IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor
IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor Politikens roll i IT-samhällets utveckling behöver förtydligas. Det är viktigt att klara ut vilka frågor som kräver politiska ställningstaganden till skillnad från de bedömningar och vägval som kan lämnas till marknadskrafterna att avgöra.
och samhället i stort inom skilda delar av landet. För strategiskt utvecklingsarbete med stöd av IT räcker det inte med ett avgränsat sektorsperspektiv som utgångspunkt för bedömningar av behov av gemensamma samhälleliga grundfunktioner.
Det är en politisk uppgift att bedöma konsekvenser av samhälleliga förändringar och att prioritera insatser för att motverka segregation och utanförskap. Det är också en viktig politisk uppgift att ta ställning till vilka finansieringsmodeller som kan vara lämpliga och långsiktigt säkerställer tillgång till gemensamma samhälleliga grundfunktioner, som t ex framtidssäker IT-infrastruktur.
Syftet med förbundets positionspapper är att identifiera och beskriva ett antal frågeställningar och problemområden kring IT där det finns behov av politiska överväganden och ställningstaganden. Positionspappret ska vara ett stöd i de strategiska inriktningsbeslut kring IT som ledning och verksamhetsansvariga står inför idag.
Sveriges Kommuner och Landsting stödjer kommuner, landsting och regioner i deras verksamheter. Lokal och regional verksamhet måste kunna bedrivas i ett helhetsperspektiv och med utgångspunkt i de skiftande förutsättningar som gäller för medborgare, offentlig förvaltning, näringslivet
IT har idag en samhällskritisk roll. För att effektivt kunna utnyttja möjligheterna till verksamhetsutveckling med stöd av IT krävs gemensamma målbilder och bred samverkan. I positionspappret redovisas tio områden där förbundet anser att detta krävs för att IT långsiktigt ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Stockholm i december 2006 Sveriges Kommuner och Landsting Ilmar Reepalu och Lars Isaksson
Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
© Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 E-post: bjorn.bjork@skl.se • Webbplats: www.skl.se Beställningsnummer: 5104 Tryckeri: Edita-Västra Aros, Västerås Text: Björn Björk Omslagsillustration: Michael Schneider Form och produktion: Björn Hårdstedt Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer
IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
Tio punkter för effektivt offentligt utnyttjande av IT Regeringen bör ta initiativ till nationella rådslag med Sveriges Kommuner och Landsting och andra intressenter kring nödvändiga insatser i syfte att öka offentlig sektors effektivitet och produktivitet. Ett vidare syfte är att också stärka svensk konkurrenskraft genom att europeiska och nationella intressen kan synkroniseras med regionala och lokala behov av utveckling. Vi föreslår att följande 10 områden blir föremål för sådana nationella rådslag och därtill kopplade insatser: ◆ Ökad integration av IT i verksamhetsutveckling och långsiktig samhällsplanering. ◆ Ekonomiska modeller och indikatorer för att bedöma hur IT bidrar till produktivitetsutveckling, effektivitet och en hållbar tillväxt. ◆ Modeller för hur olika myndigheters IT-system i ökad grad kan vara en resurs för samverkande verksamheter. ◆ Tillgängligheten till framtidssäker IT-infrastruktur.
Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
◆ Modeller för offentligt och privat samverkan (OPP) i syfte att trygga långsiktigt och hållbart tillgången till samhällsviktiga IT-funktioner, inkl utveckling av finansieringsmodeller för detta. ◆ De legala förutsättningarna kring IT. ◆ Kompetensutveckling och stärkt förmåga att använda IT, bland annat genom utvecklingen av ”lärande organisationer” där gjorda erfarenheter blir resurser för att förbättra den egna verksamheten ◆ Ökad förmåga inom offentlig sektor att utnyttja gemensamma och öppna standards för att effektivisera offentliga IT-upphandlingar. ◆ Kompetensstöd till små och medelstora företag att kunna delta i offentliga e-upphandlingar. ◆ Hur kommuner, landsting och regioner kan öka sin medverkan i internationellt utvecklingsarbete och bidra med sina erfarenheter av verksamhetsutveckling med stöd av IT.
Motiv för föreslagna insatser Informationsteknologin innebär stora möjligheter att förnya och effektivisera den offentliga verksamheten. Den omvälvande och snabba utvecklingen på IT-området kan samtidigt upplevas problematisk, i synnerhet om verksamheter upplever att de påtvingas tekniken utifrån. IT-infrastruktur tillhandahålls i Sverige på en marknad med få inslag av regleringar. Sett över en 20-årsperiod är dock marknaden för elektroniska kommunikationer den enda infrastrukturella marknad som uppvisar en långsiktigt ökad konkurrens och sjunkande priser. (Övriga infrastrukturella marknader är el, järnväg, flyg, taxi, post, Regelutredningen, SOU 2005:4.) Sverige är idag en ledande nation i världen avseende såväl utbyggnad av infrastruktur som utveckling av verksamhet med stöd av IT.
Samtidigt ställer den accelererande utbyggnaden av IT-infrastruktur ökande krav på att offentliga behov av samverkande funktioner kan tryggas långsiktigt. Detta kan inte åstadkommas enbart på marknadsmässig bedömningsgrund. Offentlig sektor kan bidra till bättre utveckling av IT-tekniska tillämpningar genom kompetenta beställarfunktioner. En stärkt efterfrågestyrning som utvecklas utifrån allmänpolitiska bedömningar av behov bidrar till att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt. En kraftfull IT-politik tar sin utgångspunkt i verksamheternas behov av utveckling och uttrycks i tydliga och uppföljningsbara mål. Politiker och verksamhetsansvariga behöver bättre möjligheter att styra och följa upp att insatser på IT-området bidrar till samhällets måluppfyllelse. Detta kräver samsyn kring ekonomiska modeller och indikatorer för att mäta och bedöma hur IT bidrar till effektivitet och produktivitet.
Nationella rådslag Erfarenheterna från de senaste 20 åren visar att orsaken till att stora IT-projekt havererar är ofta att styrningen skett utifrån avgränsade sektorsintressen. Dessa är som regel väl förtrogna med den egna sektorns behov men saknar ofta kunskap om samverkande sektorers behov och förutsättningar. Under de senaste åren finns dock exempel på framgångsrik samverkan mellan statlig och kommunal sektor. Här kan nämnas bredbandsutbyggnaden i glesbygd, vissa e-förvaltningssatsningar, samt den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Inom de nämnda exemplen har former för kontinuerlig dialog och samverkan etablerats. Erfarenhe-
terna visar att när sammansättningen av styr- och ledningsfunktioner breddas så stärks konsolidering mot gemensamma mål. Det lägger också en bättre grund för diskussioner kring insatser av gemensamt intresse. Den snabba utvecklingen av tekniska förutsättningar gör att det är viktigt att vissa frågeställningar kan följas kontinuerligt. Regeringen bör därför ta initiativ till att nationella rådslag hålls på en rad områden. Rådslagen bör i första hand omfatta strategiska frågeställningar som ansvar och befogenheter, finansieringsmodeller samt gemensamma läges- och målbilder. IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
Ökad integration av IT i verksamhetsutveckling och samhällsplanering Marknaden för IT har, utöver konsument- och konkurrenslagstiftningen, få inslag av regleringar. Den karaktäriseras av en stark utbudsstyrning av produkter och tjänster. Utrymmet för innovationer utifrån verksamheters behov är litet, vilket ofta medför att verksamhetsutvecklingen snarare styrs utifrån ett IT-perspektiv än ett verksamhetsperspektiv. IT är inte och bör inte vara ett eget verksamhetsområde utan ska ses som en stödfunktion till kärnverksamheterna. När IT används för att utveckla
en verksamhet krävs givetvis planer och program för hur IT kan stödja detta. Det är då viktigt att ITplanerna är förankrade i de allmänpolitiska målen och strategierna för verksamhetens utveckling. De kommunala IT-infrastrukturprogram som upprättats under de senaste åren bör tas tillvara och utvecklas. Staten bör stödja att programmen uppdateras i ljuset av den utveckling som nu sker kring effektiv förvaltning, regionala utvecklingsprogram, EU:s strukturfonder, krishantering, översiktsplanering m fl.
Indikatorer för hur IT bidrar till verksamhetsutveckling IT bidrar inte automatiskt till tillväxt, produktivitetsutveckling och ökad effektivitet. IT blir lönsamt först om IT-investeringar görs i harmoni med andra delar av verksamheten som t ex förändringar av verksamhetsprocesser, organisation, arbetssätt och fördjupade relationer mellan producenter och avnämare. Att hantera sådana komplexa frågeställningar kräver generella och jämförbara indikatorer av annat slag än de traditionella statistikuppgifter som idag används för att beskriva IT. För att kunna följa utvecklingen och styra och leda arbetet med IT krävs ekonomiska
Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
modeller och indikatorer som gör det möjligt att mäta hur IT-investeringar bidrar till att uppsatta mål nås. Sådana modeller och indikatorer bör tas fram genom ett brett samarbete mellan staten, Sveriges Kommuner och Landsting, branschen och övriga näringslivet. Förbundet arbetar fortlöpande med att identifiera och sammanställa medlemmarnas behov av verktyg för styrning och ledning av IT och har stort intresse av att samverka kring dessa frågor. Vi anser också att forskningen i ökad grad behöver involveras i det utvecklingsarbete som kommer att krävas.
Samhällets sektorisering och behov av samordning IT brukar betecknas ”General Purpose Technology” och med det menas att teknologin inte är begränsad till en viss sektor eller verksamhet utan är generellt tillämplig i hela samhället. En naturlig följd av detta synsätt är att IT-politiska frågeställningar inom ett område ofta griper in i andra politikområden. Det ställer då särskilda krav på gränsöverskridande samverkan för att de samlade effekterna av IT ska kunna realiseras. Samhällets förmåga att ta till sig tekniken och omsätta den i nya verksamhetsformer är en långsiktig och evolutionär process. Den består i grunden av ständiga, successiva, anpassningar till nya förutsättningar med hjälp av allt bättre tekniska hjälpmedel. Processen ställer också nya och stora krav på dem som leder olika verksamheter. Idag sker verksamhetsutveckling med stöd av IT inte enbart inom särskilda stödfunktioner utan också inom kärnverksamheter som vård, skola och omsorg. Därför anser förbundet att det är viktigt att planerings- och utvecklingsarbete kring IT präglas av en helhetssyn, samtidigt som det operativa genomförandet inom enskilda verksamheter lämpligen sker i små behovsstyrda steg. Samhällets sektorisering kan i grunden vara bra för att effektivt tillgodose verksamhetsmässiga behov inom en enskild sektor. När IT-infrastruktur och IT-tillämpningar införs enbart utifrån en sektors behov och ändamål kan resultatet bli s.k. ”stuprörslösningar”, ett idag alltför vanligt inslag på den svenska IT-kartan. Stuprörslösningar bidrar ofta till suboptimeringar och försvårar möjligheter till analys och konsekvensbedömning på lokal och regional nivå. Suboptimeringar riskerar också att flytta fokus från ansträngningar att nå gemensamma mål till improduktiva intressekonflikter. IT är
inte bara ett verktyg för att nå målen för en enskild verksamhets utveckling utan även för att uppnå ökad samordning mellan olika verksamheter. Inte sällan uppstår problem förorsakade av bristande samordning. När detta uppstår redan mellan regeringskansliet och olika statliga myndigheter får det till konsekvens att problem med bristande samordning fortplantas till andra förvaltningsnivåer. Därför är det viktigt att regeringen uppmärksammar frågan om sektorsöverskridande samordning av IT-frågor i sina riktlinjer till statliga myndigheter och bolag. IT-utvecklingen inom offentlig sektor har under åren förändrats från IT-lösningar i enskilda verksamheter till att mera handla om generella IT-funktioner för samverkande verksamheter. Offentlig sektor behöver någon form av ”försiktighetsprincip” i planeringsarbetet kring IT för att myndigheters IT-tillämpningar ska kunna vara till nytta även för samverkande verksamheter. Lyckas man inte med det finns en stor risk att enskilda myndigheters IT-lösningar medför ökade kostnader för kommuner, landsting och regioner. Myndigheter bör åläggas att upprätta systemkonsekvensbeskrivningar när man tar initiativ till IT-lösningar som berör samverkande myndigheter och organisationer. Betydande konsekvenser ska identifieras, beskrivas och bedömas ur ett helhetsoch nyttoperspektiv. Faktorer som långsiktighet, standards, samhällsekonomisk nytta, behov av kompetens och kunskapsuppbyggnad, riskbedömning och analys bör belysas. Konsekvensanalys av ett ”noll-alternativ”, alternativa lösningar, strategier för fortsatt utveckling samt de marknadsmässiga förutsättningarna för tillhandahållandet bör också redovisas. IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
Anpassning av de legala förutsättningarna Lagar och regler upplevs av många som ett hinder för utveckling med stöd av IT. Översynen av juridiska förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT-stöd inom offentlig sektor bör därför intensifieras. Inte minst bör kunskapen ökas om hur befintligt regelverk kan tillämpas. Samtidigt finns berättigade krav på nya arbetsformer och organisation med stöd av IT. I de fall verksamhetsmässiga krav på förnyelse råkar i
konflikt med gällande juridiska förutsättningar bör analys göras av lämpliga förändringar i regelverken. Behovet av översyn gäller flera rättsområden, som kommunal samverkan, offentlig upphandling, personlig integritet och frågeställningar kopplade till att IT är gränsöverskridande. Det bör understrykas att inte i något sammanhang finns skäl att acceptera att användning av IT medför en försämrad rättssäkerhet.
En framtidssäker IT-infrastruktur Marknaden för elektroniska kommunikationer i Sverige består av några få stora nationella aktörer i kombination med ett stort antal lokalt etablerade bredbandsnät – ”stadsnät”. IT-infrastruktur har även etablerats utifrån skilda sektorsändamål som fast telefoni, public service, mobil telefoni m fl. Flera nätägare konkurrerar om kunderna med delvis parallella infrastrukturer. Det finns inte längre en sammanhållen IT-infrastruktur som förvaltas av en ägare. IT-infrastrukturen är splittrad vad avser tekniska plattformar, affärsmodeller och ägarförhållanden. I marknadsområden där det finns kommersiella förutsättningar kan vi konstatera att såväl konkurrens som utbud ökar. Samtidigt är delar av glesbygden fortfarande eftersatta såväl avseende utbyggnad som vad gäller fungerande konkurrens. En framtidssäker infrastruktur måste kunna etableras i områden där marknaden inte agerar vilket inte minst reser frågan om finansieringsmodeller.
Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
Det utredningsarbete som pågår inom staten och EU kring dessa frågor kommer förhoppningsvis redan under år 2007 att resultera i en klarare bild av tillgänglighet till framtidssäker IT-infrastruktur i landet. Förbundet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att ta tillvara de erfarenheter som gjorts inom kommunal sektor när det gäller bredbandsutbyggnaden i glesbygd. Ansvarig statlig myndighet bör presentera förslag till hur samhällsviktiga grundfunktioner på området ska tryggas långsiktigt och hållbart. Internet har utvecklats till en stor bärare av samhällsviktiga tjänster och information. Det är därför nödvändigt att föra en diskussion om hur samhällsviktiga tjänsters tillgänglighet via Internet kan säkras. Sådana tjänster ställer specifika grundläggande krav på säkerhet, sekretess och identifiering. Vissa e-tjänster reser även krav på prioritet och vidareförmedlingsplikt i näten. Hur samhällsviktiga behov av e-tjänster ska kunna tillgodoses på en kommersiell marknad är en viktig fråga att besvara.
Finansieringsmodeller En rad offentliga e-tjänster, som t ex trygghetslarm för äldre, måste nå sina mottagare och fungera inom ramen för avtalad avbrottssäkerhet. Som beställare och kund måste offentlig sektor kunna ställa avtalsmässiga krav på operatörer om tjänsternas tillgänglighet vilket reser frågor kring prioritet, vidaresändningsplikt, samtrafik och säkerhet för samhällsviktiga e-tjänster. En svårighet i dagens marknadssituation är att detta förutsätter någon form av samverkan mellan offentliga myndigheter och privata marknadsaktörer. Det finns idag inte någon modell för hur sådan offentlig-privat samverkan ska utformas för att tillgodose samhälleliga behov på ett rättssäkert sätt. Hur ska offentliga myndigheters samverkan
med privata marknadsaktörer utformas med beaktande av såväl rättsäkerhet, samhälleliga behov som privata affärsintressen? Dessa förutsättningar måste klaras ut för att framgent möjliggöra effektiv samverkan mellan privata och offentliga aktörer (OPP). Med utgångspunkt i frågan om tillgängligheten måste överläggningar på nationell nivå snarast inledas kring fortsatt offentligt agerande när det gäller tillgänglighet till infrastruktur och framtida finansieringsmodeller. Frågor om vad som ska vara kostnadsbaserat och vad ska vara marknadsprissatt eller vad ska vara samfinansierat respektive sektorsfinansierat behöver belysas och besvaras.
Kunskapsuppbyggnad på IT-området Kunskapsuppbyggnaden kring strategiskt viktiga frågeställningar inom IT-området måste förbättras. För att stimulera verksamhetsutveckling med stöd av IT är det därför viktigt att sprida forskningsresultat och kunskapsöversikter. Offentlig sektor måste också i högre grad än hittills utveckla sin förmåga att använda IT på ett sätt som i organisationsteorin kallas ”lärande organisationer”. Sådana organisationer lär av egna och andras erfarenheter och utvecklar ständigt ny kunskap och nya arbetssätt utifrån dessa. Ett sätt att stödja sådan kunskapsuppbyggnad är att skapa incitament och system för att belöna återrapportering av fel och misstag i den egna verksamheten. Sådan ”incidentrapportering” är en effektiv hjälp till egen kunskapsuppbyggnad och är vanlig inom tillverk-
ningsindustrin, speciellt flyget. Det finns inga skäl till varför offentlig sektor inte skulle kunna til�lämpa detta framgångsrikt. Nya former för samverkan mellan privat och offentligt, samt näringsliv och forskning och högskolor behöver etableras. Här har staten en viktig roll. Att i bred samverkan etablera kompetenscentra (Centers of Excellence) inom vissa områden är ett viktigt steg i denna riktning.
IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
Offentlig upphandling av IT Offentlig upphandling av IT har huvudsakligen handlat om inköp av produkter och tjänster som erbjuds av marknadens aktörer. Fokus har legat på att utarbeta krav specifikationer som styrmedel för upphandlingen. Inte sällan leder detta till avtalsmässig och teknisk inlåsning hos leverantören och kunden har begränsade möjligheter att byta leverantör. En annan effekt av detta är att möjligheterna att köpa ”innovationer”, d v s något som köparen vill ha men inte kan förpackas på samma sätt som traditionella produkter och tjänster, blir mycket begränsade eller rent av obefintliga. Framtidssäker IT-infrastruktur, elektronisk legitimation och
verksamhetsutveckling med stöd av IT är exempel på funktioner som åstadkoms genom kombinationer av många olika IT-produkter och tjänster. Ett sätt att kunna hantera detta bättre framöver är att förändra offentliga upphandlingar av IT mot att i större omfattning upphandla funktioner. Detta är också viktigt för ökad konkurrens och möjligheterna att ställa krav på leverantörerna. Funktionsupphandling kräver ett väl genomtänkt system för viktning av funktionalitet kontra pris för att effektivt kunna styra upphandlingen till det kunden vill ha. För detta krävs stöd, kompetensutveckling och en genomtänkt satsning på gemensamma och öppna standarder.
Öppna standarder Arbetet med öppen källkod och öppna standarder har sin utgångspunkt i konkurrensförhållandena på marknaden. Offentlig verksamhet har inget intresse av att själv utveckla IT-baserade tjänster och producera kod för att styra datorer och utrustning för elektronisk kommunikation. Det engagemang som förekommer kring detta idag ska ses mot bakgrund av en önskan om att bryta stora IT- leverantörers dominans på marknaden i syfte att bredda utbudet och sänka verksamheternas kostnader för IT. En viktig del i en strategi för att sänka IT-kostnaderna är att öka möjligheterna att förvalta och återanvända utvecklingsarbete kring gemensamma IT-baserade tillämpningar som finansierats med skattemedel. Sådant utvecklingsarbete av ska
Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
vara tillgängligt för andra intressenter och vara en resurs som sänker kostnaderna i deras utvecklingsarbete. Detta kräver förutom ett omfattande kunskapsstöd också ett klargörande av licensformer och villkor. Detta menar vi är ett allmänintresse som det skulle kunna vara motiverat att stödja med allmänna skattemedel. Sveriges Kommuner och Landsting och Stockholms Läns Landsting har inlett ett sådant samarbete kring öppen programutveckling i programverket.org. Målet är att detta ska möjliggöra en effektivare IT-användning genom ökat nyttjande av gemensamma funktioner och underlätta samarbete och samverkan mellan både IT-system och offentliga verksamheter.
SME och offentliga upphandlingar Stora samhällsekonomiska vinster kan uppnås genom ett brett införande av elektronisk upphandling. För stora företag är detta normalt inte något problem men för flertalet små företag kan tröskeln bli alltför hög. Om inte elektronisk upphandling ska bli konkurrensbegränsande är det är viktigt att alla företag, oavsett storlek, ges samma möjligheter att delta.
För att små och medelstora företag ska kunna delta meningsfullt i offentliga elektroniska upphandlingar krävs ett omfattande kunskapsstöd. Ansvarig statlig myndighet bör ges i uppdrag att i samverkan med företrädare för kommunal och privat sektor utarbeta program och finansieringsmodell för detta. Här bör det arbete som hittills gjorts av staten tas tillvara samtidigt som särskilda resurser bör avsätts för att stödja införandet av elektronisk upphandling.
EU och kommunal sektor EU:s arbete med allmännyttiga tjänster kan få stor betydelse för etablerande och tillgång till nät och infrastruktur för elektronisk kommunikation. Det är därför viktigt att Sverige deltar aktivt i detta arbete för att kunna överföra såväl näringslivets som offentlig sektors erfarenheter. En ökad medverkan från kommuner, landsting och regioner i internationellt utvecklingsarbete gör att de kan bidra med sina erfarenheter av verksamhetsutveckling med stöd av IT. Det finns flera exempel på att ett ökat offentligt erfarenhetsutbyte
10
med andra länder leder till en stärkt efterfrågan på svenska företags produkter, tjänster och kunskap på området. Detta är alltså bra för svensk konkurrenskraft och regeringen bör stödja och stimulera en sådan utveckling. I sitt positionspapper om EU framtida forskningspolitik efter 2006 har förbundet pekat på behovet att stimulera strategiska svenska ansökningar till EU:s forskningsprogram. Exempel på viktiga områden är IT i vården, samhällets krishantering och framtidens äldreomsorg.
IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
Rapporter och bakgrundsmaterial En lärande politik för tillväxt och välfärd, rapport rörande regeringsuppdrag att utvärdera svensk IT-politik, Institutet för tillväxtpolitiska studier, A2003:15, Kurt Lundgren m fl, december år 2003 e-förvaltning och samverkan, verksamhetsutveckling med IT-stöd i kommuner och landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Bengt Svenson, januari år 2005 En ökad tillväxtorientering av transportpolitiken, positionspapper från Sveriges Kommuner och Landsting inför en ny transportpolitisk proposition, februari år 2005 IT i näringslivet - verksamhetsutveckling och transformation, PM till ITFoU-enheten vid Näringsdepartementet som underlag för arbetet med den nya IT-propositionen, Kurt Lundgren, Jan Odhnoff, Inga Hamngren, april år 2005 i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning, meddelande från kommissionen till rådet, europaparlamentet, europeiska och sociala kommittén samt regionkommittén, KOM(2005) 229 slutlig, juni år 2005 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, regeringens proposition 2004/05:175, juli år 2005 Regionalpolitik som tillväxtpolitik, retorik och substans i den regionala utvecklingspolitiken Institutet för tillväxtpolitiska studier, A2005:011, juli år 2005 Kommunal IT i samverkan, juridiska förutsättningar för olika samverkansformer, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Christer Hjert, Björn Björk m fl, juli år 2005
Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
Effekter av offentliga IT-investeringar, PM nr 6, augusti år 2005, SLL Regionplane- och trafikkontoret, Margareta Nitz Sköldborg m fl Samverkan pågår, möjligheter och begränsningar, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för ekonomi och styrning, Åsa Ehinger Berling, Tommy Rosén, september år 2005 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, sammanfattning av regeringens proposition 2004/05:175, september år 2005 IT och tillväxt – Hur IT skapar värden i näringsliv och offentlig förvaltning, diskussionsunderlag för ett FoUprogram, Kurt Lundgren, september år 2005 Regional politik, hur ser regionerna på utvecklingsfrågorna? Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Jan-Åke Björklund, september år 2005 e-stöd till mindre företag (SME) vid offentlig upphandling, slutrapport från studentprojekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Kurt Lundgren, november år 2005 Analysrapporten. Produktivitet på andra villkor. Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för ekonomi och styrning, Maj-Lis Åkerlund, Per-Lennart Börjesson, november år 2005 Positionspapper om EU:s forskningspolitik efter år 2006, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Jonny Paulsson, år 2004 En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting, Jonny Paulsson, Lars Roswall, Jesper Stenberg, år 2003
11
IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor Syftet med detta positionspapper är att identifiera och beskriva ett antal frågeställningar och problemområden kring IT där det finns behov av politiska överväganden och ställningstaganden. Positionspappret ska vara ett stöd i de strategiska inriktningsbeslut kring IT som ledning och verksamhetsansvariga står inför idag.
Beställningsnummer: 5104
118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer