POLITIKER PER LÄN 2012
Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna?
1
2
Korta fakta – Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Kronoberg. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Kronoberg? De allra flesta, 97 procent av de över 1 100 förtroendevalda i Kronoberg, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel är gruppen utrikes födda bättre representerad än i landet i stort, och även gruppen småbarnsföräldrar är väl representerad. Var tionde kommunpolitiker har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Kronoberg liksom i landet i sin helhet.
3
Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5 Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7 Högt valdeltagande i Kronoberg ....................................................................... 8 Kronoberg har 1 119 förtroendevalda ….............................................................. 8 … varav 97 procent är fritidspolitiker.................................................................... 9 Vilka är de förtroendevalda i Kronobergs kommuner? ................................10 Ljungby, Markaryd och Växjö har jämnast könsfördelning ................................ 10 Växjö har flest unga............................................................................................ 11 Utrikes födda är relativt väl representerade ....................................................... 11 Många är gifta .................................................................................................... 12 Markaryd har största andelen småbarnsföräldrar .............................................. 12 Hälften är anställda i näringslivet ....................................................................... 12 Många är välutbildade ........................................................................................ 13 Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Kronoberg? ................................14 Könsfördelningen är jämn .................................................................................. 14 De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 14 Sammanfattning av de förtroendevalda i Kronoberg ...................................16 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten .........................................17 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 17 Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 18 Sammanfattande kommentarer - förtroende .................................................19
4
Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid.
Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år.
1
I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5
Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man
kvinna
Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel Procent 4
3
2
1
0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011
år 2007
år 2003
6
Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen.
Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland.
7
Högt valdeltagande i Kronoberg Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt i Kronoberg liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet. Det varierar från 78 procent i Markaryd till 84 procent i Växjö. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Växjö har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kronobergs läns landsting Hela riket kommunvalet Hela riket landstingsvalet
Valdeltagande 81 82 80 78 79 79 84 82 81 82 81
Differens 18 8 15 11 10 7 28 15
Kronoberg har 1 119 förtroendevalda … Det finns 999 kommun- och 120 landstingspolitiker i Kronoberg. Det går alltså i genomsnitt 184 invånare på varje kommunpolitiker vilket är ungefär som
8
rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. I flertalet kommuner i Kronoberg är det fler politiker per invånare än i genomsnittskommunen i landet som helhet. Högst andel har de mindre kommunerna Lessebo, Markaryd och Uppvidinge. Där är ungefär var hundrade invånare lokalpolitiker. Ljungby och Växjö, som är länets två folkrikaste kommuner, har en lägre andel förtroendevalda. I Landstinget Kronoberg är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Kronobergs läns landsting Hela riket (kommuner) Hela riket (landsting)
Antal förtroendevalda 124 87 131 96 91 89 278 103
Invånare per förtroendevald 152 94 208 100 134 104 299 151
999 120 38 012 4 579
184 1 533 186 1 838
… varav 97 procent är fritidspolitiker Totalt 35 personer i kommunerna och tre i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (tre procent). Det betyder att av de 1 119 förtroendevalda är det 1 081 (97 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Kronobergs läns landsting
Heltid 1 1 2 1 1 1 5 1
Deltid 5 0 1 1 2 1 10 2
Fritid 118 86 128 94 88 87 263 100
13 3
22 0
964 117
9
Vilka är de förtroendevalda i Kronobergs kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Kronobergs kommuner den genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna.
Ljungby, Markaryd och Växjö har jämnast könsfördelning Kronoberg har en ojämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än landet som helhet. Män är överrepresenterade i samtliga kommuner även om det finns tydliga variationer kommunerna emellan. Ljungby, Markaryd och Växjö har en jämnare könsfördelning än den genomsnittliga kommunen i Kronoberg till skillnad från Tingsryd som har två tredjedelar män bland de förtroendevalda. I Ljungby har andelen kvinnor ökat med sex procentenheter sedan undersökningen 2007 Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
Män 65 60 55 55 67 63 55 58 59 57
Kvinnor 35 40 45 45 33 37 45 42 41 43
Jmf 2007 kvinnor -2 -3 -6 1 12 3 -2 -2 0
10
Växjö har flest unga Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade. Växjö har en något jämnare åldersfördelning och en betydligt högre andel yngre förtroendevalda än landet som helhet. Andelen förtroendevalda personer över 65 år är dock lägre i Kronobergs kommuner landet som helhet, vilket Tingsryd är ett tydligt exempel på. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun
18-29 år Valda
Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
30-49 år
Befolkn
Valda
50-64 år
65 år -
Befolkn
Valda
Befolkn
Valda
Befolkn
5 3 4 9 4 9 17 5
17 17 18 16 15 16 23 17
33 24 30 30 30 24 29 24
31 30 32 29 27 30 32 33
44 46 46 33 44 44 34 46
26 26 25 25 26 25 23 24
18 26 21 27 22 24 20 25
26 27 26 29 32 29 22 26
9 8
20 20
28 32
31 33
41 37
24 24
22 23
25 23
Utrikes födda är relativt väl representerade Utrikes födda är bättre representerade i Kronoberg än i riket i stort. Variationerna är dock relativt stora kommunerna emellan. Växjö har den högsta andelen utrikes födda förtreondevalda. Där motsvarar de nästan sin andel av befolkningen. Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
Förtroendevalda 10 10 8 10 7 8 15 8 11 9
Befolkningen 14 16 15 18 10 15 16 15 15 17
11
Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Kronoberg liksom i övriga landet. I Uppvidinge är till exempel 72 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 48 procent. Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
Förtroendevalda 65 68 60 64 55 72 54 71
Befolkningen 49 49 47 48 45 48 44 48
62 60
46 43
Markaryd har största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är relativt väl representerade i kommunerna, särskilt i Ljungby, Markaryd och Tingsryd. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
Förtroendevalda 7 8 12 18 10 10 9 12
Befolkningen 11 11 11 10 8 10 12 12
10 10
11 11
Hälften är anställda i näringslivet Hälften av de förtroendevalda i Kronoberg arbetar i den privata sektorn, vilket är något mer än i Sverige som helhet. I Markaryd, Uppvidinge och Älmhult är det över 60 procent. I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade i Kronoberg. Den största andelen finns i Lessebo.
12
Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
Statlig 4 8 7 3 11 7 15 5
Kommun 41 42 39 30 30 26 41 32
Landsting 6 2 2 3 6 3 3 0
Privat 44 49 52 61 53 64 40 63
Kommunalt bolag 5 0 0 3 0 0 1 0
9 10
37 35
3 6
50 47
1 2
Många är välutbildade I samtliga kommuner i Kronoberg liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Växjö har högst andel förtroendevalda med eftergymnasial utbildning. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alla kommuner i Kronoberg Hela riket
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Valda 13 10 8 10 15 20 7 11
Befolkning 25 29 22 30 26 29 16 24
Valda 45 50 51 48 36 45 33 46
Befolkning 53 50 55 53 54 52 45 50
Valda 42 40 40 42 48 35 60 43
Befolkning 23 21 24 17 20 19 40 26
11 10
21 19
43 40
49 47
47 50
30 34
13
Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Kronoberg? I Landstinget Kronoberg finns det 120 förtroendevalda varav tre är heltidsengagerade och 117 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 81 procent är högt liksom i landet som helhet.
Könsfördelningen är jämn Landstinget Kronoberg har en något jämnare könsfördelning än länets kommuner. Landstingspolitiken har svårt att engagera unga och äldre. Dessutom är även personer i yngre medelåldern underrepresenterade i förhållande till befolkningen liksom småbarnsföräldrar. Gruppen utrikes födda är dock bättre representerade i Kronoberg än i riket som helhet. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön
Män 55
Ålder
-29 år Valda 8
Kvinnor 45 30-49 år
Befolkn Valda 20 24
Befolkn 31
50-64 år Valda 50
Utrikes födda
Förtroendevalda 10
Befolkningen 15
Gifta
Förtroendevalda 72
Befolkningen 46
Förtroendevalda 6
Befolkningen 11
Småbarnsföräldrar
Befolkn 24
65 årValda 18
Befolkn 25
De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. Två tredjedelar är anställda i den offentliga sektorn och 35 procent i den privata.
14
Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.
Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning
Utbildningsnivå
Statlig
Kommun
Landsting
Privat
Kommunalt bolag
9
33
23
35
0
Förgymnasial Valda 3
Befolkn 21
Gymnasial Valda 39
Befolkn 49
Eftergymnasial Valda 58
Befolkn 30
15
Sammanfattning av de förtroendevalda i Kronoberg Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Kronoberg är de förtroendevalda 999 till antalet och i landstinget 120. Av alla dessa är 97 procent fritidspolitiker och bara tre procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel är småbarnsföräldrar relativt väl representerade, i några av Kronobergs kommuner finns det till och med en viss överrepresentation. När det gäller gruppen utrikes födda är de bättre representerade bland politikerna i Kronoberg än i landet som helhet. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 184 medborgare i Kronoberg och en landstingspolitiker på 1 533 invånare, vilket är en högre andel förtroendevalda per invånare än i landet i övrigt. Detta kan jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning.
16
Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna.
Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent)
Kommun
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Inte särskilt nöjd
Inte alls nöjd
10
59
24
7
2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Kommun
8
Ganska bra 46
Varken bra eller dåligt 36
Ganska dåligt
Mycket dåligt
8
2
3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)
Kommun
Mycket stort
Ganska stort
Varken eller
Ganska litet
Mycket litet
2
20
51
20
7
2
SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 17
Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Kronoberg har sedan 2010 sju av åtta kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 110 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Kronoberg liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 143 Hur nöjd är du med …
Alvesta (2011) Ljungby (2012) Markaryd (2011) Tingsryd (2010) Uppvidinge (2011) Växjö (2012) Älmhult (2010) Hela riket (2011)
… din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 6,3 6,4 6,9 6,8 6,1 7,3 7,1 6,9
… hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 5,9 5,9 6,6 6,1 5,6 6,6 6,0 6,0
… den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? 4,6 4,5 5,6 4,9 4,5 5,3 4,9 4,8
Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med…
Alvesta (2011) Ljungby (2012) Markaryd (2011) Tingsryd (2010) Uppvidinge (2011) Växjö (2012) Älmhult (2010) Hela riket (2011)
3
… hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 4,4 3,9 6,0 4,5 4,1 5,0 4,7 4,7
… hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 5,0 4,4 7,0 5,6 5,0 5,9 5,3 5,5
Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 18
Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Kronobergs län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5
4
SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 5
19
Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Kronoberg. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Kronoberg? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.
Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-861-7
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-861-7
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se