5106

Hållbar tillväxt för ­framtidens välfärd Nödvändiga insatser för att stärka det lokala och regionala arbetet för konkurrenskraft och hållbar utveckling

© Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 E-post: torbjorn.conon@skl.se • Webbplats: www.skl.se Beställningsnummer: 5106 Tryckeri: Edita-Västra Aros, Västerås Text: Torbjörn Conon Form, produktion och omslagsfoto: Björn Hårdstedt Distribution: www.skl.se/publikationer

Förord Globaliseringen och EU-medlemskapet har medfört en rad förändrade förutsättningar för det svenska näringslivet och arbetet med miljö och sociala frågor. Paradoxalt nog har den ökade konkur­ren­sen och de minskade skillnaderna i förutsättningar mellan länder ökat bety­del­sen av före­tagens villkor på hemmaplan, det vill säga i kommuner och regioner. Det lokala och regionala arbe­tet för att främja näringslivsklimatet blir då allt viktigare, vilket understryker betydelsen av att arbetet utgår från de lokala och regionala förhållandena.

Utifrån dessa förutsättningar antog styrelserna för Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2006 positions­pappret ”Hållbar tillväxt för framtidens välfärd”. De i positions­pappret redovisade ståndpunkterna anger kortfattat vad som behöver göras utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv för att underlätta arbetet för hållbar tillväxt i hela landet.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Positionspappret redovisar också behovet av nationell samsyn kring många fråge­ställ­ningar. På vilket sätt kan den offentliga sektorn i kommuner, landsting och regioner bidra till näringslivets utveckling? Hur kan vi säkra framtidens personaloch kompetensför­sörj­ning? Har de folkvalda i kommuner och regioner ett tillräckligt mandat att tillmötesgå det lokala näringslivets behov?

Hållbar tillväxt är grundförutsättningen för framtida välfärd. Vi ser fram emot en fortsatt dialog om hur kommuner och regioner kan få bästa möjliga förutsättningar i sitt till­växt­arbete.

Stockholm i maj 2007 Ulf Johansson Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

Fem insatser för hållbar tillväxt ◆ Undanröj juridiska hinder för arbetet med hållbar tillväxt!

Den pågående översynen av kommunallagen behöver beakta kommuners, landstings och regioners möjligheter att verka för hållbar tillväxt. Möjlig­heterna till samverkan, även med näringsliv och forskning, behöver förstärkas. Översyner av annan relevant lagstiftning, främst lagen om offentlig upphandling, behöver även beakta denna aspekt. ◆ Staten behöver samordna sig bättre!

De statliga myndigheternas roll och funktion för hållbar tillväxt måste förtydligas och samordnas. Regeringen måste ta ett större ansvar för sam­ordning av de statliga myndigheternas verksamhet och klargöra deras ansvar för helheten. De uppgifter som ska ligga regionalt ska samordnas av folkvalda lokalt och regionalt. ”Stuprörsstaten” har nått vägs ände. ◆ Gör det möjligt att planera utifrån en helhetssyn!

För att Sverige ska kunna planera för hållbar tillväxt krävs det en samlad översyn av plan- och bygglagen, miljöbalken, väglagen och lagen om järnvägsbyggande. Processerna behöver förenklas och samordnas. Helhetssynen måste stärkas och ett ansvarstagande byggt på medborgares och näringslivs behov lokalt och regionalt behöver stimuleras.

◆ En nationell politisk dialog för hållbar tillväxt!

Sverige behöver samlat verka för en hållbar tillväxt genom stärkt konkurrenskraft och attraktivare livsmiljöer. Ett råd för hållbar tillväxt behöver inrättas där en dialog kan föras mellan politiska företrädare från kommuner, landsting, regioner, regering och Riksdag. Rådet bör bestå av representanter från landets alla delar och med ett tydligt mandat från den region och de kommuner de företräder. Viktiga delar i en sådan dialog är Sveriges agerande i EU och Sveriges förmåga att tillvarata globaliseringens möjligheter. ◆ De som har ansvar ska också ha medlen!

Utvecklingskapital med en regional logik (exempelvis infrastruktur, regional utveckling och delar av arbetsmarknadsfrågorna) bör i ökad utsträckning regionaliseras. Genom att över­föra dessa medel till den politiskt valda nivå där det bäst går att bedö­ma och väga samman de lokala och regionala utvecklingsbehoven kommer också medlen att användas mer effektivt.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd Nödvändiga insatser för att stärka det lokala och regionala arbetet för ­konkurrenskraft och hållbar utveckling — ställningstagande av styrelserna för Sveriges Kommuner och Landsting 6 oktober 2006: För att skapa de resurser kommuner, landsting och regioner behöver för sitt välfärdsuppdrag krävs fler arbetade timmar i den svenska ekonomin.

Företagen och deras anställda utgör den skattebas som kan finansiera äldreomsorgen, sjukvården, skolan, infrastrukturen, samt omställning av energisystem och andra insatser för miljön. Samtidigt är en effektiv offentlig service en grundförutsättning för en väl fungerande företagsamhet. Fler jobb och fler i jobb är också en av de viktigaste faktorerna för att minska det sociala utanförskap som idag omfattar en stor mängd människor. Att näringslivet utvecklas och anställer fler är därför av central betydelse.

Ett konkurrenskraftigt näringsliv och en hög ekonomisk tillväxt är alltså viktigt för att säkra framtida välfärd. Men det måste vara en hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi ett synsätt som omfattar tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Den ena dimensionen är inte överordnad de andra. De är även ömsesidigt beroende av varandra. För att kunna planera för framtida hållbarhet måste alla dimensionerna vara beaktade och integrerade i varje strategiskt beslut. Hållbar tillväxt uppnås endast om alla samhälls­nivåer strävar efter att

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

stärka landets konkurrenskraft samtidigt som en ständig prövning görs av hur åtgärderna påverkar människor och miljö. Att aktivt väga hållbarheten i våra tillväxtåtgärder leder inte nödvändigtvis till att motsättningar mellan olika behov skärps, men det kräver en helhetssyn.

Sveriges näringsliv har länge varit ett av och vårt välstånd har byggts upp på förmågan att dra nytta av den globala marknaden. Staten ansvarar för betydelsefulla verksamheter som högskolor och nationell infrastruktur som har stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft på världsmarknaden. Staten har också det övergripande ansvaret för de regler och skatter som berör företagandet och miljön. Men i den alltmer globaliserade ekonomin är staten inte alltid den samhällsnivå som är bäst lämpad att svara mot alla de behov som företag och medborgare har. När globaliseringens genomslag i nationella ekonomier ökar förändras nationalstatens roll. världens mest globaliserade

Minskade handelshinder, ökad skatte- och och den fria rörligheten för arbetskraft och kapital i Europa har kraftigt minskat den nationella politikens möjligheter att ställa upp hinder mot utländsk konkurrens.

En del av arbetet för hållbar tillväxt måste därför ligga på en europeisk eller global nivå. Statens roll, inte minst i EU-samarbetet, blir då att långsiktigt stärka konkurrenskraften och söka fördelarna av en alltmer global ekonomi. Blir Europa konkurrenskraftigare gynnas också Sverige. valutaharmonisering

Merparten av de insatser som formar en

En ökad sektorssamordning ligger alltid högt

och ett bra näringslivsklimat görs i kommuner, landsting och regioner. Till skillnad från nationalstaten kommer inte deras betydelse att minska. Paradoxalt nog blir den lokala och regionala jordmånen alltmer avgörande för den ekonomiska växtkraften i en global ekonomi. Det är ju där företag verkar och människor bor.

på önskelistan när kommuner och regioner anger hinder för utveckling. Den rika floran av statliga verk och myndigheter skapar ofta målkonflikter och suboptimeringar som försvårar arbetet för en hållbar tillväxt på lokal och regional nivå.

Samhällsplaneringen lokalt och regionalt behöver också få de instrument som krävs för att planera för hållbar tillväxt.

god livsmiljö

Tillgången till utbildning, arbetskraft, ini den omgivande regionen avgör företagens växtkraft och möjligheter att konkurrera på en marknad.

Denna närmiljö utgör i praktiken en del av företagens produktionssystem. Kommuner, landsting och regioner bidrar till att forma dessa produktionssystem samtidigt som man till exempel i sin översiktsplanering anlägger en helhetssyn på miljö, boende och näringsliv. Lokalkännedomen är unik och kan inte kan ersättas. frastruktur och attraktiva livsmiljöer

Hållbar tillväxt är en fråga för hela landet.

Svaret på hur den offentliga sektorns bidrag till miljö och konkurrenskraft bäst utformas kan inte enbart lösas i debatten på nationell nivå.

Dialogen mellan medborgare, politiker, företagare och forskare på lokal och regional nivå är ännu viktigare och behöver utvecklas ytterligare. Det är i kommuner, landsting och regioner man har möjlighet att anlägga en lokal och regional helhetssyn på hållbar tillväxt. Den helhetssynen behöver bejakas och det sektorstänkande som alltför ofta präglar statlig verksamhet behöver utmanas.

I ett ständigt ökande antal län har politiker på regional nivå tagit på sig ett större ansvar för regional utveckling. Trots frågans stora strategiska betydelse har kommuner, landsting och regioner inget tydligt formulerat uppdrag avseende det lokala och regionala näringslivsklimatet. För att kommuner, landsting och regioner ska kunna ta sitt ansvar och sätta tillväxten i ett hållbarhetsperspektiv måste de få kraft att agera och goda förutsättningar för detta arbete. Idag ges viljan att stärka regional konkurrenskraft varken det erkännande eller de medel som behövs. För att stärka Sveriges konkurrenskraft och främja en hållbar utveckling behöver ett bredare samarbete för hållbar tillväxt komma till stånd, byggt på en tydligare och bättre ansvarsfördelning mellan stat, regioner och kommuner.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Hållbar tillväxt i praktiken

Lokal och regional särprägel för växtkraft över hela landet Sverige är ett lapptäcke mönstrat av olika lokala och regionala förutsättningar och kulturer som alla bär på styrkor och svagheter i ett hållbart tillväxtperspektiv. En särprägel som under århundraden formats i en ständigt pågående process.

Att identifiera, utveckla och ta tillvara lokala och regionala styrkor är en viktig framgångsfaktor för Sverige. För lokal och regional näringslivsutveckling handlar det många gånger om att göra vägval som stöder sig på lokala och regionala styrkor och som är anpassade till det specifika områdets behov.

Ur ett lokalt och regionalt perspektiv gäller det att uppmuntra, stödja och ta vara på människors och näringslivets förmågor och förnyelsekraft. I det här sammanhanget kan till exempel turismnäringen lyftas fram som en viktig tillväxtfaktor lokalt och regionalt.

Lokal och regional nivå spelar en avgörande roll Kommuner, landsting och regioner tar i ökad grad ansvar för att leda samhällsutvecklingen och möta de krav som ställs från medborgarna. Utveckling ställer höga krav på ledarskap, där inte minst rollen som samhällsentreprenör är en viktig del.

Ett sådant ledarskap innebär att gå utanför den ordinarie organisationsstrukturen genom att medverka i och bygga nätverk och mötesplatser. Det innefattar också att agera som företrädare för lokal och regional samordning, utveckling och förnyelse

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

av till exempel företagande och entreprenörskap.

Genom att skapa arenor för samverkan där politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle ingår samt i dialog med dessa aktörer värnas den hållbara tillväxten genom att lokalt och regionalt långsiktigt balansera ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner. Det går ofta att enas i kommunen eller regionen om viktiga vägval, men ibland upplever man att planerna inte får tillräckligt stöd från statsmakterna. Staten verkar alltför ofta i sina stuprör och försöker lösa delproblem, men kan då inte hantera den hållbara tillväxtens krav på helhetssyn och dynamik.

Attraktiv livsmiljö för människor och näringsliv Både medborgare och företag väljer i allt större utsträckning var man vill bo och etablera sig utifrån krav och önskemål om en god, trygg och attraktiv livsmiljö. Nya livsmönster hos kommuninvånarna förändrar också rollen för många städer. En region där förutsättningar för ett bekvämt resande finns mellan städer, tätorter och omland är attraktiv för medborgarna, som får tillgång till ett större utbud av bostäder, rekreation, arbetsplatser, kultur och service. Denna regionförstoring har inneburit att den storstadsnära glesbygden upplever en befolkningsökning. På så sätt blir landsbygdens och glesbygdens utveckling funktionellt kopplad till städernas och tätorternas utveckling. Genom att tillhandahålla en god och högkvalitativ offentlig service i form av vård, skola och omsorg bidrar

kommuner, landsting och regioner till att stärka dess attraktivitet för såväl medborgare och företag.

Efterfrågan på attraktiva boendemiljöer leder till ett ökat behov av att satsa på kvalitet i stadsmiljön.

För kunna bygga i attraktiva lägen utanför städerna krävs satsningar på infrastruktur och transportsystem. Nuvarande miljölagstiftning är inte anpassad till de avvägningar som krävs i en planering för ett långsiktigt hållbart samhälle. Paradoxalt nog kan till exempel miljökvalitetsnormer genom att de försvårar möjligheten att bygga centralt i städerna riskera att medverka till att närliggande grön- och naturområden måste tas i anspråk för ny bebyggelse. Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människor mot buller och luftföroreningar men riskerar att orsaka stadsutglesning vilket genererar mer trafik och på sikt en ökning av de totala utsläppen. Överklaganden i planärenden försvårar förtätning i kollektivtrafikvänliga områden även när kommunen har strategier för förtätning och stråk. Här saknas möjligheten att planera utifrån en helhetssyn.

Idag står en stor andel av den arbetsföra befolkningen utanför arbetsmarknaden av olika skäl.

Ett samhälle eller arbetsliv med höga ohälsotal, stora skillnader i hälsa, brist på jämställdhet och lågt deltagande i arbetslivet för flera grupper är inte effektivt, inte dynamiskt och därigenom inte långsiktigt hållbart.

En förutsättning för hållbar tillväxt är enkelt uttryckt ”hållbara människor”, särskilt sett i ljuset av kommande demografiska utmaningar med förväntad brist på arbetskraft. Det handlar om

att ta tillvara och utveckla mänskliga resurser, att stimulera idéer och kreativitet samt att olika gruppers arbetsutbud ökas. Mot den bakgrunden är insatser för en god folkhälsa, för ökad jämställdhet samt för ökad integration strategiska insatser för att på bästa sätt nyttja kompetens. Dessutom är satsningar för att förbättra ungas livsvillkor och etablering i vuxenlivet särskilt angelägna i ett långsiktigt perspektiv. Det viktigaste redskapet för att uppnå detta är en väl fungerande och inkluderande arbetsmarknad.

Det sociala kapitalet är en viktig faktor för framgång. En god lokal tillväxtkultur tar tillvara det mänskliga mötets dynamik, för att bygga förtroende, skapa framtidstro och koppla samman människor med idéer. Forskning visar att delaktighet, trygghet och ett tillåtande klimat skapar ett mentalt handlingsutrymme och är viktiga ingredienser i en attraktiv livsmiljö.

Utbildning och kompetensutveckling behövs för att underlätta byte av branscher och jobb under arbetslivets gång. Skolutbildningen är fundamentet för unga människors förberedelse för arbetsliv såväl som företagarliv. Den behöver senare i livet kompletteras med goda möjligheter till vidareutbildning.

Genom att driva på utbyggnad av bredband och ITinfrastruktur skapas förutsättningar att tillvarata den nya tekniken som stöd för verksamhetsutveckling och ökad delaktighet. Det krävs nytänkande för att minska arbetslösheten och möjlighet att pröva olika modeller för detta i olika delar av landet. Detta skulle gynna både de enskilda människorna och främja tillväxten.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Innovationer och entreprenörskap för nytänkande och konkurrenskraft Vad ska Sverige konkurrera med i framtiden? En gemensam nämnare i framtidsdebatten handlar om att utveckla och ta tillvara humankapitalet.

I en tid av globalisering blir tillgängligheten till universitet, högskolor och forskningsinstitut viktigare. Just den lokalt förankrade kunskapen och innovationskraften betraktas allt oftare som den mest betydelsefulla drivkraften bakom ekonomisk tillväxt och välstånd. Detta kräver satsningar på dynamiska utvecklingsmiljöer och starka innovationssystem som kan attrahera kunskap, kapital och företag och omvandla forskning och idéer till nya växande kunskapsintensiva företag. Här finns många goda idéer att hämta utanför Sverige och inom ramen för vårt EU-medlemskap.

Flera svenska företag är världsledande när det gäller patent inom miljöteknik. Det är vår åttonde exportindustri till storlek och omfattar till exempel värme pumpar, utrustning för biobränsle och energieffektivisering samt avfallsteknik. Genom att satsa på denna tillväxtbransch kan vi bidra till såväl ett lokalt som globalt mer hållbart samhälle och på samma gång upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Genom att ta tillvara och utveckla spets- och breddkompetens inom till exempel hälso- och sjukvård, utbildning, IT-tjänster, trafiksäkerhet och miljöteknik finns goda möjligheter att öka exporten av tjänster. En kompetens som i mångt och mycket har sitt ursprung i offentliga verksamheters behov och som också har möjlighet att vidareförädlas i nära samarbete mellan näringsliv, forskning, kommuner, regioner, landsting och stat Universitet och högskolor lyfts ofta fram som en av de viktigaste motorerna för utvecklingen i en region. I detta sammanhang är det viktigt att ställa sig frågan huruvida universitet/högskolors profil är anpassad till utvecklingsbehoven i kommuner, landsting och regioner. Det finns tecken på att så inte alltid är fallet. Ett sådant är den verksamhet som vuxit fram under de senaste åren, de s k lokala och regionala FoU-enheterna. Dessa kan anses svara upp mot mer verksamhetsnära behov som våra medlemmar har och som universitet och högskolor inte riktigt klarat av att fylla. Sverige saknar idag ett väl fungerande system för att hantera samarbete mellan näringsliv, offentliga myndigheter och akademi. På så sätt uppstår gråzoner istället för tillväxtzoner.

Hållbara transporter för ökad rörlighet och tillgänglighet Tidsfaktorn och kostnadsläget är starkt styrande för strategiska lokaliseringsbeslut inom näringslivet. De är också mycket viktiga för enskilda människors val. En ökad tillgänglighet till marknader, arbete, utbildning, service m m kräver ett väl fungerande transportsystem.

I den globala ekonomin är bra logistiska förutsättningar en allt viktigare konkurrensfördel. Bra logistik är också ett medel för att uppnå rationaliseringar och ett viktigt verktyg för miljöskydd.

En ökad tillgänglighet, förbättrad logistik och högre grad av intermodalitet (samverkan mellan olika trafikslag) i transportsystemen är viktiga förutsättningar för en hållbar tillväxt. Införande av mer ”smarta” system med stöd av den nya informations- och kommunikationstekniken är en viktig framgångsfaktor. Behoven av en starkt utvecklad kollektivtrafik är störst i storstadsregionerna, men även i andra delar av Sverige är kollektivtrafik ofta det mest kostnadseffektiva och hållbara färdmedlet.

En effektivare användning av resurser och bättre synergier mellan nationella och regionala behov kan uppnås med en decentralisering av en del av de medel för väg- och järnvägsbyggande som idag hanteras enbart av staten.

Ett hållbart energisystem Omställningen av energisystemet är en av de största framtida utmaningarna. De lokala och regionala energisystemen, samt olika effektiviseringsåtgärder i dessa påverkar direkt och indirekt näringslivsklimatet, ekonomin och miljön. I rollen som ägare av energiföretag, leverantör av en alltmer biobränslebaserad fjärrvärme, genom energirådgivning, som part i investeringsprojekt och nationella eller EU-stödda satsningar (till exempel LIP/KLIMP), samt som stor verksamhetsutövare, upphandlare och energianvändare är kommuner, landsting och regioner viktiga aktörer i omställningen för ett mer hållbart energisystem.

Det finns stora potentialer inom biobränsle, vind och energieffektivisering. Det finns bedömningar av bransch­organisationer som indikerar att energibesparingar och tillskott av förnyelsebar energi till 2020 skulle kunna motsvara uppemot 50 % av dagens energiförbrukning.

Kommuner, landsting och regioner har länge arbetat med energieffektiviseringar i de egna fastighetsbestånden och satsningar på förnyelsebar energi. Sådana insatser reducerar inte bara utsläppen av fossil koldioxid utan de minskar också sårbarheten och skapar nya arbetstillfällen.

Hur väl energimarknaden fungerar är en viktig fråga i detta sammanhang. Konkurrensen på elmarknaden är otillfredsställande eftersom den karaktäriseras av en dominans av några få kraftbolag. Det kan noteras att de kommunägda energiföretagen i stort håller relativt sett lägre priser än de stora ”jättarna”.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Verksamhetsutveckling för ökad effektivitet och kvalitet Offentlig upphandling, som genom sin storlek på 320 miljarder kronor per år i Sverige, är ett mäktigt verktyg för att påverka utvecklingen mot allt hållbarare lösningar. Genom att ställa krav på miljö i upphandlingen kan offentliga aktörer driva fram miljövänliga produkter, innovativ teknik och utveckling av infrastruktur. Marknaden kan påverkas i olika ändar, dels höja nivån för den stora volymen produkter, dels driva på teknik och utveckla nya produkter, dels ”kapa svansen” – produkterna med sämst prestanda. Genom att anpassa kraven på leveranstider och volymer efter egna behov och lokala förutsättningar, kan upphandlaren göra det möjligt för lokalt näringsliv och mindre företag att

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

bidra till denna omvandling. Här kommer införandet av elektronisk handel på bred front att spela en viktig roll.

Teknikupphandling är en anbudsprocess för att få fram nya produkter, system eller processer. Den måste också följas av åtgärder för spridning och användning. Genom att samla grupper av hängivna beställare får man en större köparvolym och större påverkansmöjlighet. Det finns en stor potential i att samordna kommuner, landsting och stat i gemensamma upphandlingar.

Ett ökat utnyttjande av alternativa lösningar och driftformer är ett kraftfullt verktyg för verksamhetsutveckling. Genom att öppna för sådana lösningar och genom nya sätt att organisera samverkan stimuleras effektivitet och kvalitet.

Hållbar tillväxt i teorin Begreppet ”hållbar utveckling” myntades 1987 av Gro Harlem Brundtland i FN:s kommission för miljö och utveckling rapport ”Vår gemensamma framtid”. Där ges följande definition. ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.”

Det handlar om tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling. De är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är enligt Brundtlandkommissionen när alla tre områden tillmäts egna kompletterande värden. För att kunna planera för framtida hållbarhet måste alla dimensionerna vara beaktade och integrerade i varje strategiskt beslut.

Traditionellt används bruttonationalprodukten (BNP) som mått på länders ekonomiska aktivitet och välfärd. Ekonomisk tillväxt baseras på förändringen av BNP som är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ekonomisk tillväxt skapas dels genom fler arbetade timmar, dels genom ökad produktivitet.

BNP och dess tillväxt är etablerade begrepp som är förhållandevis enkla att mäta och, trots vissa brister, lämpliga som mått på produktion och välfärd. Men ur ett hållbarhetsperspektiv är begreppen undermåliga eftersom tillväxt kortsiktigt kan skapas utan hänsyn till ekonomiska, sociala och ekologiska värden. BNP kan öka samtidigt som det underliggande kapitalet utarmas och landets nationalförmögenhet minskar, till exempel genom att förbruka ändliga resurser, överanstränga jordar och arbetskraft eller genom korruption.

10

Tillväxt ur ett hållbarhetsperspektiv kräver en växande nationalförmögenhet. Det vill säga den nationella förmögenheten som utgörs av naturkapital, tillverkat kapital, humankapital och socialt kapital behöver sammanvägt stärkas eller bevaras.

En kapitalsort får inte utarmas för att uppnå ekonomisk tillväxt. Ursprunget till alla varor som produceras kommer från naturkapitalet som kan delas in i dels förnybara resurser som ekosystemen och växt- och djurlivet, dels ändliga resurser som olja och mineraler. Humankapitalet är bundet till människorna i form av kunskap, yrkesskicklighet och hälsa. Socialt kapital återfinns i relationerna mellan individer och aktörer i form av mellanmänsklig tillit och förtroende för samhällets institutioner.

Det tillverkade kapitalet är det mänskligt skapade kapitalet som vägar, bilar, hus, fabriker, maskiner.

De fyra kapitalbestånden och ekonomisk tillväxt är ömsesidigt beroende av varandra. Bestånden utgör grundvalarna för att skapa ekonomisk tillväxt och omvänt kan ökad tillväxt, genom till exempel utvecklad miljöteknik, dämpad befolkningsökning och fler ekonomiskt trygga och välutbildade medborgare som tar ställning för miljön och sina medmänniskor, bidra till att bestånden stärks.

Tillväxt i ett hållbarhetsperspektiv Begreppen hållbar tillväxt och hållbar utveckling står inte i ett motsatsförhållande till varandra. Med tillväxt menas ökning och utveckling är i detta fall något som förbättras. Motsatsen till ekonomisk tillväxt är att ekonomin minskar eller är oförändrad, vilket innebär att ingen kan få det bättre ekonomisk utan att någon annan får det sämre.

Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

Vi menar att hållbar tillväxt är nödvändig för att hantera den dubbla utmaningen i att såväl utveckla ekonomin i global konkurrens som att främja en hållbar utveckling. Därför delar vi kritiken mot en för stark fokusering på tillväxten utan att hänsyn tas till miljömässiga och sociala faktorer och vi menar att BNP och ekonomisk tillväxt behöver kompletteras med andra utvecklingsmått som är mer relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv.

På det praktiska fältet i våra kommuner och regioner är det kanske enklast att se hållbar tillväxt och utveckling som paraplybegrepp, där man samlar en mängd aspekter på användningen av samhällets resurser i ett långsiktigt perspektiv. Med den utgångspunkten är hållbar tillväxt närmast besläktad med begrepp som ”jämlikhet” eller ”integration”, dvs politiska viljeinriktningar eller synsätt snarare än väl avgränsade och entydiga begrepp. Vi lanserar inte ett nytt mått på hållbar bruttonationalprodukt. Däremot hävdar vi att vi måste hantera tillväxtsfrågorna och hållbar utveckling samtidigt.

Hållbar tillväxt som synsätt grundar sig på långsiktighet, helhetssyn på omvärlden och förmåga att se saker från andra perspektiv än sitt eget. Ett bra klimat för hållbar tillväxt uppnås genom öppna och medvetna beslut och avvägningar, genom mellanmänsklig tillit och välgrundad tillit för våra institutioner, genom rättssäkerhet, social inkludering och delaktighet.

Att verka i en riktning mot ”hållbar tillväxt” kan beskrivas som ett löpande kvalitetsarbete i planering, i beslut, i verkställighet och i förvaltning. En strävan att uppfylla uppställda och accepterade ”hållbarhetskriterier” innebär både val av lösningar som samtidigt tillgodoser flera behov och systematiska avvägningar mellan olika politikområdens mål. I kvalitetsarbetet måste därför också konsekvenserna av avvägningar och kompromisser Hållbar tillväxt för framtidens välfärd (positionspapper)

tydliggöras. I arbetsprocessen ingår dessutom att fortlöpande pröva målen för och åtgärder inom respektive sektor och att identifiera målkonflikter och synergier mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala mål. Detta ställer självklara krav på ett sektorsövergripande arbetssätt, öppenhet, vilja och kompetens.

Beskrivningen är en idealiserad bild av demokratins strävanden redan idag. Avvägningar måste av nödvändighet alltid göras i politiken och i de underlag som ligger till grund för beslut. Däremot finns olika syn på vad hållbar tillväxt är. Det är knappast möjligt att nå konsensus vid varje beslutstillfälle i en sådan process. Man kan däremot fördjupa diskussionen om orsak och verkan, och om tid och resurser. En parallell kan dras till jämställdhetsfrågan som inte heller är ett politikområde utan ett synsätt som varje enskilt beslut ska stämmas av emot.

Eftersom hållbar tillväxt inte är ett politikområde och lätt hamnar mellan stolarna är de förtroendevaldas roll mycket viktig. De behöver etablera en samsyn kring ett synsätt att arbeta utifrån.

Förtroendevalda behöver ha förmågan att stödja de människor som driver en viktig utvecklingsfråga, både i ord och handling, och göra tydliga och långsiktiga åtaganden som för frågan framåt. De har en viktig roll i att sprida dessa tankar och förklara för medborgare, media och andra aktörer hur visionen och delmålen kring hållbar tillväxt hänger ihop med de enskilda beslut som fattas. Det är först då som medborgarna har en tydlig politik att ta ställning till.

Ett framgångsrikt arbete för hållbar tillväxt kräver att alla delar av vårt samhälle är delaktiga. Förtroendevalda i ledande positioner har en viktig roll som katalysator för det jobb som krävs för att konsekvent sätta tillväxten i ett hållbarhetsperspektiv.

11

Håll dig informerad – prenumerera på förbundets nyheter Du vet väl att man kan prenumerera på SKL:s ­nyheter i elektronisk form. Gå till www.skl.se. Välj det verksamhetsområde – den nyhetssida – du är intresserad av. ­Prenumerera med verktygen nere till vänster på sidan. Rubrik och ingress sänds med epost, tillsammans med en länk till den fullständiga texten på webbplatsen. Exemplet nedan visar nyhetssidan om planering och byggande. Tjänsten är gratis.

Hållbar tillväxt för ­framtidens välfärd Nödvändiga insatser för att stärka det lokala och regionala arbetet för konkurrenskraft och hållbar utveckling Styrelserna för Sveriges Kommuner och Landsting antog i oktober 2006 detta positions­papper. Ståndpunkterna anger kortfattat vad som behöver göras utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv för att underlätta arbetet för hållbar tillväxt i hela landet.

Positionspappret redovisar också behovet av nationell samsyn kring många fråge­ställ­ningar. På vilket sätt kan den offentliga sektorn i kommuner, landsting och regioner bidra till näringslivets utveckling? Hur kan vi säkra framtidens personal- och kompetensför­sörj­ning? Har de folkvalda i kommuner och regioner ett tillräckligt mandat att tillmötesgå det lokala näringslivets behov?

Beställningsnummer: 5106

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer