POLITIKER PER LÄN 2012
Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna?
1
2
Korta fakta – Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Västernorrland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västernorrland? De allra flesta, 95 procent av de knappt 1 200 förtroendevalda i Västernorrland, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel motsvarar grupperna utrikes födda och småbarnsföräldrar väl sina andelar av befolkningen. Var tionde politiker har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Västernorrland liksom i landet i sin helhet.
3
Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5 Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7 Högt valdeltagande i Västernorrland ............................................................... 8 Västernorrland har 1 184 förtroendevalda … ....................................................... 9 … varav 95 procent är fritidspolitiker.................................................................... 9 Vilka är de förtroendevalda i Västernorrlands kommuner? ........................10 Sundsvall har den jämnaste könsfördelningen .................................................. 10 Yngre medelåldern är väl representerad............................................................ 10 Utrikes födda är väl representerade ................................................................... 11 Många är gifta .................................................................................................... 11 Sundsvall har den största andelen småbarnsföräldrar ...................................... 12 Timrå har flest i näringslivet ............................................................................... 12 Många är välutbildade ........................................................................................ 13 Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Västernorrland? ........................14 Könsfördelningen är bättre än i kommunerna .................................................... 14 De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 15 Sammanfattning av de förtroendevalda i Västernorrland ............................16 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten .........................................17 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 17 Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 18 Sammanfattande kommentarer - förtroende .................................................19
4
Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid.
Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år.
1
I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5
Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man
kvinna
Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel Procent 4
3
2
1
0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011
år 2007
år 2003
6
Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen.
Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland.
7
Högt valdeltagande i Västernorrland Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt i Västernorrland liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet. Det varierar från 80 procent i Ånge till 84 procent i Örnsköldsvik. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Sundsvall har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet.
Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Västernorrlands läns landsting Hela riket kommunalvalet Hela riket landstingsvalet
Valdeltagande 82 81 82 82 82 80 84 82 82 81
Differens 17 13 14 24 11 10 19
8
Västernorrland har 1 184 förtroendevalda … Det finns 1 006 kommun- och 178 landstingspolitiker i Västernorrland. Det går alltså i genomsnitt 241 invånare på varje kommunpolitiker vilket ger färre förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. Den största andelen förtroendevalda per invånare har de mindre kommunerna Ånge, Kramfors och Timrå. I den folkrikaste kommunen, Sundsvall, är det en lägre andel förtroendevalda per invånare. I Landstinget Västernorrland är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Alla kommuner i Västernorrland Västernorrlands läns landsting Hela riket (kommuner) Hela riket (landsting)
Antal förtroendevalda 134 119 132 210 124 96 191
Invånare per förtroendevald 184 159 153 456 145 105 288
1 006
241
178 38 012 4 579
1 363 186 1 838
… varav 95 procent är fritidspolitiker Totalt 51 personer i kommunerna och 10 i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (fem procent). Det betyder att av de 1 184 förtroendevalda är det 1 123 (95 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Alla kommuner i Västernorrland Västernorrlands läns landsting
Heltid 2 1 1 6 2 1 5
Deltid 5 3 6 10 3 3 3
Fritid 127 115 125 194 119 92 183
18
33
955
8
2
168
9
Vilka är de förtroendevalda i Västernorrlands kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Västernorrlands kommuner den genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna.
Sundsvall har den jämnaste könsfördelningen Västernorrland har en något jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än riket som helhet. Sundsvall och Örnsköldsvik har den jämnaste könsfördelningen. I Sundsvall har andelen kvinnor ökat med sex procentenheter sedan undersökningen 2007. Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Alla kommuner i Västernorrland Hela riket
Män 56 58 55 51 60 60 54
Kvinnor 44 42 45 49 40 40 46
56 57
44 43
Jmf 2007 kvinnor 2 -4 2 6 4 -3 1 1 1
Yngre medelåldern är väl representerad Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade men även personer över 65 år. Personer i yngre medelåldern (30-49 år) är väl representerade bland länets kommuner. Det finns dock variationer mellan kommunerna. Till exempel har
10
Sundsvall relativt hög andel unga medan Härnösands äldre är relativt väl representerade bland de förtroendevalda. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun
18-29 år Valda
Härnösand 7 Kramfors 5 Sollefteå 6 Sundsvall 10 Timrå 4 Ånge 2 Örnsköldsvik 8 Alla kommuner i Västernorrland 7 Hela riket 8
30-49 år
Befolkn
Valda
50-64 år
Befolkn
Valda
Befolkn
65 år Valda
Befolkn
17 14 15 19 15 15 16
28 29 30 40 39 36 39
28 26 26 33 34 28 30
38 38 46 38 40 38 35
27 28 27 24 26 27 26
27 28 18 12 18 24 18
28 31 31 25 26 31 28
17 20
35 32
30 33
39 37
26 24
20 23
27 23
Utrikes födda är väl representerade Utrikes födda är relativt väl representerade bland de förtroendevalda och länets siffror är bättre än landet som helhet. I Sundsvall och Örnsköldsvik är utrikes födda väl representerade. Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Alla kommuner i Västernorrland Hela riket
Förtroendevalda 7 4 2 10 7 2 6 6 9
Befolkningen 8 7 7 9 8 6 6 8 17
Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Västernorrland liksom i övriga landet. I Ånge är till exempel 59 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunerna är 39 procent.
11
Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Alla kommuner i Västernorrland Hela riket
Förtroendevalda 61 55 55 52 63 59 56
Befolkningen 42 42 40 39 44 39 45
57 60
42 43
Sundsvall har den största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är väl representerade i kommunerna. Var tionde förtroendevald har barn under 6 år. Den högsta andelen har Sundsvall där småbarnsföräldrar utgör 13 procent av de förtroendevalda. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Alla kommuner i Västernorrland Hela riket
Förtroendevalda 10 7 7 13 7 11 9
Befolkningen 9 8 9 11 11 9 10
10 10
10 11
Timrå har flest i näringslivet De förtroendevalda i Västernorrland arbetar inom olika sektorer. Variationerna är relativt stora kommunerna emellan. Två femtedelar arbetar i den privata sektorn, vilket är något lägre än riket som helhet. Timrå är den kommun som har den största andelen privatanställda förtroendevalda medan Sollefteå har flest förtroendevalda med anställning i den kommunala sektorn.
12
Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Västernorrland Hela riket
Statlig 22 7 13 20 10 17 6 14 10
Kommun 25 46 47 30 28 46 43 37 35
Landsting 13 5 6 6 11 4 7 6
Privat 39 42 30 42 49 30 45 40 47
Kommunalt bolag 1 4 1 1 6 3 2 2
Många är välutbildade I samtliga kommuner i Västernorrland liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. I Härnösand och Sundsvall har fler än varannan förtroendevald eftergymnasial utbildning medan Sollefteå, Timrå och Örnsköldsvik har den jämnaste fördelningen.
Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Västernorrland Hela riket
Förgymnasial Valda 10 14 12 7 13 9 7 10 12
Befolkning 18 23 22 19 23 25 19 20 21
Gymnasial Valda 26 50 51 37 51 49 53 45 42
Befolkning 50 57 55 50 55 57 53 52 47
Eftergymnasial Valda 64 36 37 56 36 42 40 45 47
Befolkning 32 21 23 32 22 18 28 28 32
13
Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Västernorrland? I Landstinget Västernorrland finns det 178 förtroendevalda varav åtta är heltidsengagerade, två är deltidsengagerade och 168 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 82 procent är något högre än riksgenomsnittet.
Könsfördelningen är bättre än i kommunerna I likhet med förhållandet i länets kommuner representerar de förtroendevalda olika samhälls- och åldersgrupper. Könsfördelningen är bättre bland landstingets förtroendevalda än bland länets kommuner, dock något sämre än det genomsnittliga landstinget. Landstingspolitiken har svårt att engagera unga och äldre, medan utrikes födda är bättre representerade än i övriga landsting. Småbarnsföräldrar är underrepresenterade bland landstingspolitikerna. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön
Män 53
Ålder
-29 år Valda 4
Kvinnor 47 30-49 år
Befolkn Valda 17 20
Befolkn 30
50-64 år Valda 56
Utrikes födda
Förtroendevalda 6
Befolkningen 8
Gifta
Förtroendevalda 62
Befolkningen 42
Förtroendevalda 3
Befolkningen 10
Småbarnsföräldrar
Befolkn 26
65 årValda 20
Befolkn 27
14
De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. De flesta är anställda i den offentliga sektorn även om var tredje arbetar i den privata. Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.
Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning
Utbildningsnivå
Statlig
Kommun
Landsting
Privat
Kommunalt bolag
9
33
27
29
3
Förgymnasial Valda 8
Befolkn 20
Gymnasial Valda 31
Befolkn 52
Eftergymnasial Valda 61
Befolkn 28
15
Sammanfattning av de förtroendevalda i Västernorrland Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Västernorrland är de förtroendevalda 1 006 till antalet och i landstinget 178. Av alla dessa är 95 procent fritidspolitiker och bara fem procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget även om det finns variationer mellan kommunerna. Grupperna småbarnsföräldrar och utrikes födda är relativt väl representerade. Var tionde politiker har barn under 6 år. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 241 medborgare i Västernorrland och en landstingspolitiker på 1 363 invånare, vilket kan jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning.
16
Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna.
Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent)
Kommun
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Inte särskilt nöjd
Inte alls nöjd
10
59
24
7
2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Kommun
8
Ganska bra 46
Varken bra eller dåligt 36
Ganska dåligt
Mycket dåligt
8
2
3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)
Kommun
Mycket stort
Ganska stort
Varken eller
Ganska litet
Mycket litet
2
20
51
20
7
2
SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 17
Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Västernorrland har sedan 2010 samtliga kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Västernorrland liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 143 Hur nöjd är du med … … din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Härnösand (2011) 7,0 Kramfors (2010) 6,3 Sollefteå (2011) 6,5 Sundsvall (2011) 7,2 Timrå (2010) 6,8 Ånge (2010) 6,8 Örnsköldsvik (2011) 7,3 Hela riket (2011) 6,9
… hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 5,7 5,8 5,4 6,0 5,8 5,9 5,9 6,0
… den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? 4,6 4,4 4,0 4,6 4,5 4,9 4,8 4,8
Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna.
Tabell 15 Hur nöjd är du med…
Härnösand (2011) Kramfors (2010) Sollefteå (2011) Sundsvall (2011) Timrå (2010) Ånge (2010) Örnsköldsvik (2011) Hela riket (2011)
3
… hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 4,7 4,3 3,7 4,6 4,2 4,9 4,5 4,7
… hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 5,2 5,2 4,4 5,4 4,8 5,8 5,6 5,5
Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 18
Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Västernorrlands län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5
4
SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 5
19
Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Västernorrland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västernorrland? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.
Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-874-7
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-874-7
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se