Förord Väghållarna har under många år och på olika sätt försökt säkra oskyddade trafikanters passage över körbana. Ett sätt är att i korsningspunkter skapa en geometrisk utformning som innebär en fördel för oskyddade trafikanter. Detta har accentuerats sedan Lugna gatan-konceptet presenterades, och än mer sedan den förändrade lagstiftningen om fordonsförares väjningsplikt vid övergångsställe. För att den goda viljan i planeringen ska ha avsedd verkan i praktiken, är det av avgörande betydelse att utformningen sker med hänsyn till de trafikregler som gäller. Genom att beakta dessa regler i planeringen, kan man undvika att åstad-
komma en fysisk utformning som innebär att en trafikregel kommer att gälla som motverkar syftet. Konkret innebär det också att det finns en uppenbar risk att man genom att åstadkomma en disharmoni mellan den regel som utformningen svarar mot, och hur man som trafikant uppfattar situationen, skapar en osäker och farlig trafikmiljö. Naturligtvis måste hänsyn också tas till utformarens respektive estetens synpunkter på material och skönhet, men det är viktigt att kunskapen om gällande trafikregler finns med när trafikmiljön formas. Författare är Lars Ahlman vid Malmö gatukontor. Svenska Kommunförbundet i maj 2001
Formspråk i gång- & cykelpassager
1
Innehåll Formspråket gör reglerna begripliga ................................................................................ 3 Vad lagen säger om passager .......................................................................................... 4 Tillämpning av lagreglerna ............................................................................................... 6 Praktiska exempel ........................................................................................................... 8 1. Tessins väg/Ola Hanssonsgatan .............................................................................................. 9 2. Klågerupsvägen/Bolagsbacken ............................................................................................... 9 3. Videdalsvägen/Lingongatan .................................................................................................. 10 4. Sallerupsvägen/Olof Hågensens allé .................................................................................... 10 5. Fersens väg/Banérsgatan ........................................................................................................ 11 6. Gustav Adolfs torg ................................................................................................................... 12 7. Djäknegatan/Baltzarsgatan .................................................................................................... 12 8. Studentgatan/Södra Promenaden ......................................................................................... 13 9. Södra Förstadsgatan/Friisgatan ............................................................................................. 13 10. Exercisgatan/Kungsgatan ..................................................................................................... 14
© Svenska Kommunförbundet 2001 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 71 00 Epost: gata@svek om.se • Webbplats: www .svekom.se ISBN: 91-7289-005-3 Tryck eri: KatarinaTryck, Stockholm-Hammarb y Text och foto: Lar s Ahlman Omslagsfoto av Björ n Hårdstedt: Ett lyckat exempel på passage vid Mariatorget på Söder malm i Stockholm Redigering och for m: Björ n Hårdstedt Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
2 Formspråk i gång- & cykelpassager
Formspråket gör reglerna begripliga Syftet med denna skrift är att i bild redovisa ett antal praktikfall, samtliga från Malmö, med kommentarer. Bland bilderna finns goda exempel där regler och utformning samverkar till en förhoppningsvis trafiksäker miljö. Men det finns också bilder som visar hur man genom olyckliga åtgärder förändrat grundreglerna så att den oskyddade trafikanten hamnar i ett sämre läge. Erfarenheter från Malmö visar att utformare, esteter och trafikreglerare inte talar samma språk – om man överhuvudtaget talar med varandra innan en åtgärd utförs. Eftersom det är oerhört viktigt att uppnå ett formspråk som svarar mot tillämpliga regler, kan ett sätt att förbättra ett sådant förhållande vara att man använder denna skrift som checklista och underlag för diskussioner inför kommande om- eller nybyggnader i kommunerna.
Många intressanta frågor med anknytning till cyklisters färd i trafiken har dykt upp under arbetets gång. Skriften är inte komplett i sin beskrivning av de problemsituationer som finns, men tillräckligt många exempel beskrivs för att skriften ska vara en tankeställare. Är de regler som idag gäller för cyklister, och i förhållande till denna trafikantkategori, verkligen adekvata och tydliga med tanke på möjligheten att kommunicera dem. Därmed ställs också frågan vilken grad av trafiksäkerhet man kan uppnå under sådana förhållanden. Många olika regler gäller beroende på situation samtidigt som gruppen “cyklister” inte är homogen, utan består av personer med olika utbildning och mognad inom trafikområdet. Att alltför många cyklister dessutom framför fordonet i hastigheter som överskrider den lämpliga när man korsar en gata, understryker bara behovet av entydiga regler för vad som gäller för och i förhållande till cyklister.
Formspråk i gång- & cykelpassager
3
Vad lagen säger om passager Den lagstiftning som styr vad som gäller i korsningspunkter finns i Trafikförordningen, TrF (1998:1276). Följande bestämmelser finns med anknytning till här aktuella frågor: 3 kap 21 § ”…En förare har dessutom väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg … 3. från en cykelbana, … 4. efter att ha korsat en gång- eller cykelbana” 3 kap 58 § ”På gångbanor … har förare väjningsplikt mot gående. Förare har också väjningsplikt mot gående när fordon förs in på en körbana eller en vägren från en fastighetsutfart vid vägen .” 3 kap 59 § ”På cykelbanor skall cyklande och förare av moped klass II lämnas företräde av andra fordonsförare” 3 kap 53 § ”Ett fordon får inte stannas eller parkeras 1. på eller inom ett avstånd av tio meter före ett övergångsställe eller en cykelöverfart, 2. i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant, 3. på eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande cykelbana eller gångbana”
4 Formspråk i gång- & cykelpassager
3 kap 60 § ”Vid ett bevakat övergångsställe skall en förare lämna gående som på rätt sätt gått ut på övergångsstället möjlighet att passera. Detta gäller även om föraren får korsa övergångsstället enligt trafiksignaler eller tecken av polisman. En förare som efter att ha svängt i en korsning skall passera ett bevakat övergångsställe skall köra med låg hastighet och har väjningsplikt mot gående som på rätt sätt har gått ut på eller just skall gå ut på övergångsstället. Skyldigheten enligt första och andra styckena vid bevakade övergångsställen gäller även mot cyklande och förare av moped klass II vid bevakade cykelöverfarter.” 3 kap 61 § ”Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just skall gå ut på övergångsstället. En förare som närmar sig en obevakad cykelöverfart, skall anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelöverfarten. En förare, som skall köra ut ur en cirkulationsplats eller annars efter att ha svängt i en vägkorsning skall passera en obevakad cykelöverfart, skall köra med låg hastighet och lämna cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just skall färdas ut på cykelöverfarten tillfälle att passera.”
6 kap 6 § “Cyklande eller förare av moped klass II som skall färdas ut på en cykelöverfart skall ta hänsyn till fordon som närmar sig överfarten och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.”
7 kap 4 § “Gående som skall gå ut på ett övergångsställe skall ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos de fordon som närmar sig övergångsstället. Utanför ett övergångsställe får gående korsa vägen endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken”.
Formspråk i gång- & cykelpassager
5
Tillämpning av lagreglerna I lagtexten finns begrepp som • gångbana, • cykelbana, • korsande gångbana, och • korsande cykelbana”. Avgörande för om reglerna gäller är sålunda att kriteriet för respektive begrepp är uppfyllt. Ingenstans i Trafikförordningen finns emellertid definierat hur det ser ut i en punkt där det exempelvis finns en ”korsande gångbana” eller ”korsande cykelbana”. En viss ledning finns i vad departementschefen sa i ett förordningsmotiv 1985:4: ”…vanligt att man bl a i nya bostadsområden låter gångbanan utmed en litet större väg med bibehållen (förhöjd) nivå korsa körbanan på de mindre vägar som ansluter till den större. Jag har därför ansett det befogat att införa en särskild bestämmelse om väjningsplikt för den som korsat en gångbana”. Mot bakgrund av diskussioner med dåvarande Trafiksäkerhetsverket (TSV) har Malmö kommun för den praktiska tillämpningen satt upp ett antal kriterier som rimligen borde vara avgörande för om en korsande gångbana respektive cykelbana föreligger. Vidare har man gjort bedömningen att reglerna enligt nuvarande TrF 3 kap §§ 58 och 59 (se ovan), sätts ur spel om det på den korsande gång-
6 Formspråk i gång- & cykelpassager
banan eller cykelbanan finns markerat ett övergångsställe respektive cykelöverfart. Det innebär att dessa för oskyddade trafikanter ytterst fördelaktiga reglerna – vilka i princip inte innebär några skyldigheter för dem – ersätts med hänsynsregler, se 6 kap 6 § respektive 7 kap 4 § ovan. En annan konsekvens blir att regeln enligt 3 kap 21 § 3 p (se ovan) med stor sannolikhet kommer att gälla. De kriterier som används i Malmö är följande: • Det är inte enbart nivåskillnaden som är avgörande för om väjningsplikt gäller. • Väjningsregeln gäller sålunda inte vid en tröskel, som visserligen är uppbyggd i gångbanans/cykelbanans nivå, men är utförd i en från denna avvikande beläggning (utan här anses det vara frågan om ett farthinder/gupp). • Inte heller får det på den korsande gångbanan/cykelbanan vara markerat ett övergångsställe respektive cykelöverfart om väjningsplikt ska gälla för korsande fordonstrafik. • Den gräns mellan körbana och gångbana/cykelbana som kantstenen i en korsningskurva kan sägas utgöra, får heller inte finnas kvar om väjningsregeln ska gälla.
Uppställningsregler För att komplettera bilden bör några ord nämnas om de konsekvenser som uppställningsreglerna i Trafikförordningen innebär vid en korsande cykelbana/gångbana. Det paradoxala i situationen är nämligen att om man åstadkommer en ur regelsynpunkt perfekt korsande gångbana/cykelbana, innebär det att den anslutande gatan kan bli så underordnad, även bildmässigt, att man som trafikant på den genomgående gatan kan ha svårt att överhuvudtaget uppmärksamma den. Eftersom platsen där gatorna korsar varandra emellertid sannolikt fortfarande räknas som en korsning, blir också reglerna om förbud att stanna eller parkera i korsningen eller inom ett avstånd av tio meter från den korsande körbanans närmaste ytterkant gällande. Om möjligt blir situationen ännu mer svårfångad för trafikanterna när man betänker att motsvarande förbud även gäller på den anslutningsfria sidan i en trevägskorsning. För att ytterligare komplicera bilden kan man generellt sett säga att en utformning enligt ovan inte på något sätt skiljer sig från hur man utformar en anslutning som räknas som in/utfart från fastighet vid vilken andra uppställningsregler gäller. Särskilda regler om förbud att stanna eller parkera gäller också på eller inom ett avstånd av tio meter före en korsande gång/cykelbana. Regeln har införts eftersom lagstiftaren jämställer
denna situation med motsvarande behov av fri sikt vid övergångsställe/ cykelöverfart. För allmänheten är detta emellertid inte en logisk jämförelse då den som korsar en genomgående gång/cykelbana har låg hastighet eftersom man ska passera ett fysiskt hinder. Vidare jämför man naturligtvis med de utformningar som är förvillande lika korsande gång/ cykelbanor men som juridiskt sett enbart är trösklar och vid vilka man enbart ska ta hänsyn till förbudet att stanna eller parkera inom tio meter från korsande körbana. I båda de ovan relaterade situationerna finns möjlighet – om man bedömer det vara acceptabelt ur trafiksäkerhetssynpunkt – att genom lokal trafikföreskrift upphäva de generella reglerna i trafikförordningen och genom vägmärken på platsen visa att man tillåter parkering inom “tiometersmåtten”. Det finns många frågor att diskutera när det gäller uppställningsregler i detta sammanhang och ytterligare en kan nämnas, som är aktuell i Malmö. Problematiken gäller var gränsen går för det som kan räknas till att vara en korsande gångbana. Hur bred kan en sådan vara, går gränsen i förlängningen av kvarterslinjen så att den inte kan vara bredare än gångbanan är på ömse sidor om korsningen eller kan man tillåta sig att göra den bredare, kanske av estetiska skäl. Frågan väntar på att besvaras, i bästa fall får Malmö ett avgörande i högre rätt i en här beskriven situation.
Formspråk i gång- & cykelpassager
7
Praktiska exempel I det följande presenteras tio illustrerade exempel på hur passager för oskyddade trafikanter utformats i Malmö. Eftersom det i slutänden är domstolarna som prövar våra lagar och det endast undantagsvis finns fall som är rättsligt prövade inom detta område, har i kommentarerna använts ett uttryckssätt där ord av typen “sannolikt” och “troligen” förekommer i stället för “är” och “skall”. Detta kan tolkas som att osäkerhet finns om hur tillämpningen av Trafikförordningen ska ske i här aktuella frågor. Osäkerheten bedöms emellertid inte vara större än vad som gäller för andra i domstol oprövade tillämpningar av trafiklagstiftningen. En särskild kommentar kan också vara på sin plats beträffande hela den
8 Formspråk i gång- & cykelpassager
diskussion som den här skriften handlar om, och det förhållandet att en stor del av Sverige under delar av året är täckt med snö. På de platser där snön täcker markytan är det naturligtvis omöjligt att se skillnader i material och eventuella markeringar. Vilka regler gäller då i de nedan relaterade situationerna? Svaret är att varje situation är unik, och att en domstol vid en eventuell prövning av en viss händelse självklart skulle vara tvungen att ta hänsyn till det förhållande som gällde vid just den aktuella tidpunkten. Den enskilde trafikanten måste sålunda agera efter de förutsättningar som gäller i nuet. Precis som i andra sammanhang ändras regler från tid till annan och en anpassning måste ske därefter.
1. Tessins väg/Ola Hanssonsgatan Här har man använt samma material i det upphöjda parti där gångbanan korsar körbanan som på ömse sidor om. Antydan till var man som fordonsförare kan passera gångbanan finns, men någon genomgående kantradie finns inte. Denna utformning uppfyller med största sannolikhet kriteriet på ”korsande gångbana”. Utformningen av korsningspunkten understödjer den regel som innebär att man som trafikant ska lämna gående på gångbanan företräde samt lämna företräde åt fordonstrafiken efter att man har korsat gångbanan.
2. Klågerupsvägen/ Bolagsbacken I det här exemplet har man använt ett slags material på vardera sidan om den anslutande gatan och ett annat i det upphöjda parti där gångbanan korsar körbanan. Kantradien finns kvar. Denna utformning innebär högst sannolikt att någon ”korsande gångbana” inte finns. Dessvärre är det dock så att övervägande delen av gångtrafikanterna har uppfattningen att man ska lämnas företräde av korsande biltrafik, eftersom gångbanan går i samma nivå över gatan.
vilket den med största sannolikhet faktiskt skulle göra (just denna korsning är dock reglerad med väjningsplikt). Genom en utformning enligt bilden skapar man en osäkerhet om vilka regler som gäller vilket kan öka risken för att en olycka ska ske.
Övervägande delen av trafikanterna på den genomgående gatan skulle i en situation som ovan agera som om högerregeln inte gäller i korsningen,
I det enda kända rättsfallet från Malmö, har Tingsrätten för en situation liknande ovanstående sagt att högerregeln är tillämplig.
Formspråk i gång- & cykelpassager
9
3. Videdalsvägen/ Lingongatan Samma material – asfalt – är genomgående för cykelbanan. Storgatsten kantar cykelbanan och visar tydligt att denna är överordnad gatan i passagen
av densamma. Antydan till var man kan passera cykelbanan finns, men kantradie går inte igenom. Med största sannolikhet uppfyller denna utformning kriteriet för ”korsande cykelbana”. Utformningen av korsningspunkten understödjer den regel som innebär att man som trafikant ska lämna cyklande på cykelbanan företräde samt lämna företräde åt fordonstrafiken efter att man har korsat cykelbanan. I detta fall kan man se att väghållaren inte följt upp regeln utan fortfarande finns markering och märke om väjningsplikt kvar i tvärgatan. Vidare kan man undra varför inte också gångbanan gjorts genomgående så att även gångtrafikanterna skulle bli lämnade företräde.
4. Sallerupsvägen/Olof Hågensens allé Samma material – asfalt – är genomgående för cykelbanan. Passagen är upphöjd i nivå med cykelbanan på ömse sidor om gatan. Antydan till var man kan passera cykelbanan finns, men kantradie går inte igenom cykelbanan. Cykelöverfart har anlagts i korsningen Med största sannolikhet skulle denna utformning uppfyllt kriteriet på ”korsande cykelbana”, vilket inneburit att cyklisten i princip inte hade haft några skyldigheter, utan korsande fordonstrafik skulle varit tvungen att lämna företräde. Utformningen av korsningspunkten understödjer denna regel men eftersom
10 Formspråk i gång- & cykelpassager
väghållaren markerat en cykelöverfart har man försämrat läget för cyklister, vilka nu måste iaktta de regler som gäller vid sådana, nämligen väjningsplikt mot korsande fordonstrafik. Huvudgatan till vänster är huvudled, i annat fall hade väghållarens åtgärd dessutom betytt att högerregeln skulle gällt i relation till fordon på den korsande gatan. Eftersom det inte finns någon ”korsande cykelbana” skulle i det läget inte heller väjningsplikt gällt. Eftersom gångbanans beläggning är i grus, har det på denna plats varit svårt att åstadkomma en genomgående gångbana, varför man valt det näst bästa ut regelsynpunkt, nämligen övergångsställe.
5. Fersens väg/Banérsgatan En liknande situation som i exempel 4, med samma material, upphöjt genomgående för cykelbanan, dock ingen markering för cykelöverfart. Gångbanematerialet är inte genomgående. Med största sannolikhet uppfyller denna utformning kriteriet för ”korsande cykelbana”. Men vad gäller för den intilliggande gångbanan? Av någon anledning har väghållaren här inte utfört gångbanan i genomgående material, och frågan uppstår då om innebörden av regeln om ”korsande gångbana” är tillämpbar. Troligen inte, man har med materialvalet visat att denna yta inte hör ihop med omgivande gångbana utan har en annan funktion – annorlunda utformad körbana. Man har därmed också satt ”företrädesregeln” för de gående ur funktion medan en
gående med stor sannolikhet uppfattar situationen som om han ska lämnas företräde. Säkerligen har väghållarens mening inte varit denna, men man har bedömt det vara svårt att lägga gångbaneplattor på den körbara delen, eftersom de kanske skulle börja vippa eller spricka. Väghållaren har inte insett att han därigenom även förändrar platsen från regelsynpunkt. Detta exempel pekar på det viktiga samspelet mellan utformare och reglerare.
Formspråk i gång- & cykelpassager
11
6. Gustav Adolfs torg Till höger på bilden finns en gågata och till vänster finns ett torg. Väghållaren har här haft den goda avsikten att höja upp ytan över gatan och därmed åstadkomma en fredad passage – en ”korsande gångbana”. Eftersom detta är ett av stadens centrala torg har esteten haft möjlighet att styra utformningen så att kanstenarna
utmed gatan ligger kvar och även kantradierna till höger på bilden. Vad man med största sannolikhet därmed åstadkommit är en annorlunda utformad del av en gata. Någon ”företrädesregel” enligt ”korsande gångbana” kan därmed inte åberopas. Det bekymmersamma i situationen är att korsande gångtrafikanter är övertygade om att de ska lämnas företräde och man har därmed skapat en farlig trafikmiljö (vid en nyligen inträffad olycka bedömde polisen att detta inte är en korsande gångbana). Detta exempel visar tydligt på avsaknad av det viktiga samspelet mellan utformare, esteter och reglerare. En lösning av problemet skulle kunna vara att införa gårdsgata över korsningen, så att fordonstrafiken var tvungen iaktta de därtill hörande hänsynsreglerna mot gångtrafiken när man korsar den upphöjda delen. För att detta ska fungera är en tydlig utmärkning av gårdsgatan påkallad. En annan lösning kan naturligtvis vara att anlägga ett övergångsställe.
7. Djäknegatan/Baltzarsgatan Samma material genomgående i gångbanan. Ingen kantradie. Med största sannolikhet uppfyller denna utformning kriteriet på ”korsande gångbana”. Utformningen av korsningspunkten understödjer väjningsregeln mot gående på gångbanan samt mot fordonstrafiken efter att man har korsat gångbanan.
12 Formspråk i gång- & cykelpassager
8. Studentgatan/Södra Promenaden Här finns samma material i bortre gångbanan samt i själva passagen, medan den hitre gångbanan har en avvikande beläggning. Dessutom är den genomgående korsningskurvan markerad med storgatsten. Här har inte utformaren, esteten och regleraren pratat med varandra innan utförandet. Estetens synpunkter på att man inte kan ha ett genomgående material utan kantstenslinjer har fått genomslag, vilket får till följd att de generella fördelsreglerna för gående inte gäller. På vissa platser kan det naturligtvis vara befogat att ta mest hänsyn till skönhet. Viktigt är emellertid i sådana här sammanhang att man hela tiden kalkylerar med hur den vanliga fotgängaren/cyklisten uppfattar och agerar i en viss trafikmiljö. Det är enbart av akademiskt intresse att efteråt konstatera att den gående juridiskt sett gjort fel medan utformningen fått trafikanten att agera på ett annat sätt. Moraliskt sett ligger ett stort ansvar på väghållaren som utformar trafikmiljön.
9. Södra Förstadsgatan/ Friisgatan Här finns samma material på en viss sträcka på ömse sidor om samt på den sträcka där gångbanan korsar körbanan. Utanför detta område finns det en annan typ av gångbanematerial. Vid ombyggnad skedde utbyte av beläggning till i höjd med kvartersgräns.
Formspråk i gång- & cykelpassager
13
Sannolikt uppfyller denna utformning kriteriet för ”korsande gångbana”.
gäller i en viss punkt. Praktiskt sett kan då närmaste kvarterslinje vara en naturlig gräns.
Frågan man kan ställa sig är hur långt före respektive efter den anslutande gatan det ska finnas samma beläggning för att en korsande gångbana ska föreligga. Det finns naturligtvis inget givet svar på detta, men det finns en rimlighet i att anta att materialet ska bytas ut så långt på vardera sidan att ingen trafikant kan tveka om vad som
Man kan notera att det finns en risk för otydlighet eftersom väghållaren har valt att använda ett material i körbanan som är snarlikt det som finns i den parallellt liggande ”korsande gångbanan”. Troligen åstadkommer man en säkrare trafikmiljö om skillnaden är större så att man tydligt kan urskilja de olika trafikytorna.
10. Exercisgatan/Kungsgatan För att säkra gång- & cykelpassagen har man här tagit till alla möjliga knep såsom farthinder på ömse sidor, markering av övergångsställe, markering av cykelöverfar respektive blåmålning av densamma samt varningsmärken. Med denna utformning av passagen och med tanke på den förändrade regeln i trafikförordningen om väjningsplikt mot gående på övergångsställen, ger man utan tvekan cyklister uppfattningen att den korsande biltrafiken ska lämna även dem företräde. På denna plats gäller dock med största sannolikhet dels väjningsregeln, när man från en cykelbana kommer in på en körbana, dels regeln när man ska färdas ut på en cykelöverfart. Kort sagt stöder utformningen av korsningspunkten inte de regler som gäller. För att öka trafiksäkerheten och, även juridiskt sett, uppnå det som väghållaren säkert haft för avsikt, kan man genom lokal trafikföreskrift införa väjningsplikt för trafiken i gatan.
14 Formspråk i gång- & cykelpassager