5015

Att arbeta regionalt Ett nytt politiskt uppdrag

SVENSKA KOMMUNFĂ–RBUNDET

De fyra försöken med regionalt självstyre i Skåne, Västra Götaland, Kalmar och på Gotland har nu pågått i några år. Riksdagen har beslutat att alla kommuner och landsting ska kunna bilda samverkansorgan som, efter anmälan till regeringen, får ta över det regionala utvecklingsansvaret och vissa regionala utvecklingsresurser från länsstyrelsen i respektive län.

Det innebär att den regionala politiska nivån nu stärks och att politiker med erfarenhet från kommuner och landsting får ta över ansvar och uppgifter för utvecklingen i sin region. De ställs därmed inför en ny uppgift.

Regional samverkan mellan kommun- och landstingspolitiker är naturligtvis ingenting nytt. Men formerna och målet för samverkan blir delvis nya.

Varje region ska utvecklas efter sina unika förutsättningar. Att lära av sina kollegor i andra regioner, i Sverige och i övriga Europa, kan ge många nya inpulser och tankar. Behovet av erfarenhetsutbyte kring regionalt utvecklingsarbete är stort. I denna skrift har vi samlat några erfarenheter av nya arbetssätt, hämtade från de fyra försöksregionerna. Det är vår förhoppning att dessa beskrivningar, i kombination med hänvisning till kontaktpersoner som kan svara på dina frågor, ska hjälpa dig som är på väg in i arbetet i ett regionalt samverkansorgan att förbereda dig inför de nya uppgifterna.

Ulf Johansson Enheten för tillväxt och regional utveckling Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Att arbeta re En ny politisk uppgift Sverige har under lång tid haft två politiska nivåer, den rikspolitiska och den kommunala, till vilken också landstingen räknas. Vid EU-inträdet accentuerades den regionala nivåns betydelse, vilket satt sina spår i politiken.

Den 1 juli 1997 förstärktes den regionala nivån när Regionförbundet Kalmar, Region Skåne och Region Gotland inrättades på försök. Den 1 januari 1999 följde Västra Götalandsregionen efter. I dessa fyra försökslän har ansvaret för regional utveckling flyttas från länsstyrelsen till regionens politiker. De fick därmed ta itu med frågor om utvecklingsplanering för sysselsättning, tillväxt, infrastruktur och inomregional balans.

Syftet med regionförsöken är att förbättra den demokratiska förankringen genom att föra beslut närmare medborgarna och ge dem större inflytande över regionens utveckling. Tanken är också att samlade resurser ska kunna användas effektivare och att ansvarsfördelningen mellan olika samhällsnivåer blir tydligare.

Alla fyra regioner har tagit fram utvecklingsplaner utifrån sina förutsättningar. Gemensam nämnare är ett brett deltagande av många intressenter. Arbetet i sig har varit positivt då fler aktörer deltagit och engagerat sig.

Successivt har en tydligare regional känsla och identitet skapats. Genom att anta långsiktiga mål för regionen, och jobba för dem, kan investeringar och andra satsningar matchas mot varandra för att ge bättre effekt.

Direkt eller indirekt representation Projektledare och text:

Lisbet Mellgren, Enheten för tillväxt och regional utveckling, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet Produktion och textredigering: Jan Lothigius, Journalistkontoret Grafisk form: Maria Westberg, Ordförrådet Tryck: GET AB, Stockholm, augusti 2002

2

I Skåne, Västra Götaland och Gotland har man direktvalda regionfullmäktige. I Regionförbundet Kalmar län samverkar kommuner och landstingskommunen i ett kommunalförbund. Ledamöterna utses av de ingående kommunerna och landstinget. Det är denna indirekta representation som står modell för de länsvisa kommunala samverkansorgan som nu införs.

a regionalt Var ligger ansvaret?

Ett krav på det demokratiska styrelseskicket är att det ska vara överskådligt. Med en tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer underlättas ett nätverksorienterat och gränsöverskridande arbetssätt. Hur väl samverkan mellan europeisk, nationell och regional nivå fungerar kan vara avgörande för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. I regeringens proposition om regional samverkan och statlig länsförvaltning (prop. 2001/02:7) anges följande ansvarsfördelning (här något förenklad).

5. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet.

6. Förmedla kulturmedel (gäller endast Skåne).

7. Lämna årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen.

Lokalt ansvar 1. Det fulla ansvaret för planer enligt planoch bygglagen.

2. Medverka i det regionala utvecklingsarbetet.

Statens ansvar 1. Att alla medborgare i landet, oavsett var man bor, garanteras en likvärdig standard i fråga om grundläggande välfärdstjänster som vård, skola och omsorg.

2. Långsiktigt stabila villkor för det regionala utvecklingsarbetet.

Regionalt ansvar 1. Utarbeta program för regional utveckling och samordna utvecklingsinsatser.

2. Besluta om prioriteringar av infrastrukturåtgärder m.m. vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur.

3. Besluta om vissa statliga medel för regional utveckling.

Mer demokratiskt?

Ett motiv för regionförsöken var att bredda den demokratiska förankringen. Även om fler aktörer har deltagit i det regionala utvecklingsarbetet är det ibland svårt att mäta om medborgarnas inflytande har ökat. Utvecklade former för en fördjupad demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet, är därför en angelägen uppgift.

4. Ta emot och bereda strukturfondsansökningar.

REGIONAL SAMVERKAN Från år 2003 har landets samtliga län möjlighet att bilda kommunala samverkansorgan för regional utveckling. Samverkansorganen får ta över det regionala utvecklingsansvaret och tillhörande resurser från länsstyrelsen i respektive län. Samverkansorganet ska exempelvis utarbeta program för länets utveckling och samordna insatser för programmets genomförande samt besluta om vissa statliga medel för regional utveckling.

Samverkansorganen ska upprätta planer för regionens infrastruktur och utarbeta de nya regionala tillväxtprogram som tar vid när de nuvarande tillväxtavtalen löper ut 2003. De ska också ansvara för att ta emot och bereda strukturfondsansökningarna.

3

Västra Götaland Västra Götalands län är resultatet av sammanslagningen av Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län.1 Regionfullmäktige för Västra Götaland består av 149 direktvalda ledamöter.

Regionen har enats om en regional utvecklingsstrategi kallad ”En region att växa i”. Strategin har tagits fram i bred samverkan mellan många olika parter som näringsliv, kommuner, organisationer, skolor och myndigheter.

Analyser och program I inledningen av arbetet med den regionala strategin genomfördes en så kallad SWOT-analys, vilket är en metodisk genomgång av styrka, svaghet, hot och möjligheter vad gäller förutsättningarna för regional utveckling.

Omvärldsanalyser har också gjorts som underlag när strategier diskuteras och antas samt för att ta fram indikatorer för hållbar tillväxt. Nu pågår arbetet med att ta fram ett strategiskt program för hållbar tillväxt.

Strategin har tio mål: 1. Hållbar tillväxt i hela regionen 2. Ledande i kunskap och kompetens 3. IT-region i europeisk tätposition 4. 50 miljarder till trafikens infrastruktur på tio år 5. Ledande i Europa inom resurssnål och miljövänlig teknik 6. Öka försprånget som Sveriges ledande kulturregion

Kartläggning och samordning av strategier har använts inom fler områden. Regionen har exempelvis kartlagt behoven av bredbandsutbyggnad och en samordning inom miljöområdet för att driva miljöstrategiska frågor, exempelvis vinterdäck utan hälsovådliga cancerogena oljor. Det senare exemplet har varit lyckat och även uppmärksammats internationellt.

7. Skandinaviens mest besökta turistregion

”När nyttan av samordning blir tydlig får vi positiv respons. Ett exempel är samordning av taxor och biljettsystem inom kollektivtrafiken.”

8. Internationellt erkänd samarbetspartner

Lennart Löfgren, Regionråd (s)

9. Föregångare i jämställdhet 10. Föredöme i integration I strategin framhålls fyra områden som ska genomsyra allt utvecklingsarbete: 1. Hållbar utveckling 2. Internationalisering 3. Kvinnors och mäns resurser 4. Integration Strategiska åtgärder ska särskilt genomföras inom: utbildning och kompetens, kraftfull infrastruktur för IT, transportsystem, bra miljö för växande branscher, kultur och kulturarv samt utveckling av turismen.

1

4

Mullsjö och Habo kommuner valde att tillhöra Jönköpings län i samband med länsreformen.

Beredning för regional utveckling Beredningen är kopplad till regionutvecklingsnämnden.

I beredningen finns både representanter från regionen och från kommunerna. Beredningens uppgift är att initiera, diskutera och bereda strategiska utvecklingsfrågor till regionstyrelsen. Genom att såväl regionens som kommunernas perspektiv är väl representerade blir frågor väl belysta.

Underifrånperspektivet i arbetet med regional utveckling är tydligt. Det är utifrån kommunernas egna önskemål som arbetet drivs vidare. Det förs en ständig dialog med kommunerna och förankringen är tydlig i och med att kommunerna utser sina representanter.

”Regionen är stor och det gäller att utnyttja regionens storlek, det är en tillgång och en dynamik med många kulturer som möts vilket ger en bra grogrund för utveckling.”

”Inom Västra Götaland finns allt från ren glesbygd till storstad, den stora variationen ger en dynamik och är utvecklande för regionen.”

Bertil Törsäter, Regionutvecklingsdirektör

Bertil Törsäter, Regionutvecklingsdirektör

”Mångfald och olikheter ger en dynamik som i sig är utvecklande för regionen.”

Politiska kontaktpersoner För varje strategiskt mål har två politiker utsetts till att ansvara för att stärka dialog och engagemang kring respektive mål. Arbetsformen innebär att en fråga fokuseras och att personer med olika kvalifikationer kan bjudas in vilket kan berika arbetet med nya synpunkter och givande diskussioner. Samverkan och delaktighet är centrala perspektiv.

Kent Johansson, Regionråd (c)

West Sweden West Sweden är ett samarbete mellan 67 västsvenska kommuner, två landsting samt Västra Götalandsregionen. En mötesplats och ett väl utvecklat samarbete för att tydligt placera Västsverige på den internationella kartan.

Samverkan för tillväxt i väst För att utveckla tillväxtmöjligheterna sker arbetet med tillväxtavtalen både på regional och delregional nivå.

Utvecklingsstrategin är basen för tillväxtavtalen och formen för arbetet är i stort sett hämtat från EU:s arbetssätt med partnerskap. Arbetsformen innebär att både privata och offentliga aktörer går samman för att driva frågor av gemensamt intresse i ett underifrånperspektiv. Regionen har två representanter i varje delregionalt partnerskap.

Tanken med tillväxtavtal är att det ska vara ett styrinstrument för att samla parter kring gemensamma strategier och tydliggöra vilka medel var och en satsar.

Genom initiativ underifrån är förhoppningarna att det ska bli bättre samordning och bättre effekt på tillväxten. Samordningen förväntas leda till att de resurser som står till buds kan utnyttjas mer effektivt genom prioritering, fokusering och långsiktighet.

Västra Götaland, som är en stor region med stora inomregionala skillnader, arbetar med åtta delregioner. Syftet är att förena den stora regionens fördel med den dynamik som fås via mångfalden.

KONTAKT Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör Tel: 031 63 09 80 E-post: bertil.torsater@vgregion.se Kent Johansson, regionråd (c) Tel: 0521 27 55 08 E-post: kent.johansson@vgregion.se webbadress: www.region.vastragotaland.se

5

Regionförbundet i Kalmar län Region Kalmars utvecklingsprogram (RUPEN) lägger tyngdpunkten vid att hitta vägar och drivkrafter för att förbättra tillväxten och att skapa jobb. Fem hörnstenar för verksamheten anges: 1. Att aktivt utnyttja och bidra till utvecklingen i Östersjöregionen.

2. Tillföra och sprida kunskap och kompetens i hela länet.

3. Gynna den typ av industri och de kärnkompetenser som finns i länet och nya branscher med tillväxtpotential.

4. Förändra attityderna till nyföretagande och till möjligheterna att påverka den egna situationen.

5. Utveckla hela länet så att det blir attraktivt att bo och verka i.

Arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet har varit en positiv process i sig och har gett bra underlag för samordning. Processen kan ses som både en inlärningsperiod och som utbildning. Nu är processen inne på sin tredje omgång. Det är en utmaning att föra kreativa och konstruktiva dialoger mellan näringsliv och samhälle.

”RUPEN används som arbetsredskap för verksamheten, verkligen används – den är ingen hyllvärmare.”

Bertil Eifrém, områdesansvarig tillväxt och näringsliv

Rådgivande grupp Som rådgivare och bollplank i strategiska frågor har en grupp bestående av forskare och ledande företrädare inom näringsliv och samhälle utsetts (eng. ”Advisory Board”). Från regionen deltar den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Möjligheten med denna grupp är att få idéer och kloka synpunkter från några som har känsla för regionen men inte är direkt involverade i det dagliga arbetet. Exempel på tillfällen då detta varit extra värdefull är diskussioner som förts kring strategi för regional profilering och kring upplevelseindustrin. Gruppen har varit såväl ifrågasättande som bekräftande. Diskussionerna har ofta varit vägledande för viktiga vägval.

Kompetensutvecklingsprogram Regionförbundet i Kalmar har ett kompetensutvecklingsprogram som genomförs tillsammans med näringsliv och högskola. Under förberedelserna bjöds representanter från Företagarnas riksförbund och Handelskammaren in till diskussion om upplägg och innehåll.

En tredjedel av deltagarna kommer från näringslivet, en tredjedel är politiker och en tredjedel är tjänstemän.

Inom programmet ryms även diskussioner och arbete med en tredje version av det regionalt utvecklingsprogrammet.

Politiska kontaktpersoner Politiker i samverkansorganet har fått extra ansvar som kontaktpersoner inom ett specifikt område. Exempel på ansvarsområden är infrastruktur, IT, ungdomar, kultur och miljö. En eller två personer utses som ansvariga och har att följa frågorna under mandatperioden. Till sin hjälp har de en tjänsteman. Ansvaret blir tydligare och stärker både dialogen och engagemanget. ”Det finns utrymme i politiken för kulturen, vilket inte alltid är fallet. Kulturen ses som en viktig faktor för en sammanhållen region.”

PerOla Hallberg, kultursamordnare

6

Programberedning Regionförbundet i Kalmar utser en politisk ledningsgrupp för ett speciellt ändamål, arbetsuppgiften är begränsad både till innehåll och tid. Ansvaret blir tydligare och fler blir involverade i det direkta arbetet vilket breddar engagemanget och ökar intresset. Nya aktörer deltar engagerat och aktivt vilket berikar diskussionerna.

”Ungdomsparlamentet är ett bra bollplank för regionen och regional utveckling men också ett bra sätt att ge ungdomar en demokratisk fostran.”

Ulrika Joelsson, ungdomsansvarig

Sydöstra Sverige Kommunalförbunden och landstingspresidierna i Kalmar, Blekinge och Kronoberg samarbetar kring gemensamma frågor.

Rapportörskap Rapportörskap innebär att en eller två ledamöter i regionstyrelsen/regionfullmäktige ansvarar för en aktuell politisk fråga som är begränsad i tid och omfattning. Berörda politiker får ett tydligare ansvar och både möjlighet och skyldighet att fördjupa sig i en speciell fråga, att ” äga” den, och att föredra ärende inför regionstyrelsen och regionfullmäktige. Därigenom har politiker haft möjlighet att lägga politiska aspekter på ärenden på ett annat sätt än vid traditionella beredningar.

”Det finns ett tydligt behov av en sydsvensk mötesplats, en arena för tvärpolitiska samtal kring regionfrågan.”

Bertil Eifrém, områdesansvarig för tillväxt och näringsliv

”Sammantaget försöker vi minimera de formella strukturerna och skapar behovsrelaterade strukturer istället.”

Bertil Eifrém, områdesansvarig för tillväxt och näringsliv

Ungdomsparlament Ungdomsparlamentet är ett demokratiprojekt för gymnasieungdomar med syfte att öka samhällsengagemanget och det faktiska inflytandet i politiken.

Arrangemanget återkommer vartannat år och representanter från gymnasieskolorna bjuds in. Inför ungdomsparlamentet har alla gymnasieelever möjlighet att skriva motioner som behandlas och skickas vidare till berörda instanser. Beroende på motionernas innehåll har de skickats vidare till kommuner, landstinget, regionen eller regeringen för politisk behandling. Viktigt har varit att återkoppla och redovisa resultatet av motionerna.

KONTAKT Håkan Brynielsson, regiondirektör Tel: 0480-44 83 31 E-post: hakan.brynielsson@kalmar.regionforbund.se webbadress: www.kalmar.regionforbund.se

7

Region Skåne Skånsk Livskraft är Region Skånes regionala utvecklingsprogram. Fyra mål ska prägla utvecklingen i Skåne och de bildar gemensamt visionen Skånsk Livskraft: 1. Tillväxt 2. Attraktionskraft 3. Bärkraft 4. Balans För att nå målen har fyra strategier antagits: 1. Att hålla samman Skåne, 2. att stärka konkurrenskraften, 3. att utnyttja det geografiska läget samt 4. att stimulera initiativkraften.

Syftet med utvecklingsprogrammet är att skapa förutsättningar för ett gott liv med framtidstro för skåningarna. Regionen kan både initiera och stödja projekt och vara en samordnande och drivande aktör för alla de organisationer som på olika sätt arbetar med regionala utvecklingsfrågor. Under processens gång med arbete för regional utveckling kan en regional organisation medverka till att bygga upp arenor för samarbete, delta i nätverksbyggande, föra dialog och verka för ett kunskapsutbyte.

8

Dialogen Politiska ledningen besöker och för en dialog med samtliga kommuner i regionen. Regional utveckling sker tillsammans med och i samverkan med andra. Samarbete är ett viktigt ledord. Kontakter med kommunerna är styrt underifrån och i dialog. När regionen träffas har kommunpolitikerna fria händer att själva bjuda in medverkande och bestämma vilka frågor som bör tas upp. Dialog med många kommuner tar tid, men är omistliga. Även tjänstemännen har täta kontakter mellan regional och lokal nivå. I processen med utvecklingsarbetet har politiker på både lokal och regional nivå svetsats samman. Utifrån dialoger med kommunerna har delregioner bildats. Årligen sker också sammandragningar med kommunstyrelseordföranden och kommunchefer. ”I regionarbetets inledning sökte vi fördjupning av demokratin. Det tar tid och måste få ta tid.”

Kerstin Hardenstedt(s), ordförande interimsstyrelse Region Skåne, 1995–97

Dialogkonferenser Vid dialogkonferenser är det deltagarna som själva besitter kompetensen och ansvarar för konferensens resultat. Det har hållits ett antal konferenser med olika teman, exempelvis näringsliv, utvecklingsplanering, kultur med mera. Utgångspunkten är att alla har något att bidra med och att alla är gemensamt ansvariga för resultatet. Beroende på tema har olika grupper bjudits in: sjukvårdspersonal, ungdomar och politiker.

Arbetsformen kräver professionella ledare som håller i konferensen. Under dialogkonferensen arbetar man med gemensamma visioner, som också konkretiseras.

Förståelse för varandras problem, möjligheter och resurser ökar under arbetets gång och erfarenhetsutbytet är centralt. Exempel på ett konkret resultat är ”Ungdomskraft Skåne” som är en mötesplats för ungdomar och politiker där ungdomarna får en kanal att påverka samhällsutvecklingen.

”I dialogkonferenser är mötet mellan människor centralt.”

Gunne Arnesson Lövgren, projektledare

Kompetensutvecklingsprogram Programmen ska stimulera och utveckla samverkan mellan nyckelpersoner som arbetar med utvecklingsfrågor. Geografiskt är deltagarna från olika delar av Skåne och samtidigt som den enskildes kompetens ökar så ges också tillfälle för att öka kontaktytan och underlätta samarbete över sakfrågegränser. Programmet ska bidra till att skapa samsyn i regionala frågor, öppna kontaktytor, underlätta samarbete samt stimulera pågående utvecklingsarbete av regionen. Att kunskapen om Region Skåne ökar är ytterligare en bonus. Programmet riktar sig till kvalificerade handläggare, specialister och projektledare och omfattar 13 dagar fördelat på tre omgångar med övernattning samt mellantidsarbete.

domar från Skånes sex valkretsar. Ungdomskraft träffas åtta till tio gånger per år och det laboreras en del med arbetsformer och mötesledning. Ungdomskraft driver egna frågor och lämnar synpunkter på ärenden som ska upp för beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige

Utvecklingsdagar Varje år inbjuds ca tusen olika aktörer som jobbar med regional utveckling inom näringsliv, statliga företrädare, organisationer m fl att diskutera och belysa aktuella projekt. Tanken är att genom samarbete och diskussioner få goda idéer som leder till tillväxt, bärkraft och attraktionskraft i Skåne. ”Istället för att ropa på staten efter ersättningsindustri så jobbar vi vidare på våra egna förutsättningar och utvecklar dem.”

Stefan Larsson, näringslivsutvecklare Region Skåne

”I processen med utvecklingsarbetet har politiker på både lokal och regional nivå svetsats samman.”

Rolf Tuvesson, ordf regionala utvecklingsberedningen (kd)

Unga Tankar Unga tankar är en dialogkonferens som anordnas två gånger om året. Regionpolitiker och gymnasieungdomar möts och diskuterar gemensamma framtidsfrågor. Det handlar om allt ifrån miljö, kollektivtrafik och näringsliv till integrationsfrågor, etik- och värdebaser samt demokrati. Denna form gynnar ett möte på lika villkor för ungdomar och politiker.

Ungdomskraft Ungdomskraft är ett mer strukturerat samarbete mellan politiker och ungdomar än Unga Tankar. I ungdomskraft finns åtta regionpolitiker och 18 ung-

Forts. ➽

9

Region Skåne Planeringsunderlag

SydSam

Planeringsunderlag för vitt skilda verksamheter utarbetas inom regionen. Det gäller till exempel befolkning, sociala förhållanden, sysselsättning men också markanvändning, trafik, hälsoförhållanden, serviceutbud med mera. Med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) kan exempelvis tillgängligheten till arbetsplatser och vårdutbudet för olika grupper analyseras. Med GIS kan man på kartor beskriva förhållanden i olika delar av regionen. Flexibiliteten och möjligheten att dra nytta av all tillgänglig data ökar.

Samverkan i Sydsverige, SydSam, har etablerats för att samordna och hävda Sydsveriges gemensamma intressen utifrån ett omvärldsperspektiv och som en region i Europa. Medlemmar är landstingen i Blekinge, Halland, Jönköping och Kronoberg, kommunförbunden i Blekinge, Halland, Jönköping och Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar och Region Skåne. ”Vi måste saluföra Region Skåne som begrepp – EU-medlemskapet bygger på starka regioner som samverkar.”

Rolf Tuvesson, ordf. regionala utvecklingsberedningen (kd)

KONTAKT Gunne Arnesson Lövgren, projektledare (frågor om dialogkonferenser, dialog och kompetensutveckling) Tel: 044-13 31 33 E-post: gunne.arnesson.lovgren@skane.se Rolf Tufvesson, ordförande regionala utvecklingsberedningen (kd) Tel: 044-13 31 04 E-post: rolf.tufvesson@region.skane.se webbadress: www.skane.se

10

Gotland Gotlands regionala utvecklingsprogram samlar och lyfter fram det mest angelägna ur Gotlands många utvecklingsdokument. Fyra utvecklingsområden har definierats: 1. Näringsliv med delområdena areella näringar, turism, tillverkning, privata tjänster och småföretagande som livsform.

2. Livsmiljö med delområdena kulturmötesplatsen, landsbygdsutveckling, miljö, ”Det smidiga Gotland” och Bilden av Gotland.

3. Kompetensutveckling med delområde utbildning och kompetens.

4. Infrastruktur med delområde kommunikationer och energi.

En bärande tanke i utvecklingsprogrammet har varit att bygga vidare på Gotlands unika förutsättningar och inte förledas tro att etableringar utifrån ska lösa alla problem. Livsmedelsförädling, service via telefoni och turism har pekats ut som utvecklingsbara branscher. Gotland har aktivt arbetat för att få fler människor engagerade och intresserade i utvecklingsarbetet. Nästa steg blir att ytterligare utveckla den demokratiska processen.

Mötesplats Gotland Genom ett brett samarbete mellan etablerade institutioner och engagerade individer har man arbetat kring begreppet Gotland – kulturmötesplatsen i Östersjön.

Genom sitt geografiska läge är Gotland en naturlig mötesplats för Östersjöregionens olika kulturer och språk. Sådana möten är grunden för handel, näringslivsutveckling och regional tillväxt.

tegin är att det är både möjligt och nödvändigt för öarna att påverka sin framtid. Genom att agera gemensamt hörs öarna bättre vid de bord där viktiga framtidsbeslut fattas. En styrka i samarbetet är att det sker på lokal/regional nivå, tillsammans med det arbete som sker nationellt och internationellt för en gynnsam utveckling på öarna. Öarna bedriver också en rad gemensamma utvecklingsprojekt. ”Gamla Hansan-kontakter öppnar dörrar även i nutid.”

Jan Lundgren oppositionsråd (s)

Fokus på näringslivet Region Gotland har goda erfarenheter av att samverka med representanter för stora företag och enskilda entreprenörer. De som deltagit har fått insikt i att det är värt att satsa tid på att delta i utvecklingsarbetet. De har kunnat påverka att satsningar blir rätt ur deras perspektiv. Det gäller utbildningar, kommunikationer, projektpengar och nya initiativ som samverkan mellan myndigheter för att underlätta för nya företagare att etablera sig på Gotland. Tillväxt på både kort och lång sikt ger fler jobb både inom det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Det är praktiskt och enkelt för alla inblandade att ansvaret finns samlat under ett och samma tak. Att kommunen, som i Gotlands fall är det regionala självstyrelseorganet, kan ta beslut och vara huvudansvarig bidrar till en ökad tydlighet.

KONTAKT Lena Thalin, utvecklingschef, Region Gotland Tel: 0498-20 38 02 • E-post: lena.thalin@gotland.se Hans Klintbom, ordförande (c) Tel: 0498-26 93 19 • E-post: hans.klintbom@gotland.se

Ö-samverkan I B7 samarbetet, The Baltic Sea Seven Islands, ingår Bornholm, Dagö, Gotland, Rügen, Åland, Öland och Ösel. Samverkan har bl.a lett till att man antagit en gemensam framtidsstrategi. Utgångspunkten för stra-

Jan Lundgren, 2:e vice ordförande (s) Tel: 0498-26 93 19 • E-post: jan.lundgren@gotland.se webbadress: www.gotland.se

11

Regionpolitiker, vad är det?

I fyra län har det i några år pågått försök med självstyrande regioner. Försöken har bland annat resulterat i nya arbetsformer för regional samverkan.

När nu alla län erbjuds att bilda regionala samverkansorgan, kommer många politiker och tjänstemän i kommuner och landsting att möta delvis nya uppgifter.

Det är vår förhoppning att denna skrift, som sammanfattar några erfarenheter av de nya arbetsformerna, ska ge impulser till nytillträdda regionala utvecklare.

Det är också vår förhoppning att denna skrift kan stödja dem i deras strävan för ett ökat regionalt självstyre.

Broschyren går att beställa på förbundens webbplatser www.svekom.se eller www.lf.se på tel 020-31 32 30 eller via fax 020-31 32 40 Beställningsnummer 5015

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Postadress: 118 82 Stockholm • Besöksadress: Hornsgatan 20 • Tel 08-452 70 00