7164 325 4 by Sveriges Kommuner och Landsting

en kunskapsöversikt från sveriges kommuner och landsting

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – ett verktyg för att utveckla utbildningen lars geschwind och karin larsson

övertitel svart max 54 tecken en kunskapsöversikt från sveriges kommuner och landsting

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – ett verktyg för att utveckla utbildningen lars geschwind och karin larsson

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Grafisk form och produktion Kombinera Foto Thomas Carlgren Tryck Åtta45, Stockholm 2008 ISBN 978-91-7164-325-4

För mer upplysningar ta kontakt med Gunilla Strand Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Sveriges Kommuner och Landsting gunilla.strand@skl.se Tfn 08-452 74 61

Förord Frågan om hur väl utbildningar svarar mot de krav som den nyutexaminerade möter i arbetslivet är mycket viktig. Men universitet och högskolor gör inte uppfölj ningar av studenter i tillräckligt stor utsträckning. Det visar flera studier. Sveriges Kommuner och Landsting vill inspi rera lärosätena och avnämarna att i samverkan ge nomföra uppföljningar av tidigare studenter för att utveckla utbildningar så att de bättre motsvarar kraven i kommunernas och landstingens/regioner nas verksamheter. Vi har därför tagit initiativ till en kunskaps

Britta Rundström Sveriges Kommuner och Landsting

översikt som ger en bild av förekomsten av sådana uppföljningar, på vilket sätt avnämarna är med i ar betet, slutsatser och förslag på förbättringar. Vi har valt att rikta in arbetet på sjuksköterskeprogram men, lärarutbildningarna och biomedicinska ana lytikerprogrammen i Sverige. Arbetet har gjorts i samarbete med Vårdförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. För innehållet i kunskapsöversikten Uppföljning av studenter efter avslutade studier – ett verktyg för att utveckla utbildningen, svarar Lars Geschwind och Karin Larsson, Institutet för studier av utbild ning och forskning (SISTER).

Författare LARS GESCHWIND arbetar som senior researcher på SISTER – Institutet för studier av utbild ning och forskning. Fil.dr i historia vid Uppsala universitet 2001. Han har tidigare bl.a. varit verksam som lärare och forskare vid Södertörns högskola och som projektledare på Högskoleverkets utvärderingsav delning. Hans intresseområde är högre utbildning och forskning. Senare studier inkluderar te man som ledarskap, tvärvetenskap och kvalitet. E-post: lars.geschwind@sister.nu

KARIN LARSSON arbetar som research assistant på SISTER – Institutet för studier av utbild ning och forskning. Hon har en magister i statsvetenskap och en fil. kand. i medie- och kommunikationsveten skap. Hon har läst på pol mag. programmet i Linköping. E-post: karin.larsson@sister.nu

Institutets verksamhet inriktas på studier av forskning, utbildning och innovationsprocessen i hela samhället, dvs. såväl näringsliv och organisationer som offentlig sektor. Institutet verkar genom egeninitierad forskning och utredningsverksamhet, genom beställda undersökningar och genom utåtriktad verksamhet.

Innehåll Sammanfattning _ ______________________________________________________ 8 Inledning ______________________________________________________________ 9 Anställningsbarhet prioriteras Syfte och metod

Tidigare undersökningar om behovet av uppföljningar

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – en inventering _________ 12 Hur, av vem och med vilka? Varför och för vem?

Metoder för uppföljningar – analys och förslag __________________________ 16 Enkäter

Intervju

Hearings/fokusgrupper

Statistik från offentliga källor Nätverk

Arbetsgivarundersökningar

Forsknings- och utvecklingsprojekt

Resultat, åtgärder och effekter – några reflektioner

Avslutning – några slutsatser och förslag ________________________________ 29 Referenser ____________________________________________________________ 31 Bilagor________________________________________________________________ 32 Bilaga 1.

Bilaga 2.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Sammanfattning Hur vet högskolan att studenterna har de förhåll ningssätt, kunskaper och färdigheter som krävs för att möta kraven i arbetslivet? Hur följer högskolan upp nyutexaminerades yrkeskunnande för att ut veckla utbildningen? Vilka metoder används? På vilket sätt är avnämarna med? Hur används resul taten? Det är utgångspunkterna för den här stu dien. SISTER har fått uppdraget att ta fram en kun skapsöversikt som behandlar universitets och hög skolors arbete med att följa upp sina studenter ef ter fullgjorda studier av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i samarbete med Vårdförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Syftet är att inspirera utbildningsanordnare och avnä mare till att genomföra väl avvägda och använd bara uppföljningar av tidigare studenter/nyutex aminerade för att utveckla utbildningarna så att de motsvarar kraven i arbetslivet. De utbildningar som studeras och exemplifieras är sjuksköterske programmet, lärarprogrammet samt biomedicinsk analytikerprogrammet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: • det görs för lite på landets lärosäten för att ta tillvara tidigare studenters erfarenheter för att utveckla utbildningarnas arbetsrelevans, även om de flesta uppger att de vid något tillfälle har genomfört uppföljningar. • det är ytterst få som har angett att uppfölj ningsarbetet skett tillsammans och i konsulta tion med avnämarna. Det ses i hög grad som en lärosätesangelägenhet. De bästa uppföljning arna är istället de som bygger på kännedom om kompetensbehov i arbetslivet och där flera per spektiv tagits tillvara genom exempelvis avnä markonsultation.

• på en del håll saknas det systematik i arbetet. Syfte, frågeställningar, tillvägagångssätt och framför allt användandet av resultaten håller inte riktigt samman. Resurser avsatta för upp följningar varierar mycket. Utifrån denna kunskapsöversikt drar vi några slut satser och ger förslag på vad man bör tänka på vid uppföljning av tidigare studenter/nyutexaminerade för att undersöka och utveckla utbildningens ar betsrelevans. • Avnämare och utbildningsanordnare kan bättre ta tillvara varandras perspektiv för att därmed än mer kunna utveckla utbildningens kvalitet och arbetsrelevans. Delaktighet behövs i arbetet såväl vid planering av uppföljning, konstruk tion av frågor, materialinsamling, analys som åtgärdsplan. • Tidpunkt för uppföljningen – antal år efter av slutad examen – beror på syftet med undersök ningen. Avser studien att ta reda på utbildning ens kvalitet och relevans för arbetslivet bör den ske något eller några år efter avslutad examen. Då har den nyutexaminerade hunnit befinna sig i arbetslivet en tid och minns samtidigt ut bildningen och dess innehåll. • Studier med både kvantitativa och kvalitativa inslag ger både djup och bredd i undersökning en och ger ett bättre underlag för att göra för ändringar såväl inom utbildningen som utanför t ex introduktion i arbetet. Vi hoppas att kunskapsöversikten ska inspirera ut bildningsanordnare och avnämare till samarbete kring genomförande av uppföljningar av tidigare studenter för att utveckla utbildningarna så att de motsvarar krav och behov i arbetslivet.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Inledning Hur vet högskolan att studenterna har de kunska per och färdigheter som krävs för att möta kraven i arbetslivet? Den frågan är utgångspunkten för denna studie. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad är en ständigt aktuell fråga. På se nare tid har högskoleutbildningars yrkesrelevans betonats ytterligare, bland annat på grund av den s.k. Bolognaprocessen där ett av huvudmålen är att öka studenternas anställningsbarhet efter fullgjord utbildning. Denna rapport behandlar universitets och hög skolors arbete med att följa upp sina studenter efter fullgjorda studier och är en redovisning av ett upp drag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Vårdförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund till SISTER . Syftet är att rapporten ska inspirera utbild ningsanordnare och avnämare till att genomföra väl avvägda och användbara uppföljningar av tidi gare studenter för att utveckla utbildningarna så att de bättre motsvarar behoven i arbetslivet. Frå gan om hur väl utbildningarna svarar mot de krav som den nyutexaminerade möter i arbetslivet är mycket viktig. Mer kunskap och bättre underlag behövs i samarbetet mellan utbildningsanordnare och avnämare för att utveckla utbildningarnas kva litet och arbetsrelevans. De utbildningar som studeras och exemplifie ras är sjuksköterskeprogrammet, lärarprogrammet samt biomedicinsk analytikerprogrammet. Samt liga studerade utbildningar leder till yrkesexamina. För högskolans yrkesutbildningar är balansen mel lan yrkesspecifika färdigheter och generellt veten skapligt kritiskt och kreativt tänkande avgörande för att högsta kvalitet ska uppnås. Flera studier, inte minst Högskoleverkets äm nes- och programutvärderingar, har pekat på en förbättringspotential när det gäller högskolornas uppföljande studier av studenter. Utvärderingsre sultaten föranledde bland annat verkets styrelse att skriva ett brev till regeringen och föreslå att lärosä tena ges i uppdrag att följa upp sina studenter: Enligt Högskoleverkets styrelse är uppföljningar av tidigare studenter en viktig del av ansvarsområdet för varje universitet och högskola. I åtskilliga rapporter har Högskoleverket uppmärksammat såväl lärosätena som regeringen på att sådana uppföljningar inte görs i tillräckligt stor utsträckning. […] Högskoleverkets styrelse vill därför betona vikten av att lärosätena arbetar med uppföljningar av tidi-

gare studenter betydligt mer systematiskt än vad som är fallet idag. Styrelsen föreslår att regeringen ger lärosätena i uppdrag att följa upp sina tidigare studenter vid vissa tidpunkter. (HSV 2006) Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 gett Högskoleverket i uppgift att tillsammans med universitet och högskolor förbättra arbetet med uppföljningar av studenters etablering på arbets marknaden efter examen (Prop. 2007/08:1). Även SKL har skrivit till regeringen och lyft fram vikten av uppföljningar av tidigare studenter för att be döma och utveckla utbildningarnas yrkesrelevans samt att arbetet behöver ske i samarbete mellan lä rosäte och avnämare: Uppföljningar behöver utformas i samarbete med avnämare för att spegla behoven och kraven i verksamheterna. Resultatet av uppföljningarna blir mycket användbara i samarbetet mellan avnämare och utbildningssamordnare för att utveckla utbildningsinnehåll, utbildningsformer samt bättre integrera teori och praktik. (SKL 2006)

Anställningsbarhet prioriteras Kopplingen mellan högskola och arbetsliv står högt upp på den utbildningspolitiska agendan och är också ett av tre prioriterade mål med den s.k. Bo lognaprocessen. De andra målen är en förbättrad mobilitet samt främjandet av Europas attraktions kraft som utbildningskontinent. Syftet med pro cessen är att skapa en gemensam europeisk högre utbildning och 45 stater är med i denna process. Sverige har kommit med förhållandevis, hösten 2007 genomfördes den nya examensstrukturen. Vid det senaste ministermötet i London juni 2007 fastställdes nya prioriteringar inför de kom mande åren. Bland annat ska anställningsbarheten följas upp mer i detalj de närmaste åren. Det un derstryks att myndigheter och lärosäten kommer att behöva kommunicera mer med arbetsgivare och andra intressenter när de ska genomföra sina refor mer: ”We urge institutions to further develop partnerships and cooperation with employers in

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

the ongoing process of curriculum innovation based on learning outcomes” (London Communiqué 18 May 2007). Kraven på anställningsbarhet ska dock inte, enligt Bolognadeklarationens intentioner, utesluta, eller ens minska kraven på vetenskaplighet och ”högsko lemässighet”. I några stora europeiska länder, exempelvis Storbritannien, har anställningsbarhet varit en vik tig fråga en längre tid. Bakgrunden till att frågan lyfts är en massiv kritik från arbetsgivare som me nar att studenter inte varit tillräckligt väl förbered da för arbetsmarknaden när de avslutat sina stu dier. Detta har resulterat i ett utvecklingsarbete vid lärosätena, bland annat via Higher Education Aca demy och dess universitetsbaserade ”subject cen tres”. Kraven på ökad anställningsbarhet ställer höga krav på utbildningsanordnarna att ha väl genom tänkta rutiner för återkoppling från tidigare stu denter. Inte minst berör det de utbildningar som här är i fokus. Utbildningarna till lärare och sjuk sköterska har en lång historia av balans mellan yr kesförberedelse och vetenskaplig koppling.

Syfte och metod Rapportens syfte är att presentera olika meto der för uppföljningsarbetet för att inspirera avnä mare och utbildningsanordnare till att genomföra användbara uppföljningar av studenter som avlu tat sin utbildning. De tidigare studenterna besitter viktiga kunskaper och erfarenheter av hur väl ut bildningens yrkesförberedelser fungerat i arbets livet. I denna rapport utgår vi från en bred defini tion: med uppföljning menar vi hur kontakt med, eller kunskap om tidigare studenter kan ge per spektiv på utbildningen. I respektive kapitel dis kuteras och problematiseras olika tillvägagångssätt och det ges exempel från lärosätens uppföljnings arbete. Urvalet av exempel är inte fullt avgränsat till de tidigare nämnda yrkesutbildningarna. I den mån det har funnits generellt intressanta exempel, även sådana som utvecklats för en annan typ av ut bildning, har det tagits med. Tanken är att studien ska resultera i en spridning av goda och intressanta exempel på området. För att samla in material har vi gjort följande:

• Analys av tidigare studier. Varför är det viktigt med uppföljande studier ur olika intressenters perspektiv? Vilka förväntningar finns det? Vad används resultaten till? • Inventering av förekomsten av uppföljningar av tidigare studenter från utbildningarna till sjuk sköterska, lärare och biomedicinsk analytiker. Främst har vi fokuserat på uppföljningarnas metodologiska upplägg; syfte, tillvägagångssätt, målgrupp och återkoppling. Inventeringen har bestått av: – Genomgång av Högskoleverkets tidigare genomförda utvärderingar – Genomgång av de självvärderingar som har skrivits av lärosätena med anledning av Högskoleverkets utvärderingar – Genomgång av övriga organisationers studier om uppföljningar – Inkomna svar från lärosätena efter frå geutskick – Intervjuer med nyckelpersoner I det första skedet av inventeringen studerades samtliga självvärderingar för sjuksköterskepro grammet, lärarprogrammet och biomedicinsk ana lytikerprogrammet. Dokumenten innehåller en bart en liten del om arbetet med uppföljningar av tidigare studenter med kortfattade och ibland ofullständiga beskrivningar. För att komplettera detta studerades tidigare undersökningar inom om rådet. Slutligen gick vi ut med frågor om uppfölj ningsarbetet via e-post adresserade till rektorer och kvalitetssamordnare vid samtliga universitet och högskolor i landet. De frågor som ställdes var föl jande: • Har det genomförts uppföljningar av studen ter som avslutat sin utbildning, både vad gäl ler i stort på lärosätet men i synnerhet de ovan nämnda utbildningarna? När gjordes detta och i vilket syfte? • Genomfördes de på central nivå eller inom pro grammen? • Vilka metoder används (enkäter, intervjuer, hearings etc.)? • Hur engageras framtida arbetsgivare? Hur beak tas avnämarnas perspektiv vid planering av ut bildningarna? Vilka avnämare engageras? Inventeringen ligger till grund för denna studie. I de fall där vi påträffade intressanta metoder och tillvägagångssätt för uppföljningar undersökte vi detta vidare genom intervjuer med nyckelpersoner.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Tidigare undersökningar om behovet av uppföljningar Frågan om utbildningars arbetsrelevans och upp följningar av studenter med avslutade studier tang erar flera områden inom ramen för högskolans tre uppgifter: forskning, utbildning och samverkan. Flera studier hävdar att högskolan måste bli mer öppen för samverkan och inflytande från det omgi vande samhället. Riksrevisionen (2005) hävdar i en undersökning att lärosäten saknar kunskaper om utbildningen matchar arbetslivets behov eftersom det saknas rutiner för den typen av uppföljningar. Rappor ten framhåller att uppföljningar av studenter är en mycket viktig metod för att ta reda på hur kraven i arbetslivet ser ut. Bristen på uppföljningar är där för en orsak till att lärosätena inte uppfyller sam verkansuppgiften i tillräckligt hög grad vilket får en negativ inverkan på utbildningarnas arbetslivs

relevans. Även Högskoleverket (2002, 2004, 2006 och 2007) och SACO (Diehl 2006) kritiserar hög skolorna när det gäller samverkan och uppföljning ar av f.d. studenter. Svensk Näringsliv (Hjortzberg et al. 2007) efterfrågar ökat engagemang från ar betsgivarna när det gäller utbildningars utveck ling, samtidigt som lärosäten måste bli bättre på att ta tillvara på information om avnämarnas behov. Kommunikationen mellan utbildning och arbets livet måste förbättras och uppföljningar av tidigare studenter bör utnyttjas i en betydligt högre grad. Diskussionen kring samverkan och uppfölj ningar av tidigare studenter har ökat och allt stör re krav ställs på lärosätena. Behovet av att uppfölj ningar genomförs i samarbete mellan avnämare och lärosäte diskuteras dock sällan. I denna rapport vill vi framhålla värdet av att ta till vara på både högskolans och avnämarnas perspektiv för att än mer kunna utveckla utbildningens kvalitet och ar betsrelevans.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – en inventering Innan de specifika metoderna för uppföljningar presenteras är det viktigt att få en översikt av hur, med vilket syfte och för vem lärosätena arbetar med uppföljningar. I nedanstående tabell redovisas kortfattat lärosätenas svar på våra frågor. Frågorna skickades till rektorer och kvalitetssamordnare vid samtliga universitet och högskolor i landet. På frågan om avnämarnas engagemang har i

stort sett bara beskrivningar lämnats om en mängd olika organ och kontakter som exempelvis pro gramråd och inte avnämarengagemang vid uppfölj ningar. Av denna anledning redovisas inte svaren i tabellen. (Se bilaga 1 för inkomna svar från lärosäten som inte har utbildningar till lärare, sjuksköterska och biomedicinsk analytiker.)

Tabell 1: Uppföljning vid lärosäten med utbildningarna till sjuksköterska, lärare och biomedicinsk analytiker baserat på redovisade svar från lärosätena Lärosäte

Examensrätt

Berörda program

Tidpunkt

Metod

Genomförande enhet

Syfte

Blekinge tekniska högskola

Ssk

2005

Enkät

Programnivå

Nyttan av utbildningen i arbetslivet etc.

Gymnastik och idrotthögskolan

Lärarutb.

Lärarutb m.fl

–

Enkät & intervju

Programnivå

Sysselsättning och etablering, kvalitetssäkring

Göteborgs universitet/ Sahlgrenska akademin

BMA, Ssk, lärarutb,

BMA

2001, 2003

Intervjuer

Programnivå

Lärarutb

2006

Enkäter

Centralt

Sysselsättning och etablering, synpunkter på utbildningen, arbetslivsrelevans

Ssk

2003, 2006

Enkäter

Programnivå

Samtliga utb. vid Chalmers och GU

2006

Ssk

Ssk 2005

Centralt

–

Uppföljning på samtliga utbildningar har skett vid sex tillfällen

Senast 2007

Enkäter (Ssk tillsammans med Högskolan i Väst och Skövde)

Högskolan i Borås

Lärarutb, Ssk

Högskolan Dalarna

Lärarutb, Ssk

Lärarutb

2007

Enkät

Programnivå

Uppfattning om utbildningen

Högskolan i Gävle

Lärarutb, Ssk

Lärarutb

Sedan 90-talet

–

Forskningsprojekt

Introduktion och etablering i arbetslivet

Högskolan i Halmstad

Ssk, Lärarutb

Alla utbildningar på högskolan

Varje år sedan 1988

Enkät

Centralt (studerandeavdelningen)

Kvalitetsarbete

Högskolan i Jönköping

Ssk, BMA

Ssk, BMA m.fl

–

Enkät

Programnivå

Utbildningens arbetsrelevans

Högskolan i Kalmar

Lärarutb, Ssk BMA

Ett flertal inom andra utbildningar

–

(Enkät)

(Centralt)

–

Högskolan i Kristianstad

Ssk, lärarutb

Ssk

En gång per år

Enkät

Programnivå

–

Lärarutb

2005,2006

Högskolan i Skövde

Lärarutb, Ssk

Lärarutb

2005, 2006

Intervju

Programnivå

Ssk

2005

Enkät

Centralt

Ssk

2004, 2005

Enkät

Centralt

Lärarutb

2007

Högskolan Väst

Ssk, Lärarutb

En mängd andra utb.

Kvalitetsutveckling dimensionering

Centralt

Sysselsättning, utbildningens relevans Synpunkter om utbildningen Hur väl utbildningarna svarar mot krav i yrkeslivet, kvalitetsutveckling

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Lärosäte

Examensrätt

Berörda program

Tidpunkt

Metod

Genomförande enhet

Syfte

Karlstads universitet

BMA, Ssk, Lärarutb

BMA

2005 (senaste)

Enkät

–

Ssk

2006 (senaste)

Enkät

Nuvarande sysselsättning, dimensionering, kvalitetsutv.

Lärarutb

2006 (senaste)

Intervju

Karolinska institutet

Ssk, BMA

Samtliga utbildningsprogram inkl Ssk & BMA

Ett flertal tillfällen

Enkät, intervju, hearing

Centralt och programnivå

Sysselsättning, etablering, åsikter om utbildningen, kvalitetsutveckling, etc.

Konstfack

Lärarutb

2007

Intervju

Institution

En del av självvärderingen 2007, sysselsättning, etablering

Kungliga Musikhögskolan

Lärarutb

Delvis lärarutb

1996

–

Utbildningens relevans i arbetslivet, kvalitetsarb.

Linköpings universitet

Ssk, lärarutb

–

SCB

Etablering, sysselsättning

Luleå tekniska universitet

Lärarutb, Ssk

–

Lunds universitet

BMA, Ssk, musiklärare

Ssk m.fl (ej BMA och lärare)

2003/2004

Enkät, intervju

Central enhet och berörtprogram

Kvalitetsutveckling

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarutb

2007 (årligen sedan fyra år)

Beställda uppgifter från SCB

SCB

Vad händer efter examen (sysselsättning, etablering etc)

2000

Enkät

Pilotundersökning, centralt

Malmö Högskola

Läararutb, Ssk, BMA

Lärarutb

2006

Enkät

Programenhet

Etablering på arbetsmarknaden, perspektiv på utbildningen

Mittuniversitet

Ssk, lärarutb

Ej ssk, (saknar svar från övriga)

–

Mälardalens högskola

Ssk, lärarutb

Ingen

–

Sophiahemmet

Ssk

2003, 2005

Enkät & intervju

–

Kvalitetssäkring, synpunkter på utbildningen

Södertörns högskola

Lärarutb

Undersökning av samtliga alumner

2001/2002, 2005/2006

Enkät

Centralt, SCB samt externt företag

Underlag för utbildningsplanering, kvalitetsutveckling, marknadsföring, hjälp till nuvarande studenter

Umeå universitet

BMA, Lärarutb, Ssk

Ssk

–

Enkät, intervju

Centralt

BMA

2007

Enkät

Programnivå

Lärarutb

2007

Enkät

Programnivå

Synpunkter på utbildningens kvalité, mobilitet (yrkesmässigt och geografiskt)

Uppsala universitet

Ssk, lärarutb, BMA

Ssk, lärarutb, BMA samt ett stort antal andra utb.

–

Främst enkäter

Centralt men även inom utbildningarna

Främja interna kvalitetsarbetet, etc

Växjö universitet

Ssk, lärarutb

Ssk

2006

Enkät

Programnivå

Belysa tidigare studenters erfarenheter ur kvalitetssäkringssynpunkt

Örebro universitet

BMA, Ssk, Lärarutb

BMA

–

Enkät (årligen ett år efter examen)

Institutionen för klinisk medicin

–

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Hur, av vem och med vilka?

Varför och för vem?

Resultaten av de inkomna svaren visar att de fles

När uppföljningar diskuteras förknippas det ofta

ta vid något tillfälle har genomfört uppföljningar av sina tidigare studenter. Det är en ökande trend och merparten av de studier som rapporterats har skett efter 2005. Det går inte att urskilja någon av utbildningarna som bättre eller sämre i det här av seendet. Omkring sju av tio lärosäten inom respek tive utbildning har genomfört uppföljningar. I de allra flesta fall koncentreras uppföljning arna till enbart en metod. Enkätundersökningar är utan tvekan det mest vanliga tillvägagångssät tet. Andra former för uppföljning är beställning av statistik från framförallt SCB men även befintlig statistik hämtas via Högskoleverkets NU-databas, Vårdförbundet eller egna alumndatabaser. Vad som inte syns i tabellen men som anges som en uppfölj ningsmetod på flera håll är informella kontakter och nätverk med tidigare studenter som ger åter koppling till utbildningen. Mer sällsynt är det dä remot att genomföra intervjuer, hearings eller fo kusgrupper med tidigare studenter. Dessa metoder, med respektive förtjänster och brister, diskuteras vidare i kapitel tre. Ett intryck är dock att det på vissa håll saknas systematik och att studierna förefaller vara något ogenomtänkta. Syfte, frågeställningar, tillväga gångssätt och framförallt användandet av resulta ten håller inte riktigt samman. Det genomförs för att det finns ett krav utifrån och inte i första hand för att man inom utbildningen eller lärosätet har identifierat ett behov. Formellt sett har rektorer det övergripande ansvaret för kvalitetsutveckling. På den operati va nivån varierar initiativ och genomförande av uppföljningar mellan centrala enheter, såsom kva litetssamordnare och analysenheter, till de enskilda programmen och studievägledarna. Det är ytterst få som har uppgett att uppfölj ningsarbetet skett tillsammans och i konsultation med avnämarna. Uppföljningar är i hög grad en verksamhet som betraktas som en exklusiv lärosä tesangelägenhet. De utbildningar som här studeras är ytterst samhällsrelevanta och står för välfärdssamhällets bas. Detta kräver ett tydligt yrkesperspektiv på ut bildningen och således ett samhällsperspektiv. Lä rosätet skulle därför vinna på att avnämarna invol veras i uppföljningsarbetet.

med kursutvärderingar, programutvärderingar och andra former av studentinflytande. Dessa delar är av stor vikt för utbildningens kvalitet och utveck ling. Det är dock viktigt att komma ihåg att de nu varande studenternas uppfattningar inte alltid är desamma som behoven i arbetslivet. Före detta stu denter med erfarenheter från arbetslivet besitter viktig kunskap om övergång mellan utbildning och arbetsliv. Det finns ett flertal skäl till varför uppföljning ar av studenter genomförs. Detta blir uppenbart vid en fördjupning i begreppen ”uppföljning” och ”alumn” och vad de betyder för de inblandade ak törerna. På frågan varför man ska intressera sig för studenterna sedan de lämnat utbildningen fram träder följande syften: – Kvalitetsutveckling – Kvalitetssäkring/kvalitetskontroll – Planering och dimensionering av utbild ningen – Identifikation av regionala mönster på arbetsmarknaden – Karriärstöd till studenter – Kulturskapande – Marknadsföring av utbildningen – Nätverk I de flesta fall som vi studerat är syftet att ta reda på studenternas etablering och sysselsättning. Det vill säga nuvarande arbete i relation till den ut bildning studenten avslutat. Arbetar sjuksköter skan inom vården och undervisar läraren i de äm nen man utbildat sig i? Det berör också geografisk spridning, position och lön. Dessa resultat kan an vändas av lärosätet och/eller ansvariga för program för att studera regionala mönster och planering och dimensionering av utbildningen. Vanligt är också att man fokuserar på frågor om utbildningen upp fattats vara relevant när studenten kommit ut i ar betslivet eller om man anser sig sakna viktiga kun skaper och färdigheter. Syftet har då i vanliga fall att göra med lärosätets och programmens arbete med kvalitetsutveckling. Inom de yrkesutbildning ar som vi har studerat är marknadsföringssyftet mer ovanligt. Det vill säga att lärosätet använder undersökningen för att profilera utbildningen och rekrytera nya studenter.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Uppföljningar kan också vara en form av kar riärstöd för nuvarande och tidigare studenter med frågor om arbetsmarknaden. Olika nätverk genom exempelvis alumnverksamhet kan utgöra en platt form där tidigare studenter utbyter yrkeserfaren heter med varandra samt delger nuvarande studen ter sin erfarenhet. Detta kan också bidra med att stärka lärosätets samhörighet och profil. Som vi kan se tangerar uppföljningar flera oli

ka områden och det är viktigt att kunna se skill naderna mellan dem för att kunna genomföra väl användbara uppföljningar. I den resterande delen av rapporten presenteras och diskuteras några olika tillvägagångssätt. Vi hoppas att detta ska inspirera till mer av systematiskt och väl genomtänkta upp följningar med både utbildnings- och avnämarper spektiv.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Metoder för uppföljningar – analys och förslag Det finns många metoder för att undersöka ut bildningars arbetsrelevans genom tidigare studen ters erfarenheter. Genom den inventering som har genomförts av uppföljningar för lärarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet samt biomedicinsk ana lytikerprogrammet har flera uppföljningsmetoder identifierats. Det måste dock poängteras att vi inte har på träffat något exempel som uppvisar ett genomgå

Enkäter Enkätundersökningar är i särklass den mest an vända metoden för att genomföra uppföljningar inom samtliga utbildningsprogram. Det råder stor variation när det gäller frekvens, innehåll och kon struktion, utförande- och ansvarande enhet, stu dieobjekt. I följande avsnitt diskuteras några metodologis ka förutsättningar och dessutom redovisas tre me todexempel med intressanta enkätuppföljningar.

Hur ofta? De flesta av de här aktuella utbildningsprogram men har vid något tillfälle genomfört uppföljning ar, merparten vid något enstaka tillfälle. Konti nuitet i uppföljningar innebär många gånger att de genomförs frekvent, vanligtvis med ett års mel lanrum. Regelbundna uppföljningar har dock inte enbart förtjänster framför enstaka insatser. Alltför rutinmässiga undersökningar kan vara negativt om det medför ett ogenomtänkt agerande med bristan de engagemang. Alltför frekventa undersökningar kan till och med minska förändringsbenägenhe ten och bidra till ett uttröttande av de inblanda de. Kontinuitet är viktigt men den får inte vara på bekostnad av genomtänkta och välbearbetade stu dier som får det gensvar och förändringsarbete som resultatet av studien kräver. Om resurser och enga gemang för detta saknas kan man vinna på att göra dem mer sällan. Uppföljningar som görs vid ett tillfälle för samtliga utbildningsprogram har redovisats vid ett flertal lärosäten. Detta redovisas vid bland an nat Högskolan i Borås samt Göteborgs universitet. Ett samlat grepp behöver inte göra undersökningen

ende föredömligt uppföljningsarbete utifrån det avnämarperspektiv som präglar denna rapport. De exempel som presenteras här har alla något mo ment som är intressant och kan fungera som inspi rerande exempel. För ett bra resultat är det dock många komponenter som ska kombineras. Olika metoder och syften kan ge olika svar vilket gör att man tidigt i arbetet måste tänka strategiskt och veta vad man undersöker.

sämre och mindre användbar för att utvärdera spe cifika utbildningsprogram. Utformas enkäter uti från varje specifik utbildning och dess mål kan ett samlat grepp utgöra en rejäl genomarbetning av så väl enskilda utbildningar som lärosätet i stort. Med en standardiserad enkät för samtliga utbildnings program minskar dock möjligheten att utvärdera varje enskilt program. I den nu pågående uppfölj ningen vid Högskolan i Borås har man noterat be hovet av mer utbildningsspecifika undersökningar och satsar nu på ett mer omfattande underlag som möjliggör program- och ämnesanalys.

Hur långt efter avslutade studier? En central fråga vid enkätuppföljningar handlar om hur lång tid efter avslutad utbildning som stu denterna ska följas upp. I denna studie har vi sett en stor variation när det gäller detta, allt ifrån sex månader till tio år. Handelshögskolan i Stockholm genomför enkätuppföljningar ett halvt år efter av slutade ekonomstudier. Studien fokuserar på ar betsplats efter examen, lön samt sysselsättning. Syftet med enkätundersökningen är att studera studenternas etablering och karriär efter avslutad utbildning. Resultatet används framförallt som ett marknadsföringsinstrument nationellt och inter nationellt. Kungl. Musikhögskolan har vid ett till fälle följt upp studenter efter fem och tio år för att identifiera karriärvägar för personer med en exa men från lärosätet. Mest vanligt är mellan ett och tre år efter avslutade studier. Det är svårt att generellt säga vilken den bäs ta tidpunkten för uppföljningar är. Det beror på syftet med uppföljningen. Ska studien undersöka tidigare studenters uppfattningar om utbildning ens kvalitet och relevans för arbetslivet bör den ske

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

något eller några år efter avslutad utbildning. Ut bildningen och dess innehåll finns i färskt minne samtidigt som den tidigare studenten har hunnit befinna sig i arbetslivet en tid. En uppföljning som görs många år efter avslutad utbildning kan bidra med viktiga yrkeserfarenheter, men ju längre tid som gått efter utbildningen, desto otydligare blir minnet av den. Utbildningen kan också ha föränd rats sedan dess. Om frågor kring karriärvägar och etablering på arbetsmarknaden står i fokus kan det lämpa sig med studier mycket tidigt efter avslutad utbildning eller efter mycket lång tid.

Hur används resultaten? En viktig faktor i uppföljningsarbetet är spridning och användning av undersökningens resultat. I de fall där distribution har redovisats varierar bil den. Mest vanligt är dock att den delges inom den undersökta utbildningen och programråd, kvali tetsråd och liknande. I vissa fall har också externa intressenter angetts som presumtiva arbetsgivare, kommun och landsting. Rapporten läggs också ut på hemsidan för att öka tillgängligheten. Nedan följer exempel på enkätuppföljningar. Syftet med att belysa just dessa tre är att de illus trerar vikten av samarbete mellan olika parter när det gäller att genomföra uppföljningar av tidigare studenter. Dessa utgör, i tur och ordning, exempel på samarbete mellan programansvariga och central utvärderingsenhet, regionalt samarbete inom en utbildning samt samarbete mellan utbildning och avnämare.

Samarbete central enhet – program Universiteten i Uppsala och Lund har centrala en heter som arbetar med kvalitetsfrågor genom bland annat utvärderingar och uppföljningar. Här finner vi också exempel på samarbete mellan central ut värderingsenhet och ämnesenhet. Vid Uppsala universitet sker uppföljningarna som regel i samband med självvärderingar inför Högskoleverkets ämnes- och programutvärdering. Ett exempel på samarbete är då den centrala Enhe ten för kvalitet och utvärdering genomförde upp följningar av nyutexaminerade, ett år efter exami na, från samtliga utbildningar inom medicin och farmaci, däribland utbildningarna till sjuksköter ska och biomedicinsk analytiker. Syftet var fram

förallt att genom enkäter undersöka om studenter nas kunskaper efter utbildning var användbara och betydelsefulla i yrket samt om någon väsentlig del saknades. Både Enheten för kvalitet och utvärdering och Kansliet för medicin och farmaci vittnar om ett gott samarbete som byggde på att bägge parter bi drog med väsentliga kunskaper och erfarenheter från respektive område. Kansliet för medicin och farmaci visste vilka frågor som skulle ställas med an Enheten för kvalitet och utvärdering hade kun skap om hur de skulle ställas och bearbetas. Enkä terna var i stor utsträckning utformade på samma sätt inom samtliga utbildningar men innehöll ock så specifika frågor för respektive utbildning. Detta var viktigt eftersom huvudsyftet var att ta reda på studenternas bedömning av utbildningen samt hur arbetslivssituationen ser ut efter examen för res pektive utbildning. Exempel på frågor var: – ”Vilka arbetsuppgifter har du ägnat mest tid åt efter utbildningen?” – ”Bedöm olika undervisnings- och arbets former efter den nytta du har haft av dem efter din examen, hur väl stämmer dina nuvarande arbetsuppgifter med din utbildningsnivå?” Rapporten (Björnemark 2005) redovisar att de före detta studenterna i stort är nöjda med sin utbild ning och att de flesta idag har arbete. En tredjedel uppger att arbetsuppgifterna är alltför svåra i för hållande till utbildningen medan övriga anser att utbildningsnivån stämmer överens med kraven i yrket. Bland annat saknas kunskaper i ledarskap. Det sker dock ingen diskussion i rapporten kring vad resultaten betyder för nuvarande utbildning och vad som kan förbättras. Resultaten överlåts till ämnes- eller programmiljön att tolka. Den färdiga rapporten, som skrevs av enheten i samarbete med Kansliet för medicin och farma ci, redovisades slutligen av den centrala enheten för programkommittén. Även yrkesrepresentanter, landsting och samrådsnämnd delgavs resultaten. Vid både enheten för kvalitet och utvärdering och kansliet för medicin och farmaci framhävs vikten av att resultaten inte stannar vid rapporten utan också används för att informera dem som arbetar med utbildningen och framförallt för att förbätt ra utbildningens upplägg. Delar av resultaten an vändes bland annat i marknadsföringsaktiviteter för att informera blivande och nuvarande studen ter om den arbetsmarknad som väntar efter utbild

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

ningen. Dock har man svårigheter att konkretisera hur studiens resultat användes för att vidareut veckla utbildningen. Metoden och samarbetet upplevdes av bägge parter som mycket positiv. De ger uttryck för att uppföljningar av examinerade studenter är ett bra sätt att tydligt se diskrepansen mellan utbildning och arbetsliv. De hoppas att uppföljningar ska göras med några års mellanrum. Enheten för kvalitet och utvärdering kan ge nom studien ”Nyttan av alumnstudier” (Björ nemark & Wolters 2006), visa att många pro gram- och institutionsföreträdare anser att alumnundersökningar ofta utgör ett diskussions underlag för förändringar genom att få upp nya frågeställningar på dagordningen. Det kan även användas för att underlätta studievägledning och skapa realistiska förväntningar hos studenterna. Studierna används också för att bekräfta ”att man har gjort rätt”. Ett liknande samarbete sker vid Lunds universi tet där den centrala utvärderingsenheten genomför uppföljningar i samarbete med institutioner och ansvariga för programmen. Precis som i fallet med Uppsala universitet talas det här om ett nödvän digt samarbete där metodkunskaper förenas med ämneskunskaper. 2004 skedde ett samarbete mellan den cen trala Utvärderingsenheten och Avdelningen för omvårdnad som tillsammans följde upp samtliga sjuksköterskestudenter som examinerats mellan 1998-2001. Varje avdelning bar kostnaden för sin del av arbetet. Arbetet var en del i kvalitetsarbetet med utbildningen och syftet var att se hur utbild ningen svarade mot arbetslivets behov. Den utbil dande enheten var den drivande aktören. Enkäten togs fram gemensamt medan Utvärderingsenheten bearbetade svaren i konsultation med utbildnings anordnarna. En intressant enkätfråga handlade om att av göra i vilken grad olika färdigheter krävdes i deras arbete och hur givande utbildningen inom dessa färdigheter var. Frågan löd: ” Hur bedömer du att dina kunskaper från grundutbildningen motsvarat kraven som ställts på dig som yrkesverksam sjuk sköterska? Respondenterna fick sedan utifrån gra deringen ”mycket otillfredsställande”, ”otillfreds ställande”, ”varken/eller”, ”tillfredställande” och ”mycket tillfredsställande” bedöma ett flertal kate gorier såsom medicinsk omvårdnad, kirurgisk om vårdnad, omvårdnad av äldre etc. Detta förefal ler vara ett bra sätt att studera hur utbildning och

krav i arbetslivet stämmer överens. På så sätt fick man också svar på konkreta områden i utbildning en som bör förbättras som till exempel medicinska kunskaper och ledarskapsträning. Avdelningen för omvårdnad sammanställde själv resultaten i en rapport. På så sätt förankra des arbetet hos utbildningsenheten så långt som det var möjligt. Rapporten (Linder, u.å) redovi sar resultatet av undersökningen där många områ den, såsom bedömning av omvårdnadsbehov samt att skriva omvårdnadsjournaler men också kritiskt tänkande och problemlösning får goda betyg. Dock visar det sig att många av respondenterna haft svå righeter att möta de ökade kraven på att leda verk samheten, handleda och förklara för lekmän. I rap portens slutdiskussion görs försök att tolka och reflektera kring resultaten utifrån situationen i ar betslivet och utbildningen. Nu planeras ytterligare en uppföljning efter som det snart gått fyra år sedan den förra. Upp fattningen är att det är nödvändigt med några års mellanrum så att det görs ordentligt, med ett stort underlag och engagemang. Inför denna gång har Avdelningen för omvårdnad involverat avnämarna genom att låta dem ta del av enkätkonstruktionen. Förhoppningen är att få deras synpunkter på enkä ten, framförallt när det gäller de yrkesspecifika frå gorna. Det är ett bra och viktigt initiativ: Det inne bär att utbildningens och arbetets perspektiv blir belysta vilket bör leda till bättre underlag för att utveckla utbildningens kvalitet och arbetsrelevans. Dessa två utgör exempel på metodmässigt lyckade sammansättningar av aktörer där pro gramspecifika sakkunskaper kompletteras med metodkunskaper och generella kunskaper om hög skoleutbildning. Det är också glädjande att man in för nästa uppföljning av sjuksköterskestudenter vid Lunds universitet har tänkt involvera avnämarna eftersom detta saknats tidigare.

Jämförande uppföljning – olika lärosäten Ett annat exempel på enkätuppföljningar är en jämförande studie av sjuksköterskeprogram vid olika lärosäten. Högskolorna i Västra Götaland, det vill säga Högskolan Väst, Skövde och Borås genom förde tillsammans en uppföljning hösten 2005 av samtliga sjuksköterskestudenter som avslutade sin utbildning maj 2002-januari 2003, sammanlagt 425 personer. Detta resulterade i rapporten ”Sjuk sköterskor tycker till om sin utbildning” (VGH 3:

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

2006). Syftet var att undersöka huruvida studen terna var väl förberedda för arbetslivet och om ut bildningen gav studenterna möjlighet att skaffa sig nödvändig kunskap som krävs i dagens vårdyrke. Rapporten skulle framförallt skapa underlag för kvalitetsutveckling men också blottlägga regionala mönster, såsom hur många som stannar inom regi onen och hur många som behöver utbildas. Projektet arbetades fram ur ett nätverk bestå ende av kvalitetssamordnare vid de tre högskolorna för att stärka kvalitetssamordnarnas roll och för att använda sig av varandras kompetenser och resurser. Ambitionen var att man tillsammans ska utveckla utbildningsutvärderingar genom till exempel ge mensamma seminarier, uppföljningar, föreläsning ar etc. Uppföljningsstudien utgjorde ett viktigt in strument för att utveckla och anpassa utbildningen efter avnämarnas behov. Uppföljningens upplägg ning möjliggjorde även jämförelser mellan studie orterna vilket ansågs värdefullt för att få perspek tiv på utbildningarnas uppläggning på respektive studieort för att se vilka fördelar respektive nack delar detta för med sig. Själva enkäten arbetades fram av en person i samråd med övriga. Samma person bearbetade resultaten medan analysen gjordes gemensamt. Enkäten berörde nuvarande sysselsättning, lön, mentorskap vid introduktion i arbetslivet, utbild ningens innehåll i förhållande till arbetslivets krav, utbildningens verklighetsbild etc. Exempel på frå gor var: – Hur bedömer Du att Dina kunskaper från grundutbildningen motsvarar kra ven som ställts på Dig som yrkesverksam sjuksköterska?” – I vilken utsträckning innefattar Ditt nu varande arbete att du skall kunna: Själv ständigt lösa problem. Argumentera och övertyga. Bedöma omvårdnadsbehov [samt ytterligare några områden]. – Ge exempel (gärna flera) på situationer och arbetsuppgifter inom Ditt yrke som Du tycker att du varit väl förberedd på/ saknat beredskap inför. Undersökningen visar att sjuksköterskorna anser sig ha utvecklat kompetens att lösa problem, tänka kritiskt och värdera information. Däremot saknas kunskaper inom sjukvårdens ekonomi och orga nisation samt kunskap om planering, ledning och samordning. Skillnaderna mellan högskolorna visa de sig vara relativt små men de som upptäcktes var

ändå nyttiga att sätta ljus på. Vad dessa skillnader beror på vet man dock inte. Denna studie, där program jämförs mellan oli ka lärosäten inom regionen kan skapa underlag för profilering. Genom att studera skillnader av ut bildningen mellan orterna kan olikheterna belysas. Självfallet kan det finnas skillnader som är nega tiva och som utgör problem, men det finns också en möjlighet att hantera skillnader som en tillgång där sjuksköterskornas färdigheter kan komplettera varandra. I samband med detta skulle avnämarnas syn punkter på utbildningarna ha varit mycket intres santa. Deras perspektiv kan belysa om högskolorna faktiskt noterar kompetensskillnader mellan läro sätenas studenter, vilka skillnader och kunskaper som kan utgöra en tillgång eller en brist samt hur utbildningarna kan utvecklas. Ytterligare en förtjänst med metoden är att sammanslagningen av lärosätenas sjuksköterskor ökar populationen. Detta gör att uppföljningarna kan göras oftare eftersom man inte behöver vänta in en tillräckligt stor population. Som tidigare dis kuterades kan det ibland vara tidsmässigt olämpligt att genomföra en uppföljning på tidigare studen ter som gått sin utbildning efter en gammal utbild ningsplan. Det kan också vara svårt att dra generel la slutsatser om populationen är för liten.

Samarbete mellan utbildning och avnämare Ett intressant uppföljningsprojekt planeras inom lärarutbildningen vid Örebro universitet där avnä mare engageras i arbetet med uppföljningar. Det regionala samverkansrådet, som främst består av avnämarrepresentanter men också företrädare för lärarutbildningen, ska gemensamt utforma en en kätuppföljning. En orsak till initiativet var en dis kussion kring strukturella problem inom lärarut bildningen. Avnämarrepresentanterna framhävde brister i utbildningen medan man från utbildning ens sida betonade att arbetsgivarna inte tog emot och introducerade den nyexaminerade i arbetet på ett ändamålsenligt sätt. För att finna en lösning på detta initierades projektet med syfte att tillsam mans konstruera en enkät för att genomföra en uppföljning av studenter med fullgjorda studier. Syftet med uppföljningen är att resultaten ska fungera som brobyggare mellan utbildning och ar betsliv. Lärarutbildningens förberedelser och intro duktionen i arbetslivet med mentorskap ska kny

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

tas närmare varandra. De frågor som planeras att stå i fokus är bland annat nuvarande anställning och sysselsättning, utbildningen i förhållande till arbetslivets krav, erfarenheterna av VFU i förhål lande till aktuell yrkesutövning samt upplevelser av introduktionen i arbetslivet. Det regionala samverkansrådet är ansvarigt för projektet. Både representanter från lärarutbild ningen och avnämare är mycket positiva till pro jektet och framhäver vikten av att se kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. I dagsläget ligger dock frågan vilande eftersom man väntar på be sked från fakultetsnämnden angående finansiering av projektet. Projektet vid Örebro universitet är mycket in tressant eftersom det görs ett försök att lyfta blick en och se utbildningen utifrån flera berörda aktö rers perspektiv - utbildningssamordnare, avnämare och examinerade studenter. Samtliga parter är pla nerade att involveras i enkätkonstruktion och tolk

ning av resultaten. Om uppföljningar genomförs för att ta reda på utbildningarnas relevans för ar betet är det viktigt att man också studerar kraven, behoven och förväntningarna i arbetslivet och inte enbart utgår från de mål som finns inom utbild ningen. Att utbildningsanordnarna involverar och sam arbetar med avnämare i uppföljningsarbetet är en kvalitetsfråga. Resultatet av en uppföljning med båda perspektiven, akademins och arbetslivets, blir värdefullt för att utveckla utbildningens kvalitet och arbetsrelevans. Delaktighet behövs i arbetet så väl vid planering av uppföljning, konstruktion av frågor, genomförande, analys som åtgärdsplan. Den ringa förekomsten har dock gjort att vi tvingas an vända ett exempel som ännu inte har förverkligats. Förekomsten av avnämarengagemang i undersök ningar som dessa är, som redan påpekats, överlag sällsynt och alltför bristfälligt.

Enkäter: slutsatser och förslag • Använd avnämarnas perspektiv, kompetenser och ta del av deras behov och frågor vid enkätkon struktion, analys och återkoppling för att utveckla utbildningens kvalitet och arbetsrelevans. • Hellre bra än ofta: det är bättre med genomarbetade och välplanerade studier än högfrekvens och kontinuitet. • Som man frågar får man svar: utbildningsspecifika enkäter möjliggör mer djupgående analyser medan standardiserade möjliggör jämförelser. • Tidpunkt efter avslutad examen: utgå från syfte och orsak. Ju tidigare desto mer utbildnings inriktat, ju senare desto mer arbetslivsinriktad. • Central enhet med metodkännedom är bra att kunna tillgå för konsultation. Låt dock den berör da ämnesenheten äga frågan för att uppnå största möjliga återkoppling och förankring. • Samarbete med andra högskolor möjliggör jämförelse och sätter utbildningen i perspektiv. Sam arbete ger också ekonomiska stordriftsfördelar, bättre utnyttjande av kompetenser och stärker kvalitetssamordnarnas roller. Regionperspektiv möjliggör dessutom dimensionering.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Intervju Uppföljningar av studenter i form av intervjuer förekommer betydligt mer sällan än enkäter. Precis som med enkäter kan form och tillvägagångssätt variera kraftigt vilket också har betydelse för resul taten och deras räckvidd. I detta avsnitt ges exem pel på hur intervju kan användas som metod i upp följningsarbetet.

Strukturerad samtalsintervju Enheten för lärarutbildning vid Högskolan i Sköv de har vid två tillfällen, 2005 och 2006, genomfört telefonintervjuer med f.d. lärarstudenter. Perso nerna kontaktades sex månader upp till ett år ef ter avslutat examensarbete. Samtalen var i form av strukturerade intervjuer vilka följde en intervju mall med fasta svarsalternativ. Eftersom det inte fanns utrymme för fria diskussioner kan metoden därför i många avseenden sägas likna en enkätun dersökning. Med ett begränsat antal frågor med fasta svarsalternativ prioriterades en hög svars frekvens, sammanlagt svarade 135 studenter vilket gav en svarsfrekvens på 85 procent. Frågorna be rörde personernas nuvarande sysselsättning, an ställningsform, geografisk spridning samt huruvida utbildningen ansågs relevant för den nuvarande yr kesrollen. Det fanns även ett litet utrymme för att lämna kommentarer. Resultaten av undersökningen har kommuni cerats med den kvalitetsansvariga lärarnämnden samt genom hemsidan och andra informationskäl lor inom högskolan. De har också använts i mark nadsföringssyfte samt för att informera nuvarande studenter om arbetslivet. Resultaten stannar dock vid ett konstaterande i att de flesta har fått arbete inom sektorn och att merparten anser att utbild ningen har varit relevant. Enheten för lärarutbildning är mycket nöjd med metoden och planerar att genomföra ytterli gare en intervjuundersökning under 2007. Kostna den är förhållandevis liten och pengarna anses vara välspenderade på en mycket viktig fråga. Detta tillvägagångssätt lämpar sig bra för att få användbara resultat för dimensioneringsfrågor, marknadsföring, information till nuvarande stu denter om sysselsättning efter utbildning etc. Frå gan kring utbildningens relevans är självfallet vik tig men med fasta svarsalternativ är det svårt att få djupare och mer utvecklande svar om vad i utbild

ningen som bör utvecklas. Studiens räckvidd be gränsas alltså här. Om syftet med en studie är att utnyttja exami nerade studenternas erfarenheter för att studera utbildningen i förhållande till arbetslivet bör alltså tillvägagångssättet innehålla mer fördjupande frå gor. För att dessutom utveckla utbildningens arbets relevans behöver avnämarna involveras i arbetet.

Intervju som fördjupning av enkätsvar I många av de fall där intervjuer har genomförts är det som ett komplement till enkätundersökningar, i synnerhet då det finns behov av att fördjupa för ståelsen eller förtydliga något i enkäterna. Det är dock tydligt att det finns olika erfarenheter och åsikter om detta tillvägagångssätt. Ett exempel där intervjuer användes som kom plement till enkätundersökning är en studie vid Sophiahemmet Högskola. År 2003 anlitades ett fö retag för att genomföra en uppföljning med syftet att undersöka hur Sophiahemmets f.d. sjuksköter skestudenter upplevde utbildningens kvalitet någ ra år efter avslutade studier. Enkäten utgick från högskolans utbildningsmål samt Socialstyrelsens riktlinjer och gällande förordningar. Enkäten följ des sedan av intervjuer med ett urval av de perso ner som besvarat enkäten. Flera av de f.d. studen ternas arbetsgivare kontaktades också. Syftet var att studera sjuksköterskornas uppfattningar om sin utbildning och arbetsgivarens perspektiv på hur sjuksköterskorna klarade sig i arbetslivet utifrån de kunskaper som de fått under utbildningen. På Sophiahemmet Högskola är man både po sitiv och negativ till upplägget av studien. Under sökningen gav svar på det som förväntades och den fungerade mest som en bekräftelse av enkätunder sökningen. Den förväntade fördjupningen av en kätsvaren uteblev dock. Resultatet användes till stor del för att diskutera utbildningen. Man minns dock inte några konkreta förändringar eller beslut som undersökningen ledde till. Intervjuerna uppre pades inte vid nästa uppföljning, 2005. Men på So phiahemmet är man inte främmande att använda metoden igen om enkätsvaren behöver förtydligas. Vid Chalmers tekniska högskola har man vid ett tillfälle använt sig av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer för att följa upp f.d. studenter. Till skillnad från studien vid Sophi ahemmet upplevdes värdet av intervjuerna stör re än enkäterna då det gav en djupare diskussion

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

kring utbildningen och således en bättre förståelse av studentens uppfattning av utbildningen. Även Högskolan på Gotland har vid ett tillfälle genom fört telefonintervjuer vilket upplevdes positivt ef tersom svaren hela tiden kunde förtydligas och för djupas under diskussionen.

Erfarenheterna av intervju som metod för upp följningar är skiftande och det går bara att speku lera i vad detta beror på. Till exempel kan det bero på om intervjuerna genomfördes av en extern in tervjuare eller av personer som arbetar inom pro grammet och har kännedom om dess upplägg.

Intervju: slutsatser och förslag • Strukturerad intervju med fasta svarsalternativ är effektiv men begränsar möjligheten till fördju pade samtal. Det lämpar sig bra då en hög svarsfrekvens vill uppnås och vid studier som berör di mensioneringsfrågor, marknadsföring samt underlag för information om sysselsättning efter ut bildning etc. • Intervjuer lämpar sig mycket bra som komplement till enkätundersökning för fördjupning och förtydligande av enkätresultat. En bra idé är att kontakta avnämare för att låta dem reflektera kring frågorna och enkätundersökningen. Detta vidgar undersökningen. • Kompletterande intervjuer genomförs med fördel av en person med kännedom om utbildningen. En extern genomförare kan lämpa sig om det finns behov av anonymitet.

Hearings/fokusgrupper Metoder som hearings eller fokusgruppsamtal för att undersöka studenters och arbetsgivares uppfatt ning om utbildningen används i liten utsträckning. Ett intressant exempel hittar vi vid Karolinska in stitutet där hearings använts vid utbildningsutvär deringar, bland annat för sjuksköterskeprogrammet och biomedicinsk analytikerprogrammet. Efter en utarbetad strategi för hela kvalitetsar betet började KI ett arbete som byggde på fler me toder. Bland annat genomfördes s.k. student- och lärarbarometrar i form av enkätundersökningar vilka sedan följdes av hearings. Syftet var kvalitets utveckling av KI:s utbildningar och det var därför viktigt med utbildningsspecifika inslag. Samtliga utbildningsprogram fick av denna anledning själva planera för och genomföra hearings vilket gjorde att upplägget och involverade varierade beroende på vilka frågor som stod i fokus. Inbjudna aktörer var presumtiva arbetsgivare, myndigheter, intresse organisationer samt yrkesverksamma tidigare stu denter. Inbjudna yrkesverksamma studenter med bakgrund från KI medverkade också och talade om sina erfarenheter av utbildningen och hur man ta

gits emot i arbetslivet. Detta gav både perspektiv på vad som kan förbättras i såväl utbildningen som introduktionen i arbetslivet. Även representanter från andra lärosäten med utbildningar till sjukskö terska och biomedicinsk analytiker bjöds in vilket möjliggjorde en jämförelse. Upplägget för hearings var att låta samtliga par ter få framföra sina synpunkter genom presenta tioner, både av den nuvarande utbildningen men framförallt med perspektiv på framtiden. Presen tationerna följdes av gruppdiskussioner. Dagord ningen sattes av respektive programråd, men alla medverkande gavs möjlighet att gå igenom uppläg get för att förbereda sig grundligt och även komma med tillägg. Samtalen leddes av en extern samtals ledare. Det positiva med metoden är att den gör det möjligt för samtliga parter att uttala sig samt ge di rekt respons på varandras resonemang. Från KI:s sida var det mycket lärorikt att bara lyssna och följa samtalen. Metoden anses inte heller som resurskrä vande, tidsmässigt handlade det om några timmars planering och en halv dag för själva genomföran det. Ingen av de deltagande krävde heller ekono misk kompensation. Kostnaden i förhållande till

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

vad studien gav, var med andra ord låg. Även avnä marna sägs vara mycket positiva till metoden och tyckte att det var angeläget att få medverka. På detta sätt kombinerades enkäter med sam tal. Diskussionerna och resultaten av hearings sam manfogades med student- och lärarbarometern i rapporter som sedan delgavs ledning och utbild ningsstyrelse. Därefter arbetades konkreta åtgärds planer fram. KI:s strategi för utvärdering är särskilt intres sant eftersom hela processen beaktas, från plane ring och genomförande till återkoppling av resul tat och eventuella åtgärder. Återkopplingen från hearings och således hela utvärderingen var av stor vikt för projektet. Vid samtal med representanter från KI fördes just samtalet, både genom hearings men också dialogen mellan utbildning och ledning fram som något mycket givande för kvalitetsarbe tet. Vad som kanske kunde ha lyft undersökning en än mer hade varit att engagera avnämarna mer i själva analysen av resultaten och planering av åt gärder. Till exempel kan kanske inte alla resultat av en undersökning åtgärdas inom ramen för utbild ningen utan snarare i introduktionen i arbetslivet. Avnämarnas involvering i undersökningens slut skede är därför också viktigt. Hearings är en mycket intressant metod för uppföljning där utbildningsrelevanta aktörer får framföra sina ståndpunkter och tillsammans dis kutera utveckling. Med utbildningsrelevanta vill vi betona att det inte bara berör de som aktivt ar

betar med utbildningen inom lärosätet, utan också exempelvis politiker, tjänstemän yrkesverksamma och arbetsgivare. Genom detta kan utbildningen betraktas från många olika vinklar. Detta skapar möjligheter att bemöta varandras synpunkter och öppnar för en ökad förståelse mellan intressenter na samt möjlighet att tillsammans utarbeta pla ner och riktlinjer. Formen för metoden, vilka som bjuds in och deras möjligheter att aktivt medverka är viktiga faktorer för utgången och resultaten. En annan relevant fråga är hur dagordningen sätts, det vill säga vem som avgör vilka frågor som diskuteras. När det gäller uppföljning av studen ter kan det vara viktigt att samtliga parter får dis kutera sina områden. Olika frågor kan för aktö rerna ha olika stor betydelse. Inom utbildningen är man kanske mer benägen att fokusera på utbild ningsmål. Medan andra aktörer, såsom utexami nerade studenter och avnämare, vill belysa ämnen som saknas i utbildningsmålen men som är vikiga i arbetslivet. Det är med andra ord inte givet att utbildningsmålen är förenade med önskemål och krav från arbetslivet. Olika former av gruppsamtal och gruppinter vjuer är bra former för att diskutera utbildningen med bland annat examinerade studenter och avnä mare. En annan form är fokusgruppsamtal. Nack delen jämfört med enkätundersökningen är att urvalet är begränsat vilket påverkar representativi teten. Fördelen är att frågor kan fördjupas och pe netreras. Det är ett relativt billigt sätt att genomfö ra en uppföljning.

Hearings/fokusgrupper: slutsatser och förslag • Hearings är ett bra tillfälle för samtal mellan utbildningsberörda parter och ge respons på varan dras ståndpunkter. • Hearings breddar perspektiv; inbjudna parter får möjlighet att få sina ståndpunkter hörda men också höra andras. • Uppläggningen av hearings är central. Några faktorer som inverkar på utgången är vem som sät ter dagordningen, vilka aktörer som bjuds in och möjligheten för samtliga aktörer att få ordet. • Gruppintervjuer eller fokusgruppssamtal är ett bra och relativt billigt sätt att ventilera utbild ningen mer på djupet. Det negativa är att urvalet är begränsat. • KI:s utvärderingsupplägg förordas på grund av sitt upplägg att använda flera metoder, sin plane ring från genomförande till återkoppling och åtgärdsplan samt sitt avnämarperspektiv.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Statistik från offentliga källor Ett flertal lärosäten uppger att de använder sig av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), ib land via Högskoleverkets NU-databas och även från olika fackförbund. De allra flesta vänder sig till SCB som kan tillhandahålla lärosäten statistik om examinerade studenters sysselsättning och lön. Bland annat kan uppgifter beställas om flyttmöns ter före och efter studier vid en viss högskola, hur många som har fått arbete efter utbildning, var på arbetsmarknaden studenterna fått jobb samt löne statistik. Lärosätena kan dessutom begära komplet terande uppgifter med ytterligare frågor samt stör re populationsurval. Ett flertal lärosäten beställer statistik från SCB för att följa upp sina tidigare studenter. Lunds cen trala utvärderingsenhet har sedan flera år använt sig av statistik från SCB gällande studenters eta blering på arbetsmarknaden. Med tiden har urvalet breddats så att man med större säkerhet kan skilja mellan utbildningarna. Frågorna är dock koncen trerade till sysselsättning, geografisk spridning och lön. Lärarhögskolan i Stockholm har fyra år i rad beställt uppgifter från SCB för att få kunskap om studenters sysselsättning efter examen. 2006 lät man SCB ta fram uppgifter om studenter exami nerade 1998/99 – 2002/03 angående sysselsättning

och inkomst. Vid mättillfället hade 94,5 procent arbete, 85 procent inom utbildning och forskning. Det gick också att utläsa anställningar utifrån vis sa typer av examina. Av undersökningen har man också sett en ökad tendens för sysselsättning inom utbildning och forskning. Anledningen till detta kan man dock inte utläsa med hjälp av materialet från SCB. (Sabel 2007) Vid Linköpings universitet har man också an vänt sig av SCB för att ta reda på vart deras tidigare studenter inom utbildningarna till lärare och sjuk sköterskor har tagit vägen. Med hjälp av denna sta tistik studeras examinerade studenters position på arbetsmarknaden, typ av yrke och befattningsgrad och årsinkomst. Statistiken används också för att jämföra sina utbildningar i ett nationellt perspek tiv. Detta används bland annat till marknadsföring. Att använda sig av SCBs befintliga statistik är ett relativt billigt och effektivt sätt för lärosätena att följa upp vart examinerade studenter har tagit vägen. Metoden lämpar sig bra när syftet är att stu dera dimensionering, sysselsättning och liknande. Metoden har dock begränsningar: undersökningen ger ingen detaljerad information om studenternas åsikter om utbildningen utifrån erfarenheter av ar betslivet. Det går alltså inte att dra några långtgå ende slutsatser om utbildningens kvalitet och re levans i arbetslivet. För mer detaljerade kunskaper krävs kompletterande undersökningar.

Statistik: slutsatser och förslag • Befintlig statistik kan vara ett bra instrument för att ta reda på examinerade studenters syssel sättning, lön, geografisk spridning etc. • Metoden har begränsningar och kan till exempel inte ta reda på studenters uppfattningar om utbildningars arbetslivsrelevans och kvalitet. • Statistiskt underlag kan bland annat sökas hos SCB, Högskoleverkets NU-databas samt fackför bunden. • Metoden kan användas för planering och jämförelser vilket i sin tur kan ligga till grund för marknadsföring.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Nätverk På flera håll fokuseras uppföljningsaktiviteter till olika typer av nätverksbyggande verksamheter, så väl formella som informella. Det kan exempelvis röra sig om alumnnätverk för att upprätthålla kon takt med examinerade studenter i syfte att skapa samhörighetskänsla med lärosätet, utgöra underlag för marknadsföringsåtgärder av utbildningen och också karriärstöd för nuvarande och examinerade studenter.

Alumnnätverk Att tidigt bygga upp nätverk med arbetslivet är av stor vikt för studenter. Alumnverksamheter kan vara mycket användbara när det gäller att skapa kontakter mellan nuvarande studenter, tidigare studenter och arbetslivet. Olika typer av alumnnätverk blir allt vanliga re på landets högskolor. Flera lärosäten vittnar om goda relationer med avgångna studenter där man genom alumnträffar och olika informella kontak ter samtalar om tiden under utbildningen. Lärosätenas kontakter med examinerade stu denterna kan också leda till att man emellanåt får givande och intressanta synpunkter på utbildning en. Dess begränsningar gör att metoden endast bör

ses som ett komplement till uppföljningar. Vanli gast bygger nätverken på frivilligt deltagande och därmed finns en risk för snedfördelat urval efter som det oftast är nöjda studenter som engagerar sig. Alumndatabaser ska användas med försiktighet för dessa typer av undersökningar.

Informella kontakter med avnämare Informella kontakter och personliga relationer med avnämare nämns också på flera håll främst i sam band med VFU-verksamheten. Dessa former av möten är betydelsefulla eftersom de ofta sker på en neutral mötesplats och inte är lika laddade som formella och planerade möten. På så vis kan frå gor uppkomma som säkerligen skulle vara svåra att diskutera i formella sammanhang. Reaktionen på utbildningen vid informella möten är självfal let viktigt och givande men har sina begränsningar eftersom de bygger på slumpvisa personliga möten. Med oplanerade samtal är risken också att samta lens innehåll inte får nödvändig spridning. Alumnverksamhet, olika typer av nätverk och informella samtal är oerhört viktigt och relevant i kvalitetsutvecklingssammanhang. Det kan dock inte ersätta uppföljningar utan snarast utgöra ett komplement. Kontakten kan visserligen indikera när en större kvalitetsundersökning bör ske.

Nätverk: slutsatser och förslag • Alumnverksamheter och informella möten med f.d. studenter kan ge intressant och givande feedback på utbildningen. Kontakter med f.d. studenter kan ge nuvarande studenter värdefull in formation om arbetslivet efter utbildningen. • Metoden bör dock inte ses som en bärande metod utan endast som ett komplement eftersom ur valet ofta inte är representativt. • Informella möten med avnämare genom exempelvis VFU-verksamheten är viktiga för att disku tera utbildningen. De bör också ses som ett komplement, bland annat på grund av risken att dis kussionen inte får den återkoppling och spridning som behövs.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Arbetsgivarundersökningar Vi har inte specifikt frågat efter avnämar- och ar betsgivarundersökningar i denna undersökning. Två fall har ändå påträffats, dels vid Lunds univer sitet och dels vid det tidigare exemplet vid Sophia hemmets Högskola där man i samband med tele fonintervjuer med f.d. studenter också talade med deras arbetsgivare. Utvärderingsenheten vid Lunds universitet har vid några tillfällen genomfört specifika avnämaroch arbetsgivarundersökningar för att komplettera alumnuppföljningar, dock inte av utbildningarna till lärare, sjuksköterska och biomedicinsk analyti ker. Däremot har bland annat alumnuppföljning arna av biologer och brandingenjörer kompletterats med arbetsgivarundersökningar. I det första fal let gjordes intervjuer med personalchefer på före tag och myndigheter som anställer biologer. När det gäller brandingenjörernas arbetsgivare valde man att skicka ut en enkät om utbildningen och de krav som förenas med yrket. Undersökningar na mottogs med intresse från arbetsgivarnas sida. I förlängningen var undersökningen också mycket intressant och angelägen för nuvarande studenter eftersom man kunde upplysa dem om arbetsgiva

res efterfrågan och behov. På Utvärderingsenheten anser man att arbetsgivarundersökningar kan vara givande eftersom de ger en kompletterande bild till studentuppföljningar. Bland annat fick både tidiga re studenter och arbetsgivare bedöma vilken bety delse olika färdigheter har i arbetslivet. Arbetsgi vare hade något högre krav än f d studenterna vad gällde samtliga färdigheter, minst krav hade man dock på de akademiska färdigheterna. Några kritiska röster om arbetsgivarundersök ningar har dock hörts. Framförallt gäller det svårig heter med att hitta ett representativt urval. Arbets givarnas åsikter sägs variera kraftigt beroende på vilken arbetsplats det handlar om och de uppfattas som alltför individuella för att kunna utgöra under lag för utbildningen. Detta skiljer sig dock mellan olika utbildningar där det givetvis är betydligt enk lare att urskilja potentiella arbetsgivare för studen ter från yrkesutbildningar. Arbetsgivarundersökningar kan utgöra en bra metod för att få perspektiv på uppföljningsstudier. En bra metod kan vara att göra som Sophiahem mets Högskola, att komplettera uppföljningar av studenter med intervjuer med studenternas arbets givare.

Arbetsgivarundersökningar: slutsatser och förslag • Arbetsgivarundersökningar kan vara en bra metod för att undersöka såväl de tidigare studenter nas framgångar inom arbetslivet som arbetsgivarnas efterfrågan och behov. • Några vittnar om svårigheter med att hitta representativt urval eftersom det finns stora skillna der mellan olika arbetsgivare/-miljöer

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Forsknings- och utvecklingsprojekt Det finns ett flertal forskningsprojekt som fokuse rar på frågor kring utbildningars arbetslivsrelevans och övergången mellan utbildning och yrkesliv. I detta avsnitt beskrivs några intressanta forsknings projekt kring studenters introduktion i arbetslivet, anställningsbarhet samt framgång och hälsa på ar betsmarknaden.

Studier om arbetsplatsintroduktion och anställningsbarhet Vid Högskolan i Gävle bedrivs forskningsprojektet Induction, ett nätverkssamarbete mellan högskolan och kommuner i Gävleborgs län samt representan ter från Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet. Projektet har pågått sedan 1990-talet och fokuserar på lärares första tid i yrket. Närmare bestämt stu deras yrkessocialisation och professionsutveckling, stöd genom mentorskap samt relationen mellan yr kesutbildning och yrkespraxis. Syftet är att bidra till kunskap om lärares första tid i yrket samt att utveckla stöd och mentorskapsprogram för en bätt re yrkesutveckling. Projektet har med tiden vidgats och omfattar nu också bland annat sjuksköterskor. Ett liknande projekt genomförs vid Umeå uni versitet där nyutexaminerade och nyanställda lära re möts i ett mentorskapsprogram som stöd för nya lärare. Det är fakulteten för lärarutbildningen och skolförvaltningen vid kommunen som tillsammans står bakom projektet i en satsning för utveckling och ökad kvalitet av skola och lärarutbildningen. Under sex terminer planerar man att träffas för att diskutera lärarnas praktiska erfarenheter av arbets livet. Syftet är att utveckla lärarens ledarskap och introducera den nya läraren i yrkesrollen. Det finns också förhoppningar om att låta nuvarande studen ter möta deltagarna för att få del av deras erfaren heter och en tydligare inblick i arbetslivet. Projek tet är mycket intressant eftersom det fyller flera viktiga funktioner. Det hjälper nyutexaminerade

lärare i deras introduktion i arbetslivet. Det ger också genom deras berättelser och upplevelser per spektiv på utbildningen och en bild vad som kanske bör förändras. Slutligen ger det också underlag för studievägledare i arbetet med nuvarande studenter. Vid Umeå universitet pågår ett forskningspro jekt som handlar om lärares mobilitet och anställ ningsbarhet. Två heltidstjänster arbetar med att under ett år kartlägga examinerade lärares anställ ningsbarhet, lärande samt förflyttningar. Det finns även en budget för uppbyggnad av alumnverksam het.

Longitudinella studier Att följa studenters utveckling under en längre tid är en intressant metod för uppföljningar. Två landsomfattande, longitudinella studier pågår vid Karolinska institutet. LUST- Longitudinell Under sökning av Sjuksköterskors Tillvaro (Gustavsson et al. 200a) tog sin början 2002 och följdes tre år se nare av LÄST – Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete (Gustavsson et al. 2007b). Efter en drastisk ökning av sjukskrivningar i samhället valdes sjuk sköterskor och lärare ut för att man ville studera hur utbildningarna förbereder för arbete inom vård respektive skola. Databaser byggs upp i syfte att följa studenterna först under utbildningen och se nare ut i arbetslivet. Ett longitudinellt forskningsprojekt pågår ock så vid Malmö högskola där man följt lärarstudenter från början av utbildningen till sex år efter exa men. 1994 genomfördes den första studien på en lärargrupp som just började sin utbildning vilka besvarade frågor som berörde yrkesval och förvänt ningar på utbildningen. Efter halva utbildningen gjordes ytterligare en enkät som följdes upp med intervjuer. De studenter som fullgjorde sin utbild ning följdes återigen upp efter ytterligare sex år genom en enkät som berörde nuvarande sysselsätt ning, yrkesidentitet etc. Ytterligare en studie är planerad med ett urval av de nu f.d. studenterna.

Forsknings- och utvecklingsprojekt: slutsatser och förslag • Se de tillgångar som finns inom lärosätet. Centrala enheter med utvärderingskunskaper, forsk ningsprojekt samt studenter kan involveras i arbetet. • Longitudinella uppföljningsstudier möjliggör studier av utveckling under en längre period.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Resultat, åtgärder och effekter – några reflektioner Beträffande resultat och åtgärder är som tidigare nämnts vårt intryck att det på vissa håll saknas sys tematik och att studierna förefaller vara något oge nomtänkta. Syfte, frågeställningar, tillvägagångs sätt och framförallt användandet av resultaten håller inte riktigt samman. En väl planerad uppföljning får i de flesta fall mer genomslag än till exempel återkoppling av mer informella kommentar till utbildningar. Både ut bildnings- och avnämarperspektiv kan underlätta arbetet och göra resultaten mer användbara. Alla

resultat av en undersökning kan kanske inte heller åtgärdas inom ramen för utbildningen utan snarare i introduktionen i arbetslivet. Vi vill än en gång lyfta fram vikten av att tidigt tänka på hur resultaten från en uppföljning av stu denter efter avslutade studier ska distribueras, dis kuteras och åtgärdas när undersökningen väl är ge nomförd. Undersökningen ska inte betraktas som färdig för att en rapport är skriven. Hur och till vem rapporten distribueras är mycket viktigt för användningen av resultaten. Ju fler aktörer, såsom studentrepresentanter, utbildningsutvecklare, kva litetssamordnare samt avnämare, som engageras i resultaten, desto större effekt kan också undersök ningen få.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Avslutning – några slutsatser och förslag I denna rapport har utgångspunkten varit att visa hur man kan ta tillvara före detta studenters erfa renheter och kunskaper från utbildningen för att ta reda på huruvida studenterna lämnar utbild ningen väl förberedda för arbetslivet. Studenters anställningsbarhet efter avslutad utbildning blir allt mer erkänt som ett centralt inslag vid utbild ningsplanering. Flera rapporter och utredningar, inklusive denna, visar att detta område inte ännu nått upp till förväntningarna. Allt pekar på att om rådet kräver vidare utveckling. Tunga aktörer på både nationell och europeisk nivå har påpekat be hovet av en bättre samverkan mellan utbildnings anordnare och arbetsgivare. Uppföljningar av stu denter är ett av flera sätt att förbättra kontakterna mellan akademi och arbetsliv. Det har också varit centralt att problematise ra begreppet ”uppföljning” för att kunna precise ra syften, metoder och målgrupp. Detta vill vi nu summera och komma med förslag på hur man kan gå tillväga: • Utgå från syftet. Vad är det egentligen man vill ha reda på och framför allt: vad ska resulta ten leda till och hur kan de användas? Kvalitets utveckling, dimensionering, marknadsföring – se undersökningen i ett större kvalitetssam manhang. • Välj rätt tillfälle. Den f.d. studenten måste ha utbildningen i färskt minne men också viss ar betslivserfarenhet. Det kan vara bättre att av vakta med en uppföljning än att undersöka stu

denter som har följt en utbildningsplan som inte längre är aktuell. Särskilda satsningar med några års mellanrum minskar risken för slentri anmässiga undersökningar. • Använd flera metoder. Resultat från både kvantitativa och kvalitativa studier ger både djup och bredd i undersökningen och det ut gör ett bättre underlag för förändringsarbete. Vi vill slå ett slag för uppföljningar som baseras på förslagsvis enkäter och samtal (intervjuer el ler hearings/fokusgrupper). Komplettera gärna med statistik från SCB mellan de egna uppfölj ningstillfällena. • Samverka och för dialog med olika aktörer. En god uppföljning präglas av kommunikation mellan flera aktörer, både inom lärosätet och utanför. Ta hjälp av centrala kvalitetsenheter alternativt ansvariga för program (beroende på vem utföraren är) studentrepresentanter och avnämare. I en uppföljning är förhållandet mel lan utbildning och arbetsliv centralt, detta stäl ler krav på tydligare avnämarperspektiv i un dersökningsprocessen. • Tänk igenom hela processen. Vi vill under stryka vikten av synbara resultat och en nog grann återkoppling. Det är viktigt att uppfölj ningsarbetet betraktas som en kvalitetsprocess där varje del, från planering och genomförande, till resultat, distribution och genomförande av förändringar, ingår. Det är dyrt att göra en un dersökning utan att använda resultaten.

Figur 1: Uppföljningsprocessen som del av kvalitetsplan

Kvalitetsplan

Uppföljning av f.d. studenter

Planera

Samla in data ex. enkät, intervju, SCB etc.

Bearbeta data

Sammanställa rapport

Kommunicera slutsatser

Använd resultat: implementering av åtgärder

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Vi vill poängtera att uppföljningar som genomförs för att ta reda på utbildningarnas relevans för ar betsmarknaden måste öppna upp för involvering av avnämarna. Det är av stor vikt för att få rele vant återkoppling från arbetslivet. Uppföljningar är idag alltför koncentrerade på enbart utbildning och bygger först och främst på utbildningsmål och aktuell högskoleförordning. För att få ett relevant helhetsperspektiv bör andra aspekter tas med. Vil ka krav ställer arbetsgivaren? Matchar utbildning en den vardag som studenterna möter i arbetslivet? Avnämarnas delaktighet i arbetet är av stor vikt såväl när det gäller konstruktion och planering av uppföljning som för analys av resultaten samt åt gärdsplan. Resultat av uppföljningar kan uppvisa faktorer som inte enbart går att lösa inom utbild ningen. En komplett åtgärd kan kräva förändring inom flera områden såsom utbildning (även inom ramen för andra utbildningar), studievägledning och introduktion i arbetslivet. Den rådande bristen på avnämarperspektiv måste därför förbättras. Med denna rapport har vi argumenterat för ett

ökat genomförande av uppföljningar av studen ter som avslutat sina studier. Uppföljningar bör ses som en integrerad del av kvalitetsarbetet vid varje högskola. Före detta studenter ska, precis som nu varande studenter, betraktas som en viktig resurs. Deras perspektiv är väsentliga eftersom de besitter ett helhetsperspektiv av såväl utbildning som in troduktionen i arbetslivet. De resultat som kan fås och den mångfald av syften som kan uppfyllas är värda investeringar i form av tid och resurser. Ar betet kan förslagsvis samordnas av en central kva litetsenhet med metodkunskaper. Vi tror att det är viktigt att initiativet kommer ”inifrån”, från ut bildningarna, för att få högsta möjliga relevans och legitimitet bland undervisande personal. Men lika viktigt är som sagt att arbetet sker i dialog med be rörda centrala enheter, studentorganisationer samt avnämare. Vår rapport visar en mängd olika sätt på vilka före detta studenter, alumner, kan vara vär defulla för högskola, framtida arbetsgivare och inte minst för studenterna själva.

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Referenser Tryckta referenser Björnemark, M (2005), Sjuksköterskepro grammet: En enkätundersökning riktad till studenter examinerade 2002-2003, Enheten för Kvalitet och utvärdering: Uppsala universitet. Björnemark, M & Wolters, M (2006), Nyt tan av alumnstudier – Synpunkter från institutioner och program, Enheten för Kvalitet och utvärdering; Uppsala uni versitet. Diehl, J. (2006) Råd och dåd för studenter na: En intervjustudie om arbetslivsinrik tade och studierådgivande verksamhe ter vid 18 lärosäten i Sverige, Stockholm, SACO. Gustavsson, P., Svärdsson, Å.., Lagerström, M., Bruce, M., Christensson, A., SchüldtHåård, U.,Omne-Pontén, M. (2007a), Longitudinell Undersökning av Sjuk sköterskors Tillvaro – LUST-studien: En landsomfattande studie av sjuksköter skestudenters hälsoutveckling och kar riärval under utbildningsåren och i mö tet med arbetslivet: Urvalsram, kohorter och genomförande 2002-2006, Rapport B 2007:1. Enheten för vård- och verksam hetsutveckling. Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, Vårdve tenskap och Samhälle. Gustavsson, P., Kronberg, K., Hultell, D., Berg, L-E., (2007b), Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete: LÄST-studien – Urvalsram, kohort och genomföran de 2005-2006, Rapport B 2007:2, Stock holm, Karolinska Institutet. Hjortzberg, G., Kolsrud, J., Larsson, F. (2007) Akademi eller verklighet? - I vilken ut sträckning får studenter relevant jobb efter avslutad högre utbildning och hur sker samverkan med näringslivet under utbildningen?, Stockholm, Svenskt Nä ringsliv. Högskoleverket 2002, Utbildning anpassad efter arbetsmarknadens behov – så arbe tar högskolan, Rapportserie 2002:7 R. Högskoleverket 2004, Uppföljning av stu denter: en rapport från Högskoleverkets arbetsmarknadsprogram 2003, Rapport serie 2004:5 R.

Högskoleverket 2006, brev 2006-02-08, An gående uppföljningar av tidigare studen ter, Reg. nr 69-570-06. Högskoleverket 2007, Hur har det gått? En slutrapport om Högskoleverkets kvali tetsgranskningar åren 2001-2006, Rap portserie 2007:31 R. Högskoleverket 2007, Studier – karriär – hälsa – en utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriärväg ledning och studenthälsovård, Rapport serie 2007:24 R. Linder, (u.å) Sjuksköterskeutbildningen och yrkeslivets krav – en alumniundersök ning, Institutionen för hälsa- vård och samhälle, Lunds Universitet. Regeringens Proposition.2007/08:1, Budget propositionen för 2008. Riksrevisionen 2005, Tillväxt genom sam verkan: Högskolan och det omgivande samhället, RiR 2005:2, Stockholm: Riks dagstryckeriet. Sabel, K-G (2007) Vad händer med våra stu denter efter examen vid Lärarhögskolan, Studerandeavdelningen/LÄREX. SKL 2006, Uppföljningar av tidigare studen ter, Brev från SKL 2006-03-16 till Ut bildnings- och kulturdepartementet. VGH 2006, Sjuksköterskor tycker till om sin utbildning, Rapport från Västra Göta lands högskolor, Nr 3:2006.

Elektroniska referenser London Communiqué, 18 May 2007, Towards the European Higher Education Area: responding to challenges in a glo balised world. Bologna Process. http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bolog na/Europa_Bologna/London2007docu ment2communique.pdf

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Bilaga 1 Tabell 2: Lärosäten utan examens rätt till sjuksköterska, lärare och biomedicinskanalytiker, uppföljningar av före detta studenter Lärosäte

Uppföljning

Berörda program

Tidpunkt

Metod

Genomförande enhet

Syfte

Chalmers tekniska högskola

–

Enkät, intervju

Programnivå

Synpunkter på utbildningen

Dramatiska institutet

–

Vi tre tillfällen

Enkät

–

Etablering på arbetsmarknaden

Ericastiftelsen

–

Ett flertal, senast 2006

Enkät

–

Gammel-kroppa skogsskola

Nej

–

(Bygger mkt på informella kontakter)

–

Högskolan på Gotland

Ett flertal utb.

–

Enkät och intervju

–

Kungliga Konsthögskolan

–

1996

Enkät och intervju

Centralt

Etablering på arbetsmarknaden

Operahögskolan

Samtliga utbildningar

2003–2004

Enkät

Centralt = institution

–

Stockholms universitet

Ett flertal utb.

–

Olika, enkäter/intervjuer

Centralt och programnivå

Etablering, sysselsättning, åsikt om utb., social bakgrund

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – Ett verktyg för att utveckla utbildningen

Bilaga 2

Till rektorer och kvalitetsansvariga vid berörda högskolor och universitet

Hej, SISTER (Swedish Institut for Studies in Education and Research) har tillfrågats av Sveriges Kommuner och Landsting om att genomföra en studie av utbildningars arbetslivsrelevans. Resultatet av projektet ska vara en kunskapsöversikt med avnämarperspektiv som behandlar universitets och högskolors arbete med att följa upp sina studenter efter avlagd examen/fullgjorda studier. De utbildningar som ska studeras är sjuksköterskeprogrammet, lärarprogrammet samt utbildningen till biomedicinsk analytiker. (Mer om projektet finns att läsa på http://www.sister.nu) Med anledning av detta projekt har vi några frågor angående ert arbete. – Har det genomförts uppföljningar av studenter som avslutat sin utbildning, både vad gäller i stort på lärosätet men i synnerhet de ovan nämnda utbildningarna? När gjordes detta och i vilket syfte? – Genomfördes de på central nivå eller inom programmen? Finns det någon kontaktperson för eventuella frågor? – Vilka metoder används (enkäter, intervjuer, hearings etc)? – Hur engageras framtida arbetsgivare? Hur beaktas avnämarnas perspektiv vid planering av utbildningarna? Vilka avnämare engageras? Tanken är att vi utifrån mottagna svar ska välja några intressanta metoder för uppföljningar och avnämarkontakter som vi presenterar i vår rapport. Svar skickas gärna via mail, men det går givetvis också bra att ringa. Vänliga hälsningar, Lars Geschwind & Karin Larsson

Uppföljning av studenter efter avslutade studier – ett verktyg för att utveckla utbildningen Frågan om hur väl utbildningarna svarar mot de krav som de

nyutexaminerade möter i arbetslivet är mycket viktig. Hur vet högskolan att studenterna har de förhållnings sätt, kunskaper och färdigheter som krävs för att möta kra ven i arbetslivet? Hur följer högskolan upp nyutexaminera des yrkeskunnande för att utveckla utbildningen? På vilket sätt är avnämare av utbildning, som kommuner, landsting och regioner, med i arbetet? Det är utgångspunkten för den här kunskapsöversikten. De utbildningar som har studerats är sjuksköterskeprogram met, lärarprogrammet och biomedicinska analytikerpro grammet. Kunskapsöversikten har tagits fram av Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) på upp drag av Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Vårdförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. isbn 978-91-7164-325-4

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se