Energi och klimat Positionspapper
Förord En av dagens främsta utmaningar, såväl globalt som lokalt är att radikalt minska vår klimatpåverkan, samtidigt som samhällets energiförsörjning tryggas. Kommuner, landsting och regioner spelar viktiga roller och gör betydande insatser i energi- och klimatarbetet. Där finns också en tydlig politisk vilja att öka de egna insatserna och att bidra till effektiva samarbeten. Detta positionspapper redovisar synen på energioch klimatpolitiken inom Sveriges Kommuner och Landsting. Positionspappret antogs av förbundets styrelse den 9 maj 2008 som underlag för kontakter och överläggningar med regeringskansliet
Positionspapper
och andra parter. Det kan även utgöra ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Medan många av de positioner som redovisas pekar på långsiktiga förhållanden utgör en del mer specifika förslag som kan komma att ändras i takt med pågående arbete och den snabba utvecklingen på området. Sveriges Kommuner och Landsting i maj 2008
Anders Knape
1
© Sveriges Kommuner och Landsting 2008 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 Webbplats: www.skl.se Beställningsnummer: 5140 Tryckeri: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby Kontaktpersoner på SKL: Bo Rutberg och Andreas Hagnell Foto: Sid 14: Skånetrafiken. Övriga: Björn Hårdstedt Form och produktion: Björn Hårdstedt Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer
2
Energi och kimat
Sammanfattning Kommuner, landsting och regioner är beredda att ta ansvar för en bred satsning på trygg energiförsörjning, omställning av samhället för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat. För att lyfta fram det lokala och regionala perspektivet i energi- och klimatpolitiken har Sveriges Kommuner och Landsting antagit ett antal ståndpunkter och förslag som utvecklas i detta positionspapper. För att kommuner, landsting och regioner ska kunna arbeta effektivt med energi- och klimatfrågorna måste staten ta ansvar för att skapa långsiktiga och ambitiösa mål, strategier, regelverk och ekonomiska styrmedel. Till statens ansvar hör att satsa kraftfullt på en utbyggd transportinfrastruktur med tydlig klimatprofil. En bättre statlig samordning behövs i samhällsbyggandet, både vad gäller investeringar, drift och regelverk. Ett anpassat regelverk behövs för att kommunerna ska kunna arbeta för en klimatanpassad utveckling i samhällsplaneringen. Den kommunala planeringen måste stödjas genom ett samlat och anpassat kunskapsunderlag från de statliga myndigheterna. Staten måste stödja och tydliggöra möjligheterna till klimathänsyn vid offentlig upphandling.
Staten måste sammanfattningsvis: ✹✹ skapa långsiktiga mål, spelregler och generella ekonomiska styrmedel, ✹✹ stödja kommuner, landsting och regioner i deras energi- och klimatarbete, ✹✹ inkludera kommuner, landsting och regioner i den nationella energi- och klimatpolitiken. Det här vill kommuner och landsting göra när förutsättningarna från staten finns: ✹✹ medverka till en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning, ✹✹ satsa på kollektivtrafiken och ett effektivt och hållbart transportsystem. Det här vill kommuner och landsting göra själva: ✹✹ bygga ut den miljöanpassade energi försörjningen, ✹✹ satsa på effektiv användning och hushållning av energi, ✹✹ samhällsplanera klimatanpassat, ✹✹ ställa tydliga energi-, miljö- och klimatkrav vid offentlig upphandling, ✹✹ satsa på medborgardialog och ökat medborgar engagemang.
Kommuner, landsting och regioner måste inkluderas i den nationella klimatpolitiken och ges access till Hållbarhetskommissionen och liknande forum.
Positionspapper
3
Utgångspunkter Energi är både en begränsad och en obegränsad resurs Tillgången till billig energi har varit en hörnsten i produktion och samhällsbygge sedan industrialismens genombrott. Dagens globala tillväxt är i hög grad relaterad till hög och snabbt ökande energianvändning och förutsätter säker och konkurrenskraftig tillförsel av energi. Den energimix världen idag utnyttjar består till cirka 80 procent av fossila bränslen. Tillgången på olja och gas anses vara på upphällningen inom några decennier, medan kolreserverna bedöms räcka ytterligare flera hundra år. Det är dock inte främst eventuell brist på fossila energiresurser som är problemet utan de konsekvenser användningen har på klimatet. Att den koldioxid som släpps ut i samband med förbränning av fossila bränslen leder till en mycket allvarlig klimatpåverkan har slagits fast av FN:s klimatpanel IPCC. Även om utsläppen av koldioxid stannar upp eller minskar kommer halten av växthusgaser att fortsätta öka under lång tid innan den börjar minska igen. Det innebär att världens länder både måste minska sina utsläpp av växthusgaser och förbereda sig på att hantera effekterna av klimatförändringarna.
4
Andra betydande energikällor i dag är biobränslen, vattenkraft och kärnkraft. Inte heller dessa är problemfria. Vattenkraft innebär i flera fall oönskad påverkan på naturen, biobränslen har alternativ användning som råvara och livsmedel, och kärnkraften har välkända risker. Biomassa behövs också för att binda koldioxid. Utnyttjande och utveckling av dessa energikällor måste därför ske på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. För fortsatt nyttjande av biobränslen för fordon, måste satsningar göras för att utveckla andra generationens biodrivmedel. Jorden har samtidigt närmast obegränsad tillgång till flödande förnybar energi; inflödet av solenergi är cirka 10 000 gånger mer än samhällets energikonsumtion. Möjligheten att utnyttja direkt solinstrålning och vindkraft är redan med dagens teknologi relativt goda. Vågenergi har på senare tid utvecklats till ett möjligt alternativ. Dessa energikällor finns dock endast i begränsad utsträckning till kommersiellt gångbart pris. Tillgången till förnybar energi kan därför redan idag sägas vara en fråga om pris och styrmedel. Med en medveten satsning på forskning, utveckling och tillämpning finns det stora möjligheter att utveckla och effektivisera dessa energikällor.
Energi och kimat
EU och Sverige driver på omställning och trygg försörjning
Kommuner, landsting och regioner har nyckelroller…
Kommissionen presenterade i början av 2007 ett meddelande om en ny sammanhållen energipolitik för Europa med budskapet att EU måste agera för att säkra en hållbar, trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning.
Kommuner landsting och regioner har viktiga roller och gör betydande insatser i energi- och klimatarbetet (se rapport Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner, juli 2007). Viktiga insatsområden är att bidra till att bygga ut den miljöanpassade energiförsörjningen, arbeta för energieffektivisering och hushållning, satsa mer på kollektivtrafik och infrastruktur, klimatsmart planering och upphandling med klimatprofil. Den lokala och regionala politiken är en viktig plattform för medborgardialog och medborgarengagemang.
EU har tagit på sig en ledarroll i att begränsa utsläppen av växthusgaser globalt. EU har förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent fram till 2020, jämfört med 1990. EU:s mål i internationella förhandlingar är samtidigt att de utvecklade länderna år 2020 skall ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent. Dessutom eftersträvas en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser fram till 2050 med upp till 50 procent jämfört med 1990, vilket innebär att de industrialiserade länderna skall minska sina utsläpp av växthusgaser med 60–80 procent. Sverige är ett av få länder i världen som lyckats förena tillväxt med minskade utsläpp av växthusgaser. Sverige har en hög andel icke fossil energi, i form av biobränsle, vatten- och kärnkraft. Däremot har Sverige en relativt stor användning av högvärdig elenergi inom bostäder och industri och är bara delvis ett föredöme när det gäller energieffektivitet. Till exempel har vi Europas bränsletörstigaste bilpark.
Positionspapper
Kommuner, landsting och regioner kan i olika samarbeten, lokalt, nationellt och internationellt, utveckla och sprida kunskaper om energi- och klimateffektiva lösningar i teknik, tillämpning, planering och samhällsbyggande.
… i samarbete med näringsliv och forskning Näringslivets medverkan är avgörande för ett framgångsrikt energi- och klimatarbete. Här finns både erfarenheter och potential för effektivisering och omställning. Miljödriven affärsutveckling är en förutsättning för hållbar tillväxt. Offentliga organ kan i ökad utsträckning samarbeta med näringsliv och forskning för att utveckla system, produkter och tjänster som möjliggör en omställning till en hållbar och klimatanpassad energianvändning samt en trygg energiförsörjning.
5
6
Energi och kimat
Sveriges Kommuner och Landstings positioner
1
Skapa långsiktiga mål, spelregler och generella ekonomiska styrmedel
Det behövs tydliga nationella mål i energi‑ och klimatpolitiken. Det ger stöd och grund för olika aktörer och samarbeten. Att konkretisera de nationella målen liksom att sätta upp egna mål är en uppgift för kommuner, landsting och regioner på respektive politisk nivå. För att bli effektivt måste arbetet för att uppnå målen samordnas bättre mellan de olika nivåerna, vara mer styrande och tillåtas att variera utifrån de lokala förutsättningarna.
Ambitiösa och långsiktiga ekonomiska styrme‑ del behövs på området. I avvaktan på kraftfulla internationella styrmedel bör Sverige inte minska sina egna ambitioner. Långsiktiga investeringar som främjar klimatet och miljön förutsätter tydliga spelregler och strategier för olika energislag. Plötsliga förändringar av regler och skatter försvårar kommunernas och företagens planering. Styrmedel som främjar en miljödriven företagsamhet är ett medel för att stärka landets konkurrenskraft.
Positionspapper
Utsläppshandel och andra styrmedel bör til‑ lämpas så att industri, energiomvandling och transporter i Sverige behåller sin internationella konkurrenskraft. Ekonomiska styrmedel för energi‑ och klimatpolitik bör i huvudsak vara generella, och samordnade inom EU och globalt, så att åtgärder vidtas där de är mest kostnadseffektiva. EU:s system med handel av utsläppsrätter är ett sådant styrmedel, och för att systemet ska vara effektivt och konkurrensneutralt bör utsläppsrätterna auktioneras ut. En fri tilldelning av utsläppsrätter bör begränsas till industri med utomeuropeisk konkurrens utan kostnader för sina utsläpp. Alternativt bör kostnaden för utsläppsrätter kunna neutraliseras vid export och import.
Den svenska koldioxidskatten bör ta fortsatta branschvisa hänsyn för energiintensiv industri och högeffektiv kraftvärme från naturgas. Sådan kraftvärme riskerar annars att konkurreras ut av kolkraft från grannländer med lägre beskattning och mer generös tilldelning av utsläppsrätter. Systemet med gröna certifikat har kraftfullt främjat utbyggnaden av förnybar elproduktion. Därför är det positivt med nyligen höjda mål och förlängd period. Staten bör i sitt fortsatta klimatarbete även överväga möjligheten att införa marknadsbaserade ekonomiska styrmedel för energieffektivisering, till exempel av typen ”vita certifikat”.
7
8
Energi och kimat
2
Stöd kommuner, landsting och regioner i deras energi- och klimatarbete
Skapa arenor för lärande och samspel mellan statliga myndigheter, kommunal och regional nivå, forskning, näringsliv och andra parter för att tillvarata och utveckla nya ekonomiska och tekniska lösningar på energi- och klimatområdet. Staten bör stödja initiativ att konkretisera klimatpolitiken, till exempel genom att utveckla underlag, metoder och indikatorer för arbetet med att nå uppsatta mål. Ge dem som går före en nyckelroll i arbetet. Ta tillvara deras erfarenheter och sprid och vidareutveckla deras kunskaper i den nationella strategin.
Investeringsbidrag behövs och bör förenklas. Det kan i vissa fall vara befogat med riktade statliga bidrag, till exempel inom klimatområdet, med samfinansiering mellan kommuner och andra parter. Många erfarenheter kan hämtas från genomförda nationella satsningar på investeringsbidrag och från EU:s politik och program. Det finns också ett fortsatt stort intresse för sådant stöd. Stöden bör ha en långsiktig inriktning och förenklas betydligt. Tidigare bidrag till klimat investeringsprogram (Klimp) bör utvecklas till mer direkta investeringsstöd, exempelvis till satsningar på kollektivtrafik och energieffektivisering av miljonprogramsområden. Mindre kommuner måste kunna få stöd och underlag för att komma igång med sitt lokala energi- och klimatarbete. Resurser bör tillföras stadsutveckling för hållbara helhetslösningar.
3
Inkludera kommuner, landsting och regioner i den nationella energi- och klimatpolitiken
Ge kommuner, landsting och regioner en roll i Hållbarhetskommissionen och liknande forum. På kommunal och regional nivå är politikens inriktning att finna helhetslösningar som tillgodoser de ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling. Kommuner, landsting och regioner har viktiga roller och gör betydande insatser i energi- och klimatarbetet. Den politiska viljan att öka de egna insatserna är stor. Det är därför viktigt med lokal och regional delaktighet i energi- och klimatpolitiken. Kommuner, landsting och regioner är nödvändiga medspelare för staten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är villigt att medverka i en fortsatt dialog om politik, arbetsformer, åtgärdsområden och styrmedel.
En del av de medel som avsätts bör fördelas regionalt till kommuner och andra aktörer efter gemensamma regionala prioriteringar. Bidragen bör även ha en koppling till och underlätta tillgång till EU:s stöd- och projektsystem. Samarbete med näringslivet är en viktig komponent. Positionspapper
9
10
Energi och kimat
4
Bygg ut den miljöanpassade energiförsörjningen
Ta tillvara fjärrvärmens, kraftvärmens och fjärr‑ kylans goda klimatprestanda och potential för effektiv energiförsörjning. Ta vara på spillvärmen och verka för att fjärrvärmeunderlaget så långt möjligt används till kraftproduktion. En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla är beroende av ett regelsystem som främjar och styr mot ett ökat utnyttjande av systemens potential. En utbyggnad omfattar stora investeringar och därmed risker, vilket kräver tydliga och långsiktiga spelregler. Utvecklingen påskyndas av bland annat dagens system med gröna certifikat för förnybar el.
Undvik tendenser till monopolprissättning och intäktsmaximering. Öppna fjärrvärmenäten för fler energileverantörer utan att urholka grunden för långsiktiga investeringar i kraftvärme. Den prisprövning som branschen själv förordat bör utvecklas.
En nationell strategi behövs för utveckling och användning av biobränslen. Staten måste föra en dialog med berörda parter om strategiska val, infrastruktur, samverkan mm. Det finns exempelvis ett stort lokalt intresse och inte obetydlig potential för framställning av biogas att bygga vidare på och stödja.
Vid införandet av nya skatter måste hänsyn tas till berörda aktörers erfarenheter, så att skatter‑ na ger avsedd effekt. Vi ifrågasätter till exempel skatten på avfallsförbränning och hur skatten på el i vissa fall negativt påverkar tillgodogörandet av spillvärme. Skatten på avfallsförbränning behöver avvecklas eller ändras. Erfarenheten visar att skatten inte fullgör sitt syfte, är svår att tillämpa och motverkar samhällets miljöambitioner. Skatten gör det exempelvis förmånligt att energiutvinna annat avfall än hushållsavfall i hetvattenanläggningar och hushållsavfall i kraftvärmeanläggningar. Skattekostnaden är svår att förutse och skatten är komplicerad att deklarera och verifiera.
Tillståndsprocessen för vindkraftsanläggningar måste snabbas upp, genom förändringar i lagstiftningen som undanröjer dubbelprövning i PBL och miljöbalk. Vindkraftens potential är underutnyttjad samtidigt som många kommuner planerar aktivt för vindkraft, ofta i nära samverkan med näringslivet. Särskilda satsningar behövs för att distributionsnäten ska medge ett ökat inslag av vindkraft.
Satsa på försöksanläggningar för produktion av andra generationens biobränsle ur skogsråvara och på bioraffinaderier. En storskalig satsning på biobränslen måste vägas mot andra resursbehov inom skogs‑, kemi‑ och livsmedelsindustri, samt mot negativa effekter på landskap och biologisk mångfald.
Positionspapper
11
12
Energi och kimat
5
Skapa förutsättningar för en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning
Samhället behöver en långsiktig, trygg och hållbar energiförsörjning och ett robust elför‑ sörjningssystem. Kalla vintrar tenderar tillgången på el att inte räcka till för alla samhällets behov. Effektförsörjningen måste därför ses över och vara i fokus såsom en kritisk faktor för samhällets funktion. Insatserna för att förbättra tryggheten i energidistributionen ut till slutanvändare måste öka. Det är angeläget att EU tar de initiativ till dialog med producenter, transitländer och andra internationella aktörer på energimarknaden som föreslås i kommissionens grönbok om en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning. Föreslagna åtgärder syftar till en öppnare och mer integrerad europeisk energimarknad, där fysiska och administrativa flaskhalsar i nätsystemen undanröjs för att förbättra konkurrensen inom energisektorn.
Integration och avreglering måste genomföras så det leder till ökad produktion och tryggad energiförsörjning. Erfarenheter behöver dras från de avregleringar som genomförts, till exempel på den nordiska elmarknaden, där prissättning efter marginalkostnaden medfört ökade priser för konsumenterna och där reservkapaciteten i produktionen har minskat. Reglerna får inte heller slå undan fötterna på den elintensiva industrin.
6
Satsa på effektiv användning och hushållning av energi
Sverige har en hög förbrukning av elenergi per invånare både i industri och hushållssektorn och relativt låga elpriser. På en integrerad europeisk energimarknad kan elpriset antas öka kraftigt. Samhällets energihushållning är en nyckelfaktor för att klara av energiomställningen. Industrin behöver effektiviseras ytterligare för att behålla sin konkurrenskraft.
Ta vara på potentialen i gemensamma system‑ lösningar mellan industri och energiproduktion kring spillvärme, värme, kyla och kraft. Offentlig sektor kan även stödja näringslivet genom att visa på potentialer, genom rådgivning, miljötillsyn etc.
EU:s energitjänstedirektiv måste implementeras med rätt stöd och rimliga incitament. Införandet i Sverige måste ta fasta på de kunskaper som redan finns i kommuner, landsting och regioner och i näringslivet. Energiinventering av fastigheter är en nyckelaktivitet. Kommunerna behöver stöd i att komma igång med ett systematiskt energiarbete i enlighet med direktivet.
Särskilda satsningar för energieffektivisering bör göras i fastighetsbestånd med dåliga energi‑ prestanda, såsom många av miljonprogrammets områden. Särskilda statliga bidrag eller lån kan spela en viktig roll för dessa omfattande investeringar.
Ökade möjligheter behövs att styra mot bättre energiprestanda i fastigheter. Byggreglernas energikrav bör skilja mellan olika energikvalitet (el eller värme/kyla) samt hur energin produceras. Det är viktigt att styra bort från användning av el.
Positionspapper
13
14
Energi och kimat
Minska byråkratin för energideklarationer och frigör resurser för energihushållning. Kommuner, landsting och regioner förfogar över cirka 65 miljoner kvadratmeter verksamhetslokaler. Genom att både bygga och förvalta kan de se långsiktigt och sammantaget på investeringar och driftskostnader över tid. Det regelverk som införs med EU-förordningar som grund innebär alltför administrativt krävande insatser. Det gäller till exempel EUdirektivet om energideklarationer av fastigheter där dessutom den snäva tidsramen är ett problem för kommuner, landsting och regioner.
7
Satsa på kollektivtrafiken och ett effektivt och hållbart transportsystem
Det finns en mycket stor outnyttjad potential för minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn, såsom satsningar på spårbunden trafik och annan kollektivtrafik, energieffektiva fordon, bilpooler, sparsam körning, ökat cyklande etc.
Staten måste kraftigt öka sina investeringar i transportinfrastrukturen. Det bör göras med en tydlig klimatprofil, med mycket kraftfulla och breda satsningar på kollektivtrafik. Satsningarna behöver kombineras med andra styrmedel för att minska behovet av biltrafik och öka incitamentet att avstå bilen. En ökad andel järnvägstransporter är nödvändig för både gods och pendling. Det senare gäller framförallt i storstadsområdena. Kollektivtrafiken bör utvecklas i enlighet med transportpolitiska beslut och den regionala utvecklingspolitiken, vilket även förutsätter satsningar på vägar.
En samordnad nationell transportpolitik behövs, liksom en ökad samordning mellan transportslag och utförare. Det gäller för både gods‑ och persontransporter. Samordningen behöver förbättras mellan lokal och regional kollektivtrafik och det nationella järnvägsnätet. Sverige bör också verka för en förbättring och samordning av EU:s järnvägar.
Flyget bör införas i EU:s system för handel med utsläppsrätter och utsläppsrätterna fördelas genom auktionering. SKL är av konkurrensneutralitetsskäl emot en ensidig svensk flygskatt. På grund av mycket olika internationell konkurrenssituation inom transportområdet och exempelvis energiintensiv industri, bör en separat utsläppshandel, ”bubbla”, övervägas för sektorn flyg och/eller transporter.
Positionspapper
15
16
Energi och kimat
En kilometerskatt för tunga vägtransporter be‑ hövs som ett mer konkurrensneutralt styrmedel än dagens drivmedelsskatter. Det kan vara kraftfullt i klimathänseende och ta hänsyn till lokala miljöeffekter och vägslitage. Den kan inkludera en koldioxidskatt eller samordnas med en sådan eller med utsläppshandel. En kilometerskatt måste dock utformas med hänsyn till regionalpolitiska mål och geografiska hänsyn för industri med långa transportavstånd och med hänsyn till internationell konkurrenskraft.
Styrmedel i transportsektorn bör styra mot minskade koldioxidutsläpp. Reseavdragen bör anpassas så de inte ensidigt premierar bilresor. För att uppmuntra kollektivtrafikresande samt stödja cykling till jobbet, likaväl som annan friskvård, bör arbetsgivare ha rätt till avdrag och den anställde slippa förmånsbeskattning.
Effektivisera fordonens bränsleanvändning. enom att ställa om befintliga styrmedel (förG månsbeskattning, fordonsskatt, skrotningspremier etc.) kan den svenska bilparken förnyas snabbare och dess energiförbrukning minska till den betydligt lägre nivå som finns i övriga EU.
Utveckla miljöbilar och miljövänligt fordons‑ bränsle. En statlig miljöbilsdefinition som är enhetlig för olika lagstiftningar bör slås fast, skärpas stegvis över tid och kompletteras med ett klassningssystem för olika prestanda. Kraven för energieffektivitet bör skärpas för fordon som kan köra med biodrivmedel.
Positionspapper
8
Samhällsplanera klimatanpassat
Kommunernas fysiska planering är en viktig arena för att uppnå en klimatanpassad och energieffektiv samhällsstruktur. Där hanteras lokalisering av infrastruktur, arbetsplatser, handel och bostäder för minskat transportbehov och energieffektiva transporter, samt utbyggnad av fjärrvärme och vindkraft. Kommunerna kan idag ställa energikrav på bebyggelse vid exploatering när kommunen äger marken men bara medverka till frivilliga avtal om energiprestanda på icke kommunägd mark.
Stärk möjligheterna att planera klimatanpassat. Översiktsplanens roll som styrande dokument måste stärkas om kommunerna skall kunna ta sitt ansvar att göra lokaliseringsval med klimathänsyn. Möjligheterna måste förbättras att i detaljplan säkra de övergripande ställningstagandena. I detaljplaner bör krav på säkerhetshöjande och skadeförebyggande åtgärder kunna anges för att förhindra eller minska risken för naturolyckor. Kommunerna bör på annans mark kunna utföra åtgärder av stor betydelse för att skydda omgivande bebyggelse. Ökade möjligheter att föreskriva bättre energiprestanda och fjärrvärme för ny bebyggelse bör utvecklas.
Staten måste fritt tillhandahålla planerings‑ underlag och analysverktyg anpassade för kommuner, landsting och regioner. Det behövs för att kommunerna ska kunna göra relevanta bedömningar och ta sitt ansvar för att minska klimatpåverkan i den fysiska planeringen. Framtida klimatförändringar och extrema vädersituationer måste nu tas in i planeringen. Nya planeringsbehov kommer framöver att ställa stora krav på kommuner som redan idag med begränsade resurser strävar efter att uppfylla de lagar och mål som finns.
17
18
Energi och kimat
Behovet av underlag och bättre nationella höjddata är brådskande och ett självklart statligt ansvar. En sammanhållen energi- och klimatstatistik behöver utvecklas för lokal och regional nivå.
Finansieringslösningar måste skapas som klargör hur samhället ska hantera extraordinära natur‑ händelser som medför svåra belastningar på samhället. Det måste också framgå hur kostnader för återuppbyggnad och efterarbete ska hanteras, och vem som har huvudansvaret.
Tillför resurser till kommunerna för att kunna dela ansvaret att minska klimatpåverkan och förbättra klimatanpassningen. Det behövs både kompetensstöd och ekonomiska resurser för relevanta planeringsinsatser. Ett bra exempel är stödet till kommunerna för planering av vindkraft 2007 och 2008. Det behövs ökad regional planeringssamordning och utveckling av ny metodik för en samhälls- och transportplanering som främjar resurssnåla transporter.
Samordna statens verksamhet och regler för att möjliggöra helhetsgrepp för en klimatanpassad samhällsplanering. Det finns oroande tendenser
9
Ställ tydliga energi-, klimat- och miljökrav vid offentlig upphandling
Offentlig upphandling har en stor potential att påverka produktion och konsumtion. Tillsammans upphandlar stat, kommuner och landsting för ungefär 500 miljarder kronor per år. Miljökrav ställs relativt ofta av landsting, kommuner och stat, men det bör enligt utvärderingar kunna göras på ett bättre sätt och i ökad utsträckning. Möjligheterna att ställa miljökrav har ökat och förtydligats med EU:s upphandlingsdirektiv 2004 som införts i svensk lagstiftning 2008. Det är viktigt att utveckla samverkan med näringslivet i detta arbete, till exempel genom teknikupphandling.
Staten bör underlätta tillämpningen av lagstift‑ ningen och öka satsningen på verktyg för att ställa energi-, klimat- och miljökrav vid upp‑ handling av produkter och tjänster. Ett ökat stöd bör ges till Miljöstyrningsrådets arbete på området. Tillgången till information om energi- och klimatprestanda för varor och tjänster måste också bli bättre.
till suboptimering av olika miljöfrågor och de sektorsvisa mål som idag utarbetas av myndigheterna stödjer inte kommunernas ambitioner att uppnå klimatanpassade helhetslösningar. Ändra tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för luft och förordningen om omgivningsbuller så de inte leder till en utglesning av bebyggelsen, vilket är direkt kontraproduktivt i klimathänseende. Staten bör möjliggöra betydligt kraftfullare åtgärder nära störande källor.
Positionspapper
19
10
Satsa på medborgardialog och ökat medborgarengagemang
Satsa aktivt på medborgardialog, kommunika‑ tion, folkbildning och opinionsbildning för ökad insikt och energi- och klimatanpassad livsstil. Konsumtion och livsstil, till exempel resande och matvanor, spelar en mycket stor roll för individernas energianvändning och klimatpåverkan. Alla medborgare behöver därför involveras. För att nå medborgarna och bidra till den beteendeförändring som krävs, måste vi kunna peka på hur och inte endast att en förändring behöver göras, genom en öppen och engagerad dialog.
20
Staten behöver ta fram lättillgänglig information som kan anpassas lokalt och regionalt. Den kommunala energirådgivningen behöver stöttas och utvecklas. Politiker på lokal och regional nivå har mycket viktiga roller i att bidra till medborgardialog och opinionsbildning kring energi- och klimatfrågorna och vad var och en kan göra. Styrmedel och åtgärder kommer att få olika konsekvenser för olika grupper, vilket behöver hanteras. Till exempel har kvinnor och män ofta olika livsstil, energianvändning och klimatpåverkan. Det är också avgörande att offentlig verksamhet föregår med gott exempel och har bra samspel med näringslivet, fackföreningar och frivilligrörelser.
Energi och kimat
Positionspapper
21
Energi och klimat Positionspapper En av dagens främsta utmaningar, såväl globalt som lokalt, är att radikalt minska vår klimatpåverkan samtidigt som samhällets energiförsörjning tryggas. Kommuner, landsting och regioner spelar viktiga roller och gör betydande insatser i energi- och klimatarbetet. Där finns också en tydlig politisk vilja att öka de egna insatserna och att bidra till effektiva samarbeten. Detta positionspapper redovisar synen på energi- och klimatpolitiken inom Sveriges Kommuner och Landsting. Positionspappret antogs av förbundets styrelse i maj 2008 som underlag för kontakter och överläggningar med regeringskansliet och andra parter. Det kan även utgöra ett stöd till m edlemmarna i deras arbete. Förbundet vill se ökade satsningar på miljöanpassad, trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning, effektiv användning av energi, kollektivtrafik och ett effektivt och hållbart transportsytem, klimatanpassad samhällsplanering, offentlig upphandling samt ökat medborgarengagemang. Förbundet vill framhålla vikten av att inkludera den lokala och regionala politiska nivån i klimatpolitiken. Det är avgörande att staten stödjer kommuner, landsting och regioner i deras arbete och tar sin del av ansvaret för infrastruktur, kunskapsunderlag, lagstiftning och andra styrmedel. Beställningsnummer: 5140
118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer