska länder. Mest känt i landet är lerduva, men förhoppningsvis blir gevär känt också. Jämfört med till exempel fotboll och Formel 1 rapporterar inte media om skytte, men de sänder i alla fall VM-finalerna på TV.

Det är välkänt. Pistol är det största, vet inte några siffror men på tävlingar kanske det är 400 på pistol, 200 på gevär och 50-60 på running target. Fler än det skjuter som hobby. Media rapporterar inte så mycket och inte tillräckligt, kanske en halv sida om vi vinner medalj.

Läs bland annat om detta i nästa nummer...

ATT JOBBA MED

TRÄNARE

TROSA-VAGNHÄRAD byggde kulfång till korthållfältmål NÄSTA NUMMER AV SVENSK

SUSANA FONTAN VERDE ROBERT JOHANSEN 300-metersskytt, Spanien 300-metersskytt, Nya Zeeland Jämfört med andra länder är vi få, men flest deltagare i pistol tror jag, och skyttet är inte mycket känt. Publik är inte mycket heller, det är familj och skyttar. Media skriver när någon vinner internationellt, men annars inte. Vi är ett fotbollsland...

Som sport är skyttet inte så stort. Jakt är stort, men att få folk att tävla i skytte är svårt. Mest vanligt är korthåll som man lätt får vapentillstånd för. Skyttet är ganska väl bevakat, särskilt gevär och lerduva.

NAOMI BEN HEFER Korthållsskytt, Israel Skyttet är inte så stort, men vi är ganska duktiga i det för att ändå vara ett ganska litet land. Vanligast är gevär och pistol. Lerduva är inte så vanligt tyvärr. Det skrivs om skytte i media, men det är inte så välkänt som vi önskar, som andra sporter.

kommer i mitten av december!

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2014

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

TILLSKOTT HOS NORMA

14 NYA KALIBRAR I LADDMANUALEN

Normas laddmanual, utgåva nr 2, finns nu att beställa hos din butik. Observera att den enbart finns på engelska. Laddata nu även för 6 PPC, 6XC, 7mm Blaser Mag, 300 Blaser Mag, 300 Norma Mag, 300 RUM, 338 Blaser Mag, 338 Norma Mag, 375 H&H Mag, 375 Blaser Mag, 500/416 NE, 458 Lott, 450 Rigby och 500 NE 3”.

13 NYA HYLSOR FÖR KOMPLETT UTBUD & BALLISTISKA DATA BESÖK OSS ONLINE PÅ www.norma.cc